Din guide till ett nytt liv En återvinningsbibel för privatpersoner. SLUTET ÄR BARA BÖRJAN I princip allt du lämnar vid en återvinningscentral eller återvinningsstation, förvandlas i samma ögonblick från sopa till en viktig resurs. Det innebär alltså inte slutet – utan början på något nytt. Här startar ett nytt liv för över 90 procent av allt som samlas in. Varför sortera? Det finns många anledningar till att sortera sina sopor. Huvudargumentet är naturligtvis miljön. Genom återvinning ser vi till att inga farliga ämnen kommer ut i naturen. Dessutom spar vi både energi och råvaror. Visste du att det är lag på att källsortera? Farligt avfall elektronik, lampor, förpackningar och tidningar, allt ska sorteras. Källsortering kan även ge dig, din fastighetsägare eller bostadsrättsförening möjlighet att spara pengar, genom att byta till mindre sopkärl eller färre tömningar. Den här guiden, eller bibeln om du så vill, hjälper dig att sortera rätt. Och när du kommer igång, kommer du märka att det faktiskt är ganska roligt. Välkommen till ett nytt liv! VAD SKA VART – OCH VEM SKÖTER VAD? Som du säkert redan vet, finns det flera ställen där du kan lämna ditt sorterade avfall. Här reder vi ut begreppen och underlättar din vardag. SOPHÄMTNING ÅTERVINNINGSSTATION ÅTERVINNINGSCENTRAL Det är Karlstads Energi som ansvarar för hämtning och hantering av sopor och matavfall i Karlstads kommun. Det är vi som kör sopbilarna och tar hand om det som blir över efter att du har sorterat. På de lite mindre återvinningsstationerna, lämnar du dina förpackningar och tidningar. Det är Förpacknings- och tidningsinsamlingen ab, ftiab, som ansvar för återvinningsstationerna, alltså inte kommunen. De flesta återvinningsstationer är tillgängliga dygnet runt och finns på en mängd platser runt om i kommunen, bland annat på Karlstads Energis återvinningscentraler. Återvinningscentralerna är de stora sorteringsplatserna där du som privatperson kan lämna det mesta av ditt grovavfall – allt från soffor till gamla kylskåp och farligt avfall. Det är vi på Karlstads Energi som sköter Karlstads återvinningscentraler. De är bemannade, så att du alltid kan få hjälp på plats. Undringar om sopor? Vill du veta mer, har frågor, undrar över något eller har förslag på hur vi kan bli ännu effektivare och smidigare. Då är du välkommen att kontakta oss via e-post [email protected] eller via telefon 054-540 71 00. Här finns återvinningscentralerna: Anmäl en återvinningsstation Kommer du till en station som är överfull eller ostädad kan du meddela detta genom att ringa larmnumret 0200-88 03 11. Fastighetsnära insamling Pant pet-flaskor, returburkar och returglas pantar du naturligtvis i din närmaste livsmedelsaffär. Flerfamiljshus kan också ha vad man kallar fastighetsnära insamling av exempelvis förpackningar och tidningar. Då är det fastighetsägaren som köper in tjänsten och ansvarar för vad som ska sorteras och att det fungerar som det ska. Återvinningscentraler ÅTERVINNINGSSTATIONER Våxnäs, Heden, Djupdalen, Vålberg, Väse och Molkom. Våra öppettider hittar du på: www.karlstadsenergi.se. Du kan också ringa 054-540 71 00. Second hand – kläder och prylar Om dina saker är för bra för att slängas, kan du skänka dem till Solareturen eller andra hjälporganisationer. På våra återvinningscentraler finns skåp och containrar där du kan lämna kläder, möbler och prylar som någon annan kan ha glädje av. SOPHÄMTNING Soppåsen 10 Matavfall 11 ÅTERVINNINGSSTATION Tidningar och broschyrer 14 Pappersförpackningar 15 Metallförpackningar 16 Plastförpackningar 17 Färgat glas 18 Ofärgat glas 19 ÅTERVINNINGSCENTRAL Glödlampor, lysrör och lågenergilampor 22 Hemelektronik 23 Vitvaror 24 Kyl och frys 25 Småbatterier 26 Bilbatterier 27 Farligt avfall 28 Wellpapp 29 Plast, gummi, frigolit, textil, skumgummi, kork och läder 30 Porslin, keramik, kakel, betong, gips, tegel, sand, sten, glas & isolering 31 Fåtöljer, soffor och sängar 32 Däck 33 Trä 34 Metall 35 Ris 36 Trädgårdskompost 37 Tips och triX Plats för retur 40 Förpackningsvett 42 Vad är det för material? 44 Vill du veta mer? 46 SOPHÄMTNING SOPPÅSEN MATAVFALL Här lägger du exempelvis: Här lägger du exempelvis: Tandborstar, diskborstar och disktrasor Blöjor, bindor och tamponger Cigarettfimpar, snus och tobak Dammsugarpåsar Plastblomkrukor CD-skivor och kassetter Engångstallrikar Tyg Om du inte sorterar det – Matavfall Kött- och fiskben Frukt och grönsaker Ägg-, banan-, räk- och apelsinskal Bröd och bakverk Hushållspapper och ofärgade servetter Kaffe och te (både filter och sump) Snacks och godis Så lite som möjligt ska slängas i soppåsen. Här lägger du det som blir över när du har sorterat allt annat. Alltså det som brinner men inte ska källsorteras! Vad händer med soppåsen? Karlstads Energi hämtar dina sopor och kör dem till avfallspannan på Heden, där de blir till fjärrvärme. 10 SOPHÄMTNING Som Karlstadsbo har du möjlighet att välja om du vill sortera ut matavfall. Bor du i hyres- eller bostadsrätt väljer din fastighetsägare eller bostadsrättsförening åt dig. Karlstads Energi står för den information och utrustning som behövs. Vad händer med matavfallet? Karlstads Energi hämtar ditt matavfall i en sopbil med två separata fack. Ett för de vanliga soporna och ett för matavfall. Målet är att ditt matavfall ska bli till fordonsgas i en rötningsanläggning. Av matavfallet ska det bli biogödsel, som kommer att ge ny växtkraft till Karlstads åkrar. Hemkompostering Om du vill kompostera ditt matavfall hemma, måste du söka tillstånd för det hos Miljöförvaltningen. Du köper din egen utrustning och sköter själv komposten. Komposterar du bara trädgårdsavfall behöver du inget tillstånd. Mer information om kompostering hittar du på www.karlstad.se. SOPHÄMTNING 11 ÅTERVINNINGSSTATION TIDNINGAR & BROSCHYRER PAPPERSFÖRPACKNINGAR Här lägger du exempelvis: Tidningar Broschyrer Reklam Kataloger Kopieringspapper Pocketböcker Här lägger du exempelvis: Mjölpåsar Pappersbärkassar Omslagspapper Kartonger Mjölk-, fling- & tvättmedelspaket Wellpapp Toarullar Som tidningar och broschyrer räknas de flesta typer av trycksaker. Men det finns några undantag: kuvert och plastat papper slänger du i soppåsen. De innehåller klister som förstör pappersmassan. Du behöver inte ta bort häftklamrar och spiralbindningar, de separeras i processen på pappersbruket. Vad händer med dina tidningar? Tidningar och broschyrer, som du lämnar 14 ÅTERVINNINGSSTATION till återvinning, lämnas tillbaka till pappersbruken och blir nytt papper. ! Mängden pappersförpackningar insamlade under ett år i Sverige motsvarar ungefär en miljon träd! Som pappersförpackningar räknas såväl papperspåsar som kartonger. Tänk på att ta bort eventuella matrester och skruva bort korkar av plast. Plastdelen som sitter fast i exempelvis juiceförpackningar kan däremot vara kvar. Stora kartonger lämnar du vid en återvinningscentral. Vad händer med förpackningarna? Förpackningar blir till nya förpackningar. Pappersbruket kan återvinna pappersfibern fem till sju gånger genom att lösa upp pappersförpackningarna i vatten. De återvinningsbara pappersfibrerna separeras då från de utslitna. De utslitna fibrerna och material, som plastskiktet på insidan av mjölkförpackningen, går till förbränning. ! Var tredje pappersförpackning i matbutiken är tillverkad av återvunnet papper! ÅTERVINNINGSSTATION 15 METALLFÖRPACKNINGAR PLASTFÖRPACKNINGAR Här lägger du exempelvis: Aluminiumfolie & formar Läsk- & ölburkar utan pant Lock & kapsyler Konservburkar och tuber Dropptorra färgburkar Värmeljushållare Här lägger du exempelvis: Burkar och dunkar Små hinkar och flaskor Korkar och lock Schampo- och diskmedelsflaskor Mjukplast, plastfolie och plastpåsar Refillpaket Frigolit Som metallförpackningar räknas allt förpackningsmaterial som är av metall, också små metallförpackningar som lock, folien på crème fraiche-burken och värmeljushållare. Ingen förpackning är oviktig, hur liten den än är. Metallförpackningar i soporna skapar en hel del trubbel i avfallspannan på Heden. Vad händer sen? Materialet sorteras av återvinningsföretag och blir till nya metallprodukter. Metall kan återvinnas hur många gånger som helst! 16 ÅTERVINNINGSSTATION ! Om alla kapsyler i Karlstad återvanns, skulle det räcka till metallen i över 20 bilar årligen. centralens miljöstation. Pantflaskor i plast (pet-flaskor) pantar du i butiken. Vad händer med förpackningarna? Detta är inte plastförpackningar! Annat av metall Metallföremål som inte är förpackningar eller innehåller farligt avfall lämnar du på återvinningscentralen. Panta alla pantbara metallförpackningar. Som framgår av namnet ska en plastförpackning uppfylla två kriterier. Den ska vara av plast och vara en förpackning. Stora plastprodukter som pulkor, plastmöbler och tvättkorgar lämnar du på återvinningscentralen. Mindre plastprodukter, som diskborstar, videoband och plastbestick, ska ner i den vanliga soppåsen. Om förpackningen har rester av lim, färg, lösningsmedel eller liknande ska du lämna den som farligt avfall på återvinnings- Plastindustrin sorterar plastförpackningarna efter kvalitet och färg, och pressar ihop eller mal ner dem. Materialet blir till en mängd nya plastprodukter, bland annat rör, plank och utemöbler. ! Det tar naturen cirka 450 år att bryta ner en schampoflaska av plast! ÅTERVINNINGSSTATION 17 FÄRGAT GLAS OFÄRGAT GLAS Här lägger du exempelvis: Färgade glasflaskor Färgade glasburkar Här lägger du exempelvis: Ofärgade glasflaskor Ofärgade glasburkar Var noga med att skilja på färgat och ofärgat glas. Och ta bort alla lock och kapsyler. Det kan se ut som om glaset blandas ihop när igloorna töms, men de lastbilar som hämtar glas har två fack på flaket. Lämna bara glasförpackningar! Panta alla returflaskor. Porslin, keramik, fönsterglas och andra produkter som inte är förpackningar lämnar du vid 18 ÅTERVINNINGSSTATION återvinningscentralen. Kristallglas, glödlampor och lysrör förstör glasmassan. De innehåller farligt avfall och ska därför till en återvinningscentral. ! Glas kan återvinnas hur många gånger som helst! Vad händer med glaset? Glaset fraktas till Askersund där det krossas. Färgat glas delas upp i grönt och brunt med hjälp av fototeknik. Ofärgat glas krossas för sig. 70 procent av materialet blir till nya glasförpackningar och 30 procent blir isolermaterial i form av glasull. ! Det går åt 20 procent mindre energi att göra nytt glas av återvunnet material än att använda ny råvara! ÅTERVINNINGSSTATION 19 ÅTERVINNINGSCENTRAL GLÖDLAMPOR, LYSRÖR & LÅGENERGILAMPOR HEMELEKTRONIK Exempelvis: TV-apparater Videobandspelare Eltandborstar Kaffebryggare Telefoner CD-spelare Exempelvis: Glödlampor Halogenlampor Lysrör Lågenergilampor Lysrör och lågenergilampor är riktigt bra miljöalternativ under sin livstid. Men när de väl slocknat gäller det att vara försiktig. De innehåller nämligen ett kvicksilverhaltigt pulver som är mycket giftigt. Lämna dem därför alltid vid en återvinningscentral. Glödlampor innehåller tungmetallen bly, och det är därför viktigt att lämna dem vid en återvinningscentral. Halogenlampor innehåller inte bly men det är ändå viktigt att du lämnar dem på återvinningscentralen eftersom glaset och 22 ÅTERVINNINGSCENTRAL metallen i både glöd- och halogenlampor återvinns. Lägg inte lampor i glasåtervinningen, då förstörs glasmassan, som då får läggas på soptippen! Vad händer med alla dessa ljusspridare? Glaset, blyet och metallen i lamporna återvinns. Kvicksilvret slutförvaras i sakab:s anläggning i Kumla. ! En tesked kvicksilver räcker för att förgifta en medelstor svensk sjö. Hit räknas allt som drivs med ström! Det kan vara med hjälp av en sladd i ett eluttag, via en lampsockel eller via ett inbyggt batteri. All elektronik räknas som farligt avfall på grund av de metaller, flamskyddsmedel och andra ämnen som de kan innehålla. Dessutom innehåller elektronik även värdefulla metaller som kan återvinnas. Allt elavfall ska lämnas vid en återvinningscentral. Vad händer med elektroniken? material återvinns eller tas omhand av återvinningsföretagen. ! Mineralen tantal som finns i exempelvis mobiltelefoner, digitalkameror och datorer bryts i Kongo-Kinshasa. Jakten på tantalmalm har bidragit till att finansiera ett förödande inbördeskrig. Lämna din elektronik till en återvinningscentral så kan mineralen återvinnas! De olika produkterna demonteras och allt ÅTERVINNINGSCENTRAL 23 VITVAROR KYL & FRYS Exempelvis: Exempelvis: Spisar Diskmaskiner Tvättmaskiner Torktumlare Kylskåp Frysar Frysboxar Lämna vitvarorna på återvinningscentralen. Klipp gärna av sladdarna och lämna dem i en speciell container. Kyl & frys kan innehålla freoner som skadar ozonlagret om de kommer ut i luften. Därför är det viktigt att du lämnar gamla kylskåp, frysar och frysboxar vid återvinningscentralen. Klipp gärna av sladdarna och lämna dem i en speciell container. Vad händer med vitvarorna? Vitvarorna plockas isär och alla komponenter återvinns. 24 ÅTERVINNINGSCENTRAL ! Vitvaror är inte alltid vita. Vitvaror är ett samlingsnamn för större hushållsmaskiner som finns i de flesta hem. Vad händer med allt detta sedan? Alla komponenter återvinns, utom freonet. Det tas omhand och förstörs. ! Under 2007 samlade varje svensk i genomsnitt in 17,5 kg elavfall. En ökning med 8 % jämfört med 2006 och bland de högsta resultaten i världen. ÅTERVINNINGSCENTRAL 25 SMÅBATTERIER BILBATTERIER Exempelvis: Exempelvis: Engångsbatterier Laddningsbara batterier Knappcellsbatterier Inbyggda batterier Bilbatterier MC-batterier Du ska lämna alla batterier för återvinning vid en återvinningscentral, i en batteriholk eller till affärer som säljer batterier. Om du har en egen soptunna kan du också lägga batterierna i en påse på locket. Och du, glöm inte bort alla inbyggda batterier! ”I allt som rör sig, lyser eller låter, finns ett batteri som ska lämnas åter!” Vad händer med batterierna? Det går att återvinna mycket i batterierna, förutom de som innehåller kvicksilver. 26 ÅTERVINNINGSCENTRAL Kvicksilver, som är mycket giftigt, ska inte återinföras i kretsloppet. Istället ska det slutförvaras i bergrum så att det på sikt helt kan fasas ut ur samhället. Litiumbatterier, nickelkadmiumbatterier och blybatterier återvinns i olika anläggningar runt om i Sverige. ! Även om det idag finns miljöanpassade batterier, ska ALLA batterier lämnas till insamling! Bil- och mc-batterier över tre kilo kan du lämna på en återvinningscentral, men i första hand ska du lämna bilbatteriet där du köpt det. Vad händer med bilbatterierna? Vi skickar bilbatterierna till Boliden Bergsöe i Landskrona. De tar hand om svavelsyran och säljer blyet, bland annat tillbaka till dem som tillverkar nya batterier. Bly är ett stort miljöproblem, men idag finns inget bra alternativ för till exempel startbatterier till bilar. ! Förhöjda blyhalter i hjärnan hos barn leder till försämrad inlärningsförmåga och nedsatt mörkerseende. Vid kronisk blyförgiftning uppstår blodbrist och störningar på nervsystemet. ÅTERVINNINGSCENTRAL 27 FARLIGT AVFALL WELLPAPP Exempelvis: Exempelvis: Lacknafta, fotogen Terpentin, golvpolish Kvicksilvertermometrar Färg, lack, nagellack och lim Sprayburkar Rengöringsmedel, impregneringsmedel Aceton, klorin, silverputs Råttgift, ogräsmedel Oljefilter och avfettningsmedel Stora pappersförpackningar Stora kartonger Ska du bara sortera en sak, så är det absolut farligt avfall som gäller. Ja det hörs ju på namnet, det handlar om ämnen och kemikalier som absolut inte ska komma ut i naturen. Lämna därför alla former av farligt avfall på miljöstationen vid en återvinningscentral, gärna i originalförpackningen om den finns kvar. Blanda aldrig ihop olika sorters farligt avfall! Undantagen som bekräftar regeln Läkemedel som blivit över eller passerat bäst-före-datum ska du lämna till apoteket. Fyrverkerier, ammunition och sprängämnen 28 ÅTERVINNINGSCENTRAL lämnar du till polisen. Och brandsläckare till den du har köpt den av. Vad händer med allt det farliga? Farligt avfall i form av lack, lim, färgrester och liknande skickar vi till behandling i en kryoanläggning utanför Halmstad. Där fryser de ner avfallet, maler det och separerar de farliga resterna från plåtburkar och annat emballage. Plåten och emballagen återvinns, och de farliga resterna blandas med inlämnade lösningsmedelsrester och förbränns i en speciell förbränningsanläggning i Danmark. Stora förpackningar och stora mängder kartong och wellpapp lämnar du på en återvinningscentral. Mindre förpackningar och mindre mängder wellpapp kan du lämna vid en återvinningsstation. Vad händer med wellpappen? Karlstads Energi lämnar materialet vidare till ett återvinningsföretag – som i sin tur säljer det vidare för återvinning i pappersindustrin. Oftast blir det nya wellpappsförpackningar av materialet. ! Pappersfibrer kan återvinnas fem till sju gånger. ÅTERVINNINGSCENTRAL 29 PLAST, GUMMI & FRIGOLIT TEXTIL & SKUMGUMMI KORK & LÄDER PORSLIN, KERAMIK & KAKEL BETONG, GIPS & TEGEL SAND & STEN GLAS & ISOLERING Exempelvis: Plastpulkor Linoleumgolv Cykeldäck Mattor Soffdynor Tapet Böcker Exempelvis: Fönster & speglar Dricksglas & muggar Blomkrukor i keramik Toalettstolar Kol & aska Kattsand Skidor, racketar och klubbor Mindre mängder gips Till den här kategorin hör skrymmande avfall som inte får plats hemma i sopkärlet och som inte kan sorteras på något annat sätt. Vad händer med allt detta sedan? Det du lämnar i den här containern förbränns i avfallspannan på Heden och blir till fjärrvärme. 30 ÅTERVINNINGSCENTRAL Till den här kategorin hör det som i dagsläget inte går att återvinna eller förbränna. Vart tar allt detta vägen? ! Fjärrvärme kan liknas vid kroppens eget blodomlopp, där vårt kraftvärmeverk ute på Heden är själva hjärtat som sprider värme i hela Karlstad. Våra sopor står för ungefär 30 procent av Karlstads fjärrvärme. Det insamlade krossas och kan till viss del fungera som fyllnadsmaterial för vägar. Resten slutförvaras på Karlstads soptipp på Djupdalen. Längre tillbaka förvarades alla sopor på det här sättet. Men som tur är, återvinns eller förbränns allt större del av vårt avfall. ! Det avfall som inte kan eldas, återvinnas eller återanvändas slutförvaras på Djupdalen. Djupdalen har egen rening som renar och minimerar det lakvatten som bildas. Här renas också oljeskadad jord. ÅTERVINNINGSCENTRAL 31 FÅTÖLJER, SOFFOR & SÄNGAR DÄCK Exempelvis: Exempelvis: Stoppade fåtöljer Soffor utan dynor Sängar med fjädring Bil- och mc-däck Under den här skylten sorteras stoppade möbler, som innehåller metall och är för trasiga för att skänkas bort. Vad händer sen? Karlstads Energi använder en möbelkross med magnet, som sorterar metall för sig, och trä och textiler för sig. Metallen blir till ny metall och resten blir till fjärrvärme. 32 ÅTERVINNINGSCENTRAL Lämna i första hand dina däck till den verkstad eller återförsäljare där du köpt dem eller köper nya. De är skyldiga att ta emot dem, men kan i vissa fall begära en mindre summa för att ta loss dem från eventuell fälg. Däck utan fälg kan du lämna på återvinningscentralen. Där kan du också lämna dina fälgar. Vad händer sen? Däcken mals till pulver som används i isoleringsmaterial, fyllnadsmedel i färg, takbeläggningar, golv och vägbeläggningar. ! Över 90 procent av alla däck lämnas tillbaka. Mer än hälften går till förbränning med energiutvinning, men andelen som går till regummering och materialåtervinning ökar. ÅTERVINNINGSCENTRAL 33 TRÄ METALL Exempelvis: Exempelvis: Lastpallar Brädor Trämöbler Träföremål Kastruller & bestick Stekpannor & grillar Diskbänkar & badkar Cyklar Element Inga konstigheter. I containern för trä lägger du allt som är gjort av – ja, just det – trä! Hit hör allt som är gjort av metall (utom metallförpackningar som sorteras för sig). Det vill säga skrot av plåt, järn, stål, aluminium, koppar med mera. Eftersom metall inte nybildas och är energikrävande att utvinna, är det viktigt att återvinna så mycket som möjligt. Vad händer med allt trä? Allt trä flisas och eldas i en speciell panna i Kil, där det blir till fjärrvärme. ! 34 ÅTERVINNINGSCENTRAL Elda aldrig tryckimpregnerat virke hemma. Det innehåller farliga tungmetaller som frigörs vid eldning. Vad gör vi med metallen? Skrotet återgår till metallindustrin för att användas igen. ! När man återanvänder aluminium spar man 95 procent av energin gentemot nyproduktion! ÅTERVINNINGSCENTRAL 35 RIS & GRENAR TRÄDGÅRDSKOMPOST Exempelvis: Exempelvis: Större grenar Grova buskar Julgranar Löv Gräs Mindre ris Som ris räknas mindre träd, stora buskar och tjocka grenar. Mindre ris sorterar du som trädgårdskompost. Vad händer med riset? Allt som sorteras som ris förbränns vid kraftvärmeverket vid Heden och blir till fjärrvärme och el. 36 ÅTERVINNINGSCENTRAL Du kan kompostera trädgårdsavfall hemma i din trädgård eller lämna det på återvinningscentralen. ! Observera att återvinningscentralen på Våxnäs inte längre tar emot ris och grenar. Vad händer sen? Löven, gräset och riset komposteras på Djupdalen och blir till jord. ! OBS! Har du en egen kompost för trädgårdsavfall får den inte användas för matavfall! Läs mer om matavfall sidan 11. ÅTERVINNINGSCENTRAL 37 TIPS & TRIX TIPS #1 PLATS FÖR RETUR Nu har du läst om var du kan lämna ditt avfall och hur du ska sortera. Men hur ska allt få plats? Var gör man av allt? Mycket beror naturligtvis på hur du bor. Men tänk på att du kan utnyttja andra utrymmen än det under diskbänken. Bor du i lägenhet, kan du exempelvis använda städskåp eller liknande. Bor du i villa, kanske du också kan använda förråd eller garage. För att underlätta och kanske ge upphov till en och annan idé, har vi fyllt de närmaste sidorna med lite tips och trix hur man kan gå till väga. Och skulle fantasin och de egna påhitten tryta, så finns det mängder av bra system för källsortering ute i handeln. Välj det som passar dig och dina förutsättningar bäst! Tidningar och br oschyrer behöver inte trän gas under diskbänken. Gör istället i ordnin g en plats i städsk rubben eller liknande. TIPS #2 Skaffa gärna höga r smala plastkärl fö och förvaring av plast får papperspåsar. Då ats pl du mycket bättre och ordning under diskbänken. 40 TIPS & TRIX TIPS #3 förpackningsvett Rengör! Om det behövs ska du skölja ur förpackningarna med lite kallvatten, men de behöver inte vara kliniskt rena. Huvudsaken är att det inte finns matrester kvar som kan börja lukta och dra till sig skadedjur på återvinningsstationen. Platta till! Böj in vassa lock på konservburken och platta gärna till. Packa mindre pappersförpackningar i större, så spar du plats både hemma och på återvinningsstationen. Tycker du att pappersinsamlingen tar mycket plats? Sätt upp klisterlappen, Reklam nej tack! på din brevlåda. Då kan vi lova dig att kassen blir lättare nästa gång du besöker återvinningsstationen. Och du gör en indirekt insats för miljön genom att ta ställning mot direktreklam. TIPS #4 Det finns bra plastlådor i handeln att hänga på städskrubbsdörren eller liknande. I dem kan du förvara saker som trasiga lampor, batterier och trasigt porslin och keramik. 42 TIPS & TRIX TIPS #5 Vad är det för material? Separera! Består förpackningarna av mer än ett material ska du, om det är möjligt, skilja dem åt. Men du behöver aldrig använda verktyg eller sax för att ta isär förpackningarna! En glasburk med metallock är enkel att ta isär, medan sprayburkens pump brukar vara svår att få bort. Låt den då sitta kvar. Om en förpackning, som inte går att dela på, består av flera material ska du sortera den efter det material som är dominerande. Ett enkelt och utrym mes besparande knep är att samla alla typer av förpackningar i sam ma papperskasse och so rtera upp dem när du kom mer till återvinningsstatio nen. För att du inte ska sk ära dig kan det vara bra med ett separat plastkär l för glasförpackningar. Plast eller metall? En påse med aluminiumskikt på insidan – är det en plasteller metallförpackning? Knyckla ihop förpackningen, behåller den formen är det en metallförpackning. Vecklar den ut sig så är det mjukplast. Folien på kesoburken ska du alltså sortera som metallförpackning medan chipspåsen är en plastförpackning. TIPS #6 med bilen, Om du ändå har ett ärende återvinpassa på att ta en tur förbi gör du ningsstationen. På det viset som det miljön en tjänst, samtidigt inte behöver bli så stora högar hemma åt gången. 44 TIPS & TRIX VILL DU VETA MER? Om hur du sorterar På www.karlstad.se hittar du mer information om källsortering och avfall. Bland annat finns en a– ö-guide för hur du sorterar det mesta. Du kan också få personlig hjälp, ring 054-540 46 78 och fråga efter kommunens avfallsrådgivare eller titta in på Rådrummet vid Stora torget. Återvinningscentralernas öppettider Återvinningscentralernas öppettider hittar du på www.karlstadsenergi.se eller om du ringer 054-540 71 00. Frågor om återvinningsstationerna Om du vill veta mer om Förpacknings- och tidningsinsamlingens återvinningsstationer kan du gå in på www.ftiab.se Är en station ostädad eller överfull, kan du meddela det på larmnummer 0200-88 03 11. Sophämtning Om du har frågor om din sophämtning eller sortering av matavfall är du välkommen att kontakta Karlstads Energis kundservice på 054-540 71 00 eller på [email protected] Du kan också logga in på Mina sidor med hjälp av uppgifter från din renhållningsfaktura. 46 VILL DU VETA MER? Vi ses på återvinningscentralen och skapar nytt liv!