10. Återvinningscentral (ÅVC) Syd
Sida Tjänsteskrivelse Datum 2015-05-04 1(2) Tn/2015:80 490 Renhållning - allmänt Tekniska förvaltningen Tom Johansson ,0550-881 15 [email protected] Återvinningscentral (ÅVC) Syd Förslag till beslut Tekniska nämnden avsätter 7,2 Mkr till ÅVC Syd och utvidgning av återvinningsstationen i Björneborg. Sammanfattning Tekniska förvaltningen avser att för de södra kommundelarna uppföra en bemannad återvinningscentral samt för Björneborgs tätort utveckla befintlig avfallsmottagning. Detta som ett led i att förbättra för hushåll och verksamheter att sortera avfall i enlighet med målen i Avfallsplanen. Planerad återvinningscentral avser att betjäna ett geografiskt område som avgränsar söder om Björneborgs tätort till länsgräns i öster och söder. Lämplig lokalisering bedöms vara mellan Bäckhammar och Nybble samhällen, med RV 26 som naturlig pulsåder. Anläggningen skall vara bemannad och tillgänglig för hushåll och verksamheter. Öppethållande anpassas till verksamheter och hushåll, omfattning är i dagsläget inte fastställt. Samtliga avfallsfraktioner som kommer att hanteras inom återvinningscentralen ska sorteras direkt i behållare eller förvaras väderskyddat. Ingen deponiverksamhet kommer att ske vid anläggningen. I Björneborg utvecklas befintlig avfallsmottagning med samma möjligheter till sortering som vid Återvinningscentral Syd, dock kommer stationen endast vara tillgänglig för hushåll inom tätorten. Stationen i Björneborg kommer inledningsvis att vara bemannad under öppethållande. På sikt kan det bli aktuellt med automatiskt inpasseringssystem för hushåll inom tätorten. Avfallet från bägge anläggningarna transporteras vidare till Strandmossens avfallsanläggning för vidare hantering i avfallskedjan. Projektet har fått tilldelat 7,2 Mkr i investeringspengar för iordningställande av Återvinningscentral syd samt utvidgning av stationen i Björneborg. Beslutsunderlag Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse 2015-05-04 Bilaga 1 Förstudie ÅVC Syd 2015-03-19 KRISTINEHAMNS KOMMUN Postadress Tekniska förvaltningen 681 84 Kristinehamn E-post [email protected] Besöksadress Uroxen Kungsgatan 30 Telefon 0550-880 00 vx Fax 0550-10590 Bankgiro 110-0213 Organisationsnr 212000-1868 2 Skickas till Renhållningschefen Utredare renhållningsavdelningen Andreas Rudsvik Förvaltningschef Tom Johansson Utredare Sida FÖRSTUDIE 1(12) Datum 2015-03-19 Tekniska förvaltningen Tom Johansson [email protected] Förstudie ÅVC Syd c:\users\peha7003\appdata\local\temp\solarplexusit\förstudie återvinningscentral (åvc) syd-{5631f1c2-5e52-455f-80147ee672fc0860}.docx KRISTINEHAMNS KOMMUN Postadress 8. Renhållningsavdelningen 681 84 Kristinehamn E-post [email protected] Besöksadress Tuvetgatan 8 Telefon 0550-880 00 vx Fax 0550-103 07 Bankgiro 110-0213 Organisationsnr 212000-1868 2 Sammanfattning Utifrån områdets förutsättningar bedöms en Åvc Syd lämpligen placeras norr om Nybble samhälle, i anslutning till det större vägnätet. Sondering efter lämpliga ytor pågår samt att kontakt har tagits med Statens Trafikverk om en lämplig fastighet strax norr om Nybble samhälle. Ytvatten från anläggningen leds till en dagvatten bassäng innan infiltration, skyddsåtgärder etableras för att säkerställa ett fullgott skydd i enlighet med de restriktioner som finns i området gällande grundvattenskydd och andra områdesbestämmelser. Återvinningscentralen utförs med ett Återbruk, en upphöjd ramp, väderskyddad mottagning av farligt avfall samt för samtliga fraktioner av elavfall, mottagning och korttidslagring av park o trädgårdsavfall samt inert avfall. Byggnad/er för personal, Återbruk, korttidslagring av farlig avfall och el-avfall. Inpasseringssystem för verksamheter anpassas till Renhållningens befintliga system. Förberedelse för ”Grönt kort” eller liknande system. Skalskydd, kameraövervakning och rondering av vaktbolag eller grannsamverkan. I Björneborgs tätort etableras en mindre återvinningscentral avsedd endast för hushåll. Placering vid befintlig fastighet söder om tätorten eller etablering i anslutning till järnverket och då i samarbete med Scana. Bemannad vid öppethållande alternativt försedd med automatiskt inpasserings system enligt principen ”Grönt kort”. Utförandet blir en enklare anläggning utan upphöjd ramp, sortering sker i lågbyggda flak. Mottagning och korttidslagring av farligt avfall och el-avfall skall även här ske väderskyddad. Ett mindre personal utrymme byggs alternativt ställs på plats. Skalskydd, kameraövervakning och rondering av vaktbolag eller grannsamverkan. Införandet av ”Grönt kort” eller liknande system för en ökad tillgänglighet till återvinningscentralerna, kan på sikt vara ett effektivt och attraktivt sätt att ytterligare förbättra servicen i regionen. Dock måste man vara medveten om att i ett inledande skede är personlig service och närvaro, det effektivaste sättet för rådgivning och information till våra kunder. 3 Innehållsförteckning. 1 Syfte 5 2 Övergripande styrmedel 5 2.1 2.2 Nationell avfallsplan Kristinehamns kommuns Renhållningsordning 5 5 3 Fakta befolkning 6 4 Fakta verksamheter 7 5 Området 7 6 Förslag till lokalisering 8 7 Dimensionering 8 8 Utformning 8 8.1 Återbruk 8 8.2 Ramp 9 8.3 Byggnader 9 8.4 Gestaltning 10 8.5 Belysning 10 8.6 Skyltning 10 8.7 Inpasseringssystem 10 8.8 Skalskydd 11 4 9 Björneborg 11 10 Drift 12 11 Ekonomi 12 13 Bilagor 13:1 Översiktsplan 13.2 Avfallsplan 12 5 1 Syfte Syftet med uppförandet av en bemannad återvinningscentral för de södra kommundelarna. Följa de nationella miljömålen Förutsättningar att nå miljömålen i antagen avfallsplan Förutsättningar för hushåll samt små och medelstora verksamheter att kunna lämna avfall på ett miljöriktigt sätt. Målet är att senast vid utgången av 2017 ha en fullt fungerande återvinningscentral. 2 Övergripande styrmedel 2.1 Nationell avfallsplan Sveriges avfallsplan är framtagen av Naturvårdsverket. Huvudsyftet med den nationella avfallsplanen är att den ska styra avfallshanteringen så att den blir mer resurseffektiv. Den innehåller mål och beskrivning av åtgärder för ett antal prioriterande områden. Enligt en av preciseringarna avses med målet att: ”Avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas tillvara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras.” Regeringen har även fastställt etappmål som ska styra och ange tydliga steg på vägen mot de samhällsförändringar som behövs för att miljökvalitetsmålen och generationsmålet ska kunna nås. Ett av dessa etappmål är om ökad resurshållning inom byggsektorn, bla ökad materialåtervinning av icke farligt byggnads – och rivningsavfall. 2.2 Kristinehamns kommun Renhållningsordning Alla kommuner i Sverige är skyldiga att ha en renhållningsordning. Renhållningsordningen består av avfallsplan och föreskrifter för avfallshanteringen i kommen. Arbetet med att ta fram avfallsplanen har till stora delar skett i samverkan inom Avfallsgrupp Öst där ett flertal kommuner samverkar i frågor rörande avfall. I avfallsplanen för Kristinehamns kommun finns beskrivet visioner och gemensamma mål för avfallshantering. 6 Det sociala – Människan står i centrum för avfallshanteringen i kommunen. Genom information och kommunikation har vi höjt kunskapsnivån och medvetenheten så att alla vill göra rätt. Genom att utforma enkla insamlingssystem kan alla göra rätt. Det ekonomiska – hela avfallshanteringen är en effektiv process där nya råvaror skapas. Sorterings – och insamlingssystemen är väl utvecklade för att underlätta människors vardag och samtidigt miljöanpassade och lättarbetade. Varje avfallsfraktion hanteras utifrån sina egenskaper och målet är att i varje nytt behandlingssteg förlora så lite energi som möjligt. Det ekologiska – Genom att satsa på kunskapsspridning och enkla insamlings system hamnar allt avfall i ett separat kretslopp. Av den enkät som genomfördes som en del i samverkan kring avfallsplanen framgick det tydligt att våra kunder vill att det ska vara enkelt, smidigt och tydligt varför och hur man ska sortera. I avfallsplanen nämns även utförandet av en återvinningscentral för de södra kommundelarna som ersättning för två äldre grovsopstationer. Tagna politiska beslut lokalt i Kristinehamn Avfallsplan 2010-2017, antagen av KF 2009-12-17 Renhållningsförskrifter, antagna av KF 2009-12-17 Tekniska nämndens anvisningar till Renhållningsföreskrifterna, antagna av TN 2010-09-21 3 Fakta befolkning. Det geografiska upptagningsområdet för återvinningscentralen är tänkt från Björneborg i norr, länsgräns Skaraborg i söder, länsgräns Örebro i öster samt åt väster avgränsar Vänern naturligt. Områdets landyta är ca 350 km2. Befolkningstätheten inom upptagningsområdet uppgår till drygt 9 invånare per km2, med koncentrationer till samhällena Björneborg, Bäckhammar och Nybble. Andelen fritidshus inom det aktuella området uppgick 2014 till 414 stycken, man kan förutsätta att en stor del av dessa fritidsboenden säsongsvis kommer att nyttja anläggningen. Antalet besök årligen till återvinningscentralen baserat på invånare antalet kan förväntas uppgå till 7000 – 7500 styck per år. (Avfall Sverige U 2013:09) 7 Visnums församling 2 300 invånare varav Björneborgs tätort 1 100 invånare Bäckhammars tätort 300 invånare Nybble tätort 145 invånare Visnum-Kil församling 300 invånare Rudskoga församling 700 invånare Summa 3 300 invånare 4 Fakta verksamheter. Den totala andelen företag som är verksamma inom upptagningsområdet uppgick för 2014 till 223 stycken. (Näringslivssamverkan 2014). Exempel på företag är jord – och skogsbruk, åkerier, hantverksföretag, service – och handelsföretag och verksamheter inriktade gentemot turism. 5 Området. Med undantag av ett mindre område kommunal mark i Nybble centrum så är andelen privat ägd mark är dominerande. Förutom Bäckhammars bruk, några mindre verksamheter såsom åkerier och verkstäder som förfogar över hårdgjorda ytor, domineras området av jord – och skogsbruk. Området är till ytan ca 350 km2 land yta och kännetecknas till stor del av slättbygder med aktivt jord – och skogsbruk. Detta är en mycket gammal bygd med flera riksintressen för kultur och miljövård, som exempel kan nämnas ett stort antal äldre byggnader, gravfält och gravgrupper. Mycket av områdets historia går med säkerhet att datera till järnåldern, men troligen fanns här bebyggelse långt tidigare (Värmland 2007). Andra exempel på begränsade faktorer för en etablering i området är den inventering som anges i Översiktsplan och som klassat området som klass 1 d.v.s. område med den högsta nivån på naturvärdet avseende fauna, flora, geolog mm. Andra faktorer att ta hänsyn till är strandskyddet längst Vismans dalgång, Nybble grundvattentäkt och enskilda dricksvattentäkter. Berggrunden i området för tänkt etablering består till största delen av granit med spridda och mindre förekomster av diabas och gabbro. Jordlagren består av olika typer av lera, silt, grus och isälvsediment, i Nybble samhälle är förekomsten av sandig morän med unik grundvattenförekomst. Förekomsten av berg i dagen är liten i området. (SGU) 8 6 Förslag till lokalisering Lokaliseringen av återvinningscentralen är viktig i både detaljplaneprocessen och i miljöprövningen och styrs av exempelvis kundbehov, markförutsättningar, anläggningens påverkan på omgivningen samt lokala föreskrifter om buller och transporter. Med hänsyn till upptagningsområdets omfattning och form anser Renhållningsavdelning att återvinningscentralen lämpligen etableras så att Bäckhammar utgör gräns i norr och Nybble gräns i söder. Rv 26 utgör en naturlig ”ryggrad” för Rudskoga bygden i öster och Medhamn i väster. Även ur ett trafik perspektiv är det lämpligt att anläggningen inte etableras mer än 800(?) meter från Rv 26. Med cirka 7000 kund besök per år och service – och underhålls trafik i form av lastbilar till och från anläggningen, blir påfrestningen på vägnätet betydande. I förslag till lokalisering bör hänsyn tas till transportmönstren, finns möjligheten att åka kollektivt, gå eller cykla till återvinningscentralen? Personer med nedsatt rörelse - och/eller orienteringsförmåga måste kunna utnyttja återvinningscentralen fullt ut. Finns det framtida planer inom tänkt etableringsområde på utvidgning av bostäder eller verksamheter som kan påverka anläggningen, krav på minskat buller och belastning från trafik, känt är att vattenskyddsområdet för Nybble samhälle utökas och skärps. 7 Dimensionering Dimensioneringen bör bilda underlag för möjlig lokalisering och utformning av platsen. I många fall sker dock det omvända. (Avfall Sverige U 2013:09). Våra egna erfarenheter visar även de på att genom att ta höjd för framtida behov – även om de inte är helt utredda – i en inledande planering är av största vikt. Det är nästan alltid mer resurskrävande att genomföra ändringar i ett senare skede när verksamheten väl är etablerad och driftsatt. Ökade mängder avfall i samhället är ett skäl till att ta höjd för en framtida utvidgning, krav och mål från myndighetshåll är ett annat skäl. Den kanske enskilt viktigaste faktorn vid dimensioneringen för en återvinningscentral är det högsta antalet besökare som kan förväntas vid ett och samma tillfälle en lördag under sommarhalvåret eller en ”klämdag” under sen vår. Hänsyn bör också tas till ökat antal sommargäster under sommarhalvåret. En yta om cirka 8000 m2 inklusive byggnader bedöms klara de behov som tidigare beskrivits i texten. 8 Utformning 8.1 Återbruk I inledningsskedet ska tillräckligt stora ytor för ett återbruk avsättas. Att just kunna förebygga att en vara inte blir ett avfall är av största vikt. Det finns olika ambitions nivåer på ett återbruk, dels obemannat där kunderna kan lämna/hämta sådant som anses vara för bra att slängas. Återbruket kan också 9 vara bemannad med återvinningscentralens ordinarie personal eller folk från välgörenhetsorganisationer. Ett tredje alternativ kan vara att ha en bemannad mottagning samt försäljning av varor, man kan även tänka sig någon form av reparationsverkstad i formen av rehabiliterings – eller arbetsmarknadsåtgärd. Kanske kan en enklare form av café verksamhet etableras i anslutning till återbruket och i samarbete med lokala näringsidkare? Placeringen av ett återbruk bör vara innan kunderna har nått rampen och börjat sorterat sitt avfall. 8.2 Ramp En ramp kan utformas på många olika sätt, vanligast är att den byggs i form av en slinga där containrarna står efter varandra eller på bägge sidor om rampen. Slingan kan vara rak eller hästskoformad, tillgänglig yta är oftast styrande. Oavsett form är det lämpligast att rampen utförs med en nivå skillnad så kunderna kan slänga avfall ned i behållarna. Nackdelen kan vara att man bygger ”fast” en lösning om man i framtiden har ett behov av att utvidga rampen. Att i inledningsskedet planera för ett tak över rampen kan vara klokt, ett tak kan byggs i ett senare skede om man bedömer att behov finns. Det finns både för och nackdelar med ett tak över rampen. Tak ger ett väderskydd för både personal, kunder men även för avfallet i behållarna med minskad mängd påverkat dagvatten som kan behöva hanteras. Till det negativa hör risken för ökat buller inom anläggningen, man kan få oönskade vindeffekter vintertid med ökad nedkylning som följd samt relativt höga bygg kostnader. Rampen bör vara tillräckligt bred för att kunna hantera ett trafikflöde som kan uppstå vid ”topp-helger”, utfarten får inte innehålla några flaskhalsar som kan störa trafikflödet. Nivåskillnader inom rampens närområde bör undvikas, speciellt viktigt att undvika nivåskillnader är vintertid vid halka samt att det försvårar snöröjningen. Återvinningscentralen skall minst ha samma antal fraktioner som Strandmossens återvinningscentral – f.n. 13 avfallsfraktioner, Farligt avfall, Elavfall samt Myrornas klädinsamling - men återigen att man i planeringsskedet tar höjd för fler avfallsfraktioner. I den Nationella avfallsplanen finns ett par områden som är prioriterade bl.a. Bygg och rivningsavfall, där kan fler fraktioner komma att sorteras ut än vad som sker idag, återvinning av textilier är en annan fraktion som troligen kan komma bli aktuell i närtid. 8.3 Byggnader Utrymmen för farligt avfall, el-avfall, återbruk och personal kan vara i en gemensam byggnad eller fördelat på fler. Man bör ha i åtanke att det ställs högre krav om personalutrymmet och mottagning/lagring av Farligt avfall är samlokaliserade än om separata byggnader används. Mottagning och tillfällig lagring av farligt avfall och el-avfall ska ske under tak, helst inomhus och erfarenhetsmässigt innan sortering av annat avfall sker. Tillfällig lagring av kylmöbler och vitvaror skall ske väder skyddat. 10 Byggnaderna bör utformas och placeras så att personalen är lättillgänglig för kunders frågor. Erfarenheten från Strandmossen är att det bör finnas en kundtoalett. På rampen ska det finnas ett väderskydd för personalen, även om ett tak byggs finns behov av vindskydd vintertid, ytor att förvara brandbekämpningsredskap, första hjälpen, verktyg och informationsmaterial. 8.4 Gestaltning Verksamheten vid en återvinningscentral kan liknas vid industriverksamhet vilket gör att miljön lätt blir rörig och periodvis skräpig. En annan risk är att den kan ge intryck av en ”asfalts – och betong öken”. Ett sätt att motverka den bilden är att skapa en estetiskt tilltalande återvinningscentral med ordning och reda med ett stort inslag av växtlighet. Om kunderna får ett positivt och behagligt intryck av sitt besök vid anläggningen underlättas personalens dagliga arbete, samt att kunderna får ett större förtroende för verksamheten. Det är av största vikt att kunderna har detta förtroende om att deras avfall tas om hand på bästa sätt. Entrén till återvinningscentralen ska ges en välkomnande gestaltning. En första enkel och tydlig information som ger kunden förståelse hur man som kund ska ledas genom området. Att spara ursprunglig växtlighet såsom träd ger också en enkel men effektiv inramning och lugn kring anläggningen. 8.5 Belysning Fackverksmaster installeras vid bägge anläggningarna för belysning och eventuell kameraövervakning. Med en väl utformad belysning är det lätt för kunderna att se skyltar, personalen får en lättare arbetsuppgift och olycksrisken minskar. 8.6 Skyltning Skyltningen ska utformas på samma sätt som belysningen, kunderna ska på ett enkelt sätt orientera sig inom området utan att det negativt påverkar uppmärksamheten på andra personer och fordon. 8.7 Inpasseringssystem Ett inpasseringssystem för verksamheter av samma typ som finns i drift på Strandmossen ska införas. Registren samkörs för att undvika parallella flöden. I planeringen tas hänsyn till ett bomsystem om man i framtiden vill ytterligare särskilja hushåll och verksamheter. Förberedelse för införande av sk ”Grönt kort” skall finnas med i planeringen för både Åvc Syd och den mindre stationen i Björneborg. Systemet med Grönt kort är ett system framtaget av kommunförbundet Avfall Östra Skaraborg (AÖS). Det bygger på principen med låsta obemannade återvinningscentraler där kundens körkort fungerar som id-kort till ett inpasseringssystem. Kunden registrerar intresse på hemsida, kallas till en kortare utbildning och blir därefter behörig att nyttja återvinningscentralen på egen hand. Anläggningen hålls tillgänglig vissa tider på dygnet och är kamera övervakad. Avtal finns med 11 vaktbolag om jour hållning om exempelvis grind system havererar. Erfarenheterna från AÖS är uteslutande positiva, man ökar tillgängligheten, minskar stressen vid hög belastning vilket- enligt AÖS - ger bättre sortering av avfallet. Dock måste man under detta projekt noga utreda frågan hur man hanterar verksamheter som besöker anläggningen ”privat” innan ett ”Grönt kort” system införs. 8.8 Skalskydd Inpassering till bägge anläggningarna via motor-styrda grindar som är förberedda för automatiserad inpassering. Någon form av skal skydd måste finnas kring återvinningscentralerna, dels för att mycket av det som finns på denna typ av anläggningen är stöldbegärligt och/eller miljöfarligt och måste lagras säkert. Ytterligare ett skäl är att en återvinningscentral är en riskfylld plats för obehöriga att vistas på. Det finns olika former av skalskydd, allt från vanliga Gunnebo stängsel till lamell sektioner. Viktigt är att tänka på det estetiska vid planerade av skalskyddet, ett rödfärgat trä staket mot omgivande bebyggelse kan vara mer estetiskt än konventionellt stängsel. Kamera övervakning finns i olika utföranden, värmekamera som indikerar eventuell brand i upplag kräver inte tillstånd. Om man däremot monterar fasta eller rörliga kameror för personell övervakning så krävs tillstånd från Länsstyrelsen och samverkan med berörda fackföreningar. Investeringskostnaden för kamera övervakning är relativt hög och utrustningen är av erfarenhet från Strandmossen relativt åskkänslig. 9 Björneborg Som tidigare nämnts i studien kommer nuvarande grovsopstation i Björneborg att upphöra i det utförande som den drivs idag. För Björneborgs tätort föreslås att en mindre återvinningscentral etableras. Möjligheten för invånarna i Björneborg att kunna sortera sitt avfall på ett miljöriktigt sätt får inte försämras, då samhället är den största tätorten i regionen med 1100 invånare. Fastigheten där grovsopstationen idag är lokaliserad ägs av Kristinehamns kommun och tillåter en utvidgning för en mindre återvinningscentral, det som möjligen kan begränsa en utvidgning är strandskyddet längst Visman. Renhållningen för tillsammans med Scana och Byrådet en dialog om alternativ lokalisering inom tätorten i anslutning till järnverket samt eventuellt samarbete kring bevakning och maskin lösningar. Återvinningscentralen är tänkt att vara tillgänglig för hushåll i Björneborgs tätort, verksamheter hänvisas till Åvc Syd eller Strandmossen. Utförandet på mottagningen är tänkt att skilja sig mot den vid Åvc Syd på så vis att ingen upphöjd ramp byggs, utan kunderna sorterar sitt avfall i låga flak placerade på kör ytan. Mottagning av farligt avfall och el-avfall sker väder skyddat, mottagning av park och trädgårdsavfall samt Inert avfall bör även det ske under tak för att minska mängden påverkat dagvatten. En mindre byggnad för personal ska uppföras, fungerar även som förvaring för förvaring av första hjälpen, brandsbekämpningsutrustning samt saneringsutrustning. 12 10 Drift Anläggningarna skall ägas av Kristinehamns kommun. Vilken driftform som kan bli aktuell är inte utrett, planerad utredning av Renhållningens framtida organisation styr utredningen i vilken form anläggningarna ska driftas. Exempel på enklare samarbete kan vara att lokalt Byråd och/eller idrottsförening sköter städning och tillsyn på tider då återvinningscentralerna är stängda. Man kan genom att engagera lokala krafter skapa ett engagemang för ”sin” återvinningscentral. Återbruken är en verksamhet som med fördel kan drivas av lokala krafter, kanske en enkel servering i anslutning till Återbruket/Åvc:n Genom att utnyttja återvinningscentralen som en naturlig mötesplats och komplement till andra mötesplatser - såsom lanthandel/bygdegård - kan exempelvis föreningar och företag på ett enkelt sätt nå ut till invånarna i bygderna. 11 Ekonomi Kostnaden att anlägga en återvinningscentral är i högsta grad beroende av förutsättningarna i det aktuella fallet. Att i denna förstudie göra en uppskattning av kostnaderna är ej möjligt. Befintliga markförhållanden, närhet till väg, el, vatten är i högsta grad avgörande hur stor andel av projektbudgeten som åtgår till markentreprenader. Största utmaningen blir därför att finna ytor där mycket av ovan nämnda arbete redan är utfört, finns dessutom någon form av byggnad på fastigheten som kan anpassas är arbetet med att projektera själva återvinningscentralen relativt enkel. 13 Bilagor Översiktsplan Avfallsplan
© Copyright 2024