1. No category

arbetsmiljö
Text Hillevi Hemphälä och Per Nylén
Illustration Anette Hedberg
Belysning vid bildskärmsarbete,
krav och rekommendationer
Mer än hälften av alla arbetstagare arbetar dagligen
med datorer och behöver därför en belysning som
är anpassad för bildskärmsarbetet. Den som arbetar
professionellt med belysning och har kunskaper om
behov, lagkrav och rekommendationer kan således
erbjuda sina tjänster till ett mycket stort antal arbets­
givare m fl. I Ljuskultur nr 4/2013 redogjorde vi för
Arbetsmiljöverkets övergripande belysningskrav.
Här beskriver vi de regelstyrda belysningskraven
i föreskriften Arbete vid bildskärm1 som bygger på
ett motsvarande eu-direktiv.
38
LJUSKULTUR 1 / 14
För att skapa goda belysnings­
förhållanden vid datorarbete
krävs komplexa överväganden.
Belysningens utformning styrs till
stor del av datorskärmarnas place­
ring i rummet, men också av skär­
marnas detaljutformning, exempel­
vis graden av reflektans i bildskärms­
ytan. Arbetstagarens synförmåga och
arbetsställning måste också inklude­
ras, datorarbete ingår idag i vitt skilda
typer av arbetsuppgifter och miljöer.
Även det traditionella kontorsarbetet
har förändrats då det allt oftare ut­
förs i olika former av kontorsland­
skap. Denna mångfald av förutsätt­
ningar för syn och belysning ska
arbetsmiljö
samordnas så att arbetstagaren kan
se och utföra arbetsuppgiften utan
onödig påfrestning på ögonen eller
övriga delar av kroppen. Nedan ges
exempel på de lagstadgade kraven i
bildskärmsföreskriften (kursiv text)
följda av kommentarer till dessa.
Allmänbelysningen ska ge
lämplig luminansfördelning
i rummet och lämplig kon­
trast mellan skärmen och
den omgivande miljön (§3)
Oftast nämns luminansfördelningen
5:3:1 som ett lämpligt förhållande
mellan det direkta arbetsområdet,
det omgivandet arbetsområdet res­
pektive den yttre delen av rummet.
Luminanserna i området bakom
skärmen ska harmonisera med ljus­
styrkan på bildskärmen som ska
kunna justeras av användaren för att
anpassas till bakgrunden och den
omgivande miljön i övrigt. Belys­
ningen av området bakom bildskär­
men bör utformas så att luminansen
uppgår till drygt hälften av luminan­
sen från bildskärmens aktiva bildyta.
Dessa luminanser återfinns oftast i
intervallet 50 –300 cd/m2.
Allmänbelysningen får
inte försvåra avläsningen
av bildskärmen (§3)
Sådana svårigheter uppstår om den
vertikala belysningsstyrkan är så
hög att det ljus som reflekteras från
bildskärmsytan stör avläsningen av
skärmen. De senaste åren har bild­
skärmar med högblank glasyta do­
minerat på marknaden. Resultatet är
en dov spegelbild som uppstår om
den bild som visas på skärmen inne­
håller stora svagare upplysta partier
eller om texten visas med negativ
kontrast d v s ljusa tecken på mörk
bakgrund. Vissa bildskärmstillver­
kare har dock åter börjat erbjuda
skärmar med diffus reflektans i skärm­­
ytan vilket medför kraftig minskade
reflektioner och spegelbilder. Vid
höga vertikala belysningsstyrkor
mot högreflektiva skärmytor ökar
risken för störande reflekterat ljus.
Ny belysningskatalog från
Elektroskandia
Under februari 2014 lanserar Elektroskandia Belysning sin nya belysningskatalog Teknik & Design.
Katalogen innehåller många nyheter, med ett av branschens bredaste utbud av LED-armaturer.
En av höjdpunkterna i katalogen är en helt ny downlightserie, och en serie pendlade armaturer.
På utomhussidan presenteras två helt nya utomhusserier.
Du kan redan nu beställa ditt ex hos Elektroskandia på artikelnummer E99 500 03, eller kontakta
Elektroskandia kundtjänst på telefon 0771-39 10 00.
Elektroskandia Belysning
arbetsmiljö
Här finns skäl att nämna ledbaserad kontorsbelysning. Då denna
utförs i form av ljusplattor ”eng.
tiles” om t ex 60 × 60 cm kan till­
räckliga belysningsstyrkor på arbets­
området uppnås, med mindre risk
för bländning jämfört med de höga
luminanser som kan uppstå från då­
ligt avskärmade lysrörsbestyckade
takarmaturer. Eftersom den lysande
ytan i led-plattorna är stor kan
luminanserna i synfältet hållas låga
och ändå skapa belysningsstyrkor
på långt över 500 lx med ett rimligt
antal plattor. En annan effekt är att
den vertikala belysningsstyrkan ofta
kan ökas utan att nödvändigtvis
skapa bländning vilket ger mer dags­
ljusliknande förhållanden i detta
avseende. Vi har dock i en tidigare
artikel pekat på att vissa led-tekni­
ker skapar höga ljusmodulationer
vid dimning. Se även vår kommentar
som följer efter denna artikel gällande
tillrättaläggande från Belysningbran­
schens Tekniska Kommitté, publice­
rat i förra numret av Ljuskultur.
Om det behövs ska det
finnas platsbelysning (§3)
Allmänbelysningen kan ibland vara
otillräcklig, särskilt för äldre arbets­
tagare. Att dimensionera belysnings­
styrkan så att den är tillräcklig för
alla är både slöseri med energi och
installationskostnader. Kravet på att
alla har rätt till en belysning som
motsvarar det individuella behovet
kan istället uppnås genom att de
arbetstagare som upplever att all­
mänbelysningen är för svag, trots
att rekommenderade nivåer uppnås,
erbjuds någon form av justerbar och
bländfri bordsplacerad armatur.
En bildskärmsarbetsplats
ska utformas så att det inte
uppkommer besvärande
bländning och reflexer från
den omgivande miljön (§3).
40
LJUSKULTUR 1 / 14
I kontorslandskap förekommer
ibland bländning från lågt sittande
armaturer längre fram i arbetsloka­
len. Armaturer som å andra sidan
sitter bakom arbetstagaren kan åter­
speglas i bildskärmsytan, särskilt i
högblanka modeller. Väl avskärmade
armaturer och/eller fysiska avskärm­
ningar mellan armaturerna och
arbetstagaren ifråga är en förutsätt­
ning för att förhindra sådan direkt
eller indirekt bländning. En enkel
form av avskärning av bländande
befintliga armaturer är att placera
rullgardiner i taket som dras ner just
så mycket som behövs för att uppnå
lagom avskärmning. Långsiktigt är
den bästa metoden självfallet att an­
skaffa armaturer med en mekanisk
avskärmning större än 45° när den
ska användas i kontorslandskap/
flerpersonsrum. Med en sådan
mekanisk avskärmning kan risken
för bländning från grannens armatur
minskas eller undvikas helt.
Fönster ska ha en juster­
bar anordning för avskärm­
ning av dagsljus som lyser
in på arbetsplatsen (§3).
Bildskärmsarbete går oftast utmärkt
att kombinera med dagsljus. För att
undvika direkt eller indirekt bländ­
ning från fönstren vänds bildskärmen
lämpligen i nittio graders vinkel mot
fönstren så att blickriktningen löper
parallellt med fönsterväggen. Om
arbetsstationen ligger nära en hörn­
gavel uppstår ofta problem eftersom
direkt eller indirekt dagsljus från
någon av fönsterväggarna sannolikt
kommer framifrån eller bakifrån.
Föreskriften anger därför att alla
fönster ska ha justerbar avskärmning
av besvärande dagsljus som lyser
in på arbetsplatsen, om möjligt utan
att utblicken helt försvinner.
Armaturer vid den enskilda bild­
skärmsarbetsplatsen hängs lämp­ligen
rakt ovanför den närmaste skrivbords­
kanten, d v s ovanför något framför
arbetsmiljö
Diagram
Design: Pontus Ny
”Jag vill att Diagram skall
upplevas som ett verktyg
eller instrument för att
rikta ljus. Målet har varit
att arbeta fram en ton
av konstruktivism på ett
elegant och lågmält vis.”
Se mer av Diagram
på byrydens.se
LJUSKULTUR 1 / 14
41
arbetsmiljö
arbetstagaren. På så vis hänger den så
långt bak att den ligger utanför syn­
fältet men ändå så långt fram att den
inte återreflekteras i bildskärmsytan.
Detta förutsätter att tangentbordet
har en matt yta och arbetsytorna på
skrivbord och arbetsbänkar är lågre­
flekterande för att undvika besväran­
de reflexer. Högblanka skrivbordytor
kan medföra stark obehagsbländ­
ning medan helt vita eller svarta
skrivbord kan ge upphov till olika
former av kontrastbländning.
Syn- och belysningsför­
hållanden får inte ge
upphov till olämplig
arbetsställning (§3)
Även ljuskällor som enbart stör
seendet marginellt kan ge upphov
till ogynnsamma kroppsställningar.
För att minska besvären intas ofta
omedvetet ställningar som, om de
upprepas under längre tidperioder,
kan utvecklas till belastningsbesvär.
42
LJUSKULTUR 1 / 14
Även föreskriften Belastningsergo­
nomi2 innehåller i §4 belysningsrela­
terade krav på att synförhållanden
ska undersökas för att granska om
de påverkar arbetsställningarna och
arbetsrörelserna negativt.
För att på ett systematiskt sätt in­
ventera belysningen vid bildskärms­
arbetsplatser finns flera olika check­
listor. Prevent (www.prevent.se) har
checklistor för bildskärmsarbete och
för kontorsarbete vilka innehåller få
men relevanta frågor om belysning.
I boken Syn och belysning i arbetsli­
vet, utgiven år 2012 av Prevent finns
både en enkel och en mer detaljerad
checklista som bl a tar upp aspekter
på syn- och belysningsförhållanden
vid bildskärmsarbete. 
arbetsmiljö
om förfat tarna till artikeln
Kommentar till det tillrättaläggande
Belysningsbranschen Tekniska Kommitté
skrev gällande flimmer från LED
i Ljuskultur nr 6/2013
Hillevi Hemphälä är Leg Optiker,
Fil. Lic. Doktorand Synergonomi,
Lunds Universitet/LTH Institutionen
för Designvetenskaper, Avd. för ergonomi
Per Nylén är docent och verksam vid
Arbetsmiljöverket och KTH i Stockholm
Kommittéen skriver att Hemphälä och Nylén i sin artikel om
flimmer i Ljuskultur nr 5/2013 målar upp ett skräckscenario då vi
påtalar att höga ljusmodulationer kan förekomma vid dimning av
vissa typer av led-baserade armaturer. Vidare att vi förstärkt den
bilden i andra medier. Läser man vår text noggrant så framgår det
att vi inte är oroade av led som ljuskälla i sig, tvärt om. Vad vi
påtalar är att vissa styrdon medför kraftiga ljusmodulationer vid
dimning och att detta riskerar att påverka vissa individer påtagligt
negativt. Dessa farhågor baserade vi bl a på den refererade artikeln
av Poplawski och Miller, men vi delar även farhågorna med repre­
sentanter från både forskarsamhället och myndighetssfären, se
exempelvis artikel av Hammarbäck2. Vad gäller vår medverkan
i andra medier ska man ha i minnet att massmedia ibland har en
tendens att dramatisera hälsoeffekter av ny teknik genom att vinkla
fakta och uttalanden. Ingen av oss har någonsin påstått att alla ledarmaturer avger flimmer – av det enkla skälet att det inte är sant.
1. Arbete vid bildskärm (afs 1998:5)
Kan laddas ner från www.av.se;
Lag och rätt; Föreskrifter.
2. Belastningsergonomi (afs 2012:2)
Kan laddas ner från www.av.se;
Lag och rätt; Föreskrifter.
3. Hammarbäck 2013; Led and the
return of the flicker? Lighting Magazine nov–dec 2013. s. 36–41
Stockholm
Furniture &
Light Fair 2014
Ny design, starka idéer och lönsamma möten
Nyanlända möbler, den senaste belysningsdesignen,
färska trender, nytänkande lösningar och viktiga möten.
Missa inte när 750 företag presenterar sina nyheter –
årets chans att inspireras, träffa nya kontakter och
göra bra affärer.
Vi ses på Stockholm Furniture & Light Fair 2014 –
världens största mötesplats för skandinavisk möbeloch belysningsdesign 4–8 februari.
Välkommen till Stockholmsmässan under
Stockholm Design Week.
stockholmdesignweek.com
northernlightfair.com
stockholmfurniturefair.com
4-8 februari 2014
LJUSKULTUR 1 / 14
43