Bättre liv för sjuka äldre - Kommunförbundet Västernorrland

Bättre liv för
sjuka äldre
Slutrapport 2015
Innehåll
Inledning
Sammanfattning
Analys
Kvalitetsregister Senior Alert
Kvalitetsregister SveDem
Kvalitetsregister Svenska Palliativregistret
Läkemedel
Kvalitetsregister BPSD
Undvikbar slutenvård
Ett gott exempel - Kramfors kommun
Webbkollen
Verktyg för chefer
Slutord - Mäta för att veta - veta för att leda
3
4
9
12
15
18
21
22
24
26
27
30
31
Utvecklingsledare och läkare som arbetat i Västernorrland med satsningen Bättre liv för sjuka äldre
Anders Engelholm, Utvecklingsledare, Kommunförbundet Västernorrland
E-post: [email protected]
Eva Sjöström, Utvecklingsledare, Landstinget Västernorrland
E-post: [email protected]
Susanne Forsberg, Utvecklingsledare, Kommunförbundet Västernorrland
Ann-Marie Westerlund, Utvecklingsledare & fältarbetare, Svenska Demensregistret och
Kommunförbundet Västernorrland
Anders Högström, Utvecklingsledare Senior Alert och Webbkollen, Landstinget Västernorrland
Maria Nyh, Utvecklingsledare, Svenska Palliativregistret, Landstinget Västernorrland
Britt-Louise Forsberg, Utvecklingsledare Senior alert och Webbkollen, Landstinget Västernorrland
Annika Lönnroth, Länsutbildare BPSD-registret, Sollefteå kommun
Katarina Sångberg, Länsutbildare BPSD-registret, Sollefteå kommun
Christina Garneij, Länsutbildare BPSD-registret, Kramfors kommun
Eva Oskarsson, Medicinskt ledningsansvarig läkare för Vårdval
Medicinsk rådgivare i äldresjukvårdsfrågor, Landstinget Västernorrland
Emelie Sörqvist Fagerberg, apotekare, Landstinget Västernorrland
Slutrapporten för satsningen Bättre liv för sjuka äldre är producerad på uppdrag av Styrgruppen för Ledningskraft
januari 2015.
Texter: Producerade av projektets utvecklingsledare om inte annat anges.
Sättning: Fredrik Kjellman Ölmerud tillsammans med utvecklingsledare.
Bilder: Fria bilder och bilder tagna av utvecklingsledare i satsningen om inte annat anges.
Tryck: Hemströms Tryckeri Härnösand januari 2015.
2
Inledning från styrgruppsordförande i Ledningskraft
Äldresatsningen Bättre liv för sjuka äldre
i Västernorrlands län fortsätter
Efter tre år med Ledningskraft i Västernorrland har utbildningsinsatser, lokala projekt och ett
idogt arbete med kvalitetsregistren visat att det går att göra skillnad för de mest sjuka äldre.
I vårt län har vi lyckats bra men det finns fortfarande gott om förbättringsområden. Onödig
sjukhusvistelse, brist på särskilt boende och kontinuitet i läkarinsatser är några exempel.
Vårt gemensamma arbete har satt de goda exemplen men även bristerna i ett sammanhang
och än tydligare visat på nödvändigheten av samordnade insatser till målgruppen.
Vad som fungerar visste vi nog redan. Samordning förutsätter samverkan som i sin tur förutsätter samsyn men även tillräckliga resurser. En gemensam bild av verkligheten underlättar.
Vi behöver exempelvis bli bättre på att tidigt identifiera äldre personer som har särskilt stora
behov av multidisciplinära vård- och omsorgsinsatser och vi behöver stimulera till att fler
individuella, samordnade planer upprättas i samråd med den det berör – den äldre personen
med sammansatta vårdbehov. Ska vård och omsorg bota, lindra och skapa trygghet måste
den äldre få hjälp av personal med rätt kompetens och vara väl informerad om vilket stöd
och vilken hjälp det finns att få. Kontinuitet i läkar- och omvårdnadsinsatser är en framgångsfaktor. Ledning och styrning med brukar-/patientfokus är absolut nödvändigt.
I detta ligger för oss att ständigt efterfråga resultat och fundera över effekten av våra insatser, inte minst den äldres rätt till ett värdigt liv trots skröplighet och sjukdom. Ledningen har
också ett ansvar för att främja engagemang och samarbetsanda hos medarbetare i hela
vårdkedjan. Insatser till de mest sjuka äldre är inget projekt utan ett prioriterat, långsiktigt
och resurskrävande åtagande för oss alla. I detta arbete bör även fortsättningsvis en gemensam planering och gemensamma aktiviteter vara ett framgångskoncept.
Anders Nelvig
Vårdområdesdirektör Landstinget Västernorrland
Anna-Stina Fors Sjödin
Förvaltningschef Kramfors Kommun
3
Sammanfattning av satsningen
Starten av satsningen
Hösten 2010 lanserades kvalitetsregistren Senior Alert och Svenska Palliativregistret som nationella kvalitetsregister
som skulle användas av samtliga vårdgivare i Sverige. I samma veva introducerades dessutom prestationsmedel inom
den kommunala vården, vilket inte skett
tidigare.
De vårdgivare som registrerade flest patienter i registren – fick mest pengar. I Västernorrland fanns hösten 2010 bara spår av
registeranvändning, länet låg trea från slutet i
Palliativregistret.
Med små trevande steg genomförde länet
den 1 oktober den första utbildningen (Palliativregisterkonferens 2010). Innan året var
slut hade länet klättrat 11 platser till plats 17
av 31 län/regiondelar och klarade prestationsmedelsnivån på 40 procent. Senior Alert
började användas och till länets hjälp ordnade Senior alert coach-stöd som var med och
startade upp teamutbildningar.
Fortsättningen 2011
Under 2011 fortsatte arbetet med spridning
av Senior Alert och Palliativregistret. Utvecklingsledarna anordnade med hjälp av Senior
Alert-coacher och Palliativregistrets Fältarbetare flera teamutbildningar för att komma
igång med registeranvändningen. Antalet
registreringar i Palliativregistret ökade och
vid utgången av 2011 hade länet klättrat till
en andra plats i landet av de som använde
registret mest.
4
Antalet riskbedömningar i kvalitetsregistret
Senior alert steg från 707 stycken 2010 till
4331 stycken 2011 i Landstinget och kommunerna tillsammans.
Nya utmaningar 2012
I överenskommelsen mellan staten och SKL
(Sveriges Kommuner och Landsting) 2012
lades nya områden till inom demensområdet
med BPSD-registret (Beteendemässiga och
Psykiska Problem vid Demens), se sidan 22.
Överenskommelsen innehöll även nya indikatorer kring olämpliga läkemedel till äldre,
se sidan 21, och mål kring hur äldre kan få
vård på rätt vårdnivå genom att minska återinskrivningar inom 30 dagar och undvikbar
slutenvård, se sidan 24.
I Västernorrland finns sedan lång tid tillbaka
en tradition att minska olämpliga läkemedel
till äldre. Redan 2006 började Landstinget
och kommunerna samarbeta kring området
och detta arbete fortsatte och förstärktes under Äldresatsningen.
Mellan 2011 och 2014 har mer än 8000 personer över 75 år fått olämpliga läkemedel
bortplockade i sina läkemedelslistor i Västernorrland. Detta märks tydligt genom att
exempelvis antalet fallskador som krävt sjukhusvård har minskat i länet. Västernorrland
är unikt vad gäller detta i landet enligt MSB
(Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) som har Regeringens uppdrag att följa
frågan.
Sammanfattning av satsningen
2010 när satsningen inleddes låg Västernorrlands län (kommuner och landsting tillsammans) bland de sista regionerna i landet i Svenska Palliativregistret.
Hösten 2011 hade Västernorrlands län tagit ett steg upp till andra plats i landet med över
70 procent i täckningsgrad i Svenska Palliativregistret.
Det mest lyckade resultatet i hela landet och i Västernorrlands län är minskningen
av olämpliga läkemedel.
5
Sammanfattning av satsningen
Kraven ökade 2013 till 2014
Under de två sista åren av Äldresatsningen
har inga nya områden lagts till – men kraven
på länets vårdgivare har ökat för att utveckla
vården om de mest sjuka äldre. Vårdgivarna
har haft krav på sig att utveckla ett fungerande ledningssystem och utveckla samverkan
på ledningsnivå mellan kommun och Landsting. Grunden är att med tydliga ledningssystem och samverkan mellan vårdgivarna skapas förutsättningar för ett långsiktigt arbete
– även efter satsningen har avslutats.
Antalet utbildningar har ökat under 2013 och
2014. Under mätperioden oktober 2012 och
september 2013 utbildades cirka 2300 personal och mellan oktober 2013 och september
2014 deltog cirka 3200 personal i utbildningar som arrangerats av utvecklingsledarna.
Bara inom BPSD-området har över 400
medarbetare fått en tvådagarsutbildning i
kommunerna och länet har gått från två länsutbildare till sju stycken certifierade utbildare
som kan fortsätta genomföra utbildningar
från 2015 och framåt. Länets kommuner är
alltså självförsörjande vad gäller denna typ
av utbildning.
Länet har även under satsningen varit framgångsrik vad gäller basal utbildning inom
demensområdet i Svenskt Demenscentrums
webbutbildning ”Demens ABC”. Länet har
haft den högsta utbildningsökningen i landet
– vilket resulterade i att länets demensnätverk fick ta emot pris från Drottning Silvia
2013.
Resultaten har inte låtit vänta på sig. Antalet
demensutredningar som registrerats i Svenska Demensregistret (SveDem) har ökat från
105 stycken (mätperioden 2011-2012) till
230 stycken (mätperioden 2013-2014) och
antalet vård- och hälsocentraler som arbetar
med SveDem som verktyg har ökat. Nästan
alla 31 vård- och hälsocentraler i länet är
anslutna till registret och 19 av 31 registrerar
6
Bild från överlämningen med drottning Silvia.
regelbundet i SveDem. Även antalet bedömningar av demenssjuka med BPSD-problematik har ökat från 92 stycken (mätperioden
2011-2012) till 821 stycken (mätperioden
2013-2014). Det handlar om en ökning med
närmare 800 procent.
Vad blev inte klart under satsningen?
Mycket arbete har utförts under satsningen.
Det preventiva arbetssättet är väl spritt med
hjälp av Senior Alert i länet i både särskilda
boenden i kommunen och på vårdavdelningar inom sjukhusvården. Det är dock fortfarande stor skillnad vad gäller täckningsgrad
i kommunerna, från 59 till 99 procent av alla
äldre i särskilda boenden i olika kommuner
som har en aktuell riskbedömning. I hemsjukvården återstår en hel del arbete vad gäller
användning av Senior Alert och identifiering
av äldre med risker för vårdskador. Det är
även viktigt att fortsätta utveckla det teambaserade arbetet och följa att förebyggande
åtgärder som ordinerats verkligen utförs.
I Palliativregistret ses också stora skillnader
inom länet. Kommunerna och landstingets
medarbetare måste bli bättre på att ta del av
de resultat som registerarbetet genererar.
Där har chefer i första linjen i både kommun
och landsting ett viktigt uppdrag.
Sammanfattning av satsningen
Tre kommuner i länet klarade alla kraven i Senior Alert (grön). Härnösand, Ånge och Örnsköldsviks kommuner var nära 90 procent i täckningsgrad medan Sollefteå kommun hade
en bit kvar till målet (gul).
Alla länets kommuner är aktiva i BPSD-registret och antalet äldre med demenssjukdom
som fått stöd via registret har ökat varje år sedan det infördes.
Spridningsarbetet i demensregistret SveDem
måste fortsätta - eftersom det ger stöd åt
strukturen i den basala demensutredningen
- så att alla äldre med en misstänkt demenssjukdom får sin ohälsa utredd. Detta är
grunden för att rätt behandlingar och omvårdnadsåtgärder kan sättas in.
Målet måste vara att alla vård- och hälsocentraler är aktiva i SveDem i länet. För att
lyckas med detta kan mer utbildning behövas.
I slutet av Äldresatsningen genomförde geriatriker Torgny Jarl en utbildningsturné tillsamman med utvecklingsledaren Ann-Marie
Westerlund för att ge familjeläkarna kunskap
om de olika demenssjukdomarna och dess
behandling.
Spridningsarbetet med BPSD-registret måste
fortsätta och de särskilda boenden som arbetar med registret måste bli bättre på att följa
sina resultat.
7
Sammanfattning av satsningen
Målet måste vara alla äldre med en demenssjukdom får sina BPSD-symptom värderade
minst en gång per år och att uppföljningar
görs – för att verksamheten ska kunna se att
insatta åtgärder verkligen ger effekt.
Inom området sammanhållen vård och omsorg där indikatorerna Undvikbar slutenvård
och Återinskrivningar inom 30 dagar ingår
återstår mycket arbete. Något trendbrott har
inte gått att se – trots att några direkta åtgärder har genomförts.
Verktyget ”Webbkollen Ring upp”, se sidan
27, har använts för att ringa upp äldre inom
72 timmar som skrivits ut från sjukhusen.
Drygt 1800 äldre har ringts upp under satsningens sista två år. Det är viktigt att analysera på avdelningsnivå de svar som de äldre
lämnat – så att stödet inför utskrivning kan
anpassas på ett bättre sätt.
Mottagandet i kommunen är viktigt och även
samarbetet med primärvården. Inom satsningen har det genomförts ett delprojekt som
hette ”Så mycket bättre” i Kramfors och Sollefteå kommuner i samverkan med Sollefteå
sjukhus och närliggande primärvård.
Styrgruppen för satsningen har beslutat att
en modell ”ViSam” - som utvecklats i Örebro
län bör införas i Västernorrland. ViSam är
en samverkansmodell för vårdplanering och
informationsöverföring och innehåller bland
annat ett beslutsstöd i hemsjukvården. Målet
är att testa modellen i Sollefteå- och Kramforsområdet under 2015.
2011 2012 2013 2014
Landstinget Västernorrland 2 093 900 kr 2 314 859 kr 7 066 812 kr 5 796 302 kr
Örnsköldsviks kommun
595 982 kr 1 037 112 kr 3 908 239 kr 3 339 029 kr
Kramfors kommun
287 317 kr 798 842 kr 2 272 218 kr 1 350 538 kr
Sollefteå kommun
311 264 kr 415 350 kr 2 112 490 kr 972 632 kr
Härnösands kommun
443 753 kr 739 821 kr 2 189 559 kr 1 044 101 kr
Timrå kommun
225 382 kr 207 707 kr 1 441 565 kr 835 313 kr
Sundsvalls kommun
1 210 058 kr 1 274 350 kr 5 296 599 kr 4 790 126 kr
Ånge kommun
360 573 kr 2 052 217 kr 1 778 025 kr 653 981 kr
Summa
5 528 229 kr 8 840 258 kr 26 065 507 kr 18 782 022 kr
Totalt har Västernorrlands län fått 59 216016 kr, alltså nästan 60 miljoner i prestationsersättning
under äldresatsningen.
8
Sammanfattning
Analys
De mest sjuka äldre i Västernorrland
- utdrag ur analysrapport
Gruppen de mest sjuka äldre (MSÄ) är
ingen homogen grupp – utan flera. Gruppen MSÄ har ett stort sjukvårdsbehov
och andelen äldre, äldre ökar i länet.
Konsumtionsmönstret skiljer sig också åt
mellan olika kommunområden och mellan sjukhusen i Västernorrland. Fler svårt
sjuka äldre vårdas i ordinärt boende och
har behov av både specialistvårdens, primärvårdens och kommunernas samlade
kompetens.
Bakgrund
Andelen äldre ökar i Sverige och prognoser visar att år 2025 kommer en stor del av
befolkningen vara mellan 50 och 90 år. 22
procent av befolkningen i Västernorrland är
äldre än 65 år, motsvarande andel i resten av
landet är 19 procent. Andelen i Västernorrland beräknas år 2020 öka till 25 procent.
Antalet vårdplatser på länets sjukhus har
minskat, likaså antalet särskilda boendeplatser i kommunerna. Det betyder att fler äldre
med sammansatt sjuklighet och omvårdnadsbehov vårdas i ordinärt boende – vilket
ställer stora krav på kompetens i äldrevård
och samverkan mellan vårdgivare för att göra
livet bättre för våra mest sjuka äldre.
Gruppen mest sjuka äldre
I studien ”Bättre liv för sjuka äldre – en
kvalitativ uppföljning” från SKL visar det sig
att multisjuka äldre svarar för en stor del av
slutenvårdskontakterna och kostnaderna.
I Västernorrlands analys har vårdkonsumtionsmönstret försökt att kartläggas för de
med stort behov av slutenvård.
Avgränsning av gruppen mest sjuka äldre
Någon eller flera av nedanstående kriterier
ska vara uppfyllda:
• Fler än 19 dagar i slutenvården per år.
• Fler än 3 inskrivningar i slutenvård per år.
• Fler än 7 besök till specialistläkare i öppenvård per år.
I Västernorrland innebär det 7000 personer
tillhörande gruppen mest sjuka äldre (MSÄ).
Diagnoserna i SKL:s kvalitativa uppföljning
är valda utifrån vad som visats stå för en stor
andel av undvikbar slutenvård.
Aktuell data
Antal personer 65 år och äldre samt antal
vårdkontakter i Västernorrland under 2012.
Alla 65+
55 085 personer
Antal vårdkontakter 53 447 personer
Högsta medelåldern har kommunerna Kramfors, Sollefteå och Ånge. Lägsta medelåldern
finns i Sundsvall och Timrå kommun. Samtliga av länets kommuner ligger över rikssnittet i medelålder.
Gruppen ”Mest sjuka äldre” är inte en homogen grupp, utan flera.
9
Analys
Troligen är det så att många i gruppen MSÄ,
som sviktar i någon av sina grundsjukdomar,
felaktigt får urinvägsinfektion/cystit som diagnos vid inskrivning på sjukhus - på grund av
ABU (bakterier i urinen utan symtom) - då det
i många fall kan vara små variationer i grundsjukdomen som leder till att den sköra äldre
patienten sviktar. Det kan konstateras att i
ett antal vanligt förekommande diagnoser
för gruppen MSÄ är antalet vårdtillfällen mer
vanligt förekommande som vårdtyp jämfört
med primärvårdsbesök och specialistbesök.
Att notera är att i Västernorrland kan hemsjukvårdsbesök vara registrerat som hembesök och vice versa. Till besök räknas besök
oavsett personalkategori.
Kartläggning och analys av vårdkonsumtionsmönster för gruppen mest sjuka äldre (MSÄ)
Procent MSÄ av total mängd 65+ i respektive
kommun.
Var söker gruppen MSÄ vård?
Journalgranskning i primärvården
På Hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik har
två av hälsocentralens läkare, en geriatriker
och en familjeläkare genomfört tre journalstudier under våren 2013. Syfte var att förbättra
omhändertagandet av de mest sjuka äldre.
A. Studie med utgångspunkt från SKL:s
kriterier av mest sjuka äldre 2009. Antal: 78
personer (38 män och 40 kvinnor).
B. Studie av personer, 75 år och äldre, som
under någon del av 2012 varit permanent boende på SÄBO (särskilt boende). I gruppen
ingår personer listade på HC Ankaret och
studien innefattar även avlidna. Antal: 230
personer (64 män och 166 kvinnor).
C. Studie av patienter som distriktssköterskorna har aktuellt hemsjukvårdsuppdrag
för + bedömer har stora vårdbehov + behov
av läkarkontakt regelbundet + är 75 år eller
äldre + är listade för Ankaret vid observationstillfället. Antal: 99 personer (25 män och
74 kvinnor).
Vilken diagnos belastar vilken vårdinstitution? Ovan
kan vi se att av de som fått diagnosen diabetes har
30 % besökt primärvården och ca 85 % varit inskriven på sjukhus.
Avgränsning av gruppen mest sjuka äldre.
Multisjuka äldre (239 st)
1.3 eller fler kroniska diagnoser
2.Inlagd sjukhus 3 gånger eller fler
senaste 12 mån (episoder)
3.75 år eller äldre
4.Haft hemsjukvårdsbesök
Mest sjuka äldre 65+ (6761 st)
Minst 1 av följande;
1.> 19 vårddagar
2.> 3 inskrivningar slutenvård
3.> 7 besök specialistvård
Kriterier för avgränsning av gruppen multisjuka
äldre (Multi) och gruppen Mest sjuka äldre
(MSÄ). Inom parenteserna anges antalet i respektive grupp för Västernorrlands län.
10
Analys
Det viktigaste fyndet är att patientgrupp B
och C liknar varandra mycket, här finns primärvårdens mest sjuka äldre. Patientgrupp A
har framförallt behov av fortsatt kontakt med
sjukhusvården. Primärvårdens allra mest
sjuka äldre gick inte att hitta i landstingets
datorsystem. Endast nio av de 78 patienterna
i grupp A fanns även i grupp C.
Den viktigaste slutsatsen från dessa delstudier är att de personer som har ett behov av
omfattande omsorg (> 25 tim hemtjänst/mån,
alt. andra omfattande stödinsatser) är de
som i första hand bör få ett särskilt omhändertagande. Demenssjukdom är den diagnos
som tydligast signalerar att det finns behov
av strukturerad uppföljning.
Gruppen mest sjuka äldre
(MSÄ) i primärvården liknar
gruppen som bor i särskilt
boende. MSÄ i primärvården
bör i första hand få särskilt
omhändertagande.
11
Kvalitetsregister
Preventivt arbetssätt Att förebygga vårdskador
Redan vid den första äldreöverenskommelsen mellan regeringen och SKL 2010
lyftes det fram behovet av att minska
antalet vårdskador genom ett preventivt arbetssätt där man riskbedömer alla
äldre samt vidtar adekvata omvårdnadsåtgärder. Vårdskador kostar samhället
stora pengar.
Beräkningar av SKL i augusti 2014 visar
på kostnader på över 8,4 milliarder kronor.
Fallskador hos äldre är en betydande del av
dessa kostnader och då är inte personens
lidande medräknat. I Sverige beräknar vi att
cirka 1400-1800 människor dör varje år av
vårdskador.
Senior Alert
Senior Alert är ett register som togs fram av
Jönköpings läns landsting och som byggde
på omvårdnad. I registret utförs en bedömning för risken för att falla, trycksårsrisk samt
risken för undernäring. Från och med 2012
tillkom även riskbedömning gällande munhälsa och 2013 infördes en riskbedömning
för blåsdysfunktion/inkontinens - men endast i primärkommunernas verksamhet. När
riskbedömningen är gjord vidtar man adekvata omvårdnadsåtgärder för att förhindra att
patienten drabbas av vårdskador på de olika
riskområdena. Syftet hos SKL med att arbeta med Senior Alert var att kommuner och
landsting skulle utveckla nya förebyggande
arbetssätt som ökar möjligheten till bästa
möjliga vård och omsorg.
Utveckling
Under åren har antalet riskbedömningar hos
länets kommuner och landstinget ökat och
fler äldre har fått omvårdnadsåtgärder vidtagna för att minska risken för vårdskador.
12
Genom att fler riskområden har tillkommit har
kunskapen ökat då det gäller att vidta adekvata åtgärder för att förhindra vårdskador hos
personalen som bedriver omvårdnad.
I kommunerna är det främst inom särskilda
boendeformer som man har riskbedömt.
Inom landstinget har det funnits ett visst motstånd att införa registret trots att det redan
2009 togs ett beslut av dåvarande sjukhusdirektörer att alla enheter skulle använda det.
Trots detta så har antalet riskbedömningar
på sjukhusens vårdavdelningar ökat:
• 2010 gjordes 278 st riskbedömningar.
• 2011 gjordes 695 st riskbedömningar.
• 2012 gjordes 970 st riskbedömningar.
• 2013 gjordes 2327 st riskbedömningar.
• Under 2014 fram till 2014-11-30 har det
gjorts 2853 st riskbedömningar på länets
sjukhus.
Då hemsjukvården tidigare var ett ansvar för
landstinget så påbörjades ett implementeringsarbete även inom primärvården men det
var endast enstaka vårdcentraler som utförde riskbedömningar på personer i ordinärt
boende. Efter kommunernas övertagande
av hemsjukvården så är det ingen kommun
som startat upp något arbete med att arbeta
preventivt i ordinärt boende men många
kommuner planerar att införa det.
Resultat
I primärkommunerna har det preventiva arbetssättet slagit igenom stort i de flesta kommuner då det gäller särskilda boendeformer.
I nuläget är det tre av länets sju kommuner
som klarar målvärdet att 90 procent av de
boende är riskbedömda samt omvårdnadsåtgärder är vidtagna (se diagram på sidan 13).
Kvalitetsregister
Andel personer som bor på särskild boende som är riskbedömda för att undvika vårdskador i länets kommuner 2014-09-30. Grön stapel betyder att man klarat målvärdet på 90 %.
Antal gjorda riskbedömningar då det gäller fallrisk, risk för undernäring samt risken att
får trycksår på länets sjukhus under perioden 2013-12-01-2014-11-30.
En utveckling som skett är att man via Senior
Alert haft punktprevalensmätningar (PPM)
gällande fall och trycksår på kommunala
särskilda boenden. Under 2014 deltog alla
kommuner i länet på minst en PPM-mätning.
Inom landstinget har det som tidigare nämnts
varit stora svårigheter och en del motstånd
att införa tankesättet med ett preventivt
arbetssätt och resultatet av detta kan vara
att Landstinget Västernorrland hade flest
trycksår av alla landsting i landet vid senaste
trycksårsmätningen våren 2014. Ser man till
nationella resultat i Senior Alert så finns det
en fallrisk hos 65 procent av de äldre som
riskbedöms. 45 procent har risk för ohälsa i
munnen och 59 procent har risk för undernäring. Då det gäller trycksår så har ungefär var
femte person (23 procent) risk för att utveckla
detta.
13
Kvalitetsregister
På grund av personalbrist (främst sjuksköterskor) samt många överbeläggningar och
genom detta en ökad stress hos vårdpersonalen så har antalet riskbedömningar
minskat inom den specialiserade vården
inom landstinget (se diagram på föregående sida).
Riskbedömningar munhälsa
Då det gäller riskbedömningar gällande
munhälsa som infördes under 2012 och
antalet munhälsobedömningar har dessa
ständigt ökat både i kommuner och på
landstingens vårdenheter. Under våren
2014 genomfördes också utbildningar i
munhälsobedömningar i samverkan mellan
kommun och landsting på tre orter i länet.
Riskbedömningar inkontinens
Blåsdysfunktion/inkontinens är den senaste
modulen i Senior Alert som endast finns
inom kommunal verksamhet. Syftet är att
hitta personer som har besvär med urinoch tarminkontinens samt göra utredningar
som kan förbättra personens livskvalitet
och hitta adekvata inkontinenshjälpmedel. Modulen har börjat användas av en
del kommuner och här kan man lyfta fram
Kramfors kommun som har genomfört cirka
100 riskbedömningar och har också utrett
personers inkontinens samt vidtagit omvårdnadsåtgärder.
14
Systematiskt arbetssätt - ledarskapet
Huvudorsaken till att använda kvalitetsregister är att kunna ta ut statistik som man kan
använda för att genomföra förbättringsarbeten. Utan dessa register finns det inte kunskap om vad vi gör och vi vet ej vilken kvalitet vi har på vården som ges till våra brukare/
patienter. Vid två mätningar under 2014 som
utvecklingsledarna genomfört kan man finna
att kommunerna kommit olika långt i att arbeta systematiskt. Furubackens äldreboende
i Ånge använder resultat ur Senior Alert för
att förbättra vården och det gör man genom
att titta på sin statistik varje månad och har
på så sätt kontroll på antal fall, trycksår och
om någon riskerar att bli undernärd. Här kan
personalen veta om till exempel fallen ökar
och vidta åtgärder för att förhindra detta och
på så sätt kan vården förbättras.
Inom landstingets enheter är det väldigt få
som har börjat arbeta systematiskt och använda all fakta som finns i registret. Här finns
helt klart ett förbättringsområde och chefer
på olika nivåer har ett mycket stort ansvar
för att vidareutveckla detta. Ska vi förbättra
vården och minska vårdskador som ger stort
lidande och är resurskrävande måste högsta
chefen ned till enhetschefsnivå efterfråga
samt ta fram statistik från registren. Även politiker bör fråga efter resultat och det måste
genomsyra en hel organisation så att antalet
vårdskador kan minska på sikt.
Kvalitetsregister
SveDem - förbättrad
kvalitet genom datainsamling
SveDem är ett nationellt kvalitetsregister
för demenssjukdomar som följer patienten genom hela vårdkedjan. Deltagandet
är kostnadsfritt. Syftet är att förbättra kvaliteten av Sveriges demensvård genom
datainsamling. Målet är en likvärdig och
optimerad behandling av patienter med
demenssjukdom.
SveDemresultat i primärvården
Målet för Västernorrland var att alla vårdcentraler skulle vara med i SveDem och att minst
80 procent aktivt skulle registrera. 27 av 31
vårdcentraler (87 procent) är nu anslutna. 23
vårdcentraler (74 procent) har gjort någon eller flera grundregistreringar. 19 vårdcentraler
(61 procent) har varit aktiva under 2014.
280 grundregistreringar i SveDem efter ställd
demensdiagnos skedde under perioden oktober 2013 - september 2014. Uppföljningarna
har tredubblats under samma tid jämfört med
föregående mätperiod. Närmare 600 grundregistreringar är nu (årsskiftet 14/15) genomförda i SveDem.
Negativ trend
Tyvärr syns en negativt trend i minskat antal
registreringar i okt - dec 2014 jämfört med
motsvarande tid 2013. Andelen personer
som diagnostiserats med Alzheimers sjukdom och erhållit behandling med kolinestrashämmande läkemedel - och som har
registrerats i SveDem - har ökat från 2013 till
2014 med 2 procent. SveDems mål på minst
80 procent som får behandling har därmed
uppnåtts precis. En fullvärdig basal utredning
har utförts 2014 på 56 procent av de som
registrerats i SveDem, en ökning med fyra
procent sedan 2013.
Bild på graf av antalet grundregistreringar 2012 samt 2014.
Visste du att det finns ett länsnätverk för de som arbetar med
stöd för personer med demenssjukdom i Västernorrland?
Vi sprider kunskap, utbyter
erfarenheter samt verkar för en
bättre demensvård i länet.
För mer information, kontakta:
Eva Oskarsson,
[email protected]
Ann-Marie Westerlund,
[email protected]
Bild på graf av antalet uppföljningar 2012 och 2014.
(Bilderna visar inte den faktiska aktiviteten då man hela tiden kunnat efterregistrera både grundregistreringar och uppföljningar. Data utplockat 150124.)
15
Kvalitetsregister
Nyttan med registret
Ann-Marie Westerlund började
arbeta som utvecklingsledare för
SveDem våren 2013. Under åren
har arbetet både utvecklats och
utökats. Men hur började det?
– Jag började med att vara med vid chefsträffar för att sprida information om registret
och få kontaktpersoner på enheterna. Jag
har också besökt många av våra hälsocentraler för information och utbildningar.
2014 gavs möjlighet att arbeta nationellt
för SveDem med ansvar för de fyra nordligaste länen. Jag fick då mera tid för att
hålla utbildningar samt att monitorera på
de hälsocentraler som kommit en bit på
väg. Monitorering innebär en granskning
av uppgifterna som finns dokumenterade i
journalen mot det som angivits i registret,
en kvalitetssäkring helt enkelt.
Data som registrerats i SveDem ligger
bland annat till grund för en hel del forskning och därför är det viktigt med kvalitetssäkringen. Pilotprojekt med SveDem i
särskilt boende (SÄBO) har startat på ett
boende i Örnsköldsviks kommun. SÄBOmodulen i registret ger en möjlighet att
bl.a kunna mäta enhetens vårdtyngd, ev.
tvångs- och begränsningsåtgärder samt
kvaliteten på omvårdnaden.
16
Här syns Elisabeth Hansson Näsman i full färd
med att fylla i registrets frågor tillsammans
med utvecklingsledaren Ann-Marie Westerlund.
själva registreringen blir det ett betydligt svårare och mera tidskrävande arbete att fylla i
registret på nätet om uppgifter saknas eller
skall sökas i journalen.
Hur har registreringen mottagits?
– Jag tycker att vi kommit igång nu mot
slutet. Nu pratar jag mera om nyttan av
registreringen och hur man kan arbeta
med sina resultat på enheten när jag är ute
bland personalen. Men det är klart att det
finns ett visst motstånd för ordet register.
Vad är den största nyttan som du
ser det?
– Följer man registrets frågor har man strukturen klar för en basal demensutredning.
Samt att systemet skapar en uppföljningslista
(aktuell tid för årlig uppföljning) vilket bidrar
till en minskad risk att patienten glöms bort.
Men som med alla andra register gäller det
att man använder sig av statistiken som
registret skapar för att utföra förbättringsarbeten annars mister själva registreringen sin
betydelse och risken finns att personalen inte
finner någon mening med att registrera.
Vilka svårigheter ser du med registreringen?
– Att både läkare och kontaktperson skall
fylla i sin del av formuläret gör att det finns
risk att den ene avstår. För den som sköter
Hur har du arbetat i övrigt med att
sprida demenskunskap?
– Tillsammans med Torgny Jarl (geriatriker)
har jag genomfört en utbildningsturné där
30-talet läkare och ca 20 distriktssköterskor
Kvalitetsregister
”Utan SveDems uppföljningslistor skulle det finnas risk att
vi skulle missa uppföljningar.
Listorna ger en bra struktur i
arbetet.”
- Elisabeth Hansson Näsman,
distriktssköterska och kontaktperson för SveDem vid hälsocentralen Ankaret.
har utbildats i demensdiagnostik, medicinskoch omvårdnadsmässig behandling och
bemötande. Utbildningstillfällen anordnade
av läkemedelskommittén, kommunerna med
flera har medfört att över 1000 vårdare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, biståndshandläggare, anhörigkonsulenter, chefer etc inom
både kommuner och landsting har fått ta del
av nyheter och kunskap inom området.
Länsnätverksdagar för personal har genomförts 2 gånger/år. Länsnätverket grundades
2010 med Eva Oskarsson (geriatriker) som
ordförande och har sedan dess haft träffar
kontinuerligt. På dessa träffar möts personal
med olika yrkesprofessioner, som på ett eller
annat sätt arbetar med stöd, över de olika
huvudmannagränserna.
– Deltagarna erbjuds ett unikt tillfälle att
själva få stöd samt ta del av varandras verksamheter och utvecklingsidéer. Utvärdering
av träffarna visar att personalen går därifrån
fyllda med energi och lust att utveckla sin
egen verksamhet. Fler än en gång har vi
kunnat konstatera att broar byggts mellan
landstinget och kommunerna för trots att
man verkar i samma kommun känner man
inte alltid till varandras verksamheter.
– En eller två gånger/månad har deltagarna
i länsnätverket också fått nyhetsbrev innehållande omvärldsbevakningar, nyheter,
information om utbildningar, ny forskning
samt annan viktig information. Tillsammans
med Eva Oskarsson har jag även arbetat
med spridning och hjälp till framtagande av
patientflöden (med start utredning/diagnos
till att ”stafettpinnen” blir överlämnad från
primärvården till kommunen för stöd) samt
uppgradering och spridning av vårdprogram för demens. Spridning av webbaserad utbildning - Demens ABC. Vilket gav
länet pris av drottningen 2013 (läs mer på
sid 6). Tack vare hårt arbete av flera aktörer
ligger länet för närvarande på en hedrande
andra plats över antalet utbildade i förhållande till antalet personer med demenssjukdom. Totalt har fyra inspirationsdagar hållits
perioden 2013-2014 samt en välbesökt
utbildningsinsats för kommun/landstingspolitiker.
Hur ser du på framtiden?
– Viktigast av allt är såklart ett botemedel
för demenssjukdomarna men det kommer
troligen att dröja många år innan det är ett
faktum. Till dess är kunskap om omhändertagandet såväl medicinskt som omvårdnadsmässigt vårt allra viktigaste redskap.
När det gäller SveDem hoppas jag att en
övertankning av uppgifterna från journal till
register kommer att kunna ske inom kort
(spar personalresurser) samt att registret
skall införas på SÄBO så att det kan fungera i hela vårdkedjan. Behovet av fortsatt
handledning/utbildning av primärvårdens
enheter är stort och nu när projektet upphör
finns det inte resurser hos registret att åka
ut på enskilda enheter eller att utbilda nya
användare.
– Får jag önska helt fritt så vill jag se en
bättre samverkan mellan huvudmännen för
vård och omsorg. Vi behöver ha ett tydligare vårdflöde så att man inom professionerna kan hänvisa den sjuke och dennes
närstående rätt på en gång. Det ska vara
lätt att göra rätt. Och med rätt menar jag
det som är till gagn för den enskilde med
demenssjukdom och dennes närstående.
17
Kvalitetsregister
Svenska Palliativregistret - för att
vården i livets slutskede ska förbättras
2010 anställde Palliativregistret sju fältarbetare (sjuksköterskor) som tillsammans med länens utvecklingsledare runt
om i landet skulle se till att göra skillnad
för den döende äldre patienten. Västernorrland som delade jumboplatsen med
Skåne fick en representant från registret
för att hjälpa till med implementeringen.
Beslut fattades i landsting- och kommunledningar i Västernorrland om att införa
registrering i Svenska palliativregistret,
mäta för att veta och därmed följa kvalitetsutvecklingen av omvårdnaden i livets
slutskede.
Implemetering av Svenska palliativregistret i Västernorrland
Fältarbetare och utvecklingsledare gjorde informationsbesök på länets alla sjukhus, hälsocentraler och kommunala boenden för att
starta igång mätningarna oavsett huvudman.
Implementeringen blev en succé, mätningen
av vården i livets slut ökade dramatiskt under
2011 och länet var näst bäst i riket på att
mäta palliativ vård.
Värdet av att analysera och utvärdera sina
resultat
Nästa utmaning tog vid, att få enheterna
att följa upp sina resultat och att identifiera
brister i den palliativa vården på den egna
arbetsplatsen. Syftet med att registrera är att
sedan titta på sina resultat för att möjliggöra
förbättringar och nya rutiner i omvårdnadsarbetet där brister finns. Det är betydelsefullt
att basera förbättringsarbete på mätning och
för det behövs data från kvalitetsregister och
kvalitetsindikatorer.
18
När äldresatsningen startade 2010 var det
få verksamheter i Västernorrland som mätte
kvalitén i vårdens slutskede i relation till riket
– men redan 2011 såg det helt annorlunda ut.
Vår främsta uppdragsgivare, patienten har
rätt att få den bästa palliativa vården i livets
slutskede. Patienten har också rätt att bli vårdad av personal som vet vilka omvårdnadsinsatser som är viktigast i palliativ vård.
Med respekt för personens värdighet, integritet, självbestämmande och det sårbara hos
personen i vårdsituationen är det betydelsefullt att ha kompetens i palliativa förhållningssättet och att känna till hur de fyra hörnstenarna i palliativ vård påverkar både patient
och närstående på ett konkret sätt.
Kvalitetsregister
Det fanns i början och finns fortfarande
brister i den palliativa vården när det gäller
smärtskattning sista veckan i livet. Smärta är
ofta ett mycket laddat symtom för svårt sjuka,
döende patienter, det symtom man ofta nämner och känner rädsla för. För att ge en god
palliativ vård skall den döende kontinuerligt
smärtskattas och på ett för individen anpassat sätt. Smärtskattning och smärtanalys i
livets slut ska alltid ses utifrån ett helhetsperspektiv där patientens livskvalitet är i fokus.
Diagrammen visar andelen registrerade dödsfall
för respektive landsting alternativt regiondel för
året 2009 samt sista kvartalet året 2011. Pilarna
visar Västernorrlands plats i listan över landet.
Aldrig är jag så sårbar som när jag är nyfödd
och när jag är döende, någon annan måste
vara lyhörd för mina unika individuella behov när jag inte kan eller orkar göra min röst
hörd.
Resultat av palliativ vård i Västernorrland
Resultaten visade stora brister i länet när det
gällde läkarinformation till patienten, samtalet
mellan läkare och patient och närstående om
vårdens inriktning och vilka behandlingsmöjligheter som erbjuds i det individuella fallet i
livets slutskede. Enligt hälso- och sjukvårdslagen är detta en rättighet för varje patient
oavsett tillstånd. Enligt registrering fick endast drygt hälften av de förväntat döende ett
informerande samtal om inriktning på vården
av sin läkare.
Det finns brister i att ta reda på och planera
vården i livets slut för den enskilde patienten. Att ta reda på var den sjuke själv önskar
bli vårdad sin sista tid i livet och individuellt
planera för att göra det möjligt att ge god palliativ vård på rätt nivå i livets slutskede.
Bedömning av munhälsan utförs på 65-70
procent av våra döende personer i länet men
skall göras på alla. Munhälsan är starkt kopplad till livskvalitet i livets slut och det uppstår
inte sällan besvär med rodnader, blåsor och
svamp som behöver lindras för att det skall
kännas bekvämt.
Aktiviteter för utveckling av innehållet i
den palliativa vården i Västernorrland
Utvecklingsledare och fältarbetare gjorde
tillsammans utbildningssatsningar i ämnet
”Brytpunktssamtal” för både kommun- och
landstingsenheter i södra och norra delen av
länet. Specialkompetens i palliativ vård från
det egna länet ansvarade för innehållet.
Därefter följde utbildning i förbättringskunskap, vårdteam från kommunboenden och
landstingsenheter utbildades gemensamt
och SKL stöttade processerna. Deltagarna
skrev planer på plats och gick hem och följde
upp dem. De kallades senare till telefonmöten med fokus på förbättringar på den egna
enheten.
Många bra förslag på förbättrad palliativ vård
kom upp men det visade sig dock att för lite
tid avsattes för arbetet. Det är ett ledningsansvar att efterfråga utveckling och säkerställa
vården för patienterna. Därmed tog vår nästa
utmaning vid, att få chefer och ledare med på
detta stora kvalitetsutvecklingsarbete.
19
Kvalitetsregister
Palliativ vård har förbättrats i
Västernorrland
Under projektets gång har kvaliteten av den
palliativa vården i livets slutskede förbättrats
successivt i Västernorrland i både landsting
och kommuner. Andelen mätningar, det vill
säga registreringar av dödsfall, har minskat
i Västernorrland det senaste året och ger
därmed sämre förutsättningar att bevaka
kvaliteten och dra slutsatser av statistiken.
Den vårdtyp som i början av satsningen
mätte vården i livets slut som allra minst var
sjukhusavdelningarna i länet. De har dock
den senaste tiden ökat andelen registreringar
av dödsfall, det vill säga mäter vården i livets
slut alltmer, och på flera håll har en omvårdnadsexpert/sjuksköterska fått i uppdrag att
bevaka omvårdnadsutvecklingen av den palliativa vården jämte sitt ordinarie arbete på
avdelningen.
Att som chef delegera uppgiften att ta fram
resultaten och titta på dem tillsammans vid
arbetsplatsträffar eller liknande har varit
mycket lyckat på flera ställen. Man får tillsammans reflektera över den vård som givits
till de döende. Samtidigt kan man lyfta fram
omvårdnadsfrågor för flera personalkategorier tillsammans och skapa en samsyn av
den palliativa vården.
RCC-Norr (Regionalt cancercentrum) har på
uppdrag av Norrlandstingens regionförbund
tagit fram en utbildning i allmän palliativ vård
där man i fem kapitel försöker ge deltagaren mer kunskap om palliativ vård och etik,
symtomlindring, omvårdnad, strukturerat
arbetssätt och hur man bemöter närståendes
behov. Allt sker via internet, inloggningsuppgifter får man av sin närmsta chef. Efter
genomgången utbildning får deltagaren göra
ett kunskapstest.
Alla som någon gång vårdar döende patienter skall genomföra utbildningen.
20
Resultatdiagrammen visar åren 2011 och 2014,
det röda fältet är målet för respektive kvalitetsområde, det gröna fältet är uppnådd palliativ
vårdkvalitet för den aktuella enheten/enheterna.
Fortsatt utveckling av vården i livets slutskede för den döende äldre människan
För att bevaka och utveckla kvaliteten av
vården i livets slutskede krävs att ledare och
chefer efterfrågar omvårdnadskvalitet.
För att vi på bästa möjliga sätt skall tillgodose de unika individuella behov hos dem vi
möter i vården som befinner sig i sent palliativt skede måste vi ständigt mäta och göra
förbättringar för att säkerställa en god och
värdig död, det angår oss alla, vi skall alla
dö!
Läkemedel
Stor minskning av olämpliga
läkemedel till äldre
Antalet äldre personer med olämpliga
läkemedel har minskat med 1600 personer i Västernorrland. Det är resultatet av
satsningen ”God läkemedelsbehandling
för äldre” som inneburit att ett flertal lugnande, antiinflammatoriska och antipsykotiska läkemedel inte skrivs ut i onödan
till personer över 75 år.
Fina slutresultat för Västernorrland
I Landstinget Västernorrland har stora förbättringar av kvaliteten på läkemedelsförskrivning skett under dessa tre år. Framförallt
primärvården har anpassat och förbättrat
läkemedelsbehandlingen för äldre på ett
utmärkt sätt. Från ett högsta värde på 13,3
procent i november 2011 till det lägsta värdet
på 8,1 procent i september 2014 har man
minskat användningen av läkemedel som
ska förskrivas med försiktighet till äldre och
framför allt till personer med demenssjukdom
som är extra känsliga.
– Det innebär att totalt cirka 1 600 personer
färre i vårt län får olämpliga läkemedel, säger
Eva Oskarsson, medicinskt ansvarig läkare
för vårdvalet samt medicinsk rådgivare i
äldrefrågor.
Broschyren Smarta råd om läkemedel
för äldre, finns på hälsocentraler i länet.
Eva Oskarsson, medicinsk rådgivare i äldrefrågor.
Vad händer nu?
– Landstinget Västernorrland kommer att
fortsätta arbeta med dessa frågor även om
den nationella satsningen är över. Vi har
kommit långt och målet är att läkemedelsbehandlingen till våra äldre i vårt län ska vara
så optimal som möjligt.
Eva har tillsammans med apotekare Emelie
Sörqvist Fagerberg informerat och utbildat yrkesgrupper och då främst läkare och
sjuksköterskor inom kommun och landsting i
området olämpliga läkemedel för äldre. Man
har skapat ett forum för familjeläkare som
arbetar med patienter i särskilda boenden
med träffar två gånger/år. Skriftlig information
har också skickats ut till samtliga läkare inom
landstinget. Man har tillsammans med SPF
och PRO tagit fram en lättförståelig broschyr
med smarta råd om läkemedel för äldre.
Broschyren finns på alla mottagningar och
hälsocentraler i länet.
Text & foto: Marlene Axemo Gode
21
Kvalitetsregister
BPSD-registret har gjort skillnad
Att arbeta med BPSD-registret har gett
personalen, som jobbar inom demensvården i Västernorrland, ett kraftfullt
verktyg – men det är de små sakerna
som gör hela skillnaden.
– Ju fortare vi springer – desto oroligare
blir ju de äldre demenssjuka, berättar
Annika Lönnroth, en av länsutbildarna i
BPSD-registret i Västernorrland.
– Vi vinner tid genom att ta oss tid med de
äldre - det känns jättehäftigt att ha varit
med på den här resan fortsätter Annika.
Hon ser dagligen vilken genomslagskraft
arbetssättet har gett med lugna äldre som
tidigare bokstavligt talat kunde klättra på
väggarna med sin ångest.
Omvårdnadsåtgärder i centrum
Bara att sitta ner och vara med den enskilde som har ångest gör skillnad.
Personalens samvaro med de äldre är en
enkel men viktig åtgärd.
– Genom att vi känner den enskilde och är
nära så ser vi när ångesten kommer och
kan förebygga den, säger Annika.
Att lära känna den äldre och samarbeta
med närstående är en viktig del i demensomsorgen. Annika menar att de anhöriga
märker skillnaden och är tacksamma. De
ser hur betydelsefull omvårdnaden är.
Lång erfarenhet inom demensvården
Annika Lönnroth har lång erfarenhet inom
demensvården och har bland annat gått
Sophiahemmets högskoleutbildning till
Silviasjuksköterska. Det var därför hon
tillfrågades om att bli länsutbildare i BPSDregistret.
– Kommunförbundet Västernorrland kontaktade mig och frågade om jag var intresserad att jobba som utbildare, berättar
Annika och fortsätter:
22
Annika Lönnroth och Katarina Sångberg arbetar med
registreringen.
– Jag hade hört talas om registret tidigare så
det kändes naturligt att tacka ja. De var två
Silviasjuksköterskor från början som höll i utbildningen tillsammans med en utvecklingsledare på Kommunförbundet. Det var Annika
från Sollefteå kommun och Kristina Garneij
från Kramfors kommun. När Kristina slutade
höll Annika själv några utbildningar – men
sedan ett år tillbaka har de varit två igen när
Katarina Sångberg, som är Silviasköterska
(vidareutbildning för undersköterskor inom
demensvård), anslöt.
Över 400 utbildade
Efter starten 2012 har Annika och hennes
kollegor utbildat över 400 sjuksköterskor,
chefer och omvårdnadspersonal i BPSDregistret i länets samtliga kommuner.
– Det har varit en rolig och inspirerande resa.
De som deltagit har varit motiverade och velat göra skillnad, menar Annika, som nu kan
fokusera mer på sin hemkommun Sollefteå
när länsuppdraget är avslutat. Att följa upp
arbetet, stötta och utveckla mer på hemmaplan tycker Annika känns bra.
– Det är arbetet i vardagen som ger energi i
kombination med samverkan med personal
och närstående.
Kvalitetsregister
”Det är de små framgångshistorierna som ger
energi att fortsätta”
Annika Lönnroth,
Silviasjuksköterska
Tips kring omvårdnad
Bemötandeplan
En enkel beskrivning av hur just den här personen har behov av att bli bemött och vad man bör
tänka på. Tips och råd som man som personal
bör veta för att kunna göra omvårdnaden så bra
som möjligt. Tala långsamt, korta instruktioner,
tala i höger öra. Ögonkontakt, tala tydligt. Beröring före samtal vid väckningen på morgonen.
Känslomässigt acceptera och bekräfta personen
vid oro. Tänka på tydligt och vänligt kroppsspråk.
Aktiviteter
Det är inte de stora, gemensamma aktiviteterna vi
främst arbetar med här, utan de små och individuella åtgärderna som kan göra tillvaron meningsfull
och förhindra BPSD.
Kontaktuppgifter till länets certifierade
BPSD-utbildare:
Annika Lönnroth, Sollefteå
[email protected]
Katarina Sångberg, Sollefteå
[email protected]
Anna-Lena Grödén, Ånge
[email protected]
Ewa Wikström Wiksell, Ånge
[email protected]
Karin Klint, Sundsvall
[email protected]
Elisabeth Karlström, Örnsköldsvik
[email protected]
Christina Bergström, Örnsköldsvik
[email protected]
Fysisk aktivitet
Gymnastik, “sitt-gympa”, motionscykel, gå i trappor, dans, boulespel. Trädgårdsarbete, hjälpa till
att sopa uteplatsen, bära ut sopor, städa. Wii-spel
(sport).
Lugn ljudmiljö
Avskild miljö vid måltid. Inte sitta vid tv:n.
Möjlighet att sitta på sitt rum.
Massage
Taktil massage, fotmassage, beröring.
Bada badkar.
Musik & sång
Individuellt anpassad musik, kanske vid specifika
situationer som ADL. Sångstunder, Senior-Karaoke, lyssna på cd på rummet. Vårdarsång; när
vårdaren interagerar med vårdtagaren med hjälp
av sång/nynnande.
Utevistelse
Promenad utomhus, tillsammans med personal
eller närstående. Tipspromenad. Gå/åka rullstol
för att handla.
Extra stöd
Vara en trygghet och någon som vägleder och
visar hur en uppgift ska utföras.
Övrigt
Här finns utrymme för andra åtgärder, så använd fantasin! Bolltäcke, kedjetäcke, värmekatt,
robotsäl. Plockförkläde. Almanacka för att underlätta tidsorienteringen. Whiteboard för att skriva
in dagens händelser. Vårdarhund, andra djur.
Gudstjänst. Toalettsaker i kontrastfärger för att
underlätta morgon-ADL. Lägga fram ett klädesplagg i taget, klä sig i sin egen takt.
Läs mer på www.bpsd.se
23
Undvikbar slutenvård
Undvikbar slutenvård och
återinskrivningar inom 30 dagar
Undvikbar slutenvård och återinskrivningar inom 30 dagar - ett svårt område som
kräver tydlig samverkan mellan vårdgivarna.
Sjuka äldre har ett särskilt stort behov av en
individanpassad, samordnad och kontinuerlig
vård och omsorg. Det ställer stora krav på
helhetssyn och samarbete över yrkes- och
organisationsgränser. Den dagliga vården
och omsorgen om äldre ska säkerställa och
förebygga att den enskilde inte drabbas av
sjukdomstillstånd som leder till inläggning i
slutenvård som hade kunnat undvikas.
Indikatorerna undvikbar slutenvård och
återinskrivningar inom 30 dagar används för
att arbeta för en mer sammanhållen vård och
omsorg som utvecklar omhändertagandet
utifrån den sjuka äldres behov. Läs om indikatorerna i faktarutan.
I Västernorrland har några modeller
testats
Så mycket bättre - i Kramfors och Sollefteå:
Det största delprojektet ”Så mycket bättre”
genomfördes för att utveckla ett arbetssätt,
så att äldre med sviktande hälsa upplever
trygghet och medbestämmande på egna
villkor, när de kommer hem igen efter en
sjukhusvistelse.
Genom att ha ett trygghetsskapande förhållningssätt genom hela vårdkedjan var målet
att:
• personen ska få ett säkert och tryggt omhändertagande på egna villkor
• vi ska använda våra resurser effektivare
• minska onödiga återinläggningar på
sjukhus
24
Ett viktigt fundament var att de äldre, direkt
vid hemkomsten efter en sjukhusvistelse,
skulle mötas av ”trygg hemtjänst”. Detta innebär bland annat att personalen har extra tid
avsatt samt att sjuksköterska och arbetsterapeut ska finnas som stöd till personen själv,
anhöriga och personal. Resultatet visade
små förändringar - mycket på grund av att
det var ett mycket begränsat antal individer
som var inblandade. Dock upplevde både
medarbetare, den äldre och dess anhöriga
en större trygghet med arbetssättet.
Andra områden som testats i
Västernorrland
Trygg hemgång i Timrå kommun:
Ring upp inom 72 timmar efter utskrivning
från de tre sjukhusen – läs mer på sidan om
Webbkollen
ViSam beslutstöd och säker utskrivning
En modell som tagits fram i Örebro län är beslutad att testas i Västernorrland. Planering
pågår kring detta när denna skrift kommer i
tryck. Läs mer om modellen på:
www.visamregionorebro.se.
SKL har identifierat tre områden:
• Säker hemgång är ett svenskt koncept
för att skapa en förbättrad utskrivning
med systematisk identifiering av patienter
med behov, förbättrad överlämning och
tidig uppföljning från primärvården efter
utskrivning. Länsövergripande följsamhet
säkras genom kontinuerlig uppföljning
och visualisering av arbetet.
Undvikbar slutenvård
•
•
Aktiv hälsostyrning med vårdcoach
tillhandahåller individanpassad koordinering för patienter med mycket omfattande
vårdbehov i syfte att förbättra deras
hälsa och resursanvändande. Konceptet innefattar sofistikerad identifiering
av patienter genom bland annat analys
av vårdkonsumtion, patientknuten vårdcoach som ger telefonstöd med koordinering och coachning samt tät uppföljning
av resultat.
Ingen väntan på akuten belyser hur
multidisciplinära vårdteam i samverkan
har startat en medicinsk äldrevårdsavdelning. Konceptet erbjuds patienter över
75 år med omfattande vårdbehov och
innebär att enkla och snabba kommunikationsvägar skapas mellan vård- och
omsorgsgivare. Detta möjliggör bland annat att patienterna kan läggas in direkt på
avdelningen och på så vis slippa passera
akuten.
Definition av Återinläggningar inom 30
dagar och Undvikbar slutenvård
Återinläggningar inom 30 dagar avser en
inläggning i slutenvård som sker inom 1-30
dagar efter att individen i fråga har skrivits ut
från ett tidigare slutenvårdstillfälle. Begreppet
syftar till att fånga vårdtillfällen som sannolikt
hade kunnat förebyggas. Ingen hänsyn tas
till eventuella orsakssamband mellan de två
slutenvårdstillfällena, vilka diagnoser som
berörs eller om vården sker planerat eller
oplanerat.
Undvikbar slutenvård avser slutenvårdstillfällen inom ett antal specifika diagnoser vilka
anses skulle kunna förebyggas om åtgärder
vidtas i ett tidigt skede. Begreppet inkluderar
alla slutenvårdstillfällen med någon av diagnoserna anemi, astma, diabetes, hjärtsvikt,
högt blodtryck, KOL, kärlkramp, blödande
magsår, epileptiska anfall, inflammatoriska
sjukdomar i bäckenorganen, njurbäckeninflammation samt öron-näsa-halsinfektion.
”Margaretas väg” är en film om bättre liv för sjuka äldre. Margareta, 77 år,
berättar om sin situation. Filmen är en del i en filmserie som heter Bättre liv
för sjuka äldre. Scanna in QR-koden här ovan för att komma direkt till filmen
via din smartphone eller surfplatta.
25
Kramfors - ett gott exempel
Fina resultat i
Kramfors kommun
Vid mätning av servicenivån inom Kramfors kommuns hemtjänst får kommunen
omdömet mycket väl godkänt i Socialstyrelsens mätning. Även i undersökningen
Öppna jämförelser visade Kramfors fina
resultat. 80 procent av brukarna tyckte att
personalen alltid bemöter på ett bra sätt,
det är fyra procent mer än riksgenomsnittet. Av brukare som bor på boenden är
85 procent mycket eller ganska nöjda
med sitt boende, också det ett resultat
över riksgenomsnittet. För att nå dessa
framgångsrika resultat har de olika hemtjänstenheterna i kommunen satsat
systematiskt på rutiner i verksamheten.
Anna-Stina Fors Sjödin, förvaltningschef i
Kramfors Kommun förklarar resultaten:
– Delaktighet är en framgångsfaktor i kvalitetsarbetet inom hemtjänsten. Brukarnas
synpunkter samlas alltid in inför en insats
och vi gör även en riskbedömning. En fråga
vi ställer oss i verksamheten är ”Hur upplever
de äldre sin situation och hur mår de i den?”
Vi arbetar med tidig kartläggning och blir det
ett beslut omvandlas det till en genomförandeplan.
Hur identifierar ni resursbegränsningar i verksamheten?
– Vi försöker se bortom begränsningarna och
koncentrera oss på det som verkligen går att
förbättra, de möjligheter som finns. Vi satsar
på att fokusera på de resurser vi har och inte
förlora oss i orealistiska önskningar. Pengar
är alltid en diskussion hos oss också, vi är
dock många som kan göra något med de
resurser vi trots allt har.
Finns det utrymme för personlens
idéer och egna lösningar?
– Personalen är absolut viktig att lyssna på.
Kvalitetsregistren är en viktig del då de jobbar med äldre. Man finns till för att hjälpa en
person, man vill se att det man gör är bra för
brukaren.
26
Anna-Stina Fors Sjödin.
När vi jobbar med kvalitetsregistren (Senior
Alert, BPSD) så är personalen i högsta grad
involverad. Vi jobbar systematiskt med uppföljning och då ser personalen resultaten på
ett bra sätt.
Hur arbetar ni i ledningen med
coachning och vidareutbildning?
– Vi har till exempel chefsutvecklingsprogrammet och det har även varit viktigt för
chefer inom äldreområdet att gå högskoleutbildningen ”Nationell utbildning för äldreomsorgens chefer” som erbjudits. Kramfors
försöker ligga i framkant även där och har
sänt nio chefer på den utbildningen.
Hur ser ledningen på arbetet och
resultaten?
– Det är viktigt att politiker efterfrågar resultat. Hos oss efterfrågar både chefer och
politiker resultat. Vi försöker synka denna
efterfrågan med personalen genom att vår
personal kommer och berättar för politikerna
hur de arbetar. Socialnämnden har till exempel ett informationspass och då kommer ett
förbättringsteam och berättar vad som görs i
förbättringsarbetet.
Hur har Kramfors kommun arbetat
med prestationsmedlen?
– Prestationsmedel är bra som stöd men
räcker inte för att få en organisation att ändra
arbetssätt. Man kan bli triggad när det kommer men sen finns alltid en risk att ”nyhetens
behag” upphör. Därför måste förändringarna
implementeras naturligt och bli en del av den
kontinuerliga verksamheten, på lång sikt. Alla
medarbetare har inställningen att de vill vara
professionella och att det arbete man gör ska
få effekt. I Kramfors har vi byggt från grunden
på den inställningen, avslutar Anna-Stina.
Webbkollen
Webbkollen - trygghet i vardagen
2012 startade SKL upp ett webbaserat
verktyg för att intervjua äldre som kommit hem efter en sjukhusvistelse eller
personer som blivit återinskrivna inom
slutenvården inom 30 dagar efter tidigare
vårdtillfälle. Syftet med intervjuerna var
att ta reda på om personen blivit hjälpt
på sjukhuset för det dom sökte för, om
personen fått information vid hemgång,
om de erhållit läkemedelslista och det
viktigaste om de vara trygga hemma.
Webbkollen undersöker den kvalité på vården av den äldre på sjukhuset samt vilken
livskvalité personen har då den kommer hem
och svaren ger många aspekter på den vård
vi ger den äldre patienten. Det som läggs in
i webbkollen är helt anonymt, inget personnummer eller namn används vid intervjuerna
av patienterna.
Resultat i Västernorrland
Webbkollen finns i tre varianter och det är:
•
Webbkollen sjukhus ring upp (hette
i starten Webbkollen hemma): Inom tre
dygn efter att en äldre patient skrivits ut
från en vårdavdelning rings patienten upp
och en intervju görs med patienten eller i
vissa fall anhörig. Den personal som utför
intervjuerna är oftast personal på sjukhuset men de behöver inte ha haft en vårdrelation med patienten. På sjukhuset i
Sundsvall har de flesta intervjuerna gjorts
av vårdplaneringssjuksköterskor och på
Sollefteå sjukhus är det en pensionerad
sjuksköterska som har anställts för dessa
intervjuer. 22 888 stycken uppringningar
har gjort i hela Sverige från starten fram
till 2015-01-23.
I Västernorrland har det under samma tid
gjorts 1961 stycken intervjuer.
•
Webbkollen sjukhus återinskrivna
används då en patient återvänt och skrivits in på sjukhuset igen inom 30 dagar.
Intervjun görs direkt på vårdavdelningen
och lägger stort fokus på vad som inte
fungerade hemma som gjorde att patienten kom tillbaka till sjukhuset samt vad
kunde man gjort annorlunda på sjukhuset
vid tidigare vårdtillfällen. Det är betydligt
färre intervjuer gjorda på återinskrivna
än webbkollen ring upp. I hela landet
från starten fram till 2015-01-23 är det
1779 stycken intervjuer gjorda. I Västernorrland har vi utfört 105 stycken under
samma tid.
27
Webbkollen
•
Webbkollen vårdcentral/hälsocentral,
kommunal vård och omsorg är den
senaste delen av webbkollen och den
startades upp under 2014 vilket gör att
det inte är så många inlagda i denna
version. I hela landet är det 2505 stycken
intervjuade fram till 2015-01-23. Det är
några landsting/kommuner i landet som
har satsat på detta och i Västernorrland
är det bara några fåtal och då från Örnsköldsviks kommun. Intervjuerna ska
ske med personer som haft någon vårdkontakt med till exempel sin vårdcentral/
hälsocentral eller med den specialiserade
vårdens öppna verksamhet. Det går även
att intervjua patienter som legat inne på
sjukhus men då riskerar man att intervjua
samma patienter som på webbkollen
sjukhus ring upp.
Nuläget
I Västernorrland startades många intervjuer
under 2012 och 2013 men tyvärr har det
minskat betydligt under 2014. Flest intervjuer
då det gäller webbkollen sjukhus ring upp har
utförts av allvården i Sollefteå och de har under hösten 2014 även önskat få resultat från
webbkollen för att se vad som kan förändras
och förbättras. På Örnsköldsviks sjukhus
gjordes inte några intervjuer alls under senaste halvåret 2014, Sollefteå 328 stycken
och Sundsvalls sjukhus 29 stycken.
Då det gäller återinskrivna är det endast
några få intervjuer gjorda under hela 2014.
I webbkollen kan resultaten till en enskild
vårdavdelning brytas ned och det är ett
mycket enkelt sätt att få kunskap om patientens upplevelse av vården samt respektive
avdelnings kvalité. Frågorna i webbkollen
består av flervalsfrågor men patienterna kan
även ge övriga kommentarer om vården och
dessa är av stor betydelse. På sidan 29 kan
ses svar på frågan hur det har fungerat efter
hemkomst, bra respektive dåligt.
Webbkollen är ett bra sätt att fånga upp patienters
upplevelser av vård som ges i samband med in- och
utskrivning vid sjukhusvistelse.
Framtid
Det är viktigt att fortsätta med alla delar av
webbkollen både inom kommunerna och
landstinget. Det är ett lätt sätt att ta reda på
hur våra patienter/brukare upplever vården
och eftersom de är våra kunder måste vi
lyssna på kunden för att kunna ge den bästa
vården.
Minskningen av antalet uppringda vad gäller
webbkollen sjukhus ring upp under 2014
är oroande. Som ett led i att minska risken
för onödig återinskrivning på sjukhus borde
ett arbete med att intervjua återinskrivna nog
startas upp. Detta eftersom antalet som kommer tillbaka till sjukhuset inom 30 dagar är
ganska högt och borde kunna minskas.
Gå in på www.webbkollen.com
28
Webbkollen
Citat som framkommit i samtal med patienter i Västernorrland via webbkollen
efter hemgång från sjukhuset.
Vad har fungerat dåliget efter hemgång?
•
•
•
•
Vad har fungerat bra efter hemgång?
• Hemtjänsten är här så mycket att vi
•
•
•
•
•
•
•
nu fått be dem komma lite mindre ofta
” de kan ju inte bara komma hit för att
titta lite på honom ibland, det blir ju
inget kvar för mig att göra” sa frun.
Mår bra. Det går bra med mobiliseringen hemma.
Bra personal. jag kände mig lite skraj
att åka direkt hem efter ett par månader på sjukhuset. Bra att det här finns
för lite mellanlandning så att jag kan
känna efter lite...
Det fungerar bra, men samtidigt har
jag ju efter sex veckor på sjukhuset
vant mig vid att ha sällskap och upppassning som på ett högklassigt hotell.
Såklart jag även blivit trött och orkeslös
av allt detta, men det går nog frammåt
sakta men säkert.
Tack vare hjälpen från hemtjänsten.
Hemtjänsten mötte upp och det är
redan planerat för en uppföljning.
Hemtjänsten gör det dom ska.
Mår bättre.
•
•
•
•
•
•
•
Trött.
Sovit dåligt.
Förstoppad igen.
Hemtjänstens otillräcklighet beskrivs
av patienten som bristande kompetens
inom omsorg. Hemtjänsten har till exempel av patienten upplevts som osäker
när de ska hjälpa patienten och har
även uttryckt sig vara osäker på en del
moment som är delegerad från distrikssköterska.
Oroskänsla i magen. Det är lite upp och
ner.
Blivit svullen i kroppen.
Legat högt i socker trots tillgång till vårdpersonal dygnet runt. Därmed upplevts
som hängig.
Hamnade på en demensavdelning så
det har känts stökigt.
Enda alternativet utifrån patientens situation är att vara på kortids. Men det är
hemskt. Fram till dagen innan hon kom
in på sjukhus var hon en vanligt fullt
fungerande kvinna. Nu är allt upp och
ner och vi får inte svar på våra frågor.
om vi fick svar kanske vi kunde acceptera svaren.
Känt sig övergiven. hade velat haft en
vårdpersonal som kände till hela historiten för att slippa berätta samma sak
flera gånger.
Trött och slut. Frukosten kom inte morgonen efter utskrivning. Upplever att
hon säkert är trött av alla mediciner.
29
Verktyg
Tips till chefer
Den absolut bästa effekten för ökad kvalitet uppnås i verksamheter som följer sina resultat regelbundet. Det finns inga genvägar.
Redovisa resultat på APT (personalmöten), anhörigmöten och
diskutera hur det kan bli bättre. Genom att bjuda in alla i arbetet
skapas ett kollektivt medansvar för verksamhetens kvalitet.
Hur ska jag som chef börja?
• Skapa en mindre grupp i verksamheten
•
•
•
•
som kan diskutera lokala kvalitetsmål.
Identifiera vilka kvalitetsregister eller
andra resultat som ska följas och analyseras.
Skaffa inloggning till registren eller delegera till underställd att ta fram resultat
regelbundet.
Hitta en eller flera platser i verksamheten där ni kan ha era resultat uppsatta
(resultattavla).
Se till att ha tillgång till en färgskrivare att
skriva ut resultaten på.
I varje kvalitetsregister kan du som
chef hämta lokala resultatdata och på
kommun- och landstingsnivå finns
www.kvalitetsportal.se för att följa
övergripande resultat.
Att använda PDSA-cirkeln i det lokala förbättringsarbetet skapar ordning och reda och ger ett
strukturerat arbetsflöde.
Skapa regelbundna rutiner
• Ta ut resultat ur exempelvis kvalitetsregister regelbundet.
• Sätt upp dem på resultattavlan.
• Ha en stående punkt på alla APT och
anhörigträffar kring resultaten.
Exempel på en resultattavla från Furubackens
äldreboende i Ånge. Som chef är det ett enkelt
och funktionellt verktyg för både brukare, personal och besökare i verksamheten.
30
Ta en sak i taget - bestäm ett eller max två
områden som ni kan utveckla/förbättra under
en kortare tid så att de nya rutinerna sätter
sig. Välj senare ett nytt område, lyssna på
personalen vad de vill utveckla. Ta hjälp från
MAS, kvalitetsutvecklare eller högre chef om
du behöver det.
Slutord
Mäta för att veta
- veta för att leda
Satsningen ”Bättre liv för sjuka äldre” har
varit en gigantisk satsning sett till antalet
inblandade medarbetare i kommun och
landsting. Bara i kvalitetsregistret Senior
alert finns över 1700 användare i länet.
Under de två sista åren i satsningen har
över 3000 medarbetare per år deltagit i
olika utbildningar som erbjudits. Det har
varit allt från teamutbildning till större
kvalitetsregisterkonferenser och coaching
direkt på arbetsplatsen med utvecklingsledare.
För att kunna ha lyckats med allt detta har
staten skjutit till medel i form av stimulansmedel som bekostat utvecklingsledare som
i sin tur kunna sätta upp utbildningar och
coacha i förbättringsarbete. Utbildningarna
har i stort sett varit gratis för huvudmännens
medarbetare att delta på. Medlen har även
använts till analysarbete och lokala delprojekt, exempelvis projektet ”Så mycket bättre”
som vi kunnat läsa om på sidan 24.
Prestationsmedel
I satsningen har staten även använt prestationsmedel. Det har stimulerat verksamheten
att komma igång med registerarbete och det
har varit helt avgörande i många fall. Prestationsmedlen får dock inte vara ändamålet i
sig – målet är och har alltid varit att förbättra
livet för de mest sjuka äldre och genomföra
en kunskapshöjning på bred front i både
kommun och landsting – samt trimma ihop
samverkan för att minska undvikbar slutenvård och återinskrivningar inom 30 dagar
(sidan 24).
Nu när prestationsersättningen försvinner
är det viktigt att alla huvudmän fortsätter
att använda kvalitetsregistren i sitt fortsatta
Trenden är tydlig i Senior alert. Allt färre äldre
får sina risker bedömda i Senior alert. I sin
förlängning innebär det att fler äldre med stora
risker rikserar fallskador, undernäring, trycksår
och försämrad munhälsa.
förbättringsarbete – så att allt arbete under
Äldresatsningen inte varit förgäves. Trots
detta ses en kraftig minskning i exempelvis
Senior Alert i både landstinget och länets
kommuner. Detta kan illustreras med att av
de 1700 användarna i Senior Alert så har
bara 604 varit inne i registret under januari
2015. Samma trend kan även ses i de andra
kvalitetsregistren.
Chefens ansvar
Med anledning av denna utveckling är det
på plats att lyfta fram chefens ansvar. Chefer
på alla nivåer har ett stort ansvar att ta fram
eller fråga efter resultat. Västernorrland har
genomfört ett bra arbete med åtgärder för att
minska antalet olämpliga läkemedel –
vilket sannolikt är en stor orsak till att vi är
det enda län i landet där antalet fall med
skador minskar. Men vi kan göra mer på alla
områden som omfattats under satsningen.
Samverkan ger möjligheter
En viktig del är att vi vet vad som behöver
förbättras som Anna-Stina och Anders skriver
om på sidan 3. Även dåliga resultat är viktiga
att lyfta fram – för det ger en medvetenhet
hos alla medarbetare och chefer samt politiker vad som behöver förbättras. Lösningarna kan se olika ut – men med samverkan
mellan huvudmännens medarbetare och på
ledningsnivå ökar förutsättningarna för att
göra morgondagens äldrevård lite bättre än
gårdagens. Om vi mäter får vi veta och när vi
vet – vet vi vad som behöver göras!
31
Äldresatsningen – Bättre liv för sjuka äldre
i Västernorrlands län fortsätter
Den 5 februari 2015 genomför Äldresatsningen i Västernorrland sin sista konferens.
Det är ingen avslutningskonferens – möjligen en fortsättningskonferens. Men vad
är det som hänt under de här åren? 2010 tecknades den första överenskommelsen
mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Regeringen kring de mest
sjuka äldre. I den här rapporten kan du läsa om det som hänt, de resultat som verksamheten har uppnått och det som inte är riktigt klart än – för utvecklingen stannar
inte av. Vården om de mest sjuka äldre fortsätter att utvecklas, det är de små stegen som räknas och varje möte mellan vårdens personal och den sjuke äldre kan
alltid bli lite bättre.
Anders Engelholm, utvecklingsledare och samordnare för äldresatsningen
Kommunförbundet Västernorrland
”Alla ska kunna åldras
med trygghet och självbestämmande, med
tillgång till en god vård
och omsorg”