Nu kan Mikaela njuta av våren
Ett magasin från Region Östergötland Nummer 1 2015 FORSKNING: ALLERGI Nu kan Mikaela njuta av våren TEMA: KOL Att leva med lungsjukdomen kol YRKESPORTRÄTTET Psykolog Erica Skagius Ruiz INNEHÅLL HÄLSOTECKEN Nummer 1, 2015 REDAKTÖREN 3 SJUKHUS PRISADE 4-5 I korthet 6 Färre ambulansuppdrag 7 Ny sårmottagning i Boxholm 8 HÄLSOCOACHERNA: ”När träd och blommor knoppas” Jag är utan tvekan en vintermänniska, men jag tycker också att våren och försommaren är den allra vackraste perioden i vårt land. När naturen vaknar till liv, träd och blommor knoppas och allt blir så där härligt ljusgrönt. Tänk att inte kunna njuta av det, att vara tvungen att stanna inomhus. Det var verklighet för Mikaela Nilsson fram till för ett par år sedan. Hon hade svår björk- och gräsallergi. Inga mediciner hjälpte och hon fasade för våren och sommaren. Så fick hon möjlighet att delta i en forskningsstudie om ett nytt sätt att ge allergivaccination, som genomförs vid Allergicentrum i Region Östergötland. Det förändrade Mikaela Nilssons liv. I dag tycker även hon att våren är fin och hon kan vara ute och glädjas av årstiden, trots att det är pollensäsong. Britt-Marie Andersson i Boxholm är också glad och nöjd. Det är hon för att hon numera får träffa en och samma person när hennes bensår behöver läggas om på vårdcentralen. Sedan ett år tillbaka finns en särskild sårmottagning på Vårdcentralen Boxholm och den har lett till mer nöjda patienter, kortare läkningstid och lägre kostnader. Läs mer om Mikaela Nilsson och Britt-Marie Andersson i tidningen. Cecilia Ottosson E-post: [email protected] Telefon: 010-103 78 29 Frågor och svar om hälsa och livsstil 9 Barntraumateam ger akut stöd 10-13 TEMA KOL: Suzanne Johansson om att leva med kol 14-15 Proffspatient lär framtidens läkare 16-17 FORSKNING ALLERGI: Mikaela kan njuta av våren igen 18 Undersökning om ungdomars hälsa 19 Korsordet 20-21 RÅD FRÅN TOPP TILL TÅ: Sveda av brännässlor, irriterade ögon och nackspärr 22 HALLÅ DÄR: Christoffer Bernsköld om hälso- och sjukvårds nämnden 23 2 Redaktör: Cecilia Ottosson, Region Östergötland Upplaga: 218 000 ex Omslagsbild: Mikaela Nilsson, Foto: Staffan Gustavsson Distribution: Posten Foto: Staffan Gustavsson, Göran Billeson, Katja Kircher och Shutterstock Adress: Region Östergötland, 581 91 Linköping Produktion: Markus reklambyrå AB E-post: [email protected] Tryck: Elanders Gummessons AB Webbplats: www.regionostergotland.se HÄ L SOT EC K EN NR 1 2015 Telefon: 010-103 00 00 LÄKEMEDEL: Råd om att få barn att ta medicin 24 YRKESPORTRÄTTET: Erica Skagius Ruiz, psykolog Glädjen och stoltheten var stor under prisutdelningen på Universitetssjukhuset i Linköping (US), landets bästa universitetssjukhus, tidigare i år. Region Östergötlands tre sjukhus prisade Universitetssjukhuset i Linköping har utsetts till Bästa universitets sjukhus 2014 av tidningen Dagens Medicin. Även Vrinnevisjukhuset i Norrköping och Lasarettet i Motala finns bland pristagarna. DET ÄR TREDJE ÅRET som Dagens Medicin utser Sveriges bästa sjukhus och andra gången som Universitetssjukhuset i Linköping (US) står överst på prispallen. Tidningen rankar landets sjukhus utifrån kriterier som medicinsk kvalitet, väntetider, patientbetyg och kostnader. Pris delas ut i tre kategorier: universitetssjukhus, medelstora akutsjukhus och mindre akutsjukhus. I Region Östergötland får alla tre sjukhusen pris denna gång, då Vrinnevisjukhuset i Norrköping rankats som tvåa i kategorin medelstora akutsjukhus och Lasarettet i Motala fått tredje pris i kategorin mindre akutsjukhus. Medicinsk kvalitet – Det är väldigt glädjande att alla tre sjukhusen får pris. Alla delar hänger samman och bra sjukhusvård är även beroende av bra primärvård, så detta är faktiskt en utmärkelse till hela sjukvården i Region Östergötland, säger Ditte Pehrsson Lindell, vårddirektör för US. Medicinsk kvalitet väger tyngst i Dagens Medicins bedömning, där en stor del av underlaget hämtats från årliga nationella öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet. Som särskilt starka områden i den östgötska sjukvården räknas hjärt sjukvård, ortopedi, diabetes- och förlossningsvård. Utveckling inom strokevård Strokevården är ett annat område som lyfts fram och där det skett en stor utveckling de senaste åren. Patrick Vigren, chef för neurologiska kliniken på US, ger flera förklaringar till det: – Konkret handlar det till exempel om att vi blivit bra på att hitta orsaker till stroke och att sätta in förebyggande Text: Bodil Knuthammar Foto: Staffan Gustavsson och arkiv behandling med blodförtunnande och blodtryckssänkande läkemedel. Vi har också inrättat en heldygnsjour inom strokevården och samlat mycket kompetenta medarbetare, säger han. Patrick Vigren nämner också det nära samarbetet mellan länets sjukhus och med grannarna Jönköping och Kalmar i Sydöstra sjukvårdsregionen, vars sjukhus också finns bland pristagarna. KOMMENTAR FRÅN FÖRTROENDEVALD MARGARETA FRANSSON (MP) – Hälso- och sjukvården i Östergötland, liksom i hela landet, står inför många utmaningar. Att alla våra tre sjukhus tillhör toppskiktet i landet är väldigt positivt. Det visar att vi har en bra grund för det fortsatta arbetet med att utveckla hälso- och sjukvården för framtiden. HÄLSOT EC KEN NR 1 2015 3 I KORTHET Kultur för äldre Öka äldre människors tillgång till kultur som passar dem. Det är syftet med projektet Kultur för äldre som Region Östergötland driver, med ekonomiskt stöd från Kulturrådet. PROJEKTET HANDLAR OM att ta reda på vilka behov av kultur äldre har och vilka eventuella hinder som finns för att ta del av kulturutbudet. Tillit och framtidstro förbättrar hälsan Ett samhälle som ger människor tilltro till egen förmåga, tillit till andra, hopp och framtidstro bidrar till en bättre och mer jämlik hälsa. Det är en slutsats i Östgötakommissionens rapport om folkhälsa. FORSKARNA i Östgötakommissionen för folkhälsa har under 2013 och 2014 kartlagt hälsoläget i länet. Hälsa har bland annat mätts som förlorade lev nadsår, ohälsotal och självskattad hälsa. Utfallet har analyserats i relation till socioekonomisk situation (utbild- ning, yrke, inkomst och sysselsättning). Risken att drabbas av ohälsa och sjukdom ökar gradvis om man lever i en utsatt social situation. Tilltro till egen förmåga, tillit till andra, hopp och framtidstro är de allra viktigaste förutsättningarna för en god hälsa, visar rapporten. Den ger också rekommendationer och exempel på insatser som bland annat kommuner och myndigheter kan göra för att skapa ett friskare och mer jämlikt samhälle. Rapporten ska användas som underlag i Region Östergötlands folkhälsoarbete. – Ett hinder kan vara att många äldre har svårt att ta sig dit utbudet finns, säger Britt-Louise Nilsson, projektledare för Kultur för äldre i Region Östergötland. Därför provas nu en modell där kul turen istället ges där de äldre bor. Tio vårdboenden i Valdemarsvik, Vadstena, Linköping, Finspång och Motala får välja föreställningar ur ett bestämt utbud, som sedan framförs på respektive boende. Det är allt från pjäser med Östgötateatern och Teater Pelikan till musik med Östgötamusiken och dans för boende och personal. Patienter värderar bemötande högt PATIENTERNA I ÖSTERGÖTLAND värderar bemötande, tätt följt av förtroendet för läkaren de träffade, högst, medan information värderas lägre. Det visar resultatet i den senaste nationella patientenkäten i primärvården som 13 regioner och landsting har gjort. Cirka 9 500 patienter som hade besökt vård centralerna i Östergötland tillfrågades och 53,4 procent svarade. 4 HÄ L SOT EC K EN NR 1 2015 Östergötland har förbättrat sina resultat något, jämfört med mätningen innan, men ligger strax under riksgenomsnittet. Projektet, som inleddes förra året och pågår hela 2015, ska utvärderas utifrån exempelvis vad som fungerat eller inte fungerat ur olika aspekter. Målet är att därefter skapa en modell för att kunna erbjuda kultur till äldre i länets kommuner. Foto: Göran Billeson och Shutterstock Verksamheter flyttar i Linköping och Norrköping Tema för barn på 1177.se De första nybyggnationerna på Universitetssjukhuset i Linköping (US) är färdiga. Nu startar ett intensivt arbete med att flytta in verksamheterna i de nya lokalerna. NU FINNS YTTERLIGARE ett tema UNDER ÅRET kommer flera kliniker att flytta in i de två huskroppar som byggts på sjukhusets östra sida. Först in är neurokirurgiska klinikens intensivvårdsavdelning och avdelning 71. Under maj och juni flyttar även neurofysiologiska kliniken och käkkirurgin. Alla flyttar sker efter en väl utarbetad plan för att du som patient och besökare ska påverkas så lite som möjligt men lite flyttstök går inte att undvika. – De närmaste åren kommer vi att ha en ständigt föränderlig situation på US men glädjande är att vi kan öppna Norra entrén i början av nästa år. Då blir det kortare gångvägar och enklare att hitta på sjukhuset, säger Stefan Anskär, programansvarig för verksamhetsplanering i Framtidens US. Regionfullmäktige på Youtube REGIONFULLMÄKTIGES SAMMANTRÄDEN har tidigare direkt sänts via webb-tv på Region Östergötlands webbplats. Nu sänds de via regionfullmäktiges officiella Youtube-sida. Alla kan se sändningen där det passar dem via dator, mobil, läsplatta eller smart-tv. Dagen efter sammanträdet finns sändningen också i uppdelade klipp efter föredragningslistan. Du kan nå sändningen via en puff på www.regionostergotland.se. Även på Vrinnevisjukhuset i Norrköping kommer flera verksamheter att flytta till följd av ombyggnationer som startar under året. Närmast är det habiliteringen och logopedmottagningen, Rehab öst som den 1 juni flyttar till Lindövägen 65. Har du ett planerat besök till sjukhusen kan det vara bra att titta en extra gång vilken besöksadress som står på kallelsen. Du hittar också aktuella kontaktuppgifter till alla vårdmottagningar i Östergötland på webbplatsen 1177.se. 51 SÅ MÅNGA PROCENT av invånarna i Östergötland känner enligt Vårdbarometern till 1177 Vårdguiden på webben, 1177.se. Motsvarande siffra var för ett år sedan 46 procent. Östergötland ligger på andra plats i landet vad gäller kännedom om webbplatsen. område på 1177 Vårdguiden på webben, 1177.se, tema Våga berätta. Där finns information till barn mellan åtta och tolv år som av olika anledningar mår dåligt. Det kan handla om att vara mobbad, ledsen eller orolig för något. Det kan också handla om barn som har en närstående som är sjuk eller har alkoholproblem. Innehållet har tagits fram i samarbete med skolsköterskor, skolkurator, speciallärare och barn sjuksköterskor. Nya möjligheter med ny patientlag FRÅN DEN 1 JANUARI 2015 gäller en ny lag, patientlagen. Den är till för att stärka din ställning som patient i vården. Lagen säger exempelvis att den information du får om din hälsa, behandlingar och möjligheter till vård, ska vara individuellt anpassad. Barns delaktighet i vården ska underlättas och de ska precis som vuxna få uttrycka sin inställning till vården. En nyhet i lagen är att du som patient har möjlighet att söka öppenvård i hela landet. Läs mer om den nya patientlagen på webbplatsen 1177.se/patientlagen. HÄLSOT EC KEN NR 1 2015 5 En larmoperatör på SOS Alarm ställer frågor till den som ringt 112 samtidigt som en annan operatör börjar larma ut närmaste lediga ambulans. Magnus Käck arbetar vid den enhet som följer upp länets ambulanssjukvård. Förra året utförde ambulansen nästan 56 000 uppdrag i länet, varav drygt 22 500 var akuta prio 1-larm. Färre ambulansuppdrag i Östergötland Antalet ambulansuppdrag ökar i stora delar av landet. Men i Östergötland har de minskat. Förbättrade arbetssätt och nära samverkan med ambulansentreprenörerna är två förklaringar. FÖRRA ÅRET UTFÖRDE ambulansen nästan 56 000 uppdrag i länet. Drygt 22 500 var akuta så kallade prio 1larm. Sedan 2012 har antalet uppdrag minskat med tio procent, vilket betyder att Östergötland går emot trenden i övriga landet. – Det är bland annat tack vare bättre processer och en nära samverkan med entreprenörerna, förklarar Magnus Käck vid Region Östergötlands enhet för prehospital vård. enligt så kallad gränslös dirigering. – Grundtanken vid prio 1-larm är att närmaste ambulans alltid larmas. Vi arbetar också för att ambulans ska användas till de patienter som verkligen behöver det och inte bli fördröjd av Vad händer när du har ringt 112? 04:43 En larmoperatör på SOS Alarm tar emot ett samtal från en kvinna som tidigare har haft hjärt problem och nu vaknat med kraftiga bröstsmärtor. Den följer upp ambulans- och utlarmningsverksamheten och ser till att den uppfyller de höga kvalitetskrav som ställs. Operatören kontrollerar att man fått rätt uppgifter om adress och telefonnummer och ställer frågor enligt en mall. Samtidigt börjar en annan operatör larma ut närmaste lediga ambulans, då ärendet bedöms och prioriteras som ett akut ambulanslarm. Det finns 23 ambulanser i länet under dagtid på vardagar, något färre på nätter och helger. Alla ambulanser kan utföra uppdrag över hela Östergötland, 04:45 Ambulansen som fått uppdraget bekräftar larmet i ambulanssjukvårdens datasystem och kör mot den drabbades adress. 6 HÄ L SOT EC K EN NR 1 2015 andra uppdrag som är icke-akuta, säger Magnus Käck. Ambulansverksamhet och larmcentral i Östergötland sköts sedan 1995 av upphandlade privata entreprenörer. I dag finns det två ambulansentreprenörer i länet; Premedic och Falck. Teamet i ambulansen består av en sjuksköterska och en ambulanssjuk vårdare. 04:57 Ambulansen är framme och ambulans personalen börjar undersöka och ge patienten medicinsk behandling. 05:01 Ett EKG tas på plats och skickas till hjärtintensiven på Universitetssjukhuset i Linköping för bedömning. hela transporten till sjukhuset. 05:20 Ambulansen är framme vid sjukhuset och patienten förs direkt till en operationssal för en kranskärlsoperation. Ambulanspersonalen rapporterar muntligt och skriftligt i ambulansjournalen. 05:40 Ambulansper sonalen gör iordning ambulansen inför nästa uppdrag. 05:05 Personalen på hjärtintensiven bedömer, utifrån EKG, att det är en hjärtinfarkt. Behandling och övervakning pågår sedan under Text: Bodil Knuthammar Foto: Göran Billeson, SOS Alarm och Christian Nordén – Det är skönt att få träffa samma person när jag kommer hit, säger Britt-Marie Andersson som är på sårmottagningen för att få sitt bensår omlagt av distriktssköterskan Anna Carlsson. Snabbare sårläkning med ny mottagning Mer nöjda patienter, kortare läkningstid och lägre kostnader. Det är följden av att Vårdcentralen Boxholm har startat en sårmottag ning för patienter med svårläkta bensår. SÅRMOTTAGNINGEN HAR FUNNITS i drygt ett år och vänder sig till patienter med svårläkta bensår som tidigare behandlades vid distriktssköterskemottagningen. – De fick träffa många olika personer och det blev svårt med kontinuiteten. Vi ville förbättra omvårdnaden för den här patientgruppen. Det påverkar livskvaliteten negativt att leva med bensår och det största problemet för patienterna är smärta, säger distriktssköterskan Anna Carlsson. Hon och en undersköterska arbetar på sårmottagningen som har öppet två dagar i veckan. Hit kommer patienterna för att bland annat få såren omlagda. Först utreds orsaken till såret och vad som kan försämra Text: Cecilia Ottosson Foto: Staffan Gustavsson läkningen, eftersom det är viktigt att veta för att få såret att läka. Träffa samma person Britt-Marie Andersson, som har haft bensår till och från sedan 2012, är på mottagningen för att få sitt sår omlagt. – Det är skönt att jag får träffa samma person, förut var det olika hela tiden. Det är bättre med någon som vet vad jag har för sår och vad som har gjorts tidigare. Britt-Marie är inte ensam om att tycka så, visar en undersökning som Anna Carlsson har gjort om sårmottagningens första tid. Den visar också att patienternas fysiska och psykiska hälsa har förbättrats och att medelvärdet för tiden att läka ett sår minskat från drygt 40 veckor till drygt 15 veckor. Kostnaderna för förband har även sjunkit. Egenvård viktig Egenvård, som rökstopp och fysisk aktivitet, är viktig för att få bensår att läka och patienterna upplever att informationen om egenvård har förbättrats. – Jag har varit rökare i många år, men nu har jag inte rökt sedan i november, berättar Britt- Marie Andersson. Sårmottagningar finns på flera vårdcentraler i Region Östergötland. FAKTA Svårläkta bensår Ett sår på underbenet eller foten som inte har läkt på sex veckor. Drabbar cirka två procent av befolkningen. Dålig blodcirkulation i benen är den vanligaste orsaken. För att underlätta sårläkning är det viktigt att inte röka, att äta bra kost (C-vitamin, protein, järn och zink är extra viktigt) och att röra på sig. HÄLSOT EC KEN NR 1 2015 7 HÄLSOCOACHERNA Fråga hälsocoacherna! HÉLÈNE OTTOSSON MARGARETA SMEDBERG Vill du ställa en fråga till hälsocoacherna? Skicka ett brev till: Hälsocoacherna, Region Östergötland, 581 91 Linköping, skicka e-post till: [email protected] eller ställ frågan via regionens webbplats www.regionostergotland.se. Hälsosamordnare på Cityhälsan Söder. Arbetar bland annat med frågor som rör levnadsvanor och rehabilitering. Hälsosamordnare på Cityhälsan Söder och BVC-sjuksköterska. Jobbar bland annat med frågor som rör levnadsvanor och Fysisk aktivitet på recept. Vi har en fyraåring som inte kan somna om inte någon av oss sitter hos henne och när hon väl har somnat vaknar hon lätt. Ofta slutar det med att hon får sova i vår säng och det stör både vår och hennes nattsömn. Vad kan vi göra för att enklare få henne att sova i sin egen säng? Min mamma är 83 år, bor hemma och klarar sig själv. Hon har ramlat ett par gånger och det oroar mig. Hon har dålig balans. Finns det något hon kan göra för att träna upp balansen? BALANSEN FÖRÄNDRAS med ökande ålder och det har länge ansetts att det finns ett samband mellan balans och fallolyckor. Det viktigaste är att se över hur det ser ut hemma, så att det inte finns störande saker som gör att hon kan ramla eller tappa balansen. En allsidig träning där styrka, kondition, balans, rörlighet och koordination ingår är bra. Vi rekommenderar till exempel att gå i trappor, promenera eller simma under 30 minuter per dag. Intensiteten ska vara måttlig. Din mamma kan även göra sittande gymnastik med rep, boll eller gummiband. För en frisk äldre person innebär träning låga risker, betydligt lägre än om man inte tränar. Kanske finns det någon som ordnar gymnastik för äldre i närheten av din mamma eller du kanske kan ta en promenad med henne. Har ni något råd om hur jag utan tjat och bråk får min tonåring att minska ätandet av godis och chips? TJAT LEDER OFTAST INTE till någon- ting. Försök att resonera kring hur han eller hon tänker om det här. Hur ser vardagslivet, som mat- och sovrutiner, ut? Äter din tonåring ordentligt och regelbundet? Hur ser det ut med fysisk aktivitet? Köp inte hem godis och chips så är det inte lika lättåtkomligt. Ha vettiga alternativ; som frukt, grönsaker och nötter hemma eller gör smoothies som är lätt att ta när suget kommer. Hela familjens vanor spelar också roll. VISSTE DU ATT... … 1177 Vårdguiden har vunnit pris för Sveriges bästa mobila webbplats i en tävling som undersökningsföretaget Web Service Award arrangerar? Företaget korar webbplatsvinnare i sex kategorier baserat på vad företagets 200 000 besökare har svarat. 8 HÄ L SOT EC K EN NR 1 2015 FÖRÄLDRARS ÅSIKT om barns sömn- behov överstiger för det mesta barnens egentliga behov. Nästan alla barn får den sömn de behöver. Det är oftast föräldrarna som tar stryk av störd sömn i sådana här situationer. Det är viktigt med bra rutiner kring barnets läggning och sömn. Lägg henne där hon ska sova under natten, när hon fortfarande är vaken. Försök varva ner och undvik stress. Sängen ska vara en lugn och trygg plats. Läs gärna en saga, prata om dagen som har varit och tala om att du kommer till henne om hon vaknar. Gå in och sätt dig hos henne om hon vaknar eller inte vill sova. Var lugn och försök få henne att ligga kvar i den egna sängen. Ge det lite tid. Foto: Shutterstock och Göran Billeson Ny blogg om arbetsmiljö Ökat förtroende för sjukhusen Trädgårdsutbildning får riksintag DEN ARBETSRELATERADE ohälsan 81 PROCENT av de tillfrågade TRÄDGÅRDSUTBILDNINGEN ökar och alltfler skadar sig på jobbet. Arbets- och miljömedicin i Region Östergötland har startat en arbetsmiljöblogg som ska inspirera till ett sundare arbetsliv. – I bloggen reflekterar vi över aktuella frågor, men vi berättar också om trender och ny spännande forskning, berättar Charlotte Wåhlin, forskare och ergonom som ingår i bloggteamet. Bloggen vänder sig till alla som är intresserade av arbetsmiljöfrågor. Det finns också möjlighet att ställa frågor om arbetsmiljö till experterna. Bloggen hittar du på www.arbetsochmiljomedicin.se i Östergötland tycker att de har tillgång till den sjukvård de behöver. Det visar den senaste befolkningsundersökningen Vårdbarometern, som görs i alla regioner och landsting. Mot svarande siffra för riket som helhet är 79 procent. Förtroendet för sjukhusen i länet har ökat något sedan undersökningen 2013. 77 procent uppgav nu att de har mycket eller ganska stort förtroende för sjukhusen, att jämföra med riksgenomsnittet 71 procent. Förtroendet för vårdcentraler i allmänhet är 64 procent, vilket är i nivå med riksgenomsnittet. inom naturbruksprogrammet på Naturbruksgymnasiet Östergötland kommer att få riksintag från läsåret 2015/2016, efter ett beslut av Skolverket. Bakgrunden är att behovet av nyrekrytering inom trädgårdsbranschen är större än det antal elever som i dag utbildas. Trädgårdsutbildningen finns på Himmelstalundsgymnasiet i Norrköping. Region Östergötland är huvudman för Naturbruks gymnasiet Östergötland, som utöver Himmelstalundsgymnasiet består av Vretagymnasiet utanför Linköping. VISSTE DU ATT... … Region Östergötland har en egen sida på Facebook? Gilla sidan www.facebook.com/regionostergotland för att ta del av nyheter, läsa om aktuella ämnen eller lämna synpunkter och ställa frågor. VISSTE DU ATT... … det under en genomsnittlig dag i Region Östergötland föds 14 barn? Barntraumateam på US ger akut stöd Ge stöd till barn och ungdomar när en förälder eller ett syskon plötsligt dör. Det är den främsta uppgiften för barntraumateamet som startade sin verksamhet på Universitetssjukhuset i Linköping (US) i mars. – Det här är en av de svåraste sakerna ett barn kan vara med om. Det är viktigt att de får stöd i ett tidigt skede för att minska risken för de negativa konsekvenser som ett trauma kan orsaka, säger Carina Ranius, enhetschef på barn- och ungdomspsykiatriska kliniken på US, som barntrauma teamet tillhör. Foto: Katja Kircher Teamet består av en legitimerad psykolog och en socionom. Den främsta uppgiften är att stödja barn och ungdomar upp till 18 år när en förälder eller ett syskon plötsligt dör vid sjukdomar, olyckor, självmord eller mord. Teamet ger också stöd vid andra trauman än dödsfall, till exempel om barnen blir vittnen till allvarligt våld eller mord. Akut krisstöd När en förälder eller ett syskon plötsligt dör kontaktar barntraumateamet de drabbade så snart det är möjligt och erbjuder akut krisstöd. Teamet kan till exempel också vara med vid visning eller avsked eller ge stöd före och efter en begravning. Kontakten med familjen är ofta tät under de första veckorna. Vilket stöd som sedan behövs bestäms tillsammans med familjen. En del känner inget behov av stöd den första tiden, men kan ha ett behov senare. Om barn och ungdomar får kvarstående reaktioner erbjuder teamet mer specifika traumabehandlingar. På Vrinnevisjukhuset i Norrköping finns ett barntraumateam sedan år 2000 och efter sommaren startas även ett vid Lasarettet i Motala. Text: Cecilia Ottosson HÄLSOT EC KEN NR 1 2015 9 TEMA: KOL Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (kol) är den fjärde vanligaste dödsorsaken i världen och dödligheten fortsätter att öka. För att bromsa utvecklingen av sjukdomen är tidig upptäckt och rökstopp a och o. Att leva med kol 10 HÄ L SOT EC K EN NR 1 2015 Text: Cecilia Ottosson Foto: Staffan Gustavsson - Jag orkar mindre och mindre, säger Suzanne Johansson som fick diagnosen kol år 2004. Med hjälp av en spirometer mäter sjuksköterskan Birgitta Broberg lungkapaciteten hos Suzanne Johansson. - Börja aldrig röka! Uppmaningen från Suzanne Johansson är tydlig och bestämd. Hon är en av de åtta procent svenskar över 50 år som har kroniskt obstruktiv lungsjukdom (kol). Den orsakas nästan alltid av rökning. – Det tog mellan ett halvår och ett år tills jag bestämde mig och sedan gick det med hjälp av min envishet, säger Suzanne Johansson. Suzanne Johansson, i dag 56 år, hade varit konstant förkyld under en längre tid när hon 2004 sökte vård vid Vårdcentralen Kisa. Hon förstod att det inte bara var en vanlig förkylning, men att hon skulle få diagnosen kroniskt obstruktiv lungsjukdom (kol) hade hon aldrig kunnat ana, det blev en chock. – Jag minns den dagen så väl. När jag hade fått beskedet åkte jag ut i skogen och storgrät. Jag visste inte så mycket om kol, men jag tyckte att jag hade fått en dödsdom, berättar Suzanne Johansson. Hon hade rökt sedan hon var i 14-årsåldern och de allra flesta som drabbas av kol är eller har varit rökare. Det tog lång tid för henne att acceptera sjukdomen och förnekelsen gjorde även att hon inte slutade röka direkt. Acceptans och kunskap Acceptans och mer kunskap om kol fick hon först något år efter att hon hade fått sin diagnos. En annons i tidningen om kol-teamet på lungmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping (se nästa sida) fick henne att kontakta dem. Väl där mättes hennes lungkapacitet igen, hon fick nya mediciner, lärde sig andningsteknik och fick träffa en kurator. Numera kommer Suzanne dit ungefär en gång om året, för att bland annat mäta lungkapaciteten. När hon fick sin diagnos hade hon 57 procent av sin lungkapacitet kvar, nu har hon 23 procent. – Jag har blivit sämre och orkar mindre och mindre. Jag blir andfådd av att gå 25 meter. Andfådd och trött Tidigare levde hon ett aktivt liv; arbetade, var med i hemvärnet och njöt av att vara ute i naturen med sina hundar. Nu går inte det längre. Andfåddhet, kronisk trötthet och envis hosta har blivit en del av vardagen. Några gånger har andningsproblemen blivit så stora att hon har fått söka akut vård. Suzanne Johansson oroar sig för fram tiden, men försöker fokusera på de dagar hon mår bättre. För sådana finns även när man lever med kol. FAKTA Kol Kronisk sjukdom som långsamt försämrar lungornas och luftvägarnas funktioner. Mellan sex och åtta procent (400 000 till 700 000 personer) av den vuxna befolkningen i Sverige beräknas ha kol. En exakt siffra finns inte; då sjukdomen utvecklas långsamt kan många ha den utan att ännu ha fått en diagnos. Orsakas främst av tobaksrökning. Nio av tio som drabbas är eller har varit rökare. Cirka 2 800 personer i Sverige dör varje år i kol. Dödligheten i sjuk domen ökar, främst bland kvinnor. HÄLSOT EC KEN NR 1 2015 11 TEMA: KOL Team underlättar vardagen för patienter med svår kol Kol är en kronisk sjukdom som långsamt försämrar lungornas och luftvägarnas funktioner. Birgitta Broberg, sjuksköterska. Kristina Tödt, sjukgymnast. Att leva med kol påverkar var dagen och livskvaliteten mycket. På lungmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping (US) ger ett kol-team stöd och hjälp för att patienter med långt gången kol ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt. RÖKSTOPP är det enda som kan bromsa utvecklingen av kol (se nästa sida), men eftersom sjukdomen inte går att bota handlar behandlingen om att lindra symtomen. – Det går inte att göra någonting åt den skada man redan har fått på lungorna, men det går att göra en hel del för att man ska kunna leva ett så bra liv som möjligt, säger sjuksköterskan Birgitta Broberg. Hon är en del av öppenvårdsmottagningens kol-team där även sjukgymnast, dietist och kurator ingår. Hit remitteras patienter som har de svåraste stadierna av kol och vid det första besöket träffar de var och en i teamet. 12 HÄ L SOT EC K EN NR 1 2015 Linnea Åman, dietist. – Vi fokuserar på vad patienten vill och har störst behov av att få hjälp med, säger sjukgymnasten Kristina Tödt. Underlätta livet Vid sidan av medicinering (det finns bland annat luftrörsvidgande och inflammationsdämpande läkemedel) är fysisk aktivitet, andningsteknik, god kosthållning och samtalsstöd viktiga områden för att underlätta livet för patienter med kol. Därför pratar teamet med patienterna om de frågorna, förutom att till exempel mäta lungkapaciteten och informera om sjukdomen. Det är vanligt att patienter med kol undviker fysisk ansträngande aktivi teter på grund av andnöd, vilket leder till ännu mer försämrad ork. Viktnedgång är också vanligt hos patienter med svår kol. – Det beror ofta på att andningen är så energikrävande, förklarar dietisten Linnea Åman. Samtal med kurator kan behövas av flera skäl. Till exempel kan kronisk trötthet leda till nedstämdhet och andnöd kan skapa ångest. Efter besöket gör teamet en rehabiliteringsplan för patienten tillsammans med en läkare. Förutom individuellt stöd kan olika träningsformer i grupp erbjudas. Syrgas i hemmet Patienter med svåra andningsproblem kan behöva syrgas. Det finns möjlighet att ha syrgas i hemmet och utprovningen görs då av syrgassjuksköterskor på lungmedicinska kliniken. Alla patienter kommer regelbundet till mottagningen för att kontrollera lungkapaciteten. Fotnot: Mottagningar för patienter med kol finns även på Lasarettet i Motala och på Vrinnevisjukhuset i Norrköping FAKTA Mer om kol Andfåddhet vid ansträngning, hosta med slem, rosslande och pipande ljud i bröstet, upprepade luftvägsinfektioner och viktnedgång är vanliga symtom. Kol delas in i fyra stadier, utifrån lungfunktion. Stadium ett är en lindrig form och stadium fyra är mycket svår kol då mindre än 30 procent av lungkapaciteten finns kvar. Text: Cecilia Ottosson Foto: Staffan Gustavsson Tidig upptäckt viktig – I samma stund som man slutar röka planar försämringen ut, säger Tina Hultmark, sjuksköterska på astma/kol-mottagningen vid Vårdcentralen Finspång. Ju tidigare sjukdomen upptäcks desto bättre. Vårdcentralen Finspång har en särskild rutin för att fånga upp patienter med misstänkt kol. KOL ÄR EN SJUKDOM som utvecklas långsamt och i ett tidigt stadium av sjukdomen är besvären ofta lindriga. Därför är det svårt att förstå att man har en sjukdom som behöver behandlas. De första symtomen är ofta slemhosta, trötthet och återkommande förkylningar. – Rökare har vant sig vid att de hostar på grund av rökningen och att tappa ork förknippas med att man har blivit äldre. Om man är eller har varit rökare och får de här symtomen ska man söka vård på vårdcentralen för det kan vara kol, säger Tina Hultmark, sjuksköterska på astma/kol-mottagningen vid Vårdcentralen Finspång. Vårdcentralen har infört en särskild Text: Cecilia Ottosson Foto: Staffan Gustavsson rutin för att enklare och tidigare kunna fånga upp patienter med misstänkt kol. När en patient över 45 år, som är eller har varit rökare, söker vård för upprepade luftvägsinfektioner görs ett snabbtest hos läkaren och om lungfunktionen är sänkt skickas en journalkopia till astma/kol-mottagningen. Patienten får komma dit och göra en spirometri, en undersökning för att säkerställa om det är kol eller inte. En spirometer är en apparat som mäter lungornas kapacitet och funktion. Sluta röka Att upptäcka kol tidigt är viktigt för att kunna bromsa utvecklingen av sjukdomen, förbättra hälsan och lindra symtomen. – Det går inte att få igen den lungfunktion som har förlorats, men genom att sluta röka kan man stoppa utvecklingen av sjukdomen. Rökstopp är det enda som kan göra det och därför är det den viktigaste delen av behandlingen. I samma stund som man slutar röka planar försämringen ut. Man kan få hjälp med rökavvänjning här, säger Tina Hultmark. I samma situation Hon möter oftast patienter som har de tidigare stadierna av kol. Precis som på lungmedicinska kliniken kan patienterna få stöd och hjälp av sjukgymnast, kurator och dietist på vårdcentralen. Här finns även en arbetsterapeut som till exempel kan bedöma behovet av hjälpmedel i hemmet för personer som har de svårare stadierna av kol. Mottagningen erbjuder också de patienter som precis har fått diagnosen att delta i en kol-skola. Utbildningen genomförs i grupp och alla ovan nämnda yrkeskategorier samt läkare finns med för att ge information och stöd utifrån sina respektive expertområden. – Patienterna brukar uppskatta att det här görs i grupp så att de får träffa andra som är i samma situation, säger Tina Hultmark. HÄLSOT EC KEN NR 1 2015 13 Proffspatienten Karin Sandborg (till höger) fungerar tillsammans med Karin Siwe som instruktör för de blivande läkarna, ett inslag i utbildningen som läkarstudenten Christofer Sahin tycker är mycket värdefullt. Med patienten som lärare Karin Sandborg är proffspatienten som lär framtidens läkare att göra bra gynekologiska undersökningar. – En del lämnar blod, säger hon, det här är mitt sätt att ge. Jag hjälper andra kvinnor så att de får träffa läkare som vet hur de ska bemöta en kvinna. SEDAN MÅNGA ÅR har kvinnokliniken på Universitetssjukhuset i Linköping erbjudit alla läkar- och barnmorske studenter att göra gynekologiska undersökningar med hjälp av så kal�lade proffspatienter. Karin Sandborg har varit proffspatient i åtta år och tillsammans med gynekologen Karin Siwe fungerar hon som instruktör för de blivande läkarna. 14 HÄ L SOT EC K EN NR 1 2015 – Många kvinnor upplever att en gynundersökning är en utsatt situation, säger Karin Sandborg. Jag berättar för studenterna hur de ska bete sig i den situationen. Jag kan min kropp och kan få dem att förstå hur de ska utföra undersökningen. Karin Siwe är överläkare på kvinnokliniken och ansvarig för utbildningsinsla- get. Hon menar att det är viktigt att de blivande läkarna funderar över sin egen inställning till gynekologiska undersökningar för att kunna möta kvinnor på ett professionellt sätt. – Många tror att alla kvinnor tycker att det är obehagligt att gå till gynekologen, säger hon. Men alla kvinnor tycker inte det. Om en kvinna är frisk Text: Anchi Alm Foto: Staffan Gustavsson Ett av målen är att de blivande läkarna ska lära sig var livmodern sitter och hur de utför en undersökning på rätt sätt. ska en gynundersökning inte på något sätt göra ont. Två gånger under utbildningen får läkarstudenterna möjlighet att göra gynekologiska undersökningar på proffspatienter. Vid varje utbildningstillfälle arbetar två proffspatienter i var sitt undersökningsrum. De blivan de läkarna får möjlighet att träna på undersökningen, medan patienten och en erfaren gynekolog fungerar som handledare. Christofer Sahin, som går termin 11 på läkarlinjen, tycker att det är mycket värdefullt. ”Unikt tillfälle” – Det är ett unikt tillfälle att få feedback av en patient som kan mer än en själv, säger han. Att ha genomfört undersökningen tillsammans med en proffspatient ger mig en trygghet den dagen jag möter en riktig patient, en grund att stå på som jag inte kan få på något annat sätt. – Om jag till exempel jobbar på en vårdcentral känns det tryggt att veta att Att arbeta som proffspatient är ett sätt för Karin Sandborg att hjälpa andra kvinnor genom att göra läkarstudenterna trygga i sin situation. jag kan göra en undersökning om det behövs och att jag vet att det blir bra gjort – ur både min och patientens synvinkel. Ingen vill avstå från en viktig undersökning bara för att man känner sig osäker. Hjälper andra kvinnor För Karin Sandborg är det självklart att arbeta som proffspatient, inte minst för andra kvinnors skull. – Jag känner att jag hjälper andra kvinnor. Studenterna får undersöka en frisk kvinna som vet hur det ska kännas och kan tala om för dem vad som är rätt, i stället för att deras första undersökning blir på en kvinna som kanske är sjuk och har ont. – Som proffspatient har jag lärt känna min kropp. Det har gett mig bättre självkänsla och en möjlighet att påverka. Jag vill att så många läkarstudenter som möjligt ska känna sig trygga i sin situation så att det blir en bra undersökning för den kvinna som söker hjälp. Läkarstudenten Christofer Sahin ser undersökningen med en proffspatient som ett unikt tillfälle att få feedback av en kunnig patient. FAKTA Är du intresserad? Verksamheten är i ständigt behov av att rekrytera nya proffspatienter. Vill du veta mer? Mejla Karin Siwe på adressen [email protected] HÄLSOT EC KEN NR 1 2015 15 FORSKNING: ALLERGI Ny studie ger hopp åt allergiker Förr brukade Mikaela Nilsson tillbringa stora delar av perioden april till augusti inomhus, oftast sovande. I dag kan hon njuta av både blommor och gräs klippning. Mikaela är en av 70 pollenallergiker som deltar i en forskningsstudie om allergivaccination vid Allergicentrum i Region Östergötland. OMKRING 25 PROCENT av den vuxna befolkningen i Sverige lider av björkoch gräsallergi. De allra flesta klarar sig bra med allergitabletter och spray. Men för en liten andel allergiker är besvären så svåra att det påverkar en stor del av deras liv – och inga mediciner hjälper. Mikaela var en av dem. – Jag fasade för våren och sommaren, säger hon. För mig var det omöjligt att ligga i gräset eller äta lunch ute. Jag höll mig mest inomhus och sov. Allergin och medicinerna gjorde mig så otroligt trött. Bygger upp immunförsvaret Allergivaccination kan vara räddningen för allergiker som har så stora problem som Mikaela och inte blir hjälpta av medicin. Under tre till fem års tid får man 50 till 60 sprutor med allergen för att bygga upp immunförsvaret. I dag kan Mikaela Nilsson njuta av våren, trots sin allergi. Hon har fått prova en ny metod för allergivaccination i en forskningsstudie vid Allergicentrum i Region Östergötland. 16 HÄ L SOT EC K EN NR 1 2015 – De flesta blir betydligt bättre, men det kräver mycket tid och resurser från både patienten och sjukvården, säger Lennart Nilsson, läkare vid Allergi centrum i Region Östergötland. I vår forskningsstudie undersöker vi en metod där vi ger tre sprutor med en månads mellanrum och där behandlingen har full effekt från början. Text: Anchi Alm Foto: Staffan Gustavsson och Maria Ahlbeck Med den nya metoden sprutar Lars Ahlbeck och de andra läkarna allergenet direkt i lymfkörteln. Patienterna får tre sprutor under tre månader i stället för 50-60 sprutor under flera års tid. Mikaela kom till Allergicentrum via en läkare på sin vårdcentral och fick frågan om hon ville vara med i den nya forskningsstudien. Hon tvekade aldrig. – Jag hade gärna tagit den andra behandlingen också, säger Mikaela, men det här lät jättebra. Särskilt eftersom jag är spruträdd. Tre sprutor i stället för 50 Det Lennart Nilsson och hans kolleger på Allergicentrum undersöker, är om allergenet kan sprutas in i lymfkörtlarna i stället för under huden, som sker i dag. – Allergivaccination handlar om att lära immunsystemet att tåla det man har varit allergisk mot, förklarar Lars Ahlbeck, en annan av forskarna i teamet. Den programmeringen sker Lennart Nilsson leder forskningsstudien där ett 70-tal patienter med gräs- och björkallergi ingår. i lymfkörtlarna. Genom att spruta in allergenet i lymfkörteln, istället för under huden, går vi direkt på källan. Då behövs det bara tre injektioner och en tusendel av dosen. För Mikaela Nilsson innebar allergivaccinationen ett nytt liv. Hon fick sin första spruta i februari för två år sedan och när pollensäsongen kom kunde Mikaela fortsätta att leva sitt liv, i stort sett som under vintern. – Det var en otrolig skillnad, säger hon. Jag minns särskilt en dag när jag och min kille skulle gå och hämta hans bil. Blommor och blad höll på att slå ut och jag insåg plötsligt att det var rätt fint. Jag förstod vad alla längtade efter. För mig hade våren bara varit jobbig, en förberedelse på att gå i ide. – Jag kan fortfarande känna av allergin ibland, men om jag tar en tablett mår jag bra. Fortfarande kan jag instinktivt känna att jag inte vill gå ut när jag ser vårsolen. Men sedan kommer jag på att jag kan gå ut – jag också. FAKTA Mer om studien Ett 70-tal patienter med gräs- och björkallergi ingår i studien. Projektet kommer att följa upp dem under tre år för att studera symtom, medicinering och livskvalitet under björk- och gräspollensäsongerna HÄLSOT EC KEN NR 1 2015 17 Ungdomars hälsa och livsstil kartlagd De flesta ungdomar som har svarat på enkäten mår bra, har vänner och fungerande relationer. De flesta mår bra, har vänner och trivs med livet. Men på gymnasiet får allt fler stressrelaterade besvär som värk, oro och sömnproblem. Det visar en ny enkät om ung domars hälsa och livsstil. HUR SER UNGDOMAR på sin hälsa och livsstil? För att ta reda på det genomförde Region Östergötland tillsammans med länsstyrelsen och länets kommuner i höstas webbenkäten Om mig bland elever i grundskolans år 8 och gymnasieskolans år 2. – Syftet är att göra ungdomar delaktiga och ge en verklighetsnära bild av deras hälsa och livsstil, säger Emma Hjälte, Region Östergötlands samordnare för Om mig. De flesta mår bra Enkäten är tänkt att genomföras tre år i rad och baseras på fokusgruppsintervjuer med ungdomar. Frågorna handlar om vänner och familj, hälsa och livsstil, alkohol och tobak, skola och fritid och livet och framtiden. En som varit med och förberett enkäten är Emil Isaksson Torgilsman, som bor i Söderköping och går i nian. 18 HÄ L SOT EC K EN NR 1 2015 – Vi ville hitta frågor som kändes relevanta för alla och ett effektivt sätt att visa ungdomars åsikter, säger han. Närmare 6 400 ungdomar, eller 73 procent av de tillfrågade, har svarat. De allra flesta uppger att de mår bra, har vänner och fungerande relationer. Generellt uppger killar att de mår bättre än tjejer i både grund- och gymnasieskolan, men båda upplever en försämrad hälsa i gymnasiet. Mellan 13 och 19 procent av tjejerna har dagligen ont i huvud, nacke och axlar och nästan en fjärdedel upplever dagligen oro eller ångest. Tjejer uppger oftare negativa känslor som stress, oro och ledsamhet och har sämre självförtroende än killar. Praktisk nytta – En del av resultaten förvånade mig. Exempelvis var det fler killar än vad jag trodde som kände sig stressade av skönhetsidealen, berättar Emil Isaksson Torgilsman. Hans förhoppning är att enkätresultaten ska få praktisk nytta. – Jag hoppas att man ska hitta nya sätt att hjälpa ungdomar som har problem. Det kan vara den som det syns minst på som har störst behov av hjälp. Emma Hjälte, samordnare för Om mig i Region Östergötland. Emil Isaksson Torgilsman går i nian och har varit med och förberett enkäten. KOMMENTAR FRÅN FÖRTROENDEVALD TORBJÖRN HOLMQVIST (S): – Om mig är ett mycket värdefullt underlag i det fortsatta folkhälso arbetet, inte minst visar undersökningen att vi har mycket kvar att göra när det gäller unga kvinnors psykiska hälsa. Att så många unga tjejer lider av oro, stress och ångest måste mötas med aktiva åtgärder. Resultatet kommer att leda till en fortsatt dialog och förbättringsarbete i samarbete med länets kommuner. Text: Bodil Knuthammar Foto: Shutterstock Porträttbilder: Christian Nordén, arkiv och privat Korsordet #1 2015 PÅHITTIGA BLÅSVÄDER MAGER KÅRE LUKTAR SOM EN DYSTERT SPETS FÄRGAD HJÄLP ARK SOM PART VASSA PÅ KATT KNÄPP TÖS SÄTTA FÅR SAKER GJORDA VARA MED MÄRKER ILLVILLIGA SYFTA PÅ TAJT KAN SLINGRA SIG FIXAR VÅGSPEL SÅG TILL SYNDIGA LOCKA DÖLJER NUNA HAVSFÅGEL URÅLDRIGA DEN GNAGER KLADD I SÅR FOGLIG TJATA STYRA BILEN KANTON I SCHWEIZ FINSK STAD MÅNGA FRÅN GB SYSTER GAV DRICKER JAPAN? DÄR SER MAN! BETE RADIUM FIN SLÄKT HAR IHOP GETT FÖDA TILL BARN FYLLER ARTIST GÅR HÄR TILL TUNT BUGGAR PÅSTOD UTÖKA HAFT SOM NAMN VERKA AMIN FÖDA UPP DJUR IRRITATION VÅRDAR MILNE SOM SKREV VIKTIGA TITT SOM TÄTT DEN OMGES AV VATTEN HUR SA? FÅNGAS FISK I HAFT SOM SIN Adress: Postadress: Korsord: Bulls Press DAM I FIRMAN SOM DET HÄR SLÅR BLOMMA ROS I EPOK FLERA I EN FILM DJUR I NORR NÄRA IRAN FINT I NAMN? EN FUL SÅDAN ÄR OPÅLITLIG BILDAR KÖANDE ÄRLIGT SNÄLL LIGGER JUMBO I INFRARÖD AL FAKIR Skicka din lösning tillsammans med ditt namn och din adress senast den 4 juni 2015 till: Hälsotecken, Region Östergötland, 581 91 Linköping. Namn: BRUKAR BRUK TRÖT BÖNEORD SOM INUTI LÄR LIPSILL HÅLLA LÅDA AVSKILT HAR HAKSKÄGG TENN SÅDANT STUVAS PRYDER ROS I KRAFTLÖS DEN HAR ORV DIADEM HELIGT LÖFTE GÅR PÅ © Bulls ALI I SAGA GRIPA GRATTIS VINNARNA I KORSORDET #2 2014 1:A PRIS: RYGGSÄCK Ronald Karlsson, Norrköping. 2:A PRIS: BADLAKAN Monica Åhlgren, Linköping. 3–4:E PRIS: TERMOSMUGG Inga-Britt Åstrand, Motala. Åke Wasteson, Linköping. 5–8:E PRIS: PARAPLY Ingemar Evertsson, Linköping. Annelie Gustafsson, Finspång. Kerstin Magnusson, Norrköping. Anna-Maj Gustafsson, Linköping. HÄLSOT EC KEN NR 1 2015 19 RÅD från TOPP till TÅ ... Lindra klåda efter brännässlor Brännässlan bränner med små luddiga hår som finns på hela växten. Om du blir bränd av en brännässla frisätts ett ämne i kroppen som gör att det bildas nässelutslag som kliar och svider. Flera orsaker till irriterade ögon Irriterade eller röda ögon kan ha olika orsaker. Ögonen kan bli irriterade av rök, simbassängsklor, kontaktlinser eller smink. Besvären kan också bero på att ögonen är torra, att du är allergisk eller att du har fått en infektion. Vad kan jag göra själv? Om ögat är rött och irriterat kan du skölja det med vatten. Om vattnet gör att ögat svider kan du prova med koksaltlösning. Du kan göra egen koksaltlösning genom att blanda en milliliter salt i en deciliter kokande vatten som sedan får svalna. Du kan också köpa koksaltdroppar på ett apotek. Om ögat är kladdigt eller har klistrats igen kan du tvätta med ljummet vatten med en bomullstuss. Tvätta från den yttre ögonvrån mot den inre. Vad kan jag göra själv? När du har blivit bränd av brännässlor kan du försöka lindra klådan och svedan genom att skölja utslagen under kallt rinnande vatten i några minuter. Efter det kan du stryka på kylbalsam eller lokalbedövande salva, Xylocain, som du köper på ett apotek. Du ska inte använda Xylocain på barn under 18 månader utan att först rådgöra med en läkare eller med barnavårdscentralen (BVC). Om utslagen kliar och svider mycket kan du stryka på receptfri hydrokortisonkräm som du också köper på ett apotek. Barn under två år ska endast behandlas med hydrokortisonkräm efter läkares ordination eller efter kontakt med BVC. Källa: 1177 Vårdguiden 20 HÄ L SOT EC K EN NR 1 2015 Ibland kan ögat irriteras av en infektion i en talgkörtel på ögonlockskanten, en vagel. Badda vageln med en bomullstuss eller kompress fuktad med vatten. En ögoninfektion kan lätt spridas till det andra ögat eller till andra personer. Undvik därför att gnida dig i ögonen och var noga med att tvätta händerna. Om du har kontaktlinser kan det hjälpa att använda glasögon i några dagar. Om det skaver, svider eller kliar i ögonen kan de vara torra. Ögonen blir torrare med åldern och kan även bli torra av vissa läkemedel. Om du sitter länge framför datorn, arbetar i dåligt ljus eller vistas i torr, rökig eller dammig luft kan du också få torra ögon. Då kan du droppa tårersättningsmedel, som du köper på ett apotek, i ögonen. När ska jag söka vård? Kontakta vårdcentralen om du har behandlat dig själv i en vecka utan att bli bättre. Det bör du också göra om ögat är varigt och inte har blivit bättre inom tre, fyra dagar eller om du har fått in något skräp i ögat som du inte kan skölja bort. Kontakta din optiker om du använder linser och ögat är mycket irriterat. Källa: 1177 Vårdguiden Här får du råd om vad du själv kan göra för att förebygga, lindra och bota lättare besvär. Kontakta oss gärna om du vill föreslå någon enklare åkomma som du vill veta mer om. FRISKT FRÅGAT! VAD GÖR DU FÖR ATT INTE BLI STRESSAD? Värme bra vid näckspärr Nackspärr innebär att du plötsligt får kramp i nackmusklerna, det gör ont och du blir stel i nacken. Det går ofta över av sig själv inom ett par dagar eller en vecka. Krampen och smärtan gör att det blir svårt att röra på huvudet. Vanligtvis är det svårare åt ena hållet och när du försöker vrida på huvudet kan det göra mycket ont. Ofta börjar besvären i samband med att du har gjort en häftig rörelse med huvudet eller att du har sovit i en obekväm ställning. CHRISTINA KNUDSEN, NORRKÖPING: – Jag försöker att koppla av genom att ta promenader. Jag går också på musiksim på Centralbadet. De släcker ner i simhallen, spelar lugn musik och det är lugn och ro runt omkring. ANASTASSIOS KAKANELIS, BOXHOLM: - Det är inte lätt, men jag försöker slappna av. Det gör jag genom att promenera och lyssna på musik. Vad kan jag göra själv? Värme kan ofta minska värken. Du kan linda en halsduk runt halsen eller använda en värmedyna. Det finns också särskilda vete- eller kornkuddar som du värmer i mikron. En varm dusch eller ett varmt bad kan även lindra smärtan. Det är bra att röra på sig för då ökar blodcirkulationen, vilket påverkar hela kroppen positivt och läkningen går fortare. Försök att undvika rörelser som gör ont, men annars kan du fortsätta att göra det du brukar göra. För att lindra smärtan kan du också ta receptfria smärtstillande medel som till exempel Alvedon eller Ipren. Om du får nackspärr ofta kan du försöka förebygga problemen. Det är bra att motionera, stå och sitta i rätt ställning när du arbetar och att använda en bra säng och kudde. När ska jag söka vård? Du bör kontakta vårdcentralen om du inte har blivit bättre inom en vecka. Om du i samband med smärtor i nacken blir svag och får domningar i ena armen eller handen, bör du kontakta vården så fort som möjligt. Det ska du också göra om du har mycket kraftiga smärtor eller om du är stel i nacken och samtidigt har feber och känner dig allmänpåverkad. CHRISTIAN YTTERSTRÖM, LJUSFALLSHAMMAR: – Tv-spel får mig att slappna av för då måste jag koncentrera mig på det och kan inte tänka på något annat samtidigt. Jag pratar också mycket med min sambo. LOTTA FORSBERG, MOTALA: - Jag försöker att sova ordentligt. Det tycker jag är bra, men jag stressar inte särskilt mycket. Källa: 1177 Vårdguiden HÄLSOT EC KEN NR 1 2015 21 HALLÅ DÄR... CHRISTOFFER BERNSKÖLD (S) Namn: Christoffer Bernsköld. Ålder: 31. Uppdrag: Regionråd, ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden och ledamot i regionfullmäktige. Antal år i politiken: Gick med i SSU som 14-åring. Blev förtroendevald för 13 år sedan, då i kommunpolitiken i Norrköping. Förtroendevald i landstinget (numera Region Östergötland) sedan 2006. VILKA ÄR NÄMNDENS VIKTIGASTE FRÅGOR? – Folkhälsan och fortsatt utveckling av primärvården. Vi ser att det finns skillnader i hälsa i länet och vi måste skapa förutsättningar för en mer jämlik hälsa. ”Fokus på befolkningen och patienterna” För att vårdcentralerna ska fungera ännu bättre behöver vi öka tillgången på läkare och arbeta för att patienterna ska känna mer delaktighet. Att fortsätta utveckla primärvården och att skapa förutsättningar för en mer jämlik hälsa i Östergötland. Det ser Christoffer Bernsköld (S), ny ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, som de viktigaste frågorna för nämnden under mandatperioden. använder vi statistik och har brukardialogberedningar där vi träffar pati enter och anhöriga och frågar dem om hur de upplever vården. När vi har beslutat om prioriteringar beställer vi hälso- och sjukvård och skriver avtal med vårdgivare i Region Östergötland eller med privata vårdgivare. HUR SER DU PÅ DIN ROLL VAD GÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- SOM NY ORDFÖRANDE? NÄMNDEN? – Jag tycker att det är mycket viktigt att se till att vi alltid har fokus på befolkningen och patienterna. Den nya majoriteten har en gemensam inriktning som vi arbetar utifrån. För mig är det också viktigt att ha en bred diskussion med alla partier. – Vi försöker att fånga upp och styra hälso- och sjukvården utifrån de behov som medborgarna och patienterna har. Det handlar om att prioritera områden där behoven är störst. För att identifiera behoven 22 HÄ L SOT EC K EN NR 1 2015 VILKA KONKRETA INSATSER KAN NÄMNDEN GÖRA? – Vi kan styra mer resurser till vårdcentraler i områden där ohälsan är hög. Vi kan stärka det hälsofrämjande arbetet och ställa krav på att lyfta hälsan i vårdmötet. Individen har ett eget ansvar för sin hälsa men vården ska ge stöd och hjälp, som till exempel rökavvänjning. Det är viktigt att vi styr resurserna så att vi kan ge tidiga insatser för att förebygga psykisk och fysisk ohälsa hos barn och ungdomar. För att utveckla primärvården och öka tillgängligheten kan vi också satsa på att utbilda fler läkare och sjuksköterskor som kan arbeta där. Text: Cecilia Ottosson Foto: Arkiv LÄKEMEDEL ”Förklara varför barnet måste ta medicinen” – Barn kan ofta svälja tabletter tidigare än många tror, vissa redan i tvåårsåldern, säger Gunilla Pettersson, distriktssköterska på barnavårdscentralen vid Vårdcentralen Lyckorna i Motala. Kniper ditt barn igen munnen, slingrar sig ur din famn, gråter eller säger att det smakar äckligt när du ska ge hen medicin? Här får du råd om hur du enklare kan få barnet att ta läkemedel. – Det viktigaste är att förklara för barnet varför det måste ta medicinen och att det inte är förhandlingsbart, säger Gunilla Pettersson, distriktssköterska på barnavårdscentralen vid Vårdcentralen Lyckorna i Motala. Där möter hon dagligen barn och föräldrar och även om medicinering inte hör till de vanligaste frågorna hon får har Gunilla råd att ge. Hon rekommenderar till exempel att börja med tabletter så tidigt som möjligt, även om många läkemedel för barn också finns i flytande form och ibland som stolpiller. – Barn kan ofta svälja tabletter tidigare än många tror, vissa redan i tvåårsåldern. Om man vänjer dem Text: Cecilia Ottosson Foto: Staffan Gustavsson tidigt slipper man problemen längre fram, säger Gunilla Pettersson. mer trögflytande konsistens på läkemedlet om du har problem med att barnet spottar ut det. Ge belöning Tabletten blir enklare att svälja om barnet först får lite vatten eller saft så att halsen fuktas. De flesta tabletter kan krossas, men Gunilla Petterson tycker inte att man ska göra det i första hand. Smaken, som barn ofta ogillar, kommer fram tydligare då. Om du dessutom blandar den krossade tabletten med mat som barnet tycker om är risken stor att barnet därefter förknippar maten med något som smakar illa. – Det är bättre att ge något gott som belöning efteråt. Det blir både ett lockbete och tar snabbt bort den dåliga smaken i munnen, säger Gunilla Pettersson. Tvinga aldrig Flytande läkemedel är ofta smaksatta med sådant barn tycker om, men kan ändå smaka illa. Dosspruta (främst till spädbarn) och dossked kan underlätta när flytande medicin ska ges. Välj en Vad gör man om det inte går? – Försök aldrig att tvinga barnet genom att hålla fast det. Vänta en halvtimme och försök igen. Om det inte går, kontakta den som har skrivit ut medicinen för råd, säger Gunilla Pettersson. FAKTA Tänk på det här Innan du ger medicin till barn är det viktigt att du läser det informationsblad (bipacksedel) som följer med, liksom de anvisningar som läkaren har skrivit när barnet har fått medicin på recept. Där får du veta vilken dos barnet ska ha, hur ofta läkemedlet ska tas och om det är något särskilt du ska tänka på i samband med medicineringen. Läs mer om att ge medicin till barn: www.1177.se Källa: 1177 Vårdguiden HÄLSOT ECKEN NR 1 2015 23 GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL HUSHÅLL YRKESPORTRÄTTET Erica Skagius Ruiz Arbetar som: Psykolog vid City- hälsan Centrum i Norrköping. I Region Östergötland sedan: 2013. Bästa med jobbet: Utbytet med kollegor som är experter inom olika medicinska områden och omvårdnad, närvaron med patienter vid samtal och att se när det går bättre för dem. På fritiden: Går på bio, dansar på gymmet och umgås med vänner. Är med i organisationskommittén för en internationell KBT-konferens som hålls i Stockholm 2016. Om Ericas arbetsplats: Hjälper patienter hjälpa sig själva När psykologen Erica Skagius Ruiz inte är upptagen med en patient står dörren till hennes rum på glänt. Då vet vårdcentralens läkare att de kan knacka på och deras patienter få ett samtal eller en tid bokad direkt. – Många tycker att det känns mystiskt att träffa en psykolog. Det blir något stort och allvarligt och att få en tid för besök om flera veckor kan i sig skapa oro. På det här sättet kan en patient få ett samtal i anslutning till läkar besöket eller få en tid inom några dagar, säger Erica Skagius Ruiz. Stress och ångest Hon har skapat utrymme för nya besök utöver de mellan fyra och sex bokade patienter hon tar emot under en vanlig arbetsdag. Varje samtal är en halvtimme långt. I sitt arbete möter Erica personer i olika åldrar med varierande problem. Det kan till exempel handla om stress, ned- 24 HÄ L SOT EC K EN NR 1 2015 stämdhet, depression, ångest, relationsproblem eller långvarig smärta. Göra förändringar – Naturliga livshändelser kan ofta göra att människor får problem. Det kan vara att man går i pension eller att man blir förälder. Jag kan hjälpa personen att förstå hur problemen uppstår och varför de fortsätter. Jag hjälper patienten att hjälpa sig själv och små insatser kan göra stor nytta. Ofta innebär det att göra förändringar för att bryta ett negativt mönster. Till exempel att successivt komma tillbaka till fritidsaktiviter som avbrutits på grund av nedstämdhet, vilket i sin tur Cityhälsan Centrum i Norrköping är en av vårdcentralerna inom primär vården i östra Östergötland. På vårdcentralen finns en samtalsmottagning där tre psykologer och en kurator arbetar. De erbjuder samtalsbaserad behandling vid till exempel depression, ångest, kris eller långvarig smärta. lett till ännu mer nedstämdhet. – Jag jobbar mycket med att förklara att en reaktion på en händelse är förväntad och inte konstig och att det är okej att må dåligt ibland, säger Erica Skagius Ruiz. Tidigt skede Hon har gjort ett aktivt val att arbeta på en vårdcentral, där hennes breda kompetens kommer till nytta då patienterna har många olika åkommor. – Jag tror också att det är bra för patienterna att vi finns på vård centralerna så att de kan få hjälp i ett tidigt skede, säger Erica Skagius Ruiz. Text: Cecilia Ottosson Foto: Staffan Gustavsson
© Copyright 2024