1. No category

Resultat för gräsmarker
2009-2014
Län, regioner och
produktionsområden
slättbygd
mellanbygd
skogsbygd
Markslagsindelning (flygbild) för
2009-2014
Reviderat skikt baserat på Jordbruksverkets Blockdatabas
Underlag för utlägg av provytor och stöd för kartering av småbiotoper
Markslag
1
2
3
4
5
6
Beskrivning
Åker/vall, brukad
Åker/vall, igenväxande
Betad/slåttrad åkermark, hävdad
Betad/slåttrad åkermark, igenväxande
Betes-/slåttermark, hävdad
Betes-/slåttermark, igenväxande
Ägoslag
Åker
Åker
Åker
Åker
Bete
Bete
Gräsmarker
x
x
x
x
x
Småbiotoper
x
x
x
x
Nya markslag – även grund för nytt
provyteutlägg (och andra uppdrag)
Terrester
seminaturlig
fodermark
Hävdad betes- och
slåttermark
Åkermark och
tidigare åkermark
Ohävdad betesoch slåttermark
Åkermark med
permanent
bete/slåtter
Betespräglad
block- och
hällmark
Anlagd mark
utom
åkermark
Åkermark med åker- Transportbruk/vall
område
Obrukad åkermark
Tidigare åkermark
med permanent
bete/slåtter
Obrukad tidigare
åkermark
Terrester
naturmark utom
skog
Naturlig block- och
hällmark
Bebyggelse- Annan mark
område
präglad av hårt
klimat och/eller
Jordbruksnaturlig störning
område
Naturmark med skog
och/eller skogsbruk
Semiakvatisk
Akvatisk yta
naturmark utom skog
Torvbildande mark
Terrester mark med
tydliga spår av skogsbruk (myr)
Terrester mark med skog utom stränder
Akvatisk yta i
Torvbildande mark
myrmosaik
(myr)
vid
stränder
Terrester mark med skog
av igenväxningskaraktär Icke-torvbildande mark
utom stränder
Semiakvatisk mark med
utan tydliga spår av
skogsbruk
Annan mark
präglad av
mänsklig störning tydliga spår av skogsbruk
Rekreationseller markområde
Semiakvatisk mark med
användning
skog utan tydliga spår av
skogsbruk
Industriområde
Semiakvatisk mark med
skog av igenväxningskaraktär
Måste omkodas från andra
fältvariabler för 2009-2013
års fältdata
+ bedömdes i fält 2014
Akvatisk yta
utom
myrmosaik
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Åkermark+betesmark
2009-2020
Övriga gräsmarker
2015-2020
Myrar
2009-2020
Icke-torvbildande mark
vid stränder
Övriga våtmarker
2015-2020
Semiakvatisk mark
präglad av mänsklig
störning eller markanvändning
Hällmarkstorrängar
2015-
Marktäcketyp
Markanvändning
”Historisk markanvändning”
Åtgärder/påverkan (= skogsbruksåtgärder)
Skogsmark
Trädtäckning, busktäckning
Myrvegetation, fastmark/torvmark
Jordmån (= hällmark)
Arealer av alla markslag
Kodat från andra provytevariabler, fördelat på regioner
och inom/utanför TUVA-objekt
”Skog” är ofta
träddungar i
betesmark
””Anlagd mark” och ”annan mark” är ofta
vägar, tomter m.m i delade kantprovytor – men också svårklassificerade provytor!
Arealer av åkermark och betesmark
1. Sammanslagning
Arealen åkermark är
(förstås) större utanför
än inom TUVA
Hävdad betesmark i
skogsbygd är till stor del
utanför TUVA!
Areal av hävdad betesmark
Sammanlagt är arealen
hävdad betesmark
utanför TUVA nästan
exakt lika stor som
inom!
Detaljerad indelning
ger stora medelfel
Figur. Skattad areal hävdad betesmark, uppdelat på
produktionsområde och med eller utan TUVA.
Areal
gräsmark
per län
Kronoberg: Stor andel
hävdad betesmark
utanför TUVA
Uppsala: Stor andel
hävdad betesmark
Örebro: Stor
andel betad
åkermark
Trädtäckning
indelat i klasser
Skattad area med olika
trädtäckning, uppdelat på län och
inom/utanför TUVA-objekt
Täckningsgrad (%)
Täckningsgrad (%)
Vegetationshöjd i klasser
fördelat på markslag
Årstidsberoende för
vegetationshöjd:
Stor andel högvuxen
vegetation i ohävdad
mark
Ingen skillnad i
vegetationshöjd
utanför (U) eller
inom (M) TUVAobjekt
Stor andel
lågvuxen
vegetation i
hävdad betesmark
Betesdjur
Fördelat på
markslag och
region
Större andel av
hästarna går på
åkermark
Större andel av
hästarna finns i
Svealand
Arealer av naturtyper i hävdad betesmark
Hävdad
betesmark
Slättbygd
Mycket trädklädd
betesmark utanför
TUVA i skogsbygd
Större andel
silikatgräsmark och
fuktäng i hävdad
betesmark inom
TUVA
1230 Havsklippor
1630 Strandängar vid Östersjön
6270 Silikatgräsmark
6412 Fuktäng (silikatmark)
7140 Öppen myr
8230 Hällmarkstorräng
9070 Trädklädd betesmark
Hävdad
betesmark
Skogsbygd
6911-6915 Kultiverad
gräsmark + tuvtåteläng
9999 uppfyller inte kraven
för naturtypsklass.
Större andel ickenaturtyp i hävdad
betesmark utanför
TUVA
Arealer av naturtyper i alla markslag
”Kultiverad gräsmark” finns mest
utanför TUVA (= åkermark)
1230 Havsklippor
6270 Silikatgräsmark
6412 Fuktäng (silikatmark)
8230 Hällmarkstorräng
9070 Trädklädd betesmark
6911-6915 Kultiverad
gräsmark + tuvtåteläng
9999 uppfyller inte kraven
för naturtypsklass.
Om man tar med alla
markslag är arealen
(och andelen)
silikatgräsmark större
utanför TUVA!
Icke-skyddsvärda naturtyper
Fördelning på markslag (antal provytor)
Skillnader i artsammansättning
Funktionen ”adonis” i R-paketet ”vegan”
Inom och utanför TUVA
Inom och utanför
skyddsvärda naturtyper
Markslag
Anlagd mark
Annan öppen mark
Brukad åkermark
Hävdad betesmark
Obrukad tidigare åkermark
Obrukad åkermark
Ohävdad betesmark
Skog
Tidigare åkermark med bete
Åkermark med bete
Markslag
Annan öppen mark
Hävdad betesmark
Obrukad tidigare åkermark
Ohävdad betesmark
Tidigare åkermark med bete
Åkermark med bete
N
14
22
23
241
29
52
35
100
23
123
F
1,8
2,6
0,9
1,4
2,0
2,4
F
0,94
1,3
-*
3,2
-*
1,6
1,7
1,3
0,9
2,3
p-adonis
0,054
0,003
0,541
0,109
0,019
0,018
p
0,8
0,2
-*
<0,001
-*
0,02
0,04
0,2
0,5
0,02
Samband mellan naturtyp och
näring+fuktighet
Medelvärde av Ellenbergs indikatorvärde för kärlväxter i småprovytor
Silikatgräsmark är oftare
näringsfattig och torr
”Ej naturtyp” är oftare
näringsrik eller fuktig
Kultiverad gräsmark är nästan
alltid näringsrik och frisk
Indikatorvärden
för artförekomst
i TUVA
Signifikanta indikatorarter
(IndVal) inom/utanför TUVA
i hävdad betesmark.
• Ett indikatorvärde på 1
innebär att en art finns i
alla provytor i endast en
klass.
Art
Midsommarblomster
Brännässla
Ängs/skogskovall
Stenbär
Stagg
Navellavar
Fetknoppar
Filtlavar
Daggkåpor
Ängshavre
Tuschlav
Väggmossa
Bockrot
Älgört
Kruståtel
Vanlig smörblomma
Rödkämpar
Knippfryle
Jungfru Marie nycklar
TUVA Indikatorvärde
Utanför
0,2637
Utanför
0,1173
Utanför
0,1173
Inom
0,3041
Inom
0,2518
Inom
0,2034
Inom
0,1576
Inom
0,1576
Inom
0,1525
Inom
0,1525
Inom
0,1327
Inom
0,1205
Inom
0,1138
Inom
0,1138
Inom
0,0852
Inom
0,0674
Inom
0,0558
Inom
0,0478
Inom
0,0449
p
0,001
0,021
0,03
0,012
0,024
0,001
0,002
0,002
0,022
0,032
0,002
0,049
0,003
0,003
0,006
0,002
0,029
0,03
0,013
Positiva indikatorarter Ä&B – fuktighet
Andel av provytor/delytor i hävdad betesmark.
Siffror ovanför staplar visar antalet ytor för varje klass
Markant större mängd positiva
indikatorer inom TUVA i frisk mark
Positiva indikatorarter Ä&B – naturtyp
•
Antal arter per provyta (totalt antal över tre småprovytor) och
•
Antal registreringar av Ä&B-indikatorer (summa av förekomster i nio provytor)
I hävdad betesmark är naturtypsklassade
ytor generellt mer artrika än icke-naturtyp
Obetydlig skillnad för totalt
artantal inom och utanför TUVA
Större förekomst (antal * frekvens)
av Ä&B-arter i silikatgräsmark
inom TUVA!
Multipel regression för artrikedom
Antal arter för kärlväxter, mossor och lavar i hela provytan
(baserat på innehåll i tre småprovytor)
Urvalet av oberoende variabler (av totalt 23 testade) baseras på
Bayesian Information Criteron (BIC) (Kindström 2015).
Radj = 0,366 (d.v.s. 37 % förklaringsgrad).
Oberoende variabel
Intercept
% veg.höjd 0-5 cm
Buskskikt %
(Buskskikt)2
log(Triviala lövträd)
Indikatorvärde Fuktighet
Indikatorvärde Näring
Hävdad betesmark (ja/nej)
Röjning av träd och buskar (ja/nej)
Andel jordbruksmark inom 500 m radie
β
2,2380
0,0037
0,0647
-0,0009 *
-0,1294
-0,1938
-0,1946
0,1644
0,5771
0,3586
(SE)β
0,2693
0,0010
0,0145
0,0002
0,0342
0,0409
0,0238
0,0799
0,2411
0,1602
p-värde
<0,0001
0,0006
<0,0001
0,0005
0,0001
<0,0001
<0,0001
0,0403
0,0172
0,0259
samband
++
++
++
----+
+
+
Exempel på linjära och kvadratiska
samband i regressionsanalys
p
<0,0001
0,0005
Artantal
Buskskikt %
(Buskskikt)2
β
0,0647
-0,0009 *
++
--
0
Täckning av buskar
Mängd jordbruksmark i
omgivande landskap
Klassning av areal
jordbruksmark (åkermark
+ betesmark) och enbart
betesmark i 1500 m radie
kring provytor
Stor andel av provytorna i
”slättbygd” har mycket liten
andel jordbruksmark i
omgivningen
Obetydlig skillnad i mängd
betesmark mellan regionerna
Träd, buskar och
negativa indikatorer
i hävdad betesmark
Indelning efter omgivande
landskap inom 500 m radie
Negativa indikatorarter:
•
Örnbräken
•
Brännässla
•
Älgört
•
Veke-/knapptåg
•
Rörflen
•
Vass
Artantal per småprovyta
och per provyta i hävdad
betesmark
Indelning efter omgivande
landskap inom 500 m radie
Slutsatser om gräsmarker
1.
Fördelningen mellan markslag skiljer sig mycket mellan länen, men medelfelen på
länsnivå är stora
2.
Vissa provytor har avvikande markslagsklass (”skog”, ”anlagd mark”), vilket delvis
beror på t.ex. kantprovytor, men också på svårigheten att klassa markslag i
efterhand utifrån variabler.
3.
Det finns lika stor areal betesmarker utanför TUVA som innanför, även sådana med
hög kvalitet (naturtyp: silikatgräsmark)
4.
I Kronobergs län är en mycket stor andel av betesmarkerna utanför TUVA, vilket
påverkar resultaten för hela skogsbygdsregionen
5.
Naturtypsklassade ytor (främst silikatgräsmark) har betydligt fler arter av positiva
Ä&B-indikatorer, även när man tar hänsyn till markslag. Starkt samband med näring
och fuktighet
6.
En regressionsanalys för artantal visar många signifikanta samband, som stämmer
med det förväntade (träd, näring, vegetationshöjd, röjning, omgivande landskap).
Den totala förklaringsgraden är dock inte så hög.
7.
Det finns en svag tendens att artrikedomen påverkas av mängden betesmarker i
omgivningen
8.
En mer fullständig artlista skulle förbättra möjligheten till klassning och
indikatoranalys avsevärt