Den ä1dre mangårdsbyggnaden, norr om den nuvarand,e gårdsplanen,
revs. Den nya herrgården blev det första huset i Sunnansjö vars
timxrerväggar f örsågs nred tråpaneler som målades. Tekniken att
panelera hus kom annars relativt sent till Bergslagen.
I samband med nybyggnaden kom begreppet hyttgården att åndras ti11
Sunnansjö Herrgård, vilket framgår av tidene husförhörs1ångder.
J. A. Cedercreutz levde och verkade till L796 och hans husfolk i
en husfru, två
Sunnansjö uppgavs L L775 års mantalslängd till
pigor
sant
en snickare.
tre
husjungfru,
skrivare, Bf, dräng, €il
HERRGÄRDEN
Sunnansjö är en god representant för den svenska herrgården. Med
förebilder från den italienska renässansen och de franska slotten,
utvecklade Nicodemus Tessin d. ä. en svensk herrgårdsarkitektur.
Symmetrin blev grunden både för exteriör och interiör ml1jö.
Sunnansjö representerar den mindre karolinska herrgården med
sexdelad p1anlösning och två symmetriskt placerade flyglar.
Den centralt placerade matsalen utgör, husets och godsets mittpunkt. Sunnansjö herrgård;ip troligen ritad och byggd av byggmästaren på Ludvika bruk
Herrgårdsbyggnaden är 1l vån1ng hög, timrad och klådd med vit slät
panel. Paneltypen var vanlig på 1700-talets högreståndsbyggnader.
Ambitionen var att få tråhus att likna stenhus. Fönsterbågar och foder år ockrafärgade. Sadeltaket är valmat vld taknocken (s.k.
nockvalmtak) och nu klätt ned rött tvåkupigt tegel. Tidigare takbeläggning var pärt. Segare byggda tilIägg är östra gavelns kökstillbyggnad (onkring 1875) och norra sidans veranda med snickarglädje (1887-L888) T111 planen är mangårdsbyggnaden en nsalsbyggnadn. Entr6n ligger på mitten av norra långsidan och rakt
innanför ligger den stora salen kring viLken runmen ligger samlade
bl a kabinett och förmak.
FLYGLARNA
De två flyglarna är slaggstensmurade och målade i samrna färg och
har samma tak sem huvudbyggnaden. Den östra byggdes i mitten av
1600-ta1et och ftankerade från börJan hyttegården. Den byggdes
senare om för att herrgården skulle få en enhetLig karol.insk stil.
östra flygeln rymde kök, brygghus, visthusbod och hushållerskans
bostad. På övervåningen fanns förråd. I kållaren i stora byggningen lagrades vin. Ett förrådshus med köttbod och iskåIlare
uppfördes öster om östra flygeln. I den västra flygeln byggd 1803
inrymdes brukets kontor.
_