1. No category

JÄRKI FAKTA 14: Viltåker
Bild: Sakari Mykrä
www.jarki.fi
Solrosen är ståtlig när den blommar på en viltåker. Den starka stjälken ger föda och skydd
långt in på hösten och vintern. För viltåkrarna finns många olika slags fröblandningar.
Skiftet på bilden består av åtminstone korn, vete och havre.
MAGNET OCH SYMBIOS
Viltåkrarna leder på rätt spår
Symbios är ett samliv som alla parter vinner på. Med viltåkrarna
fungerar det fint eftersom odlaren har åkrarna, maskinerna och kompetensen. Jägaren har viljan och motivet. Bägge har kunskapen och
viljan att hitta hållbara lösningar.
För ett gott resultat krävs arbete. Man behöver känna till åkrarnas
skick samt viltets stigar och vanor. De här faktorerna avgör var det
lönar sig att anlägga en viltåker. Viltåkern lockar till sig och styr viltet.
Rätt slags föda och skydd fungerar som en magnet.
Viltåkrarna minskar också på trafikolyckorna, när älgarna och rådjuren lockas bort från de livligast trafikerade landsvägarna och trafiklederna. Av samma orsak minskar också skörde- och skogsskadorna.
Viltet äter föda som har såtts enkom för det, ofta på avlägset belägna
platser. Det lönar sig att satsa på planeringen av viltåkrar.
Det är klokt att bekanta sig med möjligheterna till olika miljöersättningar för anläggning och skötsel av naturvårds- och viltåkrar. En
viltåker kan förstås anläggas även om man inte har möjlighet till
ersättning.
Växturvalet på en viltåker utnyttjas förutom av viltet också av
många slags insekter, fjärilar och bin. Placeringen av viltåkrarna
spelar en nyckelroll. Den effektivaste viltmagneten ligger nära
viltets traditionella stigar och leder. Smala viltremsor kan också
användas för att styra hur viltet rör sig.
Landsbygdslandskapet förändras i takt med att det ansvarsfulla
mångfaldstänkandet ökar. Höstplöjningen av åkrarna, med den
avrinning av näringsämnen den medför, har minskat.
SÅ LYCKAS DU!
Uppmaningen från erfarna anläggare
av viltåkrar är att röra sig ett steg i
taget mot en större viltrikedom. Genom
att stanna upp och fundera ibland
undviker man onödiga misstag.
TA DET LUGNT!
Om du sår korsblommiga växter i maj, kan
de vara uppätna av loppor redan i juni.
Om sådden skjuts upp till midsommar
minskar problemen med skadegörare.
LÄS ANVISNINGARNA NOGA!
Det lönar sig att läsa fröblandningarnas
anvisningar noga. Många frön är mycket
små och lätta. De ska inte sås för djupt. Då
orkar de inte gro och ta sig upp till ytan.
KONTROLLERA MARKENS
VÄXTSKICK!
Om marken är i dåligt skick växer inte
heller viltåkern. Åkern ska ha lämpligt
med näringsämnen och surheten ska vara
i skick.
SÅ INTE FÖR TÄTT!
Det lönar sig att undvika för tät sådd. Av
till exempel fodermärgkål räcker det med
endast fyra kilo frö per hektar.
VILTKAMERAN BERÄTTAR om trafiken på åkern. Slickstenarna lockar älgarna med sina kalvar och rådjuren att
njuta av viltåkrarnas håvor. Ett utfodringsställe lockar ibland också fram räven. Kamerorna används också för
att kartlägga och följa med djurens rutter och stigar. All information är till hjälp vid valet av plats för viltåkrarna.
JÄRKI FAKTA 14: Viltåker
www.jarki.fi
OTRÖSKAD
SPANNMÅLSREMSA
En remsa på tre meter längs
kanten av en spannmålsåker
kan lämnas otröskad. Odlingsstöden betalas ändå för hela
skiftet.
SKYDDSZON
Lämplig för betesgång.
Växtligheten ska föras
bort efter slåtter.
SPANNMÅLSÅKER
Vitklöver eller rajgräs
passar bra som
bottengrödor.
VILTÅKER
Förutom åkerspannmålsväxterna t.ex. foderbetor
och kålväxter.
MÅNGFALDSREMSA
En tre meters remsa längs en
odling som inte gränsar till
vattendrag. Skörden behöver
inte bärgas. Kan sås in med
landskaps-, vall- eller
viltåkersväxter.
LANDSKAPSÅKER
Färggranna blommor
är en fröjd för ögat och
lockar till sig
pollinatörer.
EN OAS SOM SJUDER AV LIV
Viltåkrarna är i bästa fall prydnader i landskapet. De värnar
om mångfalden utan att störa den produktionsmässiga
odlingen. Viltåkrarnas växttäcke attraherar dem som söker
mat och skydd. Det skyddar fältfåglarna också på hösten,
när skörden är bärgad från åkrarna som är i matproduktion.
Rådjuren, älgarna och fågelviltet på
åkrarna söker sig hellre till viltåkrar än
till spannmålsåkrar.
En bra viltåker är också en effektiv
näringsfälla. Växttäcket bromsar upp avrinningen av näringsämnen till vattendragen. Grönmassan förbättrar markens
struktur och växtskick. Näringsämnena
hålls kvar där de behövs för att ge kraft
för nästa skördesäsong.
Odlingen är produktiv och marken hålls i
gott växtskick. Viltvården är under kontroll. Mångfalden kan främjas med smala
remsor eller hela skiften. En odlingsplan
kan också byggas upp av remsor.
Stora, ensidiga helheter är känsliga
också för överraskande problem, som
till exempel skadegörare och växlingar i väderleken. Remsorna fungerar som viktiga kanaler för upprätthållandet
av mångfalden.
Pollinatörerna söker sig fram längs remsorna. Remsorna
skyddar småkrypen som är viktiga för en fungerande
landsbygdsnatur.
En viltåker ska skötas. Den
måste anläggas väl och sås in
regelbundet. Den sista dagen
för vårsådden är 30.6. En
viltåker hålls växttäckt över
vintern. En åker som bromsar
avrinningen är till fördel för
viltet.
Om en naturvårdsåker slås ska
det göras så sent som möjligt,
när fältfåglarnas ungar har
blivit flygfärdiga. Om man
slår lönar det sig att börja från
mitten, så att viltet hinner
söka sig undan mot kanterna
och skogen.
Mångfaldsremsorna fungerar som
buffertar längs områden med känslig
natur.
Remsorna ger skydd åt organismerna
och fågelviltet på åkrarna när åkerarbetena pågår. I bästa fall kan de förhindra
att ogräs eller främmande arter sprids
längs åkerkanterna till odlingsmarkerna.
Remsorna kan också utformas så att
de effektiverar åkerarbetet. Det lönar
sig att hålla arealerna med egentliga
odlingsgrödor så lättkörda som
möjligt. Bukter och kringelikrokar i
terrängen fungerar bättre som naturvårdsområden.
JÄRKI FAKTA 14: Viltåker
www.jarki.fi
SKYDD OCH FÖDA
Älgarna
Att hitta den rätta viltblandningen är en konst. En stor del av fröet kommer
från utlandet, men till exempel kumminfrö produceras i Finland - till och
med för export. Att hitta en fungerande viltblandning och få den att växa
är en summa av många faktorer.
behöver mycket mat, och vänjer sig
så småningom vid det som viltåkern
kan erbjuda. Frötips: fodermärgkål,
foderraps, fodersockerbeta, foderrova,
blastrova och klöverhaltig vall.
Rödklövern är till exempel bra på många sätt. Den binder kväve från luften
och producerar därigenom gröngödsel för åkern. Återväxten av rödklövern
lockar till sig sniglar och spindlar. På hösten erbjuder rödklövern både skydd
och föda för fågelviltet på åkrarna.
Rådjuren
Hjortdjuren söker sig också till klöveråkrarna på hösten när utbudet av
annan föda minskar. Rödklövern kan också bärgas och balas till viltfoder.
GOTT FÖR ENVAR
äter många olika slags föda medan de
strövar omkring. Löv, skott, kvistar och
gräs faller i smaken. Vinterutfodringen
kan ha betoningen på morötter och
spannmål. Frötips: Rajgräs, rödklöver,
vitklöver, oljelin, blastrova, foderrova,
foderraps, turnips, rörsvingel och
timotej.
Hararna
trivs på åkrar som såtts in för rådjur
och älgar, och gillar samma föda.
På sommaren hittar skogs- och
fälthararna föda på ängarna, men på
vintern söker de sig till viltåkrarna.
Fodermärgkålen faller i smaken,
och stubben som blivit kvar efter de
större djuren duger bra.
Fasanerna
behöver insekter som föda för
sina ungar på sommaren. En
fasanblandning ska innehålla rikligt
med blommande växter. Frötips:
honungsfacelia, vitsenap, vårrybs,
fodermärgkål, rödhirs och lin.
Den bästa lösningen hittar man genom att pröva och iaktta. Valen avgörs
av fröets pris, åkerns läge och arbetsåtgången.
En viltfröblandning borde innehålla minst två av följande:
spannmål (havre, råg, korn, vete), bovete, solros, oljelin, ärt, rybs, raps,
senap, fodermärgkål, foderraps, oljerättika, foderbeta, blastrova, foderrova, turnips, gräs och klöver.
Med gräsen och klövern borde det också alltid finnas någon ettårig gröda.
Höstsådd fungerar bra med en blandning av höstsäd och höstoljeväxter.
KVÄVEFIXERANDE VÄXTER
FÅNGGRÖDAN
kan binda kväve från luften via bakterier på rötterna. Klöver, blålusern,
bondböna och lupiner är duktiga på
det här.
ROTFRUKTER
är en kompanjon till huvudgrödan. Den
sås under den egentliga odlingsgrödan.
Den binder näring och luckrar upp
marken. Den minskar på gödslingsbehovet samt förbättrar markstrukturen och
åkerns produktionsförmåga.
kan sås tillsammans med vårsäden. Till
exempel foderbeta, fodermorot och
turnips lämpar sig bra.
Fånggrödor som ökar i popularitet är
till exempel klöver, rajgräs, timotej,
ängssvingel och humlelusern.
Rapphönsen
Änderna
gillar föda som har såtts in på
våtmarkernas stränder. I synnerhet
ärter, havre och korn faller i smaken.
Änderna lär sig hitta utfodringsställena när de får vänja sig redan under
sommaren.
Duvorna
dyker ofta upp på åkrar där det växer
ärter. Frötips: foder-, sprit- och matärt.
En mångfaldsremsa låter ljuset flöda in
på åkern som är i matproduktion samtidigt som den är skydds- och matplats
för åkerorganismerna.
Bild: Sakari Mykrä
Bild: Martina Motzhbäuchel
stannar kvar på sina hemåkrar också
över vintern om det finns utfodringsplatser. Ungarnas föda består under
de första dagarna av insekter. Det
är därför viktigt med blommande
växter.
Rapphönsperspektivet visar vilket
skydd en välvuxen fodermärgkål
erbjuder fältfåglarna sent på hösten
och ännu efter att snön har fallit.
JÄRKI FAKTA 14: Viltåker
Hannu Välimäki är nöjd. Åratal av
ansträngningar har gett resultat.
Viltremsan frodas mitt i spannmålsåkrarna. Fodermärgkålen
växer och ser frestande ut.
PENGAR
OCH
FÖRMÅGA
via försök och misstag till en bra viltåker
Bröderna Välimäki är jägare som har satsat på
viltåkrar. Jakten och en levande landsbygd är
livsvillkor för dem båda.
Alastarotrakten är rik på älg och vildren. Alltför ofta skuttar
djuren omkring bland trafiken på stamvägen. Hur skulle
man få bort dem från trafiken, där de orsakar olyckor, och
hellre få in dem i jägarnas sikten?
Hannu, husbonde på Rytömäki gård, och Janne, transportföretagare och jaktchef för Virttaan Eräveikot, började söka
efter en lösning via viltåkrarna. Det gav resultat.
METODER?
Arbete och satsningar har krävts under årens lopp. Många
försök har gjorts, och man har också upplevt misslyckanden.
”I början gjorde vi de typiska felen. Det lönar sig inte att
anlägga en viltåker på dålig eller näringsfattig mark. Fröet
får inte sås för djupt. En bra viltåker ligger där viltet också
annars rör sig. Svårodlade åkerhörn passar bra som viltåkrar.”
”Många arbetstimmar och euro gick åt till experimenten
och sökandet. Så småningom hittade vi en fungerande
fröblandning, och då rullade det på. Fodermärgkålen som
växte sig hög och frodig under sommaren 2014 gav lön för
mödan.
EN BRA VILTÅKER FUNGERAR
• Virttaan Eräveikots jaktområde är ca 7000 ha.
• Femtio jagande medlemmar.
• Viltåker 1: Viltremsa på ca en halv hektar, platsen
roterar mellan spannmålsåkrarna på Rytömäki gård
på 60 ha. Huvudgröda fodermärgkål, blandad med
en viltblandning.
• Viltåker 2: Tidigare äppelträdgård mitt i skogen. På
den ett par hektar stora åkern har man också vinterutfodring. Eräveikot har nyttjanderätt av markägaren.
Klövviltet kom för att njuta av håvorna ännu på vintern,
och skrapade fram det som gick att äta under snön.”
”Landsbygdens utveckling och de allt större gårdarna ökar
på utmaningarna. Viltvården kräver tid och omsorg. Finns
det någonting kvar att ge, när jordbrukarna redan har
dagarna fulla med arbete inom matproduktionen? Finns
det tid kvar att tänka på helheterna?”
”Det tar tid att fördjupa sig i det komplicerade ersättningssystemet. Om man vill ha mera viltåkrar, måste det absolut
bli någonting kvar för markägaren under strecket. Arbetet
kan göras i samarbete med en jaktförening. Spelreglerna
är klara om jägarna får viltet och odlaren får ersättningen.”
MOTIVATION?
”När Virttaan Eräveikots fällningsprocent närmade sig
hundra fanns det orsak att sätta sig ned runt brasan och
känna sig nöjd. Viltåkrarna som är fulla av viltspår är synliga
i landskapet också vid snöigt väder. Det är fullt av liv och
rörelse också när det annars ser lugnt ut.”
”Belöningen för det hårda jobbet är ett rikt byte och
tillfredsställelse. Entusiasmen ökar och får en att jobba
ännu hårdare för viltvården. Samtidigt förbättras markkvaliteten på åkrarna, och näringsämnen hålls kvar när
åkrarna är växttäckta över vintern. Med en bra viltvård
vårdar man också åkermarken. Då klövviltet lockas till
viltåkrarna förstör de inte höstsädsåkrarna som ska producera mat. Odlingsmöjligheterna bevaras också för kommande generationer.”
”Redan att följa med myllret på viltåkrarna är belönande,
lugnande och inspirerande. Arbetstimmarna är inte
bortkastade.”
Källor bl.a.: LUKE, Jägarförbundet, Mavi.
Tilläggsuppgifter bl.a.:
jarki.fi, luontojariista.fi, riistasiemen.fi, riista.fi, luke.fi
Järki är Natur- och viltvårdsstiftelsens och Baltic Sea Action Groups gemensamma projekt, vars målsättning är ett förnuftigt främjande av lant- och skogsbrukets vattenvård och naturens
mångfald. Projektet finansieras av bl.a. Louise och Göran Ehrnrooths stiftelse, Sophie von Julins stiftelse,
Suomen Kulttuurirahasto samt Miljöministeriet.
2015 Järki-hanke (www.jarki.fi)
Järki Faktas text Hia Sjöblom, översättning Mats Norrholm • Grafisk planering Toinen Keksi Oy, Salo.
Bild: Janne Välimäki
www.jarki.fi