Anna hjälper vid motionsskador
Ett magasin från Region Östergötland Nummer 2 2015 NY ENHET Anna hjälper vid motionsskador TEMA: SENIORHÄLSA Träning viktigt för äldre LÄKEMEDEL Handla säkert på internet INNEHÅLL HÄLSOTECKEN Nummer 2, 2015 3 AVGIFT OM BESÖK INTE BOKAS AV 4-5 I korthet 6 Rökfritt i vården ”Jag kallar honom värstinginstruktören” 7 Stöd till unga med drogproblem Han vet inte om det, men jag kallar honom värstinginstruktören. För att han är stenhård och hela tiden utmanar oss. Tuff, men peppande och alltid med ett skämt på lager. För mig och min träning är han perfekt. Jag behöver någon som sparkar lite på mig för att jag ska ge mitt bästa. Jag tror att det handlar om just det, att man måste hitta den form av motion som passar en själv bäst. Annars är risken stor att den inte blir av, trots att vi vet att det är viktigt att vi rör på oss genom hela livet. Psykologen Johan Jäder Malmlöf träffar många äldre i sitt arbete. ”Fysisk aktivitet är bra för både den fysiska och psykiska hälsan”, säger han i det här numrets tema seniorhälsa. Där får du också möta Ulla Larsson, snart 91 år, som promenerar och gör gymnastik varje dag. Promenerar gör även Jennica Petré. När hon väntade sitt andra barn fick hon veta att hennes BMI innebar fetma. Med stöd av sin barnmorska förändrade Jennica sina levnadsvanor och hon började med vardagsmotionen. Motion och idrott kan ibland leda till små eller stora skador. För att personer som har skadat sig ska få rätt hjälp snabbt har Region Östergötland startat en motions- och idrottsskadeenhet. 8 HÄLSOCOACHERNA: REDAKTÖREN Cecilia Ottosson E-post: [email protected] Telefon: 010-103 78 29 Frågor och svar om hälsa och livsstil 9 Närtrafik på nytt sätt 10-13 TEMA: SENIORHÄLSA Ulla är en aktiv 90-åring 14-15 Hjälp vid motionsoch idrottsskador 16-17 FORSKNING: GRAVIDA MED FETMA Jennica har ändrat sina levnadsvanor 18 Bästa strategin mot hiv 19 Korsordet 20-21 RÅD FRÅN TOPP TILL TÅ: Hosta hos barn, mjäll och vårtor 22 HALLÅ DÄR: Margareta Fransson om e-hälsa 23 LÄKEMEDEL: Handla säkert på internet Redaktör: Cecilia Ottosson, Region Östergötland Upplaga: 218 000 ex Grafisk form: Markus Reklambyrå AB Distribution: Posten Omslagsbild: Sjukgymnast Anna Ridström, Foto: Staffan Gustavsson Adress: Region Östergötland, 581 91 Linköping Foto: Staffan Gustavsson, Göran Billeson, Katja Kircher och Shutterstock E-post: [email protected] Tryck: Elanders Gummessons AB 2 HÄ L SOT EC K EN NR 2 2015 Telefon: 010- 103 00 00 Webbplats: www.regionostergotland.se 24 YRKESPORTRÄTTET: Christer Andersson, chefläkare Glest i väntrummet. Kom ihåg att boka av din tid om du inte kan komma på ditt besök, så någon annan kan få tiden. – Om man inte bokar av tar man en tid från ett annat sjukt barn som behöver den, säger Tobias Ekenlie, verksamhetschef vid barn- och ungdomskliniken på Vrinnevisjukhuset. Boka av besök om du inte kan komma – slipp avgift och ge någon annan tiden 6 400 patienter uteblev förra året från sina bokade besök hos mödrahälsovården och preventivmedelsrådgivningen utan att avboka. Sedan den 1 september tas därför en avgift ut för besök som inte avbokas. BESÖK HOS MÖDRAHÄLSOVÅRDEN och preventivmedelsrådgivningen är avgiftsfria, men den som uteblir från ett besök utan att avboka får betala en avgift för det. Avgiften är 100 kronor om besöket inte är bokat hos en specialistläkare. Då är avgiften 300 kronor. Sms påminner – Det här är en åtgärd för att minska antalet uteblivna besök. Det är viktigt att avboka sitt besök om man inte kan komma så att tillgängliga tider kan utnyttjas av patienter som behöver insatser, säger Lena Lundgren, hälsooch sjukvårdsdirektör i Region Östergötland. Sedan avgiften infördes skickas även sms till patienter för att påminna om bokade tider. Han påminner om vikten av att avboka besök i så god tid som möjligt. Redan 2011 infördes en avgift för uteblivna läkar- och sjuksköterske besök inom den barn- och ungdomsmedicinska vården vid länets sjukhus och Allergicentrum. Själva besöket är avgiftsfritt för barn och ungdomar upp till 18 år, men om de uteblir är avgiften 300 kronor för ett läkarbesök och 100 kronor för sjukvårdande behandling. – Om man inte bokar av tar man en tid från ett annat sjukt barn som behöver den. Uteblivna besök har minskat Sedan införandet har antalet uteblivna besök minskat på barn- och ungdoms kliniken vid Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Då uteblev fyra procent av patienterna och nu är siffran två procent de flesta månader, men ökar på sommaren. – Det beror på avgiften, men också på att vi bokar tider via telefon så man kan komma överens om en tid som passar istället för att skicka ut en tid, säger verksamhetschef Tobias Ekenlie. Text: Cecilia Ottosson Foto: Åsa Källstrand Thor och Christian Nordén FAKTA Avgifter vid uteblivna besök Tas ut för vuxna i primärvård och specialiserad vård. Tas ut för barn och ungdomar upp till 18 år i specialiserad vård och för uteblivna besök hos logoped, sjukgymnast och arbets terapeut i både specialiserad vård och primärvård. Undantag gäller för barn- och ungdomspsykiatrin, barn- och ungdomshabiliteringen och ungdomsmottagningen/ ungdomshälsan. Avgiften är densamma som besöket skulle ha kostat. Barn och ungdomar betalar samma avgift som vuxna även om själva besöket är avgiftsfritt. HÄLSOT EC KEN NR 2 2015 3 I KORTHET Unik hjärtoch lungstudie i Linköping Ett världsunikt forskningsprojekt inom hjärta, kärl och lunga har inletts i Linköping. 5 000 personer ska undersökas i projektet Swedish CardioPulmonary bio Image Study (SCAPIS) som har som mål att ta fram bättre behandlingar 5 000 PERSONER i Linköpings kommun Extra satsningar görs bland annat på barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Satsningar på cancervård, ambulans och barns hälsa Cancervården, vårdcentralerna, ambulansverksamheten och barns och ungdomars hälsa är några av de områden som hälso- och sjukvårdsnämnden satsar extra resurser på under 2016. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN har beslutat om några områden där extra satsningar på totalt 108 miljoner kronor ska göras nästa år. 22 miljoner kronor ska användas för att förbättra barns hälsa. Pengarna ska bland annat gå till tidiga insatser för barn med psykisk ohälsa och till insu- linpumpar och sensorer inom diabetes vården. Cancervården får också ett tillskott på 22 miljoner kronor, som ska användas till cancerläkemedel, rehabilitering och utökad screening med gynekologisk cellprovtagning. Ambulanssjukvården förstärks med 25 miljoner kronor, för att till exempel införa lättvårdsambulanser i alla länsdelar. Primärvården får 16 miljoner kronor, som ska gå till att utöka antalet STläkare på vårdcentralerna och till vårdcentraler som har en särskilt hög andel patienter med stora behov. Sammanhållen journalföring FÖR ATT VÅRDEN ska kunna få en heltäckande bild av dig som patient, ingår Region Östergötland i sammanhållen journalföring med andra vårdgivare. Den som vårdar dig kan se vilken vård du har fått tidigare, förutsatt att du ger ditt samtycke. Du har rätt att spärra hela eller delar av din journal. Kontakta din vården- 4 HÄ L SOT EC K EN NR 2 2015 het eller Patientkontoret på telefon 010-103 22 88. Då ansvarar du för att vården får den information de behöver om dig. Du har också rätt att få veta vilka som har tagit del av din journal. Kontakta i så fall: Region Östergötland, Patientkontoret, 581 85 Linköping. ska undersökas i SCAPIS som lokalt drivs av Universitetssjukhuset i Linköping, Linköpings universitet och Hjärt-lungfonden. Totalt ingår sex svenska univer sitetssjukhus. – Det här är Sveriges i särklass största studie inom hjärt-, kärl- och lung forskning med målet att ta fram bättre behandlingar i vården. Vi hoppas på ett högt deltagande, säger Carl Johan Östgren, forskningsledare i Östergötland. Deltagarna, som har valts ut slump mässigt, får ett brev med en inbjudan till studien. Det går alltså inte att anmäla sig själv. Deltagarna erbjuds läkarundersökningar av hjärta, kärl och lungor. Det sker med avancerad datortomografi teknik som gör det möjligt att upptäcka bland annat förträngningar på hjärtats kranskärl på ett tidigt stadium. Vinsten för deltagarna blir att de får en noggrann hälsoundersökning och om riskfaktorer upptäcks kommer de att erbjudas vård. Foto: Göran Billeson och Shutterstock Ny MR-enhet vid Lasarettet i Motala En ny enhet för magnetkameraundersökningar har startat vid Lasarettet i Motala. Enheten är ett efterlängtat tillskott till kapaciteten när det gäller MR-undersökningar i länet. ÄN ÄR DET INTE för sent att vaccinera MAGNETKAMERAUNDERSÖKNING är en metod för diagnostik som används inom flera olika medicinska områden och som blivit allt vanligare. De senaste åren har efterfrågan på MR-undersökningarna ökat med tio procent per år och det har tidvis varit långa väntetider för planerade undersökningar. För att öka kapaciteten har Region Östergötland investerat cirka 25 miljoner kronor i ombyggnad och ny utrustning för den nya MR-enheten vid Lasarettet i Motala. Stor investering Enheten, som tillhör röntgenkliniken, har två MR-kameror och startade sin verksamhet efter sommaren. – Det här är en stor investering vid Lasarettet i Motala och en mycket Ny ingång till akuten på Vrinnevisjukhuset INGÅNGEN TILL AKUTEN och förlossningen på Vrinnevisjukhuset i Norrköping har ändrats. Patienter som ska till akuten och förlossningen ska i fortsättningen gå in via en nyöppnad ingång på framsidan av sjukhuset, ingång 5. Förändringen är en följd av den om- och nybyggnation som pågår på Vrinnevisjukhuset. Skydda dig mot influensa positiv nyhet för patienterna, som inte kommer att behöva vänta lika länge på undersökning, säger Robert Ring, chef för Diagnostikcentrum. sig mot influensa. Du som är gravid, 65 år eller äldre eller har vissa kroniska sjukdomar kan minska risken att drabbas av svår influensa och följdsjukdomar genom att vaccinera dig. Även du som vårdar eller har en person i ditt hushåll som har kraftigt nedsatt infektionsförsvar bör vaccinera dig. Vaccinationen är gratis för dessa grupper. Vänd dig till din vårdcentral för vaccination. Läs mer: www.1177.se/ostergotland/influensa I första hand kommer MR-enheten att ta emot patienter från den västra länsdelen men avsikten är att den vid behov även ska kunna avlasta de andra sjukhusen. Sedan enheten startade har den tagit emot cirka 400 patienter från de andra länsdelarna. 72 SÅ MÅNGA PROCENT av vård mottagningarna i Region Öster götland erbjuder påminnelser via sms inför bokade besök. På sidan 3 i tidningen kan du läsa om varför det är viktigt att du avbokar besök om du inte kan komma. Välanvänd tjänst byter namn ÖVER 300 000 INVÅNARE i Öster götland har använt möjligheten att sköta sina kontakter med vården via e-tjänster. Tjänsten hette tidigare Mina vårdkontakter, men har nu flyttat in hos 1177 Vårdguiden och blivit ”1177 Vårdguidens e-tjänster”. Genom att logga in på 1177.se kan du exempelvis kontakta mottagningar, av- och omboka tid, förnya recept och komma åt dina sjukintyg. Har du barn under 13 år kan du också göra dina barns vårdärenden. Läs mer om hur du loggar in och vilka e-tjänster som erbjuds på www.1177.se/e-tjanster. HÄLSOT EC KEN NR 2 2015 5 FAKTA Behöver du hjälp med att sluta röka? Kontakta din vårdcentral för stöd med tobaksavvänjning. Kontakta Folktandvården, flera mottagningar i varje länsdel erbjuder stöd med tobaksavvänjning. Prova 1177 Vårdguidens interaktiva tjänst Rökfri, som du når på www.1177.se Ring Sluta - Röka - Linjen på telefonnummer 020-84 00 00. När de rökfria områdena i hälso- och sjukvården införs kommer till exempel de rökkurer som finns vid sjukhusen att tas bort, berättar hälsprocessledare Linda Karlsson. Rökfritt i vården nästa år Alla områden utanför sjukhus, vårdcentraler och tandvårds kliniker kommer att bli rökfria från och med nästa år. Det innebär att Region Östergötland då blir helt rökfritt. – DET HÄR ÄR ETT LED i att vi arbetar med en hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Vi vill inte att våra patienter, besökare och medarbetare ska utsättas för passiv rökning som är skadlig för hälsan, säger Linda Karlsson, hälsoprocessledare i Region Östergötland. Ett förhållningssätt Från den 1 januari nästa år kommer inte längre rökning att vara tillåten utomhus på hälso- och sjukvårdens områden. Det innebär att det blir rökfritt utanför Region Östergötlands lokaler; som sjukhus, vårdcentraler, tandvårdskliniker och administrativa lokaler. Inomhus är det rökfritt sedan tidigare. 6 HÄ L SOT EC K EN NR 2 2015 I samband med att de rökfria områdena införs kommer de rökkurer som finns på sjukhusområdena och de askkoppar som finns vid till exempel entréer till vårdcentraler att tas bort. Skyltar som talar om att områdena är rökfria ska sättas upp. Det kommer också att finnas askkoppar tillsammans med uppmaningen ”fimpa här” i anslutning till de rökfria områdena. – Vi kommer inte att ha några rökvakter, att vi inför rökfria områden i hälso- och sjukvården är mer ett förhållningssätt. Det handlar om information, hänsyn och hälsa, säger Linda Karlsson. Hjälp att sluta röka Region Östergötland erbjuder, precis som tidigare, stöd för tobaksavvänjning. Personer som behöver hjälp med att sluta röka ska i första hand kontakta sin vårdcentral eller Folktandvården. Patienter som är inlagda på sjukhus erbjuds nikotinläkemedel mot tobaks beroende. I arbetet med att införa rökfria områden har Region Östergötland tagit del av erfarenheter från Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg som redan har genomfört detta. – Där har rökningen minskat betydligt och de har fått många positiva reak tioner, berättar Linda Karlsson. KOMMENTAR FRÅN FÖRTROENDEVALD ANITA JERNBERGER (FP) - Genom att införa rökfria områden sänder vi en tydlig signal om att aktiv och passiv rökning är ohälsosam och jag hoppas att fler följer efter oss och gör likadant. Det är viktigt att vi samtidigt erbjuder stöd till personer som vill sluta röka. Text: Cecilia Ottosson Foto: Staffan Gustavsson Lise-Lotte Windolf (sjuksköterska i Region Östergötland) och Marie Lundh (behandlingsassistent i Mjölby kommun) välkomnar unga med drog- och alkoholrelaterade problem till MiniMaria i Mjölby Ger stöd till unga med drog- och alkoholproblem Stöd, råd och behandling för unga med drog- eller alkoholrelaterade problem liksom stöd till närstående och vänner. Den hjälpen ger MiniMaria som nu finns i Mjölby. I SAMMA lokaler som Ungdomshälsan och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i centrala Mjölby finns numera också mottagningen MiniMaria. – Det ska vara enkelt för ungdomarna att komma hit och då är det bra att vi finns där de rör sig. Närheten till Ungdomshälsan och BUP är också bra. Det är till exempel vanligt med psykisk ohälsa i samband med drogproblematik och då kan vi hjälpa ungdomarna vidare till BUP, säger Lise-Lotte Windolf, en av Region Östergötlands två sjuksköterskor som arbetar på MiniMaria. Mottagningen är ett samarbete med kommunerna Mjölby, Boxholm och Text: Cecilia Ottosson Foto: Staffan Gustavsson Ödeshög så här arbetar även kommunala behandlingsassistenter. Tillgång till läkare finns också. MiniMaria vänder sig till ungdomar upp till 26 år som har ett riskbruk eller missbruk av droger eller alkohol. Ungdomarna kan till exempel få stöd och råd genom samtal, göra drogtest och få hjälp till vidare behandling om behovet finns. Råd och stöd – Vi försöker att se hela personen och gör en helhetsbedömning när de kommer hit. Vi ger också råd och stöd till föräldrar, andra anhöriga eller vänner som är oroliga för någon som använder droger eller för att de tror att någon kan ha börjat med droger, förklarar LiseLotte Windolf. Tecken på missbruk kan till exempel vara byte av umgängeskrets och intressen, slarv med att passa tider och att pengar tar slut fort. Medarbetarna på MiniMaria arbetar även förebyggande i skolor. Då informerar de lärarna om exempelvis tecknen ovan medan eleverna får lära sig vad det innebär att ta droger. – I Mjölby dricker färre unga än tidigare alkohol, men de som gör det dricker mer. Hasch är den vanligaste drogen och vi vet också att de börjar redan i 12- till 14-årsåldern. Det ser likadant ut på olika orter, men drogerna som används varierar, säger Lise-Lotte Windolf. FAKTA MiniMaria Tid kan bokas på telefonnummer 010- 104 85 59. Drop in mellan klockan 15.00 och 17.00 på tisdagar och torsdagar. Finns även i Linköping och Motala. I Norrköping finns Moamottagningen, med liknande verksamhet. Läs mer om MiniMaria och Moamottagningen på www.1177.se. HÄLSOT EC KEN NR 2 2015 7 HÄLSOCOACHERNA Fråga hälsocoacherna! HÉLÈNE OTTOSSON MARGARETA SMEDBERG Vill du ställa en fråga till hälsocoacherna? Skicka ett brev till: Hälsocoacherna, Region Östergötland, 581 91 Linköping, skicka e-post till: [email protected] eller ställ frågan via regionens webbplats www.regionostergotland.se. Hälsosamordnare på Cityhälsan Söder. Arbetar bland annat med frågor som rör levnadsvanor och rehabilitering. Hälsosamordnare på Cityhälsan Söder och BVC-sjuksköterska. Jobbar bland annat med frågor som rör levnadsvanor och Fysisk aktivitet på recept. Finns det några rekommenda tioner för hur länge barn kan spela datorspel innan det blir farligt för hälsan? Är det någon skillnad rent hälsomässigt att spela på surfplatta eller mobil med mindre skärm än en dator? FORSKARNA ÄR ömsom skeptiska, ömsom entusiastiska över hur appar och dataspel kan tänkas påverka barns växande hjärnor. Klart är dock att riktigt små barn verkar må bäst av en begränsad mängd intryck för att deras hjärnor ska kunna utvecklas och organisera sig på bästa sätt. Med smarta telefoner och surfplattor kan barn spela enklare spel var de vill, men de blir sällan sittande så länge. Äldre barn som spelar mer avancerade spel över nätet, oftast vid en datorskärm, blir automatiskt mer stillasittande. Att som förälder begränsa tiden är bra. Ett tips kan vara att tänka att en timme vid datorn ska växlas med en timmes lek utomhus. Kroppen är gjord för att röra på sig. Jag har nyligen börjat jobba natt. Jag har gjort det tidigare och då gick jag upp flera kilo i vikt. Jag tycker att det är svårt att fördela mattiderna och veta vad jag ska äta. Har ni några tips? Jag får ofta höra att jag äter för mycket salt. Hur vet man hur mycket salt man får i sig och varför är det inte bra att äta för mycket? SALT FÅR VI FRÄMST i oss från mat vi köper; som bröd, ost, kött- och charkprodukter, färdigmat och restaurangmat. Läs på förpackningen för att se hur mycket salt varan innehåller eller titta efter nyckelhålsmärkt mat. I salt finns natrium som är viktigt för olika funktioner i kroppen, men mycket natrium kan höja blodtrycket. Det ökar i sin tur risken för hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke och njurskador. Om du äter för mycket salt kan du trappa ner successivt. På bara några veckor hinner smaklökarna vänja sig. Det ger också de andra smakämnena mer plats. Använd gärna färska kryddor. VISSTE DU ATT... … nästan åtta av tio användare tycker att de har nytta av 1177 Vårdguidens e-tjänster och lika många rekommenderar andra att använda dem? Det visar en Nöjd-Kund-Indexmätning (NKI) som baseras på cirka 2 200 svar från en enkät på webbplatsen i somras. 8 HÄ L SOT EC K EN NR 2 2015 KROPPEN VILL ÄTA och agera när det är ljust ute och sova och fasta när solen gått ner. Under vilan hämtas bränslet från kroppens organ och vävnader och matsmältningssystemet är inställt på vila. All forskning tyder på att ju mindre man äter under nattens timmar desto bättre. Så här kan du äta när du jobbar natt: • Efter jobbet: Ät en lätt frukost innan du lägger dig. • När du vaknar: Ät en vällagad lunch, inte en frukost till. • Ät middag så sent som möjligt innan du går till jobbet. • Ät huvudmålet på dagen och var så regelbunden som möjligt. Tänk på att undvika att småäta under natten. Drick inte läsk och undvik stora mängder kolhydrater i form av bröd, pasta, ris och potatis. Ät helst inte mellan klockan två och fyra på natten då matsmältningen fungerar som sämst. Foto: Shutterstock och Göran Billeson Vårdcentralen Boxholm i nationellt utvecklingsprojekt VÅRDCENTRALEN BOXHOLM har valts ut att som en av sex vård centraler i landet delta i ett nationellt innovationsprojekt som Sveriges kommuner och landsting (SKL) står bakom. Syftet är att utveckla primärvården genom att hitta nya arbetssätt som har patienten i fokus. – Vi kommer att involvera Boxholmsborna i arbetet för att få veta vad de tycker, det här är för patienternas skull, säger Lars Karlsson, verksamhetschef vid Vårdcentralen Boxholm. Avtal med Aleris förlängs Barntraumateam i västra länsdelen ALERIS SPECIALISTVÅRD bedriver sedan 2009 verksamhet inom ortopedi och kirurgi vid Lasarettet i Motala. Nu har hälso- och sjukvårdsnämnden beslutat att förlänga avtalet till september 2018. NU FINNS DET ett barntraumateam även i den västra länsdelen. Sedan den 1 september arbetar två legitimerade psykologer i teamet, vars främsta uppgift är att ge omedelbart stöd till barn och ungdomar upp till 18 år när en förälder eller ett syskon plötsligt dör vid sjukdomar, olyckor, självmord eller mord. Teamet ger också stöd vid andra trauman än dödsfall, till exempel om barnen blir vittnen till allvarligt våld eller mord. Sedan tidigare finns det också barntraumateam på Vrinnevisjukhuset i Norrköping och på Universitetssjukhuset i Linköping. – Aleris bedriver en väl fungerande verksamhet och vi har valt att förlänga avtalet samtidigt som vi arbetar med framtida inriktning och långsiktiga utvecklingsmöjligheter för Lasarettet i Motala, säger hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Christoffer Bernsköld (S). VISSTE DU ATT... Tanken är att vårdcentralernas erfarenheter ska spridas till hela landet och användas i den fortsatta nationella utvecklingen av primärvården. …de första permanenta tänderna som barn får oftast är framtänderna? Tandväxlingen brukar vara klar när barnet är mellan nio och 13 år. Läs mer om tändernas utveckling på www.1177.se. Närtrafik på nytt sätt i Östergötland Vid halvårsskiftet nästa år lanserar Region Östergötland ett nytt närtrafikkoncept som ska förbättra servicen för den som bor långt ifrån hållplatsen. DET NYA NÄRTRAFIKKONCEPTET innebär att den som har mer än två kilometer till närmaste busshållplats ska kunna beställa en resa till närmaste serviceort eller omstigningspunkt. Servicen kommer att vara tillgänglig på förmiddagarna och kvällarna, även om de exakta tiderna ännu inte är spikade. – Konceptet används med framgång i delar av Småland och vi vill införa Foto: Katja Kircher det successivt och i försiktig skala till att börja med. Det bygger på att vi utnyttjar de fordon som används för särskild kollektivtrafik, det vill säga färdtjänst och sjukresor, på tider när de inte är så hårt belastade, säger Göran Gunnarsson (C), ordförande i trafik- och samhällsplanerings nämnden. – Det här blir ett mer ekonomiskt och miljövänligt alternativ än att köra med stora och nästan tomma bussar. Vi tror också att flera olika grupper kan ha nytta av servicen. Inte bara äldre som behöver resa till serviceorter, utan även exempelvis familjer med barn som behöver skjutsas till fritids- aktiv iteter. En annan fördel är att man blir hämtad i hemmet. Resorna kommer att beställas genom Östgötatrafikens beställningscentral och taxan för en resa med när trafiken ska följa Östgötatrafikens ordinarie prissättning för enkelbiljetter i den vanliga linjetrafiken. Närtrafikkonceptet ersätter den del av kollektivtrafiken som i dag kallas kompletteringstrafik och erbjuds i områden som saknar allmän kollek tivtrafik. Planen är att närtrafik konceptet ska börja gälla i juni 2016. Text: Bodil Knuthammar HÄLSOT EC KEN NR 2 2015 9 TEMA: SENIORHÄLSA Det går att leva ett gott liv när man blir äldre, trots att sjukdomarna blir fler och livet förändras. De som mår bäst är de som motionerar och träffar vänner. Ulla går för hälsan 10 HÄ L SOT EC K EN NR 2 2015 Text: Anchi Alm Foto: Staffan Gustavsson Se till att komma ut och träffa folk. Det är Ulla Larssons bästa råd till den som vill hålla sig frisk långt upp i åren. Ulla Larsson tar gärna bilen för att åka och handla eller träffa vännerna i syföreningen. Äldre är friskare och klarar vardagen bättre än vi tror, visar forskningen. Ett lysande exempel är Ulla Larsson på Vikbolandet, som fyller 91 år i december. Hon bakar, gympar och tar bilen till affären när hon behöver handla. – Mitt bästa råd är att hålla igång och träffa folk, säger hon. hade Ulla bakat. Själv äter hon dock inte så mycket sött. Hon har fått diabetes och får tänka lite extra på kosten. I 68 ÅR har Ulla Larsson bott på gården Rullator är toppen Ulla Larsson är inte unik i att vara äldre och klara sig så bra. En doktorsavhandling från 2009 visar att 85-åringar är betydligt friskare än vi tror (se sidan 13). Själv tror Ulla att socialt umgänge och motion är viktigast för att hålla sig frisk. För egen del har hon pensionärsföreningen, syföreningen och en hobbyförening som träffas en gång i månaden. Och så promenerar hon och gör gymnastik varje dag. Häggebo utanför Arkösund. När maken dog flyttade Ulla ut ur det stora huset, till ett mindre. Där bor hon ensam och sköter det mesta själv – hon syr, städar, bakar och tvättar. – Sedan i somras har jag en timmas hjälp varannan vecka med att torka golven, säger hon. Men allt annat gör jag. Behöver jag handla tar jag bilen till Östra Husby. Det är så skönt att bestämma själv när man vill åka. Bakade kalastårtor själv När Ulla fyllde 90 förra julen kom 92 personer hem till henne för att gratulera. Barnen skötte kalaset, men tårtorna – Men jag har bra matlust. Och en karamell då och då måste man unna sig. I lördags var jag på middag hos min dotter, då tog jag ett glas vin också. Det piggar upp, tycker jag. – Jag fick en rullator när jag var inne på sjukhuset för ett tag sedan. Åh, så bra den är! Det är ju en del som skäms för sin rullator, men det är väl bättre än att man snubblar eller inte kommer ut alls. – Att jag har hållit mig så frisk tror jag beror på att jag försöker komma ut och träffa folk hela tiden. När min man dog var det en läkare på vårdcentralen som berättade att det arrangerades dans i samhället och tyckte att jag skulle gå dit. Det dröjde inte länge förrän jag var med. Men visst blir det ensamt ibland när man blir äldre. Ullas man finns inte längre och många vänner är också borta. Mycket att leva för – I min ålder blir det så. Efter att Manne dog träffade jag en god vän som jag umgicks mycket med. Men han gick bort för ett år sedan så nu är det lite tomt. Och då är det extra viktigt att få komma ut och prata av sig lite. – Och jag har ju fortfarande så mycket att leva för. Tänk bara vilken glädje det då är när mitt äldsta barnbarnsbarn tittar in i köket och vill ha en kaka. HÄLSOT EC KEN NR 2 2015 11 TEMA: SENIORHÄLSA Motion gör gott fö Bra mat, motion och socialt umgänge. Det är enkla men viktiga pusselbitar för den som vill må bra länge i livet. – Fysisk aktivitet är bra för både den fysiska och psykiska hälsan, säger Johan Jäder Malmlöf, psykolog vid Cityhälsan Centrum i Norrköping. BRA BALANSÖVNINGAR Gå på en rak linje med myrsteg och studsa eller kasta en boll, ... … res dig sakta upp från en stabil stol utan stöd av armarna ... DE FLESTA SAKER som gör att vi mår bättre på äldre dar hänger ihop. Mat, motion och trevligt sällskap går att kombinera och gör gott för både kropp och själ. Framför allt är träning och motion viktigt när du blir äldre. Det minskar risken för exempelvis benskörhet och hjärt-kärlsjukdomar. Men den största anledningen att träna är balansen. – Om man tränar balans regelbundet minskar risken att falla med cirka 30 procent, berättar Ann-Charlotte Grahn Kronhed, sjukgymnast på Rehab Väst vid Vårdcentralen Vadstena. En bra övning är att gå myrsteg fram och tillbaka på en linje och gärna studsa en boll samtidigt. – Jag tycker att man ska träna varierat. Varva promenader, styrketräning och balansträning, lite varje dag. Omkring 150 minuters träning per vecka är bra. Motion bra för sömnen Att hålla igång fysiskt gör också gott för det psykiska välbefinnandet. Psykologen Johan Jäder Malmlöf möter många äldre som är nedstämda och han förordar fysisk aktivitet. – Det kan vara tungt att bli gammal, säger han. Den man älskar kanske … och stå på fyra ben och höj motsatt arm och ben samtidigt. 12 HÄ L SOT EC K EN NR 2 2015 Text: Anchi Alm Foto: Staffan Gustavsson, Staffan Gustafson och Mikael Sönner ör kropp och själ inte finns kvar, vännerna blir färre och man kan inte göra alla fritidsaktiviteter man är van vid. Många sover sämre och morgonångest är vanligt bland äldre. Men det finns saker att tänka på även med ett socialt umgänge och då ur ett kostperspektiv. Det är lätt att låta trevliga kaffestunder med vännerna ersätta riktiga måltider. – Vad man kan göra åt det är väldigt individuellt. En del är att försöka acceptera att livet förändras och hitta det som är betydelsefullt i den nya livssituationen. Men även fysisk aktivitet är jättebra. Det gör exempelvis att sömnen förbättras. Sedan är det bra att veta att sömnen förändras när man blir äldre. – Mycket fikande kan leda till att man skjuter på andra måltider, säger Elin Glad, dietist vid Vårdcentralen Vikbolandet. Man behöver äta frukost, lunch och middag varje dag även om det inte behöver vara lagad mat två gånger om dagen. ”85-åringar friskare än jag hade trott” Många äter lite mindre när de blir äldre. Då blir det extra viktigt att tänka på vad man äter. Framför allt behöver äldre få i sig mer D-vitamin och protein. Huan-Ji Dongs studie vid Linköpings universitet visar att 85-åringar är relativt friska. – De flesta klarar sig bra och bor kvar hemma, säger hon. Träffa vänner Ett socialt liv är en annan viktig aspekt. Om man blir lite ensam tycker Johan att man ska engagera sig i föreningar och gå till träffpunkter, seniorträningar eller på kurser. – Många träffar en ny partner efter att deras fru eller make har dött, säger Johan Jäder Malmlöf. Det kan betyda mycket för välbefinnandet. – Många kanske inte lagar mat på kvällen utan tar en smörgås, men då kan man lägga fisk, kött eller ägg på smörgåsen. Och känner man att aptiten blir mindre ska man försöka äta ofta och lite. Efterrätter är absolut inte fel, tvärtom, säger Elin Glad. Långa läkemedelslistor och flera diagnoser betyder inte automatiskt att en äldre person är skröplig, menar forskaren Huan-Ji Dong. INNAN HUAN-JI DONG skrev sin avhandling om äldres hälsa 2009, hade hon en bild av att 85-åringar var rätt skröpliga och sjuka. – De har ju ofta flera kroniska sjukdomar och är mångbesökare i sjukvården, säger hon. Men det visade sig att 85-åringarna var mycket friskare än jag hade trott. Bra livskvalitet I studien ingick alla som fyllde 85 år i Linköping under året. Bland annat studerades deras förmåga att klara sig själva, antal besök i sjukvården och hur de skattade sin egen hälsa. Det visade sig att tre fjärdedelar klarade sig självständigt och tyckte att de hade bra livskvalitet, trots att de hade flera kroniska sjukdomar. - Gemensamma matlag kan vara ett bra sätt att träffa vänner och samtidigt äta gott, tipsar dietisten Elin Glad. - Livet förändras när man blir äldre och det är viktigt att försöka acceptera det, säger psykologen Johan Jäder Malmlöf. – Många har långvariga sjukdomar, men det påverkar inte hur de fungerar i vardagen. Det som avgjorde hur de mådde var deras aktiva förmåga, inte antal diagnoser eller läkemedel. HÄLSOT EC KEN NR 2 2015 13 Snabb hjälp vid motions- och idrottsskador Sjukgymnasten Anna Ridström konstaterar att Lukas Åhs rörlighetsmönster har förbättrats av de gummibandsövningar som han dagligen repeterar hemma. När Lukas Åhs ramlade i vintras skadade han axeln. Sedan dess har han inte kunnat spela med bandylaget Borgia eller styrketräna som han brukar. För att ändra på det har han sökt hjälp hos motions- och idrottsskadeenhetens mottagning på Nya Parken i Norrköping. – ÄNTLIGEN är det något som funkar, jag har blivit bättre, säger Lukas Åhs. Han spelar bandy i Borgia och styrke tränar mycket. Man behöver dock inte vara en lika aktiv idrottare som honom för att söka hjälp hos motionsoch idrottsskadeenheten, som startades i Region Östergötland i våras. Enheten vänder sig till alla som söker vård för motions- eller idrottsskador, 14 HÄ L SOT EC K EN NR 2 2015 oavsett ålder och motionsnivå. – Det kan vara både enklare och svårare skador som man har fått i samband med motion och idrott eller som begränsar utövandet av en idrott. Det kan till exempel vara en löpare som har stukat foten, en fotbollsspelare som har skadat sitt knä eller någon som har smärtproblematik för att hon eller han har fortsatt att idrotta med en skada, förklarar sjukgymnasten Anna Ridström, som arbetar på enhetens mottagning i Norrköping. Lukas Åhs halkade och när han ramlade hamnade han på axeln. Han fick ont och svårt att röra axeln. Han sökte vård, men blev inte bättre. Lukas har fått ta paus från bandyn och har inte kunnat styrketräna. Text: Cecilia Ottosson Foto: Staffan Gustavsson – Äntligen är det något som funkar, säger Lukas Åhs om den rehabilitering han har fått hjälp med på motions- och idrottsskadeenheten. – Vi som jobbar här har stor erfarenhet av den här typen av skador, säger sjukgymnasten Ted Hagberg. – Sedan upptäckte pappa den här en heten och jag fick komma hit. Jag har fått rehabilitering och gör övningar med ett gummiband, berättar Lukas Åhs. Det är sjukgymnasterna som patient erna i första hand har kontakt med och som inledningsvis gör en bedömning via telefon. Patienterna kan söka direkt till motions- och idrottsskadeenheten för rådgivning och bedömning, ingen remiss krävs. – Ibland behövs det rådgivning och i andra fall får patienterna komma hit för en bedömning och då ser vi också om de behöver fortsatt hjälp av en sjukgymnast eller av en ortoped, säger Anna Ridström. – Syftet med enheten är att patienterna ska få en snabb bedömning och vi som jobbar här har stor erfarenhet av den här typen av skador, säger sjukgym nasten Ted Hagberg som också arbetar på mottagningen i Norrköping. Olika kompetenser Både sjukgymnaster från primärvården och privata sjukgymnaster som har avtal med Region Östergötland, liksom ortopeder, arbetar på enheten. Flera av medarbetarna har erfarenhet av att arbeta med elitidrottslag. – Det är bra för både patienterna och för oss att vi har olika kompetenser. Vi kan rådgöra med varandra om vilken insats som passar bäst, säger Ted Hagberg. KOMMENTAR FRÅN FÖRTROENDEVALD CHRISTOFFER BERNSKÖLD (S) – Motions- och idrottsskade enheten är en viktig satsning ur folkhälso perspektiv. Att motionera och idrotta är bra för hälsan. Genom den nya enheten som vi öppnade i våras kommer personer som skadat sig att få hjälp att fortare komma tillbaka till sin aktivitet igen. – Ibland behövs det rådgivning och i andra fall får patienterna komma hit för en bedömning, säger sjukgymnasten Anna Ridström. I ett av undersökningsrummen tittar och känner hon på Lukas Åhs axel och konstaterar att rörlighetsmönstret har förbättrats och den motoriska kontrollen har ökat av de gummibandsövningar som han dagligen repeterar hemma. Den rehabilitering som passade just hans skada bäst. FAKTA Mer om enheten Har två mottagningar, en i Rörelse och hälsas lokaler på Brigadgatan i Linköping och en på Nya Parken i Norrköping. Du når båda mottagningarna på telefonnummer 010-105 94 00 mellan klockan 7.30 och 11.45 på vardagar. Drivs som ett pilotprojekt fram till och med 2016 och utvärderas under hösten 2016 i samverkan med Medicinska fakulteten vid Linköpings universitet. HÄLSOT EC KEN NR 2 2015 15 FORSKNING: GRAVIDA MED FETMA – Jag tänkte på det barn jag redan hade, att det är viktigt att jag har sunda vanor som jag kan föra vidare till henne, säger Jennica Petré. Att börja promenera var den första förändringen Jennica Petré gjorde. ”Jag blev chockad” – Jag blev chockad och hade svårt att tackla det, säger Jennica Petré. När hon väntade sitt andra barn och fick veta att hennes BMI innebar fetma blev reaktionen stark. Nu är sonen ett år och Jennica har förändrat sina levnadsvanor. på det barn jag redan hade, att det är viktigt att jag har sunda vanor som jag kan föra vidare till henne, säger hon. DET VAR UNDER det första besöket hos Kvinnohälsan i Linköping som Jennica Petré fick veta att hennes BMI var 31,6. När gravida kvinnor har BMI 30 eller mer arbetar Kvinnohälsan med delar av den metod som visat sig effektiv i studien (se sidan 17). Kvinnorna och deras partner erbjuds ett extra samtal om levnadsvanor där vikt, kost och fysisk aktivitet tas upp. De får fundera på om vanor och beteenden behöver ändras och hur det i så fall ska göras. – Jag hade inte förstått att jag hade lagt på mig så mycket och reagerade först med ett flyktbeteende. Sedan förstod jag att det bara var att ta tjuren vid hornen och göra en förändring. Jag tänkte Ärliga och tydliga – Vi är ärliga och tydliga, men vi är inte ute efter att ge någon dåligt samvete eller komma med pekpinnar. Det är ett motiverande samtal och vi kan hjäl- 16 HÄ L SOT EC K EN NR 2 2015 pas åt med en förändring, säger barn morskan Anna Eklund Bona. – Anna var ett stöd för mig under hela min graviditet. Jag kunde fråga om hur det jag åt och hur jag rörde mig påverkade barnet, berättar Jennica Petré. Små förändringar Hur vanor och beteenden bäst ska ändras är individuellt. På Kvinnohälsan kan de som vill få börja med att skriva mat- och aktivitetsdagbok som sedan följs upp för att se vilka förändringar som kan passa. – Även små förändringar är betydelse fulla, säger barnmorskan Ing-Marie Claesson. Text: Cecilia Ottosson Foto: Staffan Gustavsson Stöd till feta gravida minskar viktuppgång Feta gravida kvinnor som får stöd att ändra sina levnadsvanor går inte upp så mycket i vikt under graviditeten, visar en forskningsstudie vid Kvinnohälsan i Linköping. Ingen eller en låg viktuppgång minskar risken för komplikationer under graviditeten och förlossningen. Ing-Marie Claesson och Anna Eklund Bona är barnmorskor på Kvinnohälsan i Linköping och arbetar bland annat med att stödja och motivera feta gravida kvinnor att ändra levnadsvanor. Att vara restriktiv med fett och socker, äta mycket grönsaker och att ägna sig åt vardagsmotion är några generella tips på sunda vanor. – Fysisk aktivitet betyder inte att man måste gå på gym. Korta promenader, gå i trappor istället för att åka hiss eller stiga av bussen en hållplats tidigare gör mycket, säger Anna Eklund Bona. Att börja promenera och att sluta äta sötsaker blev Jennica Petrés första förändringar. Efterhand har även nyttiga mellanmål och löpning blivit en del av hennes nya levnadsvanor. Ändra sätt att tänka – Det är tufft att ändra vanor och jag vet inte om jag är helt framme än. Jag har gått ner i vikt, men det får inte bli någon vikthets. Det handlar mer om att ändra sitt sätt att tänka och nu kan jag se att mina förändringar har varit av godo, säger hon. CIRKA 13 PROCENT av gravida kvinnor i Sverige har Body Mass Index (BMI) 30 eller mer, det vill säga fetma. Risken för komplikationer under graviditeten och förlossningen – som exempelvis graviditetsdiabetes, högt blodtryck, havandeskapsförgiftning, hög födelsev ikt hos barnet och kejsarsnitt – ökar vid stigande vikt. Ing-Marie Claesson, barnmorska på Kvinnohälsan i Linköping och medicine doktor. – Flera forskningsstudier visar att risken för komplikationer minskar om de här kvinnorna har en liten eller ingen viktuppgång alls under graviditeten, säger Ing-Marie Claesson, barnmorska på Kvinnohälsan i Linköping och medicine doktor. Lägre viktuppgång Hon forskar också om graviditet och fetma och inledde 2003 en studie för att ta reda på om mödrahälsovården kan stödja dessa kvinnor att förändra vanor och beteende så att viktuppgången begränsas. I studien jämfördes en grupp med 155 blivande mammor som fick extra stöd i form av motiverande samtal och vattengymnastik med en kontrollgrupp med 193 blivande mammor som bara fick vanlig graviditetsvård. De kvinnor som fick stöd hade en lägre viktuppgång under graviditeten och en lägre vikt vid en efter kontroll än de i kontrollgruppen. – En uppföljning efter sex år visade att skillnaderna mellan grupperna kvarstod. Vi tror därför att det kan ha betydelse att stödja och motivera kvinnan, säger Ing-Marie Claesson. HÄLSOT EC KEN NR 2 2015 17 Kondom och test - bra recept mot hiv Har man haft oskyddat sex med en tillfällig kontakt är det bra att göra ett hivtest, men allra bäst är det att skydda sig med kondom från början. Det går att leva ett bra liv med hiv i dag men sjukdomen är fort farande både allvarlig och kronisk och kräver livslång medicinering. Att skydda sig med kondom och testa sig om man har tagit risken att smittas, är den bästa strategin mot hiv. som inte testar sig. Då finns det en risk för att smitta andra om inte kondom används, säger Britt Åkerlind. MÅNGA SOM LEVER MED HIV i dag, har ett bra liv men vågar inte berätta om sin hivinfektion eftersom de är rädda för hur omgivningen ska reagera. Okunskap om vad det innebär att ha hiv leder till fördomar och diskriminering av hivpositiva. Det går att testa sig på vårdcentraler, STD-mottagningar, ungdomsmot tagningar eller infektionsmottagningar. Den som testar sig får vara anonym men skulle testet vara positivt och man har hiv, måste vården få reda på ens identitet. Risk att smitta andra – Människor som vet om att de är hivpositiva smittar sällan någon. De får effektiv behandling och smittsamheten blir då låg, säger Britt Åkerlind, smittskyddsläkare i Region Östergötland. Skydda sig Fast bäst är det att skydda sig från början, med kondom. Men alla som är hivpositiva vet inte om det. Hiv smittar framför allt vid sexuella kontakter. – Det största problemet i dag är de som inte vet om att de bär på smittan, 18 HÄ L SOT EC K EN NR 2 2015 Har man haft oskyddat sex med en tillfällig kontakt, är det en bra idé att testa sig. Varje ny oskyddad kontakt innebär en risk för smitta. – Att kondom skyddar mot både hiv och andra sexuellt överförbara sjukdomar vet säkert de flesta men det är lätt gjort att hitta ”ursäkter” för att inte använda kondom. Man tycker att man känner varandra efter ett tag, den andre är en ”pålitlig” person eller så vill man helt enkelt inte använda skydd, säger Britt Åkerlind. Det går att leva ett bra liv med hiv idag men hiv är fortfarande en allvarlig, kronisk sjukdom som kräver livslång medicinering. – Det är jätteviktigt att skydda sig mot hiv och att faktiskt gå och testa sig om det behövs, säger Britt Åkerlind. Britt Åkerlind, smittskyddsläkare i Region Östergötland. FAKTA Hiv Hiv är ett virus som oftast överförs vid oskyddat samlag. Det går inte att bota hiv men det finns mediciner som bromsar upp sjuk domen. Utan mediciner leder hiv till andra sjukdomar. Det tillståndet brukar kallas för aids. Läs mer på www.1177.se. Text: Susanne Fridberg Foto: Shutterstock och arkiv Korsordet #2 2015 ARTIKELN KÄFT SOM SKRIK SJÖRÖVARE SÅDANA SA JAGAS I NICKE SKOGEN GER ARENA NOBBEN ÄTS PÅ DAGTID ÄR KÄNSLIG I KROPP BRADBURY SÅDANA ROAR I CIRKLAR EPOK YTVIDD KAN SÖVA KAN JUNTA FILMISK GIBSON HAN ROADE KUNG FÖRR SÅDAN FÖRFÖR TITTAS PÅ PAKETLAPP NEON FÖRA ÖVER PENGAR KRÖN SKÅDA STEG VÄRDSHUSET VITA HÄSTEN FINT BOR NORRMÄN I REST TRIST ATT KOMMA TILL 21:00 SUNDHAGE BLIR DOM BITANDE FÖRVARAS DET I FRUSEN DRYCK? FÅR VARMA PLATTOR PLUGG SÄLG NATRIUM SOLNALAG SKÖVLAT REPAT KRONDELEN KOLASORT DANSFEST DANSKT Ä Korsord: Bulls Press AVDRAGSDAM ÄR GALNA VÅNDA TILLTAL TILL VARDAGS LÄNGTA EFTER Skicka din lösning tillsammans med ditt namn och din adress senast den 8 januari 2016 till: Hälsotecken, Region Östergötland, 581 91 Linköping. Postadress: KÅRE SÅDANA BILDAR MENING UNGA KOSSOR VÄJA Adress: NÄRA IRAN SOM DET HÄR MÄRKTE SÅDANA DRICKS SILADE SAMLA UPPSÄTTNING SYNAR SYNEN HELIGT LÖFTE Namn: FISKADE MED VISS KROK SMILA TRÄD I KALMAR VALSAT DAYLEWIS JULITJEJ LUKTAR ILLA FLÄCKFRITT GÖRA KOPIA SETT ÖVER BRA GJORT! DEN LÄSES HAR SKIDBACKAR TORRA UNDERSKRIFT SNABELA FÖRDRÖJDA SYFTAR PÅ SNUSA KAN SPINNA NÖJT TORDMULE HAR BARN JÄMTE HEIDI INTE VÄNTADE HJÄRTLÖST GÖR KARRIÄR PEDALEN LINA SOM STEN DEN ÄR LITEN ATT BO I GLÖD BYTE AXEL MATKUR © Bulls ÅKERDJUR GRATTIS VINNARNA I KORSORDET #1 2015 1:A PRIS: RYGGSÄCK Lars Karlsson, Norrköping. 2:A PRIS: BADLAKAN Göran Josefsson, Tjällmo. 3–4:E PRIS: TERMOSMUGG Stina Kling, Vikbolandet. Astrid Holmgren, Linköping. 5–8:E PRIS: PARAPLY Kinna Åkesson, Linköping. Mary Bjuhr, Linköping. Karin Runyeon, Linköping. Ewa Målhammar, Ljungsbro. HÄLSOT EC KEN NR 2 2015 19 RÅD från TOPP till TÅ ... Hosta vanligt hos barn Svårt att få bort mjäll Den vanligaste orsaken till att barn hostar är förkylning och eftersom barn ofta är förkylda under sina första år är det också vanligt med hosta. När huden i hårbotten förnyas lossnar de gamla yttersta hudcellerna. De ser ut som små torra vita fjäll. När mängden hudflagor ökar och blir synliga kallas de för mjäll. Om du har den torra typen av mjäll kan besvären öka på vintern, då luften är torrare. Vad kan jag göra själv? Hosta är en skyddsreflex som hjälper till att rensa luft vägarna från slem och damm eller annat som irriterar. Hosta ska därför inte dämpas i onödan. Den går oftast över av sig själv, men det kan dröja några veckor. För att lindra ditt barns hosta kan du se till att hen dricker ordentligt. Dryck gör slemmet mindre segt och lättare att hosta upp. Rethosta på natten lindras ofta av vatten. Näsdroppar och att höja huvudändan på sängen minskar svullnaden i luftvägarna. Undvik också rökiga miljöer, eftersom rök är retande. När ska jag söka vård? Du ska ringa 112 om barnet har svårt att andas eller har feber och svårt att svälja sin saliv. Du ska även ringa 112 om barnet har satt något i halsen och plötsligt får svår hosta. Om barnet är under ett år och har hosta med kikningar ska du söka vård direkt på en akutmottagning. Det ska du också göra om barnet verkar mycket trött och hängigt, inte är lika kontaktbart som vanligt, är ointresserat av omgivningen eller inte orkar äta. Kontakta vårdcentralen om ditt barn har hosta och feber i mer än fyra dygn och verkar trött och hängigt. Om barnet andas ovanligt snabbt, har hosta och hög feber eller har ont på sidorna nedanför revbenen ska du också kontakta vårdcentralen. Källa: 1177 Vårdguiden Vad beror det på? Orsaken till mjäll är oklar. Det kan bero på att kroppen reagerar på en sorts jästsvamp som finns överallt på huden. Om du har svampen i stora mängder eller är extra känslig mot den, kan huden reagera med att producera fler hudflagor än normalt. Du kan få mjäll både om du har torr eller fet hårbotten, men det är den torra typen som lätt lossnar och faller ner på axlarna. Vad kan jag göra själv? Mjäll kan vara svåra att få bort, men genom behandling brukar besvären kunna minska. Mjäll smittar inte. Om hudflagorna knappt är synliga, har du troligen bara torr hårbotten. Då kan du prova ett milt schampo för torr och känslig hårbotten. Om flagorna är större och du anar att det är mjäll, kan du under en period tvätta hår och hårbotten med ett milt mjällschampo. Om besvären blir värre kan du använda specialschampo som innehåller selen. Olika slags mjällschampo finns både på apotek och i livsmedelsaffärer. För att också undvika att irritera hårbotten i onödan kan du löddra schampot i handflatan före tvätt och skölja håret extra länge. Om du har mycket mjäll och kanske beläggningar i hårbotten, kan du prova schampo som innehåller ketokonazol och som tar bort den hudsvamp som kan ha orsakat mjällen. Du bör behandla hår och hårbotten två gånger i veckan under två till fyra veckor, och därefter en gång i veckan eller vid behov. När ska jag söka vård? Om du inte blivit hjälpt av att regelbundet ha använt schampo med ketokonazol bör du kontakta vårdcentralen. Du kan ha fått mjälleksem eller någon annan hudsjukdom som kräver annan behandling. Källa: 1177 Vårdguiden 20 HÄ L SOT EC K EN NR 2 2015 Här får du råd om vad du själv kan göra för att förebygga, lindra och bota lättare besvär. Kontakta oss gärna om du vill föreslå någon enklare åkomma som du vill veta mer om. Vårtor behöver inte behandlas Alla människor kan få vårtor, men de är vanligast hos barn. Den mest förekommande typen av vårtor får du på händer eller fötter. Fotvårtor är något upphöjda, har en hård kant och är lite mjukare i mitten. Ibland syns små svarta prickar i vårtan. Handvårtor är något mer ut stående än fotvårtor och kan se ut som pyttesmå blomkålshuvuden. FRISKT FRÅGAT! VAD TYCKER DU OM ATT OMRÅDEN VID SJUKHUS OCH VÅRDCENTRALER I ÖSTERGÖTLAND BLIR RÖKFRIA 2016? GUNNAR SÖDERMARK: – Jag är själv astmatiker så jag tycker att det är väldigt bra. MAJ-BRITT NORR: – Det tycker jag naturligtvis är bra. Jag är 91 år och har aldrig rökt själv. Vad kan jag göra själv? Det är svårt att undvika vårtor om du är känslig, men du bör inte låna andras handdukar och skor eller gå barfota i badhus. Om du ändå får vårtor kan det vara bra att veta att de är ofarliga och inte behöver behandlas. De försvinner själva, men ibland kan det ta så lång tid som flera år. Om du har ömma fotvårtor kan du använda särskilda plåster som avlastar trycket på vårtan, och som finns att köpa på apotek. Du kan försöka skynda på läkningen av vårtor med hjälp av vårtmedel. Då ska du först mjuka upp vårtan i vatten. Fila ned den så mycket det går innan du har på medlet. Det är viktigt att du behandlar vårtan varje dag, även om det inte verkar bli bättre. En annan behandlingsmetod innebär att du penslar vårtan en gång i veckan och det brukar då ta mellan fem och tio veckor tills vårtan försvinner. Ett snabbare sätt att behandla hand- och fotvårtor, är att frysa bort vårtorna med en sprej som finnas att köpa på apoteket. Oftast försvinner då vårtan efter ungefär två veckor. PABLO VON ECKARDSTEIN: – Jag tycker att det är bra. Jag tycker att rökning är en onödig företeelse, det kan man hålla för sig själv. THERESE ROSÉN: – Jag har inte tänkt på att det har varit något problem, men jag tycker nog att det är bra. När ska jag söka vård? Om vårtan är besvärande, till exempel sitter på ett olämpligt ställe, kan du kontakta vårdcentralen. Om vårtan är sårig, blöder eller sitter på annat ställe än händer och fötter bör du få vårtan undersökt. Fotnot: Läs om rökfria områden på sidan 6. Källa: 1177 Vårdguiden HÄLSOT EC KEN NR 2 2015 21 HALLÅ DÄR... MARGARETA FRANSSON (MP) Namn: Margareta Fransson. Ålder: 44. Uppdrag: Regionråd, 1:e vice ord förande i regionstyrelsen, ledamot i regionfullmäktige och ordförande i regionstyrelsens beredning för strategiska ägarfrågor. Antal år i politiken: Sex år. Det första uppdraget var som ledamot i landstingsstyrelsen (nuvarande regionstyrelsen). och ro och sköta sina vårdärenden när det passar. Personer med kroniska sjukdomar kan istället för att komma på bokade besök, sköta kontakterna via webben om de vill och när behovet finns. När inte alla behöver åka till vården sparas även tid och klimat. HUR SKA DE SOM INTE VILL ELLER KAN ANVÄNDA WEBBEN GÖRA? – De som vill och behöver komma till vården eller sköta kontakterna via telefon ska naturligtvis göra det. När fler sköter vårdärenden på webben frigörs tid i vården så att det blir lättare att få tider och komma fram på telefon. Det ökar patienternas del aktighet, sparar tid och skonar klimatet. Därför tycker region rådet Margareta Fransson (MP) att det är viktigt att Region Östergötland utvecklar fler och bättre tjänster inom e-hälsa. VAD ÄR E-HÄLSA? – Att ge vård via webben och att patienten och vården kommunicerar via dator, surfplatta eller mobil telefon. VILKA TJÄNSTER INOM E-HÄLSA ERBJUDER REGIONEN? – 1177 Vårdguidens e-tjänster där invånarna kan utföra vårdärenden som 22 HÄ L SOT EC K EN NR 2 2015 att förnya recept, av- och omboka tider och välja vårdcentral via webben. Vi har också tjänster som ännu bara finns på vissa vårdinrättningar, som tidbokning via webben och vårdplanering där patienten deltar via videolänk. Från den 1 december kommer patienter och invånare i Östergötland att kunna läsa delar av sin journal med säker inloggning via webben och från årsskiftet börjar vi med kognitiv beteendeterapi på internet. ”E-hälsa är framtiden” HUR KOMMER E-HÄLSA ATT UTVECKLAS I FRAMTIDEN? – E-hälsa är framtiden. Det här är bara början, det finns inget stopp för att utveckla och öka e-tjänster. Jag tror bland annat att fler diagnoser kommer att ställas via nätet och fler patienter kan ta prover hemma och få svar på dem via webben. VARFÖR ÄR E-HÄLSA VIKTIGT? ANVÄNDER DU SJÄLV E-TJÄNSTER? – Patienternas delaktighet och säkerhet i vården ökar när de själva medverkar. Det sparar tid och ökar valmöjligheten för dem. De kan sitta hemma i lugn – Ja, jag har loggat in på 1177 Vårdguidens e-tjänster, men har inte varit sjuk så jag har inte behövt använda dem. Text: Cecilia Ottosson Foto: Arkiv LÄKEMEDEL – Det är viktigt att du tänker till innan du handlar läkemedel på internet, säger David Grönte, ordförande i Läkemedelskommittén i Region Östergötland. ”Kontrollera att webbplatsen tillhör ett godkänt apotek” Fler och fler människor köper läkemedel via internet. För att du ska vara säker på att du får rätt medicin och rätt dos är det viktigt att du kontrollerar att webbplatsen tillhör ett godkänt apotek som har tillstånd att sälja läkemedel. Det som är viktigast när du ska köpa läkemedel via internet är att du kon trollerar att webbplatsen tillhör ett godkänt apotek som har tillstånd att sälja läkemedel. Det finns dels en nationell apotekssymbol, dels en EU-gemensam symbol som visas på webbplatser som har tillstånd (se bilder). ATT KÖPA VAROR PÅ INTERNET har blivit allt vanligare och läkemedel är inget undantag. De svenska apoteken erbjuder numera även försäljning via nätet. Stora risker – Genom symbolerna vet du att du köper läkemedel från ett apotek som är kontrollerat av en myndighet. Du kan vara säker på att läkemedlet har hög kvalitet och att du får det du har beställt, säger David Grönte. – Det är framtidens sätt att handla, men just när det gäller läkemedel är det viktigt att tänka till innan. Du har ingen möjlighet att ställa frågor om läkemedlet eller hur det fungerar ihop med andra mediciner som du eventuellt äter, som du kan göra på ett apotek, säger David Grönte, ordförande i Läkemedelskommittén i Region Östergötland. Han förklarar att det finns många oseriösa företag som utan tillstånd säljer läkemedel på internet. Det är vanligt att webbplatserna ser professionella ut, ofta med bilder på personer klädda som läkare och sjuksköterskor. – Det finns stora risker med att handla Text: Cecilia Ottosson Foto: Shutterstock, Läkemedelsverket och privat på de här webbplatserna. Läkemedlen är ofta förfalskade och kan innehålla substanser som är hälsofarliga. Läkemedlet kanske inte innehåller något verksamt ämne alls eller så kan det vara rätt verksamt ämne, men i en för liten eller för stor mängd. Det kan också vara tillverkat utan hygienisk kontroll, säger David Grönte. Fotnot: Läs mer om att köpa läkemedel via internet på www.lakemedelsverket.se och på www.1177.se Den nationella apotekssymbolen visar att du handlar från ett godkänt apotek. Den EU-gemensamma symbolen visar att webbplatsen har tillstånd att sälja läkemedel på internet. HÄLSOT ECKEN NR 2 2015 23 GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL HUSHÅLL YRKESPORTRÄTTET Christer Andersson Arbetar som: Chefläkare i centrala länsdelen. I Region Östergötland sedan: 1985. Är ortoped i grunden, chef läkare sedan 2005. Bästa med jobbet: Att det är varierande, meningsfullt och ansvarsfullt. Känner tacksamhet över att patienter, närstående och medarbetare tar kontakt i förtroende. På fritiden: Har ett stort idrotts- intresse och tittar på mycket sport. Lagläkare åt Linköping Hockey Club (LHC). Umgås med barn och barnbarn. Om Christers arbetsplats: Säkrar för patienter Han arbetar för att du ska känna dig säker och inte skadas när du får vård. Om det ändå händer jobbar han för att det inte ska ske igen. Christer Andersson är chefläkare. någon ska skadas. Tyvärr görs det ändå misstag ibland, då lär vi oss av dem och gör allt för att förebygga att de händer igen, säger Christer Andersson. – Det kan handla om en felaktig dos läkemedel eller att symptom inte utretts tillräckligt och sjukdomen upptäckts långt senare, förklarar Christer Andersson. Därför är en av chefläkarens huvuduppgifter att anmäla händelser, då en patient har drabbats av eller riskerar att drabbas av en allvarlig vårdskada, till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) enligt Lex Maria. Händelsen analyseras tillsammans med den avdelning eller klinik där den skett och sedan beskriver chefläkaren den och de åtgärder som gjorts för att förhindra en upprepning. Varje år görs cirka 100 Lex Maria-anmälningar i Region Östergötland. Arbetar förebyggande För att miminera risken för fel rör många av hans uppgifter förebyggande patientsäkerhetsarbete. Dit hör att utbilda medarbetare och att regelbundet besöka avdelningar, kliniker och vårdcentraler. Då diskuteras deras arbete med avvikelser (händelser som kan innebära risk eller skada ska rappor teras i ett särskilt system), hygienregler och vårdrelaterade infektioner. Chefläkaren finns även med vid olika förändringar, som när antalet vård – VI MÅSTE GÖRA ALLT för att inte 24 HÄ L SOT EC K EN NR 2 2015 Chefläkarenheten är en gemensam enhet inom Region Östergötland som arbetar fristående från vårdverk samheterna. Här jobbar fem chef läkare och fyra chefsjuksköterskor. De är placerade på Universitetssjukhuset i Linköping, Vrinnevisjukhuset i Norrköping och Lasarettet i Motala och arbetar med patientsäkerhet på sjukhusen och i primärvården. platser ändras, ny teknik installeras eller sjukhus byggs om. Samtal står i centrum under Christer Anderssons arbetsdagar och han ser tålamod och ödmjukhet som viktiga egenskaper i yrket. Återfår förtroendet – Tålamod för att förändringar tar tid och ödmjukhet för att få bra kontakt med patienter eller närstående som har drabbats av något mycket allvarligt och tappat förtroendet för vården. Ibland går det att vända det så att de återfår förtroendet, ibland går det inte och det måste vi ha respekt för. Text: Cecilia Ottosson Foto: Staffan Gustavsson
© Copyright 2024