1. No category

IESBAS ETIKKOD 1
INTERNATIONAL ETHICS STANDARDS BOARD FOR ACCOUNTANTS
IESBAs Etikkod
(översatt februari 2015)
Del A Allmän tillämpning av IESBAs Etikkod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Avsnitt 100 Introduktion och grundläggande principer . . . . . . . . . . . . . . . . .
Grundläggande principer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ett principbaserat ramverk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Hot och motåtgärder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Intressekonflikter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Lösning av etiska konflikter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Kommunikation med dem som har ansvar för företagets styrning (styrelsen)
Avsnitt 110 Integritet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Avsnitt 120 Objektivitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Avsnitt 130 Professionell kompetens och vederbörlig omsorg . . . . . . . . .
Avsnitt 140 Tystnadsplikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Avsnitt 150 Professionellt uppträdande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Del B Medlemmar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Avsnitt 200 Introduktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Hot och motåtgärder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Avsnitt 210 Nya kunder och uppdrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Acceptera kunder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Acceptera uppdraget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Förändringar i ett uppdrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Avsnitt 220 Intressekonflikter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Avsnitt 230 Second opinion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Avsnitt 240 Arvoden och andra typer av ersättningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Avsnitt 250 Marknadsföra professionella tjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Avsnitt 260 Gåvor och gästfrihet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Avsnitt 270 Förvara kundens tillgångar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Avsnitt 280 Objektivitet – alla tjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Avsnitt 290 Oberoende – revisions- och granskningsuppdrag . . . . . . . . .
Avsnittets struktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ett principbaserat ramverk för oberoende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Nätverk och nätverksföretag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Företag av allmänt intresse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Närstående företag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
De som har ansvar för företagets styrning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Dokumentation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Uppdragsperiod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Samgåenden och förvärv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Överträdelse av en bestämmelse i detta avsnitt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Tillämpning av det principbaserade ramverket för oberoende . . . . . . . . . . . . . .
Ekonomiska intressen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Lån och garantier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Affärsrelationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Familjerelationer och andra personliga relationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Anställning hos en revisionskund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Tillfällig utlåning av personal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Nyligen utförd tjänstgöring åt revisionskund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Uppdrag som styrelseledamot eller ledande befattningshavare hos en
revisionskund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
FAR Akademi
3
3
3
4
5
6
6
7
7
7
7
8
9
9
9
9
12
12
13
13
14
18
18
19
20
20
20
21
21
21
23
24
25
25
25
26
26
27
30
30
33
34
35
36
38
39
39
2 IESBAS ETIKKOD
Personal i ledande ställning med långvarig anknytning till en revisionskund
(innefattande revisorsrotation) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Utförandet av andra uppdrag än bestyrkandeuppdrag åt en revisionskund
Upprättande av räkenskapsmaterial och finansiella rapporter . . . . . . . . . . . . . .
Värderingsuppdrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Skatterådgivningstjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Internrevisionstjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
IT-systemtjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Tjänster vid rättstvist . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Juridiska tjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Rekryteringstjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Corporate finance-tjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Arvoden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Riktlinjer för ersättning och utvärdering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Gåvor och gästfrihet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Pågående eller hotande rättstvister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Rapporter som innefattar en begränsning gällande användning och
distribution . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Avsnitt 291 Oberoende – andra bestyrkandeuppdrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Avsnittets struktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ett principbaserat ramverk för oberoende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Bestyrkandeuppdrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Påståendebaserade bestyrkandeuppdrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Bestyrkandeuppdrag som föranleder direkt rapportering . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Rapporter som innefattar en begränsning avseende användning och
distribution . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Flera ansvariga parter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Dokumentation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Uppdragsperiod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Överträdelse av en bestämmelse i detta avsnitt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Tillämpning av det principbaserade ramverket för oberoende . . . . . . . . . . . . . .
Ekonomiska intressen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Lån och garantier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Affärsrelationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Familjerelationer och andra personliga relationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Anställning hos en bestyrkandekund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Nyligen utförd tjänstgöring hos bestyrkandekund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Uppdrag som styrelseledamot eller ledande befattningshavare hos en
bestyrkandekund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Personal i ledande ställning med långvarig anknytning till en
bestyrkandekund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Utförandet av andra uppdrag än bestyrkandeuppdrag åt en
bestyrkandekund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Arvoden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Gåvor och gästfrihet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Pågående eller hotande rättstvister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Tolkning 2005–01 (omarbetad i juli 2009 till följd av ändringarna efter
IESBAs projekt med syftet att förbättra kodens tydlighet) . . . . . . . . . . . . . .
Tillämpning av avsnitt 291 på bestyrkandeuppdrag som inte är uppdrag att
revidera finansiella rapporter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Påståendebaserade bestyrkandeuppdrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Bestyrkandeuppdrag som föranleder direkt rapportering . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Flera ansvariga parter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Exempel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Del C Anställda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
FAR Akademi
40
41
43
44
45
49
50
51
52
53
53
54
56
57
57
57
59
59
60
61
62
62
62
63
64
64
65
66
66
68
69
69
71
72
72
73
73
75
76
76
77
77
77
77
78
78
80
IESBAS ETIKKOD
Avsnitt 300 Introduktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Avsnitt 310 Intressekonflikter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Avsnitt 320 Upprättande och rapportering av information . . . . . . . . . . . . . .
Avsnitt 330 Agera med tillräcklig sakkunskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Avsnitt 340 Ekonomiska intressen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Avsnitt 350 Erbjudanden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Få erbjudanden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Lämna erbjudanden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Definitioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ikraftträdande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
DEL A
80
82
84
85
85
86
86
87
87
93
Del A Allmän tillämpning av IESBAs Etikkod
Avsnitt 100 Introduktion och grundläggande principer
100.1 Något som utmärker revisions- och redovisningsprofessionen är att dess utövare
åtar sig att agera i allmänhetens intresse. Därför handlar en medlems ansvar inte enbart
om att tillgodose behoven hos en enskild kund eller arbetsgivare. När medlemmen agerar i allmänhetens intresse ska han eller hon iaktta och följa denna kod. Om en medlem
hindras av lagar eller andra föreskrifter från att följa vissa delar av den här koden ska han
eller hon följa alla övriga delar av koden.
100.2 Koden består av tre delar. Del A lägger fast de grundläggande principerna för god
yrkessed för medlemmarna och utgör ett principbaserat ramverk som medlemmarna ska
tillämpa för att
a) identifiera hot mot iakttagandet av de grundläggande principerna,
b) utvärdera betydelsen av identifierade hot, och
c) vid behov vidta motåtgärder för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå. Motåtgärder behövs när medlemmen fastställer att hoten ligger på en sådan nivå att en omdömesgill och informerad tredje man sannolikt skulle dra slutsatsen, efter beaktande av alla särskilda fakta och omständigheter som fanns tillgängliga för medlemmen vid den tidpunkten, att iakttagandet av de grundläggande
principerna äventyras.
En medlem ska använda professionellt omdöme vid användningen av detta principbaserade ramverk.
100.3 Delarna B och C beskriver hur det principbaserade ramverket tillämpas i vissa situationer. De innehåller exempel på motåtgärder som kan vara lämpliga för att hantera
hoten mot iakttagandet av de grundläggande principerna. De beskriver även situationer
där det inte finns motåtgärder för att hantera hoten, och därmed ska omständigheten
eller relationen som ger upphov till hoten undvikas. Del B gäller medlemmarna. Del C
gäller anställda. Medlemmar kan också finna att del C är relevant för deras särskilda
omständigheter.
100.4 Användningen av ordet ”ska” i koden utgör ett krav för medlemmen eller revisionseller redovisningsföretaget att följa det särskilda villkor där ”ska” har använts. Efterlevnad
krävs såvida inte denna kod tillåter undantag.
Grundläggande principer
100.5 En medlem ska följa nedanstående grundläggande principer:
a) Integritet – att vara uppriktig och ärlig i alla yrkes- och affärsrelationer.
b) Objektivitet – att inte tillåta att bristande objektivitet, intressekonflikter eller otillbörlig påverkan av andra åsidosätter yrkes- eller affärsbedömningar.
c) Professionell kompetens och vederbörlig omsorg – att bibehålla professionell
kompetens och skicklighet på den nivå som krävs för att säkerställa att en kund eller
arbetsgivare får kompetenta professionella tjänster som baseras på aktuell utveckFAR Akademi
3
4 IESBAS ETIKKOD
d)
e)
DEL A
ling i praxis, lagstiftning och tekniker, samt att uppträda med omsorg och enligt
tillämpliga standarder för yrkesutövningen.
Tystnadsplikt – att respektera sekretessen hos information som inhämtats till följd
av yrkes- och affärsmässiga relationer och därför inte lämna ut sådan information till
externa parter utan korrekt och särskild befogenhet, såvida det inte finns en juridisk
eller yrkesmässig rätt eller skyldighet att lämna ut den, och inte heller använda information för att uppnå personliga fördelar för medlemmen eller tredje man.
Professionellt uppträdande – att följa relevanta lagar och andra författningar och
undvika handlingar som misskrediterar professionen.
Var och en av dessa grundläggande principer diskuteras mer utförligt i avsnitt 110–150.
Ett principbaserat ramverk
100.6 Omständigheterna i vilka medlemmarna verkar kan ge upphov till särskilda hot
mot efterlevnaden av de grundläggande principerna. Det går inte att definiera alla situationer som ger upphov till hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna eller
att specificera lämplig åtgärd. Dessutom kan karaktären på uppdrag och arbetsuppgifter
variera och därför kan olika hot genereras, vilket kräver vidtagande av olika motåtgärder.
Därför lägger denna kod fast ett principbaserat ramverk som kräver att en medlem ska
identifiera, utvärdera och hantera hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna. Det principbaserade ramverket hjälper medlemmarna att följa de etiska kraven i
denna kod och att uppfylla sitt ansvar att agera i allmänhetens intresse. Det principbaserade ramverket hanterar många olika omständigheter som ger upphov till hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna och som kan hindra en medlem från att dra
slutsatsen att en situation är tillåten om den inte särskilt är förbjuden.
100.7 När en medlem identifierar hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna och fastställer att de inte ligger på en godtagbar nivå, baserat på en utvärdering av
dessa hot, ska medlemmen fastställa om lämpliga motåtgärder finns tillgängliga och kan
användas för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå. När medlemmen
fastställer detta ska han eller hon använda professionell bedömning och beakta om en
omdömesgill och informerad tredje man som beaktar alla särskilda fakta och omständigheter som finns tillgängliga för medlemmen vid tidpunkten i fråga, skulle dra slutsatsen att hoten skulle elimineras eller minskas till en godtagbar nivå genom att motåtgärder vidtas, så att efterlevnaden av de grundläggande principerna inte äventyras.
100.8 En medlem ska utvärdera varje hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna när han eller hon känner till, eller rimligen skulle kunna antas känna till, omständigheter eller relationer som skulle kunna äventyra efterlevnaden av de grundläggande
principerna.
100.9 En medlem ska beakta såväl kvalitativa som kvantitativa faktorer när han eller hon
utvärderar betydelsen av ett hot. När det principbaserade ramverket används kan medlemmen stöta på situationer i vilka hot inte kan elimineras eller minskas till en godtagbar
nivå, antingen på grund av att hotet är för betydande eller på grund av att lämpliga motåtgärder inte finns tillgängliga eller kan vidtas. I dessa situationer ska medlemmen avböja
eller upphöra med den berörda professionella tjänsten eller, vid behov, avgå från uppdraget (när det gäller en medlem) eller säga upp sig från arbetsgivaren (när det gäller en
anställd).
100.10 Avsnitten 290 och 291 innehåller bestämmelser som en medlem ska följa om han
eller hon identifierar en överträdelse av oberoendereglerna i koden. Om en medlem
identifierar en överträdelse av någon annan bestämmelse i denna kod, ska han eller hon
utvärdera betydelsen av varje överträdelse och effekten på medlemmens möjlighet att
följa de grundläggande principerna. Medlemmen ska så snart som möjligt vidta de åtgärder som finns tillgängliga, för att tillfredsställande åtgärda följderna av överträdelsen.
Medlemmen ska avgöra om överträdelsen ska rapporteras, t.ex. till dem som kan ha
FAR Akademi
IESBAS ETIKKOD
DEL A
påverkats av överträdelsen, en yrkesorganisation eller behörig övervaknings- eller tillsynsmyndighet.
100.11 När en medlem stöter på ovanliga omständigheter i vilka tillämpningen av ett
visst krav i koden skulle leda till ett oproportionerligt resultat eller ett resultat som inte
ligger i allmänhetens intresse, bör medlemmen rådfråga en yrkesorganisation eller relevant tillsynsmyndighet.
Hot och motåtgärder
100.12 Hot kan uppstå på grund av många olika slags relationer och omständigheter.
När en relation eller omständighet ger upphov till ett hot kan detta hot äventyra, eller kan
uppfattas äventyra, en medlems efterlevnad av de grundläggande principerna. En omständighet eller relation kan ge upphov till mer än ett hot, och ett hot kan påverka efterlevnaden av mer än en grundläggande princip. Hot kan placeras i en eller flera av följande
kategorier:
a) Egenintressehot – hotet att ett ekonomiskt eller annat intresse på ett otillbörligt sätt
påverkar medlemmens omdöme eller uppträdande.
b) Självgranskningshot – hotet att en medlem inte på rätt sätt utvärderar resultaten av
en tidigare gjord bedömning, aktivitet eller tjänst som utförts av en medlem, eller av
en annan person inom medlemmens revisions- eller redovisningsföretag eller arbetsgivare, på vilken medlemmen förlitar sig när han eller hon gör en bedömning
som del av utförandet av en aktuell aktivitet eller tjänst.
c) Partsställningshot – hotet att en medlem ska gynna en kunds eller arbetsgivares
ståndpunkt i sådan utsträckning att medlemmens objektivitet äventyras.
d) Vänskapshot – hotet att en medlem på grund av en lång eller nära relation med en
kund eller arbetsgivare är för välvilligt inställd till deras intressen eller för tolerant i
fråga om deras arbete.
e) Skrämselhot – hotet att en medlem ska hindras från att agera objektivt på grund av
faktisk eller uppfattad påtryckning, däribland försök att utöva otillbörlig påverkan på
medlemmen.
I delarna B och C i koden förklaras hur dessa kategorier av hot kan uppstå för medlemmar
respektive anställda. Medlemmar kan också finna att del C är relevant för deras särskilda
omständigheter.
100.13 Motåtgärder är handlingar eller andra åtgärder som kan eliminera hot eller
minska dem till en godtagbar nivå. De kan delas in i två huvudsakliga kategorier:
a) motåtgärder som skapas av professionen, lag eller annan författning, och
b) motåtgärder på arbetsplatsen.
100.14 Motåtgärder som skapas av professionen, lag eller annan författning inbegriper
följande:
x Utbildnings-, kurs- och erfarenhetskrav för inträde i professionen.
x Krav på löpande yrkesutveckling.
x Bestämmelser avseende bolagsstyrning.
x Standarder för yrkesutövningen.
x Kontroller av yrkesorganisationer eller tillsynsorgan samt disciplinära åtgärder.
x Extern granskning av en juridiskt behörig extern part av rapporter, deklarationer,
kommunikation eller information framställd av en medlem.
100.15 I delarna B och C i denna kod diskuteras motåtgärder på arbetsplatsen för
medlemmar och anställda.
100.16 Vissa motåtgärder kan öka sannolikheten för identifiering eller förhindrande av
oetiskt uppträdande. Sådana motåtgärder, som kan skapas av professionen, lag eller
annan författning eller en arbetsgivare, inbegriper:
x Effektiva, väldokumenterade klagomålssystem som sköts av arbetsgivaren, en yrFAR Akademi
5
6 IESBAS ETIKKOD
x
DEL A
kesorganisation eller en tillsynsmyndighet som ger kollegor, arbetsgivare och allmänheten möjlighet att ta upp oprofessionellt eller oetiskt uppträdande.
En uttryckligt angiven plikt att rapportera brott mot yrkesetiska krav.
Intressekonflikter
100.17 En medlem kan ställas inför en intressekonflikt när han eller hon utför en professionell aktivitet. En intressekonflikt medför ett hot mot objektiviteten och kan ge
upphov till hot mot andra grundläggande principer. Sådana hot kan uppstå när
x medlemmen genomför en professionell aktivitet avseende en viss angelägenhet åt
två eller flera parter vars intressen avseende ärendet står i konflikt med varandra,
eller
x det finns en konflikt mellan medlemmens intressen avseende angelägenheten och
intressena för en part åt vilken medlemmen utför den professionella aktiviteten avseende angelägenheten.
100.18 I del B i denna kod diskuteras intressekonflikter för medlemmar och i del C intressekonflikter för anställda.
Lösning av etiska konflikter
100.19 En medlem kan behöva lösa en konflikt vid efterlevnaden av de grundläggande
principerna.
100.20 När en formell eller informell konfliktlösningsprocess inleds kan följande faktorer
vara relevanta för lösningsprocessen, för sig eller tillsammans med andra faktorer:
a) relevanta fakta,
b) berörda yrkesetiska frågor,
c) grundläggande principer som hänger samman med själva förhållandet,
d) etablerade interna rutiner, och
e) alternativa åtgärder.
När en medlem har beaktat de relevanta faktorerna ska han eller hon bestämma lämplig
åtgärd, och bedöma konsekvenserna av varje möjlig åtgärd. Om frågan inte blir löst kan
medlemmen vilja rådfråga andra lämpliga personer inom revisions- eller redovisningsföretaget eller arbetsgivaren om hjälp för att hitta en lösning.
100.21 När en fråga rör en konflikt med, eller inom, en organisation, ska en medlem bedöma om han eller hon ska rådfråga dem som har ansvar för organisationens styrning,
t.ex. styrelsen eller revisionsutskottet.
100.22 Det kan ligga i medlemmens bästa intresse att dokumentera frågans innebörd,
uppgifter om eventuella diskussioner och de beslut som fattats rörande frågan.
100.23 Om en betydande konflikt inte kan lösas får medlemmen överväga att inhämta
professionella råd av relevant yrkesorganisation eller av juridiska rådgivare. Medlemmen
får generellt inhämta vägledning om yrkesetiska frågor utan att bryta mot den grundläggande principen om tystnadsplikt, om förhållandet har diskuterats med relevant yrkesorganisation på anonym grund eller med en juridisk rådgivare under sekretesskydd. De
tillfällen när medlemmen kan överväga juridisk rådgivning kan variera. En medlem kan
t.ex. ha stött på oegentligheter, och att rapportera om dem skulle vara ett brott mot
medlemmens ansvar att iaktta tystnadsplikten. Medlemmen kan då överväga juridisk
rådgivning för att fastställa om det finns ett rapporteringskrav.
100.24 Om, efter att ha uttömt alla relevanta möjligheter, den yrkesetiska konflikten
fortfarande inte är löst, ska medlemmen, där så är möjligt, vägra att fortsätta att vara
knuten till förhållandet som gett upphov till konflikten. Medlemmen ska bedöma om det,
med tanke på omständigheterna, är lämpligt att avgå från uppdragsteamet eller den
särskilda uppgiften, eller att helt avgå från uppdraget eller säga upp sig från revisionseller redovisningsföretaget eller arbetsgivaren.
FAR Akademi
IESBAS ETIKKOD
DEL A
Kommunikation med dem som har ansvar för företagets styrning (styrelsen)
100.25 Vid kommunikation enligt bestämmelserna i denna kod med dem som har ansvar
för företagets styrning ska medlemmen eller revisions- eller redovisningsföretaget bestämma, med beaktande av karaktären på och betydelsen av de särskilda omständigheter eller det förhållande som ska tas upp, vilken eller vilka personer i företagets styrstruktur kommunikationen ska ske med. Om medlemmen eller revisions- eller redovisningsföretaget kommunicerar med en del av dem som har ansvar för företagets styrning,
t.ex. ett revisionsutskott eller en enskild person, ska medlemmen eller revisionsföretaget
bestämma om det också krävs kommunikation med samtliga av dem som har ansvar för
företagets styrning så att de är adekvat informerade.
Avsnitt 110 Integritet
110.1 Principen om integritet innebär en skyldighet för alla medlemmar att vara uppriktiga och ärliga i alla yrkes- och affärsrelationer. Integritet inbegriper också ett ärligt
uppträdande och sanningsenlighet.
110.2 En medlem ska inte medvetet förknippas med rapporter, deklarationer, kommunikation eller annan information som medlemmen tror
a) innehåller ett i stora delar falskt eller vilseledande uttalande,
b) innehåller uttalanden eller information som lämnats vårdslöst, eller
c) utelämnar eller döljer information som måste vara med, i de fall där det skulle vara
vilseledande att utelämna eller dölja den.
När en medlem blir medveten om att han eller hon har förknippats med sådan information, ska medlemmen vidta åtgärder så att anknytningen till informationen upphör.
110.3 En medlem kommer att bedömas som att han eller hon inte bryter mot punkt 110.2
om medlemmen lämnar en modifierad rapport avseende ett förhållande som återfinns i
punkt 110.2.
Avsnitt 120 Objektivitet
120.1 Principen om objektivitet medför en skyldighet för alla medlemmar att inte äventyra det professionella eller affärsmässiga omdömet på grund av bristande objektivitet,
intressekonflikt eller otillbörlig påverkan av andra.
120.2 En medlem kan utsättas för situationer som kan påverka objektiviteten. Det är inte
praktiskt genomförbart att definiera och föreskriva alla sådana situationer. En medlem
ska inte utföra en professionell tjänst om en omständighet eller relation inverkar menligt
på eller otillbörligt påverkar medlemmens professionella omdöme med avseende på den
tjänsten.
Avsnitt 130 Professionell kompetens och vederbörlig omsorg
130.1 Principen om professionell kompetens och vederbörlig omsorg medför följande
förpliktelser för alla medlemmar:
a) att bibehålla professionell kunskap och skicklighet på den nivå som krävs för att
säkerställa att kunder eller arbetsgivare får kompetent professionell service, och
b) att agera med omsorg enligt tillämpliga standarder för yrkesutövningen vid utförandet av professionella aktiviteter eller professionella tjänster.
130.2 Kompetent professionell service kräver sunt omdöme vid användning av professionell kunskap och skicklighet i utförandet av sådan service. Professionell kompetens kan delas in i två separata faser:
a) inhämtande av professionell kompetens, och
b) upprätthållande av professionell kompetens.
130.3 Upprätthållandet av professionell kompetens kräver ständig medvetenhet och en
förståelse av relevant teknisk, professionell och affärsmässig utveckling. Löpande proFAR Akademi
7
8 IESBAS ETIKKOD
DEL A
fessionell utveckling innebär att en medlem kan utveckla och upprätthålla förmågan att
agera kompetent i yrkesmiljön.
130.4 Omsorg inbegriper ansvaret att agera enligt kraven för ett uppdrag – noggrant,
genomtänkt och i rätt tid.
130.5 En medlem ska vidta rimliga åtgärder för att säkerställa att de som arbetar åt honom eller henne i en professionell roll har lämplig utbildning och övervakning.
130.6 Där så är lämpligt ska en medlem göra kunder, arbetsgivare eller andra användare
av medlemmens professionella tjänster eller aktiviteter medvetna om de inneboende
begränsningarna i tjänsterna eller aktiviteterna.
Avsnitt 140 Tystnadsplikt
140.1 Principen om tystnadsplikt medför en förpliktelse för alla medlemmar att avstå
från att:
a) utan särskilt mandat eller juridisk eller professionell rätt eller skyldighet, utanför revisions- eller redovisningsföretaget eller arbetsgivaren, lämna ut konfidentiell information som inhämtats till följd av professionella och affärsmässiga relationer, och
b) använda konfidentiell information som inhämtats till följd av professionella och affärsmässiga relationer till sin personliga fördel eller till tredje mans fördel.
140.2 En medlem ska upprätthålla tystnadsplikt, däribland i sociala sammanhang, och
vara uppmärksam på risken för omedvetet röjande av information, särskilt till en nära affärspartner eller en närstående eller familjemedlem.
140.3 En medlem ska upprätthålla tystnadsplikten för information som lämnats av en
presumtiv kund eller arbetsgivare.
140.4 En medlem ska upprätthålla tystnadsplikten för information inom revisions- eller
redovisningsföretaget eller arbetsgivaren.
140.5 En medlem ska vidta rimliga åtgärder för att säkerställa att personal under medlemmens ledning och personer från vilka råd och hjälp inhämtas respekterar medlemmens tystnadsplikt.
140.6 Principen om tystnadsplikt måste fortsätta att följas även när relationen mellan en
medlem och en kund eller arbetsgivare upphör. När en medlem byter arbetsgivare eller
skaffar en ny kund har han eller hon rätt att använda sig av sin tidigare erfarenhet. Men
medlemmen ska inte använda eller lämna ut konfidentiell information som antingen har
inhämtats eller tagits emot till följd av en professionell eller affärsmässig relation.
140.7 Nedanstående är omständigheter där medlemmar måste eller kan tvingas att
lämna ut konfidentiell information eller när sådant utlämnande av information kan vara
lämpligt:
a) om det är tillåtet enligt lag att lämna ut information och det är godkänt av kunden eller
arbetsgivaren,
b) om det finns en laglig skyldighet att lämna ut information, t.ex.:
i
framställning av dokument eller annat tillhandahållande av bevis vid rättsliga
förfaranden, eller
ii
lämnande av information till behöriga offentliga myndigheter för lagöverträdelser som uppdagas, och
c) det finns en yrkesmässig plikt eller rätt att lämna ut information, om detta inte är
förbjudet enligt lag, för att:
i
efterkomma kvalitetskontroll av ett medlemsorgan eller en yrkesorganisation,
ii
svara på en förfrågan eller utredning av ett medlemsorgan eller ett tillsynsorgan,
iii skydda en medlems yrkesintressen vid rättsliga förfaranden, eller
iv följa standarder för hur yrket ska utföras och yrkesetiska krav.
FAR Akademi
IESBAS ETIKKOD
DEL B
140.8 För att avgöra om konfidentiell information kan lämnas ut, ska följande relevanta
faktorer beaktas:
x Om alla parters intressen, däribland tredje man vars intressen kan påverkas, skulle
kunna skadas om kunden eller arbetsgivaren ger sitt medgivande till att medlemmen
lämnar ut informationen.
x Om all relevant information är känd och kan styrkas, i den mån det är praktiskt genomförbart. När situationen innefattar fakta som inte kan styrkas, ofullständig information eller slutsatser som inte kan styrkas, ska professionellt omdöme användas för att bedöma vilken typ av upplysning (om någon) som ska lämnas ut.
x Den typ av kommunikation som förväntas och till vem den vänder sig.
x Om parterna till vilka kommunikationen ställs är rätt mottagare.
Avsnitt 150 Professionellt uppträdande
150.1 Principen om professionellt uppträdande medför en förpliktelse för alla medlemmar att följa relevanta lagar och andra författningar och undvika eventuella handlingar
som misskrediterar professionen. Detta inbegriper handlingar som en omdömesgill och
informerad tredje man som beaktar alla särskilda fakta och omständigheter som finns
tillgängliga för medlemmen vid tidpunkten i fråga, sannolikt skulle anse har en negativ
påverkan på professionens goda anseende.
150.2 Vid marknadsföring och reklam av sig själva och sitt arbete ska medlemmar inte
bringa professionen i vanrykte. Medlemmar ska vara ärliga och uppriktiga och inte:
a) göra överdrivna påståenden om tjänster de kan erbjuda, de kvalifikationer de besitter eller den erfarenhet de har fått, eller
b) göra nedsättande hänvisningar till eller ogrundade jämförelser med andras arbete.
Del B Medlemmar
Avsnitt 200 Introduktion
200.1 I den här delen av koden beskrivs hur det principbaserade ramverk som återfinns i
del A tillämpas i vissa situationer. Däremot beskrivs inte alla de omständigheter och relationer som en medlem kan stöta på, vilka ger upphov till eller kan ge upphov till hot mot
efterlevnaden av de grundläggande principerna. Därför uppmuntras medlemmen att
vara uppmärksam på sådana omständigheter och relationer.
200.2 En medlem ska inte medvetet engagera sig i verksamhet, syssla eller aktivitet som
påverkar eller kan påverka integriteten, objektiviteten eller professionens goda anseende
negativt och som därför inte skulle vara förenlig med de grundläggande principerna.
Hot och motåtgärder
200.3 Efterlevnaden av de grundläggande principerna kan potentiellt hotas av ett brett
spektrum av omständigheter och förhållanden. Karaktären på och betydelsen av hoten
kan variera beroende på om de uppstår i samband med utförandet av tjänster åt en revisionskund och om revisionskunden är ett företag av allmänt intresse, åt en bestyrkandekund som inte är en revisionskund, eller åt en kund som inte är en bestyrkandekund.
Hot kan placeras i en eller flera av följande kategorier:
a) egenintresse,
b) självgranskning,
c) partsställning,
d) vänskap, och
e) skrämsel.
Dessa hot diskuteras mer i del A i denna kod.
200.4 Exempel på omständigheter som ger upphov till egenintressehot för en medlem
inbegriper följande:
FAR Akademi
9
10 IESBAS ETIKKOD
x
x
x
x
x
x
x
DEL B
En medlem i bestyrkandeteamet som har ett direkt ekonomiskt intresse i bestyrkandekunden.
Ett revisions- eller redovisningsföretag som är alltför beroende av de totala arvodena från en kund.
En medlem i bestyrkandeteamet som har en viktig nära affärsrelation med en bestyrkandekund.
Ett revisions- eller redovisningsföretag som riskerar att förlora en betydelsefull
kund.
En medlem i revisionsteamet som börjar förhandla med revisionskunden om anställning.
Ett revisions- eller redovisningsföretag som ingår en överenskommelse om ett resultatbaserat arvode som hänger samman med ett bestyrkandeuppdrag.
En medlem som upptäcker ett väsentligt fel när han eller hon utvärderar resultaten av
en tidigare professionell tjänst som utförts av en anställd på medlemmens revisionseller redovisningsföretag.
200.5 Exempel på omständigheter som ger upphov till självgranskningshot för en
medlem inbegriper följande:
x Ett revisions- eller redovisningsföretag som utfärdar en bestyrkanderapport om effektiviteten i finansiella systems funktion efter att ha utformat eller implementerat
systemen.
x Ett revisions- eller redovisningsföretag som har upprättat de ursprungliga data som
har använts för att ta fram material som är föremålet för granskningen i bestyrkandeuppdraget.
x En medlem i bestyrkandeteamet som är, eller nyligen har varit, styrelseledamot eller
ledande befattningshavare hos kunden.
x En medlem i bestyrkandeteamet som är, eller nyligen har varit, anställd av kunden i
en befattning med möjlighet att utöva betydande inflytande över föremålet för
granskningen.
x Revisions- eller redovisningsföretaget utför en tjänst åt en bestyrkandekund som
direkt påverkar information om föremålet för granskningen i bestyrkandeuppdraget.
200.6 Exempel på omständigheter som ger upphov till partsställningshot för en medlem
inbegriper följande:
x Revisions- eller redovisningsföretaget marknadsför aktier åt en revisionskund.
x En medlem fungerar som ombud åt en revisionskund vid rättstvist eller tvister med
tredje man.
200.7 Exempel på omständigheter som ger upphov till vänskapshot för en medlem inbegriper följande:
x En medlem i uppdragsteamet som har en närstående eller familjemedlem som är
styrelseledamot eller ledande befattningshavare hos kunden.
x En medlem i uppdragsteamet som har en närstående eller familjemedlem som är
anställd hos en kund och personen i fråga har möjlighet att utöva betydande inflytande på föremålet för granskningen i uppdraget.
x En styrelseledamot eller ledande befattningshavare hos kunden eller en anställd
med möjlighet att utöva betydande inflytande över föremålet för granskningen i
uppdraget som nyligen har varit uppdragsansvarig.
x En medlem som tar emot gåvor eller får förmåner av en kund, såvida inte värdet är
obetydligt eller oviktigt.
x Personal i ledande ställning som har en långvarig anknytning till bestyrkandekunden.
200.8 Exempel på omständigheter som ger upphov till skrämselhot för en medlem inbegriper följande:
x En kund hotar att säga upp ett avtal med revisions- eller redovisningsföretaget.
x En revisionskund som antyder att kunden i fråga inte kommer att ge revisions- eller
FAR Akademi
IESBAS ETIKKOD
x
x
x
x
DEL B
redovisningsföretaget ett planerat kontrakt som inte rör ett bestyrkandeuppdrag om
revisions- eller redovisningsföretaget fortsätter att vara oenigt med kunden om redovisningen av en viss transaktion.
Ett revisions- eller redovisningsföretag som hotas av rättstvist av en kund.
Ett revisions- eller redovisningsföretag som pressas att otillbörligen reducera omfattningen av arbete som utförs, i syfte att minska arvodena.
En medlem känner sig pressad att hålla med om bedömningen av en anställd hos en
kund eftersom den anställda har mer kunskap om förhållandet i fråga.
En medlem som informeras av en delägare på revisions- eller redovisningsföretaget
att en planerad befordran inte kommer att bli av såvida inte medlemmen går med på
en revisionskunds olämpliga redovisningsmetoder.
200.9 Motåtgärder som kan eliminera eller minska hot till en godtagbar nivå kan delas in
två kategorier:
a) motåtgärder som skapas av professionen, lag eller annan författning, och
b) motåtgärder på arbetsplatsen.
Exempel på motåtgärder som skapas av professionen, lag eller annan författning beskrivs i punkt 100.14 i del A i denna kod.
200.10 En medlem ska använda sitt omdöme för att bedöma hur han eller hon bäst ska
hantera hot som inte ligger på en godtagbar nivå, vare sig det är genom att vidta motåtgärder för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå eller genom att avsluta
eller avböja uppdraget i fråga. När en medlem använder professionell bedömning ska
han eller hon överväga om en omdömesgill och informerad tredje man som beaktar alla
särskilda fakta och omständigheter som finns tillgängliga för medlemmen vid tidpunkten
i fråga, skulle dra slutsatsen att hoten skulle elimineras eller minskas till en godtagbar
nivå genom att motåtgärder vidtas, så att efterlevnaden av de grundläggande principerna inte äventyras. Detta övervägande påverkas av förhållanden som hotets betydelse,
uppdragets karaktär och revisions- eller redovisningsföretagets struktur.
200.11 På arbetsplatsen kommer de relevanta motåtgärderna att variera beroende på
omständigheterna. Motåtgärder på arbetsplatsen består av ett revisions- eller redovisningsföretags övergripande motåtgärder och uppdragsspecifika motåtgärder.
200.12 Exempel på företagsövergripande motåtgärder på arbetsplatsen inbegriper följande:
x Revisions- eller redovisningsföretagets ledning som betonar vikten av att följa de
grundläggande principerna.
x Revisions- eller redovisningsföretagets ledning som fastställer förväntningen att
medlemmarna i ett bestyrkandeteam kommer agera i allmänhetens intresse.
x Riktlinjer och rutiner för att implementera och övervaka kvalitetskontrollen i uppdrag.
x Dokumenterade riktlinjer avseende behovet av att identifiera hot mot efterlevnaden
av de grundläggande principerna, utvärdera betydelsen av dessa hot och vidta
motåtgärder för att eliminera eller minska hoten till en godtagbar nivå eller, när det
inte finns lämpliga motåtgärder eller de inte kan vidtas, avsluta eller avböja uppdraget i fråga.
x Dokumenterade interna riktlinjer och rutiner som kräver att de grundläggande principerna följs.
x Riktlinjer och rutiner som innebär att intressen eller relationer mellan företaget eller
medlemmar i uppdragsteam och kunder kan identifieras.
x Riktlinjer och rutiner för att övervaka och, vid behov, hantera revisions- eller redovisningsföretagets beroende av intäkter från en enda kund.
x Använda olika delägare och uppdragsteam med olika rapporteringslinjer för utförandet av andra tjänster än bestyrkandeuppdrag åt en bestyrkandekund.
x Riktlinjer och rutiner för att förbjuda enskilda personer som inte är medlemmar i ett
uppdragsteam att otillbörligt påverka utfallet av uppdraget.
FAR Akademi
11
12 IESBAS ETIKKOD
x
x
x
x
x
DEL B
Kommunikation vid rätt tidpunkt om ett revisions- eller redovisningsföretags riktlinjer och rutiner, däribland eventuella ändringar i dem, till alla delägare och personal
samt lämplig utbildning om sådana riktlinjer och rutiner.
Utse en medlem i högsta ledningen att tillse att revisions- eller redovisningsföretagets system för kvalitetskontroll fungerar på ett adekvat sätt.
Underrätta delägare och personal om bestyrkandekunder och närstående företag
för vilka oberoende krävs.
En disciplinär process för att främja att riktlinjer och rutiner följs.
Publicerade riktlinjer och rutiner som uppmuntrar och ger personalen befogenhet
att ta upp frågor som rör efterlevnaden av de grundläggande principerna med överordnad personal inom revisions- eller redovisningsföretaget.
200.13 Exempel på uppdragsspecifika motåtgärder på arbetsplatsen inbegriper följande:
x Låta en medlem som inte varit engagerad i ett uppdrag som inte är ett bestyrkandeuppdrag, granska det arbete som har utförts eller på annat sätt ge råd efter behov.
x Låta en medlem som inte varit medlem i bestyrkandeteamet granska det utförda
bestyrkandearbetet eller på annat sätt ge råd efter behov.
x Rådfråga en oberoende extern part, t.ex. ett revisionsutskott, en yrkesorganisation
eller annan medlem.
x Diskutera yrkesetiska frågor med kundens styrelse.
x Informera kundens styrelse om karaktären på de utförda tjänsterna och omfattningen av debiterade arvoden.
x Engagera ett annat revisions- eller redovisningsföretag att utföra eller upprepa delar
av uppdraget.
x Rotera personal i ledande ställning i bestyrkandeteamet.
200.14 Beroende på uppdragets karaktär kan en medlem också ha möjlighet att förlita
sig på motåtgärder som kunden har infört. Men det går inte att enbart förlita sig på sådana motåtgärder för att minska hoten till en godtagbar nivå.
200.15 Exempel på motåtgärder i kundens system och rutiner inbegriper följande:
x Kunden kräver att andra personer än företagsledningen ska bekräfta eller godkänna
att ett revisions- eller redovisningsföretag ska utföra ett uppdrag.
x Kunden har kompetenta anställda med tillräcklig erfarenhet och rang för att fatta
ledningsbeslut.
x Kunden har infört interna rutiner för att säkerställa objektiva val vid andra uppdrag än
bestyrkandeuppdrag.
x Kunden har en struktur för bolagsstyrning som innebär lämplig tillsyn och kommunikation avseende revisions- eller redovisningsföretagets tjänster.
Avsnitt 210 Nya kunder och uppdrag
Acceptera kunder
210.1 Innan en ny kund accepteras ska en medlem fastställa om detta skulle ge upphov
till eventuella hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna. Potentiella hot
mot integritet eller professionellt uppträdande kan uppstå på grund av t.ex. tvivelaktiga
omständigheter som associeras till kunden (dess ägare, företagsledning eller verksamhet).
210.2 Kundförhållanden som, om de vore kända, skulle kunna hota efterlevnaden av de
grundläggande principerna, inbegriper t.ex. att kunden är engagerad i olaglig verksamhet (t.ex. penningtvätt), oärlighet eller tvivelaktiga rutiner i den finansiella rapporteringen.
210.3 En medlem ska utvärdera betydelsen av varje hot och vid behov vidta motåtgärder
för att eliminera dem eller minska dem till en godtagbar nivå.
Exempel på sådana motåtgärder är att:
FAR Akademi
IESBAS ETIKKOD
x
x
DEL B
inhämta kunskap om och förståelse av kunden, dess ägare, ledning och de som har
ansvaret för styrning samt affärsverksamhet, eller
säkra kundens åtagande att förbättra metoderna för bolagsstyrning eller interna
kontroller.
210.4 I de fall det inte går att minska hoten till en godtagbar nivå, ska medlemmen avböja
att inleda kundrelationen.
210.5 Vid återkommande kunduppdrag rekommenderas att medlemmen regelbundet
går igenom besluten att acceptera uppdraget.
Acceptera uppdraget
210.6 Den grundläggande principen för professionell kompetens och vederbörlig omsorg medför en förpliktelse för en medlem att utföra endast de tjänster som medlemmen
har kompetens att utföra. Innan ett visst kunduppdrag accepteras ska en medlem fastställa om detta skulle ge upphov till eventuella hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna. Exempel: ett egenintressehot mot professionell kompetens och vederbörlig omsorg uppstår om uppdragsteamet inte besitter, eller inte kan inhämta, de
kompetenser som krävs för att utföra uppdraget på rätt sätt.
210.7 En medlem ska utvärdera betydelsen av hot och vid behov vidta motåtgärder för
att eliminera dem eller minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:
x Skaffa sig en lämplig förståelse av karaktären på kundens verksamhet, komplexiteten i verksamheten, de särskilda kraven som uppdraget ställer samt syfte, karaktär
och omfattning av det arbete som ska utföras.
x Skaffa sig kunskap om relevanta branscher eller granskningsobjekt.
x Ha eller skaffa sig erfarenhet av relevanta krav i lagar och andra författningar eller
krav på rapportering.
x Utse tillräckligt många medarbetare med nödvändig kompetens.
x Vid behov använda specialister.
x Komma överens om en realistisk tidsram för utförandet av uppdraget.
x Följa riktlinjer och rutiner för kvalitetskontroll, avsedda att ge rimlig säkerhet om att
särskilda uppdrag endast accepteras när de kan utföras på ett kompetent sätt.
210.8 När en medlem avser att förlita sig på en specialists råd eller arbete, ska medlemmen avgöra om detta är motiverat. Faktorer att tänka på är bl.a.: anseende, kunnande, tillgängliga resurser och tillämpliga standarder för yrkesutövningen och yrkesetiska standarder. Sådan information kan inhämtas från tidigare kontakter med specialisten eller genom att rådfråga andra.
Förändringar i ett uppdrag
210.9 En medlem som ombeds att överta ett uppdrag från någon annan, eller som
överväger att lämna offert på ett uppdrag som för närvarande innehas av någon annan,
ska fastställa om det finns professionella eller andra skäl till att inte acceptera uppdraget,
t.ex. omständigheter som ger upphov till hot mot efterlevnaden av de grundläggande
principerna som inte kan elimineras eller minskas till en godtagbar nivå genom att motåtgärder vidtas. Exempelvis kan det finnas ett hot mot professionell kompetens och vederbörlig omsorg om en medlem accepterar uppdraget innan han eller hon känner till alla
relevanta fakta.
210.10 En medlem ska utvärdera betydelsen av varje hot. Beroende på uppdragets karaktär kan detta kräva direkt kommunikation med den befintliga uppdragstagaren för att
fastställa fakta och omständigheter avseende det föreslagna bytet av uppdragstagare så
att medlemmen kan bedöma om det är lämpligt att acceptera uppdraget. De uppenbara
skälen till förändringen i uppdraget kanske inte helt avspeglar fakta och kan tyda på
skiljaktigheter med den befintliga uppdragstagaren som kan påverka beslutet att acceptera uppdraget.
FAR Akademi
13
14 IESBAS ETIKKOD
DEL B
210.11 Motåtgärder ska vid behov vidtas för att eliminera eventuella hot eller minska
dem till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:
x Vid svar på förfrågningar att lämna offert, i offerten ange att innan uppdraget kan
accepteras, kommer kontakt med befintlig uppdragstagare att begäras, så att frågor kan ställas om huruvida det finns professionella eller andra skäl till varför uppdraget inte ska accepteras.
x Be den befintliga uppdragstagaren att tillhandahålla känd information om eventuella
fakta eller omständigheter som, enligt den befintliga uppdragstagarens åsikt, medlemmen behöver vara medveten om innan han eller hon beslutar om uppdraget ska
accepteras.
x Inhämta den information som behövs från andra källor.
När hoten inte kan elimineras eller minskas till en godtagbar nivå genom att motåtgärder
vidtas ska en medlem, såvida han eller hon inte har förvissat sig om nödvändiga fakta på
andra sätt, avböja uppdraget.
210.12 En medlem kan få en förfrågan att utföra arbete som kompletterar eller går utöver
en befintlig uppdragstagares arbete. Sådana omständigheter kan ge upphov till hot mot
professionell kompetens och vederbörlig omsorg till följd av t.ex. en brist på eller ofullständig information. Betydelsen av alla hot ska utvärderas och motåtgärder vid behov
vidtas för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå. Ett exempel på en
sådan motåtgärd är att informera den befintliga uppdragstagaren om det föreslagna arbetet, vilket skulle ge den befintliga uppdragstagaren möjlighet att lämna relevant information för att arbetet ska kunna utföras korrekt.
210.13 En befintlig uppdragstagare är bunden av sin tystnadsplikt. Om denne har tillåtelse eller är tvungen att diskutera en kunds affärer med en medlem beror på uppdragets
karaktär och på
a) om kundens medgivande för att göra detta har inhämtats, eller
b) de juridiska eller yrkesetiska kraven som rör sådan kommunikation och utlämnande
av konfidentiell information, vilket kan variera mellan jurisdiktioner.
Omständigheter där en medlem får eller måste lämna ut konfidentiell information eller där
det annars kan vara lämpligt att lämna sådana information anges i avsnitt 140 i del A i
denna kod.
210.14 Generellt sett behöver en medlem inhämta kundens medgivande, företrädesvis
skriftligt, för att kunna inleda en diskussion med en befintlig uppdragstagare. När medgivandet har inhämtats ska den befintliga uppdragstagaren följa relevanta lagkrav och
andra bestämmelser som styr sådana förfrågningar. I de fall den befintliga uppdragstagaren tillhandahåller information ska den erbjudas ärligt och vara entydig. Om medlemmen inte kan kommunicera med den befintliga uppdragstagaren ska medlemmen vidta
rimliga steg för att inhämta information om eventuella potentiella hot på andra sätt, t.ex.
genom förfrågningar till externa parter eller bakgrundsundersökningar av den högsta
ledningen eller styrelsen hos kunden.
Avsnitt 220 Intressekonflikter
220.1 En medlem kan ställas inför en intressekonflikt när han eller hon utför en professionell tjänst. En intressekonflikt medför ett hot mot objektiviteten och kan ge upphov
till hot mot andra grundläggande principer. Sådana hot kan uppstå när
x medlemmen tillhandahåller en professionell tjänst avseende en viss angelägenhet
åt två eller flera kunder vars intressen avseende angelägenheten står i konflikt med
varandra, eller
x det finns en konflikt mellan medlemmens intressen avseende den särskilda angelägenheten och intressena för en kund till vilken medlemmen tillhandahåller en professionell tjänst avseende angelägenheten.
En medlem ska inte tillåta att en intressekonflikt äventyrar den yrkesmässiga eller afFAR Akademi
IESBAS ETIKKOD
DEL B
färsmässiga bedömningen. När den professionella tjänsten är en bestyrkandetjänst,
kräver efterlevnad av den grundläggande principen om objektivitet även oberoende från
bestyrkandekunder enligt avsnitten 290 eller 291 enligt vad som är tillämpligt.
220.2 Exempel på situationer i vilka intressekonflikter kan uppstå:
x Affärsrådgivning till en kund som vill förvärva en revisionskund till revisions- eller
redovisningsföretaget, där revisions- eller redovisningsföretaget under revisionens
gång har inhämtat konfidentiell information, som kan vara relevant för affären.
x Samtidig rådgivning till två kunder som konkurrerar om att förvärva samma företag,
där råden kan vara relevanta för parternas konkurrenspositioner.
x Tillhandahållande av tjänster till både en säljare och köpare avseende samma
transaktion.
x Upprättande av värderingar av tillgångar åt två parter i motpartsställning med avseende på tillgångarna.
x Representera två kunder i samma fråga, när parterna är i rättslig tvist med varandra,
t.ex. under skilsmässoförhandlingar eller upplösande av ett delägarskap.
x Tillhandahålla en bestyrkanderapport åt en licensgivare om royaltyavgifter enligt ett
licensavtal samtidigt som man ger råd till licenstagaren om riktigheten i de belopp
som ska betalas.
x Ge råd till en kund att investera i en verksamhet i vilken t.ex. maken/makan till en
medlem har ett ekonomiskt intresse.
x Ge strategiska råd till en kund om kundens konkurrensposition samtidigt som man
har ett joint venture eller liknande intresse med en stor konkurrent till kunden.
x Ge en kund råd om förvärv av en verksamhet som revisions- eller redovisningsföretaget också är intresserat av att förvärva.
x Ge en kund råd om köpet av en produkt eller tjänst samtidigt som man har ett
royalty- eller provisionsavtal med en av de potentiella leverantörerna av den produkten eller tjänsten.
220.3 När en medlem identifierar och utvärderar intressen och relationer som kan ge
upphov till en intressekonflikt och vid behov vidtar motåtgärder för att eliminera eller
minska eventuella hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna till en godtagbar nivå, ska han eller hon använda professionellt omdöme och ta hänsyn till om en
omdömesgill och informerad tredje man som beaktar alla särskilda fakta och omständigheter som finns tillgängliga för medlemmen vid den tidpunkten, sannolikt skulle dra
slutsatsen att efterlevnaden av de grundläggande principerna inte har äventyrats.
220.4 När medlemmen hanterar intressekonflikter, inklusive att lämna upplysningar eller
lämna ut information inom revisions- eller redovisningsföretaget eller nätverket, och vill
ha vägledning av externa parter, ska han eller hon vara uppmärksam på den grundläggande principen om sekretess.
220.5 Om ett hot som uppstår till följd av en intressekonflikt inte ligger på en godtagbar
nivå ska medlemmen vidta motåtgärder för att eliminera hotet eller minska det till en
godtagbar nivå. Om motåtgärder inte kan minska hotet till en godtagbar nivå ska medlemmen avböja att utföra eller upphöra med de professionella tjänster som skulle leda till
intressekonflikten, eller avsluta relevanta relationer eller avyttra relevanta innehav för att
eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå.
220.6 Innan en ny kundrelation, ett nytt uppdrag eller en ny affärsrelation accepteras ska
en medlem vidta rimliga åtgärder för att identifiera omständigheter som kan ge upphov
till en intressekonflikt, inklusive att identifiera
x karaktären på relevanta intressen och relationer mellan de berörda parterna, och
x karaktären på tjänsten och dess följder för relevanta parter.
Karaktären på tjänsterna och de relevanta intressena och relationerna kan förändras
under uppdragets gång. Det gäller i synnerhet när en medlem ombeds att utföra ett
uppdrag i en situation där en motpartsställning kan uppstå, även om parterna som anlitar
FAR Akademi
15
16 IESBAS ETIKKOD
DEL B
medlemmen från början inte är indragna i en tvist. Medlemmen ska vara uppmärksam på
sådana förändringar i syfte att identifiera omständigheter som kan ge upphov till en intressekonflikt.
220.7 En effektiv process för identifiering av konflikter hjälper en medlem att identifiera
faktiska eller potentiella intressekonflikter innan medlemmen avgör om han eller hon ska
acceptera ett uppdrag och under ett uppdrag. Detta innefattar förhållanden som identifieras av externa parter, t.ex. kunder eller potentiella kunder. Ju tidigare en faktisk eller
potentiell intressekonflikt identifieras, desto större är sannolikheten att medlemmen vid
behov kan vidta motåtgärder för att eliminera hotet mot objektiviteten och eventuella hot
mot efterlevnaden av andra grundläggande principer eller minska det till en godtagbar
nivå. Processen för att identifiera faktiska eller potentiella intressekonflikter kommer att
bero på faktorer som:
x Karaktären på de tillhandahållna professionella tjänsterna.
x Revisions- eller redovisningsföretagets storlek.
x Storleken och karaktären på kundbasen.
x Strukturen på revisions- eller redovisningsföretaget, t.ex. antalet kontor och var de
ligger.
220.8 Om revisions- eller redovisningsföretaget ingår i ett nätverk ska identifieringen av
konflikter inkludera eventuella intressekonflikter som medlemmen har skäl att tro finns
eller kan uppstå till följd av ett nätverksföretags intressen och relationer. Rimliga åtgärder
för att identifiera sådana intressen och relationer för ett nätverksföretag kommer att vara
beroende av faktorer som karaktären på de tillhandahållna professionella tjänsterna,
nätverkets kunder och på vilka orter alla relevanta parter finns.
220.9 Om en intressekonflikt identifieras ska medlemmen utvärdera
x betydelsen av relevanta intressen eller relationer, och
x betydelsen av de hot som uppstår när den professionella tjänsten eller tjänsterna
utförs. Generellt sett, ju mer direkt kopplingen är mellan den professionella tjänsten
och förhållandet som ger upphov till intressekonflikten, desto mer betydande kommer hotet mot objektiviteten och efterlevnaden av de andra grundläggande principerna att vara.
220.10 Medlemmen ska vid behov vidta motåtgärder för att eliminera hoten mot efterlevnaden av de grundläggande principerna som intressekonflikten ger upphov till eller
minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på motåtgärder innefattar:
x Att införa mekanismer för att förhindra obehörigt utlämnande av konfidentiell information när professionella tjänster utförs avseende en viss angelägenhet åt två eller
fler kunder mellan vilka det finns en intressekonflikt avseende den angelägenheten.
Detta kan innefatta att:
– Använda uppdragsteam som har fått tydliga riktlinjer och rutiner för hur sekretessen ska upprätthållas.
– Skapa separata verksamhetsområden för specialfunktioner inom revisionseller redovisningsföretaget, som kan fungera som en spärr mot överföring av
konfidentiell kundinformation från ett verksamhetsområde till ett annat inom ett
revisions- eller redovisningsföretag.
– Etablera riktlinjer och rutiner i syfte att begränsa åtkomsten till kunddokumentation, använda sekretessavtal som undertecknas av anställda och delägare på revisions- eller redovisningsföretaget och/eller fysisk och elektronisk
uppdelning av konfidentiell information.
x Regelbunden granskning av användning av motåtgärder av en erfaren person som
inte är engagerad i kunduppdraget eller kunduppdragen.
x Låta en medlem som inte tillhandahåller tjänsten eller på annat sätt påverkas av
konflikten granska det utförda arbetet för att bedöma om de huvudsakliga bedömningarna och slutsatserna är korrekta.
x Rådfråga externa parter, t.ex. en yrkesorganisation, jurist eller annan medlem.
FAR Akademi
IESBAS ETIKKOD
DEL B
220.11 Dessutom är det normalt nödvändigt att upplysa om karaktären på intressekonflikten och eventuella tillhörande motåtgärder till kunder som påverkas av konflikten
och, när motåtgärder krävs för att minska hotet till en godtagbar nivå, att inhämta deras
samtycke till att medlemmen utför de professionella tjänsterna. Upplysningar och samtycke kan ha olika former, t.ex.:
x Generella upplysningar till kunder om omständigheter där medlemmen, vilket är i
linje med normal affärspraxis, inte tillhandahåller tjänster endast åt en kund (t.ex.
avseende en viss tjänst i en viss marknadssektor) så att kunden då kan ge ett generellt samtycke. Sådana upplysningar kan t.ex. finnas med i medlemmens standardvillkor för ett sådant uppdrag.
x Särskilda upplysningar till berörda kunder om omständigheterna för konflikten i
fråga, inklusive en utförlig redovisning av situationen och en omfattande förklaring
av eventuella planerade motåtgärder och de berörda riskerna, i en sådan omfattning
att kunden kan fatta ett välgrundat beslut med avseende på förhållandet och sedan
kan ge sitt uttryckliga samtycke.
x Under vissa omständigheter kan samtycke vara underförstått av kundens agerande
där medlemmen har tillräckligt med belägg för att dra slutsatsen att kunderna känner till omständigheterna från början och har accepterat intressekonflikten om de
inte invänder mot konflikten.
Medlemmen ska bedöma om karaktären på och betydelsen av intressekonflikten är sådan att det krävs särskilda upplysningar och uttryckligt samtycke. I det syftet ska medlemmen utöva professionellt omdöme där han eller hon utvärderar omständigheterna
som ger upphov till intressekonflikten, inklusive de parter som kan komma att påverkas,
karaktären på de förhållanden som kan uppstå och risken att det särskilda förhållandet
utvecklas på ett oväntat sätt.
220.12 I det fall en medlem har begärt uttryckligt samtycke av en kund och kunden inte
har gett samtycket, ska medlemmen avböja att utföra eller avsluta de professionella
tjänster som skulle leda till intressekonflikten, eller avsluta relevanta relationer eller avyttra relevanta intressen för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå, så
att samtycke kan inhämtas, efter att eventuella ytterligare motåtgärder har vidtagits om
nödvändigt.
220.13 När upplysningen är muntlig eller samtycket är muntligt eller underförstått, bör
medlemmen dokumentera karaktären på omständigheterna som ger upphov till intressekonflikten, de motåtgärder som vidtagits för att minska hoten till godtagbar nivå
och det inhämtade samtycket.
220.14 Under vissa omständigheter skulle det innebära ett brott mot sekretessen att
lämna ut viss information i syfte att inhämta uttryckligt samtycke.
Exempel på sådana omständigheter kan innefatta:
x Att utföra en transaktionsrelaterad tjänst åt en kund i samband med ett fientligt
uppköp av en annan av revisions- eller redovisningsföretagets kunder.
x Att utföra en brottsutredande undersökning åt en kund i samband med en misstänkt
bedräglig handling där revisions- eller redovisningsföretaget har inhämtat konfidentiell information genom en professionell tjänst åt en annan kund som kan vara
inblandad i denna handling.
Revisions- eller redovisningsföretaget ska vare sig acceptera eller fortsätta med ett
uppdrag under sådana omständigheter såvida inte följande förutsättningar är uppfyllda
x revisions- eller redovisningsföretaget inte agerar som ombud åt en kund i det fall
detta kräver att företaget tar på sig en motpartsroll mot den andra kunden med avseende på samma förhållande,
x det finns särskilda mekanismer i syfte att förhindra att konfidentiell information
lämnas ut mellan uppdragsteamen som arbetar åt de två kunderna, och
x revisions- eller redovisningsföretaget har förvissat sig om att en omdömesgill och
informerad tredje man som beaktar alla särskilda fakta och omständigheter som
FAR Akademi
17
18 IESBAS ETIKKOD
DEL B
finns tillgängliga för medlemmen vid den tidpunkten, sannolikt skulle dra slutsatsen
att det är lämpligt för företaget att acceptera eller fortsätta uppdraget eftersom en
inskränkning av förmågan att tillhandahålla tjänsten skulle leda till ett oproportionerligt stort negativt resultat för kunderna eller andra relevanta externa parter.
Medlemmen ska dokumentera karaktären på omständigheterna, inklusive rollen medlemmen ska ta, de särskilda mekanismer som finns för att förhindra utlämnande av information mellan uppdragsteamen som arbetar åt de två kunderna och den logiska
grunden för slutsatsen att det är lämpligt att acceptera uppdraget.
Avsnitt 230 Second opinion
230.1 I situationer där en medlem får en förfrågan om att ge en second opinion om
tillämpningen av redovisnings-, revisions- eller rapporteringsstandarder eller -principer
vid särskilda omständigheter eller transaktioner av ett företag eller åt ett företag som inte
är en befintlig kund kan det ge upphov till hot mot efterlevnaden av de grundläggande
principerna. Exempel: det kan finnas ett hot mot professionell kompetens och vederbörlig omsorg i situationer där en second opinion inte bygger på samma uppsättning
fakta som fanns tillgänglig för den befintliga uppdragstagaren eller bygger på otillräckliga bevis. Förekomsten och betydelsen av eventuella hot beror på omständigheterna vid
förfrågan och alla andra tillgängliga fakta och antaganden som är relevanta för en professionell bedömning.
230.2 När en medlem får en begäran att göra en sådan andra bedömning, ska han eller
hon utvärdera betydelsen av varje hot och vid behov vidta motåtgärder för att eliminera
dem eller minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder inbegriper
att begära kundens medgivande att kontakta den befintliga uppdragstagaren, beskriva
begränsningarna kring ett eventuellt uttalande i kommunikationen med kunden och ge
den befintliga uppdragstagaren en kopia av uttalandet.
230.3 Om företaget som vill ha bedömningen inte tillåter kommunikation med den befintliga uppdragstagaren, ska en medlem fastställa om, med beaktande av alla omständigheter, det är lämpligt att tillhandahålla det begärda uttalandet.
Avsnitt 240 Arvoden och andra typer av ersättningar
240.1 När en medlem ingår förhandlingar om professionella tjänster kan han eller hon
ange det arvode som bedöms vara lämpligt. Att en medlem anger ett lägre arvode än en
annan är inte i sig oetiskt. Trots detta kan det finnas hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna som uppstår på grund av de angivna arvodena. Exempel: ett
egenintressehot mot professionell kompetens och vederbörlig omsorg uppstår om det
angivna arvodet är så lågt att det kan vara svårt att utföra uppdraget för det priset och
samtidigt följa tillämpliga standarder för yrkesutövningen.
240.2 Förekomsten och betydelsen av eventuella hot beror på faktorer som nivån för
angivna arvoden och de tjänster som arvodena avser. Betydelsen av alla hot ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hotet eller minska det till en
godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:
x Göra kunden medveten om villkoren för uppdraget och, i synnerhet, den grund på
vilken arvodena debiteras och vilka tjänster som omfattas av det angivna arvodet.
x Fördela tillräcklig tid och kvalificerad personal till uppgiften.
240.3 Resultatbaserat arvode är vanligt förekommande för vissa typer av uppdrag som
inte är bestyrkandeuppdrag.1 Men det kan ge upphov till hot mot efterlevnaden av de
grundläggande principerna under vissa omständigheter. Det kan ge upphov till ett
egenintressehot mot objektiviteten. Förekomsten och betydelsen av sådana hot beror
på faktorer som:
1
Resultatbaserade arvoden för andra tjänster än bestyrkandeuppdrag som tillhandahålls till revisionskunder
och andra bestyrkandekunder diskuteras i avsnitt 290 och 291 i denna kod.
FAR Akademi
IESBAS ETIKKOD
x
x
x
x
DEL B
Uppdragets karaktär.
Inom vilka intervaller de möjliga arvodesbeloppen ligger.
Grunden för att fastställa arvodet.
Om utfallet eller resultatet av transaktionen ska granskas av en oberoende extern
part.
240.4 Hotens betydelse ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera eller minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är:
x En i förväg skriftlig överenskommelse med kunden om grunden för ersättningen.
x Upplysa avsedda användare om det arbete som har utförts av medlemmen och
grunden för ersättning.
x Riktlinjer och rutiner för kvalitetskontroll.
x Granskning av en oberoende extern part av det arbete som har utförts av en medlem.
240.5 Under vissa omständigheter kan en medlem få en förmedlingsavgift eller provision avseende en kund. Exempel: i de fall medlemmen inte tillhandahåller den särskilda
tjänsten som krävs, kan ett arvode erhållas för förmedling av en återkommande kund till
en annan medlem eller annan specialist. En medlem kan ta emot provision av en extern
part (t.ex. en programvaruleverantör) i samband med försäljningen av varor eller tjänster
till en kund. Att acceptera en sådan förmedlingsavgift eller provision ger upphov till ett
egenintressehot mot objektiviteten samt professionell kompetens och vederbörlig omsorg.
240.6 En medlem kan också betala en förmedlingsavgift för att få en kund, t.ex. när
kunden fortsätter som kund åt en annan uppdragstagare men kräver specialisttjänster
som inte erbjuds av den befintliga uppdragstagaren. Betalningen av en sådan förmedlingsavgift ger också upphov till ett egenintressehot mot objektiviteten samt professionell kompetens och vederbörlig omsorg.
240.7 Hotets betydelse ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:
x Informera kunden om eventuella överenskommelser att betala en förmedlingsavgift
till en annan uppdragstagare för det förmedlade arbetet.
x Informera kunden om eventuella överenskommelser att ta emot en förmedlingsavgift för förmedlingen av kunden till en annan uppdragstagare.
x Inhämta en överenskommelse i förväg från kunden om provisionsöverenskommelser i samband med en extern parts försäljning av varor eller tjänster till kunden.
240.8 En medlem kan köpa hela eller delar av ett annat revisions- eller redovisningsföretag baserat på att betalningar ska göras till enskilda personer som tidigare ägde revisions- eller redovisningsföretaget eller till deras arvingar eller dödsbon. Sådana betalningar betraktas inte som provisioner eller förmedlingsavgifter avseende syftet i punkterna 240.5–240.7 ovan.
Avsnitt 250 Marknadsföra professionella tjänster
250.1 När en medlem värvar nya kunder genom reklam eller andra typer av marknadsföring kan det vara ett hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna. Exempelvis kan ett egenintressehot mot efterlevnaden av principen om professionellt uppträdande uppstå om tjänster, prestationer eller produkter marknadsförs på ett sätt som
inte är förenligt med den principen.
250.2 En medlem ska inte bringa professionen i vanrykte när han eller hon marknadsför
professionella tjänster. Medlemmen ska vara ärlig och sanningsenlig, och inte:
a) Göra överdrivna påståenden om tjänster som erbjuds, kvalifikationer som innehas
eller erfarenheter.
b) Göra nedsättande uttalanden om eller obekräftade jämförelser med andras arbete.
Om medlemmen tvivlar på om en föreslagen form av reklam eller marknadsföring är
lämplig, ska medlemmen överväga att rådfråga relevant yrkesorganisation.
FAR Akademi
19
20 IESBAS ETIKKOD
DEL B
Avsnitt 260 Gåvor och gästfrihet
260.1 En medlem, eller en närstående eller familjemedlem, kan erbjudas gåvor och
gästfrihet av en kund. Sådana erbjudanden kan ge upphov till hot mot efterlevnaden av
de grundläggande principerna. Exempel: ett egenintressehot eller vänskapshot mot
objektiviteten kan uppstå om en gåva av en kund accepteras, ett skrämselhot mot objektiviteten kan vara följden av risken för att sådana erbjudanden blir offentliga.
260.2 Förekomsten och betydelsen av eventuella hot beror på karaktären på, värdet på
och avsikten med erbjudandet. I de fall gåvor eller gästfrihet erbjuds som en omdömesgill
och informerad tredje man som beaktar alla särskilda fakta och omständigheter, skulle
bedöma vara obetydliga och oviktiga, kan en medlem dra slutsatsen att erbjudandet görs
inom ramen för den normala affärsverksamheten utan den särskilda avsikten att påverka
beslutsfattande eller få information. I sådana fall kan medlemmen normalt dra slutsatsen
att eventuella hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna är på en godtagbar nivå.
260.3 En medlem ska utvärdera betydelsen av varje hot och vid behov vidta motåtgärder
för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå. När hoten inte kan elimineras eller minskas till en godtagbar nivå genom motåtgärder ska en medlem inte acceptera ett sådant erbjudande.
Avsnitt 270 Förvara kundens tillgångar
270.1 En medlem ska inte ta på sig att förvara en kunds pengar eller andra tillgångar
såvida detta inte är tillåtet enligt lag och, om så är fallet, genom att följa alla ytterligare
juridiska plikter som åligger en medlem som har sådana tillgångar i förvar.
270.2 Att ha en kunds tillgångar i förvar ger upphov till hot mot efterlevnaden av de
grundläggande principerna. Det finns t.ex. ett egenintressehot mot professionellt uppträdande och kan finnas ett egenintressehot mot objektiviteten, som uppstår om medlemmen har en kunds tillgångar i förvar. En medlem som anförtros pengar (eller andra
tillgångar) som tillhör andra ska därför:
a) Hålla sådana tillgångar åtskilda från privata tillgångar eller revisions- eller redovisningsföretagets tillgångar.
b) Använda sådana tillgångar endast i det syfte för vilket de var avsedda.
c) Ständigt vara redo att redovisa dessa tillgångar och eventuella inkomster, utdelningar eller vinster som de genererat, för personer som har rätt till sådan redovisning.
d) Följa alla relevanta lagar och andra författningar som är relevanta för innehavet och
redovisningen av sådana tillgångar.
270.3 Som del av rutinerna för att acceptera kunden och uppdraget när det gäller
tjänster som kan innefatta att ha kundens tillgångar i förvar, ska en medlem ställa lämpliga frågor om källan till sådana tillgångar samt överväga juridiska förpliktelser. Exempelvis skulle, om tillgångarna kan härledas från olaglig verksamhet, t.ex. penningtvätt, ett
hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna uppstå. I sådana situationer kan
medlemmen överväga att rådfråga en jurist.
Avsnitt 280 Objektivitet – alla tjänster
280.1 En medlem ska när en professionell tjänst utförs fastställa om det finns hot mot
efterlevnaden av den grundläggande principen om objektivitet, till följd av att han eller
hon har innehav i, eller en relation med, en kund eller dess styrelseledamöter, ledande
befattningshavare eller anställda. Exempel: ett vänskapshot mot objektiviteten kan
uppstå på grund av en familjerelation eller nära privat relation eller affärsrelation.
280.2 En medlem som utför ett bestyrkandeuppdrag ska vara oberoende av bestyrkandekunden. Faktiskt och synbart oberoende är nödvändigt för att medlemmen ska kunna
göra ett uttalande, och kunna anses göra ett uttalande, objektivt, utan intressekonflikter
FAR Akademi
IESBAS ETIKKOD
DEL B
eller otillbörlig påverkan av andra. Avsnitt 290 och 291 innehåller särskild vägledning om
oberoendekrav för medlemmar som utför bestyrkandeuppdrag.
280.3 Förekomsten av hot mot objektiviteten när en professionell tjänst tillhandahålls
beror på uppdragets särskilda omständigheter och karaktären på det arbete som medlemmen utför.
280.4 En medlem ska utvärdera betydelsen av varje hot och vid behov vidta motåtgärder
för att eliminera dem eller minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är:
x Att avgå från uppdragsteamet.
x Tillsynsrutiner.
x Avsluta den ekonomiska relation eller affärsrelation som ger upphov till hotet.
x Diskutera frågan med högre ledningsnivåer inom revisions- eller redovisningsföretaget.
x Diskutera frågan med kundens styrelse.
Om motåtgärder inte kan eliminera eller minska hotet till en godtagbar nivå, ska medlemmen avböja eller avsluta det berörda uppdraget.
Avsnitt 290 Oberoende – revisions- och granskningsuppdrag
Avsnittets struktur
290.1 Detta avsnitt behandlar oberoendekraven för revisionsuppdrag och översiktliga
granskningar som är bestyrkandeuppdrag där en revisor uttalar en slutsats om finansiella rapporter. Uppdragen kan avse att rapportera om fullständiga finansiella rapporter
eller om en enskild finansiell rapport. Oberoendekrav för bestyrkandeuppdrag som inte
är revisionsuppdrag eller översiktliga granskningar behandlas i avsnitt 291.
290.2 Under vissa omständigheter som rör sådana revisionsuppdrag där revisors rapport innefattar en begränsning av användning och spridning och förutsatt att vissa villkor
är uppfyllda, kan oberoendekraven i detta avsnitt ändras, enligt punkterna 290.500–
290.514. Modifieringarna är inte tillåtna när det gäller revision av finansiella rapporter
som följer av lag eller annan författning.
290.3 I detta avsnitt innefattar termerna
a) ”revision”, ”revisionsteam”, ”revisionsuppdrag”, ”revisionskund” och ”revisors
rapport” även översiktlig granskning, granskningsteam, granskningsuppdrag,
granskningskund och rapport om översiktlig granskning, och
b) ”revisions- eller redovisningsföretag” innefattar nätverksföretag såvida inte annat
anges.
Ett principbaserat ramverk för oberoende
290.4 Revisionsuppdrag är i allmänhetens intresse och det är därför ett krav enligt denna kod att medlemmar i revisionsteam, revisions- eller redovisningsföretag och nätverksföretag ska vara oberoende av sina revisionskunder.
290.5 Målet med detta avsnitt är att bistå revisions- eller redovisningsföretag och medlemmar i revisionsteam vid tillämpningen av det principbaserade ramverk som beskrivs
nedan för att uppnå och upprätthålla oberoendet.
290.6 Oberoende utgörs av:
a) Faktiskt oberoende
Det tillstånd som tillåter att en slutsats kan avges utan påverkan av faktorer som
skulle kunna ha ett inflytande över professionellt omdöme, vilket innebär att en person kan uppträda med integritet, vara objektiv och förhålla sig professionellt skeptisk.
b) Synbart oberoende
Undvikande av fakta och omständigheter som är så betydelsefulla att en omFAR Akademi
21
22 IESBAS ETIKKOD
DEL B
dömesgill och informerad tredje man, som beaktar alla särskilda fakta och omständigheter, sannolikt skulle dra slutsatsen att integriteten, objektiviteten eller professionell skepsis hos ett revisions- eller redovisningsföretag, eller en medlem i revisionsteamet, har äventyrats.
290.7 Det principbaserade ramverket ska tillämpas av revisorer i syfte att
a) identifiera hot mot oberoendet,
b) utvärdera betydelsen av identifierade hot, och
c) vid behov vidta motåtgärder för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå.
När revisorn kommer fram till att lämpliga motåtgärder inte finns tillgängliga eller inte kan
vidtas för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå, ska revisorn eliminera den omständighet eller det förhållande som gett upphov till hoten eller avstå från
eller avsluta revisionsuppdraget.
En revisor ska använda professionellt omdöme vid tillämpningen av detta principbaserade ramverk.
290.8 Många olika omständigheter eller kombinationer av omständigheter kan vara relevanta vid bedömning av hot mot oberoendet. Det går inte att definiera alla situationer
som ger upphov till hot mot oberoendet eller att specificera lämpliga åtgärder. Därför
lägger denna kod fast ett principbaserat ramverk som kräver att revisions- eller redovisningsföretag och medlemmar i revisionsteam ska identifiera, utvärdera och hantera hot
mot oberoendet. Det principbaserade ramverket hjälper revisorer att följa de etiska kraven i denna kod. Det inrymmer många olika omständigheter som ger upphov till hot mot
oberoendet och kan förhindra att en revisor drar slutsatsen att en situation är tillåten om
den inte uttryckligen är förbjuden.
290.9 I punkt 290.100 och framåt beskrivs hur det principbaserade ramverket för oberoende ska tillämpas. Dessa punkter behandlar inte alla omständigheter och relationer
som ger upphov till eller kan ge upphov till hot mot oberoendet.
290.10 När ett revisions- eller redovisningsföretag beslutar om huruvida det ska acceptera eller fortsätta med ett uppdrag, eller om en viss person kan vara medlem i revisionsteamet, ska företaget identifiera och utvärdera hot mot oberoendet. Om hoten inte
ligger på en godtagbar nivå och beslutet gäller om ett uppdrag ska accepteras eller innefatta en viss person i revisionsteamet, ska revisions- eller redovisningsföretaget bedöma om det finns tillgängliga motåtgärder för att eliminera hoten eller minska dem till en
godtagbar nivå. Om beslutet gäller om revisions- eller redovisningsföretaget ska fortsätta med ett uppdrag, ska företaget bedöma om befintliga motåtgärder även fortsättningsvis är effektiva när det gäller att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar
nivå eller om andra motåtgärder kommer att behöva vidtas eller om uppdraget måste
avslutas. Närhelst under uppdraget som revisions- eller redovisningsföretaget uppmärksammar ny information om hot mot oberoendet, ska företaget utvärdera hotets
betydelse enligt det principbaserade ramverket.
290.11 I hela detta avsnitt hänvisas till betydelsen av hot mot oberoendet. Vid utvärderingen av ett hots betydelse ska såväl kvalitativa som kvantitativa faktorer beaktas.
290.12 Detta avsnitt föreskriver i de flesta fall inte det särskilda ansvaret hos olika personer inom revisions- eller redovisningsföretaget för åtgärder avseende oberoendet,
eftersom ansvarsfördelningen kan skilja sig åt beroende på revisions- eller redovisningsföretagets storlek, struktur och organisation. Revisions- eller redovisningsföretaget måste enligt International Standards on Quality Control (ISQC) fastställa riktlinjer
och rutiner avsedda att ge det rimlig säkerhet att oberoendet upprätthålls när detta krävs
enligt relevanta yrkesetiska krav. Dessutom kräver International Standards on Auditing
(ISA) att den ansvariga revisorn ska dra en slutsats om att de oberoendekrav som gäller
uppdraget uppfylls.
FAR Akademi
IESBAS ETIKKOD
DEL B
Nätverk och nätverksföretag
290.13 Om ett revisions- eller redovisningsföretag anses vara ett nätverksföretag, ska
företaget vara oberoende av revisionskunder till de andra företagen i nätverket (såvida
inte något annat anges i denna kod). Oberoendekraven som gäller ett nätverksföretag i
detta avsnitt gäller alla företag, t.ex. konsultverksamhet eller advokatbyrå, som motsvarar definitionen av nätverksföretag, oavsett om detta företag motsvarar definitionen av
revisions- eller redovisningsföretag eller inte.
290.14 I syfte att förbättra möjligheten att erbjuda professionella tjänster bildar revisions- eller redovisningsföretag ofta större organisationsstrukturer med andra revisionseller redovisningsföretag och andra företag. Huruvida dessa större strukturer utgör ett
nätverk beror på särskilda fakta och omständigheter och inte på om revisions- eller redovisningsföretaget och företagen är rättsligt fristående och skilda från varandra.
Exempel: en större struktur kan ha som enda syfte att underlätta överföring av arbete,
vilket i sig själv inte uppfyller de nödvändiga kriterierna på ett nätverk. Alternativt kan en
större struktur vara inriktad på samarbete och revisions- eller redovisningsföretagen
delar ett gemensamt varumärke, ett gemensamt system för kvalitetskontroller eller betydande professionella resurser och därför anses vara ett nätverk.
290.15 Bedömningen av om den större organisationsstrukturen är ett nätverk ska göras
mot bakgrund av huruvida en omdömesgill och informerad tredje man som beaktar alla
särskilda fakta och omständigheter sannolikt skulle dra slutsatsen att företagen hänger
samman på ett sådant sätt att de tillsammans utgör ett nätverk. Denna bedömning ska
tillämpas konsekvent i hela nätverket.
290.16 Om den större organisationsstrukturen är inriktad på samarbete och tydligt inriktad på resultat- eller kostnadsdelning mellan företagen i strukturen, anses den vara ett
nätverk. Men att dela obetydliga kostnader skapar inte i sig ett nätverk. Om uppdelningen
av kostnader dessutom är begränsad till de kostnader som avser utveckling av revisionsmetoder, manualer eller utbildning, skulle detta i sig inte skapa ett nätverk. Dessutom utgör ett samarbete mellan ett revisions- eller redovisningsföretag och ett i övrigt
fristående företag för att gemensamt erbjuda en tjänst eller utveckla en produkt inte i sig
ett nätverk.
290.17 Om den större organisationsstrukturen är inriktad på samarbete och företagen i
strukturen har gemensamt ägande, kontroll eller ledning, anses den vara ett nätverk. Ett
sådant nätverk kan uppnås genom avtal eller på andra sätt.
290.18 Om den större organisationsstrukturen är inriktad på samarbete och företagen i
strukturen har gemensamma riktlinjer och rutiner för kvalitetskontroll, anses den vara ett
nätverk. I detta sammanhang är gemensamma riktlinjer och rutiner för kvalitetskontroll
sådana som utformas, införs och övervakas i hela den större strukturen.
290.19 Om den större organisationsstrukturen är inriktad på samarbete och företagen i
strukturen har en gemensam affärsstrategi, anses den vara ett nätverk. Att ha en gemensam affärsstrategi innefattar att genom en överenskommelse mellan företagen
uppnå gemensamma strategiska mål. Ett företag anses inte vara ett nätverksföretag
enbart därför att det samarbetar med ett annat företag endast i syfte att gemensamt
svara på en offertförfrågan om att leverera en professionell tjänst.
290.20 Om den större organisationsstrukturen är inriktad på samarbete och företagen i
strukturen har ett gemensamt varumärkesnamn, anses den vara ett nätverk. Som gemensamt varumärkesnamn betraktas samma initialer eller ett gemensamt namn. Ett revisions- eller redovisningsföretag anses använda ett gemensamt varumärkesnamn om
det t.ex. tar med det gemensamma varumärkesnamnet som del av, eller tillsammans
med, revisions- eller redovisningsföretagets namn, när en revisor i revisions- eller redovisningsföretaget undertecknar en revisors rapport.
290.21 Även om ett revisions- eller redovisningsföretag inte tillhör ett nätverk och inte
FAR Akademi
23
24 IESBAS ETIKKOD
DEL B
använder ett gemensamt varumärkesnamn som del av revisions- eller redovisningsföretagets namn, kan det synbart förefalla tillhöra ett nätverk om det i brevpapper eller
reklammaterial hänvisar till att det är medlem i en sammanslutning av revisions- eller redovisningsföretag. Detta kan därmed, om inte revisions- eller redovisningsföretaget
iakttar försiktighet i hur det beskriver sådant medlemskap, ge upphov till en föreställning
om att revisions- eller redovisningsföretaget tillhör ett nätverk.
290.22 Om ett revisions- eller redovisningsföretag säljer en del av sin verksamhet, kan
försäljningsavtalet ibland ange att denna del under en begränsad tidsperiod kan använda
revisions- eller redovisningsföretagets namn, eller del av namnet, även om den inte
längre ingår i revisions- eller redovisningsföretaget. När två företag under sådana omständigheter t.ex. bedriver verksamhet under ett gemensamt namn, kan fakta vara sådana att de inte längre tillhör en större struktur inriktad på samarbete och därför inte är
nätverksföretag. Dessa företag ska bestämma hur de ska upplysa om att de inte längre är
nätverksföretag när de presenterar sig för externa parter.
290.23 Om den större strukturen är inriktad på samarbete och företagen i strukturen
delar en betydande andel professionella resurser, anses den vara ett nätverk. Professionella resurser innefattar:
x gemensamma system som ger företag möjlighet att utbyta information, såsom
kunduppgifter, fakturerings- och tidrapporter,
x delägare och medarbetare,
x tekniska avdelningar som ger råd rörande tekniska eller branschspecifika frågor,
transaktioner eller händelser för bestyrkandeuppdrag,
x revisionsmetodik eller revisionshandböcker, och
x utbildningar och hjälpmedel.
290.24 Huruvida de professionella resurser som delas är betydande och om företagen
därför är nätverksföretag ska fastställas med grund i relevanta fakta och omständigheter.
Om de gemensamma resurserna är begränsade till gemensam revisionsmetodik eller
gemensamma revisionsmanualer, utan utbyte av personal-, kund- eller marknadsinformation, är de delade resurserna sannolikt inte betydande. Detsamma gäller gemensam utbildningssatsning. Men om de gemensamma resurserna innefattar utbyte av
personal eller information, t.ex. om personal från en gemensam pool används, eller en
gemensam teknisk avdelning skapas inom den större strukturen i syfte att erbjuda deltagande företag tekniska anvisningar som revisions- eller redovisningsföretagen måste
följa, skulle en omdömesgill och informerad tredje man med större sannolikhet dra slutsatsen att de gemensamma resurserna är betydande.
Företag av allmänt intresse
290.25 Avsnitt 290 innehåller ytterligare bestämmelser som speglar omfattningen av
allmänhetens intresse av vissa företag. Med företag av allmänt intresse avses i detta
stycke:
a) alla börsnoterade företag, och
b) företag
i
som enligt lag eller annan författning definieras som ett företag av allmänt intresse, eller
ii
för vilket revision enligt lag eller annan författning måste utföras genom iakttagelse av samma oberoendekrav som gäller vid revision av börsnoterade företag. Författningen kan vara utfärdad av relevant tillsynsmyndighet, vilket innefattar en normgivande organisation.
290.26 Revisions- eller redovisningsföretag och medlemsorgan uppmuntras att fastställa om de ska behandla ytterligare företag, eller vissa kategorier av företag, som företag av allmänt intresse eftersom de har ett stort antal olika intressenter. Faktorer att
överväga är bland annat:
x verksamhetens karaktär, såsom innehav av tillgångar i egenskap av förvaltare åt ett
FAR Akademi
IESBAS ETIKKOD
x
x
DEL B
stort antal intressenter. Exempel kan vara finansinstitut, såsom banker och försäkringsbolag samt pensionsfonder,
storlek, och
antalet anställda.
Närstående företag
290.27 När revisionskunden är ett börsnoterat företag innefattar hänvisningar till revisionskunden i detta avsnitt även närstående företag till kunden (såvida inte annat anges).
För alla andra revisionskunder innefattar hänvisningarna till revisionskunden även närstående företag som kunden har direkt eller indirekt bestämmande inflytande över. När
revisionsteamet vet eller har anledning att tro att en relation eller en omständighet som
innefattar ett annat närstående företag till kunden är relevant för utvärderingen av revisions- eller redovisningsföretagets oberoende av kunden, ska revisionsteamet inbegripa
detta närstående företag när det identifierar och utvärderar hot mot oberoendet samt
vidta lämpliga motåtgärder.
De som har ansvar för företagets styrning
290.28 Även när detta inte krävs enligt Etikkoden, tillämpliga revisionsstandarder, lagar
eller andra författningar, uppmuntras återkommande kommunikation mellan revisionseller redovisningsföretaget och dem som har ansvar för företagets styrning hos revisionskunden avseende relationer och andra frågor som enligt revisionsföretagets uppfattning rimligen påverkar oberoendet. Sådan kommunikation ger styrelsen möjlighet att:
a) överväga revisionsföretagets bedömningar vid identifiering och utvärdering av hot
mot oberoendet,
b) överväga lämpligheten i motåtgärder som vidtagits för att eliminera dem eller minska dem till en godtagbar nivå, och
c) vidta lämpliga åtgärder.
Ett sådant angreppssätt kan vara till särskilt stor hjälp när det gäller skrämselhot och
vänskapshot.
När revisions- eller redovisningsföretaget följer kraven i detta avsnitt om att kommunicera med dem som har ansvar för företagets styrning ska revisions- eller redovisningsföretaget bestämma, med beaktande av karaktären på och betydelsen av de särskilda omständigheter eller det förhållande som ska tas upp, vilken eller vilka personer i
företagets ledning kommunikationen ska ske med. Om revisions- eller redovisningsföretaget kommunicerar med en del av dem som har ansvar för företagets styrning, t.ex.
ett revisionsutskott eller en enskild person, ska revisions- eller redovisningsföretaget
bestämma om det också krävs kommunikation med samtliga som har ansvar för företagets styrning så att de är adekvat informerade.
Dokumentation
290.29 Dokumentation ger bevis för revisorns bedömningar när han eller hon drar slutsatser om att oberoendekrav har efterlevts. Avsaknad av dokumentation avgör inte om
ett revisions- eller redovisningsföretag har beaktat en viss fråga och inte heller om det är
oberoende.
Revisorn ska dokumentera slutsatser om efterlevnaden av oberoendekrav och det
väsentliga i alla relevanta diskussioner som stöder dessa slutsatser. Därför gäller följande:
a) när motåtgärder krävs för att minska ett hot till en godtagbar nivå, ska revisorn dokumentera hotets karaktär och de motåtgärder som finns eller vidtas och som
minskar hotet till en godtagbar nivå, och
b) när ett hot har krävt betydande analys av revisorn för fastställandet av om motåtgärder var nödvändiga och revisorn dragit slutsatsen att det inte var nödvändigt med
några motåtgärder eftersom hotet redan låg på en godtagbar nivå, ska revisorn dokumentera hotets karaktär och den logiska grunden för slutsatsen.
FAR Akademi
25
26 IESBAS ETIKKOD
DEL B
Uppdragsperiod
290.30 Oberoende gentemot revisionskunden krävs både under själva uppdraget och
under den tidsperiod som de finansiella rapporterna omfattar. Uppdragsperioden inleds
när revisionsteamet börjar utföra revisionstjänster. Uppdragsperioden slutar när revisors
rapport lämnas. När uppdraget är av återkommande karaktär slutar det när endera part
informerar den andra om att relationen har avslutats eller när slutlig revisors rapport
lämnas, vilketdera som inträffar sist.
290.31 När ett företag blir revisionskund under eller efter en period som omfattas av de
finansiella rapporter om vilka revisions- eller redovisningsföretaget ska göra ett uttalande, ska revisions- eller redovisningsföretaget fastställa om hot mot oberoendet kan
uppstå på grund av:
a) finansiella relationer eller affärsrelationer med revisionskunden under eller efter den
period som omfattas av de finansiella rapporterna men innan revisionsuppdraget
accepteras, eller
b) tidigare tjänster som har levererats till revisionskunden.
290.32 Om en tjänst som inte är ett bestyrkandeuppdrag utfördes åt revisionskunden
under eller efter den period som omfattas av de finansiella rapporterna men innan revisionsteamet börjar utföra revisionstjänster och tjänsten inte skulle vara tillåten då revisionsuppdraget accepterats, ska revisions- eller redovisningsföretaget utvärdera eventuella hot mot oberoendet som tjänsten i fråga kan ge upphov till. Om hotet inte ligger på
en godtagbar nivå ska revisionsuppdraget enbart accepteras om motåtgärder vidtas i
syfte att eliminera eventuella hot eller minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på
sådana motåtgärder är att:
x inte inkludera personal som utförde den tjänst som inte var ett bestyrkandeuppdrag
som medlemmar i revisionsteamet,
x låta en revisor granska revisionen och det arbete som inte är bestyrkandeuppdrag
enligt vad som är lämpligt, eller
x anlita ett annat revisions- eller redovisningsföretag som utvärderar resultaten av den
tjänst som inte var ett bestyrkandeuppdrag eller anlita ett annat revisions- eller redovisningsföretag som upprepar utförandet av tjänsten i den utsträckning som
krävs för att det ska kunna ta ansvar för denna tjänst.
Samgåenden och förvärv
290.33 När ett företag, till följd av ett samgående eller ett förvärv, blir närstående till en
revisionskund, ska revisions- eller redovisningsföretaget identifiera och utvärdera tidigare och befintliga intressen i och relationer med det närstående företaget som, med
hänsyn till tillgängliga motåtgärder, kan påverka dess oberoende och därför dess förmåga att fortsätta med revisionsuppdraget efter det att samgåendet eller förvärvet trätt i
kraft.
290.34 Revisions- eller redovisningsföretaget ska vidta nödvändiga åtgärder för att avsluta, per datumet för samgåendets eller förvärvets ikraftträdande, alla befintliga intressen eller relationer som inte är tillåtna enligt denna kod. Men om ett sådant intresse eller
en sådan relation inte på ett rimligt sätt kan avslutas senast per datumet för samgåendets
eller förvärvets ikraftträdande, t.ex. på grund av att det närstående företaget senast då
inte kan genomföra en välordnad övergång till en annan leverantör av det uppdrag som
inte är ett bestyrkandeuppdrag som revisions- eller redovisningsföretaget utför, ska revisions- eller redovisningsföretaget utvärdera det hot som uppstår på grund av ett sådant
intresse eller en sådan relation. Ju mer betydande hotet är, desto mer troligt är det att
revisions- eller redovisningsföretagets objektivitet äventyras och att det inte kommer att
kunna fortsätta som revisor. Hotets betydelse beror på faktorer som:
x karaktären på och betydelsen av intresset eller relationen,
x karaktären på och betydelsen av relationen till det närstående företaget (t.ex. om det
närstående företaget är ett dotterföretag eller moderföretag), och
FAR Akademi
IESBAS ETIKKOD
x
DEL B
tidsrymden fram till dess att intresset eller relationen rimligen kan avslutas.
Revisions- eller redovisningsföretaget ska diskutera orsakerna till att intresset eller relationen inte rimligen kan avslutas före samgåendets eller förvärvets ikraftträdandedatum
samt utvärderingen av hotets betydelse med dem som ansvarar för företagets styrning.
290.35 Om de som har ansvar för företagets styrning begär att revisions- eller redovisningsföretaget fortsätter som revisor, ska revisions- eller redovisningsföretaget endast
göra detta om följande villkor är uppfyllda:
a) intresset eller relationen kommer att avslutas så snart som rimligen är möjligt och i
alla händelser inom ett halvår från samgåendets eller förvärvets ikraftträdandedatum,
b) varje person som har ett sådant intresse eller en sådan relation, däribland ett intresse eller en relation som har uppstått genom att personen utfört ett uppdrag som
inte är ett bestyrkandeuppdrag som inte skulle vara tillåten enligt detta avsnitt,
kommer inte att vara medlem i revisionsteamet för revisionen eller ansvarig för den
uppdragsanknutna kvalitetskontrollen, och
c) lämpliga övergångsåtgärder kommer vid behov att tillämpas och diskuteras med
dem som har ansvar för företagets styrning. Exempel på övergångsåtgärder är:
x låta en revisor granska revisionen eller det arbete som inte är bestyrkandeuppdrag enligt vad som är lämpligt,
x låta en revisor som inte arbetar på det revisions- eller redovisningsföretag som
gör ett uttalande om de finansiella rapporterna utföra en granskning som motsvarar en uppdragsanknuten kvalitetskontroll, eller
x anlita ett annat revisions- eller redovisningsföretag som utvärderar resultaten
av det uppdrag som inte var bestyrkandeuppdrag eller anlita ett annat revisions- eller redovisningsföretag som upprepar utförandet av tjänsten i den utsträckning som krävs för att det ska kunna ta ansvar för denna tjänst.
290.36 Revisions- eller redovisningsföretaget kan ha genomfört en betydande mängd
arbete på revisionen före rörelseförvärvets ikraftträdandedatum och kan ha möjlighet att
slutföra de återstående granskningsåtgärderna på kort tid. Om de som har ansvar för
företagets styrning begär att revisions- eller redovisningsföretaget i så fall ska slutföra
revisionen medan det fortsätter att ha ett intresse eller en relation enligt beskrivningen i
punkt 290.33, ska revisions- eller redovisningsföretaget endast göra detta om det
a) har utvärderat betydelsen av det hot som har uppstått på grund av ett sådant intresse eller en sådan relation och diskuterat utvärderingen med dem som har ansvar
för företagets styrning,
b) följer kraven i punkt 290.35 b–c, och
c) upphör att vara revisor senast när revisors rapport lämnas.
290.37 Vid hantering av tidigare och befintliga intressen och relationer som täcks av
punkterna 290.33–290.36 ska revisions- eller redovisningsföretaget fastställa huruvida,
även om alla krav skulle kunna uppfyllas, intressena och relationerna ger upphov till hot
som skulle vara så betydande att objektiviteten skulle äventyras och, om så är fallet, ska
revisions- eller redovisningsföretaget upphöra att vara revisor.
290.38 Revisorn ska dokumentera alla intressen eller relationer som täcks av punkterna
290.34 och 290.36 och som inte kommer att avslutas före samgåendets eller förvärvets
ikraftträdandedatum och orsakerna till att de inte kommer att avslutas, de vidtagna
övergångsåtgärderna, resultaten av diskussionen med dem som har ansvar för företagets styrning och den logiska grunden till att de tidigare och befintliga intressena och
relationerna inte skapar hot som skulle vara så betydelsefulla att objektiviteten skulle
äventyras.
Överträdelse av en bestämmelse i detta avsnitt
290.39 En överträdelse av en bestämmelse i detta avsnitt kan inträffa trots att revisionseller redovisningsföretaget har riktlinjer och rutiner med syfte att ge rimlig säkerhet att
FAR Akademi
27
28 IESBAS ETIKKOD
DEL B
oberoendet upprätthålls. En följd av överträdelsen kan vara att det blir nödvändigt att
avsluta revisionsuppdraget.
290.40 När revisions- eller redovisningsföretaget drar slutsatsen att en överträdelse har
inträffat ska företaget avsluta, avbryta eller eliminera intresset eller relationen som gav
upphov till överträdelsen och hantera följderna av överträdelsen.
290.41 När en överträdelse identifieras ska revisions- eller redovisningsföretaget överväga om det finns krav i lagar och andra författningar som gäller med avseende på överträdelsen och om så är fallet följa dessa krav. Revisions- eller redovisningsföretaget ska
överväga rapportering av överträdelsen till en yrkesorganisation eller övervaknings- eller
tillsynsmyndighet om sådan rapportering är praxis eller förväntas i den särskilda jurisdiktionen.
290.42 När en överträdelse identifieras ska revisions- eller redovisningsföretaget, enligt
dess riktlinjer och rutiner, genast kommunicera överträdelsen till ansvarig revisor, de som
har ansvar för riktlinjer och rutiner avseende oberoende, annan relevant personal på revisions- eller redovisningsföretaget och, i tillämpliga fall, nätverket samt de som omfattas av oberoendekraven som behöver vidta tillämpliga åtgärder. Revisions- eller redovisningsföretaget ska utvärdera betydelsen av överträdelsen och dess effekt på objektiviteten och förmågan att lämna en revisors rapport. Överträdelsens betydelse beror
på faktorer som
x överträdelsens karaktär och varaktighet,
x antalet tidigare överträdelser och karaktären på dem med avseende på det aktuella
revisionsuppdraget,
x om en medlem i revisionsteamet känner till intresset eller relationen som ledde till
överträdelsen,
x om den person som orsakade överträdelsen är medlem i revisionsteamet eller är en
annan person som omfattas av oberoendekrav,
x om överträdelsen avser en medlem i revisionsteamet, den personens roll,
x om överträdelsen orsakades av tillhandahållandet av en professionell tjänst, den
eventuella effekten av den tjänsten på räkenskapsmaterialet eller de bokförda beloppen i de finansiella rapporterna om vilka revisions- eller redovisningsföretaget
gör ett uttalande, och
x omfattningen av egenintressehot, partsställningshot, skrämselhot eller andra hot till
följd av överträdelsen.
290.43 Beroende på överträdelsens betydelse kan det vara nödvändigt att avsluta revisionsuppdraget eller att vidta åtgärder som på ett tillfredsställande sätt hanterar följderna av överträdelsen. Revisions- eller redovisningsföretaget ska avgöra om sådana åtgärder kan vidtas och är lämpliga med hänsyn till omständigheterna. När revisions- eller
redovisningsföretaget avgör detta, ska det utöva professionellt omdöme och ta hänsyn
till om en omdömesgill och informerad extern part som beaktar överträdelsens betydelse, de åtgärder som ska vidtas och alla särskilda fakta och omständigheter som finns
tillgängliga för medlemmen vid den tidpunkten, sannolikt skulle dra slutsatsen att revisions- eller redovisningsföretagets objektivitet skulle äventyras, och att företaget därför
inte kan lämna någon revisors rapport.
290.44 Exempel på åtgärder som revisions- eller redovisningsföretaget kan överväga
innefattar att
x avlägsna den berörda personen från revisionsteamet,
x utföra en ytterligare granskning av det berörda revisionsarbetet eller upprepa arbetet i den mån som krävs, och i båda fallen använda annan personal,
x rekommendera att revisionskunden anlitar ett annat revisions- eller redovisningsföretag för att granska eller upprepa det berörda revisionsarbetet i den mån som
krävs, och
x i de fall överträdelsen avser en annan tjänst än ett bestyrkandeuppdrag som påverkar räkenskapsmaterialet eller ett belopp som är redovisat i de finansiella rapFAR Akademi
IESBAS ETIKKOD
DEL B
porterna, anlita ett annat revisions- eller redovisningsföretag att utvärdera resultaten av denna andra tjänst eller låta ett annat revisions- eller redovisningsföretag
upprepa denna andra tjänst i den mån det krävs för att ta ansvar för tjänsten.
290.45 Om revisions- eller redovisningsföretaget bedömer att åtgärder inte kan vidtas
för att på ett tillfredsställande sätt hantera följderna av överträdelsen, ska företaget så
snart det är möjligt informera dem som har ansvar för företagets styrning samt vidta de
åtgärder som behövs för att avsluta revisionsuppdraget enligt tillämplig lag eller annan
författning, som är relevant för att uppdragets avslutande. I de fall det inte är tillåtet att
avsluta uppdraget enligt lag eller annan författning ska revisions- eller redovisningsföretaget följa alla rapporterings- eller upplysningskrav.
290.46 Om revisions- eller redovisningsföretaget avgör att åtgärder kan vidtas för att på
ett tillfredsställande sätt hantera följderna av överträdelsen, ska företaget diskutera
överträdelsen och den åtgärd det har vidtagit eller avser att vidta med dem som har ansvar för företagets styrning. Revisions- eller redovisningsföretaget ska så snart som
möjligt diskutera överträdelsen och åtgärden, såvida inte de som har ansvar för företagets styrning har angett en annan tidpunkt för rapportering av mindre betydelsefulla
överträdelser. De förhållanden som ska diskuteras ska innefatta
x betydelsen av överträdelsen, inklusive dess karaktär och varaktighet,
x hur överträdelsen inträffade och hur den identifierades,
x den åtgärd som har vidtagits eller ska vidtas och revisions- eller redovisningsföretagets logiska grund till varför åtgärden på ett tillfredsställande sätt hanterar följderna av överträdelsen samt innebär att företaget kan lämna en revisors rapport,
x slutsatsen att, enligt revisions- eller redovisningsföretagets professionella omdöme, objektiviteten inte har äventyrats och den logiska grunden för den slutsatsen,
och
x alla åtgärder som revisions- eller redovisningsföretaget har vidtagit eller avser att
vidta för att minska eller undvika risken för att ytterligare överträdelser inträffar.
290.47 Revisions- eller redovisningsföretaget ska skriftligen kommunicera med dem
som har ansvar för företagets styrning om alla förhållanden enligt punkt 290.46 och inhämta godkännande från dem om att åtgärder kan vidtas eller har vidtagits för att på ett
tillfredsställande sätt hantera följderna av överträdelsen. Kommunikationen ska innehålla en beskrivning av revisions- eller redovisningsföretagets riktlinjer och rutiner som är
relevanta för överträdelsen med syfte att ge rimlig säkerhet att oberoendet upprätthålls
och alla åtgärder som revisions- eller redovisningsföretaget har vidtagit, eller avser att
vidta, för att minska eller undvika risken för att ytterligare överträdelser ska inträffa. Om
de som har ansvar för företagets styrning inte instämmer i att åtgärden på ett tillfredsställande sätt hanterar följderna av överträdelsen ska revisions- eller redovisningsföretaget vidta de åtgärder som krävs för att avsluta revisionsuppdraget, i de fall detta är
tillåtet enligt lag eller annan författning, och följa alla tillämpliga krav i lagar eller andra
författningar, som är relevanta för uppdragets avslutande. I de fall det inte är tillåtet att
avsluta uppdraget enligt lag eller annan författning ska revisions- eller redovisningsföretaget följa alla rapporterings- eller upplysningskrav.
290.48 Om överträdelsen inträffade innan föregående revisors rapport lämnades, ska
revisions- eller redovisningsföretaget följa detta avsnitt vid utvärdering av betydelsen av
överträdelsen och dess effekt på företagets objektivitet och förmåga att lämna en revisors rapport för den aktuella perioden. Revisions- eller redovisningsföretaget ska också
överväga den eventuella effekten av överträdelsen på objektiviteten i förhållande till
eventuella tidigare lämnade revisors rapporter, och möjligheten att dra tillbaka sådana
rapporter, och diskutera frågan med dem som har ansvar för företagets styrning.
290.49 Revisions- eller redovisningsföretaget ska dokumentera överträdelsen, vidtagna åtgärder, huvudsakliga beslut som fattats och alla förhållanden som diskuterats med
dem som har ansvar för företagets styrning samt eventuella diskussioner med yrkesorganisation eller relevant övervaknings- eller tillsynsmyndighet. När revisions- eller redoFAR Akademi
29
30 IESBAS ETIKKOD
DEL B
visningsföretaget fortsätter med revisionsuppdraget, ska de förhållanden som ska dokumenteras också inkludera slutsatsen att objektiviteten, enligt revisions- eller redovisningsföretagets professionella omdöme, inte har äventyrats och den logiska grunden till
varför de vidtagna åtgärderna tillfredsställande hanterade följderna av överträdelserna
så att revisions- eller redovisningsföretaget kunde lämna en revisors rapport.
[Punkterna 290.50–290.99 innehåller inte någon text.]
Tillämpning av det principbaserade ramverket för oberoende
290.100 Punkterna 290.102–290.228 beskriver särskilda omständigheter och relationer
som skapar eller kan skapa hot mot oberoendet. I punkterna beskrivs potentiella hot och
de typer av motåtgärder som kan vara lämpliga för att eliminera hoten eller minska dem till
en godtagbar nivå samt för att identifiera vissa situationer där inga motåtgärder skulle
kunna minska hoten till en godtagbar nivå. I punkterna beskrivs inte alla omständigheter
och förhållanden som ger upphov till eller kan ge upphov till hot mot oberoendet. Revisions- eller redovisningsföretaget och medlemmarna i revisionsteamet ska utvärdera
följderna av liknande, men andra, omständigheter och relationer och fastställa om motåtgärder, däribland motåtgärderna i punkterna 200.12–200.15, vid behov kan vidtas för
att eliminera hoten mot oberoendet eller minska dem till en godtagbar nivå.
290.101 Punkterna 290.102–290.125 innehåller hänvisningar till väsentligheten i ett
ekonomiskt intresse, ett lån eller en garanti eller till en affärsrelations betydelse. I syfte att
fastställa om ett sådant intresse är väsentligt för en person kan man beakta den kombinerade förmögenheten för den personen och dennes närstående familj.
Ekonomiska intressen
290.102 Att ha ekonomiska intressen i en revisionskund kan skapa ett egenintressehot.
Förekomsten och betydelsen av ett uppkommet hot beror på följande:
a) den roll som personen med det ekonomiska intresset har,
b) om det ekonomiska intresset är direkt eller indirekt, och
c) hur väsentligt det ekonomiska intresset är.
290.103 Ekonomiska intressen kan innehas genom en mellanhand (t.ex. ett fondföretag, ett dödsbo eller en stiftelse). Fastställandet av om sådana ekonomiska intressen är
direkta eller indirekta kommer att bero på om innehavaren har ett bestämmande inflytande över fondföretaget eller möjlighet att påverka dess placeringsbeslut. När innehavaren har ett bestämmande inflytande över fondföretaget eller möjlighet att påverka
placeringsbeslut, definieras detta ekonomiska intresse enligt koden som ett direkt ekonomiskt intresse. Omvänt, när innehavaren av det ekonomiska intresset inte har bestämmande inflytande över fondföretaget eller möjlighet att påverka dess investeringsbeslut, är detta ekonomiska intresse enligt koden ett indirekt ekonomiskt intresse.
290.104 Om en medlem i revisionsteamet, en närstående till honom eller henne eller ett
revisions- eller redovisningsföretag har ett direkt ekonomiskt intresse eller ett väsentligt
indirekt ekonomiskt intresse i revisionskunden, skulle det egenintressehot som uppstår
vara så betydande att inga motåtgärder skulle kunna minska hotet till en godtagbar nivå.
Därför ska ingen av följande ha ett direkt ekonomiskt intresse eller ett väsentligt indirekt
ekonomiskt intresse i kunden: en medlem i revisionsteamet, en närstående till honom
eller henne eller revisions- eller redovisningsföretaget.
290.105 När en medlem i revisionsteamet har en familjemedlem som han eller hon vet
har ett direkt ekonomiskt intresse eller ett väsentligt indirekt ekonomiskt intresse i revisionskunden, uppstår ett egenintressehot. Hotets betydelse beror på faktorer som:
x vilken karaktär som relationen mellan medlemmen i revisionsteamet och familjemedlemmen har, och
x hur väsentligt det ekonomiska intresset är för familjemedlemmen.
FAR Akademi
IESBAS ETIKKOD
DEL B
Hotets betydelse ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hotet
eller minska det till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är:
x familjemedlemmen avyttrar, så snart det är praktiskt möjligt, hela det ekonomiska
intresset eller så stor del av ett indirekt ekonomiskt intresse att den kvarvarande
delen inte längre är väsentlig,
x låta en revisor granska det arbete medlemmen i revisionsteamet har utfört, eller
x avlägsna personen från revisionsteamet.
290.106 Om en medlem i revisionsteamet, en närstående till honom eller henne eller ett
revisions- eller redovisningsföretag har ett direkt ekonomiskt intresse eller ett väsentligt
indirekt ekonomiskt intresse i ett företag som har ett intresse med bestämmande inflytande i revisionskunden och kunden är väsentlig för företaget, skulle det egenintressehot
som uppstår vara så betydande att inga motåtgärder skulle kunna minska hotet till en
godtagbar nivå. Därför ska ingen av följande ha sådana ekonomiska intressen: en medlem i revisionsteamet, en närstående till honom eller henne eller revisions- eller redovisningsföretaget.
290.107 Ett revisions- eller redovisningsföretags pensionsplans innehav av ett direkt
eller väsentligt indirekt ekonomiskt intresse i en revisionskund ger upphov till egenintressehot. Hotets betydelse ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att
eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå.
290.108 Om andra delägare på det kontor där den ansvariga revisorn arbetar i samband
med revisionsuppdraget, eller deras närstående, har ett direkt ekonomiskt intresse eller
ett väsentligt indirekt ekonomiskt intresse i revisionskunden, skulle det egenintressehot
som uppstår vara så betydande att inga motåtgärder skulle kunna minska hotet till en
godtagbar nivå. Därför ska varken sådana delägare eller deras närstående inneha sådana ekonomiska intressen i en sådan revisionskund.
290.109 Det kontor på vilket den ansvariga revisorn arbetar i samband med revisionsuppdraget är inte nödvändigtvis det kontor där denna revisor är stationerad. När den
ansvariga revisorn är placerad på ett annat kontor än de andra medlemmarna i revisionsteamet, ska därför professionellt omdöme användas för att fastställa vilket kontor
revisorn arbetar på i samband med detta uppdrag.
290.110 Om andra delägare och anställda i ledande ställning som utför andra tjänster än
revisionstjänster åt revisionskunden, förutom sådana vars insatser är mycket små, eller
deras närstående, har ett direkt ekonomiskt intresse eller ett väsentligt indirekt ekonomiskt intresse i revisionskunden, skulle det egenintressehot som uppstår vara så betydande att inga motåtgärder skulle kunna minska hotet till en godtagbar nivå. Därför ska
varken sådan personal eller deras närstående inneha sådana ekonomiska intressen i en
sådan revisionskund.
290.111 Oaktat punkterna 290.108–290.110 anses ett innehav av ett ekonomiskt intresse i en revisionskund av en närstående till
a) en delägare som arbetar på ett kontor där den ansvariga revisorn arbetar i samband
med revisionsuppdraget, eller
b) en delägare eller anställd i ledande ställning som utför andra tjänster än revisionstjänster åt revisionskunden
inte äventyra oberoendet, om det ekonomiska intresset är en följd av den närståendes
anställningsrättigheter (t.ex. via pensionsplaner eller aktieoptionsprogram) och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera eventuella hot mot oberoendet eller minska dem
till en godtagbar nivå.
Men när en närstående har eller får rätten att avyttra det ekonomiska intresset eller, i
fråga om en aktieoption, rätten att utnyttja optionen, ska det ekonomiska intresset avyttras eller förverkas så snart det är praktiskt möjligt.
290.112 Ett egenintressehot kan uppstå om revisions- eller redovisningsföretaget eller
en medlem i revisionsteamet, eller en närstående till honom eller henne, har ett ekonoFAR Akademi
31
32 IESBAS ETIKKOD
DEL B
miskt intresse i ett företag och en revisionskund också har ett ekonomiskt intresse i det
företaget. Men oberoendet anses inte vara äventyrat om dessa intressen är oväsentliga
och revisionskunden inte kan utöva betydande inflytande över företaget. Om ett sådant
innehav är väsentligt för någon part och revisionskunden kan utöva betydande inflytande
över det andra företaget, skulle inte några motåtgärder kunna minska hotet till en godtagbar nivå. Därför ska revisions- eller redovisningsföretaget inte ha något sådant intresse, och varje person med sådant intresse ska därför, innan personen blir medlem i
revisionsteamet, antingen
a) avyttra intresset, eller
b) avyttra en så stor del av intresset att den kvarvarande delen inte längre är väsentlig.
290.113 Ett egenintressehot, vänskapshot eller skrämselhot kan uppstå om en medlem
i revisionsteamet, eller en närstående till honom eller henne, eller revisions- eller redovisningsföretaget, har ett ekonomiskt intresse i ett företag när det är känt att en styrelseledamot, chef eller ägare med bestämmande inflytande i revisionskunden också har
ett ekonomiskt intresse i det företaget. Förekomsten och betydelsen av ett hot beror på
faktorer som:
x medarbetarens roll i revisionsteamet,
x om ägandet av företaget är koncentrerat eller spritt,
x om intresset ger investeraren möjligheten att kontrollera eller i betydande utsträckning påverka företaget, och
x hur väsentligt det ekonomiska intresset är.
Betydelsen av alla hot ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera
hoten eller minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är:
x avlägsna den medlem i revisionsteamet som har det ekonomiska intresset från teamet, eller
x låta en revisor granska det arbete medlemmen i revisionsteamet utfört.
290.114 Ett revisions- eller redovisningsföretags innehav, eller en medlem i revisionsteamets innehav eller en till honom eller henne närståendes innehav, har ett direkt ekonomiskt intresse eller ett väsentligt indirekt ekonomiskt intresse i revisionskunden i
egenskap av förvaltare, ger upphov till ett egenintressehot. På motsvarande sätt uppstår
ett egenintressehot när:
a) en delägare på ett kontor där den ansvariga revisorn arbetar i samband med revisionen,
b) andra delägare och anställda i ledande ställning som utför andra tjänster än bestyrkandeuppdrag åt revisionskunden, förutom dem vars engagemang är mycket litet,
eller
c) deras närstående har ett direkt ekonomiskt intresse eller ett väsentligt indirekt ekonomiskt intresse i revisionskunden i egenskap av förvaltare.
Ett sådant intresse ska inte innehas såvida inte:
a) varken förvaltaren, eller en närstående till förvaltaren, eller revisions- eller redovisningsföretaget är förmånstagare till stiftelsen,
b) det intresse i revisionskunden som stiftelsen har inte är väsentligt för stiftelsen,
c) stiftelsen inte kan utöva betydande inflytande över revisionskunden, och
d) förvaltaren, en närstående till förvaltaren eller revisions- eller redovisningsföretaget
inte har betydande inflytande över investeringsbeslut som rör ett ekonomiskt intresse i revisionskunden.
290.115 Medlemmar i revisionsteamet ska fastställa om ett egenintressehot uppstår
genom eventuella kända ekonomiska intressen i revisionskunden som innehas av andra
personer, innefattande:
a) delägare och medarbetare i revisions- eller redovisningsföretaget, utöver dem som
anges ovan, eller närstående till dessa, och
b) personer med en nära relation till en medlem i revisionsteamet.
FAR Akademi
IESBAS ETIKKOD
DEL B
Huruvida dessa intressen ger upphov till ett egenintressehot beror på faktorer som:
x revisions- eller redovisningsföretagets organisatoriska och operativa struktur samt
rapporteringsstruktur, och
x karaktären på relationen mellan personen och medlemmen i revisionsteamet.
Betydelsen av alla hot ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera
hoten eller minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:
x avlägsna den medlem i revisionsteamet som har relationen i fråga,
x undanta medlemmen i teamet från betydande beslutsprocesser som rör revisionsuppdraget, eller
x låta en revisor granska det arbete medlemmen i revisionsteamet utfört.
290.116 Om ett revisions- eller redovisningsföretag, en delägare eller en anställd i revisions- eller redovisningsföretaget, eller en närstående till en medlem i revisionsteamet,
får ett direkt ekonomiskt intresse eller ett väsentligt indirekt ekonomiskt intresse i en revisionskund, t.ex. genom arv, gåva eller till följd av ett samgående, och det inte skulle vara
tillåtet att inneha ett sådant intresse enligt detta avsnitt, gäller följande:
a) om det är revisions- eller redovisningsföretaget som får ett ekonomiskt intresse ska
det omedelbart avyttra hela intresset eller en tillräckligt stor del av ett indirekt intresse för att den kvarvarande delen inte längre ska vara väsentlig,
b) om det är en medlem i revisionsteamet, eller en närstående till honom eller henne,
som får det ekonomiska intresset, ska han eller hon omedelbart avyttra hela intresset eller en tillräckligt stor del av ett indirekt intresse för att den kvarvarande delen inte längre ska vara väsentlig, eller
c) om det är en person som inte är medlem i revisionsteamet, eller en närstående till
honom eller henne, som får det ekonomiska intresset, ska han eller hon så snart som
möjligt avveckla hela intresset eller en tillräckligt stor del av ett indirekt intresse för att
den kvarvarande delen inte längre ska vara väsentlig. I avvaktan på avyttringen av det
ekonomiska intresset ska det fastställas om några motåtgärder är nödvändiga.
Lån och garantier
290.117 Ett lån, eller en garanti för ett lån, till en medlem i revisionsteamet, eller till en
närstående till honom eller henne, eller till revisions- eller redovisningsföretaget från en
revisionskund som är en bank eller liknande institution kan ge upphov till hot mot oberoendet. Om lånet eller garantin inte har följt normala lånerutiner, löptider och villkor,
skulle ett egenintressehot uppstå som skulle vara så betydande att inga motåtgärder
skulle kunna minska hotet till en godtagbar nivå. Därför kan varken en medlem i revisionsteamet, en närstående till honom eller henne, eller ett revisions- eller redovisningsföretag acceptera ett sådant lån eller en sådan garanti.
290.118 Om ett lån till ett revisions- eller redovisningsföretag från en revisionskund som
är en bank eller liknande institution följer normala lånerutiner, löptider och villkor och det
är väsentligt för revisionskunden eller det revisions- eller redovisningsföretag som får
lånet kan det vara möjligt att vidta motåtgärder för att minska egenintressehotet till en
godtagbar nivå. Ett exempel på en sådan motåtgärd är att låta arbetet granskas av en
revisor från ett nätverksföretag som varken är involverad i revisionen eller har tagit emot
lånet.
290.119 Ett lån, eller en garanti för ett lån, från en revisionskund som är en bank eller
liknande institution till en medlem i revisionsteamet, eller närstående till honom eller
henne, ger inte upphov till ett hot mot oberoendet om lånet eller garantin följer normala
lånerutiner, löptider och villkor. Exempel på sådana lån är bostadslån, checkkrediter, billån och kreditkortstillgodohavanden.
290.120 Om revisions- eller redovisningsföretaget eller en medlem i revisionsteamet,
eller en närstående till honom eller henne, accepterar ett lån från, eller har ett lån garanterat av, en revisionskund som inte är en bank eller liknande institution, skulle det
egenintressehot som uppstår vara så betydande att inga motåtgärder skulle kunna
FAR Akademi
33
34 IESBAS ETIKKOD
DEL B
minska hotet till en godtagbar nivå, om inte lånet eller garantin är oväsentligt för både (a)
revisions- eller redovisningsföretaget eller medlemmen i revisionsteamet och den närstående, och (b) kunden.
290.121 På motsvarande sätt, om revisions- eller redovisningsföretaget eller en medlem i revisionsteamet, eller en närstående till honom eller henne, på motsvarande sätt ger
eller garanterar ett lån till en revisionskund, skulle det egenintressehot som uppstår vara
så betydande att inga motåtgärder skulle kunna minska hotet till en godtagbar nivå, om
inte lånet eller garantin är oväsentligt för både (a) revisions- eller redovisningsföretaget
eller medlemmen i revisionsteamet och den närstående, och (b) kunden.
290.122 Om ett revisions- eller redovisningsföretag eller en medlem i revisionsteamet,
eller en närstående till honom eller henne, har inlåning eller depåkonto hos en revisionskund som är en bank, mäklare eller liknande institution, uppstår inte något hot mot oberoendet om inlåningen eller kontot följer normala affärsvillkor.
Affärsrelationer
290.123 En nära affärsrelation mellan ett revisions- eller redovisningsföretag eller en
medlem i ett revisionsteam, eller en närstående till honom eller henne, och revisionskunden eller dess ledning, uppstår vid en affärsförbindelse eller vid ett gemensamt ekonomiskt intresse och kan ge upphov till egenintressehot eller skrämselhot. Exempel på
sådana relationer är:
x Innehav av ett ekonomiskt intresse i ett joint venture med antingen revisionskunden
eller en ägare med bestämmande inflytande, styrelseledamot, ledande befattningshavare eller annan person med ledningsbefogenheter hos denna kund.
x Överenskommelser om att kombinera en eller flera tjänster eller produkter från revisions- eller redovisningsföretaget med en eller flera tjänster eller produkter hos revisionskunden och marknadsföra paketet genom hänvisning till båda parter.
x Distributions- eller marknadsföringsavtal enligt vilka revisions- eller redovisningsföretaget distribuerar eller marknadsför revisionskundens produkter eller tjänster
eller kunden distribuerar eller marknadsför revisions- eller redovisningsföretagets
produkter eller tjänster.
Om ett ekonomiskt intresse inte är oväsentligt och affärsrelationen inte är obetydlig för
revisions- eller redovisningsföretaget och revisionskunden eller dess ledning, skulle det
hot som uppstår vara så betydande att inga motåtgärder skulle kunna minska hotet till en
godtagbar nivå. Om det ekonomiska intresset inte är oväsentligt och affärsrelationen inte
är obetydlig, ska affärsrelationen därför inte ingås eller minskas till en obetydlig nivå eller
avslutas.
När det gäller en medlem i revisionsteamet ska han eller hon avlägsnas från revisionsteamet, om ett sådant ekonomiskt intresse inte är oväsentligt och relationen inte
obetydlig för medlemmen i revisionsteamet.
Om affärsrelationen gäller en närstående till en medlem i revisionsteamet och revisionskunden eller dess ledning, ska betydelsen av alla hot utvärderas och motåtgärder
vid behov vidtas för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå.
290.124 En affärsrelation som innefattar ett intresse som revisions- eller redovisningsföretaget eller en medlem i revisionsteamet, eller en närstående till honom eller henne,
har i ett företag med koncentrerat ägande när revisionskunden eller en styrelseledamot
eller ledande befattningshavare hos kunden, eller en grupp därav, också har ett intresse i
företaget ger inte upphov till ett hot mot oberoendet under följande förutsättningar:
a) affärsrelationen är obetydlig för revisions- eller redovisningsföretaget, medlemmen i
revisionsteamet och dennes närstående, och för revisionskunden,
b) det ekonomiska intresset är oväsentligt för investeraren eller gruppen av investerare,
och
c) det ekonomiska intresset ger inte investeraren, eller gruppen av investerare, möjlighet att kontrollera företaget med koncentrerat ägande.
FAR Akademi
IESBAS ETIKKOD
DEL B
290.125 Om revisions- eller redovisningsföretaget eller en medlem i revisionsteamet,
eller en närstående till honom eller henne, köper varor och tjänster av en revisionskund,
ger detta i allmänhet inte upphov till ett hot mot oberoendet om affären görs i den ordinarie verksamheten och till affärsmässiga villkor. Men sådana transaktioner kan vara av
sådan karaktär eller storlek att de ger upphov till ett egenintressehot. Betydelsen av alla
hot ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hoten eller minska
dem till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är:
x eliminera transaktionen eller minska storleken på den, eller
x avlägsna personen från revisionsteamet.
Familjerelationer och andra personliga relationer
290.126 Familjerelationer och personliga relationer mellan en medlem i revisionsteamet
och en styrelseledamot eller högre befattningshavare eller vissa anställda (beroende på
deras roll) hos revisionskunden kan ge upphov till egenintresse-, vänskaps- eller skrämselhot. Förekomsten och betydelsen av hot är beroende av ett antal faktorer, däribland
personens ansvar i revisionsteamet, familjemedlemmens eller den andra personens roll
hos kunden och hur nära relationen är.
290.127 När en närstående till en medlem i revisionsteamet är:
a) en styrelseledamot eller högre befattningshavare hos revisionskunden, eller
b) en anställd med möjlighet att utöva betydande inflytande över upprättandet av
kundens räkenskapsmaterial eller de finansiella rapporter om vilka revisions- eller
redovisningsföretaget gör ett uttalande,
eller hade en sådan möjlighet under en period som omfattas av uppdraget eller de finansiella rapporterna, kan hoten mot oberoende minskas till en godtagbar nivå endast
genom att denna person avlägsnas från revisionsteamet. Relationen är så nära att inga
andra motåtgärder skulle kunna minska hotet till en godtagbar nivå. Därför ska ingen
person med en sådan relation ingå i revisionsteamet.
290.128 Hot mot oberoendet uppstår när en närstående till en medlem i revisionsteamet
är en anställd med möjlighet att utöva betydande inflytande över revisionskundens ekonomiska ställning, ekonomiska resultat eller kassaflöden. Hotens betydelse beror på
faktorer som:
x vilken befattning den närstående har hos revisionskunden, och
x medarbetarens roll i revisionsteamet.
Hotets betydelse ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hotet
eller minska det till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:
x avlägsna personen från revisionsteamet, eller
x strukturera ansvarsområdena i revisionsteamet så att personen inte arbetar med
frågor som ligger inom den närståendes ansvarsområde.
290.129 Hot mot oberoendet uppstår när en familjemedlem till en medlem i revisionsteamet är:
a) styrelseledamot eller högre befattningshavare hos revisionskunden, eller
b) anställd med möjlighet att utöva betydande inflytande över upprättandet av kundens räkenskapsmaterial eller de finansiella rapporter om vilka revisions- eller redovisningsföretaget ska göra ett uttalande.
Hotets betydelse beror på faktorer som:
x karaktären på relationen mellan medlemmen i revisionsteamet och familjemedlemmen,
x vilken befattning familjemedlemmen har hos revisionskunden, och
x medarbetarens roll i revisionsteamet.
Hotets betydelse ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hotet
eller minska det till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:
x avlägsna personen från revisionsteamet, eller
FAR Akademi
35
36 IESBAS ETIKKOD
x
DEL B
strukturera ansvarsområdena i revisionsteamet så att personen inte arbetar med
frågor som ligger inom ansvarsområdet för familjemedlemmen.
290.130 Hot mot oberoendet uppstår när en medlem i uppdragsteamet har en nära relation med en person som inte är närstående eller familjemedlem, men som är styrelseledamot eller högre befattningshavare hos revisionskunden eller anställd med möjlighet
att utöva betydande inflytande över upprättandet av kundens räkenskapsmaterial eller
de finansiella rapporter om vilka revisions- eller redovisningsföretaget ska göra ett uttalande. En medlem i revisionsteamet som har en sådan relation ska söka råd enligt revisions- eller redovisningsföretagets riktlinjer och rutiner. Hotets betydelse beror på faktorer som:
x karaktären på relationen mellan personen och medlemmen i revisionsteamet,
x vilken befattning personen har hos revisionskunden, och
x medarbetarens roll i revisionsteamet.
Hotens betydelse ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:
x avlägsna personen från revisionsteamet, eller
x strukturera ansvarsområdena i revisionsteamet så att personen inte arbetar med
frågor som ligger inom ansvarsområdet för den person hos revisionskunden som
medarbetaren har en nära relation med.
290.131 Egenintresse-, vänskaps- eller skrämselhot kan uppstå på grund av en personlig relation eller familjerelation mellan (a) en delägare eller anställd i revisions- eller
redovisningsföretaget som inte är medlem i revisionsteamet, och (b) en styrelseledamot
eller ledande befattningshavare hos revisionskunden eller en anställd med möjlighet att
utöva betydande inflytande över upprättandet av revisionskundens räkenskapsmaterial
eller de finansiella rapporter om vilka revisions- eller redovisningsföretaget ska göra ett
uttalande. Delägare och anställda i revisions- eller redovisningsföretaget som känner till
sådana relationer ska söka råd enligt revisions- eller redovisningsföretagets riktlinjer och
rutiner. Förekomsten och betydelsen av ett sådant hot beror på faktorer som:
x karaktären på relationen mellan delägaren eller den anställda på revisions- eller redovisningsföretaget och styrelseledamoten eller den ledande befattningshavaren
hos revisionskunden,
x samspelet mellan delägaren eller den anställda på revisions- eller redovisningsföretaget och revisionsteamet,
x vilken befattning delägaren eller medarbetaren i revisions- eller redovisningsföretaget har, och
x vilken befattning personen har hos revisionskunden.
Betydelsen av alla hot ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera
hotet eller minska det till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:
x strukturera delägarens eller medarbetarens ansvarsområden för att minska ett potentiellt inflytande över revisionsuppdraget, eller
x låta en revisor granska relevant revisionsarbete som har utförts.
Anställning hos en revisionskund
290.132 Vänskaps- eller skrämselhot kan uppstå om en styrelseledamot eller en ledande befattningshavare hos revisionskunden, eller en anställd med möjlighet att utöva
betydande inflytande över upprättandet av kundens räkenskapsmaterial eller de finansiella rapporter om vilka revisions- eller redovisningsföretaget ska göra ett uttalande, har
varit medlem i revisionsteamet eller delägare i revisions- eller redovisningsföretaget.
290.133 Om en tidigare medlem i revisionsteamet eller en delägare i revisions- eller redovisningsföretaget har börjat arbeta hos revisionskunden i en sådan befattning och en
betydande koppling kvarstår mellan revisions- eller redovisningsföretaget och honom
eller henne, skulle hotet vara så betydande att inga motåtgärder skulle kunna minska
hotet till en godtagbar nivå. Därför skulle oberoendet anses vara äventyrat om en tidigare
FAR Akademi
IESBAS ETIKKOD
DEL B
medlem i revisionsteamet eller en delägare börjar arbeta hos revisionskunden som styrelseledamot eller ledande befattningshavare, eller som anställd med möjlighet att utöva
betydande inflytande över upprättandet av kundens räkenskapsmaterial eller de finansiella rapporter om vilka revisions- eller redovisningsföretaget ska göra ett uttalande,
under andra förutsättningar än följande:
a) den tidigare medarbetaren eller delägaren i revisions- eller redovisningsföretaget
har inte rätt till några förmåner eller någon betalning från revisions- eller redovisningsföretaget, med undantag för sådana som betalas ut enligt fasta, i förväg fastställda, planer, och eventuella belopp som revisions- eller redovisningsföretaget är
skyldigt honom eller henne, är inte väsentliga för revisions- eller redovisningsföretaget, och
b) den tidigare medarbetaren eller delägaren inte fortsätter att delta i eller synes inte
delta i revisions- eller redovisningsföretagets verksamhet eller yrkesmässiga aktiviteter.
290.134 Om en tidigare medlem i revisionsteamet eller delägare i revisions- eller redovisningsföretaget har börjat arbeta hos revisionskunden i en sådan befattning och ingen
betydande koppling kvarstår mellan revisions- eller redovisningsföretaget och honom
eller henne, kommer förekomsten och betydelsen av vänskaps- eller skrämselhot att
bero på faktorer som:
x vilken befattning den tidigare medarbetaren eller delägaren har hos revisionskunden,
x om han eller hon kommer att ha något med revisionsteamet att göra,
x hur lång tid som förflutit sedan han eller hon ingick i revisionsteamet eller var delägare i revisions- eller redovisningsföretaget, och
x hans eller hennes tidigare befattning i revisionsteamet eller i revisions- eller redovisningsföretaget, t.ex. om han eller hon hade ansvar för att upprätthålla regelbunden kontakt med revisionskundens ledning eller med dem som har ansvar för
företagets styrning.
Betydelsen av alla hot ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera
hoten eller minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:
x ändra revisionsplanen,
x tilldela revisionsteamet medlemmar som har tillräcklig erfarenhet jämfört med den
tidigare medarbetare eller delägare som har börjat hos revisionskunden, eller
x låta en revisor granska det arbete den tidigare medlemmen i revisionsteamet har
utfört.
290.135 Om en före detta delägare i revisions- eller redovisningsföretaget tidigare har
börjat på ett företag i en sådan befattning och företaget därefter blir revisionskund till
revisions- eller redovisningsföretaget, ska betydelsen av alla hot mot oberoendet utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hoten eller minska dem till en
godtagbar nivå.
290.136 Ett egenintressehot uppstår när en medlem i revisionsteamet deltar i revisionsuppdraget och samtidigt känner till att medlemmen ska, eller kan komma att, börja
arbeta hos revisionskunden någon gång i framtiden. Revisions- eller redovisningsföretagets riktlinjer och rutiner ska kräva att medlemmar i ett revisionsteam informerar revisions- eller redovisningsföretaget när de börjar förhandla med kunden om anställning.
När revisions- eller redovisningsföretaget får sådan information, ska hotets betydelse
utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hotet eller minska det till en
godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:
x avlägsna personen från revisionsteamet, eller
x granska varje betydande bedömning som medlemmen har gjort under sin tid i teamet.
FAR Akademi
37
38 IESBAS ETIKKOD
DEL B
Revisionskunder som är företag av allmänt intresse
290.137 Vänskaps- eller skrämselhot uppstår när en nyckelmedarbetare börjar arbeta
hos en revisionskund som är ett företag av allmänt intresse i egenskap av:
a) styrelseledamot eller ledande befattningshavare, eller
b) anställd med möjlighet att utöva betydande inflytande över upprättandet av kundens räkenskapsmaterial eller de finansiella rapporter om vilka revisions- eller redovisningsföretaget ska göra ett uttalande.
Oberoendet skulle anses vara äventyrat såvida inte företaget av allmänt intresse, efter det
att rollen som nyckelmedarbetare har upphört, har utfärdat reviderade finansiella rapporter omfattande en period på minst tolv månader som reviderats av ett revisionsteam
som den nyckelmedarbetaren inte ingått i.
290.138 Ett skrämselhot uppstår när en före detta verkställande direktör eller motsvarande i revisions- eller redovisningsföretaget börjar arbeta hos en revisionskund som är
ett företag av allmänt intresse, som:
a) anställd med möjlighet att utöva betydande inflytande över upprättandet av företagets räkenskapsmaterial eller dess finansiella rapporter, eller
b) styrelseledamot eller ledande befattningshavare.
Oberoendet skulle anses vara äventyrat om det inte gått tolv månader sedan han eller
hon var verkställande direktör eller motsvarande i revisions- eller redovisningsföretaget.
290.139 Oberoendet anses inte vara äventyrat om, till följd av ett rörelseförvärv eller liknande, en tidigare nyckelmedarbetare eller tidigare verkställande direktör eller motsvarande i revisions- eller redovisningsföretaget har en sådan befattning som beskrivs i
punkterna 290.137 och 290.138, förutsatt följande:
a) befattningen accepterades inte på grund av den nämnda sammanslagningen,
b) eventuella förmåner eller betalningar som revisions- eller redovisningsföretaget är
skyldigt den tidigare delägaren har reglerats i sin helhet, med undantag för sådana
som utbetalas enligt fasta, i förväg fastställda, planer, och eventuella belopp som
revisions- eller redovisningsföretaget är skyldigt delägaren, är inte väsentliga för
revisions- eller redovisningsföretaget,
c) den tidigare delägaren fortsätter inte att delta i eller synes inte delta i revisions- eller
redovisningsföretagets verksamhet eller yrkesmässiga aktiviteter, och
d) den befattning som den tidigare delägaren har hos revisionskunden diskuteras med
dem som har ansvar för företagets styrning.
Tillfällig utlåning av personal
290.140 Om ett revisions- eller redovisningsföretag lånar ut personal till en revisionskund kan det ge upphov till ett självgranskningshot. Sådant stöd kan ges, men endast
under en kort tidsperiod och revisions- eller redovisningsföretagets personal ska inte
vara involverad i att
a) utföra andra uppdrag än bestyrkandeuppdrag som inte skulle vara tillåtna enligt
detta avsnitt, eller
b) ta på sig ledningsansvar.
Under alla omständigheter ska revisionskunden vara ansvarig för att leda och övervaka
den inlånade personalens aktiviteter.
Betydelsen av alla hot ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är
att:
x utföra en extra granskning av det arbete som har utförts av den utlånade personalen,
x inte ge den utlånade personalen revisionsansvar för någon funktion eller aktivitet
som personalen har utfört under uppdraget som tillfälligt anställd, eller
x inte låta utlånad personal ingå i revisionsteamet.
FAR Akademi
IESBAS ETIKKOD
DEL B
Nyligen utförd tjänstgöring åt revisionskund
290.141 Egenintresse-, självgransknings- eller vänskapshot kan uppstå om en medlem
i revisionsteamet nyligen har varit styrelseledamot, ledande befattningshavare eller anställd hos revisionskunden. Detta skulle vara fallet när t.ex. en medlem i revisionsteamet
måste utvärdera delar i de finansiella rapporterna för vilka medlemmen i revisionsteamet
har upprättat räkenskapsmaterialet under sin tid hos kunden.
290.142 Om en medlem i revisionsteamet, under den period som täcks av en revisors
rapport, har arbetat som styrelseledamot eller ledande befattningshavare hos revisionskunden, eller har varit anställd med möjlighet att utöva betydande inflytande över
upprättandet av kundens räkenskapsmaterial eller de finansiella rapporter om vilka revisions- eller redovisningsföretaget ska göra ett uttalande, skulle det hot som uppstår vara
så betydande att inga motåtgärder skulle kunna minska det till en godtagbar nivå. Följaktligen får sådana personer inte ingå i revisionsteamet.
290.143 Egenintresse-, självgransknings- eller vänskapshot kan uppstå om en medlem
i revisionsteamet, före den period som omfattas av en revisors rapport, har arbetat som
styrelseledamot eller ledande befattningshavare hos revisionskunden, eller har varit anställd med möjlighet att utöva betydande inflytande över upprättandet av kundens räkenskapsmaterial eller finansiella rapporter om vilka revisions- eller redovisningsföretaget ska göra ett uttalande. Till exempel skulle ett sådant hot uppstå om ett beslut som
har fattats eller arbete som har utförts av personen under föregående period, medan han
eller hon var anställd av revisionskunden, ska utvärderas under den aktuella perioden
som del av det aktuella revisionsuppdraget. Förekomsten och betydelsen av hotet beror
på faktorer som:
x vilken befattning personen har haft hos revisionskunden,
x hur lång tid som förflutit sedan personen slutade hos kunden, och
x medarbetarens roll i revisionsteamet.
Betydelsen av alla hot ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att minska
hoten till en godtagbar nivå. Ett exempel på motåtgärd är att utföra en granskning av det
arbete som har utförts av personen när denne var medlem i revisionsteamet.
Uppdrag som styrelseledamot eller ledande befattningshavare hos en
revisionskund
290.144 Om en delägare eller anställd i revisions- eller redovisningsföretaget arbetar
som styrelseledamot eller ledande befattningshavare hos en revisionskund, skulle de
självgransknings- och egenintressehot som uppstår vara så betydande att inga motåtgärder skulle kunna minska hoten till en godtagbar nivå. Därför ska ingen delägare eller
anställd arbeta som styrelseledamot eller ledande befattningshavare hos revisionskunden.
290.145 Befattningen som ”Company Secretary” har olika innebörd i olika jurisdiktioner.
Arbetsuppgifterna kan variera från administrativa uppgifter, t.ex. hantering av personalfrågor och underhåll av företagets räkenskapsmaterial och andra register, till så skiftande
uppgifter som att säkerställa att företaget följer föreskrifter eller ge råd om frågor rörande
företagets styrning. I allmänhet anses denna befattning innebära en nära anknytning till
företaget.
290.146 Om en delägare eller anställd i revisions- eller redovisningsföretaget arbetar
som ”Company Secretary” åt revisionskunden, skulle de egenintresse- och partsställningshot som uppstår vara så betydande att inga motåtgärder skulle kunna minska hoten till en godtagbar nivå. Oaktat det som anges i punkt 290.144 ska, när detta är särskilt
tillåtet enligt nationell lagstiftning, yrkesregler eller praxis, och förutsatt att företagsledningen fattar alla relevanta beslut, uppgifter och aktiviteter begränsas till sådana som har
rutinmässig och administrativ karaktär, såsom att upprätta protokoll och deklarationer.
FAR Akademi
39
40 IESBAS ETIKKOD
DEL B
Under dessa omständigheter ska betydelsen av alla hot utvärderas och motåtgärder vid
behov vidtas för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå.
290.147 Rutinmässiga administrativa tjänster som stöd till ett företags ”Company Secretary” eller rådgivning avseende administrativa uppgifter som denne utför ger i allmänhet inget upphov till hot mot oberoendet, så länge revisionskundens företagsledning fattar alla relevanta beslut.
Personal i ledande ställning med långvarig anknytning till en revisionskund
(innefattande revisorsrotation)
Allmänt
290.148 Vänskaps- och egenintressehot uppstår genom att samma personal i ledande
ställning används i ett revisionsuppdrag under lång tid. Hotets betydelse beror på faktorer som:
x hur länge personen i ledande ställning har varit medlem i revisionsteamet,
x personens roll i revisionsteamet,
x revisions- eller redovisningsföretagets struktur,
x revisionsuppdragets karaktär,
x om revisionskundens ledningsgrupp har förändrats, och
x om karaktären på eller komplexiteten i kundens redovisnings- och rapporteringsfrågor har förändrats.
Hotens betydelse ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:
x byta ut personal i ledande ställning i revisionsteamet,
x låta en revisor som inte varit medlem i revisionsteamet granska det arbete som
personalen i ledande ställning har utfört, eller
x utföra regelbundna oberoende interna eller externa kvalitetsgranskningar av uppdraget.
Revisionskunder som är företag av allmänt intresse
290.149 När det gäller en revision av ett företag av allmänt intresse ska en person inte
vara nyckelmedarbetare i mer än sju år. Därefter ska personen i fråga inte vara medlem i
revisionsteamet eller nyckelmedarbetare i revisionsuppdraget under en period av två år.
Under den perioden ska personen inte delta i revisionen av företaget, utföra kvalitetskontroll avseende uppdraget, rådgöra med revisionsteamet eller kunden rörande tekniska eller branschspecifika frågor, affärer eller händelser eller på något annat sätt direkt
påverka uppdragets resultat.
290.150 Utan hänsyn till punkt 290.149 kan nyckelmedarbetare vars kontinuitet är särskilt viktig för revisionskvaliteten i sällsynta fall på grund av oförutsedda händelser som
ligger bortom revisions- eller redovisningsföretagets kontroll, tillåtas ytterligare ett år i
revisionsteamet, så länge hotet mot oberoendet kan elimineras eller minskas till en
godtagbar nivå genom att motåtgärder vidtas. Exempelvis kan en nyckelmedarbetare
vara kvar i revisionsteamet i upp till ytterligare ett år under omständigheter när obligatorisk rotation, på grund av oförutsedda händelser, inte varit möjlig, vilket kan vara fallet om den tilltänkta ansvariga revisorn är allvarligt sjuk.
290.151 Andra delägares långa anknytning till en revisionskund som är ett företag av
allmänt intresse ger upphov till vänskaps- och egenintressehot. Hotets betydelse beror
på faktorer som:
x hur länge en sådan delägare har varit knuten till revisionskunden,
x personens eventuella roll i revisionsteamet, och
x karaktären på samt frekvensen och omfattningen av personens kontakter med revisionskundens ledning eller dem som har ansvar för företagets styrning.
FAR Akademi
IESBAS ETIKKOD
DEL B
Hotens betydelse ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:
x byta ut delägaren i revisionsteamet eller på annat sätt avbryta delägarens anknytning till revisionskunden, eller
x utföra regelbundna oberoende interna eller externa kvalitetsgranskningar av uppdraget.
290.152 När en revisionskund blir ett företag av allmänt intresse, ska den tid personen
har varit nyckelmedarbetare i revisionsuppdraget innan kunden blev ett företag av allmänt intresse beaktas när tidpunkten för rotation fastställs. Om personen har varit
nyckelmedarbetare i revisionsuppdraget i högst fem år när kunden blir ett företag av allmänt intresse, är antalet år personen i fråga kan arbeta i den funktionen innan vederbörande byts ut i uppdraget sju minus antalet år som personen redan har varit nyckelmedarbetare. Om personen har varit nyckelmedarbetare i revisionsuppdraget under
minst sex år när kunden blir ett företag av allmänt intresse, kan medarbetaren fortsätta att
arbeta i den funktionen i ytterligare högst två år innan vederbörande byts ut i uppdraget.
290.153 När ett revisions- eller redovisningsföretag endast har ett fåtal medarbetare
med nödvändig kunskap om och erfarenhet av att fungera som nyckelmedarbetare vid
revisionen av ett företag av allmänt intresse, är kanske inte rotation av nyckelmedarbetare en tillgänglig motåtgärd. Om en oberoende tillsynsmyndighet i den relevanta
jurisdiktionen har medgett ett undantag från rotation av delägare under sådana omständigheter, kan en person kvarstå som nyckelmedarbetare i över sju år, enligt en sådan
författning, förutsatt att den oberoende tillsynsmyndigheten har angett alternativa motåtgärder som vidtas, t.ex. regelbunden oberoende extern granskning.
Utförandet av andra uppdrag än bestyrkandeuppdrag åt en revisionskund
290.154 Traditionellt sett har revisions- eller redovisningsföretag utfört ett antal andra
uppdrag än bestyrkandeuppdrag som är förenliga med deras kunskaper och kompetens
åt sina revisionskunder. Men att leverera andra uppdrag än bestyrkandeuppdrag kan ge
upphov till hot mot oberoendet för revisions- eller redovisningsföretaget eller medlemmar i revisionsteamet. De hot som uppstår är vanligen självgransknings-, egenintresseoch partsställningshot.
290.155 Ny utveckling inom affärslivet, framväxten av finansiella marknader och förändringar i informationsteknik innebär att det inte går att upprätta en uttömmande förteckning över vilka andra uppdrag än bestyrkandeuppdrag som kan utföras åt en revisionskund. När särskild vägledning om vissa andra uppdrag än bestyrkandeuppdrag inte
ges i detta avsnitt, ska det principbaserade ramverket tillämpas vid utvärdering av de
särskilda omständigheterna.
290.156 Innan revisions- eller redovisningsföretaget accepterar ett uppdrag att tillhandahålla andra uppdrag än bestyrkandeuppdrag åt en revisionskund, ska det fastställa
om utförandet av ett sådant uppdrag skulle ge upphov till ett hot mot oberoendet. Vid
utvärderingen av betydelsen av eventuella hot som uppstår på grund av ett sådant uppdrag ska man beakta hot som revisionsteamet har anledning att tro uppstår genom utförandet av andra näraliggande uppdrag än bestyrkandeuppdrag. Om ett hot uppstår
som inte kan minskas till en godtagbar nivå genom att motåtgärder vidtas, ska detta
andra uppdrag inte tillhandahållas.
290.157 Ett revisions- eller redovisningsföretag får tillhandahålla andra tjänster än bestyrkandeuppdrag, vilka annars skulle begränsas enligt detta avsnitt, till följande närstående företag till revisionskunden:
a) ett företag, som inte är revisionskund, med direkt eller indirekt bestämmande inflytande över revisionskunden,
b) ett företag, som inte är revisionskund, med ett direkt och för företaget väsentligt
ekonomiskt intresse i revisionskunden samt betydande inflytande över kunden, eller
FAR Akademi
41
42 IESBAS ETIKKOD
DEL B
c)
ett företag som inte är en revisionskund, men som står under gemensam kontroll
med revisionskunden,
om det är rimligt att dra slutsatsen att (a) tjänsterna inte ger upphov till ett självgranskningshot eftersom resultaten av tjänsterna inte kommer att omfattas av granskningsåtgärder och (b) eventuella hot som uppstår genom att sådana tjänster tillhandahålls elimineras eller minskas till en godtagbar nivå genom vidtagande av motåtgärder.
290.158 En annan tjänst än ett bestyrkandeuppdrag som utförs åt en revisionskund
äventyrar inte revisions- eller redovisningsföretagets oberoende när kunden blir ett företag av allmänt intresse under följande förutsättningar:
a) den tidigare tjänsten som inte är ett bestyrkandeuppdrag följer föreskrifterna i detta
avsnitt avseende revisionskunder som inte är företag av allmänt intresse,
b) tjänster som inte är tillåtna enligt detta avsnitt för revisionskunder som är företag av
allmänt intresse avslutas innan kunden blir ett företag av allmänt intresse eller så
snart det är praktiskt möjligt därefter, och
c) revisions- eller redovisningsföretaget vidtar vid behov motåtgärder för att eliminera
eller minska eventuella hot mot oberoendet som tjänsten ger upphov till, till en
godtagbar nivå.
Företagsledningens ansvar
290.159 Företagsledningen i ett företag vidtar många åtgärder vid styrningen av företaget, med företagets intressenters bästa för ögonen. Det går inte att ange varje åtgärd
som ingår i en företagslednings ansvar. Men företagsledningens ansvar innefattar att
leda och styra ett företag, däribland att fatta betydelsefulla beslut om förvärv, användande och kontroll av mänskliga, ekonomiska, fysiska och immateriella resurser.
290.160 Huruvida en åtgärd är företagsledningens ansvar beror på omständigheterna
och kräver ett antal uppskattningar. Exempel på åtgärder som vanligtvis betraktas som
företagsledningens ansvar är att:
x fastställa riktlinjer och strategisk inriktning,
x styra och ta ansvar för vad företagets anställda gör,
x godkänna transaktioner,
x bestämma vilka rekommendationer från revisions- eller redovisningsföretaget eller
andra externa parter som ska införas,
x ta ansvar för upprättande och en rättvisande framställning av de finansiella rapporterna enligt tillämpligt ramverk för finansiell rapportering, och
x ta ansvar för utformning, införande och upprätthållande av intern kontroll.
290.161 Åtgärder som är rutinmässiga och administrativa eller rör sådant som inte är
betydelsefullt anses allmänt inte vara företagsledningens ansvar. Som exempel anses att
utföra en obetydlig transaktion som har godkänts av företagsledningen eller bevaka datumen för att lämna in lagstadgade rapporter och upplysa en revisionskund om dessa
datum inte vara företagsledningens ansvar. Dessutom är det inte att ta på sig ledningsansvar att ge råd och rekommendationer i syfte att bistå företagsledningen i att fullgöra
sitt ansvar.
290.162 Om ett revisions- eller redovisningsföretag skulle ta på sig ledningsansvar för
en revisionskund skulle de hot som uppstår vara så betydande att inga motåtgärder
skulle kunna minska hoten till en godtagbar nivå. Exempel: att besluta vilka av revisionseller redovisningsföretagets rekommendationer som ska införas ger upphov till självgransknings- och egenintressehot. Att ta på sig ledningsansvar ger dessutom upphov till
ett vänskapshot, eftersom revisions- eller redovisningsföretaget blir alltför nära lierat
med företagsledningens åsikter och intressen. Därför ska revisions- eller redovisningsföretaget inte ta på sig ett ledningsansvar för en revisionskund.
290.163 För att undvika risken för att revisions- eller redovisningsföretaget tar på sig ett
ledningsansvar när det tillhandahåller andra uppdrag än bestyrkandeuppdrag åt revisionskunden, ska revisions- eller redovisningsföretaget förvissa sig om att en medlem i
FAR Akademi
IESBAS ETIKKOD
DEL B
företagsledningen är ansvarig för att göra de betydelsefulla bedömningar och fatta de
beslut som är företagsledningens ansvar, utvärdera resultaten av uppdraget och acceptera ansvaret för de åtgärder som ska vidtas enligt resultaten av uppdraget. Detta minskar risken för att revisions- eller redovisningsföretaget oavsiktligt gör betydelsefulla bedömningar eller fattar betydelsefulla beslut å företagsledningens vägnar. Risken minskas
ytterligare när revisions- eller redovisningsföretaget ger revisionskunden möjlighet att
göra bedömningar och fatta beslut baserat på en objektiv och transparent analys och
presentation av frågorna.
Upprättande av räkenskapsmaterial och finansiella rapporter
Allmänt
290.164 Företagsledningen har ansvaret för upprättande och en rättvisande presentation av de finansiella rapporterna enligt tillämpligt ramverk för finansiell rapportering.
Detta ansvar innefattar att:
x skapa eller ändra bokföringsposter eller fastställa klassificering av transaktioner,
och
x upprätta eller ändra källdokument eller skapa data, i elektronisk eller annan form,
styrka förekomsten av en transaktion (t.ex. beställningar, löneuppgifter och kundbeställningar).
290.165 Att utföra redovisnings- och bokföringsuppdrag åt en revisionskund, t.ex.
upprätta räkenskapsmaterial eller finansiella rapporter, ger upphov till ett självgranskningshot när revisions- eller redovisningsföretaget därefter reviderar de finansiella rapporterna.
290.166 Revisionsprocessen kräver dock en dialog mellan revisions- eller redovisningsföretaget och revisionskundens företagsledning, som kan innefatta:
x tillämpningen av redovisningsstandarder eller -principer och upplysningskrav rörande finansiella rapporter,
x lämpligheten i de interna kontrollerna avseende ekonomistyrning och redovisning
samt i de metoder som används för att bestämma de angivna beloppen för tillgångar
och skulder, eller
x förslag till justering av bokföringsposter.
Dessa åtgärder betraktas som en normal del av revisionsprocessen och ger vanligtvis
inte upphov till hot mot oberoendet.
290.167 På motsvarande sätt kan revisionskunden begära tekniskt stöd av revisionseller redovisningsföretaget i frågor som att lösa problem med kontoavstämning eller att
analysera och sammanställa information för rapportering till tillsynsmyndigheter. Dessutom kan kunden begära tekniska råd om redovisningsfrågor, t.ex. konvertering av befintliga finansiella rapporter från ett ramverk för finansiell rapportering till ett annat (t.ex.
att följa koncernredovisningsprinciper eller att gå över till ett annat ramverk för finansiell
rapportering, som t.ex. International Financial Reporting Standards). Sådana tjänster
innebär vanligen inte att hot mot oberoendet uppstår, förutsatt att revisions- eller redovisningsföretaget inte tar på sig ledningsansvar för kunden.
Revisionskunder som inte är företag av allmänt intresse
290.168 Revisions- eller redovisningsföretaget kan tillhandahålla tjänster med koppling
till upprättandet av räkenskapsmaterial och finansiella rapporter åt en revisionskund som
inte är ett företag av allmänt intresse om uppdragen är av rutinmässig eller mekanisk
karaktär, så länge eventuella självgranskningshot som uppstår minskas till en godtagbar
nivå. Exempel på sådana uppdrag är:
x tillhandahålla lönetjänster baserat på data skapat hos kunden,
x registrera transaktioner för vilka kunden har bestämt eller godkänt lämplig kontoklassificering,
x bokföra transaktioner som kodats av kunden i huvudboken,
FAR Akademi
43
44 IESBAS ETIKKOD
x
x
DEL B
bokföra poster godkända av kunden i råbalansen, och
upprätta finansiella rapporter baserat på informationen i råbalansen.
I samtliga fall ska betydelsen av hot som eventuellt uppstår utvärderas och motåtgärder
vid behov vidtas för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå. Exempel
på sådana motåtgärder är att:
x ordna så att sådana uppdrag utförs av en person som inte är medlem i revisionsteamet, eller
x låta en delägare eller erfaren medarbetare med lämplig kunskap som inte är medlem
i revisionsteamet granska det utförda arbetet, om det utförs av en medlem i revisionsteamet.
Revisionskunder som är företag av allmänt intresse
290.169 Åt en revisionskund som är ett företag av allmänt intresse ska ett revisions- eller
redovisningsföretag inte, utom i nödsituationer, tillhandahålla redovisnings- och bokföringsuppdrag, däribland lönetjänster, eller upprätta finansiella rapporter om vilka revisions- eller redovisningsföretaget ska göra ett uttalande eller finansiell information som
utgör grund för de finansiella rapporterna.
290.170 Oaktat punkt 290.169 kan ett revisions- eller redovisningsföretag utföra redovisnings- och bokföringsuppdrag, däribland lönetjänster, och upprätta finansiella rapporter eller annan finansiell information av en rutinmässig eller mekanisk karaktär åt divisioner eller närstående företag till en revisionskund som är ett företag av allmänt intresse, om den personal som utför tjänsterna inte är medlemmar i revisionsteamet, och
a) de divisioner eller närstående företag åt vilka uppdragen tillhandahålls sammantaget är oväsentliga för de finansiella rapporterna om vilka revisions- eller redovisningsföretaget ska göra ett uttalande, eller
b) uppdragen avser frågor som sammantaget är oväsentliga för de finansiella rapporterna för divisionen eller det närstående företaget.
Nödsituationer
290.171 Ett revisions- eller redovisningsföretag kan tillhandahålla revisionskunder redovisnings- och bokföringstjänster som annars inte skulle vara tillåtna enligt detta avsnitt
i nödfall eller andra ovanliga situationer när det inte är praktiskt möjligt för revisionskunden att ordna detta på annat sätt. Detta kan vara fallet när (a) endast revisions- eller redovisningsföretaget har resurserna och kunskapen om kundens system och rutiner för
att kunna bistå kunden med att upprätta räkenskapsmaterial och finansiella rapporter i
rätt tid, och (b) en begränsning av revisions- eller redovisningsföretagets förmåga att
tillhandahålla tjänsterna skulle leda till betydande svårigheter för kunden (t.ex. till följd av
att man inte uppfyllt tillsynsmyndighets rapporteringskrav). I sådana situationer ska följande villkor vara uppfyllda:
a) de som utför tjänsterna är inte medlemmar i revisionsteamet,
b) tjänsterna utförs endast under en kort period och väntas inte återkomma, och
c) situationen diskuteras med dem som har ansvar för företagets styrning.
Värderingsuppdrag
Allmänt
290.172 En värdering består av antaganden om framtida utveckling, tillämpning av
lämpliga metoder och tekniker samt en kombination av båda för att beräkna ett visst
värde, eller ett intervall av värden, för en tillgång, en skuld eller en hel verksamhet.
290.173 Att utföra värderingsuppdrag åt en revisionskund kan ge upphov till ett självgranskningshot. Förekomsten och betydelsen av ett sådant hot beror på faktorer som:
x Om värderingen kommer att ha en väsentlig inverkan på de finansiella rapporterna.
x Omfattningen av kundens engagemang i att fastställa och godkänna värderingsmetoder och andra betydelsefulla bedömningsfrågor.
FAR Akademi
IESBAS ETIKKOD
x
x
x
x
x
DEL B
Tillgängligheten av etablerade metoder och yrkesmässiga riktlinjer.
För värderingar som innefattar standardmetoder eller etablerade metoder, graden
av subjektivitet i posten.
Tillförlitligheten i och omfattningen av underliggande data.
Graden av beroende av framtida händelser som skulle kunna ge upphov till betydande volatilitet i de berörda beloppen.
Omfattningen av och tydligheten i upplysningarna i de finansiella rapporterna.
Betydelsen av det hot som eventuellt uppstår ska utvärderas och motåtgärder ska vid
behov vidtas för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå. Exempel på
sådana motåtgärder är:
x låta en medarbetare som inte utför värderingsuppdrag granska revisionen eller det
värderingsarbete som har utförts, eller
x se till så att den personal som utför sådana uppdrag inte deltar i revisionsuppdraget.
290.174 Vissa värderingar innefattar inte någon betydande grad av subjektivitet. Detta
är sannolikt fallet när de underliggande antagandena är fastställda antingen i lag eller
annan författning eller är allmänt accepterade och när de tekniker och metoder som används bygger på allmänt accepterade standarder eller föreskrivs i lag eller annan författning. Under sådana omständigheter är resultaten av en värdering som utförs av två
eller flera parter sannolikt inte väsentligt olika.
290.175 Om ett revisions- eller redovisningsföretag ombeds att göra en värdering för att
bistå en revisionskund med dess skatteredovisningsskyldigheter eller i skatteplaneringssyfte och resultaten av värderingen inte kommer att ha en direkt inverkan på de finansiella rapporterna, gäller villkoren i punkt 290.188.
Revisionskunder som inte är företag av allmänt intresse
290.176 Om en revisionskund inte är ett företag av allmänt intresse och värderingsuppdraget åt kunden har en väsentlig inverkan på de finansiella rapporter som revisions- eller
redovisningsföretaget ska göra ett uttalande om och värderingen innefattar en betydande grad av subjektivitet, finns det inga motåtgärder som kan minska självgranskningshotet till en godtagbar nivå. Därför ska ett revisions- eller redovisningsföretag inte
tillhandahålla en sådan värderingstjänst åt en revisionskund.
Revisionskunder som är företag av allmänt intresse
290.177 Ett revisions- eller redovisningsföretag ska inte tillhandahålla värderingsuppdrag åt en revisionskund som är ett företag av allmänt intresse om värderingarna, var för
sig eller sammantaget, har en väsentlig inverkan på de finansiella rapporter som revisions- eller redovisningsföretaget ska göra ett uttalande om.
Skatterådgivningstjänster
290.178 Skatterådgivningstjänster består av många olika tjänster, däribland:
x upprättande av självdeklaration,
x skatteberäkningar i syfte att upprätta bokföringsposter,
x skatteplanering och andra skatterådgivningstjänster, och
x biträde vid skattetvister.
Även om de skatterådgivningstjänster som ett revisions- eller redovisningsföretag utför
åt en revisionskund behandlas separat under var och en av dessa övergripande rubriker
är aktiviteterna i praktiken ofta integrerade.
290.179 Att utföra vissa skatterelaterade tjänster ger upphov till självgransknings- och
partsställningshot. Förekomsten och betydelsen av hotet beror på faktorer som:
x det system enligt vilket skattemyndigheterna bedömer och handlägger skatten i
fråga och revisions- eller redovisningsföretagets roll i den processen,
x komplexiteten i det relevanta skattesystemet och graden av bedömning som krävs
vid tillämpning av det,
FAR Akademi
45
46 IESBAS ETIKKOD
x
x
DEL B
uppdragets särskilda egenskaper, och
nivån på skattekompetensen hos revisionskundens personal.
Upprättande av deklaration avseende skatt
290.180 Tjänster som avser upprättande av deklaration innefattar att bistå kunder i deras skatteredovisningsskyldighet genom att fylla i och färdigställa information, däribland
skattebelopp som ska betalas (vanligen genom användning av standardiserade formulär) och som ska meddelas skattemyndigheterna. Sådana tjänster innefattar också
rådgivning om hur historiska transaktioner ska behandlas i deklarationen och att på revisionskundens vägnar svara på skattemyndigheternas begäran om mer information och
analys, vari ingår att förklara och ge tekniskt stöd för det valda tillvägagångssättet.
Tjänster som avser att upprätta deklaration är vanligen baserade på historisk information
och innefattar i princip analys och presentation av sådan historisk information enligt befintlig skattelagstiftning, vilket innefattar prejudikat och fastställd praxis. Dessutom omfattas deklarationer av vad skattemyndigheterna bedömer som lämplig granskningseller godkännandeprocess. Utförandet av sådana tjänster ger vanligen inte upphov till ett
hot mot oberoendet om företagsledningen tar ansvar för deklarationerna, inklusive de
väsentliga bedömningar som har gjorts.
Skatteberäkningar i syfte att upprätta bokföringsposter
Revisionskunder som inte är företag av allmänt intresse
290.181 Att upprätta beräkningar av aktuella och uppskjutna skatteskulder (eller -fordringar) åt revisionskunden i syfte att upprätta bokföringsposter som därefter ska revideras av revisions- eller redovisningsföretaget innebär att ett självgranskningshot uppstår.
Betydelsen av hotet beror på:
a) komplexiteten i relevant skattelagstiftning och andra författningar samt graden av
bedömning som krävs vid tillämpning av dem,
b) nivån på skattekompetensen hos revisionskundens personal, och
c) beloppens väsentlighet för de finansiella rapporterna.
Motåtgärder ska vid behov vidtas för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar
nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:
x låta medarbetare som inte är medlemmar i revisionsteamet utföra tjänsten,
x låta en delägare eller erfaren medarbetare med lämplig kunskap, som inte är medlem i revisionsteamet, granska skatteberäkningarna om tjänsten utförs av en medlem i revisionsteamet, eller
x inhämta råd om tjänsten från en extern skattespecialist.
Revisionskunder som är företag av allmänt intresse
290.182 När det gäller en revisionskund som är ett företag av allmänt intresse, ska ett
revisions- eller redovisningsföretag inte, förutom i nödsituationer, upprätta skatteberäkningar för aktuella och uppskjutna skatteskulder (eller -fordringar) i syfte att upprätta
bokföringsposter som är väsentliga för de finansiella rapporter som revisions- eller redovisningsföretaget ska göra ett uttalande om.
290.183 Upprättandet av beräkningar av aktuella och uppskjutna skatteskulder (eller fordringar) åt en revisionskund i syfte att upprätta bokföringsposter, vilket annars inte
skulle vara tillåtet enligt detta avsnitt, får i nödfall eller andra ovanliga situationer utföras
när det inte är praktiskt möjligt för revisionskunden att göra detta på annat sätt. Detta kan
vara fallet när (a) endast revisions- eller redovisningsföretaget har resurserna och kunskapen om kundens verksamhet för att kunna bistå kunden med att upprätta beräkningar
av aktuella och uppskjutna skatteskulder (eller -fordringar) i rätt tid, och (b) en begränsning av revisions- eller redovisningsföretagets möjlighet att utföra tjänsterna skulle leda
till betydande svårigheter för kunden (t.ex. till följd av att inte ha uppfyllt en tillsynsmyndighets rapporteringskrav). I sådana situationer ska följande villkor vara uppfyllda:
a) de som utför tjänsterna är inte medlemmar i revisionsteamet,
FAR Akademi
IESBAS ETIKKOD
b)
c)
DEL B
tjänsterna utförs endast under en kort period och väntas inte återkomma, och
situationen diskuteras med dem som har ansvar för företagets styrning.
Skatteplanering och andra skatterådgivningstjänster
290.184 Skatteplaneringstjänster och andra skatterådgivningstjänster består av en
mängd olika tjänster, t.ex. rådgivning om hur kunden ska strukturera verksamheten på ett
skattemässigt effektivt sätt eller rådgivning om tillämpning av ny skattelagstiftning eller
någon annan författning.
290.185 Ett självgranskningshot kan uppstå om råden kommer att påverka frågor som
ska återspeglas i de finansiella rapporterna. Förekomsten och betydelsen av ett sådant
hot beror på faktorer som:
x graden av subjektivitet vid valet av lämplig behandling av skatterådgivningen i de
finansiella rapporterna,
x i vilken utsträckning utfallet av skatterådgivningen kommer att ha en väsentlig inverkan på de finansiella rapporterna,
x om verkan av skatterådgivningen beror på behandlingen i redovisningen eller presentationen i de finansiella rapporterna och det råder tvivel om hur lämplig behandlingen i redovisningen eller presentationen är enligt det relevanta ramverket för finansiell rapportering,
x nivån på skattekompetensen hos revisionskundens personal,
x i vilken omfattning råden stöds av skattelagstiftning eller annan författning, annat
prejudikat eller fastställd praxis, och
x om skattebehandlingen stöds av ett beslut av skattemyndigheterna i ett enskilt
ärende eller på något annat sätt har godkänts av skattemyndigheterna innan de finansiella rapporterna upprättas.
Exempelvis ger det i allmänhet inte upphov till ett hot mot oberoendet att tillhandahålla
tjänster om skatteplanering och annan skatterådgivning där råden har tydligt stöd av
skattemyndigheterna eller annat prejudikat, genom etablerad praxis eller en grund i
skattelagstiftningen som sannolikt kommer att fortsätta att gälla.
290.186 Betydelsen av alla hot ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att
eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder
är:
x låta medarbetare som inte är medlemmar i revisionsteamet utföra tjänsten,
x låta en skattespecialist, som inte arbetar med att tillhandahålla den skatterelaterade
tjänsten, ge revisionsteamet råd om tjänsten och granska eventuell behandling i de
finansiella rapporterna,
x inhämta råd om tjänsten från en extern skattespecialist, eller
x inhämta förhandsbesked eller råd från skattemyndigheterna.
290.187 Om verkan av skatterådgivningen beror på en viss behandling i redovisningen
eller presentationen i de finansiella rapporterna och
a) revisionsteamet har rimliga tvivel om lämpligheten i viss redovisning eller presentationen enligt relevant ramverk för finansiell rapportering, och
b) utfallet eller följderna av skatterådgivningen kommer att ha en väsentlig inverkan på
de finansiella rapporterna om vilka revisions- eller redovisningsföretaget gör ett uttalande,
skulle självgranskningshotet vara så betydande att inga motåtgärder skulle kunna
minska hotet till en godtagbar nivå. Därför ska ett revisions- eller redovisningsföretag inte
tillhandahålla sådan skatterådgivning åt en revisionskund.
290.188 När ett revisions- eller redovisningsföretag utför skatterelaterade tjänster åt en
revisionskund, kan kunden be revisions- eller redovisningsföretaget att göra en värdering som hjälp med dess förpliktelser avseende skatteredovisning eller för skatteplaneringssyften. När resultaten av värderingen har en direkt inverkan på de finansiella rapporterna gäller villkoren i punkterna 290.172–290.177 avseende värderingstjänster. När
FAR Akademi
47
48 IESBAS ETIKKOD
DEL B
värderingen görs enbart i skattesyfte och resultatet av värderingen inte kommer att ha en
direkt inverkan på de finansiella rapporterna (dvs. när de finansiella rapporterna bara
påverkas genom bokföringsposter med koppling till skatt), skulle detta vanligtvis inte ge
upphov till hot mot oberoendet om effekten på de finansiella rapporterna är oväsentlig
eller om värderingen omfattas av extern granskning av skattemyndigheterna eller någon
tillsynsmyndighet. Om värderingen inte omfattas av en sådan extern granskning och effekten på de finansiella rapporterna är väsentlig, beror förekomsten och betydelsen av ett
hot som uppstår på faktorer som:
x I vilken utsträckning värderingsmetoden har stöd i skattelagstiftningen eller annan
författning, annat prejudikat eller etablerad praxis och graden av inneboende subjektivitet i värderingen.
x Tillförlitligheten i och omfattningen av underliggande data.
Betydelsen av det hot som eventuellt uppstår ska vid behov utvärderas och motåtgärder
vid behov vidtas för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå. Exempel på
sådana motåtgärder är:
x låta medarbetare som inte är medlemmar i revisionsteamet utföra tjänsten,
x låta en medarbetare granska revisionsarbetet eller resultatet av den skatterelaterade tjänsten, eller
x inhämta förhandsbesked eller råd från skattemyndigheterna.
Biträde vid skattetvister
290.189 Ett partsställnings- eller självgranskningshot kan uppstå när revisions- eller
redovisningsföretaget företräder en revisionskund vid lösningen av en skattetvist när
skattemyndigheterna har meddelat kunden att man inte godkänner kundens argument i
en viss fråga och antingen skattemyndigheterna eller kunden väljer att låta frågan avgöras i en formell process, t.ex. i domstol. Förekomsten och betydelsen av ett sådant hot
beror på faktorer som:
x om revisions- eller redovisningsföretaget har tillhandahållit de råd som är föremål för
skattetvisten,
x i vilken omfattning utfallet av tvisten kommer att ha en väsentlig inverkan på de finansiella rapporterna om vilka revisions- eller redovisningsföretaget gör ett uttalande,
x i vilken utsträckning frågan har stöd i skattelagstiftningen eller annan författning,
annat prejudikat eller fastställd praxis,
x om processen är offentlig, och
x vilken roll företagsledningen har i tvistens lösning.
Betydelsen av det hot som eventuellt uppstår ska vid behov utvärderas och motåtgärder
vid behov vidtas för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå. Exempel på
sådana motåtgärder är:
x låta medarbetare som inte är medlemmar i revisionsteamet utföra tjänsten,
x låta en skattespecialist, som inte arbetar med att tillhandahålla den skatterelaterade
tjänsten, ge revisionsteamet råd om tjänsten och granska behandlingen i de finansiella rapporterna, eller
x inhämta råd om tjänsten från en extern skattespecialist.
290.190 När tjänsterna innefattar att agera som ombud åt en revisionskund i en allmän
domstol i lösningen av en skattefråga och de berörda beloppen är väsentliga för de finansiella rapporter om vilka revisions- eller redovisningsföretaget ska göra ett uttalande,
skulle det partsställningshot som uppstår vara så betydande att inga motåtgärder skulle
kunna eliminera eller minska hotet till en godtagbar nivå. Därför ska revisions- eller redovisningsföretaget inte utföra denna typ av tjänst åt en revisionskund. Vad som utgör
”allmän domstol” ska fastställas utifrån hur skatteprocesser behandlas i den särskilda
jurisdiktionen.
290.191 Revisions- eller redovisningsföretaget är dock inte förhindrat från att ha en
FAR Akademi
IESBAS ETIKKOD
DEL B
fortsatt rådgivande roll (t.ex. svara på särskilda förfrågningar om information, tillhandahålla sakuppgifter eller vittnesmål om utfört arbete eller bistå kunden i att analysera
skattefrågorna) till revisionskunden avseende den fråga som ska behandlas i en allmän
domstol.
Internrevisionstjänster
Allmänt
290.192 Internrevisionens omfattning, inriktning och mål varierar kraftigt och beror på
företagets storlek och struktur samt behoven hos företagsledningen och dem som har
ansvar för företagets styrning. Internrevision kan innefatta:
x övervakning av intern kontroll – granska kontroller, övervaka hur de fungerar och rekommendera förbättringar av dem,
x utvärdering av ekonomisk och operativ information – genomgång av metoder för hur
sådan ekonomisk och operativ information identifieras, mäts, klassificeras och
rapporteras samt särskild utredning av enskilda poster inklusive detaljerade tester
av transaktioner, saldon och rutiner,
x genomgång av den löpande verksamhetens ekonomi, effektivitet och ändamålsenlighet, inbegripet icke-finansiell verksamhet i ett företag, och
x genomgång av efterlevnaden av lagar, andra författningar och andra externa krav
samt företagsledningens riktlinjer och direktiv jämte andra interna krav.
290.193 Internrevisionstjänster innefattar att bistå revisionskunden i utförandet av dess
internrevision. Att utföra internrevisionstjänster åt en revisionskund ger upphov till ett
självgranskningshot mot oberoendet, om revisions- eller redovisningsföretaget använder internrevisionens arbete vid den externa revisionen. Att utföra en betydande del av
kundens internrevision ökar möjligheten för att revisions- eller redovisningsföretagets
personal som utför internrevisionstjänsterna kommer att ta på sig ett ledningsansvar. Om
revisions- eller redovisningsföretagets personal skulle ta på sig ledningsansvar när det
utför internrevisionstjänster åt en revisionskund, skulle det hot som uppstår vara så betydande att inga motåtgärder skulle kunna minska hotet till en godtagbar nivå. Därför ska
ett revisions- eller redovisningsföretags personal inte ta på sig ledningsansvar när de
utför internrevisionstjänster åt en revisionskund.
290.194 Exempel på internrevisionstjänster som innefattar ledningsansvar är att:
a) fastställa principer för internrevision eller den strategiska inriktningen för internrevisionen,
b) styra och ta ansvar för vad företagets internrevisorer gör,
c) besluta vilka rekommendationer till följd av verksamhet inom internrevisionen som
ska införas,
d) rapportera resultat från internrevisionen till dem som har ansvar för företagets styrning på företagsledningens vägnar,
e) utföra rutiner som utgör en del av intern kontroll, t.ex. granska och godkänna ändringar i personalens åtkomsträttigheter avseende data,
f) ta ansvar för utformning, införande och upprätthållande av intern kontroll, och
g) utföra outsourcade internrevisionstjänster, bestående av hela eller en betydande del
av internrevisionsfunktionen, där revisions- eller redovisningsföretaget har ansvaret
för att fastställa internrevisionsarbetets omfattning och inriktning och kan ha ansvar
för en eller flera av de frågor som räknas upp i a–f.
290.195 För att undvika att revisions- eller redovisningsföretaget tar på sig ledningsansvar ska det bara tillhandahålla internrevisionstjänster åt en revisionskund om det kan
förvissa sig om följande:
a) kunden utser en lämplig och kompetent resurs, helst i ledande ställning, som har
ansvaret för interrevisionens verksamhet och för att bekräfta ansvaret för utformning, införande och upprätthållande av intern kontroll,
b) kundens företagsledning eller de som har ansvar för företagets styrning granskar,
FAR Akademi
49
50 IESBAS ETIKKOD
c)
d)
e)
DEL B
bedömer och godkänner internrevisionstjänsternas omfattning och inriktning, risk
och frekvens,
kundens företagsledning utvärderar hur lämpliga internrevisionstjänsterna och de
resulterande iakttagelserna är,
kundens företagsledning utvärderar och fastställer vilka rekommendationer från de
utförda internrevisionstjänsterna som ska införas samt hanterar införandeprocessen, och
kundens företagsledning rapporterar de betydelsefulla iakttagelser och rekommendationer som internrevisionstjänsterna resulterat i till dem som har ansvar för
företagets styrning.
290.196 När ett revisions- eller redovisningsföretag använder en internrevisionsavdelnings arbete krävs enligt ISA att åtgärder utförs för att utvärdera detta arbetes tillräcklighet. När ett revisions- eller redovisningsföretag accepterar ett uppdrag att tillhandahålla internrevisionstjänster åt en revisionskund och resultaten av dessa tjänster
kommer att användas vid utförandet av den externa revisionen, uppstår ett självgranskningshot på grund av möjligheten att revisionsteamet kommer att använda resultaten
från internrevisionstjänsten utan att på lämpligt sätt utvärdera dessa resultat eller utöva
samma grad av professionell skepsis som skulle utövas när internrevisionens arbete utförs av personer som inte arbetar på revisions- eller redovisningsföretaget. Hotets betydelse beror på faktorer som:
x beloppens väsentlighet för de finansiella rapporterna,
x risken för felaktigheter rörande de påståenden som hänger samman med dessa
belopp i de finansiella rapporterna, och
x graden av tillförlitlighet som kommer att läggas på internrevisionstjänsten.
Hotets betydelse ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hotet
eller minska det till en godtagbar nivå. Ett exempel på en sådan motåtgärd är att låta
medarbetare som inte är medlemmar i revisionsteamet utföra internrevisionstjänsten.
Revisionskunder som är företag av allmänt intresse
290.197 När det gäller en revisionskund som är ett företag av allmänt intresse ska ett
revisions- eller redovisningsföretag inte tillhandahålla internrevisionstjänster som avser:
a) en betydande del av interna kontroller över finansiell rapportering,
b) redovisningssystem som genererar information som, separat eller sammantaget, är
betydelsefull för kundens räkenskapsmaterial eller de finansiella rapporter om vilka
revisions- eller redovisningsföretaget ska göra ett uttalande, eller
c) belopp eller upplysningar som, separat eller sammantaget, är väsentliga för de finansiella rapporter om vilka revisions- eller redovisningsföretaget ska göra ett uttalande.
IT-systemtjänster
Allmänt
290.198 Tjänster avseende informationstekniksystem (IT) innefattar utformning eller
implementering av maskinvaru- eller programvarusystem. Systemen kan aggregera
källdata, utgöra del av intern kontroll över finansiell rapportering eller generera information som påverkar räkenskapsmaterialet eller de finansiella rapporterna, eller vara system som inte har någon koppling till revisionskundens räkenskapsmaterial, den interna
kontrollen över finansiell rapportering eller de finansiella rapporterna. Att tillhandahålla
systemtjänster kan ge upphov till ett självgranskningshot, beroende på tjänsternas och
IT-systemens karaktär.
290.199 Följande IT-systemtjänster anses inte ge upphov till ett hot mot oberoendet så
länge revisions- eller redovisningsföretagets personal inte tar på sig ett ledningsansvar:
a) utformning eller implementering av IT-system utan samband med intern kontroll
över finansiell rapportering,
FAR Akademi
IESBAS ETIKKOD
b)
c)
d)
DEL B
utformning eller implementering av IT-system som inte genererar information som
utgör en betydande del av räkenskapsmaterialet eller de finansiella rapporterna,
implementering av bokföringsprogram eller programvara för rapportering av finansiell information som köps färdigutvecklad och som inte utvecklats av revisionseller redovisningsföretaget, om den anpassning som krävs för att tillgodose revisionskundens behov inte är betydande, och
utvärdering av och utformning av rekommendationer avseende ett system som har
utformats eller implementerats eller drivs av en annan tjänsteleverantör eller kunden.
Revisionskunder som inte är företag av allmänt intresse
290.200 Att tillhandahålla tjänster åt en revisionskund som inte är ett företag av allmänt
intresse som innefattar utformning eller implementering av IT-system som (a) utgör en
betydande del av den interna kontrollen över finansiell rapportering, eller (b) genererar
information som är betydande för kundens räkenskapsmaterial eller finansiella rapporter
om vilka revisions- eller redovisningsföretaget ska göra ett uttalande ger upphov till ett
självgranskningshot.
290.201 Självgranskningshotet är alltför betydande för att det ska vara tillåtet att tillhandahålla sådana tjänster om inte lämpliga motåtgärder vidtas som säkerställer följande:
a) kunden bekräftar sitt ansvar för att inrätta och övervaka ett system av interna kontroller,
b) kunden ger en kompetent medarbetare, helst i ledande ställning, ansvaret för att
fatta alla ledningsbeslut avseende utformning och implementering av maskinvarueller programvarusystem,
c) kunden fattar alla ledningsbeslut avseende utformnings- och implementeringsprocessen,
d) kunden utvärderar ändamålsenligheten i och resultaten av utformningen och implementeringen av systemet, och
e) kunden är ansvarig för driften av systemet (maskinvara eller programvara) och för de
data som används eller genereras.
290.202 Beroende på graden av tillförlitlighet som kommer att läggas på de särskilda ITsystem som utgör en del av revisionen ska det fastställas om sådana andra tjänster än
bestyrkandeuppdrag ska utföras av personal som inte är medlemmar i revisionsteamet
och som har annan rapporteringsordning i revisions- eller redovisningsföretaget. Betydelsen av alla kvarvarande hot ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att
eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå. Ett exempel på en sådan motåtgärd är att låta en revisor granska revisionen eller det arbete som inte rör bestyrkandeuppdrag.
Revisionskunder som är företag av allmänt intresse
290.203 När det gäller en revisionskund som är ett företag av allmänt intresse, ska ett
revisions- eller redovisningsföretag inte tillhandahålla tjänster som innefattar utformning
eller implementering av IT-system som (a) utgör en betydande del av den interna kontrollen över finansiell rapportering, eller (b) genererar information som är betydande för
kundens räkenskapsmaterial eller finansiella rapporter om vilka revisions- eller redovisningsföretaget ska göra ett uttalande.
Tjänster vid rättstvist
290.204 Tjänster vid rättstvister innefattar sådant som att fungera som sakkunnig, att
beräkna uppskattat skadestånd eller andra belopp som kan bli fordringar eller skulder
som ett resultat av process eller annan rättstvist samt att ge stöd i att hantera och ta fram
dokument. Dessa tjänster kan ge upphov till ett självgransknings- eller partsställningshot.
290.205 Om ett revisions- eller redovisningsföretag ger stöd åt en revisionskund vid en
FAR Akademi
51
52 IESBAS ETIKKOD
DEL B
rättstvist och denna tjänst innefattar att uppskatta skadestånd eller andra belopp som
påverkar de finansiella rapporter om vilka revisions- eller redovisningsföretaget ska göra
ett uttalande, gäller villkoren för värderingstjänster i punkterna 290.172–290.177. När det
gäller annat stöd vid rättstvist ska betydelsen av eventuellt uppkommet hot utvärderas
och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar
nivå.
Juridiska tjänster
290.206 I detta avsnitt definieras juridiska tjänster som alla tjänster för vilka den person
som utför tjänsterna antingen måste vara behörig att uppträda som ombud inför domstolar i den jurisdiktion där tjänsterna tillhandahålls eller ha den utbildning som krävs för
att få bedriva juridisk verksamhet. Sådana juridiska tjänster kan innefatta, beroende på
jurisdiktionen, ett stort antal olika områden inom såväl associationsrätt som handelsrätt,
t.ex. biträde i avtalsfrågor, rättstvister, rådgivning i samband med samgåenden och rörelseförvärv samt stöd till kunders interna juridiska avdelningar. Att tillhandahålla juridiska tjänster till ett företag som är en revisionskund kan ge upphov till både självgransknings- och partsställningshot.
290.207 Juridiskt biträde till en revisionskund i samband med utförandet av en affär
(t.ex. hjälp vid avtal, juridisk rådgivning, due diligence och omstrukturering) kan ge upphov till självgranskningshot. Förekomsten och betydelsen av ett sådant hot beror på
faktorer som:
x tjänstens karaktär,
x om tjänsten tillhandahålls av en medlem i revisionsteamet, och
x väsentligheten i ett eventuellt ärende i relation till kundens finansiella rapporter.
Betydelsen av det hot som eventuellt uppstår ska utvärderas och motåtgärder vid behov
vidtas för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå. Exempel på sådana
motåtgärder är att:
x låta medarbetare som inte är medlemmar i revisionsteamet utföra tjänsten, eller
x låta en medarbetare, som inte arbetat med att utföra de juridiska tjänsterna, ge revisionsteamet råd om tjänsten och översiktligt granska eventuell redovisning i de
finansiella rapporterna.
290.208 Att agera som ombud åt en revisionskund i en tvist när de berörda beloppen är
väsentliga i förhållande till de finansiella rapporter över vilka revisions- eller redovisningsföretaget ska uttala sig, skulle ge upphov till partsställnings- och självgranskningshot som är så betydande att inga motåtgärder skulle kunna minska hotet till en
godtagbar nivå. Därför ska revisions- eller redovisningsföretaget inte utföra denna typ av
tjänst åt en revisionskund.
290.209 När ett revisions- eller redovisningsföretag ombeds agera som ombud åt en
revisionskund i syfte att lösa en tvist när de berörda beloppen inte är väsentliga för de
finansiella rapporter om vilka revisions- eller redovisningsföretaget ska göra ett uttalande, ska revisions- eller redovisningsföretaget utvärdera betydelsen av eventuella partsställnings- och självgranskningshot som uppstår och vid behov vidta motåtgärder för att
eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder
är att:
x låta medarbetare som inte är medlemmar i revisionsteamet utföra tjänsten, eller
x låta en medarbetare, som inte arbetar med att tillhandahålla de juridiska tjänsterna,
ge revisionsteamet råd om tjänsten och granska eventuell behandling i de finansiella
rapporterna.
290.210 Att en delägare i eller medarbetare på revisions- eller redovisningsföretaget
utses till chefsjurist hos en revisionskund skulle ge upphov till självgransknings- och
partsställningshot som är så betydande att inga motåtgärder skulle kunna minska hoten
till en godtagbar nivå. En chefsjurists befattning är vanligen i ledande ställning med
övergripande ansvar för företagets juridiska angelägenheter, och följaktligen ska ingen
FAR Akademi
IESBAS ETIKKOD
DEL B
medarbetare på revisions- eller redovisningsföretaget acceptera en sådan utnämning
hos en revisionskund.
Rekryteringstjänster
Allmänt
290.211 Att tillhandahålla rekryteringstjänster åt en revisionskund kan ge upphov till
egenintresse-, vänskaps- eller skrämselhot. Förekomsten och betydelsen av ett sådant
hot beror på faktorer som:
x vilken typ av hjälp som efterfrågas från revisions- eller redovisningsföretaget, och
x vilken funktion den person som rekryteras ska ha.
Betydelsen av det hot som eventuellt uppstår ska utvärderas och motåtgärder vid behov
vidtas för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå. Revisions- eller redovisningsföretaget ska inte i något fall ikläda sig företagsledningsansvar, vilket innefattar att fungera som förhandlare åt kunden, och kunden måste själv fatta beslut om vem
som ska anställas.
Revisions- eller redovisningsföretaget kan i regel tillhandahålla tjänster som innefattar
granskning av sökandes yrkesmässiga meriter samt rådgivning om deras lämplighet för
tjänsten. Dessutom kan revisions- eller redovisningsföretaget intervjua kandidater och
ge råd om en kandidats kompetens inom områden som redovisning, administration eller
ekonomistyrning.
Revisionskunder som är företag av allmänt intresse
290.212 Ett revisions- eller redovisningsföretag ska inte tillhandahålla följande rekryteringstjänster åt en revisionskund som är ett företag av allmänt intresse när det gäller
rekrytering av en styrelseledamot eller ledande befattningshavare eller högre chef med
möjlighet att utöva betydande inflytande på upprättandet av kundens räkenskapsmaterial eller de finansiella rapporter om vilka revisions- eller redovisningsföretaget ska göra
ett uttalande:
x söka efter kandidater till sådana befattningar, och
x genomföra referenskontroller av tänkbara kandidater till sådana befattningar.
Corporate finance-tjänster
290.213 Att tillhandahålla corporate finance-tjänster, t.ex.
x bistå en revisionskund i att utveckla företagsstrategier,
x identifiera möjliga förvärvsobjekt åt revisionskunden,
x ge råd vid avyttringar,
x bistå vid finansieringstransaktioner, och
x tillhandahålla råd om strukturering,
kan ge upphov till partsställnings- och självgranskningshot. Betydelsen av alla hot ska
utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hoten eller minska dem till
en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:
x låta medarbetare som inte är medlemmar i revisionsteamet tillhandahålla tjänsterna,
eller
x låta en medarbetare som inte arbetat med corporate finance-tjänsten ge revisionsteamet råd om tjänsten och granska eventuell behandling i redovisningen och de
finansiella rapporterna.
290.214 Att tillhandahålla en corporate finance-tjänst, t.ex. rådgivning vid strukturering
av en corporate finance-transaktion eller vid kapitalanskaffning som direkt kommer att
påverka belopp som ska redovisas i de finansiella rapporter om vilka revisions- eller redovisningsföretaget ska göra ett uttalande kan ge upphov till ett självgranskningshot.
Förekomsten och betydelsen av ett sådant hot beror på faktorer som:
x den grad av subjektivitet som ingår i att fastställa lämplig behandling av utfallet eller
följderna av råden rörande corporate finance-frågor i de finansiella rapporterna,
x i vilken omfattning utfallet av råden rörande corporate finance-frågor direkt kommer
FAR Akademi
53
54 IESBAS ETIKKOD
x
DEL B
att påverka de belopp som redovisas i de finansiella rapporterna och i vilken omfattning dessa belopp är väsentliga för de finansiella rapporterna, och
huruvida effektiviteten i råden rörande corporate finance-frågor beror på en viss
behandling i redovisningen eller presentation i de finansiella rapporterna och det
råder tvivel om lämpligheten i behandlingen i redovisningen eller presentationen
enligt relevant ramverk för finansiell rapportering.
Betydelsen av alla hot ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera
hoten eller minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:
x låta medarbetare som inte är medlemmar i revisionsteamet utföra tjänsten, eller
x låta en medarbetare som inte arbetat med corporate finance-tjänsten åt kunden ge
revisionsteamet råd om tjänsten och granska behandlingen i redovisningen och
eventuell behandling i de finansiella rapporterna.
290.215 Om effektiviteten i råden rörande corporate finance-frågor beror på en viss
behandling i redovisningen eller presentation i de finansiella rapporterna och
a) revisionsteamet har rimliga tvivel om lämpligheten i viss redovisning eller presentationen enligt relevant ramverk för finansiell rapportering, och
b) utfallet eller följderna av råden rörande corporate finance-frågorna kommer att ha en
väsentlig inverkan på de finansiella rapporterna om vilka revisions- eller redovisningsföretaget ska göra ett uttalande,
skulle självgranskningshotet vara så betydande att inga motåtgärder skulle kunna
minska hotet till en godtagbar nivå, och i så fall ska råden rörande corporate financefrågor inte lämnas.
290.216 Att tillhandahålla corporate finance-tjänster innefattande att marknadsföra,
handla med eller garantera en emission av en revisionskunds aktier skulle ge upphov till
ett partsställnings- eller självgranskningshot som är så betydande att inga motåtgärder
skulle kunna minska hotet till en godtagbar nivå. Därför ska ett revisions- eller redovisningsföretag inte tillhandahålla sådana tjänster åt en revisionskund.
Arvoden
Arvoden – relativ storlek
290.217 När de totala arvodena från en revisionskund motsvarar en betydande andel av
de totala arvodena för det revisions- eller redovisningsföretag som gör revisionsuttalandet, ger beroendet av den kunden och oron för att förlora kunden upphov till ett
egenintresse- eller skrämselhot. Hotets betydelse beror på faktorer som:
x revisions- eller redovisningsföretagets operativa struktur,
x om revisions- eller redovisningsföretaget är etablerat eller nytt, och
x kundens kvalitativa och/eller kvantitativa betydelse för revisions- eller redovisningsföretaget.
Hotets betydelse ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hotet
eller minska det till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:
x minska beroendet av kunden,
x bli föremål för externa kvalitetskontroller, eller
x rådfråga en extern part, t.ex. en yrkesorganisation eller revisor, om viktiga revisionsbedömningar.
290.218 Ett egenintresse- eller skrämselhot uppstår också när de arvoden som genereras från en revisionskund motsvarar en betydande andel av intäkterna från en enskild
delägares kunder eller en stor andel av intäkterna för ett enskilt kontor inom revisionseller redovisningsföretaget. Hotets betydelse beror på faktorer som:
x kundens kvalitativa och/eller kvantitativa betydelse för delägaren eller kontoret, och
x i vilken grad delägarens ersättning, eller kontorets delägares ersättning, är beroende av de arvoden som kunden genererar.
FAR Akademi
IESBAS ETIKKOD
DEL B
Hotets betydelse ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hotet
eller minska det till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:
x minska beroendet av revisionskunden,
x låta en revisor granska arbetet eller på annat sätt ge råd efter behov, eller
x utföra regelbundna oberoende interna eller externa kvalitetsgranskningar av uppdraget.
Revisionskunder som är företag av allmänt intresse
290.219 När en revisionskund är ett företag av allmänt intresse och, under två år i rad,
arvoden från kunden och dess närstående företag (i enlighet med övervägandena i punkt
290.27) överstiger 15 procent av de totala arvodena för det revisions- eller redovisningsföretag som har gjort ett uttalande om kundens finansiella rapporter, ska revisionseller redovisningsföretaget upplysa dem som har ansvar för företagets styrning hos revisionskunden om det faktum att dessa arvoden överstiger 15 procent av revisions- eller
redovisningsföretagets sammanlagda arvoden och diskutera vilken av följande två motåtgärder det ska välja för att minska hotet till en godtagbar nivå samt vidta den valda
motåtgärden:
x innan revisionsuttalandet om det andra årets finansiella rapporter lämnas, utför en
revisor, som inte arbetar på det revisions- eller redovisningsföretag som gör ett uttalande om de finansiella rapporterna, en uppdragsanknuten kvalitetskontroll eller
så utför en yrkesorganisation en granskning av uppdraget som motsvarar en uppdragsanknuten kvalitetskontroll (”en granskning före lämnande av rapport”), eller
x efter det att revisionsuttalandet om det andra årets finansiella rapporter har lämnats
och innan revisionsuttalandet om det tredje årets finansiella rapporter lämnas, utför
en revisor, som inte arbetar på det revisions- eller redovisningsföretag som gör uttalandet om de finansiella rapporterna, eller en yrkesorganisation en granskning av
det andra årets revision som motsvarar uppdragsanknuten kvalitetskontroll (”en
granskning efter lämnande av rapport”).
När de totala arvodena i betydande utsträckning överstiger 15 procent, ska revisionseller redovisningsföretaget bedöma om hotets betydelse är av sådan karaktär att en
granskning efter avlämnande av rapport inte skulle minska hotet till en godtagbar nivå
och att det därför krävs en granskning före avlämnande av rapport. Under sådana omständigheter ska en granskning utföras före avlämnande av rapport.
Om arvodena fortsätter att överstiga 15 procent varje år, ska därefter de som har ansvar för företagets styrning informeras, frågan diskuteras med dem och en av ovanstående motåtgärder vidtas. Om arvodena i betydande utsträckning överstiger 15 procent, ska revisions- eller redovisningsföretaget bedöma om hotets betydelse är av sådan
karaktär att en granskning efter avlämnande av rapport inte skulle minska hotet till en
godtagbar nivå och att det därför krävs en granskning före avlämnande av rapport. Under
sådana omständigheter ska en granskning utföras före avlämnande av rapport.
Arvoden – förfallna
290.220 Ett egenintressehot kan uppstå om förfallna arvoden från en revisionskund är
obetalda under lång tid, särskilt om en betydande del inte är betald innan en revisors
rapport för följande år lämnas. Vanligen förväntas revisions- eller redovisningsföretaget
kräva betalning av sådana arvoden innan revisors rapport lämnas. Om arvoden fortfarande är obetalda efter det att rapporten har lämnats, ska betydelsen av ett eventuellt
hot utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hotet eller minska det
till en godtagbar nivå. Ett exempel på en sådan motåtgärd är att låta ytterligare en revisor
som inte deltog i revisionsuppdraget lämna råd eller granska det utförda arbetet. Revisions- eller redovisningsföretaget ska fastställa om de förfallna arvodena kan jämställas
med ett lån till kunden och om det, med hänsyn till de förfallna arvodenas storlek, är
lämpligt att revisions- eller redovisningsföretaget låter sig omväljas eller fortsätter med
revisionsuppdraget.
FAR Akademi
55
56 IESBAS ETIKKOD
DEL B
Resultatbaserade arvoden
290.221 Resultatbaserade arvoden beräknas enligt en på förhand fastställd grund, som
är hänförlig till resultatet av en transaktion eller av de tjänster som revisions- eller redovisningsföretaget har utfört. I detta avsnitt anses inte arvoden som resultatbaserade om
de har fastställts av en domstol eller någon annan offentlig myndighet.
290.222 Ett resultatbaserat arvode som faktureras direkt eller indirekt, t.ex. genom en
mellanhand, av ett revisions- eller redovisningsföretag avseende ett revisionsuppdrag
ger upphov till ett egenintressehot som är så betydande att inga motåtgärder kan minska
hotet till en godtagbar nivå. Därför ska ett revisions- eller redovisningsföretag inte ingå
sådana överenskommelser om arvode.
290.223 Ett resultatbaserat arvode som faktureras direkt eller indirekt, t.ex. via en mellanhand, av ett revisions- eller redovisningsföretag avseende en annan tjänst än ett revisionsuppdrag till en revisionskund kan också ge upphov till ett egenintressehot. Det
hot som då uppstår skulle vara så betydande att inga motåtgärder skulle kunna minska
hotet till en godtagbar nivå under följande förutsättningar:
a) arvodet faktureras av det revisions- eller redovisningsföretag som gör uttalandet om
de finansiella rapporterna och arvodet är väsentligt eller förväntas vara väsentligt för
revisions- eller redovisningsföretaget,
b) arvodet faktureras av ett nätverksföretag som i betydande utsträckning deltar i revisionen och arvodet är väsentligt eller förväntas bli väsentligt för nätverksföretaget,
eller
c) resultatet av det andra uppdraget än bestyrkandeuppdraget, och därmed arvodesbeloppet, är beroende av en framtida eller samtida bedömning avseende revisionen
av ett väsentligt belopp i de finansiella rapporterna.
Sådana överenskommelser ska därför inte accepteras.
290.224 När det gäller andra resultatbaserade arvoden som ett revisions- eller redovisningsföretag fakturerar en revisionskund avseende ett annat uppdrag än ett bestyrkandeuppdrag, beror förekomsten och betydelsen av eventuella hot på faktorer som:
x inom vilket intervall de möjliga arvodesbeloppen ligger,
x om en behörig myndighet bestämmer utfallet av det ärende som det resultatbaserade arvodet fastställs utifrån,
x tjänstens karaktär, och
x effekten av händelsen eller transaktionen på de finansiella rapporterna.
Betydelsen av eventuella hot ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att
eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder
är att:
x låta en revisor granska relevant revisionsarbete eller på något annat sätt ge råd efter
behov, eller
x använda medarbetare som inte är medlemmar i revisionsteamet och låta dem utföra
andra uppdrag än bestyrkandeuppdraget.
Riktlinjer för ersättning och utvärdering
290.225 Ett egenintressehot uppstår när en medlem i revisionsteamet utvärderas utifrån, eller ersätts för, försäljning av andra uppdrag än bestyrkandeuppdrag till revisionskunden. Betydelsen av hotet beror på:
x hur stor andel av personens ersättning eller prestationsbedömning som bygger på
försäljningen av sådana tjänster,
x personens roll i revisionsteamet, och
x om befordringsbeslut påverkas av försäljningen av sådana tjänster.
Betydelsen av hotet ska utvärderas och, om hotet inte är på en godtagbar nivå, ska revisions- eller redovisningsföretaget ändra ersättningsplanen eller bedömningsprocessen
FAR Akademi
IESBAS ETIKKOD
DEL B
för personen i fråga eller vidta motåtgärder för att eliminera hotet eller minska det till en
godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:
x avlägsna medlemmen från revisionsteamet, eller
x låta en revisor granska det arbete medlemmen i revisionsteamet utfört.
290.226 En uppdragsansvarig revisor ska inte bedömas eller ersättas mot bakgrund av
sin framgång med att sälja andra uppdrag än bestyrkandeuppdrag till sin revisionskund.
Detta är inte avsett att förhindra normala vinstdelningsprogram mellan delägare i ett revisions- eller redovisningsföretag.
Gåvor och gästfrihet
290.227 Att ta emot gåvor eller gästfrihet av en revisionskund kan ge upphov till egenintresse- och vänskapshot. Om ett revisions- eller redovisningsföretag eller en medlem i
revisionsteamet tar emot gåvor eller gästfrihet och värdet inte är obetydligt och oviktigt,
skulle de hot som uppstår vara så betydande att inga motåtgärder skulle kunna minska
hoten till en godtagbar nivå. Därför ska ett revisions- eller redovisningsföretag eller en
medlem i revisionsteamet inte ta emot sådana gåvor eller sådan gästfrihet.
Pågående eller hotande rättstvister
290.228 När det uppstår, eller framstår som sannolikt att det kommer att uppstå, en
rättstvist mellan å ena sidan revisions- eller redovisningsföretaget eller en person i revisionsteamet och å andra sidan revisionskunden, uppstår egenintresse- och skrämselhot. Relationen mellan kundens företagsledning och medlemmarna i revisionsteamet
måste kännetecknas av total öppenhet och öppen redogörelse av alla aspekter av kundens affärsverksamhet. Om revisions- eller redovisningsföretaget och kundens företagsledning hamnar i motpartsställning till följd av en pågående eller hotande rättstvist
och detta påverkar företagsledningens vilja att lämna fullständiga upplysningar, uppstår
egenintresse- och skrämselhot. Hur betydande hoten är beror på faktorer som:
x hur väsentlig rättstvisten är, och
x om rättstvisten avser ett tidigare revisionsuppdrag.
Hotens betydelse ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:
x om rättstvisten berör en medlem i revisionsteamet, avlägsna den personen från revisionsteamet, eller
x låta en medarbetare granska det utförda arbetet.
Om sådana motåtgärder inte minskar hoten till en godtagbar nivå, är den enda lämpliga
åtgärden att avgå från, eller avsäga sig, revisionsuppdraget.
[Punkterna 290.229–290.499 innehåller inte någon text.]
Rapporter som innefattar en begränsning gällande användning och distribution
Introduktion
290.500 Oberoendekraven i avsnitt 290 gäller alla revisionsuppdrag. Men när det gäller
revisionsuppdrag där rapporten innefattar en begränsning av användning och distribution och förutsatt att villkoren i punkterna 290.501–290.502 är uppfyllda, kan oberoendekraven i detta avsnitt under vissa omständigheter modifieras, enligt punkterna
290.505–290.514. Dessa punkter gäller bara ett revisionsuppdrag avseende finansiella
rapporter för särskilt syfte (a) som är avsett att ge ett uttalande i positiv eller negativ form
om att de finansiella rapporterna, i alla väsentliga avseenden, har upprättats enligt det
tillämpliga ramverket för finansiell rapportering, innefattande, när det gäller ett ramverk
avsett att ge en rättvisande bild, att de finansiella rapporterna i alla väsentliga avseenden
ger en rättvisande bild, eller ger en sann och rättvisande bild, enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering, och (b) där revisors rapport innefattar en begränsning
avseende användning och distribution. Modifieringarna är inte tillåtna när det gäller revision av finansiella rapporter som följer av lag eller annan författning.
FAR Akademi
57
58 IESBAS ETIKKOD
DEL B
290.501 Modifieringarna av kraven i avsnitt 290 är tillåtna om de avsedda användarna av
rapporten (a) känner till rapportens syfte och begränsningar, och (b) uttryckligen samtycker till tillämpningen av de modifierade oberoendekraven. De avsedda användarna
kan få kännedom om rapportens syfte och begränsningar genom att de deltar, antingen
direkt eller indirekt genom behöriga företrädare, i arbetet med att fastställa uppdragets
karaktär samt omfattning och inriktning. Att de avsedda användarna deltar i detta arbete
förbättrar revisions- eller redovisningsföretagets förmåga att kommunicera med dem om
oberoendefrågor, däribland om de omständigheter som är relevanta för utvärderingen av
hoten mot oberoendet och de tillämpliga motåtgärder som krävs för att eliminera hoten
eller minska dem till en godtagbar nivå, och att inhämta deras samtycke till de modifierade oberoendekrav som ska tillämpas.
290.502 Revisions- eller redovisningsföretaget ska till de avsedda användarna kommunicera (t.ex. i ett uppdragsbrev) de oberoendekrav som ska tillämpas avseende uppdragsvillkoren för revisionsuppdraget. När de avsedda användarna är en grupp av användare (t.ex. långivare i ett syndikerat lån) som inte går att specifikt identifiera när uppdragsvillkoren fastställs, ska sådana användare därefter uppmärksammas på de oberoendekrav som deras representant har samtyckt till (t.ex. genom att representanten
låter alla användare ta del av revisions- eller redovisningsföretagets uppdragsbrev).
290.503 Om revisions- eller redovisningsföretaget även lämnar en revisors rapport som
inte innehåller en begränsning avseende användning och distribution åt samma kund,
ändrar inte villkoren i punkterna 290.500–290.514 kravet att tillämpa villkoren i punkterna
290.1–290.228 på det revisionsuppdraget.
290.504 De modifieringar av kraven i avsnitt 290 som är tillåtna under de omständigheter
som är angivna ovan beskrivs i punkterna 290.505–290.514. I alla övriga hänseenden
måste villkoren i avsnitt 290 följas.
Företag av allmänt intresse
290.505 När villkoren i punkterna 290.500–290.502 är uppfyllda, behöver ett revisionseller redovisningsföretag inte tillämpa de ytterligare kraven i punkterna 290.100–
290.228, som gäller revisionsuppdrag för företag av allmänt intresse.
Närstående företag
290.506 När de förutsättningar som anges i punkterna 290.500–290.502 är uppfyllda,
innefattar en hänvisning till revisionskunden inte dess närstående företag. Men när revisionsteamet vet eller har anledning att tro att en relation eller en omständighet innefattande ett närstående företag till kunden är relevant för utvärderingen av revisions- eller
redovisningsföretagets oberoende av kunden, ska revisionsteamet inbegripa detta närstående företag när det identifierar och utvärderar hot mot oberoendet samt vidta lämpliga motåtgärder.
Nätverk och nätverksföretag
290.507 När de förutsättningar som anges i punkterna 290.500–290.502 är uppfyllda,
innefattar en hänvisning till revisions- eller redovisningsföretaget inte nätverksföretag.
Men när revisions- eller redovisningsföretaget känner till eller har anledning att tro att hot
uppstår på grund av ett nätverksföretags intressen och relationer ska de ingå i utvärderingen av hot mot oberoendet.
Ekonomiska intressen, lån och garantier, nära affärsrelationer samt
familjerelationer och privata relationer
290.508 När förutsättningarna i punkterna 290.500–290.502 är uppfyllda, gäller de relevanta villkor som anges i punkterna 290.102–290.143 endast medlemmarna i revisionsteamet, deras närstående och familjemedlemmar.
290.509 Dessutom ska det fastställas om hot mot oberoendet uppstår på grund av inFAR Akademi
IESBAS ETIKKOD
DEL B
tressen och relationer, enligt beskrivningen i punkterna 290.102–290.143, mellan revisionskunden och följande medlemmar i revisionsteamet:
a) de som tillhandahåller rådgivning rörande tekniska eller branschspecifika frågor,
transaktioner eller händelser, och
b) de som utför kvalitetskontroll av uppdraget, inklusive den särskilda kvalitetsgranskaren för uppdraget.
En utvärdering ska göras av betydelsen av eventuella hot som revisionsteamet har anledning att tro uppstår på grund av intressen och relationer mellan revisionskunden och
andra inom revisions- eller redovisningsföretaget som direkt kan påverka utfallet av revisionsuppdraget, innefattande dem som rekommenderar ersättning till eller som direkt
övervakar, leder eller på något annat sätt har uppsyn över den ansvariga revisorn i samband med att revisionsuppdraget utförs (innefattande dem på alla successivt högre nivåer över den ansvariga revisorn ända till den person som är revisions- eller redovisningsföretagets verkställande direktör eller motsvarande).
290.510 En utvärdering ska också göras av betydelsen av eventuella hot som revisionsteamet har anledning att tro uppstår på grund av att enskilda personer har ekonomiska intressen i revisionskunden, enligt beskrivningen i punkterna 290.108–290.111
och punkterna 290.113–290.115.
290.511 När ett hot mot oberoendet inte är på en godtagbar nivå ska motåtgärder vidtas
för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå.
290.512 Om revisions- eller redovisningsföretaget, vid tillämpning av de angivna villkoren i punkterna 290.106 och 290.115 på revisions- eller redovisningsföretagets intressen, har ett väsentligt ekonomiskt intresse, vare sig det är direkt eller indirekt, i revisionskunden, skulle det egenintressehot som uppstår vara så betydande att inga motåtgärder skulle kunna minska hotet till en godtagbar nivå. Därför ska revisions- eller redovisningsföretaget inte ha ett sådant ekonomiskt intresse.
Anställning hos en revisionskund
290.513 Betydelsen av eventuella hot från anställningsförhållanden enligt beskrivningen i punkterna 290.132–290.136 ska utvärderas. När det finns ett hot som inte är på
en godtagbar nivå, ska motåtgärder vidtas för att eliminera hotet eller minska det till en
godtagbar nivå. Exempel på motåtgärder som kan vara lämpliga anges i punkt 290.134.
Tillhandahållande av andra uppdrag än bestyrkandeuppdrag
290.514 Om revisions- eller redovisningsföretaget utför ett uppdrag att utfärda en rapport med begränsningar avseende användning och distribution åt en revisionskund och
tillhandahåller andra uppdrag än bestyrkandeuppdrag åt revisionskunden, ska villkoren i
punkterna 290.154–290.228 uppfyllas, med beaktande av punkterna 290.504–290.507.
Avsnitt 291 Oberoende – andra bestyrkandeuppdrag
Avsnittets struktur
291.1 Detta avsnitt tar upp oberoendekrav för bestyrkandeuppdrag som inte är revisionsuppdrag eller översiktliga granskningar. Oberoendekrav för revisionsuppdrag och
översiktliga granskningar tas upp i avsnitt 290. Om bestyrkandekunden också är en revisions- och granskningskund gäller även kraven i avsnitt 290 för revisions- eller redovisningsföretaget, nätverksföretag och medlemmarna i revisionsteamet eller granskningsteamet. Under vissa omständigheter som rör bestyrkandeuppdrag där bestyrkanderapporten innefattar en begränsning av användning och spridning, och förutsatt att
vissa villkor är uppfyllda, kan oberoendekraven i detta avsnitt ändras, enligt punkterna
290.21–290.27.
291.2 Bestyrkandeuppdrag är utformade för att öka de avsedda användarnas grad av
förtroende för utfallet av utvärderingen eller mätningen av ett granskningsobjekt mot
FAR Akademi
59
60 IESBAS ETIKKOD
DEL B
kriterier. International Framework for Assurance Engagements (Ramverk för bestyrkandeuppdrag) som är utfärdat av International Auditing and Assurance Standards Board
beskriver ett bestyrkandeuppdrags delar och mål samt identifierar uppdrag för vilka ISAE
(International Standards om Assurance Engagement) gäller. Se Ramverk för bestyrkandeuppdrag för en beskrivning av ett bestyrkandeuppdrags delar och mål.
291.3 Efterlevnaden av den grundläggande principen om objektivitet kräver oberoende
av bestyrkandekunder. När det gäller bestyrkandeuppdrag ligger det i allmänhetens intresse, och krävs därför enligt denna etiska kod, att medlemmar i ett bestyrkandeteam
och revisions- eller redovisningsföretag är oberoende av bestyrkandekunder och att
eventuella hot som revisions- eller redovisningsföretaget har anledning att tro uppstår på
grund av ett nätverksföretags intressen och relationer utvärderas. När bestyrkandeteamet dessutom vet eller har anledning att tro att en relation eller en omständighet innefattande ett närstående företag till bestyrkandekunden är relevant för utvärderingen av
revisions- eller redovisningsföretagets oberoende av kunden, ska bestyrkandeteamet
inbegripa detta närstående företag när det identifierar och utvärderar hot mot oberoendet samt vidta lämpliga motåtgärder.
Ett principbaserat ramverk för oberoende
291.4 Målet med detta avsnitt är att bistå revisions- eller redovisningsföretag och medlemmar i bestyrkandeteam i användningen av det principbaserade ramverk som beskrivs
nedan för att uppnå och upprätthålla oberoende.
291.5 Oberoende utgörs av:
a) Faktiskt oberoende
Det tillstånd som tillåter att en slutsats avges utan påverkan av faktorer som skulle
kunna ha ett inflytande över professionellt omdöme, vilket innebär att en person kan
uppträda med integritet, vara objektiv och förhålla sig professionellt skeptisk.
b) Synbart oberoende
Undvikande av fakta och omständigheter som är så betydelsefulla att en omdömesgill och informerad tredje man, som beaktar alla särskilda fakta och omständigheter, sannolikt skulle dra slutsatsen att integriteten, objektiviteten eller den
professionella skepsisen hos ett revisions- eller redovisningsföretag, eller en medlem i bestyrkandeteamet, har äventyrats.
291.6 Det principbaserade ramverket ska användas av revisorer i syfte att:
a) identifiera hot mot oberoendet,
b) utvärdera betydelsen av identifierade hot, och
c) vid behov vidta motåtgärder för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå.
När revisorn fastställer att lämpliga motåtgärder inte finns tillgängliga eller inte kan vidtas
för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå, ska revisorn eliminera den
omständighet eller det förhållande som gett upphov till hoten eller avstå från eller avsluta
bestyrkandeuppdraget.
En revisor ska använda professionellt omdöme vid användningen av detta principbaserade ramverk.
291.7 Många olika omständigheter eller kombinationer av omständigheter kan vara relevanta vid bedömning av hot mot oberoendet. Det går inte att definiera alla situationer
som ger upphov till hot mot oberoendet eller att specificera en lämplig åtgärd. Därför
lägger denna kod fast ett principbaserat ramverk som kräver att revisions- eller redovisningsföretag och medlemmar i bestyrkandeteam ska identifiera, utvärdera och hantera
hot mot oberoendet. Det principbaserade ramverket hjälper revisorer att följa de etiska
kraven i denna kod. Det inrymmer många olika omständigheter som ger upphov till hot
mot oberoendet och kan förhindra att en revisor drar slutsatsen att en situation är tillåten
om den inte uttryckligen är förbjuden.
FAR Akademi
IESBAS ETIKKOD
DEL B
291.8 I punkt 291.100 och framåt beskrivs hur det principbaserade ramverket för oberoende ska användas. Dessa punkter behandlar inte alla omständigheter och relationer
som ger upphov till eller kan ge upphov till hot mot oberoendet.
291.9 När ett revisions- eller redovisningsföretag beslutar om huruvida det ska acceptera eller fortsätta med ett uppdrag, eller om en viss person kan vara medlem i bestyrkandeteamet, ska företaget identifiera och utvärdera alla hot mot oberoendet. Om hoten
inte ligger på en godtagbar nivå och beslutet gäller huruvida ett uppdrag ska accepteras
eller innefatta en viss person i bestyrkandeteamet ska revisions- eller redovisningsföretaget fastställa om det finns tillgängliga motåtgärder för att eliminera hoten eller minska
dem till en godtagbar nivå. Om beslutet gäller om revisions- eller redovisningsföretaget
ska fortsätta med ett uppdrag, ska företaget bedöma om befintliga motåtgärder även
fortsättningsvis är effektiva när det gäller att eliminera hoten eller minska dem till en
godtagbar nivå eller om andra motåtgärder kommer att behöva vidtas eller om uppdraget
måste avslutas. Närhelst under uppdraget som revisions- eller redovisningsföretaget
uppmärksammar ny information om hot, ska företaget utvärdera hotets betydelse enligt
det principbaserade ramverket.
291.10 I hela detta avsnitt hänvisas till betydelsen av hot mot oberoendet. Vid utvärderingen av ett hots betydelse ska såväl kvalitativa som kvantitativa faktorer beaktas.
291.11 Detta avsnitt föreskriver i de flesta fall inte det särskilda ansvaret hos olika personer inom revisions- eller redovisningsföretaget för åtgärder avseende oberoendet,
eftersom ansvarsfördelningen kan skilja sig åt beroende på revisions- eller redovisningsföretagets storlek, struktur och organisation. Revisions- eller redovisningsföretaget måste enligt ISQC (International Standards on Quality Control) fastställa riktlinjer
och rutiner avsedda att ge det rimlig säkerhet att oberoendet upprätthålls när detta krävs
enligt relevanta yrkesetiska standarder.
Bestyrkandeuppdrag
291.12 Enligt vad som förklaras närmare i Ramverk för bestyrkandeuppdrag uttrycker en
revisor vid ett bestyrkandeuppdrag en slutsats avsedd att öka graden av förtroende hos
de avsedda användarna (utöver den ansvariga parten) rörande resultatet av utvärderingen eller mätningen av ett granskningsobjekt mot kriterier.
291.13 Utfallet av utvärderingen eller mätningen av ett granskningsobjekt är den information som blir följden av att kriterierna tillämpas på granskningsobjektet. Termen ”information om granskningsobjektet” används i betydelsen resultatet av utvärderingen
eller mätningen av ett granskningsobjekt. Exempelvis anges i ramverket att ett påstående om ändamålsenligheten i den interna kontrollen (information om granskningsobjektet) är resultatet av tillämpningen av ett ramverk för utvärdering av ändamålsenligheten i
den interna kontrollen, t.ex. COSO2 eller CoCo3 (kriterier), på den interna kontrollen, som
är en process (granskningsobjekt).
291.14 Bestyrkandeuppdrag kan vara påståendebaserade eller föranleda direkt rapportering. I båda fallen inbegriper de tre separata parter: en revisor, en ansvarig part och
avsedda användare.
291.15 I ett påståendebaserat bestyrkandeuppdrag utförs utvärderingen eller mätningen av granskningsobjektet av den ansvariga parten, och informationen om granskningsobjektet är i form av ett bestyrkande från den ansvariga parten, vilket görs tillgängligt för de avsedda användarna.
291.16 I ett bestyrkandeuppdrag som föranleder direkt rapportering utför revisorn anInternal Control – Integrated Framework, Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO).
Guidance on Assessing Control – The CoCo Principles, Criteria of Control Board, The Canadian Institute of
Chartered Accountants.
2
3
FAR Akademi
61
62 IESBAS ETIKKOD
DEL B
tingen direkt en utvärdering eller mätning av granskningsobjektet, eller inhämtar ett uttalande från den ansvariga part som har gjort utvärderingen eller mätningen som inte är
tillgänglig för de avsedda användarna. Informationen om granskningsobjektet tillhandahålls till de avsedda användarna i bestyrkanderapporten.
Påståendebaserade bestyrkandeuppdrag
291.17 I ett påståendebaserat bestyrkandeuppdrag ska medlemmarna i bestyrkandeteamet och revisions- eller redovisningsföretaget vara oberoende av bestyrkandekunden (den part som ansvarar för informationen om granskningsobjektet, och som kan vara
ansvarig för granskningsobjektet). Sådana oberoendekrav förbjuder vissa relationer
mellan medlemmar i bestyrkandeteamet och (a) styrelseledamöter eller högre befattningshavare, och (b) enskilda personer hos kunden med möjlighet att utöva betydande
inflytande över informationen om granskningsobjektet. Det ska också fastställas om hot
mot oberoendet uppstår genom relationer med enskilda personer hos kunden med
möjlighet att utöva betydande inflytande över uppdragets granskningsobjekt. En utvärdering ska göras av betydelsen av eventuella hot som revisions- eller redovisningsföretaget har anledning att tro uppstår på grund av nätverksföretags4 intressen och relationer.
291.18 I de flesta påståendebaserade bestyrkandeuppdrag är den ansvariga parten
ansvarig för både informationen om granskningsobjektet och själva granskningsobjektet. Men i vissa uppdrag är den ansvariga parten inte ansvarig för granskningsobjektet.
När t.ex. en revisor anlitas för att utföra ett bestyrkandeuppdrag om en rapport som en
miljökonsult har sammanställt om ett företags hållbarhetsrutiner för distribution till avsedda användare, är miljökonsulten den ansvariga parten för informationen om granskningsobjektet, men företaget är ansvarigt för granskningsobjektet (hållbarhetsrutinerna).
291.19 I påståendebaserade bestyrkandeuppdrag där den ansvariga parten är ansvarig
för informationen om granskningsobjektet men inte för själva granskningsobjektet, ska
medlemmarna i bestyrkandeteamet och revisions- eller redovisningsföretaget vara
oberoende av den part som ansvarar för informationen om granskningsobjektet (bestyrkandekunden). Dessutom ska en utvärdering göras av eventuella hot som revisionseller redovisningsföretaget har anledning att tro uppstår på grund av intressen och relationer mellan medlemmar i bestyrkandeteamet, revisions- eller redovisningsföretaget,
ett nätverksföretag och den part som är ansvarig för granskningsobjektet.
Bestyrkandeuppdrag som föranleder direkt rapportering
291.20 I ett bestyrkandeuppdrag som föranleder direkt rapportering ska medlemmarna i
bestyrkandeteamet och revisions- eller redovisningsföretaget vara oberoende av bestyrkandekunden (den part som är ansvarig för granskningsobjektet). En utvärdering ska
också göras av eventuella hot som revisions- eller redovisningsföretaget har anledning
att tro uppstår på grund av nätverksföretags intressen och relationer.
Rapporter som innefattar en begränsning avseende användning och
distribution
291.21 Under vissa omständigheter där en bestyrkanderapport innefattar en begränsning av användning och distribution och förutsatt att villkoren i den här punkten och i
punkt 291.22 är uppfyllda, kan oberoendekraven i detta avsnitt ändras. Ändringarna av
kraven i avsnitt 291 är tillåtna om rapportens avsedda användare (a) känner till rapportens
syfte, granskningsobjekt och begränsningar, och (b) uttryckligen samtycker till tillämpningen av de ändrade oberoendekraven. De avsedda användarna kan få kännedom om
rapportens syfte, granskningsobjekt och begränsningar genom att de deltar, antingen
direkt eller indirekt genom behöriga företrädare, i arbetet med att fastställa uppdragets
karaktär samt omfattning och inriktning. Att de avsedda användarna deltar i detta arbete
4
Se punkterna 290.13–290.24 för vägledning om innebörden av begreppet nätverksföretag.
FAR Akademi
IESBAS ETIKKOD
DEL B
förbättrar revisions- eller redovisningsföretagets förmåga att kommunicera med dem om
oberoendefrågor, däribland om de omständigheter som är relevanta för utvärderingen av
hoten mot oberoendet och de tillämpliga motåtgärder som krävs för att eliminera hoten
eller minska dem till en godtagbar nivå, och att inhämta deras samtycke till de modifierade oberoendekrav som ska tillämpas.
291.22 Revisions- eller redovisningsföretaget ska till de avsedda användarna kommunicera (t.ex. i ett uppdragsbrev) de oberoendekrav som ska tillämpas avseende uppdragsvillkoren för bestyrkandeuppdraget. När de avsedda användarna är en grupp av
användare (t.ex. långivare i ett syndikerat lån) som inte går att specifikt identifiera när
uppdragsvillkoren fastställs, ska sådana användare därefter uppmärksammas på de
oberoendekrav som deras representant har samtyckt till (t.ex. genom att representanten
låter alla användare ta del av revisions- eller redovisningsföretagets uppdragsbrev).
291.23 Om revisions- eller redovisningsföretaget lämnar en bestyrkanderapport som
inte innehåller en begränsning avseende användning och distribution åt samma kund,
ändrar inte villkoren i punkterna 291.25–291.27 kravet att tillämpa villkoren i punkterna
291.1–291.157 på det bestyrkandeuppdraget. Om revisions- eller redovisningsföretaget
också lämnar en revisors rapport, vare sig den innehåller en begränsning avseende användning och distribution eller inte åt samma kund, ska villkoren i avsnitt 290 gälla för det
revisionsuppdraget.
291.24 De ändringar i kraven i avsnitt 291 som är tillåtna under de omständigheter som
är angivna ovan beskrivs i punkterna 291.25–291.27. I alla övriga hänseenden måste
villkoren i avsnitt 291 följas.
291.25 När förutsättningarna i punkterna 291.21 och 291.22 är uppfyllda gäller de relevanta villkor som anges i punkterna 291.104–291.132 alla medlemmarna i uppdragsteamet, deras närstående och familjemedlemmar. Dessutom ska det fastställas om hot
mot oberoendet uppstår på grund av intressen och relationer mellan bestyrkandekunden
och följande andra medlemmar i bestyrkandeteamet:
a) de som tillhandahåller rådgivning rörande tekniska eller branschspecifika frågor,
affärer eller händelser, och
b) de som utför kvalitetskontroll i uppdraget, innefattande dem som utför den uppdragsanknutna kvalitetskontrollen.
En utvärdering ska också göras, enligt villkoren i punkterna 291.104–291.132 av hot som
uppdragsteamet har anledning att tro uppstår på grund av intressen och relationer mellan bestyrkandekunden och andra inom revisions- eller redovisningsföretaget som direkt kan påverka utfallet av bestyrkandeuppdraget, innefattande dem som rekommenderar ersättning till, eller som direkt övervakar, leder eller på annat sätt har uppsyn över
parter i bestyrkandeuppdraget i samband med uppdragets utförande.
291.26 Om revisions- eller redovisningsföretaget har ett väsentligt ekonomiskt intresse,
vare sig det är direkt eller indirekt, i bestyrkandekunden och även om de angivna förutsättningarna i punkterna 291.21–291.22 uppfylls, skulle det egenintressehot som uppstår vara så betydande att inga motåtgärder skulle kunna minska hotet till en godtagbar
nivå. Därför ska revisions- eller redovisningsföretaget inte ha ett sådant ekonomiskt intresse. Dessutom ska revisions- eller redovisningsföretaget uppfylla de andra tillämpliga
villkoren i detta avsnitt, vilka beskrivs i punkterna 291.112–291.157.
291.27 En utvärdering ska också göras av eventuella hot som revisions- eller redovisningsföretaget har anledning att tro uppstår på grund av nätverksföretags intressen och
relationer.
Flera ansvariga parter
291.28 I vissa bestyrkandeuppdrag, vare sig de är påståendebaserade eller föranleder
direkt rapportering, kan det finnas flera ansvariga parter. För att fastställa om det är
nödvändigt att tillämpa villkoren i det här avsnittet på varje ansvarig part i sådana uppFAR Akademi
63
64 IESBAS ETIKKOD
DEL B
drag, kan revisions- eller redovisningsföretaget beakta om ett intresse eller en relation
mellan revisions- eller redovisningsföretaget eller en medlem i bestyrkandeteamet och
en viss ansvarig part skulle utgöra ett hot mot oberoendet, som inte är obetydligt eller
oviktigt inom ramen för informationen om granskningsobjektet. Det beaktar faktorer
som:
x väsentligheten av informationen om granskningsobjektet (eller granskningsobjektet) som den enskilda ansvariga parten ansvarar för, och
x graden av allmänintresse som hänger samman med uppdraget.
Om revisions- eller redovisningsföretaget fastställer att hotet mot oberoendet som
uppstår på grund av intresset eller relationen med en viss ansvarig part är obetydligt och
oviktigt, kanske det inte är nödvändigt att tillämpa alla villkoren i detta avsnitt på den ansvariga parten.
Dokumentation
291.29 Dokumentation ger bevis för revisorns bedömningar när han eller hon drar slutsatser om att oberoendekrav har efterlevts. Avsaknad av dokumentation avgör inte om
ett revisions- eller redovisningsföretag har beaktat en viss fråga och inte heller om det är
oberoende.
Revisorn ska dokumentera slutsatser om efterlevnaden av oberoendekrav och det
väsentliga i alla relevanta diskussioner som stöder dessa slutsatser. Därför gäller följande:
a) när motåtgärder krävs för att minska ett hot till en godtagbar nivå, ska revisorn dokumentera hotets karaktär och de motåtgärder som finns eller vidtas och som
minskar hotet till en godtagbar nivå, och
b) när ett hot har krävt betydande analys av revisorn för fastställandet av om motåtgärder var nödvändiga och revisorn dragit slutsatsen att det inte var nödvändigt med
några motåtgärder eftersom hotet redan låg på en godtagbar nivå, ska revisorn dokumentera hotets karaktär och den logiska grunden för slutsatsen.
Uppdragsperiod
291.30 Oberoende gentemot bestyrkandekunden krävs både under uppdragsperioden
och under den tidsperiod som informationen för granskningsobjektet omfattar. Uppdragsperioden inleds när bestyrkandeteamet börjar utföra bestyrkandeuppdrag med
avseende på uppdraget ifråga. Uppdragsperioden slutar när bestyrkanderapporten
lämnas. När uppdraget är av återkommande karaktär slutar det när endera parten informerar den andra om att relationen har avslutats eller när den slutliga bestyrkanderapporten lämnas.
291.31 När ett företag blir bestyrkandekund under eller efter en period som omfattas av
informationen om granskningsobjektet som revisions- eller redovisningsföretaget ska
göra ett uttalande om, ska revisions- eller redovisningsföretaget fastställa om hot mot
oberoende kan uppstå på grund av:
a) finansiella relationer eller affärsrelationer med bestyrkandekunden under eller efter
den period som omfattas av informationen om granskningsobjektet men innan bestyrkandeuppdraget accepteras, eller
b) tidigare tjänster som har tillhandahållits bestyrkandekunden.
291.32 Om en tjänst som inte var ett bestyrkandeuppdrag har utförts åt bestyrkandekunden under eller efter den period som informationen om granskningsobjektet omfattar
men innan bestyrkandeteamet börjar utföra bestyrkandeuppdrag och tjänsten inte skulle
vara tillåten under den period bestyrkandeuppdraget omfattar ska revisions- eller redovisningsföretaget utvärdera eventuella hot mot oberoendet som tjänsten i fråga kan ge
upphov till. Om eventuella hot inte ligger på en godtagbar nivå ska bestyrkandeuppdraget enbart accepteras om motåtgärder vidtas i syfte att eliminera eventuella hot eller
minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:
FAR Akademi
IESBAS ETIKKOD
x
x
x
DEL B
inte inbegripa personal som utförde den andra tjänsten än ett bestyrkandeuppdrag
som medlemmar i bestyrkandeteamet,
låta en revisor granska bestyrkandet och det andra arbetet som inte är bestyrkandeuppdrag enligt vad som är lämpligt, eller
anlita ett annat revisions- eller redovisningsföretag som utvärderar resultaten av den
tjänst som inte var ett bestyrkandeuppdrag eller anlita ett annat revisions- eller redovisningsföretag som upprepar utförandet av tjänsten i den utsträckning som
krävs för att det ska kunna ta ansvar för denna tjänst.
Men om denna andra tjänst än ett bestyrkandeuppdrag inte har slutförts och det inte är
praktiskt genomförbart att slutföra eller avsluta tjänsten innan bestyrkandeuppdraget
påbörjas, ska revisions- eller redovisningsföretaget endast acceptera bestyrkandeuppdraget om det har förvissat sig om att:
a) denna andra tjänst som inte är ett bestyrkandeuppdrag kommer att slutföras inom
kort, eller
b) kunden har vidtagit åtgärder för att inom kort flytta över tjänsten till ett annat revisions- eller redovisningsföretag.
Under den period tjänsten utförs ska motåtgärder vidtas vid behov. Dessutom ska frågan
diskuteras med styrelsen.
Överträdelse av en bestämmelse i detta avsnitt
291.33 När en överträdelse av en bestämmelse i detta avsnitt identifieras ska revisionseller redovisningsföretaget avsluta, avbryta eller eliminera intresset eller relationen som
förorsakade överträdelsen samt utvärdera betydelsen av överträdelsen och dess effekt
på objektiviteten och förmågan att lämna en bestyrkanderapport.
Revisions- eller redovisningsföretaget ska bedöma om åtgärder kan vidtas som på ett
tillfredsställande sätt hanterar följderna av överträdelsen. När revisions- eller redovisningsföretaget avgör detta, ska det använda professionellt omdöme och ta hänsyn till om
en omdömesgill och informerad extern part som beaktar överträdelsens betydelse, de
åtgärder som ska vidtas och alla särskilda fakta och omständigheter som finns tillgängliga för medlemmen vid den tidpunkten, sannolikt skulle dra slutsatsen att revisions- eller
redovisningsföretagets objektivitet skulle äventyras i den grad att revisions- eller redovisningsföretaget inte kan lämna en bestyrkanderapport.
291.34 Om revisions- eller redovisningsföretaget bedömer att åtgärder inte kan vidtas
för att på ett tillfredsställande sätt hantera följderna av överträdelsen, ska företaget så
snart det är möjligt informera den part som anlitade revisions- eller redovisningsföretaget
eller de som har ansvar för företagets styrning, enligt vad som är tillämpligt, och vidta de
åtgärder som behövs för att avsluta bestyrkandeuppdraget enligt tillämplig lag eller annan författning som är relevant för uppdragets avslutande.
291.35 Om revisions- eller redovisningsföretaget bedömer att åtgärder kan vidtas för att
på ett tillfredsställande sätt hantera följderna av överträdelsen, ska revisions- eller redovisningsföretaget med den part som anlitade revisions- eller redovisningsföretaget eller
med dem som har ansvar för företagets styrning, enligt vad som är tillämpligt, diskutera
överträdelsen och de åtgärder det har vidtagit eller avser att vidta. Revisions- eller redovisningsföretaget ska diskutera överträdelsen och de föreslagna åtgärderna utan dröjsmål, med hänsyn tagen till omständigheterna för uppdraget och överträdelsen.
291.36 Om parten som anlitade revisions- eller redovisningsföretaget eller de som har
ansvar för företagets styrning, enligt vad som är tillämpligt, inte instämmer i att åtgärden
på ett tillfredsställande sätt hanterar följderna av överträdelsen, ska revisions- eller redovisningsföretaget vidta de åtgärder som krävs för att avsluta bestyrkandeuppdraget,
enligt varje tillämpligt krav i lagar och andra författningar som är relevant för uppdragets
avslutande.
291.37 Revisions- eller redovisningsföretaget ska dokumentera överträdelsen, de åtFAR Akademi
65
66 IESBAS ETIKKOD
DEL B
gärder som vidtagits, huvudsakliga beslut som fattats och alla förhållanden som diskuterats med parten som anlitade revisions- eller redovisningsföretaget eller med dem
som har ansvar för företagets styrning. När revisions- eller redovisningsföretaget fortsätter med bestyrkandeuppdraget, ska de förhållanden som dokumenteras också inkludera slutsatsen att, enligt revisions- eller redovisningsföretagets professionella bedömning, objektiviteten inte har äventyrats och den logiska grunden till varför den vidtagna åtgärden på ett tillfredsställande sätt hanterar följderna av överträdelserna så att
revisions- eller redovisningsföretaget skulle kunna lämna en bestyrkanderapport.
[Punkterna 291.38–291.99 innehåller inte någon text.]
Tillämpning av det principbaserade ramverket för oberoende
291.100 Punkterna 291.104–291.157 beskriver särskilda omständigheter och relationer
som ger upphov till eller kan ge upphov till hot mot oberoendet. Punkterna beskriver potentiella hot och de typer av motåtgärder som kan vara lämpliga för att eliminera hoten
eller minska dem till en godtagbar nivå samt för att identifiera vissa situationer där inga
motåtgärder skulle kunna minska hoten till en godtagbar nivå. Punkterna beskriver inte
alla omständigheter och relationer som ger upphov till eller kan ge upphov till hot mot
oberoendet. Revisions- eller redovisningsföretaget och medlemmarna i bestyrkandeteamet ska utvärdera följderna av liknande, men andra, omständigheter och relationer
och fastställa om motåtgärder, däribland motåtgärderna i punkterna 200.11–200.14, vid
behov kan vidtas för att eliminera hoten mot oberoendet eller minska dem till en godtagbar nivå.
291.101 Punkterna visar hur det principbaserade ramverket gäller för bestyrkandeuppdrag och ska läsas tillsammans med punkten 291.28 som förklarar att det i de flesta bestyrkandeuppdrag finns en ansvarig part och att den ansvariga parten är bestyrkandekunden. Men i vissa bestyrkandeuppdrag finns det två eller flera ansvariga parter. Under
sådana omständigheter ska en utvärdering göras av eventuella hot som revisions- eller
redovisningsföretaget har anledning att tro uppstår på grund av intressen och relationer
mellan medlemmar i bestyrkandeteamet, revisions- eller redovisningsföretaget, ett nätverksföretag och den part som ansvarar för granskningsobjektet. När det gäller bestyrkanderapporter som innefattar en begränsning av användning och distribution ska
punkterna läsas tillsammans med punkterna 291.21–291.27.
291.102 Tolkning 2005–01 ger ytterligare vägledning om tillämpningen av detta avsnitts
oberoendekrav på bestyrkandeuppdrag.
291.103 Punkterna 291.104–291.119 innehåller hänvisningar till väsentligheten av ett
ekonomiskt intresse, lån eller garanti eller en affärsrelations betydelse. I syfte att fastställa om ett sådant intresse är väsentligt för en person kan man beakta den kombinerade
förmögenheten för den personen och dennes närmaste familj.
Ekonomiska intressen
291.104 Att ha ekonomiska intressen i en bestyrkandekund kan skapa ett egenintressehot. Förekomsten och betydelsen av ett uppkommet hot beror på:
a) den roll som personen med det ekonomiska intresset har,
b) om det ekonomiska intresset är direkt eller indirekt, och
c) hur väsentligt det ekonomiska intresset är.
291.105 Ekonomiska intressen kan innehas genom en mellanhand (t.ex. ett fondföretag, ett konkursbo eller en stiftelse). Fastställandet av om huruvida sådana ekonomiska
intressen är direkta eller indirekta beror på om innehavaren har ett bestämmande inflytande över fondföretaget eller möjlighet att påverka dess placeringsbeslut. När innehavaren har ett bestämmande inflytande över fondföretaget eller möjlighet att påverka
placeringsbeslut, definieras detta ekonomiska intresse enligt koden som ett direkt ekonomiskt intresse. Omvänt, när innehavaren av det ekonomiska intresset inte har ett beFAR Akademi
IESBAS ETIKKOD
DEL B
stämmande inflytande över fondföretaget eller möjlighet att påverka dess placeringsbeslut, är detta ekonomiska intresse enligt koden ett indirekt ekonomiskt intresse.
291.106 Om en medlem i bestyrkandeteamet, en närstående till honom eller henne eller
ett revisions- eller redovisningsföretag har ett direkt ekonomiskt intresse eller ett väsentligt indirekt ekonomiskt intresse i bestyrkandekunden, skulle det egenintressehot
som uppstår vara så betydande att inga motåtgärder skulle kunna minska hotet till en
godtagbar nivå. Därför ska ingen av följande ha ett direkt ekonomiskt intresse eller ett
väsentligt indirekt ekonomiskt intresse i kunden: en medlem i bestyrkandeteamet, en
närstående till honom eller henne eller revisions- eller redovisningsföretaget.
291.107 När en medlem i bestyrkandeteamet har en familjemedlem som han eller hon
vet har ett direkt ekonomiskt intresse eller ett väsentligt indirekt ekonomiskt intresse i
bestyrkandekunden uppstår ett egenintressehot. Hotets betydelse beror på faktorer
som:
x karaktären på relationen mellan medlemmen i bestyrkandeteamet och familjemedlemmen, och
x hur väsentligt det ekonomiska intresset är för familjemedlemmen.
Hotets betydelse ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hotet
eller minska det till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:
x familjemedlemmen avyttrar, så snart det är praktiskt möjligt, hela det ekonomiska
intresset eller så stor del av ett indirekt ekonomiskt intresse att den kvarvarande
delen inte längre är väsentlig,
x låta en revisor granska det arbete medlemmen i bestyrkandeteamet har utfört, eller
x personen från bestyrkandeteamet avlägsnas.
291.108 Om en medlem i bestyrkandeteamet, en närstående till honom eller henne eller
ett revisions- eller redovisningsföretag har ett direkt ekonomiskt intresse eller ett väsentligt indirekt ekonomiskt intresse i ett företag som har ett intresse med bestämmande
inflytande i bestyrkandekunden, och kunden är väsentlig för företaget, skulle det egenintressehot som uppstår vara så betydande att inga motåtgärder kan minska hotet till en
godtagbar nivå. Därför ska ingen av följande ha sådana ekonomiska intressen: en medlem i bestyrkandeteamet, en närstående till honom eller henne och revisions- eller redovisningsföretaget.
291.109 Ett revisions- eller redovisningsföretags innehav, eller en medlem i bestyrkandeteamets innehav, eller en till honom eller henne närståendes innehav, av ett direkt ekonomiskt intresse eller ett väsentligt indirekt ekonomiskt intresse i bestyrkandekunden i egenskap av förvaltare ger upphov till ett egenintressehot. Ett sådant intresse
ska inte innehas såvida inte:
a) varken förvaltaren, en närstående till förvaltaren eller revisions- eller redovisningsföretaget är förmånstagare till stiftelsen,
b) det intresse i bestyrkandekunden som stiftelsen har inte är väsentligt för stiftelsen,
c) stiftelsen inte kan utöva betydande inflytande över bestyrkandekunden, och
d) förvaltaren, en närstående till förvaltaren eller revisions- eller redovisningsföretaget
inte har betydande inflytande över investeringsbeslut som rör ett ekonomiskt intresse i bestyrkandekunden.
291.110 Medlemmar i bestyrkandeteamet ska fastställa om ett egenintressehot uppstår
genom eventuella kända ekonomiska intressen i bestyrkandekunden som innehas av
andra personer, innefattande:
x delägare och medarbetare i revisions- eller redovisningsföretaget, utöver dem som
anges ovan, eller närstående till dessa, och
x personer med en nära relation till en medlem i bestyrkandeteamet.
Huruvida dessa intressen ger upphov till ett egenintressehot beror på faktorer som:
x revisions- eller redovisningsföretagets organisatoriska och operativa struktur samt
rapporteringsstruktur, och
FAR Akademi
67
68 IESBAS ETIKKOD
x
DEL B
karaktären på relationen mellan personen och medlemmen i bestyrkandeteamet.
Betydelsen av alla hot ska utvärderas och motåtgärder ska vid behov vidtas för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är
att:
x avlägsna den medlem i bestyrkandeteamet som har relationen i fråga,
x undanta medlemmen i bestyrkandeteamet från betydande beslutsprocesser som
rör bestyrkandeuppdraget, eller
x låta en revisor granska det arbete medlemmen i bestyrkandeteamet utfört.
291.111 Om ett revisions- eller redovisningsföretag, en medlem i bestyrkandeteamet
eller en närstående till honom eller henne erhåller ett direkt ekonomiskt intresse eller ett
väsentligt indirekt ekonomiskt intresse i en bestyrkandekund, t.ex. genom arv, gåva eller
till följd av ett samgående och det inte skulle vara tillåtet att inneha sådant intresse enligt
detta avsnitt, gäller följande:
a) om revisions- eller redovisningsföretaget erhåller intresset ska det avyttras omedelbart, eller en tillräckligt stor del av ett indirekt ekonomiskt intresse avyttras, så att
den kvarvarande delen inte längre är väsentlig, eller
b) om intresset erhålls av en medlem i bestyrkandeteamet, eller en närstående till honom eller henne, ska den person som erhållit det ekonomiska intresset omedelbart
avyttra det, eller avyttra en tillräckligt stor mängd av ett indirekt ekonomiskt intresse,
så att den kvarvarande delen inte längre är väsentlig.
Lån och garantier
291.112 Ett lån, eller en garanti för ett lån, till en medlem i bestyrkandeteamet, eller till en
närstående till honom eller henne, eller till revisions- eller redovisningsföretaget från en
bestyrkandekund som är en bank eller en liknande institution kan ge upphov till hot mot
oberoendet. Om lånet eller garantin inte har följt normala lånerutiner, löptider och villkor,
skulle ett egenintressehot uppstå som skulle vara så betydande att inga motåtgärder
skulle kunna minska hotet till en godtagbar nivå. Därför kan varken en medlem i bestyrkandeteamet, en närstående till honom eller henne, eller ett revisions- eller redovisningsföretag acceptera ett sådant lån eller en sådan garanti.
291.113 Om ett lån till ett revisions- eller redovisningsföretag från en bestyrkandekund
som är en bank eller liknande institution följer normala lånerutiner, löptider och villkor och
det är väsentligt för den bestyrkandekund eller det revisions- eller redovisningsföretag
som får lånet kan det vara möjligt att vidta motåtgärder för att minska egenintressehotet
till en godtagbar nivå. Ett exempel på en sådan motåtgärd är att låta arbetet granskas av
en revisor från ett nätverksföretag som varken är involverad i bestyrkandeuppdraget eller
har tagit emot lånet.
291.114 Ett lån, eller en garanti för ett lån, från en bestyrkandekund som är en bank eller
liknande institution till en medlem i bestyrkandeteamet, eller en närstående till honom
eller henne, ger inte upphov till ett hot mot oberoendet om lånet eller garantin följer normala lånerutiner, löptider och villkor. Exempel på sådana lån är bostadslån, checkkrediter, billån och kreditkortstillgodohavanden.
291.115 Om revisions- eller redovisningsföretaget eller en medlem i bestyrkandeteamet, eller en närstående till honom eller henne, accepterar ett lån från, eller har ett lån
garanterat av, en bestyrkandekund som inte är en bank eller en liknande institution, skulle
det egenintressehot som uppstår vara så betydande att inga motåtgärder skulle kunna
minska hotet till en godtagbar nivå, om inte lånet eller garantin är oväsentligt för både
revisions- eller redovisningsföretaget eller medlemmen i bestyrkandeteamet och den
närstående, samt kunden.
291.116 På motsvarande sätt, om revisions- eller redovisningsföretaget eller en medlem i bestyrkandeteamet, eller en närstående till honom eller henne, ger eller garanterar
ett lån till en bestyrkandekund, skulle det egenintressehot som uppstår vara så betyFAR Akademi
IESBAS ETIKKOD
DEL B
dande att inga motåtgärder skulle minska hotet till en godtagbar nivå, såvida inte lånet
eller garantin är oväsentligt för både revisions- eller redovisningsföretaget eller medlemmen i bestyrkandeteamet och den närstående, samt kunden.
291.117 Om ett revisions- eller redovisningsföretag eller en medlem i bestyrkandeteamet, eller en närstående till honom eller henne, har inlåning eller depåkonto hos en bestyrkandekund som är en bank, mäklare eller liknande institution, uppstår inte ett hot mot
oberoendet om inlåningen eller kontot följer normala affärsvillkor.
Affärsrelationer
291.118 En nära affärsrelation mellan ett revisions- eller redovisningsföretag, eller en
medlem i ett bestyrkandeteam, eller en närstående till honom eller henne och bestyrkandekunden eller dess ledning, uppstår vid en affärsförbindelse eller vid ett gemensamt
ekonomiskt intresse och kan ge upphov till egenintressehot eller skrämselhot. Exempel
på sådana relationer är:
x Innehav av ett ekonomiskt intresse i ett joint venture med antingen kunden eller en
ägare med bestämmande inflytande, styrelseledamot, ledande befattningshavare
eller annan person med ledningsbefogenheter hos denna kund.
x Överenskommelser om att kombinera en eller flera tjänster eller produkter från revisions- eller redovisningsföretaget med en eller flera tjänster eller produkter hos
kunden och marknadsföra paketet genom hänvisning till båda parter.
x Distributions- eller marknadsföringsavtal enligt vilka revisions- eller redovisningsföretaget distribuerar eller marknadsför kundens produkter eller tjänster eller kunden distribuerar eller marknadsför revisions- eller redovisningsföretagets produkter
eller tjänster.
Om ett ekonomiskt intresse inte är oväsentligt och affärsrelationen inte är obetydlig för
revisions- eller redovisningsföretaget och kunden eller dess ledning, skulle det hot som
uppstår vara så betydande att inga motåtgärder skulle kunna minska hotet till en godtagbar nivå. Om det ekonomiska intresset inte är oväsentligt och affärsförbindelsen inte
är obetydlig, ska affärsförbindelsen därför inte ingås eller minskas till en obetydlig nivå
eller avslutas.
När det gäller en medlem i uppdragsteamet ska han eller hon avlägsnas från bestyrkandeteamet, om ett sådant ekonomiskt intresse inte är oväsentligt och relationen inte är
obetydlig för medlemmen i bestyrkandeteamet.
Om affärsrelationen gäller en närstående till en medlem i bestyrkandeteamet och bestyrkandekunden eller dess ledning, ska betydelsen av alla hot utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå.
291.119 Köp av varor och tjänster från en bestyrkandekund av revisions- eller redovisningsföretaget, eller av en medlem i bestyrkandeteamet, eller av en närstående till honom
eller henne, ger i allmänhet inte upphov till ett hot mot oberoendet om affären görs i den
ordinarie verksamheten och till affärsmässiga villkor. Men sådana transaktioner kan vara
av sådan karaktär eller storlek att de ger upphov till ett egenintressehot. Betydelsen av
alla hot ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hoten eller
minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:
x eliminera transaktionen eller minska storleken på den, eller
x avlägsna personen från bestyrkandeteamet.
Familjerelationer och andra personliga relationer
291.120 Familjerelationer och personliga relationer mellan en medlem i bestyrkandeteamet och en styrelseledamot eller högre befattningshavare eller vissa anställda (beroende på deras roll) hos bestyrkandekunden kan ge upphov till egenintresse-, vänskaps- eller skrämselhot. Förekomsten och betydelsen av hot är beroende av ett antal
faktorer, däribland personens ansvar i bestyrkandeteamet, familjemedlemmens eller den
andra personens roll hos kunden och hur nära relationen är.
FAR Akademi
69
70 IESBAS ETIKKOD
DEL B
291.121 När en närstående till en medlem i bestyrkandeteamet är:
a) en styrelseledamot eller en högre befattningshavare hos bestyrkandekunden, eller
b) anställd med möjlighet att utöva betydande inflytande över informationen om
granskningsobjektet för bestyrkandeuppdraget,
eller hade en sådan möjlighet under en period som uppdraget eller informationen om
granskningsobjektet omfattar, kan hoten mot oberoendet endast minskas till en godtagbar nivå genom att denna person avlägsnas från bestyrkandeteamet. Relationen är så
nära att inga andra motåtgärder skulle kunna minska hotet till en godtagbar nivå. Därför
ska ingen person med en sådan relation ingå i bestyrkandeteamet.
291.122 Hot mot oberoendet uppstår när en närstående till en medlem i bestyrkandeteamet är en anställd med möjlighet att utöva betydande inflytande över uppdragets
granskningsobjekt. Hotens betydelse beror på faktorer som:
x vilken befattning den närstående har, och
x medarbetarens roll i bestyrkandeteamet.
Hotets betydelse ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hotet
eller minska det till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:
x avlägsna personen från bestyrkandeteamet, eller
x strukturera ansvarsområdena i bestyrkandeteamet så att personen inte arbetar med
frågor som ligger inom den närståendes ansvarsområde.
291.123 Hot mot oberoendet uppstår när en familjemedlem till en medlem i bestyrkandeteamet är:
x en styrelseledamot eller högre befattningshavare hos bestyrkandekunden, eller
x en anställd med möjlighet att utöva betydande inflytande över informationen om
granskningsobjektet för bestyrkandeuppdraget.
Hotens betydelse beror på faktorer som:
x karaktären på relationen mellan medlemmen i bestyrkandeteamet och familjemedlemmen,
x vilken befattning familjemedlemmen har, och
x medarbetarens roll i bestyrkandeteamet.
Hotets betydelse ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hotet
eller minska det till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:
x avlägsna personen från bestyrkandeteamet, eller
x strukturera ansvarsområdena i bestyrkandeteamet så att personen inte arbetar med
frågor som ligger inom familjemedlemmens ansvarsområde.
291.124 Hot mot oberoendet uppstår när en medlem i bestyrkandeteamet har en nära
relation med en person som inte är närstående eller familjemedlem, men som är styrelseledamot eller högre befattningshavare hos bestyrkandekunden eller anställd med
möjlighet att utöva betydande inflytande över informationen om granskningsobjektet för
bestyrkandeuppdraget. En medlem i bestyrkandeteamet som har en sådan relation ska
söka råd enligt revisions- eller redovisningsföretagets riktlinjer och rutiner. Hotens betydelse beror på faktorer som:
x karaktären på relationen mellan personen och medlemmen i bestyrkandeteamet,
x vilken befattning personen har hos kunden, och
x medarbetarens roll i bestyrkandeteamet.
Hotens betydelse ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:
x avlägsna personen från bestyrkandeteamet, eller
x strukturera ansvarsområdena i bestyrkandeteamet så att personen inte arbetar med
frågor som ligger inom ansvarsområdet för den person som medarbetaren har en
nära relation med.
291.125 Egenintresse-, vänskaps- eller skrämselhot kan uppstå på grund av en perFAR Akademi
IESBAS ETIKKOD
DEL B
sonlig relation eller familjerelation mellan (a) en delägare eller anställd på revisions- eller
redovisningsföretaget som inte är medlem i bestyrkandeteamet och (b) en styrelseledamot eller ledande befattningshavare hos bestyrkandekunden eller en anställd med möjlighet att utöva betydande inflytande över informationen om granskningsobjektet för
bestyrkandeuppdraget. Förekomsten och betydelsen av ett sådant hot beror på faktorer
som:
x karaktären på relationen mellan delägaren och den anställda på revisions- eller redovisningsföretaget och styrelseledamoten eller den ledande befattningshavaren
hos kunden,
x samspelet mellan delägaren eller den anställda på revisions- eller redovisningsföretaget och bestyrkandeteamet,
x vilken befattning delägaren eller medarbetaren på revisions- eller redovisningsföretaget har, och
x personens roll hos kunden.
Betydelsen av alla hot ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera
hotet eller minska det till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:
x strukturera om delägarens eller medarbetarens ansvarsområden för att minska potentiellt inflytande över bestyrkandeuppdraget, eller
x låta en revisor granska relevant bestyrkandearbete som har utförts.
Anställning hos en bestyrkandekund
291.126 Vänskaps- eller skrämselhot kan uppstå om en styrelseledamot eller ledande
befattningshavare hos bestyrkandekunden, eller en anställd med möjlighet att utöva
betydande inflytande över informationen om granskningsobjektet för bestyrkandeuppdraget, har varit medlem i bestyrkandeteamet eller delägare i revisions- eller redovisningsföretaget.
291.127 Om en tidigare medlem i bestyrkandeteamet eller delägare i revisions- eller redovisningsföretaget har börjat arbeta hos bestyrkandekunden i en sådan befattning
kommer förekomsten och betydelsen av eventuella vänskaps- eller skrämselhot att vara
beroende av faktorer som:
x vilken befattning personen har hos kunden,
x om personen kommer att ha med bestyrkandeteamet att göra,
x hur lång tid som förflutit sedan han eller hon ingick i revisionsteamet eller var delägare i revisions- eller redovisningsföretaget, och
x hans eller hennes tidigare befattning i bestyrkandeteamet eller i revisions- eller redovisningsföretaget, t.ex. om han eller hon hade ansvar för att upprätthålla regelbunden kontakt med kundens ledning eller med styrelsen.
I samtliga fall ska personen inte fortsätta att delta i revisions- eller redovisningsföretagets
verksamhet eller yrkesmässiga aktiviteter.
Betydelsen av alla hot ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är
att:
x vidta sådana åtgärder att personen inte har rätt till förmåner eller betalningar från
revisions- eller redovisningsföretaget, såvida de inte betalas ut enligt i förväg fastställda avtal,
x vidta åtgärder så att eventuella belopp som revisions- eller redovisningsföretaget är
skyldigt personen inte är väsentliga för revisions- eller redovisningsföretaget,
x ändra planen för bestyrkandeuppdraget,
x utse medlemmar i bestyrkandeteamet som har tillräcklig erfarenhet jämfört med den
person som har börjat hos kunden, eller
x låta en revisor granska det arbete som den tidigare medlemmen i bestyrkandeteamet har utfört.
291.128 Om en före detta delägare i revisions- eller redovisningsföretaget tidigare har
FAR Akademi
71
72 IESBAS ETIKKOD
DEL B
börjat på ett företag i en sådan befattning och företaget därefter blir bestyrkandekund till
revisions- eller redovisningsföretaget, ska betydelsen av alla hot mot oberoendet utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hotet eller minska det till en
godtagbar nivå.
291.129 Ett egenintressehot uppstår när en medlem i bestyrkandeteamet deltar i bestyrkandeuppdraget och samtidigt känner till att medlemmen ska, eller kan komma att,
börja arbeta hos kunden någon gång i framtiden. Revisions- eller redovisningsföretagets
riktlinjer och rutiner ska kräva att medlemmar i ett bestyrkandeteam informerar revisionseller redovisningsföretaget när de börjar förhandla med kunden om anställning. När revisions- eller redovisningsföretaget får sådan information, ska hotets betydelse utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hotet eller minska det till en
godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:
x avlägsna personen från bestyrkandeteamet, eller
x granska betydande bedömningar som personen har gjort under sin tid i teamet.
Nyligen utförd tjänstgöring hos bestyrkandekund
291.130 Egenintresse-, självgransknings- eller vänskapshot kan uppstå om en medlem
i bestyrkandeteamet nyligen har varit styrelseledamot, ledande befattningshavare eller
anställd hos bestyrkandekunden. Detta skulle vara fallet när t.ex. en medlem i bestyrkandeteamet måste utvärdera delar av informationen om granskningsobjektet som
medlemmen i bestyrkandeteamet har sammanställt under sin tid hos kunden.
291.131 Om en medlem i bestyrkandeteamet, under den period som bestyrkanderapporten omfattar, har arbetat som styrelseledamot eller ledande befattningshavare hos
bestyrkandekunden, eller har varit anställd med möjlighet att utöva betydande inflytande
över informationen om granskningsobjektet, skulle det hot som uppstår vara så betydande att inga motåtgärder skulle kunna minska hotet till en godtagbar nivå. Följaktigen
får sådana personer inte ingå i bestyrkandeteamet.
291.132 Egenintresse-, självgransknings- eller vänskapshot kan uppstå om en medlem
i bestyrkandeteamet före den period som bestyrkanderapporten omfattar, har arbetat
som styrelseledamot eller ledande befattningshavare hos bestyrkandekunden, eller har
varit anställd med möjlighet att utöva betydande inflytande över informationen om
granskningsobjektet för bestyrkandeuppdraget. T.ex. skulle ett sådant hot uppstå om ett
beslut som har fattats eller arbete som har utförts av personen under den föregående
perioden, medan personen var anställd av kunden, ska utvärderas under den aktuella
perioden som del av det aktuella bestyrkandeuppdraget. Förekomsten och betydelsen
av hot beror på faktorer som:
x vilken befattning personen har haft hos kunden,
x hur lång tid som förflutit sedan personen slutade hos kunden, och
x medarbetarens roll i bestyrkandeteamet.
Betydelsen av alla hot ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att minska
hoten till en godtagbar nivå. Ett exempel på motåtgärd är att utföra en granskning av det
arbete som har utförts av personen när denne var i bestyrkandeteamet.
Uppdrag som styrelseledamot eller ledande befattningshavare hos en
bestyrkandekund
291.133 Om en delägare eller anställd på revisions- eller redovisningsföretaget arbetar
som styrelseledamot eller ledande befattningshavare hos en bestyrkandekund, skulle de
självgransknings- och egenintressehot som uppstår vara så betydande att inga motåtgärder skulle kunna minska hoten till en godtagbar nivå. Därför ska ingen delägare eller
anställd arbeta som styrelseledamot eller ledande befattningshavare hos bestyrkandekunden.
291.134 Befattningen som ”Company Secretary” har olika innebörd i olika jurisdiktioner.
Arbetsuppgifterna kan variera från administrativa uppgifter, t.ex. hantering av personalFAR Akademi
IESBAS ETIKKOD
DEL B
frågor och underhåll av företagets räkenskapsmaterial och andra register, till så skiftande
uppgifter som att säkerställa att företaget följer föreskrifter eller ge råd om frågor rörande
företagets styrning. I allmänhet anses denna befattning innebära en nära anknytning till
företaget.
291.135 Om en delägare eller anställd på revisions- eller redovisningsföretaget arbetar
som ”Company Secretary” åt bestyrkandekunden skulle de egenintresse- och partsställningshot som uppstår vara så betydande att inga motåtgärder skulle kunna minska
hoten till en godtagbar nivå. Oaktat det som anges i punkt 290.133 ska, när detta är särskilt tillåtet enligt nationell lagstiftning, yrkesregler eller praxis, och förutsatt att företagsledningen fattar alla relevanta beslut, uppgifter och aktiviteter begränsas till sådana
som har rutinmässig och administrativ karaktär, såsom att upprätta protokoll och deklarationer. Under dessa omständigheter ska betydelsen av alla hot utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå.
291.136 Rutinmässiga administrativa tjänster som stöd till ett företags ”Company Secretary” eller rådgivning avseende administrativa uppgifter som denne utför ger i allmänhet inte upphov till hot mot oberoendet, så länge kundens företagsledning fattar alla
relevanta beslut.
Personal i ledande ställning med långvarig anknytning till en bestyrkandekund
291.137 Vänskaps- och egenintressehot uppstår genom att samma personal i ledande
ställning används i ett bestyrkandeuppdrag under lång tid. Hotens betydelse beror på
faktorer som:
x hur länge personen har varit medlem i bestyrkandeteamet,
x personens roll i bestyrkandeteamet,
x revisions- eller redovisningsföretagets struktur,
x bestyrkandeuppdragets karaktär,
x om kundens ledningsgrupp har förändrats, och
x om karaktären eller komplexiteten avseende informationen om granskningsobjektet
har ändrats.
Hotens betydelse ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:
x byta ut personal i ledande ställning i bestyrkandeteamet,
x låta en revisor som inte var medlem i bestyrkandeteamet granska det arbete som
personalen i ledande ställning har utfört, eller
x utföra regelbundna oberoende interna eller externa kvalitetsgranskningar av uppdraget.
Utförandet av andra uppdrag än bestyrkandeuppdrag åt en bestyrkandekund
291.138 Traditionellt sett har revisions- eller redovisningsföretag utfört ett antal andra
uppdrag än bestyrkandeuppdrag som är förenliga med deras kunskaper och kompetens
åt sina bestyrkandekunder. Men att leverera andra uppdrag än bestyrkandeuppdrag kan
ge upphov till hot mot oberoendet för revisions- eller redovisningsföretaget eller medlemmar i bestyrkandeteamet. De hot som uppstår är vanligen självgransknings-, egenintresse- och partsställningshot.
291.139 När särskild vägledning om vissa andra uppdrag än bestyrkandeuppdrag inte
ges i detta avsnitt, ska det principbaserade ramverket tillämpas vid utvärdering av de
särskilda omständigheterna.
291.140 Innan revisions- eller redovisningsföretaget accepterar ett uppdrag att tillhandahålla andra uppdrag än bestyrkandeuppdrag åt en bestyrkandekund, ska det fastställa om utförandet av ett sådant uppdrag skulle ge upphov till ett hot mot oberoendet.
Vid utvärdering av betydelsen av eventuella hot som uppstår på grund av ett sådant
uppdrag ska man beakta hot som bestyrkandeteamet har anledning att tro uppstår genom utförandet av andra näraliggande uppdrag än bestyrkandeuppdrag. Om ett hot
FAR Akademi
73
74 IESBAS ETIKKOD
DEL B
uppstår som inte kan minskas till en godtagbar nivå genom att motåtgärder vidtas ska
denna andra tjänst inte tillhandahållas.
Företagsledningens ansvar
291.141 Företagsledningen i ett företag vidtar många åtgärder vid styrningen av företaget, med företagets intressenters bästa för ögonen. Det går inte att ange varje åtgärd
som ingår i en företagslednings ansvar. Men företagsledningens ansvar innefattar att
leda och styra ett företag, däribland att fatta betydelsefulla beslut om förvärv, användande och kontroll av mänskliga, ekonomiska, fysiska och immateriella resurser.
291.142 Huruvida en åtgärd är företagsledningens ansvar beror på omständigheterna
och kräver ett antal uppskattningar. Exempel på åtgärder som vanligtvis betraktas som
företagsledningens ansvar är att:
x fastställa riktlinjer och strategisk inriktning,
x styra och ta ansvar för vad företagets anställda gör,
x godkänna transaktioner,
x bestämma vilka rekommendationer från revisions- eller redovisningsföretaget eller
andra externa parter som ska införas, och
x ta ansvar för utformning, införande och upprätthållande av intern kontroll.
291.143 Åtgärder som är rutinmässiga och administrativa eller rör sådant som inte är
betydelsefullt anses allmänt inte vara företagsledningens ansvar. Som exempel anses att
utföra en obetydlig transaktion som har godkänts av företagsledningen eller bevaka datumen för att lämna in lagstadgade rapporter och upplysa en bestyrkandekund om dessa datum inte vara företagsledningens ansvar. Dessutom är det inte att ta på sig ledningsansvar att ge råd och rekommendationer i syfte att bistå företagsledningen i att
fullgöra sitt ansvar.
291.144 Att ta på sig ett ledningsansvar för en bestyrkandekund kan ge upphov till hot
mot oberoendet. Om ett revisions- eller redovisningsföretag skulle ta på sig ledningsansvar som en del av ett bestyrkandeuppdrag skulle de hot som uppstår vara så betydande att inga motåtgärder skulle kunna minska hoten till en godtagbar nivå. Därför ska
ett revisions- eller redovisningsföretag inte påta sig ledningsansvar som en del av bestyrkandeuppdraget när det tillhandahåller bestyrkandeuppdrag till en bestyrkandekund. Om revisions- eller redovisningsföretaget påtar sig ledningsansvar som en del av
en annan tjänst som utförs åt bestyrkandekunden ska det säkerställa att ansvaret inte har
samband med granskningsobjektet eller informationen om granskningsobjektet för ett
bestyrkandeuppdrag som utförs av revisions- eller redovisningsföretaget.
291.145 För att undvika risken för att revisions- eller redovisningsföretaget tar på sig ett
ledningsansvar som har samband med granskningsobjektet eller informationen om
granskningsobjektet för bestyrkandeuppdraget, ska revisions- eller redovisningsföretaget förvissa sig om att en medlem i företagsledningen är ansvarig för att göra de betydelsefulla bedömningar och fatta de beslut som är företagsledningens ansvar, utvärdera
resultaten av uppdraget och acceptera ansvaret för de åtgärder som ska vidtas enligt
resultaten av uppdraget. Detta minskar risken för att revisions- eller redovisningsföretaget oavsiktligt gör betydelsefulla bedömningar eller fattar betydelsefulla beslut å företagsledningens vägnar. Risken minskas ytterligare när revisions- eller redovisningsföretaget ger kunden möjlighet att göra bedömningar och fatta beslut baserat på en objektiv
och transparent analys och presentation av frågorna.
Andra överväganden
291.146 Hot mot oberoendet kan uppstå när ett revisions- eller redovisningsföretag
utför en tjänst som inte är ett bestyrkandeuppdrag men som har samband med informationen om granskningsobjektet för ett bestyrkandeuppdrag. I sådana fall ska en utvärdering av betydelsen av revisions- eller redovisningsföretagets inblandning i informationen om granskningsobjektet för uppdraget göras, och det ska fastställas om
FAR Akademi
IESBAS ETIKKOD
DEL B
eventuella självgranskningshot som inte är på en godtagbar nivå kan minskas till en
godtagbar nivå genom att motåtgärder vidtas.
291.147 Ett självgranskningshot kan uppstå om revisions- eller redovisningsföretaget
är engagerat i sammanställningen av information om granskningsobjektet som därefter
blir information om granskningsobjektet för ett bestyrkandeuppdrag. Ett självgranskningshot skulle t.ex. uppstå om revisions- eller redovisningsföretaget tog fram och
upprättade framåtblickande finansiell information och därefter bestyrkte denna information. Därför ska revisions- eller redovisningsföretaget utvärdera betydelsen av eventuella självgranskningshot som uppstår när sådana tjänster utförs och vid behov vidta
motåtgärder för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå.
291.148 När ett revisions- eller redovisningsföretag utför en värdering som utgör en del
av informationen om granskningsobjektet för ett bestyrkandeuppdrag, ska revisionseller redovisningsföretaget utvärdera betydelsen av eventuella självgranskningshot och
vid behov vidta motåtgärder för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå.
Arvoden
Arvoden – relativ storlek
291.149 När de totala arvodena från en bestyrkandekund motsvarar en betydande andel av de totala arvodena för det revisions- eller redovisningsföretag som gör uttalandet,
ger beroendet av den kunden och oro för att förlora kunden upphov till ett egenintresseeller skrämselhot. Hotets betydelse beror på faktorer som:
x revisions- eller redovisningsföretagets operativa struktur,
x om revisions- eller redovisningsföretaget är etablerat eller nytt, och
x kundens kvalitativa och/eller kvantitativa betydelse för revisions- eller redovisningsföretaget.
Hotets betydelse ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hotet
eller minska det till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:
x minska beroendet av kunden,
x utföra externa kvalitetskontroller, eller
x rådfråga en extern part, t.ex. en yrkesorganisation eller revisor, rörande viktiga bestyrkandebedömningar.
291.150 Ett egenintresse- eller skrämselhot uppstår också när de arvoden som genereras från en bestyrkandekund motsvarar en stor del av intäkterna från en enskild delägares kunder. Hotets betydelse ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att
eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå. Ett exempel på en sådan motåtgärd är att låta en revisor som inte var medlem i bestyrkandeteamet granska arbetet eller
på annat sätt ge råd efter behov.
Arvoden – förfallna
291.151 Ett egenintressehot kan uppstå om förfallna arvoden från en bestyrkandekund
är obetalda under lång tid, särskilt om en betydande del inte är betald innan den eventuella bestyrkanderapporten för följande period lämnas. Vanligen förväntas revisions- eller
redovisningsföretaget kräva betalning av sådana arvoden innan rapporten i fråga lämnas. Om arvoden fortfarande är obetalda efter det att rapporten har lämnats, ska betydelsen av ett eventuellt hot utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå. Ett exempel på en sådan motåtgärd är
att låta en annan revisor som inte deltog i bestyrkandeuppdraget ge råd eller granska det
utförda arbetet. Revisions- eller redovisningsföretaget ska fastställa om de förfallna arvodena kan jämställas med ett lån till kunden och om det, med hänsyn till de förfallna
arvodenas storlek, är lämpligt att revisions- eller redovisningsföretaget låter sig omväljas
eller fortsätter med bestyrkandeuppdraget.
FAR Akademi
75
76 IESBAS ETIKKOD
DEL B
Resultatbaserade arvoden
291.152 Resultatbaserade arvoden beräknas enligt en på förhand fastställd grund, som
är hänförlig till resultatet av en transaktion eller av de tjänster som revisions- eller redovisningsföretaget har utfört. I detta avsnitt anses inte arvoden som resultatbaserade om
de har fastställts av domstol eller annan offentlig myndighet.
291.153 Ett resultatbaserat arvode som faktureras direkt eller indirekt, t.ex. genom en
mellanhand, av ett revisions- eller redovisningsföretag avseende ett bestyrkandeuppdrag ger upphov till ett egenintressehot som är så betydande att inga motåtgärder kan
minska hotet till en godtagbar nivå. Därför ska ett revisions- eller redovisningsföretag inte
ingå sådana överenskommelser om arvode.
291.154 Ett resultatbaserat arvode som faktureras direkt eller indirekt, t.ex. via en mellanhand, av ett revisions- eller redovisningsföretag avseende en annan tjänst än ett bestyrkandeuppdrag till en bestyrkandekund kan också ge upphov till ett egenintressehot.
Om resultatet av det andra uppdraget, och därmed arvodesbeloppet, är beroende av en
framtida eller samtida bedömning avseende en fråga som är väsentlig för informationen
om granskningsobjektet för bestyrkandeuppdraget kan inga motåtgärder minska hotet
till en godtagbar nivå. Sådana överenskommelser ska därför inte accepteras.
291.155 När det gäller andra resultatbaserade arvoden som ett revisions- eller redovisningsföretag fakturerar en bestyrkandekund avseende ett annat uppdrag än ett bestyrkandeuppdrag, beror förekomsten och betydelsen av eventuella hot på faktorer som:
x inom vilket intervall de möjliga arvodesbeloppen ligger,
x om en behörig myndighet bestämmer utfallet av det ärende som det resultatbaserade arvodet fastställs utifrån,
x tjänstens karaktär, och
x effekten av händelsen eller transaktionen på informationen om granskningsobjektet.
Betydelsen av eventuella hot ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att
eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder
är att:
x låta en revisor granska relevant bestyrkandearbete eller på annat sätt ge råd efter
behov, eller
x använda medarbetare som inte är medlemmar i bestyrkandeteamet och låta dem
utföra andra uppdrag än bestyrkandeuppdraget.
Gåvor och gästfrihet
291.156 Att ta emot gåvor eller gästfrihet av en bestyrkandekund kan ge upphov till
egenintresse- och vänskapshot. Om ett revisions- eller redovisningsföretag eller en
medlem i bestyrkandeteamet tar emot gåvor eller gästfrihet och värdet inte är obetydligt
och oviktigt, skulle de hot som uppstår vara så betydande att inga motåtgärder skulle
kunna minska hoten till en godtagbar nivå. Därför ska ett revisions- eller redovisningsföretag eller en medlem i bestyrkandeteamet inte ta emot sådana gåvor eller sådan
gästfrihet.
Pågående eller hotande rättstvister
291.157 När det uppstår, eller framstår som sannolikt att det kommer att uppstå, en
rättstvist mellan å ena sidan revisions- eller redovisningsföretaget eller en person i bestyrkandeteamet och å andra sidan bestyrkandekunden, uppstår egenintresse- och
skrämselhot. Relationen mellan kundens företagsledning och medlemmarna i bestyrkandeteamet måste kännetecknas av total öppenhet och öppen redogörelse av alla aspekter av kundens affärsverksamhet. Om revisions- eller redovisningsföretaget och
kundens företagsledning hamnar i motpartsställning till följd av en pågående eller hotande rättstvist och detta påverkar företagsledningens vilja att lämna fullständiga uppFAR Akademi
IESBAS ETIKKOD
DEL B
lysningar, uppstår egenintresse- och skrämselhot. Hur betydande hoten är beror på
faktorer som:
x hur väsentlig rättstvisten är, och
x om rättstvisten avser ett tidigare bestyrkandeuppdrag.
Hotens betydelse ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för att eliminera hoten eller minska dem till en godtagbar nivå. Exempel på sådana motåtgärder är att:
x om rättstvisten berör en medlem i bestyrkandeteamet, avlägsna den personen från
bestyrkandeteamet, eller
x låta en medarbetare granska det utförda arbetet.
Om sådana motåtgärder inte minskar hoten till en godtagbar nivå, är den enda lämpliga
åtgärden att avgå från, eller avsäga sig, bestyrkandeuppdraget.
Tolkning 2005–01 (omarbetad i juli 2009 till följd av ändringarna efter
IESBAs projekt med syftet att förbättra kodens tydlighet)
Tillämpning av avsnitt 291 på bestyrkandeuppdrag som inte är uppdrag att
revidera finansiella rapporter
Denna tolkning ger vägledning om tillämpningen av oberoendekraven i avsnitt 291 på
bestyrkandeuppdrag som inte är uppdrag att revidera finansiella rapporter.
Tolkningen är inriktad på de tillämpningsfrågor som särskilt gäller bestyrkandeuppdrag som inte är uppdrag att revidera finansiella rapporter. Det finns andra förhållanden
som anges i avsnitt 291 som är relevanta vid beaktandet av oberoendekraven för alla
bestyrkandeuppdrag. T.ex. anger punkten 291.3 att en utvärdering ska göras av eventuella hot som revisions- eller redovisningsföretaget har anledning att tro att ett nätverksföretags intressen och relationer ger upphov till. Den anger också att när bestyrkandeteamet har anledning att tro att ett närstående företag till en sådan bestyrkandekund är
relevant för utvärderingen av revisions- eller redovisningsföretagets oberoende av kunden, ska bestyrkandeteamet inbegripa det närstående företaget vid utvärderingen av
hoten mot oberoendet och vid behov vidta motåtgärder. Dessa förhållanden behandlas
inte särskilt i denna tolkning.
Enligt förklaringen i Ramverk för bestyrkandeuppdrag som har utfärdats av International Auditing and Assurance Standards Board gör revisorn i ett bestyrkandeuppdrag ett
uttalande avsett att öka graden av förtroende hos de avsedda användarna utöver den
ansvariga parten om utfallet av utvärderingen eller mätningen av ett granskningsobjekt
mot kriterier.
Påståendebaserade bestyrkandeuppdrag
I ett påståendebaserat bestyrkandeuppdrag utförs utvärderingen eller mätningen av
granskningsobjektet av den ansvariga parten och information om granskningsobjektet
är i form av ett påstående av den ansvariga parten, vilket görs tillgängligt för de avsedda
användarna.
I ett påståendebaserat uppdrag krävs oberoende av den ansvariga parten, som är
ansvarig för information om granskningsobjektet och kan vara ansvarig för granskningsobjektet.
I de påståendebaserade bestyrkandeuppdrag där den ansvariga parten är ansvarig för
information om granskningsobjektet men inte för själva granskningsobjektet, krävs
oberoende av den ansvariga parten. Dessutom ska en utvärdering göras av eventuella
hot revisions- eller redovisningsföretaget har anledning att tro skapas av intressen och
relationer mellan en medlem i bestyrkandeteamet, revisions- eller redovisningsföretaget, ett nätverksföretag och den part som är ansvarig för granskningsobjektet.
Bestyrkandeuppdrag som föranleder direkt rapportering
I ett bestyrkandeuppdrag som föranleder direkt rapportering gör revisorn antingen utvärderingen eller mätningen av granskningsobjektet direkt eller inhämtar ett uttalande
från den ansvariga part som gjort den utvärdering eller mätning som inte finns tillgänglig
FAR Akademi
77
78 IESBAS ETIKKOD
DEL B
för de avsedda användarna. Information om granskningsobjektet tillhandahålls till de
avsedda användarna i bestyrkanderapporten.
I ett bestyrkandeuppdrag som föranleder direkt rapportering krävs oberoende av den
ansvariga part som är ansvarig för granskningsobjektet.
Flera ansvariga parter
I både påståendebaserade bestyrkandeuppdrag och bestyrkandeuppdrag som föranleder direkt rapportering kan det finnas flera ansvariga parter. Exempelvis kan en revisor
få en förfrågan om att bestyrka upplagestatistik per månad för ett antal oberoende ägda
dagstidningar. Uppdraget kan vara ett påståendebaserat bestyrkandeuppdrag där varje
dagstidning mäter sin upplaga och statistiken redovisas i ett påstående som finns tillgängligt för de avsedda användarna. Alternativt kan uppdraget vara ett bestyrkandeuppdrag som föranleder direkt rapportering där det inte finns något påstående och det
kan finnas ett skriftligt uttalande från dagstidningarna eller inte finnas något sådant.
Vid sådana uppdrag, när revisions- eller redovisningsföretaget fastställer om det är
nödvändigt att tillämpa villkoren i avsnitt 291 på varje ansvarig part kan revisions- eller
redovisningsföretaget beakta om ett intresse eller en relation mellan revisions- eller redovisningsföretaget, eller en medlem i bestyrkandeteamet, och en viss ansvarig part
skulle ge upphov till ett hot mot oberoendet som inte är obetydligt och oviktigt inom ramen för informationen om granskningsobjektet. Då beaktas
a) väsentligheten i information om granskningsobjektet (eller granskningsobjektet) för
vilket den särskilda ansvariga parten är ansvarig, och
b) hur stort allmänhetens intresse är, när det gäller uppdraget.
Om revisions- eller redovisningsföretaget fastställer att hotet mot oberoende som uppstår på grund av en sådan relation med en viss ansvarig part skulle vara obetydligt och
oviktigt, behöver det inte vara nödvändigt att använda alla villkor i detta avsnitt på denna
ansvariga part.
Exempel
Följande exempel har utarbetats för att visa tillämpningen av avsnitt 291. Det förutsätts
att kunden inte också är revisionskund hos revisions- eller redovisningsföretaget eller ett
nätverksföretag.
Ett revisions- eller redovisningsföretag har fått i uppdrag att ge säkerhet om de totala
bevisade oljereserverna för tio oberoende företag. Varje företag har utfört geografiska
och tekniska undersökningar för att fastställa sina reserver (granskningsobjektet). Det
finns fastställda kriterier för att fastställa när en reserv bedöms vara en bevisad reserv,
och revisorn bestämmer att dessa kriterier är passande kriterier för uppdraget.
De bevisade reserverna för varje företag per den 31 december 20X0 var som följer:
FAR Akademi
IESBAS ETIKKOD
DEL B
Bevisade oljereserver,
tusental fat
Företag 1
5.200
Företag 2
725
Företag 3
3.260
Företag 4
15.000
Företag 5
6.700
Företag 6
39.126
Företag 7
345
Företag 8
175
Företag 9
24.135
Företag 10
9.635
Summa
104.301
Uppdraget skulle kunna struktureras på olika sätt:
Påståendebaserade uppdrag
A1 Varje företag mäter sina reserver och gör en försäkran till revisions- eller redovisningsföretaget och avsedda användare.
A2 Ett annat företag än dessa företag mäter reserverna och gör en försäkran till revisions- eller redovisningsföretaget och avsedda användare.
Uppdrag som föranleder direkt rapportering
D1 Varje företag mäter reserverna och lämnar ett skriftligt uttalande till revisions- eller
redovisningsföretaget som mäter företagets reserver mot de fastställda kriterierna
för att mäta bevisade reserver. Uttalandet är inte tillgängligt för de avsedda användarna.
D2 Revisions- eller redovisningsföretaget mäter reserverna för några av företagen.
Tillämpning av metoden
A1 Varje företag mäter sina reserver och gör en försäkran till revisions- eller
redovisningsföretaget och avsedda användare
Det finns flera ansvariga parter i uppdraget (Företag 1–10). När revisions- eller redovisningsföretaget fastställer om det är nödvändigt att tillämpa oberoendevillkoren på alla
företag kan revisions- eller redovisningsföretaget beakta om ett intresse eller en relation
med ett visst företag skulle ge upphov till ett hot mot oberoendet som inte är på en godtagbar nivå. Då beaktas faktorer som:
x väsentligheten i företagets bevisade reserver i förhållande till de totala reserverna
som rapporteringen gäller, och
x graden av allmänhetens intresse för uppdraget (punkten 291.28).
Exempelvis står Företag 8 för 0,17 procent av de totala reserverna, varför en affärsrelation eller ett intresse i Företag 8 skulle ge upphov till ett mindre hot än en liknande
relation med Företag 6, som står för cirka 37,5 procent av reserverna.
Efter att ha fastställt de företag för vilka oberoendekraven gäller, måste bestyrkandeteamet och revisions- eller redovisningsföretaget vara oberoende av de ansvariga parter
som skulle anses vara bestyrkandekunden (punkten 291.28).
FAR Akademi
79
80 IESBAS ETIKKOD
DEL C
A2 Ett annat företag än dessa företag mäter reserverna och tillhandahåller ett påstående
till revisions- eller redovisningsföretaget och avsedda användare
Revisions- eller redovisningsföretaget ska vara oberoende av företaget som mäter reserverna och tillhandahåller ett påstående till revisions- eller redovisningsföretaget och
till avsedda användare (punkten 291.19). Det företaget är inte ansvarigt för granskningsobjektet och därför ska en utvärdering göras av eventuella hot revisions- eller redovisningsföretaget har anledning att tro att intressen/relationer med den ansvariga parten för
granskningsobjektet (punkten 291.19) ger upphov till. Det finns flera ansvariga parter för
granskningsobjektet i det här uppdraget (Företag 1–10). Enligt vad som nämns i exempel
A1 ovan kan revisions- eller redovisningsföretaget beakta om ett intresse eller en relation
med ett visst företag skulle ge upphov till ett hot mot oberoendet som inte är på en godtagbar nivå.
D1 Varje företag ger revisions- eller redovisningsföretaget ett uttalande som mäter dess
reserver mot de fastställda kriterierna för mätning av bevisade reserver. Uttalandet är inte
tillgängligt för de avsedda användarna
Det finns flera ansvariga parter i uppdraget (Företag 1–10). När revisions- eller redovisningsföretaget fastställer om det är nödvändigt att tillämpa oberoendevillkoren på alla
företag kan revisions- eller redovisningsföretaget beakta om ett intresse eller en relation
med ett visst företag skulle ge upphov till ett hot mot oberoendet som inte är på en godtagbar nivå. Då beaktas faktorer som:
x väsentligheten i företagets bevisade reserver i förhållande till de totala reserverna
som rapporteringen gäller, och
x graden av allmänhetens intresse för uppdraget (punkt 291.28).
Exempelvis står Företag 8 för 0,17 procent av reserverna, så därför skulle en affärsrelation eller ett intresse i Företag 8 ge upphov till ett mindre hot än en liknande relation
med Företag 6, som står för cirka 37,5 procent av reserverna.
Efter att ha fastställt de företag för vilka oberoendekraven gäller, ska bestyrkandeteamet och revisions- eller redovisningsföretaget vara oberoende av de ansvariga parter
som skulle anses vara bestyrkandekunden (punkten 291.28).
D2 Revisions- eller redovisningsföretaget mäter reserverna för några av företagen
Tillämpningen är likadan som i exempel D1.
Del C Anställda
Avsnitt 300 Introduktion
300.1 I den här delen av koden beskrivs hur det principbaserade ramverk som återfinns i
del A i vissa situationer gäller för anställda. Däremot beskrivs inte alla de omständigheter
och relationer som en anställd kan stöta på, som ger eller kan ge upphov till hot mot efterlevnaden av grundläggande principer. Därför uppmuntras den anställda att vara uppmärksam på sådana omständigheter och relationer.
300.2 Investerare, fordringshavare, arbetsgivare och andra delar av affärslivet samt
myndigheter och allmänheten, kan alla komma att förlita sig på arbete som utförs av anställda. Anställda kan vara ensamt eller gemensamt ansvariga för upprättande och rapportering av finansiell och annan information, som både deras arbetsgivare och externa
parter kan komma att förlita sig på. De kan också vara ansvariga för att tillhandahålla effektiv finansiell styrning och kompetent rådgivning i olika affärsrelaterade frågor.
300.3 En anställd kan vara en avlönad medarbetare, en delägare, styrelseledamot (vare
sig de har verkställande uppgifter eller inte), en ägare-företagsledare, en volontär eller på
annat sätt arbeta för en eller flera arbetsgivare. Den juridiska formen av relationen med
arbetsgivaren, om det finns någon, har inte någon betydelse för det yrkesetiska ansvar
som åligger den anställda.
FAR Akademi
IESBAS ETIKKOD
DEL C
300.4 En anställd har ett ansvar att verka för de legitima målen hos sin arbetsgivare.
Koden vill inte hindra en anställd från att på rätt sätt uppfylla det ansvaret, utan behandlar
de omständigheter i vilka efterlevnaden av de grundläggande principerna kan äventyras.
300.5 En anställd kan inneha en ledande befattning i en organisation. Ju högre befattning, desto större förmåga och möjlighet att påverka händelser, metoder och inställningar. En anställd förväntas därför att uppmuntra en kultur som präglas av etik hos en
arbetsgivare, som betonar vikten som den högre ledningen lägger på etiskt uppträdande.
300.6 En anställd ska inte medvetet engagera sig i verksamhet, yrke eller aktivitet som
skadar eller kan skada integritet, objektivitet eller yrkets goda anseende och till följd av
detta inte skulle vara förenligt med de grundläggande principerna.
300.7 Efterlevnaden av de grundläggande principerna kan potentiellt hotas av en mängd
olika slags omständigheter och relationer. Hot kan placeras i en eller flera av följande
kategorier:
a) egenintresse,
b) självgranskning,
c) partsställning,
d) vänskap, och
e) skrämsel.
Dessa hot diskuteras ytterligare i del A i denna kod.
300.8 Exempel på omständigheter som kan ge upphov till egenintressehot för en anställd inbegriper följande:
x Ha ett ekonomiskt intresse i, eller ta emot ett lån eller en garanti av arbetsgivaren.
x Delta i program för incitamentsersättning som erbjuds av arbetsgivaren.
x Otillbörlig privat användning av företagstillgångar.
x Oro över anställningstrygghet.
x Kommersiellt tryck som ligger utanför arbetsgivaren.
300.9 Ett exempel på en omständighet som ger upphov till ett självgranskningshot för
en anställd är om han eller hon ska fastställa lämplig redovisning av ett företagsförvärv
efter att ha utfört den förstudie som var underlag för förvärvsbeslutet.
300.10 När anställda verkar för de legitima målen hos sina arbetsgivare, kan de marknadsföra organisationens ställning, förutsatt att eventuella uttalanden som görs vare sig
är osanna eller vilseledande. Sådana handlingar skulle normalt inte ge upphov till ett
partsställningshot.
300.11 Exempel på omständigheter som kan ge upphov till vänskapshot för en anställd
inbegriper följande:
x Att vara ansvarig för arbetsgivarens ekonomiska rapportering när en närstående
eller familjemedlem som är anställd av företaget fattar beslut som påverkar företagets finansiella rapportering.
x Långvarig anknytning till affärskontakter som påverkar affärsbeslut.
x Acceptera gåva eller förmån, såvida inte värdet är obetydligt och oviktigt.
300.12 Exempel på omständigheter som kan ge upphov till skrämselhot för en anställd
inbegriper följande:
x Hot om avsked eller ersättning av den anställda eller en närstående eller familjemedlem på grund av oenighet om tillämpningen av en redovisningsprincip eller sättet på vilket den finansiella informationen rapporteras.
x En dominant person som försöker påverka beslutsprocessen, t.ex. med avseende
på tilldelning av kontrakt eller tillämpningen av en redovisningsprincip.
300.13 Motåtgärder som kan eliminera eller minska hot till en godtagbar nivå kan delas
in två kategorier:
FAR Akademi
81
82 IESBAS ETIKKOD
a)
b)
DEL C
motåtgärder som skapas av professionen, lag eller annan författning, och
motåtgärder på arbetsplatsen.
Exempel på motåtgärder som skapas av professionen, lag eller annan författning beskrivs i punkt 100.14 i del A i denna kod.
300.14 Motåtgärder på arbetsplatsen inbegriper följande:
x Arbetsgivarens system för företagstillsyn eller andra tillsynsstrukturer.
x Arbetsgivarens program för etik och uppträdande.
x Rekryteringsrutiner hos arbetsgivaren som betonar vikten av att anställa kompetent
och skicklig personal.
x Starka interna kontroller.
x Lämpliga disciplinära åtgärder.
x Ledarskap som betonar vikten av etiskt uppträdande och förväntningen att medarbetare ska uppträda på ett etiskt sätt.
x Riktlinjer och rutiner för att införa och övervaka kvaliteten i medarbetarnas prestationer.
x Kommunikation vid rätt tidpunkt om arbetsgivarens riktlinjer och rutiner, däribland
eventuella ändringar i dem, till alla medarbetare samt lämplig utbildning om sådana
riktlinjer och rutiner.
x Riktlinjer och rutiner för att uppmuntra medarbetare och ge dem eget ansvar att ta
upp etiska frågor med ledande befattningshavare hos arbetsgivaren, utan oro för
vedergällning.
x Rådfråga en annan lämplig medlem.
300.15 I situationer där en anställd tror att andras oetiska uppträdande eller oetiska
handlingar kommer att fortsätta hos arbetsgivaren, ska den anställda överväga att inhämta juridisk rådgivning. I de extrema fall där alla tillgängliga motåtgärder har uttömts
och det inte går att minska hotet till en godtagbar nivå, kan en anställd dra slutsatsen att
det är lämpligt att säga upp sig från arbetsgivaren.
Avsnitt 310 Intressekonflikter
310.1 En anställd kan ställas inför en intressekonflikt när han eller hon genomför en
professionell aktivitet. En intressekonflikt ger upphov till ett hot mot objektiviteten och
kan ge upphov till hot mot andra grundläggande principer. Sådana hot kan uppstå när
x den anställda genomför en professionell aktivitet avseende ett visst förhållande åt
två eller flera parter vars intressen med avseende på det förhållandet står i konflikt
med varandra, eller
x det finns en konflikt mellan den anställdas intressen med avseende på det särskilda
förhållandet och intressena för en part åt vilken den anställda genomför den professionella aktiviteten avseende förhållandet.
En part kan vara en arbetsgivare, en leverantör, en kund, en långivare, en aktieägare eller
en annan part.
En anställd ska inte tillåta att en intressekonflikt äventyrar professionell eller affärsmässig bedömning.
310.2 Exempel på situationer i vilka intressekonflikter kan uppstå innefattar:
x Ingå i en företagsledning eller ha en styrande befattning åt två arbetsgivare och få
konfidentiell information av en arbetsgivare som skulle kunna användas av den anställda till fördel eller nackdel för den andra arbetsgivaren.
x Genomföra en professionell aktivitet åt var och en av två parter i ett delägarskap som
anlitar den anställda för att bistå dem i att upplösa samarbetet.
x Upprätta finansiell information åt vissa personer i ledningen för det företag där den
anställda arbetar, där dessa personer vill köpa ut företaget.
x Vara ansvarig för att välja en leverantör åt den anställdas arbetsgivare när en närstående till den anställda skulle kunna gynnas ekonomiskt av affären.
x Ha en styrande funktion hos en arbetsgivare som godkänner vissa investeringar åt
FAR Akademi
IESBAS ETIKKOD
DEL C
företaget där en av dessa särskilda investeringar kommer att öka värdet på den privata investeringsportföljen för den anställda eller en närstående.
310.3 När en anställd identifierar och utvärderar intressena och relationerna som kan ge
upphov till en intressekonflikt och vid behov vidtar motåtgärder, för att eliminera eller
minska hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna till en godtagbar nivå,
ska han eller hon använda professionellt omdöme och vara uppmärksam på alla intressen och relationer om vilka en omdömesgill och informerad extern part som beaktar alla
särskilda fakta och omständigheter som finns tillgängliga för den anställda vid den tidpunkten, sannolikt skulle dra slutsatsen att efterlevnaden av de grundläggande principerna kan äventyras.
310.4 När en anställd hanterar en intressekonflikt uppmuntras han eller hon att söka
vägledning hos arbetsgivaren eller från andra, t.ex. en yrkesorganisation, jurist eller annan medlem. När den anställda lämnar ut upplysningar eller information internt och söker
vägledning hos externa parter, ska han eller hon vara uppmärksam på de grundläggande
principerna om sekretess.
310.5 Om hotet som uppstår till följd av en intressekonflikt inte ligger på en godtagbar
nivå ska den anställda vidta motåtgärder för att eliminera hotet eller minska det till en
godtagbar nivå. Om motåtgärder inte kan minska hotet till en godtagbar nivå ska den
anställda avböja att genomföra eller upphöra med den professionella aktiviteten som
skulle leda till intressekonflikten, eller avsluta relevanta relationer eller avyttra relevanta
intressen för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå.
310.6 När en anställd identifierar om det föreligger eller kan uppstå en intressekonflikt
ska han eller hon vidta rimliga åtgärder för att fastställa
x karaktären på relevanta intressen och relationer mellan de berörda parterna, och
x karaktären på aktiviteten och dess följder för relevanta parter.
Karaktären på aktiviteterna och de relevanta intressena och relationerna kan förändras
över tid. Den anställda ska vara uppmärksam på sådana förändringar i syfte att identifiera
omständigheter som kan ge upphov till en intressekonflikt.
310.7 Om en intressekonflikt identifieras ska den anställda utvärdera
x betydelsen av relevanta intressen eller relationer, och
x betydelsen av de hot som uppstår när den professionella aktiviteten eller aktiviteterna genomförs. Generellt sett, ju mer direkt kopplingen är mellan den professionella aktiviteten och förhållandet som det råder en intressekonflikt om, desto mer
betydande kommer hotet mot objektiviteten och efterlevnaden av de andra grundläggande principerna att vara.
310.8 Den anställda ska vid behov vidta motåtgärder för att eliminera hoten mot efterlevnaden av de grundläggande principerna som intressekonflikten ger upphov till eller
minska dem till en godtagbar nivå. Beroende på de omständigheter som ger upphov till
intressekonflikten kan det vara lämpligt att vidta en eller flera av följande motåtgärder:
x Omstrukturera eller dela upp vissa ansvarsområden och plikter.
x Inhämta lämplig tillsyn, t.ex. agera under översyn av en styrelseledamot som är anställd i företaget eller en styrelseledamot som inte är anställd i företaget.
x Lämna beslutsprocessen avseende det förhållande som ger upphov till intressekonflikten.
x Rådfråga externa parter, t.ex. en yrkesorganisation, jurist eller annan medlem.
310.9 Dessutom är det normalt nödvändigt att upplysa relevanta parter, inklusive lämpliga nivåer hos arbetsgivaren, om konfliktens karaktär och, när motåtgärder krävs för att
minska hotet till en godtagbar nivå, att inhämta deras samtycke att den anställda genomför den professionella aktiviteten. Under vissa omständigheter kan samtycke vara
underförstått genom en parts agerande där den anställda har tillräckligt med belägg för
FAR Akademi
83
84 IESBAS ETIKKOD
DEL C
att dra slutsatsen att parterna känner till omständigheterna från början och har accepterat intressekonflikten, om de inte invänder mot den.
310.10 När upplysningen är muntlig eller samtycket är muntligt eller underförstått, bör
den anställda dokumentera karaktären på omständigheterna som ger upphov till intressekonflikten, de motåtgärder som vidtagits för att minska hoten till godtagbar nivå
och det inhämtade samtycket.
310.11 En anställd kan stöta på andra hot mot efterlevnaden av de grundläggande
principerna. Detta kan t.ex. ske vid upprättande eller rapportering av finansiell information till följd av oskäligt tryck från andra hos arbetsgivaren eller ekonomiska, affärsrelaterade eller privata relationer som familjemedlem eller närstående till den anställda
har med arbetsgivaren. Vägledning om hur sådana hot ska hanteras finns i avsnitt 320
och 340 i koden.
Avsnitt 320 Upprättande och rapportering av information
320.1 Anställda är ofta engagerade i upprättande och rapportering av information som
antingen kan bli offentlig eller användas av andra inom eller utanför arbetsgivaren. Sådan
information kan inbegripa finansiell information eller ledningsinformation, t.ex. prognoser och budgetar, finansiella rapporter, företagsledningens diskussion och analys samt
uttalandet från företagsledningen som revisorerna har fått under revisionen av företagets
finansiella rapporter. En anställd ska upprätta eller presentera sådan information rättvisande, ärligt och enligt relevanta standarder för yrkesutövningen så att informationen
kan förstås i sitt sammanhang.
320.2 En anställd som har ansvaret för upprättandet eller godkännandet av generella finansiella rapporter från en arbetsgivare ska förvissa sig om att dessa finansiella rapporter presenteras enligt tillämpliga standarder för finansiell rapportering.
320.3 En anställd ska vidta rimliga åtgärder för att upprätthålla information för vilken han
eller hon är ansvarig på ett sätt som:
a) tydligt beskriver den verkliga karaktären på affärstransaktioner, tillgångar eller skulder,
b) klassificerar och registrerar information på ett riktigt sätt i rätt tid, och
c) återger fakta korrekt och fullständigt i alla väsentliga avseenden.
320.4 Hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna, t.ex. egenintresse- eller
skrämselhot mot hederlighet, objektivitet eller professionell kompetens och vederbörlig
omsorg, uppstår när en anställd pressas att (antingen externt eller genom möjligheten till
privata fördelar) upprätta eller rapportera information på ett vilseledande sätt eller att
associeras till vilseledande information genom andras handlingar.
320.5 Betydelsen av sådana hot kommer att bero på faktorer som varifrån pressen
kommer och företagskulturen hos arbetsgivaren. Den anställda ska vara uppmärksam på
principen om hederlighet, som innebär en skyldighet för alla medlemmar att vara uppriktiga och ärliga i alla yrkes- och affärsrelationer. När hoten uppstår på grund av ersättnings- och incitamentsarrangemang är vägledningen i avsnitt 340 relevant.
320.6 Betydelsen av alla hot ska utvärderas och motåtgärder ska vid behov vidtas för att
eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå. Sådana motåtgärder inbegriper råd
från överordnade hos arbetsgivaren, revisionsutskottet eller de som har ansvar för företagets styrning, eller från relevant yrkesorganisation.
320.7 I de fall det inte går att minska hotet till en godtagbar nivå ska en anställd vägra att
vara eller att fortsätta vara associerad till den information den anställda har fastställt vara
vilseledande. En anställd kan utan vetskap vara förknippad med vilseledande information. När den anställda blir medveten om detta ska han eller hon vidta steg för att inte
längre vara förknippad med den informationen. När den anställda fastställer om det finns
FAR Akademi
IESBAS ETIKKOD
DEL C
ett rapporteringskrav kan han eller hon överväga att rådfråga en jurist. Dessutom kan den
anställda överväga att säga upp sig.
Avsnitt 330 Agera med tillräcklig sakkunskap
330.1 Den grundläggande principen om professionell kompetens och vederbörlig omsorg kräver att en anställd endast ska utföra betydelsefulla uppgifter för vilka den anställda har, eller kan inhämta, tillräcklig särskild utbildning eller erfarenhet. En anställd ska
inte avsiktligt vilseleda en arbetsgivare om sin kunskapsnivå eller erfarenhet, och inte
heller ska han eller hon underlåta att när så krävs be om råd och hjälp av specialister.
330.2 Omständigheter som ger upphov till ett hot mot en anställd som utför plikter med
lämplig professionell kompetens och vederbörlig omsorg inbegriper att ha:
x Otillräckligt med tid för att korrekt utföra eller slutföra de relevanta uppgifterna.
x Ofullständig, begränsad eller på annat sätt otillräcklig information för att utföra
uppgifterna på rätt sätt.
x Otillräcklig erfarenhet eller utbildning.
x Otillräckliga resurser för rätt utförande av uppgifterna.
330.3 Betydelsen av hotet beror på faktorer som i vilken omfattning den anställda arbetar med andra, den anställdas ställning i företaget samt graden av övervakning och
granskning som tillämpas på arbetet. Hotets betydelse ska utvärderas och motåtgärder
vid behov vidtas för att eliminera hotet eller minska det till en godtagbar nivå. Exempel på
sådana motåtgärder är:
x Inhämta ytterligare råd eller utbildning.
x Säkerställa att det finns tillräckligt med tid för att utföra de relevanta uppgifterna.
x Inhämta stöd från någon med nödvändig sakkunskap.
x Där så är lämpligt rådfråga:
– överordnade hos arbetsgivaren,
– oberoende specialister, eller
– en relevant yrkesorganisation.
330.4 När hot inte kan elimineras eller minskas till en godtagbar nivå, ska anställda
fastställa om de ska vägra att utföra uppgifterna i fråga. Om den anställda bestämmer att
vägran är lämpligt, ska skälen till detta tydligt kommuniceras.
Avsnitt 340 Ekonomiska intressen
340.1 Anställda kan ha ekonomiska intressen, inklusive sådana som uppstår vid ersättnings- eller incitamentsarrangemang, eller kan känna till närståendes eller familjemedlemmars ekonomiska intressen som, under vissa omständigheter, kan ge upphov till
hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna. Exempel: egenintressehot mot
objektiviteten eller tystnadsplikten kan uppstå genom förekomsten av motiv och möjlighet att manipulera priskänslig information med ekonomisk vinning som syfte. Exempel
på omständigheter som kan ge upphov till egenintressehot inbegriper situationer där
den anställda eller en närstående eller familjemedlem:
x Har ett direkt eller indirekt ekonomiskt intresse i arbetsgivaren och värdet på det
ekonomiska intresset direkt kan påverkas av beslut som fattas av den anställda i
fråga.
x Har rätt till resultatrelaterad bonus och värdet på den bonusen direkt kan påverkas
av beslut som fattas av den anställda i fråga.
x Har, direkt eller indirekt, rätt till aktier eller aktieoptioner i arbetsgivaren och värdet på
dem direkt skulle kunna påverkas av beslut som fattas av den anställda i fråga.
x På annat sätt deltar i ersättningsarrangemang med incitament att uppnå resultatmål
eller stödja ansträngningar att maximera värdet på arbetsgivarens aktier, t.ex. genom att delta i långsiktiga incitamentsprogram som är kopplade till att vissa resultatvillkor uppfylls.
340.2 Egenintressehot som uppstår vid ersättnings- eller incitamentsarrangemang kan
FAR Akademi
85
86 IESBAS ETIKKOD
DEL C
förvärras ytterligare genom tryck från överordnade eller kollegor hos arbetsgivaren som
deltar i samma arrangemang. Exempel: sådana arrangemang ger ofta deltagare rätt att
bli tilldelade aktier i arbetsgivaren till liten eller ingen kostnad för den anställda förutsatt
att vissa resultatkriterier har uppnåtts. I vissa fall kan värdet på de tilldelade aktierna vara
betydligt högre än grundlönen för den anställda.
340.3 En anställd ska inte manipulera information eller använda konfidentiell information
för personlig vinning eller för andras ekonomiska vinning. Ju högre befattning den anställda har desto större förmåga och möjlighet att påverka den finansiella rapporteringen
och beslutsfattandet och desto större tryck kan det finnas från överordnade och kollegor
på att manipulera information. I sådana situationer ska den anställda vara särskilt uppmärksam på principen om hederlighet, som innebär en skyldighet för alla medlemmar att
vara uppriktiga och ärliga i alla yrkes- och affärsrelationer.
340.4 Betydelsen av eventuellt hot som uppkommer på grund av ekonomiska intressen
ska utvärderas och motåtgärder vid behov användas för att eliminera hotet eller minska
det till en godtagbar nivå. När en anställd utvärderar betydelsen av eventuellt hot och vid
behov fastställer lämpliga motåtgärder som ska vidtas, ska han eller hon utvärdera intressets karaktär. Detta innefattar att utvärdera betydelsen av intresset. Vad som utgör
ett betydande intresse kommer att bero på de privata omständigheterna. Exempel på
motåtgärder är:
x Riktlinjer och rutiner för ett utskott, som är oberoende av företagsledningen, för att
fastställa nivån på eller formen för ersättningen till den högsta ledningen.
x Upplysningar om alla relevanta intressen och om eventuella planer på att utnyttja
tilldelningar eller handla i relevanta aktier till de som har ansvar för företagets styrning hos arbetsgivaren, enligt eventuella interna riktlinjer.
x Rådfråga, där så är tillämpligt, överordnade hos arbetsgivaren.
x Rådfråga, där så är tillämpligt, de som har ansvar för företagets styrning hos arbetsgivaren och relevanta yrkesorganisationer.
x Interna och externa granskningsåtgärder.
x Uppdaterad utbildning i yrkesetiska frågor och om juridiska restriktioner och andra
bestämmelser som rör potentiell insiderhandel.
Avsnitt 350 Erbjudanden
Få erbjudanden
350.1 En anställd eller en närstående eller familjemedlem kan få ett erbjudande. Dessa
erbjudanden kan ha olika former, däribland gåvor, gästfrihet, förmåner och otillbörliga
vädjanden till vänskap eller lojalitet.
350.2 Sådana erbjudanden kan ge upphov till hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna. När en anställd eller en närstående eller familjemedlem får ett sådant
erbjudande ska situationen utvärderas. Egenintressehot mot objektiviteten eller sekretessen uppstår när ett erbjudande görs i syfte att otillbörligt påverka handlingar eller beslut, uppmuntra till olagligt eller oärligt uppträdande eller inhämta konfidentiell information. Skrämselhot mot objektiviteten eller tystnadsplikten skapas om ett sådant erbjudande accepteras och följs av hot om att göra erbjudandet offentligt och skada anseendet för antingen den anställda i fråga eller en närstående eller familjemedlem.
350.3 Förekomsten och betydelsen av eventuella hot beror på karaktären på, värdet på
och avsikten med erbjudandet. Om en omdömesgill och informerad extern part som
beaktar alla särskilda fakta och omständigheter skulle bedöma erbjudandet som obetydligt och inte avsett att uppmuntra oetiskt uppträdande, kan en anställd dra slutsatsen
att erbjudandet har gjorts inom ramen för den normala affärsverksamheten och kan
normalt dra slutsatsen att det inte är ett betydande hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna.
350.4 Betydelsen av eventuella hot ska utvärderas och motåtgärder vid behov vidtas för
FAR Akademi
IESBAS ETIKKOD
DEFINITIONER
att eliminera eller minska dem till en godtagbar nivå. När hoten inte kan elimineras eller
minskas till en godtagbar nivå genom att motåtgärder vidtas ska en anställd inte acceptera erbjudandet. Eftersom faktiska eller synbara hot mot efterlevnaden av de grundläggande principerna inte bara uppstår när ett erbjudande accepteras, utan ibland utifrån
det faktum att erbjudandet görs, ska ytterligare motåtgärder vidtas. En anställd ska utvärdera eventuella hot som uppstår på grund av sådana erbjudanden och fastställa om
han eller hon ska vidta en eller flera av följande åtgärder:
a) omedelbart informera högre ledningsnivåer eller styrelsen för arbetsgivaren när sådana erbjudanden har gjorts,
b) informera externa parter om erbjudandet – t.ex. en yrkesorganisation eller arbetsgivaren till den person som har gjort erbjudandet, men den anställda kan överväga
att inhämta juridisk rådgivning innan han eller hon vidtar en sådan åtgärd,
c) genast informera närstående eller familjemedlemmar om relevanta hot och motåtgärder i de fall de potentiellt befinner sig i positioner som kan leda till erbjudanden,
t.ex. till följd av deras anställningssituation, och
d) informera högre ledningsnivåer eller styrelsen hos arbetsgivaren i de fall närstående
eller familjemedlemmar är anställda av konkurrenter eller potentiella leverantörer till
den organisationen.
Lämna erbjudanden
350.5 En anställd kan komma att befinna sig i en situation där han eller hon förväntas,
eller utsätts för tryck att, lämna erbjudanden för att påverka bedömningen eller beslutsprocessen hos en enskild person eller organisation, eller inhämta konfidentiell information.
350.6 Ett sådant tryck kan komma inifrån arbetsgivaren, t.ex. från en kollega eller överordnad. Det kan också komma från en person utifrån eller en organisation som föreslår
handlingar eller affärsbeslut som skulle vara fördelaktiga för arbetsgivaren, och möjligen
otillbörligt påverka den anställda.
350.7 En anställd ska inte lämna ett erbjudande i syfte att otillbörligt påverka en extern
parts professionella omdöme.
350.8 I de fall trycket att lämna ett oetiskt erbjudande kommer inifrån arbetsgivaren, ska
den anställda följa principerna och vägledningen om lösning av etiska konflikter som
anges i del A i denna kod.
Definitioner
I IESBAs Etikkod har uttrycken nedan följande betydelser:
Anställd
En medlem som är anställd eller engagerad i en verkställande
Professional
eller icke verkställande funktion inom områden som handel, inaccountant in business dustri, tjänster, offentlig sektor, utbildning, ideell sektor, tillsynsorgan eller yrkesorganisationer eller en medlem som har ett avtal
med sådana företag.
Ansvarig revisor
Delägare eller annan person i revisionsföretaget som är ansvarig
Engagement partner
för uppdraget och dess utförande samt för den rapport som
lämnas för revisionsföretagets räkning och som, där så krävs,
har rätt behörighet från en yrkesorganisation, tillsynsmyndighet
eller annan myndighet.
Befintlig uppdragstagare
Existing accountant
En medlem som för närvarande har ett revisionsuppdrag eller
utför redovisnings-, beskattnings- och rådgivningstjänster eller
liknande professionella tjänster åt en kund.
Bestyrkandekund
Assurance client
Den person (eller de personer) som:
a) i ett uppdrag som föranleder direkt rapportering, är ansvarig
för granskningsobjektet, eller
FAR Akademi
87
88 IESBAS ETIKKOD
DEFINITIONER
b) i ett påståendebaserat uppdrag är ansvarig för informationen om granskningsobjektet och kan vara ansvarig för
granskningsobjektet.
Bestyrkandeteam
Assurance team
a) Alla medlemmar i uppdragsteamet för bestyrkandeuppdraget.
b) Alla andra inom ett revisions- eller redovisningsföretag som
direkt kan påverka utfallet av bestyrkandeuppdraget, däribland
i
de som rekommenderar ersättning till, eller som direkt
övervakar, leder eller på annat sätt har uppsyn över ansvarig revisor i samband med utförandet av bestyrkandeuppdraget,
ii de som tillhandahåller rådgivning rörande tekniska eller
branschspecifika frågor, affärer eller händelser till bestyrkandeuppdraget, och
iii de som tillhandahåller kvalitetskontroll i bestyrkandeuppdraget, innefattande de som utför den uppdragsanknutna kvalitetskontrollen för bestyrkandeuppdraget.
Bestyrkandeuppdrag Ett uppdrag där en revisor uttalar en slutsats avsedd att öka
Assurance engraden av förtroende hos andra avsedda användare än den angagement
svariga parten rörande resultatet av utvärderingen eller mätningen av granskningsobjekt mot kriterier.
(För vägledning om bestyrkandeuppdrag se Ramverk för bestyrkandeuppdrag som är utfärdat av International Auditing and
Assurance Standards Board. Där beskrivs ett bestyrkandeuppdrags delar och mål samt identifieras de uppdrag för vilka ISA
(International Standards on Auditing), ISRE (International Standards on Review Engagements) och ISAE (International Standards on Assurance Engagements) gäller.)
Börsnoterat företag
Listed entity
Ett företag vars aktier, andelar eller skuldebrev är noterade på en
officiell börs eller är föremål för handel som följer bestämmelser
på en officiell börs eller liknande organ.
De som har ansvar för
företagets styrning
Those charged with
governance
Den eller de personer eller den eller de organisationer som har
ansvar för att utöva tillsyn över företagets strategiska inriktning
samt förpliktelser som sammanhänger med företagets skyldigheter. Detta innefattar tillsyn över processen för finansiell rapportering. För vissa företag i vissa jurisdiktioner kan de som har
ansvar för företagets styrning (styrelsen) innefatta ledningspersonal, t.ex. ledningspersoner som ingår i styrelsen i ett privat
företag eller i ett företag i den offentliga sektorn eller en ägare/
företagsledare.
Direkt ekonomiskt
Ett ekonomiskt intresse som:
a) ägs direkt av och står under bestämmande inflytande av en
intresse
enskild person eller ett företag (däribland av andra diskreDirect financial interest
tionärt förvaltade intressen), eller
b) innehas genom ett fondföretag, konkursbo, stiftelse eller
annan mellanhand över vilket den enskilda personen eller
företaget inte har bestämmande inflytande eller förmågan
att påverka investeringsbeslut.
FAR Akademi
IESBAS ETIKKOD
DEFINITIONER
Ekonomiskt intresse
Financial interest
Ett intresse i en aktie eller annat värdepapper, obligationslån, lån
eller annat skuldinstrument i ett företag, inklusive rättigheter och
skyldigheter att förvärva ett sådant intresse och sådana derivat
som är direkt relaterade till sådant intresse.
Extern specialist
External expert
En enskild person (som inte är delägare eller revisor, även en tillfälligt anställd, i revisions- eller redovisningsföretaget eller ett
nätverksföretag) eller en organisation med färdigheter, kunskap
och erfarenhet av annat område än redovisning och revision och
vars arbete inom det området används i syfte att underlätta för
revisorn att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis.
Familjemedlem
Close family
En förälder, ett barn eller syskon som inte är ”närstående”, dvs.
någon som man inte är underhållsskyldig för (se definitionen
nedan).
Finansiella rapporter
Financial statements
En strukturerad framställning av historisk finansiell information,
innefattande tillhörande noter, avsedd att informera om ett företags ekonomiska resurser eller förpliktelser vid en viss tidpunkt
eller förändringarna i dessa för en tidsperiod enligt ett ramverk
för finansiell rapportering. De tillhörande noterna innefattar vanligen en sammanfattning av betydelsefulla redovisningsprinciper och andra upplysningar. Termen kan avse fullständiga finansiella rapporter men kan också avse en enskild finansiell rapport,
t.ex. en balansräkning eller i en uppställning med intäkter och
kostnader samt tillhörande upplysningar.
Finansiella rapporter
för särskilt syfte
Special purpose
financial statements
Finansiella rapporter
om vilka revisionseller redovisningsföretaget gör ett
uttalande
Financial statements
on which the firm will
express an opinion
Finansiella rapporter som har upprättats enligt ett ramverk för
finansiell rapportering avsett att uppfylla behoven av finansiell
information hos angivna användare.
Företag av allmänt
intresse
Public interest entity
a) Ett börsnoterat företag.
b) Ett företag:
i som enligt lag eller annan författning definieras som ett
företag av allmänt intresse, eller
ii för vilket revision enligt lag eller annan författning måste
utföras genom iakttagelse av samma oberoendekrav
som gäller vid revision av börsnoterade företag. Sådan
författning kan vara utfärdad av relevant tillsynsmyndighet, vilket innefattar en normgivande organisation.
Godtagbar nivå
Acceptable level
En nivå om vilken en omdömesgill och informerad tredje man
som beaktar alla särskilda fakta och omständigheter som finns
tillgängliga för medlemmen vid tidpunkten i fråga sannolikt
skulle dra slutsatsen att efterlevnaden av de grundläggande
principerna inte äventyras.
Granskningskund
Review client
Ett företag åt vilket ett revisions- eller redovisningsföretag utför
en översiktlig granskning.
När det gäller ett enskilt företag, de finansiella rapporterna för
det företaget. När det gäller de konsoliderade finansiella rapporterna, som också kallas koncernredovisning, de konsoliderade finansiella rapporterna.
FAR Akademi
89
90 IESBAS ETIKKOD
DEFINITIONER
Granskningsteam
Review team
a) Alla medlemmar i uppdragsteamet för granskningsuppdraget.
b) Alla andra i ett revisions- eller redovisningsföretag som direkt kan påverka utfallet av granskningsuppdraget, däribland:
i
de som rekommenderar ersättning till, eller som direkt
övervakar, leder eller på annat sätt har uppsyn över ansvarig revisor i samband med utförandet av granskningsuppdraget (innefattande dem på alla successivt
högre nivåer över ansvarig revisor ända till den person
som är revisions- eller redovisningsföretagets huvuddelägare eller Managing Partner (verkställande direktör
eller motsvarande),
ii de som tillhandahåller rådgivning rörande tekniska eller
branschspecifika frågor, affärer eller händelser för uppdraget, och
iii de som tillhandahåller kvalitetskontroll i uppdraget, innefattande de som utför den uppdragsanknutna kvalitetskontrollen för uppdraget.
c) Alla de i ett nätverksföretag som direkt kan påverka utfallet
av granskningsuppdraget.
Granskningsuppdrag Ett bestyrkandeuppdrag (en översiktlig granskning), utfört enligt
Review engagement
International Standards on Review Engagements eller motsvarande, i vilket en revisor uttalar en slutsats om huruvida, utifrån
åtgärder som inte ger alla bevis som skulle krävas i en revision,
något har kommit till revisorns kännedom som får revisorn att tro
att de finansiella rapporterna inte har upprättats, i alla väsentliga
avseenden, enligt ett tillämpligt ramverk för finansiell rapportering.
Historisk finansiell
information
Historical financial
information
Information uttryckt i finansiella termer om ett särskilt företag, i
första hand hämtad från det företagets redovisningssystem, om
ekonomiska händelser som har inträffat under tidigare perioder
eller om ekonomiska förhållanden eller omständigheter vid tidigare tidpunkter.
Indirekt ekonomiskt
intresse
Indirect financial
interest
Ett ekonomiskt intresse som innehas genom ett fondföretag,
konkursbo, stiftelse eller annan mellanhand över vilket individen
eller företaget inte har bestämmande inflytande eller förmåga att
påverka investeringsbeslut.
Kontor
Office
En tydlig delgrupp, vare sig den är uppdelad geografiskt eller
efter verksamheter.
Medlem
Professional
accountant
En person som är medlem i ett medlemsorgan i IFAC.
Medlem
Professional
accountant in public
practice
En medlem, oavsett kategori (t.ex. revision, skatter eller konsultverksamhet) i ett revisions- eller redovisningsföretag eller
företag med nära anknytning.
FAR Akademi
IESBAS ETIKKOD
DEFINITIONER
Nyckelmedarbetare
Key audit partner
Den ansvariga revisorn, den person som är ansvarig för den
uppdragsanknutna kvalitetskontrollen, samt eventuella andra
ansvariga revisorer om sådana finns, i uppdragsteamet, som
fattar viktiga beslut eller gör bedömningar om betydelsefulla
frågor avseende revisionen av de finansiella rapporter om vilka
revisions- eller redovisningsföretaget ska göra ett uttalande.
Beroende på omständigheterna och rollen för personerna i revisionen, kan ”andra ansvariga revisorer” t.ex. innefatta ansvariga revisorer som har ansvar för betydelsefulla dotterföretag
eller divisioner.
Närstående
Immediate family
En make/maka (eller motsvarande) eller någon som man är underhållsskyldig för.
Närstående företag
Related entity
Ett företag som har någon av nedanstående relationer med
kunden:
a) Ett företag som har direkt eller indirekt bestämmande inflytande över kunden om kunden är väsentlig för detta företag.
b) Ett företag med ett direkt ekonomiskt intresse i kunden om
det företaget har betydande inflytande över kunden och intresset i kunden är väsentligt för detta företag.
c) Ett företag över vilket kunden har direkt eller indirekt bestämmande inflytande.
d) Ett företag i vilket kunden, eller ett närstående företag till
kunden enligt c ovan, har ett direkt ekonomiskt intresse som
ger det betydande inflytande över detta företag och intresset är väsentligt för kunden och dess närstående företag
i c.
e) Ett företag som står under bestämmande inflytande tillsammans med kunden (ett systerföretag), om systerföretaget och kunden båda är väsentliga för det företag som har
bestämmande inflytande över både kunden och systerföretaget.
Nätverk
Network
En större struktur:
a) som syftar till samarbete, och
b) som klart syftar till vinst- eller kostnadsdelning eller har gemensamt ägande, gemensam styrning eller ledning, gemensamma riktlinjer och rutiner för kvalitetskontroll, gemensam affärsstrategi, använder ett gemensamt varumärkesnamn eller gemensamt använder en betydande andel professionella resurser.
Nätverksföretag
Network entity
Ett revisions- eller redovisningsföretag eller företag som tillhör
ett nätverk.
Oberoende
Independence
Oberoende är:
a) Faktiskt oberoende – det tillstånd som tillåter att ett uttalande kan göras utan påverkan av faktorer som skulle kunna
påverka professionellt omdöme, vilket innebär att en person
kan uppträda hederligt, vara objektiv och förhålla sig professionellt skeptisk.
FAR Akademi
91
92 IESBAS ETIKKOD
DEFINITIONER
b) Synbart oberoende – undvikande av fakta och omständigheter som är så betydelsefulla att en omdömesgill och informerad tredje man, som beaktar alla särskilda fakta och
omständigheter, sannolikt skulle dra slutsatsen att integriteten, objektiviteten eller professionell skepsis hos ett
revisions- eller redovisningsföretag, eller en medlem i uppdragsteamet, har äventyrats.
Professionell
aktivitet
Professional activities
En aktivitet som kräver redovisningskunskaper eller näraliggande kunskaper som utförs av en medlem eller en anställd, däribland redovisning, revision, beskattning, managementkonsulttjänster och finanstjänster.
Professionella
tjänster
Professional services
Professionella aktiviteter som utförs åt kunder.
Reklam
Advertising
Kommunikation till allmänheten av information om de tjänster
eller färdigheter som erbjuds av medlemmar där syftet är att sälja
professionella tjänster.
Resultatbaserat
arvode
Contingent fee
Ett arvode som beräknas på i förväg fastställd grund avseende
utfallet av en affär eller resultatet av de tjänster som revisionseller redovisningsföretaget har utfört. Ett arvode som är fastställt
av domstol eller annan offentlig myndighet är inte ett resultatbaserat arvode.
a) En enmansbyrå, ett handelsbolag eller ett aktiebolag bestående av medlemmar.
b) Ett företag som kontrollerar sådana företag genom ägande,
ledning eller på annat sätt.
c) Ett företag som kontrolleras av sådana företag genom
ägande, ledning eller på annat sätt.
Revisions- eller
redovisningsföretag
Firm
Revisionskund
Audit client
Revisionsteam
Audit team
Ett företag åt vilket ett revisions- eller redovisningsföretag utför
ett revisionsuppdrag. I de fall kunden är ett börsnoterat företag
avses med revisionskund även kundens närstående företag. I de
fall kunden inte är ett börsnoterat företag, avses med revisionskund de närstående företag som kunden har direkt eller indirekt
bestämmande inflytande över.
a) Alla medlemmar i uppdragsteamet för revisionsuppdraget.
b) Alla andra inom ett revisions- eller redovisningsföretag som
direkt kan påverka utfallet av revisionsuppdraget, däribland:
i
de som rekommenderar ersättning till, eller som direkt
övervakar, leder eller på annat sätt har uppsyn över ansvarig revisor i samband med utförandet av revisionsuppdraget (innefattande dem på alla successivt högre
nivåer över ansvarig revisor ända till den person som är
revisions- eller redovisningsföretagets huvuddelägare
eller Managing Partner (verkställande direktör eller
motsvarande),
ii de som tillhandahåller rådgivning rörande tekniska eller
branschspecifika frågor, affärer eller händelser till uppdraget, och
iii de som tillhandahåller kvalitetskontroll i uppdraget, innefattande de som utför den uppdragsanknutna kvalitetskontrollen för uppdraget.
c) Alla inom ett nätverksföretag som direkt kan påverka utfallet
av revisionsuppdraget.
FAR Akademi
IESBAS ETIKKOD
Revisionsuppdrag
Audit engagement
IKRAFTTRÄDANDE
Ett bestyrkandeuppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet, i vilket en revisor gör ett uttalande om huruvida finansiella
rapporter har upprättats, i alla väsentliga avseenden (eller ger en
sann och rättvisande bild i alla väsentliga avseenden) enligt ett
tillämpligt ramverk för finansiell rapportering, såsom ett uppdrag
som utförs enligt International Standards on Auditing. Detta innefattar en lagstadgad revision, som är en revision som krävs
enligt lag eller annan författning.
Styrelseledamot eller De som har ansvar för företagets styrning eller motsvarande
högre befattningsbefogenhet, oavsett titel, vilket kan variera från jurisdiktion till
havare
jurisdiktion.
Director or officer
Uppdragsanknuten
kvalitetskontroll
Engagement quality
control review
En process avsedd att ge en objektiv utvärdering, senast det
datum rapporten lämnas, av de betydelsefulla bedömningar
som uppdragsteamet har gjort och av de slutsatser teamet har
kommit fram till vid utformningen av rapporten.
Uppdragsteam5
Engagement team
Alla delägare och medarbetare som utför uppdraget samt
eventuella personer som har anlitats av revisions- eller redovisningsföretaget eller ett nätverksföretag för att utföra bestyrkandeåtgärder i uppdraget. Denna definition innefattar inte externa
specialister som har anlitats av revisions- eller redovisningsföretaget eller ett nätverksföretag.
Uppdragsteam6
Engagement team
Alla delägare och medarbetare som utför uppdraget samt
eventuella personer som har anlitats av revisionsföretaget eller
ett nätverksföretag för att utföra bestyrkandeåtgärder i uppdraget. Denna definition innefattar inte externa specialister som har
anlitats av revisions- eller redovisningsföretaget eller ett nätverksföretag. Termen ”uppdragsteam” innefattar inte heller enskilda personer hos kundens internrevision som tillhandahåller
direkt hjälp vid ett revisionsuppdrag när den externa revisorn
följer kraven i ISA 610 (omarbetad 2013), Använda arbete som
har utförts av internrevisionen.7
Ikraftträdande
Förutom den ändrade definitionen av ”uppdragsteam” som träder i kraft för revisioner av finansiella
rapporter för perioder som slutar den 15 december 2014 eller senare är denna kod i kraft.
5
Denna definition gäller för revisioner av finansiella rapporter för räkenskapsperioder som slutar före den 15
december 2014.
6
Den ändrade definitionen gäller för revisioner av finansiella rapporter för räkenskapsperioder som slutar efter
den 15 december 2014. Tidigare tillämpning är tillåten.
7
ISA 610 (omarbetad 2013) fastställer avgränsningar för användningen av direkt hjälp. Därför är användningen av direkt hjälp begränsad till situationer där den är tillåten.
FAR Akademi
93