Till rapporten Studentbostäder – en förutsättning för tillväxt
Studentbostäder - en förutsättning för tillväxt 1 Sammanfattning Det råder studentbostadsbrist på mer än hälften av landets studieorter, sammanlagt saknas 20 000 studentbostäder runt om i landet. En brist som påverkar lärosätenas möjligheter att rekrytera studenter. Men den påverkar också tillväxten genom att studenter inte kan flytta till studieorten och bidra till den kommunala och regionala ekonomin. Analysföretaget Tyréns har på uppdrag av Studentbostadsföretagen och Stockholms Studentbostäder (SSSB) beräknat de ekonomiska effekterna av studenternas närvaro i Stockholmsregionen. Resultatet visar entydigt att Stockholms 80 000 studenter är en betydande ekonomisk tillgång och påverkar tillväxt och utveckling positivt. Genom framförallt konsumtion och de intäkter som lärosätena får för varje student bidrar studenterna årligen med 6,1-6,9 miljarder kronor till Stockholmsregionens bruttoregionalprodukt. Det motsvarar 78 000-88 000 kr per student och år. En siffra som sannolikt är lågt räknad. Studenterna bidrar också genom att öka attraktionskraften för regionen, vilket leder till 1 000 fler inflyttade varje år. Samtidigt skapar studenternas närvaro 18 000 arbetstillfällen, förutom de 32 000 arbetstillfällen de själva bemannar. Samtliga effekter är dock beroende av en sak, nämligen att studenterna också är närvarande i regionen. Något som möjliggörs genom att det byggs fler studentbostäder, den enda boendeform som år efter år enbart tar emot studenter som hyresgäster. Den brist på upp emot 10 000 studentbostäder som råder i Stockholm innebär en potentiell miljardförlust varje år om studenter väljer andra studieorter. Eller en möjlighet att öka intäkterna med lika mycket om det möjliggörs för fler studenter att komma till Stockholm. Effekterna är desamma även i andra storstadsregioner, och sannolikt ännu större på mindre orter där studenterna utgör en större andel av ortens befolkning. Idén att studentbostaden enbart är ett sätt att inhysa studenter är med andra ord död. Studentbostäder möjliggör högre utbildning och är en förutsättning för att öka tillväxten. Denna insikt måste i större utsträckning etableras hos såväl politiker som myndigheter och tjänstemän om vi ska komma till rätta med den rådande studentbostadsbristen. Då ger det sig antagligen naturligt att förutsättningarna kring exempelvis ekonomi, långsiktig planering och regelverk utformas på ett sätt som också tar utgångspunkt i studentbostadens förutsättningar, vilket utgör grunden för en väl fungerande studentbostadsmarknad. Martin Johansson Generalsekreterare Studentbostadsföretagen Ingrid Gyllfors Vd Stockholms Studentbostäder (SSSB) 2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund s.4 Studentbostäder - en förutsättning för tillväxt 2. Studien s.6 Studenternas bidrag till Stockholm i sju punkter 3. Analys s.8 Inkomster, lärosäten och ökad befolkningstillväxt 4. Resultat s.11 Minst 6,1 miljarder kronor per år 5. Slutsats s.12 Studentens ekonomiska värde för regionen är stort 6. Slutdiskussion s.13 Studentbostaden i ett vidare perspektiv Vägen till en väl fungerande studentbostadsmarknad Bilaga s.16 Tyréns rapport: Stockholms läns studenters bidrag till regionalekonomin 3 1. Bakgrund Studentbostäder - en förutsättning för tillväxt Studentbostäder möjliggör högre utbildning En majoritet av landets högskolekommuner har brist på studentbostäder.1 I siffror motsvarar det ungefär 20 000 studentbostäder över hela landet. Bara i Stockholm saknas 8 000-10 000 studentbostäder i dagsläget.2 Att behovet av studentbostäder skulle minska framöver är inte troligt. Regeringens mål för de kommande tre åren är att öka antalet studieplatser på universitet och högskolor med 14 000.3 Samtidigt har några av landets största städer och regioner visioner om en kunskapsbaserad ekonomi, ökad andel högutbildade och att vara internationellt ledande forsknings- och utbildningsstäder. Sedan tidigare har det konstaterats att en betydande studentbostadsbrist påverkar möjligheterna för lärosäten att rekrytera studenter.4 För att framtida studenter ska kunna tacka ja till utbildningar de antagits till, och med relativt kort varsel flytta till en ny ort, är det en förutsättning att det finns lediga bostäder på den nya orten. Den enda boendeform som är anpassad för att år efter år erbjuda lediga bostäder vid terminsstart är studentbostaden. Studentbostäder möjliggör helt enkelt högre utbildning. I stora delar av världen är detta en självklarhet, där bostad under studietiden ses som en naturlig del av utbildningspaketet. Bostadens betydelse för att kunna locka studenter till ort och lärosäte, såväl som effekten bostaden har på studieresultaten, är ett faktum.5 Det ska till och med finnas undersökningar som visar att en dålig lärare, eller en dålig delkurs, kan en student förlåta. Men ett dåligt boende präglar upplevelsen av hela studietiden negativt. 6 Detta är troligen en stor del av anledningen till varför lärosäten i andra länder ser det som självklarheter att erbjuda bostadsgaranti för nyantagna studenter. Oavsett om det handlar om ett mindre regionalt universitet eller prestigefyllda lärosäten i de centrala delarna av världsmetropoler som London.7 Något som de flesta större lärosäten och orter i Sverige bara kan drömma om. Studentbostäder möjliggör tillväxt på lång sikt I sammanhang där det rapporteras om en generell bostadsbrist görs kopplingen ofta till tillväxt. Det rapporteras exempelvis allt mer återkommande om företags svårigheter att rekrytera personal till framförallt Stockholm på grund av svårigheterna att hitta bostad. Eller det produktionsbortfall som en omfattande bostadsbrist leder till, vilket då ses som ett hot mot tillväxt, regionens attraktivitet och därmed utveckling. I sin tur innebär det att arbetstillfällen riskerar att försvinna till andra regioner eller länder.8 Vidare är det vanligt att beräkna ekonomiska effekter av till exempel besöksnäringen när större evenemang går av stapeln. Detta genom den konsumtion i form av hotellövernattningar, restaurangbesök, etc. som besökarna gör. 9 I nämnda sammanhang med tillväxt och positiva ekonomiska effekter brukar studenternas bidrag enbart räknas som en framtida resurs. Det vill säga, en region eller stad måste möjliggöra att studenter kan stanna kvar i regionen efter sina studier så de kan bidra till tillväxt och positiv utveckling. Det synsättet innebär med andra ord att studenterna i princip inte skulle bidra med något under själva studietiden. Eller rent av utgöra en kostnad. Ett resonemang som helt bortser från de rimligen positiva effekter på ekonomi och tillväxt studentpopulationen för med sig. 1 Boverket (2015), Bostadsmarknadsenkäten 2015-2016 2 Studentbostadsföretagen (2015), Byggrapport 2015 3 Regeringen (2015), Utbildningsdepartementets samlade budgetsatsningar 4 Stockholms Studentbostäder (SSSB) (2014), Fler studentbostäder, en förutsättning för Stockholm som kunskapsregion. 5 ICEF Monitor (2013), How much influence does accommodation have on student recruitment? 6 Student marketing 2015 7 Se t.ex. bostadsgarantin för förstaårsstudenter vid London School of Economics (http://www.lse.ac.uk/lifeAtLSE/accommodation/forStudents/home.aspx) 8 Se t.ex: DN, 2015-03-03: Spotify: Stockholm är sämst; Svenskt Näringsliv, 2014-12-15: Bostadsbristen blockerar jobb och tillväxt i Stockholm; Sydsvenskan, 2014-01-29: Bostadsbrist bidrar till minskad tillväxt; Riksbyggen och HSB Riksförbund, 2013-06-11: Regionalekonomiska konsekvenser av ett lågt bostadsbyggande i Stockholm; SvD Näringsliv, 2012-03-21: Allt värre bostadsbrist hotar tillväxten. 9 Expressen, 2012-07-22: När Bruce kommer brinner det i fickan. 4 Möjliggör studentbostäder tillväxt även på kort sikt? Konsumtion av varor och tjänster, anslag till lärosäten, inflyttning, etc. som studenterna bidrar med borde rimligen innebära att de också bidrar positivt till ekonomin redan från universitetsstudiernas första dag. Dock är en begränsande faktor den brist på bostäder som råder för studenter och som utgör ett potentiellt hinder för studenterna att flytta till den studieort de helst vill. Något som kommer bli än tydligare om de mål om ökat antal studenter som såväl staten som olika regioner har för framtiden också infrias. Hittills har ingen försökt att sätta en prislapp på vad en student faktiskt är värd och vad en ort därmed har att vinna ekonomiskt på att locka till sig fler studenter. Eller förlorar på att misslyckas. Vi har därför uppdragit åt konsultföretaget Tyréns att analysera och räkna på vad en student är värd ekonomiskt redan under studietiden för den region som den studerar i. Målet är såklart att understryka vikten av att kommuner, regioner, myndigheter och staten gör de satsningar som är nödvändiga för att råda bot på den rådande studentbostadsbristen. Men också för att visa på betydelsen som studentbostaden har i ett vidare perspektiv än att bara inhysa studenter. 5 2. Studien Studenternas bidrag till Stockholm i sju punkter Stockholmsregionen som räkneexempel För att begränsa analysen till ett hanterbart format valde Tyréns att fokusera på en region i sina beräkningar. Valet av region förenklades av det faktum att nödvändig data och analys redan fanns tillgänglig för Stockholmsregionen genom den Regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen som genomfördes 2010 (RUFS 2010), samt prognos- och regionalplaneringsverktyget rAps. Målet är dock att analysen, i möjligaste mån, ska vara applicerbar även på andra orter och regioner.10 Ur ett utbildnings- och studentperspektiv är Stockholm Sveriges största studieort med runt 80 000 studenter fördelat på 23 lärosäten.11 Samtidigt är det den studieort i landet som har den mest ansträngda bostadsmarknaden. Enligt en enkät som Studentbostadsföretagen genomfört våren 2015 uppger studentbostadsaktörerna i Stockholm att bristen på studentbostäder kan sammanfattas till 8 000-10 000 bostäder.12 Även på andra orter räknas bristen i tusentals bostäder, till exempel Göteborg, Luleå och Uppsala. I enlighet med resonemanget ovan innebär det betydande svårigheter att flytta in som ny student till en rad olika orter i landet. Potentiellt innebär det också att bristen på studentbostäder utgör ett hinder för såväl tillväxt som möjligheterna att bedriva studier. Samtidigt som bristen på bostäder för studenter är betydande har flera orter och regioner uttalade mål om att högre utbildning är ett särskilt fokus. Exempelvis ska Stockholm vara en kunskapsregion, Göteborg har som mål att vara en kunskapsstad och en del av Lunds vision är att vara ett ledande internationellt centrum för forskning och utbildning.13 För Stockholms del innebär det exempelvis att regionen är beroende av en mängd olika topputbildningar och forskningsteam på universitet och högskolor. Detta på grund av att ekonomin i Stockholmsregionen till stor del förutsätter kunskapsintensiva verksamheter med välutbildad arbetskraft. Historiskt har dessutom en god tillgång till högre utbildning haft en stor betydelse för tillväxten i regionen. Antalet högutbildade i Stockholmsregionen anses dessutom behöva öka med 90 procent, eller 270 000 personer, till 2030 för att motsvara näringslivets behov av arbetskraft.14 I det perspektivet utgör Stockholm, med sin minst sagt ansträngda bostadsmarknad och stora behov och uttalade mål att attrahera studenter, dessutom en utmärkt bas för att analysera studenternas bidrag till den regionala ekonomin. Och inte minst, den potentiella ekonomiska förlust som Stockholmsregionen gör genom att studenter väljer bort Stockholm som studieort på grund av bostadsbristen. Metod och förutsättningar Tyréns har låtit prognos- och regionplaneringsverktyget rAps beräkna vad studenternas ekonomiska bidrag till Stockholmsregionen uppgår till per år. Genom att definiera ett antal parametrar, som studenternas antal och deras inkomst, beräknar rAps vad effekterna på den regionala ekonomin blir om studenterna helt enkelt försvinner ur regionen. På så sätt går det att sätta en prislapp på vad en student är värd i kronor och ören för en region redan under studietiden, i detta exempel Stockholmsregionen.15 10 Bilaga 1, Rapport: Stockholms läns studenters bidrag till regionalekonomin, s. 15 11 Universitetskanslerämbetets statistikdatabas om högskolan (2015). 12 Studentbostadsföretagen (2015). 13 Tillväxt och regionplaneförvaltningen – Stockholms läns landsting (2013), Kunskapsregion Stockholm – handlingsprogram; Göteborg 2021 (Göteborg stad) (2012), Kunskapsstaden; Lunds kommun (2014), Vision 2025: Lund idéernas stad 14 Tillväxt och regionplaneförvaltningen – Stockholms läns landsting (2013). 15 För fullständig redogörelse för beräkningarna, se Bilaga 1: Stockholms läns studenters bidrag till regionalekonomin, s. 15 6 För att kunna beräkna studenternas ekonomiska bidrag till regionen har Tyréns börjat med att analysera vilka parametrar som påverkar resultatet. Grunden utgörs av antalet studenter på orten och deras samlade disponibla inkomst vilket avgör storleken på den samlade konsumtion som studenter bedriver. Men konsumtionen är inte det enda sätt på vilket studenterna utgör en resurs, vilket delvis skiljer studenter från till exempel konsertbesökare eller yrkesverksamma. Tyréns har sammanfattat den i princip kronologiska ordning som gäller för studenternas bidrag till den regionala ekonomin i följande sju punkter: 1. Möjligheterna att bidra till ekonomin grundar sig i närvaron i regionen. 2. Den konsumtion som studenterna står för genom t.ex. mat, nöjen och boende påverkar regionens ekonomi. 3. I den mån det råder en brist på de varor och tjänster som studenterna efterfrågar skapas underlag för ökad produktion och investeringar inom regionen. 4. Studenterna bidrar till kommunens ekonomi genom det kommunala skatteutjämningssystemet. 5. Studenterna (och deras studieresultat) utgör grunden för anslag till regionens lärosäten och bidrar till en stor del av deras intäkter. 6. Studenterna ökar regionens attraktivitet genom att de bidrar till regionens folkmängd, i Stockholms fall med motsvarande en stor svensk stad. 7. Samtliga ovanstående faktorer skapar spridningseffekter inom ekonomin vilket förstärker effekten.16 16 Bilaga 1, s. 9 7 3. Analys Inkomster, lärosäten och ökad befolkningstillväxt Antalet studenter i Stockholmsregionen Hur många studenter som finns i regionen är inte helt självklart och beror till stor del på vilket mått man väljer att använda. Den troligen mest vedertagna siffran är antalet registrerade studenter under en viss tidsperiod. Baserat på Universitetskanslersämbetets (UKÄ) statistik konstaterar Tyréns att antalet studenter på Stockholmsregionens 23 lärosäten i genomsnitt uppgick till 79 158 under kalenderåret 2014. Av dessa var ungefär 73 000 studenter på grundoch avancerad nivå medan resterande 6 000 utgjordes av doktorander.17 77 000 FIGUR 1 76 000 Antal studenter 75 000 på grund- och 74 000 avancerad nivå i 73 000 Stockholmsregio- 72 000 nen 2010-2014 71 000 70 000 69 000 68 000 67 000 2010VT 2010HT 2011VT 2011HT 2012VT 2012HT 2013VT 2013HT 2014VT 2014HT Studenternas inkomster I den enkätundersökning som genomförts inom ramen för RUFS 2010 konstaterades att studenternas disponibla inkomster i huvudsak varierar mellan de studenter som förvärvsarbetar, och de studenter som inte förvärvsarbetar under studietiden. Enligt undersökningen anger 43 procent av studenterna att de förvärvsarbetar under studietiden, medan 57 procent således inte arbetar. Både månadsinkomster och utgifter skiftar mellan grupperna. Exempelvis är boendekostnaden något högre för de som arbetar. Men främst tycks det skilja i den summa som finns kvar att leva på efter att boendet är betalat. Det vill säga den summa som finns att använda för övrig konsumtion och sparande. Uppräknat till 2015 års nivå är inkomsterna, efter att eventuell skatt på lön är dragen, för de två grupperna 10 899 respektive 8 174 kr. För forskarstuderande är den genomsnittliga månadsinkomsten 16 616 kr. Sammantaget innebär det att den samlade disponibla årsinkomsten, eller lönesumman, för studenter i Stockholmsregionen 2015 uppgår till 9,5 miljarder kr.18 Kommunala inkomster via skatteutjämningssystemet För att jämna ut skillnader i skatteunderlag och kommunala kostnader mellan kommuner fördelar kommunerna pengar mellan sig via det kommunala skatteutjämningssystemet. I praktiken innebär systemet att kommuner med många låginkomsttagare blir mottagare i systemet, medan en kommun med många höginkomsttagare blir givare. Då studenternas relativt låga inkomster gör dem till låginkomsttagare bidrar de 79 000 studenterna i Stockholmsregionen till att minska stockholmskommunernas utgifter från skatteutjämningssystemet, vilket tas med i beräkningarna som görs i prognos- och analysprogrammet rAps.19 Studenternas bidrag till universitet och högskolor Högskolor och universitet finansieras till största delen av statliga anslag. Anslagen från staten fördelas i huvudsak mellan de pengar som erhålls i relation till antalet studenter och deras 17 Bilaga 1, s. 6 18 Bilaga 1, s. 8 19 Bilaga 1, s. 10 8 FIGUR 2 Studenternas årliga disponibla inkomster ICKE FÖRVÄRVSARBETANDE FÖRVÄRVSARBETANDE DOKTORANDER Antal: 39 447 Månadsinkomst 8 174 Årsinkomst: 98 093 Antal: 33 603 Månadsinkomst: 10 899 Årsinkomst: 130 783 Antal: 6 014 Månadsinkomst: 16 616 Årsinkomst: 199 389 Total disponibel inkomst 3 869 488 328 Total disponibel inkomst 4 394 705 452 Total disponibel inkomst 1 199 126 922 TOTAL DISPONIBEL INKOMST 9 463 320 701 studieresultat, och de pengar som erhålls för forskning. För 2013 uppgick summan som Stockholmsregionens lärosäten fick i relation till antalet studenter till 4,4 miljarder kronor, vilket motsvarar 27 procent av lärosätenas totala intäkter. Denna summa härrör direkt från studenternas närvaro i regionen. Dock är det rimligt att anta att studenternas ekonomiska värde för lärosätena är större än enbart anslagen de erhåller per student. Vilket innebär att en större andel av lärosätenas totala intäkter bör tas med i beräkningarna över studenternas ekonomiska värde. Frågan är bara hur mycket. Det är högst osannolikt att lärosätena i Stockholmsregionen skulle existera och exempelvis enbart bedriva forskning om de inte hade några studenter. Det talar för att hela intäkten från lärosätena kan härledas till studenterna och därmed öka deras ekonomiska bidrag till den regionala ekonomin. Samtidigt går det att vända på argumentationen och säga att studenternas närvaro vid lärosätena möjliggörs tack vare att det bedrivs forskning. Vilket talar för att det enbart är de pengar som lärosätena erhåller per student som bör tas med i beräkningarna. För transparensens skull har Tyréns därför valt att göra två beräkningar på vad studenterna bidrar med. En där lärosätenas bidrag till ekonomin inte tas med, och en där lärosätenas bidrag till ekonomin inkluderas. Värt att notera är att det ekonomiska värde som lärosätena genererar för näringslivet i form av närheten till akademin inte är inkluderat i någon av de beräkningarna ovan. Tyréns menar att den ekonomiska effekten av närheten till akademin antagligen är betydligt större och mer värdefull för regionen än det samlade värdet av lärosätenas intäkter. Anledningen att den akademiska närheten inte inkluderas är att analysprogrammet rAps inte är utformat för att ta detta i beaktande i de beräkningar som görs. 20 Studenternas bidrag till befolkningstillväxten Urbaniseringsprocessen i Sverige har den effekten att större orter har en större relativ inflyttning än mindre orter. Med andra ord beror hur många som flyttar in till en ort till stor del på hur många som redan bor där. Därmed medför studenternas blotta närvaro i Stockholmsregionen att öka attraktiviteten och därmed inflyttningen. En ökad inflyttning leder till ökad efterfrågan på varor och tjänster vilket leder till ökad produktion, fler arbetstillfällen och ökad sysselsättning. På årsbasis bidrar enbart studenterna i Stockholmsregionen till en befolkningsökning på ungefär 1 000 personer. De flesta av dessa är inflyttade, men en del består även av studenternas nyfödda barn.21 20 Bilaga 1, s. 10, 13 21 Bilaga 1, s. 10 9 Spridningseffekter De spridningseffekter som nämns utgörs exempelvis av att konsumtion skapar efterfrågan på varor och tjänster, vilket i sin tur ökar sysselsättningen genom att efterfrågan på arbetstillfällen ökar genom ökad produktion. Men också genom att studenterna själva arbetar och bidrar till den ökade produktionen inom regionen. Sammantaget innebär spridningseffekterna en positiv spiral där ökad konsumtion leder till ökad produktion och sysselsättning, vilket i sin tur leder till ytterligare ökad konsumtion, osv. Pengar förs ut ur regionen De pengar som spenderas på exempelvis konsumtion stannar inte oavkortat i regionen där konsumtionen ägt rum. En del lämnar regionen via exempelvis leveransleden och bidrar inte till regionens ekonomi. Om en person handlar i en affär som köper in varorna från en grossist utanför regionen är det enbart affärens påslag på grossistpriset som stannar i regionen och bidrar till bruttoregionalprodukten (BRP). Detta gäller konsumtion från studenter såväl som övriga i befolkningen, men också exempelvis de intäkter som lärosätena får tack vare studenterna. Därmed är det en del av exempelvis studenternas disponibla inkomst som inte kommer regionen till del. Detta har rAps tagit hänsyn till i de genomförda beräkningarna och det resultat som presenteras. Av de pengar som försvinner ut ur regionen stannar dock det mesta kvar inom landet.22 FIGUR 3 Spridningseffekter ÖKAD KONSUMTION ÖKADE DISPONIBLA INKOMSTER ÖKAD EFTERFRÅGAN NYA ARBETSTILLFÄLLEN 22 Bilaga 1, s. 11 10 4. Resultat Minst 6,1 miljarder kronor per år Studenternas ekonomiska bidrag till Stockholmsregionen De positiva och negativa parametrar och effekter som beskrivits ovan summeras och beräknas i rAps. Resultatet visar att studenternas direkt ekonomiska påverkan på Stockholmsregionen är 5,8 miljarder kronor per år. Därutöver bidrar lärosätena genom sina intäkter med ytterligare 1,1 miljard kronor till Stockholmsregionens BRP. Av denna dryga miljard är alltså 27 procent, eller 297 miljoner, direkt hänförda till antalet studenter i Stockholmsregionen. Vilket innebär att den direkta påverkan från studenterna ökar till 6,1 miljarder kronor per år. Troligen är studenternas inverkan på lärosätenas ekonomi betydligt högre men är starkt beroende av hur man väljer att värdera deras påverkan i förhållande till lärosätenas intäkter. Skulle lärosätenas hela påverkan tillskrivas studenterna blir summan 6,9 miljarder per år. Studenternas totala ekonomiska effekt för regionen på 6,1-6,9 miljarder kronor fördelat på antalet studenter innebär att varje student i Stockholmsregionen årligen bidrar med mellan 78 000 – 88 000 kronor direkt till BRP. Tyréns menar vidare att den totala summan troligen är lågt räknad. Detta då det finns anledning att tro att studenternas disponibla inkomster inte innefattar exempelvis feriearbete eller gåvor/pengar från föräldrar. Även studenternas bidrag via det kommunala skatteutjämningssystemet tycks vara underskattat i rAps beräkningar. Men framförallt är inte nyttan som näringslivet har av den akademiska närvaron medräknad, vilket beskrivs av Tyréns som vida överstigande övriga effekter.23 Studenternas totala ekonomiska effekt för regionen på 6,1-6,9 miljarder kronor fördelat på antalet studenter innebär att varje student i Stockholmsregionen årligen bidrar med mellan 78 000 – 88 000 kronor direkt till BRP. Studenternas bidrag till Stockholmsregionens arbetsmarknad En annan tydlig effekt i anslutning till det strikt ekonomiska perspektivet är den inverkan studenterna har på arbetsmarknaden. Sammanlagt bemannar studenterna 32 000 arbetstillfällen i regionen, främst genom deltidsarbete men också via t.ex. anställda forskarstudenter. Den direkta och indirekta påverkan på ekonomin genom exempelvis konsumtion, skapar dessutom underlag för ytterligare 18 000 arbetstillfällen i Stockholmsregionen. Vidare innebär den befolkningsökning som studenterna bidrar med att drygt 25 000 arbetstillfällen bemannas av personer bosatta inom regionen istället för att de bemannas genom inpendling av personer bosatta utanför regionen.24 Tidsperspektiv Det är tydligt att analysresultatet är beroende av när studenternas värde mäts. Eftersom de bidrar till en attraktivitetsökning för regionen ökar inflyttningen genom studenternas närvaro. Den ökade befolkningen leder i sin tur till ytterligare ökad inflyttning över tid. Det innebär att studenternas effekt ackumuleras ju längre fram i tiden man ser. Vilket belyser den effekt som studenterna har för tillväxten över tid redan under sin studietid.25 23 Bilaga 1, s. 12-13 24 Bilaga 1, s. 12 25 Bilaga 1, s. 12 11 5. Slutsats Studentens ekonomiska värde för regionen är stort Studenterna bidrar med 6,1-6,9 miljarder kronor per år till Stockholmsregionens BRP, vilket troligen är lågt räknat dessutom. För varje student som väljer att studera i en annan region påverkas den regionala ekonomin med andra ord negativt, både på kort, men framförallt, lång sikt. Resultatet visar också att studenter genom sin närvaro utan tvivel utgör en resurs för regionen vad gäller såväl rena intäkter som tillskapandet av arbetstillfällen och attraktivitet. I detta fall användes Stockholmsregionen som exempel. Även om totalsiffran självklart är annorlunda menar Tyréns att effekterna i Stockholmsregionen borde vara likvärdiga med framförallt de andra storstadsregionerna Göteborg och Malmö. För mindre städer och regioner med ett relativt sett stort lärosäte är effekten sannolikt ännu större. I städer som Lund eller Linköping utgör studenterna en större andel av stadens totala population vilket sannolikt ökar effekten som studenterna har på ekonomi och arbetsmarknad jämfört med rapportens exempel från Stockholmsregionen. Det är med andra ord tydligt att studenterna har ett stort ekonomiskt värde för sin regions ekonomi och att de i högre utsträckning bör värderas utifrån den resurs de utgör redan under sin studietid. FIGUR 4 Stockholms studenters värde till regionen samt vilka faktorer som bidrar. Studenternas inkomster Kommunala inkomster via skatteutjämningssystemet Antalet studenter 6,1-6,9 MILJARDER KRONOR Studenternas bidrag till universitet och högskolor Spridningseffekter Studenternas bidrag till befolkningstillväxten 12 6. Slutdiskussion Studentbostaden i ett vidare perspektiv Studentbostäder möjliggör tillväxt på både kort och lång sikt Som Tyréns också konstaterar i analysen är grundförutsättningen för att studenterna ska kunna bidra till den regionala ekonomin att det är möjligt att flytta till regionen. Med den bostadsbrist som råder på många studieorter idag riskerar denna möjlighet att begränsas. Vilket i så fall också påverkar den regionala ekonomin och tillväxten negativt. Skulle Stockholmsregionen möjliggöra att ytterligare 10 000 studenter flyttade till regionen skulle det innebära en årlig intäktsökning på nästan en miljard kronor. Antagligen mer eftersom en ökad befolkning leder till ännu högre attraktivitet, vilket leder till ökad inflyttning, osv. Likaledes är den potentiella förlusten stor om studenter väljer bort Stockholm till förmån för andra studieorter. Ur det avseendet borde möjligheten att hitta en bostad vara en i många avseenden avgörande faktor. Därmed är också varje satsning som görs på studentbostäder också en satsning på tillväxt. Skulle Stockholmsregionen möjliggöra att ytterligare 10 000 studenter flyttade till regionen skulle det innebära en årlig intäktsökning på nästan en miljard kronor. En politik som möjliggör studentbostäder Den senaste tiden har åtgärder vidtagits för att bygga bort studentbostadsbristen, både regionalt och nationellt. I projektet Sthlm6000+ finns en för Stockholmsregionen unik samverkan med målet att tillskapa minst 6 000 studentbostäder till 2017. Liknande projekt finns också på andra håll i landet. Under det senaste året har också vissa regeländringar som syftar till att underlätta byggandet av studentbostäder genomförts. De fulla effekterna av detta är självklart inte synliga än. Men trots en ökande produktion och planering av studentbostäder går det att konstatera att det antal bostäderBehov som faktiskt färdigställs är långt under det verkliga behovet. behov behövs i dagsläget ett tillskott på runt 20 000 Enligt StudentbostadsföretagensInte beräkningar 26 Osäker studentbostäder i Sverige. De senaste fem åren har det färdigställts i genomsnitt 563 studentVet ej/Inget svarav behovet.27 bostäder per år, vilket årligen motsvarar 3 procent Helsingborg Luleå Norrköping Sundsvall Karlskrona Borås Borlänge Göteborg Uppsala Piteå Stockholm Växjö Halmstad Gävle Östersund Visby Umeå Eskilstuna Kalmar Örebro Jönköping Varberg Falun Skövde Linköping Lund Norrtälje Malmö FIGUR 5 Behov eller inte behov av studentbostäder runt om i landet Behov av fler studentbostäder Ej behov av fler studentbostäder Osäkert marknadsläge 28 Vet inte/svar saknas 26 Studentbostadsföretagen (2015). 27 Statistiska centralbyrån (SCB) (2015), Färdigställda nybyggnader 2014 – definitiva uppgifter. 28 Bedömningen om det i dagsläget finns ett behov eller inte är svår att göra på grund av närstående förändringar, till exempel fler bostäder på gång eller ökat antal studenter. 13 Studentbostäder tillhör troligen det mest ekonomiskt känsliga som går att bygga i bostadsväg. Studenternas begränsade betalningsförmåga ställer stora krav på kostnadseffektivitet för att hålla hyresnivåerna nere. Då bostäderna oftast är små innebär det att byggkostnaderna per automatik blir höga då exempelvis många dyra installationer som kök och badrum ska slås ut på en liten boyta. Det medför att projektkalkylen ofta från början är på gränsen, varför exempelvis minsta försening som gör projektet dyrare också riskerar att det går om intet. Ofta nämns en ökande mängd planerade bostäder, vilket givetvis är positivt. Men lika ofta är resultatet att endast en bråkdel av dessa också blir färdigställda bostäder. Vilket tyvärr innebär att antalet planerade bostäder snarare ska ses som en fingervisning av viljan att bygga, snarare än vad som faktiskt kommer att byggas. Det är därför viktigt att se till att ambitionen att bygga också går att realisera till färdigställda bostäder i en högre utsträckning än idag. Vägen till en väl fungerande studentbostadsmarknad För att nå en väl fungerande studentbostadsmarknad krävs en tydligare politisk insikt om betydelsen av studentbostäder för den högre utbildningen – och uppenbarligen även för studieorternas ekonomiska tillväxt. Det krävs också en större förståelse för de särskilda förutsättningar som gäller vid förvaltning och nyproduktion av studentbostäder. Förutsättningar som i stor utsträckning styrs av staten genom den förda politiken och rådande regelverk. Något förenklat kan dessa förutsättningar delas in i tre huvudgrupper; planering, förvaltning och nyproduktion. I relation till temat i Tyréns rapport står de mest relevanta frågorna för att öka produktionen av studentbostäder att finna under planering och nyproduktion. Men likväl måste det till politiska förändringar inom alla tre områden för att den aktuella studentbostadsbristen skall kunna lösas. Nedan presenteras några av de ändringar som studentbostadsbranschen själva anser att såväl riksdagspolitiker som kommunala företrädare bör fokusera på för att åstadkomma en önskvärd utveckling på studentbostadsmarknaden. Planering för studentbostäder är planering för tillväxt Förekomsten av studentbostäder är en förutsättning, inte bara för den högre utbildningen och lärosätenas möjlighet att ta emot nya studenter, utan också för att studenterna ska kunna bidra till den regionala ekonomin och tillväxten. Samtidigt är tillkomsten av bostäder starkt beroende av såväl nationella som lokala förutsättningar. Stat, lärosäten, regioner och kommuner måste därför anamma detta synsätt och prioritera etableringen av studentbostäder i en utsträckning som motsvarar efterfrågan. 14 • Inför en studentbostadsnorm vid tilldelning av studieplatser. Det räcker inte att staten i tilldelningen av studieplatser enbart räknar antalet stolar i föreläsningssalarna för att avgöra om ett lärosäte kan öka antalet studenter. Den service och infrastruktur som omgärdar studierna och är nödvändiga för studenterna måste självklart också finnas på plats den dagen studenterna anländer. • Ökad kommunal beredskap vad gäller t.ex. tillgänglig och byggbar mark. Det behöver etableras ett kontinuerligt samarbete mellan berörda aktörer, från staten ner till de lokala bostadsföretagen, som berör utvecklingen av antalet studenter och behovet av studentbostäder över tid, och därmed efterfrågan av bostäder. Det måste i sin tur leda till att den kommunala planeringen och beredskapen vad gäller exempelvis byggbar mark motsvarar behovet av studentbostäder över tid. Regler som främjar en ändamålsenlig nyproduktion Tyvärr stannar allt för många studentbostäder på planeringsstadiet. Orsakerna till det är främst ekonomiska. De höga produktionskostnader som råder innebär svårigheter att bygga nya bostäder med en hyra som motsvarar studenternas betalningsförmåga. Men det finns också en tidsmässig aspekt där framförallt utdragna planprocesser driver projektkostnaderna på ett sätt som gör att de inte blir genomförbara. I bästa fall kan de räddas av ett omtag, i värsta fall läggs de på is på obestämd tid. • Effektivisera planprocesserna. Tiden från idé till färdigt hus är orimligt lång beroende på utdragna processer hos exempelvis kommuner och länsstyrelse. Men också på grund av de oproportionerliga förseningar den demokratiska processen medför. • Inför ett särskilt byggregelverk för studentbostäder. De regler som omgärdar studentbostadsbyggandet är i grunden anpassade efter helt andra boendeformer. Regler kring t.ex. bostadsutformning, buller och tillgänglighet måste anpassas efter studenternas behov och studentbostadens förutsättningar. Ett flexiblare regelverk leder till ökade möjligheter att också få ner produktionskostnaden och att fler bostäder byggs på samma yta. • Skapa ekonomiska förutsättningar som gynnar nyproduktion av studentbostäder. Dåligt anpassade regelverk, utdragna processer, höga markpriser tillsammans med studenternas begränsade ekonomiska förutsättningar gör det svårt att få den ekonomiska kalkylen att gå ihop i den utsträckning som behövs. För att nå en fungerande marknad behöver alla bitar ses över och anpassas efter rådande förutsättningar. Men till dess att den dagen är här behövs någon form av riktat ekonomiskt stöd, anpassat till studentbostadens och studentens förutsättningar som inte tar utgångspunkt i vad som gäller för den övriga bostadsmarknaden. Det kan vara sänkt byggmoms, investeringsstimulans eller stärkt ekonomi för den enskilde studenten. Huvudsaken är att möjliggöra för studenterna att efterfråga nya bostäder. 15 Bilaga Tyréns rapport: Stockholms läns studenters bidrag till regionalekonomin 16 RAPPORT STOCKHOLMS LÄNS STUDENTERS BIDRAG TILL REGIONALEKONOMIN SLUTRAPPORT 2015-06-16 17 Uppdrag 261562, Huvudstudie Analys av Stockholms studenters bidrag till regionalekonomin Titel på rapport: Stockholms läns studenters bidrag till regionalekonomin Status: Preliminär rapport Datum: 2015-06-16 Medverkande Beställare: Stiftelsen Stockholms Studentbostäder (SSSB) Kontaktperson: Anders Cronqvist Konsulter: Robin Svensén och Madeleine Eneskjöld Uppdragsansvarig: Robin Svensén Kvalitetsgranskare: Martin Ström Författare: Robin Svensén Datum: 2015-06-16 Handlingen granskad av: Martin Ström Datum: 2015-05-16 2015-06-16 18 2(19) Sammanfattning Studenter ses som en investering för framtiden, men sällan som en resurs för den stad eller region där studenterna utbildar sig under sin studietid. Deras potential anses vara vad de kommer kunna bidra med när de väl tagit sin examen och blir verksamma som kvalificerad arbetskraft. Föreliggande rapport visar emellertid att en student utgör en viktig resurs redan under studietiden, både i kronor och ören och som bidrag till regionens attraktivitet. Studenter har relativt sett låga inkomster, men bidrar trots allt med en hel del till sin kommun och regions ekonomi. I rapporten används Stockholm läns studenter som ett exempel för att påvisa studenternas betydelse för regionen. Beräkningen visar att Stockholms läns drygt 79 000 studenter tillsammans har en disponibel inkomst på totalt 9,5 miljarder kronor per år, med vilken de kan påverka den regionala ekonomin. Studenterna bidrar till ökad sysselsättning genom sin konsumtion, ökad produktion genom att de förvärvsarbetar och ökade penningflöden genom näringslivet inom och utom regionen. All sådan ekonomisk aktivitet ger upphov till spridningseffekter som förstärker studenternas påverkan på ekonomin. Vidare bidrar Stockholms läns studenter till regionens attraktivitet och till en allmän befolkningsökning på drygt 1000 personer per år. En region där många bor lockar till sig ännu fler som flyttar dit. Bara genom att leva i regionen ökar studenterna regionens dragningskraft. Effekten är dessutom tilltagande över tiden eftersom inflyttningen som studenterna genererar också ökar folkmängden och regionens attraktivitet. På lång sikt är attraktivitetseffekten högst väsentlig. Det kommunala utjämningssystemet innebär att individer med låg inkomst som bidrar med lite pengar till kommunen via inkomstskatten, bidrar med desto mer via inkomstutjämningssystemet. En kommun med många studenter gagnas således av detta system på ett positivt sätt. Tyréns har beräknat värdet av Stockholms studenter för den regionala ekonomin i prognossystemet rAps. Beräkningarna visar att studenterna bidrar med 5,8 miljarder kronor till bruttoregionalprodukten. Studenterna kan även ses som delfinansiärer av sina lärosäten via de statliga anslagen. Mer än en fjärdedel av Stockholms läns universitets- och högskoleinkomster för året 2013 kom från anslag direkt kopplade till studenter och deras studieprestationer. Men studenterna kan även sägas vara orsaken att universitet och högskolor överhuvudtaget finns i regionen och är således en förutsättning för den akademiska närvaron. På så sätt bidrar studenterna till livskraftiga universitet och högskolor som skänker regionen forskning, utveckling och innovationer, samt skapar samtidigt arbetstillfällen och verksamhet på lärosätena. Utifrån analysen är det tydligt att studenterna har ett stor värde för sin regions ekonomi och att de borde värderas som den resurs de utgör redan under sin studietid. Om Stockholms läns studenter väljer att studera på andra orter kommer det att påverka regionen negativt på både kort och lång sikt. 2015-06-16 Slutrapport 3(19) 19 Innehållsförteckning 1 Universitets- och högskoleorter som regionala tillväxtmotorer ..................... 5 2 Studenter som ekonomisk resurs idag? .......................................................... 5 3 Studenterna i Stockholms län ........................................................................... 6 4 5 6 3.1 Antal studenter i Stockholms län ............................................................................ 6 3.2 Studenternas ekonomiska situation ....................................................................... 7 Studenternas bidrag till regionalekonomin...................................................... 9 4.1 Studenterna bidrar på olika sätt ............................................................................. 9 4.2 Spridningseffekter ................................................................................................. 9 4.3 Kommunala inkomster via skatteutjämningssystemet........................................... 10 4.4 Studenternas bidrag till universitet och högskolor i regionen ................................ 10 4.5 Studenternas bidrar till Stockholmsregionernas befolkningstillväxt ....................... 10 4.6 Pengar förs ut ur regionen ................................................................................... 11 4.7 Stockholm som räkneexempel ............................................................................. 11 Analysresultat .................................................................................................. 12 5.1 Studenternas bidrag till Stockholmsregionens bruttoregionalprodukt .................... 12 5.2 Studenternas bidrag till Stockholmsregionens arbetsmarknad.............................. 12 5.3 Studenterna är en förutsättning för Stockholm som högskoleort ........................... 13 5.4 Tidsperspektivet .................................................................................................. 13 Slutsats............................................................................................................. 14 Bilaga 1. Beskrivning av metod ............................................................................... 15 Bilaga 2. Studenter i Stockholm .............................................................................. 16 Bilaga 3: Universitet och högskolors ekonomi ....................................................... 18 Bilaga 4. Källhänvisning ........................................................................................... 19 2015-06-16 Slutrapport 20 4(19) 1 Universitets- och högskoleorter som regionala tillväxtmotorer Det finns utpekade nationella mål för att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb. Dessa mål ska också skapa möjligheter för utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft. Universitets- och högskoleorter spelar en avgörande roll för att nå dessa mål och statistik visar att universitetsorterna de senaste två decennierna har haft snabb befolkningstillväxt och en stark arbetsmarknad. Genom sin ekonomiska tillväxt har många av 1 utbildningsorterna fungerat som starka tillväxtmotorer för sin region . Detta ligger i linje med Boverkets vision för 2025 då Sveriges universitets- och högskoleorter ska utgöra viktiga regionala tillväxtmotorer för arbetsmarknad och för infrastruktur: Yngre studerande invånare som flyttar in och äldre välutbildade medborgare som stannar kvar och bidrar till att både utbildningsorten och den omgivande regionen utvecklas positivt. Det finns tydliga samband mellan universitets/högskoleorter, utbildningsnivå, branschbredd och inflyttning, ålders- och hälsoaspekter samt en hög etableringsfrekvens 2 med kunskapsintensiv produktion . För Stockholms län pekas tillgången till kompetens och ny kunskap ut som avgörande faktorer för att näringsliv och offentlig verksamhet ska ha möjlighet att fortsätta utvecklas, och därmed bidra till välståndet i Stockholmsregionen och hela Sverige. Visionen för den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS2010) är att regionen ska vara den mest attraktiva storstaden i Europa att leva och bo i. Förutsättningen för att det ska lyckas bygger i hög utsträckning på en kunskapsdriven ekonomi. Om regionen ska fortsätta att utvecklas i samma takt som nu, behövs förnyad drivkraft i form av de 3 kunskaper som företag, organisationer och enskilda omsätter i varor och tjänster . Att vara en attraktiv studieort som erbjuder goda möjligheter för utbildning, boende och goda livsbetingelser för studenter och forskare blir därmed en av de viktigaste pusselbitarna för en ort att lyckas växa och utvecklas ur ett lokalt, regionalt och globalt perspektiv. 2 Studenter som ekonomisk resurs idag? Studenter ses som en investering för framtiden. Argumentet är ofta att studenten är framtidens kvalificerade arbetskraft och att de efter sin examen kommer att kunna bidra till arbetsmarknad och ekonomi. Studenternas betydelse för upplevelsen av en ort har även lyfts fram under senare år. En stad med studenter beskriv ofta i positiva ordalag utifrån perspektivet att studenterna bidrar till att staden får 4 mer liv och puls, vilket ökar dess attraktivitet för andra boende och besökare . Det är dock få som talar om studenter som en resurs, eller deras ekonomiska värde för en region, även under själva studietiden. Kan det vara så att tillväxen hämmas redan här och nu om studenter väljer bort en ort eller region? I denna rapport används Stockholm läns studenter som ett exempel för att påvisa studenternas betydelse för sin region. Genom att analysera ett flertal faktorer såsom studenternas antal, inkomst, förvärvsarbete och deras påverkan på befolkningstillväxten söks svaret på värdet av studenterna som resurs för stockholmsregionen redan idag. 1 Källa: Nordea, Regionala utsikter februari 2014. Källa: www.boverket.se, 2015-04-15. 3 Källa: www.länsstyrelsen.se, 2015-04-16. 4 Källa: City Soul - Så skapas attraktiv identitet i Mälardalens städer. Mia Wahlström, doktorand på institutionen för Samhällsplanering och Miljö, KTH. 2 2015-06-16 Slutrapport 5(19) 21 3 Studenterna i Stockholms län 3.1 Antal studenter i Stockholms län Stockholms län har ett stort antal studenter som studerar, lever och bor regionen. År 2014 fanns i 5 Stockholms län ca 79 000 studenter som var antagna till universitet och högskolor i regionen. De fördelade sig över ett flertal högskolor och universitet där Stockholms Universitet, Kungliga Tekniska högskolan, Karolinska Institutet och Södertörns högskola hade flest inskrivna studenter. Stockholms läns befolkning ökar stadigt men antalet studenter i Stockholms län är relativt konstant de senaste åren och det finns ingen tydlig trend för ett ökat eller minskat antal studenter, bortsett från toppen höstterminen 2010. Sedan 2010 har antalet studenter varierat mellan 77 900 och 87 400 för att landa på drygt 80 000 studenter under höstterminen 2014 Stockholms universitet 90 000 48% 88 000 86 000 Kungl. Tekniska högskolan Karolinska institutet Antal studenter 20% 12% Södertörns högskola 84 000 82 000 80 000 78 000 76 000 9% 74 000 Övriga 72 000 11% 0% 20% 40% 60% Andel av studenterna Figur 1. Diagrammet visar fördelningen av studenter mellan olika lärosäten i Stockholmsregionen. Termin Figur 2: Diagrammet visar antal studenter per termin mellan åren 2010 och 2014. 5 Avser registrerade studenter på grundnivå, registrerade studenter på avancerad nivå samt doktorander. Genomsnitt för båda terminerna HT2014 och VT2014. För vissa universitet har information om antal registrerade studenter saknats, där har siffran i möjligaste mån ersatts av antalet helårsstudenter. Källa: Universitetskanslersämbetet (UKÄ). Se bilaga 2. 2015-06-16 Slutrapport 22 6(19) 3.2 Studenternas ekonomiska situation Inom ramen för arbetet med den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS 2010) genomförde Tyréns en undersökning på uppdrag av Tillväxt- och regionplaneförvaltningen på Stockholms Läns landsting bland studenter i Stockholms län för att kartlägga deras demografiska tillhörighet, boendesituation samt ekonomiska status. Enkätstudien, som genomfördes 2010, resulterade i 4 693 svar och är sålunda en omfattande beskrivning av studenter i Stockholm. Resultaten från denna tidigare enkätstudie utgör ett bra underlag för föreliggande rapports analys för att undersöka studenternas tillskott till regionalekonomin. Undersökningen visar att 46 % av Stockholms läns studenter förvärvsarbetar regelbundet. Det är vanligast förekommande att arbeta deltid och 28 % uppger att de arbetar ungefär en dag i veckan. En liten andel, 5%, uppger att de jobbar heltid. För många studenter är arbetet nödvändigt för att få ekonomin att gå ihop och 57 % av studenterna uppger att de inte skulle klara att leva enbart på sitt studiemedel. 28% Andel av studenterna 30% 25% 20% 20% 16% 15% 12% 11% 10% 5% 3% 2% 5% 2% 1% 0% 0-4 5-9 10-14 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45+ Arbetade timmar per vecka Figur 1. Diagrammet visar hur många timmar Stockholms studenter förvärvsarbetar per vecka, enligt enkätundersökning. Källa: Stockholmsstudenternas bostadssituation och bostadskarriär, SLL. Enligt undersökningen är den disponibla inkomsten för en student på grund- eller avancerad nivå som i någon utsträckning förvärvsarbetar i genomsnitt 9 069 kr/månad inklusive studiemedel från Centrala Studiestödsnämnden (CSN), medan motsvarande siffra för de som inte förvärvsarbetar är 6 719 kr/månad. En genomsnittlig doktorand hade en inkomst 14 333 kr/mån. De studenter som uppgivit att de förvärvsarbetar har en högre boendekostnad och tycker sig behöva mer pengar även för andra utgifter. Detta är något som både möjliggörs av förvärvsinkomsten och som kan ligga grund för beslutet att förvärvsarbeta. Månadsinkomst inkl CSN 10 000 9 402 8 000 6 993 6 000 4 000 5 004 5 438 4 845 3 719 3 559 3 869 2 000 0 Förvärvsarbetar Förvärvsarbetar inte Total inkomst inkl CSN Boendekostnad Behov av extrainkomst Kvar att leva på efter betalt boende Figur 2. Diagrammet visar inkomst, boendekostnad, bedömt behov av extrainkomst samt kvar att leva på efter att boendet är betalt för studenter som förvärvsarbetar, respektive inte förvärvsarbetar. Källa: Stockholmsstudenternas bostadssituation och bostadskarriär, SLL. 2015-06-16 23 Sedan 2010, då undersökningen bland studenterna genomfördes, har studiemedlet emellertid ökat med 22 6 % fram till år 2015, vilket motsvarar 4 % per år . Motsvarande siffra för förvärvsinkomster mellan 2010 och 7 2013 är 3 % . En uppräkning av studenternas ekonomi till 2015 års siffror innebär således att en student som inte förvärvsarbetar har en månadsinkomst på 8 174 kr inklusive CSN. En förvärvsarbetande student 8 tjänar efter uppräkning i genomsnitt 10 899 kr/månad inklusive CSN och en doktorand 16 616 kr/mån. Efter uppräkning av inkomster framgår det att Stockholms läns studenter totalt har en disponibel inkomst på 9,5 miljarder kronor per år att konsumera och påverka den regionala ekonomin med. Siffran är 9 sannolikt lågt beräknad då bidrag från föräldrar eller egen förmögenhet inte är inräknade , men som kan användas av studenterna för konsumtion. Student Förvärvsarbetar Nettoinkomst inkl. CSN per månad Nettoinkomst inkl. CSN per år Antal Total disponibel inkomst Studenter på grund och avancerad nivå Ja 10 899 130 783 33 603 4 394 705 452 Nej 8 174 98 093 39 447 3 869 488 328 16 616 199 389 6 014 1 199 126 922 79 064 9 463 320 701 Forskarstudenter/doktorander Summa Figur 5. Beräkning av Stockholms läns studenters sammantagna disponibla inkomst. 6 Källa: Centrala Studiestödsnämnden (CSN) Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB), avser Sammaräknad förvärvsinkomst för personer över 16 i Stockholm län. 2013 är senaste uppgiften. 8 Icke-förvärvsarbetande studenters inkomst 2015: 6719 ∗ 1,04� = 8174, Förvärvsarbetande studenters inkomst: (9069 − 6719) ∗ 1,03� + 6719 ∗ 1,04� = 10899. Doktorand: 14333 ∗ 1,03� = 16616 9 Detta antagande är baserat på att frågan som ställdes löd: ”Hur stor inkomst har du inkl. CSN (efter skatt per månad)?” Tyréns ser att respondenterna kan ha räknat med feriearbetet i detta, även om det förefaller osannolikt, men ej bör ha räknat med egna pengar eller gåvor eftersom frågan gäller just inkomst. 7 2015-06-16 Slutrapport 24 8(19) 4 Studenternas bidrag till regionalekonomin 4.1 Studenterna bidrar på olika sätt Stockholms läns studenters totala disponibla inkomst på nästan 9,5 miljarder kr per år utgör grunden för studenternas påverkan på den regionala ekonomin. Studenternas påverkan på ekonomin utgörs emellertid inte endast av deras disponibla inkomst. De utgör en resurs på flera sätt och påverkar den regionala ekonomin både direkt och indirekt: 1. Studenters närvaro i regionen är förutsättningen för att de skall kunna påverka den regionala ekonomin. 2. Studenterna konsumerar i regionen (boende, mat, nöjesliv, etc.) och påverkar genom sin efterfrågan regionens ekonomi. 3. Om det råder brist på det studenterna konsumerar (t ex boende) kan det leda till ökade investeringar inom regionen. 4. Studenterna bidrar till kommunens ekonomi genom det kommunala skatteutjämningssystemet. 5. Studenterna (och deras studieprestationer) utgör grunden för anslag till länets lärosäten och bidrar till en stor del av deras intäkter. 6. Studenterna ökar regionens attraktivitet genom att de bidrar till regionens folkmängd med, i Stockholms fall, motsvarande en stor svensk stad. 7. Samtliga ovanstående faktorer skapar spridningseffekter inom ekonomin vilket förstärker den positiva effekten. 4.2 Spridningseffekter All ekonomisk aktivitet ger upphov till spridningseffekter som förstärker aktivitetens effekt i ekonomin. Spridningseffekterna kan sammanfattas enligt följande punkter: · När någon använder sin disponibla inkomst för att konsumera inom regionen skapas en ökad efterfrågan vilket kan leda till nya arbetstillfällen. Studenternas efterfrågan bidrar alltså till ökad efterfrågan och sysselsättning. · Den ökade efterfrågan skapar även penningflöden genom näringslivet: Från butiken som studenten handlar i skapas efterfrågan via leverantörsled vidare till andra företag: grossister, producenter, fastighetsägare, tjänsteleverantörer, offentlig förvaltning osv. I varje led skapas mervärden, vilket också kan leda till ökad sysselsättning. · Studenterna bidrar även genom att själva arbeta och påverkar således inte bara efterfrågesidan utan även produktionen inom regionen. Produktion inom regionen minskar importen från andra regioner och utlandet och påverkar den regionala ekonomin positivt. · All sysselsättning som skapas i de ovanstående punkterna ger upphov till personer med en högre disponibel inkomst, vilket gör att de kan i sin tur konsumera, skapar efterfrågan och skapa fler arbetstillfällen. Den sista punkten är extra viktig då den sätter igång hela kedjan från början: Konsumtion skapar arbetstillfällen som skapar högre disponibel inkomst, som skapar ökad konsumtion – och sedan om från början igen. Dessa ringar på vattnet är självförstärkande och ibland liknar man effekterna i ekonomin vid ett självspelande piano eller en uppåtgående spiral. Ökad Konsumtion Ökade disponibla inkomster Ökad efterfrågan Figur 6. Figuren visar spridningseffekter som skapas av studenternas konsumtion. Nya arbetstillfällen 2015-06-16 Slutrapport 9(19) 25 4.3 Kommunala inkomster via skatteutjämningssystemet Kommuner fördelar pengar mellan sig via det kommunala skatteutjämningssystemet. Syftet med systemet är att utjämna de skillnader som finns mellan kommuner vad gäller skatteunderlag och kommunala kostnader. Systemet är tvådelat där inkomstutjämningsdelen avgörs av den genomsnittliga skattekraften, medan kostnadsutjämningsdelen avgörs utifrån behoven av skola, omsorg och andra kommunala kostnadsposter. En kommun med många låginkomsttagare blir mottagare i inkomstutjämningssystemet 10 medan en kommun med många höginkomsttagare blir bidragsgivare . Med drygt 79 000 låginkomsttagare i form av studenter minskar Stockholmskommunernas utgifter via skatteutjämningssystemet. 4.4 Studenternas bidrag till universitet och högskolor i regionen Högskolor och universitet får statliga anslag utifrån antal studenter och studenternas studieresultat. År 2013 fick Stockholms läns högskolor och universitet 4,4 miljarder kronor i anslag utifrån antal studenter 11 och deras studieresultat. Detta motsvarar ca 27 % av deras totala intäkter . Det är dock inte ett orimligt antagande att universiteten i Stockholmsregionen hela existensberättigande bottnar i att det finns studenter på grund-, avancerad och doktorandnivå. Ur den synvinkeln utgör studenterna grunden för universiteten och högskolornas hela närvaro, som i sin tur är av största betydelse för Stockholm som kunskaps- och innovationsregion. 4.5 Studenternas bidrag till Stockholmsregionernas befolkningstillväxt I Sverige pågår sedan lång tid tillbaka en urbaniseringsprocess. Den tar sig uttryck i att antalet personer som flyttar till en ort beror på folkmängden i orten, där en större ort har en större inflyttning. Sambandet visas tydligt i nedanstående diagram där Sveriges kommuner är plottade utifrån folkmängd och inflyttningsöverskott (inflyttning minus utflyttning). Kommunens inflyttningsöverskott (log-skala) 10000 1000 100 10 1 1 000 10 000 100 000 1 000 000 Kommunens folkmängd (log-skala) Figur 7. Diagrammet visar sambandet mellan nettoinflyttning (antal inflyttade minus antal utflyttade) och folkmängd i Sveriges alla kommuner. Sambandet är tydligt positivt: ju större en kommun är ju mer växer den genom inflyttning. På så vis bidrar studenterna även till Stockholmsregionens attraktivitet som inflyttningsort enbart genom att leva här och öka regionens folkmängd. Ökad inflyttning skapar ökad efterfrågan, vilket leder till fler sysselsatta. Att effekten är påtaglig är inte oväntat då Stockholms studenter motsvarar en mellanstor Svensk stad mätt i antal personer. Analysen visar att Stockholms läns studenter bidrar till regionens attraktivitet och en befolkningsökning på drygt 1000 personer per år. 10 11 Se bl.a. Wetterberg, G. (2000), Kommunerna, SNS-förlag, Stockholm. Källa: Universitetskanslersämbetets årsrapport 2014, tabell 7 och tabell 9. Se sammanställning i bilaga 3. 2015-06-16 Slutrapport 26 10(19) 4.6 Pengar förs ut ur regionen Samtliga ovanstående poster är sådana som förstärker studenternas ekonomiska värde för regionen. Det är emellertid så, när det gäller en regions ekonomi, att flödena av varor och pengar över regionens gräns är stora. Konsumtion inom regionen skapar förvisso positiva effekter på den regionala ekonomin men stora delar av pengarna förs ut ur regionen via leverantörsleden och skapar positiva effekter någon annanstans. Så är fallet med alla regioner och med all konsumtion och är inte specifikt för det ekonomiska värdet av studenter i Stockholmsregionen. Den ekonomiska effekten av en konsumerad vara delas exempelvis mellan handlare, grossister, transportföretag, producent, etc. Om endast handlaren är belägen i regionen stannar endast handlarens förädlingsvärde kvar i regionen och bidrar till bruttoregionalprodukten. 4.7 Stockholm som räkneexempel Utifrån detta teoretiska ramverk har Tyréns beräknat hur mycket studenter bidrar till den regionala ekonomin, och på så vis satt ett ekonomiskt värde på studenter även under studietiden. Tyréns har använt Stockholmsregionen och Stockholms studenter som exempel men beräkningarna är troligen generaliserbara till andra städer med en stor studentbefolkning. I rena högskoleorter, där studenterna utgör en ännu större andel av den totala folkmängden, kan studenternas värde vara ännu högre. 2015-06-16 Slutrapport 11(19) 27 5 Analysresultat Tyréns har beräknat studenternas bidrag till Stockholmsregionens ekonomi med hjälp av prognossystemet 12 rAps . Programmet simulerar hur ekonomin utvecklas i olika scenarier och beräknar de effekter som beskrivits i föregående kapitel. Effekten för regionens högskolor och universitet beräknas emellertid inte automatiskt utan har hanterats som ett separat scenario. Mer om metoden står att läsa i Bilaga 1. 5.1 Studenternas bidrag till Stockholmsregionens bruttoregionalprodukt BRP betyder bruttoregionalprodukt och är ett mått på den ekonomiska aktiviteten inom en region (att jämföra med BNP som mäter ekonomiska aktivet på nationell nivå). BRP kan beräknas på olika sätt där den mest träffande beskrivningen är att BRP avser summan av all förädling som äger rum inom regionen. Men BRP kan också beräknas utifrån försörjningsbalansen: som summan av konsumtion, investeringar och nettoexport. · Den totala effekten som studenter har på BRP är 5,8 miljarder kronor per år. Det motsvarar ca 74 000 kronor per student och år. Siffran avser tillskottet till den regionala ekonomin som Stockholms studenter utgör. Siffran är beräknad i rAps som simulerar de effekter som beskrivits i föregående kapitel: Studenternas konsumtion och efterfrågan på bostäder; att studenterna bidrar till Stockholms folkmängd och attraktivitet och på så sätt bidrar till befolkningstillväxten; att Stockholms studenter påverkar Stockholmsregionens kommuners ekonomi via det kommunala utjämningsystemet; samt alla de spridningseffekter som skapas minus de pengar som förs ut ur regionen. Trots mängden beräknade faktorer finns det anledning att hävda att siffran är i underkant: Studenternas disponibla inkomst innefattar endast inkomster och därmed inte bidrag från föräldrar eller egen förmögenhet. Dessutom förefaller rAps beräkning av studenternas bidrag till regionen via det kommunala skatteutjämningssystemet vara underskattad vid jämförelse med de schablontabeller som finns att tillgå 13 inom ämnet. Vidare är den ekonomiska effekten av studenternas värde för Stockholms universitet och högskolor inte medräknad då den effekten ej skattas på ett adekvat sätt i rAps. Mer om detta i avsnitt 5.3. 5.2 Studenternas bidrag till Stockholmsregionens arbetsmarknad En del av studenternas bidrag till BRP slår även igenom på arbetsmarknaden. Stockholms läns studenter bemannar drygt 32 000 arbetsplatser, mestadels genom deltidsarbete, samt ca 6000 arbetsplatser som doktorander. · Studenternas påverkan på ekonomin, direkt och indirekt, skapar ett underlag för ytterligare 18 000 arbetstillfällen i Stockholmsregionen. Eftersom Stockholms läns studenter bidrar till folkmängden både direkt och indirekt bidrar de även starkt till det regionala arbetskraftsutbudet. På så sätt skapar studenterna en möjlighet för nya jobb att bemannas av personer boende inom regionen och ökar på så sätt både BRP och skatteintäkter. Studenterna beräknas ge upphov till att drygt 25 000 arbetstillfällen bemannas inomregionalt istället för med inpendling. Studenterna påverkar inte antalet arbetslösa nämnvärt. 12 rAps är ett verktyg för regionalplanering. Systemet består av statistik och modeller för analyser och prognoser på kort och lång sikt. rAps modellsystem huvudsakligt syfte är prognoser och utvärdering av scenarion. Modellsystemet består av fem delmodeller som omfattar statistik gällande befolkning, arbetsmarknad, regional ekonomi, bostadsmarknad och en kommunal eftermodell vilken bland annat inkluderar det kommunala utjämningssystemet. rAps förvaltas av Tillväxtanalys i sammarbete med SCB. Mer finns att läsa på https://www.h5.scb.se/raps/ 13 Utifrån SKL:s Tabellbilaga med kommunvisa uppgifter per åldersgrupp om marginaleffekter 2014 . 2015-06-16 Slutrapport 28 12(19) 5.3 Studenterna är en förutsättning för Stockholm som högskoleort Studenterna står för 27 % av intäkterna hos Stockholmsregionens högskolor och universitet via anslag utifrån antal studenter och deras studieresultat. Samtidigt kan studenterna också sägas vara syftet med den akademiska närvaron som helhet, det vill säga inga studenter - inga lärosäten. I det perspektivet kan lärosätenas direkta bidrag till BRP värderas till ytterligare cirka 1,1 miljarder kronor per år, utöver den tidigare nämnda summan 5,8 miljarder kronor. De beräknade ekonomiska effekterna av Stockholms lärosäten är dock begränsade till lärosätenas direkta bidrag till regionalekonomin, via löneutbetalningar och produktion. Nyttan som näringsliv och offentliga institutioner har av den akademiska närvaron skattas ej i rAps. Det är rimligen så att den effekten vida överstiger den direkta produktionen och därmed är den mest betydelsefulla av alla. Eftersom den mest betydelsefulla effekten av universitetens och högskolornas närvaro i regionen inte beräknas i rAps är effekten av att studenterna möjliggör den närvaron inte heller medräknad i studenternas bidrag till bruttoregionalprodukten. När en students värde skall bedömas bör man därför, utöver de 5,8 miljarder kronorna, ha i åtanke att studenterna finansierar och utgör grunden för akademisk närvaro i regionen. 5.4 Tidsperspektivet Värdet av studenterna beror på när man mäter deras värde. De flesta av de effekter som studenterna i Stockholms län ger upphov till är relativt konstanta över tiden. En av effekterna ökar dock med tiden: studenternas inverkan på regionens attraktivitet. Eftersom studenterna med sin närvaro skapar en ökad inflyttning, och den inflyttningen i sin tur bidrar till folkmängd och attraktivitet, ackumuleras studenternas effekt på ekonomin ju längre fram i tiden man ser. Ur ett långsiktigt perspektiv blir den här effekten högst ekonomiskt relevant. Studenternas bidrag på 5,8 miljarder kronor per år avser på relativt kort sikt (10 år). 2015-06-16 Slutrapport 13(19) 29 6 Slutsats Tyréns beräkningar visar att Stockholms studenter årligen bidrar med 5,8 miljarder kronor till Stockholmsregionens bruttoregionalprodukt (BRP). Detta är troligen lågt räknat, bland annat då bidrag från föräldrar eller egen förmögenhet inte är med i beräkningen samt att bidragen via skatteutjämningssystemet potentiellt är större än beräknat. Utöver detta bidrar studenterna även direkt till Stockholms högskolor och universitets finansiering via statliga bidrag som utbetalas utifrån antal studenter och deras studieresultat. Det är även möjligt att studenternas värde för universiteten överstiger bidragen, då studenterna kan sägas utgöra lärosätenas hela syfte och existensberättigande. Även om Stockholms högskolor och universitets direkta ekonomiska bidrag till regionalekonomin är ringa är dess vikt för Stockholm som kunskaps- och innovationsregion ovärderlig. Utifrån rapportens resultat är det tydligt att studenterna har ett stort värde för sin regions ekonomi och att de i högre utsträckning borde värderas utifrån den resurs de utgör redan under sin studietid. Om Stockholms läns studenter väljer att studera på andra orter kommer det att påverka regionen negativt både på kort, men framförallt på lång sikt. Tyréns har använt Stockholmsregionen och Stockholms studenter som exempel men beräkningarna är troligen generaliserbara till andra städer med en stor studentbefolkning. I rena högskoleorter, där studenterna utgör en ännu större andel av den totala folkmängden, kan studenternas värde vara ännu högre. 2015-06-16 Slutrapport 30 14(19) Bilaga 1. Beskrivning av metod Tyréns har beräknat Stockholms studenters effekt på Stockholmsregionen med hjälp av det regionala prognos- och analysprogrammet rAps som tillhandahålls och förvaltas av Tillväxtanalys i samarbete med SCB. Eftersom rAps är ett regionalekonomiskt program används, den inom regionalekonomi förekommande regionsindelningen, funktionella arbetsmarknadsregioner (FA-regioner). Tyréns har genomfört beräkningen genom att skapa ett scenario där samtliga Stockholms läns studenter lämnar Stockholmsregionen och låta prognosprogrammet rAps beräkna hur Stockholms befolkning, arbetsmarknad och regionala ekonomi skulle utvecklas utan studenterna. Tyréns har valt att låta 10 år efter studenternas ”försvinnande” vara den tid då effekterna värderas – detta beror på att efter tio år förväntas alla fördröjda effekter ha fått genomslag. Följande scenarior har jämförts med varandra. 1. Stockholm utvecklas trendmässigt Stockholm utvecklas enligt trend 2. Studenterna flyttar ut Stockholm utvecklas trendmässigt förutom att ca 79 000 studenter flyttar ut ur regionen. Tyréns har kodat studenterna som lågutbildade, trots att de i själva verket är relativt högutbildade, för att rAps skall räkna med att gruppen som flyttar ut har låga medelinkomster och svag anknytning till arbetsmarknad. Doktoranderna (ca 6 000) är emellertid kodade som högutbildade. 3. Studenterna flyttar ut och högskolan skär ner Stockholm utvecklas trendmässigt förutom att ca 79 000 flyttar ut ur regionen och universitet och högskolor drar ner verksamheten motsvarande de förlorade bidragen från studenterna. Tyréns har då reducerat antal sysselsatta inom branschen ”utbildning” motsvarande de anslag till universitet och högskolor i Stockholm som studenterna ger upphov till. Tyréns har uppskattat att 27 % av de sysselsatta på universitet och högskolor förlorar jobbet när 27 % av inkomsterna försvinner med studenterna. Tyréns har angivit en inkomst för de som förlorar jobbet som stämmer överens med högskolelöner, snarare än den generella lönenivån inom utbildningssektorn. 4. Studenterna flyttar ut och högskolan lägger ner Stockholm utvecklas trendmässigt förutom att ca 79 000 flyttar ut ur regionen och universitet och högskolor lägger ner verksamheten utan studenter. Tyréns har då reducerat antal syselsatta inom branschen ”utbildning” med det totala antalet anställda på högskolor och universitet i regionen samt även skapat en utflyttning motsvarande mängden anställda som jobbar med forskning och undervisning. Även här har Tyréns korrigerat inkomsten för de som förlorar jobbet. Värdet på 5,8 miljarder kronor avser skillnaden i BRP mellan scenario 2 och scenario 1, 10 år efter att studenterna flyttat ut. Effekten av att högskolan försvinner på ca 1 miljard kronor avser skillnaden i BRP mellan scenario 4 och scenario 2. 2015-06-16 Slutrapport 15(19) 31 Bilaga 2. Studenter i Stockholm Följande tabeller ligger till grund för antal registrerade studenter totalt samt för fördelningen mellan olika lärosäten. Antal studenter avser registrerade studenter på grund- och avancerad nivå samt doktorander i genomsnitt under båda terminerna. För Dans- och cirkushögskolan och Operahögskolan i Stockholm finns ej statistik över registrerade studenter. Där används antalet helårsstudenter för grund, avancerad och ej angiven nivå. Källa för statistiken är Universitetskanslerämbetet (UKÄ). Beckmans designhögskola 122 122 122 122 122 Dans- och cirkushögskolan Summa studenter Helårsstudenter** Genomsnitt HT och VT Summa HT Studenter* HT Doktorander HT Summa VT Studenter* VT Lärosäte Doktorander VT Figur 8: Tabellen visar detaljerad beräkning för antal studenter 2014 122 93 93 Dramatiska institutet 0 Ericastiftelsen 110 110 89 89 100 100 Ersta Sköndal högskola 947 947 1 058 1 058 1 003 1 003 Försvarshögskolan 548 548 612 612 580 580 Gymnastik- och idrottshögskolan 21 708 729 20 794 814 772 772 Handelshögskolan i Stockholm 126 1 750 1 876 141 1 796 1 937 1 907 1 907 2 326 6 927 9 253 2 271 7 300 9 571 9 412 9 412 Konstfack 788 788 864 864 826 826 Kungl. Konsthögskolan Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 204 204 254 254 229 229 765 765 930 930 848 848 13 066 15 039 Karolinska institutet Kungl. Tekniska högskolan 1 973 1 943 15 002 16 945 15 992 15 992 Lärarhögskolan i Stockholm 0 Newmaninstitutet 111 111 115 115 113 Operahögskolan i Stockholm 19 Röda Korsets högskola Södertörns högskola 113 62 Sophiahemmet högskola 504 504 6 934 6 996 580 580 64 19 529 529 517 517 7 490 7 554 7 275 7 275 652 652 616 616 Stockholms dramatiska högskola 94 Stockholms konstnärliga högskola Stockholms Musikpedagogiska Institut 94 508 508 618 618 563 563 143 143 111 111 127 127 Stockholms universitet 1 545 37 132 38 677 1 537 35 692 37 229 37 953 Summa 6 053 71 847 77 900 5 976 74 028 80 004 78 952 37 953 206 79 158 *Registrerade studenter på grund och avancerad nivå ** Helårsstudenter på grund-, avancerad och ej angiven nivå 2015-06-16 Slutrapport 32 16(19) Figur 9: Tabellen visar beräkning för varje termin mellan 2010 och 2014. De gråa fälten markerar att statistik över registrerade studenter på grund och avancerad nivå saknas och ersatts av antalet helårsstudenter. Lärosäte VT2010 HT2010 VT2011 HT2011 VT2012 HT2012 VT2013 HT2013 VT2014 HT2014 Beckmans designhögskola 126 123 120 119 119 121 122 122 122 122 Dans- och cirkushögskolan 226 217 180 223 172 204 203 243 93 93 Dramatiska institutet 189 195 71 71 Ericastiftelsen 114 94 97 105 89 85 72 107 110 89 Ersta Sköndal högskola 938 983 955 1 043 963 1 000 1 019 1 029 947 1 058 Försvarshögskolan 613 632 527 712 596 553 526 679 548 612 Gymnastik- och idrottshögskolan 591 476 663 866 878 962 891 804 729 814 Handelshögskolan i Stockholm 1 807 1 983 1 711 1 874 1 757 1 951 1 851 1 955 1 876 1 937 Karolinska institutet 10 594 11 729 9 392 9 819 9 934 9 930 9 755 9 399 9 253 9 571 Konstfack 602 732 701 635 702 768 780 854 788 864 Kungl. Konsthögskolan 205 238 233 218 226 216 203 205 204 254 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 809 998 844 673 670 790 615 941 765 930 Kungl. Tekniska högskolan 18 755 19 351 17 246 16 429 16 151 16 052 16 059 16 665 15 039 16 945 Lärarhögskolan i Stockholm Newmaninstitutet 71 74 91 110 121 103 116 111 115 Operahögskolan i Stockholm 36 39 37 37 39 39 42 42 19 19 Röda Korsets högskola 516 553 502 487 465 452 477 471 504 529 7 163 9 710 8 099 8 708 6 911 7 520 6 796 8 087 6 996 7 554 443 487 483 576 525 599 552 611 580 652 271 222 223 302 277 220 94 94 508 618 143 111 Södertörns högskola Sophiahemmet högskola Stockholms dramatiska högskola Stockholms konstnärliga högskola Stockholms Musikpedagogiska Institut 181 145 128 169 188 164 168 142 Stockholms universitet 37 723 38 617 37 090 35 307 39 393 37 123 39 419 38 288 38 677 37 229 Summa 81 631 87 373 79 389 78 384 80 111 78 952 79 930 80 980 77 947 80 210 Notera att antalet studenter för 2014 i figur 8 inte stämmer överens med genomsnittet av antal studenter VT2014 och HT2014 i figur 9. Orsaken är helårsstudenterna: I tabell 9 är de inlagda per termin där information om registrerade studenter per termin saknas. I tabell är de adderade efter det att genomsnittet av antal studenter för terminerna är beräknat. 2015-06-16 Slutrapport 17(19) 33 Bilaga 3: Universitet och högskolors ekonomi Tabellen ligger till grund för beräkningen av hur stor del av Stockholmsregionens universitets och högskolors intäkter som kommer från anslag kopplade till antalet studenter på grund och avancerad nivå samt deras studieprestation. Tabellen är en sammanställning av data från Universitetskanslersämbetets årsrapport 2014, tabell 7 och tabell 9. Figur 10: Tabellen visar totala intäkter; intäkter från anslag baserat på antalet studenter på grund- och avancerad nivå samt deras studieprestationer; samt totalt antal sysselsatta på universiteten och högskolorna 2014. Totala intäkter Intäkter från 2013, tkr anslag 2013, tkr Sysselsatta 2013 Beckmans designhögskola 30 989 28 259 18 Dans- och cirkushögskolan 70 646 52 169 65 0 0 0 7 736 6 825 10 Ersta Sköndal högskola 146 104 75 543 121 Försvarshögskolan 483 660 i.u 339 Gymnastik- och idrottshögskolan 131 819 86 895 116 Handelshögskolan i Stockholm 341 302 74 433 214 5 795 816 630 168 3952 Konstfack 163 221 141 339 139 Kungl. Konsthögskolan 70 306 59 295 48 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 154 968 118 001 144 Kungl. Tekniska högskolan 4 038 122 957 166 3604 Lärarhögskolan i Stockholm 0 i.u 0 Newmaninstitutet 10 634 i.u 12 Operahögskolan i Stockholm 29 956 17 388 27 Röda Korsets högskola 60 352 57 044 59 Södertörns högskola 657 901 363 505 676 Sophiahemmet högskola 90 902 46 566 89 Stockholms dramatiska högskola 152 523 112 037 101 Stockholms konstnärliga högskola 0 i.u 0 14 036 11 097 15 Stockholms universitet 4 531 402 1 596 947 4342 Summa 16 982 395 4 434 677 14091 Summa jämförbara rader 16 488 101 4 434 677 Dramatiska institutet Ericastiftelsen Karolinska institutet Stockholms Musikpedagogiska Institut Andel av intäkter som kommer från anslag: 4 434 677 / 16 488 101 = 27 % 2015-06-16 Slutrapport 34 18(19) Bilaga 4. Källhänvisning Boverket: www.boverket.se, 2015-04-15. Centrala Studiestödsnämnden (CSN): www.csn.se City Soul - Så skapas attraktiv identitet i Mälardalens städer. Mia Wahlström, doktorand på institutionen för Samhällsplanering och Miljö, KTH. 2014 Högskoleverket ”Fler studenter och större överskott än någonsin tidigare”, regnr 63-17-2011, daterad 2011-03-08 Länsstyrelsen: www.länsstyrelsen.se, 2015-04-16. Nordea, Regionala utsikter februari 2014. Regionalt analys- och prognossystem (rAps): https://www.h5.scb.se/raps/ Statistiska Centralbyrån (SCB): www.scb.se, Stockholmsstudenternas bostadssituation och bostadskarriär, SLL. 2011 Sveriges kommuner och landsting (SKL): www.skl.se Universitetskanslerämbetet (UKÄ): www.uka.se Wetterberg, G. (2000), Kommunerna, SNS-förlag, Stockholm. 2015-06-16 Slutrapport 19(19) 35 www.studentbostadsforetagen.se [email protected] www.sssb.se [email protected] 36
© Copyright 2024