Av sten är du kommen… OmdentidigmedeltidasandstensindustrinpåStorsudret påsödraGotland Kandidatuppsatsiarkeologi Stockholmsuniversitet HT2014 ToveÖstling Handledare:TorunZachrisson OmslagsbildenvisarpåStorsudretsmedeltidavägnätirelationtillsandstensbrottoch medeltidabebyggelse.BildenärenihopslagningavKalleMåhls(2002:49)kartaöverdet kartlagdamedeltidavägnätetochPerLundströmskarta(1954:99)överdekartlagda kulorna,d.v.ssandstensbrotten. Innehållsförteckning 1.Inledning.........................................................................................................................................1 2.Syfte..................................................................................................................................................2 2.1Frågeställningar......................................................................................................................................2 2.2Förklaringartillfrekventanvändaordochuttryck........................................................................2 3.Avgränsningaritidochrum....................................................................................................2 4.Teoriochmetod...........................................................................................................................2 5.Varliggerstenbrotten?..............................................................................................................3 6.Vilkaföremåltillverkadesochvaravsattesde?...............................................................5 7.Vemtillverkadeföremålen?.....................................................................................................7 8.Gotlandunder1300‐talet.......................................................................................................10 9.SummeringavsandstensindustrinpåStorsudretfrånstenåldertilldetsena 1300‐talet.........................................................................................................................................11 10.Vilkageografiskaochstrukturellamönstermedkopplingtilltidigmedeltida stenindustrikanurskiljaspåStorsudret?............................................................................11 10.1TidigmedeltidabebyggelseiÖjasocken…………………………………………………………..…………12 10.2.Öjakyrka.............................................................................................................................................13 10.3MedeltidagårdarochödegårdariÖjasocken............................................................................15 10.4GårdariÖjamedmedeltidaanor...................................................................................................15 10.5Ödegårdar............................................................................................................................................18 10.6.DetmedeltidavägnätetpåStorsudret.........................................................................................20 10.7.Stenbrottensrelationtillvägarochmedeltidabebyggelse....................................................21 11.Slutdiskussion.........................................................................................................................22 12.Sammanfattning......................................................................................................................24 Referenser........................................................................................................................................26 Abstract ThispaperdealswiththeearlymedievalsandstoneindustryonStorsudret,thesouthernmost partofGotland.Thepurposeistounderstandtheimpactthesandstoneindustryhadonthis specificarea.Thesandstonequarriesarestudiedinrelationtotheoccurrenceofsandstone,to buildings,farmsandtothemedievalroadsystem.FurthermoreIhavealsoaddressedwhich sandstoneobjectsthatweremadeovertimeandwheretheyweredeposited.Myconclusionis thatBurgsvik,alittlevillageinthebayBurgsviken,wasthecenterfortheearlymedieval sandstoneindustry.ThereyoufindthetworichestfarmsonStorsudretduringthemedieval period,thechurchisbuiltofsandstoneanditalsohasoneofthehighesttowersinGotland. TherewasalsoafarmcalledStenkulle,whichisnowlost.Youcanmostcertainlyassumethat thisfarmwashighlyinvolvedinthesandstoneindustryduetoitsnameandplacement. Thedirectimpactthesandstoneindustryhadontheareawasdwellingsandchurchesmadeof sandstoneandroadsnexttothequarrels,whichwasproblablycontructedinordertotransport thesandstonetoitsdestination. 1.Inledning StenindustrinharlängevaritviktigförGotlandochärsåfortfarande.Detfinnsbelägg förattmansåtidigtsomunderstenåldernbrukatsandstenpåGotlandiviss utsträckning.Dockblomstradedengotländskastenindustrinsommestundersen vikingatid–tidigmedeltid;dåexporteradessandstenen,främstiformavolikasakrala föremål,intebaratillolikaplatseriSverige,utanäventillDanmark(Landen1993). Dengotländskasandstenen,ävenkalladBurgsvikssandsteneftertätortenBurgsvik, finnsbaraiettsmaltbältepåStorsudret(Gotlandsallrasydligastedel,förf.anm)därför börmankunnahävdaattdenstörstadelenavdengotländskasandstenenborde härstammafråndettabälte.DetfinnsävensandstensförekomsteriFröjel,Ronehamn samtiBursochNär,dockärdessaavbetydligtmindrestorlekochkanintehavaritlika viktigaförönisammautsträckningsomBurgsvikssandstenen. Mellanca1100‐1300börjarmanbrytasandstenistorskaligtformat.Detärocksåunder dennatidsomStorsudretskyrkorbyggs,samtligaheltisandsten(Cedergren1991:18). Dettakandirektochkonkretvisapåattsandstenenanvändesibygdeniformav sandstenbyggnaderavrikkaraktär.Underdennaperioddykerävenstenmästarnaupp; detydligastespårenavdessaserviiformavdopfuntaravsand‐ochkalksten. Stenmästarnastodävenoftaförutformningenavkyrkorna. Tidigareforskningomsandstensindustrinharendastinriktatsigpåutvaldadelar.Allan Cedergrengav1991utenomfattandebokomsandstenenshistoria,”Gotländsksandsten itidochrum”.Dennabehandlardockintesandstenenurnågotvidareperspektiv,utan redogörbaraförhurochvarsandstenenanväntsgenomtiderna.SvenrobertLundquist gårlitedjupareiboken”MedeltidastenmästareochdopfuntarpåGotland”(2012).Här diskuterasstenmästarnarelativtingående,hantittarpåvarpåGotlandmästarnavar verksammaochivilkakyrkordefinnsrepresenterade.Dettaverkskullemankunnase somenuppföljaretillJohnnyRoosvals”DieSteinmeisterGottlands”från1918om stenmästarnapåGotland. Denmedeltidabebyggelsenväldigtvälkartlagd.Värdattnämnaidettasammanhangär LindaQviströmsom1995skrevdenutförligauppsatsen”MedeltidastenhuspåGotlands landsbygd”.Corneliusson&Karlssongav2001utettmycketomfattandeverk ”Inventeringavödegårdarfrånmedeltidtom1700‐talet.SödraGotland/Hoburgsting” därde,somframgåravtiteln,redogörförallakändaödegårdarpåGotlandfrånmedeltid till1700‐tal. VaddetgällerdetmedeltidavägnätetpåStorsudretärdetväldigtsparsamt dokumenterat.KalleMåhlgav2002utboken”Vägval.VägarochsamhällepåGotland under1500år”vilkenärdenförstaochhittillsendaboksomutförligtbeskriver vägsystemetpåGotlandfrånäldrejärnåldertill1700‐tal. Vadsomärunderligtmeddettaärattstenbrott,föremålochbyggnaderavsandstenär relativtbeforskade,däremotharmanejtittatpådessairelationtilldeninfrastrukturella utvecklingenpåsödraGotlandochvilkendirektpåverkanstenindustrinhadepåsödra Gotland.Idennauppsatsskajagfylladennaluckaochvisavilkenbetydelseden tidigmedeltidasandstensindustrinhadeförsödraGotland. 1 2.Syfte Syftetmeduppsatsenärattförstådentidigmedeltidastenindustrinsomfattningoch karaktärsamtdessdirektapåverkanpåbebyggelseochlandskappåStorsudret. 2.1Frågeställningar Varliggerstenbrottenochhurrelaterardetillbebyggelse? Vilkaföremåltillverkadesövertidavvemochavsattesvar? Vilkageografiskaochstrukturellamönstermedkopplingtilltidigmedeltida stenindustrikanurskiljaspåStorsudret? 2.2Förklaringartillvissaordochuttryck GMA:förekommerireferenslistan.MeddettaavsesGotlandsmuseumsarkiv. Gård:DettaärproblematisktattdefinieradågårdsnamnenpåGotlandoftaföregåsav lillaellerstora;exempelvisLillaSimundeochStoraSimunde.Dettaärresultatetav hemmansklyvningenunder1500‐talet,dånärliggandegårdarmedsammaursprung delades.Efterhemmansklyvningenföljdepartklyvningendågårdendeladesupp ytterligare,dockutanattfåettnyttnamn–däravlillaochstora(Svedjemo2014:35).I dennauppsatsbehandlarjaggårdsomettbegreppinnanhemmansklyvningen,d.v.s. namnetpåägorna/markenomingetannatanges. Stenindustri:Meddettaavsesidennauppsatsarbetetmedochkringsandstenominget annatanges.Exempelpåsådantarbetekanvarasandstensbrytning,export,tillverkning avföremålochanvändningavsandsteniolikakontexter. 3.Avgränsningaritidochrum Jagharvaltattfokuserapåtidigmedeltid,d.v.s.från1000‐taletframtillca1400. Anledningentilljustdettatidsintervallärattdetärnusomsandstensindustrinharsin förstastorablomstringstid;Gotlandskyrkorbyggs,fleraavdemisandsten,detkommer stenmästaretillönsomsätterStorsudretpåkartanochgrundentillStorsudretsnutida samhälleläggspåettkonkretsätt. MingeografiskaavgränsningärStorsudret,anledningentilldettaärattdetärinom dettaområdesomsandstenenförekommeristorakvantiteter. 4.Metod Förattrentkonkretsestenindustrinspåverkanidettaområdesåharjagframförallt studeratstenbrotten,tittatpåhurstenbrottenrelaterartillbebyggelse,vilkaföremål somtillverkatsochvartexportengick. FörattkunnaförstådentidigmedeltidasandstensindustrinpåStorsudretharjagtagit avstampfrånfemhuvudpunkter: 2 DeavMunthe1921kartlagdastenbrottenpåsödraGotland. Detmedeltida,isenaretidkartlagda,vägnätet. Sandstenensanvändningsområde. Denmedeltidakartlagdabebyggelsen.Jagbådetagitfastabådepånu existerandekyrkor,husochgårdarmedmedeltidabelägg,menäven tidigmedeltidaödegårdarochtidigmedeltidabebyggelselämningarhar studerats. MedeltidastenmästarepåsödraGotland. Dessapunkteräravstorviktförattkunnaskapasigenkomplettbildöver sandstensindustrin.Debehandlarallaolikaaspekteravindustrinochgenomattlägga ihopdemärdetmöjligtatttolkapåvilketsättsandstensindustrinpåverkadebygden, bådepåettgeografisktplansamtdirektochkonkretiformavbyggnader. Jaghararbetatkvantitativtmedstenbrottenochvägarna,dettadärförattjaginteska tittapåettenskiltbrottellerenskildväg,utanskapamigenhelhetsbild.Jagharalltså studeratkartoröversamtligadokumenteradestenbrottochsamtligakartlagda medeltidavägar. Förattundersökasandstenensanvändningsområdenharjagfrämsttittatpåvilka föremålochbyggnaderavsandstensomfinnsdokumenteradeövertidilitteraturochpå www.kringla.se. Närdetgällergårdarmedmedeltidaanorharjagarbetatkvalitativt;härharjagstuderat gårdarnaenochenföratttaredapåvilkagårdarsomskullekunnarelateratill sandstensindustrin.Förattkunnagöradettaharjaganväntmigavtvåhuvudkällor; Corneliusson&Karlssons(2001)bok”Inventeringavödegårdarfrånmedeltidtom 1700‐talet.SödraGotland/Hoburgsting”samtGotlandsmuseumsarkivmaterialom gårdarnaiÖja.VadgällerkyrkornaärdetbaraÖjakyrkasombearbetatsnärmreidenna uppsatsdådetärdenkyrkasomäraktuellochintressantutifrånsittlägeiförhållande tillsandstensbrottenskoncentrationiÖjasocken. Slutligenharävenstenmästarnavaritavstorviktattstuderadådetoftavardessasom stodsomarkitektertillkyrkornaochtillverkadedestorasandstensföremålenunder tidigmedeltid.HärharjagfrämstutgåttfrånLundquists(2012)bok”Medeltida stenmästareochdopfuntarpåGotland”somutförligtbeskriverstenmästarnaochvarde varverksamma. 5.Varliggerstenbrotten? Dengotländskasandstenenbildadesföromkring400miljonerårsedanihavetrunt ekvatorn,därdetsommiljontalsårsenareskullebliGotlandlåg.Sandstenentillkom genomattleraochmineralerblandadesmedkalkspat.Saktaochundertrycketav vattnetbyggdeslagerförlageravsandstenupp.Idagnårsandstenslagrenenhöjdpåca 40meter(Cedergren1991:9). 3 MedundantagförsmåförekomsteriFröjel,Ronehamn,BursochNär,återfinns sandstenenpåGotlandendastiettsmaltbältepåsödradelenavön.(sefig.1)Detta bältesträckersiginordostligriktning,frånRevuddenpåHoburgensspets,längsmed västkustengenomSundre,VamlingboochÖja.DärefterfortsätterdetupptillFideoch GrötlingbovarifråndetsträckersigösteruttillGansvikenochGrötlingboudd (Lundström1954:98). Fig.1.Kartaöversandstensförekomstpå södraGotland.Läggmärketillhurbältet breddarsigiÖjasocken(Öjakyrka markeradavförfattarentilldenna uppsats)förattsedanåtersmalnaav. EfterMunthe(1921)ur”Kulturhistorisk inventeringavSudret”(Carlsson 1981:27). Beroendepåfyndortskiljersigsandstenenmärkbartåtikvalitetoch användningsområde.HenrikMuntheredogörför9olikatyperavsandstenochdess fyndorteri”BeskrivningtillkartbladetBurgsvikjämteHoburgenochStorholmen” ”A=GodslipstenfrånBotvide,Öjasocken B=SandstenfråntraktenSOomLinde,Grötlingbo socken C=LermärgelfråntegelbruketiHavdhemssocken D=LermärgelNomlotsstationenytterstpå Grötlingboudd E=LermärgelNomBotvide,Öjasocken F=LermärgelNVomSigraifs,Vamlingbosocken G=FlintaisandstenNVomUddvide,Grötlingbosocken H=OolitSVomGrumpviken,Vamlingbosocken K=OolitNOomRovalds,Grötlingbosocken” (Munthe1921:32) ÄvenPerLundströmpoängterarsandstenenslämplighetförolikaändamål.Hannämner attvalsten,d.v.s.sandstenfrånValar(kustområdestraxsöderomBurgsvik,förf.anm.) lämparsigbästsombyggnadsmaterialochsandstenfrånGrötlingbopassarbratill slipstenar. PåGrötlingbouddfinnssandstenmedstörrekalkhaltänövrigatyperavsandsten,denna specifikatypkallasflintflis.Dåflintflisärbetydligthårdareochtåligareänövrig 4 sandstenhardenfrekventanväntssomtakflisp.g.a.sinhållbarhet(Lundström 1954:101). Vadsomistortkaraktäriserarsandstenenärattdentackvaresinmjukhetär lättbearbetadochhardärföranväntstillredskap,byggnadssten,kyrkoinventarierochi senaretidävent.ex.tillköksbänkar,golv,kaminerochandrainredningsdetaljer. Nackdelenärattdenärväldigtporösisinstruktur,ochsamlarpåsigenheldelfukt, vilketisinturgörattdenharlättattfrysasönderomvintrarna.Manharfortfarande intehittatenbraochtillförlitligmetodattförhindraattdettasker,vilketinnebäratt mångagamlasandstensbyggnaderäridåligtskickochsaktavittrarsönder. PåGotlandbrötssandstenenis.k.kulor,pågotländskakäular.Ibörjanav1900‐talet kartladeHenrikMuntheStorsudretsallakulor,påkartanfinnsmarkeratbådenedlagda brottochbrottensomdåfortfarandevaribruk,GenomattläggaihopMuntheskarta översandstensförekomstpåSudretmedPerLundquists(1954:99)kartaöverkulorna (efterSGU’skartaser.Aanr152)sermantydligthurkulornaföljersandstensbältetoch ökariantaldärbältetbreddarsig(sefig.2) Fig.2.Munthes(1921)kartaöver sandstensförekomsttillsammansmedPer Lundströmskarta(1954:99)överkulorna (efterSGU’skartaser.Aanr152).Denstörsta koncentrationenavkulorsestydligtiBurgsvik, Öja.OBS:Kartanmanipuleradavförfattaren tilldennauppsats.Förtydlighetensskullhar jagrödmarkeratkulorna. Detärmycketsvårtattsäganågontingomkulornasexaktaålderenbartbaseratpå Muntheskartläggning,dåhanintegörmeränkonstaterarvissabrottsomnedlagdaoch vissabrottsomaktiva.Detfinnsdockenheldellämningaravföremåli Burgsvikssandsten,dessaomnämnsbl.a.i”GeoarkeologiinomkvarteretBryggaren. ArkeologiskaartefakterfråndetmedeltidaUppsala”.Fyndensomnämnsärbl.a.ett flertalbrynenavBurgsvikssandsten(Elfwendahl&Kresten1993:20,43,45).Tyvärrgår detinteattspecificeranärmreänattdetrörsigomjustBurgsvikssandsten,detgårinte attkartläggaexaktvilketbrottiBurgsviksområdetdehärstammarfrån. 6.Vilkaföremåltillverkadesochvaravsattesde? PåGotlandharmananväntsandstenenförpraktiskaändamåländasedanstenåldern. ExempelpådettakanmansepåfyndfråndenmellanneolitiskalokaleniGullrumiNäs sockenpåsödraGotland.Fyndenbestodbl.a.avbenfrånlanddjur,fåglar,marinadjur 5 ochmänniska.Vidarefannmanävenflintskärvor,redskapochvapenavflintaochben, resteraveldstädersamtkalk‐ochsandstensbrynen(Munthe1921:125). Mellanneolitiskasandstensbrynenharävenhittatspåandraspriddaplatserpåön.Ett fyndsomkanskestårutmerändeövrigaärde50‐taletbrynensomhittadesigrottan StoraFörvarpåStoraKarlsö(Cedergren1991:10).Cedergrenharenteoriomatt sandstenenkanhaanväntsikommunikativtsyftedåfyndenkanlokaliseraspåvitt skildaplatseröverön.”Möjligenbetraktadesdettasudergutniskaslipmaterialredandå somenomtycktocheftertraktadbytesvara”(Cedergren1991:10). Sandstensfyndfrånbronsålderärnästanobefintliga,Cedergrennämnertvågjutformari sandstensompåträffatsvidenutgrävningiLummelundasamtlösfyndpåettfåtal platser.Ingabrynstenarfrånbronsålderharhittillspåträffats. Underromerskjärnålderdykerdenförstamedverktygbearbetadesandstenenupp. BådevidgravfältetBarshaldariGrötlingboochvidDuckarveiLindeharmanfunnit gravstenaravsandstenmedhuggmärken.Dessaärdateradetill300‐taleteKr (Cedergren1991:11).Detärocksånusomdestorabearbetadesandstensföremålen börjartillverkasiformavbildstenar.Bildstenaravsandstenförekommerbl.a.iFide, Grötlingbo,HemseochArdre(Cedergren1991:14).Sammanfattningsvisvisardettapå attmanunderstenålderbörjadeanvändasandstenenförpraktiskaändamål,dåiform avbrynen.Underbronsåldern,somöverlagärfattigpåsandstensföremål,försvinner brynenatillfälligtförattsedandykauppigenunderromerskjärnålder.Underromersk järnålderbörjaräventeknikenattbearbetasandstenutvecklas;manhuggertill gravstenarochmanbörjartillverkabildstenar. Förutombildstenaravsandstenfinnsfrånvikingatidävenlämningariformav brynstenar.Ettintressantfyndvärtattnämnafråndenhärtidenärettlitet sandstensbryne,dets.kTimansbrynet,medenruninskrift.Inskriftenlyder”Ormika UlvairGrekland,Jerusalem,Island,Särkland”(www.kringla.nu) Undermedeltidenfårsandstenensittriktigtstoragenombrott.Isambandmeddetta anländerstenmästarnatillön.Gotlandskyrkorbörjarbyggasochmanbörjaräven tillverkakyrkoinventarierisandsten.(Cedergren1991:18‐24).Stenmästarnavarofta involveradeikyrkobygget,mendetdeihuvudsakärkändaförärtillverkningav dopfuntar.Under1100‐och1200‐taletexporteradesca800funtaravdessamästare, intebaratillsvenskalandskap,utanäventillEuropa.Dettagörattdetfinnsettgott underlagförattskapaenbildavvilkastenmästaresomvarverksammaochungefärhur mångafuntarvarjestenmästareharhuggit. Degotländskadopfuntarnatillverkadesbådeikalkstenochisandsten. KalkstensfuntarnatillverkadespåmellerstaochnorraGotlandsamtiVisbytrakten, medansandstensfuntarnaärtillverkadepåsödradelenavön(Lundquist2012:20). Dessutomärkalkstensfuntarnayngreänsandstensfuntarna,vilketgörattmanlättkan avgöravilkastenmästaresomvarverksammapåStorsudret,ochvidvilkenperiod, genomatttittapåvalavmaterialifunten.GenomattstuderafuntarnaharLundquist (2012:20)konstateratattdestenmästaresomvarverksammapåsödraGotlandvar Majestatis,Hegvald(skrivsiblandHegwaldr/Hegwald),Byzantios,Semi‐Byzantiosoch Sigraf(skrivsävenSighrafr/Sigraiv)vilkajagkommerattredogöraföriföljandekapitel. StenmästarnaharinteenbartverkatpåStorsudret,utanävenpåfastlandet.Detta innebärattdeundersintidpåfastlandetideflestafalltillverkadefuntarikalksten,men 6 närdekomtillStorsudretblevderasarbetsmaterialsandsten,däravfinnsdetfuntarav mästarnaibådekalkstenochsandsten. 7.Vemtillverkadeföremålen? StenmästarnaverkarframförallthahärstammatfrånNorraTyskland,eventuelltäven frånFrankrikeochItalien.Detfinnsäventankaromattvissastenmästareskullevara inhemskaochhagåttsomlärjungehosenannanmästare(Lundquist2012:7). Detråderdockdelademeningaromhurdekomtillönochvardelärtsig stenhuggarkonsten.SvenrobertLundquistharenteoriomattstenmästarnakomtill GotlandefteratthamedverkatvidbyggandetavLundsdomkyrka,ochattdomkyrkan skullehafungeratsomettslagsövningsobjekt.Dekanävenhaföljtmedtillönviaolika resor,t.ex.pilgrimsresor,korstågochvallfärdsresor.Ettvillkorförattföljamed gotlänningarnamåstehavaritattdefickrikligtbetaltochhaftenhögsocialställning ”hurskullemanannarslockademlångavägarföruppdragisambandmedkyrkbyggen?” (Lundquist2012:7‐8). Närviidagprataromdemedeltidastenmästarnaåsyftasintebaramästarensjälv,utan ävenhansverkstad/verkstädermedaktörer,hantverkareochandrainvolverade mästare,någotsomärlättattglömmabort.Undersighadedemängdermedfolk;de sombrötstenen,desomfraktadestenentillbyggena,desomhöggstenen,desomaktivt byggdekyrkan,desomstodförkyrkomålningarnaetc.Cedergren(1991:27)nämneratt dessamänniskorintetillhördeettskrå,utanstoddirektunderdenansvarige byggherren/verkstaden.Omdessamänniskorvetviingentingidag. DengotländskakonsthistorikernJohnnyRoosvaltogibörjanav1900‐taletinitiativtill forskningomstenmästarna.DetvarävenRoosvalsomnamngavmästarna,oftautifrån deraspersonliga,säregnastil. DenstenmästaresomförmodligenvarförstavmästarnavarMajestatis.Majestatisvar troligtvisdelaktigibyggetavLundsdomkyrkainnanhankomtillGotland.Dettagrundar sigpåattdetidomkyrkanfinnsenutsmyckningsomharsinmotsvarighetiHablingbo kyrka(sefig.3). Fig.3.UtsmyckningavMajestatispå Hablingbokyrkasnordportal.Här avbildasdetsk.brodermordet.Viser ävenMajestatissignum;Gudicentrum medtvåfingrarhöjdailuften,d.v.s. segertecknet.Enmotsvarighetfinnsi Lundsdomkyrka(Foto:BengtA Lundberg.Riksantikvarieämbetet. UpphovsrättRAÄ.OBS:Bildbeskuren avförfattaren). MajestatisharävenandrakopplingartillSkåne;hanhareventuellttillverkat VallebergafuntenochTrydefunten(sefig.4nästasida),ochhanfinnsäven representeradiLöderupskyrkasamtiÖstraHoby(www.kringla.se)vilkettyderpåatt hanhadeettantalarbetenbakomsiginnanhankomtillGotland.PåGotlandhittarman 7 verkavMajestatisiEkeby,Gerum,Norrlanda,Vall,Lokrume,StenkyrkaochHablingbo. DetsomärutmärkandeförMajestatisäratthanenbarttillverkadefuntarisandsten, någotsomskiljerhonomfråndeövrigamästarna(Lundquist2012:58). Fig.4.DopfunteniTrydekyrka.Härkanvise den,förMajestatis,utmärkandeKristusfiguren somgörsegertecknet.(Foto:C.FOhlsson www.kringla.se) SamtidamedMajestatisvarHegvaldochByzantios.Detfinnsmångalikhetermellan dessamästaresfuntar,vilketgerenindikationpåattMajestatisskullehafungeratsom läromästareförHegvaldochByzantios(Lundquist2012:58).BådeByzantiosoch Hegvaldharävende,ilikhetmedMajestatis,troligtvisfåttsingrundutbildningiLund ochsenaregåttilärahosMajestatis.DetfinnsdockteorieromattByzantiosficksin utbildningiNovgorodellerKievmedtankepådeobjektsomavbildaspåfuntarna (Lundquist2012:22‐24). EnjämförelseavMajestatis,ByzantiosochHegvaldsfuntarvisarpåstoralikheter;på samtligafuntarses”serierutor”omgivnaavbågarochpåfuntfötternases4olikafigurer (sefig.5,6och7). Fig.5.Ekebykyrkasfuntav Fig.7.DopfuntavHegvald Fig.6.Byzantiosfuntfrån Majestatisdateradtill1150 frånmittenav1100‐talet Öjakyrka.Fotenkommer (Foto:okändfotograf. frånNärskyrka(Foto: ursprungligenfrånfunteni Upphovsrättutgången. LennartKarlsson, Levide(Foto:Lennart Historiskamuseet). Historiskamuseet. Karlsson,Historiska UpphovsrättSHM). museet.UpphovsrättSHM). På 8 GotlandfinnermanföremålavByzantiosi15kyrkor,vilketgöratthanärmest representeradpåön,ingenannanstenmästareåterfinnspåsåmångaplatserpåGotland. Hegvaldärnästanlikariktrepresenterad,hanfinnsi14kyrkorpåön.Samtidamed Byzantios,ochdärmedävenmedMajestatisochHegvald,varSemi‐Byzantios.Denne mästarehadeenstilsomvarsnarlikByzantios,däravhansnamnSemi‐Byzantios,eller nästan‐Byzantios.TroligtvissåhadehanävensinverkstadinärhetenavByzantios. FuntaravSemi‐ByzantiosstårattfinnaikyrkornaiHamraAlskog,ToftaochLinde (Lundquist2012:50). SåhärlångtkanvialltsåseetttydligtledavstenmästaremedMajestatissomnr1.Hani sinturfungeradesomläromästareåtByzantiosochHegvald.Semi‐Byzantiosvar troligenintenågonlärjungetillnågonavdessamästare,menficksininspirationfrån Byzantios. EnannanavStorsudretsstenmästaresomintegåttsomlärjungehosdessamästareär Sigraf,somärdenyngstaavmästarna.Dockharhansäkerligenindirektlärtavsina företrädareochhämtatinspirationfrånderasarbeten.Dettakansespåhanstidiga funtarsom,ilikhetmeddeandramästarna,har4huvudenruntfoten,dockavenlite annorlundakaraktär.Sigrafärbeskrivensomensärprägladskulptörochskapareavinte mindreän23funtar,vilketärmerännågonannanavhanssamtidastenmästare.Av dessa23funtarfinnsendast5styckenkvarpåGotland,restenärspriddapåplatserrunt Östersjön.IkyrkornaiGrötlingbo,EkeochSprogeharmanävenfunnitgravhällarav sammemästare(Sonne1995:197).Enligtensökningpåwww.kringla.seåterfinnshans funtarpåfastlandetiutvaldasocknariSkåne,Småland,Västmanland,Hälsingland, Jämtland,Uppland,Medelpad,ÖstergötlandochÖland. Detfinnstvåintressantaexempelblanddessastenmästaresfuntarsomtålattreflektera extraöver.IAakirkebypåBornholmfinnsenfuntkoppladtillSigraf.Påfuntenstårdet skrivet”Sepådetta,mästerSighraf”(Cedergren1991:18)(sefig.8)Omdettanämner Lundquist(2012:7)attdetärmöjligtattSigrafinteärmästarenutandonatornav funten.CedergrenåsinsidaharenteoriomattdetvisstärSigrafsjälvsomsigneratden, somettteckenpå”atthanvarvälmedvetenomsinstorhetpåområdet”(Cedergren 1991:18). Fig.8.Inskriftenpåfunteni Aakirkeby.(Foto:Lennart Karlsson,Historiskamuseet. UpphovsrättSHM) 9 NämnashärbörocksåattdetiVamlingbosockenfinnsengårdsomheterjustSigraifs. Kanskefinnsdetettsambandmellandennagårdochpersonenbakom Bornholmsfunten? PåfunteniEtelhemstårdetHegwaldrlätgöradennasten.PrecissomifalletmedSigraf, sådiskuterasdetomhuruvidadetärmästarensjälvsomsigneratfuntenelleromdetär namnetpådonatorn.Andrén(2009:48‐49)menarpåattdåorden”lätgöra”ärbärande innebärdettaattHegwaldrsnarareskullevaradonatornavfunten. DetärendastSigrafochHegvaldsomitextförmedlatsinanamn,restenavstenmästarna ärnamngivnaavRoosval. Mellan1100‐och1200‐taletvardetalltsåenstorskaligproduktionavfuntaroch kyrkoinventarierommansertilltidsperioden.Dettamåsteocksåhainneburitatt stenmästarnasattedetmedeltidaGotlandochStorsudretpåkartan,däravärdeiallra högstagradviktigaidennauppsats.Somtidigarenämntstillverkadestenmästarnainte barafuntarochinventariertillkyrkan,utandevaräveninvolveradeisjälva kyrkobygget,defungeradesomformgivareocharkitekteråtkyrkorna,somuppfördes mellanca1140och1350,dåbyggandetavstannade(Wienberg2001:235).Föratt utredavarfördettainträffadefårmantittapåvadsomskeddepåönviddennatidpunkt. 8.Gotlandunder1300‐talet Gotland,somunder1200‐talethadevaritenriköochenstorexportöravbl.a.sandsten, hamnadenuiensvacka.Tilldettakandetfinnasfleraorsaker. Cedergren(1991:28)nämnerValdemarAtterdagsinvasionavGotland.Dettaförsatte Gotlandienekonomisktillbakagång,vilketgjordeattmanheltenkeltintehaderådatt byggafärdigt.Gotland,somtidigarevarsvenskt,skullenulydaunderDanmarkoch danskalagar,vilketgjordeatthandelntillvissdelströps,manhadeintesammafrihet somtidigaredåmanistortsettvaritsjälvstyrande.DanCarlsson(1981:16)nämner agrarkrisenundermittenav1300‐taletsomentroligorsak.Dennadrabbadeiviss utsträckningävenGotland,omänintelikahårtsomfastlandet.Antaletgårdarblev reducerat,vilketmedstörstasannolikhetinnebarattävendentillgängligaarbetskraften förminskades.DocknämnerhanävenattspårenavkrisenpåSudretinteärsärskilt tydliga;detvikansedetpåärdefåödegårdarnafrån1300‐talet.Andréntrorsnarareatt byggstoppetberorpåenradolikafaktorer;hanskriverattdetkanberopå ”…..digerdöden1350,dendanskaerövringen1361,plundringaravutländskariddarepå 1390‐talet,införandetavnyaskatter1412,korstågstidensslutochförändringari Östersjöhandelnsorganisation”(Andrén2011:16).Dettamåsteävenhadrabbatdesom arbetademedsandstenen;kanskeärdetenförklaringtillattstenmästarnaförsvinner viddenhärtiden?Dennaekonomiskasvackamåstehainneburitattmannuintehade rådattbetalastenmästarna,ochattdedåsöktesigtillenannanplats. Närönhadehämtatsigfrånnederlagetsomkommeddetnyadanskastyretblev Burgsvik,medsinstorasandstensförekomst,enstorhamnförin‐ochutskeppningav sandsten.FörstagångenBurgsvik,iegenskapavhamn,omnämnsihistoriskakälloräri tvåtyskabrevdateradetill1396,dåundernamnetBuswig.Iettavbreven,översattav TryggveSiltberg,gårattläsa”...tillunderGotlandienhamn,somheterBuswig...begärde viavfolketpålandet,attdetillossskullesäljaboskapochlivsmedeltillvårnödtorft...” (D’Agnan2012:6).Burgsvikvarsäkerligenenmycketbraplatsförenhamnurren geografiskaspekt.Samhälletliggerskyddatinneidenlånggrundaviken,vilketisintur 10 ärenbraförutsättningförbåtarnadådehårdahavsvindarnaintenårintillland, samtidigtsomdetärnärauttillöppetvatten.OmmanstuderarMunthes(1921)karta, därbl.a.stenbrottenfinnsutmärkta,kanmanocksåseattdetintevarsärskiltlång transportsträckafrånbrotteniÖjatillhamneniBurgsvik.Ävendettamåstehavariten storanledningtillattmanvaldejustBurgsviksomhuvudortförsandstensexportoch import. 9.SummeringavsandstensindustrinpåStorsudretfrånstenåldertilldetsena 1300‐talet Såhärlångtharjagkonstateratattsandstenenfinnsiettbegränsatbältepåsödra Gotland.Kulorna,d.v.s.sandstensbrotten,följerbältetochdenstörstakoncentrationen avkulorfinnsiÖjasocken,tyvärrkanmanintedaterakulorna.Manbörjadetidigtatt tillverkaföremålavsandstenen;frånstenåldernsbörjanframtilljärnåldernsbörjan bestårsandstensfyndenmestadelsavbrynen.Underromerskjärnålderutvecklas konstenattbearbetasandstenenochmanbörjartillverkastörreföremåliformav bildstenarochgravstenar.Undervikingatidfortsättermanatttillverkabildstenar. NästaförändringisandstenensanvändningsområdepåGotlandkommedmedeltidens intåg.Stenmästarnaanländetillönochuppfördekyrkoravsandsten.Detillverkade ävenenansenligmängddopfuntaravsammamaterial.Dessadopfuntarståridagatt finnapåGotland,påplatseriövrigaSverigesamtiDanmark.Stenmästarnavarbl.a. verksammapåsödraGotland.DetgrundarvipåattsamtligaavStorsudretskyrkorär uppfördaisandsten;stenmästarnavaroftainvolveradeikyrkobygget.Dessutomfinns stenmästarnaävenrepresenteradeiformavdopfuntarinneidessakyrkor.Ävenomvi intekandaterakulornasåkanmanändåkonstateraattsandstenentillstenmästarnas verkkommerfrånkulornapåStorsudret. Mankan,tackvaretvåtyskabrevdateradetill1396,draslutsatsenattBurgsvikvariten viktighamnförexportochimportavvarorundermedeltiden.Säkerligenskeppademan ävensandstenenfråndennahamn.DetgörattBurgsvikiÖjasockenblirhuvudortför sandstensinustrin. AvdennaanledningharjagvaltatthärifrångöraenfallstudieavÖjasockenmellan1100 och1300‐taletochförstådendirektafysiskapåverkansandstensindustrinhadepå socknen.FörattförstådettaärdetrimligtattförstskaffasigenbildavhurÖjasocken sågutrentbebyggelsemässigt;utifråndettaärdetsedanmöjligtattgåinidetaljoch tittapåenskildagårdarochvardessalågiförhållandetillstenbrotten. 10.Vilkageografiskaochstrukturellamönstermedkopplingtilltidigmedeltida stenindustrikanurskiljaspåStorsudret? IföljandekapitelkommerjagattredogöraförhurdentidigmedeltidabebyggelseniÖja sågut.Bebyggelsenspelarenstorrollförlandskapsbilden,ochhärblirdetmöjligtatt spåradenfysiskapåverkanstenindustrinhadeiÖja.Härkanjagävenseomdetfanns någongårdsomhadedirektanknytningtillstenindustrin. 10.1TidigmedeltidabebyggelseiÖjasocken 11 DettydligasteochmestlättillgängligaexempletpåbyggnaderfråntidigmedeltidiÖja sockenärÖjakyrka,sompåSudretifolkmungårundersmeknamnetGraGasi(Grå Gåsen,förf.anm.)Denharfåttdettanamnp.g.aattdensynstydligtöverhelasödra Gotlanddålandskapetärlågtochkargtochkyrktornethögtochgrått,dåharmanliknat detvidhalsenpåengås.Dennakyrkaåterkommerjagtilliettseparatkapitel. IAndersAndrénsbok”DetmedeltidaGotland”finnsenkarta(sefig.9)somvisarpå medeltidabebyggelselämningarpåön.Vadsomärintressantärattdetärenväldigt tydligcentreringavstenhuslämningarpåjustStorsudret(sefig.10nästasida) Förmodligenberordettapådetstorabeståndetavbyggnadsmaterialiformavsandsten. (Carlsson1981:20).LindaQviström(1995:18)harenteoriomatt stenmästarna/stenmästarverkstadenintebarauppfördekyrkorna,utanattdetävenkan varadessasombyggdestenhusen.Dettaskulleisådanafallkunnaförklaradenstora koncentrationenavstenhuslämningarpåStorsudret,dåflertaletstenmästarehölltill där. Fig.9.KartaefterLindaQviströms(1995) kartläggningavmedeltidastenhus.Ur AndersAndrénsbok”Detmedeltida Gotland”(2011:41). Desvartaprickarnavisar”gårdmed bevaradeellerkändamedeltidastenhus” (Andrén2011:41)medanderöda prickarnavisar”gårdmedindicierför medeltidastenhus”(ibid.)OBS:Kartan manipuleradavförfattarentilldenna uppsats.Ursprungligenärderöda prickarnaorangea,någotsomjagför tydlighetensskulländrattillrött.Bildtext borttagen. OmmanjämförlämningarnapåStorsudretmedkyrkornasplacering(sefig.10)serman tydligtattdenmedeltidabebyggelsenistortsettärcentreradruntkyrkorna,mednågra fåundantag.Meddettaibakhuvudetkommerjaginästföljandekapitelatttittanärmre påÖjakyrkaföljtavdemedeltidagårdarnaochödegårdarnaisocknen.Värtatthai åtankehärärattviintevetsärskiltmycketommedeltidabebyggelseniträ,dådet tillgängligamaterialetinteuppgårtillnågonansenligmängd(Qviström1995:36). 12 Fig.10.Storsudrets stenhuslämningar.Förstoringav kartanfrånfig.10 Fig.11.Storsudrets nuvarande kyrkor. 1.Fidekyrka 2.Öjakyrka 3.Hamrakyrka 4.Vamlingbokyrka 5.Sundrekyrka (Bildfrånwww.kyrkokartan.se, tillgänglig2014‐12‐03) 10.2.Öjakyrka NuvarandeÖjakyrkaärbyggtitvåetapper.DeäldstadelarnaavÖjakyrkaärkoretoch långhusetsompåbörjadesunder1200‐talet.Troligtvisärbyggnadsstenenhuggenpå platsidirektanslutningtillkyrkan.Manharvidkyrkanhittatflisorochspånefter sandstensomtyderpåjustdetta(Cedergren1991:26).1988skullemaninstalleraett nyttvärmesystemikyrkan.Isambandmeddettautfördesenarkeologiskundersökning vidvilkendetpåträffadesenromanskkyrkobyggnad.Manpåträffadeävenen sandstensläggningochdenäldstakyrkanssödramur,ävendenavsandsten. Tornet,somärGotlandshögstakyrktorn(Cedergren1991:19)uppfördespå1300‐talet. 1988fannmanettstortantalbo‐ochstenhuggarmärkenitornet(sefig.12nästasida). 13 Fig.12.Avbildningaravdebo‐ochstenhuggarmärkensomhittadesitornet. (AvbildningavJanA:sonUtas1988) Minförhoppningvarhärattkunnafastställavilkapersonerdessamärkentillhördeför attseomnågotellernågraavdemskullekunnakopplastillenstenhuggareellergård medanslutningtillstenindustrin.Dettahadedåeventuelltkunnatvisapåattgården ellerstenhuggarenvaritistarkförbindelsemedkyrkan.LindaQviströmtaruppdenna företeelseisinuppsats”MedeltidastenhuspåGotlandslandsbygd”Honberättaratt maniStångakyrkaslånghusupptäckteettantalstenhuggarmärkenochdäravdragit slutsatsenatt”niostenhuggare,undantagetbildhuggare,varitverksammanärdessa uppfördes”(Qviström1995:19)OmmanantarattdetsammagällerförÖjakyrka,såhade mankunnatfåentydligarebildöverdemänniskor,ochdärmedgårdar,som medverkadevidbyggetavÖjakyrkaomdethadevaritmöjligtattfastställabomärkenai tornet.HartmutPauldrachgav2011utkatalogen”Gotländskafår‐ochbomärken”med tillhörandeDVD.DennaDVDinnehållerrunt”5300handritadefår‐ochbomärken inklusivevarianter,ensamlingsomomfattarmerän90%avdeomkring1560gårdarsom funnitspåGotland”(Pauldrach2011:7).DennaDVDärendigitaliseringavJohans Larssonshandskriftfrån1927sombehandlargotländskafår‐ochbomärken.Dåett bomärkeintegenomgårnågradrastiskaförändringarövertidsåskulledetmeddenna DVDkunnavaramöjligtattspårabomärkenaikyrktornet.Tyvärrärintedettamöjligt dåDVDnärbortapåsamtligabibliotekiSverige. Ianslutningtillkyrkanfinnsenkastalfrån1200‐taletmedsyfteattskydda”motanfall avfientligakringstrykandepiratflottor,somviddennatidhärjadeiÖstersjön”(Lagerlöf 1968:3)HärkanmanappliceraAndréns(2009:47)resonemangomkastaleri förhållandetillkyrkor;romanskakyrktornochkastalerharvaritolikaformeravuttryck föraristokrati,dådetvidgotländskakyrkormedromanskatorninteförekommernågra kastaler.Baseratpådetresonemangetkanmanhävdaattkastalenmåstehabyggtsefter 14 denromanskakyrkanpåsammaplats,ochattdenromanskakyrkanfickgevikaförden nyakyrkan. 10.3MedeltidagårdarochödegårdariÖjasocken GustavSvedjemo(2014)pekarpåattdetintefinnsnågonsamtidautförligbeskrivning avGotlandsmedeltidagårdar,ensådanbeskrivningkomförstunder1500‐talet,dens.k. husarbetsboken.Därfannsnedtecknatalladeböndersomvarförpliktigadeattbetala skatt.(Svedjemo2014:49‐50). Ettannatsättattspårademedeltidagårdarnaäratttittapågårdsnamnen;detnamnen gårdengångharfåttbytsaldrigut.Per‐GöranErssonhargjortettomfattandearbeteom Gotlandsmedeltidagårdarochmenarattnamnsomslutarpå–ingeoch‐ungehörtillde äldstagårdarna(Svedjemo2014:50).PåGotlandtalarmanocksåom fongard/fonngård/fånngard/forngårdsomeventuelltvisarpå”ettmedeltidagårdsläge, oftamedrötternaijärnåldern”(Corneliusson&Eriksson2001:9).Gårdsnamnoch platsersomslutarpå–gardärdärmedavstorviktförattlokaliseratidigbebyggelse(jfr Olsson1984:125) LindaCorneliussonochMalinErikssonpåpekarocksåattmaniäldrekartorkanse namnsomslutarpå‐åckeroch‐giärdeochkonstaterarattdetinomdessalokalerofta påträffasbebyggelselämningar(Corneliusson&Eriksson2001:9). 10.4GårdariÖjamedmedeltidaanor HärgörjagenkortbeskrivningavvarochenavdeenskildagårdariÖjamedmedeltida belägg.Observeraattdettaärgårdarnainnanpartklyvningen.Förattgeläsarenen förståelseövervargårdarnaliggerharjagpresenteratenkarta(sefig.13nästasida)där denmedeltidabebyggelsen,inklusiveödegårdar,somtasuppidennauppsatsfinns markerade. Kartanärfrånwww.eniro.seochärmanipuleradavförfattarentilldennauppsats;jag harstrukitundergårdarnamedröttsamtsattensiffraföre.Förattunderlättaför läsarenmotsvararsiffrandenordningivilkengårdarnaärdiskuteradeidennauppsats. 15 Fig.13KartaöverÖjasmedeltidagårdarochödegårdar.(Kartafrånwww.eniro.se) 1.Gisle–Förmodligenhardennagårdsinarötterimedeltiden.Dettaantagandehar gjortspågrundernaavattdetstårenmedeltidagrindstolpepågårdensägorochattman kopplargårdsnamnettillpersonnamnetGisli;dennaGisliskullevaritenavgårdens medeltidaägare.Förutomgrindstolpenfinnsingetsomindikerarattgårdenskulle härstammafrånmedeltid(Malmros&Berry2004:2). 2.Unghanse–Dennagårdharmycketgamlaanorochärävenenväldigtrikgård.Fram till1886stodruinenavdetmedeltidaUnghansegårdkvar.Denursprungligagårdenvar troligtvisminst2våningarhög,10meterlångoch8meterbred.Fasadernabeskrivssom rundbågiga.Dettavisaratthusetvarett”medeltidshusavdimensionersomgottochväl kunnaansessomettbevispåUng‐Hansesmaktochrikedom”(Gotländskagårdar. UnghanseiÖja.GotlandsAllehanda8/91945) DetfinnsenkopplingmellanUnghansegårdochValdemarAtterdagsinvasionav Gotland1361.EndelvisfiktivmedeltidahistoriaberättarattValdemarinnaninvasionen hadekommittillGotlandincognito.Hanhadetagitinhos”enaflandetshövdingar” (Bergman1874:48)somboddepåUnghansegård.DärblevValdemarhopplöst förälskadidottern.Kärlekenvarbesvarad,vilketleddetillattValdemarutnyttjade henneochdrognyttaavhenneskunskaperomöngenomattfrågavarbästa landstigningsplatsenförhansflottavar.Viddethärlagethadehanuppgettsittriktiga 16 jagtillUnghansehövdingenochdottern.NärValdemarkomtillbakameddendanska härenlandsteghanvidKronvallsfiskelägeochtogdärifrånsiktemotVisby.Närhan hadenåttsittmålatttaöverGotland,åktehanhemigen,menlämnadekvarUnghanses dotter(Bergman1878:48‐49).NärValdemarlämnadeönhadeettmycketstortantal mänochpojkarblivitbrutaltihjälslagnaavdanskarna.Gotlänningarnaskylldealltingpå Unghansesdotter.Sägnensägeratthennesstraffblevattblilevandeinmuradiettav stadenstorn(http://www.guteinfo.com/?id=116tillgänglig2014‐12‐07). 3.Domerarve–Liggerpåplatsenförgårdsbebyggelsefrån1600‐talet.Härfinnsävenen grindstolpefrån1400‐tal. PåmarkernaåterfinnsÖjakastal.OmdettaskriverAndrén(2009:47)attkastalernaär etttydligtbevispåattkyrkanärbundentillgården.Hanmenarocksåattnamnet Domerarvesyftarpå”domarensarv”(Andrén2009:51).Dettainnebärattgårdentillhört enelit.Domerarveliggerocksåpåmarkernasomtidigaretillhördeentidigmedeltida storgårdmednamnetÖja(Andrén2011:210)ochmankanantaattvardetdennagård somstodbakomfinansieringenavbyggetavÖjakyrka. PåDomerarvegårdförvarasenfamiljeklenodiformavettgenombrutetmedeltida hängsmyckeirentguldmedbokstävernaIHS(sefig.14)(Press1974:437‐438).Dettaär, tillsammansmedattgårdentillhördedåtidenselit,etttrovärdigtbevisförattgårdenhar sinarötterimedeltidensamtvaritinvolveradikyrkan. Fig.14.HängsmycketfrånDomerarve. IHSbetyderIesumHominemSalvator (=Jesus,människornasfrälsare)ochär starktförknippatmedkyrkan.Detta, tillsammansmeddetfaktumatt kastaleniÖjaliggerpåmarkerna, tyderpåattDomerarveharhaften starkställningiÖja.(Foto:Press 1974:437‐438) 4.Roes–Vidgårdenfinnsdemedeltidaresternaavetthus,troligenuppförtpå1200‐ talet. Områdetruntruinenbenämnsi1703årsskattläggningskartasomMölenåker (kvarnåkern).Vidutgrävningavnärområdethittadesmycketriktigtfundamentetefter enkvarnstolpe.Underutgrävningarnapåträffadesävenettsandstensbryneochenugn muradavsandsten,samtenrektangulärsandstenshällochgolvplattoravsandsten. Husmurenvilarpåsandstensblock.Gårdenharförmodligenövergivitspå1600‐talet (Swahnström,G.16sept1941). 17 5.Ollajvs–Enligtengrävningsrapportfrån1926hittadeshärstoramängdersilver.Det endasomärdateratirapportenärensilverdenarfrån1000‐talet.Isammarapportfinns detuppgifterfråndendåvarandeägarenomatthansfamiljskullehabottpågården sedan1100‐talet(urGMA,mappenomgårdariÖjasocken). 6.Lilla/StoraSimunde–Liggeriområdemedfornåkrar.Bredvidägornaliggerettandra fornåkersområde,Öja73.Dessabådaområdenanladesunderbronsålder/äldre järnålder.Iområdetfinnsettflertallämningarefterförhistoriskbebyggelse,fornåkrar, stensträngarochenfägata;Brudkviar.InvidBrudkviarharpåträffatsenvikingatida silverskatt.Inärhetenfinnsävenenfonngårdmedhusgrundvidvilkenmanhittatett vikingatidadräktspänne(Remissvarangåendearkeologiskinsatsvidmarkarbetenför nybyggnationpåfastighetenStoraSimunde1:23,Öjasocken,Gotlandskommun). DettatyderpåattdetpåSimundefinnsenstarkkontinuitetavnyttjandeavmarkoch valavboplats.InorradelenliggergårdarnaLasses(nr7påkartan)ochBarkarve(nr8 påkartan)isödradelenOllajvs,samtligaharsannoliktlegatdärsedanjärnålder (arkeologiskförundersökningStoraSimunde1:23.Dnr431‐2234‐05). 9.Sibbenarve–DettaärtroligtvisdenödegårdsomåsyftasavCorneliusson&Eriksson (2001:33).DockmåstedettavaraStoraSibbenarve,dålillaSibbenarve(=Sebenarffue, förf.anm)stårsomödegård.LillaSibbenarvemåstedärförövergivitseftertidenför partklyvningen,vilketisinturkanvaraetttrovärdigtbevisförattgårdenärmedeltida. Någotsomytterligarestärkerdenteorinärattmanpåägornahittatensilverskatt, troligendeponeradmellan1050och1070(Inv.1597.GMA.MappomgårdarnaiÖja socken). VidensökningpåFMISframgårdetocksåattdetskallhalegatettmedeltidaprofanhusi sandstenvidvägensydvästomRonarve(http://www.fmis.raa.seTillgänglig2014‐12‐ 16).Omdettaharjagtyvärrintehittatmerinformationänså. 10.5Ödegårdar Orsakernatillattgårdarnaövergavsskiljersiggivetvisfrångårdtillgård.Corneliusson &Erikssonpekarpåorsakersompestepidemin,hårdavintrar,torka,högaskatteroch väpnadeslag.DetsistnämnagårattläsasvartpåvittiFidekyrkaieninskriptionfrån 1361(sefig.15nästasida)vilketärsammaårsomValdemarAtterdaginvaderade Gotlandmedsindanskahär.Efteröversättninglyderinskriptionen”Gårdarnabrända, klagandeharfolketfallitförsvärdet”(Corneliusson&Eriksson2001:13).Detfinnsäven ensedanlängeraderadradsompåsvenskalyder”se,enhundslikegårhärjandefram medsvärd,ochGotlandserövrasavdanskar”(InformationstavlaGotlandsmuseumpå utställningen1361–StridenomGotland.Besökt14‐11‐20).Gotlandhadeviddenna tidpunktjustöverlevtenpestepidemi,ochdetärintesvårtatträknautattValdemars invasionmycketvälkundevaranådastötenförenredansårbargård. 18 Fig.15.KopiapåGotlandsmuseum avinskriptioneniFidekyrka (Foto:ToveÖstling). IÖjasockenfannsundermittenav1600‐talet30gårdar,25skattehemman,5 kronohemmansamt3ödehemman(Corneliusson&Eriksson2001:33).Destörsta gårdarnaisocknenviddenhärtidenvarOleipsochUnghanse.ÖdegårdarnavarLilla Sebenarffue,Bringes(nr10påkartan)ochStenkullegaard(Corneliusson&Eriksson 2001:33).AvdessaärdetbaraStenkullesomvianamnetskullekunnahahaftendirekt relationmedsandstensindustrin. Påskifteskartanfrån1700‐taletfinnsvidStenkulleenligtCorneliusson&Erikssonen utritadkvadrat.Områdetruntommarkeringenstårbeskrivetsomsandstensöroch hällfästen(Corneliusson&Eriksson2001:36)Dettaskulleeventuelltisambandmed gårdsnamnet–kulle(kanevhärstammafrånkula)indikeraattgårdenvaritinvolveradi sandstensindustrin.Vadsomocksåframgårommanläserpå http://www.geocities.ws/odegardar/Oja.htm,somäreninternetsidabaseradpå Corneliusson&Erikssons”Inventeringavödegårdarfrånmedeltidtom1700‐talet. SödraGotland/Hoburgsting”,ärattStenkullegaardmåstehalegatnågonstansmellan GisleochUnghanse,bådagårdarnaharbrukatmarksomtillhörtStenkulle.Vidarelåg gårdenpåensandstensupphöjning.Ommantittarpådessafaktaärdetmyckettroligt attdesomboddepågårdenvarinvolveradedirektisandstensindustrin.(2001) Corneliusson&Erikssonsspekulerariattanledningentillattgårdenövergavsvarenav delågkonjunkturersomdrabbadestenindustrin. Avgårdarnadiskuteradeidettakapitelkanman,genomattstuderagårdarnairelation tillstenbrottensutbredning(sediskussionpåsid.5)konstateraattendastdegårdar somliggerivästraÖja,d.v.s.Gisle,UnghanseochDomerarve,direktskullekunna relateratillstenbrotten.Ävendetprofanhussomdetidagintefinnsspårav,mensom skahalegatsydvästomDomerarve,skullekunnarelateratillstenbrottenpåett övertygandevis.VadmanmedstorsäkerhetkansägaärocksåattödegårdenStenkulle medallrastörstasannolikhetvaritverksamidentidigmedeltidasandstensindustrin.För attfåännudjupareförståelseidettaanserjagdetvaraavstorviktattävenanalysera vägnätet,dåvägarnaärdetsombindersammansamhället.Genomattstuderademkan vifåenförståelseavvartfolkfärdadesochvilkasträckorsomvarviktigaunder tidigmedeltid. 19 10.6.DetmedeltidavägnätetpåStorsudret Förattkunnakartläggaettmedeltidavägnätbörmanframföralltstuderademedeltida bebyggelselämningarsomfinns,vilkethargjortsiföregåendekapitel.Avde175 lämningarpåhelaGotlandstår55styckenattfinnapåStorsudret(Måhl2002:48)vilket jaganservaraenförhållandevishögandelavdettotalaantalet.Idessalämningaringår ävengrindstolpar.Närdetgällerattkartläggavägarnabörmanvaraenaningkritisktill attanvändagrindstolpardåde”kantyckasvaralättflyttbarajämförtmedhuslämningar” (Måhl2002:48)Hannämnerdockatthanendaststöttpåenendaflyttadgrindstolpe,vid OtesiSundre. Ettannatverktygförattkartläggavägaräratttahjälpavdeyngregotländska bildstenarna,dådeoftastodvidforntidavägar,broarochmötesplatser (InformationsskyltibildstenshallenpåGotlandsmuseum.Besökt2014‐11‐20). Måhlpåpekarocksåattdepå1700‐taletkartlagdavägarnaochmedeltidalämningarna relaterarväldigttydligttillvarandra(sefig.16) Fig.16.KartaavKalleMåhl (2002:49)somvisarpå medeltidabebyggelseochde under1700‐taletkartlagda vägarna.Noterakontinuiteten igårdarnasplacering. Närdetgällergårdarnasplaceringirelationtillvägarnasåliggerdeinteprecisbredvid vägen,utansnararemednärhettilldem.Förattkommaframtillgårdenhademan anlagtenlitenvägfrånhuvudvägen;ens.k.kveiaellerquia.Ordetbetyder”vägmellan tvågärdesgårdar”(Olsson1994:34).Enkveiavaralltsådenvägsombondensjälvanlagt förattanslutatilldenstörrevägen.Idagfinnsmångaexempelpåvägnamnsomslutarpå kveia/kvia,iBurgsvikkanvibl.a.exempelvissebådeMårtenskviorochOlofskvior(se 20 fig.17).Dessagårmycketriktigtfrånenhuvudväg,Hoburgsvägen,mellantvåfältoch bortmotengårdrespektiveslutarvidannanhuvudväg. Fig.17.FlygfotoöverÖjasockenmed ärhärOlofskviorrödmarkeratav författaren.StraxunderOlofskvior liggerMårtenskvior. Blåmarkeringarna(ocksåmarkeratav författaren)ärdegårdarsomliggeri anslutningtillkviorna. 1.GårdenOlofs–däravOlofskvior 2.GårdenRonarve 3.Dettaområdestårikartansom Mårtensgamlatomt–däravMårtens kvior. (Flygfotofrånwww.eniro.se) Efterattnuhatittatpåvägnätetärdetavintresseattsehurgårdar,stenbrottochvägar relaterartillvarandra,förattpåsåvisfåenhelhetsbildöverdetmedeltidaÖjasocken. 10.7.Stenbrottensrelationtillvägarochmedeltidabebyggelse GenomattkombineraKalleMåhlskartaövervägnätochmedeltidabebyggelselämningar (Måhl2002:49)medPerLundströmskarta(1954:99)överkulorna(efterSGU’skarta ser.Aanr152)fårmanenintressantkartbild(sefig.18). Fig.18.Kombineradkartaöver 1700‐taletsvägar,medeltida bebyggelselämningar(grönaoch svartaprickar)samtkartlagda stenbrott,bådedenedlagdaochde somvaribruk1920(rödaprickar) 21 Genomattstuderadennakartbildkanmananaattdenmedeltidabebyggelseni VamlingboochSundreejrelaterarpåettövertygandesätttillstenbrotten,medandeti Öjafinnsindikationerpåattdetkanhafunnitsvisskontakt.Vadmanocksåkanurskilja ärattdesydligastebelägnastenbrotteniÖjaliggerlängsmeddengamlahuvudvägen genomsamhället.Fråganärdåomdessastenbrottäräldreelleryngreänvägen.Ärde yngreänvägenkanmantolkadetsomattmanavpraktiskaskälanladebrotteni anslutningtillvägenförattunderlättatransportavsandsten.Ärbrottendäremotäldre änvägenbordevägenhaanlagtspåsåvisattmanmedlätthetkundefåuppstenenpå vägenförvidaretransport.Detkanävenvagturskiljasettstenbrottstraxsydvästom kyrkan;kansketogmanmaterialettillkyrkobyggethärifrån? 11.Slutdiskussion LängsmedStorsudretsvästkustgårettsandstensbältesombreddarsigitraktenrunt BurgsvikförattsedansträckasigåtnordöstupptillGrötlingbo.PåMuntheskartafrån 1921kanmantydligtsehurbrottenföljersandstensbältetsutbredningochintensitet. DärbältetärsmalarevarkulornamerutspriddaochiÖja,därbältetärsombredastvar ävenkulornasomflest.Endateringavkulornagårtyvärrinteattgöra.Detidigaste sandstensföremålenbestårmestadelsavbrynen,dessaåterfinnsbådepåGotlandoch fastlandet.Underromerskjärnålder,närmanbörjadeproducerastorasandstensföremål iformavbildstenarochgravstenar,kanmanocksåantaattdeförstabrottenanläggs,då produktionenblirstorskaligpåettannatsättäntidigare.Undervikingatidfortsatteman atttillverkabildstenar. Teknikenattbearbetasandstenenutveckladessuccessivt,vilketleddeframtill sandstensindustrinsförstablomstringsperiodvidmedeltidensbörjan.Framföralltvisar detsigiallakyrkorsombörjarbyggasisandstenvid1100‐talet.Detärocksånusom stenmästarnaanländertillön. Stenmästarnalockadesditmedhjälpavhögalönerochhadeförmodligenenhögsocial ställningisamhället.Demedverkadevidkyrkobyggenaochdetillverkade kyrkoinventarer,främstiformavfuntaravbådesand‐ochkalksten.Underloppetav 100årexporteradesca800funtar,tillverkadeavstenmästarna,tillSverigeochEuropa. Antagligenmedverkadestenmästarnaävenvidstenhusbyggen. Dåmannyttjadesandstenentillbådekyrkobyggen,kyrkoinventarierochbostadshus måstedettainneburitattmannukundebörjaarbetamedsandstenenpåen,medvåra ögonsett,industriellbasis.Föratttillverkaochexporterasåpassmångafuntarkrävsen logistikfrånbörjantillslut,manbehöverenobrutenkedjafråndetattstenenbrytstill detattdengårvidareförtransport. Kyrkor,funtarochbostadshusärsandstensindustrinsförstaklarakonkretapåverkanpå Storsudret.Samtligakyrkorinomdettaområdeärbyggdaisandstenochharinventarier avstenmästarna.DenkyrkansomärrikastinreddärÖjakyrka,vilkenävenhardet högstatornetavStorsudretskyrkor.TornetärvidareävenettavGotlandshögstaoch synsöverhelaStorsudret.Härblirdetintressantattspekuleraianledningarnatillatt manvaldeattbyggasåhögt.Detkannaturligtvisvaraenrensmaksakavbyggherren, menenannananledningkanvaraattmanvilleattÖjakyrkaskullesesavallamänniskor påStorsudretochävenavdesomkomfrånhavet.Dettaargumentärtroligtommanser tilldetfaktumattDomerarve,somliggerprecisinvidkyrkan,harresternaavenkastal påmarkerna,samtliggerpåmarkersomföruttillhördestorgårdenÖja.Attbyggaettså passhögttorn,synligtpåfleramilsavstånd,måstevaraettsättattmanifesterasin rikedomochsinhögaställningpå.Avdennaanledningskulledethärvaramycket intressantattfåvetavembo‐ochstenhuggarmärkenaitornettillhörde.Nukanman 22 baraspekuleraiattkyrkobyggetbörhavaritettattraktivtuppdragfördenansvarige stenmästaren.VadvividarekansägaomÖjakyrkaärattfuntenärtillverkadav Byzantiosimittenpå1100‐talet.Dennakandockinteursprungligenhaståtti nuvarandeÖjakyrka,dådenuppfördespå1200‐taletochfuntenärca50åräldre.En tankeärattdenkanskeharståttidentidigareromanskakyrkanpåsammaplats. Mankanocksåsesandstensindustrinspåverkangenomatttittapåallade stenbyggnadersomfannspåStorsudret.Somligaavdemkanbeskådasänidagmedan andrastårsomruinerochödegårdar.Somjagtidigarediskuteratidennauppsatskan detmycketvälvarasåattdetärstenmästarnasomstårbakomdenstorakoncentration avmedeltidastenhussomkanurskiljaspåStorsudret,framföralltinärhetenav kyrkorna.Dåstenmästarna,somkonstateratsidennauppsats,förmodligenhadeenhög socialstatusochkrävdelöndärefter,såkandessastenhusberättaattStorsudretvaren rikochvälbärgadbygddärmanhaderådattuppföradessa,antagligenförsintid exklusiva,stenhus.DettaargumentstärksävenavdetfaktumattavGotlands175 medeltidabebyggelselämningaristenstårnäraentredjedel,55stycken,attfinnapå Storsudret.Somligaavdessalämningarskulleävenkunnahavaritstenmästarbostäder. Avdessa55lämningarligger12iÖjasocken,ochärsåledesdesomhardiskuteratsi dennauppsats.Genomatttittapågårdarnasplaceringilandskapetkanmandiskutera detsomärrelevantfördennauppsats;omdetfinnsgårdarsompåettövertygandevis skullekunnaknytasdirekttillsandstensindustrin.Avdeundersöktagårdarnaärdet baragårdarnaivästraÖja,d.v.s.Gisle,UnghanseochDomerarvesomliggeriettsådant lägeattdettaärmöjligt;delsliggerdeinomsandstensbältet,menocksåiett stenbrottskluster.Detfinnsdockingensäkerinformationatttillgåsomvisarpåatt någonavgårdarnaskullehaettstenbrottpåsinaägor.Dockkanmanmedrelativtstor säkerhethävdaattödegårdenStenkullebörhavaritinvolveradisandstensindustrin, bådep.g.a.sittnamnochsittlägepåensandstensupphöjning.Ommanocksåtittarpåatt bådeUnghanseochGislebrukatmarkenpåStenkullebordemankunnaknytaihopdessa tregårdarochdärmedkunnahävdaattUnghanseochGisleharenindirektrelationtill sandstensindustrin. NågotsomocksåäranmärkningsvärtärattommanstuderarKalleMåhlskartai förhållandetilldessatregårdarsermanattGisleliggerprecisviddetsomidagär Hoburgsvägen,medanUnghanseliggerviddetsomidagärväg140ochsomsträckersig ändåfrånKlintehamnnertillHolmhällar.Stenkullegaardskullehalegatmellandessa tvåhuvudleder,vilketenligtminuppfattningbörhavaritenrelativtcentralpunktidet tidigmedeltidaÖja.Mankanvidaresepåkulornasplaceringattdetjusthärärenextra storkoncentration.Vadsomärmärkligtärdockattdethärbordefinnasenkveiafrån Stenkullegaard,mennågonsådanharintejaglyckatshittapåMåhlskartapåplatsen därStenkullebordeligga.DettakanytterligatydapåattStenkullegårdstodiberoende motUnghanseochGisle. DenkomplettabildenavdettidigmedeltidaStorsudretochÖjablirsåledesattdetfrån börjanvarenrikbygd,däravhadederådatttaditochanlitastenmästaresom förmodligentoghögtbetaltförsinatjänster.Detvarisinturtillstordelstenmästarnas förtjänstattstenindustrinblommadeupprunt1100‐talet.Stenindustrinshjärtalågi Burgsvik.Tilldettafinnsdetsomjagserdet,3huvudanledningar: Burgsviksläge–Burgsvikliggerskyddatfrånväderochvindinneiden långgrundaBurgsviken.Samtidigtärdetnärauttillöppetvatten.Dettamåsteha 23 gjortattBurgsviksågssomettnaturligtbralägeatthysaenhamn.Tackvaretvå tyskabrevkanmanbevisaattBurgsvikharfungeratsomhamniallafallsedan 1300‐talet. Sandstensbältetärsombredasthärvilketocksåinnebärattmankundehaen storskaligsandstensindustriiÖja. TvåavStorsudretsrikastegårdarlåghär–UnghanseochDomerarve.Domerarve hördetillGotlandsdåtidaabsolutaelitochvarstarktförknippadmedkyrkan. DomerarveliggerianslutningtillÖjakyrkapågamlaÖjagårdsmarker,vilketgör attdetärmyckettroligtattdetvardennagårdsomlätuppföraÖjakyrka,vilken ärensandstenskyrka.Öjakyrkautmärkersigpådetvisattdenharettav Gotlandshögstakyrktorn,såhögtsåattmanserdetöverhelaSudretochäven frånhavet.Dettaserjagsometttydligtsättattmanifesterasinrikedompå;folket påhelaSudretblirpåmindaomgårdensrikedomnärdesertornet.Påmarkerna vidDomerarvefinnsävenenkastal.Bådekastalerochkyrkoräruttryckförhög aristokrati,vilkettillsammansärbevisförattDomerarvevarenväldigtrikgård. Unghansegårdvarocksåenmycketrikgårdsom,tillsammansmedGisle, brukadejordpåägornavidStenkullegård.Stenkullegårdisinturärdengård därmanharsäkrastbeläggfördirektkontaktmedstenindustrin. SammanfattningsvisgördettaattBurgsvikochÖjamedtvåstoraochrikagårdar,ettväl utvecklatvägnätochkulorianslutningtillvägnätetstårutsomdenfrämstaortennär detkommertilldentidigmedeltidasandstensindustrin. SlutsatsenblirattdenpåverkansandstensindustrinhadepåStorsudretäravfysisk karaktär.PåStorsudretfinnsenavdestörstakoncentrationernaavmedeltida stenhuslämningar,förmodligenärdettastenmästarnasverk.Viservidareenpåverkani formavkyrkorochkyrkoinventariertillverkadeavstenmästarna.Sandstenenhjälpte äventillattsättaStorsudretochÖjapåkartantackvarealladefuntarsomexporterades. Kanskeärdetocksåsåattvissaavvägarnaanladesförattkunnatransporterastenen. 12.Sammanfattning Mittsyftemeddennauppsatsvarattförstådenmedeltidastenindustrinsomfattningoch karaktärpåStorsudret.Förattförstådettaharjagtittatpåvarstenbrottenliggeroch vilkenrelationdehartilldenmedeltidabebyggelsen,vilkaföremålsomtillverkadesoch vardessaavsattessamtvilkageografiskaochstrukturellamönstermedkopplingtill tidigmedeltidastenindustrisomkanurskiljaspåStorsudret. Jagbörjademedatttittapåvarsandstenenförekommer,vilketäriettbältefrån HoburgenochupptillGrötlingbo. GenomattjämföraMuntheskartafrån1921därkulorna,d.v.sbrotten,finnsmarkerade, sermantydligtattdeföljersandstensbältetbådeigeografiskutbredningochintensitet. Redanunderstenålderninsågmanattsandstenenkundeanvändastillpraktiska föremål;manharfråndenhärtidenfunnitettflertalbrynenpåskildaplatserpåön. Underbronsålderärföremålavsandsteniprincipobefintliga,förattsedanåterdyka uppvidromerskjärnålder;nuiformavstoraföremålsombildstenarochgravhällar. Detärdockundermedeltidsomsandstenenfårsittförstastoragenombrott. Stenmästarnakommertillön,fleraavdemväljerStorsudretsomsinarbetsplats.Dessa 24 stenmästareblirinvolveradeikyrkobyggena,menframförallttillverkardedopfuntar. Inomloppetav100årtillverkasochexporterasmerän800funtar,vilketfördentiden måstevaritenstorskaligproduktion. Under1300‐taletupplevdeGotlandenekonomisksvacka–dennadrabbadeäven stenindustrin.Detfinnsfleraolikateorieromanledningentilldennasvacka;efteratt ValdemarAtterdaghadeintagitGotlandlyddeönunderdanskalagar.Gotlandsomförr varitidetnärmstasjälvstyrandeficknusinhandeldelvisstrypt.Gotlandupplevdeäven enagrarkris,digerdödenhärjadepåönochmanfickettnyttskattesystem. NärönhadehämtatsigfrånValdemarsinvasionblevBurgsviknågotavencentralortför handelnpåStorsudret,ochdetärnuvihardeförstasäkrakällornapåenmedeltida hamniBurgsvik.Dennaanvändessäkerligenävenförattskeppasandstenövertill Sverige.MedBurgsviksomdenstorahamnenpåStorsudretblevmedstörsta sannolikhetÖjasockenhuvudortförsandstensbrytningen.Mankanävenseattbåde bebyggelseochkulorärrelativtcenteradetillBurgsvik.Därförvaldejagatthärifrån fokuserapådennasockenirelationtillsandstensindustrin. Denmedeltidabebyggelsenskoncentrationtillbl.a.Öjakanförklarasmedatt stenmästarnaävenbyggdebostadshusavsten.Idagfinnsvissabostadshuskvariannan form,medansandrahusharförvunnit.Enmedeltidabyggnadsomdockståränidagär Öjakyrka.Öjakyrkastårpåsammaplatssomentidigareromanskkyrka.Påmarkerna stårävenenkastal,dennaanladesdockföredennuvarandekyrkanbyggdesvid1100‐ talet.ItornetpåÖjakyrkaharmanfunnitettantalbo‐ochstenhuggarmärken.Detvar tyvärrintemöjligtattkoppladessatilldepersonersomgjordedem,dåmaterialetjag behövdevarbortapåsamtligabibliotekiSverige.Hadejagkunnatkoppladessamärken tillpersonerhadejagkunnatsevilkasomvarinvolveradeikyrkobygget. Vadmandocksäkertkansägaomkyrkanärattdenbörvaraknutentillgården DomerarvesomundermedeltidenvarenavStorsudretstvåstorgårdar.Mankan säkerställaattDomerarvevarenelitgård.Namnetbetyderdomarensarv.Pågårdens markerliggerävenÖjakastal,ochdessutomliggergårdenpådentidigmedeltida storgårdenÖjasmarker.Dessafaktorerbildartillsammansettmyckettrovärdigtbevis förattdetärÖjagårdochsedermeraDomerarvesomstårbakombyggetavkyrkan.Vad somutmärkerkyrkanärdesshögagråatornsomsynsöverhelaSudret.Dettatornhar givitupphovtillkyrkanslokalanamnGraGasi.Attbyggaettsåpasshögttornmåsteha varitettsättattmanifesterasinrikedomochgöradensynligförallaochenvar. DenandrastorgårdeniÖjavarUnghanse,ävendenmedgamlaanor.Framtill1886 fannsruinenavdetmedeltidaUnghansekvarattbeskåda.Denursprungligagårdenvar avbetydandestorlek;manantarattdenvarminsttvåvåningarhög,10meterlångoch8 meterbred.Unghansespelarävenenstorrollienmedeltida,delvisfiktiv,sagaomnär ValdemarAtterdagkomtillön,blevförälskadiUnghansesdottersomhansedan uttnyttjadegenomatttaredapåvarthankundestigailandmedsindanskahär.Dottern blevsedananklagadavgotlänningarnaföratthaförråttönochfickdomenattbli levandeinmuradiettavstadenstorn. VidarehadeUnghansegårdmarkervidStenkullegaard,somstårförtecknadsom ödegård.Stenkullegaardärdenavde,idennauppsats,undersöktagårdarsommest 25 troligtharvaritaktivistenindustrin.DennaslutsatskanmandravianamnetStenkulle, somförmodligenstammarfrån–kula.Gårdenlågävenpåensandstensupphöjningdär manidagkanseenstorkoncentrationavkulor. StenkullesmarkerbrukadesävenavgårdenGislesamtidigtmedUnghanse,vilketborde innebäraattGisleochUnghansevarindirektinvolveradeisandstensindustrin.En intressantaspektpådettaärdockattmangenomatttittapåkartläggningenavvägar bordekunnaseenkviadärStenkullegårdlåg.Dettagårinteattfinna,vilketärväldigt märkligtdåStenkulleändåfårsessomdengårddärmansäkrastharbeläggförattde varinvolveradeisandstensindustrin. Slutligenkanmansägaatttackvareettvälutvecklatvägnät,storsandstensförekomstav sandstenavgodkvalitet,kulorianslutningtillvägnätet,tvåavStorsudretsrikaste gårdarochengårdsommedallrastörstasannolikhetfåttsittnamnp.g.a.direkt anknytningtillstenindustrin,blevÖjasockencentralortförsandstensindustrin.Den direktapåverkanpåsocknenblevhusisandsten,byggetavkyrkansamtvägarvid kulornasomeventuelltanladesförattkunnatransporterastenen. 26 Referenser Tryckta AndrénA.2009.VemlätbyggakyrkornapåGotland?Sagaochsed.Kungl.GustavAdolfs akademiensårsbok2009.M.Hellspång,s.31‐59.Uppsala:Textgruppen. Andrén,A.2011.DetmedeltidaGotland:enarkeologiskguidebok.Lund:Historiska Media. BergmanC.J.1874.VisbyringmurII.Svenskafamilj‐journalen.Band13/1874.s.47–50. Carlsson,D.1981.KulturhistoriskinventeringavSudret.(Kommunkansliets planeringsavdelning.November1981). Cedergren,A.1991.Gotländsksandstenitidochrum.Visby:HanseproduktionAB. CorneliussonL&ErikssonM.2001Inventeringavödegårdarfrånmedeltidtom1700‐ talet.SödraGotland/Hoburgsting.Visby:LänsstyrelseniGotlandslän. Skogsvårdsenheten. D’Agnan,P.2012.OutforskademedeltidalanthamnarpåGotland.Marinarkeologisk tidskriftNo2/2012s.4‐8. Elfwendahl,M&Kresten,P.1993.GeoarkeologiinomkvarteretBryggaren.Arkeologiska artefakterfråndetmedeltidaUppsala.Uppsala:Almquist&WiksellTryckeri. GotlandsAllehanda.1945.8/9.Gotländskagårdar.UnghanseiÖja.Författaresaknas. LindblomA&SvahnströmGefterRoosvalJ.1959.Gotländskastenmästare.Malmö: Allhemsförlag. Lagerlöf,B.1968.Öjakyrka–envägledning.Okändtryckortochförlag. Landen,A.1993.Gotlandcenterförmedeltidastenexport.Populärhistoria.No6. LundquistS.2012.MedeltidastenmästareochdopfuntarpåGotland.Burgsvik:Bocksarve förlag. Lundström,P.1954.SlipstenshuggningenpåGotland,RIGÅrgång37,häfte4,s.97–125. Munthe,H.1921.BeskrivningtillkartbladetBurgsvikjämteHoburgenochYtterholmen. Stockholm:P.ANorstedt&söner. Måhl,K.2002.Vägval.VägarochsamhällepåGotlandunder1500år.Risbergs Oskarshamn:Information&MediaAB. Olsson,I.1984.OrtnamnpåGotland.Stockholm:Almqvist&WiksellFörlagAB. 27 Olsson,I.1994.Gotländskaortnamn.Uppsala:AlmqvistochWiksellTryckeriAB Pauldrach,H.2011.Gotländskafår‐ochbomärken.(UtanDVD‐bilaga).Örebro: Tryckverkstán. Press,B.1974.Gotländskasläkterochgårdar.Visby:GotlandsAllehanda. RoosvalJ.1916.Byzantiosellerengotländskstenmästarepå1100‐talet,Fornvännen,No 11,s.220‐237. SonneH.2008.ThediscoveryofaSighrafgraveslabinthegrötlingbo[sic!]churchon Gotland,Konsthistorisktidskrift/JournalofArtHistory,Vol64,No4,s.197‐214. SvedjemoG.2014.Landscapedynamics‐spatialanalysesofvillagesandfarmson GotlandAD200‐1700.DepartementofArchaeologyandancientHistory.Uppsala universitet.Visby:CampusGotland. Upmark,G.1927.OmslipstenshuggningenpåGotlandjämtenågraordomden gotländskasandstensbrytningenshistoria.NordiskamuseetFataburen1927.Stockholm: P.ANorstedt&söner. Wienberg,J.2001.Gotlandsguldålder–kyrkor,konjunkturerochkorståg.Frånstadtill land.EnmedeltidsarkeologiskresatillägnadHansAndersson.A.Andrén,L.Ersgård&J. Wienberg(Red),s.229‐239.Stockholm:AlmqvistochWiksellInternational. Otryckta http://www.fmis.raa.seSökningpåbebyggelselämningar,Gotland.Tillgänglig2014‐12‐ 16 http://www.guteinfo.com/?id=116Jungfrunitornet.Tillgänglig2014‐12‐07 www.sandkvie.comSandkviegårdochställplats.Tillgänglig2014‐12‐02 A:sonUtasJ.1988‐11‐25.StenhuggarmärkeniÖjakyrka.GMA.Urmappen”Öjakyrka” Arkeologiskförundersökning.StoraSimunde1:23Öjasocken,Gotlandskommun. FörfattatavAnn‐MariePetterson2005.GMA.Dnr431‐2234‐05 Karlsson,M.http://www.geocities.ws/odegardar/index.htmÖjasockenTillgänglig 2014‐12‐15 MalmrosP&BerryL.2004‐04‐06.KulturhistoriskbeskrivningGisle1:48.DnrAD‐2004‐ 0321.GMA Qviström,L.1995.MedeltidastenhuspåGotlandslandsbygd.Lundsuniversitet: Arkeologiskainstutionen. 28 Swahnström,G.16sept1941SöderströmsN.LRoes.Öjasn.Gotland.Brevtill riksantikvarieämbetet.(UrGMA.Ejnågotdnr) Törnström,M.www.eniro.seTillgänglig2014‐11‐12 Valentin,T.http://www.kyrkokartan.se/Gotland/?sida=10Tillgänglig2014‐12‐03 29
© Copyright 2024