Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr

1 (1)
TJÄNSTESKRIVELSE
Sociala nämndernas förvaltning
Karin Bodlund - aw800
E-post: [email protected]
2015-04-01
Dnr: 2015/101-NF-750
Nämnden för personer med funktionsnedsättning
Kopia till
Bättre Liv för Personer med Psykisk funktionsnedsättning
Förslag till beslut
Nämnden för personer med funktionsnedsättning godkänner rapporten.
Ärendebeskrivning
Med stöd av statlig prestationsersättning påbörjades det sociala
kommunikationsprojektet BLiPP- Bättre Liv för personer med Psykisk
funktionsnedsättning i början av 2014.
Syftet var att genom behovsanpassad välfärdsteknologi öka delaktigheten,
självständigheten och aktiviteten för enskilda individer inom målgruppen.
Projektet avslutades något tidigare än beräknat då projektledaren erhöll annan
anställning inom sociala nämndernas förvaltning. Erfarenheterna från
projektet har renderat i en beställning till proAros Sysselsättning,
arbetsinriktad rehabilitering och aktivitetshus, att testa välfärdsteknologi som
stöd för deltagares planering och strukturering.
Sociala nämndernas förvaltning har den 1 april 2015 lagt fram förslag till
beslut.
Bilagor
Slutrapport projekt BLiPP - Bättre Liv för Personer med Psykisk
funktionsnedsättning
Skickad av: Eva Sahlén - SNSES03
Västerås stad
Slutrapport projekt
BLiPP
Bättre Liv för Personer med Psykisk funktionsnedsättning
Helena Westerlund, projektledare
2015-03-26
Innehåll
2
Inledning och syfte ......................................................................................................................... 2
3
Ändrade förutsättningar under projekttiden .................................................................................... 2
4
Inledning och bakgrund .................................................................................................................. 2
5
4.1
Välfärdsteknologi .................................................................................................................... 2
4.2
Västerås Stad och Välfärdsteknologi....................................................................................... 3
4.3
Definitioner ............................................................................................................................. 3
4.4
Projektets målgrupp ................................................................................................................. 3
4.5
Avgränsningar ......................................................................................................................... 4
4.6
Målgruppens situation ............................................................................................................. 4
Projektets genomförande ................................................................................................................ 4
5.1
Urval och metod ...................................................................................................................... 5
5.2
Etiska aspekter ......................................................................................................................... 5
5.3
Genomförande ......................................................................................................................... 6
5.4
De intervjuade ......................................................................................................................... 6
5.5
Intervjuns omfattning .............................................................................................................. 6
5.6
Gruppsamtal ............................................................................................................................ 6
6
Kartläggning lämplig välfärdsteknologi ......................................................................................... 7
7
Resultat intervju .............................................................................................................................. 7
8
9
7.1
Fritid ........................................................................................................................................ 8
7.2
Social gemenskap .................................................................................................................... 8
7.3
Upplevelser .............................................................................................................................. 9
7.4
IT/Datorvana ......................................................................................................................... 10
7.5
Tillgång till dator, surfplatta eller Smartphone ..................................................................... 10
7.6
Användandet av sociala medier (Facebook, Twitter, forum, bloggar mm) ........................... 10
Resultat gruppsamtal .................................................................................................................... 11
8.1
Tema Delaktighet .................................................................................................................. 11
8.2
Tema Socialt nätverk ............................................................................................................. 12
8.3
Tema Aktivitet ....................................................................................................................... 12
Kartlagda Behov ........................................................................................................................... 13
9.1
10
11
Analys resultat ....................................................................................................................... 13
Projektets fortsättning ................................................................................................................... 13
10.1
Uppdraget .......................................................................................................................... 14
10.2
Villkor för uppdraget ......................................................................................................... 14
Referenser ..................................................................................................................................... 15
1
Slutrapport projekt BLiPP
1 Inledning och syfte
För de flesta av oss är det självklart att vara aktiva, självständiga och att på olika sätt delta
aktivt i samhället. Att använda olika former av teknik när vi upprätthåller vårt sociala nätverk,
håller kontakt, söker information eller utför andra ärenden, vanligen via dator eller
Smartphone, är idag en del av vardagen och en naturlig del i vårt liv. För en person med
psykisk funktionsnedsättning är detta ofta inte så självklart vilket beror på flera olika orsaker,
till exempel osäkerhet inför ny teknik, dålig ekonomi och dålig kunskap om hur man kan
använda denna teknik som en del att skapa en bättre vardag. I många fall bidrar detta till
social isolering, minskad aktivitet och till att man inte känner sig delaktig i samhället. Mycket
av tekniken, främst den som finns via Smartphone, surfplatta och dator, kan bidra till att dessa
personer kan få ett bättre liv med ökad aktivitet, större känsla av delaktighet och ett större
social nätverk.
I början av 2014 startade Västerås Stad därför ett socialt kommunikationsprojekt vars syfte
var att förbättra livssituationen för dessa personer. Projektet BLiPP – Bättre Liv för Personer
med Psykisk funktionsnedsättning, med projekttid på ett år, syftar till att förbättra
livssituationen genom att öka delaktigheten, självständigheten och aktiviteten med hjälp av
behovsanpassad välfärdsteknologi.
2 Ändrade förutsättningar under projekttiden
Under försommaren 2014 fick projektledaren en ny tjänst inom Västerås Stad som hon
tillträdde den 1 september 2014. Styrgruppen beslutade den 29 augusti att inte tillsätta en ny
projektledare och att projektet därför successivt skulle avslutas under hösten 2014. Projektet
har levererat kartläggning och behovsanalys samt kartläggning av välfärdsteknologi som kan
uppfylla behoven. Projektet har också gjort en omvärldsanalys på vad som gjorts tidigare för
målgruppen vad gäller användandet av välfärdsteknologi som medel för att nå ökad
delaktighet, självständighet och aktivitet. Efter beslut i styrgruppen kommer en app att testas
på surfplattor inom ramen för Arbetsrehabilitering/sysselsättning, proAros. Testverksamheten
genomförs som ett verksamhetsprojekt under ett år från och med 1 mars 2015.
3 Inledning och bakgrund
3.1 Välfärdsteknologi
Välfärdsteknologi definieras enligt Hjälpmedelsinstitutet som all teknik som på ett eller annat
sätt förbättrar livet för de som är i behov av den. För personer med psykisk
funktionsnedsättning kan välfärdsteknologi bidra till möjligheten att delta i ett demokratiskt
samhälle, utöva olika aktiviteter och att hålla kontakt med anhöriga och vänner.
Välfärdsteknologi kan också vara ett stöd för anhöriga och boendestödjare att hålla
fortlöpande kontakt med individen på dennes villkor.
2
Utvecklingen av datorer, mobiltelefoner och annan kommunikationsteknik går mycket snabbt
och man behöver både vara uppdaterad på nya funktioner och på ny teknik. Många personer
med psykisk funktionsnedsättning klarar inte av detta av olika skäl, vilket gör att tekniken inte
är tillgänglig för dem. Detta är olyckligt eftersom just denna målgrupp ofta känner stor
inaktivitet, bristande delaktighet och social isolering.
3.2 Västerås Stad och Välfärdsteknologi
Rapporten från Projekt Behovsstyrt IKT-stöd kom i augusti 2012. Här redogörs för hur
Västerås Stad har arbetat med IKT-stöd inom äldreomsorgen sedan våren 2007 och att
Västerås sedan 2011 är en av tre kommuner som bedriver försöksverksamhet på uppdrag av
Hjälpmedelsinstitutets program Teknik för äldre. Försöksverksamheternas uppgift är att
främja kvarboende för personer över 80 år med hjälp av teknik. I Västerås heter projektet
VIKTiG – Västerås IKT i Gemenskap. I juni 2012 lämnade Västerås stad tillsammans med en
rad samverkansparter in en ansökan till VINNOVA om projektmedel för att utveckla en så
kallad testbädd inom äldreomsorgen, ett systematiskt sätt att erbjuda innovatörer en möjlighet
att utveckla och prova innovativa produkter, tjänster, processer och organisationer i reella
eller nästan reella miljöer.
I rapporten slås fast att jämfört med andra svenska kommuner har Västerås stad kommit
mycket långt i ett systematiskt arbete med IKT och ny teknik för äldre.
Mot bakgrund av detta är det ett naturligt steg att Västerås nu tar nästa steg och tittar på hur
man kan använda sig av välfärdsteknologi för att bidra till ett bättre liv för personer med
psykisk funktionsnedsättning.
3.3 Definitioner
I denna rapport används för enkelhets skull enhetliga beteckningar. Det innebär att målgrupp
betyder de individer som projektet riktar sig till, vuxna personer med psykisk
funktionsnedsättning. För personer som har insats i olika verksamheter finns olika begrepp.
De kan vara kunder, deltagare, brukare och besökare. I rapporten används definitionen
deltagare genomgående. Det finns också olika personalkategorier som arbetsterapeut,
arbetshandledare, boendestödspersoner och här används definitionen personal genomgående
om det inte finns speciell anledning att ange vilken personalkategori texten handlar om.
I de fall där könstillhörigheten av olika skäl inte framgår används ordet hen. Det är ett
könsneutralt personligt pronomen som från 2015 finns i Svenska Akademiens ordlista. Det
ersätter utskrift av ” han eller henne” och bidrar till en renare text.
3.4 Projektets målgrupp
Målgruppen för projektet är vuxna personer med psykisk funktionsnedsättning i ordinärt
boende med boendestöd. Eftersom denna målgrupp generellt är svåra att nå och att motivera
till att delta i intervjuer och gruppsamtal har projektet under kartläggning och
behovsinventering också arbetat med personer i målgruppen som inte har boendestöd och i
många fall har insats i form av arbetsrehabilitering och/eller sysselsättning. Bland dem som
besöker Aktivitetshuset Adelsö finns individer både med och utan boendestöd.
3
3.5 Avgränsningar
Personer under 18 och över 65 år har inte bjudits in till att medverka i projektet och inte heller
personer som bor i gruppbostad eller servicebostad.
3.6 Målgruppens situation
För gruppen med psykiska funktionsnedsättningar är vägen till jämlikhet och delaktighet i
samhället ofta lång. Kvinnorna i målgruppen ligger dessutom betydligt sämre till när det
gäller en rad faktorer som bland annat, ekonomi, hälsa och socialt deltagande, detta visar
delrapporten från Statens Folkhälsoinstitut ”En strategi för genomförande av
funktionshinderspolitiken” som kom den 15 mars 2013. Till dessa faktorer kommer också de
som handlar om bemötande och attityder till målgruppen. Ofta är gruppen stigmatiserad och
bemöts med fördomar och misstro. Det är vanligt med förutfattade meningar och fördomar
om personer med psykiska funktionsnedsättningar. Ofta kategoriseras målgruppen som en
enda homogen grupp som tillskrivs olika negativa egenskaper som man inte vill ha i sin
närhet samtidigt som olika maktordningar i samhället samverkar för att ytterligare
stigmatisera gruppen.
Flera rapporter pekar på att gruppen med psykiska funktionsnedsättningar upplever en
betydligt sämre hälsa än den övriga befolkningen. Enligt rapporten från Statens
Folkhälsoinstitut ”Onödig ohälsa” hör denna ohälsa i hög grad ihop med flera kända
bestämningsfaktorer som brist på inflytande, ekonomisk otrygghet, diskriminering och brist
på tillgänglighet. Om dessa faktorer minskas så minskar också den dåliga hälsan. Det innebär
att om den dåliga ekonomin förbättras, den sociala delaktigheten ökar och det dåliga
bemötande minskar så minskar den dåliga hälsan med en tredjedel.
Mot bakgrund av detta vill Västerås stad skapa ett bättre liv för personer med psykisk
funktionsnedsättning med hjälp av individanpassad välfärdsteknologi för att på så sätt bidra
till att uppnå högre delaktighet, ökad självständighet och aktivitet samt utökade sociala
nätverk.
4 Projektets genomförande
För att förankra projektet och för att nå personer i målgruppen har projektet samverkad med
personal, chefer och deltagare på olika verksamheter i Västerås. Verksamheterna drivs både i
egenregi och av privata utförare. Eftersom målgruppen för projektet, personer med psykisk
funktionsnedsättning i eget boende, ofta är svåra att motivera att delta i olika utåtriktade
aktiviter på grund av mående, så valde projektet att också samverka med individer som är i
sysselsättning/arbetsrehabilitering eller besöker aktivitetshus. Det var väsentligt att få en så
bred kartläggning och behovsinventering som möjligt för att kunna se vilka behoven är och
vilken välfärdsteknologi som eventuellt kan ge stöd till att uppfylla dessa behov. Många av
dem som idag har nått en bit på väg till ett bättre mående har egen tidigare erfarenhet av
perioder med sämre mående och allt vad det innebär av isolering, inaktivitet och brist på
socialt umgänge och därför är deras erfarenheter värdefulla för projektet.
4
För att nå individer togs i ett tidigt skede kontakt med olika verksamheter runt målgruppen.
Dessa var:
•
•
•
•
•
V.I.S.K.O.S. AB (privat utförare)
Aros Individstöd (privat utförare)
Kvalificerat Boendestöd (proAros)
Arbetsrehabilitering/sysselsättning (proAros)
Aktivitetshus Adelsö (proAros)
De verksamheter som samverkat med projektet är V.I.S.K.O.S. AB, proAros
Arbetsrehabilitering/sysselsättning och Aktivitets hus Adelsö. Av olika skäl medverkade
varken Aros Individstöd och proAros Kvalificerat Boendestöd.
4.1 Urval och metod
För att nå tänkbara deltagare har projektet arbetat i flera steg. Efter att ha identifierat olika
tänkbara verksamheter att samverka med togs en första kontakt. De som sedan har velat
medverka har som första steg fått information om projektet vid ett personligt möte. På dessa
möten var personalen inbjuden. Syftet var att genom dem kunna nå och identifiera deltagare
som kunde tänkas vara intresserade av och ha förmåga att medverka i projektet. Efter detta
möte har projektledaren träffat de deltagare som anmält intresse och gett mer information om
projektet och om förutsättningar för att delta. Under dessa möten har syftet med projektet
klargjorts liksom vilka som är målgruppen i projektet. Efter det har de som varit intresserade
av att medverka och tillhör målgruppen blivit inbjudna till projektmöten och också genomfört
en personlig intervju.
Metoderna för att kartlägga behov har varit dels genom en personlig intervju och dels genom
gruppsamtal med projektgrupperna på respektive enhet.
Den personliga intervjun bestod av två delar. En, där deltagaren får skatta graden i olika
svarsalternativ och en del som tar upp upplevelsen av olika ämnen med öppna frågor.
Gruppsamtal har genomförts vid två-tre tillfällen med deltagare i de verksamheter som
medverkar i projektet. Syftet varit att gemensamt utbyta tankar och erfarenheter om
delaktighet, aktivitet och social gemenskap. Frågan om att ha samtal i form av lärande nätverk
med deltagare från olika verksamheter togs upp inledningsvis, men i stort sett ingen av
deltagarna kände sig bekväma med det och föredrog att träffas i de grupper där de kände sig
hemma.
4.2 Etiska aspekter
Alla medverkande var anonyma och kunde avsluta sitt deltagande närsomhelst, vilket de fick
information om under det inledande samtalet.
Deltagarna fick läsa igenom intervjun och svaren och fick möjlighet att ta bort det som de inte
ville ha med, intervjun var också anonym.
Efter att gemensamt kommit överens om det, har minnesanteckningar förts efter varje
gruppsamtal. Dessa fick deltagarna läsa igenom vid nästa tillfälle. Det som sades i
5
gruppsamtalen stannade i det rummet. Alla som har velat medverka har fått möjlighet att
medverka privat, både vid intervju och i samtalen runt olika teman.
I vissa fall har deltagare svårt att sätta gränser för sig själv när de samspelar i grupp med
andra vilket kan innebära att man lämnar ut saker om sig själv eller andra som man ångrar
efteråt eller som inte är lämpligt ur sekretess- och personligt perspektiv. Här har
projektledaren tagit ett tydligt ansvar och satt gränser för vad som är lämpligt att ta upp i ett
större socialt sammanhang. Under intervjun har deltagaren själv fullt ut bestämt vad hen vill
ta upp, eftersom det samtalet är av privat karaktär och eftersom deltagaren kan välja att stryka
hela eller delar intervjun i efterhand.
4.3 Genomförande
För att få en bild av hur behoven ser ut i målgruppen, har 26 intervjuer genomförts med
personer som är knutna till de verksamheter som samverkade med i projektet.
Samtliga intervjuer har genomförts enskilt och alla utom två har genomförts på de olika
verksamheterna. Två av intervjuerna har genomförts i deltagarens hem efter önskemål från
dem.
På verksamheterna har även gruppsamtal genomförts där deltagare har varit de som
medverkat i intervjuerna. Gruppsamtalen har behandlat ämnena delaktighet, aktivitet och
social gemenskap. Två personer har valt att samtala om detta i sitt hem.
Projektledaren har också gjort en översiktlig kartläggning över befintlig välfärdsteknologi,
genomförda projekt med liknande syfte och utvecklingen inom området välfärdsteknologi
som stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar.
4.4 De intervjuade
Könsfördelning bland de intervjuade är 15 kvinnor och 11 män. Åldersfördelningen bedöms
ligga från cirka 25 år till cirka 60 år med tonvikt på intervallet 35-55 år. De intervjuade har
medverkat utifrån antingen sin insats på sysselsättning/arbetsrehabilitering, besökare på
aktivitetshus eller som kund och mottagare av boendestöd genom V.I.S.K.O.S.
4.5 Intervjuns omfattning
Intervjun har behandlat frågor som rör fritid, social gemenskap, IT/Datorvana och upplevelser
av social gemenskap, delaktighet i samhället, självständighet och aktivitet.
Den består av en del där den intervjuade fått skatta graden i olika svarsalternativ och en del
som tar upp upplevelsen av olika ämnen med öppna frågor.
4.6 Gruppsamtal
Gruppsamtal har genomförts vid två-tre tillfällen på de verksamheter som medverkar i
projektet. Deltagare är de som har medverkat vid intervjuerna. Syftet med gruppsamtalen har
varit att gemensamt utbyta tankar och erfarenheter om delaktighet, aktivitet och social
gemenskap. Genom att tillsammans dela erfarenheter, diskutera de olika frågorna och
eventuella lösningar på problem kan behoven bli tydliga och i sin tur kopplas ihop med
tänkbar och användbar välfärdsteknologi.
6
5 Kartläggning lämplig välfärdsteknologi
Projektet har gjort en kartläggning över välfärdsteknologi som har använts eller kan vara
lämplig att använda i projektet. Generellt kan sägas att det inte har gått att hitta så många
jämförbara projekt som riktar in sig på målgruppen och användande av välfärdsteknologi som
stöd för ett bättre liv
•
•
•
•
•
•
Kognitionsappar för Smartphones och surfplattor som oftast ger stöd till planering och
struktur. Det finns en mängd olika med olika funktioner. Appen MemoAssist som är
utvecklad för iPhone och iPad är utvecklad för personer med kognitiva
funktionsnedsättningar, har många anpassningsbara funktioner och går som tillval att
fjärrstyra till exempel av anhörig eller personal. Är inte förskrivningsbar.
Sociala medier, Facebook, Twitter, bloggar och olika sociala forum.
Handi från Abilia som är förskrivningsbar genom Hjälpmedelscentrum.
MEMOplanner från Abilia. Det är en kalender där man själv eller med personal kan
planera och följa upp sina aktiviteter och den kan sättas upp på väggen hemma. Den
går att fjärrstyra vilket innebär att personal eller anhöriga kan gå in i kalendern och
lägga in aktiviteter eller påminnelser. MEMOplanner är förskrivningsbar i många
landsting, till exempel Stockholm, dock ej i Västmanland.
Efrid Kompis som är en app som gör det möjligt att använda en iPad/dator med
begränsade kunskaper eller förmåga. Lite förenklat kan man säga att brukare bara kan
göra vissa saker som är lite lättare och anhöriga eller personal gör det som är lite
svårare via eFrid Centralen. Olika funktioner är E-post, Webb-favoriter, digitalt
fotoalbum, kalender med gemensamma och egna händelser. Det är personal och
anhöriga som styr över innehållet i appen, den enskilde kan inte själv lägga in
händelser och planering.
Projekt Remind i Skanderborg Danmark. Här testades Smartphones och Comai av
brukare inom socialpsykiatrin som en del i att klara av vardagen och hantera
planering. Resultatet visar att de flesta tycker att Smartphone är att föredra framför
Comai, som är ett förskrivningsbart hjälpmedel. Skälet till detta var att Comai var
otymplig och krånglig och att den stack ut. De flesta ville ha en Smartphone som de
flesta andra. En oväntad positiv effekt av Smartphone var att den enskilde kunde sätta
på musik i hörlurar i socialt stressande situationer, som till exempel att stå i kö och
befinna sig i större folksamlingar.
6 Resultat intervju
Resultatet redovisas utifrån strukturen i intervjuunderlaget med eventuella kommentarer i
anslutning till respektive fråga. Kvinnor och män redovisas för sig. Alla resultat är redovisade
i heltal.
7
6.1 Fritid
Hur många fritidsaktiviteter gör du per vecka och med vem.
Ingen
Anhörig/Familj
Personal
Andra
På egenhand
Kvinnor
5 (33 %)
7 (46 %)
10 (66 %)
6 (40 %)
Män
6(54 %)
6 (54 %)
6 (54 %)
2 (18 %)
1-2
Kvinnor
8 (53 %)
5 (33 %)
2 (13 %)
6 (40 %)
2 eller fler
Män
3 (27 %)
4 (36 %)
5 (45 %)
5 (45 %)
Kvinnor
2 (13 %)
3 (20 %)
3 (20 %)
3 (20 %)
Män
2 (18 %)
1 (9 %)
0
4 (36 %)
I anslutning till ämnet fritid har frågor om vilka intressen de har, tagits upp och vad de helst
vill göra då de är lediga. Generellt kan sägas att intressena är allmängiltiga och handlar om det
som de flesta människor gör. Många har tagit upp att de önskar ha en vän att utföra aktiviteten
med. Till exempel att promenera, gå och fika, gå på bio med mera. Många berättar att det är
svårt att komma iväg på någon aktivitet, speciellt när man inte ha draghjälp i form av sällskap,
vilket innebär att de blir sittandes hemma.
Kartlagt behov:
•
Att få stöd med att planera och genomföra aktiviteter!
Kommentar: Kvinnor gör i högre grad aktiviteter tillsammans med anhöriga medan män i
något högre grad gör aktiviteter med personal. Män verkar i någon högre grad göra aktiviteter
med andra t ex vänner och gör i högre grad aktiviteter på egen hand.
6.2 Social gemenskap
Hur ofta träffar du någon?
Sällan
Anhörig/Familj
Personal
Andra
Kvinnor
4 (26 %)
1 (6 %)
7 (46 %)
Män
5 (45 %)
2 (18 %)
7 (63 %)
Varje vecka
Kvinnor
7(46 %)
7 (46 %)
5 (33 %)
Män
5 (45 %)
6 (54 %)
3 (27 %)
Varje dag
Kvinnor
2 (13 %)
6 (40 %)
3 (20 %)
Män
03 (27 %)
1 (9 %)
Flera ggr/dag
Kvinnor
2 (13 %)
1 (6 %)
0-
Män
1 (9 %)
00-
Kommentar: Svaren visar att männen i lägre grad har kontakt med anhöriga och till viss del
med personal. 63 % av männen uppger att de sällan träffar andra till exempel vänner/bekanta.
Överlag träffar kvinnorna andra mer frekvent även om en stor del av dem också anger att de
sällan träffar andra.
Kartlagt behov:
•
Att få hjälp med att hitta och utveckla socialt nätverk utom ramen för samhällets
insatser.
8
6.3 Upplevelser
Här ställs frågan i vilken grad personer upplever följande ämnen.
Mycket hög
Social
gemenskap
Delaktighet i
samhället
Självständighet
Aktivitet
Hög
Medel
Liten
Mkt liten
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
1 (6 %)
1 (9 %)
3 (20 %)
2 (18 %)
8 (53 %)
5 (45 %)
3 (20 %)
2 (18 %)
0-
1 (9 %)
1 (6 %)
1 (9 %)
2 (13 %)
2 (18 %)
6 (40 %)
3 (27 %)
5 (33 %)
4 (36 %)
1 (6 %)
1 (9 %)
1 (6 %)
3 (27 %)
7 (46 %)
5 (45 %)
3 (20 %)
3 (27 %)
3 (20 %)
0-
1 (6 %)
0-
1 (6 %)
1 (9 %)
2 (13 %)
2 (18 %)
4 (26 %)
5 (45 %)
6 (40 %)
2 (18 %)
2 (13%)
1 (9 %)
Kommentar: När det gäller social gemenskap ligger män och kvinnor ganska lika, 79 % av
kvinnorna och 72 % av männen upplever medel till mycket hög social gemenskap. Se dock
kommentar längre ned. 20 % av kvinnorna och 27 % av männen upplever liten eller mkt liten
social gemenskap.
Även upplevelsen av delaktighet ligger ganska lika. Här säger 59 % av kvinnorna och 54 %
av männen att de känner medel till mycket hög delaktighet. 39 % av kvinnorna och 45 % av
männen upplever liten eller mycket liten delaktighet. Här ses en stor skillnad på olika nivåer
av delaktighet. De flesta känner sig i hög grad delaktiga i det egna livet vad gäller
kommunens insatser, boende och sysselsättning. Men de flesta anger att de inte känner sig
delaktiga i kommunen/samhället i någon högre grad. När det gäller kontakter med landstinget
och psykiatrin känner sig de flesta inte delaktiga i beslut som rör vården och insatser
När det gäller självständighet skiljer sig upplevelserna mellan män och kvinnor i ganska hög
grad. 72 % av kvinnorna upplever medel till mycket hög självständighet medan 26 % av dem
upplever liten eller mkt liten självständighet. För männen upplever 100 % procent medel till
mycket hög självständighet.
Även i upplevelsen av aktivitet skiljer sig resultaten mellan män och kvinnor. 45 % av
kvinnorna upplever medel till mkt hög aktivitet, 53 % liten eller mkt liten. För männen är
siffrorna 72 % upplever medel till mkt hög aktivitet och 27 % upplever liten eller mycket liten
aktivitet.
Kopplat till området social gemenskap ställdes en öppen fråga om personen upplever
ensamhet ibland eller ofta och om personen är nöjd med sitt sociala nätverk.
Svar kvinnor
6 upplever ensamhet ibland, de flesta inte nöjda med
sitt sociala nätverk
7 upplever ofta ensamhet och är inte nöjda. Någon
känner sig alltid utanför
Svar män
1 är nöjd och upplever inte ensamhet
1 person upplever ofta ensamhet men har dubbla
känslor efterson hon ofta när hon har sällskap inte
riktigt orkar med
1 personer upplever ensamhet men tycker att det är
skönt.
6 upplever ofta ensamhet och är inte nöjda med sitt
sociala nätverk.
4 upplever ensamhet ibland och är inte nöjda med sitt
sociala nätverk
9
Kommentar: Att tänka på är att de flesta av dem som medverkar i intervjuerna har någon form
av sysselsättning eller regelbundet besöker en träffpunkt. Många har angett att personer de
träffar i sin insats har stor betydelse för gemenskap och samvaro. Flera vill ha vänner som är
på ”riktigt” det vill säga inte personal eller kontaktpersoner. Många tycker att attityder och
fördomar som rör personer med psykisk funktiosnedsättning gör det svårt att vara ute i
samhället, vilket ofta leder till självvald isolering.
Kartlagt behov:
•
•
Att få stöd att få vänner utanför den eventuella kretsen av personal och övriga
deltagare genom insatsen.
Att få stöd med att planera och genomföra aktiviteter
6.4 IT/Datorvana
Ingen
Dator
Surfplatta
Smartphone
Kvinnor
3 (20 %)
10 (66 %)
4 (26 %)
Män
3 (27 %)
7 (63 %)
6 (54 %)
Ja
Kvinnor
3 (20 %)
5 (33 %)
1 (6 %)
Stor vana
Män
3 (27 %)
1 (9 %)
2 (18 %)
Kvinnor
9 (60 %)
010 (66 %)
Män
5 (45 %)
3 (27 %)
3 (27 %)
Kommentar: 80 % av kvinnorna och 72 % av männen anger att de har vana eller stor vana vid
dator. Resultatet för Smartphone är att 72 % av kvinnorna har vana eller stor vana och 45 %
av männen har det. Vad gäller vana vid Surfplatta ligger det generellt betydligt lägre.
6.5 Tillgång till dator, surfplatta eller Smartphone
Ja, egen
Genom annan
Dator
Surfplatta
Smartphone
Kvinnor
11 (73 %)
011 (73 %)
Män
7 (63 %)
3 (27 %)
6 (54 %)
Kvinnor
1 (6 %)
3 (20 %)
0-
Män
3 (27 %)
00-
Kvinnor
3 (20 %)
12 (80 %)
4 (26 %)
Nej
Män
1 (9 %)
8 (72 %)
5 (45 %)
Kommentar: Tillgången till surfplatta är låg för båda könen, medan tillgången till dator ligger
på 79 % av kvinnorna och 90 % av männen. För Smartphone ligger andelen kvinnor högre, 73
% av kvinnorna har egen Smartphone. Motsvarande siffra för männen är 54 %. Flera av dem
som inte har egen dator eller Smartphone anger att dålig ekonomi gör att de inte har råd att
köpa utrustning och ha abonnemang.
6.6 Användandet av sociala medier (Facebook, Twitter, forum,
bloggar mm)
En öppen fråga om användandet av sociala medier ställdes i anslutning till de två ovanstående
frågorna. Här frågades också om vad de använder och skälet till att de inte använder sociala
media.
10
Kvinnor
11 st (73 %) säger att de använder främst Facebook
varje dag. Några använder Twitter och besöker olika
bloggar eller bloggar själv. Några personer är med i
sociala forum.
4 st (26 %) säger att de inte använder något. Som skäl
anges att de inte har fått lära sig, inte har råd. En
person anger att hon är rädd om sin integritet och
därför inte vill använda t ex Facebook.
Män
4 st (36 %) säger att de använder Facebook och en
använder Instagram
7 st (63 %) säger att de inte använder något av
ovanstående. Som skäl anges mående, att de inte har
råd och att de känner sig osäkra på om de kan lära sig
tekniken.
Kommentar: Här finner vi en stor skillnad mellan könen! 73 % av kvinnorna säger att de
använder Facebook dagligen, ofta flera gånger per dag. Många av dem använder också
Instagram och några även Twitter. Kvinnorna är mer aktiva när det gäller att vara med i olika
forum och bloggar. Som jämförelse ses att 36 % av männen använder Facebook ofta eller
flera gånger per dag. En använder Instagram. Flera av männen anger att skälet till att de inte
använder Sociala medier är att de är osäkra på om de kan lära tekniken. Bland dem som inte
använder sig av sociala medier anger många att de skulle vilja men att de behöver stöd i att
komma igång med tekniken. Några anger också att de inte vill använda sociala medier och
några säger att de hellre vill ha vänner i verkliga livet
Kartlagt behov:
•
•
•
•
Behov av ekonomisk hjälp med att köpa och ha en dator eller Smartphone
Behov att få hjälp/utbildning i hur man använder dator och internet
Hjälp att komma igång med att använda sociala medier
Hjälp att se hur sociala medier kan vara en väg till att få vänner i verkliga livet.
7 Resultat gruppsamtal
Gruppsamtal har genomförts vid två-tre tillfällen på de verksamheter som medverkar i
projektet. Deltagare är de som har medverkat vid intervjuerna. Syftet med gruppsamtalen har
varit att gemensamt utbyta tankar och erfarenheter om delaktighet, aktivitet och social
gemenskap. Genom att tillsammans dela erfarenheter, diskutera de olika frågorna och
eventuella lösningar på problem kan behoven bli tydliga och i sin tur kopplas ihop med
tänkbar och användbar välfärdsteknologi.
7.1 Tema Delaktighet
Här tas upp att ett arbete har stor betydelse för hur delaktig man känner sig. Ett arbete innebär
rutiner, kollegor, att man bidrar och är med i samhället och att man utvecklar sig som person.
Det handlar också om att ha bättre ekonomi vilket möjliggör att kunna vara delaktig på riktig.
Även om det är bra att vara på arbetsrehabilitering/sysselsättning så är det inte på samma sätt
som ett jobb.
Ofta har man till följd av funktionsnedsättningen svårt med sociala situationer vilket leder till
ensamhet och att man inte är delaktig. Ofta kan det kännas som alltför stora steg att ta sig ut i
det sociala livet, vilket ofta leder till att man struntar i det och blir för sig själv.
11
Attityder och fördomar upplevs av några som en stor faktor till ensamhet och att man inte är
delaktig. Detta leder till att man inte vill samspela med andra eftersom man möts av negativa
attityder. Det i sin tur leder till att man själv isolerar sig för att slippa möta förutfattade
meningar från andra. De flesta i gruppen har på något sätt känt sig utanför hela livet och har
råkat ut för mobbing i skolan.
Många känner delaktighet när det gäller familj, boende, kommunens insatser och
sysselsättning men känner inte delaktighet i det som rör beslut från myndigheter. Många
känner sig överkörda och illa behandlade av myndigheter framförallt Försäkringskassan och
Arbetsförmedlingen. De ser ofta inte till den enskilda människan och drar alla över en kam
och tillskriver dem olika egenskaper. Bättre samarbete/nätverk med Försäkringskassan,
Arbetsförmedlingen och Biståndsenheten. Man vill ha ett möte där alla träffas, istället för som
nu att man bollas mellan de olika instanserna.
Dålig ekonomi tar flera upp som en anledning till att de inte känner delaktighet. Det gör det
svårt att göra saker som de flesta andra gör till exempel shoppa, äta ute, resa eller gå på
utställningar, konserter och liknande. Bara en sådan sak att gå ut och fika är ofta omöjligt för
att pengarna inte räcker.
7.2 Tema Socialt nätverk
Det är svårt att få ett socialt nätverk vilket ofta hänger ihop med funktionsnedsättningen,
vilket beror på stigma, negativa attityder och fördomar. Det är därför jobbigt när folk frågar
vad man jobbar med eftersom det är svårt att säga att man har en funktionsnedsättning, många
säger istället att man t ex studerar eller är hemmafru. Ofta är det bättre att gå till träffpunkt där
alla har egen erfarenhet av psykisk funktionsnedsättning. Där kan man vara sig själv och
behöver inte förklara sig. Flera anger att sysselsättningen eller besöken på aktivitetshus är
mycket viktiga eftersom det står för de enda sociala kontakterna de har. Samtidigt så önskar
många att de hade flera vänner som är på riktigt, det vill säga inte personal eller övriga
deltagare på sysselsättning eller träffpunkt. Flera drömmer om att bilda familj men känner sig
osäkra på om det finns någon som kan acceptera funktionsnedsättningen och se dem som
personer.
Flera vill ha socialt stöd och träning för att bli trygga i sociala sammanhang. Viktigt att få tag
små steg tillsammans med någon man känner tillit till. Dålig ekonomi kan också göra det
omöjligt att ha en dator eller en Smartphone och att göra aktiviteter med någon vän.
7.3 Tema Aktivitet
De flesta deltar i någon form av sysselsättning och har därmed olika planerade aktiviteter.
Men många vill ha egna vänner att göra saker med eller bara att sitta och fika med. De
personer som inte har sysselsättning eller besöker en träffpunkt anger att de känner sig mycket
inaktiva och önskar att de kunde ha mer saker att göra. De säger att det är svårt att komma
iväg själv, ofta blir en planerad aktivitet inte av och de blir sittandes hemma. De säger att de
behöver personlig påputtning och uppmuntran för att komma iväg. Ofta blir det som en
negativ spiral, de sitter mer och mer hemma ensamma och får allt svårare att ta sig ut. Deras
sociala komfortzoner blir allt mindre vilket gör det mer och mer jobbigt att komma iväg ut.
12
Det finns också några som har för mycket aktiviteter och blir stressade av det. Oförmågan att
sätta gränser och bedöma vad som är rimligt att hinna med blir här tydlig.
8 Kartlagda behov
Resultatet av intervjuerna och gruppsamtalen visar att det finns behov inom följande områden.
•
•
•
Struktur/planering. Här finns behov av att både strukturera upp en rörig vardag och att
planera framåt och att följa planeringen.
Aktivitet. Behoven är att kunna hitta saker att göra och att kunna få syn på sina egna
intressen och önskemål. Många har intressen men behöver stöd i att hitta former för att
utöva dem.
Socialt nätverk. Behov av att kunna träna sig i sociala situationer och att få personligt
stöd i att vistas i sociala grupper.
8.1 Analys resultat
Utifrån resultatet av intervjuer och gruppsamtal blir det klart att det finns minst tre olika
nivåer av stödbehov.
•
•
•
Grupp A som redan är självständiga och besöker aktivitetshus eller har
arbetsrehabilitering/sysselsättning och inte anger att de känner sig inaktiva eller
ensamma i någon högre grad. En del i denna grupp har även insats i form av
boendestöd. I denna grupp finns individer som ofta behöver hjälp med planering och
uppföljning av aktiviteter. De kan i ganska hög grad hantera och sköta vanlig
förekommande teknik till exempel dator och Smartphone och de har också i hög grad
egen dator och mobiltelefon. I denna grupp finns behov av att lära sig teknik och att
använda sociala medier aktivt och få stöd i detta.
Grupp B som har ett tydligare behov av att få hjälp med planering men ändå klarar en
del själva. De behöver stöd med planering och påminnelser/uppföljning. I denna grupp
finns både individer som har boendestöd och eller besöker någon aktivitet eller
syselsättning.
Grupp C som har stora stödbehov vad gäller planering. De klarar inte att själva planera
sin vecka och framförallt inte att sätta igång med de aktiviteter som är inplanerade.
Det förekommer att de under perioder av dåligt mående inte släpper in
boendestödjarna trots att det ligger inlagt i deras schema.
Generellt kan man se att det finns behov av att träna sig i teknik, få lära sig sociala medier och
hur man hittar och går med i olika sociala forum. Många har tillgång till både dator och
Smartphone men känner osäkerhet i hur de kan använda sociala medier. Detta gäller främst
individer i grupperna A och B.
9 Projektets fortsättning
I och med projektets ändrade förutsättningar hösten 2014 beslutade styrgruppen att projektet
ska drivas vidare som ett verksamhetsprojekt inom ramen för verksamheten
arbetsrehabilitering/sysselsättning, proAros.
13
Från den 1 mars 2015 till den 31 december 2015, får proAros
Arbetsrehabilitering/sysselsättning i uppdrag att testa välfärdsteknologi som stöd för
deltagares planering och strukturering. I och med uppdraget övergår projekt BLiPP till ett
verksamhetsprojekt som ska drivas hos ovan nämnda utförare.
Att testa teknik för att se om den kan vara stöd till ett bättre liv för individer i målgruppen tar
tid, speciellt satt i perspektivet att målgruppen har psykiska funktionsnedsättningar och ofta
har längre startsträckor för nya aktiviteter. Personalens medverkan som är därför väsentlig
liksom att test av teknik måste ske under en längre period.
Den teknik som ska testas är appen MemoAssist från Hart Design. Även andra appar med
samma funktion inom stöd och planering kan användas om Memoboard efter en tids
utvärdering visar sig fungerar mindre bra.
9.1 Uppdraget
• Personal ska lära sig vald teknik.
• Personalen ska välja 2-4 deltagare som är positiva till att medverka och bedöms vara i
behov av att både att lära sig teknik och av att få stöd i vardagen med struktur och
planering.
• I samverkan med deltagarna ska personal regelbundet avsätta tid varje vecka för att
arbeta med stödverktyget, med målet att deltagarna både ska behärska tekniken och
använda den som en naturlig del i planering och strukturering av sin vardag.
• Att tillsammans med deltagarna utvärdera vald teknik
• Att tillsammans med deltagarna utveckla en metod för hur man använder teknik som
stöd i planering och struktur.
• Att dokumentera metoden för bredare spridning inom olika verksamheter.
9.2 Villkor för uppdraget
• 1-3 personal på verksamheten ansvarar för detta projektarbete och avsätter i
genomsnitt två timmar i veckan per person för projektet under uppdragets tid.
• Fem iPads med appen MemoAssist tillhandahålls av projekt BLiPP.
Efter projekttidens slut tillfaller tekniken, fem iPads mini med appen MemoAssist
installerad, verksamheten för att fortsättningsvis kunna användas med den utvecklade
metoden som verksamhetsprojektet tagit fram.
14
10 Referenser
Cepi. Psykisk ohälsa – attityder, kunskap, beteende. En jämförande befolkningsundersökning
2009-2012
Statens Folkhälsoinstitut. Onödig ohälsa. Hälsoläget för personer med funktionsnedsättning.
2008.
Statens Folkhälsoinstitut. En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken 20112016. 2013
Bundegaard, Christiane (2013). Smartphones til borgere med ADHD. Evaluering af Remind
forsøget på Metodcentret i Skanderborg Kommune, Danmark. Hämtat den 26 augusti 2014
från http://www.metodecentret.dk/UserFiles/file/Remind_rapport_final.pdf
15