1. No category

E N T I D N I N G F R Å N R E G I O N J Ö N KÖ P I N G S L Ä N
NR 2 2015
HÄLSA VARJE DAG
SMARTA TIPS FÖR KROPP OCH SJÄL
BÄTTRE CANCERVÅRD
SATSNING PÅ KORTARE VÄNTETIDER
PÅ RÄLS MOT FRAMTIDEN
SNABBA TÅG – NYCKELFRÅGA FÖR REGIONEN
Glöm öppettider och gör ditt ärende när det passar dig bäst. Att kontakta
vården och tandvården via e-tjänster är enkelt. På 1177.se hittar du alla
e-tjänster som din vårdcentral eller mottagning erbjuder.
Upptäck vårdens
alla e-tjänster
Kontakta vården
– när du vill och var du vill
Ha koll på recept och högkostnadsskydd
Var du en av de 5,4 miljoner som deklarerade
elektroniskt i år? Lika enkelt är det att kontakta vården via nätet. Med e-legitimation
kan du till exempel förnya dina recept, se
dina journalanteckningar, boka tid och byta
vårdcentral. Kontakta vården när det passar
dig bäst.
Via e-tjänsterna kan du se alla recept du fått
utskrivna och vilka läkemedel du hämtat ut
på apoteket. Dessutom ser du hur långt du har
kvar tills du når högkostnadsskyddet för läkemedel.
Gör ärenden för dina barn
– en inloggning räcker
Fram till ditt barns 13-årsdag kan du utföra
barnets ärenden via din egen inloggning i etjänsterna.
Läs din journal via nätet
– enkelt och säkert
Har du besökt vården och vill läsa vad läkaren och sjuksköterskan skrivit efter besöket?
I journalen via nätet kan du läsa vårdens anteckningar – både från dina egna vårdbesök
och från dina barns tills de fyller 13 år. Du kan
också dela din journal med någon annan om
du vill ha hjälp och stöd av en närstående.
Boka och omboka tid
– välj den tid som passar dig bäst
På webben kan du enkelt boka och omboka tid
hos vården och tandvården. Välj den tid som
passar dig bäst.
En olycka händer lätt. När fick du din senaste
stelkrampsvaccination? I journalen via nätet
får du en smidig överblick över de vaccinationer du fått inom sjukvården. På samma ställe
kan du också se dina barns vaccinationer.
Förnya ditt recept – när det passar dig
Vår och sommar är här! Och även pollensäsong. Med hjälp av e-tjänsterna kan du
snabbt och smidigt kontakta din läkare och
förnya ditt recept – när det passar dig bäst.
Om du misstänker att du har fått klamydia
eller gonorré kan du enkelt beställa ett test via
e-tjänsterna. Du gör testet hemma och skickar in det för analys. Om det visar sig att du är
smittad får du remiss till snabb behandling
– helt gratis.
Få påminnelser via sms
– och snabb koll på läget
Påminnelser om dina besök i vården och tandvården via sms är ett smidigt sätt att inte missa
en bokad tid. Tjänsten aktiverar du via etjänsterna eller i receptionen på mottagningen.
Det fungerar för alla dina besök i vården – både
på vårdcentral, sjukhus och i tandvården.
Byt vårdcentral direkt på webben
Gynekologiskt cellprov
– boka om din tid direkt via nätet
Håll koll på dina vaccinationer
– på ett och samma ställe
Beställ test för klamydia och gonorré
– enkelt och gratis
Att ta cellprov kan rädda ditt liv. Har du fått en
tid som inte passar? På webben kan du enkelt
ändra tiden. Har du tidigare i år fått en tid men
avbokat eller råkat missa den? Då bokar du
en ny tid via e-tjänsterna.
Hantera dina läkarintyg
– snabbt, enkelt och säkert
När du är sjuk kan du enkelt skriva ut ditt
läkarintyg från e-tjänsterna för att ge till din
arbetsgivare. Om du är sjuk i mer än 14 dagar
kan du skicka läkarintyget via nätet direkt
till Försäkringskassan. Dygnet runt. Snabbt,
enkelt och säkert.
Du väljer själv vilken vårdcentral du vill ska ha
huvudansvar för din vård. Att byta vårdcentral via e-tjänsterna är smidigt och kräver ingen blankett. Du gör det direkt i datorn, mobilen
eller surfplattan. Var du än befinner dig. Bytet
sker direkt.
Min hälsoplan
– rapportera och följ upp direkt i mobilen
E-tjänsten Min hälsoplan hjälper dig att förbättra dina levnadsvanor och genomföra din
rehabilitering eller behandling. Tillsammans
med vårdpersonal lägger du upp en aktivitetsplan och kan sedan rapportera dina aktiviteter
och följa dina resultat. En motivationshöjare
– helt klart.
ANSVARIG UTGIVARE Christina Jörhall SKRIBENTER Mikael Bergström, Mats Fäldt, Frida Halvardsson, Lisbeth Lejon, Conny Thålin
GRAFISK FORM Katarina Sennevik FOTO Johan W Avby TRYCK EKTAB Eskilstuna, maj 2015 UPPLAGA 160 000 exemplar
DISTRIBUTION Posten 036-19 51 45, 036-19 51 23 WEBBPLATS www.rjl.se
OMSLAGSBILD: Sven-Erik Englund tränar parkour i Rådhusparken i Jönköping.
Tidningen på daisyskiva skickas till dig som valt att prenumerera på den. Beställ eller avbeställ prenumerationen på www.rjl.se.
Med e-tjänster kan du enkelt och säkert göra dina vårdärenden när det passar dig bäst.
Nr 2 2015
3
Den första januari 2015 fick vi en patientlag i Sverige. Främst samlar
den ihop och förstärker regler som funnits i andra lagar tidigare.
Lagen ska stärka patientens ställning och öka patientens delaktighet,
självbestämmande och integritet.
Starkare
med ny
Lagen handlar framför allt om att vården har
en lång rad skyldigheter mot patienterna. För
dig som patient innebär den nya lagen bland
annat det här:
Du kan söka öppenvård
var som helst i landet
Den som till exempel bor i ett landsting/region
och jobbar i ett annat kan lättare välja vårdcentral i valfritt landsting/region. Det här gäller
både primärvård, som vårdcentral och öppen
specialistvård, som besök hos gynekolog, ögonläkare eller ortoped.
I princip gäller det all vård utom tandvård
och sluten vård, det vill säga när du läggs in på
sjukhus. Om du väljer vård i ett annat landsting/region betalar ditt hemlandsting/region
vårdkostnaden – men du får själv betala patientavgift, resa och uppehälle. Dessutom gäller
vårdgarantin bara i ditt eget landsting, inte om
du väljer att söka vård någon annanstans.
Du ska få information
Det finns mycket du behöver känna till som
patient, och den som ger dig vård har skyldighet att informera dig så att du förstår. Informationen ska vara anpassad efter till exempel din ålder, mognad, erfarenhet och språkliga bakgrund.
Du ska få information om bland annat ditt
hälsotillstånd, vilka undersökningar och behandlingsmetoder som finns, när du kan förvänta dig att få vård, om det finns väsentliga risker
för komplikationer eller biverkningar och vilken
eftervård du kan få. Men om du inte vill ha information har du också rätt att avstå från att få den.
Ibland är det svårt att komma ihåg allt som
sägs under ett besök i vården. Enligt patient-
4
Nr 2 2015
patienter
y lag
lagen ska du få skriftlig information om du ber
om det. Det kan exempelvis handla om en viss
behandling eller ett utdrag ur din journal. Om
du har en funktionsnedsättning ska du få veta
vilka hjälpmedel som finns för dig.
Du kan tacka nej
Ett kapitel i lagen handlar om samtycke. Principen är att all vård ska vara frivillig, och du
kan alltid tacka nej. Du ska tillfrågas om ditt
samtycke, och du kan ändra dig när som helst.
Det här gäller förstås inte om man till exempel
är medvetslös.
Du kan få en ny medicinsk bedömning
Om du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada, till exempel cancer,
kan du ha rätt att få en ny medicinsk bedömning. Det kallas även ”second opinion”.
Om den nya bedömningen visar att du kan
behöva en annan behandling än den som du
har erbjudits tidigare ska du kunna få den, om
behandlingen bedöms vara vetenskapligt säker och relevant i ditt fall, och om kostnaden
för behandlingen anses rimlig i förhållande
till din sjukdom eller skada. Kostnaderna för
den nya medicinska bedömningen betalar ditt
hemlandsting/region, även resorna.
Du kan få en fast vårdkontakt
Du kanske har diabetes, går till ögonläkare,
har besvär med magen och får ont i ryggen
ibland? Om du har många olika kontakter
med vården kan du behöva en fast vårdkontakt, en person som hjälper dig att samordna
dina vårdbehov och hitta rätt.
Lagen stärker dina möjligheter att få en
fast vårdkontakt och en individuell vårdplanering. Fråga din läkare om det kan vara aktuellt för dig.
Du kan klaga om du är missnöjd
Lagen stärker patienten i mötet med vården.
Du kan vända dig till verksamhetschefen vid
den mottagning du går till om du till exempel
anser att du blivit dåligt bemött eller fått för
lite information.
Du kan också vända dig till patientens direktkanal som ser till att du får prata med den
som är ansvarig. Vill du inte själv prata med
den ansvarige kan patientens direktkanal
göra det åt dig.
Ett annat sätt är att ta kontakt med patientnämnden. Patientnämnden är fristående från
hälso- och sjukvården och det kostar inget att
vända sig dit. Allvarligare klagomål, som missade diagnoser och vårdskador, ska Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ta emot.
Barn får starkare ställning
Den som ger barn vård ska se till att barnet får
veta så mycket som möjligt om sin sjukdom, hur
behandlingen går till, hur läkemedel fungerar
och om det finns flera sätt att behandla sjukdomen eller skadan på. Informationen ska anpassas så att barnet förstår, och vårdgivaren
ska så långt det är möjligt ta reda på barnets
inställning till behandlingen.
NR 2 2015
TEXT: KERSTIN OTTERSTÅL
ILLUSTRATION: JANETTE BORNMARKER
Artikeln är tidigare publicerad i tidningen
1177 Vårdguiden nr 1-2015.
Mer information:
1177.se/patientlagen
1177.se/klaga-pa-varden
5
Jönköping blir knutpunkt när Sverige bygger sin första höghastighetsjärnväg
för att binda samman de tre storstadsregionerna och övriga regioner med
storstäderna. Den korta restiden kommer att skapa större arbetsmarknader,
ett växande näringsliv och en omfattande bostadsproduktion.
Regionen kliver
på framtidståget
Sverigeförhandlingen (sverigeforhandlingen.se)
arbetar för att Sverige så snabbt som möjligt ska
få sin första höghastighetsjärnväg för hastigheter
upp till 320 km/h. Tågen kommer att gå från
Stockholm till Göteborg på två timmar och till
Malmö på två och en halv. Satsningen ska leda till
ökat bostadsbyggande och tillväxt i många kommuner och regioner längs den nya järnvägen.
– Detta är det största samhällsbyggnadsprojektet på 150 år och ett framtidsprojekt för
hållbart resande. Satsningen på höghastighetsjärnvägen blir ett stort lyft för vår regions
framtida utveckling, säger Rune Backlund (C),
ordförande i nämnden för trafik, infrastruktur
och miljö, i Region Jönköpings län.
Under 2017 kommer Sverigeförhandlingen att
skriva avtal med regioner och kommuner om
vilka satsningar som ska göras. Det handlar inte
minst om bostadsbyggande, en central fråga i
detta samhällsbyggnadsprojekt som har som mål
att skapa cirka 100 000 nya bostäder i Sverige.
vägen. En viktig faktor är hur många stationslägen det kan bli i regionen utöver Jönköping
som redan är utpekad.
– Det är avgörande för regionens utveckling och tillväxt och vi måste arbeta för att det
blir mer än ett stopp, säger Rune Backlund.
Stor nytta
Viktigt med bra matartrafik
Höghastighetsjärnväg är en satsning i storleksordningen 150 miljarder kronor. Flera olika finansieringsmodeller diskuteras, men helt klart
är att regioner och kommuner får bidra ekonomiskt utifrån de fördelar satsningen ger dem.
Det är ingen tvekan om att Jönköpings län
kommer att få stor nytta av höghastighetsjärn-
Samtidigt betonar han att höghastighetsjärnvägen gynnar betydligt större geografiskt område
än det närmast själva banan, om det blir en bra
matartrafik med bussar och tåg. Detta måste
det planeras för i de regionala planerna.
– Järnvägen är en viktig satsning för att
göra vår arbetsmarknadsregion större. Plötsligt blir det också möjligt för verksamheter
som ligger långt ut att snabbt nå sina kontakter i storstadsregionerna.
Med E4:an, Södra stambanan och höghastighetsjärnvägen får Jönköpings län ett mycket
strategiskt läge i förhållande till Stockholm,
Göteborg och Malmö.
– Det ger möjlighet till dagspendling till
de tre storstadsområdena och att ändå hinna
hem för att hämta barn på förskolan, säger
Emil Hesse, sakkunnig i infrastrukturfrågor i
Region Jönköpings län, som exempel.
Ny stadsdel i Jönköping
Tillsammans med länets kommuner ska Region Jönköpings län arbeta för en höghastighetsjärnväg,
säger Ulrika Geeraedts, regional utvecklingsdirektör, Rune Backlund (C), regionråd, Carina Ödebrink
(S), regionråd och medlem i den politiska styrgruppen och Emil Hesse, sakkunnig i infrastrukturfrågor.
6
Södra delen av Munksjön blir en helt ny stadsdel i Jönköping, med station för höghastighetsjärnvägen. Hur järnvägen ska dras söderut till
Malmö är fortfarande en öppen fråga. Trafikverket har presenterat tre alternativ, två via
Värnamo och ett via Växjö. Region Jönköpings
läns uppfattning är att banan bör gå via Värnamo, vilket ger möjlighet till knutpunkter med
annan tågtrafik, till exempel kust- till kustbanan.
Nr 2 2015
Sveriges första höghastighetsjärnväg byggs för hastigheter upp till 320 kilometer i timmen. Avsikten är att köra tio tåg per timme Stockholm-Jönköping, åtta tåg per timme övriga sträckor. Södra delen av Munksjön i Jönköping kommer att bli en ny stadsdel med bostäder, handel, arbetsplatser och en
station för höghastighetsjärnvägen, där tågen glider in på tio meter höga pelare. Illustration: White arkitekter
”
Det ger möjlighet till
dagspendling till de tre
stora storstadsområdena
– Jag tror att det blir kostnaden för att bygga,
restidsvinsten och tillgängligheten, som kommer att avgöra hur sträckningen blir, säger
Rune Backlund.
Beräkningar för nyttan
Region Jönköpings län skapar nu en projektorganisation för att tillsammans med länets
kommuner arbeta med järnvägsprojektet. Det
handlar framför allt om att räkna på fördelar
med höghastighetsjärnväg ur sex aspekter:
Nr 2 2015
bostäder, resenärer, miljö, arbetsmarknad, näringsliv och social nytta.
Trafikverket ska snart presentera sina beräkningar. Det är ett omfattande material ända ner
på kommunnivå som blir en grund för regionens
och kommunernas stora arbete med att göra egna
beräkningar. De ska levereras till Sverigeförhandlingen senast 1 oktober 2015.
– Vi ska kritiskt granska materialet och
se om vi tycker att beräkningarna är rimliga,
säger Emil Hesse. Här kommer regionen att
få en sammanhållande roll i att leverera in underlag.
är omfattande, säger Ulrika Geeraedts, regional utvecklingsdirektör i Region Jönköpings
län. För en region som vi, som har många
små kommuner, betyder kommunikationer
mellan arbete och attraktivt boende väldigt
mycket och det stärker möjligheten för mindre kommuner att utvecklas.
Stärker de mindre kommunerna
I början av 2018 ska regering och riksdag fatta
beslut om den nya järnvägen. Sedan kan detaljplaneringen starta. Hela systemet beräknas vara
i drift 2035.
– Höghastighetsjärnvägen betyder oerhört
mycket för en arbetsmarknadsförstoring, vilket är nödvändigt i en tid då urbaniseringen
TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM
FOTO: JOHAN W AVBY
7
Var så aktiv du kan varje dag. Ta alla tillfällen att röra på dig, oavsett
om det är kort eller lång tid. Sträva efter att gå minst 10 000 steg
om dagen. Du kommer att märka resultat på din hälsa!
Tips för kropp och själ
1
Yoga!
Ta pauser och stretcha om
du har ett stillasittande jobb.
2
3
4
5
6
Kvällspromenera!
Låt det bli familjetid då ni
hinner prata med varandra.
Lek!
Våga vara barnslig. Fotboll
eller kurragömma passar alla.
Klipp gräset!
Kratta och plantera. Njut av
den friska luften i trädgården.
Stå på ett ben!
Balansträna när du borstar
tänderna, få starkare kropp.
Ta trappan!
Samla steg genom att ta
trappan istället för hissen.
Vill du ha mer information och stöd kan du få hjälp på din vårdcentral. Där finns ytterligare verktyg som kan ge extra skjuts åt
dina motionsambitioner. Där finns också utbildad personal som
kan stötta dig och hjälpa dig att hitta lämpliga motionsformer
för just dina behov.
8
NR 2 2015
7
NR 2 2015
Dansa!
Lägg upp en spellista med härliga
låtar som du bara måste dansa till.
9
VARJE DAG RÄKNAS
Kortare väntetider
i cancervården
Varje år får omkring 60 000 svenskar
cancer. En del av dem väntar på sin
diagnos, sina provsvar och sin behandling. Väntetiderna varierar beroende
på var i landet de bor.
Regeringens satsar nästan 450 miljoner kronor under
fyra år för att landsting och regioner ska korta väntetiderna i cancervården på samma sätt som man gjort i
Danmark. Modellen kallas standardiserat vårdförlopp
och innebär att cancerdiagnoser hanteras snabbt och
enligt särskilda rutiner.
Varje dag med misstanke eller insikt om att man
har cancer är en dag av oro. Målet för satsningen är
att ingen cancerpatient ska behöva vänta längre än
nödvändigt på utredningsinsatser, diagnosbesked
och behandling.
Fem diagnoser
Under 2015 ska standardiserade vårdförlopp införas
för dessa fem cancerdiagnoser:
•A kut myeloisk leukemi (blodcancer)
•Huvud- och halscancer
•Matstrups- och magsäckscancer
•Prostatacancer
•Cancer i urinblåsa och övre urinvägar
Arbetet med att ta fram standardiserade vårdförlopp för ytterligare minst tio diagnoser pågår
10
parallellt och införs under 2016. Hela satsningen
pågår till 2018.
Tuffa krav
Överläkare Bruno Larsson, verksamhetschef för länets
urologklinik, tycker satsningen är utmärkt:
– Jag vill påstå att det är den största på cancervården
under mina 30 år. Även om vi redan börjat jobba i de
här banorna blir det tufft och kräver engagemang av
många medarbetare. Inget får dra ut på tiden och det
får inte finnas oklarheter kring vad som ska utföras.
Remissen får inte bli liggande, den måste skrivas och
märkas på rätt sätt. Vi måste samarbeta inom alla led.
För prostatacancer ska tiden från första besöket
på vårdcentralen till åtgärd kortas till max 60 dagar.
– För blåscancer är trycket ännu hårdare – från
symptom till första operationen samt mikroskopisvar
ska det bara gå tolv dagar, det är ungefär en fjärdedel
av den tid det tar idag.
Prostatacancer är den vanligaste cancersjukdomen
i Sverige. Omkring 90 000 män lever med diagnosen.
Varje år tillkommer 9 000 patienter.
TEXT: CONNY THÅLIN
FOTO: ANNA KERN
Tema cancer på 1177.se samlar fakta om cancersjukdomar,
behandlingar, svar på vanliga frågor och patienters egna
erfarenheter. Här finns filmer och även bildspel om hur
det går till att få strål- och cytostatikabehandling på
Länssjukhuset Ryhov i Jönköping.
NR 2 2015
Undersök dig själv
Knöl i bröstet?
Sträck upp ena armen och lägg den bakom huvudet. Känn igenom
bröstet med raka fingrar och lätt tryck. Börja med bröstvårtan och
gör små cirklande rörelser i flera varv runt bröstet. Flytta sedan
ut fingrarna någon centimeter och känn varv efter varv. Avsluta i
armhålan. Var noga med att även undersöka övre delen av bröstet
och området under armen. Undersök det andra bröstet på samma
sätt.
Om du upptäcker en knöl i bröstet eller andra förändringar
är de oftast ofarliga. Det kan till exempel vara en godartad cysta,
som är ett hålrum fyllt med vätska, eller en förtjockning av bindväven. Men eftersom förändringar i brösten kan vara ett symtom
på cancer ska de alltid tas på allvar och undersökas av läkare. Du
kan kontakta din vårdcentral.
Knöl i pungen?
Tvåla först in pungen. Låt pungen vila i ena handen. Använd den
andra handens tumme och pekfinger. Ta en testikel åt gången
och undersök den med tummen och pekfingret. Avsluta med att
undersöka hela pungen genom att känna på den.
Förändringar i pungen kan till exempel vara en vätskefylld
knöl, en så kallad godartad cysta eller en inflammation i en
testikel som gör att pungen svullnar eller gör ont. Men förändringar i pungen kan också, även om det är mycket ovanligt,
vara tecken på testikelcancer och bör tas på allvar. Därför ska
du alltid kontakta en läkare om du upptäcker en knöl, om den
ena testikeln har blivit större än den andra eller om en testikel
känns svullen eller gör ont.
Prickar på huden?
Risken att få hudcancer ökar när man blir äldre. Det vanligaste
symtomet är en ny hudfärgad knuta, rodnad fläck eller sår som
inte vill läka någonstans på huden, oftast i ansiktet eller på övre
delen av bröstet eller ryggen.
På 1177.se finns bilder på olika typer av prickar som kan
vara tecken på cancer. Kontakta vårdcentralen eller hudmottagningen om du upptäcker nya knutor, hudförändringar som
är röda eller sårigheter som inte går över av sig själv.
Källa: 1177.se
Läs mer om hur du undersöker dig själv på 1177.se
Nu kortar landstingen och regionerna väntetiderna
i cancervården. Ingen cancerpatient ska behöva
vänta längre än nödvändigt på utredningsinsatser,
diagnosbesked och behandling.
Bild från kampanjen Varje dag räknas.
Läs mer på nästa sida >>
Nr 2 2015
11
VARJE DAG RÄKNAS
Om cellförändringar upptäcks och behandlas tidigt kan man förhindra att de utvecklas till cancer. Bild från kampanjen #tacellprov.
Det finns ingen ursäkt!
”Ta cellprov? Nej det hinner jag
inte. Jag jobbar ju. Och när man
är ledig vill man göra annat.
Cellprov verkar rätt jobbigt. Jag
är ju så ung också. Tror inte jag
behöver ta det än. Det får bli när
jag blir äldre."
I den korta filmen ”Det finns ingen ursäkt” på
1177.se får du veta vad gynekologiskt cellprov
är för något och varför du bör ta provet.
I Jönköpings län kallas kvinnor till cellprovtagning från och med det år de fyller
23 år. Mellan 23 och 49 år kallas de vart tredje
år och mellan 50 och 65 år kallas de vart
femte år. Det är en barnmorska som tar cellprovet. Kontakta din närmaste kvinnohälsovård om du inte har fått någon kallelse och du
är mellan 23 och 65 år.
12
Cellprovtagning räddar liv
Genom att regelbundet lämna gynekologiskt
cellprov kan man skydda sig mot livmoderhalscancer. Om cellförändringar upptäcks och
behandlas tidigt kan man förhindra att de utvecklas till cancer.
”
Även om man
vaccinerats mot HPV
ska man lämna cellprov
Cellprovstagning skyddar inte till 100
procent. I ovanliga fall kan man drabbas av
livmoderhalscancer trots att man har deltagit
i cellprovskontrollen. Sjukdomen upptäcks
då oftast i ett tidigt skede där behandlingsmöjligheterna är goda. Även om man vaccinerats mot HPV (humant papillomvirus) ska
man lämna cellprov eftersom vaccinationen
inte ger ett fullständigt skydd mot livmoderhalscancer.
Välkommen till mammografi
Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen
hos kvinnor med drygt 8 000 diagnoser per år.
Vid en mammografiundersökning kan en
bröstcancertumör upptäckas innan den hunnit
orsaka några symtom, eller innan den ens känns
i bröstet. Mammografi är en röntgenundersökning av brösten med en speciell röntgenteknik
som ger detaljrika bilder.
Kvinnor i Jönköpings län som är mellan
40 och 74 år kallas till mammografi vartannat
år. Du kan ändra tiden till undersökningen via
e-tjänst på 1177.se, och naturligtvis få smspåminnelser inför ditt bokade besök.
Källa: 1177.se
TEXT: CONNY THÅLIN
FOTO: ELIN CARLHOLT
Läs mer: 1177.se
Nr 2 2015
Magnet lär föräldrar
skydda barn mot solen
– Varsågod, här får du en väldigt
viktig magnet!
Under våren delar barnhälsovården
i Jönköpings län ut 8 000 kylskåpmagneter för att lära ut sunda
solvanor till föräldrar och barn.
•K lä barnet i heltäckande tunna kläder och
solhatt.
•Håll barnet i skugga eller stanna inomhus när
solen är som starkast, mellan klockan 11 och 15.
•Använd solkräm med solskyddsfaktor 30 eller
högre för barn som är äldre än sex månader.
De är ofta rörligare och svårare att hålla helt
i skugga. Smörj deras händer och de delar av
huden som inte går att skydda med kläder.
Magneterna är pedagogiskt utformade med
tecknade bilder och enkel text, för att alla ska
förstå. En urtavla visar att solen är starkast
mellan klockan 11 och 15. Då är det som viktigast att skydda huden.
Här finns bilder på kläder som skyddar
allra bäst mot UV-strålning, skuggan under en
parasoll och en flaska med solkskyddskräm.
Solråd för barn äldre än ett år
Även barn över ett år behöver skyddas mot
UV-strålning:
•A nvänd i första hand kläder och solhatt som
solskydd.
•A nvänd solkräm till de delar av kroppen som
inte täcks av kläder.
•Undvik att vara i direkt solljus mellan klockan
11 och 15, då solen är som starkast.
Solråd för barn upp till ett år
Barn under ett år är mycket känsliga för solen
och ska helst inte utsättas för direkt solljus.
Även i skugga finns viss UV-strålning. Skydda
därför barnets hud genom att:
TEXT: CONNY THÅLIN
FOTO: HELENA DOVIER
På 1177.se/sundasolvanor kan du läsa fler råd.
Kristina Karlsson, Jennie Blom och Maria Stenberg
på barnhälsovården i Värnamo sprider viktiga
råd om solen.
Kan man skydda sig mot cancer?
Ingen kan skydda sig helt mot cancer eftersom det
inte går att säga exakt varför vissa celler skadas och
fortsätter att växa okontrollerat. Men det finns en del
du kan göra.
Det finns ett starkt samband mellan rökning och
cancer. Det finns också ett bevisat samband mellan
solstrålar och cancer. Övervikt och för lite fysisk
aktivitet ökar risken för flera vanliga cancerformer.
Så genom att inte röka, eller sluta om man redan
röker, och genom att undvika att vara i starkt solsken
samt att röra på sig och hålla en normal vikt minskar
man de mest tydliga risker som följer med vår livsstil. Man kan ändå få cancer, men man har gjort
vad man kan för att minska risken. Maten är din
Nr 2 2015
Bra kost kan minska risken för cancer.
kropps bränsle. Vad du väljer att äta, hur mycket och
hur ofta du äter påverkar hur du mår. Både på kort
och på lång sikt.
Korta råd för bra matvanor
•Grönsaker, frukt och bär är bra att äta – gärna ett
halvt kilo per dag. Det motsvarar tre rejäla nävar
grönsaker av olika sorter och två frukter.
•Ät gärna fisk tre gånger i veckan.
•Flytande margarin eller olja är bäst i matlagningen,
helst raps- eller olivolja.
•Välj gärna lättmargarin till brödet.
•Välj mager och naturell mjölk, fil och yoghurt
hellre än sötade varianter.
•Det är bra att begränsa konsumtionen av läsk och saft.
•Salta med måtta, men använd gärna andra smaker
så att maten inte blir tråkig.
Källa: 1177.se
13
Alltid hjälp
på vårdcentralen
Om du inte mår bra och
behöver vård eller råd kring
din hälsa vänder du dig till
din vårdcentral. Där finns
kvalificerad vårdpersonal
med bred kompetens som
är vana att möta människor i
alla åldrar och livssituationer.
– Du kan alltid vända dig till vårdcentralen om du blir sjuk eller skadar dig, oavsett vad problemet gäller,
säger Pelle Malm, distriktsläkare i
Region Jönköpings län.
På vårdcentralerna arbetar läkare
och sjuksköterskor tillsammans med
kuratorer, psykologer, sjukgymnaster
och arbetsterapeuter. De är ofta väldigt erfarna. En del är specialiserade
på att exempelvis ta hand om kroniska sjukdomar som KOL och diabetes
eller ge råd i hälsofrågor för barn och
vuxna.
– Distriktsläkare är specialister
14
på allmänmedicin och kan ge kvalificerad behandling av allt ifrån smärta,
feber och yrsel till ytliga sår och misstänkta benbrott. De gör en bred bedömning av vilken vård som behövs
och kan ta hjälp av exempelvis sjukgymnast eller kurator.
”
Pelle Malm
Bedöms
du inte
behöva
omedelbar
vård är
det vårdcentralen du
ska vända
dig till
vänta länge eftersom det är de svårast
sjuka som prioriteras där. Bedöms du
inte behöva omedelbar vård är det till
vårdcentralen du ska vända dig, där
får du den bästa behandlingen, säger
Pelle Malm.
Akuten bara när det behövs
Kvällsöppna vårdcentraler
I stort sett alla som kontaktar en vårdcentral blir uppringda samma dag och
drygt 90 procent av dem som behöver
det får träffa en läkare på vårdcentralen
inom sju dagar. På kvällar och helger,
när vårdcentralerna har stängt, finns
jourcentralerna i Eksjö, Jönköping och
Värnamo som har öppet till 22.00.
Snabbaste vägen
Att vända sig till vårdcentralen är i de
flesta fall det snabbaste sättet att få
vård. Om du misstänker att något är
brutet i exempelvis handen eller foten
går det fortare att få behandling eller
remiss till röntgen via vårdcentralen än
om du åker till akutmottagningen.
– Åker du till akutmottagningen
när du inte är allvarligt sjuk kan du få
Sjukhusens akutmottagningar tar hand
om patienter som drabbats av svåra
sjukdomar och allvarliga skador som
behöver omedelbar vård.
– Vi är specialiserade på kritiska
tillstånd som stroke och hjärtinfarkt,
stora blödningar eller tarmvred säger
Britt-Marie Persson, biträdande verksamhetschef på akutmottagningen, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping.
– De som har störst behov får vård
först. Är man inte allvarligt sjuk eller
skadad ska man ringa 1177 för råd eller
kontakta vårdcentralen istället för att
vänta länge på akuten. Dessutom kan
den långa väntan avslutas med att man
ändå hänvisas till vårdcentralen.
TEXT: MATS FÄLDT
ILLUSTRATION: CHRISTINA JONSSON
NR 2 2015
Kan vi undvika att patienter
utsätts för onödiga operationer
eller skickas hem från akutmottagningar med brusten blindtarm? Kan tiotusentals vårddygn
och skiktröntgen av patienter
med misstänkt blindtarmsinflammation ersättas av en snabb och
strukturerad klinisk undersökning av läkare? Svaret är ja.
Kärlkirurgen Manne Andersson har tagit fram ett enkelt beslutsstöd som hjälper läkare att avgöra hur
patienter med misstänkt blindtarmsinflammation ska behandlas.
Gult kort underlättar rätt beslut
– Vi vill undvika rutinmässig skiktröntgen, det
leder till fler inläggningar och onödiga operationer i fall där blindtarmsinflammation tillåts
spontanläka. Övervägande del av patienter med
misstänkt blindtarmsinflammation är barn och
unga vuxna och varken operation eller skiktröntgen är riskfritt, säger Manne Andersson,
kärlkirurg och nydisputerad överläkare på Länssjukhuset Ryhov Jönköping.
Beslutsstödet i form av ett inplastat gult
kort som får plats i jourläkarens ficka kan
alltså bespara patienter med misstänkt blindtarmsinflammation onödiga operationer, inläggningar på sjukhus och exponering för
röntgenstrålning. Kortet hjälper läkaren att
väga samman patientens symtom och basala
blodprov till en poängsumma som speglar
risken för blindtarmsinflammation. Kortet är
en så kallad klinisk score, ”Appendicitis inflammatory response score” (AIR score).
3 800 med magont
Manne Andersson har utvecklat beslutsstödet
tillsammans med kollegor. I sin avhandling har
han utvärderat det vid misstänkt blindtarmsinflammation och det visade sig ha bra träffsäkerhet, vilket även har bekräftats i flera internationella studier. Närmare 3 800 patienter
som sökt akutmottagningar runt om i landet
med magont har deltagit i studien där läkare
använt AIR scoren.
– Det är som att stoppa en gammal överläkare i fickan, säger Manne Andersson, om det
inplastade kortet och syftar på att det tar lång
tid att utveckla den kliniska blicken. En läkare
med stor erfarenhet kan ställa diagnos genom
att känna på patientens buk. Medan den yngre
kollegan kan behöva stöd i beslutsunderlaget.
Den nya scoren är ett sätt att snabbt föra över
erfarenheter till yngre kollegor.
Komplikationer i samband med blindtarmsoperation beror inte enbart på blindtarmsinflammationen, utan även på operationen i sig
– därför är en korrekt diagnos viktigare än
snabb operation. Länssjukhuset Ryhov har numera den lägsta andelen blindtarmsopererade i
landet per 100 000 invånare men ändå inte fler
brustna blindtarmar.
TEXT: ULLA HANSSON GREEN
FOTO: JOHAN W AVBY
REGIONEN ÄR TILL FÖR ALLA
FOTO: VESNA PAPACIKIC
Deltagandet i årets Qom Ut-parad i Jönköping var rekordstort och medarbetare
från Region Jönköpings län var med för att manifestera för homo-, bi-, transoch queerpersoners rättigheter.
– Vi är med i paraden för tredje gången och jag tycker det är viktigt att
visa att regionen är till för alla, säger regiondirektör Agneta Jansmyr.
Regionen fanns också på plats på festivalområdet för att diskutera bemötandefrågor för hbtq-personer i vården. Regionen är en aktiv samarbetspartner och bidragsgivare till Qom ut-festivalen och har ett omfattande arbete
för att skapa öppenhet så att alla känner sig välkomna och trygga i vården och
andra verksamheter, oavsett sexuell läggning eller köndsidentitet. Som arbetsgivare arbetar regionen också aktivt mot diskriminering på arbetsplatser och
för att alla ska känna sig välkomna att arbeta inom organisation.
Nr 2 2015
15
Liselott Dalengren är trainee på intensivvårdsavdelningen på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. I väntan på sin
specialistutbildning får hon en inblick i patientvården
med IVA-sjuksköterskan Malin Holm som handledare.
16
Nr 2 2015
Sjuksköterskor
– ett eftertraktat yrke
Behovet av sjuksköterskor är stort både nationellt och regionalt.
Region Jönköpings län gör omfattande insatser för att rekrytera,
behålla och vidareutbilda sjuksköterskor för att klara konkurrensen
med andra landsting och regioner, kommuner, privata vårdgivare,
bemanningsföretag och en lockande arbetsmarknad i Norge.
De närmaste tio åren behöver 225 000 medarbetare nyanställas i vården och omsorgen,
varav 38 000 sjuksköterskor. Det förutspår
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i sin
långtidsprognos.
Region Jönköpings län har drygt 3 300 sjuksköterskor. Från 2004 till 2013 ökade antalet
med nästan sju procent och under perioden
2011–2014 tillsvidareanställdes 100 sjuksköterskor.
sering i sociala medier som Facebook och yrkesnätverket LinkedIn blir allt viktigare.
Stort rekryteringsbehov
”
Specialistutbildningar tillsammans med pensionsavgångar och naturlig omsättning gör att
rekryteringsbehovet för Region Jönköpings
län är 130–150 grundutbildade sjuksköterskor
per år. Regionen har ett omfattande program
för rekrytering, men samtidigt är konkurrensen
stor från andra landsting och regioner, kommuner, privata vårdgivare, bemanningsföretag
och en lockande arbetsmarknad i Norge.
– Alla landsting och regioner har under
flera år ökat andelen sjuksköterskor. Det har
aldrig varit så många sjuksköterskor i hälsooch sjukvårdssystemet som nu, säger Anders
Liif, personaldirektör i Region Jönköpings län.
Rekryteringen av sjuksköterskor sker genom
många kanaler. Det handlar bland annat om
yrkesinformation till elever på grund- och gymnasieskola, möten med sjuksköterskestudenter
och sms-utskick till snart färdigutbildade sjuksköterskor. Även marknadsföring och annon-
Nr 2 2015
Stort intresse för utbildningen
Drygt 100 sjuksköterskor examineras från Hälsohögskolan i Jönköping varje år och intresset för
utbildningen till sjuksköterska är stort. Hälsohögskolan har 3,5 sökande till varje utbildningsplats. Det är Region Jönköpings läns ansvar att se
till att studenterna får totalt 21 veckor så kallad
verksamhetsförlagd utbildning (VFU) på regionens sjukhus och vårdcentraler.
VFU är den viktigaste
nyckeln till att rekrytera
– VFU är den viktigaste nyckeln till att rekrytera nya medarbetare. Därför har vi som arbetsgivare ett stort ansvar, säger Maria Koldestam,
själv sjuksköterska och ansvarig för studenternas
VFU-placeringar under grundutbildningen. Vi
har jobbat länsövergripande i många år och har
nu en bra struktur för detta.
– Den som knutit kontakter och trivts under
VFU-tiden återkommer. Därför är det viktigt att vi
gör ett bra arbete gentemot våra studenter. Vi ska
ta hand patienterna, men också utbilda morgondagens personal, säger Hans Dahlberg, chef för
personalfrågor inom regionens kirurgiska vård.
Handlingsplan tar form
Sjuksköterskorna Kim Johansson, Emma Kronström och Sara Ferm på medicinkliniken på
Höglandssjukhuset i Eksjö tog initiativet till
en dialog med verksamhetsledningen sedan
16 platser på en vårdenhet stängdes i februari i år. De känner oro över situationen och anser
bland annat att lönefrågan är viktig för att lyckas
rekrytera och behålla sjuksköterskor.
Deras initiativ har bidragit till att en handlingsplan nu tar form.
– Vi tittar bland annat på möjligheten till flexibla arbetstider, kompetensutvecklingsplaner för
sjuksköterskor och möjligheter att alternera mellan olika arbetsplatser, något som kan vara attraktivt både för nyanställda sjuksköterskor och
för mer erfarna som vill bredda sin kompetens.
Sjuksköterskor är en prioriterad grupp i löneöversynen, men vi tittar också på exempelvis ersättningen för obekväm arbetstid, säger Agneta
Ståhl, tillförordnad sjukvårdsdirektör för regionens medicinska vård.
Fler specialistsjuksköterskor behövs
Behovet är också stort av specialistsjuksköterskor inom områden som operation och intensivvård. Därför går regionen in med studielön
och annan ersättning och köper även utbildningsplatser samtidigt som vissa kliniker har
skapat traineeplatser.
– Det är ett guldläge att få en sådan här
möjlighet. Min tanke från början har varit att
bli IVA-sjuksköterska. Jag har alltid tyckt om
teknik och den avancerade sjukvården, säger
Liselott Dalengren som går som trainee under
tre månader på intensivvårdsavdelningen på
Länssjukhuset Ryhov i Jönköping.
TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM
FOTO: JOHAN W AVBY
17
Nu är jag här!
Vårdguide
2015
vårdguide 2015
Här är supernallen som hjälper
Region Jönköpings län att
marknadsföra 1177 Vårdguiden.
1177 Vårdguiden är en tjänst från Sveriges landsting
och regioner. På 1177.se hittar du information och
tjänster för din hälsa, vård och tandvård.
Håll utkik efter supernallen runt om i länet. Vi ses!
Nu finns en tryckt upplaga av Vårdguide
2015 i väntrummen och andra vårdlokaler.
I vårdguiden finns information till länets
invånare om råd, regler och rättigheter i
hälso- och sjukvården.
Bäst i Sverige på ungas tänder
Sexåringarna i Jönköpings län har Sveriges bästa
tandhälsa! Det visar Socialstyrelsens statistik om
tandhälsan hos 3-, 6-, 12- och 19-åringarna, som
bygger på data från 2013. Dessutom har tandhälsan
förbättrats jämfört med 2011.
Följ oss på Facebook,
Instagram och Twitter
Information från Folktandvården som börjar redan
innan barnet föds, tandborstning i förskolan efter
frukost, fluorlackning i årskurs 5, 6 och 7 och plastning av kindtänder tillsammans med engagerad
personal är starka faktorer bakom den goda tandhälsan.
FOTO: SOFIE JARL
1177 Vårdguiden Jönköpings län
På Facebooksidan 1177 Vårdguiden Jönköpings
län får du tips, råd och inspiration om hälsa, vård
och livsstil. 1177 Vårdguiden Jönköpings län finns
även på Instagram.
Region Jönköpings län
1. I journalen via nätet kan du läsa vårdens anteckningar om
dina barn tills de fyllt
1) 12 år X) 13 år 2) 14 år
Region Jönköpings län på Facebook, Instagram
och Twitter visar vad som händer inom regionen. Vi lovar intressanta inlägg om bland annat
näringsliv, hälsa, vård och tandvård, kultur och
infrastruktur. Du får också möta många av oss
som jobbar i Region Jönköpings län.
2. Vad heter lagen som ska stärka patientens ställning?
1) Rättighetslagen X) Hälso- och sjukvårdslagen
2) Patientlagen
#1177vårdguiden
#tahandomdig
#regionjkpg
TÄVLA OCH VINN
3) Modellen för att korta väntetiderna inom cancervården
har framgångsrikt använts i
1) Danmark X) Norge 2) Finland
Namn
Gatuadress
Postnummer och ort
Telefon eller mejladress
Svar: Senast 31 juli 2015 till [email protected]
(Skriv Regiontipset i ämnesraden) eller Regiontipset, Region
Jönköpings län, Box 1024, 551 11 Jönköping.
18
Vinster: Tio vinnare delar på
presentkort värda 500 kronor,
300 kronor och 100 kronor.
Vinnarna i förra numret har
fått sina priser.
Nr 2 2015
BILJETTSLÄPP!
Den 12 juni släpper vi höstens alla biljetter.
21 aug
10 sep
6 sep
Med Jönköpings Sinfonietta
Med Jönköpings
Sinfonietta
20–22 sep
SENSESCAPES
(0–18 månader)
19 sep
PREMIÄR 26 sep
RYTMEN
I BLODET
Med Jönköpings
Sinfonietta
Hela vårt utbud
hittar du på www.smot.se
036 – 32 80 80
Nr 2 2015
19
Samhällsinformation
Sommar, sol
och stick
Sommaren är härlig och vi vistas gärna mer utomhus,
i vatten och på land. Sola säkert, ta hand om stick,
bett och skrubbsår och hitta vård där du är. På vår
webbplats får du sommartips och information om
hur du når oss om du blir sjuk utomlands.
Besök 1177.se/sommar eller ring 1177.
1177 Vårdguiden. Där när du behöver det.