1. No category

Medlemstidning
Nr 3-4 * dec 2014
DBW:s Botaniska Trädgårds Vänner
2015
Så här fortsätter Du att vara
eller bli medlem:
Genom att betala in medlemsavgiften (150:- för enskilda personer och 500:- för organisationer) på
b-g 789-0122 fortsätter Du att vara
medlem i Botans Vänförening.
Du som vill bli medlem betalar på
samma sätt.
Glöm inte att skriva Ditt namn och
adress på inbetalningskortet eller som
meddelande om Du gör en internetbetalning!
Ange gärna även e-post-adress.
Om vi inte kan identifiera inbetalningen kan Du komma att strykas
från medlemslistan.
Om det är en organisation som betaler behövs namnet på kontaktpersonen också.
VÄLKOMMEN!
Medlemstidning DBW:s Botaniska
Trädgårds Vänförening
Nr 3-4-2014 Årgång 4
ISSN 2001-1784
Redaktör:
Ann-Britt Magnusson,
[email protected]
Ansvarig utgivare:
Bertil Ståhl
[email protected]
Omslagsbild: Kinesiska sekvoja
Metasequoia glyptostroboides
Foto: Bertil Ståhl
Baksida: Rävsvanstall (Pinus aristata)
Foto: Solveig Artsman
Övriga foton: Ann-Britt Magnusson om
inget annat anges.
Hemsida: vanner.visbybotan.se
Innehåll:
Redaktören .............................. 3
Nästan Sequoia............................ 4
Landskapsstilar ........................... 8
Sommarresa 2014 ...................... 11
Årsmöte kallelse ......................... 14
Vårprogram 2015 ....................... 15
Skåneresa ..................................... 16
Finansiering Botaniska Trädg. .. 19
Gotlands Järnvägsfest ................ 20
Tipspromenad ............................ 23
Återinvigning minnessten ........ 26
Har Du bytt e-mail-address?
Vi får tillbaka många mail eftersom den angivna adressen är felaktig, spec.
från de av er som har haft en tjelvar-adress.
TACK för att Du skickar Din nya adress till: [email protected]
2
Snart går vi in i ett nytt år
Vad hände under 2014?
När det gäller trädgården har mycket hänt och en av anledningarna är att Sällskapet DBW har firat sitt 200-års-jubileum
med pompa och ståt.
Eftersom mycket av firandet har gått av stapeln i trädgården
har den omarbetats inom vissa områden och nya delar har
tillkommit, likaså nya växter.
H P Gustafson-stenen återinvigdes i juni efter rengöring.
Flera av oss deltog i invigningen av Lustgården och det nya rosariet (som redovisades i
förra numret av medlemstidningen).
Sedan dess har vi företagit en resa till två trädgårdar i Stenkumla och Sanda, där vi var
ett 25-tal, som deltog.
Under Almedalsveckan hölls ett seminarium om de svenska botaniska trädgårdarnas
ekonomi. Representanter från samtliga politiska partier deltog.
Visbydagen firades som vanligt i början av oktober, denna gång i Lustgården. Även
hantverkare deltog i årets upplaga.
Tidningens tema blev till slut ”Resor” - i tid och rum, till andra trädgårdar, hur Gotland
fick nya resmöjligheter och hur våra trädgårdar kunde se ut under tidigare epoker.
Ha en trevlig stund med medlemstidningen!
Ann-Britt Magnusson sekreterare
Solvisarplan 7 juli 2014
Foto: Mart Marend
nobilis), rönte för visso en hel del uppmärksamhet, som dock inte kom i närheten av den uppmärksamhet som fyndet av
den kinesiska sekvojan fick på sin tid, och
fortfarande får. Man kan undra varför. Till
saken hör också att fyndet av den kinesiska sekvojan skedde under ett pågående
världskrig, som av naturliga skäl tenderar
att dölja mången stor nyhet.
Mig veterligen finns det ännu ingen bok
om den kinesiska sekvojan, som det finns
om t ex ginkgo, men den kommer nog
snart.
En spännande beskrivning av dess upptäckt finns dock i S. A. Spongberg,
A reunion of trees. The discovery of exotic
plants and their introduction into North
American and European landscapes.
Harvard University Press (1990). Det är
dessutom en bok som utgår från Arnold
Arboretum, som har en central roll för
att sprida kännedom om den kinesiska
sekvojan.
Den kinesiska sekvojan i höstskrud i DBW:s Botaniska
Trädgård den 8 nov 2014, vid sidan av släktingen
mammutträdet.
Nästan Sequoia
Text och foto: Bertil Ståhl
Sällan har en upptäckt av en ny växtart
väckt så stor uppmärksamhet som när den
kinesiska sekvojan, Metasequoia glyptostroboides, hittades i en dalgång i centrala Kina
i början av 1940-talet. Det märkliga var
inte att den var ny, utan snarare för att den
inte var det. Släktet var nämligen redan
känt som fossil och formellt beskrivet
ungefär samtidigt av andra forskare. Ett
utdött släkte som återuppstår livs levande
är ju inte så vanligt.
Upptäckten i Australien 1994 av ett annat
levande fossil, wollemiatallen (Wollemia
4
Men låt oss återvända till själva trädet. För
ett träd är det, med en rak men ovanligt
snabbt avsmalnande, nästan konisk stam,
som med tiden kan bli djupt och oregelbundet fårad.
Barken är ljusbrun och regelbundet
uppsprucken och täcks av smala barkflagor, och grenarna är långa och tämligen
oregelbundna.
Blad av den kinesiska sekvojan som de ser ut på
sommaren.
De mjuka och ljusgröna bladen (eller barren, om man så vill) ger trädet ett magiskt
försommarskimmer. De sitter i ett och samma plan i två rader längs utstående, smala
grenar, som i sin tur sitter i ett plan längs de
yttre grenarna. Den kinesiska sekvojan kan
bli över 35 m högt - rekordet är 61 m.
Likt lärken fäller den kinesiska sekvojan
bladen om hösten, men innan detta sker
någon gång i november antar bladen en
rostbrun färg, som kan variera i intensitet
mellan olika individ. En inte så liten märklighet i sammanhanget är att det inte bara
är bladen som faller utan även de tunna
grenarna på vilka bladen sitter. Nya bladbärande grenar utvecklas sedan till våren
tillsammans med de nya bladen. Effekten
blir således som när sammansatta blad faller, som de hos valnöt och rönn, men hos de
senare är ju bladen uppdelade i småblad.
Som de flesta nakenfröiga växter är den
kinesiska sekvojan sambyggare (monoik).
Den producerar med andra ord hanliga och
honliga kottar på samma individ. Hankottarna är oansenliga och utvecklas på
särskilda, hängande skott. Honkottarna är
nästan sfäriska, 1.5-3 cm breda, och utvecklas ensamma i toppen av särskilda kortskott,
vilka sitter i grupper på fjolårsgrenarna.
Varje honkotte har 8-14 par kottefjäll och
vart och ett av dessa bär på 6-8, vingade
frön.
Honkottar produceras när trädet är 1015 år gammalt, medan hankottarna utvecklas först vid 25-30 års ålder. Detta
innebar att de första träden som planterades i slutet av 1940-talet och i början av
1950-talet länge hade pollenbrist och inte
fick grobara frön förrän långt in på 1970-talet.
Prefixet ”meta” i släktnamnet Metasequoia är grekiska och betyder i det här
sammanhanget nära eller besläktad
Blad av den kinesiska sekvojan som de ser ut
i november.
med. Metasequoia är närmast släkt med
de nordamerikanska släktena Sequoia och
Sequoiadendron (redwood och mammutträd). Men vegetativt och ekologiskt är den
kanske mer lik sumpcypressen,
Taxodium, som förekommer med två arter
i södra Nordamerika. Sumpcypressen är
också lövfällande, men har inte motsatta
blad och bladgrenar som den kinesiska
sekvojan, och som namnet anger växer den
gärna nära eller i vatten.
Det finns också likheter med ett annat barrträd i samma familj, Glyptostrobus, därav
epitetet glyptostroboides (ändelsen -oides
betyder ”lik”). Den enda nu levande arten
av detta släkte, G. pensilis, växer i sydöstra
Kina och norra Vietnam.
Dagens naturliga population av den kinesiska sekvojan är begränsad till ett litet
område i centrala Kina. Fossil visar dock att
släktet Metasequoia var vanligt och till och
med dominerande över stora delen av norra
5
material, som dock tycks ha kommit på
avvägar. Några år senare lyckades en annan
botanist samla material som dock visade
sig vara otillräckligt och först när ytterligare material insamlats och studerats insåg
man att trädet var mycket likt ett fossil som
beskrivits så sent som 1941, det vill säga ungefär samtidigt som när T. Kan gjorde den
första observationen vid Modaoxi.
Gren med kottar hos den kinesiska sekvojan i
DBW:s Botaniska Trädgård.
halvklotet under senare delen av Krita och
under Tertiär.
De fossila representanterna var också
de lövfällande, vilket
å ena sidan kan vara
förklaringen till att
så många fossil finns
bevarade, men det
indikerar också att de
var anpassade att växa
i områden med långa
och kalla vintrar. De
nordligaste fossilen av
Metasequoia härstammar från norra Grönland (som då hade
ett mildare klimat än
dagens).
Äran av att ha upptäckt den kinesiska
sekvojan tillskrivs
jägmästaren T. Kan,
som nära den lilla byn
Modaoxi
(även skriven
Mo-tao-chi) i östra Sichuanprovinsen upptäckte två små träd och ett jätteträd av en
för honom okänd art. Det stora trädet var
dessutom försett med ett litet skrin och ansågs heligt av byborna. T. Kan samlade inget
material eftersom trädet var avlövat, men
bad rektorn för den lokala skolan samla
6
Efter kriget, 1947, finansierade Arnold Arboretum (utanför Boston, Mass.) en expedition för att samla in frön av den nyupptäckta arten. Expeditionen blev en succé och
en stor mängd frön skickades till Arnold
Arboretum, som vidarebeordrade många
av dessa till andra
botaniska trädgårdar i
U.S.A. och Europa.
Idag odlas den kinesiska sekvojan i mer än
130 länder och då inte
enbart i stora, offentliga
trädgårdar och arboreten utan även i en del
villaträdgårdar.
I DBW:s Botaniska
Trädgård finns två
exemplar, ett mindre
nära södra ingången
planterat 1986, och ett
stort exemplar som
passande nog växer
intill sin närmaste
släkting, mammutträdet, i norra delen av
trädgården. Det äldre
exemplarets ålder är
okänt, men skulle rent teoretiskt kunna härstamma från de frön som samlades in i Kina
1947. Troligen är det dock något yngre. Det
kan möjligen härstamma från en expedition som gjordes 1948 och tillhöra samma
frömaterial som användes vid plantering av
arten i Göteborgs Botaniska Trädgård 1952
(se B. Aldén, Landskapsarboretet i Göte-
borgs botaniska trädgård. 2006).
Ett problem med de först odlade exemplaren vara att den genetiska variationen var
väldigt liten eftersom de frön som användes sannolikt härstammade från ett eller
några få individer. Genom nya insamlingar
i ursprungsområdet har man dock försökt
komma till rätta med detta.
Hur har det då gått för den kinesiska
sekvojan i Kina? Till en början såg det
faktiskt rätt mörkt ut. De ursprungliga och
enda träden räknades till några få tusen
och många var gamla. I det tättbefolkade
områdena fanns inte plats för nya plantor
att etablera sig så de träd som fanns var som
ett slags ”levande döda”.
Till råga på allt ska många träd ha sågats
ner under kulturrevolutionen på 1960- och
1970-talet.
Idag ser situationen dock betydligt ljusare
ut. Den kinesiska sekvojan vördas i dagen
Kina som ett slags nationalsymbol, är skyddad i lag och planteras nu på många ställen.
Det har även förärats ett frimärke.
Utanför Kina är den kinesiska sekvojan ett
populärt prydnadsträd som kan växa på
både fuktig och relativ torr jord och som
tål vintertemperaturer ner till -25°C. Det
faktum att den fäller sina blad om vintern
gör att de inte skuggar under den mörka
delen av året och är därmed attraktiv också
i mindre trädgårdar.
I North Carolina (U.S.A.) pågår ett försök
att ”återplantera” den kinesiska sekvojan (efter 35 miljoner år!) i ett 20 hektar
stort reservat.
Ett beskedligare bestånd, men väl ett
bestånd, kan man beskåda i Göteborgs
Botaniska Trädgårds arboretum i Änggårdsbergen.
Kottar av den kinesiska sekvojan.
Faktaruta
Den kinesiska sekvojan, Metasequoia glyptostroboides
- hittades i början 1940-talet i Kina
- hade tidigare beskrivits som fossil
- de nordligaste fossilen av
Metasequoia härstammar från
norra Grönland
- kan bli över 60 m högt
- exemplaret i Botaniska Trädgården i Visby antas vara från 1948
7
Landskapsstilen och den exotiska växtkonsumtionen
Ulrika Ridbäck, doktorand vid Institutt for Landskapsplanlegging,
Norges miljø- og biovitenskapelige universitet, Ås.
I början på 1700-talet var Barocken ännu
en ledande stil inom trädgårdskonst, och
kännetecknas bland annat av en formell
geometrisk stil, med parterrer (gräsytor)
hårt klippta i vackra mönster, och formklippta buskar och träd (enskilda och i täta
klungor).
Vid den här tiden var det många trädgårdsintresserade som tröttnat på det
hårda tilltaget vad gäller beskärning och
formning av växter. En av de mest uppmärksammande personerna som uttryckte
sitt missnöje offentligt var skribenten
Joseph Addison (1672-1719). I en publicering 1712, i den brittiska tidskriften
Spectator, menade Addison att det var rent
av barbariskt och vansinnigt att beskära
växter. De borde få växa fritt och naturligt
utan mänsklig påverkan.
I samma ton som Addison uttryckte sig
poeten Alexander Pope (1688-1744), men
mer satiriskt och förlöjligade hård klippning och stilisering i trädgårdar. Addison
och Pope har blivit två av de mest kända
namnen som anses vara startskotten för
ideologin bakon den Engelska landskapsstilen. Sakta men säkert började denna
”naturalistiska” trädgårdsideologi att
blomstra i England, inspirerade av de Engelska pastorala kulturlandskapen parallellt
med den vilda naturens otämjda former.
Vid mitten av 1700-talet kommer två
andra Engelsmän in i bilden, landskapsarkitekterna William Kent (1684-1748) och
Lancelot Brown (1716-1783). Kent anses
vara den som skapade den konkreta landskapsstilen, medan Brown blev den som
tog Landskapsstilen i bruk och etablerade
flera landsskapsparker under sin karriär.
Browns genombrott tog fart 1740 med
parkanlägget i Stowe, centrala England,
som är en av flera av hans Landskapsanlägg som finns bevarade till idag. Kew Gardens etablerades i London 1759 (idag Kew
Royal Botanic Gardens) och blev ett av de
största inspirerande anläggen i Landskapsstil. Jag nämner
Kew Gardens i
det här sammanhanget för
att det blev en
viktig knytpunkt för den
botaniska vetenskapen, och
odlingspunkt
för samlat
levande material, samt odling
från fröer. Kew
blev en källa
varifrån växtmaterial kunde
spridas.
Huvudelementen i utformningen av den
engelska landskapsstilen bestod i stora
drag av stora och öppna kortklippta gräsytor.
Inslagen av prydnadsträd var framförallt
exotiska, utplanterade tillsynes spontant.
Grusade stigar anlades i böljande kurvor
ämnade för promenader genom landskapsparkerna.
Ett av Browns kända citat är att ”naturen
avskyr räta linjer”. Skönheten ligger i mjuka, rundade former och oregelbundenhet.
Inslag av vatten var också ett uppskattat
element. En landskapspark skulle enligt
Brown också förmedla känslor av romantik och storslagenhet, vilket skulle skapas
med inslag av heroiska byggnadsverk, så
som nygotiska tempel och katedral-lika
byggnader. Brown ville inte kopiera naturen, men komponerade abstrakta landskap, där det typiska pastorala landskapet
omärkt övergick i designad landskapspark
eller en trädgård i landskapsstil.
Träden var viktiga element och noga
utvalda. Det skulle vara naturligt, enkelt
och vackert. Blomsterrabatter eller andra
färgrika inslag fanns det inte utrymme för
i Browns planer. Naturens nyanser och
skuggspel skulle ge den rätta stämningen
och upplevelsen.
För att inte avslöja var gränsen gick mellan trädgårds- eller parkanlägg och omgivande kulturlandskap etablerades terasser
med brant kant, en så kallad ”Ha ha”. Det
ansågs finare än att sätta upp staket.
Botaniken som vetenskap fick en ny revolution genom Carl von Linnés (1707-1778)
framgång med den binomiala nomenklaturen i mitten på 1700-talet.
Nya insamlinsresor bidrog även till en
våg av nya utländska växter som kunde ge
oanade möjligheter i trädgårdssammanhang. Det som började med experimentiella planteringar med exotiska växter från
Europeiska kolonier, utvecklade sig till en
växande marknad för trädgårdsväxter.
Trädgårdsdesignen utformades mot att
likna utställningar av levande botaniska
samlingar, där varje enskild planta skulle
komma till sin rätt (liksom i botaniska
trädgårdar).
Genom ökad import av främmande växter
från andra kontinenter kom också en annan uppfattning och fokus på växternas
ekologi och utseende. Hur de såg ut i olika
tillväxtstadier, och hur de skulle passa
ihop med andra arter i olika arrangemang.
Bara fantasin kunde begränsa.
Inte vilka utländska växter som helst verkade klassas som exotiska. Kriterierna var
framförallt nytt för vetenskapen, ovanligt,
märkvärkvärdigt och spännande.
I vinterträdgårdar kunde bland annat
flugätande växter vara exotiskt nog att
visa upp för sina gäster, även om det inte
alls var vackra växter! För privata godsägare, med stora trädgårdsanläggningar,
9
blev kunskapen om växters ursprung och
ekologi minst lika viktig som växternas utseende och funktion i trädgårdsdesignen.
I samband med ökad tillgång på exotiska
växter, och allt för sterila landskapsparker utan inslag av färggranna örter och
buskar, tog så en ny epok sin början vid
sekelskiftet 1799/1800. Det nya idealet
inom Landskapsstilen blev det pittoreskt
romantiska. Nu blev stämning och känslor
mycket viktigare än förr. Blomster släpptes
in i utformningen av landskapsparker och
trädgårdar, mångfalden skulle dominera
över helheten med vågade och oregelbundna element.
Exotiska blommor bjöd på färger, och
träden på såvål vackra vårblomningar som
granna höstfärger.
Med kunskap om såväl blomningstider
och lövfällning, som växternas utseende,
blev det möjligt att nyttja och lyfta fram
alla olika säsonger på året. Det lutade mer
och mer mot det fantasifulla och mystiska, där det utöver växter tilläts inslag
av runier, eremitager, grottor och andra
märkligheter.
Början på landskapsstilens förkärlek för
just pittoreska och udda byggnadsverk
anses ha tagit form genom den Sverigefödda arkitekten William Chambers
(1723-1796), som genom anställning hos
Svenska Ostindiska Kompaniet fick resa
flera gånger till Kina. Han fick tillfälla att
studera Kinesisk arkitektur, vilket småningom bidrog till ett inflytande på landskapsstilen med en kinesisk prägel.
Ett av Chambers mest kända byggnadsverk knutet till Landskapsstilen är the
Great Pagoda, uppförd 1763 i Kew Gardens, och möjlig att beskåda där än i dag.
Det var just i den mest pittoreska episoden som Landskapsstilen började bre
ut sig och tillämpas i Skandinavien. Ett
exempel på Gotland är ju DBW:s Botaniska Trädgård, som har flera pittoreska
10
och romantiska element i sin utformning. Ruinen fanns redan på plats, senare
tillkom Lusthuset, och genom trädgården
går slingrande grusade stigar mellan kortklippta gräsklädda ytor.
Arboretum med exotiska träd, både
vintergröna och lövfällande, är planterade
både i klungor och fristående. Även skulpturer och vatten, som tillkommit i modernare tid, passar väl in i Landskapsstilen.
När det gäller utformning av just botaniska trädgårdar blev ’the gardenesque’
en ledande riktning i England, där buskar
och träd skulle stå så fritt som möjligt, så
att dess skönhet kunde betraktas från alla
vinklar.
Det har också präglat Landskapsstilens utveckling under 1800-talets första hälft utanför de Brittiska öarna. Som en kontrast
mot ’the gardenesque’ är det rent pittoreska idealet, när växterna kunde kombineras
och planteras tillsynes helt ohämmat, ofta
utan någon detaljtanke bakom designen.
Fokusen låg på helheten, likt som man ser
på en målning, där varje element i trädgården skulle motsvara olika penseldrag.
En trädgård eller park i Landskapsstil
var tänkt att upplevas i sin helhet, med
utrymme för sköna och exotiska detaljer.
Källor:
Bruun, M. (1987) Hagekunstens
historie (Norges Landbrukshøgskole, Ås).
Dietze, A. (2007) Garden Art and
the Bourgeoisie 1750-1850. Social,
political and economic aspects of
garden art in the south of Norway
with a focus on plant import (Universitetet for miljø- og biovitenskap,
Ås).
Hobhouse, P. (1992) Plants in
garden history (Pavilion Books,
London).
Sommarresa till Stenkumla och Sanda 2 augusti 2014
Text och foto: Björn Magnusson
Vad trädgårdar kan vara olika!
Den mycket varma 2 augusti var det dags
för vännernas årliga sommarutflykt. Ett
drygt tjugotal medlemmar, hungriga på
trädgårdsupplevelser (och mat) samlades
hos Margareta Hyvärinen och Ingvar
Thomasson i Kube, Stenkumla.
Här har man skapat en härlig oas fylld med
växtlighet och spännande ting i ett sedan
länge nedlagt kalkstensbrott.
Omgiven av vackra byggnader har man
inrättat denna topografiskt spännande
trädgård. En hel del av de naturliga nivå-
skillnaderna är tillvaratagna, men för att ge
förutsättningar för växtligheten har stora
mängder jord fått fraktas hit.
Det finns mycket luft (gräsmattor) kring de
olika rabatterna. Blicken dras ändå till de
harmoniska planteringarna som innehåller såväl välkända som mera ovanliga arter.
Trots att en hel del träd har avverkats sedan
flytten hit från Visby finns fortfarande fina
exemplar, som denna dag ger behaglig
skugga.
Den urglesade trädridån ger en härlig vy
över ett slättlandskap söderut.
Ett växthus med såväl vinrankor som tomater mm är försett
med viss automatik som sörjer
för ett lämpligt klimat.
En stor damm med mycket
vackra koi-karpar ger en ständigt skiftande färgupplevelse.
Inga växter finns emellertid i
denna, vilket ger ett mycket
klart vatten.
Runt bostadshuset är mycket
av planteringarna centrerade
även i form av krukodlingar.
11
Vi var alla mycket nöjda med
dagen och helt överens om att
denna sommarresa är en härlig
tradition.
På vägen hem faller några välkomna regndroppar.
Björn Magnusson
Trädäck och spaljéer ger en fin
bakgrund.
Margareta har samlat flera olika
Agapanthus (afrikas lilja) på sin
träaltan och de inramar altanen
med olika blå nyanser.
Små utspridda grupper av Vänner vandrade runt i i trädgården
under trivsamt samspråk i den
brännande solen och stannade då
och då upp under ett av träden,
där läskande drycker serverades.
Efter halvannan timme var det
dags att ta med fara vidare till
Västerhejde och Lilla Bjers.
Lilla Bjers är en gårdsrestaurang med starkt
ekologisk profil, där vi bokat
in oss för lunchen. Även här
placerade vi oss i den sköna
skuggan under de träd som
fanns och blev serverade en
härlig gazpachosoppa och
hembakat bröd. Somliga
handlade ekologiskt i gårdsbutiken.
Efter kaffe och för de flesta
en smarrig kaka ställdes nu
kosan mot Sanda.
Inger och Christer Petterson väntar där i
sin lummiga trädgård.
Denna trädgård är av betydligt äldre
datum och har en helt annan karaktär. Här
kan man verkligen tala om olika trädgårdsrum. När man förflyttar sig dyker
hela tiden upp nya upplevelser av olika
karaktär.
Trädridåer och häckar gör att man hela tiden känner sig nyfiken och vandrar vidare.
En gemensam nämnare för alla ”rum” är
att det porlar överallt. Det kommer vatten
från de mest skilda ställen.
Den rikliga floran är här vildvuxen på ett
charmigt sätt och uppblandad med allehanda föremål både på marken och hängande i träden.
På flera ställen hänger inramade mossor,
lavar och taklökar. Idéerna är många
och fantasifulla.
Christer bjuder på hemgjord valnötslikör och kaffe och hembakade bullar
serveras i det lilla lusthuset som bl a
rymmer ett otal små båtar som är ett
av Christers samlarintressen.
Här finns även möjlighet att handla i
den lilla loppisboden innan vi alla tar
farväl av herrskapet Pettersson och
av varandra.
13
KALLELSE TILL ÅRSMÖTE 2015 I DBW:s
BOTANISKA TRÄDGÅRDS VÄNFÖRENING
Du kallas härmed till årsmöte i DBW:s Botaniska Trädgårds Vänförening
Tid: Onsdagen den 18 februari 2015 kl. 18.30
Plats: Sal E31 Ingång Campus Gotlands (f d Högskolans) foajé
Program:
Årsmötesförhandlingar
Föredrag av Wiveka Schwartz
I pausen bjuder vi på frukt och något läskande.
VARMT VÄLKOMMEN!
Alla årsmöteshandlingar kommer att ligga på
hemsidan i god tid före årsmötet.
VÅREN - SOMMAREN 2015
Vårens program är ännu inte helt klart, men idéer finns och en del punkter
är fastställda!
Några nämns här nedan, årsmötet kan Du läsa om på sidan 11.
12 januari Styrelsemöte. Kom gärna med förslag på vad Du vill att föreningen
ska satsa på inför vår och sommar!
Mars Datum ej fastställt ännu Föreläsare från fastlandet.
15 april kl 18.30 Medlemmar visar bilder och berättar om sina trädgårdar
Juli Sommarresa planeras. Inbjudan via mail (glöm inte att meddela Din mailadress, ny eller ändrad!)
Till dess vill föreningens styrelse önska er alla
Fortsätt att vara medlem 2015!
Stöd och delta i våra aktiviteter med anknytning till DBW:s Botaniska Trädgård.
Årsavgiften (medlem 150 kr, organisation 500 kr) inbetalas till
bankgironummer 789-0122. Ange namn och e-post i meddelanderaden - ”meddelande till betalningsmottagare”.
Kontaktuppgifter kan också lämnas på föreningens hemsida
(www.vanner.visbybotan.se).
OBS! All information om föreningens aktiviteter meddelas via
e-post och på föreningens hemsida.
Kontakta DBW:s Botaniska Trädgårds Vänförening,
c/o Ann-Britt Magnusson, Boge Klinte 182, 62436 SLITE, om
Du saknar e-post och tillgång till internet.
Du som fått e-post-adress eller bytt till en ny - skicka den till vår
kassör på mail: [email protected]
Alla våra kulturarrangemang sker i samarbete
med Vuxenskolan.
14
15
När vi for från Katslösa (jo, det
stavas så!) var vi mätta, glada och
uppfyllda av rosor!
Vem vi hade besökt? Lars-Gunnar
Lindberg såklart, vår återkommande rosenföreläsare och guide i
rosenvärlden!
Flera av er har deltagit i hans föreläsningar, nu senast den 11 september och vi har blivit lovade fler!
Besök på gamla skånegårdar
Text: Ann-Britt Magnusson
Foto: Björn Magnusson och
Märit Mårtensson
Juli sommaren 2014 var inte bara varm,
den var het. När vi närmade oss vårt
resmål strax utanför Ystad, dirrade luften i
solgasset över de skånska sädesfälten.
Var ska vi ställa husbilen? Den kommer
att bli outhärdlig att vara i efter en stund!
Runt omkring skånelängan vi skulle
besöka växte, som så ofta i Skåne, höga
häckar och träd för att skydda för vinden.
Idag var de ett underbart skydd mot den
gassande solen!
Vi möttes av våra värdar i grinden, blev
omkramade och bjudna in på
gårdsplanen. Höns (som sig bör)
och en kisse (också som sig bör)
hälsade oss välkomna, dock med
viss reservation för våra vovvar,
som gillar att jaga höns och katter. För dagen fick de sitta fast i
sina koppel, vi ville inte ha höna
till middag...
Eftersom det hade varit varmt
länge i Skåne var rosenbuskarna
16
nästan överblommade, men vi fick ändå
se en underbar Leonardo da Vinci, en
Kordes Robusta och klätterrosen Blush
Rambler.
Efter den första inspektionen bjöds vi in
i den renoverade skånelängan, där man
tagit till vara de gamla bjälkarna i taket,
behållit så mycket som möjligt av det
gamla, men på de ställen, där det behövdes, ersatt det gamla med nytt.
En spis t ex eftersom husinnevånarna gillar att laga mat.
Lagården hade blivit ett vackert vardagsrum med konst på väggarna, sköna fåtöljer och vackar mattor.
Så till dagens clou - underbart god lunch
i trädens skugga! Hembakat bröd, hemgjorda ägg, marmelad, korv...
Färden gick vidare till Björka utanför Sjöbo, till goda vänner sedan
många år. Även här har
man renoverat en skånegård
och varsamt tagit fram den
gamla interiören - och den
gamla trädgården, som är
FULL av växter.
Rosor har varit ett stort
intresse hos Märit och det
ser man tydligt. Allt från
låga krypande rosor till höga
klätterrosor, rosenbågar, och
klematis inslingrade i höga,
uppväxta ramblers, som
använder gamla, döda almar
som stöd.
Trädgården var ganska
igenvuxen, då Christer och Märit tog
över gården och började den omfattande
renoveringen.
Med stort intresse och idoghet har de fått
både hus och trädgård att resa sig ur askan
som Fågel Fenix.
Nu är deras hem besöksmål för människor
intresserade av både hus- och trädgårdsrenovering!
De har även startat ett BoB, eftesom två av
gårdshusen innehåller möjligheter till boende, Drängkammaren och Undantaget.
Vid vårt besök fick vi se den nya stenen
som lagts över jättehålet vid infarten till
17
Honungsrosen ’Lykkefund’ på sin portal och
framför pionen ’Edulis superba’.
vandra i trädgården. Daggen ligger kvar,
solen stiger strax över hustaken och huskatterna smyger med på vandringen. Lite
längre bort hörs en tupp gala och idyllen
är fulländad!
Att kalla frukosten BoB-standard är en
underdrift, snarare är den klass-4-stjärnigt
hotell! Vi låter oss väl smaka och jag vet
inte för vilken gång i ordningen värdparet
lovar att de snaaaart ska komma till
Gotland så vi får betala tillbaka deras
gästfrihet. Månntro?
Alltfler pioner hittar till våra vänners trädgård och de tycks trivas fantastiskt bra, de
blir stora och mångblommiga. De kanske
också får god mat?
Tack än en gång för att vi fick besöka er!
gården. Där fanns tidigare en fungerande
pump, som nu ersatts av en visserligen
helt autentisk sådan, dock ej fungerande.
I den varma sommarkvällen kunde vi sitta
i trädgården och njuta av dofterna från
alla växter som omgav oss. Närmast ett
blåregn, som just tänkte börja blomma
om. Bredvid mig i krans av salvia som
inramade rosen Etüde. Lite längre bort en
helt otrolig klematis ’Summersnow’ som
klättrar högt upp på taket tillsammans
med kompisen ’Jackmanii’.
När välkomstvinet var urdrucket drog vi
oss in i den vackra salen för middag.
Tidig morgon är den bästa tiden att
18
Pionen ’Barrington Belle’
Vem ska finansiera Sveriges Botaniska trädgårdar i framtiden?
Seminarium arrangerat av Perenn Energi och Botans Vänner
Den 2 juli 2014, under Almedalsveckan,
arrangerade DBW:s Botaniska Trädgårds
Vänförening i samarbete med Föreningen
Perenn Energi seminariet ”Vem ska finansiera Sveriges Botaniska trädgårdar i framtiden?” Seminariet ägde rum i St: Clemens
ruin. Till seminariet hade samtliga partier i
Regionfullmäktige, DBW samt företrädare
för ett flertal större botaniska trädgårdar
runt om i Sverige inbjudits. Inga företrädare för andra botaniska trädgårdar än
DBW:s botaniska trädgård hade dock möjlighet att närvara. Bland det 40-tal åhörare,
som närvarade, fanns dock politiker från
flera andra kommuner.
Nils-Erik Norrby, moderator för seminariet, samt Bertil Ståhl, ordförande i DBW:s
Botaniska Trädgårds Vänförening, inledde
med att ge en bakgrund till varför seminariet arrangerades. Orsaken var att flera
botaniska trädgårdar i Sverige har ekonomiska problem till följd av minskande
anslag. Ett annat skäl var den oenighet
som finns på flera platser gällande hur det
ekonomiska ansvaret för driften av botaniska trädgårdar ska fördelas mellan olika
aktörer.
Samtliga deltagare i panelen fick svara på
fem frågor:
Vilken betydelse har botaniska trädgårdar
idag, i ett svenskt och ett internationellt
perspektiv?
Vems ansvar är det att driva botaniska
trädgårdar?
Hur kan man skapa en större ekonomisk
säkerhet för botaniska trädgårdar?
Hur ser ni på framtiden för botaniska
trädgårdar?
Vilka frågor är viktiga för botaniska trädgårdar att driva?
Seminariet var tänkt att ha ett nationellt
perspektiv, men inte minst frånvaron av
representanter för botaniska trädgårdar
på fastlandet, bidrog sannolikt till att fokus
hos panelen främst kom att hamna på
DBW:s Botaniska Trädgård. Dock bidrog
delar av panelen med att återge egna intryck från besök vid exempelvis Göteborgs
Botaniska Trädgård.
Sammantaget skulle panelens svar på de
frågor som ställdes kunna sammanfattas som att botaniska trädgårdar anses
som mycket viktiga och att de fyller en
mängd funktioner: allt ifrån att användas
för utomhuspedagogik i grundskolan till
turism och rekreation.
Flertalet av paneldeltagarna gav tydligt
uttryck för att de anser att DBW:s Botaniska Trädgård är viktig för det gotländska
samhället och att trädgården kan och bör
kunna få möjlighet att fortsätta utvecklas
på olika sätt.
Gällande ansvarfrågan gavs få bestämda
uppfattningar om att någon bestämd aktör,
regional, statlig eller privat, bör ta ett större
eller mindre ansvar än idag för landets
botaniska trädgårdar.
Det framstod dock som om det fanns en
öppenhet och vilja att fortsätta diskutera
frågan om ansvarfördelning framöver i
andra forum.
Nils-Erik Norrby
Perenn Energi
19
Gotlands Järnvägsfest 1878
Text: Wiveka Schwartz
Bilder: Carl Larsson
1878 var ett märkesår för Gotland Den
första järnvägen sträckan Visby - Hemse
invigdes av konung Oskar den II med
stora festligheter 10 och 11 september.
Den populära veckotidskriften Ny Illustrerad Tidnings redaktion var välvilligt inbjudna att närvara och sände två personer,
en skribent och en tecknare.
Tidningen, som utkom varje lördag var
oerhört populär i hela Sverige, med ett
brett och varierat innehåll.
Artiklar om kungligheter, kända personer, vetenskap och uppfinningar, resor i
Europa och främmande länder m.m.
I numret som kom ut 21 september finns
ett fyrsidigt reportage om festligheterna.
Vem skribenten signaturen H W var vet
jag inte, men tecknaren var ingen mindre
än Carl Larsson. Redan under sin studietid på Konstakademin i Stockholm 1876
hade han försörjt sig som foto
retuschör och tecknare i Ny Illustrerad
Tidning. En helsidesplansch och en rad
skickligt utförda teckningar finns i
Gotlandsnumret.
Skribenten och tecknaren anlände tidigt
tisdagsmorgonen 10 september och bevittnade majestätets ankomst med minångaren Ran.
Prinsessan Eugenie, Oskar IIs syster,
landshövdingen, riksdagsmannen, järnvägsbolagets VD doktor Ernst Leijer med
flera samt Sångarföreningen tog emot.
Staden var smyckad med äreport, girlanger och flaggor.
Vid den nybyggda järnvägsstationen strax
utanför Söderport talade majestätet och
20
invigde järnvägen - När Tjelvar lade eld
på landet, då sjönk det inte mer, men när
Valdemar lagt vantarna på landets frihet ,
då sjönk det under välståndets järnmått.
Nu när denna juvel i Sveriges krona blivit
”infattad” i järn, nu skall den ej mera
riskera att sjunka under välståndets nivå.
Så gick premiärtåget med åtta passagerarvagnar och fem godsvagnar försedda med
bänkar och girlanger. I Hemse talade Per
Arvid Säve på vers och de höga gästerna
spisade middag i ett uppbyggt lusthus med
tak av segelduk och tre öppna väggar.
Mycket folk hade kommit och för att se
bättre klättrade pojkar upp i träden. På
återvägen bjöds det även på förtäring i
Etelhem. Längs hela banan stod hurrande
och vinkande allmoge.
Dag två besökte kungen sin syster på
hennes ”enkla” men vackra landtställe
Fridhem, åkte tåget mellan järnvägsstationen och hamnen, besökte läroverket och
besåg Helge And och Nikolai ruiner samt
Fornsalen.
Klockan 5 e.m var Hans Majestät tillstädes
i den lummiga och vackra Botaniska trädgården, som genom D.B.Ws (ett sällskaps)
försorg blivit en präktig och nyttig anläggning.
I Paviljongen serverades en av stadens
innevånare subskriberad middag. Skribenten, som var inbjuden, är upprörd och
skriver - ”järnvägsbolagets verkställande
direktör, stadens nyss icke omvalde riksdagsman, hörde icke till gästernas antal.
Varken han eller banan blev föremål för en
festskål.”
Doktor Leijer hade kämpat för sitt järnvägsbygge och blivit svårt motarbetad av
både länsstyrelsen och många gutar. Trots
21
Visbydagens tipspromenad
Frågor: Jan Luthman och Bertil Ståhl
Foto: Bertil Ståhl, Ann-Britt Magnusson och Tord Porsne N
Tipspromenaden i Botaniska Trädgården
under Visbydagen lockade ett 40-tal personer. Ingen av deltagarna fick full poäng.
4. Initiativtagaren till Botaniska Trädgården, Hans Petter Gustafson, hade en son
som var ansvarig utgrävare av
Här är en ny chans för dig som inte var
med. Facit finner du på sidan 25.
1. en skeppssättning
x. en stavkyrka
2. ett vikingaskepp
1. Ett bokträd står här utanför stängslet
i norra änden av Botaniska trädgården.
Dess ved används ofta som material till
1. tändstickor
x. glasspinnar
2. tändpinnar för brasor och grillar
detta hade han lyckats få ekonomiskt stöd
av både staten och staden samt bildat ett
aktiebolag.
Från Paviljongens balkong kunde gästerna
åse den vackra med bengaliska eldar och
marschaller upplysta parken med hundratals festande Visbybor. I Sankt Olofs ruin
sjöng en sångkör.
Under kanonsalut lämnade minångaren
Ran med det kungliga följet Visby.
De kulörta lyktor längs Strandgatan släcktes. Festen var slut.
Den fyrsidiga artikeln med den stora
helsidesplanschen i Ny Illustrerad Tidning betydde mycket för den kommande
besöksnäringen.
Förbättrade kommunikationer var en
förutsättning.
22
Kungligheter och konstnärer visade vägen.
På den stora bilden ser man Oskar II och
prinsessan Eugenie i centrum omgiven av
teckningar från Fridhem, Etelhem, festen
i Hemse med pojkar klättrande i träden
och bilder från Botaniska trädgården, den
illuminerade Sankt Olofs ruin och interiör
från Paviljongen.
Bilden ovan visar invigningen utanför
Visby stadsmur.
Tidningarna sparades och bands in i fina
band. Jag är själv lycklig ägare av årgång
1878 , min källa till denna artikel.
Wiveka Schwartz
Vice ordf. Botaniska trädgårdens
vänförening
2. Till höger innanför norra grinden (väster om grinden) tronar mammutträdet,
Sequoiadendron giganteum. Hur högt är
detta exemplar?
5. Här på ömse sidor om Botaniska Trädgårdens sydvästra entré ser du idegranen,
Taxus baccata, som är ett vildväxande
barrträd i Sverige. Idegranar kännetecknas
bland annat av att vara enkönade, vissa
plantor är hanliga, andra honliga. Vad
kallas en växt som har hanliga och honliga
organ på skilda individ?
1. 22.5 m
x. 25 m
2. 28 m
3. Ginkgon, eller det kinesiska tempelträdet, heter Ginkgo biloba på latin.
Namnets epitet, biloba, syftar på:
1. trädets bladform
x. människans två hjärnlober (hjärnhalvor)
2. platsen där växten upptäcktes
1. Flerbyggare
x. Enbyggare
2. Tvåbyggare
6. Vid näckrosdammen syns några
rabarberliknande blad, pestskråp eller
pestilensrot – kanske införd av munkar
och nunnor till Visby under medeltiden
som hjälp mot pesten. Enligt vissa källor är växten förknippad med en av H. C.
Andersens sagor, nämligen:
23
gotländska resa 1741 på Torsburgen en
växt som man borde finna först på Paris´
breddgrader, och inte här. Växten förekommer i Botan, och kan mycket väl ha
förts hit från växtlokalen på Torsburgen.
Den buskliknande växten heter
10. Till vilket träd hör detta blad?
Facit till Visbydagens tipspromenad
1. en platan
x. en lönn
2. ett tulpanträd
1. 1
2. 1
3. 1
4. 2
5. 2
6. 1
7. 2
8. 1
9. 2
10. 1
11. 2
12. 1
1. gulkronill
x. gulsporre
2. gulreseda
1. Den fula ankungen (som föds under ett
sådant blad)
x. Kejsarens nya kläder (man försöker få
kungen att skyla sig med ett sådant blad)
2. Den lilla flickan med svavelstickorna (hon värmer sin kropp med sådana
blad)
9. På S:t Olofs ruin växer kanske Skandinaviens största murgröna (rind på gutamål). Växten innehåller saponin, ett ämne
som tidigare använts som
7. Näckrosdammen grävdes i första hand
ut för bevattningsändamål i trädgårdens
begynnelse, men kom naturligtvis också
att bli ett trevligt inslag i trädgården. Vad
användes schaktmassorna från dammen
till?
1. Fyllning till Studentallén
x. Fyllning till Tranhusgatan
2. Fyllning till Tempelkullen (Floras kulle)
11. Vilket av dessa danska grönsaksnamn
är inte korrekt?
1. agurk
x. porre
2. atomat
Vinnare Visbydagen den 4 oktober med
10 poäng blev Lena och Henrik Harder,
Linköping. Grattis!
12. En av dessa grönsaker är en frukt i
botanisk mening. Vilken?
1. färgämne för kläder
x. krydda i mat
2. tvättmedel
1. paprika
x. morot
2. jordärtskocka
8. Träskulpturen i närheten av dammen föreställer Carl von Linné. Till sin
stora förvåning upptäckte han under sin
24
25
Återinvigning av H P Gustafson-stenen
Tisdagen den 3 juni återinvigdes H P Gustafsons minnessten i
samband med DBW:s sedvanliga stadsvandring.
Text: Stig Skallak
Foto: Mart Marend
Nu syns stenen igen!
Den tredje juni under regntunga skyar
deltog ett tjugofemtal personer i återinvigningen av
minnesstenen
över HP Gustafson. Stenen som
står vid den södra
ingången i DBW:s
botaniska trädgård
har alltmer skymts
bakom en svällande idegran. Denna
har nu tuktats så
att stenen blivit
synlig igen.
Bengt Rosén som forskat i historien om
Hans Petter Gustafson, initiativtagaren till
DBW:s botaniska Trädgård, inledde med
att berätta om denne man. HP Gustafson
26
(1818-1870) föddes i Visby. Hans föräldrar
var fattiga men tack vare den av Sällskapet
DBW 1815 inrättade Fri- och fattigskolan
fick han chans
att gå i skolan.
Hans begåvning
gjorde att han
kunde fortsätta till
gymnasiet, ta studenten och senare
studera till präst
i Uppsala. Efter
avslutade studier flyttade HP
Gustafson tillbaka
till Visby, där han
blev lärare i Visby
Schola. 1853 valdes han in i DBW, där han
redan året därpå fick hedersuppdraget
att hålla högtidstalet den 9 juli. Talet som
blev en hyllning till DBW, utmynnade i ett
förslag om att man borde inrätta
en botanisk trädgård, i första hand
för att lära den gotländska ungdomen om gotländska växter men
också för att lära ut hur man odlar
nyttiga buskar och träd. Sällskapet
nappade på idén och 1855 förvärvades mark för trädgården på den
s.k. Silverhätteåkern, där trädgården fortfarande ligger.
Åskådarna lyssnade uppmärksamt
och det enda som störde var en
liten Ärtsångare som drillade så
vackert. Bengt Rosén gjorde ett
kort avbrott och uppmärksammade oss övriga på denna drill
vilket skänkte charm och harmoni
till framställningen.
Efter Bengt Rosén läste Trädgårdsstyrelsens ordförande, Lars Hammarström en dikt, skriven någon
gång före 1882, som en hyllning
till HP Gustafson.
Därefter vidtog själva invigningsceremonin som förrättades av DBW:s
ordförande Göran Nygren varvid han
också tackade alla inblandade och
uppmuntrade åhörarna att bege sig till
Sävessalen den 11 juni kl 18.30 för att
lyssna på Bengt Roséns något utförligare
berättelse om H P Gustafsons gärning.
Stig Skallak
Här kan Du hitta en Youtube-film från föreläsningen i Sävesalen:
https://www.youtube.com/watch?v=vFAuHuuhyeE
TACK till alla som bidragit med kunskap, texter och bilder i detta
nummer av Botans Vänners Medlemstidning!
Texter
Bertil Ståhl
Björn Magnusson
Nils-Erik Norrby
Stig Skallak
Björn Magnusson
Mart Marend
Lars-Gunnar Lindberg
Ulrika Ridbäck
Bilder
Bertil Ståhl
Gösta Lyttkens
Ann-Britt Magnusson
Alla våra arrangemang
sker i samarbete med
Vuxenskolan.
Ulrika Ridbäck
27