Prästgårdens historia ”Nu är kyrkan uppförd på sina syllar och ovantill försedd med tak. Då skall man giva skötningsjord till kyrkan. Denna skall vara ett halvt markland jord och nio vagnslass äng. Sedan åkern försetts med gärdesgård och plöjts, skulle uppbyggandet av hus på prästgården företagas....” Ovanstående text är ett litet utdrag från Smålandslagen som tillkom i början på 1200-talet. Tyvärr går det inte att bestämma när Agunnaryds första prästgård kom till men första gången vi stöter på den är i 1538 års jordebok. Men historien sträcker sig säkerligen tillbaka till 1300-talets början. Ekenäs Prästgården har under 1300-talet kallats Ekenäs och 1330 skänker dåvarande kanikern Erlandus gården och dess inventarier till församlingen. Inventarierna bestod av två oxar, fyra kor, nitton får, ca femton tunnor säd, dessutom kläder och lösöre till ett värde av 12 öre. Namnet Ekenäs kom säkerligen av att det var gott om ekar på markerna, vilket finns än idag, och att näsen stack ut rätt långt i sjön, vattenståndet var ju betydligt högre då än vad det är idag. Hur var då prästgården? Säkert pampigt byggd, på kartan bredvid ser vi att gården på 1600-talets slut var omgärdad av byggnader. Ett byggsätt vi mest förknippar med Skåne. Byvägen har samma sträckning som idag men orostiderna var täta och kanske byggde man husen så här för att i någon mån skydda sig. På 1500-talet härjade danskarna i trakterna och flera gånger brann kyrkan och även prästgården. I gamla handlingar hittar man att prästen fick flytta till annat boende i trakten. Men efter att folket i bygden byggt upp husen igen kom prästen åter. Åskan slog ner För att inte hamna i varje renovering och återuppbyggnad flyttar vi fram till 1867. Det är lördagen den 14 september och plötsligt utan förvarning slår åskan ner i prästgården. Den ödelägger det mesta av gården mycket beroende på halm- och spåntak. Elden fick därmed ett hastigt förlopp och man kan förstå om kyrkoherden Reinhold Borgardt fick brått ur prästaslafen. Återuppbyggnaden kom igång relativt snabb. Det uppstod dock en liten tvist om vilken som skulle betala. Vid brandsynen hade kyrkoherdens 4hus och lösöre värderats till 199 riksdaler silvermynt och församlingens del till 878 riksdaler. Man beslutade att Borgardt skulle stå för en tredjedel av kostnaden och efter det att försäkringspengarna avräknats fick Borgardt lägga till 160 riksdaler. Ständiga reparationer Bara två år efter nybygget är prästgården åter på tapeten. Man hade inte tjärat taket sedan det byggdes, kakelugnar var bristfälliga och återigen stod församlingen för kostnader på lite över 100 riksdaler. Men 20 år senare är husen utsynta och man måste nu satsa på en nybyggnation. Ritningar tas fram och lån tas på 6.000 kronor med en amortering på 15 år. Byggnationen går ut på entreprenad men tyvärr får man inte in några anbud utan byggnadsdirektionen vänder sig till Johan Petersson Den här kartan är från 1692 och visar hur byggnationen vid och Salomon Roos i Viggsjö som såg ut. En imponerande byggnation som låg på efter viss tvekan åtar sig arbetet men prästgården samma plats som den nuvarande byggnaden. Den utskjudå till en kostnad av 6.500 kronor. tande delen i övre delen av kartan är Prästö. Symboliskt I oktober 1892 synade man in den har kyrkan ritats in eftersom den låg ett antal hundra meter nya prästgårdsbyggnaden. Tyvärr längre fram. i kartan: fick byggarna inte godkänt, fel papp Siffrorna 1. Prästgårdens huvudbyggnad fanns på taket, spisarna och dess 2. Ladugård, fähus, vedbod, bryggstuga osv. rörkopplingar fick inte godkänt och 10.Trädgårdsland. utöver detta en del garderober som 11. Humlegårdar. var slarvigt uppförda. Nu var det på tiden och så sent som 1898 fanns brister inte bara boningshuset som fick klagomål utan även reparationerna på la- kvar som man värderade till 234 kronor. dugården och här fick kyrkvärden Gustav Till detta behövdes virke och detta lovade Johannesson i Brogård och byggmästare innehavaren kyrkoherde Löfvander att man Berglund i Ryd i uppdrag att se till att bris- fick ta i boställets skog. Själva arbetslönen terna blev åtgärdade. Men allting drog ut tog man ur den numera sammanslagna byggnads-och magasinskassan samt lån ur orgelkassan. År 1900 brandförsäkrades sedan husen till 11.200 kronor med en årlig inbetalning av premierna under 24 år. Man kan säga att det näst intill varje år reparerades på prästbostället. Av-och tillträdessyn Prästfamiljen Löfvander var den som fick flytta in i den nybyggda prästgården. Kyrkoherde Löfvander dog den 22 november 1907 och fram till 1909 drevs sterbhuset av hustrun Ida. Men 1909 i maj tillträdde kyrkoherde Fingal Bexell och vid förättningen inställde sig kontraktsprosten G.W.Ekedahl, Ida Löfvander fanns med och församlingens valda ombud, nämndemannen (före detta) Magnus Bengtsson och hemmansägaren Gustaf Johansson. Vid den här synen fanns brister för runt 620 kronor som församlingen fick stå för. Fingal Bexell yrkade på ersättning för underlåten dikning under de nio år Löfvander haft prästgården, för utebliven sådd på elva hektar, för förfallna gärdsgårdar, för vägar, för rensning av buskar och bortforslande av jord och sten i och omkring prästgården. För att åtgärda dessa brister begärde Bexell 815 kronor vilket Ida Löfvander godkände. 1977 hade komministern Lars Kull målat prästgården rosa. I folkmun blev den kallad ”Skärgården”. Men se detta skulle man inte gjort för 1978 fick man svara på en fråga från Smålands museum, då från landsantikvarie Krantz varför man målat prästgården i den här färgen. Enligt protokollet den 28 februari samma år står: ...”förslaget till rosa färg på Agunnaryds prästgård kom från Lars Kull, komminister i Agunnaryd. Kyrkorådet anhöll hos pastoratskyrkorådet om att få måla i rosa färg. Ansökan beviljades och ledamöterna i pastoratskyrkorådet från Agunnaryd och Lars Kull fick gemensamt välja färgnyans. Man handlade i god tro och efter bästa förmåga. Att det är den gängse gången att stiftsnämnd och landantikvarie tillfrågs vid prästgårds ommålande var icke känt. Kyrkorådet beklagar detta. Undertecknat komminister Lars Kull Synerättssammanträde 1919 Den 18 juni samlades ett antal personer för att hålla syn både i prästgården och komministerbostället Prästnäs. Vid den laga av- och tillträdessyn som hölls 1909 hade Bexell ansett att ett område å prästgården borde avskiljas. Detta beslutades och lantmätare Nils Netzén hade kartan klar samma år som synen av bostället gjordes, 1919. Synemännen kom fram till att mycket behövde åtgärdas och utan att räkna upp allt som skulle åtgärdas fick man fram en arbetskostnad på 4.196 kronor. Samtidigt yrkade domkapitlets ombud på att innehavaren till prästgården skulle erhålla rätt till väg ner till sjön och även plats för badhus samt båtplats. Man beslutade även att lägga på tegeltak på huvudbyggnaden, en kostnad på 3.000 kr. Åter aktuellt I början på 1940 började man åter diskutera stora renoveringar i prästgården och arkitekt Adolf Wiman, Växjö vidtalades att utforma ritningar och om dessa godkändes skulle det hela läggas ut på entreprenad. Uppmätningsritningarna ser ni här nedan: Försäljning Karta från 1919 Men i september beslutade man dock enhälligt i kyrkstämman att skjuta på renoveringen men att uppdraget ändock skulle vara utfört före den 1 oktober 1941. Då 1941, blev det plötsligt brått, ett amorteringslån togs på 30.000 kronor som senare kom att bantas till 24.000. Anbudsförfarande gick ut och entreprenörer blev för byggnationen Isak Petersson, Braås på 18.200 kr för värme och sanitet AB Harald Ahxner, Stockholm på 8.025 kr. och för el El-Byrån, Älmhult på 1.550 kr. Prästgården kom 2007 att gå ut på försäljning och efter ett antal budgivningar såldes den slutligen till den holländska familjen Seggelen och om dessa kan man få mer information i vidstående reportage. Detta är bara några små axplock ur prästgårdens historia och kanske återkommer jag till dem som en gång bott här. Jan Björk Skärgården Dessa ritningar nedan från 1984 av Olle Ring kan jämföras med dem från 1940 och i ritningen nedan hade prästgården vid försäljningen 2007 detta utseende. Början av 1900-talet Runt 1925 nu tegeltak. I början på 1940 5 Präst- och Prästinnagården Nu är det nya tider och med dem följer det i regel en förändring. Så är det också med Agunnaryds prästgård även om den på nytt är skär om än i en ljusare ton än tidigare. År 2007 fick familjen van Seggelen se Till salu-annons om det vackra huset på höjden i Agunnaryd. Mamma Jeannette hade vid flera tillfällen beundrat detta när hon bilat förbi. Som sagt, efter visningen var familjen betagen och huset blev deras. Gerard kör växter och blommor mellan Holland och Sverige och Jeannette har ofta följt med på dessa resor. År 2000 köptes ett hus i Hamneda som Gerard, Jeannette och dottern Jolene flyttade in i. Den andra dottern stannade kvar i Holland. Nu blev det inte bara blommor på lasset Våndorna var stora innan beslutet kom att de skulle köpa Prästgården i Agunnaryd. Drömhuset på backen köptes och än en gång fick lastbien agera flyttbil. Dottern Jolene som var svårt sjuk, har nu sorgligt nog gått bort, hon fick endast ett par år bo i miljön som färgsattes och inreddes enligt hennes önskemål. Även husfärgen var hennes dröm. Jeannette försöker nu komma igång med sina tidigare arbetsuppgifter och hobbyintressen. Intresset väcktes för naturmedicin Jeannette var 16 år när hon fick semesterjobba på ålderdomshemmet i byn där hon bodde. Efter gymnasiet fick hon fast jobb där men började läsa mer om naturmedicin, växter, örter, naturmat o.s.v. Hon började tänka på om man kunde jobba med skolmedicin och naturmedicin tillsammans. Det följde några utbildningar till i. bl.a healing, aromaoch chakraterapi samt massage i olika former. Jeannette jobbar nu som naturterapeut med olika metoder under firmanamnet Prästinnagården Helhetssynen är viktig. Kropp, själ och ande är ettVi kan jobba: 6 Fysiskt, med hjälp av akupressurmassage där både muskler och energipunkter i kroppen stimuleras. Ev. med hjälp av örtmedicin Emotionellt, med hjälp av akupressur kan vi frigöra energi och fastlåsta känslor och ge avspänning och lugn. Mentalt, tankens kraft är enorm, vi kan hitta vår inre kraft med hjälp av vägledning och stöd. Andligt, anden är fri som luften vi andas, vi får livet i oss varje andetag. Rätt andning och meditation kan ge livskraft. Alla är vi olika (vilken tur), men tillsammans kan vi hitta en balans så att man mår bra. Prästinnagårdens specialspriral Varför inte unna dig en skön massage för att koppla av. Du är värd det. Lägg upp 22 m, slätstickning sticka 11 rm, 11 av i 2 v Eventuella andra aktiviteter som Prästinnagården kan ordna är bl.a. att jobba med ull, färg och rita mandala oftast i terapeutiskt syfte. * sticka 8 rm vänd sticka 8 am sticka 6 rm vänd sticka 6 am sticka 4 rm vänd sticka 4 am Jeannette och Inger sticka 11 rm, 11 av sticka från * till * sticka 11 rm 1am i 2 v Maska av Prästinnagården Naturlig hälsa för kropp och själ Trött på vintern, kyla och mörker? Boka gärrna tid för en skön massage och njut! Varmt välkommen hälsar Jeannette ww0372-69 000 070-3655 333 [email protected] 7
© Copyright 2024