Nyhetsbrev Nr 2 * juni 2012 DBW:s Botaniska Trädgårds Vänner Sommar, sommar, sommar... Kejsarträdet (Paulownia tomentosa) blommar! Foto: Ann-Britt Magnusson Så här blir Du medlem: Genom att betala in medlemsavgiften (100:- för enskilda personer och 500:för organisationer) på b-g 789-0122 blir Du medlem i Botans Vänförening. Du som betalade 2011 behöver inte betala 2012! Glöm inte att skriva Ditt namn och adress på inbetalningskortet eller som meddelande om Du gör en internetbetalning! Gärna även e-post-adress. Kontaktperson om det är en organisation som betalar avgiften är bra att ha. VÄLKOMMEN! vanner.visbybotan.se Nyhetsbrev DBW:s Botaniska Trädgårds Vänförening Nr 2-2012 Årgång 2 ISSN 2001-1784 Redaktör: Ann-Britt Magnusson [email protected] Ansvarig utgivare: Bertil Ståhl [email protected] Omslagsbild: Pärlbuske (Exochorda racemosa) Foto: Ann-Britt Magnusson Foto baksida: Perennrabatt Foto: Torbjörn Hargeson Signaturmelodin till ett av de mest kända programmen i Sveriges Radio börjar med ovanstående ord. För mig betyder de att jag får påta i jorden, pyssla med mina växter och ibland (om tiden räcker till) sitta en stund med en kopp kaffe och lyssna på alla de ljud som finns i en trädgård. Inte bara fåglar utan surrande bin, groende gräs (jodå, jag tror visst att det låter!), vatten som porlar i dammens bäck (har man tur regnar det lite också) och suset från vinden. På avstånd hör jag grannens häst gnägga och en och annan bil kör förbi. Tornflygarnas visslande sång är pricken över i-et - då är det SOMMAR! Läs i det här numret om en planerad resa till slotts- och privata trädgårdar i Sörmland, om vad entusiastiska Vänner kan åstadkomma en kylig vårdag i trädgården och en hel del annat smått och gott. Ann-Britt Magnusson sekreterare Ordföranden inviger årets Trädgårdsvecka i Gotland Trädgårdsöns regi. Läs mer på sid 17! Vårstädning i Botans perennrabatter Efter kaffet fortsatte några med att räfsa ihop de växtrester som vi spritt ut över planen medan andra, under Lasses säkra ledning ägnade sig åt att sprida ut gödning och jordförbättring över rabatten. Tisdagen den 4 april 2012 samlades 7 st förväntansfulla botanvänner i personalrummet vid Botan för att tillsammans hjälpa Lasse och Anki med vårstädning bland trädgårdens perenner. Efter en liten pratstund där Lasse berättade hur han hade tänkt sig upplägget så transporterade vi oss ut till perennrabatten sydväst om Solursplanen. Här fick vi instruktioner av Lasse och Anki om hur de olika växterna skulle beskäras varefter vi med stor entusiasm påbörjade arbetet. Arbetsviljan och-lusten var det inget fel på och redan efter en dryg timme var rabatten ansad. Madhavt kaffe och smörgåsar förtärdes och stämningen var god. 4 För Vännerna: Agneta Emmervall Teddy Nilsson Ingrid Liljeborg Per Westholm Gun-Maj Kurtén Wiveka Swartz Torbjörn Hargeson Anki hade då förflyttat sig till området söder om bron, vid den, förra året nyanlagda, sittgruppen, där hon tidigare satt ut ett stort antal egenodlade förgätmigej och bellisar som skulle planteras. Vi var 4 st som anslöt oss till henne och hjälpte till med planteringen. Det blev en trevlig förmiddag nere i Botan. Solen sken och då vi var i lä nere på Ginkgoplanen var det också ganska varmt. Anki och Lasse var förhoppningsvis nöjda med att få hjälp med vårarbetet. Det enda man kunde anmärka på var att tiden gick så fort. De flesta hade andra planer för eftermiddagen men om detta upprepas till nästa år, vilket jag hoppas att det gör, så skulle man nog planera att vara där hela dagen, dels för att det är så rogivande att vara i trädgården och dels för att man får nyttiga lärdomar om trädgårdsarbetet. Torbjörn Hargeson Text och foto Deltagare: För Botan: Lars-Olof Pettersson Ann-Kristin Hallin Så här fint blev det efter nån månad! Rosenbeskärning i Botan 24 april 1212 Tolv entusiastiska medlemmar i DBWs vänförening samlades i trädgården en solig aprilförmiddag för att lära sig hur rosor ska beskäras. Trädgårdsmästare Lars Pettersson berättade om och visade först hur rabattrosor ska hanteras. Vårens frost hade gått hårt åt många rabattrosor, som fick klippas ner rejält, men det ska inte vara någon fara. Det enda som händer är att blomningen kanske blir någon vecka försenad. Därefter var det dags för buskrosorna. För att få dem snygga krävs det både att man har koll på hur gamla grenarna är och en god blick för form. Vi var många som förundrades över att Lars vågade låta oss använda våra sekatörer och vara rosbeskärare för en dag. Nu väntar vi spänt på sommaren för att se resultatet av vårt arbete. Agneta Emmervall Text Lasse förklarar hur vi kan beskära rabattrosor på två sätt. 1. Brutalt och utan medlidande. Resultatet blir en lite senare men rikligare blomning. 2. En lite mildare metod där man lämnar ungefär 20 - 30 cm kvar för tidigare blomning. Som synes nedan till vänster valde vi den 1:a metoden och detta är resultatet av vår beskärning. I många fall var valet nödvändigt eftersom den kalla vintern inte har varit skonsam mot rabattrosorna. Efter en utförliga förklaring och demonstration av Lasse började vi beskära buskrosorna. Lasse förklarade skillnaden mellan en rabattros och en buskros, en kunskap som är av betydelse för beskärningsresultatet. Vi avslutade med beskärning av en klätterros ”Alchymist. Tack Lasse för en underbar och lärorik förmiddag! Berit S Meier Text och foto Programsamarbete Nu är det dags att planera resor! I ett samarbete med programkommittérna frånVännerna och Botaniska Trädgården har vi lagt ut våra gemensamma program på resp hemsida. Resegruppen har kommit med ett förslag om en resa till Sörmland för att titta på slottsträdgårdar och även några privata dito. Du hittar alltså programmen på www.visbybotan.se och www.vanner. visbybotan.se Vännerna kommer att ha sagostunder för barnen med egna sagoberättare bl a Torbjörn Hargeson, Towan Obrador och Wiveka Schwartz, men även ett par guidningar. Den 2 juli kl 19.00 kommer Sven-Erik Girlangros (Rosa willmottiae) Pernler att berätta om ruinen: ”Sant och osant om St Olofs kyrka i Visby. En kväll om medeltida pilgrimer, giftmördare och kättare.” Låter spännande, mystiskt och lite romantiskt. En sak är dock säker - Sven-Erik vet vad han talar om och har mycket spännande att berätta! Värdvästar Våra medlemmar har fått röda västar att ha på sig de dagar de är värdar i trädgården. Vi använde dem första gången på Gotland Trädgårdsöns invigning av sin trädgårdsvecka den 16 juni (läs mer på sid 17!). På baksidan står Trädgårdsvärd - inte att förväxla med gotlandsguiderna trots att västarna ser nästan likadana ut! Gotlands Trädgårdsöns Öppna trädgårdar 16-24 juni kan Du hitta på www.gotlandtradgardson.se, annons i Gotlands Media och även i en separat programbroschyr, som finns på t ex Turistbyrån, Linds Växthus m fl ställen. Läs mer på www.visbybotan.se och vanner.visbybotan.se! 8 Datum: 2013 i slutet av juli eller början av augusti Hur reser vi? Gemensamt eller i buss? Beror på antalet intresserade. Kostnad? Se meningen ovan! Vi kommer med mera information längre fram via mail, på hemsidan och i nästa medlemsblad. Därefter behöver vi få intresseanmälan för att kunna räkna på kostnaderna. Det lilla tulpanträdet (Liriodendron tulipifera) söder om Ovalen har bör- jat blomma! Trädgårdsbesök på Gotland Innan 2013 ska vi dock ta en tur på Gotland för att se på ett par trädgårdar på nordöstra delen av ön. Datum: onsdagen den 27 juli 2012. Samling i Boge hos familjen Magnusson, vars trädgård är den första vi tittar på. Därefter äter vi gemensam lunch på Slite Golfklubb och mätta och belåtna far vi vidare till Kräklingbo och Annli Alfström. Ingen avgift mer än Din bensinkostnad och lunchen. Gå in på hemsidan för mera information samt karthänvisningar! Magnussons terass i Boge Alfströms persikor i Kräklingbo Ordföranden har ordet... Namn på växter Jag får ofta frågor om växternas namn. Vad de betyder och varför namnen ser ut som de gör. Vad som är fel och vad som är rätt användning. Att vi överhuvudtaget har namn på saker, även växter, handlar ju i grunden om vårt behov av att kunna kommunicera med varandra och att det då är bra om vi menar samma sak. Det betyder att ett namn på en växt fungerar utmärkt i det område där just detta namn används, och då finns det ju ingen anledning att krångla till saken med ”latin”. Problemet uppstår när vi börjar kommunicera med grupper av människor med andra namn för samma växter. Att så är fallet mellan länder med olika språk är förstås självklart. Den som har botaniserat med en engelsman eller tysk, förstår vad jag 10 menar. Men problemet är lika stort om man är ute med en dansk eller en norrman. Eller ibland större eftersom vi till stor del förstår varandra och ofta använder samma namn – fast på olika växter! Även inom samma språkområde förekommer det lokala namn på välkända växter. Enligt vår lärobok på Ekologiprogrammet, Botanik, Widén & Widén (red.), finns det över tjugo lokala namn för blåsippa. Det finns i princip två sätt att undvika alternativ namnsättning. Man kan (1) göra listor med auktoriserade namn och hoppas på att andra följer dessa eller (2) skapa regler som bestämmer vilka namn som är korrekta att använda. Den första metoden används numera för svenska namn på växter, men eftersom dessa namn är att betrakta som rekommendationer gör vi alltså inte ”fel” när vi till exempel talar om salmbär och kajp istället för blåhallon och skogslök, som det står i Floran. I vetenskapliga sammanhang finns det ett krav på att namnen ska fungera internationellt och att varje växt bara ska ha ett korrekt namn. Hur detta ska uppnås och vilket namn som ska användas om det finns flera konkurrerande namn bestäms av ett särskilt regelverk, International Code of Botanical Nomenclature. Här anges bland mycket annat att namn på växter ska vara latiniserade, d v s behandlas som latin oavsett ursprung, att namn på arter ska vara binära och bestå av ett släktnamn och ett artepitet (en tradition som vi tagit med oss från Linné), att familjenamn ska ha ändelsen ”-aceae” och att det äldsta namnet gäller om det finns flera att välja mellan. Regelverket innehåller även en rad exempel, rekommendationer och undantag. Det innehåller också listor med konserverade namn, namn som av en eller annan anledning inte skulle ha använts om regelverket följts, men som, om de byttes ut, skulle skapa mer oreda än reda. En liknande regelsamling finns även inom zoologin, men de två regelsamlingarna är inte beroende av varandra, vilket gör att en växt och ett djur faktiskt kan ha samma vetenskapliga namn. Prosopis och Stelis är namn på två bi-släkten, men är också växtsläkten inom familjerna Leguminosae respektive Orchidaceae. Prunella kan vara en brunört, men också en järnsparv. En tydlig skillnad mellan botanisk och zoologisk namnsättning är att man inom zoologin tillåter tautonymer, t ex Grus grus (trana) och Lynx lynx (lo), medan man inom botaniken på sin höjd kan acceptera kombinationer som Selaginella selaginoides (mosslummer). De vetenskapliga namnen kan som sagt ha vilket ursprung som helst. De kan till och med vara rena fantasiprodukterna, men väldigt ofta har de en betydelse. Ofta är de ett sätt att hedra någon person som på något sätt bidragit till att växten upptäckts eller som på annat sätt varit viktig i sammanhanget för den person som publicerat namnet. Många namn är beskrivande, som hos Ranunculus acris (smörblomma), där epitetet betyder skarp eller bitter, eller Erophila verna (nagelört), vars epitet syftar på artens tidiga blomning. Det finns dock inget i regelverken som säger att beskrivningen måste vara riktig eller passande, och ibland dyker det upp epitet som uppenbart är helt fel men som enligt reglerna ändå måste användas. En art med epitetet ”vulgaris” (vanlig, allmän) kan inte bytas ut för att växten blivit sällsynt, vilket förövrigt alla organismer är någonstans. Med lite finurlighet finns det möjligheter att skapa både ovanliga och fantasifulla namn. Calathea latrinotecta beskrevs med ett epitet som anger den lokala användningen, att täcka taket på utedass. Epitetet i Calceolaria discotheca syftar dock inte på en särskild form av kvällsnöjen utan på att ståndarknapparna (theca) är skivformade. 11 I vetenskapliga arbeten ser man ofta att namnen åtföljs av så kallade auktorer, inte sällan i förkortad form. Auktorn är den person som förslog och publicerade det aktuella namnet och kan ses som en kort referens till den litteratur där detta gjordes. Även här finns det listor över rekommenderade förkortningar; Linné förkortas till exempel ”L.” och Carl Skottsberg vanligen ”Skottsb.”, men det är inte fel att skriva ut namnen. Auktorer med vanliga namn, som t ex Andersson eller Smith, måste normalt lägga till sina initialer för att inte blandas ihop. Varför ändras namnen ibland? Många ondgör sig över att namn ändras, särskilt när det gäller vanliga arter som ju ”alltid har hetat så”. … Orsaken kan vara att namnet helt enkelt inte är det namn som ska gälla om reglerna följs. Som nämnts ovan finns det då möjlighet att konservera ett namn som använts under lång tid om ändringen skulle anses alltför omfattande. En annan anledning kan vara att uppfattningen om den rådande klassifikationen ändrats efter nya forskningsrön. Ett släkte kan till exempel ha konstaterats vara onaturligt och att det därför är nödvändigt att dela upp det i två eller flera släkten, alternativt slå ihop det med ett annat, tidigare känt släkte. Detta påverkar inte själva arterna, men deras namn ändras då de byter släkttillhörighet. En klassifikation är inget som är hugget i sten utan kan ändras allteftersom forskningen fortsätter och nya analyser och bedömningar görs. Därför måste vi nog leva med en del namnändringar även i framtiden. Bertil Ståhl Vi saknar - och behöver Dig! Rubriken kommer att finnas i alla våra Nyhetsbrev eftersom det är så det är - vi behöver DIG! För att vi ska få så bra verksamhet som möjligt krävs att vi är många som hjälps åt. Kontaktpersoner är utsedda till de olika grupperna enl nedan: Rosenprakttry (Weigela florida) Programgrupp: Bertil Ståhl, Ann-Britt Magnusson Kursgrupp: Wiveka Schwartz, Jan Luthman i samarbete med trädgårdsmästare Lasse Pettersson Resegrupp: Torbjörn Hargeson, Wiveka Scwartz, Christel Hamilton, ev Georg Hall Redaktion: Bertil Ståhl ansv utg. Ann-Britt Magnusson redaktör Övriga i styrelsen insamling av material och korrekturläsning Men - vi behöver flera som ingår i grupperna! Kan Du tänka Dig att ställa upp? Fundera på vad Du skulle tycka vara roligt att hjälpa till med och var Du skulle kunna hitta en plats - och hör gärna av Dig till någon i styrelsen!! Alla styrelseuppgifter hittar Du på vanner.visbybotan.se Sekreteraren [email protected] Parkrhododendron (Rhododendron catawbiense) 13 Varför doftar blommorna? Blommor doftar för att attrahera insekter, som besöker blommorna för att finna föda i form av nektar eller pollen. Insekten får då med sig pollen, som den oavsiktligt kan föra över till märket hos en annan blomma. På detta sätt får insekterna föda till sig själva och sina larver och växterna får sin fortplantning säkrad. Allt är frid och fröjd. I ett större perspektiv har denna samverkan mellan växterna och deras pollinatörer haft en enorm betydelse för den biologiska mångfalden. Eftersom de flesta landområden på jorden domineras av blomväxter har relationen till stor del format världen omkring oss – och gjort botaniska trädgårdar möjliga, åtminstone i den form som vi känner dem. Eftersom många viktiga grödor och vilda växter är beroende av pollination för en god fruktsättning har denna samverkan dessutom en mycket stor 14 ekonomisk betydelse. Det finns alltså ett stort vetenskapligt och ekonomiskt intresse att utforska hur denna samevolution uppstått, och hur den ser ut och fungerar. Med ett par hundratusen blomväxter och några miljoner blombesökande djur är förstås möjligheterna till variation i det närmaste oändlig. Det har länge varit känt att olika växter har blommor anpassade för att besökas av en särskild grupp av djur, något som gjort att man ofta talar om olika syndrom. Växter som besöks av nattaktiva insekter som svärmare har bleka eller vita blommor som doftar starkt om natten; de är dessutom ofta djupa och föresedda med en lång kronpip eller sporre som fordrar långa mundelar för att insekterna ska nå nektarn. Blommor som besöks av humlor och andra bin är istället väldoftande på dagen och är inte sällan tvåläppiga och färgade i blått, rött eller gult. Blommor som besöks av dagaktiva fjärilar är ofta blå, lila eller röda; de är dessutom vanligen små och gärna samlade i huvuden eller korgar. Fågelpollinerade växter, som är tropiska, har stora, robusta och bjärt färgade, doftlösa blommor med mycket nektar. Flugpollinerade växter luktar ofta illa. Förutom form och färg utgör doften alltså en viktig del i dessa syndrom. Den hjälper insekterna att lokalisera blommorna, både på långt håll, vilket är särskilt viktigt för nattaktiva insekter, och på nära håll, för att hitta ingången till blomman och belöningen. Själva doften består av ett stort antal flyktiga, kemiska föreningar. Ibland kan en blomdoft bestå av över 100 olika sådana föreningar, men det är inte säkert att alla dessa attraherar pollinatörer. Vissa ämnen är väldigt vanliga i blomdofter, andra betydligt sällsyntare; vissa ämnen kan förekomma i stora mängder, andra i mycket små. Olika blomdofter är alltså resultatet av en stor mängd kombinationer av olika kemiska ämnen och deras olika inbördes mängder. Dessutom kan doften avges vid olika tidpunkt på dygnet och från olika delar av blomman. Det är lätt att dra paralleller mellan blomdofter och parfymer, som också är en blandning av flera flyktiga kemiska ämnen. Och visst kommer många av dessa ämnen från växtriket, men blomdofter utgör också en inspirationskälla för parfymören, vars blandningar ofta är mycket simplare än naturens och bara innehåller en liten del av alla de ämnen som naturen och blommorna har att erbjuda. En vandring i botaniska trädgården bjuder alltså inte bara på synintryck. Det finns också en mängd olika dofter, både angenäma och mindre angenäma, att lära känna och förundras över. Jette Knudsen Den 12 juli kl 11.00 tar Jette med oss på en doftvandring i trädgården. 15 Vi har fått en ny styrelseledamot! Lena Blomqvist valdes till ny ledamot efter Robert Värild vid årsmötet: Hur var det nu med växternas namn - vad betyder de? ”Jag heter Lena Blomquist och driver Krusmyntagården sedan 30 år. Ingeborg Lingegård anlade örtagården 1969-71 och jag har sedan dess utvecklat anläggningen till ett besöksmål med ca 60 000 besökare/år. Att få arbeta för Botaniska trädgården var ett lätt beslut för jag tycker att det är den plats i Visby som vi ska vara Bladen här intill sitter på en buske vars vetenskapliga namn är Acer japonica dissectum artropurpurea - långt och lite krångligt, men varje del av namnet talar om något för oss. Acer - lönn japonica - ursprung Japan dissectum - delade blad artropurpureus - bladens färg, i det här fallet svartröda. stoltast över . En välskött trädgård som ger njutning åt många besökare och har ett stort värde för vår stad.” Välkommen Lena till styrelsen! Samarbete med Vuxenskolan Sedan juni har ett samarbete inletts med Vuxenskolan. Det innebär att Du kommer att se Vuxenskolans logo på våra utskick, i nyhetsbrevet och på hemsidan. Vännernas hemsida har bytt adress! Nu hittar Du oss på vanner.visbybotan.se (OBS! inga www. före!) 16 Liten namnlektion Vi kan alltså kalla växten japansk lönn med flikiga, svartröda blad. Lönnarna från Japan vill ofta ha sur jord (dvs lågt pH) för att trivas, inte alltid lätt på Gotland, men det går att ordna surjordsbäddar med lite ansträngning. Vid besöket hos Magnussons i Boge kan man få se sådana surjordsbäddar med rhododendron, azaleor, ljung av olika slag, blåbär och andra växter som trivs i jord med hög torvhalt. Gotland Trädgårdsöns trädgårdsvecka Invigare i år var vår ordförande för Botans Vänner Bertil Ståhl och Lyttkens Jazzkvartett spelade för oss. Tyvärr stod oss inte vädrets makter bi, så medan ordföranden höll sitt anförande, öppnade sig himlen. Alla tröstade sig med att ”regnet behövs, det är så torrt!!” Samtidigt undrade man ”varför just nu?” Dagen startade kl 11.00 med växtmarknad och lotteri, därefter musik och invigning kl 12.00. Trädgårdsvandringen innanför murarna samlade några tappra deltagare för att se trädgårdar som aldrig varit öppna för allmänheten förut.