Rovdjurstoleranta Transsylvanien, polsk
urskog och brittiska Bergslagsdrömmar om
tystnad, tjäder och varg. Häng med på en
grön Europaresa där ekoturism kan vara en
av biljetterna till bevarad mång fald.
En resa som börjar bland
HUGGTÄNDER I
TRANSSYLVANIEN
24 Framsteg
25
Text: Mikael Persson Foto: Mikael Persson och Staffan Widstrand
Då vi lämnar naturguiden Danut Marins hus är
det tidig kväll och storken flyger några varv över
den transsylvaniska staden Zarnesti innan den
slår sig ner på det stora risboet strax bortanför
kyrkan. Stora fårhjordar betar på Karpaternas
maskrostäckta sluttningar. Hästskjutsar river
upp damm längs körvägen och nere vid floden
står en tjudrad åsna. Så sluter sig skogen. Ädellöv
och barr glöder i det milda släpljuset. Och vägen
tar sats mot bergen.
Rovdjursgömslet är timrat. Från en tittglugg syns
hur rullande höjder böjer sig inför snöklädda toppar.
I gläntan nedanför har skogvaktaren lagt ut majs.
– Med lite tur ser vi björn, kanske också varg och
lodjur, viskar Danut till den brittiska familjen
Bonn som också gästar gömslet.
Förväntningarna är på topp. Men till en början
händer väldigt lite. Järnsparven sjunger trevande
strofer. Några kronhjortar betar tyst. Så är de
plötsligt bara där, rakt nedanför oss. En björn kliver ut från skogen och börjar äta av majsen. Ytterligare en ungbjörn kommer fram för att smaka på
maten. Snart blir de avlösta av en mörk hona med
två fjolårsungar som ställer sig på bakbenen och
spejar mot skogen.
– Fantastic! viskar familjen Bonn och ler lyckligt.
Rovdjurstätast i Europa
Transsylvaniska Karpaterna är vilt och vidunderligt vackert. Författaren Bram Stoker satte trakten
på världskartan genom romanen Dracula. I verkligheten gäller helt andra huggtänder. Med 6 000
björnar, 3 000 vargar och 1 500 lodjur är Rumänien rovdjursrikast i Europa. Femtio procent av
kontinentens björnar väster om Ryssland finns
här. Motsvarande siffror för varg och lodjur är 35
respektive 30 procent.
Förekomsten är som tätast där Karpaterna gör en
bred böj inför staden Brasov med cirka 270 000
invånare. I området lever dessutom mängder med
boskap. Rovdjuren dödar också regelbundet får
och kor och river hål i redan ansträngda bondeekonomier. Om herdarna förlorar något djur,
måste de i många fall själva ersätta ägaren.
26 Framsteg
– Ett får är värt mellan 60 och 70 euro. Och en
ko är värd mellan 200 och 220 euro. Det är
detsamma som två månadslöner för en herde,
upplyser Danut Marin.
Tillsammans far vi genom den transsylvaniska
landsbygden. Bortom Zarnesti följer frodiga dalgångar med småskaligt jordbruk. Livet levs på
ungefär samma sätt som det alltid gjort. Hö
bärgas via slåtter. Häst och vagn är vanligare än
traktorer. Husen är låga med saxiska, rumänska
eller ungerska drag. Många av familjerna äger
5-10 får och några kor. Från maj till september
följer djuren herdarna till bergen. På högt belägna
sluttningar väntar friskt sommarbete, men också
stora skogar med rovdjur.
Hos herdarna
I naturguiden Danut Marins sällskap vandrar
jag till herdarna. Tassavtryck tecknar sig längs
stigen. Björnens väldiga spårstämplar fyller ut
leran, och högar av mörk spillning avslöjar att
dieten just nu bara består av gräs. Bortom hassel
och grönskimrande bokskog följer även lodjurets
runda tassavtryck och avlång vargskit fylld av
vita benflisor.
Snart möts vi av tre skällande vallhundar. Samtliga bär spikhalsband mot vargangrepp. Och
pinnen som dinglar i ett snöre framför benen
ska hindra vallhundarna från att ta upp jakten
på björn.
– I natt hade jag besök av en björn som lockats hit
av doften från en självdöd ko. Men mina fyra
hundar är starka och vältränade, säger herden
Botea Stefan som intygar att han inte brukar ha
några större problem med rovdjuren, och bara
undantagsvis ser dem.
Bortom nästa kulle väntar herdarnas läger. Campen berättar om ett hårt och tufft liv. I ett skjul
med eldstad och sotiga kittlar lagas ost. Djuren
mjölkas två till tre gånger per dygn. I den ena inhägnaden får. I den andra kor. Det är också här
djuren hålls under nätterna. Vallhundar vaktar
staketen och herdarna kryper in i lådliknande
träboxar vid fållornas hörn för att i bästa fall få
några timmars sömn.
27
”
The greatness
of a nation and its
moral progress
can be judged
by the way its
animals are treated.
Mahatma Gandhi
28 Framsteg
29
Rovdjursattacker
Karpaternas vargar föredrar främst kronhjort,
rådjur och vildsvin som byte. Men när chansen ges
tar såväl varg som björn också tamboskap. Mellan
1993 och 2003 pågick Large Carnivore Project
med bland annat WWF som samarbetspartner.
Omfattande studier genomfördes om rovdjurens
revirstorlek, reproduktion och bytesval. Under år
2002 besöktes 28 sommarbeten med sammanlagt
12 576 får. Vid de traditionella camperna, vaktade
av herdar och hundar, tog varg och björn 74 får,
vilket motsvarar 0,58 procent av djuren. Vid sommarbeten som dessutom utrustats med portabla
elstängsel, gick däremot ingen boskap förlorad.
Men elstängsel kostar pengar och på många platser gäller fortfarande enkla fållor byggda i trä. Att
relativt få djur faller offer för varg, björn och lo är
till stor del herdarnas förtjänst. Så fort hundarna
skäller och markerar rovdjur, far de upp. Höga
rop, käppar och påkar är det enda som står till
buds för att freda sig mot inkräktarna. En uppgift
som inte är ofarlig.
Vargen brukar i och för sig vika undan. Inga människor har fallit offer för rumänska vargar sedan
andra världskriget. Värre då med björn. Framför
allt herdar som skyddar sina djur kan emellanåt
råka illa ut. I snitt kräver björnattackerna 2-4
människoliv per år. Mellan 20 och 60 människor
blir dessutom så pass allvarligt skadade att de
tvingas stanna på sjukhus i tre dagar eller längre.
Tolerans mot varg och björn
Trots att livet tillsammans med rovdjuren inte är
friktionsfritt, är toleransen gentemot dem ändå anmärkningsvärt hög. I byn Magura, på tusen meters höjd, lever Ioan och Ana Garnita i ett litet
trähus omgivet av höstackar och frigående höns.
Ioan minns fortfarande dagen för fyra år sedan då
han var tvungen att ta en tupplur. Han är gammal
nu, men arbetar fortfarande hårt. Några av familjens sjutton får hade sökt sig ner i en bäckravin för
att dricka. Han vaknade av att grannarna skrek:
lupi! Lupi! Den kringströvande vargen tog två får.
– Jag var mycket upprörd då, minns Ioan, men
efteråt har jag tänkt att felet var lika mycket mitt
som vargens. Jag hade ju somnat!
30 Framsteg
Ioan och Ana säger att de inte har något emot
rovdjuren:
– De har alltid funnits i naturen och kommer alltid
att finnas.
Ioan är faktiskt lite stolt över att jag och andra
turister kommit till hembygden för att få se rovdjur. Irritationen gäller istället myndigheterna.
– De satsar så mycket pengar på att bevara
rovdjuren, men så lite för att göra livet lättare för
traktens människor, menar Ioan.
Ovidiu Ionescu, som är professor i Wildlife
management vid Forest Research Institute i
Brasov, påpekar att väldigt få rumäner är rädda
för rovdjur. Någon varg- eller björnskräck existerar nästan inte, menar han. Särskilt inte på
landsbygden.
I rumänsk mytologi skildras rovdjuren ofta med
positiva egenskaper. Vargen anses vara den enda
varelsen som kan jaga bort onda andar. Djuret har
till och med en egen högtidsdag, filippi de iarna, i
januari, då Sankt Peter kommer ner till jorden för
att dela ut mat till vargarna.
Men visst borde folk ha mer respekt för björnarnas
krafter, menar Ovidiu Ionescu. Några år tillbaka
besökte han en äldre kvinna som hamnat på sjukhus. Under kvällen hade hon hört hur äppelträdets grenar knäckts. Då gjorde hon som hon
brukade. Tog sopkvasten och försökte schasa bort
björnen. Det hade ju funkat förr. Men nu måste
det ha varit en annan björn, berättade kvinnan.
För den slog tillbaka.
Troféjakt och ekoturism
Ovidiu Ionescu menar att det framför allt är ekonomiska faktorer som styr folks inställning till rovdjur.
– Björn har ett värde och får därför skydd, påpekar han.
Under Ceausescuregimens knappa dagar var inkomsterna från troféjakt viktiga. Mat gick på
export då, folk levde på rester och frös. Samtidigt
fanns björnarna som bringade utländsk valuta via
tyska troféjägare.
31
32 Framsteg
33
Professor Ovidiu Ionescu är medveten om att
många är emot jakten, men menar också att
rovdjuren kostar pengar och att någon måste
betala. Idag får den som fäller en björn punga ut
med 7 000 euro. Ungefär 250 björnar skjuts
årligen. Intäkterna fungerar som en stor morot
för både myndigheter och jaktorganisationer,
menar Ovidiu Ionescu. Samtidigt är jakten
starkt reglerad. År 2007 gick Rumänien med i
EU. Ett av kraven för beviljat medlemskap var
att nationen förband sig att bevara populationerna av varg, björn och lo på samma nivå som
då landet anslöt sig till unionen. Att hålla det
löftet är emellertid inte helt enkelt.
– Länder som redan utrotat sina rovdjur ställer
gärna krav på oss. Men vi får ingen ekonomisk
hjälp utifrån, påpekar professor Ovidiu Ionescu.
Kanske kan ekoturism stå för en del av lösningen.
Intresset för rumänsk natur ökar, menar Bogdan
Papuc på Eco Romania som är en paraplyorganisation för landets ekoturismarrangörer. Han
menar dessutom att rovdjursturism kan vara väl så
lukrativt som jakt:
sitter på en biologisk skatt som kan ge stora inkomster och skapa arbetstillfällen om den utnyttjas rätt.
Tidigare arbetade han och makan Luminita på
Zarnestis ammunitionsfabrik som var landets
största och sysselsatte 15 000 personer. Men den
har bommat igen för gott. Då Danut vandrade
hem, råkade ögonen fastna på en uppklistrad affisch som berättade om Large Carnivore Projects
kurser för blivande naturguider. Han anmälde sig.
Och sedan flera år tillbaka driver familjen Marin
Transylvanian wolf som erbjuder både mat,
boende, guidning och rovdjursspårning.
– Vi har faktiskt fullbokat från maj till oktober,
berättar Danut nöjt.
Krisernas Zarnesti har numera seglat upp som en
av Europas hetaste ekodestinationer. På värdshuset Transylvanian wolf sitter Conn och Kore
Gleason från Oregon tillsammans med Jennifer
Tulip och David Mackarill från York runt
middagsbordet och diskuterar planer för morgondagen. Att de gjort den långa resan hit har tre
orsaker: björn, varg, lo och möjligheterna att se
något av de stora rovdjuren.
– Ett björngömsle som vi undersökte 2008, hade
högre inkomster från rovdjursskådning än troféjakt.
Naturguiden Danut Marin anser att Rumänien
34 Framsteg
På www.goodnewsmagazine.se hittar du en besöksguide
till Transylvannien.