Glimten - Sigtunahem
Glimten # 1 | 2015 80 SIDOR — SOMMARLÄSNING EXKLUSIVT FÖR SIGTUNAHEMS HYRESGÄSTER Tema: Bostadsbubbla – Så vill experterna lösa bostadsbristen Brobyggarna SIGTUNAHEM – Banar väg för barnens drömmar REDAKTÖRSORDET Nyttan med allmännyttan DET BYGGS FÖR LITE OCH DET SOM BYGGS ÄR FÖR DYRT och exklusivt… åtminstone för exklusivt för en allt större grupp bostadssökande. Tiden då staten garanterade billigt kapital till bostadsbyggande och hyrorna baserades på självkostnadsprincipen är sedan länge förbi. Och bostadsbristen är åter på allas läppar. Somliga påstår att det är fel att hävda bostadsbrist, att det snarare handlar om brist på ”rätt” bostadssökande, som om nu det gör skillnad? OAVSETT HUR, DRIVS VI PÅ SIGTUNAHEM av att bygga nytt till så rimliga kostnader som möjligt. Av att renovera och förvalta samt leverera Sveriges bästa service. Det finns inskrivet i våra ägardirektiv. Och ja, vi är naturligtvis en allmännytta. Ägs av kommuninvånarna och använder hyrorna på bästa sätt, med hög återbäring. UNDER DE SENASTE ÅREN har vi gett tusentals hushåll i kommunen möjlighet till nytt boende, i nybyggda hyresrätter till en någorlunda rimlig hyra med bland annat hjälp av SABOs ramupphandlade kataloghus. MED SAMMA ENTUSIASM OCH ENGAGEMANG har vi renoverat tusentals hyresrätter med valfrihet. Omflyttningen i det ombyggda är lägre än i ordinarie bestånd. Alla tycks ha råd att bo kvar. ALLDELES NYLIGEN HAR VI DESSUTOM INTRODUCERAT en ny aktiv aktör i kom- munen och ökat valfriheten i Valsta centrum genom att låta Magnolia Bostad förvärva 42 lägenheter som ska upplåtas som bostadsrätter. SÅ APROPÅ NYTTAN MED ALLMÄNNYTTAN … Nya allbolagen trädde i kraft 2011 och enligt den ska de allmännyttiga bostadsbolagen kombinera samhällsansvar med affärsmässiga principer. Vad kan vara en viktigare samhällsnyttig investering än att bygga nytt? Att göra det möjligt för kommunerna att ta sitt bostadsförsörjningsansvar. Det om något måste vara nyttan med allmännyttan, enligt affärsmässiga principer, när det fungerar som bäst. MED DETTA NUMMER AV GLIMTEN utvecklar vi resonemanget och hör hur experterna resonerar under rubriken ”Bostad, handelsvara eller social rättighet?” VIDARE BJUDS DU ETT NUMMER FULLSPÄCKAT med det allra senaste från Sigtuna- Hems verksamhet med betoning på hållbarhet, renovering, service och hemma hos. OCH, GOTT FOLK… sommaren står för dörren. Med Glimten följer naturligtvis massor av tips på vad du kan göra när du har läst ut alla böcker och tröttnat på flip flop och sand mellan tårna. Soliga sommarhälsningar, Marina Marina Ekdal, redaktör och marknadschef Mig når du säkrast via mailen, [email protected] eller 08-591 796 58 2 AB SigtunaHem Box 509, 195 25 Märsta Besöksadress: Stationsgatan 6A, Märsta Kundservice och serviceanmälan Telefon: 08-591 796 00 Fax: 08-591 117 40 E-post: [email protected] Hemsida: www.sigtunahem.se Öppettider måndag–fredag: Kundservice besök: kl. 8–17 Kundservice telefontid: kl. 8–17 Serviceanmälan: kl. 8–17 Avvikelser annonseras på hemsidan Under perioden maj–augusti stänger SigtunaHem kl. 14 på fredagar. Lediga lägenheter och parkeringsplatser publiceras löpande på www.sigtunahem.se Akuta fel efter kontorstid: Bravida Service AB, telefon: 020-212 112 Störningar efter kontorstid: Securitas, telefon: 010-470 55 10 Glimten är en tidning för SigtunaHems hyresgäster och utkommer med två nummer per år. Upplaga: 5 500 exemplar Ansvarig utgivare och redaktör: Marina Ekdal, [email protected] Skribenter: Marina Ekdal, Carin Hedström, Göran Pettersson Fotografer: Lars Clason, Carin Hedström (där inget annat anges) Produktion: Katarina Karlsson Tryck: Tryckeri Åtta.45 Fotograf omslag: Lars Clason INNEHÅLL TEMA: BOSTADSBUBBLA SID 4 Att det råder bostadsbrist i så gott som hela landet har väl inte undgått någon? Ungdomar, nyanlända, nyskilda och nyrekryterade har ofta särskilt svårt att få en lägenhet. 6 Prisbubblan på den svenska bostadsmarknaden 8 12 16 MILJÖ & HÅLLBARHET Miljonprogram åter på agendan Sverige ett land fullt av bostadsköer Brobygget – en möjlighet för barn att förverkliga sina drömmar SIGTUNA KOMMUN SID 20 Det byggs nya stadsdelar i kommunen. I Rosersberg växer det på den västra sidan om pendeltåget och i Sigtuna börjar Sigtuna stadsängar ta form. 21 22 23 Dubbelt så stort Rosersberg – en ny stadsdel Fyra frågor till nya stadsbyggnadschefen Mer nyproduktion på gång i SigtunaHem SIGTUNAHEM PÅ GÅNG SID 24 Vi fortsätter att bygga om i vårt bestånd. Vi har sedan 2010 genomfört 921 ombyggnationer. 24 Marita och Margareta är SigtunaHems flyttguider 26 27 27 Tänk på detta när du blir evakuerad Ny teknik för badrum på Tvärvägen Tidplaner för ombyggnationen SIGTUNAHEM INFORMERAR SID 28 Nya hemsidan är lanserad och vi introducerar Bytestorget. 28 30 32 34 SID 57 Vårt miljöhusprojekt löper vidare. Nya hemsidan Kundservice och uthyrningen informerar inför sommaren SigtunaHem spar energi via väderprognosen Skura med en sång – tio hållbara städtips 36 Riktade insatser för sju miljöhus 37 Snälla bakterier fixar lukten på Bure 38 Plast – och dess förpackningar 37 Tre snabba sorteringstips TRENDER & INREDNING SID 42 Trender för framtiden, kollektivboende, compact living och periodboende? 42 44 46 48 Fem trender för framtiden Hur bor vi i framtiden? Maxi – hos Carina på Tvärvägen Gör uteplatsen och balkongen sommarfin KULTUR & FRITID SID 52 Vi träffar Ted Hesselbom, musiechef på Sigtuna museum och sen testar vi hamburgarna på Burger bistron. 52 54 56 Välkommen till Mimers källa! Nytt Sigtuna museum – till för alla Rusning till Burger Bistron ÅKES STRÖVTÅG & SIGTUNA KULTURFÖRENING SID 73 58 63 66 68 69 70 72 78 Vykortsmotiv från Sigtuna Ett renligare hem – vem städar Toni Graalheim en tänkande konstnär Möten med kända författare Vad är en stad? Odla som en kung på Wenngarn Kalendarium Korsord 3 TEMA: BOSTADSBUBBLA Bostadsbubbla? Att det råder bostadsbrist i så gott som hela landet har väl inte undgått någon? Ungdomar, nyanlända, nyskilda och nyrekryterade har ofta särskilt svårt att få en lägenhet. Antalet bostadssökande ökar rekordartat och bara till ABC-området flyttar ett nytt Sundsvall in årligen. PRECIS SOM UNDER EFTERKRIGSTIDEN ökar trångboddheten och som alltid finns det de som drar nytta av situationen och tjänar stora pengar på ”ockerhyror”. Plötsligt har prisbubblan fått konkurrens av bostadsbubblan. För kanske utgör inte prisutvecklingen på bostadsmarknaden det största problemet just nu, utan det faktum att en allt större och växande andel av svenska folket faktiskt står helt utanför bostadsmark- 4 naden. Och att alltför många av dem inte ser ut att kunna skaffa sig förutsättningar nog att träda in inom överskådlig framtid. DEN ALLMÄNNA UPPFATTNINGEN tycks vara att bostadsbristen helt enkelt ska byggas bort. En sanning för somliga, modifierad av andra. Faktum för oss på SigtunaHem är följande; i SigtunaHems bostadskö, intressebanken, finns idag cirka 35 000 registrerade. Och trots att Sigtuna kommun är en av de kommuner som bygger flest hyresrätter i Sverige är det relativt få ur intressebanken som kommer i fråga för ett nytt hyreskontrakt. Under våren publicerades 42 nya hyresrätter i ett av de nybyggda komboplushusen som uppförs i Valsta centrum – merparten yteffektiva tvåor och en mindre andel yteffektiva fyror. Hyran för tvåorna uppgår till cirka 6 000 kronor i månaden och för fyran 10 000 kronor. TEMA: BOSTADSBUBBLA TROTS FLERA HUNDRA INTRESSENTER per objekt visar det sig svårt att hyra ut. Merparten av de registrerade uppfyller nämligen inte kriterierna i SigtunaHems uthyrningspolicy. Vid närmare granskning av samtliga 35 000 registrerade i intressebanken visar sig knappt 20 procent leva upp till de ekonomiska krav som ställs för en nyproducerad fyra. Trots yteffektiviteten, lägenheterna är på 71 kvadratmeter. IBLAND MÖTS MAN AV DEM SOM fort- farande har en uppfattning om att allmännyttan kan ”subventionera” boendet för ekonomiskt svaga hushåll. Men så är det inte. Enligt den så kallade allbolagen (2011) ska bostadsföretagen drivas affärsmässigt. Det finns helt enkelt inga billiga eller subventionerade nybyggda hyresrätter. Att bygga bort bostadsbristen verkar därmed svårt. Frågan känns således åter aktuell. Ska vi betrakta bostaden som social rättighet eller handelsvara? I FN-deklarationen dikteras rätten till bostad bredvid rätten till utbildning och sjukvård. GLIMTEN PASSADE FRÅGAN VIDARE till en rad experter på området. Harry Flam, professor i internationell ekonomi, Hans Lind, professor i fastighetsekonomi samt SABOs vd, Kurt Eliasson. 5 TEMA: BOSTADSBUBBLA HARRY FLAM, PROFESSOR I INTERNATIONELL EKONOMI, STOCKHOLMS UNIVERSITET: Prisbubblan på den svenska bostadsmarknaden? Svenska bostadspriser både roar och oroar. Faktum är att lägenhetspriserna i Stockholm trefaldigats de senaste 20 åren. UNDER TIDEN HAR OMBILDNINGEN till bostadsrätter skett i hundra- tusental, merparten i storstäderna med betoning på Stockholm. Konsekvensen för gemene man – att det blir allt svårare att hitta en bostad i Storstan. Det byggs för lite och det som byggs är för de allra flesta alldeles för dyrt. Historien visar att när det blir för dyrt börjar folk leta andra alternativ och nya områden blir intressanta. Somliga menar nu att det finns tecken på en prisbubbla på den svenska bostadsmarknaden. Och anger de eskalerande bostadspriserna som skäl. Andra, som 6 Harry Flam, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet, menar att det inte alls är fara för någon prisbubbla. Visserligen har det skett en markant prisstegring över relativt lång tid, men den har naturliga förklaringar. Fundamenta. Det vill säga beror av faktorer som hög inflyttning till storstäderna, liten nybyggnation, ökade realinkomster, minskade räntekostnader etcetera. – En prisbubbla uppstår när man inte köper en lägenhet eller hus för att bo i, utan på spekulation. Utöver ordinarie boende kanske man TEMA: BOSTADSBUBBLA investerar i både sommarhus och vinterhus för att man har förväntningar om framtida kapitalvinster. Dessa andra och tredjehandsval kan snabbt omsättas vid tendenser till – eller förväntningar på – prisnedgång. Det har vi sett bevis på i många andra länder både inom och utom Europa. Inte minst i våra grannländer, Norge och Danmark. HARRY FLAM MENAR ATT DET ÄR STOR skillnad på prisbubbla och prisfall. Att huspriserna nu slår alla rekord beror till stor del på urbaniseringen i kombination med det låga byggandet och inte minst det låga ränteläget och förväntningar på att det ska hålla i sig. Skulle räntorna plötsligt stiga, skulle priserna falla. Men det är fortfarande ingen prisbubbla insisterar han. – I jämförelse med USA där prisindex föll som mest med 43 procent, Irland med nästan 50 procent och Spanien drygt 30, är skillnaderna stora. I Sverige verkar vi på en relativt hårt reglerad bostadsmarknad. Vilket hindrar oss att köpa permanentbostäder för uthyrning i andra hand. Visserligen har man mjukat upp reglerna under Attefalls tid som bostadsminister och gjort det möjligt att hyra ut bostadsrätter i begränsad omfattning men risken är att man stramar åt det igen om det skulle visa på oönskade konsekvenser. BOSTADSPRISERNA I SVERIGE HAR STIGIT med raketfart sedan mitten av 1990-talet. Harry Flam menar att 70 procent kan förklaras med fundamentala faktorer som lågt bostadsbyggande och stor inflyttning, men att 30 procent inte går att förklara. Det är inte utan att man undrar om det ändå inte följer ett varningstecken med det. Och vem bär i så fall ansvaret för att hindra en eventuellt kommande prisbubbla? – Politikerna bär ansvar för hyresregleringen, det finns många och goda skäl att låta reformera den. Men vi bär också alla ett gemensamt ansvar för storstadsproblematiken som röstberättigade och väljare. FRI HYRESSÄTTNING? Marknadshyror? Nej, menar Harry Flam. Det är ingen god idé. Viss reglering kommer alltid att behövas för att skydda den svagare parten. Han ställer sig inte främmande till att låta fastighetsägare få ut täckning för kostnaderna i nyproduktion, men att hyresgästen efter tecknande av kontrakt också måste ges garantier så att hyran inte springer iväg. – Någon form av indexreglerad hyra vore kanske att föredra. Man kan tänka sig visst mått av reglering när ett hushåll tecknat kontrakt för att säkerställa att hyran inte rusar iväg ohejdat. Men denna reglering bör kanske inte gälla nyproducerade lägenheter eller då lägenheter blir lediga. DET KAN I DAG KOSTA DUBBELT SÅ mycket för den enskilde konsumenten att bo i en nyproducerad hyresrätt i Stockholm jämfört med bostadsrätt. Hyresrätten är missgynnad i skattehänseende. 40 miljarder överförs årligen till den privata bostadssektorn i form av ROT- och ränteavdrag. Och Harry Flam är som många andra av uppfattningen att något måste göras för att jämna ut skillnaderna mellan upplåtelseformerna. – Det bör vara dyrare att bo i hyresrätt jämfört med bostadsrätt men inte av beskattningsskäl. Utan för att hyran inkluderar service, reparationer och underhåll. En väsentlig fördel med hyresrätten i övrigt är flexibiliteten som följer liksom det faktum att man inte behöver binda kapital och oroa sig för ränteutvecklingen. Själv tror Harry Flam att räntorna kommer fortsätta hålla sig på samma låga nivå ytterligare något år, för att därefter gradvis öka till en mer normal nivå. Det vill säga en reporänta motsvarande tre, fyra procent. Men han höjer samtidigt ett varningens finger för att Sverige och övriga Europa kan komma att gå samma öde till mötes som Japan. Som haft motsvarande låga ränta i 25 år nu med en stagnerad ekonomi som följd. – Precis som Japan är Sverige exportberoende. 75 procent av exporten går till Europeiska länder. Om inte Europa tillfriskna blir det ett problem för Sverige. Några ljuspunkter finns förstås, som Tyskland och Storbritannien. Och det går allt bättre för länder som Spanien och Irland. Så visst finns det fortfarande lite ljus i tunneln. 7 Foto: Pixprovider TEMA: BOSTADSBUBBLA HANS LIND, PROFESSOR i BYGG- OCH FASTIGHETSEKONOMI, KTH Miljonprogram åter på agendan Sverige omnämns vanligen som ett land med boendestandard i absolut världsklass. Att förse medborgarna med ”bra bostäder” har utgjort kärnan i den svenska efterkrigstidens välfärdsmodell. 8 TEMA: BOSTADSBUBBLA Risken finns att de mest attraktiva delarna av allmännyttans bostadsbestånd kommer att marknadsanpassas prismässigt, medan resterande, mindre attraktiva delar av bostadsbeståendet och dess hyresgäster dras allt djupare in i en allvarlig segregationsprocess. DE SENASTE DECENNIERNA har dock en systematisk marknadsanpassning bidragit till ökad bostadsbrist och en försämring av den generella boendestandarden som speciellt drabbar socioekonomiskt svaga grupper. Den senaste reformen är den så kallade Allbolagen från 2011 som , vid sidan av avndra åtgärder, fastställer att allmännyttan ska agera affärsmässigt. RISKEN FINNS ATT DE MEST ATTRAKTIVA delarna av allmännyttans bostadsbestånd kommer att marknadsanpassas prismässigt, medan resterande, mindre attraktiva delar av bostadsbeståendet och dess hyresgäster dras allt djupare in i en allvarlig segregationsprocess. HUR STÅR DET EGENTLIGEN till med Sve- riges bostadsmarknad? Glimten passar frågan vidare till Hans Lind, professor i bygg- och fastighetsekonomi vid KTH. – Dagens bostadssituation liknar i mångt och mycket bostadssituationen i Sverige efter kriget, slutet av 1940-talet. Då som nu befinner vi oss i ett läge med en enorm befolkningsökning, nu med både positivt födelsenetto och stor invandring. Och med en bygg- och bostadsmarknad som är ovillig och senfärdig att investera tillräckligt, där det som byggs, byggs för dyrt. TILL SKILLNAD FRÅN I DAG PRÄGLADES Sverige under efterkrigstiden av en bredare politisk samsyn, av starka socialdemokratiska regeringar som borgade för långsiktiga beslut. Moderniseringsprogram och miljonprogram stod överst på agendan. Och pragma- tiska politiker såg till att det sanerades och byggdes, mycket och billigt, både centralt och i förorten. Man förstod att priset på bostäder inte styrdes så mycket av attraktiviteten utan korrelerade med utbudet. Ju mer som byggdes desto mer pressades priserna och valfriheten för människor ökade. – Mycket av byggandet under 60- och 70-talet var riktigt bra. Det finns många exempel på attraktiva och väl fungerande områden, inte minst i Farsta där jag själv bor. Där man byggt med olika upplåtelseformer, med service, där kvaliteten varit lika viktig som kvantiteten. HANS LIND AVDRAMATISERAR tanken på nya miljonprogram som han bedömer mer eller mindre nödvändigt för att få igång bostadsbyggandet till rimliga hyror i Sverige 9 TEMA: BOSTADSBUBBLA Förutom att det finns för få incitament att bygga, menar Hans Lind även att bostadsmarknaden blivit mer komplex. igen. Absolut nödvändigt för att få igång byggandet i mindre attraktiva lägen för socioekonomiskt svagare grupper. Grupper som ingen är intresserad av att bygga för idag, eftersom det anses som alldeles för riskfyllt. – Det är ett misslyckande för både stat och kommun. Det byggs en del i Sigtuna och ett fåtal andra kommuner men det är fortfarande alldeles för lite, säger Hans Lind. FÖRUTOM ATT DET FINNS för få incitament att bygga menar Hans Lind att man nu möts av en komplexitet som inte fanns förr. Det handlar om hänsyn till riksintressen och platser som anses särskilt viktiga att skydda. Särintressen som ska tas hänsyn till, exempelvis frågor som drivs av miljörörelsen. Olika intressen som krockar både i civilsamhället och på myndighetsnivå. ”Bygg gärna men inte där jag bor”. – På institutionen här på KTH har vi en doktorand från Tyskland som studerar vad som skiljer Berlin och Hamburg från Stockholm när det gäller nybyggnation. Och det visade sig att det inte var så mycket som skiljde när det kommer till regler, planläggning och handläggning. Den stora skillnaden 10 var strukturell. I Tyskland har man en stark borgmästarfunktion. Som går till val på ett tydligt program. Där kan inte andra tjänstemän, föreningar och organisationer motsätta sig av olika skäl. Tyskarna har inte lägre krav, men tydligare krav. Och uppfyller man dem – ja, då är det bara att bygga. LÄGET PÅ DEN SVENSKA bostadsmarknaden är allvarligt. Det byggs för få nya bostäder, särskilt i storstads- och tillväxtområdena. Det låga bostadsbyggandet bidrar till ekonomisk obalans genom att rörligheten på arbetsmarknaden blir mindre samtidigt som möjligheten att rekrytera kvalificerade personer och forskare minskar. Det blir svårare att komma in på bostadsmarknaden och skuldsättningen ökar för hushållen. DETTA ÄR ETT ALLVARLIGT HOT mot hela Sveriges ekonomi. Så skriver tre ex-politiker i Nybyggarkommissionen som Hans Lind citerar. En av dem är före detta statsministern Göran Persson. – Precis som Borgmästarfunktionen spelar en tydlig roll i Tyskland menar Göran Pers- TEMA: BOSTADSBUBBLA ” Läget på den svenska bostads- marknaden är allvarligt. Det byggs för få nya bostäder, särskilt i storstadsoch tillväxområdena. ” son i Nybyggarkommissionen att statsministern har en viktig roll att spela för att råda bot på bostadsbristen i Sverige. ”Inte förrän statsministern gör det till sin fråga”… Stefan Löven har dock inte sagt ett ord i sina tal om bostadskrisen i Sverige. Finns inte med på en enda dagordning. Nämndes inte överhuvudtaget i Decemberöverenskommelsen. Jag undrar fortfarande hur ansvaret för de stora flyktingströmmarna, ansvaret för var alla ska bo, ska fördelas mellan stat och kommun och mellan kommuner. Det kan inte bara en eller några få kommuner klara. Staten måste återta en aktiv roll för bostadsbyggandet, säger Hans Lind. – Det är dags för ett nytt miljonprogram nu, tillägger han med emfas. – Det finns hur mycket mark som helst och alla vill inte bo i innerstan. Vi är fortfarande ett ganska stort antal som värdesätter naturen, lugnet, närheten till friluftsliv och rekreation. Men det förtar inte att vi också vill ha service och gemensamma mötesplatser inom räckhåll. Så sätt i gång och bygg i förorten med alla de värden som lockar i staden. Bygg blandade områden som i Farsta och Vällingby. Villor och radhus, bostadsrät- ter och hyresrätter. Bygg attraktiva bostadsrätter och komplementbygg med enklare standardprodukter som SABOs Kombohus. Det finns de med höga inkomster och de med låga, de som vill satsa på boendet och de som vill lägga pengarna på annat. Våga! OCH ALLA DE SOM STÅR UTANFÖR det etablerade samhället, alla romska tiggare från Rumänien som bor i tältläger och blir avhysta gång efter annan – vem bär ansvaret för dem? – Säger man ja till tiggeri säger man också ja till tältläger. Det går inte att separera dem. Men Socialförvaltningarnas skenade kostnader för flyktingmottagandet kommer att tvinga fram svar på vanliga frågor. HANS LIND BERÄTTAR OM ETT MÖTE med några EU-delegater i Stockholm och det faktum att det som förvånat dem mest var svenska politikers rädsla för journalister, för vad som kommer att skrivas i media. – Bostadspolitiken behöver ett brett politiskt stöd som borgar för långsiktiga politiska beslut. Det är ingen quick fix som ger utdelning inom mandatperioden vi pratar om. 11 TEMA: BOSTADSBUBBLA KURT ELIASSON, VD, SABO Sverige – ett land fullt av bostadsköer Aldrig tidigare har det varit så svårt att få en bostad. Läget kan närmast jämföras med hur det var i Sverige på 1930-talet. Och Stockholm är den enda stad i världen som hävdar bostadsbrist som hinder för ekonomisk tillväxt. SITUATIONEN ÄR ALLVARLIG. Men trots stor efterfrågan på hyresrätter och prisrekord för bostadsrätter byggs det för lite. Marknaden tycks inte kunna lösa problemet. Kanske är det dags att ge de allmännyttiga bostadsföretagen tydliga bostadspolitiska direktiv? – Det finns egentligen bara ett svar. Vi måste börja bygga oss ur krisen. Det behövs ungefär en halv miljon nya bostäder. Regeringen har lovat en nybyggnation om 250 000 bostäder till 2020 men det kommer inte att räcka, säger SABOs vd Kurt Eliasson. Bristen på framförallt hyresrätter är inte bara ett storstadsfenomen, den är stor i praktiskt taget hela Sverige och blir bara värre. Enligt Boverket råder bostadsbrist i mer än hälften av landets kommuner. I 85 procent av kommunerna saknas det hyres- 12 rätter. Och 80 procent av landets allmännyttor har inget att förmedla. – Det är fullt överallt från norr till söder. Det finns 2,2 miljoner bostäder i flerfamiljshus i Sverige och bara 5 000 står tomma. Det har aldrig varit färre, säger SABOs vd, Kurt Eliasson. KURT ELIASSON MENAR ATT DEN FÖRRA regeringens jobbpolitik är en av orsakerna. Arbetslinjen. Med krav på att flytta till jobben, inte tvärtom. Urbaniseringen har slagit alla rekord under de senaste tio åren. Bara till Stockholm och Uppsalaregionen är nettoinflyttningen ungefär 50 000 personer per år. Det betyder ett nytt Sundsvall. Varje år. Bostadsbyggandet har inte hängt med i samma tempo. Konsekvenserna av den ökade trångboddheten är allvarliga både för drabbade medborgare och samhället i stort. Människor tvingas hyra i både andra, tredje och fjärde hand, ofta till orimliga kostnader. Andra pendlar flera timmar per dag till jobbet. Riksbanken har också, i likhet med många andra, lyft fram en betydande försämring av matchningen på arbetsmarknaden. Sverige tappar mark i den globala konkurrensen om talangerna. MOT DEN BAKGRUNDEN MÅR HYRESRÄTTEN alldeles utmärkt och tornar upp som ett mycket populärt alternativ. Aldrig tidigare har så många stått på kö för att bygga hyresrätter, menar Kurt Eliasson som ägnar mesta tiden åt att hitta allmännyttiga lösningar på bostadskrisen. TEMA: BOSTADSBUBBLA ETT NYTT MILJONPROGRAM SER han inte alls som främmande, eller möjligen halvmiljonprogram, för att vara mer exakt. Mycket av det som uppfördes under rekordåren var bra menar han. Lägenheterna var moderna och rymliga. Funktionen hög. Och byggtakten slog alla tidigare rekord. – Det förutsätter att det blir billigare att bygga hyresrätter. Att vi får ner byggkostnaderna som ökat långt mer än konsumentprisindex över tid. Och så har nu skett i SABOs regi, som genomfört tre ramupphandlingar av nyckelfärdiga flerfamiljshus som allmännyttiga bostadsföretag runt om i landet kan avropa och som minskar byggkostnaderna med 25 procent. INTRESSET FRÅN ALLMÄNNYTTORNA för de ramupphandlade flerfamiljshusen är stort. 70 av de 300 allmännyttiga bostadsföretagen i Sverige visade intresse för modellen Kombohus plus. Däribland SigtunaHem som uppfört cirka 300 lägenheter enligt konceptet. Men även staten måste ta sin del av ansvaret, menar Kurt Eliasson, och se till att alla kommuner bygger. Så att inte några kommuner bygger hyresrätter medan andra hellre bygger naturreservat. ETT ANNAT PROBLEM SOM MÅNGA pekar ut på den svenska bostadsmarknaden är de inlåsningseffekter som skapats genom åren. Där både ofördelaktiga och förmånliga skatteregler håller bostadsmarknaden i schack. Villaägare som blivit föremål för en generös bostadspolitik fördubblar inte månadsut- gifterna för att flytta till en hyresrätt. Och bostadsrättsinnehavare som satsade då läget var gynnsamt har i dag inte råd att byta till en mindre lägenhet. – Skillnaderna mellan upplåtelseformerna är en av stötestenarna som gör en nybyggd hyresrätt 3 000 kronor dyrare per månad jämfört med ett nybyggt småhus eller en bostadsrätt. Den viktigaste förklaringen är privatpersoners avdragsrätt för ränteutgifter, men förändringarna i fastighetsbeskattningen har också betydelse när det gäller det äldre beståndet. ENLIGT BOVERKET HAR EN MILJON svenskar så låg inkomst att de riskerar att få nobben av fastighetsägarna vid uthyrning. Bolånetaket som infördes 2010 har ökat 13 TEMA: BOSTADSBUBBLA Kurt Eliasson menar att allmännyttiga bostadsföretag är ett av de mest kraftfulla verktygen en kommun har för att klara bostadsförsörjningen. kraven på kontantinsats, andrahandsuthyrarna har ökat kraven på inkomst och kraven på inkomst från fastighetsägarna har skärpts. Marknaden bygger för dem som har råd att betala oavsett det är bostadsrätter eller hyresrätter. DET FINNS DEM SOM TYCKER att Sverige bör närma sig ett system med ”social housing”. Andra menar att den svenska modellen fortfarande håller och när en positiv framtid. Kurt Eliasson säger bestämt nej till ”social housing” i Sverige. Han tycker inte att han sett några belägg för att det är många som utestängs från bostadsmarknaden på grund av att man inte klarar hyran. – Det är snarare för att det är brist på lä- 14 genheter och att det byggts för lite under tio års tid. Ska man komma åt problematiken med folk som inte har råd är bostadsbidrag den enklaste lösningen. Det ökar köpkraften för dem med låga inkomster, och jag tycker regeringen borde se över dagens bidragsnivåer. Det är 20 år sedan sist, säger Kurt Eliasson. DE ALLMÄNNYTTIGA bostadsbolagen har spelat en mycket viktig roll i den svenska välfärdsutvecklingen och fick sin särställning under uppförandet av miljonprogrammet under rekordåren. Under de swnaste decennierna har det dock skett flera bostadspolitiska förändringar, bland annat infördes en ny lag år 2011. I den står det bland annat att de allmännyttiga bostadsföretagen ska verka enligt affärsmässiga principer, något som fått stor uppmärksamhet. Samtidigt säger lagen att företagen ska verka i ett allmännyttigt syfte och att bolagen har ett samhällsansvar. – Allmännyttiga bostadsföretag är ett av de mest kraftfulla verktygen en kommun har för att klara bostadsförsörjningen. Tillsammans med det kommunala planmonopolet kan kommunerna med hjälp av sina ägardirektiv verkligen påverka byggandet av nya bostäder. Och ägardirektiven har mot bakgrund av kraven i den nya allbo-lagen blivit mycket tydligare, Nu för tiden framgår oftast både nyproduktionens omfattning och inriktning, säger Kurt Eliasson. TEMA: BOSTADSBUBBLA Vi söker dig som är sugen på Splitternya hyresrätter Compact Living Balkong med utsikt Kök från Ballingslöv Hiss till butiker, service och handel Gemensamhetslägenhet på ”Topfloor” Direktbuss till Arlanda Kakel och klinker i badrum Förberett för tvättmaskin, torktumlare, diskmaskin Promenadavstånd från Steningebadet Närhet till förskola, grundskola och gymnasium Vacker cykelväg till Sigtuna stad, 5 km Tre-stavig ekparkett Inomhusgarage Nästa publicering den 3 augusti, med inflyttning månadsskiftet 2015/16. Vi bygger framtiden – i Valsta centrum – ett skönare15 liv TEMA: BOSTADSBUBBLA Brobygget är ett integrationsprojekt i Sigtuna kommun på initiativ av föreningslivet genom Skånela, Märsta IK och Sigtuna basket. Två av intiativtagarna är Skånelas Jimmy Karlsson och föreningskonsulent Monica Fries på Sigtuna kommun. 16 TEMA: BOSTADSBUBBLA Brobygget – en möjlighet för barn att förverkliga sina drömmar Hur många vill inte bli en ny Zlatan? Eller kanske en ny Victor Östlund? Med Brobyggarna i Sigtuna kommun ges hundratals barn och ungdomar chansen att åtminstone få prova på. Utöver idrott ingår även spel med tärning med syfte att bygga en gemensam värdegrund utifrån ledorden kamratskap, framtidstro och respekt. För en stund blandas lek med allvar och broar byggs mellan barn och ungdomar med olika behov och förutsättningar. Förhoppningen är att öka förståelsen för varandra och minska utanförskap. Och alla involverade är överens. Det har haft stor effekt på gemenskapen. Utanförskap och mobbing har minskat i de skolor som hittils varit involverade. 17 TEMA: BOSTADSBUBBLA Brobygget är ett integrationsprojekt ... ... i Sigtuna kommun på initiativ av föreningslivet genom Skånela, Märsta IK och Sigtuna basket. Startade i liten skala i januari 2014 med ett pilotprojekt i Valstaskolan som vände sig först och främst till barn i årskurs fyra till sex. Behovet var ömsesidigt, föreningarna ville få fler barn och ungdomar att intressera sig för idrott och skolan behövde hjälp med att öka integrationen mellan barn från olika kommundelar med olika bakgrund. Glimten träffar en av initiativtagarna och Skånelas affischnamn Jimmy Karlsson på Valstaskolan tillsammans med föreningskonsulent Monica Fries. De berättar hur allt började. ”Skolorna bombarderades med olika aktiva ur föreningslivet som ville komma och visa upp sina sporter för att rekrytera nya medlemmar och behövde hjälp och avlastning med någon form av styrning.” ”Aktiva inom Sigtuna basket hade varit på St Gertruds skola i Sigtuna och pratat ”ANDT”, alkohol, narkotika, doping och tobak. Eleverna fick därmed möjlighet att träffa ledare och förebilder i ett helt annat sammanhang…” Ur detta perspektiv och mot bakgrund av ett behov ... ... av integrerande aktiviteter i kommunen utvecklades och formulerades konceptet Brobyggarna. Kultur- och fritidsförvaltningen står för projektledning och samordning av föreningarnas insatser i skolan liksom för utvärdering och utbildning av de ledare som representerar brobygget för föreningarnas räkning. BROBYGGARNA Samarbetspartner brobygget är: Skånela, Märsta IK, Sigtuna basket, BMX Märsta, Imagine that, SISU Idrottsutbildarna, SIGTUNA MUSEUM AND ART, SigtunaHem 18 ”Alldeles nyligen avslutades en gemensam ledarutbildning av sjutton föreningsledare och tre fritidsledare. Det handlar bland annat om att stärka ledarskapet hos dem som ska leda brobygget, pedagogiska metoder och praktiska övningar kring värdeorden kamratskap, framtidstro och respekt. Föreningsledarna är merparten ungdomar mellan 16 och 25 år. ” ”Målet är att inspirera barnen med hjälp av goda förebilder från föreningarna, att skapa nya mötesplatser mellan olika kulturer, sociala grupper och kommundelar med syfte att motverka segregationen i kommunen. Värdeorden kamratskap, framtidstro och respekt genomsyrar all verksamhet, både praktiska övningar och teoretiska moment.” TEMA: BOSTADSBUBBLA Inledningsvis har Brobygget kretsat ... I vidareutvecklingen av projektet ligger fokus ... ... mycket kring idrottsföreningar att få prova på olika sporter. I det kommande arbetet ska kulturen ges en tydligare roll genom samarbete med biblioteken, Sigtuna museum och Konsthall Märsta. Detta innebär att kulturpedagoger och barn- och ungdomsbibliotekarier blir en lika stor del i arbetet som fritids- och föreningsledarna. ... på att knyta fler föreningar till projektet. Det långsiktiga målet är att vända sig till alla föreningar i kommunen. Tanken är också att utöka antalet deltagande skolor. Och att Brobygget så småningom blir ett vedertaget koncept tillgängligt för alla. ”IValstaskolan har elever skrivit noveller kring värdeorden och ställt ut på Märsta bibliotek, andra har illustrerat och ställt ut teckningarna i Konsthall Märsta.” ”Även fler ledare behöver rekryteras. Både föreningsledare, fritidsledare och kulturpedagoger för att utvecklingen ska vara möjlig.” ”Meningen är att Brobyggarna ska korsa elevernas vägar och skapa intresse för nya mötesplatser. Sigtuna museum är ett exempel, Märsta bibliotek och konsthallen ett annat. Genom att tillsammans göra besök på dessa för många nya mötesplatser underlättar det för eleverna att besöka dem på nytt, kanske tillsammans med vänner och familjemedlemmar.” ”I och med att föreningsledarna arbetar ideellt är det svårt att få dem att ta på sig ytterligare uppdrag. Och eftersom de flesta ledarna är unga och ”rörliga” behöver poolen av ledare ständigt fyllas på.” På Brobyggarnas agenda ... ... just nu är att utöver det ordinarie brobyggararbetet i skolorna erbjuda fritidsaktiviteter under fredags- och lördagskvällar samt under loven. På sportlovet arrangerades Brobyggar-cupen i Vikingahallen där hemmavarande barn och ungdomar erbjöds spela handboll, fotboll och basket. Till sommaren planeras för förberedelseklasser för ensamkommande flyktingbarn. Det betyder att de under de tre första veckorna på sommarlovet får möjlighet att lära sig svenska på förmiddagarna och prova på aktiviteter i brobyggets regi på eftermiddagarna. Däribland värdegrundspelet. ”Föreningarna samverkar med fritidsgårdarna för att tillsammans erbjuda en meningsfull fritid och få ungdomarna i kommunen att aktivera sig istället för att bara hänga på stan… Förutom lov, kommer vi till hösten att delta i fritidsgårdarnas verksamhet under fredag och lördagskvällar.” ”Brobyggets mål är att inspirera barnen och ungdomarna med hjälp av goda förebilder från föreningarna och vara en resurs både i skolan och på fritiden.” FÖR ATT FINANSIERA ... ... verksamheten har en ansökan om ekonomiskt stöd gjorts till Arvsfonden för de närmaste tre åren. Det ser ut att gå bra, man har tilldelats ett halvt ja under resans gång. Glimten håller naturligtvis alla tummar. 19 SIGTUNA KOMMUN 20 SIGTUNA KOMMUN Västra Rosersberg Dubbelt så stort Rosersberg – ny stadsdel planeras Nu tar planerna form för ett nytt bostadsområde i Rosersberg, väster om pendeltågsstationen. ”Fullt utbyggt kommer vi få ett Rosersberg till”, säger Åsa Nilsson Bjervner, stadsbyggnadschef på Sigtuna kommun. ARBETSNAMNET PÅ DET NYA området är än så länge ”Västra Rosersberg”, för att särskilja det från dagens befintliga bebyggelse som ligger öster om stationen. Enligt planen ska området innehålla olika boendetyper, men tyngdpunkten kommer sannolikt ligga på lägenheter – hyresrätter och bostadsrätter – för att komplettera den villastad som finns i Rosersberg idag. – Den nya stadsdelen är efterlängtad eftersom behovet av bostäder i kommunen är stort. Vi ska försöka komma igång snabbt och hoppas på byggstart någon gång under 2017, säger Åsa Nilsson Bjervner. SÅ REDAN NU ÄR PLANERINGEN IGÅNG – och på liknande sätt som när området Sigtuna stadsängar planerades kommer kom- munens invånare vara djupt involverade i arbetet. Idén är att ett bostadsområde blir som bäst när invånare, föreningar, skolor och andra intressegrupper i samhället får vara med och påverka utformning och innehåll. Och redan i vintras startade Råbergsskolan i Rosersberg ett projekt där mellanstadieeleverna ska ta fram förslag på hur den nya stadsdelen ska kunna byggas på ett bra och klimatsmart sätt. Men vad mer som kommer finnas i den nya stadsdelen i form av skolor, förskolor, butiker och annan samhällsservice, återstår att se. – Dialogen med medborgarna påbörjas under våren och vi träffar olika fokusgrupper och gör intervjuer på stan. Under hösten kommer en vision för området tas fram, och visionen ska berätta vad vi vill med det nya området. Det här är ett mycket viktigt samhällsbyggnadsprojekt, med hållbar stadsbyggnad i fokus, så vi behöver ha med människor från alla delar i samhället, säger Åsa Nilsson Bjervner. VÄSTRA ROSERSBERG Beräknad byggstart 2017. En ny stadsdel väster om pendeltågsstationen Rosersberg. Blandad bebyggelse. Visionsarbetet är igång. 21 SIGTUNA KOMMUN Åsa Nilsson Bjervner, stadsbyggnadschef Sigtuna kommun ANDRA BYGGPROJEKT I SIGTUNA KOMMUN SIGTUNA STADSÄNGAR – EN NY KVARTERSSTAD I SIGTUNA Beräknad byggstart hösten 2015. UTVECKLING I KOMMUNEN: En ny stadsdel som byggs vid Pilsborondellen i Sigtuna. Fyra frågor till Åsa Nilsson Bjervner, stadsbyggnadschef Sigtuna kommun Hur vill du utveckla byggandet i kommunen? – Jag tycker vi måste se mer till helheten än vad vi gjort tidigare, vi måste bygga ett samhälle och inte bygga hus för hus. Vi ska också se möjligheterna med att vara värdkommun för Arlanda och Arlandastad. Vi står inför en jättespännande utveckling, där vi har både Sveriges äldsta stad, Sigtuna, och Sveriges nyaste stad i form av Airport City Stockholm i kommunen. Och i hjärtat av allt ligger Märsta. Vilka möjligheter ger det att vara värdkommun till Arlanda och Arlandastad? – Genom Arlanda flygplats hade vi under 2014 22 miljoner besökare i kommunen, vilket bland annat resulterade i att vi är Sveriges fjärde största kommun vad gäller antalet hotellövernattningar – bara de tre storstäderna kommer före oss. Det skapar många arbetstillfällen och fler arbeten kommer det att bli när visionen kring Airport City Stockholm börjar förverkligas. Hur ser vi mer till helheten? – Vi behöver bygga där vi redan har infrastruktur och jobba med att förtäta där 22 det går att förtäta. På så sätt kan vi bygga en bättre stadsmiljö. Vi behöver till exempel utveckla Sätuna torg och få ihop det till en helhet med Märsta station och centrum. Men vi kommer inte kunna flytta stationen, det går inte. Så vi måste binda ihop det på ett bättre sätt. Märsta byggdes under 1960-talet med fokus på att invånarna skulle vara bilburna. Men för att skapa en hållbar tillväxt av kommunen måste vi jobba mer med gång- och cykelvägar och kollektivtrafiklösningar. Samtidigt har vi utmaningar i Märsta för att skapa en tryggare utemiljö, eftersom många idag upplever att tryggheten inte är tillräcklig. Vad händer vid Märsta port? – Märsta växer och Märsta port blir en viktig länk mellan Valsta och Märsta. Och kan vi fortsätta bygga ut Märsta port på ett stadsmässigt sätt kommer avståndet att krympa mellan områdena. Vi skulle vilja utveckla området genom att bygga mer av kvartersstruktur, så att vi kan länka ihop bebyggelsen och göra det trivsammare. Cirka 700 bostäder, en ny skola för 350–400 elever och två förskolor, vårdboende och saluhall. Projektet vann ”Green building award” 2014, för bästa hållbara stadsbyggnadsprojekt. Sigtuna stadsängar är det första byggprojektet i Sigtuna som har utarbetats med hjälp av Sigtunamodellen, det vill säga med stor delaktighet från kommunens invånare. ”Området ska ha samma känsla som Sigtuna stad, småskaligt, med smala, slingriga gator och varierad bebyggelse med handel, caféer och restauranger i bottenvåningarna. Som första byggprojekt i hela Sverige jobbar vi även med öppet dagvatten i gatumiljön”, säger Åsa Nilsson Bjervner. STENINGE SLOTTSBY Beräknad byggstart under 2015/2016 En ny stadsdel som gränsar till Steninge slott och den gamla stenladan. Cirka 500 nya bostäder, blandad bebyggelse av både villor och townhouses*. *Townhouse=villaliknande byggnad i tät bebyggelse. Kan vara friliggande eller sammanlänkad med andra byggnader. STENINGEHÖJDEN Byggande pågår, 300 lägenheter färdigställda av totalt 900 i olika upplåtelseformer. Här byggs även en skola och en sporthall. SIGTUNAHEM PÅ GÅNG Mer nyproduktion på gång i SigtunaHem SIGTUNA STADSÄNGAR VALSTA CENTRUM En ny stadsdel som byggs vid Pilsborondellen i Sigtuna. SigtunaHem uppför 210 hyresrätter och intresset för de första 42 lägenheterna var enormt. Efter tre timmar hade 1 800 unika bostadssökande registrerat sig. När hela området är byggt kommer det vara cirka 900 bostäder, en ny skola för 350–400 elever och två förskolor, vårdboende och saluhall. STATUS: Första detaljplanen antagen och klar hösten 2015. BYGGSTART: Vår/sommar 2016. Störst intresse visades de små, yteffektiva tvåorna på 33 alternativt 36 kvadratmeter. I genomsnitt var det 320 sökande till tvåorna och 250 till fyrorna. EKILLA – SIGTUNAHEMS FÖRSTA RÖKFRIA HUS De allra flesta sökanden är 80-talister och 90-talister, ungefär hälften boende i Sigtuna kommun och hälften från kranskommunerna. I det nya fyravåningshuset i betongputs i hörnet Stationsgatan-Stockholmsvägen är det rökfritt som gäller! STATUS: Totalt omfattar projekt Valsta centrum sex punkthus, två hus om åtta våningar, fyra hus om fem våningar. Totalt byggs 42 små, yteffektiva lägenheter, framför allt ettor och tvåor. De första hyresgästerna flyttar in den 1 september. Alla lägenheter har balkong – men som sagt – hela huset är rökfritt. Som en viktig energiåtgärd förbereds även taket för solpaneler. Våren 2016 beräknas området vara klart. I bottenplanet blir det en förskola med fyra avdelningar och 80 barn. Utöver bostäder inkluderar byggnationen affärslokaler i markplan i respektive bostadshus. STATUS: Inflyttning januari 2017. Samla poäng till en splitterny lägenhet – Registrera dig i vår intressebank. www.sigtunahem.se 23 SIGTUNAHEM PÅ GÅNG Marita och Margareta är SigtunaHems flyttguider Tusentals boenden har fått sina lägenheter renoverade de senaste åren. Margareta Grass och Marita Biverman Lundberg är SigtunaHems guider i flyttdjungeln. DET VAR FÖR SNART FYRA ÅR sedan som den stora renoveringen av SigtunaHems miljonprogrambestånd började. Sedan dess har fastighet efter fastighet renoverats, och de boende har själva fått välja renoveringsnivå efter modellen Mini, Midi och Maxi. På SigtunaHem är det Marita Biverman Lundberg och Margareta Grass som håller i kontakten med hyresgästerna och som hjälper hyres- 24 gästerna från början till slut. Och det är en hel del att hålla reda på. Information om tidplaner och renoveringsalternativ, hjälp att packa bohag och flytta till evakueringsstugor och hem igen när allt är klart. Mycket handlar om att få ut rätt information, i rätt tid till rätt hyresgäst. – Inför varje nytt projekt så bjuds alla hyresgäster in till ett stormöte, det är det första som händer. Då berättar vi om hela renoveringsprojektet, säger Margareta. DÄREFTER INFORMERAS hyresgästerna löpande via information som kommer skriftligt, direkt till hyresgästen. – Vi går faktiskt runt och stoppar papper i brevlådan för att vara säkra på att informationen kommer fram, fortsätter hon. SIGTUNAHEM PÅ GÅNG Tidigare ansvarade Marita och Margareta olika bostadsområden. Nu arbetar de tillsammans, men har delat upp ansvaret mellan sig: Maggan sköter arbetet fram till evakueringen och Marita tar vid när det är dags för evakuering. MARGARETA ANSVARAR för informationen före renoveringen. Och för att berörda hyresgäster ska kunna se hur de olika renoveringsalternativen ser ut i praktiken ordnas alltid öppna visningar i särskilda visningslägenheter. – För mig är det allra viktigaste att få en hyresgäst nöjd och glad med sitt val. Att man har valt rätt efter sina behov och förutsättningar, säger Margareta. NÄR DET ÄR DAGS FÖR EVAKUERING tar Marita vid och varje hyresgäst erbjuds att bo i en evakueringsstuga under tiden lägenheten renoveras. – Det funkar oftast jättebra, de flesta blir förvånade över hur bra det går. Det viktigaste för mig är att tillsammans med hyresgästen hitta en bra lösning i samband med evakueringen, säger Marita. DÄRFÖR ÄR DET VIKTIGT att hyresgästen som ska evakueras skriver ned så mycket information som möjligt om sina eller familjens eventuella behov på det flyttdokument som delas ut – så att Marita kan fördela evakueringsbostäder på bästa sätt. Det kan till exempel handla om att någon i familjen är allergisk, vilket gör att familjen behöver bo i en stuga där ingen tidigare bott med husdjur. Både Margareta och Marita uppmanar alla som har frågor att ta kontakt direkt med dem, annars är det lätt att det sprids rykten och missuppfattningar. – Den mesta informationen står i de papper vi delar ut i brevlådan. Men har man frågor ska man absolut kontakta oss. När det gäller evakueringsdelen ser den alltid olika ut för olika hyresgäster. Alla flyttar inte ut samtidigt, och inte heller tillbaka samtidigt. Det beror på många saker, och att planera ett helt projekt är ett stort pussel, säger Marita. KONTAKTEN MED HYRESGÄSTERNA är något som de båda uppskattar, men hyresgästen väljer själv på vilket sätt han eller hon vill ha kontakt om det finns frågor. Telefon, mejl eller personligt möte. – Det finns alltid de som är lite oroliga inför en renovering och flytt. Men vi vill verkligen hjälpa till och vi tar oss gärna tiden och sitter gärna ned med den som vill, säger Margareta. 25 SIGTUNAHEM PÅ GÅNG Våra nymonterade evakueringsstugor på Västra Bangatan. När du flyttar ut från din lägenhet som ska renoveras, tänk på att: Om du valt Maxi-alternativet behöver lägenheten tömmas på alla möbler. För övriga alternativ – se den information du får hem i brevlådan. Du inte kommer ha tillträde till lägenheten under renoveringstiden. Besiktning av lägenheten kommer att ske både före och efter renoveringen. Anmäla adressändring så att du får din post till den adress du bor på under evakueringstiden, www.adressandring. se. För blankettbeställning ring Kundtjänst 020-97 98 99. Spara kvittot för den tillfälliga adressändringen och lämna till Marita Biverman Lundberg så får du tillbaka pengarna via hyresavin. Elabonnemanget är avstängt under evakueringsperioden. Efter återflytt kommer en faktura från Vattenfall med nytt anläggnings ID (nummer på mätaren). Har du haft annat elbolag än Vattenfall behöver du teckna nytt avtal när du flyttar hem igen. 26 Du kan vidarekoppla din fasta telefon (om du har det) till det telefonnummer som finns i evakueringsstugan. Kundservice informerar om var du kan tvätta och slänga sopor under tiden. Det är också hos Kundservice på Stationsgatan 6A i Märsta som du kvitterar ut bokningscylinder och nycklar till den tillfälliga tvättstugan samt soprummet. OBS! Detta kan endast göras av kontraktsinnehavaren. Om annan person hämtar måste de ha fullmakt och kontraktsinnehavarens legitimation med sig. Senast 3 dagar efter återflytt till din lägenhet ska cylinder och nycklar lämnas tillbaka till Kundservice. Om du inte själv eller med hjälp av anhöriga eller vänner, har möjlighet att flytta över de saker du behöver i evakueringsstugan, får du flytthjälp av Vassunda servicecenter. Du får själv märka upp de saker du vill ha flyttade. Den som önskar flytthjälp anmäler det till Marita Biverman Lundberg 08- 591 796 01. SIGTUNAHEMS EVAKUERINGSSTUGOR ÄR UTRUSTADE MED: Fast telefon och bredband IKEAS startpaket för köksutrustning Kyl/frys, dammsugare och städutrustning TV antenn SIGTUNAHEM PÅ GÅNG Mini-, Midi- och Maxi-renovering på Västra Bangatan. Ombyggnation i SigtunaHem Stefan Henningsson, projektledare MAGNE- OCH YMERGATAN Projektet har kommit ungefär halvvägs och cirka 213 lägenheter av totalt 392 har renoverats. Ny teknik för badrum på Tvärvägen TVÄRVÄGEN/TINGVALLAVÄGEN 38–40 Renovering pågår även här och samtliga 156 lägenheter ska vara renoverade i december 2015. VÄSTRA BANGATAN 198 lägenheter byggs om till mini- midieller maxistandard. I ombyggnaden ingår även ett tiotal lokaler och en före detta förskola som byggs om till två, två-rumslägenheter. Startade 20 april 2015, pågår till juni 2017. NÄR BADRUMMEN PÅ TVÄRVÄGEN helreno- veras används en metod som väckt uppmärksamhet även hos andra byggare och bostadsbolag. Metoden kallas ”ventilerade badrum” och sparar både tid, pengar och miljö. I STÄLLET FÖR ATT RIVA UT hela badrum- met rivs endast den fasta inredningen ut – det vill säga badkar, toalett och handfat. Befintlig tapet eller kakel får sitta kvar, och väggar tvättas. Därefter sätts en ny vägg upp direkt över den gamla. Vanligtvis rivs inte heller golvet ut, utan tvättas och täcks med nytt golv, men för att få ned instegshöjden från hallen rivs även golven i just detta projekt. Och för att slippa kakelfogar och minimera risken för mögel och fukt i de nya badrummen används ett helt sterilt skivmaterial, som liknar kakel, på väggarna. – Du slipper nästan all rivning och du slipper massor med avfall som ska transporteras till deponi. Dessutom blir det en bättre arbetsmiljö för den som jobbar. Den enda nackdelen är att badrummet blir något lite mindre, men det är inte mycket, det rör sig om några få centimeter per sida. Vi är just nu de enda i Sverige som gör det här. Med den här metoden kan vi göra färdigt ett badrum på 7–8 dagar i stället för på några månader, säger Stefan Henningsson, projektledare på SigtunaHem. ÖVERGRIPANDE TIDPLAN OMBYGGNATION Magne/Ymergatan 392 lgh 2013–2016 Pågår Tvärv. 11–15, Tingvallav. 38–40 156 lgh 2014–2016 Pågår Västra Bangatan 31–43 198 lgh 2015–2017 Pågår Norrbacka 240 lgh 2015–2016 Planeras Lyckostigen 3–13 203 lgh 2016–2017 – Frejgatan 1–29 181 lgh 2017–2019 – Stockholmsvägen 25 30 lgh 2018 – Stationsgatan 3 10 lgh 2018 – Sätunavägen 1 42 lgh 2018 – Smedsgränd 1/Sätunav.3 26 lgh 2018 – Södergatan 4–8 115 lgh 2018–2019 – Bergvägen 29, 30, 33 18 lgh 2019 – Trollbergsvägen 6–18 42 lgh 2019 – Stora Brännbovägen 11–19 44 lgh 2019 – OBS! Tidplaner utan status är preliminära. Vi kan behöva ändra ordning på grund av oförutsedda händelser. SigtunaHem har byggt om 921 lägenheter under åren 2010–2014. Vi har som målsättning att bygga om 350 lägenheter per år under perioden 2015–2018 samt ytterligare lägenheter under 2019. 27 SIGTUNAHEM INFORMERAR SigtunaHem bygger för framtiden – även på hemsidan Den tog lite tid att bygga och inreda, men i början av mars kunde vi äntligen presentera vår nya hemsida. En modern, säker och mobilanpassad webbplats – med ett helt nytt utseende. VI FÖRSTÅR OM DU SOM BESÖKT och använt vår hemsida tidigare kanske känner dig lite villrådig när du surfar in på nya sigtunahem.se. Allting är sprillans nytt och ser helt annorlunda ut. Det tar tid att vänja sig. I samband med övergången från den gamla hemsidan hade vi också en hel del tekniska problem, och vi ber från djupet av våra hjärtan om ursäkt till alla er som stötte på patrull och inte kunde logga in eller göra ärenden under de första veckorna med nya hemsidan. Men vi hoppas att ni gillar utseendet på nya 28 sigtunahem.se, och eftersom vi nu har en helt ny teknisk plattform att bygga vidare på har vi skapat bättre förutsättningar för att kunna lägga till fler nyttiga funktioner och verktyg på webbplatsen allt eftersom. Hemsidan är gjord för att se bra ut och vara lätt att använda oavsett om du surfar in på den med mobilen, surfplattan eller datorn. Vi har också tänkt på din integritet och säkerhet när vi byggde nya sigtunahem. se. All trafik från och till webbplatsen krypteras för att ingen obehörig ska kunna se känslig information eller personuppgifter. SIGTUNAHEM INFORMERAR Mina sidor Bytestorget Mina sidor är din personliga del av hemsidan. Här loggar du som är hyresgäst eller söker lägenhet hos oss på SigtunaHem in för att göra ärenden och ta del av information om ditt boende. Ett alldeles nytt inslag på hemsidan är Bytestorget. Det är ett annonsforum för dig som vill byta lägenhet inom Sigtuna kommun. Även du som vill hyra ut i andra hand eller söker efter en bostad att hyra i andra hand är välkommen att annonsera. Det är enkelt att annonsera. Du skapar en annons genom att fylla i ett formulär med fakta, kontaktuppgifter och beskrivning av vad du har att erbjuda och vad du är intresserad av. Om du vill kan du även lägga upp bilder. Bäst av allt? Det är helt gratis. När du är inloggad har du ett antal olika menyer att välja på. Går du in under rubriken MINA UPPGIFTER kan du se dina poäng och uppdatera kontakt- och inkomstuppgifter. Under MINA HYRESAVIER hittar du information om dina hyreskontrakt för lägenhet och eventuellt förråd eller fordonsplats. Dina INTRESSEANMÄLNINGAR och ERBJUDANDEN hittar du under Mina intresseanmälningar. Här kan du följa uthyrningen och ange vilka områden och typer av lägenheter du är intresserad av. Under SÖK LEDIGT listas alla lägenheter, garage, p-platser och förråd som finns tillgängliga, och under SERVICEANMÄLAN kan du när som helst på dygnet gå in och anmäla om någonting gått sönder eller behöver åtgärdas i din lägenhet eller i ditt bostadsområde. Går du in under HYRESGÄSTINFORMATION hittar du matnyttig information, vår ambition är givetvis att samla allt du kan tänkas behöva veta om ditt boende här. Har vi varit hemma hos dig och utfört arbete? Då kan du gå in under SERVICEENKÄT och berätta hur du tyckte att vi skötte oss. Känner du dig sugen på att fräscha upp köket? Då kan du gå in under rubriken DESIGNA DRÖMKÖKET och laborera i vårt virtuella kök för att se hur vårt sortiment av tilläggsprodukter skulle kunna se ut hemma hos dig. Bytestorget har snabbt blivit populärt och det ligger redan hundratals bytesannonser ute på hemsidan, så du som är sugen på att byta boende gör klokt i att gå in där och ta en titt. Annonserna ligger kvar i tre månader om du inte anger någonting annat när du lägger upp annonsen. Vi kommer att utveckla den här tjänsten ytterligare framöver, bland annat jobbar vi på att göra det möjligt för dig som annonserar att själv gå in och ta bort din annons när du inte behöver den längre. Ungefär som på Blocket. Synpunkter och idéer Du som inte redan bor hos oss eller registrerat dig i Intressebanken? Ta gärna del av artiklarna i nyhetsflödet på startsidan, och läs mer om företaget SigtunaHem och vår verksamhet i sidfoten längst ned på startsidan. Vi vill att den nya hemsidan ska vara ett nyttigt verktyg, lätt att använda, informativ, snygg och rolig att besöka. Ungefär i den ordningen. Har du synpunkter, idéer och förslag om hur vi kan göra webbplatsen bättre? Hör då gärna av dig. Logga in på Mina sidor När du loggar in på Mina sidor skriv ditt personnummer enligt formatet: ÅÅMMDDxxxx KONTAKTUPPGIFTER Se till att kontinuerligt uppdatera dina kontaktuppgifter så att vi har aktuella uppgifter. Logga in på Mina sidor och uppdatera. BOSTADSSNABBEN Aktuella lägenheter publiceras från och med kl 8.00 till och med 23.59 samma dag. De lägenheter som förmedlas via Bostadssnabben lottas ut bland behöriga sökande med hjälp av en slumpgenerator. Vi lovar att göra allt som står i vår makt för att vidareutveckla webbplatsen och ge bästa tänkbara service. 29 SIGTUNAHEM INFORMERAR BESÖK OSS: Öppet vardagar kl 8–17 på Stationsgatan 6A i Märsta. TELEFON: Telefontid vardagar kl 8–17 på nummer 08-591 796 00. VI FINNS HÄR FÖR DIG! Hör av dig till Kundservice om du har frågor – vi finns här för dig. Kundservice är spindeln i nätet Vi hjälper dig med dina val All service till våra hyresgäster går via Kundservice. Hos Kundservice finns prov på tapeter, golv, skåpluckor, bänkskivor och färgval som du kan behöva titta på när du ska genomföra underhåll eller om din lägenhet ska stambytas och renoveras. Det är även till Kundservice alla serviceanmälningar kommer. Du vänder dig alltså till oss med alla dina frågor som rör ditt boende i SigtunaHem. KONTAKTA KUNDSERVICE Besök oss: Öppet vardagar kl. 8 och 17 på Stationsgatan 6A i Märsta. Kundservice hjälper dig gärna med dina val, och du behöver inte boka tid. Men kom ihåg att det bara är kontraktsinnehavaran som får skriva under en beställning. Om inte personen som innehar kontraktet kan komma till oss behöver vi en fullmakt. Telefon: Telefontid vardagar mellan kl. 8 och 17 på nummer 08-591 796 00. Facebook: www.facebook.com/SigtunaHem. Vi svarar på inlägg vardagar kl. 8 till 17. Mejl: [email protected]. Vi svarar på mejl vardagar kl. 8 till 17. 11–12 12–13 Måndag–torsdag kl. 8–17 Från och med maj stänger Kundservice kl. 14 på fredagar. Fredagen den 5 juni och torsdagen den 18 juni stänger vi kl. 12. Midsommarafton den 19 juni stängt. NYCKLAR Behöver du hjälp med extra nycklar kommer du till Kundservice och skriver under en beställning. Din nyckel hämtar du och betalar för hos vår nyckelentreprenör Certego, Söderbyvägen 14 i Arlandastad. 13–14 14–15 15–16 16–17 Många som ringer Kom ihåg att alltid ta med dig den nyckel du önskar få kopierad när du ska göra din beställning. Bravida fastighetsjour När vi håller stängt på helger, dag före röd dag, aftnar, röda dagar samt efter kontorstiderna, kan du vid akuta ärenden ringa till vår fastighetsjour på telefonnummer 020-212 112. Ganska många som ringer Färre som ringer Ibland är ni många som försöker nå oss på telefon och då skickas samtalen över till vår svarsservice som tar dina uppgifter och skickar ett meddelande till oss. Vi ringer därefter upp dig så snart vi kan. 30 Sommarens öppettider på Stationsgatan 6A i Märsta Vill du beställa underhåll? Kom gärna in till oss, ring eller mejla. Du kan också gå in på www. sigtunahem.se/minasidor och fylla i en beställningsblankett där. Där kan du också läsa mer om Hyresgäststyrt lägenhetsunderhåll. TELEFONTIDER 10–11 Öppettider i sommar Hos oss på Kundservice hämtar och lämnar du dina nycklar om du ska flytta in i eller ut från en lägenhet. Som ett led i vår strävande att få Sveriges mest nöjda hyregäster har vi nu introducerat ”bovärdsträffar” för er som flyttar in hos oss. När du hämtar nycklar till din nya lägenhet, bokar vi även in en tid med dig och din bovärd, så att ni tillsammans kan gå igenom praktiska saker i ditt boende. Som till exempel: Var ligger tvättstugan, hur används nyckeltuben med mera. 9–10 MEJL: [email protected]. Vi svarar på mejl vardagar kl 8–17. Vill du veta statusen för ditt HLU – ditt hyresgäststyrda underhåll? Kontakta oss på info@ sigtunahem.se så mejlar vi informationen till dig. NYHET: Bovärdsträffar 8–9 FACEBOOK: www.facebook.com/SigtunaHem. Vi svarar på inlägg vardagar kl 8–17. Logga in på mina sidor När du loggar in på Mina sidor, skriv ditt personnummer enligt formatet: ÅÅMMDDxxxx SIGTUNAHEM INFORMERAR Anette – uthyrningsansvarig informerar Snabb inflyttning Vill du flytta inom SigtunaHem och söker lägenhet via vår hemsida? Observera datumet för inflyttning! Är det snar inflyttning till den lägenhet du är intresserad av kan det innebära att du behöver betala dubbel hyra. Semestertider Under veckorna 26–33 kan det ta längre tid att få hjälp med uthyrningsärenden, upp till 20 arbetsdagar. Samma sak gäller för ansökningar för byten, överlåtelser och andrahandsuthyrningar, samt ansökningar om medicinskoch näringslivsbonus. Var ute i god tid med din ansökan! Bostadssnabben Aktuella lägenheter publiceras från och med kl 8.00 till och med 23.59 samma dag. De lägenheter som förmedlas via Bostadssnabben lottas ut bland behöriga sökande med hjälp av en slumpgenerator. FAKTA UTHYRNINGEN Omflyttningen inom SigtunaHem är cirka 14 procent. Det sker cirka 5 överlåtelser på lägenheter per månad. Det publiceras cirka 3 lägenheter på Bostadssnabben per månad. Det sker cirka 6 byten per månad. KONTAKTUPPGIFTER Se till att kontinuerligt uppdatera dina kontaktuppgifter så att vi har aktuella uppgifter. Logga in på Mina sidor och uppdatera. Vi önskar alla våra hyresgäster en skön sommar! 31 SIGTUNAHEM INFORMERAR Göran Björklund, driftchef på SigtunaHem SigtunaHem spar energi via väderprognosen Vet du vad som styr temperaturen i din lägenhet? Jo, för ungefär 60 procent av alla hyresgäster i SigtunaHem är det väderleksprognosen som styr. SIGTUNAHEM ÄR DEL av det så kallade Skå- neinitiativet, en gemensam satsning på energibesparande åtgärder som flera av landets bostadsbolag är med i. Målet är att minska energiförbrukningen med 20 procent på 10 år. På SigtunaHem tas flera olika initiativ för att nå målet och ett är den nya så kallade prognosstyrningen av innetemperaturen i lägenheterna. Metoden skapar en jämn och behaglig innetemperatur för hyresgästerna, och sparar samtidigt pengar och inte minst miljö. – Det här ger en miljöbesparing på ungefär 2 000 megawattimmar och 200 000 kilo koldioxid per år och det tycker jag är ganska hyfsat, säger Göran Björklund, driftchef på SigtunaHem. 32 DET VANLIGASTE SÄTTET att styra värmen i lägenheter är via så kallad temperaturstyrning, det vill säga att låta den faktiska utetemperaturen reglera inneklimatet. En avigsida med den metoden är att temperaturen i bostaden riskerar att släpa efter lite: blir det kallt ute kan det ta ett tag för värmen att komma igång inomhus. Med prognosstyrning blir temperaturen jämnare och bättre anpassad till hur vädret faktiskt är just nu. Rent teknisk är det en dator på SigtunaHem som skickar signaler om hur vädret kommer att bli, till givare som sitter på fastigheterna. Och med hjälp av informationen om utetemperatur, solstrålning, vindstyrka och vindriktning reglerar givarna värmen i husen. – Men prognosstyrning passar tyvärr inte alla fastigheter, husen behöver kunna samla värme, så det fungerar till exempel inte för trähus. Därför har vi inte prognosstyrning för alla hyresgäster idag, säger han. UTÖVER PROGNOSSTYRNINGEN görs även andra insatser för att spara energi och miljö. SigtunaHem har till exempel satsat mycket på att byta ut gammal utrustning. – Vi har gjort omfattande ombyggnationer i våra anläggningar och bytt ut 16 gamla undercentraler mot nyare och bättre utrustning. Varje energiåtgärd är en besparing och blir en besparing på sikt för varje år som går, säger Göran Björklund. SIGTUNAHEM INFORMERAR Foto: Pixhill TEMPERATUR I LÄGENHETEN Datorer, TV-apparater, lampor, hushållsapparater, solljus och människor – allt ger extra värme i lägenheten. Denna interna värme går det att ta vara på. Därför har det monterats termostatventiler på element i många fastigheter. Termostaten känner av rumstemperaturen och reglerar flödet av varmt vatten i elementet efter den. Termostaten är inställd på max 21 grader. Normal rumstemperatur är 20–21 grader, men temperatur kan upplevas olika av olika individer. För att elementen ska kunna jobba bra – ställ inte för möbler och täck inte för elementens termostat. Använd inte elementskydd. Vädra snabbt och effektiv. Täck inte för ventiler. 33 SIGTUNAHEM INFORMERAR Marie-Louise Danielsson-Tham, hygienexpert, professor och programledare i tv. Foto: Marcus Schiött Skura med en sång – tio hållbara städtips Tycker inte du heller det är så kul att städa? Gör då som hygienexperten, professorn och programledaren Marie-Louise Danielsson-Tham – gör städningen roligare! Plocka undan dina grejer direkt när du använt dem, städa lite i taget och belöna dig med en räkmacka när jobbet är klart! 34 ATT STÄDA HAR BÅDE MED TRIVSEL och hygien att göra. Att låta dammet växa är ingen bra idé – det innebär bara att du erbjuder mer mat för kvalster som vill kalasa på de dammpartiklar och döda hudceller som finns över allt i våra hem. I tv-serierna Rent hus (TV4) och Sveriges städmästare (SVT) har Marie-Louise Danielsson-Tham fått många hem att gnistra och inspirerat tittarna till både bättre hygien och effektivare städrutiner. För städning behöver varken vara jobbigt eller svårt, menar hon. – De flesta säger: Åh, det är så tråkigt att städa för man måste börja med att plocka undan allt. Därför råder jag alla att lägga tillbaka saker så fort man använt dem, och hänga upp kläder direkt. Då slipper man det tråkiga. Men man måste också belöna sig och försöka göra det lite roligt. Då går det mycket lättare, säger hon. SIGTUNAHEM INFORMERAR 1. Minska på kemikalierna 5. Citron för mikron … De enda rengöringsmedel som behövs är diskmedel (gärna så koncentrerat som möjligt, då innehåller det mindre vatten), såpa, ättiksyra, citron, några trasor och vatten. Det är syran i ättiksyran och citronen som hjälper till att få bort kalkavlagringar som är vanliga till exempel i badrum. 2. Dela upp städningen Tycker du kökslådan ser förfärlig ut – låt veckostädningen handla om kökslådorna. Gör några punktnedslag, du behöver inte ta allt på en gång. 3. Storstäda vår och höst Vi har hyggligt rent på ytan, men i hörnen växer det damm och vi storstädar allt mer sällan. Förr i världen tömdes hela rum för att städa vår och höst. Tavlor plockades ned, mattor, gardiner och textilier vädrades, det dammades högst upp på hyllorna och längst ned på golvlisterna och allt som tålde vatten våttorkades. Det finns en klar vinst med att göra på det här sättet, det gör nämligen att rummen håller sig rena längre. Men ta ett rum i taget. Och förbered genom att köpa hem något att belöna dig med, varför inte en god kaka, en vacker blombukett eller en räksmörgås? 4. Låt fönstren gnistra – det är vår! Finns det något tristare än när vårsolen tittar in och du ser ut genom smutsiga fönster? Rengör genom att fylla en hink med 5 liter ljummet vatten, några droppar diskmedel och 1/2 dl ättiksyra. Använd en fönsterskrapa och torka och polera torrt med en mikrofibertrasa eller våtstarkt torkpapper. Lider din mikrovågsugn av dålig rengöring? Ställ in en skål med vatten och några citronskivor, stäng luckan, sätt på 600 watts effekt i några minuter så löser den ingrodda smutsen upp sig. Torka rent med trasa och känn hur citrondoften sprider sig! 6. … och såpa för ugnen För ugnen i spisen är det såpa som gäller. Bland två delar såpa och en del vatten i en blomspruta och spreja på alla ytor i ugnen. Stäng luckan, sätt ugnen på 100 grader i 20 minuter. Stäng av och låt svalna. Torka rent med en trasa så att såpan försvinner. Annars finns det risk att maten smakar såpa. Har du ingen såpa hemma – sätt ugnen på 50 grader, ställ in en skål med ättika och låt stå i 30 minuter. Torka rent med trasa. 7. Badrum och toalett Använd vatten, såpa och saften från en citron – eller ättiksyra – för att torka väggar och badkar. Det är ofta kalken från vattnet som fastnar på ytan, och i kalken fastnar fett och hudavlagringar. Det bildas en beläggning och för att få bort den behövs något surt, som citron eller ättika. Och om du har fula bruna beläggningar längst ned i toan – gör så här: Sätt på dig gummihandskar, se till att få bort vattnet i kröken antingen genom att skopa upp det eller ”trycka” undan det med toaborsten. När det är tomt – häll på koncentrerad ättiksyra (24 procent) och låt det verka en stund. Använd sedan toaborsten för att försöka skava bort beläggningen. Tänk på att ättiksyran är mycket stark, akta ögonen och använd handskar. Och se till att syran inte hamnar på marmor – den fräter marmor så att den blir matt och vit. 8. I kylskåpet finns det mer än bara mat… När du ska rengöra kylskåpet, stäng av strömmen och ta ut allt. Är det varmt ute, lägg maten i en kylväska. Tvätta ur med ljummet vatten och diskmedel. Glöm inte att göra rent i den avfrostningsränna som finns på kylskåpets bakre vägg, där samlas ofta mycket smuts som också kan täppa till avfrostningshålet. Har du dålig lukt i kylskåpet – sätt in en skål med 3,5 dl vatten och några droppar ättiksyra. 9. Vädra sängen Gör livet surt för alla kvalster genom att inte bädda sängen direkt på morgonen. Öppna istället fönstret och vik undan täckena så att sängen får kyls. Dammkvalster älskar värme och döda hudceller och förökar sig bäst när det är varmt. Genom att bädda direkt stänger du värmen och fukten inne, och erbjuder en mumsig matplats för de djur du inte vill dela säng med. 10. Koka diskborsten & disktrasan Rengör det du rengör med! Lägg diskborste och disktrasa i en stor kastrull med kokande vatten och någon droppe diskmedel. Det är det bästa sättet att ta död på bakterier. Du behöver inte slänga och köpa nytt. 35 MILJÖ & HÅLLBARHET MILJÖHUSPROJEKTET FORTSÄTTER: Riktade insatser för sju miljöhus Miljöhusen på Magne- och Ymergatan, Vänortsringen och Buregatan i Märsta är alla med i miljöhusprojektet. Syftet är att få fler att sopsortera, öka mängden sorterat avfall och göra miljöhusen fräschare och mer funktionella. NÄR DET GÄLLER MILJÖHUSET på Burega- tan är den planerade insatsen redan på plats. I april installerades ett speciellt, miljövänligt system för att sätta stopp för soplukt. Systemet består av bakterier som effektivt äter upp den dåliga lukten (läs mer i artikel här bredvid). – Vår förhoppning är att det ska gå att känna skillnad direkt, även om man kanske märker större skillnad under sommaren, när det börjar bli lite varmt. Det är då det är som störst problem med dålig lukt, säger Marléne Johansson, verksamhetscontroller på SigtunaHem. INSATSERNA FÖR MILJÖHUSEN på Vänortsringen 25 och 54 handlar om en allmän uppfräschning: ny färg på väggarna, ny belysning och ny och tydligare skyltning. I miljöhuset på Vänortsringen 54 kommer även en vägg tas bort, för att stärka upplevelsen av trygghet. ÄVEN MILJÖHUSEN PÅ MAGNE- och Ymer- ENKÄTSVAR OM MILJLÖ Alla hyresgäster som använder de miljöhus som ingår i Miljöhusprojektet har fått svara på en enkät. Av 500 utskickade enkäter kom 161 svar in. Merparten av dem som svarat tycker det är viktigt att SigtunaHem jobbar för miljön. Resultaten från enkäten ger SigtunaHem bra information om vilka insatser som ska prioriteras framöver, även om alla önskemål inte kommer att kunna tillgodoses inom ramen för detta projekt. Enkätsvaren visar bland annat att många hyresgäster önskar bättre förutsättningar för att sortera avfall redan i lägenheten. gatan får nya skyltar och på Ymergatan har en en uppdelning av miljöhuset skett. Tidigare bestod miljöhuset av ett stort rum med olika kärl. Men huset har två ingångar och genom att dela av miljöhuset kommer brännbart och matavfall sorteras på enda sidan, och glas, papper, plast och metall på andra sidan. Ombyggnationen av miljöhuset på Ymergatan var klar i början av maj. – Vi tror att en det blir enklare för hyresgästerna att göra rätt när vi har en tydlig uppdelning. Vi hoppas också att det blir mindre merarbete för vår entreprenör som hämtar avfallet, vilket minskar våra kostnader. – Därför är det viktigt att sorteringskärl för bland annat matavfall fortsätter vara standard i alla lägenheter, menar Marléne Johansson. HAR DU TIPS, IDÉER ELLER FRÅGOR OM MILJÖHUSEN ELLER SOPSORTERING? Möjlighet att göra rent händerna Kontakta Marléne Johansson, marlene.johansson@ sigtunahem.se Utdrag på frågor från enkäten: VAD SKULLE FÅ DIG ATT SORTERA? Renare och bättre ordning i miljöhuset Bättre förutstättningar för sortering i lägenheten Om det påverkar priset på hyran Mindre lukt TYCKER DU ATT SOPSORTERING ÄR EN VIKTIGT INSATS FÖR ATT BEVARA MILJÖN? 145 svarade ja, 7 hade ingen uppfattning. VAD ANSER DU OM ORDNINGEN I OCH VID MIJLÖHUSET? Sopor på film I samarbete med elever på Sigtuna folkhögskola gör SigtunaHem en kortfilm om avfallssortering för barn och tonåringar. Filmen har premiär på Valstadagen den 6 juni. Samma dag ordnas även ett hållbart ”sopsorteringsevent” tillsammans med Sigtuna Vatten & Renhållning. 36 Ordning i miljöhusen är … … mycket viktigt och därför har SigtunaHem anlitat Service i Sigtuna för att hålla rent och snyggt i alla miljöhus enligt ett rullande schema. 5 mycket nöjda 56 är nöjda 52 är missnöjda 47 är mycket missnöjda EXEMPEL PÅ ÖVRIGA KOMMENTARER ”Städa oftare, se till att det är snyggt och fräscht i stället för röran man ofta möts av.” ”Informera när man skriver kontrakt” ”Ha mer koll på miljöhusen” MILJÖ & HÅLLBARHET Snälla bakterier fixar lukten på Bure Bakterier kan göra att sopor luktar illa – men bakterier kan också stoppa dålig lukt. Miljöhuset på Buregatan är först ut att testa ett system där ”bra” bakterier används för att ta bort soplukt. I APRIL INSTALLERADES SYSTEMET som består av munstycken som placerats ovanför kärlen för sopor som ofta luktar illa – som till exempel matavfall, hushållsavfall och återvunna flaskor. Dessa kärl kommer inte längre vara stängda och skälet är att munstyckena med jämna mellanrum släpper ifrån sig små duschar med ”bra”, helt ofarliga bakterier, rakt ned i sopkärlen. Bakterieduscharna påverkar ”sopbakterierna” och gör så att dålig lukt inte uppstår. – Den goda bakterien är snabbare än den som finns i matavfallet, så den tar över bakteriekulturen och påverkar hela proces- sen, säger Jonas Ekman, regionsansvarig på Bioteria, företaget som säljer systemet. DET SÅ KALLADE ORS BIOSYSTEMET tes- tas nu som pilot i miljöhuset på Buregatan, och ska vara igång årligen från april till oktober, eftersom den dåliga lukten framför allt uppstår under varmare årstider. Tidigare var det vanligt att soprum kyldes. Men eftersom SigtunaHems miljöhus är placerade utomhus är de naturlig kyla halva året. – Och att kyla soprum på annat sätt andra halvan av året är inte en miljömässigt hållbart, eftersom det går åt en massa energi. I stället behöver den dåliga lukten tas om hand på annat sätt, säger han. SAMTIDIGT UNDERSTRYKER Jonas Ekman att ett nytt system inte löser alla problem. För att den dåliga lukten verkligen ska försvinna är det viktigt att hyresgästerna själva medverkar till att lägga rätt avfall i rätt kärl – det vill säga de kärl som har munstycken ovanför sig. – Det är som med allt annat. Sköter man inte sopsorteringen kan det lukta ändå. Men vi hoppas vi ska få med oss några eldsjälar som tycker det här är viktigt. Och som sagt, de goda bakterierna är helt ofarliga, och det kan vara bra att veta att vi även har en detektor i miljöhuset som känner av om någon är där, så att det aldrig kommer bakteriepuffar när någon är inne i miljöhuset, säger han. 37 MILJÖ & HÅLLBARHET ”DET SOM GÅR ATT ÅTERVINNAS SKA ÅTERVINNAS!” PLAST IDAG TILLVERKAS OMKRING 250 miljoner ton plast varje år. Hur många typer av plast som finns vet ingen – men de plaster som finns kan delas in i två kategorier: termoplaster eller härdplaster. Termoplaster kan smältas ner och omformas – härdplaster går inte att smälta ner och omforma. som en följd av att plasten utsatts för UVstrålning, värme eller fukt. Det som händer är att molekylerna i plasten börjar luckras upp – du kan se det på en plastbit genom att den får sprickor, ändrar färg eller blir porös. MAJORITETEN AV DE PLASTER som används är tillverkade av fossila bränslen. Cirka 4 procent av världens oljeuttag används för att göra plast, och ytterligare 4–5 procent används som energi vid själva tillverkningsprocessen. Men fossila bränslen påverkar vår miljö och bidrar till växthuseffekten och därför har alternativa råvarukällor för plast börjat tas fram. Främst handlar det om växtbaserade råvaror som stärkelse och cellulosa. Dessa plasttyper kallas för bioplaster. VIKTIGT ATT VETA är att väldigt få plasttyper enkelt bryts ner i naturen – i stället tar det väldigt lång tid för en plastprodukt att försvinna från miljön. En plastbit i naturen bryts främst ner av solens UV-strålar, värme, syre och fukt, men även om plasten bryts ner till mindre bitar är dessa fortfarande plast. En plastprodukt kan alltså visuellt försvinna, men all plast finns ändå kvar i mikroskopiska små partiklar. Som i sin tur skapar nya problem i naturen. I havet tar nedbrytningen ännu längre tid. En enkel plastpåse kan ta 10–15 år att bryta ned, en petflaska några hundra år och en fiskelina ett halvt millenium. PLASTER BRYTS NED när en fysisk eller kemisk förändring sker i plasten, till exempel SLÄNG DÄRFÖR INTE PLAST I NATUREN ELLER I HAVET– ÅTERVINN DEN I STÄLLET! SÅ HÄR ÅTERVINNS PLAST: De mjuka och hårda plasförpackningarna sorteras i en automatiserad anläggning. De mjuka sugs bort med hjälp av luft eller plockas manuellt. Mjukplasten säljs vidare, exempelvis till företag som gör sopsäckar och bärkassar. Hårdplasten sorteras i olika plastsorter med hjälp av infraröd teknik. Varje plastsort grovkrossas och tvättas ren från matrester och annat. Plasten malas till 8–10 millimeter stora bitar. Plastflingorna torkas och packas i stora säckar. De blir nya produkter som till exempel rör och plattor. En del plastflingor skickas till Holland där de smälts ner till pellets som kan färgas och ersätta jungfrulig plastråvara, alltså råvara som inte har använts till något innan. Källa: Plastriot. blogg: http://plastriot.se/ PLASTFAKTA VANLIGA PLASTTYPER OCH ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Plast kan återvinnas upp till sju gånger innan den går till förbränning. 38 Om ny plastråvara blandas med återvunnen plast kan den återvinnas näst intill oändligt många gånger. Polyeten: Plastpåsar, plastfolie, flaskor Ett ton hårda plastförpackningar kan bli 84 000 blomkrukor. Polypropen: Matehållare, förpackningar, textil Mjuka plastförpackningar återvinns huvudsakligen till nya sopsäckar, bärkassar och kabelskydd. Polystyren: Plastbestick, livsmedelsförpackningar Ett kilo återvunnen plast minskar koldioxidutsläppen med 2 kilo jämfört med kilot skulle tillverkas av ny plast. Polycinylklorid: Rör, duschdraperier MILJÖ & HÅLLBARHET Den här STOLEN är helt tillverkad av återvunna PET-flaskor. Stolen heter 111 Navy Chair och är tillverkad av exakt 111 PET-FLASKOR. ARMBANDEN tillverkas av återvunnen plast. Materialet som används kommer från återvunna FLIP-FLOPSKOR. FLEECETRÖJA gjord av 100 % återvunnen plast. 40 PET-FLASKOR går det åt per jacka, skulle materialet tas fram med råolja som bas så skulle det gå åt 2 kilo råolja för 1 kilo material. PLASTÅTERVINNING Alla dessa saker är återvunnet av tidigare produkter gjorda av plast, som PET-flaskor, flipflopskor, och ”jugs”. Lek och lär om återvinning. Sortera glas, metall och papper i din egen lilla RECYCLING BIL. Flaket kan tippas och luckan öppnas. Innehåller inga metalldelar. Första leksakerna i världen som är gjorda av återvunnen plast, närmare bestämt AMERIKANSKA MJÖLKFÖRPACKNINGAR ("JUGS"). SOLSTOL av återvunnen plast från AMERIKANSKA PLAST MJÖLFÖRPACKNINGAR. Finns i en rad härliga färger. 39 MILJÖ & HÅLLBARHET SIGTUNAHEM OCH SIGTUNA VATTEN & RENHÅLLNING BJUDER IN TILL Miljöfest Lördagen den 6 juni kl. 12–17 på Valstadagen Premiär för filmen om SigtunaHems ”Supermiljöhjälte” Testa dina kunskaper i källsortering vid Mini-återvinningstationen Modevisning på stora scenen – kläder från Butiken Skänkt & Hängt Tipspromenad om miljön – fina priser Träffa och få autograf av SigtunaHems alldeles egna ”Supermiljöhjälte” Inredningstips med återbruk Luktfria miljöhus med snälla bakterier = sant ”Spara med sopor” – tips hur du både sparar pengar och miljö! Skapa ett konstverk av sopor – var med och tävla Nolltolerans! – Lär dig allt om ”farligt avfall” .... och lite annat. Varmt välkomna! 40 MILJÖ & HÅLLBARHET Tre snabba sorteringstips UPPSTÄLLNING AV GROVSOPCONTAINRAR 2015 1. DRICKSGLAS Grovsopcontainrarna placeras ut på nedanstående adresser och datum: När ett dricksglas går sönder, linda in det i tidningspapper och släng det i kärlet för restsopor/brännbart. Dricksglas, porslin och allt annat glas som är härdat får inte slängas i glasåtervinningen eftersom dricksglas inte räknas som ”glasförpackning”. Endast glasförpackningar, det vill säga flaskor och burkar, får slängas i kärlet för glas. UPPSTÄLLNINGSADRESSER Lyckostigen 8 vid vändplan Tvär-/Tingvallavägen 38 vid miljöhuset Frejgatan vid parkeringsdäcket 2. METALLIKNANDE CHIPSPÅSAR Magnegatan 52 vid miljöhuset Chipspåsar kan se metalliknade ut och man kan tro att det är gjort av aluminum men så är det inte. Chipspåsar är tillverkat av plast och slängs därför i kärlet för plastförpackningar. Magnegatan vid parkeringsgaraget Buregatan vid miljöhuset/parkeringen Drottningvägen 38 vid vändplan 3. MJÖLKFÖRPACKNINGAR Rosersbergsv. 36 inne på gården Dubbelmaterial sorteras alltid utifrån det de består till största delen av. Till exempel en mjölkförpackning som har en skruvkort av plast sorteras som pappersförpackningar. Skruvkorken kan du slänga i kärlet för plastförpackningar. Hagtornsvägen vid miljöhuset Granitvägen 35 Marmorvägen vid vändplan Norrbackavägen 43 Södergatan 49 Melcher Skoughsgata OBS! Farligt avfall ska du själv åka med till Brista Återvinningscentral där yrkeskunnig personal tar hand om avfallet på rätt sätt. Trollbergsvägen 12 2014 – INSAMLINGSRESULTAT Räknat i kilo per fast boende invånare i hela Sverige: Sleipnergatan 47 Lindvägen vid parkeringen Sätunavägen 2–4 vid miljöhuset Odlarvägen 4 vid miljöhus 19,9 kg Glasförpackningar 12,8 kg Pappersförpackningar 5,59 kg Plastförpackningar 1,6 kg UPPSTÄLLNINGSDATUM Metallförpackningar 29 maj–2 juni Källa: FTI 29 juni–2 juli 31 juli–4 augusti ÖPPETTIDER BRISTA ÅTERVININGSCENTRAL HUSHÅLL KAN, AVGIFTSFRITT, LÄMNA SITT SORTERADE AVFALL PÅ BRISTA ÅTERVINNINGSCENTRAL, RETURVÄGEN 22, MÄRSTA. MÅNDAG TISDAG ONSDAG TORSDAG FREDAG LÖRDAG SÖNDAG 28 augusti–2 september 29 september–2 oktober 30 oktober–3 november 27 november–2 december 23 december–5 januari 2016 KL. 7–19 KL. 7–16 KL. 7–16 KL. 7–16 KL. 7– 14.30 KL. 10–14 KL. 10–14 OBS! Övriga dagar i månaden kan du lämna ditt grovavfall på Brista återvinningscentral. Se öppettider här bredvid. STÄNGT: 1 JANUARI, 1 MAJ, 6, 21, 22 JUNI, 24–26, 31 DECEMBER TELEFON 08-591 202 20 KLIPP UR OCH SPARA Ställ inte grovavfall i ditt miljöhus, trapphus eller källargångar då avfallet vid eventuell brand kan få förödande effekter vid utrymning samt att elden sprider sig snabbare. KLIPP UR OCH SPARA! 41 TRENDER & INREDNING Fem trender för framtiden Per Grankvist – samtidsanalytiker, trendspanare, journalist, författare och expert på hållbarhet – ger sin syn på trender bostadsbolag behöver förstå för att hänga med i tiden. 42 TRENDER & INREDNING TILLGÅNG TRUMFAR ÄGANDE – HYRESRÄTTEN ÄR HET! Hyresrätten står stark och många inser vitsen med att hyra sin bostad. Men nu blir det mer och mer vanligt att hyra även andra saker. Bilpooler och verktygspooler är bara två exempel på hur allt fler ser fördelen med att hyra i stället för att äga. För varför äga en bil när du bara kör den på semestern? Varför köpa en dyr betongborr när du bara borrar någon gång om året? ”Därför behöver bostadsbolagen förstå att allt fler hyresgäster uppskattar tillgång även till andra HYRTJÄNSTER. Varför inte erbjuda tillgång till bilpool med hyrbilar, eller lånecyklar eller uthyrningsverktyg?” LÅT OSS HÅLLA HANDEN Det är dumt att hålla sig på sin kant, när alla kan kommunicera med alla dygnet runt och över allt. Se i stället vinsten med att hjälpas åt. När hyresvärd och hyresgäster samarbetar kan problem lösas snabbare och mer effektivt, och boendet blir bättre. ”Använd Facebook, appar eller andra digitala media för att LÅTA HYRESGÄSTER BIDRA MED VIKTIG INFORMATION om vad som händer både i fastigheten eller bostadsområdet. Lyssna både på kunderna och konkurrenterna.” PS. Du vet väl att du kan nå SigtunaHem på Facebook snabbt och smidigt? ÄRLIGHET – ALLT KAN KOLLAS Du är nummer 46 i telefonkön till kundtjänsten och får samtidigt höra av en förinspelad röst att ”ditt samtal är viktigt” – det är inte ett budskap som bygger trovärdighet. Dagens bostadsbolag måste vara ärliga – ord och handling måste gå hand i hand. Att berätta om saker som inte fungerar till 100 procent bygger mer trovärdighet än att förmedla halvsanningar och skarva. ”BERÄTTA MER om vad som händer i verksamheten, hur mycket energi ni gör av med, hur ni sparar energi, vad hyran består av. Så att hyresgästerna själva kan kolla och förstå.” PIGG ÄR DET NYA SNYGG Med pengar går det att köpa mycket, även ett fräscht utseende. Men att hålla sig i form utan kirurgi kräver karaktär och trenden att träna, äta rätt och leva hälsosamt fortsätter att växa. Finns det möjlighet att ha gym i källaren på fastigheten? Bostadsbolagen behöver förstå hyresgästernas hälso- och miljöintresse, men det är också kunskap som behövs för att attrahera medarbetare. Företag som månar om sina medarbetare uppskattas även av kunderna. ”Företag måste visa att de vill TA HAND OM SINA MEDARBETARE, det ska gå att cykla till jobbet, kanske ska det finns möjlighet att reparera cykeln på plats. Det måste såklart också finnas möjlighet att träna på arbetstid.” BUTIKEN SOM ÅTERVINNINGSSTATION Miljömedvetenheten ökar och den generation som växer upp nu är sannolikt den första som ser återvinning och miljöhänsyn som självklarheter. Bostadsbolag har en unik möjlighet att bidra till kretsloppstänkandet och till att spara miljö. ”BOSTADSBOLAG SKA HA ÅTERVINNING, PUNKT SLUT. Jag tycker även man ska införa ett mellanting, som en byteslokal där människor kan lämna saker de tröttnat på, men som någon annan kanske blir glad av att få ta över.” 1 2 3 4 5 43 TRENDER & INREDNING Kollektivt i New york. Compact living i Tokyo. Periodboende. HUR BOR VI I FRAMTIDEN? Glimten pratade trender och framtida boende med arkitekten Anders Holmberg, som ritat hus till SVT-programmet Husdrömmar. ANDERS HOLMBERG, ARKITEKT 44 Hur bygger vi våra bostäder i framtiden? – Arkitektur och bostäder ska vara som vilken bruksvara som helst, som en maskin eller som kläder, som ska funka året om, dygnet runt. Kläder finns för olika plånböcker, för olika tillfällen och för olika individer. På samma sätt behöver vi bygga olika typer av boenden, för olika människor och olika situationer. Där både yta och funktion är viktigt. Vi är individer och ska bygga för alla individer, med bra rum som människor vill bo i. Och allt behöver inte se likadant ut, vi behöver inte utgå från standarder och vi behöver inte bygga bara tvåor, treor och fyror som alla har nästan samma planlösning. Det blir nästan taskigt tråkigt för dem som ska bo där. Jag hoppas vi ska våga vara lite mer experimentella. Vilka är de olika situationerna det behöver byggas för? – I New York till exempel, där det är extremt dyrt att bo, är det väldigt ovanligt idag att man bor ensam. Där delar i stället många bostad. Eller i Japan, där man länge byggt många mindre bostäder. Så det kan handla om olika former av compact living, med ett generöst rum som kan användas på många olika sätt och med ett litet pentry. Eller större boenden som kan rymma flera familjer, eller periodboenden där olika familjekonstellationer kan bo växelvis. Det handlar om att gå ifrån reglerna och de vanliga lösningarna. Hur hållbart bor vi i framtiden? – Vi behöver se till hur vi använder TRENDER & INREDNING Foto: Pixhill våra resurser och hushålla med det vi har. Förhoppningsvis inser fler och flera att det är bättre att satsa på bra kvalitet, än att slita och slänga. Jag tror att kvalitet blir viktigare och viktigare, i takt med att vi blir mer medvetna om hur vi använder våra resurser, eftersom vi vet att det betalar sig i längden. Vilka material kommer vi använda? – Ett exempel är tegel som jag tror kommer tillbaka på husfasader. Idag är tegel en exklusiv produkt, det är dyrt, men underhållsfritt och håller länge. I inredningen tror jag att trä och sten blir vanligare, det är naturmaterial som inte bara håller utan som också åldras vackert. Samtidigt är vi otroligt trendkänsliga i Sverige, och inredningen stämmer inte Köket kommer fortfarande vara hjärtat och en central i hemmet. alltid överens med husets arkitektur. Men jag tror vi kommer använda mer färger och mer växter, och mjuka tyger, som en reaktion på det vita. det gäller köket tror jag fortfarande det kommer att vara hjärtat i hemmet, det är där vi är mest och matlagning har blivit mer socialt. Hur fjärrstyrda kommer våra hem att vara – och hur förändras rummens funktion? – All teknik blir mer avancerad och det har pratats länge om kylskåpen som ska säga till när de behöver fyllas på, men just det tror jag inte på. Däremot kan vi redan idag vara på semester och styra belysning och larm därifrån, så att det ser bebott ut även fast vi inte är hemma. Att ungdomar inte tittar på tv på samma sätt som idag gör såklart att tv:n inte får en central plats i hemmet på samma sätt som tidigare. När Hur kan vi få ännu mer trivsamma bostadsområden? – Alla vill ju ha bra service, gym, förråd, takterass eller lägenhet att låna för svärmor när hon kommer på besök, och det händer att det ritas in såna lägenheter och att det funkar. Men för att hamna rätt tycker jag bostadsbolagen borde bjuda in ännu mer till workshops i planeringen, och inte bara ta med invånare utan även ta med andra grupper i samhället, politiker, arkitekter, samhällsplanerare. Man skulle få supermycket bra input. 45 TRENDER & INREDNING Maxi – hos Carina på Tvärvägen UNDER FLERA ÅR BODDE CARINA Nilsson i en stor trea på Tvärvägen. När det var dags för renovering valde hon Mini-alternativet, eftersom hon bor ensam och inte hade råd med högre hyra. Men via SigtunaHem fick hon reda på att det var möjligt att byta trean mot en tvåa. Och då var valet enkelt. Det blev en Maxi-renovering, det vill säga en helt nyrenoverad lägenhet, från topp till tå. Nytt golv, nya tapeter och ny målning, nya lister, nytt kök och badrum. – Jag fick välja alla tapeter själv, bänkskiva och golv i köket och kakel och klinker i badrummet. Jag var och tittade i visningslägenheten innan jag skulle välja, och föll för 46 sovrumstapeten där. Den är väldigt blommig, men fin och jag är faktiskt nöjd med alla mina val, säger Carina. – Det är fantastiskt. I helgen var jag och barnbarnen här ute och planterade blommor. Det är härligt. ATT FLYTTA TILL ANNAT OMRÅDE var inte ett alternativ för Carina. Hon ville gärna bo kvar och övriga familjen, tre vuxna barn, två barnbarn samt mamma, bor alla i Märsta. – Jag är från Märsta och trivs här. Att flytta känns som att riskera att byta ned sig. Det är lugnt och trevligt här och jag har en kompis som bor i närheten, säger hon. CARINA STORTRIVS I SIN NYA LÄGENHET, där väggarna pryds av målningar som gjorts av hennes mamma Harriette Andersson, numera pensionär som håller kurser i målning. Själv målar Carina mest på glas, ljuslyktor och skålar. I ett hörn i vardagsrummet står också en stor fågelbur som är hem för nymfparakiterna Robin och Kotten, och i ett annat hörn ett akvarium med färgglada fiskar. Att få med sig fåglar och fiskar var Carinas enda oro inför evakueringen, då hon I SAMBAND MED FLYTTEN från trean till tvåan blev hon också med uteplats. TRENDER & INREDNING Carina Nilsson bytte sin trea mot en tvåa och hade därmed råd att Maxi-renovera lägenheten. ”Det blev super, super bra”, säger hon. var tvungen att flytta ut från sin gamla lägenhet i väntan på att få flytta in i den nya. Men även det gick bra, liksom återflytten. Under renoveringstiden hade alla hennes möbler magasinerats. – Men allt fanns på plats här i den nya lägenheten när jag skulle flytta in och inget hade gått sönder. Jag fick jättebra hjälp av flyttfirman, men jag hade kanske önskat lite mer information från SigtunaHem under renoveringstiden även om jag blivit väldigt väl bemött av projektledaren Stefan som alltid svarat på mina frågor. Och när jag kom in i lägenheten första gången kändes det verkligen jättebra och jättemysigt, säger Carina. CARINA NILSSON Bor: Tvärvägen, Märsta, 2 rum och kök Renovering: Maxi Hyra: cirka 6 000 kr inkl. parkering. Familj: tre barn, två barnbarn, alla bor i Märsta. Jobbar som: arbetsledare på ett städbolag. Fritid: familjen, målning, trädgård samt nymfparakiterna Robin och kotten, och ett akvarium med fiskar. 47 TRENDER & INREDNING Rama in stenläggningen med träplankor. Det är ett snabbt och enkelt sätt att lyfta uteplatsen. Köp några meter träplank, gräv en ränna runt stenläggningen och lägg ned plankorna. Låt färgerna flöda på uteplatsen 48 Ordna enkel belysning med lätta rislampor som drivs med solceller. Kan limmas i taket eller enkelt skruvas fast. Fler lampor i olika nyanser och storlekar ger ett levande intryck. Lätta, klassiska möbler som enkelt går att flytta, fälla ihop och ställa undan när vädret ändras. Enkla, klassiska möbler, lätta att flytta. Runda, luftiga rislampor som tänds av solen. Med små medel kan du göra uteplatsen till ett levande och ljust uterum. SigtunaHems trädgårdsdesigner Daniel Terblanche har gjort i ordning en uteplats vid en av SigtunaHems visningslägenheter på Västra Bangatan. Här får du Daniels tips för att få uteplatsen i form till sommaren. TRENDER & INREDNING Odla din egen mat i planteringslådor – sallad, tomater, jordgubbar eller paprika. Blanda upp med färgrika blommor, som till exempel solrosor. Pallkragen är målad med träfärg för att rama in även planteringslådorna. Ovan t.h.: Sätt trälister runt rabatterna, och låt former och färger på växterna variera. Här ses bollformade små buskar blandade med vita blommor. ” Färgvalet: rött, blått, grönt och turkost är vackert till sommaren. ” För att undvika att uteplatsen blir ett lager – fixa smart förvaring i en vit sittbänk med vackra, mjuka kuddar ovanpå. Utrymmet i bänken kan användas för källsortering eller förvaring. 49 TRENDER & INREDNING Enkel billig, trätrall ger golvet ett lyft och får balkongen att kännas varmare och mer bebodd. Palmer och flerbladiga gröna växter bidrar till lummigheten och känslan av ett grönt uterum. Använd en hylla med förvaringsdel – då kan du utnyttja även väggarna för förvaring och odlingar. Odla i liten skala på balkongen Använd väggarna för att få plats med det du vill på balkongen. En hylla med förvaringsdel funkar fint för en mini-odling i pappersmuggar. Kanske har du en liten balkong som lätt blir belamrad med massa bråte? Med några enkla knep från SigtunaHems inredningsdesigner Daniel Terblanche får du en fin, funktionell balkong som du kan njuta av hela sommaren. Vill du veta var inredning och växter till uteplatsen och balkongen är inhandlade och vad de kostar, hör av dig till daniel. [email protected]. Oavsett hur liten balkong du har kan du enkelt odla växter i små pappmuggar: lägg frön i en bit torv, plantera i större kruka när skotten tar fart. 50 TRENDER & INREDNING Använd små, smidiga möbler som du lätt kan fälla ihop och ställa undan. Då blir känslan på balkongen luftig och inte trång. Bestäm dig för några färger du vill använda, och låt dem återkomma i de olika detaljerna. 51 KULTUR & FRITID 52 KULTUR & FRITID Anne Berglund, bibliotekarie och samhällsvägledare på Mimers källa: Välkommen till Mimers källa! Biblioteket, Valstasatsningen och ett nytt medborgarkontor – allt finns numera samlat i en ny gemensam lokal i Valsta centrum. Namnet är Mimers källa. INVIGNINGEN SKEDDE I DECEMBER och sedan dess har det varit full fart. Och utbudet av service är stort; här finns det nya biblioteket som också fungerar som skolbibliotek, här hålls föreläsningar, kurser och studiecirklar och på medborgarkontoret kan de boende i kommunen få svar på frågor om samhällets service. Frågorna kan handla om vad Försäkringskassan gör, hur dagiskön fungerar, vilka skolor som finns i kommunen eller hur det går till att bli svensk medborgare. Anne Berglund är bibliotekarie och samhällsvägledare på Mimers källa. – Vi ska kunna guida medborgarna vidare och berätta var de kan hitta rätt blanketter eller vart de ska vända sig för att få mer information. Men det kan också vara sådana saker som att man inte kan använda en dator och behöver få hjälp att fylla i ett formulär, säger hon. PÅ MIMERS KÄLLA finns även lokaler att hyra, och under den korta tid som gått sedan invigningen har här hållits både bröllop och dop. De seminarier som hittills genomförts har lockat stor publik, tros vitt skilda ämnen som ”att leva med epilepsi” och ”Steninges och Valstas historia”. Konferensrummen är efterfrågade och många elever använder lokalen för läxläsning. – Vi har jättefina ljusa lokaler och vi finns i centrum, så det är mycket folk hela tiden. Det ska gå att komma hit och låna en bok eller bara ta en kopp kaffe och prata lite, eller hitta en tyst vrå för att plugga. Vi vill ju vara det öppna vardagsrummet för alla, säger Anne Berglund. MEN ÄN SÅ LÄNGE ÄR MIMERS KÄLLA bara i början av sin utveckling. Utbyggnaden är inte helt klar och under sommaren kommer det skapas en aktivitetsavdelning MIMERS KÄLLA PLATS: Valsta Centrum INNEHÅLLER: Bibliotek, medborgarkontor och programverksamhet med till exempel kurser och föreläsningar. Lokaler att hyra. ÖPPET: Måndag–fredag kl. 10–19, lördagar kl. 10–15. Ibland erbjuds aktiviteter även utanför öppettiderna. för både vuxna och barn, där även barn- och ungdomslitteraturen ska finnas. – Vi försöker också fånga upp de önskemål som besökarna har. Till exempel har många efterfrågat hjälp med läxläsning, så nu kommer vi att erbjuda det. Vi ska fortsätta lära av varandra och av våra besökare, så man kan använda oss på bästa sätt, säger hon. 53 KULTUR & FRITID Ted Hesselbom, museichef. ” Att Sigtuna museum är till för alla ska synas i stort som smått ” Nytt Sigtuna museum – till för alla Ett museum till för alla – där många perspektiv får plats och där olikheter berikar varandra. Det är ambitionen när Sigtuna museum öppnas för allmänheten igen. I NÄSTAN TVÅ ÅR har Sigtuna museum varit stängt för renovering, och när det nu öppnar igen har hela byggnaden fått en rejäl ansiktslyftning. Ted Hesselbom är museichef. – Nu kan man röra sig i hela museet med rullstol och vi har ny modern teknik. Och med det nya magasinet i Til har vi fått mycket mer utrymme. Arenan som är öppen för allmänheten har blivit dubbelt så stor, säger han. ATT SIGTUNA MUSEUM är till för alla ska synas i stort som smått. En viktig symbolhandling är att flagga på alla minoritetsdagar, och minst lika viktigt är att kunna attrahera såväl nysvenskar som erfarna arkeologer och anpassa utställningarnas språk och uttryck för målgrupper med olika kunskapsnivåer. Att vara ett öppet och nyfiket museum handlar också om att se historien ur nya per- 54 spektiv, och förstå att det inte finns endast en objektiv sanning om vår historia, utan en mängd olika tolkningar. Att två kvinnor i en grav skulle kunna vara lesbiska föresvävade inte arkeologer på 1800-talet. Idag är det en vanligare teori. Men vem vet vad som är rätt tolkning? –Vi måste våga se att våra tolkningar är en del av en tidsanda, och att historiska tolkningar och våra samtida tolkningar kan vara lika fel, eller lika rätt. DET NYA MUSEETS BASUTSTÄLLNING ska handla om hela Sigtuna och alla tidsepoker – inte bara om Sigtunas storhetstider, utan även om tider av lågkonjunktur och andra mindre omtalade historiska skeenden. Ted Hesselbom nämner som exempel den utredning som nu pågår om en massgrav som hittats i Sigtuna, en grav vars gränser flyttats KULTUR & FRITID Hela museet kan nu utnyttjas och arenan som är öppen för allmänheten har blivit dubbelt så. över tid. Först låg graven utanför kyrkogården, sedan flyttades kyrkogårdens gränser så att graven innefattades. – Vi har många invånare som kommer från länder där det råder krig och där det skapats massgravar. Här har vi en liknande grav från 1000-talet. Kanske var det här människor som inte ville bli kristna? Och varför flyttades gränserna? Att kunna berätta den här historien och samtidigt bidra i samhällsdebatten, ja, då blir det optimalt. BASUTSTÄLLNINGEN KOMMER att skapas under två års tid, med hjälp av en mängd olika referensgrupper. – Det kan bli komplicerat och vi kommer att behöva hjälp att välja och välja bort. Därför jobbar vi mycket med referensgrupper, där alla som vill får vara med. Vi vill ha så mycket delaktighet som möjligt och kom- mer ha olika expertgrupper, forskargrupper, barngrupper och minoritetsgrupper med i arbetet, säger Ted Hesselbom. SIGTUNA MUSEUM ADRESS: Stora Nygatan 55 i Sigtuna På museet finns en unik samling med arkeologiska fynd från Sigtuna stads historia. Till museet hör också Sigtuna Rådhus från 1700-talet, Lundströmska gården från 1800-talet samt Borgmästargården från 1900-talet. INVIGNINGSUTSTÄLLNING: Trä – tiden är ingenting. 1000 år av arkeologi, konst, kulturarv och design. 55 KULTUR & FRITID Emma Sandell och Pala Wahab har satt hamburgaren på kartan i Märsta. RUSNING TILL BURGER BISTRON Närproducerat, hemmagjort och fyra hamburgare på menyn. Det fanns de som tvivlade på idén när Burger Bistron öppnade för knappt ett år sedan. Men konceptet är en succé och gästerna kommer långväga ifrån. PALA WAHAB OCH HANS KOMPIS Alexander tyckte att det saknades ett riktigt bra hamburgerställe i Märsta där de är uppvuxna. De längtade efter hamburgare gjorda på bra, närproducerade råvaror, utan inslag av halvfabrikat. Sagt och gjort. Idén om Burger Bistron var född. – Det var en chansning. Vi öppnade i juli förra året och hade en vecka på oss att testa recept. Så vi bjöd in alla våra kompisar och lagade hamburgare till dem för att se vad som funkade, säger Pala. 56 DEN ENDA MARKNADSFÖRING de gjorde var via sociala medier och kompisar, men ganska snabbt efter att de öppnat fick de byta köttleverantör, eftersom bonden de samarbetade med i Norrtälje inte kunde leverera så mycket kött som de behövde. Det kom helt enkelt fler kunder än beräknat. Emma Sandell jobbar i servisen och var med från början. Tanken var att hon skulle jobba tre dagar i veckan och vid behov. – Men det blev heltid direkt, och nu har vi anställt fler, säger hon och skrattar. KULTUR & FRITID EMMAS BURGARE Närproducerad högrev (70 procent) och oxbringa (30 procent) från närmast möjliga gård Bröd från RC Chocolat eller hemmagjort hamburgerbröd Cheddarost 1 skiva Pala Wahab lagar veckans burgare, med majonnäsgurka och potatismos. Hemmagjord hamburgardressing (recept nedan) Hemmagjord majonnäsgurka (blanda gurkstavar eller riven gurka i majonnäs) Sallad I DAG ÄR DE TOTALT FEM SOM JOBBAR på rullande schema, och de serverar i genomsnitt 100 hamburgare om dagen. Det går att köpa hem take-away, men det går inte att boka bord och det har hänt att gästerna fått vänta när personalen helt enkelt inte hunnit med. Men stämningen är ändå bra, menar Emma. – Jag tror de flesta känner att vi som jobbar här tycker att det är jättekul. Och är det någon som fått vänta en stund brukar de ändå säga att det var värt det, eftersom de tycker att det är så sjukt gott, säger hon och Pala fortsätter: – Det är det som är så motiverande, att hela tiden få höra att de som kommer hit tycker att det är så gott. de själva på plats, och nyligen fick de även möjlighet att bli en av få franchisetagare i Sverige för glassmärket Ben & Jerrys, vars produkter är Fairtrade-märkta. Idag har Burger Bistron många stammisar, men också många gäster från grannkommunerna och från Stockholm. De får ofta höra önskemål om att de borde öppna fler restauranger. Det pratas om hamburgarna på bloggar och hamburgerforum. – Vi hade till och med en gäst som sa att han hade hört talas om oss i London, säger Emma. FAKTA BURGER BISTRO Adress: Stationsgatan 1, Märsta SMAKEN ÄR VIKTIGAST, och därför är även hamburgerbrödet närproducerat. Varje morgon levereras färskt, specialbakat bröd från RC Chocolat i Sigtuna. Dressingen gör Meny: Tre hamburgare på menyn + veckans burgare som varieras. Hemmagjort potatismos (potatis, mjölk, smör, salt, vitpeppar) Rostad lök DRESSING Majonnäs Ketchup Senap Cayennpeppar Paprikapulver Lökpulver Vitlökspulver Ananasjuice Inlagd gurka MILKSHAKE 150 ml mjölk 2 1/2 kula glass (på bild, Ben & Jerrys Cherry Garcia) Blanda i mixer i 7 sekunder. 57 ÅKES STRÖVTÅG Vykortsmotiv från Sigtuna ”Här är skönt och vackert, men nog kan man längta efter kossor o. kalvar. Höns finns här tydligen, för tuppen gal om mornarna.” Så skriver en ung turist i Sigtuna hem till familjen. Året är 1944. Portot på vykortet är 10 öre. Det är sommar och vackert väder. Den lilla sommarstaden känns behaglig. Men inte är det som hemma på gården, även om här finns några höns och tuppar i gränderna. ”Framtiden och det förgångna kunna i småstadens idylliska inramning mötas vackert och meningsfullt. Eller vad sägs exempelvis om internatskolornas muntra och gälla pojkröster ekande mot ruinkyrkornas gamla grå försvarstorn i det lilla förträffliga Sigtuna”. av Åke Ekdahl SIGTUNABESÖKARNA VALDE sina vykortsmotiv från Sigtuna med omsorg. Kyrkoruinerna var populärast. Därefter följde Sigtunastiftelsens maffiga byggnader för Hum och Lekmannaskolan, särskilt populära vykort bland alla dem som studerade där. Vyer från Stora gatan, torget med rådhuset, Mariakyrkan, Malmgatan och Stadshotellet valdes ur många olika vinklar. UNGA GERTRUD, som skickade vykortet, och Ludvig Richnau på pensionat Sandsborg eller Sigtunastiftelsen, vandrarhemmet eller på Stadshotellet som öppnat 1909. var inte den enda Sigtunaturisten under förra seklet som kände behag av att besöka Sigtuna. I Glimtens Strövtåg har vi gått igenom 500 gamla vykort med Sigtunamotiv där turister lovsjungit och prisat Sigtuna under åren 1902 till 1960*. Det var då turismen tog fart, när vanligt folk fick råd att resa också för rena nöjet att upptäcka något spännande. Inte bara till kurorter och hälsobad för de välbesuttna. ner med sitt Sigtunabesök. Många sökte sig till internatläroverken och andra institutioner för utbildning och konferenser som byggdes på Sigtunas många kullar. Där fanns Sigtunaskolan för enbart pojkar och Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk för båda könen. DE KOM MED TÅG TILL MÄRSTA och tog ÄLDSTA SKOLAN VAR Sigtunastiftelsens SENARE BESÖKARE HADE ANDRA ambitio- I GAMMALDAGS SKRIVSTIL förmedlades hälsningar till nära och kära, ibland kortfattat när skrivförmågan tröt, andra gånger utförligt som små reseberättelser. ”VI ÄR I STORA VÄRLDSSTADEN SIGTUNA” den anslutande ”tobaksbussen” med rökupé till Stora torget i Sigtuna, de cyklade på milslånga turer när svenska folket fick sin första lagstadgade semester i 12 dagar sommaren 1938, de vandrade långt med Sigtuna som mål för en upplevelse som de längtat efter. DE RESTE I SPÅREN PÅ DE PILGRIMER som redan under medeltiden vallfärdade till S:t Olofs kyrka och som kanske övernattade i pilgrimsstugan. En timrad pilgrimsstuga låg kvar vid S:t Pers kyrkoruin ända in i vår tid. En husmodersförening från Uppsala kom med 26 deltagare i fem bilar 1930 för att gå på kurs. Men det var först på 1950-talet som bilturisterna blev vanliga. Under krigsåren gjorde de flesta sin Sigtunaresa på cykel. Några tog in hos Nanna Lindgren folkhögskola och 1922 grundades Svenska kyrkans lekmannaskola. Under de följande decennierna tillkom fler inrättningar för utbildning och vård. Eldsjälen bakom Sigtunastiftelsen 1917 var Stockholmsbiskopen Manfred Björkquist som fick en gata genom Sigtuna uppkallad efter sig när han dog 1985. TURISTERNA, SOM KOM PÅ upptäcktsfärd, kikade nyfiket på de pittoreska gränderna, det söta lilla rådhuset från 1700-talet, de tusenåriga och spännande kyrkoruinerna. De förvånades över Sigtunas alla vikingatida runstenar och kungliga historia. År 1935, när Svenska turistföreningen fyllde 50 år, skrev författaren Sigfrid Siwertz om småstadens charm och möjligheter: skriver en värnpliktig soldat lite ironiskt 1910. Men vanligare var det ymniga ordflödet av förtjusning. Besökarna gillade entydigt vad de såg. ”Den illustra lärdomsstaden”, ”den idylliska staden”, ”en förtjusande idyll som påminner om Visby med sina ruiner”, ”den goda staden Sigtuna”, ”Drakes vackra trädgård”, ”den gamla staden”, är några exempel under 60 års vykortsförfattande. Ett vykort daterat annandag pingst 1925 hade en hänförd hälsning, ”utfärd till Sigtuna. Så ljuvligt täpporna är fyllda av blommande äppelträd och syren”. År 1910 skrev en ung dam till sin väninna ”var på dansbanan för en stilla vals, ska dit ikväll igen”. En annan ung kvinna berättar att hon ”flirtat med portiern på Statt” för att få någonstans att bo. Ett kort meddelande 1945 löd: ”ring mig, numret är Sigtuna 96”. *Vykorten är insamlade av Sigtunabon Martin Karlsson. 58 ÅKES STRÖVTÅG Turisterna i Sigtuna år 1910 såg rådhuset så här. Draghästar betade av gräset på Stora torget. Träden framför rådhuset vållade problem. Här huserade stadens magistrat och rådhusrätt med två finkor, en för vardera könet. Lindarna på Stora torget framför 1700-talshusen orsakade en segsliten strid på 1950-talet. Rådhusrestaurangen intill Rådhuset revs 1956 trots protester. Här fanns på 1930-talet också ett populärt ölkafé. Huset användes också tidvis som skola, sinnessjukhus och flyktingförläggning under andra världskriget. 59 ÅKES STRÖVTÅG Under tidigt 1900-tal kom turisterna med tåg till Märsta och därifrån med den så kallade ”tobaksbussen som hade särskild rökkupé. De första bilturisterna sågs på 1930-talet på Stora gatan. Den turistande husmodersföreningen drack kaffe på Stadshotellet. Tjugosex glada damer i fem bilar på utflykt på 1930-talet. En av eleverna i Sigutna berättar om livet på en internatskola 1943. 60 ÅKES STRÖVTÅG Stora gatan, som haft samma läge sedan stadens byggdes för tusen år sedan, blev ett turiststråk. Här är hörnet vid Lilla torget där Systembolaget ligger idag. Kallbadhuset nedanför Laurentii gränd och Drakegården byggdes 1923 och revs 1941. Entré 10 öre för både damer och herrar. Klosterkyrkan från 1200-talet, Mariakyrkan, fotograferad från Kvarnberget och dåvarande Sigtunaskolan. I bakgrunden ses Klockbacken och Sockenstugan. Vita villan eller Stadshuset, denna märkliga byggnad från 1880 skapades av en arkitekt med stora drömmar efter en resa till Argentina. Här blev senare sjukhem och därpå lokal för dåvarande Sigtuna stads styrande drätselkammare. Höga utsiktspunkter var populärt bland det tidiga 1900-talets turister. Här ses Stadshotellet och Lilla torget. 61 ÅKES STRÖVTÅG I november 1906 skriver signaturen EG och berättar att här är hennes bostad framför S:t Pers ruin. Kanske blir det ingen resa för avsändaren denna gång eftersom isen kanske lägger sig på Sigtunafjärden. S:t Pers ruin efter gamla biskopskyrkan från 1100-talet är kanske det populäraste motivet som turisterna vill förmedla från sina Sigtunabesök under det tidiga 1900-talet. Den 24 mars 1928 var en härlig vårdag när denna turist vandrade fyra mil från Tureberg till Sigtuna. Skicka ett vykort du med! I detta nummer av Glimten får du två vykort med fina motiv över Nya Valsta. Skicka en härlig sommarhälning till någon du gillar. 62 SIGTUNA KULTURFÖRENING Vem är det som städar, undrar Karen Salmose i sin artikel om ett renligare hem. Ett renligare hem – vem städar? Att städa har kommit på mode. I tidningar, och även i det här numret av Glimten, ges tips om hur man gör och vilka medel man använder. I TV tävlar både män och kvinnor i städning, bäst är den som gör rätt och som städar fort. Det går ganska bra att städa i dagens läge när man har tillgång till nya tekniska hjälpmedel, som till exempel en motordriven fönsterputsare. Den gjorde mina fönster rena på nolltid utan något som helst efterarbete och då blir det tid över för en kopp kaffe. Men vem är det som städar? Annat var det förr. av Karen Salmose I BÖRJAN PÅ 50-TALET FANNS inga revolu- tionerande hjälpmedel. Som hemmafru med två små pojkar blev det handtvätt. Bostaden var liten och hade kakelugn. Att hålla ett sådant hem rent och snyggt var tungt och särskild mycken hjälp fick man inte av den äkte hälften. Det förväntade man sig heller inte. Hemarbete var inte manligt. Han skulle som regel helst komma hem till ett rent och prydligt hem med välartade barn. Ja, barnen skulle helst inte spilla på sig. Min hemmafru- tillvaro var inte olik andras, men den blev för egen del ganska kort. ATT HÅLLA RENT, laga god mat, baka och sköta barn var precis lika viktigt för en ensamstående mamma med förvärvsarbete. Jag fortsatte städa och gno och så gjorde nog de flesta av oss kvinnor. Vi blev dubbelarbetande, men städningen satt i ryggmärgen. Arvet gick från mor till dotter. Min mor, som hade förlorat två småsyskon i spanska sjukan, var rädd för sjukdomar och blev extremt renlig av sig. Att hålla rent och snyggt gjorde dig också till en ärbar och redig kvinna. MINST TVÅ GÅNGER OM ÅRET skulle det storstädas. Då skurades, putsades och luftades det. Mattor, gardiner, filtar och täcken tvättades. Särskilt fint skulle det vara när långväga gäster kom. Jag minns från mitt föräldrahem, när vi ett år före andra världs- 63 SIGTUNA KULTURFÖRENING Författaren Kristina Sandberg har i sin trilogi om hemmafrun Maj på ett tydligt sätt beskrivit husmors renlighet på 40- och 50-talet. Foto: Pressbild Nordstedts förlag ” I dagens samhälle, när det flesta kvinnor arbetar u krigets utbrott, fick besök av min moster och familj från Amerika. Det var något väldigt stort, så då fick vårt hem genomgå ett renlighetsbad. Mycket av min mors städmani bar jag länge med mig och storstädning två gångar per år är fortfarande ett måste även för hennes dotter. I LITTERATUREN utelämnades sällan städ- ningen. Författaren Kristina Sandberg har i sin trilogi om hemmafrun Maj på ett tydligt sätt beskrivit husmors renlighet. När Maj för första gången skall träffa sin blivande måg ”…blir det liksom extra fart på städningen. Maj jobbar hela dagen med våningen, dam- 64 mar, blankar, dammsuger och torkar parketten och köksgolvmattan…, snyggar till på toa, byter smutsskårade tvålbitar mot nya… när han gått hem ska hon lägga dit de gamla igen…” (Liv till varje pris s 459) Det gällde att göra ett gott intryck på en eventuell ny släkting. Maj levde i 1940–50-talets tankar kring hygien, städning och kvinnlighet och hade fullt upp med det. Hon kom aldrig att delta i den feministiska kampen. Enligt den amerikanska författaren Betty Friedan var hemmafrun fångad i ett slags koncentrationsläger. Hon skulle vara till lags och ständigt uppassande. Under 60-talet började hemmafruns liv sättas i fokus. Karin Mannheimer berättade 1969 i sin Rapport om hemmafrun Margot, som i mer än 15 år hade arbetat hemma utan lön och sedan på ålderns höst blivit lurad på stora delar av sin pension. PÅ 70-TALET BÖRJADE FEMINISMEN MÄNNEN HADE TIDIGARE lätt för att ned- värdera det där hemma och det var otänkbart med deras hjälp i de husliga göromålen. genom Grupp 8 ta form. Städning var inte värderat och ändå var det ett av de tyngsta arbeten en människa kan ha, säger Ebba Witt SIGTUNA KULTURFÖRENING På 70-talet var flera kvinnor ute i arbetslivet, fick egna pengar och krävde rättvisa. Nu ställdes större krav på männen, skriver Ebba Witt Brattstörm i sin bok ”Stå i Bredd”. Foto: Pressbild Nordstedts förlag ” utanför hemmet, får de ändå ofta ta sig an hemarbetet. Brattström i sin senaste bok ”Stå i bredd”. Flera kvinnor var nu ute i arbetslivet, fick egna pengar och krävde rättvisa. Nu ställdes större krav på männen. På teatern och i litteraturen satte det sina spår bland annat hos Maja Eklöf, som i sin bok ”Rapport från en skurhink” på ett mycket realistiskt sätt beskrev sitt tunga arbetsliv som städerska. Att både städa hemma och borta var inget nytt, men nu hade det blivit ett yrke och kallades lokalvårdare. Kanske passande med tanke på att hemmafruarna vårdade ömt sakerna i hemmet till glädje för eftervärlden. MEN SAMHÄLLET FÖRÄNDRAS och det tar sig uttryck i vår vardag. I dagens samhälle, när de flesta kvinnor arbetar utanför hemmet, får de ändå ofta ta sig an hemarbetet, även om männen i den yngre generationen inte är helt ovilliga att gripa till skurborsten. Några tar hjälp av RUT, men trenden att estetisera, som nu sker i det privata genom magasin, tidningar och TV med visning av läckra, vita och sparsmakade hem kan ge kvinnor skuldkänslor över den egna sjabbigheten (DN). Inget får ligga framme, allt stuvas in i garderober. Blankt och tjusigt skall det vara. Kan den trenden ge männen en kick, så de får lust att städa när prylarna blir färre och tekniken bättre. ATT STÄDA BEHÖVER INTE alltid vara trist. När skådespelaren Ingrid Bergman spelade in sina filmer i Italien blev städningen hennes bästa avkoppling efter en lång och stressig filminspelning. Och hur skönt är det inte att efter avslutad städning kunna sätta sig ner i ett rent och väldoftande hem och ta sig en kopp kaffe. 65 SIGTUNA KULTURFÖRENING Toni Graalheim en tänkande konstnär Toni Graalheim är konstnären som fokuserar på sitt inre liv och skapar konst av det. Han har prövat på mycket i livet, men längtade alltid tillbaka efter något, som han fann i det andliga. Han påverkades av mysticism, utbildade sig till homeopat med egen mottagning, gick Konstfack och blev slutligen bildlärare. För Toni var aldrig själva målet det viktigaste i livet, utan processen på vägen dit. av Karen Salmose TONI GRAALHEIM FÖDDES 1952 i en traditionell arbetarfamilj i Motala. Modern var hemmafru och bra på hantverk. Hon dog tidigt i cancer. Fadern, som var telearbetare, var länge sjuk och gick bort i en yrkessjukdom. Hans yngre bror har både en musikalisk och konstnärlig ådra. – Jag klinkar gärna på gitarr men på gehör, säger Toni, jag når aldrig upp till min brors nivå. Det musikaliska ligger i släkten. 17 ÅR GAMMAL LÄMNADE TONI Motala och började estetisk linje på Folkhögskolan i Skinnskatteberg. Det var också där han träffade sin fru. De fick två barn och flyttade till Göteborg. – Där försökte jag anpassa mig, säger Toni. Jag ville gå på Konstfack, men 66 började aldrig på grund av att den var så politiserad. I stället gick jag en ettårig konstutbildning och målade och tecknade under tiden. – I det revolutionära 70-talet jobbade jag med bild på dagarna, endast avbruten av långa möten och målade på nätterna. Sedan kom jag att tillhöra ett gäng, som kallade sig ”Alingsåsgruppen”. Vi arbetade med ett kommunistiskt förlag. Med den gruppen ställde jag även ut i Göteborg. TONI BLEV TIDIGT VEGETARIAN av andliga skäl för att han inte ville medverka till att döda djur. Han målade och hade tillfälliga jobb som städare och fabriksarbetare och levde ett hippieliv. 1971 ställde Toni ut i ”Unga målare i Västmanland” i Västerås. SOM DEN SÖKANDE MÄNNISKA TONI var kom han in i andlighet. Den fanns också i hemmet. Föräldrarna var spiritister. Det påverkade både Toni och hans bror. – Jag längtade efter Gud Jag mötte en grupp människor som hade samma längtan och fick svar på mina frågor. Indisk ayurveda var ett område som intresserade mig. Det var som att hitta hem. TONI UTBILDADE SIG TILL HOMEOPAT och polaritetsterapeut, hade en egen mottagning tillsammans med en kollega. Han hade skaffat sig vissa erfarenheter från ett sommarjobb på mentalsjukhus som mycket ung. Där kunde det gå väldigt våldsamt till. – Jag skilde mig, träffade en ny kvinna och flyttade till Hälsingland. Hon jobbade SIGTUNA KULTURFÖRENING Ovan: Liv och lust målad med olja på duk. T.v.: ... som att skala en lök målad med tusch/ akvarell på papper. med grafisk formgivning. Jag höll på med hantverk, snidade och reparerade huset. Vi fick tre barn. – Mitt familjeliv har väl inte varit så lyckat. Jag har avverkat två äktenskap men har fem fina barn med konstnärliga anlag och bor numera i en bostadsrätt tillsammans med en gammal katt. Har nära till skogen, lugnt område och har bra grannar, men är ändå sugen på att flytta ut på landet, säger Toni. 1996 BÖRJADE TONI PÅ KONSTFACK – bildlärarutbildningen. Det blev att pendla i tre år. Sedan blev det flytt till jobb som bildlärare i Sigtuna och hans fru började plugga grafisk design, som hon blev mycket duktig i. – Rent mentalt öppnade tiden på Konstfack en ny väg för mig, säger Toni, och det märktes inte minst i min konst. Jag gillar det som utmanar och fascinerades av insekter, som jag målade. Tekniken att måla i olja lärde jag mig själv och jag anser inte att det är så viktigt att hålla mig till en stil. Det jag gör kommer inifrån, sett genom mina ögon. het på 60–70-talen påverkade mig mycket och fick mig att ifrågasätta min manlighet. Jag ville inte vara den där mannen jag såg i samhället. TONIS FÖREBILD ÄR ROY FRIBERG, teck- nare och teaterdekoratör på stora format i grafit/ blyerts framsuddade med suddgummi på tandläkarborr. Mycket suggestiva och starka bilder!!! TONI FASCINERAS OCKSÅ AV NATUREN. Han går mycket i skogen, badar gärna på vintern och tolkar allt han ser. Den andliga världen anser han finns mitt ibland oss. Numera betraktar han sig själv som en naturlig ockult människa. – Jag söker också kvinnligheten hos mig själv, säger Toni. Grupp 8:s kamp för jämlik- TRE SEPARATA UTSTÄLLNINGAR har Toni haft och ingått i flera samlingsutställningar som till exempel Edsvikens och KONST NU, där han två gånger har vunnit silvermedaljer för sina målningar. Toni är sedan flera år medlem i Sigtuna Kulturförening. 67 SIGTUNA KULTURFÖRENING MÖTEN MED KÄNDA FÖRFATTARE Jag började rensa i mina bokhyllor och hela mitt författarliv med möten, seminarier, skrivarkurser, författarförbundets stämmor ramlade över mej, minnen och åter minnen av Katarina Torfason NOVELLER, en tunn liten bok, av Jan Fridegård med dedikation av författaren fann jag i bokhyllan. Det var år 1964 på Nordens folkhögskola Biskops-Arnö, som han föreläste för oss elever. Han berättade om spiritismen som han var mycket engagerad i. Erling Torfason, elev från Island, som sedermera blev min make, berättade om det han visste om spiritismen, som var välkänd på Island. Just nu kommer jag inte ihåg samtalet utan jag var mest hänförd över Jan Fridegårds resliga gestalt och djupa röst och att vi fick sitta och samtala med honom vid samma matbord. SARA LIDMAN träffade jag på en toalett på ett seminarium i Vörå, Finland. När vi tvättade våra händer så säger jag till henne: att jag hoppas hon stampar med eftertryck på golvet när hon säger något viktigt som hon brukar göra. Då skrattade hon och sa; ja men då har du hört mej förr. Ja, sa jag och jag kan höra dej hur många gånger som helst. Då log hon mot mej när vi torkade händerna. NOBELPRISTAGAREN Tomas Tranströmer var min gästlärare på Uppsala universitet. Jag fick en utskällning, inte av Tomas Tranströmer, utan av en annan elev som hade ordnat ett elevmöte och jag kunde inte med, eftersom jag var ensamstående med barn. Jag sa: Jag är här nu. Ett skratt i rummet och Tomas rara leende förstärkte den stunden och när vi senare har träffats på poesiaftnar har han hälsat glatt och igenkännande. EN ANNAN NOBELPRISTAGATE Josif Brodskij var i Stockholm på Moderna Museet 19 mars 1978. Jag köpte hans diktsamling och fick hans dedikation., helt oläslig, stora bokstäver som fyllde hela sidan. Magiskt. Diktsamlingen heter ”Oas i öknen” och var utgiven av FIBs lyrikklubb. 68 JAG KYSSTE BJÖRN RANELID i en foajé och deckarförfattaren Kjell E. Genberg under en björk, men till dessa båda herrar får jag återkomma vid ett senare tillfälle. DEN FÖRFATTARE, som har satt mest avtryck i mitt diktande är Helmer Grundström därför vill jag berätta om honom. HELMER GRUNDSTRÖM är död sen länge. Jag träffade honom på 80-talet på en författarstämma och vi fick bra kontakt. Det blev en kort och vänlig vänskap. Jag hade debuterat 1979 med boken ”Bröllopet” och han dedikerade i sin bok, ”De vitnande benen på Gallo fjäll” till mej. Helmer blev så förtjust över mina två LL-böcker ”Bröllopet” och ”Flickan och mästaren” att han köpte 10 exemplar och gick och sålde dem i Gamla stan, där han fått ett litet tillhåll från Kulturförvaltningen i Stockholm. Helmer Grundström var illa sedd i sin hemkommun Dorotea och i synnerhet i sin hemby Svanabyn där han föddes. Efter att han utkommit med ”Gallo fjäll” där han dissekerar människan, folket i byarna, men framför allt sej själv, sågades han längs med fotknölarna av både folket och kritikerna och flydde till Stockholm där han hade sina själsfränder. Han var feminist innan ordet stakades ut. Han var fredsaktivist och skrev mot krigets och fattigdomens fördärv. Han värnade om miljön Helmer Grundström; Läs hans dikter, det ljuder en sällsam klang över myr och mo. Han är en stor lyriker med sina till synes enkla ord men djupa innebörd. Jag blir alltid lugn och säll när jag läser honom i dag. Katarina Torfason SIGTUNA KULTURFÖRENING SOMMARPROGRAM 2015 JUNI Lördag 6 juni VALSTADAGEN vid Vattentornet. Sigtuna Kulturförening deltar med konst, hantverk och information. Vi bjuder på kaffe med bulle. Kom och besök oss! Söndag 14 juni SPELMANSSTÄMMA på Droppsta. Spelemän kommer från hela Mälardalen. Ta ditt instrument och kom! Kaffe, glass och korv finns att köpa. AUGUSTI Lördag 1 augusti till söndag 30 augusti KONST- OCH HANTVERKSUTSTÄLLNING på Kulturgården, Sigtuna stad. Datum 1—15 augusti och 15—30 augusti. Konstlotteri. Vernissage 1 och 15 augusti. Öppet alla dagar utom måndagar. Exakta tider se www.sigtunakulturforening.se Lördag 22 och 23 augusti LITTERATURFESTIVAL på Kulturgården, Sigtuna stad. Den 22 augusti kl. 15 underhåller Joel och Fanny. Kl. 15.30 kommer författaren Therese Bohman och har samtal om sin roman ”Den andra kvinnan”. Den 24 augusti kl. 15 klassisk musik med Samuel och Johannes Kazen Orrefur. Kl. 15.30 berättar författaren Elin Lucassi om sitt författarskap. Lördag den 30 augusti kl. 16 i Mariakyrkan Jazzkonsert SEPTEMBER Lördag 14 september till lördag 14 november KONST NU 2015 på Konsthall Märsta. Vernissage 16 september. För vidare information se www.sigtunakulturforening.se. OKTOBER OPERA ”Maskeradbalen” Steninge Slottsgalleria. Samarbetspartner: Sigtuna kommun, ABF NSS, Märsta Bibliotek, Konsthall Märsta, Unikultur, Kulturstugan med flera. KULTUR & FRITID ”Fragile”, konstverk av Simon Anund ”Stadsbilder” av Mattias Adolfsson Ingela Hermansson, curator för Konsthall Märsta Utställning på Konsthall Märsta Vad är en stad? Det är Konsthall Märsta som ställer frågan i nya utställningen Staden. Konstnären Simon Anund visar sin konsumtionskritiska betongstad och tecknaren Mattias Adolfsson sina fantasifulla, humoristiska stadsbilder. NÄR KONSTHALL MÄRSTA och biblioteket invigdes för drygt ett år sedan, och café och Kulturskola nu i januari, var idén att huset med alla verksamheter skulle bidra till att forma ett nytt Märsta centrum. Och kanske i förlängningen även en ny stad. – Många som bor här har inte sett Märsta som en tydlig stad, i jämförelse med till exempel Sigtuna stad, som ju är Sveriges äldsta stad. Därför tyckte vi det skulle vara intressant att med utgångspunkt från huset här undersöka vad det är som formar ett samhälle och en stad, både vad gäller arkitektur och människorna som bor här, säger Ingela Hermansson, curator för Konsthall Märsta. DEN PEDAGOGISKA DELEN är ett viktigt inslag i Konsthall Märstas verksamhet, och konsthallen har en ateljé som används flitigt av både barn, ungdomar och vuxna. I samband med utställningen Staden anordnar även Konsthallen ett konstkollo för barn och ungdomar och en konstskola. Förhoppningen är att de båda utställande konstnärerna ska kunna delta med workshops i illustration och betonggjutning. Under tiden som utställning- en Staden pågår öppnas även en ”stadsateljé” i en lokal på Centrumtorget i Märsta, en ateljé som även ska ha sin verksamhet utomhus. – Stadsateljén är öppen för alla som vill delta. Jag hoppas att vi kan inspirera besökarna att ställa frågor kring vad ett samhälle är och vad en stad är. Halva Märsta centrum är ju rivet nu, så vi hamnar mitt i processen av att riva hus och bygga nya hus och ombyggnationen kommer pågå under flera år. Kanske kommer de som besöker vår ateljé vara med och påverka utvecklingen, vi kommer i alla fall samla in alla synpunkter, säger Ingela Hermansson. SIMON ANUND, KONSTNÄR, ställer ut verket Fragile. 430 betongskulpturer gjutna i förpackningsmaterial. – Jag blev fascinerad av hur mycket frigolit och cellplast som finns i alla förpackningar och som bara slängs. Jag började googla på hur mycket det var. Siffrorna visade på ton, men frigolit väger ju ingenting, så jag undrade hur mycket frigolit ett ton är? Jag gjorde en volymuppskattning, så utställningen är ett visuellt experiment som visar en skalenlig stad gjuten i förpackningar, som motsvarar Europas årsproduktion av frigolit. MATTIAS ADOLFSSON, tecknare boende i Sigtuna, ställer ut stadsbilder – Jag jobbar väldigt intuitivt och lustfyllt, för det mesta är det fantasin som får styra. Jag försöker förmedla glädje och humor med mina bilder.Vi lever i en turbulent verklighet med mycket elände, och jag vill kanske visa upp en gladare sida. Det har ju varit en otrolig process av att vitalisera Märsta centrum och jag önskar att Konsthallen, Kulturskolan och biblioteket kan vara en start till en större känsla av stad i Märsta. Jag hoppas många hittar till utställningen. UTSTÄLLNINGEN STADEN PÅ KONSTHALL MÄRSTA 23 MAJ–5 SEPTEMBER Måndag–torsdag kl. 10–19, fredag kl. 10–18, lördag kl. 10–15, söndag stängt ÖPPETTTIDER 15 JUNI–15 AUGUSTI: Måndag–torsdag kl. 10–18, fredag kl. 10–17, lördag kl. 10–15, söndag stängt Avvikelser se www.sigtuna.se/konsthall 69 KULTUR & FRITID Tora Olsson jobbar med trädgården på Wenngarn. Från och med i år hyrs odlingslotter ut. Kontakta Wenngarn om du är intresserad! ÅRETS NYHET PÅ WENNGARN ODLA SOM EN KUNG Saknar du en jordplätt att odla på? Kontakta Wenngarn! UNDER FÖRRA ÅRET RENOVERADES Wenngarn och idag är slottsbyn en plats för en mängd olika aktiviteter. Hit kommer bröllopspar för att gifta sig och ha fest, företag har konferenser här och dagisgrupper och skolklasser kommer hit på utflykt. På sommaren visas utomhusbio på slottsterassen. Och från och med i vår går det alltså att hyra en odlingslott på Wenngarn. Totalt finns 100 lotter, 8 kvadratmeter stora, till en kostnad av 800 kronor för säsongen 2015. – Slottsparken är en av Sveriges första barockparker från 1600-talet. Vi vill göra den levande och tillgänglig för alla, och vi odlar själva till vår restaurang och humle till bryggeriet. Nu vill vi att fler ska få odla här, eftersom det blir färre och färre kolonilotter samtidigt som intresset för odling ökar, säger Emelie Åstrand, marknadsansvarig på Wenngarn. 70 TORA OLSSON ÄR ANSVARIG för odlingslot- terna och berättar att det egentligen inte finns något man inte får odla på Wenngarn. De enda reglerna är att odlingen ska vara ekologisk, och att bara använda naturmaterial för till exempel klätterställningar för växterna. Men vissa saker kan vara mer lättodlade än andra, beroende på jordens kvalitet. – Vi finns på en gammal sjöbotten vilket innebär att det är ganska kompakt lerjord. Så vill man odla potatis och morötter får man kanske bygga upp en liten odlingsbädd. Annars kan man odla massor med olika saker, zucchini, bönor, sallad, det växer jättebra. Eller blommor, säger hon. DEN SOM SAKNAR EN LOTT ATT ODLA PÅ, och som vill odla i slottsmiljö på kulturhistorisk mark, bör alltså söka sig hit. Hela slottsträdgården är på 2 hektar och innehåller idag KULTUR & FRITID Emelie Åstrand och Tora Olsson i en av Wenngarns många byggnader – i just detta rum är väggarna täckta av växter. både hallon- och krusbärsbuskar, här växer humle till ölen som görs i bryggeriet, potatis, rabarber och solrosor. Under våren har 10 000 vita tulpanlökar planterats och dessutom finns en körsbärsträdkollektion med 120 olika sorters körsbärsträd. Sedan nystarten förra året har Wenngarn också varit ett populärt resmål för unga trädgårdsvolontärer från hela världen, eftersom Wenngarn är med i WWOOF, WorldWide Opportunities on organic farms, ett globalt nätverk för organisk odling. På plats finns ofta även praktikanter från SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. – Vi är många som jobbar i parken, och vi vill att den ska vara en plats för människor över allt ifrån. Att det finns kunniga människor här gör också att den som hyr en lott här alltid kan få tips, hjälp och råd kring sin odling. Vi kanske även kommer ha lite workshops och föreläsningar om odling, säger Emelie Åstrand. ODLINGSLOTTERNA 100 lotter finns att hyra, 8 kvadratmeter per lott, 800 kr per år. För mer info: [email protected]. MED BIL TILL WENNGARN 15 minuter från Arlanda 5 minuter från Sigtuna 20 minuter från Uppsala En dryg halvtimme från Stockholm ÅKA KOMMUNALT SL buss 579 och UL buss 183 till hållplatsen Venngarnsvägen. Det finns även vackra cykelvägar från Sigtuna stad till Wenngarn. 71 VALSTADAGEN 6 JUNI NATIONALDAGEN 6 JUNI MID KALENDARIUM Valstadagen & NATIONALDAGEN den 6 juni kl. 12–17 Valstadagen & Nationaldagen firas vid Vattentornet/Vattentornsparken i Valsta från kl. 12. Traditionell marknad med försäljning av smycken, böcker, växter, kläder, leksaker och mat från världens olika länder. Underhållning med dans, sång och musik. Prova-på aktiviteter som schack, klappa hästar, hoppborg, kardborrvägg, ansiktsmålning, fiskdamm och mycket annat. Valstadagen avslutas med allsång under vattentornet från klockan 17 till 19. Fika finns att köpa och för den som har med egen picknick-korg finns även möjlighet att grilla. Boka in den 6 juni för en supertrevlig dag med vänner och bekanta. 72 DETALJERAT PROGRAM FÖR VALSTADAGEN I SIGTUNABYGDEN 3 JUNI. SOMMARFIRANDE 19 JUNI SKÖRDEFEST 5 SEPTEMBER KALENDARIUM MIDSOMMARFIRANDE VATTENTORNSPARKEN DEN 19 JUNI KL 11–14, I VATTENTORNSPARKEN I VALSTA. Vi samlas klockan 11 och börjar med att klä midsommarstången. Föreningar finns på plats för att grilla och sälja fika samt ha olika aktiviteter för barn och unga. Ta med egen picknickorg – vi tänder grillarna. För musikunderhållningen svarar bröderna Kazen. För att vi ska få en så fin midsommarstång som möjligt, ta gärna med lite blommor eftersom det inte finns några i Vattentornsparken. Varmt välkomna! SKÖRDEFEST Datum: Lördagen den 5 september Tid: kl. 12–16 Plats: Vattentornsparken, Valsta Arrangör: Valstasatsningen Skördefesten har fokus på miljö, närodlat, närproducerat, ekologiskt och rättvisemärkt — med information, försäljning och prova på aktiviteter på agendan. Om du, din förening eller ditt företag är intresserad av att delta på skördefesten kan ni anmäla er till: [email protected] Har du funderingar eller frågor kontakta Lola Svensson 08-591 796 78 73 I SAMARBETE MED SIGTUNAHEM VALSTASATSNINGEN SIGTUNA KOMMUN KALENDARIUM Slutar du skolan? – Kom till Schools out på Midgårdsvallen! 10 juni Onsdagen den 10 juni, samma dag som alla högstadieelever går ut skolan, arrangeras Schools out. För andra året i rad står Sigtuna kommun och SigtunaHem bakom evenemanget som är en avslutningsfest för alla tonåringar i kommunen. Och det är på Midgårdsvallen vid konstgräset det händer. Det blir fotbollsturnering och på scenen tar lokala band och DJ:s plats. Dessutom åker kommunens medborgarbuss, inklusive DJ, runt och gör reklam för evenemanget under kvällen, och söker upp de ungdomar som mot förmodan missat var den riktiga festen är, det vill säga på Midgårdsvallen! Plats: Midgårdsvallen Tid: Onsdagen den 10 juni kl. 18–23 Arrangörer: Sigtuna kommun, SigtunaHem, kommunens fritidsgårdar Veckan du inte vill missa! Under en vecka i augusti förvandlas hela Midgårdsbadet till en enda stor fritidsgård. Det är dags för The Week – årets populäraste happening för barn och ungdomar i Sigtuna kommun. För fjärde året i rad arrangerar Sigtuna kommun, SigtunaHem och föreningslivet i kommunen evenemanget The Week. Under The Week är det möjligt för alla som vill att prova något helt nytt, när Midgårdsbadet blir till bredden fyllt med idrotts- och kulturaktiviteter. Kanske har du mest spelat fotboll men är sugen på att testa någon helt annan idrott? Kanske vill du veta mer om hur det är att spela i band? Ett trettiotal unga sommarjobbare finns på plats för att ge alla möjlighet att får en härlig vecka. The WEEK DAY är för de yngre barnen, 6 till 12 år. Under dagtid får barnen möjlighet att testa idrotter och kulturaktiviteter, till exempel innebandy, basket, teater och musik. Klättervägg och hoppborg finns på plats. Måndag till fredag kl. 10–16. The WEEK NIGHT är för tonåringarna, 13 till 16 år. Även under kvällen finns det möjlighet att testa både idrotter och kulturaktiviteter. Lokala band och DJ:s underhåller från scenen. Plats: Midgårdsbadet, Märsta Arrangörer: Sigtuna kommun, SigtunaHem, kommunens föreningsliv Ingen anmälan behövs – gratis – drogfritt 74 KALENDARIUM Sommarverksamhet för barn SIGTUNAHEM ERBJUDER tillsammans med Valstasatsningen på Mimers källa Valstasatsningen är ett samarbete mellan AB SigtunaHem och Sigtuna kommun. Uppdraget är bland annat att synliggöra kommundelen Valsta/Steninge, ta tillvara invånarnas idéer och engagemang, jobba för ökad delaktighet och ökat inflytande och skapa mötesplatser. Navet för verksamheten är sedan årsskiftet Mimers källa i Valsta centrum. Mimers källa har öppet måndag–lördag. Under sommarperioden 15 juni till 15 augusti kommer våra öppettider att vara måndag– fredag kl. 12–16. Under hösten fortsätter vi med en rad olika intressanta föreläsningar. Håll koll i Sigtunabygden eller i din brevlåda efter mer information. Mer om Mimers källa kan du läsa på sid 53. Ung i Sigtuna öppen barn-sommarverksamhet i fritidsgårdslokalen Gröna huset i Valsta, två veckor i sommar med start måndag 6 juli klockan 9. ALLA BARN I ÅLDERN 7–12 ÅR I HELA kommunen hälsas välkomna, det kostar inget att vara med. Det blir aktiviteter på förmiddagarna i närområdet Valsta, och på eftermiddagarna har vi planerade utflykter till andra delar av kommunen som föreningar. FRUKOST SERVERAS mellan klockan 9 och 9.30. även lättare lunch serveras under dagen i Mimers källa i Valsta centrum. Foto: Åsa Nordin VID FRÅGOR KONTAKTA ÖPPETTIDERNA är måndag– fredag klockan 9–16 veckorna 28 och 29, (6–17 juli). PERSONALEN SOM ANSVARAR FÖR verksamheten är: Åsa Nordin och Mohammad Khodad från Ung i Sigtuna samt Nuhat Celik och Mats-Åke Gustafsson från SigtunaHem. Lola Svensson Telefon: 08-591 796 78 Mejl: [email protected] Åsa Nordin, Telefon:073-633 87 72 Mejl: [email protected] SigtunaHems pensionärsklubb Läxläsning 2004 startades SigtunaHems pensionärsklubb efter initiativ från pensionärer som bor hos SigtunaHem. Klubben har idag närmare 175 medlemmar och medlemskapet är gratis. Pensionärsklubben är ett komplement till PRO och SPF och det är endast pensionärer som bor hos SigtunaHem som kan vara medlemmar. Valstasatsningen har tillsammans med frivilliga startat läxläsning i första hand för elever som går i grundskolan. Pensionärerna träffas regelbundet och har kul. Exempel på aktiviteter är utflykter, föreläsningar och musikunderhållning. 2/9 Södergatan 50 kl. 14–16 Våravslut, föranmälan Södergatan 50 kl. 14–16 Jörgens orkester 7/10 Norrtälje höstmarknad kl. 10–16 18/11 Mimers källa, Valsta C kl. 14–16 Underhåll Ingemar Aden kl. 14–16 Julavslutning, föranmälan 16/12 Södergatan 50 Höstens läxläsning startar 2 september. Läxläsningen är kostnadsfri och det enda eleven behöver ta med sig är sina läxböcker. PROGRAM FÖR RESTEN AV 2015 10/6 Läxläsningen är på tisdagar kl. 16–19 i Mimers källa, Valsta centrum. VILL DU VETA MER? Kontakta Lola Svensson 08-591 796 78. Föranmälan Om Du är 65 år eller äldre och bor hos SigtunaHem och intresserad av att vara med på någon av ovanstående aktiviteter är du varmt välkommen! Vill Du bli medlem i klubben kan du anmäla dig till Lola Svensson 08-591 796 78 eller på mejl: [email protected]. 75 KALENDARIUM SOMMAR I SIGTUNA UTSTÄLLNINGAR STENINGE LOVES SMÅLAND Pågår fram till 2 augusti, kl. 11–17 på Steninge Slott Stenladugården. Glasutställning med konstglas och glasskulpturer signerat Småland. Arrangör: Steninge slott i Sigtuna BAROCKFESTEN Pågår från den 6 juni–27 september, kl. 11– 17 på Skoklosters slott Årets sommarutställning. Barockens enorma överflöd och prakt vid måltider fascinerar. Genom dukade bord och andra till måltiden tillhörande statusföremål, visas slottets samlingar. Arrangör: Skoklosters slott KONSERTER, MUSIK OCH DANS ETT LUTSLAG I SALONGEN YTSPÅR – MÅLERIER AV JONAS LUNDH Pågår fram till 17 augusti kl. 9–17 på Sigtunastiftelsen Jonas Lundh är en autodidakt bildkonstnär med ett abstrakt och filosofiskt bildspråk. Jonas föredrar akrylfärg och använder sig sedan många år av en teknik där han målar med kartongbitar istället för penslar. Arrangör: Sigtunastiftelsen Den 31 maj kl. 15–16, Skoklosters slott En salongskonsert med lutenisten Roland Hogman. Roland tar oss med till lutenisternas 1600-talsrike, där strängaspel var lika viktigt som fäktkonst, fyrverkerier och slottsbyggande. Arrangör: Skoklosters slott SAMBAFEST OCH DJ PÅ HOTELL KRISTINA! Den 3 juli, kl. 18–00 på Hotell Kristina. Fira in sommar och semester med samba och DJ! Duktiga Samba St Olof ser till att det blir riktigt drag på dansgolvet, sedan tar vår DJ över! Arrangör: Hotell Kristina MÄRSTA VISFESTIVAL 8 augusti kl. 14–18 i Äppelparken Märsta Vissällskap välkomnar till festival. Fritt inträde. Ta med picknickkorgen. Arrangör: Märsta Vissällskap KONSERT: ”VAROM MAN ICKE KAN TALA” Den 15 augusti kl. 13–14 vid Skoklosters slott. Kammarkonsert med poesiläsning. Hansruedi Zeder spelar cembalo. Arrangör: Skoklosters slott LITTERATUR SIGTUNA LITTERATURFESTIVAL 2015 Den 22–23 augusti Sigtuna stad. För fjärde året i rad fylls staden av författarmöten, samtal, verkstäder, utställningar och föreläsningar, allt med ordet i centrum. Arrangör: Destination Sigtuna MARKNADER SLOTTSMARKNAD VINTAGE/RETRO Den 31 maj kl. 10–16 på Wenngarns slott. Försäljning av kläder och saker ifrån förr fram till och med vårt kära 80-tal. Arrangör: Wenngarn VAD SKA DU GÖRA I SOMMAR? DORA DAHLQVIST NILSSON & BO NILSSON, UPPSALA – Vi har inte riktigt bestämt än. Antingen blir det Blekinge eller Norrbotten, säger Dora. – Vi har husbil, så kanske åker vi hem till de ljusa nätterna i norr, säger Bo. 76 GABRIELLA GOLSHANI, SOLLENTUNA KEES KOK, MÄRSTA – Jag ska nog åka till Alanya i Turkiet, för vi har en lägenhet där. Och så blir det nog en sväng till föräldrahemmet i Norrland. – Jag ska resa hem till familjen i Holland, till ön Texel. Jag hoppas också kunna njuta av det vackra vädret i Sverige, och hoppas på mycket mountainbikecykling. Och så ser jag fram emot att simma i utomhusbassängen här i Märsta, jag har årskort och tycker det är en jättebra anläggning. KALENDARIUM SIGTUNA MÖTE – MARKNADSDAGAR ANNO 1912 Den 29–30 augusti kl. 11–16 i Sigtuna stad. Upplev Sigtunas traditionella marknadsdagar med musik, dans och tidsenligt hantverk där många besökare också passar på att klä sig som då – 1912. Arrangör: Destination Sigtuna SKÖRDEFEST Den 5 september kl. 12–16 vid Vattentornsparken i Valsta. Skördefesten har fokus på miljö, närodlat, närproducerat, ekologiskt och rättvisemärkt—med information, försäljning och prova på aktiviteter på agendan. Arrangör: Valstasatsningen NATIONALDAGEN 6 JUNI SPORT NATIONALDAGEN PÅ SKOKLOSTERS SLOTT WENNGARN EQUESTRIAN SUMMERGAMES Kl. 11– 17 vid Skoklosters slott Marknad, musik och underhållning. Romeo & Julia kören sjunger och spelar. Arrangör: Skoklosters slott SIGTUNABUGGEN Kl. 13–14 i Sigtuna stad Föreningen Danslyckan arrangerar för 15:e året i rad Sigtunabuggen. Det är en motionsdans längs Mälarens strand och på Sigtuna stads gator. Start vid minigolfbanan. Arrangör: Dansföreningen Danslyckan NATIONALDAGEN PÅ SIGTUNASTIFTELSEN Kl. 13–14:30 på Sigtunastiftelsen Arrangör: Sigtunastiftelsen Hotell & Konferens STENINGE HÖSTMARKNAD Den 3–4 oktober Steninge ladugård. TORNERSPEL PÅ WENNGARN Den 3–5 juli på Wenngarn. VALSTADAGEN TORNERSPEL OCH MEDELTIDSDAGAR Den 24–26 juli kl. 11–17, Skoklosters slott Kl. 12–17 vid Vattentornet i Valsta Mer info på sid 72 här i Glimten. Arrangör: SigtunaHem, Valstasatsningen Den 5–7 juni på Wenngarn Nationaldagshoppning på Wenngarns slott i dagarna tre! Arrangör: Märsta Ridklubb i samarbete med Wenngarn CYKELLOPPET TJEJGIROT Den 29 augusti start och mål vid Wenngarns slott. Mer info på www.tjejgirot.se. SIGGE TUNA SWIMRUN Den 29 augusti kl. 13.00 med start och mål på Hotell Kristina! Premiär för Sigtunas första swimrun-lopp. Under hela loppet kommer grillen att vara tänd och Henkes veranda står för underhållningen! Mer info och anmälan på www.hotellkristina.se SIGTUNA STADSLOPP Den 12 september start och mål i Sigtuna stad. Sigtuna Stadslopp är en löpartävling som arrangeras ideellt av Lionsklubbarna i Sigtuna och Märsta-Arlanda. Mer info på www.sigtunastadslopp.se VAD SKA DU GÖRA I SOMMAR? FANNY HEFTE & JESSE SILANDER, MÄRSTA SVENKA & JENNY EDBLOM, VÄSBY KENNETH HERMANSSON, MÄRSTA – Det är en lång sommar så det kan hända mycket. Kanske åker jag till Finland, där jag har släkt, säger Jesse. – Vi har inte bestämt än. Vi har husbil så det är både väldigt enkelt men också svårt, säger Jenny och skrattar. – Jag vet inte vad jag ska göra än, kanske är jag kvar här och är med kompisar, säger Fanny. – Men det blir nog några veckor, antingen i Norrland eller i Danmark, säger Svenka. – Jag ska jobba, umgås med vänner och så ska jag gå på festivaler. Sweden Rock, Bråvalla och så Thåström på Botaniska trädgården i Uppsala – han är min husgud! Jag jobbar treskift, så det är bra, då behöver jag inte ta ledigt så mycket. 77 SOMMARKRYSSET S O M M A R K R Y S S 78 DIKTARE SOM SKREV KOLARHISTORIER FÖRFÄDER SAK FÖR TRUBADUR BOR I ROM BESTRÖR MED FINT GRUS FÖRSKOLA LINDBLOM KAN KROGGÄST SPRINGA IFRÅN HÅRFAGER OCH TREUTIGER WÄGNER DET KAN TÅRAS STYRA OCH HÄRSKA POLIS PÅ LITEN ORT? STANKER GEMENSKAP FEG FÅGEL KAN TJUV LÄGGA PÅ PAJ? RASTA- TURER MUSI- MED PEG & CADDIE KEN TJUSIG GOJAN NATRIUM SKARVARNA TVÄRSLÅ I DEN SITTER DE SOM BESTÄMMER TVÄTTSTÄLL KVINNLIGA MORRISON MED JAZZ ÄTREDSKAP IDROTTSKLUBB BYGGKLOSSAR FÄRSKARE DELFISIAREN ARVINGE UTVANDRA KANADAPROVINS TV HANDLEDARE ELVA I ROM TALAR GRANNE I VÄST SOM MAN SATT INTE MASK KÄNNER PÅ KROK LEDSNA SOM PIRATJOHNNY? BRUKAR STORM FÖRR ELLER SENARE SPELAR AKTRIS FINNS SLÖARE KVALSTER BARNSLIGT VÄDERFENOMEN ÅNGERN VILL MÄTT BEBIS BÅSDJUR HOLOVERKLÄNDSK LIG FÄRG VULKANUTBROTT ITU STRÖM SKRIKA VINDA MED ÖGONEN HEST ARMSTRONG PLAGIERA MOT HAR FÖTTS UTAV SAMMA MAMMA GARDNER DEN BRUSAR? GLIDA FÖRFALLA KOMPISARNA SIFFRA HÄNDELSEFÖRLOPP SES FÖRE TOTT KOMMER FÖRST SPOLAS INNAN MATCH HÄSTHÅRET LEMURKRYSS 2012 TAGGDJUR DELON OCH PROST GÖRA LJUSARE ÄR DET JU KL. 03.00 Konstruktör: Lena Holmlund © Vinn presentkort från RC Chocolat. Skicka Namn:................................................................................................................. lösningen senast den 15 juni 2015 till Glimten, SigtunaHem, Box 509, 195 25 Märsta. Adress:............................................................................................................... Märk kuvertet med ”Sommarkryss Glimten”. Vinnare av ”Vinterkryss” är Rose-Marie Lundell från Märsta. ANNONSTORGET Butiken Skänk & Återhängt på Södergatan 4 tar emot kläder, smycken, skor och väskor. LÅT DINA GAMLA PRYLAR FÅ NYA ÄGARE & NYA LIV Återbruket på Södergatan 4, baksidan, tar till exempel emot husgeråd, böcker och möbler. HAR DU NÅGOT DU VILL BLI AV MED? Det behöver inte alltid slängas – kanske är det någon annan som behöver just det du inte behöver. Eller tvärtom. HÄR KAN DU LÄMNA IN FÖR ÅTERBRUK: Återbruket, Södergatan 4 Röda korset Södergatan 32 Butiken Skänkt & Återhängt, Södergatan 4, Läkarmissionen Second Hand i Arlandastad På Brista återvinningscentral har Återbruket en container som tacksamt tar emot gamla möbler. Återbruket kommer också och hämtar om du ringer. Telefonnummer: 08-591 127 75 Hör gärna av dig om du har fler tips på ställen där det går att lämna kan lämna sina gamla saker eller handla. Mejla till oss och berätta. [email protected] 79 Nu gör vi det tillsammans! Arbetet med att utveckla och forma Sigtuna stadsängar bedrivs nu gemensamt av SigtunaHem och NCC. Tillsammans har vi bildat ett bolag där syftet är att se till att visionen efterlevs och att utvecklingen av Sigtuna stadsängar berikar Sigtuna kommun och Sigtuna stad. www.sigtunastadsangar.se
© Copyright 2024