Av sten är du kommen…
OmdentidigmedeltidasandstensindustrinpåStorsudret
påsödraGotland
Kandidatuppsatsiarkeologi
Stockholmsuniversitet
HT2014
ToveÖstling
Handledare:TorunZachrisson
OmslagsbildenvisarpåStorsudretsmedeltidavägnätirelationtillsandstensbrottoch
medeltidabebyggelse.BildenärenihopslagningavKalleMåhls(2002:49)kartaöverdet
kartlagdamedeltidavägnätetochPerLundströmskarta(1954:99)överdekartlagda
kulorna,d.v.ssandstensbrotten.
Innehållsförteckning
1.Inledning.........................................................................................................................................1
2.Syfte..................................................................................................................................................2
2.1Frågeställningar......................................................................................................................................2
2.2Förklaringartillfrekventanvändaordochuttryck........................................................................2
3.Avgränsningaritidochrum....................................................................................................2
4.Teoriochmetod...........................................................................................................................2
5.Varliggerstenbrotten?..............................................................................................................3
6.Vilkaföremåltillverkadesochvaravsattesde?...............................................................5
7.Vemtillverkadeföremålen?.....................................................................................................7
8.Gotlandunder1300‐talet.......................................................................................................10
9.SummeringavsandstensindustrinpåStorsudretfrånstenåldertilldetsena
1300‐talet.........................................................................................................................................11
10.Vilkageografiskaochstrukturellamönstermedkopplingtilltidigmedeltida
stenindustrikanurskiljaspåStorsudret?............................................................................11
10.1TidigmedeltidabebyggelseiÖjasocken…………………………………………………………..…………12
10.2.Öjakyrka.............................................................................................................................................13
10.3MedeltidagårdarochödegårdariÖjasocken............................................................................15
10.4GårdariÖjamedmedeltidaanor...................................................................................................15
10.5Ödegårdar............................................................................................................................................18
10.6.DetmedeltidavägnätetpåStorsudret.........................................................................................20
10.7.Stenbrottensrelationtillvägarochmedeltidabebyggelse....................................................21
11.Slutdiskussion.........................................................................................................................22
12.Sammanfattning......................................................................................................................24
Referenser........................................................................................................................................26
Abstract
ThispaperdealswiththeearlymedievalsandstoneindustryonStorsudret,thesouthernmost
partofGotland.Thepurposeistounderstandtheimpactthesandstoneindustryhadonthis
specificarea.Thesandstonequarriesarestudiedinrelationtotheoccurrenceofsandstone,to
buildings,farmsandtothemedievalroadsystem.FurthermoreIhavealsoaddressedwhich
sandstoneobjectsthatweremadeovertimeandwheretheyweredeposited.Myconclusionis
thatBurgsvik,alittlevillageinthebayBurgsviken,wasthecenterfortheearlymedieval
sandstoneindustry.ThereyoufindthetworichestfarmsonStorsudretduringthemedieval
period,thechurchisbuiltofsandstoneanditalsohasoneofthehighesttowersinGotland.
TherewasalsoafarmcalledStenkulle,whichisnowlost.Youcanmostcertainlyassumethat
thisfarmwashighlyinvolvedinthesandstoneindustryduetoitsnameandplacement.
Thedirectimpactthesandstoneindustryhadontheareawasdwellingsandchurchesmadeof
sandstoneandroadsnexttothequarrels,whichwasproblablycontructedinordertotransport
thesandstonetoitsdestination.
1.Inledning
StenindustrinharlängevaritviktigförGotlandochärsåfortfarande.Detfinnsbelägg
förattmansåtidigtsomunderstenåldernbrukatsandstenpåGotlandiviss
utsträckning.Dockblomstradedengotländskastenindustrinsommestundersen
vikingatid–tidigmedeltid;dåexporteradessandstenen,främstiformavolikasakrala
föremål,intebaratillolikaplatseriSverige,utanäventillDanmark(Landen1993).
Dengotländskasandstenen,ävenkalladBurgsvikssandsteneftertätortenBurgsvik,
finnsbaraiettsmaltbältepåStorsudret(Gotlandsallrasydligastedel,förf.anm)därför
börmankunnahävdaattdenstörstadelenavdengotländskasandstenenborde
härstammafråndettabälte.DetfinnsävensandstensförekomsteriFröjel,Ronehamn
samtiBursochNär,dockärdessaavbetydligtmindrestorlekochkanintehavaritlika
viktigaförönisammautsträckningsomBurgsvikssandstenen.
Mellanca1100‐1300börjarmanbrytasandstenistorskaligtformat.Detärocksåunder
dennatidsomStorsudretskyrkorbyggs,samtligaheltisandsten(Cedergren1991:18).
Dettakandirektochkonkretvisapåattsandstenenanvändesibygdeniformav
sandstenbyggnaderavrikkaraktär.Underdennaperioddykerävenstenmästarnaupp;
detydligastespårenavdessaserviiformavdopfuntaravsand‐ochkalksten.
Stenmästarnastodävenoftaförutformningenavkyrkorna.
Tidigareforskningomsandstensindustrinharendastinriktatsigpåutvaldadelar.Allan
Cedergrengav1991utenomfattandebokomsandstenenshistoria,”Gotländsksandsten
itidochrum”.Dennabehandlardockintesandstenenurnågotvidareperspektiv,utan
redogörbaraförhurochvarsandstenenanväntsgenomtiderna.SvenrobertLundquist
gårlitedjupareiboken”MedeltidastenmästareochdopfuntarpåGotland”(2012).Här
diskuterasstenmästarnarelativtingående,hantittarpåvarpåGotlandmästarnavar
verksammaochivilkakyrkordefinnsrepresenterade.Dettaverkskullemankunnase
somenuppföljaretillJohnnyRoosvals”DieSteinmeisterGottlands”från1918om
stenmästarnapåGotland.
Denmedeltidabebyggelsenväldigtvälkartlagd.Värdattnämnaidettasammanhangär
LindaQviströmsom1995skrevdenutförligauppsatsen”MedeltidastenhuspåGotlands
landsbygd”.Corneliusson&Karlssongav2001utettmycketomfattandeverk
”Inventeringavödegårdarfrånmedeltidtom1700‐talet.SödraGotland/Hoburgsting”
därde,somframgåravtiteln,redogörförallakändaödegårdarpåGotlandfrånmedeltid
till1700‐tal.
VaddetgällerdetmedeltidavägnätetpåStorsudretärdetväldigtsparsamt
dokumenterat.KalleMåhlgav2002utboken”Vägval.VägarochsamhällepåGotland
under1500år”vilkenärdenförstaochhittillsendaboksomutförligtbeskriver
vägsystemetpåGotlandfrånäldrejärnåldertill1700‐tal.
Vadsomärunderligtmeddettaärattstenbrott,föremålochbyggnaderavsandstenär
relativtbeforskade,däremotharmanejtittatpådessairelationtilldeninfrastrukturella
utvecklingenpåsödraGotlandochvilkendirektpåverkanstenindustrinhadepåsödra
Gotland.Idennauppsatsskajagfylladennaluckaochvisavilkenbetydelseden
tidigmedeltidasandstensindustrinhadeförsödraGotland.
1
2.Syfte
Syftetmeduppsatsenärattförstådentidigmedeltidastenindustrinsomfattningoch
karaktärsamtdessdirektapåverkanpåbebyggelseochlandskappåStorsudret.
2.1Frågeställningar
 Varliggerstenbrottenochhurrelaterardetillbebyggelse?
 Vilkaföremåltillverkadesövertidavvemochavsattesvar?
 Vilkageografiskaochstrukturellamönstermedkopplingtilltidigmedeltida
stenindustrikanurskiljaspåStorsudret?
2.2Förklaringartillvissaordochuttryck
GMA:förekommerireferenslistan.MeddettaavsesGotlandsmuseumsarkiv.
Gård:DettaärproblematisktattdefinieradågårdsnamnenpåGotlandoftaföregåsav
lillaellerstora;exempelvisLillaSimundeochStoraSimunde.Dettaärresultatetav
hemmansklyvningenunder1500‐talet,dånärliggandegårdarmedsammaursprung
delades.Efterhemmansklyvningenföljdepartklyvningendågårdendeladesupp
ytterligare,dockutanattfåettnyttnamn–däravlillaochstora(Svedjemo2014:35).I
dennauppsatsbehandlarjaggårdsomettbegreppinnanhemmansklyvningen,d.v.s.
namnetpåägorna/markenomingetannatanges.
Stenindustri:Meddettaavsesidennauppsatsarbetetmedochkringsandstenominget
annatanges.Exempelpåsådantarbetekanvarasandstensbrytning,export,tillverkning
avföremålochanvändningavsandsteniolikakontexter.
3.Avgränsningaritidochrum
Jagharvaltattfokuserapåtidigmedeltid,d.v.s.från1000‐taletframtillca1400.
Anledningentilljustdettatidsintervallärattdetärnusomsandstensindustrinharsin
förstastorablomstringstid;Gotlandskyrkorbyggs,fleraavdemisandsten,detkommer
stenmästaretillönsomsätterStorsudretpåkartanochgrundentillStorsudretsnutida
samhälleläggspåettkonkretsätt.
MingeografiskaavgränsningärStorsudret,anledningentilldettaärattdetärinom
dettaområdesomsandstenenförekommeristorakvantiteter.
4.Metod
Förattrentkonkretsestenindustrinspåverkanidettaområdesåharjagframförallt
studeratstenbrotten,tittatpåhurstenbrottenrelaterartillbebyggelse,vilkaföremål
somtillverkatsochvartexportengick.
FörattkunnaförstådentidigmedeltidasandstensindustrinpåStorsudretharjagtagit
avstampfrånfemhuvudpunkter:
2

DeavMunthe1921kartlagdastenbrottenpåsödraGotland.

Detmedeltida,isenaretidkartlagda,vägnätet.

Sandstenensanvändningsområde.

Denmedeltidakartlagdabebyggelsen.Jagbådetagitfastabådepånu
existerandekyrkor,husochgårdarmedmedeltidabelägg,menäven
tidigmedeltidaödegårdarochtidigmedeltidabebyggelselämningarhar
studerats.
 MedeltidastenmästarepåsödraGotland.
Dessapunkteräravstorviktförattkunnaskapasigenkomplettbildöver
sandstensindustrin.Debehandlarallaolikaaspekteravindustrinochgenomattlägga
ihopdemärdetmöjligtatttolkapåvilketsättsandstensindustrinpåverkadebygden,
bådepåettgeografisktplansamtdirektochkonkretiformavbyggnader.
Jaghararbetatkvantitativtmedstenbrottenochvägarna,dettadärförattjaginteska
tittapåettenskiltbrottellerenskildväg,utanskapamigenhelhetsbild.Jagharalltså
studeratkartoröversamtligadokumenteradestenbrottochsamtligakartlagda
medeltidavägar.
Förattundersökasandstenensanvändningsområdenharjagfrämsttittatpåvilka
föremålochbyggnaderavsandstensomfinnsdokumenteradeövertidilitteraturochpå
www.kringla.se.
Närdetgällergårdarmedmedeltidaanorharjagarbetatkvalitativt;härharjagstuderat
gårdarnaenochenföratttaredapåvilkagårdarsomskullekunnarelateratill
sandstensindustrin.Förattkunnagöradettaharjaganväntmigavtvåhuvudkällor;
Corneliusson&Karlssons(2001)bok”Inventeringavödegårdarfrånmedeltidtom
1700‐talet.SödraGotland/Hoburgsting”samtGotlandsmuseumsarkivmaterialom
gårdarnaiÖja.VadgällerkyrkornaärdetbaraÖjakyrkasombearbetatsnärmreidenna
uppsatsdådetärdenkyrkasomäraktuellochintressantutifrånsittlägeiförhållande
tillsandstensbrottenskoncentrationiÖjasocken.
Slutligenharävenstenmästarnavaritavstorviktattstuderadådetoftavardessasom
stodsomarkitektertillkyrkornaochtillverkadedestorasandstensföremålenunder
tidigmedeltid.HärharjagfrämstutgåttfrånLundquists(2012)bok”Medeltida
stenmästareochdopfuntarpåGotland”somutförligtbeskriverstenmästarnaochvarde
varverksamma.
5.Varliggerstenbrotten?
Dengotländskasandstenenbildadesföromkring400miljonerårsedanihavetrunt
ekvatorn,därdetsommiljontalsårsenareskullebliGotlandlåg.Sandstenentillkom
genomattleraochmineralerblandadesmedkalkspat.Saktaochundertrycketav
vattnetbyggdeslagerförlageravsandstenupp.Idagnårsandstenslagrenenhöjdpåca
40meter(Cedergren1991:9).
3
MedundantagförsmåförekomsteriFröjel,Ronehamn,BursochNär,återfinns
sandstenenpåGotlandendastiettsmaltbältepåsödradelenavön.(sefig.1)Detta
bältesträckersiginordostligriktning,frånRevuddenpåHoburgensspets,längsmed
västkustengenomSundre,VamlingboochÖja.DärefterfortsätterdetupptillFideoch
GrötlingbovarifråndetsträckersigösteruttillGansvikenochGrötlingboudd
(Lundström1954:98).
Fig.1.Kartaöversandstensförekomstpå
södraGotland.Läggmärketillhurbältet
breddarsigiÖjasocken(Öjakyrka
markeradavförfattarentilldenna
uppsats)förattsedanåtersmalnaav.
EfterMunthe(1921)ur”Kulturhistorisk
inventeringavSudret”(Carlsson
1981:27).
Beroendepåfyndortskiljersigsandstenenmärkbartåtikvalitetoch
användningsområde.HenrikMuntheredogörför9olikatyperavsandstenochdess
fyndorteri”BeskrivningtillkartbladetBurgsvikjämteHoburgenochStorholmen”
”A=GodslipstenfrånBotvide,Öjasocken
B=SandstenfråntraktenSOomLinde,Grötlingbo
socken
C=LermärgelfråntegelbruketiHavdhemssocken
D=LermärgelNomlotsstationenytterstpå
Grötlingboudd
E=LermärgelNomBotvide,Öjasocken
F=LermärgelNVomSigraifs,Vamlingbosocken
G=FlintaisandstenNVomUddvide,Grötlingbosocken
H=OolitSVomGrumpviken,Vamlingbosocken
K=OolitNOomRovalds,Grötlingbosocken”
(Munthe1921:32)
ÄvenPerLundströmpoängterarsandstenenslämplighetförolikaändamål.Hannämner
attvalsten,d.v.s.sandstenfrånValar(kustområdestraxsöderomBurgsvik,förf.anm.)
lämparsigbästsombyggnadsmaterialochsandstenfrånGrötlingbopassarbratill
slipstenar.
PåGrötlingbouddfinnssandstenmedstörrekalkhaltänövrigatyperavsandsten,denna
specifikatypkallasflintflis.Dåflintflisärbetydligthårdareochtåligareänövrig
4
sandstenhardenfrekventanväntssomtakflisp.g.a.sinhållbarhet(Lundström
1954:101).
Vadsomistortkaraktäriserarsandstenenärattdentackvaresinmjukhetär
lättbearbetadochhardärföranväntstillredskap,byggnadssten,kyrkoinventarierochi
senaretidävent.ex.tillköksbänkar,golv,kaminerochandrainredningsdetaljer.
Nackdelenärattdenärväldigtporösisinstruktur,ochsamlarpåsigenheldelfukt,
vilketisinturgörattdenharlättattfrysasönderomvintrarna.Manharfortfarande
intehittatenbraochtillförlitligmetodattförhindraattdettasker,vilketinnebäratt
mångagamlasandstensbyggnaderäridåligtskickochsaktavittrarsönder.
PåGotlandbrötssandstenenis.k.kulor,pågotländskakäular.Ibörjanav1900‐talet
kartladeHenrikMuntheStorsudretsallakulor,påkartanfinnsmarkeratbådenedlagda
brottochbrottensomdåfortfarandevaribruk,GenomattläggaihopMuntheskarta
översandstensförekomstpåSudretmedPerLundquists(1954:99)kartaöverkulorna
(efterSGU’skartaser.Aanr152)sermantydligthurkulornaföljersandstensbältetoch
ökariantaldärbältetbreddarsig(sefig.2)
Fig.2.Munthes(1921)kartaöver
sandstensförekomsttillsammansmedPer
Lundströmskarta(1954:99)överkulorna
(efterSGU’skartaser.Aanr152).Denstörsta
koncentrationenavkulorsestydligtiBurgsvik,
Öja.OBS:Kartanmanipuleradavförfattaren
tilldennauppsats.Förtydlighetensskullhar
jagrödmarkeratkulorna.
Detärmycketsvårtattsäganågontingomkulornasexaktaålderenbartbaseratpå
Muntheskartläggning,dåhanintegörmeränkonstaterarvissabrottsomnedlagdaoch
vissabrottsomaktiva.Detfinnsdockenheldellämningaravföremåli
Burgsvikssandsten,dessaomnämnsbl.a.i”GeoarkeologiinomkvarteretBryggaren.
ArkeologiskaartefakterfråndetmedeltidaUppsala”.Fyndensomnämnsärbl.a.ett
flertalbrynenavBurgsvikssandsten(Elfwendahl&Kresten1993:20,43,45).Tyvärrgår
detinteattspecificeranärmreänattdetrörsigomjustBurgsvikssandsten,detgårinte
attkartläggaexaktvilketbrottiBurgsviksområdetdehärstammarfrån.
6.Vilkaföremåltillverkadesochvaravsattesde?
PåGotlandharmananväntsandstenenförpraktiskaändamåländasedanstenåldern.
ExempelpådettakanmansepåfyndfråndenmellanneolitiskalokaleniGullrumiNäs
sockenpåsödraGotland.Fyndenbestodbl.a.avbenfrånlanddjur,fåglar,marinadjur
5
ochmänniska.Vidarefannmanävenflintskärvor,redskapochvapenavflintaochben,
resteraveldstädersamtkalk‐ochsandstensbrynen(Munthe1921:125).
Mellanneolitiskasandstensbrynenharävenhittatspåandraspriddaplatserpåön.Ett
fyndsomkanskestårutmerändeövrigaärde50‐taletbrynensomhittadesigrottan
StoraFörvarpåStoraKarlsö(Cedergren1991:10).Cedergrenharenteoriomatt
sandstenenkanhaanväntsikommunikativtsyftedåfyndenkanlokaliseraspåvitt
skildaplatseröverön.”Möjligenbetraktadesdettasudergutniskaslipmaterialredandå
somenomtycktocheftertraktadbytesvara”(Cedergren1991:10).
Sandstensfyndfrånbronsålderärnästanobefintliga,Cedergrennämnertvågjutformari
sandstensompåträffatsvidenutgrävningiLummelundasamtlösfyndpåettfåtal
platser.Ingabrynstenarfrånbronsålderharhittillspåträffats.
Underromerskjärnålderdykerdenförstamedverktygbearbetadesandstenenupp.
BådevidgravfältetBarshaldariGrötlingboochvidDuckarveiLindeharmanfunnit
gravstenaravsandstenmedhuggmärken.Dessaärdateradetill300‐taleteKr
(Cedergren1991:11).Detärocksånusomdestorabearbetadesandstensföremålen
börjartillverkasiformavbildstenar.Bildstenaravsandstenförekommerbl.a.iFide,
Grötlingbo,HemseochArdre(Cedergren1991:14).Sammanfattningsvisvisardettapå
attmanunderstenålderbörjadeanvändasandstenenförpraktiskaändamål,dåiform
avbrynen.Underbronsåldern,somöverlagärfattigpåsandstensföremål,försvinner
brynenatillfälligtförattsedandykauppigenunderromerskjärnålder.Underromersk
järnålderbörjaräventeknikenattbearbetasandstenutvecklas;manhuggertill
gravstenarochmanbörjartillverkabildstenar.
Förutombildstenaravsandstenfinnsfrånvikingatidävenlämningariformav
brynstenar.Ettintressantfyndvärtattnämnafråndenhärtidenärettlitet
sandstensbryne,dets.kTimansbrynet,medenruninskrift.Inskriftenlyder”Ormika
UlvairGrekland,Jerusalem,Island,Särkland”(www.kringla.nu)
Undermedeltidenfårsandstenensittriktigtstoragenombrott.Isambandmeddetta
anländerstenmästarnatillön.Gotlandskyrkorbörjarbyggasochmanbörjaräven
tillverkakyrkoinventarierisandsten.(Cedergren1991:18‐24).Stenmästarnavarofta
involveradeikyrkobygget,mendetdeihuvudsakärkändaförärtillverkningav
dopfuntar.Under1100‐och1200‐taletexporteradesca800funtaravdessamästare,
intebaratillsvenskalandskap,utanäventillEuropa.Dettagörattdetfinnsettgott
underlagförattskapaenbildavvilkastenmästaresomvarverksammaochungefärhur
mångafuntarvarjestenmästareharhuggit.
Degotländskadopfuntarnatillverkadesbådeikalkstenochisandsten.
KalkstensfuntarnatillverkadespåmellerstaochnorraGotlandsamtiVisbytrakten,
medansandstensfuntarnaärtillverkadepåsödradelenavön(Lundquist2012:20).
Dessutomärkalkstensfuntarnayngreänsandstensfuntarna,vilketgörattmanlättkan
avgöravilkastenmästaresomvarverksammapåStorsudret,ochvidvilkenperiod,
genomatttittapåvalavmaterialifunten.GenomattstuderafuntarnaharLundquist
(2012:20)konstateratattdestenmästaresomvarverksammapåsödraGotlandvar
Majestatis,Hegvald(skrivsiblandHegwaldr/Hegwald),Byzantios,Semi‐Byzantiosoch
Sigraf(skrivsävenSighrafr/Sigraiv)vilkajagkommerattredogöraföriföljandekapitel.
StenmästarnaharinteenbartverkatpåStorsudret,utanävenpåfastlandet.Detta
innebärattdeundersintidpåfastlandetideflestafalltillverkadefuntarikalksten,men
6
närdekomtillStorsudretblevderasarbetsmaterialsandsten,däravfinnsdetfuntarav
mästarnaibådekalkstenochsandsten.
7.Vemtillverkadeföremålen?
StenmästarnaverkarframförallthahärstammatfrånNorraTyskland,eventuelltäven
frånFrankrikeochItalien.Detfinnsäventankaromattvissastenmästareskullevara
inhemskaochhagåttsomlärjungehosenannanmästare(Lundquist2012:7).
Detråderdockdelademeningaromhurdekomtillönochvardelärtsig
stenhuggarkonsten.SvenrobertLundquistharenteoriomattstenmästarnakomtill
GotlandefteratthamedverkatvidbyggandetavLundsdomkyrka,ochattdomkyrkan
skullehafungeratsomettslagsövningsobjekt.Dekanävenhaföljtmedtillönviaolika
resor,t.ex.pilgrimsresor,korstågochvallfärdsresor.Ettvillkorförattföljamed
gotlänningarnamåstehavaritattdefickrikligtbetaltochhaftenhögsocialställning
”hurskullemanannarslockademlångavägarföruppdragisambandmedkyrkbyggen?”
(Lundquist2012:7‐8).
Närviidagprataromdemedeltidastenmästarnaåsyftasintebaramästarensjälv,utan
ävenhansverkstad/verkstädermedaktörer,hantverkareochandrainvolverade
mästare,någotsomärlättattglömmabort.Undersighadedemängdermedfolk;de
sombrötstenen,desomfraktadestenentillbyggena,desomhöggstenen,desomaktivt
byggdekyrkan,desomstodförkyrkomålningarnaetc.Cedergren(1991:27)nämneratt
dessamänniskorintetillhördeettskrå,utanstoddirektunderdenansvarige
byggherren/verkstaden.Omdessamänniskorvetviingentingidag.
DengotländskakonsthistorikernJohnnyRoosvaltogibörjanav1900‐taletinitiativtill
forskningomstenmästarna.DetvarävenRoosvalsomnamngavmästarna,oftautifrån
deraspersonliga,säregnastil.
DenstenmästaresomförmodligenvarförstavmästarnavarMajestatis.Majestatisvar
troligtvisdelaktigibyggetavLundsdomkyrkainnanhankomtillGotland.Dettagrundar
sigpåattdetidomkyrkanfinnsenutsmyckningsomharsinmotsvarighetiHablingbo
kyrka(sefig.3).
Fig.3.UtsmyckningavMajestatispå
Hablingbokyrkasnordportal.Här
avbildasdetsk.brodermordet.Viser
ävenMajestatissignum;Gudicentrum
medtvåfingrarhöjdailuften,d.v.s.
segertecknet.Enmotsvarighetfinnsi
Lundsdomkyrka(Foto:BengtA
Lundberg.Riksantikvarieämbetet.
UpphovsrättRAÄ.OBS:Bildbeskuren
avförfattaren).
MajestatisharävenandrakopplingartillSkåne;hanhareventuellttillverkat
VallebergafuntenochTrydefunten(sefig.4nästasida),ochhanfinnsäven
representeradiLöderupskyrkasamtiÖstraHoby(www.kringla.se)vilkettyderpåatt
hanhadeettantalarbetenbakomsiginnanhankomtillGotland.PåGotlandhittarman
7
verkavMajestatisiEkeby,Gerum,Norrlanda,Vall,Lokrume,StenkyrkaochHablingbo.
DetsomärutmärkandeförMajestatisäratthanenbarttillverkadefuntarisandsten,
någotsomskiljerhonomfråndeövrigamästarna(Lundquist2012:58).
Fig.4.DopfunteniTrydekyrka.Härkanvise
den,förMajestatis,utmärkandeKristusfiguren
somgörsegertecknet.(Foto:C.FOhlsson
www.kringla.se)
SamtidamedMajestatisvarHegvaldochByzantios.Detfinnsmångalikhetermellan
dessamästaresfuntar,vilketgerenindikationpåattMajestatisskullehafungeratsom
läromästareförHegvaldochByzantios(Lundquist2012:58).BådeByzantiosoch
Hegvaldharävende,ilikhetmedMajestatis,troligtvisfåttsingrundutbildningiLund
ochsenaregåttilärahosMajestatis.DetfinnsdockteorieromattByzantiosficksin
utbildningiNovgorodellerKievmedtankepådeobjektsomavbildaspåfuntarna
(Lundquist2012:22‐24).
EnjämförelseavMajestatis,ByzantiosochHegvaldsfuntarvisarpåstoralikheter;på
samtligafuntarses”serierutor”omgivnaavbågarochpåfuntfötternases4olikafigurer
(sefig.5,6och7).
Fig.5.Ekebykyrkasfuntav
Fig.7.DopfuntavHegvald
Fig.6.Byzantiosfuntfrån
Majestatisdateradtill1150
frånmittenav1100‐talet
Öjakyrka.Fotenkommer
(Foto:okändfotograf.
frånNärskyrka(Foto:
ursprungligenfrånfunteni
Upphovsrättutgången.
LennartKarlsson,
Levide(Foto:Lennart
Historiskamuseet).
Historiskamuseet.
Karlsson,Historiska
UpphovsrättSHM).
museet.UpphovsrättSHM).
På
8
GotlandfinnermanföremålavByzantiosi15kyrkor,vilketgöratthanärmest
representeradpåön,ingenannanstenmästareåterfinnspåsåmångaplatserpåGotland.
Hegvaldärnästanlikariktrepresenterad,hanfinnsi14kyrkorpåön.Samtidamed
Byzantios,ochdärmedävenmedMajestatisochHegvald,varSemi‐Byzantios.Denne
mästarehadeenstilsomvarsnarlikByzantios,däravhansnamnSemi‐Byzantios,eller
nästan‐Byzantios.TroligtvissåhadehanävensinverkstadinärhetenavByzantios.
FuntaravSemi‐ByzantiosstårattfinnaikyrkornaiHamraAlskog,ToftaochLinde
(Lundquist2012:50).
SåhärlångtkanvialltsåseetttydligtledavstenmästaremedMajestatissomnr1.Hani
sinturfungeradesomläromästareåtByzantiosochHegvald.Semi‐Byzantiosvar
troligenintenågonlärjungetillnågonavdessamästare,menficksininspirationfrån
Byzantios.
EnannanavStorsudretsstenmästaresomintegåttsomlärjungehosdessamästareär
Sigraf,somärdenyngstaavmästarna.Dockharhansäkerligenindirektlärtavsina
företrädareochhämtatinspirationfrånderasarbeten.Dettakansespåhanstidiga
funtarsom,ilikhetmeddeandramästarna,har4huvudenruntfoten,dockavenlite
annorlundakaraktär.Sigrafärbeskrivensomensärprägladskulptörochskapareavinte
mindreän23funtar,vilketärmerännågonannanavhanssamtidastenmästare.Av
dessa23funtarfinnsendast5styckenkvarpåGotland,restenärspriddapåplatserrunt
Östersjön.IkyrkornaiGrötlingbo,EkeochSprogeharmanävenfunnitgravhällarav
sammemästare(Sonne1995:197).Enligtensökningpåwww.kringla.seåterfinnshans
funtarpåfastlandetiutvaldasocknariSkåne,Småland,Västmanland,Hälsingland,
Jämtland,Uppland,Medelpad,ÖstergötlandochÖland.
Detfinnstvåintressantaexempelblanddessastenmästaresfuntarsomtålattreflektera
extraöver.IAakirkebypåBornholmfinnsenfuntkoppladtillSigraf.Påfuntenstårdet
skrivet”Sepådetta,mästerSighraf”(Cedergren1991:18)(sefig.8)Omdettanämner
Lundquist(2012:7)attdetärmöjligtattSigrafinteärmästarenutandonatornav
funten.CedergrenåsinsidaharenteoriomattdetvisstärSigrafsjälvsomsigneratden,
somettteckenpå”atthanvarvälmedvetenomsinstorhetpåområdet”(Cedergren
1991:18).
Fig.8.Inskriftenpåfunteni
Aakirkeby.(Foto:Lennart
Karlsson,Historiskamuseet.
UpphovsrättSHM)
9
NämnashärbörocksåattdetiVamlingbosockenfinnsengårdsomheterjustSigraifs.
Kanskefinnsdetettsambandmellandennagårdochpersonenbakom
Bornholmsfunten?
PåfunteniEtelhemstårdetHegwaldrlätgöradennasten.PrecissomifalletmedSigraf,
sådiskuterasdetomhuruvidadetärmästarensjälvsomsigneratfuntenelleromdetär
namnetpådonatorn.Andrén(2009:48‐49)menarpåattdåorden”lätgöra”ärbärande
innebärdettaattHegwaldrsnarareskullevaradonatornavfunten.
DetärendastSigrafochHegvaldsomitextförmedlatsinanamn,restenavstenmästarna
ärnamngivnaavRoosval.
Mellan1100‐och1200‐taletvardetalltsåenstorskaligproduktionavfuntaroch
kyrkoinventarierommansertilltidsperioden.Dettamåsteocksåhainneburitatt
stenmästarnasattedetmedeltidaGotlandochStorsudretpåkartan,däravärdeiallra
högstagradviktigaidennauppsats.Somtidigarenämntstillverkadestenmästarnainte
barafuntarochinventariertillkyrkan,utandevaräveninvolveradeisjälva
kyrkobygget,defungeradesomformgivareocharkitekteråtkyrkorna,somuppfördes
mellanca1140och1350,dåbyggandetavstannade(Wienberg2001:235).Föratt
utredavarfördettainträffadefårmantittapåvadsomskeddepåönviddennatidpunkt.
8.Gotlandunder1300‐talet
Gotland,somunder1200‐talethadevaritenriköochenstorexportöravbl.a.sandsten,
hamnadenuiensvacka.Tilldettakandetfinnasfleraorsaker.
Cedergren(1991:28)nämnerValdemarAtterdagsinvasionavGotland.Dettaförsatte
Gotlandienekonomisktillbakagång,vilketgjordeattmanheltenkeltintehaderådatt
byggafärdigt.Gotland,somtidigarevarsvenskt,skullenulydaunderDanmarkoch
danskalagar,vilketgjordeatthandelntillvissdelströps,manhadeintesammafrihet
somtidigaredåmanistortsettvaritsjälvstyrande.DanCarlsson(1981:16)nämner
agrarkrisenundermittenav1300‐taletsomentroligorsak.Dennadrabbadeiviss
utsträckningävenGotland,omänintelikahårtsomfastlandet.Antaletgårdarblev
reducerat,vilketmedstörstasannolikhetinnebarattävendentillgängligaarbetskraften
förminskades.DocknämnerhanävenattspårenavkrisenpåSudretinteärsärskilt
tydliga;detvikansedetpåärdefåödegårdarnafrån1300‐talet.Andréntrorsnarareatt
byggstoppetberorpåenradolikafaktorer;hanskriverattdetkanberopå
”…..digerdöden1350,dendanskaerövringen1361,plundringaravutländskariddarepå
1390‐talet,införandetavnyaskatter1412,korstågstidensslutochförändringari
Östersjöhandelnsorganisation”(Andrén2011:16).Dettamåsteävenhadrabbatdesom
arbetademedsandstenen;kanskeärdetenförklaringtillattstenmästarnaförsvinner
viddenhärtiden?Dennaekonomiskasvackamåstehainneburitattmannuintehade
rådattbetalastenmästarna,ochattdedåsöktesigtillenannanplats.
Närönhadehämtatsigfrånnederlagetsomkommeddetnyadanskastyretblev
Burgsvik,medsinstorasandstensförekomst,enstorhamnförin‐ochutskeppningav
sandsten.FörstagångenBurgsvik,iegenskapavhamn,omnämnsihistoriskakälloräri
tvåtyskabrevdateradetill1396,dåundernamnetBuswig.Iettavbreven,översattav
TryggveSiltberg,gårattläsa”...tillunderGotlandienhamn,somheterBuswig...begärde
viavfolketpålandet,attdetillossskullesäljaboskapochlivsmedeltillvårnödtorft...”
(D’Agnan2012:6).Burgsvikvarsäkerligenenmycketbraplatsförenhamnurren
geografiskaspekt.Samhälletliggerskyddatinneidenlånggrundaviken,vilketisintur
10
ärenbraförutsättningförbåtarnadådehårdahavsvindarnaintenårintillland,
samtidigtsomdetärnärauttillöppetvatten.OmmanstuderarMunthes(1921)karta,
därbl.a.stenbrottenfinnsutmärkta,kanmanocksåseattdetintevarsärskiltlång
transportsträckafrånbrotteniÖjatillhamneniBurgsvik.Ävendettamåstehavariten
storanledningtillattmanvaldejustBurgsviksomhuvudortförsandstensexportoch
import.
9.SummeringavsandstensindustrinpåStorsudretfrånstenåldertilldetsena
1300‐talet
Såhärlångtharjagkonstateratattsandstenenfinnsiettbegränsatbältepåsödra
Gotland.Kulorna,d.v.s.sandstensbrotten,följerbältetochdenstörstakoncentrationen
avkulorfinnsiÖjasocken,tyvärrkanmanintedaterakulorna.Manbörjadetidigtatt
tillverkaföremålavsandstenen;frånstenåldernsbörjanframtilljärnåldernsbörjan
bestårsandstensfyndenmestadelsavbrynen.Underromerskjärnålderutvecklas
konstenattbearbetasandstenenochmanbörjartillverkastörreföremåliformav
bildstenarochgravstenar.Undervikingatidfortsättermanatttillverkabildstenar.
NästaförändringisandstenensanvändningsområdepåGotlandkommedmedeltidens
intåg.Stenmästarnaanländetillönochuppfördekyrkoravsandsten.Detillverkade
ävenenansenligmängddopfuntaravsammamaterial.Dessadopfuntarståridagatt
finnapåGotland,påplatseriövrigaSverigesamtiDanmark.Stenmästarnavarbl.a.
verksammapåsödraGotland.DetgrundarvipåattsamtligaavStorsudretskyrkorär
uppfördaisandsten;stenmästarnavaroftainvolveradeikyrkobygget.Dessutomfinns
stenmästarnaävenrepresenteradeiformavdopfuntarinneidessakyrkor.Ävenomvi
intekandaterakulornasåkanmanändåkonstateraattsandstenentillstenmästarnas
verkkommerfrånkulornapåStorsudret.
Mankan,tackvaretvåtyskabrevdateradetill1396,draslutsatsenattBurgsvikvariten
viktighamnförexportochimportavvarorundermedeltiden.Säkerligenskeppademan
ävensandstenenfråndennahamn.DetgörattBurgsvikiÖjasockenblirhuvudortför
sandstensinustrin.
AvdennaanledningharjagvaltatthärifrångöraenfallstudieavÖjasockenmellan1100
och1300‐taletochförstådendirektafysiskapåverkansandstensindustrinhadepå
socknen.FörattförstådettaärdetrimligtattförstskaffasigenbildavhurÖjasocken
sågutrentbebyggelsemässigt;utifråndettaärdetsedanmöjligtattgåinidetaljoch
tittapåenskildagårdarochvardessalågiförhållandetillstenbrotten.
10.Vilkageografiskaochstrukturellamönstermedkopplingtilltidigmedeltida
stenindustrikanurskiljaspåStorsudret?
IföljandekapitelkommerjagattredogöraförhurdentidigmedeltidabebyggelseniÖja
sågut.Bebyggelsenspelarenstorrollförlandskapsbilden,ochhärblirdetmöjligtatt
spåradenfysiskapåverkanstenindustrinhadeiÖja.Härkanjagävenseomdetfanns
någongårdsomhadedirektanknytningtillstenindustrin.
10.1TidigmedeltidabebyggelseiÖjasocken
11
DettydligasteochmestlättillgängligaexempletpåbyggnaderfråntidigmedeltidiÖja
sockenärÖjakyrka,sompåSudretifolkmungårundersmeknamnetGraGasi(Grå
Gåsen,förf.anm.)Denharfåttdettanamnp.g.aattdensynstydligtöverhelasödra
Gotlanddålandskapetärlågtochkargtochkyrktornethögtochgrått,dåharmanliknat
detvidhalsenpåengås.Dennakyrkaåterkommerjagtilliettseparatkapitel.
IAndersAndrénsbok”DetmedeltidaGotland”finnsenkarta(sefig.9)somvisarpå
medeltidabebyggelselämningarpåön.Vadsomärintressantärattdetärenväldigt
tydligcentreringavstenhuslämningarpåjustStorsudret(sefig.10nästasida)
Förmodligenberordettapådetstorabeståndetavbyggnadsmaterialiformavsandsten.
(Carlsson1981:20).LindaQviström(1995:18)harenteoriomatt
stenmästarna/stenmästarverkstadenintebarauppfördekyrkorna,utanattdetävenkan
varadessasombyggdestenhusen.Dettaskulleisådanafallkunnaförklaradenstora
koncentrationenavstenhuslämningarpåStorsudret,dåflertaletstenmästarehölltill
där.
Fig.9.KartaefterLindaQviströms(1995)
kartläggningavmedeltidastenhus.Ur
AndersAndrénsbok”Detmedeltida
Gotland”(2011:41).
Desvartaprickarnavisar”gårdmed
bevaradeellerkändamedeltidastenhus”
(Andrén2011:41)medanderöda
prickarnavisar”gårdmedindicierför
medeltidastenhus”(ibid.)OBS:Kartan
manipuleradavförfattarentilldenna
uppsats.Ursprungligenärderöda
prickarnaorangea,någotsomjagför
tydlighetensskulländrattillrött.Bildtext
borttagen.
OmmanjämförlämningarnapåStorsudretmedkyrkornasplacering(sefig.10)serman
tydligtattdenmedeltidabebyggelsenistortsettärcentreradruntkyrkorna,mednågra
fåundantag.Meddettaibakhuvudetkommerjaginästföljandekapitelatttittanärmre
påÖjakyrkaföljtavdemedeltidagårdarnaochödegårdarnaisocknen.Värtatthai
åtankehärärattviintevetsärskiltmycketommedeltidabebyggelseniträ,dådet
tillgängligamaterialetinteuppgårtillnågonansenligmängd(Qviström1995:36).
12
Fig.10.Storsudrets
stenhuslämningar.Förstoringav
kartanfrånfig.10
Fig.11.Storsudrets nuvarande
kyrkor.
1.Fidekyrka
2.Öjakyrka
3.Hamrakyrka
4.Vamlingbokyrka
5.Sundrekyrka
(Bildfrånwww.kyrkokartan.se,
tillgänglig2014‐12‐03)
10.2.Öjakyrka
NuvarandeÖjakyrkaärbyggtitvåetapper.DeäldstadelarnaavÖjakyrkaärkoretoch
långhusetsompåbörjadesunder1200‐talet.Troligtvisärbyggnadsstenenhuggenpå
platsidirektanslutningtillkyrkan.Manharvidkyrkanhittatflisorochspånefter
sandstensomtyderpåjustdetta(Cedergren1991:26).1988skullemaninstalleraett
nyttvärmesystemikyrkan.Isambandmeddettautfördesenarkeologiskundersökning
vidvilkendetpåträffadesenromanskkyrkobyggnad.Manpåträffadeävenen
sandstensläggningochdenäldstakyrkanssödramur,ävendenavsandsten.
Tornet,somärGotlandshögstakyrktorn(Cedergren1991:19)uppfördespå1300‐talet.
1988fannmanettstortantalbo‐ochstenhuggarmärkenitornet(sefig.12nästasida).
13
Fig.12.Avbildningaravdebo‐ochstenhuggarmärkensomhittadesitornet.
(AvbildningavJanA:sonUtas1988)
Minförhoppningvarhärattkunnafastställavilkapersonerdessamärkentillhördeför
attseomnågotellernågraavdemskullekunnakopplastillenstenhuggareellergård
medanslutningtillstenindustrin.Dettahadedåeventuelltkunnatvisapåattgården
ellerstenhuggarenvaritistarkförbindelsemedkyrkan.LindaQviströmtaruppdenna
företeelseisinuppsats”MedeltidastenhuspåGotlandslandsbygd”Honberättaratt
maniStångakyrkaslånghusupptäckteettantalstenhuggarmärkenochdäravdragit
slutsatsenatt”niostenhuggare,undantagetbildhuggare,varitverksammanärdessa
uppfördes”(Qviström1995:19)OmmanantarattdetsammagällerförÖjakyrka,såhade
mankunnatfåentydligarebildöverdemänniskor,ochdärmedgårdar,som
medverkadevidbyggetavÖjakyrkaomdethadevaritmöjligtattfastställabomärkenai
tornet.HartmutPauldrachgav2011utkatalogen”Gotländskafår‐ochbomärken”med
tillhörandeDVD.DennaDVDinnehållerrunt”5300handritadefår‐ochbomärken
inklusivevarianter,ensamlingsomomfattarmerän90%avdeomkring1560gårdarsom
funnitspåGotland”(Pauldrach2011:7).DennaDVDärendigitaliseringavJohans
Larssonshandskriftfrån1927sombehandlargotländskafår‐ochbomärken.Dåett
bomärkeintegenomgårnågradrastiskaförändringarövertidsåskulledetmeddenna
DVDkunnavaramöjligtattspårabomärkenaikyrktornet.Tyvärrärintedettamöjligt
dåDVDnärbortapåsamtligabibliotekiSverige.
Ianslutningtillkyrkanfinnsenkastalfrån1200‐taletmedsyfteattskydda”motanfall
avfientligakringstrykandepiratflottor,somviddennatidhärjadeiÖstersjön”(Lagerlöf
1968:3)HärkanmanappliceraAndréns(2009:47)resonemangomkastaleri
förhållandetillkyrkor;romanskakyrktornochkastalerharvaritolikaformeravuttryck
föraristokrati,dådetvidgotländskakyrkormedromanskatorninteförekommernågra
kastaler.Baseratpådetresonemangetkanmanhävdaattkastalenmåstehabyggtsefter
14
denromanskakyrkanpåsammaplats,ochattdenromanskakyrkanfickgevikaförden
nyakyrkan.
10.3MedeltidagårdarochödegårdariÖjasocken
GustavSvedjemo(2014)pekarpåattdetintefinnsnågonsamtidautförligbeskrivning
avGotlandsmedeltidagårdar,ensådanbeskrivningkomförstunder1500‐talet,dens.k.
husarbetsboken.Därfannsnedtecknatalladeböndersomvarförpliktigadeattbetala
skatt.(Svedjemo2014:49‐50).
Ettannatsättattspårademedeltidagårdarnaäratttittapågårdsnamnen;detnamnen
gårdengångharfåttbytsaldrigut.Per‐GöranErssonhargjortettomfattandearbeteom
Gotlandsmedeltidagårdarochmenarattnamnsomslutarpå–ingeoch‐ungehörtillde
äldstagårdarna(Svedjemo2014:50).PåGotlandtalarmanocksåom
fongard/fonngård/fånngard/forngårdsomeventuelltvisarpå”ettmedeltidagårdsläge,
oftamedrötternaijärnåldern”(Corneliusson&Eriksson2001:9).Gårdsnamnoch
platsersomslutarpå–gardärdärmedavstorviktförattlokaliseratidigbebyggelse(jfr
Olsson1984:125)
LindaCorneliussonochMalinErikssonpåpekarocksåattmaniäldrekartorkanse
namnsomslutarpå‐åckeroch‐giärdeochkonstaterarattdetinomdessalokalerofta
påträffasbebyggelselämningar(Corneliusson&Eriksson2001:9).
10.4GårdariÖjamedmedeltidaanor
HärgörjagenkortbeskrivningavvarochenavdeenskildagårdariÖjamedmedeltida
belägg.Observeraattdettaärgårdarnainnanpartklyvningen.Förattgeläsarenen
förståelseövervargårdarnaliggerharjagpresenteratenkarta(sefig.13nästasida)där
denmedeltidabebyggelsen,inklusiveödegårdar,somtasuppidennauppsatsfinns
markerade.
Kartanärfrånwww.eniro.seochärmanipuleradavförfattarentilldennauppsats;jag
harstrukitundergårdarnamedröttsamtsattensiffraföre.Förattunderlättaför
läsarenmotsvararsiffrandenordningivilkengårdarnaärdiskuteradeidennauppsats.
15
Fig.13KartaöverÖjasmedeltidagårdarochödegårdar.(Kartafrånwww.eniro.se)
1.Gisle–Förmodligenhardennagårdsinarötterimedeltiden.Dettaantagandehar
gjortspågrundernaavattdetstårenmedeltidagrindstolpepågårdensägorochattman
kopplargårdsnamnettillpersonnamnetGisli;dennaGisliskullevaritenavgårdens
medeltidaägare.Förutomgrindstolpenfinnsingetsomindikerarattgårdenskulle
härstammafrånmedeltid(Malmros&Berry2004:2).
2.Unghanse–Dennagårdharmycketgamlaanorochärävenenväldigtrikgård.Fram
till1886stodruinenavdetmedeltidaUnghansegårdkvar.Denursprungligagårdenvar
troligtvisminst2våningarhög,10meterlångoch8meterbred.Fasadernabeskrivssom
rundbågiga.Dettavisaratthusetvarett”medeltidshusavdimensionersomgottochväl
kunnaansessomettbevispåUng‐Hansesmaktochrikedom”(Gotländskagårdar.
UnghanseiÖja.GotlandsAllehanda8/91945)
DetfinnsenkopplingmellanUnghansegårdochValdemarAtterdagsinvasionav
Gotland1361.EndelvisfiktivmedeltidahistoriaberättarattValdemarinnaninvasionen
hadekommittillGotlandincognito.Hanhadetagitinhos”enaflandetshövdingar”
(Bergman1874:48)somboddepåUnghansegård.DärblevValdemarhopplöst
förälskadidottern.Kärlekenvarbesvarad,vilketleddetillattValdemarutnyttjade
henneochdrognyttaavhenneskunskaperomöngenomattfrågavarbästa
landstigningsplatsenförhansflottavar.Viddethärlagethadehanuppgettsittriktiga
16
jagtillUnghansehövdingenochdottern.NärValdemarkomtillbakameddendanska
härenlandsteghanvidKronvallsfiskelägeochtogdärifrånsiktemotVisby.Närhan
hadenåttsittmålatttaöverGotland,åktehanhemigen,menlämnadekvarUnghanses
dotter(Bergman1878:48‐49).NärValdemarlämnadeönhadeettmycketstortantal
mänochpojkarblivitbrutaltihjälslagnaavdanskarna.Gotlänningarnaskylldealltingpå
Unghansesdotter.Sägnensägeratthennesstraffblevattblilevandeinmuradiettav
stadenstorn(http://www.guteinfo.com/?id=116tillgänglig2014‐12‐07).
3.Domerarve–Liggerpåplatsenförgårdsbebyggelsefrån1600‐talet.Härfinnsävenen
grindstolpefrån1400‐tal.
PåmarkernaåterfinnsÖjakastal.OmdettaskriverAndrén(2009:47)attkastalernaär
etttydligtbevispåattkyrkanärbundentillgården.Hanmenarocksåattnamnet
Domerarvesyftarpå”domarensarv”(Andrén2009:51).Dettainnebärattgårdentillhört
enelit.Domerarveliggerocksåpåmarkernasomtidigaretillhördeentidigmedeltida
storgårdmednamnetÖja(Andrén2011:210)ochmankanantaattvardetdennagård
somstodbakomfinansieringenavbyggetavÖjakyrka.
PåDomerarvegårdförvarasenfamiljeklenodiformavettgenombrutetmedeltida
hängsmyckeirentguldmedbokstävernaIHS(sefig.14)(Press1974:437‐438).Dettaär,
tillsammansmedattgårdentillhördedåtidenselit,etttrovärdigtbevisförattgårdenhar
sinarötterimedeltidensamtvaritinvolveradikyrkan.
Fig.14.HängsmycketfrånDomerarve.
IHSbetyderIesumHominemSalvator
(=Jesus,människornasfrälsare)ochär
starktförknippatmedkyrkan.Detta,
tillsammansmeddetfaktumatt
kastaleniÖjaliggerpåmarkerna,
tyderpåattDomerarveharhaften
starkställningiÖja.(Foto:Press
1974:437‐438)
4.Roes–Vidgårdenfinnsdemedeltidaresternaavetthus,troligenuppförtpå1200‐
talet.
Områdetruntruinenbenämnsi1703årsskattläggningskartasomMölenåker
(kvarnåkern).Vidutgrävningavnärområdethittadesmycketriktigtfundamentetefter
enkvarnstolpe.Underutgrävningarnapåträffadesävenettsandstensbryneochenugn
muradavsandsten,samtenrektangulärsandstenshällochgolvplattoravsandsten.
Husmurenvilarpåsandstensblock.Gårdenharförmodligenövergivitspå1600‐talet
(Swahnström,G.16sept1941).
17
5.Ollajvs–Enligtengrävningsrapportfrån1926hittadeshärstoramängdersilver.Det
endasomärdateratirapportenärensilverdenarfrån1000‐talet.Isammarapportfinns
detuppgifterfråndendåvarandeägarenomatthansfamiljskullehabottpågården
sedan1100‐talet(urGMA,mappenomgårdariÖjasocken).
6.Lilla/StoraSimunde–Liggeriområdemedfornåkrar.Bredvidägornaliggerettandra
fornåkersområde,Öja73.Dessabådaområdenanladesunderbronsålder/äldre
järnålder.Iområdetfinnsettflertallämningarefterförhistoriskbebyggelse,fornåkrar,
stensträngarochenfägata;Brudkviar.InvidBrudkviarharpåträffatsenvikingatida
silverskatt.Inärhetenfinnsävenenfonngårdmedhusgrundvidvilkenmanhittatett
vikingatidadräktspänne(Remissvarangåendearkeologiskinsatsvidmarkarbetenför
nybyggnationpåfastighetenStoraSimunde1:23,Öjasocken,Gotlandskommun).
DettatyderpåattdetpåSimundefinnsenstarkkontinuitetavnyttjandeavmarkoch
valavboplats.InorradelenliggergårdarnaLasses(nr7påkartan)ochBarkarve(nr8
påkartan)isödradelenOllajvs,samtligaharsannoliktlegatdärsedanjärnålder
(arkeologiskförundersökningStoraSimunde1:23.Dnr431‐2234‐05).
9.Sibbenarve–DettaärtroligtvisdenödegårdsomåsyftasavCorneliusson&Eriksson
(2001:33).DockmåstedettavaraStoraSibbenarve,dålillaSibbenarve(=Sebenarffue,
förf.anm)stårsomödegård.LillaSibbenarvemåstedärförövergivitseftertidenför
partklyvningen,vilketisinturkanvaraetttrovärdigtbevisförattgårdenärmedeltida.
Någotsomytterligarestärkerdenteorinärattmanpåägornahittatensilverskatt,
troligendeponeradmellan1050och1070(Inv.1597.GMA.MappomgårdarnaiÖja
socken).
VidensökningpåFMISframgårdetocksåattdetskallhalegatettmedeltidaprofanhusi
sandstenvidvägensydvästomRonarve(http://www.fmis.raa.seTillgänglig2014‐12‐
16).Omdettaharjagtyvärrintehittatmerinformationänså.
10.5Ödegårdar
Orsakernatillattgårdarnaövergavsskiljersiggivetvisfrångårdtillgård.Corneliusson
&Erikssonpekarpåorsakersompestepidemin,hårdavintrar,torka,högaskatteroch
väpnadeslag.DetsistnämnagårattläsasvartpåvittiFidekyrkaieninskriptionfrån
1361(sefig.15nästasida)vilketärsammaårsomValdemarAtterdaginvaderade
Gotlandmedsindanskahär.Efteröversättninglyderinskriptionen”Gårdarnabrända,
klagandeharfolketfallitförsvärdet”(Corneliusson&Eriksson2001:13).Detfinnsäven
ensedanlängeraderadradsompåsvenskalyder”se,enhundslikegårhärjandefram
medsvärd,ochGotlandserövrasavdanskar”(InformationstavlaGotlandsmuseumpå
utställningen1361–StridenomGotland.Besökt14‐11‐20).Gotlandhadeviddenna
tidpunktjustöverlevtenpestepidemi,ochdetärintesvårtatträknautattValdemars
invasionmycketvälkundevaranådastötenförenredansårbargård.
18
Fig.15.KopiapåGotlandsmuseum
avinskriptioneniFidekyrka
(Foto:ToveÖstling).
IÖjasockenfannsundermittenav1600‐talet30gårdar,25skattehemman,5
kronohemmansamt3ödehemman(Corneliusson&Eriksson2001:33).Destörsta
gårdarnaisocknenviddenhärtidenvarOleipsochUnghanse.ÖdegårdarnavarLilla
Sebenarffue,Bringes(nr10påkartan)ochStenkullegaard(Corneliusson&Eriksson
2001:33).AvdessaärdetbaraStenkullesomvianamnetskullekunnahahaftendirekt
relationmedsandstensindustrin.
Påskifteskartanfrån1700‐taletfinnsvidStenkulleenligtCorneliusson&Erikssonen
utritadkvadrat.Områdetruntommarkeringenstårbeskrivetsomsandstensöroch
hällfästen(Corneliusson&Eriksson2001:36)Dettaskulleeventuelltisambandmed
gårdsnamnet–kulle(kanevhärstammafrånkula)indikeraattgårdenvaritinvolveradi
sandstensindustrin.Vadsomocksåframgårommanläserpå
http://www.geocities.ws/odegardar/Oja.htm,somäreninternetsidabaseradpå
Corneliusson&Erikssons”Inventeringavödegårdarfrånmedeltidtom1700‐talet.
SödraGotland/Hoburgsting”,ärattStenkullegaardmåstehalegatnågonstansmellan
GisleochUnghanse,bådagårdarnaharbrukatmarksomtillhörtStenkulle.Vidarelåg
gårdenpåensandstensupphöjning.Ommantittarpådessafaktaärdetmyckettroligt
attdesomboddepågårdenvarinvolveradedirektisandstensindustrin.(2001)
Corneliusson&Erikssonsspekulerariattanledningentillattgårdenövergavsvarenav
delågkonjunkturersomdrabbadestenindustrin.
Avgårdarnadiskuteradeidettakapitelkanman,genomattstuderagårdarnairelation
tillstenbrottensutbredning(sediskussionpåsid.5)konstateraattendastdegårdar
somliggerivästraÖja,d.v.s.Gisle,UnghanseochDomerarve,direktskullekunna
relateratillstenbrotten.Ävendetprofanhussomdetidagintefinnsspårav,mensom
skahalegatsydvästomDomerarve,skullekunnarelateratillstenbrottenpåett
övertygandevis.VadmanmedstorsäkerhetkansägaärocksåattödegårdenStenkulle
medallrastörstasannolikhetvaritverksamidentidigmedeltidasandstensindustrin.För
attfåännudjupareförståelseidettaanserjagdetvaraavstorviktattävenanalysera
vägnätet,dåvägarnaärdetsombindersammansamhället.Genomattstuderademkan
vifåenförståelseavvartfolkfärdadesochvilkasträckorsomvarviktigaunder
tidigmedeltid.
19
10.6.DetmedeltidavägnätetpåStorsudret
Förattkunnakartläggaettmedeltidavägnätbörmanframföralltstuderademedeltida
bebyggelselämningarsomfinns,vilkethargjortsiföregåendekapitel.Avde175
lämningarpåhelaGotlandstår55styckenattfinnapåStorsudret(Måhl2002:48)vilket
jaganservaraenförhållandevishögandelavdettotalaantalet.Idessalämningaringår
ävengrindstolpar.Närdetgällerattkartläggavägarnabörmanvaraenaningkritisktill
attanvändagrindstolpardåde”kantyckasvaralättflyttbarajämförtmedhuslämningar”
(Måhl2002:48)Hannämnerdockatthanendaststöttpåenendaflyttadgrindstolpe,vid
OtesiSundre.
Ettannatverktygförattkartläggavägaräratttahjälpavdeyngregotländska
bildstenarna,dådeoftastodvidforntidavägar,broarochmötesplatser
(InformationsskyltibildstenshallenpåGotlandsmuseum.Besökt2014‐11‐20).
Måhlpåpekarocksåattdepå1700‐taletkartlagdavägarnaochmedeltidalämningarna
relaterarväldigttydligttillvarandra(sefig.16)
Fig.16.KartaavKalleMåhl
(2002:49)somvisarpå
medeltidabebyggelseochde
under1700‐taletkartlagda
vägarna.Noterakontinuiteten
igårdarnasplacering.
Närdetgällergårdarnasplaceringirelationtillvägarnasåliggerdeinteprecisbredvid
vägen,utansnararemednärhettilldem.Förattkommaframtillgårdenhademan
anlagtenlitenvägfrånhuvudvägen;ens.k.kveiaellerquia.Ordetbetyder”vägmellan
tvågärdesgårdar”(Olsson1994:34).Enkveiavaralltsådenvägsombondensjälvanlagt
förattanslutatilldenstörrevägen.Idagfinnsmångaexempelpåvägnamnsomslutarpå
kveia/kvia,iBurgsvikkanvibl.a.exempelvissebådeMårtenskviorochOlofskvior(se
20
fig.17).Dessagårmycketriktigtfrånenhuvudväg,Hoburgsvägen,mellantvåfältoch
bortmotengårdrespektiveslutarvidannanhuvudväg.
Fig.17.FlygfotoöverÖjasockenmed
ärhärOlofskviorrödmarkeratav
författaren.StraxunderOlofskvior
liggerMårtenskvior.
Blåmarkeringarna(ocksåmarkeratav
författaren)ärdegårdarsomliggeri
anslutningtillkviorna.
1.GårdenOlofs–däravOlofskvior
2.GårdenRonarve
3.Dettaområdestårikartansom
Mårtensgamlatomt–däravMårtens
kvior.
(Flygfotofrånwww.eniro.se)
Efterattnuhatittatpåvägnätetärdetavintresseattsehurgårdar,stenbrottochvägar
relaterartillvarandra,förattpåsåvisfåenhelhetsbildöverdetmedeltidaÖjasocken.
10.7.Stenbrottensrelationtillvägarochmedeltidabebyggelse
GenomattkombineraKalleMåhlskartaövervägnätochmedeltidabebyggelselämningar
(Måhl2002:49)medPerLundströmskarta(1954:99)överkulorna(efterSGU’skarta
ser.Aanr152)fårmanenintressantkartbild(sefig.18).
Fig.18.Kombineradkartaöver
1700‐taletsvägar,medeltida
bebyggelselämningar(grönaoch
svartaprickar)samtkartlagda
stenbrott,bådedenedlagdaochde
somvaribruk1920(rödaprickar)
21
Genomattstuderadennakartbildkanmananaattdenmedeltidabebyggelseni
VamlingboochSundreejrelaterarpåettövertygandesätttillstenbrotten,medandeti
Öjafinnsindikationerpåattdetkanhafunnitsvisskontakt.Vadmanocksåkanurskilja
ärattdesydligastebelägnastenbrotteniÖjaliggerlängsmeddengamlahuvudvägen
genomsamhället.Fråganärdåomdessastenbrottäräldreelleryngreänvägen.Ärde
yngreänvägenkanmantolkadetsomattmanavpraktiskaskälanladebrotteni
anslutningtillvägenförattunderlättatransportavsandsten.Ärbrottendäremotäldre
änvägenbordevägenhaanlagtspåsåvisattmanmedlätthetkundefåuppstenenpå
vägenförvidaretransport.Detkanävenvagturskiljasettstenbrottstraxsydvästom
kyrkan;kansketogmanmaterialettillkyrkobyggethärifrån?
11.Slutdiskussion
LängsmedStorsudretsvästkustgårettsandstensbältesombreddarsigitraktenrunt
BurgsvikförattsedansträckasigåtnordöstupptillGrötlingbo.PåMuntheskartafrån
1921kanmantydligtsehurbrottenföljersandstensbältetsutbredningochintensitet.
DärbältetärsmalarevarkulornamerutspriddaochiÖja,därbältetärsombredastvar
ävenkulornasomflest.Endateringavkulornagårtyvärrinteattgöra.Detidigaste
sandstensföremålenbestårmestadelsavbrynen,dessaåterfinnsbådepåGotlandoch
fastlandet.Underromerskjärnålder,närmanbörjadeproducerastorasandstensföremål
iformavbildstenarochgravstenar,kanmanocksåantaattdeförstabrottenanläggs,då
produktionenblirstorskaligpåettannatsättäntidigare.Undervikingatidfortsatteman
atttillverkabildstenar.
Teknikenattbearbetasandstenenutveckladessuccessivt,vilketleddeframtill
sandstensindustrinsförstablomstringsperiodvidmedeltidensbörjan.Framföralltvisar
detsigiallakyrkorsombörjarbyggasisandstenvid1100‐talet.Detärocksånusom
stenmästarnaanländertillön.
Stenmästarnalockadesditmedhjälpavhögalönerochhadeförmodligenenhögsocial
ställningisamhället.Demedverkadevidkyrkobyggenaochdetillverkade
kyrkoinventarer,främstiformavfuntaravbådesand‐ochkalksten.Underloppetav
100årexporteradesca800funtar,tillverkadeavstenmästarna,tillSverigeochEuropa.
Antagligenmedverkadestenmästarnaävenvidstenhusbyggen.
Dåmannyttjadesandstenentillbådekyrkobyggen,kyrkoinventarierochbostadshus
måstedettainneburitattmannukundebörjaarbetamedsandstenenpåen,medvåra
ögonsett,industriellbasis.Föratttillverkaochexporterasåpassmångafuntarkrävsen
logistikfrånbörjantillslut,manbehöverenobrutenkedjafråndetattstenenbrytstill
detattdengårvidareförtransport.
Kyrkor,funtarochbostadshusärsandstensindustrinsförstaklarakonkretapåverkanpå
Storsudret.Samtligakyrkorinomdettaområdeärbyggdaisandstenochharinventarier
avstenmästarna.DenkyrkansomärrikastinreddärÖjakyrka,vilkenävenhardet
högstatornetavStorsudretskyrkor.TornetärvidareävenettavGotlandshögstaoch
synsöverhelaStorsudret.Härblirdetintressantattspekuleraianledningarnatillatt
manvaldeattbyggasåhögt.Detkannaturligtvisvaraenrensmaksakavbyggherren,
menenannananledningkanvaraattmanvilleattÖjakyrkaskullesesavallamänniskor
påStorsudretochävenavdesomkomfrånhavet.Dettaargumentärtroligtommanser
tilldetfaktumattDomerarve,somliggerprecisinvidkyrkan,harresternaavenkastal
påmarkerna,samtliggerpåmarkersomföruttillhördestorgårdenÖja.Attbyggaettså
passhögttorn,synligtpåfleramilsavstånd,måstevaraettsättattmanifesterasin
rikedomochsinhögaställningpå.Avdennaanledningskulledethärvaramycket
intressantattfåvetavembo‐ochstenhuggarmärkenaitornettillhörde.Nukanman
22
baraspekuleraiattkyrkobyggetbörhavaritettattraktivtuppdragfördenansvarige
stenmästaren.VadvividarekansägaomÖjakyrkaärattfuntenärtillverkadav
Byzantiosimittenpå1100‐talet.Dennakandockinteursprungligenhaståtti
nuvarandeÖjakyrka,dådenuppfördespå1200‐taletochfuntenärca50åräldre.En
tankeärattdenkanskeharståttidentidigareromanskakyrkanpåsammaplats.
Mankanocksåsesandstensindustrinspåverkangenomatttittapåallade
stenbyggnadersomfannspåStorsudret.Somligaavdemkanbeskådasänidagmedan
andrastårsomruinerochödegårdar.Somjagtidigarediskuteratidennauppsatskan
detmycketvälvarasåattdetärstenmästarnasomstårbakomdenstorakoncentration
avmedeltidastenhussomkanurskiljaspåStorsudret,framföralltinärhetenav
kyrkorna.Dåstenmästarna,somkonstateratsidennauppsats,förmodligenhadeenhög
socialstatusochkrävdelöndärefter,såkandessastenhusberättaattStorsudretvaren
rikochvälbärgadbygddärmanhaderådattuppföradessa,antagligenförsintid
exklusiva,stenhus.DettaargumentstärksävenavdetfaktumattavGotlands175
medeltidabebyggelselämningaristenstårnäraentredjedel,55stycken,attfinnapå
Storsudret.Somligaavdessalämningarskulleävenkunnahavaritstenmästarbostäder.
Avdessa55lämningarligger12iÖjasocken,ochärsåledesdesomhardiskuteratsi
dennauppsats.Genomatttittapågårdarnasplaceringilandskapetkanmandiskutera
detsomärrelevantfördennauppsats;omdetfinnsgårdarsompåettövertygandevis
skullekunnaknytasdirekttillsandstensindustrin.Avdeundersöktagårdarnaärdet
baragårdarnaivästraÖja,d.v.s.Gisle,UnghanseochDomerarvesomliggeriettsådant
lägeattdettaärmöjligt;delsliggerdeinomsandstensbältet,menocksåiett
stenbrottskluster.Detfinnsdockingensäkerinformationatttillgåsomvisarpåatt
någonavgårdarnaskullehaettstenbrottpåsinaägor.Dockkanmanmedrelativtstor
säkerhethävdaattödegårdenStenkullebörhavaritinvolveradisandstensindustrin,
bådep.g.a.sittnamnochsittlägepåensandstensupphöjning.Ommanocksåtittarpåatt
bådeUnghanseochGislebrukatmarkenpåStenkullebordemankunnaknytaihopdessa
tregårdarochdärmedkunnahävdaattUnghanseochGisleharenindirektrelationtill
sandstensindustrin.
NågotsomocksåäranmärkningsvärtärattommanstuderarKalleMåhlskartai
förhållandetilldessatregårdarsermanattGisleliggerprecisviddetsomidagär
Hoburgsvägen,medanUnghanseliggerviddetsomidagärväg140ochsomsträckersig
ändåfrånKlintehamnnertillHolmhällar.Stenkullegaardskullehalegatmellandessa
tvåhuvudleder,vilketenligtminuppfattningbörhavaritenrelativtcentralpunktidet
tidigmedeltidaÖja.Mankanvidaresepåkulornasplaceringattdetjusthärärenextra
storkoncentration.Vadsomärmärkligtärdockattdethärbordefinnasenkveiafrån
Stenkullegaard,mennågonsådanharintejaglyckatshittapåMåhlskartapåplatsen
därStenkullebordeligga.DettakanytterligatydapåattStenkullegårdstodiberoende
motUnghanseochGisle.
DenkomplettabildenavdettidigmedeltidaStorsudretochÖjablirsåledesattdetfrån
börjanvarenrikbygd,däravhadederådatttaditochanlitastenmästaresom
förmodligentoghögtbetaltförsinatjänster.Detvarisinturtillstordelstenmästarnas
förtjänstattstenindustrinblommadeupprunt1100‐talet.Stenindustrinshjärtalågi
Burgsvik.Tilldettafinnsdetsomjagserdet,3huvudanledningar:
 Burgsviksläge–Burgsvikliggerskyddatfrånväderochvindinneiden
långgrundaBurgsviken.Samtidigtärdetnärauttillöppetvatten.Dettamåsteha
23


gjortattBurgsviksågssomettnaturligtbralägeatthysaenhamn.Tackvaretvå
tyskabrevkanmanbevisaattBurgsvikharfungeratsomhamniallafallsedan
1300‐talet.
Sandstensbältetärsombredasthärvilketocksåinnebärattmankundehaen
storskaligsandstensindustriiÖja.
TvåavStorsudretsrikastegårdarlåghär–UnghanseochDomerarve.Domerarve
hördetillGotlandsdåtidaabsolutaelitochvarstarktförknippadmedkyrkan.
DomerarveliggerianslutningtillÖjakyrkapågamlaÖjagårdsmarker,vilketgör
attdetärmyckettroligtattdetvardennagårdsomlätuppföraÖjakyrka,vilken
ärensandstenskyrka.Öjakyrkautmärkersigpådetvisattdenharettav
Gotlandshögstakyrktorn,såhögtsåattmanserdetöverhelaSudretochäven
frånhavet.Dettaserjagsometttydligtsättattmanifesterasinrikedompå;folket
påhelaSudretblirpåmindaomgårdensrikedomnärdesertornet.Påmarkerna
vidDomerarvefinnsävenenkastal.Bådekastalerochkyrkoräruttryckförhög
aristokrati,vilkettillsammansärbevisförattDomerarvevarenväldigtrikgård.
Unghansegårdvarocksåenmycketrikgårdsom,tillsammansmedGisle,
brukadejordpåägornavidStenkullegård.Stenkullegårdisinturärdengård
därmanharsäkrastbeläggfördirektkontaktmedstenindustrin.
SammanfattningsvisgördettaattBurgsvikochÖjamedtvåstoraochrikagårdar,ettväl
utvecklatvägnätochkulorianslutningtillvägnätetstårutsomdenfrämstaortennär
detkommertilldentidigmedeltidasandstensindustrin.
SlutsatsenblirattdenpåverkansandstensindustrinhadepåStorsudretäravfysisk
karaktär.PåStorsudretfinnsenavdestörstakoncentrationernaavmedeltida
stenhuslämningar,förmodligenärdettastenmästarnasverk.Viservidareenpåverkani
formavkyrkorochkyrkoinventariertillverkadeavstenmästarna.Sandstenenhjälpte
äventillattsättaStorsudretochÖjapåkartantackvarealladefuntarsomexporterades.
Kanskeärdetocksåsåattvissaavvägarnaanladesförattkunnatransporterastenen.
12.Sammanfattning
Mittsyftemeddennauppsatsvarattförstådenmedeltidastenindustrinsomfattningoch
karaktärpåStorsudret.Förattförstådettaharjagtittatpåvarstenbrottenliggeroch
vilkenrelationdehartilldenmedeltidabebyggelsen,vilkaföremålsomtillverkadesoch
vardessaavsattessamtvilkageografiskaochstrukturellamönstermedkopplingtill
tidigmedeltidastenindustrisomkanurskiljaspåStorsudret.
Jagbörjademedatttittapåvarsandstenenförekommer,vilketäriettbältefrån
HoburgenochupptillGrötlingbo.
GenomattjämföraMuntheskartafrån1921därkulorna,d.v.sbrotten,finnsmarkerade,
sermantydligtattdeföljersandstensbältetbådeigeografiskutbredningochintensitet.
Redanunderstenålderninsågmanattsandstenenkundeanvändastillpraktiska
föremål;manharfråndenhärtidenfunnitettflertalbrynenpåskildaplatserpåön.
Underbronsålderärföremålavsandsteniprincipobefintliga,förattsedanåterdyka
uppvidromerskjärnålder;nuiformavstoraföremålsombildstenarochgravhällar.
Detärdockundermedeltidsomsandstenenfårsittförstastoragenombrott.
Stenmästarnakommertillön,fleraavdemväljerStorsudretsomsinarbetsplats.Dessa
24
stenmästareblirinvolveradeikyrkobyggena,menframförallttillverkardedopfuntar.
Inomloppetav100årtillverkasochexporterasmerän800funtar,vilketfördentiden
måstevaritenstorskaligproduktion.
Under1300‐taletupplevdeGotlandenekonomisksvacka–dennadrabbadeäven
stenindustrin.Detfinnsfleraolikateorieromanledningentilldennasvacka;efteratt
ValdemarAtterdaghadeintagitGotlandlyddeönunderdanskalagar.Gotlandsomförr
varitidetnärmstasjälvstyrandeficknusinhandeldelvisstrypt.Gotlandupplevdeäven
enagrarkris,digerdödenhärjadepåönochmanfickettnyttskattesystem.
NärönhadehämtatsigfrånValdemarsinvasionblevBurgsviknågotavencentralortför
handelnpåStorsudret,ochdetärnuvihardeförstasäkrakällornapåenmedeltida
hamniBurgsvik.Dennaanvändessäkerligenävenförattskeppasandstenövertill
Sverige.MedBurgsviksomdenstorahamnenpåStorsudretblevmedstörsta
sannolikhetÖjasockenhuvudortförsandstensbrytningen.Mankanävenseattbåde
bebyggelseochkulorärrelativtcenteradetillBurgsvik.Därförvaldejagatthärifrån
fokuserapådennasockenirelationtillsandstensindustrin.
Denmedeltidabebyggelsenskoncentrationtillbl.a.Öjakanförklarasmedatt
stenmästarnaävenbyggdebostadshusavsten.Idagfinnsvissabostadshuskvariannan
form,medansandrahusharförvunnit.Enmedeltidabyggnadsomdockståränidagär
Öjakyrka.Öjakyrkastårpåsammaplatssomentidigareromanskkyrka.Påmarkerna
stårävenenkastal,dennaanladesdockföredennuvarandekyrkanbyggdesvid1100‐
talet.ItornetpåÖjakyrkaharmanfunnitettantalbo‐ochstenhuggarmärken.Detvar
tyvärrintemöjligtattkoppladessatilldepersonersomgjordedem,dåmaterialetjag
behövdevarbortapåsamtligabibliotekiSverige.Hadejagkunnatkoppladessamärken
tillpersonerhadejagkunnatsevilkasomvarinvolveradeikyrkobygget.
Vadmandocksäkertkansägaomkyrkanärattdenbörvaraknutentillgården
DomerarvesomundermedeltidenvarenavStorsudretstvåstorgårdar.Mankan
säkerställaattDomerarvevarenelitgård.Namnetbetyderdomarensarv.Pågårdens
markerliggerävenÖjakastal,ochdessutomliggergårdenpådentidigmedeltida
storgårdenÖjasmarker.Dessafaktorerbildartillsammansettmyckettrovärdigtbevis
förattdetärÖjagårdochsedermeraDomerarvesomstårbakombyggetavkyrkan.Vad
somutmärkerkyrkanärdesshögagråatornsomsynsöverhelaSudret.Dettatornhar
givitupphovtillkyrkanslokalanamnGraGasi.Attbyggaettsåpasshögttornmåsteha
varitettsättattmanifesterasinrikedomochgöradensynligförallaochenvar.
DenandrastorgårdeniÖjavarUnghanse,ävendenmedgamlaanor.Framtill1886
fannsruinenavdetmedeltidaUnghansekvarattbeskåda.Denursprungligagårdenvar
avbetydandestorlek;manantarattdenvarminsttvåvåningarhög,10meterlångoch8
meterbred.Unghansespelarävenenstorrollienmedeltida,delvisfiktiv,sagaomnär
ValdemarAtterdagkomtillön,blevförälskadiUnghansesdottersomhansedan
uttnyttjadegenomatttaredapåvarthankundestigailandmedsindanskahär.Dottern
blevsedananklagadavgotlänningarnaföratthaförråttönochfickdomenattbli
levandeinmuradiettavstadenstorn.
VidarehadeUnghansegårdmarkervidStenkullegaard,somstårförtecknadsom
ödegård.Stenkullegaardärdenavde,idennauppsats,undersöktagårdarsommest
25
troligtharvaritaktivistenindustrin.DennaslutsatskanmandravianamnetStenkulle,
somförmodligenstammarfrån–kula.Gårdenlågävenpåensandstensupphöjningdär
manidagkanseenstorkoncentrationavkulor.
StenkullesmarkerbrukadesävenavgårdenGislesamtidigtmedUnghanse,vilketborde
innebäraattGisleochUnghansevarindirektinvolveradeisandstensindustrin.En
intressantaspektpådettaärdockattmangenomatttittapåkartläggningenavvägar
bordekunnaseenkviadärStenkullegårdlåg.Dettagårinteattfinna,vilketärväldigt
märkligtdåStenkulleändåfårsessomdengårddärmansäkrastharbeläggförattde
varinvolveradeisandstensindustrin.
Slutligenkanmansägaatttackvareettvälutvecklatvägnät,storsandstensförekomstav
sandstenavgodkvalitet,kulorianslutningtillvägnätet,tvåavStorsudretsrikaste
gårdarochengårdsommedallrastörstasannolikhetfåttsittnamnp.g.a.direkt
anknytningtillstenindustrin,blevÖjasockencentralortförsandstensindustrin.Den
direktapåverkanpåsocknenblevhusisandsten,byggetavkyrkansamtvägarvid
kulornasomeventuelltanladesförattkunnatransporterastenen.
26
Referenser
Tryckta
AndrénA.2009.VemlätbyggakyrkornapåGotland?Sagaochsed.Kungl.GustavAdolfs
akademiensårsbok2009.M.Hellspång,s.31‐59.Uppsala:Textgruppen.
Andrén,A.2011.DetmedeltidaGotland:enarkeologiskguidebok.Lund:Historiska
Media.
BergmanC.J.1874.VisbyringmurII.Svenskafamilj‐journalen.Band13/1874.s.47–50.
Carlsson,D.1981.KulturhistoriskinventeringavSudret.(Kommunkansliets
planeringsavdelning.November1981).
Cedergren,A.1991.Gotländsksandstenitidochrum.Visby:HanseproduktionAB.
CorneliussonL&ErikssonM.2001Inventeringavödegårdarfrånmedeltidtom1700‐
talet.SödraGotland/Hoburgsting.Visby:LänsstyrelseniGotlandslän.
Skogsvårdsenheten.
D’Agnan,P.2012.OutforskademedeltidalanthamnarpåGotland.Marinarkeologisk
tidskriftNo2/2012s.4‐8.
Elfwendahl,M&Kresten,P.1993.GeoarkeologiinomkvarteretBryggaren.Arkeologiska
artefakterfråndetmedeltidaUppsala.Uppsala:Almquist&WiksellTryckeri.
GotlandsAllehanda.1945.8/9.Gotländskagårdar.UnghanseiÖja.Författaresaknas.
LindblomA&SvahnströmGefterRoosvalJ.1959.Gotländskastenmästare.Malmö:
Allhemsförlag.
Lagerlöf,B.1968.Öjakyrka–envägledning.Okändtryckortochförlag.
Landen,A.1993.Gotlandcenterförmedeltidastenexport.Populärhistoria.No6.
LundquistS.2012.MedeltidastenmästareochdopfuntarpåGotland.Burgsvik:Bocksarve
förlag.
Lundström,P.1954.SlipstenshuggningenpåGotland,RIGÅrgång37,häfte4,s.97–125.
Munthe,H.1921.BeskrivningtillkartbladetBurgsvikjämteHoburgenochYtterholmen.
Stockholm:P.ANorstedt&söner.
Måhl,K.2002.Vägval.VägarochsamhällepåGotlandunder1500år.Risbergs
Oskarshamn:Information&MediaAB.
Olsson,I.1984.OrtnamnpåGotland.Stockholm:Almqvist&WiksellFörlagAB.
27
Olsson,I.1994.Gotländskaortnamn.Uppsala:AlmqvistochWiksellTryckeriAB
Pauldrach,H.2011.Gotländskafår‐ochbomärken.(UtanDVD‐bilaga).Örebro:
Tryckverkstán.
Press,B.1974.Gotländskasläkterochgårdar.Visby:GotlandsAllehanda.
RoosvalJ.1916.Byzantiosellerengotländskstenmästarepå1100‐talet,Fornvännen,No
11,s.220‐237.
SonneH.2008.ThediscoveryofaSighrafgraveslabinthegrötlingbo[sic!]churchon
Gotland,Konsthistorisktidskrift/JournalofArtHistory,Vol64,No4,s.197‐214.
SvedjemoG.2014.Landscapedynamics‐spatialanalysesofvillagesandfarmson
GotlandAD200‐1700.DepartementofArchaeologyandancientHistory.Uppsala
universitet.Visby:CampusGotland.
Upmark,G.1927.OmslipstenshuggningenpåGotlandjämtenågraordomden
gotländskasandstensbrytningenshistoria.NordiskamuseetFataburen1927.Stockholm:
P.ANorstedt&söner.
Wienberg,J.2001.Gotlandsguldålder–kyrkor,konjunkturerochkorståg.Frånstadtill
land.EnmedeltidsarkeologiskresatillägnadHansAndersson.A.Andrén,L.Ersgård&J.
Wienberg(Red),s.229‐239.Stockholm:AlmqvistochWiksellInternational.
Otryckta
http://www.fmis.raa.seSökningpåbebyggelselämningar,Gotland.Tillgänglig2014‐12‐
16
http://www.guteinfo.com/?id=116Jungfrunitornet.Tillgänglig2014‐12‐07
www.sandkvie.comSandkviegårdochställplats.Tillgänglig2014‐12‐02
A:sonUtasJ.1988‐11‐25.StenhuggarmärkeniÖjakyrka.GMA.Urmappen”Öjakyrka”
Arkeologiskförundersökning.StoraSimunde1:23Öjasocken,Gotlandskommun.
FörfattatavAnn‐MariePetterson2005.GMA.Dnr431‐2234‐05
Karlsson,M.http://www.geocities.ws/odegardar/index.htmÖjasockenTillgänglig
2014‐12‐15
MalmrosP&BerryL.2004‐04‐06.KulturhistoriskbeskrivningGisle1:48.DnrAD‐2004‐
0321.GMA
Qviström,L.1995.MedeltidastenhuspåGotlandslandsbygd.Lundsuniversitet:
Arkeologiskainstutionen.
28
Swahnström,G.16sept1941SöderströmsN.LRoes.Öjasn.Gotland.Brevtill
riksantikvarieämbetet.(UrGMA.Ejnågotdnr)
Törnström,M.www.eniro.seTillgänglig2014‐11‐12
Valentin,T.http://www.kyrkokartan.se/Gotland/?sida=10Tillgänglig2014‐12‐03
29