Institutionen för kultur- och medievetenskaper www.kultmed.umu.se Kursutvärdering Ht13 Sid 1 (3) 2014-02-18 Kursutvärdering: 1KO003 Strategisk kommunikation, 30 hp, Ht13 Termin 3, HGMES Programmet för medie- och kommunikationsvetenskap med inriktning mot strategisk kommunikation 180 hp Moment Kursen Strategisk kommunikation (30 hp) består av följande delkurser: Moment 1: Strategisk kommunikation II (6 hp) Moment 2: Strategisk kommunikation III (6 hp) Moment 3: Case (3 hp) Moment 4: Mediejuridik och -etik (7,5 hp) Moment 5: Digitala medier (7,5hp) Förväntade studieresultat Efter slutförd kurs ska studenten kunna:       identifiera och redogöra för hur skillnader i organisationers kulturer, strukturer, ledarskap och roller i samhället påverkar organisationernas kommunikation, visa teoretisk och praktisk kunskap om vad strategisk kommunikation och Public Relations innebär och hur de kan tillämpas vid olika former av intern och extern organisationskommunikation, visa god kunskap om och förmåga att tillämpa gällande lagar och yrkesetiska principer för medieverksamhet och informations- och kommunikationsarbete. kritiskt reflektera över digitala mediers påverkan och funktioner för organisationers strategiska kommunikation, samt kunna tillämpa en eller flera funktioner som digitala medier erbjuder visa förmåga att självständigt förbereda och aktivt delta vid seminarietillfällen, samt att ge och ta konstruktiv kritik. visa utveckling av sina färdigheter i språk-, text- och bildframställning både muntligt, skriftligt och med tekniska/digitala hjälpmedel. 1. Vad har fungerat (särskilt) bra på kursen och bör därför behållas? På ett övergripande plan är studenterna överlag mycket nöjda med kursens anpassning till FSV, kvalitet och det bemötande studenterna har fått på kursen vilket sannolikt har att göra med att det under denna termin ligger ett ganska stort fokus på att pröva teorier i praktiken, efter att studenterna under tidigare kurser har fått nödvändiga baskunskaper. Många studenter lyfter fram att de har utvecklat sin kritiska och analytiska förmåga, något som sannolikt beror på att kursupplägget i så hög utsträckning har gått ut på självständig problemlösning i form av casearbeten och problembaserat lärande. Moment 1-3 och 5 är särskilt uppskattade av studenterna. Huvudorsaker uppges vara att momenten är praktiska, roliga och varierade, att studenterna får testa teorin i praktiken och att det är positivt att ha kontakt med riktiga företag. Många tycker också att heldagen med rollspel var rolig och givande. Det är därför viktigt att behålla dessa inslag. Från lärarhåll har det varit tydligt att studenterna skärper till sig både i rapportskrivande och presentationer när de jobbar för riktiga uppdragsgivare. Sid 2 (3) 2. Vad har fungerat mindre bra eller har brustit på kursen och bör därför utvecklas? Totalt 41 % har svarat att utbildningsorganisationen och -kommunikationen varken fungerar bra eller dåligt. Dessa funktioner kan och bör utvecklas och kanske då inte minst vad gäller schemaläggning och kommunikationen mellan lärare och studenter och lärare och lärare, där dethar funnits brister. Många studenter har synpunkter på att examinationsuppgifterna har varit för likriktade från en termin till en annan, att salstentorna dominerar första kursen och hemtentor denna. Salstentor har varit ett sätt att få studenter att läsa kurslitteraturen och hemtentor att få dem att reflektera. Enligt undervisande lärare är administrationen kring salstentor alldeles för tidskrävande och komplicerad, därför har studenterna fått hemtentor den här kursen. Stora studentkullar har dessutom påverkat valet av examinationsformer då det gäller att välja examinationsformer som inte är alltför resurskrävande. Kritiken är dock i huvudsak befogad. Uppgifterna kan varieras mer, t.ex. med hjälp av digitala verktyg. Behovet av lärare som är utbildade i strategisk kommunikation på utbildningen återkommer på några ställen i enkäten. För framtiden är det viktigt att institutionen tillser att MKV-utbildningen har en stabil kader av lärare med specialkompetens inom strategisk kommunikation eftersom det är den huvudprofil programmet har. Detta är något som har påtalats för institutionsledningen vid flera tillfällen, och som även fortsättningsvis behöver påtalas. Kraven som ställs på studenterna och antalet timmar per vecka som studenterna lägger ner på sina studier tycks vara rimliga, men här är de individuella skillnaderna ganska stora. Exempelvis uppger 11 studenter att de studerar sammanlagt 20-25 timmar i veckan, vilket kan anses vara lågt med tanke på att det är en helfartskurs. Dessutom uppger närmare 40 % av alla studenter att de har läst ungefär hälften av kurslitteraturen eller mindre, vilket delvis relaterar till hur många timmar de lägger ner på sina studier. Det krävs någon form av åtgärder för att få upp studenternas aktivitetsnivåer. Många studenter är kritiska till innehåll och upplägg på moment 4 och några tycker att det är för stort fokus på journalistik och efterfrågar mer av ett MKV-perspektiv. En orsak till det senare kan vara att det är första gången MKV-studenter läser momentet tillsammans med journaliststudenter och att momentet därför ännu inte i tillräcklig utsträckning har hunnit anpassas för att fungera för bägge grupperna. På moment 5 upplever några studenter att uppgiften kändes stressig. Emellertid lade läraren ut alla uppgifter första dagen på momentet. En förklaring till stressen är, enligt ansvarig lärare, att några studenter själva väljer att ta längre jul- och nyårsledigheter, och börjar leta litteratur på biblioteket under momentets sista vecka. 3. Vilka förändringar är nödvändiga inför nästa kurstillfälle för att kommatillrätta med bristerna på kursen? Schemaläggningen har flyttats från Moodle och institutionens schemawebb till enbart schemawebben för att minska förvirringen och undvika misstag vid schemaändringar. När studenterna läser på andra institutioner läggs länkar till schemat in på kultmeds schemawebb. Det är också viktigt att lärarna får som rutin att schemalägga omtentor för att undvika schemakrockar. Det är ett ansvar som kommer ligga på momentansvariga lärare. Det är oacceptabelt att scheman har publicerats för sent. För att komma tillrätta med problemet har frågan vid flera tillfällen behandlats i lärarkollegiet och ett försök till tidigare schemaläggning av vårterminens kurser har gjorts. MKV-koordinator, eller programföreståndare då koordinator inte finns, ska ansvara för att länkar till scheman för moment som läses på andra institutioner publiceras i tid på schemawebben. Fler åtgärder behövs för att förbättra kommunikationen mellan lärare och studenter och mellan lärare och lärare. En planerad åtgärd är att utveckla en guide för lärare i MKV och journalistik så att återkommande rutiner blir tydliga för alla lärare. En sådan guide skulle också kunna underlätta introduktionen av nya lärare. En annan planerad åtgärd är att utveckla befintliga momentguider riktade till studenter. Som ett första steg i utvecklingsarbetet kommer ett utkast till guiderna tas fram i samband med en workshop med MKV:s programråd. Därefter kommer programföreståndare och biträdande studierektor i MKV jobba vidare med dem. Sid 3 (3) En ytterligare åtgärd för att undvika att studenterna får olika besked från olika lärare på ett moment är att momentansvarig fungerar som kontaktperson, det vill säga att studenten alltid i första hand ska vända sig till momentansvarig om oklarheter uppstår. Momentansvariga behöver informera studenterna om detta i början av varje moment. Mycket av den kritik som förekommer mot upplägg och innehåll på moment 4 har sannolikt sin grund i att en studentgrupp, journalister, har känt sig exkluderad. En tydligare anpassning av momenten mot både MKV och journalistik är därför nödvändig. Lärarna behöver förtydliga för studenterna och tydligt visa på att de båda perspektiven är viktiga och att det finns en pedagogisk och kunskapsmässig anledning till att programmen studerar momentet tillsammans. Frågan har diskuterats i lärarkollegiet och är också något som bör tas upp i guiden för lärare. Vid revidering av kursplaner är det viktigt att detta ”dubbla” perspektiv alltid finnas med. Det är viktigt att det finns en variation i examinationer under en kurs eftersom studenter lär sig på olika sätt. En lösning kan vara att programansvarig och studierektor ansvarar för att MKV- och journalistiklärarna diskuterar examinationer utifrån ett mångfalds- och lärandeperspektiv. Eftersom såväl skrivsalstentor och hemtentor tar mycket lärarresurser i anspråk bör vi också fortsätta utveckla metoder för blended learning, ett arbete som påbörjades förra året med bland annat försök med verktygen Quiz och PeerWise. Blended learning kan också vara ett sätt att aktivera studenterna ytterligare och få dem att inse att det är frågan om heltidsstudier. Vad gäller behovet att disputerade lärare i strategisk kommunikation är det viktigt att vi lärare verkar för att nästa lektorstjänst inom MKV profileras mot strategisk kommunikation. Beslutet är inte vårt, men vi kommer "lobba" för det. Alla gruppindelningar som sker i samband med eller inför undervisningstillfällen ska göras av ansvariga lärare för att skapa varierade grupper och undvika att studenter hamnar utanför. 4. Förändring och utveckling på kursen som inte har orsakats av brister i undervisningen? En digital lärarkurspärm har skapats med syfte att underlätta överlämningen av ett moment från en lärare till en annan. Lärarkurspärmen ska göra det lättare för lärare som är nya på momentet att sätta sig in i momentet, vilket också kommer studenterna till del. Lärarkurspärmen ska vidareutvecklas.