JÄRKI FAKTA 14: Viltåker Bild: Sakari Mykrä www.jarki.fi Solrosen är ståtlig när den blommar på en viltåker. Den starka stjälken ger föda och skydd långt in på hösten och vintern. För viltåkrarna finns många olika slags fröblandningar. Skiftet på bilden består av åtminstone korn, vete och havre. MAGNET OCH SYMBIOS Viltåkrarna leder på rätt spår Symbios är ett samliv som alla parter vinner på. Med viltåkrarna fungerar det fint eftersom odlaren har åkrarna, maskinerna och kompetensen. Jägaren har viljan och motivet. Bägge har kunskapen och viljan att hitta hållbara lösningar. För ett gott resultat krävs arbete. Man behöver känna till åkrarnas skick samt viltets stigar och vanor. De här faktorerna avgör var det lönar sig att anlägga en viltåker. Viltåkern lockar till sig och styr viltet. Rätt slags föda och skydd fungerar som en magnet. Viltåkrarna minskar också på trafikolyckorna, när älgarna och rådjuren lockas bort från de livligast trafikerade landsvägarna och trafiklederna. Av samma orsak minskar också skörde- och skogsskadorna. Viltet äter föda som har såtts enkom för det, ofta på avlägset belägna platser. Det lönar sig att satsa på planeringen av viltåkrar. Det är klokt att bekanta sig med möjligheterna till olika miljöersättningar för anläggning och skötsel av naturvårds- och viltåkrar. En viltåker kan förstås anläggas även om man inte har möjlighet till ersättning. Växturvalet på en viltåker utnyttjas förutom av viltet också av många slags insekter, fjärilar och bin. Placeringen av viltåkrarna spelar en nyckelroll. Den effektivaste viltmagneten ligger nära viltets traditionella stigar och leder. Smala viltremsor kan också användas för att styra hur viltet rör sig. Landsbygdslandskapet förändras i takt med att det ansvarsfulla mångfaldstänkandet ökar. Höstplöjningen av åkrarna, med den avrinning av näringsämnen den medför, har minskat. SÅ LYCKAS DU! Uppmaningen från erfarna anläggare av viltåkrar är att röra sig ett steg i taget mot en större viltrikedom. Genom att stanna upp och fundera ibland undviker man onödiga misstag. TA DET LUGNT! Om du sår korsblommiga växter i maj, kan de vara uppätna av loppor redan i juni. Om sådden skjuts upp till midsommar minskar problemen med skadegörare. LÄS ANVISNINGARNA NOGA! Det lönar sig att läsa fröblandningarnas anvisningar noga. Många frön är mycket små och lätta. De ska inte sås för djupt. Då orkar de inte gro och ta sig upp till ytan. KONTROLLERA MARKENS VÄXTSKICK! Om marken är i dåligt skick växer inte heller viltåkern. Åkern ska ha lämpligt med näringsämnen och surheten ska vara i skick. SÅ INTE FÖR TÄTT! Det lönar sig att undvika för tät sådd. Av till exempel fodermärgkål räcker det med endast fyra kilo frö per hektar. VILTKAMERAN BERÄTTAR om trafiken på åkern. Slickstenarna lockar älgarna med sina kalvar och rådjuren att njuta av viltåkrarnas håvor. Ett utfodringsställe lockar ibland också fram räven. Kamerorna används också för att kartlägga och följa med djurens rutter och stigar. All information är till hjälp vid valet av plats för viltåkrarna. JÄRKI FAKTA 14: Viltåker www.jarki.fi OTRÖSKAD SPANNMÅLSREMSA En remsa på tre meter längs kanten av en spannmålsåker kan lämnas otröskad. Odlingsstöden betalas ändå för hela skiftet. SKYDDSZON Lämplig för betesgång. Växtligheten ska föras bort efter slåtter. SPANNMÅLSÅKER Vitklöver eller rajgräs passar bra som bottengrödor. VILTÅKER Förutom åkerspannmålsväxterna t.ex. foderbetor och kålväxter. MÅNGFALDSREMSA En tre meters remsa längs en odling som inte gränsar till vattendrag. Skörden behöver inte bärgas. Kan sås in med landskaps-, vall- eller viltåkersväxter. LANDSKAPSÅKER Färggranna blommor är en fröjd för ögat och lockar till sig pollinatörer. EN OAS SOM SJUDER AV LIV Viltåkrarna är i bästa fall prydnader i landskapet. De värnar om mångfalden utan att störa den produktionsmässiga odlingen. Viltåkrarnas växttäcke attraherar dem som söker mat och skydd. Det skyddar fältfåglarna också på hösten, när skörden är bärgad från åkrarna som är i matproduktion. Rådjuren, älgarna och fågelviltet på åkrarna söker sig hellre till viltåkrar än till spannmålsåkrar. En bra viltåker är också en effektiv näringsfälla. Växttäcket bromsar upp avrinningen av näringsämnen till vattendragen. Grönmassan förbättrar markens struktur och växtskick. Näringsämnena hålls kvar där de behövs för att ge kraft för nästa skördesäsong. Odlingen är produktiv och marken hålls i gott växtskick. Viltvården är under kontroll. Mångfalden kan främjas med smala remsor eller hela skiften. En odlingsplan kan också byggas upp av remsor. Stora, ensidiga helheter är känsliga också för överraskande problem, som till exempel skadegörare och växlingar i väderleken. Remsorna fungerar som viktiga kanaler för upprätthållandet av mångfalden. Pollinatörerna söker sig fram längs remsorna. Remsorna skyddar småkrypen som är viktiga för en fungerande landsbygdsnatur. En viltåker ska skötas. Den måste anläggas väl och sås in regelbundet. Den sista dagen för vårsådden är 30.6. En viltåker hålls växttäckt över vintern. En åker som bromsar avrinningen är till fördel för viltet. Om en naturvårdsåker slås ska det göras så sent som möjligt, när fältfåglarnas ungar har blivit flygfärdiga. Om man slår lönar det sig att börja från mitten, så att viltet hinner söka sig undan mot kanterna och skogen. Mångfaldsremsorna fungerar som buffertar längs områden med känslig natur. Remsorna ger skydd åt organismerna och fågelviltet på åkrarna när åkerarbetena pågår. I bästa fall kan de förhindra att ogräs eller främmande arter sprids längs åkerkanterna till odlingsmarkerna. Remsorna kan också utformas så att de effektiverar åkerarbetet. Det lönar sig att hålla arealerna med egentliga odlingsgrödor så lättkörda som möjligt. Bukter och kringelikrokar i terrängen fungerar bättre som naturvårdsområden. JÄRKI FAKTA 14: Viltåker www.jarki.fi SKYDD OCH FÖDA Älgarna Att hitta den rätta viltblandningen är en konst. En stor del av fröet kommer från utlandet, men till exempel kumminfrö produceras i Finland - till och med för export. Att hitta en fungerande viltblandning och få den att växa är en summa av många faktorer. behöver mycket mat, och vänjer sig så småningom vid det som viltåkern kan erbjuda. Frötips: fodermärgkål, foderraps, fodersockerbeta, foderrova, blastrova och klöverhaltig vall. Rödklövern är till exempel bra på många sätt. Den binder kväve från luften och producerar därigenom gröngödsel för åkern. Återväxten av rödklövern lockar till sig sniglar och spindlar. På hösten erbjuder rödklövern både skydd och föda för fågelviltet på åkrarna. Rådjuren Hjortdjuren söker sig också till klöveråkrarna på hösten när utbudet av annan föda minskar. Rödklövern kan också bärgas och balas till viltfoder. GOTT FÖR ENVAR äter många olika slags föda medan de strövar omkring. Löv, skott, kvistar och gräs faller i smaken. Vinterutfodringen kan ha betoningen på morötter och spannmål. Frötips: Rajgräs, rödklöver, vitklöver, oljelin, blastrova, foderrova, foderraps, turnips, rörsvingel och timotej. Hararna trivs på åkrar som såtts in för rådjur och älgar, och gillar samma föda. På sommaren hittar skogs- och fälthararna föda på ängarna, men på vintern söker de sig till viltåkrarna. Fodermärgkålen faller i smaken, och stubben som blivit kvar efter de större djuren duger bra. Fasanerna behöver insekter som föda för sina ungar på sommaren. En fasanblandning ska innehålla rikligt med blommande växter. Frötips: honungsfacelia, vitsenap, vårrybs, fodermärgkål, rödhirs och lin. Den bästa lösningen hittar man genom att pröva och iaktta. Valen avgörs av fröets pris, åkerns läge och arbetsåtgången. En viltfröblandning borde innehålla minst två av följande: spannmål (havre, råg, korn, vete), bovete, solros, oljelin, ärt, rybs, raps, senap, fodermärgkål, foderraps, oljerättika, foderbeta, blastrova, foderrova, turnips, gräs och klöver. Med gräsen och klövern borde det också alltid finnas någon ettårig gröda. Höstsådd fungerar bra med en blandning av höstsäd och höstoljeväxter. KVÄVEFIXERANDE VÄXTER FÅNGGRÖDAN kan binda kväve från luften via bakterier på rötterna. Klöver, blålusern, bondböna och lupiner är duktiga på det här. ROTFRUKTER är en kompanjon till huvudgrödan. Den sås under den egentliga odlingsgrödan. Den binder näring och luckrar upp marken. Den minskar på gödslingsbehovet samt förbättrar markstrukturen och åkerns produktionsförmåga. kan sås tillsammans med vårsäden. Till exempel foderbeta, fodermorot och turnips lämpar sig bra. Fånggrödor som ökar i popularitet är till exempel klöver, rajgräs, timotej, ängssvingel och humlelusern. Rapphönsen Änderna gillar föda som har såtts in på våtmarkernas stränder. I synnerhet ärter, havre och korn faller i smaken. Änderna lär sig hitta utfodringsställena när de får vänja sig redan under sommaren. Duvorna dyker ofta upp på åkrar där det växer ärter. Frötips: foder-, sprit- och matärt. En mångfaldsremsa låter ljuset flöda in på åkern som är i matproduktion samtidigt som den är skydds- och matplats för åkerorganismerna. Bild: Sakari Mykrä Bild: Martina Motzhbäuchel stannar kvar på sina hemåkrar också över vintern om det finns utfodringsplatser. Ungarnas föda består under de första dagarna av insekter. Det är därför viktigt med blommande växter. Rapphönsperspektivet visar vilket skydd en välvuxen fodermärgkål erbjuder fältfåglarna sent på hösten och ännu efter att snön har fallit. JÄRKI FAKTA 14: Viltåker Hannu Välimäki är nöjd. Åratal av ansträngningar har gett resultat. Viltremsan frodas mitt i spannmålsåkrarna. Fodermärgkålen växer och ser frestande ut. PENGAR OCH FÖRMÅGA via försök och misstag till en bra viltåker Bröderna Välimäki är jägare som har satsat på viltåkrar. Jakten och en levande landsbygd är livsvillkor för dem båda. Alastarotrakten är rik på älg och vildren. Alltför ofta skuttar djuren omkring bland trafiken på stamvägen. Hur skulle man få bort dem från trafiken, där de orsakar olyckor, och hellre få in dem i jägarnas sikten? Hannu, husbonde på Rytömäki gård, och Janne, transportföretagare och jaktchef för Virttaan Eräveikot, började söka efter en lösning via viltåkrarna. Det gav resultat. METODER? Arbete och satsningar har krävts under årens lopp. Många försök har gjorts, och man har också upplevt misslyckanden. ”I början gjorde vi de typiska felen. Det lönar sig inte att anlägga en viltåker på dålig eller näringsfattig mark. Fröet får inte sås för djupt. En bra viltåker ligger där viltet också annars rör sig. Svårodlade åkerhörn passar bra som viltåkrar.” ”Många arbetstimmar och euro gick åt till experimenten och sökandet. Så småningom hittade vi en fungerande fröblandning, och då rullade det på. Fodermärgkålen som växte sig hög och frodig under sommaren 2014 gav lön för mödan. EN BRA VILTÅKER FUNGERAR • Virttaan Eräveikots jaktområde är ca 7000 ha. • Femtio jagande medlemmar. • Viltåker 1: Viltremsa på ca en halv hektar, platsen roterar mellan spannmålsåkrarna på Rytömäki gård på 60 ha. Huvudgröda fodermärgkål, blandad med en viltblandning. • Viltåker 2: Tidigare äppelträdgård mitt i skogen. På den ett par hektar stora åkern har man också vinterutfodring. Eräveikot har nyttjanderätt av markägaren. Klövviltet kom för att njuta av håvorna ännu på vintern, och skrapade fram det som gick att äta under snön.” ”Landsbygdens utveckling och de allt större gårdarna ökar på utmaningarna. Viltvården kräver tid och omsorg. Finns det någonting kvar att ge, när jordbrukarna redan har dagarna fulla med arbete inom matproduktionen? Finns det tid kvar att tänka på helheterna?” ”Det tar tid att fördjupa sig i det komplicerade ersättningssystemet. Om man vill ha mera viltåkrar, måste det absolut bli någonting kvar för markägaren under strecket. Arbetet kan göras i samarbete med en jaktförening. Spelreglerna är klara om jägarna får viltet och odlaren får ersättningen.” MOTIVATION? ”När Virttaan Eräveikots fällningsprocent närmade sig hundra fanns det orsak att sätta sig ned runt brasan och känna sig nöjd. Viltåkrarna som är fulla av viltspår är synliga i landskapet också vid snöigt väder. Det är fullt av liv och rörelse också när det annars ser lugnt ut.” ”Belöningen för det hårda jobbet är ett rikt byte och tillfredsställelse. Entusiasmen ökar och får en att jobba ännu hårdare för viltvården. Samtidigt förbättras markkvaliteten på åkrarna, och näringsämnen hålls kvar när åkrarna är växttäckta över vintern. Med en bra viltvård vårdar man också åkermarken. Då klövviltet lockas till viltåkrarna förstör de inte höstsädsåkrarna som ska producera mat. Odlingsmöjligheterna bevaras också för kommande generationer.” ”Redan att följa med myllret på viltåkrarna är belönande, lugnande och inspirerande. Arbetstimmarna är inte bortkastade.” Källor bl.a.: LUKE, Jägarförbundet, Mavi. Tilläggsuppgifter bl.a.: jarki.fi, luontojariista.fi, riistasiemen.fi, riista.fi, luke.fi Järki är Natur- och viltvårdsstiftelsens och Baltic Sea Action Groups gemensamma projekt, vars målsättning är ett förnuftigt främjande av lant- och skogsbrukets vattenvård och naturens mångfald. Projektet finansieras av bl.a. Louise och Göran Ehrnrooths stiftelse, Sophie von Julins stiftelse, Suomen Kulttuurirahasto samt Miljöministeriet. 2015 Järki-hanke (www.jarki.fi) Järki Faktas text Hia Sjöblom, översättning Mats Norrholm • Grafisk planering Toinen Keksi Oy, Salo. Bild: Janne Välimäki www.jarki.fi
© Copyright 2024