Rovdjurstoleranta Transsylvanien, polsk urskog och brittiska Bergslagsdrömmar om tystnad, tjäder och varg. Häng med på en grön Europaresa där ekoturism kan vara en av biljetterna till bevarad mång fald. En resa som börjar bland HUGGTÄNDER I TRANSSYLVANIEN 24 Framsteg 25 Text: Mikael Persson Foto: Mikael Persson och Staffan Widstrand Då vi lämnar naturguiden Danut Marins hus är det tidig kväll och storken flyger några varv över den transsylvaniska staden Zarnesti innan den slår sig ner på det stora risboet strax bortanför kyrkan. Stora fårhjordar betar på Karpaternas maskrostäckta sluttningar. Hästskjutsar river upp damm längs körvägen och nere vid floden står en tjudrad åsna. Så sluter sig skogen. Ädellöv och barr glöder i det milda släpljuset. Och vägen tar sats mot bergen. Rovdjursgömslet är timrat. Från en tittglugg syns hur rullande höjder böjer sig inför snöklädda toppar. I gläntan nedanför har skogvaktaren lagt ut majs. – Med lite tur ser vi björn, kanske också varg och lodjur, viskar Danut till den brittiska familjen Bonn som också gästar gömslet. Förväntningarna är på topp. Men till en början händer väldigt lite. Järnsparven sjunger trevande strofer. Några kronhjortar betar tyst. Så är de plötsligt bara där, rakt nedanför oss. En björn kliver ut från skogen och börjar äta av majsen. Ytterligare en ungbjörn kommer fram för att smaka på maten. Snart blir de avlösta av en mörk hona med två fjolårsungar som ställer sig på bakbenen och spejar mot skogen. – Fantastic! viskar familjen Bonn och ler lyckligt. Rovdjurstätast i Europa Transsylvaniska Karpaterna är vilt och vidunderligt vackert. Författaren Bram Stoker satte trakten på världskartan genom romanen Dracula. I verkligheten gäller helt andra huggtänder. Med 6 000 björnar, 3 000 vargar och 1 500 lodjur är Rumänien rovdjursrikast i Europa. Femtio procent av kontinentens björnar väster om Ryssland finns här. Motsvarande siffror för varg och lodjur är 35 respektive 30 procent. Förekomsten är som tätast där Karpaterna gör en bred böj inför staden Brasov med cirka 270 000 invånare. I området lever dessutom mängder med boskap. Rovdjuren dödar också regelbundet får och kor och river hål i redan ansträngda bondeekonomier. Om herdarna förlorar något djur, måste de i många fall själva ersätta ägaren. 26 Framsteg – Ett får är värt mellan 60 och 70 euro. Och en ko är värd mellan 200 och 220 euro. Det är detsamma som två månadslöner för en herde, upplyser Danut Marin. Tillsammans far vi genom den transsylvaniska landsbygden. Bortom Zarnesti följer frodiga dalgångar med småskaligt jordbruk. Livet levs på ungefär samma sätt som det alltid gjort. Hö bärgas via slåtter. Häst och vagn är vanligare än traktorer. Husen är låga med saxiska, rumänska eller ungerska drag. Många av familjerna äger 5-10 får och några kor. Från maj till september följer djuren herdarna till bergen. På högt belägna sluttningar väntar friskt sommarbete, men också stora skogar med rovdjur. Hos herdarna I naturguiden Danut Marins sällskap vandrar jag till herdarna. Tassavtryck tecknar sig längs stigen. Björnens väldiga spårstämplar fyller ut leran, och högar av mörk spillning avslöjar att dieten just nu bara består av gräs. Bortom hassel och grönskimrande bokskog följer även lodjurets runda tassavtryck och avlång vargskit fylld av vita benflisor. Snart möts vi av tre skällande vallhundar. Samtliga bär spikhalsband mot vargangrepp. Och pinnen som dinglar i ett snöre framför benen ska hindra vallhundarna från att ta upp jakten på björn. – I natt hade jag besök av en björn som lockats hit av doften från en självdöd ko. Men mina fyra hundar är starka och vältränade, säger herden Botea Stefan som intygar att han inte brukar ha några större problem med rovdjuren, och bara undantagsvis ser dem. Bortom nästa kulle väntar herdarnas läger. Campen berättar om ett hårt och tufft liv. I ett skjul med eldstad och sotiga kittlar lagas ost. Djuren mjölkas två till tre gånger per dygn. I den ena inhägnaden får. I den andra kor. Det är också här djuren hålls under nätterna. Vallhundar vaktar staketen och herdarna kryper in i lådliknande träboxar vid fållornas hörn för att i bästa fall få några timmars sömn. 27 ” The greatness of a nation and its moral progress can be judged by the way its animals are treated. Mahatma Gandhi 28 Framsteg 29 Rovdjursattacker Karpaternas vargar föredrar främst kronhjort, rådjur och vildsvin som byte. Men när chansen ges tar såväl varg som björn också tamboskap. Mellan 1993 och 2003 pågick Large Carnivore Project med bland annat WWF som samarbetspartner. Omfattande studier genomfördes om rovdjurens revirstorlek, reproduktion och bytesval. Under år 2002 besöktes 28 sommarbeten med sammanlagt 12 576 får. Vid de traditionella camperna, vaktade av herdar och hundar, tog varg och björn 74 får, vilket motsvarar 0,58 procent av djuren. Vid sommarbeten som dessutom utrustats med portabla elstängsel, gick däremot ingen boskap förlorad. Men elstängsel kostar pengar och på många platser gäller fortfarande enkla fållor byggda i trä. Att relativt få djur faller offer för varg, björn och lo är till stor del herdarnas förtjänst. Så fort hundarna skäller och markerar rovdjur, far de upp. Höga rop, käppar och påkar är det enda som står till buds för att freda sig mot inkräktarna. En uppgift som inte är ofarlig. Vargen brukar i och för sig vika undan. Inga människor har fallit offer för rumänska vargar sedan andra världskriget. Värre då med björn. Framför allt herdar som skyddar sina djur kan emellanåt råka illa ut. I snitt kräver björnattackerna 2-4 människoliv per år. Mellan 20 och 60 människor blir dessutom så pass allvarligt skadade att de tvingas stanna på sjukhus i tre dagar eller längre. Tolerans mot varg och björn Trots att livet tillsammans med rovdjuren inte är friktionsfritt, är toleransen gentemot dem ändå anmärkningsvärt hög. I byn Magura, på tusen meters höjd, lever Ioan och Ana Garnita i ett litet trähus omgivet av höstackar och frigående höns. Ioan minns fortfarande dagen för fyra år sedan då han var tvungen att ta en tupplur. Han är gammal nu, men arbetar fortfarande hårt. Några av familjens sjutton får hade sökt sig ner i en bäckravin för att dricka. Han vaknade av att grannarna skrek: lupi! Lupi! Den kringströvande vargen tog två får. – Jag var mycket upprörd då, minns Ioan, men efteråt har jag tänkt att felet var lika mycket mitt som vargens. Jag hade ju somnat! 30 Framsteg Ioan och Ana säger att de inte har något emot rovdjuren: – De har alltid funnits i naturen och kommer alltid att finnas. Ioan är faktiskt lite stolt över att jag och andra turister kommit till hembygden för att få se rovdjur. Irritationen gäller istället myndigheterna. – De satsar så mycket pengar på att bevara rovdjuren, men så lite för att göra livet lättare för traktens människor, menar Ioan. Ovidiu Ionescu, som är professor i Wildlife management vid Forest Research Institute i Brasov, påpekar att väldigt få rumäner är rädda för rovdjur. Någon varg- eller björnskräck existerar nästan inte, menar han. Särskilt inte på landsbygden. I rumänsk mytologi skildras rovdjuren ofta med positiva egenskaper. Vargen anses vara den enda varelsen som kan jaga bort onda andar. Djuret har till och med en egen högtidsdag, filippi de iarna, i januari, då Sankt Peter kommer ner till jorden för att dela ut mat till vargarna. Men visst borde folk ha mer respekt för björnarnas krafter, menar Ovidiu Ionescu. Några år tillbaka besökte han en äldre kvinna som hamnat på sjukhus. Under kvällen hade hon hört hur äppelträdets grenar knäckts. Då gjorde hon som hon brukade. Tog sopkvasten och försökte schasa bort björnen. Det hade ju funkat förr. Men nu måste det ha varit en annan björn, berättade kvinnan. För den slog tillbaka. Troféjakt och ekoturism Ovidiu Ionescu menar att det framför allt är ekonomiska faktorer som styr folks inställning till rovdjur. – Björn har ett värde och får därför skydd, påpekar han. Under Ceausescuregimens knappa dagar var inkomsterna från troféjakt viktiga. Mat gick på export då, folk levde på rester och frös. Samtidigt fanns björnarna som bringade utländsk valuta via tyska troféjägare. 31 32 Framsteg 33 Professor Ovidiu Ionescu är medveten om att många är emot jakten, men menar också att rovdjuren kostar pengar och att någon måste betala. Idag får den som fäller en björn punga ut med 7 000 euro. Ungefär 250 björnar skjuts årligen. Intäkterna fungerar som en stor morot för både myndigheter och jaktorganisationer, menar Ovidiu Ionescu. Samtidigt är jakten starkt reglerad. År 2007 gick Rumänien med i EU. Ett av kraven för beviljat medlemskap var att nationen förband sig att bevara populationerna av varg, björn och lo på samma nivå som då landet anslöt sig till unionen. Att hålla det löftet är emellertid inte helt enkelt. – Länder som redan utrotat sina rovdjur ställer gärna krav på oss. Men vi får ingen ekonomisk hjälp utifrån, påpekar professor Ovidiu Ionescu. Kanske kan ekoturism stå för en del av lösningen. Intresset för rumänsk natur ökar, menar Bogdan Papuc på Eco Romania som är en paraplyorganisation för landets ekoturismarrangörer. Han menar dessutom att rovdjursturism kan vara väl så lukrativt som jakt: sitter på en biologisk skatt som kan ge stora inkomster och skapa arbetstillfällen om den utnyttjas rätt. Tidigare arbetade han och makan Luminita på Zarnestis ammunitionsfabrik som var landets största och sysselsatte 15 000 personer. Men den har bommat igen för gott. Då Danut vandrade hem, råkade ögonen fastna på en uppklistrad affisch som berättade om Large Carnivore Projects kurser för blivande naturguider. Han anmälde sig. Och sedan flera år tillbaka driver familjen Marin Transylvanian wolf som erbjuder både mat, boende, guidning och rovdjursspårning. – Vi har faktiskt fullbokat från maj till oktober, berättar Danut nöjt. Krisernas Zarnesti har numera seglat upp som en av Europas hetaste ekodestinationer. På värdshuset Transylvanian wolf sitter Conn och Kore Gleason från Oregon tillsammans med Jennifer Tulip och David Mackarill från York runt middagsbordet och diskuterar planer för morgondagen. Att de gjort den långa resan hit har tre orsaker: björn, varg, lo och möjligheterna att se något av de stora rovdjuren. – Ett björngömsle som vi undersökte 2008, hade högre inkomster från rovdjursskådning än troféjakt. Naturguiden Danut Marin anser att Rumänien 34 Framsteg På www.goodnewsmagazine.se hittar du en besöksguide till Transylvannien.
© Copyright 2024