I Sigtuna kommun ska det vara
VÄLKOMMEN TILL SIGTUNA KOMMUN 1 I över tusen år har Sigtuna varit en mötesplats. Från att vara Sveriges första stad till att idag ha landets största flygplats där fler än 22 miljoner människor årligen passerar Sigtuna kommun. Närheten till Arlanda flygplats är en av anledningarna till att Sigtuna kommun nu befinner sig i en spännande fas. Näringslivet expanderar och vi ser en hög nyetablering av såväl stora som små företag. Nya jobb innebär att fler vill flytta till vår kommun. Därför genomför Sigtuna kommun nu stora satsningar för att kunna erbjuda såväl nuvarande som kommande kommuninvånare en trivsam boendemiljö, förstklassig skola och omsorg samt ett brett kultur- och fritidsliv. I detta arbete utgår vi från att skapa hållbarhet utifrån fyra perspektiv; demokratisk, ekonomisk, social och ekologisk. De satsningar som Sigtuna kommun står för ska uppfylla dagens kommuninvånares behov, utan att äventyra kommande generationers förmåga att tillgodose sina. 2 3 Sigtuna kommun Sigtuna kommun är en diplomerad Fairtrade City-kommun. Diplomeringen ges till kommuner som engagerar sig för rättvis handel och etisk konsumtion. är en av världens mest hållbara platser Det visar en rankning framtagen av den internationella organisationen Green Destinations som har undersökt turistmål över hela världen. S igtuna ligger på topp tre-listan och är, vid sidan av delvis norska Kosterhavets nationalpark, Sveriges enda turistmål på listan. Natur, miljö, kultur och tradition, social välfärd, grön ekonomi samt certifierad grön turistpolitik är kriterier som bedöms. – Men vi pratar hellre om att vi ständigt behöver arbeta för att vara så hållbara som möjligt. För oss innebär det att arbeta övergripande, och just det breda arbetet är vår styrka, säger Helen Ericson, miljöstrateg i Sigtuna kommun. I Sigtuna kommun ska det vara möjligt för invånare och besökare att leva miljöanpassat, och det ska vara lätt att ta sig fram utan att använda bilen. Därför satsar kommunen på cykelvägar och på att påverka andra instanser när det gäller kollektivtrafik. – Vi satsar på en giftfri förskola och på naturskolor och en grön närmiljö med betande kor. Vi är nämligen övertygade om att människor som får vistas nära naturen också får en bättre känsla för miljön, säger Helen. Sigtuna kommun erbjuder vi också rekreationsområden och vandringsleder. Strandlinje är på totalt sex mil och det är därför självklart att satsa på vattenvård. I Sigtuna tror vi att ekologiskt och närproducerat är en del både av ett hållbart samhälle och en hållbar ekonomi. Därför efterfrågar vi ekologiska varor i våra upphandlingar, och vårt mål är att ytterligare öka andelen ekologiska inköp även om vi med våra 31 procent redan nu ligger högre än de 25 procent som är regeringens nationella målsättning. Vi engagerar oss också i rättvis handel och etisk konsumtion, ett arbete som har gjort oss till en av landets 63 diplomerade Fairtrade City-kommuner. I dag erbjuder över 50 företag och föreningar i Sigtuna kommun Fairtradeprodukter i till exempel butiker och på serveringar. Som kommun ser vi över våra egna inköp och informerar våra invånare och företagare om hur de kan vara med och bidra till en rättvis handel och ett 4 hållbart samhälle. I Sigtuna kommun finns också Nordens första utomhusbad med biologisk rening. Med hjälp av en konstgjord sjö har vi skapat ett eget ekosystem som tack vare vattenväxter, stenmaterial och små kräftdjur kan rena badvattnet helt utan starka kemikalier. – Trots att vi använder naturlig rening är vattnet ljust och med bättre sikt än i en vanlig sjö. Vi kontrollerar ofta vattnets kvalitet för att reningen ska fungera tillfredsställande, säger Pekka Widergren, fritidschef i Sigtuna kommun. För kommunen var det självklart att leta alternativ till starka kemikalier: naturens egen rening är bra både för människor och miljö – och för en fortsatt hållbar plats. I Sigtuna kommun har vi låtit föreningar adoptera varsin återvinningsstation och då ansvara för att det är snyggt och tryggt omkring den. Det ledde till att Sigtuna kommun år 2014 blev utsedd till Årets återvinningskommun med motiveringen: ”En kommun som till följd av sin helhetssyn och sitt nytänk involverat social hållbarhet i sin återvinning och avfallshantering.”Priset delas ut av tidskriften Recycling & Miljöteknik. Kommunens vindkraftverk tillgodoser en fjärdedel av kommunens energibehov. 5 med våra invånare Sigtuna kommun fortsätter att växa. Vårt gynsamma läge i en region som expanderar gör att vi bygger för fler. SWEDEN GREEN BUILDING AWARD V 6 Sigtuna kommun fick 2014 utmärkelsen Sweden Green Building Award för vårt arbete med den nya stadsdelen Sigtuna stadsängar. Vi fick priset i kategorin bästa hållbara stadsutveckling. En jury som består av forskare och branschexperter utser pristagarna. Sigtuna stadsängar ska vara miljövänlig, och därför använder vi miljöcertifieringen Breeam. Den har hjälpt oss att ta ett helhetsgrepp kring miljöfrågorna, till exempel hur marken används, miljöansvar under byggtiden, vilka föroreningar som kan förekomma, vilket byggmaterial vi använder och hur avfall tas om hand. SIGTUNAHEM SigtunaHem är kommunens bostadsbolag. Vi äger och förvaltar 4 500 hyreslägenheter i kommunen och har ungefär 9 000 hyresgäster. Vår främsta uppgift är att utveckla trygga och trivsamma boendemiljöer med hög servicegrad. Bild: Strategisk Arkitektur i bygger olika sorters bostäder så att alla som vill flytta hit ska kunna hitta något som passar just dem. Men oavsett hur en stadsdel ska utformas så planerar vi alltid utifrån flera perspektiv: hållbarhet, demokrati och barnrättigheter genomsyrar det vi gör. Vi låter invånare tycka till och vi sätter miljön i fokus. Vi bygger en hållbar framtid. När Sigtuna stadsängar nu växer fram är det tack vare invånarnas medskapande och delaktighet. Stadsdelen och dess utformning är resultatet av ett rådslag där våra invånare har kunnat vara med och avgöra områdets framtid, först genom en medborgardialog, där de hade möjlighet att lämna synpunkter, och sedan genom ett rådslag. Rådslaget är ett bra exempel på hur lokal demokrati kan fungera, och medborgarnas deltagande är viktigt ur såväl sociala som hållbarhetsperspektiv. För Sigtuna stadsängar har vi också belönats med utmärkelsen Sweden Green Building Award för bästa hållbara stadsutveckling. För att ytterligare utveckla den demokratiska processen och för att involvera framtidens invånare driver vi också ett projekt där skolelever i årskurs 4–6 får planera och rita en helt ny stadsdel. Deras idéer kommer att ligga till grund för hur vi utformar Västra Rosersberg. I Sigtuna kommun ska du kunna välja den bostadsform som passar dina behov. Därför bygger SigtunaHem, vårt kommunala bostadsbolag, också hyresrätter för att Sigtuna kommun ska kunna erbjuda så många alternativ som möjligt. Exempelvis är hyresrätterna i Valsta centrum de mest yteffektiva som vi någonsin byggt i kommunen. – Vi bygger just det som den stora massan efterfrågar. Intresset för billiga, små hyresrätter är större än någonsin, säger Marina Ekdal, marknadschef, på SigtunaHem. Sigtuna är en av de kommuner i Sverige som bygger flest hyresrätter. Och det är vi stolta över. Bild: Strategisk Arkitektur Vi bygger tillsammans Vi bygger om och vi bygger nytt i attraktiva lägen för såväl gammal som ung. Vi prioriterar samverkan samt demokrati- och inflytandefrågor för att skapa det goda boendet och vi satsar resurser på trygghets- och trivselaktiviteter. Hos SigtunaHem finns rum för alla. 7 Elever planerar nytt bostadsområde i Sigtuna kommun Mataffär, sjukhus och bostäder. Det är några av de saker som eleverna i Råbergsskolan vill se i Västra Rosersberg. Och deras visioner kan bli verklighet. När den nya stadsdelen nu planeras är det nämligen eleverna som får lämna förslag på hur den ska se ut. O m jag bara får välja en sak i området så ska det vara en park. Naturen är viktig så jag vill få med ett grönområde i Västra Rosersberg, säger Sofia Falk. Hon går i sjätte klass och tillsammans med sina klasskamrater håller hon på att planera den nya stadsdelen. Drygt hundra elever i klass 4–6 är med i projektet där de först får göra research inom olika områden och senare ska enas om ett gemensamt förslag. – Det är nog ett svårt samarbete när ett helt samhälle ska växa fram. Till exempel vill många ha hotell och köpcentrum men det finns ju i närheten så jag tycker att det är viktigare med bostäder, säger Sofia. Hennes klasskamrat Alyou Sangaré vill allra helst att området ska få en fotbollsplan men nämner också en högstadieskola och ett sjukhus. – Projektet går hand i hand med barnkonventionen, att eleverna får vara med och påverka, säger pedagog Andreas Rahm Eriksson. Barnkonventionen och den demokratiska processen är viktig och något som Sigtuna kommun ständigt arbetar för att efterleva. Men arbetssättet ger också eleverna möjlighet att arbeta verklighetsbaserat och att lösa riktiga problem. Under projektets gång ska de göra olika studiebesök och komma i kontakt med personer som har fackkunskap inom området. De får också integrera flera ämnen i projektet. Inom samhällsorienterande ämnen arbetar de till exempel med området sett ur ett historiskt perspektiv men lyfter också den viktiga frågan hur man gör för att planera en stad. Den här dagen arbetar klassen med olika sorters energikällor. Eleverna har gruppvis fått ta reda på för- och nackdelar med olika alternativ. 8 Alyou tycker att det är bra att eleverna får bidra med sina idéer. – Barn har många idéer och man borde lyssna mer på dem. För vi kan och vet sånt som inte alla äldre kan, säger han och börjar raskt berätta om det IT-baserade spelet Minecraft. Det är i Minecraft som eleverna senare ska bygga upp sina förslag, ett gemensamt från varje årskurs, och det är tydligt deras kunskaper om spelet och hur man kan använda det för att rita upp hela städer vida överträffar många vuxnas vetskap. Andreas Rahm Eriksson säger att eleverna är väl medvetna om att alla idéer inte kommer att bli verklighet. – Men det vore ballt om de gick förbi Västra Rosersberg om tio år och kunde peka och säga att de var med och bestämde att just de där husen skulle byggas, säger han. Det kommunala bolaget Sigtuna Vatten & Renhållning AB ska förse kommunens invånare och företag med tjänster av hög kvalitet inom VA och avfallsområdet. Verksamheten ska vara hållbar, nära och pålitlig. ”Det ska vara lätt att göra rätt” 9 Arlanda – en viktig del av Sigtuna kommun Arlanda är inte bara en flygplats att passera på väg till eller från andra länder och städer. Det är också ett stort företagscentrum som genererar många arbetstillfällen i Sigtuna kommun. Mötescentrum och mässor Ett effektivt, tryggt och bekvämt transportsystem med fokus på gående, cykel- och kollektivtrafik Fler än 22 miljoner resenärer varje år I dag finns det ungefär 20 000 arbetsplatser på Arlanda, fördelade på 700 företag. Visionen är att det år 2030 ska finnas 50 000 arbetsplatser på området. Med tanke på att flygplatsstaden för närvarande växer med tusen arbetsplatser per år kan siffran kännas i överkant, men Fredrik Jaresved, vd på Airport City Stockholm, menar att det är kring flygplatsen som den största tillväxten kommer att ske i framtiden. Det är hit som företag med internationella kontakter, samt företag som verkar inom transportsektorn, kommer att söka sig. Då blir det också naturligt för hotell och restaurangnäringen liksom för olika slags mötesarrangemang att finnas här. – Vi har tre fokusområden: att utveckla områdets tillgänglighet, att få ett mer sammanhållet område och att få fler företagsmagneter till området, säger Fredrik Jaresved. Det ska vara lätt att ta sig till och från kvarteren och företagen ska kunna dra nytta av varandra. Tanken är att även mötescentrum och mässor ska skapas. Han menar att man utifrån ett studentperspektiv också borde kunna utnyttja det perfekta läget mellan två av Sveriges universitetsstäder, Stockholm och Uppsala. – Redan i dag har vi delar av gymnasieutbildningar inom fordonsteknik och flygteknik förlagda till Arlanda, men vi borde kunna förlägga även högre utbildning inom till exempel logistik och IT här, säger han. När ännu fler människor i framtiden ska arbeta på Arlanda kräver det också nya infrastrukturlösningar och en hållbar stadsutveckling. Fredrik Jaresved har flera funderingar på hur infrastruktur och kollektivförbindelser kan bli bättre och förklarar att det inte bara är viktigt för resenärer utan också för dem som bor i närområdet och 10 ska jobba på Arlanda. Han har tidigare arbetat som hållbarhetschef på Swedavia, och det märks att miljöfrågorna engagerar. – Vi har gjort mycket redan. Ur hållbarhetsperspektiv klassas Arlanda som en av världens bästa flygplatser och vi har en hållbar energiförsörjning. Han menar att man behöver ta hänsyn till tre faktorer för att det ska fungera på sikt: socialt, ekonomiskt och ekologiskt. På Arlanda har man exempelvis bytt ut tidigare belysning till led-lampor och anpassar även ventilationssystemet utifrån hur många människor som är i rörelse i de olika byggnaderna. Vad många inte vet är att det på Arlanda finns ett eget energilager där överskottsenergi i form av grundvatten har pumpats in i den rullstensås som löper förbi området. Enkelt uttryckt fungerar den ena sidan som en termos, det vill säga den behåller värmen i det vatten som pumpas in på sommaren. Den andra sidan, med kallt vintervatten, fungerar som en kylanläggning. – Vi är närmast självförsörjande på nerkylning och 20 procent av vår uppvärmning kommer från energilagret. Det har betalat sig på fyra år. Arlanda kommer att växa och arbetstillfällena att bli fler. Fredrik ser framför sig hur nästan alla slags yrken kommer att behövas men också vikten av att de som arbetar på Arlanda har tillgång till service som till exempel matbutik, apotek och frisör. – Hela regionen kommer att ha nytta av Airport City men ju närmare kärnan man finns desto större nytta har man. Så som värdkommun kommer Sigtuna att få riktigt stora fördelar. Hållbar energiförsörjning 50 000 arbetsplatser Airport City Stockholm drivs gemensamt av Sigtuna kommun, Swedavia och Arlandastad Holding AB. Swedavia äger, driver och ansvarar för Stockholm Arlanda Airport och tio andra svenska flygplatser. Arlandastad Holding AB äger, förvaltar och utvecklar fastigheter inom Stockholmsregionen. 11 Här är Sveriges logistiknav Rosersbergs logistikområde Från E4:an är det egentligen bara den tämligen nybyggda avfarten som skvallrar om att det finns något stort i Rosersberg. Det gigantiska område som rymmer terminaler, lager och kontorsplatser syns inte från motorvägen men väl inne i området är det som om en egen liten stad öppnar sig. Hit söker sig företag som Ericsson, PostNord och DHL. Lidl har exempelvis sin omlastningsplats här vilket innebär att all mat som finns i butikerna först passerar Rosersberg. K ilenkrysset, med styrelseordförande Jan Persson i spetsen, har under de senaste tio åren utvecklat området till en viktig logistikplats. Jan Persson menar att närheten till Arlanda spelar in, liksom att kommunerna har varit framåt. – Sigtuna är en kommun som vi har rankat högt eftersom den har varit lätt att jobba med och vi har blivit väl bemötta här. Ja, jag tycker ju att det har tagit för lång tid ändå men jämfört med många andra går det fort, säger han och skrattar. När Kilenkrysset kom in i Rosersberg för tio år sedan fanns här bara ett fåtal lagerlokaler men området har successivt byggts ut. I dag rymmer det vid sidan av alla byggnader också ett logistiskt nav i form av en järnvägsterminal för godståg. Ytterligare omlastningsplatser är på gång, och Jan Persson, som har ett förflutet som lantbrukare, menar att frågan är viktig. – Jag känner att vi gör någonting för miljön. 12 Närheten till Arlanda är också bakgrunden till ett samarbete mellan Sigtuna kommun, Kilenkrysset, Ca 7 000 fler NCC och Swedavia. Med hjälp av bidrag från personer befinner Trafikverket håller de tillsammans på att utveckla sig i kommunen en eldriven bana som ska kunna dra långtradare dagtid än mellan Rosersberg och Arlanda. Det är svårt att tänka sig ett bättre läge än Rosersnattetid. berg för ett företag som dagligen transporterar brev och paket över hela Sverige och även till utlandet. I slutet av 2014 flyttade Postnord delar av sin verksamhet till Rosersberg. I dag arbetar ungefär 500 personer på terminalen och Björn Olsson, projektledare på Postnord, ser en framtid i Sigtuna, både för Postnord och för kommunens invånare. I dag är det Kilenkrysset som äger större delen av marken på området. – Vi tror jättemycket på området annars skulle vi ju inte köpa mer mark, säger Jan Persson. Sigtunas utmärkta läge gör vår kommun till en viktig knutpunkt, och en stor del av de största arbetsgivarna i kommunen har anknytning till transport och logistik. Här finns arbetstillfällen och närhet till jobbet. Att Rosersberg fortsätter att expandera skapar också fler arbetstillfällen i kommunen. – Den här kommunen är unik eftersom det är inpendling till jobben, både hos oss och på Arlanda. Det här är en rolig kommun att vara i, säger Jan Persson. När livsmedelskedjan Lidl bestämde sig för att etablera sitt nya huvudlager i Rosersberg reste Sigtunas kommuns näringslivschef Christer Wikström tillsammans med Destination Sigtunas vd, Camilla Zedendahl, till Eskilstuna där Lidls dåvarande logistikcentral fanns. Tillsammans träffade de Lidls personal och berättade om Sigtuna kommun som en plats att besöka och bo på. Det resulterade i att 50 familjer valde att flytta med till den nya arbetsplatsen. – Vi vill gärna att människor som arbetar i kommunen också ska bo här, säger Christer Wikström. Och allteftersom fler arbetstillfällen skapas så behöver också Sigtuna kommun utvecklas. Allt hänger ihop, förutom bra kommunikationer måste det finnas bra boende, fungerande skolor, förskolor, fritidsverksamhet m.m. Helheten är mycket viktig. De närmsta åren kommer Rosersberg inte bara att utvecklas rent arbetsplatsmässigt utan även med en helt ny stadsdel. – Rosersberg är precis som Arlanda en viktig motor i vår kommun, säger Christer Wikström. INDUSTRITEMPEL Mitt bland lagerlokaler och terminaler glänser vackra fasader. Det är Sveriges enda buddisttempel i sitt slag som ligger i Rosersberg. International Buddist Progress Society har varit verksamt i Sverige sedan 1996 och templet i Rosersberg har funnits i tio år. 13 Närproducerat Bättre lärande en viktig del av verksamheten med kontor och myshörna Österby gård säljer nästan bara produkter och tjänster till kunder i Sigtuna och angränsande kommuner. A lla som har möjlighet jobbar med närproducerat, säger Kristian Svensson som tillsammans med sin sambo Saga Pettersson driver gården. – Så har vi jobbat här i generationer. Det minskar transportkostnader och är bra för alla. Gården har en väldigt varierande verksamhet. Här odlar de spannmål och ärter, tillhandahåller en maskinpark för andra bönder, plogar snö och sköter visst skogsarbete. Sedan Saga flyttade in på gården har de också ett mindre antal kor och får. De är överens om att tänka hållbart också är ett sätt att få ut så mycket som möjligt av sin produktion. Genom att växelbruka jorden behåller man näringen i den, och eftersom ärter binder kväve minskar behovet av gödsel i odlingarna. Även gårdens djur bidrar till att skapa en biologisk mångfald och ett öppet landskap. Kor och får betar rent på ett annat sätt än hästar vilket innebär att sly och buskar inte har en chans att överleva på ängarna. Eftersom olika parasiter söker sig till olika djur så minskar också behovet av avmaskning när djuren växlar bete, något som kommer miljön till gagn liksom att djuren slaktas så nära gården som möjligt. – Det känns bra att kunna tala om för kunder att djuren har det bra även när de skickas till slakt, säger Saga. Hennes dröm är att kunna öppna en gårdsbutik och därifrån även sälja till privatpersoner. Just nu hinner de knappt slakta innan allt kött är tingat. – Intresset för närproducerat har blivit väldigt stort de senaste åren. Jag tror att människor vill ha en relation till maten. De vill veta vad det är de äter och varifrån det kommer, säger hon. När Sigtuna kommun får fler invånare och mer villabebyggelse får Österby gård också möjlighet till fler lokala kunder. Men det finns också en annan sida, att när människor kommer närmare en bondgård kan de ha synpunkter på lukten av gödsel och traktorer som bullrar. – Därför är det väldigt viktigt att som kommun se över sin stadsplanering. Men jag tycker att Sigtuna kommun har en 14 bra plan över hur de vill samla bebyggelsen, säger Kristian. De tror båda att jordbruk är en framtidsbransch i Sverige. – Se på andra näringar. Du kan alltid flytta en tillverkningsindustri till Tyskland eller Indien men du kan inte flytta svenskt jordbruk till ett annat land. Vi måste vara här. Och jag ser ljust på jordbrukets framtid i Sigtuna kommun, säger Kristian. Hinderbana, kontorsklassrum och reflektionsytor. Så ser lärmiljön ut på Skepptuna skola. Här integreras elever i behov av särskilt stöd i klasserna, och lärnivån ser olika ut från individ till individ. Därför bestämde personalen sig för att bygga om klassrummen till något som skulle passa alla. V EKOMATSKOMMUN Föreningen Ekomatcentrum delar årligen ut diplom till de landsting och kommuner vars inköp av ekologiska livsmedel uppgår till minst 25 procent. Sigtuna kommun är en av de diplomerade eftersom våra inköp av ekologiska varor år 2014 uppgick till 31 procent. i utgick från oss själva och funderade på vad vi skulle vilja ha för att kunna prestera så bra som möjligt och även eleverna fick tycka till om vad de behövde, berättar Linda Lindkvist, pedagog och en av initiativtagarna till projektet. För att få ner ljudnivån i klassrum som rymmer 25-30 elever i blandade åldrar och med olika behov byggde de kontorsplatser där varje elev har en egen avskärmad plats, en egen sfär där de kan arbeta i lugn och ro. Inga arbetsplatser är vända mot en traditionell tavla utan samlingarna sker vid en särskild scen och eleverna kan själva spela in och lyssna på genomgången i lugn och ro. I konBARN ÄR MED OCH PLANERAR torsklassrummet ska det nämligen vara tyst, men SKOLGÅRDAR det finns andra platser för dem som vill prata: På Stadsbyggnadskontoret kollaborativa ytor, där eleverna kan arbeta i har man dragit igång en grupp, och reflektionsytor möblerade med process där man involverar mysiga soffor, kuddar och fåtöljer. skoleveler på förskolan för – Dit kan eleverna gå när de behöver att planlägga kommande återhämta sig men också för att bara skolgårdar. reflektera över vad de har lärt sig eller om de vill sitta där och arbeta. Vi ser ofta hur några sitter där med sina lärplattor i knäet precis som vi gör hemma i soffan, det är så vi vill ha det när vi jobbar, säger Linda. Eleverna har också fått riktiga kontorsstolar med hjul. De är mer ergonomiskt riktiga, och bekvämligheten gör att eleverna orkar sitta längre. Och de som är hyperaktiva kan rulla stolen fram och tillbaka. Det stör inte men hjälper dem att sitta kvar längre perioder än annars. Dessutom finns det en hinderbana utomhus dit eleverna kan gå när de behöver en paus. – De är borta två minuter och får både frisk luft och rörelse, säger Linda. Den nya skolmiljön är ovanlig men fyller inte desto mindre sin funktion. Den har hjälpt eleverna att bli mer självständiga och att ta ansvar för sina beslut eftersom den tillåter dem att själva välja hur de vill arbeta. – Numera kan alla jobba en hel skoldag utifrån sina förutsättningar. 15 Teori och praktik går ihop i Valstaskolan – Skolorna i Sigtuna kommun tar emot många nyanlända elever – och vi gör det bra! D et säger Susanne Fredriksson som arbetar på Valstaskolan. Hit och till flera andra skolor i kommunen kommer elever som inte bara ska lära sig ett nytt språk. De har också olika kulturell bakgrund och olika erfarenhet av att gå i skolan. – Eleverna är en fantastisk tillgång för Sigtuna kommun, och de är väldigt drivna, säger Susanne. För Hassan från Somalia, Bismillah från Afghanistan och Blessing från Kongo har det varit stora skillnader. I Sverige får de tilltala sina lärare med förnamn och behöver inte bära skoluniform. Dessutom har de fått lära sig att argumentera för vad de tycker och även fått ta hjälp av olika tekniska hjälpmedel. – Vi arbetar på många olika sätt. Med min Ipad kan jag ladda hem appar som hjälper mig och även översätta när jag inte förstår, säger Bismillah. Eleverna använder sina lärplattor i skolan men vet att de också får användas hemma av hela familjen. Detta hjälper deras föräldrar och syskon att också lära sig mer. – Här går teori och praktik ihop mer, säger Blessing som tycker att de har lärt sig att se sammanhangen bra. De lär sig inte bara olika matematikformler utan också hur de ska använda dem. Eleverna undervisas i alla ämnen och skolan arbetar mycket med att de ska förstå vilka kunskapskrav de behöver nå och hur de ska göra för att komma dit. Eleverna får regelbundet skriva texter till en gemensam blogg. Där finns ett översättningsverktyg så att elevernas föräldrar men även släktingar i hemlandet ska kunna läsa vad eleven skriver och få förståelse för deras tillvaro. – Vi försöker ta tillvara på elevernas tidigare kunskaper och planera undervisningen och hur vi slussar ut dem i den ordinarie verksamheten utifrån varje individs individuella behov, säger Susanne. Nyligen deltog skolan i en kunskapsmässa och i stället för att lärarna berättade hur skolan arbetar fick Bismillah 16 Stor satsning på nya Kulturskolan och Blessing följa med och berätta. Men roligast, och även lärorikt, tycker eleverna att det är när de får göra utflykter. – Vi var på Skansen, så nu kan jag alla djur i Sverige, säger Hassan och börjar tillsammans med sina kamrater räkna upp djurarter som älg, ren och räv. Skolan har tidigare haft ett projekt, finansierat med hjälp av EU-bidrag, där eleverna har fått besöka en hästgård. Där har de fått en introduktion till svenskt friluftsliv och allemansrätt. – Det är bra, för vi lär oss ord som vi inte lär oss i klassrummet, säger Bismillah. För hur förklarar man skillnaden mellan en porlande och forsande bäck på ett bättre sätt än genom att tillsammans med eleverna SIGTUNABOXEN ställa sig i den och lyssna på Skolorna i Sigtuna kommun arbetar de olika ljuden? Kanske är efter modellen Sigtunaboxen, där bedömning för lärande, informations- och det just det sättet att tänkommunikationsteknik, samt språkutka och förklara som har vecklande arbetssätt genomsyrar pedagjort att Sigtuna komgogiken. Att kontinuerligt vidareutbilda mun med framgång personalen gynnar också eleverna som har kunnat ta emot så får ännu bättre möjligheter till utbildmånga nyanlända. ning och därmed också goda resultat. Den nya Kulturskolan i Sigtuna kommun välkomnade sina första elever i januari i år. Rektor Anders Elers Ivarsson konstaterar att investeringen är en av större satsningarna i Sverige på en kulturskola av den här storleken. E ller vad sägs om en 3 000 kvadratmeter ny byggnad belägen mitt i Märsta centrum? Kulturskolan binds samman med de två övriga byggnaderna, biblioteket och konsthallen och bildar en helhet. – Den här investeringen innebär att all vår verksamhet nu får ändamålsenliga lokaler och att vi kan utveckla den befintliga verksamheten med sång-, dans-, teater- och instrumentundervisning med plats för ytterligare cirka 260 barn och ungdomar. Utöver detta kommer den nya Kulturskolan erbjuda helt ny verksamhet inom bild och form, digitalt bildskapande/film/foto, musikskapande och musikproduktion. – Utmaningen för oss är att ta tillvara husets möjligheter och skapa tillgänglighet för alla. Här ska verksamheterna präglas av öppenhet och lokalerna ska sjuda av liv, säger Anders Elers Ivarsson. Kulturskolans utbud pågår från eftermiddag till kväll. Cirka 30 procent av verksamheten är uppdragsbokad, alltså att olika skolformer köper undervisning i musik, dans och teater. – Redan nu har vi en god beläggning, men med de nya lokalerna kan vi även erbjuda externa grupper att boka mötesrum, konferenslokal och vår konsertlokal. Bygget av den nya Kulturskolan har även inneburit att kön av barn som vill ägna sin fritid åt musik, dans och teater har kortats. Att spela piano och gitarr är mycket populärt och här försöker man möta behoven med fler grupper. – Genom vår placering får vi ett mycket tätare samarbete med kultur- och fritidsförvaltningen. Nu ser vi varandra, lär känna varandras verksamheter bättre. Redan den 23 maj ordnar vi kulturtorgets dag, säger Anders Elers Ivarsson, som är angelägen om att ta tillvara tekniken och möjligheterna i huset. Vi ska skynda långsamt för att skapa de bästa lösningarna, säger han. 17 Ung i Sigtuna tar tillvara ungdomarnas idéer Kultur och fritid i Sigtuna kommun – Mitt uppdrag är att utveckla verksamheten Ung i Sigtuna från att ha varit en traditionell fritidsgårdsverksamhet med pyssel och biljard, till en mötesplats med mångfald, delaktighet och demokrati i fokus. D et är Frida Karlsson som berättar om förändringarna på Ung i Sigtuna, som är paraplynamnet för de tre fritidsgårdarna, i Sigtuna kommun. – Jag vill att ungdomarna ska få se och uppleva att de kan påverka sin fritid och vardag på riktigt. Vi behöver finnas där ungdomarna finns och utöka vår närvaro i andra sammanhang till exempel på nätet. Många små steg har tagits och blivit till flera större projekt. En workshop kring hur ungdomar kan organisera sig resulterade i att två dansföreningar och en grafittiförening bildades. – Vi gick i Stockholm Pride Parade 2014 på initiativ från en ungdom. Sigtuna kommun var den enda kommunen som deltog. Det är en musikstudio på gång. Den startades på ungdomars initiativ, och kommer att drivas av dem. De äldre ungdomar ska leda de yngre. – Det börjar lossna så smått nu, säger Frida Karlsson. Att ändra invanda mönster tar sin tid, men genom goda exempel kan vi visa att man kan göra skillnad. 18 BARN BYGGER BROAR Brobygget är ett projekt riktat till barn i årskurs 1-6. Föreningslivet, fritidsgårdarna och skolan samverkar och utvecklar projektet med målet att inspirera barn i åldrarna 7-13 år med goda förebilder från både idrotts-och kulturlivet. Genom att skapa mötesplatser mellan olika kulturer, sociala grupper och kommundelar är syftet att motverka segregation. Värdeorden är kamratskap, framtidstro och respekt. STENINGEHÖJDENS SPORTHALL Hallen är specialanpassad för basket och gymnastik. Den har trampoliner och hoppgropar med höj- och sänkbara madrasser. Steningehöjdens sporthall rymmer 750 personer och har läktarplatser för 200 personer. I hallen har Sigtuna Basket samt Sigtuna Märsta Gymnastikklubb en stor del av sin verksamhet. SIGTUNA EN AV SEX FRISTÄDER Sigtuna kommun är i dagsläget en av Sveriges sex fristäder tillsammans med Stockholm, Malmö, Göteborg, Uppsala och Växjö. En fristad erbjuder författare som i sina hemländer utsetts för hot eller förföljelse på grund av sina åsikter. 16 december 2013 anlände den turkiska författaren Ragip Zarakolu till Arlanda. – Här i Sverige, och tack vare Sigtuna kommun och Sigtunastiftelsen, möter jag humanism och dialog, sa Ragip Zarakolu. SIGTUNA MUSEUM MIDGÅRDSBADET – TRÄNING OCH RELAX Våren 2015 återinvigdes Sigtuna Museum efter ett stort renoveringsarbete. De största förändringarna är att ytterligare ett våningsplan har tillkommit med plats för fler utställningar och besökare. Här finns även en studio för pedagogiskt arbete för såväl barn som vuxna. – Jag är mycket nöjd med renoveringen, säger museichefen Ted Hesselbom. Museet består av två byggnader, en från 1700-talet och en från 1960, och det har varit en utmaning att integrera den nya tekniken i renoveringsarbetet. Men allt har gått mycket bra tack vare stor kulturhistorisk kompetens. Midgårdsbadet, med både inomhus- och utomhusbassänger, erbjuder många möjligheter till aktiviteter. Anläggningen erbjuder träning eller varför inte en lugn stund i relaxavdelningen med olika pooler, upplevelseduschar och bastu? Badet som är en del av Midgårdsvallen ligger i Märsta och är nordens första utomhusbad med biologisk rening. Inomhusbadet med bassänger för motionssimning, rehab- och undervisningsbassänger invigdes hösten 2014. På området finns goda möjligheter att ordna konserter och andra utomhusarrangemang. Ett exempel är det årligen återkommande ungdomsarrangemanget The WEEK. 19 ÄLDREDIALOG Över hälften av Sigtuna kommuns invånare i åldern 65 år och äldre har med stort engagemang tyckt till, haft idéer och bidragit till kommunens tioåriga äldreomsorgsplan. I Sigtuna kommun ska det vara roligt att bli gammal Vad har Nobelmiddagen, motorcyklar och ormar gemensamt? Jo, alla kan upplevas på Ärlinghem, äldreboendet där det är roligt att vara gammal. H os oss ser vi möjligheter och låter alla vara delaktiga. Och när en del äldre inte längre kan vara med på våra aktiviteter får vi hitta ett sätt för dem att ändå bli delaktiga, säger Elin Kallström, enhetschef på Ärlinghem. Till exempel har det hänt när årets första snö har kommit att personalen har tagit in hinkar med snö för att även de som inte kan gå ut så lätt ska få känna på den. – De fick ha snöbollskrig på sittgympan. Det fantastiska är att de som tycker att de har svårt att till exempel lyfta armen nu plötsligt klarade att kasta snöboll på mig, säger hon och ler. Visst finns det bingokväll, boule och sångstunder även på Ärlinghem, men det som de boende själva verkar uppskatta allra mest är de mer oväntade aktiviteterna. Så mycket som möjligt av det som händer i omvärlden försöker personalen att ta fasta på. Det kan vara högtider eller spännande aktiviteter. De gör sedan en egen version, anpassad till de boende. OS med ett eget rullatormaraton och Nobelmiddagen med sprakande bloss i desserten och klassisk musik i bakgrunden är exempel på händelser som uppmärksammas på Ärlinghem. Varje år i slutet av april får Ärlinghem en skock kycklingar som bor på innergården under sommaren – och när de anländer blir det kycklingsläpp i stället för kosläpp. Men även större djur har fått hälsa på hos de äldre. Under 20 husdjurens dag var allmänheten välkommen att ta med egna husdjur. Många barn var på plats vilket var uppskattat. Där fanns också Jonas Wahlström, känd från Skansen, tillsammans med sina ormar och spindlar. Fritt fram att kela för den som vågade! Och för dem som hellre ville träffa bondgårdsdjur kunde dagen inte ha börjat bättre. Besöket inleddes nämligen med att hästar leddes rakt in på boendet, tätt följda av tuppar. – Alla vet inte hur fint vi bor och vilken vidunderlig natur som finns omkring oss, säger Märta, boende på Ärlinghem. Stämningen är trivsam och det finns exempel på anhöriga som har fortsatt att besöka boendet även sedan deras närstående gått bort. – De har knutit band till andra som bor här och tittar fortfarande gärna in och fikar med dem, berättar Elin och fortsätter: – Jag tror att alla måste bli bättre på att fråga vilka aktiviteter som äldre vill ha, hitta något som passar individen och inte gruppera en viss ålder till en viss aktivitet. Ärlinghem samarbetar gärna med andra organisationer. Konsthallen i Märsta har kommit hit med pyssel och de har också ordnat en motorträff tillsammans med hemvärnet. Märta ler när hon berättar om motorträffen. – Vi fick åka i gamla bilar och i en trehjulig motorcykel. Aktiviteterna är underbara. De är en hälsning från livet. 21 Sigtuna kommun är också ett populärt besöksmål. Ett aktivt vardagsliv för alla SÅ HÄR BOR VI I SIGTUNA KOMMUN År 2014 hade vi 800 000 gästnätter Allt fler flyttar till Sigtuna kommun. Varje år får vi drygt 1 000 nya invånare. I dag bor ungefär 44 000 personer här, fördelade på: i kommunen. Vår närhet till Arlanda gör att många väljer att övernatta eller mötas här, men allt fler väljer också Sigtuna kommun som turistmål. 20 % Sigtuna stad 14 % landsbygden 62 % Märsta Missa inte filmen från Äldreriksdagen. Du hittar den på sigtuna.se/aldredialog. Omtanke, respekt och förtroende. Det är våra ledord i arbetet med att skapa trivsel för våra äldre kommuninvånare. Vi erbjuder olika boendeformer för äldre och har alltid plats för den som behöver trygghets- eller vård- och omsorgsboende. Regelbundna kvalitetsundersökningar visar att de flesta som använder äldreboende eller hemtjänst är nöjda. S igtuna kommun var en av de första kommunerna i Sverige med att införa IPPI, ett kommunikationssystem som gör det möjligt för äldre och för personer som har en funktionsnedsättning att via sin tv kommunicera med hemtjänsten eller anhöriga. Bland annat kan de se en bild på den som kommer från hemtjänsten, få reda på menyn på äldreboendet eller vilken aktivitet som är aktuell på dagverksamheten. Att kunna få dagsfärska foton från barnbarnet på resa i fjärran länder är en extra bonus. Vi samarbetar med frivilligorganisationer. Väntjänsten och anhörigföreningen är en viktig och omtyckt del av utbudet för äldre. Det kan handla om så enkla saker som 22 promenadsällskap eller en stunds samvaro. Vi tillhandahåller dessutom en uppskattad gratis fixartjänst, där äldre kan få hjälp med enkla vardagssysslor som att byta glödlampor och proppar eller att sätta upp nya gardiner. Vardagstjänster som betyder mycket för de äldres trygghet och välbefinnande. Vårt rika föreningsliv arrangerar också vitt skilda aktiviteter för alla åldrar. Den som älskar kör, hantverk, schack eller modellflyg behöver inte vara ensam med sitt intresse. Biblioteket och andra organisationer ordnar regelbundna föredrag. Här finns också konst och musik att njuta av. Vi tror på en aktiv fritid i trygghet och harmoni. Sigtuna kommun växer med drygt 1 000 invånare per år. 4% Rosersberg STÖRSTA ARBETSGIVARE I SIGTUNA KOMMUN Arbetsgivare Antal anställda Sigtuna kommun 2 425 Scandinavian Airlines System Denmark-Norway-Sweden 1 625 Sas Ground Handling Sweden AB 1 325 Swedavia AB 1 175 Securitas Sverige Aktiebolag 1 025 PostNord Sverige AB 625 Aviator Airport Services Sweden AB 525 Menzies Aviation (Sverige) AB 475 Arriva Sverige Aktiebolag 375 Polismyndigheten 375 ANTAL PENDLARE PER LÄN OCH KOMMUN (2013) Bor och arbetar Utpendlare i länet/kommunen Län/kommun Inpendlare Stockholms län Sigtuna Män Kvinnor 97 042 36 803 1 055 659 17 799 10 784 7 015 10 117 5 701 4 416 11 003 5 446 5 557 Destination Sigtuna AB bildades 1992 och ägs till 40 procent av Sigtuna kommun och till 60 procent av lokala privata företagare. År 2013 omsatte besöksnäringen i Sigtuna kommun nära 37 miljarder kronor, inklusive flygverksamheten på Stockholm Arlanda Airport. Vårt uppdrag är att stärka Sigtunas attraktionskraft – att locka fler besökare, och även boende till vår fantastiska destination som innefattar Arlanda, Märsta, Rosersberg och Sigtuna stad. Allt sker i samverkan med kommun och näringsliv. Vi ser samarbete som ett konkurrensmedel och driver bl a ett bonätverk, hotellnätverk och Frukostklubben. När man ska berätta om hur det är att besöka, bo och verka här är ett gemensamt budskap är viktigt. Därför har vi tillsammans med destinationens aktörer arbetat fram varumärket Sigtuna – where Sweden begins, vilket vi använt sedan 2011. Som Sveriges fjärde största hotelldestination och hemkommun till Sveriges främsta flygplats, Stockholm Arlanda Airport, har vi dessutom ett särskilt ansvar. Sedan 2009 arbetar besöksnäringen i Sigtuna kring hållbar utveckling utifrån en gemensam vision – att tillsammans göra skillnad. 23 Södergatan 20, 195 85 Märsta Tel: 08-591 260 00 www.sigtuna.se
© Copyright 2025