Vägledarforum vt 2015
EN SJUKT BRA FRAMTID? - EN HELDAG OM VÅRD- OCH
OMSORGSJOBBENS KOMPETENSUTMANING
Bristen på vårdpersonal är känd för oss alla. Bristen är utbredd över såväl länet som hela Sverige
och påverkar oss, nu och i framtiden. Vi vet att vi måste förändra för att förbättra. Vi vet att vi
står inför en rad utmaningar. Men vad kan vi göra? Vad kan jag göra?
Den 20 maj 2015 träffades ett fyrtiotal studie- och yrkesvägledare från hela länet på Västmanlands sjukhus, Västerås för att få veta mer om hur bristen ser ut hos olika arbetgivare och för att
bli inspirerade av personal som arbetar inom vården. Vi måste få fler ungdomar intresserade av
att arbeta inom vården var dagens återkommande tema.
Anette Jonsson, projektledare för
Vägledning Västmanland på Länsstyrelsen, och Sophie Berg från Jobba
i Västerås inleder dagen. Därefter
berättar Björn Nordén, Jobba i Västerås, om sin introduktion i arbetslivet. Han började sitt yrkesliv med
att sommarjobba inom vården, något
som var väldigt värdefullt för honom.
– Det händer något i unga människors liv när de möter vården och
arbetar med äldre människor. Det är
en annan värld, säger Björn Nordén.
För att få fler ungdomar att välja att
arbeta inom vården måste vi hitta
kärnan i det som berör oss alla inom
vården. Vi måste hitta berättelserna
och sätt att prata med ungdomarna
om vården så att de får en mer positiv bild av vårdyrket.
Landstinget har 70 olika
yrkeskategorier
Amalia Tunevi och Jeanett Klingtoft
från Landstinget Västmanland berättar om landstingets olika yrken och
personalbehov. Landstinget har cirka
6500 medarbetare som arbetar med
hälsovård, sjukvård, tandvård, kollektivtrafik, kultur, regional utveckling och miljöfrågor.
Den största personalgruppen är
sjuksköterskor, nästan 2000 anställda. Sjuksköterska är ett bristyrke och
även undersköterskor börjar man få
brist på.
Det finns cirka 70 olika yrkeskategorier inom landstinget, varav 60
procent kräver högskoleutbildning.
Könsfördelningen är 20 procent
män och 80 procent kvinnor.
Jeanett Klingtoft och Amalia Tunevi visar landstingets alla yrkeskategorier.
När det gäller rekryteringsbehov så
är det främst personal inom vården
man behöver anställa, men även ingenjörer behövs för den medicinsktekniska utvecklingen.
Hur arbetar Landstinget för att nå ut
till ungdomar? Nu pågår ett arbete
för att få en större närvaro i sociala
medier som ett sätt att nå ut med
information. Man har också fem
yrkesambassadörer som kan komma
ut och berätta om sina yrken.
Ett annat sätt att få ungdomar intresserade är att man erbjuder feriejobb för
gymnasieungdomar upp till 18 år. Man
erbjuder 50 platser, som annonseras hos
Arbetsförmedlingen. Cirka 300-400
sökande brukar man ha till platserna.
Vägledarforum vänder sig till dig som är arbetsförmedlare, studie- och yrkesvägledare eller skolledare. Programmet är framtaget i samråd
med Arbetsförmedlingen, Jobba i Västerås, Länsstyrelsen Västmanland, YHM/Handelskammaren Mälardalen, Mälardalens högskola,
Svenskt Näringsliv, Västerås Vuxenutbildningscentrum, Västerås Science Park och Västmanlands Kommuner och Landsting, VKL.
KOMMUNEN HAR STORA
REKRYTERINGSBEHOV INOM
VÅRD OCH OMSORG
PRIVATA ARBETSGIVARE INOM
VÅRD OCH OMSORG BEHÖVER
OCKSÅ ANSTÄLLA FLER
Helena Öhman är HR-konsult på
ProAros, Västerås stad. Hon berättar
att Västerås stad har cirka 10 000 anställda. ProAros är den förvaltning där
vård- och omsorgsyrkena finns uppdelade på två verksamhetsblock, Fritid
och familj och Vård och omsorg.
Eva Rothoff och Claus Meyer från Attendo berättar att företaget är Nordens
ledande omsorgsföretag, med 18 000
brukare. I Sverige har man 15 000
medarbetare på 300 enheter. I Västerås
finns 650 medarbetare, varav 400
arbetar inom hemtjänsten. Attendo har
elva enheter i Västerås och ett tusental
kunder
Inom fritid och familj arbetar man
förebyggande, ger råd, stöd och behandling.
Inom vård och omsorg jobbar man
med funktionsnedsättning, sysselsättning, psykiatri, gruppbostäder, servicebostäder och korttidshem för barn och
ungdomar. Inom äldreomsorgen har
man ålderdomshem, servicehus, korttidsboenden, hemtjänst, hemsjukvård
och måltidsenhet.
Inom Attendo diskuterar man mycket
kring hur man ska nå ut till ungdomar
och sedan få dem att stanna.
– Det är inte lätt att rekrytera och
anställa unga idag, säger Eva Rothoff.
HÖGSKOLAN HAR GOTT OM
SÖKANDE TILL SINA VÅRDUTBILDNINGAR
ProAros har cirka 3000 kunder och
3000 anställda. Merparten av de
anställda är undersköterskor, boendestödjare och arbetshandledare och har
gymnasial vårdutbildning.
Ulf Andersson från Mälardalens
högskola berättar att det inte är någon
brist på sökande till högskolans vårdutbildningar. Fler och fler söker hela
tiden.
ProAros kommer, bland annat p.g.a.
stora pensionsavgångar, att behöva rekrytera mycket personal framöver och
framförallt undersköterskor.
Sjuksköterskeprogrammet på Mälardalens högskola har 180 platser per
termin. De examina man får är sjuksköterskeexamen och kandidatexamen
i vårdvetenskap. Man kan också bygga
på med en magisterutbildning.
– Vi behöver verkligen locka fler
medarbetare till vården, avslutar
Helena Öhman.
Mälardalens högskola erbjuder också
specialistsjuksköterskeutbildning barnmorska, distriktssköterska, anestesi, intensivvård och psykiatrisk vård.
Till hösten startar ett masterprogram
inom hälsa och välfärd, 120 poäng
med inriktning vårdvetenskap, socialt
arbete och arbetslivsvetenskap.
Nu har högskolan också en egen forskarutbildning, där första gruppen togs
in för ett år sedan.
BERÄTTA OM DITT YRKE
INOM VÅRD OCH OMSORG!
Medicinsk sekreterare
Katarina Hedberg är medicinsk sekreterare på Landstinget. Hon säger att
hon blev det mer eller mindre av en
slump, efter att ha träffat en yrkesvägledare på Arbetsförmedlingen. Hon
sökte och gick en yrkeshögskoleutbildning som medicinsk sekreterare.
På utbildningen läser man medicinsk
dokumentation och medicinsk terminologi, anatomi och hälsolära.
Vad krävs av dig som medicinsk sekreterare? Du ska gilla ordning och reda
och vara ordningssam. Du ska behärska svenska språket, vara serviceinriktad
och gilla att ha många bollar i luften.
Vad gör en medicinsk sekreterare? Det
ser väldigt olika ut beroende på var
man jobbar. Den största biten är journalskrivning utifrån läkares diktering.
Det kan också handla om remisshantering, statistik, att boka och kalla
patienter, schemaläggning, fakturering, utbildningar i journalsystem och
registrering i kvalitetsregister.
Hur ser arbetstiderna ut? De flesta arbetar kontorstid, men akuten bemannas dygnet runt.
Lönen då? Medicinsk sekreterare är ett
ganska lågavlönat yrke, säger Katarina.
Man tjänar som en undersköterska
ungefär. Ingångslönen ligger på cirka
20 000 kr/mån.
Det finns karriärmöjligheter och
många interna utbildningar och uppdrag, man kan t ex bli chefssekreterare.
Katarina tycker att det är ett roligt och
varierande arbete. Det är lätt att få jobb
och man lär sig något nytt varje dag.
Sjuksköterska - vårdlärareenhetschef
Åsa Lundholm är enhetschef på en akut
geriatrikavdelning. Hon berättar att hon
redan som sjuåring visste att hon skulle
bli sjuksköterska. Hon kom inte in på
vårdutbildningen på gymnasiet, utan
gick istället social service. Därefter jobbade hon på vårdhem och läste en 40
veckors kurs till undersköterska.
Därefter sökte hon sjuksköterskeutbildningen och kom in. Hon klarade
utbildningen bra och fick sin legitimation. – Det kändes som ett jättekliv att
bli färdig sjuksköterska, säger Åsa.
Det är viktigt att ha en
hängivenhet för
själva vården
man ska jobba
inom vården.
Det måste
finnas en inre
känsla av att
vilja stötta andra människor,
säger Åsa.
Åsa läste vidare till vårdlärare, vilket hon
arbetade som i fyra år. Sedan började
hon längta tillbaka till vården. Efter
att hon återvände har hon arbetat i
ledningsposition och ser till att det finns
förutsättningar för dem på golvet.
Som ledare vill Åsa vill människor ork
och lust att gå till jobbet varje dag och ge
patienterna ett bra bemötande. Det är ett
stimulerande och spännande arbete och
roligt att jobba i team med andra.
Det har varit en lång men intressant
resa, men jag skulle aldrig ha valt något
annat, avslutar Åsa.
Sjuksköterska och avdelningschef inom äldreomsorgen
Marlon Rodriquez Figueroa arbetar
som avdelningschef inom ProAros.
Han flyttade till Sverige från El Salvador för 30 år sedan. Han ville egentligen bli läkare, men betygen räckte inte
till. Därför läste han till sjuksköterska,
med tanken att sedan läsa vidare till
läkare.
Marlon gjorde sin första praktik på ett
ålderdomshem. Han blev färdig sjuksköterska 1997, och började jobbade
på Gryta sjukhem. Han trivdes jättebra
som sjuksköterska inom
äldrevården.
Marlon brinner
för mötet med
människor.
En sjuksköterska är en arbetsledare, och
Marlon kände
att han ville
bygga på med
en ledarskapsutbildning. Han gick därför ett magisterprogram i organisation
och ledarskap. Han har också jobbat
med utvecklingsfrågor och kvalitetsfrågor. Han har hela tiden pushats framåt
av sina chefer och är nu avdelningschef sedan drygt ett år tillbaka. Han
trivs bra i rollen som avdelningschef
där han får att lyfta och entusiasmera
medarbetare.
Marlon lyfter vikten av att rekrytera
rätt människor som verkligen brinner
för at göra skillnad i andra människors
liv. Inte alla passar inom vården och
det är viktigt att man förmedlar det till
ungdomar.
LÄRCENTRUM
PÅ BESÖK UTE I VERKSAMHETEN
Under förmiddagen fick vi också veta
mer om Lärcentrum, som är landstingets
interna utbildningsenhet. Där finns 14
medarbetare på 10 tjänster. Många arbetar
både kliniskt och på Lärcentrum, vilket
skapar ett bra utbyte mellan verksamheterna. Lärcentrum samverkar med länets
kommuner och med Uppsala universitet
och Mälardalens högskola.
Under eftermiddagen fick vi möjlighet att delta vid studiebesök på tre olika avdelningar på sjukhuset. Stort tack till Landstinget Västmanland och Jobba i Västerås
för en mycket välordnad dag!
VILL DU VETA MER?
Kontakta Anette Jonsson på [email protected], 010-224 92 32