Blad 1 och 2

Vasatiden - Läxa till onsdagen den 25 mars
Medeltiden präglas av stridigheter mellan nordens länder. Drottning Margaretas
union (Kalmarunionen) fungerar inte fullt ut och Danmark belägrar (intar)
Sverige. Kung Kristian II och hans riddare besegrade Sten Stures svenska
bondesoldater och Sten Sture dog.
Samma år invaderas Stockholm av den danske kungens Kristian II:s styrkor och
blodbadet äger rum hösten 1520. Sveriges öde vilar i en mans händer, nämligen
Gustav Vasa.
Han föddes i adelsfamiljen Eriksson 1496. Som ung deltar
Gustav Vasa i stridigheter mot Kristian II. Stora delar av
hans familj avrättas i Stockholms blodbad och han själv
tillfångatas av danskarna och spärras in i fängelse under
två år. Gustav Vasa lyckas fly och startar ett uppror mot
danskarna. Han kröns i Strängnäs 1523 och regerar med
järnhand fram till sin död 1560. Han fick många barn,
varav tre söner som blir kungar efter hans död.
Gustav Vasa lyckas fly från fångenskap i Danmark och är nu fast besluten om
att störta (fälla) danskarna och deras kung Kristian II. Gustav Vasa tar sig upp
till Dalarna, mycket på grund av dess upproriska (trotsiga) befolkning. Efter
några turer, däribland Vasaloppet, får han med sig dalkarlarna och senare stora
delar av den svenska befolkningen. Gustav Vasa vänder sig även till Lübeck, en
rik handelsstad i Tyskland, och får hjälp av deras legoknektar. Gustav Vasa och
hans män besegrade Kristian II och danskarna i slaget vid Västerås.
Den 6 juni 1523 kröns Gustav Vasa till svensk kung och Sverige är nu helt
självständigt från Danmark.
Nationaldagen firas i dag bland annat till minne av dagen
då Gustav Vasa valdes till Sveriges kung 1523 och Sverige blev
ett självständigt land.
Man kan tycka att Gustav Vasa skulle vara tacksam mot sitt folk
som hjälpte honom störta den danske kungen och belöna upprorsmännen, men
så var inte fallet. Gustav Vasa styrde Sverige med järnhand. Sverige hade stora
skulder till utlandet, bland annat Lübeck som hjälpte honom med legoknektar.
Sverige behövde också bygga upp ett starkt försvar mot inkräktare.
Gustav Vasa fick höra talas om Martin Luther som startade en reformation
(förändring) i den katolska kyrkan. I den nya protestantiska kyrkan var kungen
överhuvud (ledaren) istället för påven. Gustav Vasa såg sin chans att använda
kyrkans stora rikedomar. Sverige blir protestantiskt och Gustav Vasa plundrar
Sveriges kyrkor.
Nils Dacke var en småländsk bonde som tröttnat på Gustav
Vasas fogdar (tillsyningsmän) och deras plundring av kyrkor
och byar. Skatterna för Sveriges befolkning var väldigt höga
och kyrkornas rikedomar samlades in. Dacke startade ett
uppror och han var nära att lyckas. Det var inte förrän Gustav
Vasa fick hjälp från utländska trupper som att kunde stoppa
Dackefejden. Nils Dacke avrättades och hans huvud sattes på
en påle. I flera andra landskap, däribland Dalarna,
startades uppror men Gustav Vasa var lika hård mot alla.
Samtliga inblandade avrättades, även de som hjälpt kungen
tidigare. Gustav Vasa såg aldrig mellan fingrarna, alla som var
emot honom fängslade eller avrättade han.
Successivt (steg för steg) blir Sverige större och starkare. Gamla borgar och
fästningar rustas upp (renoveras, moderniseras) och byggs om till slott. Gustav
Vasa gör om Sverige till ett arvrike. Med det menas att tronen ärvs från far till
son.
Gustav Vasas äldste son Erik fick kunganamnet Erik XIV.
Erik XIV
Johan III
Karl IX
När Gustav Vasa dog 1560 följde en bitter (hård) strid mellan bröderna Erik,
Johan och Karl. Erik XIV var tronföljare (arvprins, kronprins), men har var
väldigt misstänksam mot sina bröder. Han trodde de ville ta makten ifrån
honom, vilket visserligen var sant. Det gick så illa att Erik XIV blev sinnessjuk
(psykiskt sjuk) och spärrades in. Johan tog över tronen och antog kunganamnet
Johan III. Han gifte sig med en polsk prinsessa som var katolik. Det innebar
problem eftersom Sverige var protestantiskt. När Johan III dog kröntes hans son
Sigismund som var katolik. Detta kunde inte hans farbror hertig Karl tåla så
Sigismund avsattes (störtades) 1607 och Karl IX kröns till Sveriges kung. Nu
följer en tid med krig.