pdf Motioner 2015
Motioner Riksstämma, Göteborg 2015 Innehåll 1. Politiskt arbete – nå politiska segrar Huvudmål 1. Djurs rättigheter ska respekteras i lagstiftningen Motion 1. Djurens juridiska status Motion 2. Juridiska rättigheter Motion 3. Stadgeändring §2 Riktningsmål 5.1 Djuren i livsmedelsindustrin ska ha bättre förhållanden under sina liv och vid slakt Motion 15. Religiös slakt 4 6 8 Riktningsmål 1.1 Partier, kandidater och väljare ska ta hänsyn till djurfrågor i riksdagsvalet 2018 och i valet till Europaparlamentet 2019 Motion 4. Djurrätt för människorätt 10 Riktningsmål Riktningsmål 5.1 Fler ska välja veganskt Motion 16. Hemsida för praktisk konsumentinformation Motion 17. Angående internetbaserade självtester för djurvänliga val och coaching Motion 18. Informationskampanj om köttindustrin Motion 19. Angående samarbete med likasinnade organisationer Motion 20. Angående Djurens Rätts opinionsbildning och samarbete med religiösa institutioner 40 42 44 46 48 1.5 Skyddet för djuren ska stärkas genom ny djurskyddslagstiftning Motion 5. Främja jaktkritiken Motion 6. Information om hundar Motion 7. Gällande hästfrågor i verksamhetsinriktningen Motion 8. Angående ohälsosam/skadlig avel Motion 9. Nej till att Sverige via vårt jordbruksstöd ska stödja den spanska tjurfäktningen Motion 10. Angående trafikpåverkan på djur/viltolyckor 12 14 16 20 22 24 2. Opinionsbildande arbete – förändra normer i samhället Huvudmål 2. Det ska finnas en stark opinion för att djur ska ses som individer med rätt till sina egna liv Riktningsmål 2.5 TNR-M (trap, neuter, return, manage) ska vara accepterad som den bästa metoden för att minska lidandet för förvildade tamkatter Motion 11. Skydda vilda djur från katter som hålls för sällskap 26 3. Göra skillnad – göra så stor skillnad som möjligt för så många djur som möjligt Motion 12. Angående fond för forskning Motion 13. Angående hållbarhet inkluderande djur Huvudmål 5. Inga djur ska användas som livsmedel Huvudmål 6. Djurens Rätt ska vara en folkrörelse som engagerar hundratusentals personer aktivt och vara ledande inom utåtriktat arbete för djurs rättigheter Motion 21. Angående Djurens dag i svenska almanackor Motion 22. Angående djurrättsläger Motion 23. Angående att skapa förutsättningar för och material till mindre event Motion 24. Angående tillvaratagande av medlemmar som resurs Motion 25. Insatser för språklig tillgänglighet Motion 26. Förslag om förändrad policy för val av färdmedel Motion 27. Angående språkanvändning, material i lyrik och musik som publiceras och säljs i Djurens Rätts namn och sammanhang Motion 28. Titanjärven – uppmärksamma unga djurrättare Motion 29. Förslag för att öka andelen av idag underrepresenterade grupper Motion 30. Om uppföljning av lokalavdelningarnas beaktande av ”Verksamhetsinriktningen för Djurens Rätt 2013 – 2015” och ”Djurens Rätts idé – och handlings-program” Motion 31. Angående utställningsverksamhet Motion 32. Förslag om förtydligande av verksamhetsrevisorernas rätt till insyn 50 52 54 56 58 60 27 64 66 68 70 72 Huvudmål 7. Djurens Rätt ska ha ett sexsiffrigt medlemsantal 28 30 Riktningsmål 3.1 Göra skillnad vid etisk prövning av djurförsök Motion 14. Om Djurens Rätts arbete mot djurförsök 4. Aktivism – tillsammans är vi starka 5. Medlemmar – Djurens Rätt ska växa Huvudmål 3. Alla djurförsök ska ersättas Huvudmål 4. Handeln ska vara pälsfri 38 Huvudmål 8. Djurens Rätt ska ha resurser för att kunna nå framgångar på lång sikt Motion 33. Fördelning av medlemsavgifter Motion 34. För ett mångkulturellt samhälle fritt från djurförtryck Motion 35. Utökad logotyp Motion 36. Angående medlemsavgifter 74 76 78 80 32 OBS Djurens Rätts namn Det råder viss förvirring kring Djurens Rätts namn som ibland förkortas DR, DjR eller kallas för förbundet. Det kan vara bra att veta att Djurens Rätt heter bara Djurens Rätt. När Djurens Rätt ändrade den grafiska profilen 2006 tog vi också bort epitetet ”Förbundet” så det korrekta namnet är bara Djurens Rätt. Förkortningar kan ibland vara skönt att använda, men skriv alltid ut hela Djurens Rätts namn. Motion 1. gäller kvinnor och barn, som historiskt har betraktats som husbondens egendom. Nu är det dags att arbeta långsiktigt och strategiskt för att flytta djur från saksidan till personsidan i lagstiftningen. Verksamhetsinriktningen: Politisk arbete. Politiskt arbete Nya mål: Jobba för djurens juridiska rättigheter Jag yrkar - att Djurens Rätt ska anta som nytt riktningsmål att verka för en lagstiftning som säger att djur är levande kännande individer. - att Djurens Rätt ska anta som nytt huvudmål att djur fullt ut ska tillerkännas juridisk personstatus. Eva Diesen Medlem nr: 292454 Minkar på pälsfarmer tvingas leva i små gallerburar trots att de är simmande rovdjur med stora revir i fritt tillstånd. Kycklingar hålls instängda i burar inte större än A4-ark. Transporter med grisar som skadas allvarligt eftersom de packas ihop så tätt. Kor i mjölkindustrin tvingas föda kalvar som tas ifrån dem direkt efter födseln för att människor vill ha mjölken. Råttor och möss utsätts för plågsamma försök utan smärtlindring. Hundar och katter misshandlas i familjer eller relationer där även partnern (oftast kvinnan) är våldsutsatt, utan att förövaren (oftast mannen) straffas för brottet. Listan av flagranta brott mot djurskyddslagen eller djurplågerier där djuren är rättslösa är lång. Varför är det så? Det grundläggande problemet handlar om speciesism och det ojämlika maktförhållande som råder mellan mänskliga och ickemänskliga djur, och hur detta avspeglas i lagstiftningen. Den politiska frågan om djurens rättigheter hänger ihop med djurens juridiska status. I svensk lag har djuren status som ”saker” och ägodelar. Det påverkar hur vi värderar djur och bidrar till att djur prioriteras ner i rättssystemet. Straffvärdet för brott mot djur är relativt lågt och djur ses inte som brottsoffer i lagens mening. Exempelvis i polisärenden gällande våld mot människor och djur i samma familj väcks inte åtal för brottet mot djuret eftersom det inte leder till längre straff i slutändan, trots att djurplågeribrott faller under allmän åtalsplikt. Djuren i päls- läkemedels- och livsmedelsindustrin exploateras som förbrukningsvaror, och djur har inga rättigheter i samma grundlag som skyddar egendomsrätt och näringsfrihet som ”mänskliga rättigheter”. Det är dessa rättigheter som djurindustrin lutar sig mot för att slippa lägga ner sina verksamheter eller motsätta sig kostsamma åtgärder som syftar till ökad välfärd för djuren. På senare tid har vi t.o.m. sett exempel på hur den industriella djurhållningen använder argument som ”djuromsorgsprogram” för att ge sken av att man vill förbättra grisarnas situation när det egentligen handlar om att öka vinsterna i grisnäringen. Förbundsstyrelses yttrande motion 1. Djurens juridiska status Att arbeta för att djur ska tillerkännas juridisk personstatus i samhället är något som förbundsstyrelsen anser vara ett mycket viktigt steg på vägen mot ett samhälle fritt från djurförtryck. I förslag till ny djurskyddslag föreslås en skrivning om att djur ska ha ett egenvärde oavsett den nytta människan har av dem vilket ger oss konkret underlag i vårt politiska påverkansarbete inför den nya propositionen om djurskyddslag som förhoppningsvis kommer att läggas fram under denna mandatperiod. Erkännande av djur som kännande individer diskuteras redan nu bland politiker och vi bör agera genom att utarbeta strategier för att påverka lagstiftaren i arbetet med den nya propositionen. Internationellt har det funnits ett upprop för en FN-resolution om djurs rättigheter som Djurens Rätt stödjer. Ett strategiskt arbete på nationell nivå vore ett positivt bidrag till det internationella uppropet. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman Att bifalla motionen Förslaget till ny djurskyddslag (SOU 2011:75) innehåller en portalparagraf som säger: 1 kapitlet 1 § Denna lag syftar till att säkerställa ett gott djurskydd inklusive en god djurhälsa. Den syftar också till att främja respekten för djur och deras välfärd, då djur har ett egenvärde oavsett den nytta människan har av dem. Det intressanta är nyheten att djur ska tillmätas ett egenvärde. I exempelvis Frankrike och Schweiz har lagstiftningen ändrats så att djur erkänns som kännande individer. Förslaget till ny djurskyddslag är bordlagt på obestämd framtid och innehåller visserligen ingenting om att djur ska få individuella rättigheter, men det finns ett symbolvärde i att djur ska betraktas och behandlas som något annat och något mer än saker och varor för människor att exploatera och konsumera. På sikt kan detta leda till att samhällets normer om djur förändras. Enligt nuvarande lagstiftning ses djur enbart som ägodelar och då väger äganderätten tyngre än djurens intressen av ett liv på egna villkor. Om djur får juridisk status som levande och kännande individer istället för saker ökar möjligheten att de exempelvis i brottmål kan behandlas som brottsoffer med rätt till egna juridiska ombud. En viktig följd av detta är att djur kan få ersättning ur Brottsofferfonden, en ersättning som kan gå till de djurhem som tar hand om dem och användas till rehabilitering av skadade djur. En viktig följd av att djur får personstatus (som är mycket mer långtgående och revolutionerande än status som ”kännande individer”) inte kommer att omfattas av egendomsrätten och näringsfriheten i grundlagen. Ekonomiska intressen av att utnyttja djur väger då inte självklart tyngre än djurens intressen av att slippa exploatering. En sådan utveckling mot ”personrättigheter” har vi sett när det 4 5 Motion 2. Angående handlingsprogram juridiska rättigheter för djur En av Djurens Rätts sakfrågor är juridiska rättigheter för djur. I dagsläget kan det se ut som att juridiska rättigheter för djur möjligen ligger i en avlägsen framtid. Om frågan blir verklighet gör det en enorm skillnad för djur och det sätt som de idag utnyttjas och kränks på. Det skulle vara ett litet kliv för människan men ett jättesteg för ”djur-ligheten”. För att öka möjligheten att frågan blir verklighet tidigare än någonstans i en dimhöljd framtid finns möjligheten att använda en plan med systematiskt arbete och handlingsprogram. Rätt utformat kan det påskynda processen och visa vägen framåt till mål. Förbundsstyrelsens yttrande motion 2. Juridiska rättigheter Förbundsstyrelsen ser positivt på motionens innehåll. Motionen är likartad motion 1 om juridiska rättigheter, varför förbundsstyrelsen föreslår att riksstämman avslår yrkandena i motion 2 till förmån för yrkandena i motion 1. Förbundsstyrelsen föreslår för riksstämman Attavslå motionens yrkanden till förmån för följande yrkanden i linje med vad som anförts i motion 1: Att Djurens Rätt ska anta som nytt riktningsmål att verka för en lagstiftning som säger att djur är levande kännande individer. Att Djurens Rätt ska anta som nytt huvudmål att djur fullt ut ska tillerkännas juridisk personstatus. En sådan plan med systematiskt arbete och handlingsprogram kan exv innebära att det i andra planerade aktiviteter och satsningar görs bedömning, prioritering och eventuella justeringar för att leda till målet juridiska rättigheter för djur. Den bedömningen och planen i dagsläget kan innebära allt från närmast ingen aktivitet i frågan till att det skapas ett kraftfullt handlingsprogram på flera plan. I andra länder finns exempel på att djur uppnått viss juridisk status ex hundar i Frankrike. Förslagsvis kan man undersöka omständigheter runt detta. Därför föreslås - att Djurens Rätt utformar en plan med handlingsprogram och tillämpar systematiskt arbete avsett att leda arbetet framåt till att djur uppnår juridiska rättigheter. Denna motion har antagits av Sundsvall-Timråavdelningens årsmöte 2015-02-28 6 7 Motion 3. Djurens Rätt Gävle-Sandviken vill till stämman föreslå ett tillägg till förbundets stadgar med avseende på § 2 Arbetsinriktning Förbundsstyrelsens yttrande till motion 3. Angående stadgeändring §2 Nuvarande lydelse: § 2 ARBETSINRIKTNING Utöver vad som anges i § 1 arbetar Förbundet Djurens Rätt även för att avskaffa övriga former av förtryck mot djur. Förbundsstyrelsen har följt Djurens Rätt Gävle-Sandvikens framgångsrika arbete som tillfälligtvis stoppade lodjursjakten men där vi sedan inte kunde överklaga. Ny föreslagen lydelse: § 2 ARBETSINRIKTNING Utöver vad som anges i § 1 arbetar Förbundet Djurens Rätt även för att avskaffa övriga former av förtryck mot djur, oavsett om det gäller husdjur, tamdjur eller vilda djur. Djurens Rätt arbetar med miljöfrågor eftersom dessa har stor betydelse i arbetet för de vilda djuren. Bakgrund till förslag om tillägg till § 2: Djurens Rätt är nu en viktig del i rovdjursförvaltningen genom sitt framgångsrika engagemang när det gäller jakt på rödlistade rovdjur. Därför finns anledning att i paragraf som anger förbundets arbetsinriktning bli mer tydlig om vad som är Djurens Rätts arbetsområde. Ett nödvändigt förtydligande av förbundets verksamhet vid överklaganden till myndigheter och juridisk instans i frågor som rör jakt. Gävle 2015-03-15 Djurens Rätt Gävle/Sandviken Emma Ekman Ordförande 8 Det är bara de föreningar som ”har till huvudsakligt ändamål” att tillvarata natur och miljö som har rätt att överklaga jakt på djur som omfattas av artskyddet och där beslut fattas med bland annat utgångspunkt i Miljöbalken. Det gör att Djurens Rätt inte omfattas eftersom vårt huvudsakliga ändamål är att arbeta mot djurförsök och andra former av förtryck mot djur. Förbundsstyrelsen delar motionens andemening om att Djurens Rätt ska kunna överklaga beslut om jakt, men vi anser att vi samtidigt i organisationens viktigaste dokument, stadgarna, måste behålla Djurens Rätts identitet och fokus som djurrättsorganisation. Förbundsstyrelsen bedömer att det är en mer framkomlig väg att driva frågan om att djurskyddsorganisationer ska tillerkännas talerätt i frågor som avgörs med stöd av jaktlagstiftningen, och helst att det blir en samlad lagstiftning kring djur i form av en djurbalk under vilken jakten skulle inordnas. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman Att avslå motionens yrkande till förmån för Att Djurens Rätt driver frågan om att djurskyddsorganisationer ska tillerkännas talerätt i frågor som avgörs med stöd av jaktlagstiftningen. Att Djurens Rätt driver frågan om en djurbalk under vilken jakten inordnas. 9 Motion 4. Yrkanden -att Djurens Rätt inte ska inkludera Sverigedemokraterna och dess företrädare i valinformation och partienkäter - att Djurens Rätt inte ska utföra ett påverkansarbete mot Sverigedemokraterna Djurrätt för människorätt Martin Ortega Engström, Diana Zanzi Ferrando, Jennifer Cordova, Alessandro Aiello, Stig Johnell I den föreslagna verksamhetsinriktningen är det första huvudmålet att djurs rättigheter ska respekteras i lagstiftningen. För detta huvudmål är ett delmål att en miljon människor ska nås med information om de olika partiernas djurpolitik inför nästa riksdagsval. Ett annat delmål är att Djurens Rätt ska få prioriterade frågor att finnas med i de viktigaste partiernas partiprogram inför kommande riksdagsval. Förbundsstyrelsens yttrande motion 4. Djurrätt för människorätt Ur ett antirasistiskt perspektiv är det dock problematiskt att exempelvis informera en miljon människor om alla riksdagspartiers politik, om det avgränsas till endast djurfrågor. Detta då Sverigedemokraterna särskiljer sig från de övriga partierna sett till rasismen i politik, partikultur och historia sedan 90-talet. Rasismen är partiets främsta kännetecken, från dess högsta toppnamn till dess väljarkår i stort. Public service har avslöjat hur partiledaren Jimmie Åkesson sjöng nazistiska texter från 30-talet bara ett år innan partiet kom in i riksdagen. Under valrörelsen 2010 rörde sig partiets rättspolitiske talesperson, Kent Ekeroth, runt i Stockholm city med ett järnrörsbeväpnat gäng till partikollegor -vilka då kallade en rasifierad person för ”babbe” och en protesterande kvinna för ”lilla h*ra”. Idag är Ekeroth partiets ledamot i riksdagens justitieutskott. Då partiet medverkade i Almedalsveckan 2014 bar ordföranden för Sverigedemokraterna Stockholms län, idag sittande riksdagledamot, en nazistisk symbol -bara dagar efter att två afrosvenska politiker hotats av nazister under samma arrangemang. Det var också under samma valrörelse ifjol som Ekeroth ansökte om att varumärkesskydda Avpixlat, en rasistisk hatsajt. Djurens Rätt är en partipolitiskt- och religiöst obunden organisation. I vårt politiska arbete kartlägger vi och granskar alla riksdagsaktuella politiska partiers djurpolitik och informerar om detta till våra medlemmar. Vi är i princip den enda aktör som granskar partiernas djurpolitik och vi anser att det skulle vara oförsvarbart att utesluta något parti ur denna granskning eftersom våra medlemmar och andra vi informerar då ställs inför att själva tolka och försöka granska deras politiska dokument. Detta är ingen enkel uppgift för enskilda individer och risken med att utesluta partier från Djurens Rätts granskning är att partiernas egna djurpolitiska formuleringar får stå oemotsagda och undviks att bli problematiserade i exempelvis en valrörelse. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman Att avslå motionen I en studie från 2014 har forskare inom sociologi visat att Sverigedemokraternas väljare utmärker sig i jämförelse med andra partiers väljaregällande främlingsfientliga attityder. Forskarna fastslår: ”stödet för SD är knappast förknippat med individernas missnöje med det politiska etablissemanget. Däremot finns det ett mycket kraftigt samband mellan negativa attityder till minoriteter och röstande för SD”. Sverigedemokraterna är idag det tredje största partiet i Sveriges riksdag. I jämförelse med resultatet i riksdagsvalet 2014 och enligt det senaste halvårets opinionsmätningar så har partiets väljarstöd ökat ytterligare. Det är ett uttryck för en samhällsutveckling där rasism normaliseras. Under fler års tid har hatbrotten, ett av rasismens mest extrema utryck, ökat mot minoriteter i Sverige. Vårt förbund måste göra ett tydligt val inför valen 2018 och 2019. Djurens Rätt bör ta ställning för mänskliga rättigheter och inte bidra till normaliseringsprocessen av rasism i vårt samhälle. Förbundets arbete kring riksdagsval och Europaparlamentsval bör inte ge Sverigedemokraterna en plattform att föra ut sakpolitik, där partiets förhållande till mänskliga rättigheter riskerar att bli en parentes. Vårt förbund bör inte heller arbeta för att få in frågor i ett rasistiskt partis program eftersom arbetet för djurrätt omöjligen kan gå genom människorättsfientliga krafter. I början av 2015 mottog Sverige väldig kritik av FN för den rasistiska diskrimineringen och våldet mot främst afrosvenskar, muslimer, judar och romer -och FN:s människorättsråd uppmanade att konkreta åtgärder bör vidtas.Under den senaste valrörelsen valde intresseorganisationer som Rädda Barnen och Diakonia att inte ha med Sverigedemokraterna i deras valinformation av dessa anledningar. Vårt förbund bör också välja att inte legitimera en politisk organisation som främjar bland annat muslimhatiska attityder och fientlighet mot andra diskriminerade samhällsgrupper. 10 11 Motion 5. Främja jaktkritiken Jakten innebär ett stort lidande för flera miljoner djur i Sverige, där vanliga metoder för infångande och dödande ofta är väldigt plågsamma för de enskilda individerna. Vad gäller jakten som utförs med skjutvapen så är det vanligt att de attackerade djuren får utstå enutdragen död eller lever vidare med kulor i kroppen, organ och skadade lemmar. Forskare somundersökt rävar har funnit att omkring var tredje äldre individ levt med kulhagel i sin kropp. Svenska Jägareförbundets egna undersökning har visat att bland de älgar som skötsflydde var sjunde individ iväg och var tjugonde skottskadad älghittades aldrig. Vad gäller många andra djur som tillåts jagas så saknas statistik och dessutom räknas inte alla de djur som föds upp i fångenskap, bara för att släppas ut och skjutas direkt. Många djurs ungar blir föräldralösa på grund av jakten och möter då själva en plågsam död -ett stort mörkertal i statistiken över jaktens offer. Det finns också mycket att ifrågasätta kring de siffror som finns kring jagade djur. Alla arter behöver inte rapporteras och för de som det krävs så är det jägarna själva som anger hur många djur som de dödar. En inrapportering som sker både frivilligt och anonymt. Förbundsstyrelsens yttrande till motion 5. Främja jaktkritiken Förbundsstyrelsen anser att yrkandena i motionen går i linje med förbundsstyrelsens förslag till verksamhetsinriktning. Delmålen att påverka regelverket för jakt, att vilda djur ska omfattas av djurskyddslagen samt förbud mot användande av grävlingar vid träning av hundar för grytjakt finns med i verksamhetsinriktningen under riktningsmål 1.5 Skyddet för djuren ska stärkas genom ny djurskyddslagstiftning. Delmål om att medvetenheten om fiskars upplevelseförmåga och att det faktum att fiskar är individer ska öka finns under riktningsmål 2.4 i verksamhetsriktningen. Jaktfrågor faller även under riktningsmål 2.6 Vara ledande aktörer i media i frågor som går i linje med verksamhetsinriktningen. Dessa redan existerande mål kan kompletteras i enlighet med motionärernas yrkanden. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman Attbifalla motionen Det så kallade fiskandet framställs ofta som något särskilt från jakten. Trots den omfattande jakten på dessa vattenlevande djur så räknas de inte in i statistiken. En undersökning från Havs-och Vattenmyndigheten har visat att minst 1,6 miljoner svenskar ägnar fritid åt att skada, kväva och döda vilda, vattenlevande djur. Varje år spenderar denna del av befolkningen 13 miljoner dagar åt fiskjakt, som så kallad hobby, under vilka miljoner vattenlevande djur plågas ihjäl med krokar och andra redskap. I dagsläget trendar djur fri mat och i samhällsdebatten kretsar mycket av kritiken mot animaliekonsumtionen kring den industrialiserade djurhållningen. Många som väljer att äta mindre djurkött gör det av miljöetiska skäl. Detta i kombination med allmänhetens skyhöga acceptans för stora delar av jakten gör att vilda djur förefaller som mer lovliga byten. Jaktintressena arbetar redan efter strategier för att öka konsumtionen av vilda djurs kroppar med miljö argument och djurhållningskritik. Det är också något som vår regering vill hjälpa jägarna med; i höstens budgetproposition framhölls viljan att skapa distributionskanaler för att göra det så kallade viltköttet mer tillgängligt. Vårt förbund använderargument mot köttätandet utifrån djurhållningens klimatpåverkan, lyfter kritik mot djurtransporter till slakterier och djurs knappa möjligheter att få utlopp för naturligt beteende inom djurhållningen. För att dessa viktiga frågor inte ska skapa en debatt som spelar jaktintressena i händerna, och utifrån situationen för de vilda djuren, bör vårt förbund lyfta jakt frågorna i högre grad. Yrkanden - att Djurens Rätt har ett särskilt riktningsmål för att det ska finnas en stark opinion mot jakt - att Djurens Rätt har delmålet att öka medvetenheten om lidandet som jakt orsakar vilda djur, vilket ska innefattade vattenlevande djur som jagas -att Djurens Rätts kanaler i sociala medier har tematiskainlägg under minst fem dagar per år, då jaktsäsonger börjar. Efter liknande upplägg ska minst två dagar per år ägnas nöjesjakten på fiskar. Martin Ortega Engström, Diana Zanzi Ferrando, Jennifer Cordova, Alessandro Aiello, Stig Johnell 12 13 Motion 6. Information om hundar Förbundsstyrelsens yttrande motion 6. Information om hundar Det finns alltför många ensamma hundar instängda i en hundgård som inte håller måttet enligt lag. Hundar är beroende av en flock men de står där ensamma och har ingen kontakt med någon annan levande varelse. Skäller när någon passerar, inte bara för att vakta utan för att väcka uppmärksamhet. De är understimulerade och söker kontakt. Förbundsstyrelsen håller med motionären om att det är viktigt att alla som tar hand om ett djur vet vad det innebär och vad som krävs för att djuret ska må bra. Djurens Rätt bedriver redan ett informationsarbete riktat till enskilda personer, intressegrupper och beslutsfattare om vikten av god hundhållning som tar hänsyn till det enskilda djurets behov och rasspecifika egenskaper. Många får inte komma ut på en enda promenad under dagen och göra sina behov utanför rastgården. De måste göras inne i den ofta ganska lilla hundgården. Några av de krav som Djurens Rätt driver: - att en obligatorisk hundutbildning måste till. - att det i lagtext ska regleras att uppfödning av hundar såväl renrasiga hundar som blandraser endast ska få bedrivas av auktoriserade uppfödare. - att uppfödning av hundar och försäljning av dessa ska ses som ett mycket stort ansvar och tydligt bör regleras i lagtext. - att ansvarig myndighet får i uppdrag att ta fram föreskrifter för att bli auktoriserad uppfödare och vilka kriterier som ska gälla för uppfödning samt ett upprättande av offentligt register över dessa. Vilken tristess de lever i! Dag ut och dag in, i värme eller kyla. Möjligen att de får komma ut när det är jakttid om det är en hund som används till jakt. Jag tycker att Djurens Rätt ska arbeta med att påverka djuruppfödare att informera hundköpare om vad det innebär att ha en hund. Att hunden är en social individ som behöver både mat och motion och sällskap. Att man inte ska skaffa hund om man inte kan ställa upp och ge hunden den omsorg den behöver. Inte bara ställa ut den i en hundgård och tro att det är tillräckligt, då får ju hunden vara ute i alla fall! Det finns vissa regler i djurskyddslagen om hur husdjur ska/bör tas omhand och jag tycker att Djurens Rätt ska verka för att dessa regler efterlevs. Jag yrkar att riksstämman beslutar om att arbeta med information i samhället, i första hand djuruppfödare om vikten av information till köpare men även till intresseföreningar såsom jaktföreningar, brukshundsklubbar, djursjukhus, affärer där man säljer foder osv, samt att verka för att de regler som redan finns om hundars omvårdnad ska efterlevas. En del i Djurens Rätts arbete är att informera om hur allmänheten anmäler brott mot djur till Länsstyrelsen, som ansvarar för att bestämmelserna i djurskyddslagstiftningen följs, och vi ger rådgivning till de som hör av sig om misstänkt vanvård eller djurplågeri. Utöver detta har vi inlett ett arbete med årliga Adoptionsveckor där vi, samtidigt som vi hjälper hemlösa djur till en ny framtid, informerar om vad djuren behöver så att fler ska tänka till innan de tar på sig det ansvar som ett djur innebär. Förbundsstyrelsen föreslår för riksstämman Att anse motionen besvarad Piteå den 13 Mars 2015 Ann-Charlotte Jonsson medlem i Djurens Rätt 14 15 Motion 7. Gällande hästfrågor i verksamhetsinriktningen Bakgrund I Sverige finns det idag drygt 300 000 hästar. Hästens roll i samhället har gått från arbetsdjur inom lantbruket till tävlingsdjur, vilket har medfört nya djurskyddsproblem. Djurens Rätt gjorde för några år sedan en satsning på ett faktabasprojekt, då det visstidsanställdes en etolog som skrev två hästrapporter tillsammans med några andra sakkunniga inom hästområdet. Rapporterna blev mycket väl mottagna, och projektet ledde i förlängningen till att hästfrågorna fick en väl befäst plats i organisationen genom att en arbetsgrupp för hästfrågor bildades. Under drygt fem års tid har Djurens Rätt, genom arbetsgruppen för hästfrågor, varit en effektiv och drivande kraft för en ökad medvetenhet och kunskap om djuretik och djurskydd inom hästsporten. Arbetsgruppen består av ideellt arbetande personer med särskild sakkunskap inom hästområdet. Under de år som arbetsgruppen har funnits har man framgångsrikt samverkat med myndigheter, politiker, banveterinärer, hästsportutövare, journalister och enskilda medlemmar. Framgångar Djurens Rätt har genom arbetsgruppen för hästfrågor medverkat till flera viktiga förändringar i Hästsverige. Bland annat har reglementet blivit mer tillåtande av mer hästvänlig utrustning inom ridsporten, hästar lottas inte längre ut som vinster på Göteborg Horse Show, Jordbruksverket har dragit igång ett banveterinärprojekt och riksanläggningen Strömsholm har förbättrat sin hästhållning. Djurens Rätts betydelse för utvecklingen av de djuretiska resonemangen inom hästsporten är tydlig. Detta visar sig bland annat genom att man blivit utsedd till ”bubblare” på listan över ridsportens mäktigaste röster av tidningen Hippson. Förbundskaptenerna i hoppning och fälttävlan har uttalat sig positivt om Djurens Rätts verksamhet och välkomnar debatten. Dessutom uttrycker banveterinärer, journalister och hästsportutövare sin tacksamhet över att arbetsgruppen lyfter djurskyddsproblemen inom hästsporten. Ett hästvänligt förhållningssätt fritt från våld och tvång är numera något som diskuteras öppet bland unga hästsportutövare på bloggar, forum och webbsidor – mycket tack vare Djurens Rätts arbete. Hästfrågorna har tidigare av organisationen betraktats som ömtåliga att arbeta med då många av våra nuvarande medlemmar och potentiellt blivande medlemmar är hästintresserade. Att organisationen växer samtidigt som hästfrågorna fått större utrymme visar att arbetssättet är framgångsrikt. Arbetsgruppen för hästfrågor har lyckats med utmaningen att lyfta de djuretiska frågorna inom hästsporten utan att fjärma sig från Djurens Rätts sympatisörer. En beskrivning av vad vi anser är de största problemen: - Okunskap kring hästens biologiska behov och naturliga beteende gör att många hästar av tradition och praxis hålls i miljöer där deras rörelsebehov, sociala behov och specialiserade ätbeteende inte tillgodoses. Många hästar utvecklar stereotypa beteenden och/eller magsår till följd av felaktig hästhållning. - Smärtsam och skarp utrustning används i stor utsträckning. En svensk studie visade att 90 % av alla ridhästar har skador i munnen orsakade av utrustningen. Skarp utrustning som orsakar smärta och skador står fritt för vem som helst – ja till och med barn – att använda. Inom kapplöpningssporten finner man särskild uppfinningsrikedom och åtskilliga vanligt förekommande utrustningsdetaljer bryter mot djurskyddslagen, som säger att utrustningen inte får orsaka smärta och obehag. - Djur får endast genomgå kirurgiska ingrepp om det är veterinärmedicinskt motiverat. Trots detta ägnar man sig rutinmässigt, främst inom trav- och galoppindustrin, åt veterinära ingrepp för att hålla hästarna tävlingsdugliga. Man gör ingrepp i könsorganen på ston för att de ska bli mer villiga att springa/hoppa, man opererar luftstrupen för att kapplöpningshästar lättare ska kunna andas och man behandlar hårt ansträngda och inflammerade 16 leder med NSAID-preparat för att hästarna snabbt ska kunna tävla igen. Denna utveckling sprider sig och blir vanligare även inom ridsporten. - Hästar tvingas starta på tävling utan att vara friska. Banveterinärernas kontroller av djurskyddet på tävlingar får tummen ner i en statliga tävlingsdjurskyddsutredningen. Även på elitnivå misslyckas banveterinärer att skydda hästarna. Som exempel startade travhästen Commander Crowe framför miljonpublik i Elitloppet på Solvalla med en uppenbar hälta. En enskild tävlingsdag på Solvalla 2013 kunde man i ett tävlingsreferat räkna till åtta kuskar som anad e att den häst de hade startat var sjuk. Djurens Rätts verksamhetsinriktning 2015-2019 I den verksamhetsinriktning som förbundsstyrelsen har föreslagit saknas hästfrågorna helt. Det är därför oklart om arbetsgruppen för hästfrågor kommer att fortsätta sin verksamhet eller inte. Det vore mycket beklagligt om hästfrågorna försvinner från organisationens agenda då vi står inför en tid där stora omvälvningar inom hästsporten står inför dörren och där Djurens Rätt bör fortsätta att finnas med i och medverka till denna utveckling. Nedan följer några exempel på områden där Djurens Rätt har pågående insatser, eller där insatser planerats för kommande år: - Svensk travsport dras med dålig ekonomi och djurskyddet sviktar – något som fler och fler får upp ögonen för. Opinionen för spel på hästar är inte längre lika tydlig. Arbetsgruppen för hästfrågor har planerat en uppdatering av det tryckmaterial om travsporten som nu har några år på nacken, samt att man avsett att fortsätta att kartlägga dödsfall och olyckor vid landets trav- och galoppbanor, driva på Jordbruksverket i banveterinärfrågan och bilda opinion genom inlägg och debatter i tidningar och på sociala medier. - Gällande ridsporten så är dialogen mellan Djurens Rätt och sportens organisationer mycket god och konstruktiv – något som har tagit arbetsgruppen många år att bygga upp. Förändringar i reglementen kring tävling och träning har visat sig vara möjligt att få till, och Djurens Rätt är en viktig röst för att processen mot vänligare träningsmetoder och utrustning ska kunna fortsätta. Dialog med flera hästsportorganisationer pågår. - Sett till hästhållningens utveckling och förbättring är Djurens Rätt en viktig drivkraft även här. Djurens Rätts webbsidor med tema hästhållning och hästhantering är mycket välbesökta, och vi ser en stor efterfrågan på artiklar och fakta i detta ämne – något som arbetsgruppen för hästfrågor ständigt arbetar med att författa och sprida. I Sverige sker också en positiv utveckling mot bättre hästhållning. Arbetsgruppen för hästfrågor har nyligen inlett ett projekt kring ”good practice” på hästanläggningar och ridskolor i Sverige som man avsett att arbeta vidare med under kommande år. Även på den internationella arenan är Djurens Rätt engagerade i hästhållningsfrågor. Organisationen ingår i Eurogroup for Animal Welfare och arbetsgruppen för hästfrågor är engagerade i EU-projektet Eurogroup for Horse Welfare. Yrkande Baserat på de stora djurskyddsproblem som hästvärlden omfattas av, varav några nämns i denna motion, samt det framgångsrika arbete Djurens Rätts arbetsgrupp för hästfrågor hittills lyckats bedriva för att förbättra för djurskyddet i hästsporten så yrkar vi på att: Hästfrågorna skall omfattas av Djurens Rätts verksamhetsinriktning för 2015-2019, med beaktande av vad som anförts i denna motion. Laban Carlsson Emelie Deboussard Louise Hernander Gunnel Söderback Förbundsstyrelsens yttrande motion 7. Gällande hästfrågor i verksamhetsinriktningen Hästar är bland de djurslag som i störst utsträckning utsätts för handel och för plågsamma djurtransporter på EU:s vägar, samtidigt som de ofta ramlar mellan stolarna inom EU-lagstiftningen. Hästfrågan inom EU är ett unikt område i och med att hästar inte bara används inom en rad olika områden, de kan också omfattas av olika lagstiftning under olika perioder i hästindividens liv: de kan utnyttjas som arbetsdjur eller tävlingsredskap, för att övergå till att vara sällskapsdjur och sedan utsättas för plågsamma djurtransporter för att slutligen ingå i livsmedelsindustrin. Detta gör att hästar råkar särskilt illa ut, svenska hästar som exporteras för slakt inkluderade. Eurogroup for Animals, en paraplyorganisation för djurrätts- och djurskyddsorganisationer i EU och där Djurens Rätt är medlem, bedriver just nu ett viktigt arbete för en lagstiftning, som kommer att påverka för de 6 miljoner hästar som uppskattas finnas i EU. Mot bakgrund av det lidande som hästar utsätts för, och bristen på lagstiftning, vill förbundsstyrelsen att Djurens Rätt i den kommande verksamhetsperioden ska fokusera på arbetet med lagstiftning för hästar inom EU tillsammans med Eurogroup for Animals. Hästfrågorna får därmed ett nytt och viktigt fokus i förbundsstyrelsens förslag till verksamhetsinriktning: Under riktningsmål 1.5 Skyddet för djuren ska stärkas genom ny djurskyddslagstiftning skriver förbundsstyrelsen i förslaget till verksamhetsinriktning att Djurens Rätt ska ”Medverka till en lagstiftning för hästar och åsnor inom EU eftersom dessa djur ses omväxlande som sällskapsdjur, arbetsdjur, tävlingsredskap och mat.” Utöver ovanstående finns, för Djurens Rätts arbete i Sverige, delmålet ”Förbud mot spödrivning av hästar” med under riktningsmål 1.5 Skyddet för djuren ska stärkas genom ny djurskyddslagstiftning. Förbundsstyrelsen föreslår för riksstämman Att anse motionen besvarad 18 19 Motion 8. Angående ohälsosam, skadlig avel Ett område där djur påverkas av människor men som ännu ej tillhör Djurens Rätts frågor är där människor utsätter djur för ohälsosam/skadlig avel. Att göra detta till en av Djurens Rätts frågor kan, förutom att minska lidandet för berörda djur, bredda den arena Djurens Rätt kan verka på. Djurens Rätts budskap når ytterligare grupper, fler grupper och medlemmar med specialintresse för vissa djur kan komma i kontakt med våra frågor, vår uppfattning, engageras och verka i vår riktning samt att Djurens Rätts möjligheter till närvaro ökar för deltagande i sammanhang och aktiviteter där avel förekommer. Därför föreslås -att Djurens Rätt införlivar ohälsosam/skadlig avel av djur som en av Djurens Rätts frågor. - att namnet på denna fråga inte behöver vara exakt ohälsosam/skadlig avel. Förbundsstyrelsens yttrande motion 8. Angående ohälsosam/skadlig avel Förbundsstyrelsen delar motionärernas uppfattning och det är en prioriterad fråga för Djurens Rätt att arbeta mot avel som orsakar lidande. I den pågående kycklingkampanjen är aveln en av huvudfrågorna. Frågan är också aktuell när det gäller grisar, då dödligheten bland nyfödda smågrisar är avelsrelaterad. Även inom mjölkindustrin pekar vi på sambandet mellan hög mjölkproduktion, produktionsinriktad avel och sjukdomar. Djurens Rätt ska, liksom tidigare, fortsätta att arbeta med frågan om avel när så passar i remissvar och debattartiklar, men förbundsstyrelsen anser inte att det behöver vara ett fristående område i sig. Ofta är aveln en del i en större problematik som vi arbetar mot. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman Att anse motionen besvarad Denna motion har antagits av Sundsvall-Timråavdelningens årsmöte 2015-02-28 20 21 Motion 9. Nej till att Sverige via vårt jordbruksstöd ska stödja den spanska tjurfäktningen Varje år genomförs omkring 600 tjurfäktningar i Spanien, alla tjurar dödas under en långdragen plågsam process. Vid varje tjurfäktning dödas i snitt tre tjurar. I landet finns omkring ett 40-tal skolor där unga pojkar utbildas till matadorer. Förbundsstyrelsens yttrande till motion 9. Nej till att Sverige via vårt jordbruksstöd ska stödja den spanska tjurfäktningen Förbundsstyrelsen ställer sig bakom motionens andemening om att arbeta mot tjurfäktning men föreslår att Djurens Rätt riktar sig till de svenska EU-parlamentarikerna. Eftersom beslut om budget fattas i EU-parlamentet ger det bättre effekt att påverka EU-parlamentarikerna. Vi föreslår vidare att vi under verksamhetsinriktningen genomför en blixtaktion vid lämplig tidpunkt mot att EU-medel används för att finansiera uppfödningen av tjurar som används i tjurfäktning, med de svenska EU-parlamentarikerna som mottagare. I en tidigare rapport som publicerades förra året beräknas den spanska tjurfäktningen via EU-medel få 130 miljoner varje år genom vårt svenska jordbruksstöd. Upprörande är att svenska folket via skattesedeln skall vara med och bidra till vad som inte kan kallas annat än ett organiserat djurplågeri något som de flesta sannolikt inte känner till. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman Att bifalla motionen med ändringsyrkandet Att Djurens Rätt ska arbeta gentemot de svenska EU-parlamentarikerna Förra sommaren röstade Nederländerna ett enhälligt NEJ till att de via EU-bidrag skall stödja den spanska tjurfäktningsindustrin. Sverige bör göra detsamma! Det är inte värdigt ett modernt och upplyst Europa och absolut skall Sverige och svenska skattebetalare säga nej till detta. Förbundsstyrelsen föreslår tilläggsyrkandet Att Djurens Rätt genomför en blixtaktion mot att EU-medel används för att finansiera uppfödning av tjurar för tjurfäktning. Jag föreslår - att Djurens Rätt arbetar för att Sverige och svenska regeringen skall säga Nej till att via EU:s jordbruksbidrag stödja den spanska tjurfäktningsindustrin. Torrevieja den 22 januari 2014-01-22 Lilian Ronander medlem nr 226038 22 23 Motion 10. Angående trafikpåverkan på djur, viltolyckor Ett område där djur påverkas av människor, men som ännu ej tillhör Djurens Rätts frågor, är där trafik påverkar djur, särskilt viltolyckor. Djurens Rätt bör verka för djurens rättigheter även när det gäller trafikpåverkan och trafikolyckor. Att göra trafikpåverkan till en av Djurens Rätts frågor innebär även ökade samarbetsmöjligheter, ex med organisationer som Trafikverket och MHF (Motorförarnas Helnykterhetsförbund). Dessutom möjlighet till att öka status och legalt värde och därmed trovärdigheten för Djurens Rätt genom samarbete med statliga myndigeter. Det innebär en breddad arena där Djurens Rätt kan verka inom och där budskapet når ytterligare grupper samt möjligheten till minska lidande för berörda djur. Förbundsstyrelsens yttrande motion 10. Angående trafikpåverkan på djur/viltolyckor Vi håller med motionärerna om att det är en viktig fråga. Frågan återfinns under Djurens Rätts ”Våra frågor” på hemsidan där den heter ”Samhällsbyggande och miljö”. Bland annat tar texterna upp om hur vägar och järnvägar påverkar djuren. Förbundsstyrelsen föreslår för riksstämman Att anse motionen besvarad En betydelsefull och viktig möjlighet med att driva denna fråga är att kunna finnas på rastplatser längs vägarna med vår informationsverksamhet. Därför föreslås - att Djurens Rätt gör trafikpåverkan/viltolyckor till en av våra frågor. - att namnet på denna fråga inte behöver vara exakt ”trafikpåverkan/viltolyckor” utan lämnas öppet till riksstämman om förslag till lämpligaste namn. Denna motion har antagits av Sundsvall-Timråavdelningens årsmöte 2015-02-28. Avelin Pantigoso, Sekreterare Amanda Bergkvist, Justerare Jill Selander, Justerare 24 25 Motion 11. Skydda vilda djur från katter som hålls för sällskap Förbundsstyrelsens yttrande motion 11. Skydda vilda djur från katter som hålls för sällskap I Sverige håller nästan var femte hushåll en katt och detta domesticerade rovdjur är det allra vanligaste djuret att hållas för sällskap. Det finns en norm kring att många katter som hålls av människor regelbundet släpps fria i bostads-och naturområden, utan någon som helst uppsyn. Detta utgör en fara för den enskilda katten och orsakar vilda djur mycket stort lidande. Katter lever idag under många olika levnadsvillkor. Hemlösa katter jagar för sin överlevnad. Katter är effektiva jägare och utelevande katter jagar även om de har och får mat från sin mänskliga familj. Det visar att lek är en viktig drivkraft och att jakten inte enbart drivs av hunger. Jaktbeteendet är ett av kattens mest grundläggande naturliga beteenden. På 90-talet gjorde den svenska zooekologen och fågelexperten Sören Svensson beräkningar över katters dödande av vilda djur. Utifrån de undersökningar som fanns beräknade han att de då en miljon katterna som fanns i Sverige bl.a. dödade omkring tio miljoner småfåglar. Undersökningar i England och USA visade på liknande förhållanden. I 4§ djurskyddslagen skrivs att djur ska ges möjlighet att bete sig naturligt. Många av sina naturliga beteenden får katter utlopp för om de får vara utomhus. Vilket djurs välfärd väger då tyngst? Katter får en bättre livskvalité av att få jaga men bytesdjuren mister livet eller får ett liv med plågor. I takt med att allt fler kartläggningar gjorts så har beräkningarna blivit mer precisa -och offertalet högre. Ifjol presenterades den största studien som hittills gjorts och som grundligt sammanställde omkring 90 kartläggningar. Studien slog fast att frilevande katter i USA dödande hela fem gånger mer djur än vad som tidigare beräknats. Katterna orsakar en dödlighet bland vilda fåglar som är flera gånger så stor som alla människorelaterade orsaker tillsammans. Så kallade frilevande tamkatter och förvildade katter orsakar dödande som ofta ligger på samma nivåer; I USA rör det sig totalt om 6,9-20,4 miljarder små däggdjur och 2,4 miljarder fåglar. Varje år dödar en enda katt som hålls av människor i genomsnitt 34 vilda fåglar. Det ska understrykas att dessa siffror endast gäller de djur som dödas. En frilevande katt skadar vanligen många djur utan att offren dör av attackerna. Istället lever de skadade individerna vidare med hemska plågor. Till viss/stor del går det att ersätta katternas naturliga beteenden med en stimulerande och berikad miljö vilket är extra viktigt om katten inte får gå ut. Det är viktigt att katten har leksaker som kan ge utlopp för jaktbehovet. Ett annat sätt att begränsa katters skada på vilda djur är att arbeta mot att katter blir hemlösa och tvingas jaga för att överleva. Förbundsstyrelsen föreslår för riksstämman Att avslå motionens bägge att-satser till förmån för Att Djurens Rätt i texter belyser katters behov och beteenden relaterat till deras omgivning och de skador de kan förorsaka på vilda djur. Texterna ska innefatta kattens behov av en berikad och stimulerande miljö men också uppmärksamma andra medel för att förhindra att vilda djur skadas av katter, som vikten av att ha ett hem. År 2008 trädde en svensk lag om tillsyn över hundar och katter i kraft. Lagens första paragraf säger att både ”hundar och katter skall hållas under sådan tillsyn och skötas på ett sådant sätt som med hänsyn till deras natur och övriga omständigheter behövs för att förebygga att de orsakar skador eller avsevärda olägenheter”. Och vad en djurvän kan betrakta som en avsevärd olägenhet är omfattningen av de skador och död som katter orsakar vilda djur. Dock reglerar lagen nästan uteslutande hundars tillvaro och har endast förbud mot att hundar tillåts spinga fritt i områden med vilda djur. Detta trots gedigna kartläggningar kring det lidande katter orsakar och att Statistiska centralbyrån visat att katter som hålls av människor blir allt fler. Dessa aspekter kring människors hållande av katter bör ha betydelse för hur Djurens Rätt uppmärksammar kattfrågor. Normerna för hur människor håller katter för sällskap och utan uppsyn utomhus måste problematiseras, utifrån risker för det hållna djuret och konsekvenserna för vilda djur. Yrkanden - att Djurens Rätts material kring katthållning belyser omfattningen av dödandet och skadandet som katter orsakar vilda djur - att Djurens Rätt ska arbeta för att människor som håller katter har dessa under uppsyn då djuren vistas utomhus och uppmärksammar andra medel för att förhindra att vilda djur skadas av katter Martin Ortega Engström, Diana Zanzi Ferrando, Jennifer Cordova, Alessandro Aiello, Stig Johnell 26 27 Motion 12. Angående fond för forskning Under senare år har evidensbaserad forskning ökat i betydelse för att föra fram argument och budskap, även ideologiska. För Djurens Rätt är det av stor betydelse att kunna hänvisa till evidens för att stärka de argument som framförs. Det finns områden inom Djurens Rätts frågor och argument där det idag finns brister eller saknas men skulle vara till fördel om det fanns studier och forskning som stödjer och stärker framförda argument. Även inom området att nå ut och fram med Djurens Rätts budskap finns möjligheter till förbättring genom att för ändamålet kunna skräddarsy studier och forskning. Några exempel är exv inom beteendevetenskap som specisism, karnism och djurvänliga/djurovänliga val och beteenden samt inom området djurproduktion, slakt och djurens upplevelse och stressreaktioner. Forskning kostar pengar och någon måste betala. Djurens Rätt kan därför skapa en fond och sätta önskvärda kriterier för att söka medel ur fonden. Fonden kan dessutom fungera för att ge incitament och uppslag till forskare och universitet för att genomföra de studier Djurens Rätt har behov av. Djurens Rätt kan så att säga beställa önskvärd forskning och få den utförd. En sådan fond sker lämpligen i samarbete med andra nationella och internationella organisationer med liknande intresse. Eftersom forskningsresultat är internationella spelar det mindre roll var eller av vem som forskningen bedrivs, så länge den uppfyller satta kriterier. Det ger möjlighet till större anslag och når fler potentiella utförare/forskare. Därför föreslås - att Djurens Rätt skapar en forskningsfond och utformar kriterierna för att söka forskningsanslag ur fonden. - att Djurens Rätt tar kontakt med andra organisationer, nationella såväl som internationella, med liknande intresse som Djurens Rätt och skapar fonden i samverkan med dessa där så är möjligt. Förbundsstyrelsens yttrande motion 12. Angående fond för forskning Styrelsen delar motionärernas uppfattning om att det finns ett stort behov av forskning som undersöker frågor av betydelse för djurskydd och djurrättsarbete. Idén om att göra det i samarbete med andra organisationer är också god. Förbundsstyrelsen ser dock också att motionärernas förslag ställer stora krav på resurser. Att starta och driva en stiftelse är ett stort administrativt arbete och något som utsätts för en omfattande myndighetskontroll. Att bedöma forskningsbehov och -ansökningar kräver stor kunskap och arbetsinsats. Slutligen kräver insamlande av medel till fonden en betydande insats. En självständig fond bedömer vi skulle binda upp många hundra timmars arbete årligen, i form av inhämtning av ansökningar, intervjuer av sökanden, utvärderingsarbete samt uppföljning av projekten. Detta är något som inte skulle rymmas inom Djurens Rätts nuvarande organisation. Forskning som sådan är generellt sett också mycket kostsam, där ett enda projekt ofta kräver flera hundratusen kronor för sitt genomförande. Risken finns också att Djurens Rätt forskningsfond uppfattas som partisk. Det skulle innebära att resultat som finansierats av Djurens Rätt riskerar att ifrågasättas som icke-objektiv. Vetskapen om detta förhållande kan också få forskare att vända sig till Djurens Rätt först som sista alternativ, när de redan fått avslag från övriga tillgängliga forskningsstiftelser. Detta leder i sin tur sannolikt till att forskningsprojekten som finansieras av Djurens Rätt sannolikt skulle utgöras av projekt som är mindre intressant och värdefulla jämfört med forskning som finansierats av andra instanser. Slutligen kan framhållas att det redan i dag är fullt möjligt att söka anslag direkt från Djurens Rätt för undersökningar, eller andra djurrättsrelaterade arbetsinsatser. För detta krävs ingen självständig fond. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman Att avslå motionen Denna motion har antagits av Sundsvall-Timråavdelningens årsmöte 2015-02-28 28 29 Motion 13. Angående hållbarhet inkluderande djur Hållbarhet är ett begrepp som vuxit starkt under senare år till att idag vara så etablerat och eftersträvansvärt att organisationer, företag och myndigheter i princip är tvungna att ha hållbarhetspolicys. Frågor om hållbarhet, miljö- och klimatförstöring handlar idag främst om att det är människan och ekonomin som drabbas. Hänsyn till att djur och natur påverkas och skadas har många gånger mer att göra med djurens och naturens värde för människan än för sin egen skull. Djur påverkas, skadas och dör pga den problematik som har med hållbarhet att göra. Det är betydelsefullt att förtydliga att hållbarhet även inkluderar djur för deras egen skull. Detta skulle även kunna innebära att djurs status höjs, ökar den arena och de sammanhang Djurens Rätt kan verka på, ökar möjligheter till samarbete med fler organisationer, myndigheter och företag, människor med stort intresse för hållbarhetsfrågor tydligare kan inspireras till medlemskap och inom sin speciella sfär verka för och sprida Djurens Rätt:s budskap samt minska lidandet för berörda djur. Förbundsstyrelsens yttrande motion 13. Angående hållbarhet inkluderande djur Djurens Rätt arbetar redan idag med företags hållbarhetsarbete, främst inom konsumentområdet där företag ofta inkluderar djurskydd i sitt hållbarhetsarbete, eller arbete med Corporate Social Responsibility (CSR). Det är ett viktigt arbete där vi märker ett ökat intresse från företag att samarbeta med oss i djurskyddsfrågor. Förutom att det vore resurskrävande att ta fram och arbeta in en egen definition, anser förbundsstyrelsen att hållbarhet som begrepp vanligen är kopplat till utnyttjande av resurser. Därför ser vi inte att ordet som sådant hör ihop med djuretik. I relationen människa och djur ska utnyttjande inte förekomma, och djur ska ses som individer med rättigheter, inte som resurser. Begreppet som sådant är inte heller entydigt positivt. Det har kommit att bli urvattnat, och används frekvent av företag för green washing av sin verksamhet. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman Att avslå motionen För att förtydliga kan sägas att: Djurproduktionens påverkan på miljö- och klimat är ohållbar, vilket slår tillbaka lika väl på både människor som vilda och domesticerade djur. Mänsklig inverkan på djur, som ej tillgodoser djurens behov, är inte hållbar för djuren själva. Därför föreslås - att Djurens Rätt utformar definition och ställningstagande angående hållbarhet inkluderande djur för deras egen skull. - att den definition och ställningstagande angående hållbarhet som utformas enligt ovan görs till en av Djurens Rätt:s frågor. Denna motion har antagits av Sundsvall-Timråavdelningens årsmöte 2015-02-28 30 31 Motion 14. Djurens Rätts arbete mot djurförsök behöver utvecklas och stärkas Djurförsök är en verksamhet där många tusentals djurindivider bara i Sverige årligen utsätts för psykiskt och fysiskt lidande och dessa djur behöver Djurens Rätt. Vi behöver vara en tydlig röst i samhället och visa att dessa djur inte glöms bort. Djurens Rätt behöver informera om djur i försök internt och externt. Utbilda medlemmar, föreläsa på lokalavdelningar, ordna workshops och diskussioner på riksstämmor/konferenser m.m. Även hålla föredrag för veterinärer, forskare, försöksdjurstekniker, på skolor och på konferenser och utbildningar som på något sätt rör djur i försök. Alla medlemmar känner förmodligen till att grisar i livsmedelsindustrin kastreras utan bedövning, att hönor ännu förvaras i bur på hönserier men hur många känner till de systematiska våldtäkter av icke-könsmogna mushonor som sker dagligen på laboratorier runt om i Sverige? Forskare sprutar in hormoner i de ännu inte könsmogna mushonorna så att en mycket större och könsmogen hanne jagar och ger sig på de vettskrämda honorna. Mushonor som bara är barn när de tvingas ihop ett dygn i en liten bur med en större hanne där honan inte kan ta vägen någonstans. Personal har vittnat om att honorna är alldeles blodiga i underlivet när de tar bort hannen nästa dag. Ett fullkomligt onödigt lidande bara för att få ut lite fler embryon från honorna än de skulle få om könsmogna honor används istället. Djurens Rätt behöver ta fram ett utbildningsmaterial om djurförsök som kan motverka den propaganda som läkemedelsindustrierna förser skolorna med och göra skolbesök. Vem annars för fram djurens situation? Hur många känner till att djur i försök ibland inte får tillräcklig smärtlindring efter operationer eller att djur utsätts för så stora cancertumörer som skulle motsvara sju kilos tumörer på en vuxen människa? Att man tar DNA-tester på djuren genom att klippa tår, svans eller öra istället för att topsa, ta avföringsprov eller pälsstrån för att det bl.a. går fortare och för att man ska kunna spara pengar? Och hur många känner till att möss hängs upp i sina svansar för att man ska räkna hur länge de kämpar för att klättra upp i svansen när man testar nya substanser trots att det finns mindre plågsamma metoder? Att djur med mycket snabbare ämnesomsättning än människor tvingas svälta 16 timmar över natt för att ingen personal vill behöva jobba senare än 17.00 eller tidigare än 8.00. Att djur till och med kan självdö nattetid för att ingen personal finns på plats? Om Djurens Rätt inte vill att djur ska utsättas för plågsamma djurförsök måste djurförsöksfrågan prioriteras mer. Det behövs fler delmål i verksamhetsinriktningen och de behöver konkretiseras mycket mer. Djurens Rätt måste som organisation ta mer ansvar för djurförsöksfrågan och inte som tidigare överlämna en stor del ansvar och arbetsuppgifter till ideella medlemmar. Djurens Rätt har anställda som kan jobba med djurförsöksområdet och som rimligtvis måste genomföra merparten av arbetet. Djurens Rätt bör inte ha ett riktningsmål om att göra skillnad vid etisk prövning av djurförsök, eftersom Djurens Rätt som organisation inte deltar vid några etiska prövningar. Därför är det också olämpligt att ha ett delmål med formuleringen ”Djurens Rätts arbete i nämnderna”. Däremot är det viktigt att Djurens Rätt har mycket kontakt med EN-gruppen (de medlemmar som av Djurens Rätt nominerats till de djurförsöksetiska nämnderna) och inhämtar information samt samarbetar kring strategier för hur man kan arbeta mot djurförsök och uppmärksammar alla de beslut i nämnderna som fattas i strid mot Djurskyddslagen. Djurens Rätt måste jobba mer proaktivt i frågan och ha en förankrad, genomtänkt strategi för arbetet mot djurförsök. Djurens Rätt behöver flera som jobbar med kampanjer mot djurförsök och försöksmetoder. Flera av Djurens Rätts anställda behöver vara väl insatta i djurförsöksfrågan och arbetet mot att djur används i försök, med en tydlig ansvarsfördelning av arbetsuppgifter och uppföljning, så att arbetsuppgifter inte hamnar ”mellan olika stolar” eller glöms bort. 32 Djurens Rätt behöver driva en pågående debatt i samhället i olika medier om djurförsök och det lidande som djur i försök utsätts för. Uppmärksamma alla onödiga försök som djur utsätts för, den undermåliga miljön som djur i försök föds upp i och tvingas leva i hela sina liv. Råttor t.ex. har ett behov av att resa sig men nästan alla råttor saknar den möjligheten då takhöjden är för låg i de vanligaste burarna. Flockdjur kan tvingas leva isolerat hela sina liv och apor återanvänds till olika djurförsök under väldigt lång tid på grund av att de är dyra att hålla och införskaffa. Honor i avel blir ständigt av med sina ungar efter födsel och återanvänds i avel tills de inte längre klarar av att föda. Det är dyrt med djurförsök så många djur utsätts för flera försök, fast det inte är nödvändigt, för att forskarna vill spara pengar. Vilka strategier har Djurens Rätt för arbetet i/mot olika organ som rör djur i försök? Hur tänker Djurens Rätt t.ex. arbeta för att det blivande 3R-centret får en viktig roll som samordnare som sammanställer info och skriver praxisar? Att det är rätt personer som får sådana tjänster och att de får tillräckligt med tid och resurser för uppdraget? Detta är bara några konkreta punkter som Djurens Rätt skulle kunna arbeta med och det finns mycket mer organisationen kan göra om viljan och intresset finns och djurförsöksfrågan prioriteras mer. Vi föreslår många arbetsuppgifter men det är rimligt att Djurens Rätt med den personal organisationen har tillsammans med ideella krafter bör hinna med de arbetsinsatser vi föreslår och kanske mycket mer på fyra år. Med ”DR” nedan avses Djurens Rätt. Vi yrkar 1. Att ett kritiskt utbildningsmaterial om djurförsök tas fram och distribueras till minst 50 högstadieoch gymnasieskolor i Sverige och att minst 20 skolbesök/föreläsningar genomförs på högstadie- och/eller gymnasieskolor per år med bl.a. ett djurförsökskritiskt perspektiv. 2. Att kontakterna och samarbetet mellan DR och EN-gruppen stärks så att kunskap tas tillvara och sprids internt och externt bl.a. genom att Djurens Rätts förbundsstyrelse träffar EN-gruppen minst en gång per år för att t.ex. diskutera strategier för att minska antalet djurförsök. 3. Att DR genomför utbildningar om djur i försök och hur man kan jobba mot djurförsök i alla lokalavdelningar inom fyra år. 4. Att DR utarbetar och tillämpar strategier för arbetet på olika nivåer och i olika organ (Nationella kommittén, Centrala djurförsöksetiska nämnden, de regionala djurförsöksetiska nämnderna, Jordbruksverkets olika utskott, det blivande 3R-centret o.s.v. ) 33 5. Att djur i försök är i fokus på en rikskonferens/riksstämma inom fyra år och att DR lyfter fram och kritiserar olika former av djurplågeri som djur i försök utsätts för i minst två kampanjer per år. 6. Att DR ska utöka stödet till EN-gruppen, bl.a. kompetensutveckling, regelbundna möten för att utbyta erfarenheter, föreläsningar, konferenser och utbildningar, strategidiskussioner, ordna och administrera ett digitalt arkiv med samlad information om djurförsök m.m. 7. Att DR skriver minst tre debattartiklar om djur i försök per år som skickas till minst 10 olika tidningar och att DR varje år tar minst tre initiativ för att få till stånd diskussioner om djur i försök i radio och TV. 8. Att DR aktivt tar kontakt med och upprätthåller kontakt med minst sju politiker från i stort sett alla riksdagspartier för att skapa ett nätverk av kritiska politiker som kan hjälpa till att driva djurförsöksfrågor i riksdagsarbetet. 9. Att Djurens Rätt tar minst tre kontakter per år med andra sakkunniga om djurförsöksfrågor för att hålla sig uppdaterad om utvecklingen inom området och inhämta underlag till kampanjer etc. 10.Att riktningsmålet om att göra skillnad vid etisk prövning av djurförsök och delmålet med formuleringen ”Djurens Rätts arbete i nämnderna” tas bort i verksamhetsinriktningen och ersätts med ”Att utveckla och stärka samarbetet med EN-gruppen” och delmålen 2 och 6 ovan. Flera av dessa insatser skulle kunna rymmas inom den föreslagna verksamhetsinriktningen, och det hoppas vi att de också skulle göra. Men eftersom de flesta av de föreslagna arbetsuppgifterna inte genomförts tidigare trots riktningsmål om att ”sprida kunskap om djurförsök”, ”öka medvetenheten och skapa en kritisk attityd hos allmänheten”, är det nu vår förhoppning och önskan att genom denna motion få medlemmarnas stöd så att dessa punkter ingår i verksamhetsinriktningen och därmed omfattas av Djurens Rätts arbete mot djurförsök de kommande åren, för djurens skull. Medlemmar i Djurens Rätt och EN-gruppen: Pernilla Nordström Inge Skog Lise-Lotte Norin Eva Diesen Jan-Erik Strömberg Gunnel Söderback Jennifer Gosser-Duncan Gunnel Dirsäter 34 35 Förbundsstyrelsen yttrande motion 14. Om Djurens Rätts arbete mot djurförsök Förbundsstyrelsen välkomnar denna motion som är skriven av delar av ”EN-gruppen”; de ledamöter i djurförsöksetiska nämnderna som är medlemmar i Djurens Rätt och nominerade av Djurens Rätt. Förbundsstyrelsen vill börja med att klargöra att djurförsök är en av Djurens Rätts prioriterade frågor, men, vi har också djuren i livsmedelsindustrin, päls samt djurvänlig konsumtion som prioriterade områden. Alla dessa områden behöver dela på resurserna. Förbundsstyrelsen instämmer i att det är ett problem att medlemmar, politiker och allmänhet saknar kunskap om hur djurförsök ser ut. Förbundsstyrelsen har därför som förslag i verksamhetsinriktningen att under kommande verksamhetsperiod bland annat uppmärksamma specifika djurförsök i större kampanjer. Förbundsstyrelsen håller med om att det finns behov av synkronisering, informationsutbyte och strategisk samsyn mellan EN-gruppen och Djurens Rätt. En utmaning i sammanhanget – som också berörs i motionen – är att EN-gruppen arbetar på uppdrag av Jordbruksverket, och därmed har att följa deras riktlinjer. Det är därmed svårt att hålla en djurrättslig värdegrund i nämndearbetet. Förbundsstyrelsens yttranden för respektive yrkande, samt motiveringar, följer nedan. Yrkande 1. Att utforma utbildningsmaterialet, boka skolor som kan ta emot oss, och sedan genomföra föreläsningarna är resurskrävande och kräver resurser vi inte har i dag om vi även vill arbeta med djurförsöksfrågor politiskt och i kampanjer. I samband med de föreläsningar vi redan i dag genomför i skolor är det lämpligt att i ett bredare perspektiv tala om djurrätt, vilket även inkluderar djurförsök. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman Att avslå yrkande 1. 2. Förbundsstyrelsen är positiva till ytterligare informationsutbyte och till att i högre grad kunna ta del av och ha inverkan på EN-gruppens djurrättsliga och strategiska arbete. Samverkan mellan förbundsstyrelsen och EN-gruppen kan förstärkas på flera olika sätt. Förbundsstyrelsen bedömer emellertid inte att det är nödvändigt eller bäst utnyttjande av resurser att binda upp tid för fysiska möten, i synnerhet inte sedan en sådan kontaktyta redan finns – de senaste åren har 1-2 personer från förbundsstyrelsen ingått i EN-gruppen. 5. Förbundsstyrelsen är positiv till yrkandet. Inom Djurens Rätt används begreppet ”kampanj” för att beskriva långvarig (ibland flerårig) aktivitet. För att lyfta olika specifika djurförsök ser förbundsstyrelsen istället att så kallade blixtkampanjer är lämpliga. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman Att bifalla yrkande 5 med ändringsyrkandet Att djur i försök är i fokus på en rikskonferens/riksstämma inom fyra år och att Djurens Rätt lyfter fram och kritiserar olika former av djurplågeri som djur i försök utsätts för i ett flertal blixtaktioner. 6. Yrkandet om särskilt stöd till EN-gruppen innehåller många olika delar, vilka sammantaget kräver stora resurser. Förbundsstyrelsen ser inte att motsvarande resurser går att omfördela från andra arbetsområden föreslagna i verksamhetsinriktningen. Delar av det stöd som motionärerna efterlyser kommer emellertid att finnas tillgängligt under kommande verksamhetsperiod. Strategier för arbetet i etiska nämndgrupperna kommer att upprättas, och informations- och erfarenhetsutbytet mellan förbundsstyrelsen och EN-gruppen att utvecklas. Under våren 2015 genomförs också en översyn av nya lösningar för arkivering och hantering av digitala handlingar. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman Attavslå yrkande 6. 7. Förbundsstyrelsen ställer sig positiva till motionsyrkandet, och ser att det faller väl inom liggande förslag till verksamhetsinriktning. De ökade resurser som Djurens Rätt satsar på kommunikation och medier kommer att resultera i fler debattartiklar och ökad närvaro i medier. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman Att anse yrkande 7 besvarat. 8. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman Attbifalla yrkande 8. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman Att bifalla yrkande 2 med ändringsyrkandet Att kontakterna och samarbetet mellan Djurens Rätt och EN-gruppen stärks så att kunskap tas tillvara och sprids internt och externt. 9. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman Attbifalla yrkande 9. 3. Förbundsstyrelsen är positiv till att utbilda våra aktiva i djurförsöksfrågor. Samtidigt är det inte säkert att intresse finns i alla lokalavdelningar att arbeta specifikt med djurförsöksfrågan. Det kan snarare vara andra utbildningsinsatser som lokalavdelningarna efterfrågar, framför just fortbildning inom djurförsöksfrågan. Förbundsstyrelsen föreslår istället att utbildningsinsatserna integreras i kick-offer eller liknande grundutbildningar. 10. Djurens Rätt nominerar ledamöter till de etiska nämnderna, och har också anställd personal som jobbar i nära samarbete med EN-gruppen. FS ser det därmed som korrekt att beskriva nämndearbetet som ”Djurens Rätts arbete i nämnderna”. Det är också på detta sätt som vår närvaro i nämnderna har beskrivits i verksamhetsplaner de senaste decennierna. Samtidigt är EN-gruppens arbete underställd och arvoderad av Jordbruksverket. Sett ur den synvinklen ser FS att det skulle vara ett mindre bra alternativ att låta EN-gruppen ansvara för frågor än andra än de som renodlat rör etiska nämnd-arbetet. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman Att bifalla med ändringsyrkandet Att utbildningar om djur i försök och hur man kan jobba mot djurförsök tillgängliggörs för aktiva inom fyra år. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman Attavslå yrkande 10. 4. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman Att bifalla yrkande 4. 36 37 Motion 15. Religiös slakt Det dyker då och då upp motioner i Sveriges Riksdag ang. att tillåta religiösa slakter utan bedövning, främst från bl a DO, och Fp. Men även andra! Det hade varit lämpligt att DR hade antagit en hållning att verka för ett totalt förbud mot att religiös och rituell slakt! Det hade gjort genomslag i Europas andra djurrättsorganisationer också! Jag yrkar således att Kongressan tar ställning mot all religiös slakt, samt djuroffer av alla slag! Att bara vara mot all slakt är inte relevant idag, men te x skära halsen av djur, och i förekommande fall människor, är bara VIDRIGT! Jag föreslår att DR upprättar i samma anda som Pälsdjursgrupp. Burhönsgrupp etc en grupp som arbetar MOT hal al slakt, Koscher slakt, samt andra motsvarande slakter, beteenden, etc inkl tjurfäktning! DR kämpar ju redan mot det, men i en annan hållning idag, men borde ingå i den gruppen. Att tex jämföra en hundcirkus med tjurfäktning låter ju faktiskt lite konstigt! Samt givetvis Importförbud av ovan nämnda kött! Det är ju svårt med dagens EU-regler. Men man kan ju alltid arbeta mot det! Förbundsstyrelsens yttrande motion 15. Religiös slakt Djurens Rätt arbetar mot alla former av slakt och bedriver ett omfattande arbete för att få fler människor att välja vego. Den svenska djurskyddslagen tillåter inte slakt utan föregående bedövning, och till exempel halalslakt sker med bedövning i Sverige. Som del i arbetsgruppen för Farm Animals i Eurogroup for Animals arbetar Djurens Rätt för att slakt utan bedövning ska fasas ut i EU. Det första steget är att lagstiftningen som redan finns ska efterlevas, så att undantaget för krav på bedövning som finns för religiös slakt bara används till just religiös slakt. I dag utnyttjas undantaget så att många andra djur slaktas utan bedövning, särskilt i Frankrike och Belgien, och i synnerhet när det gäller slakt av får. Vi tror att det skulle kunna vara bra att på Djurens Rätts hemsida reda ut begreppen kring slakt. EU-lagstiftningen tillåter inte att ett land förbjuder import av sådant som produceras i andra länder, med vissa få undantag. Kött från djur som slaktats utan bedövning är inte ett av dessa undantag, så förbundsstyrelsen ser det inte som framkomligt att driva frågan om import som EU-lagstiftningen ser ut idag. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman Att avslå motionens yrkande till förmån för Att på Djurens Rätts hemsida göra en genomgång av myter och fakta om slakt, inklusive slakt utan föregående bedövning. Gunnar v Gegerfelt [email protected] tel 070-215 06 14 Folksångsgatan 57 215 79 Malmö 38 39 Motion 16. Hemsida för praktisk konsumentinformation Bakgrund: Det saknas idag en hemsida som på ett inspirerande och fångande sätt riktar sig mot personer som är nyfikna på en djurvänlig livsstil. Praktisk information till konsument är idag uppdelad på olika informationskanaler hos Djurens Rätt men kunskapen finns inte samlad på ett ställe och på ett lättillgängligt och grafiskt tilltalande sätt. I tidningen Välj vego!, som går att beställa genom DRs ”vegetariska inspirationspaket”, framställs en djurvänlig livsstil (veganism) i ett mycket positivt ljus. Den som slår upp tidningen ser genast att det finns allt från lyxig vegansk frukost, tacosfredag, tränande veganer och veganska delikatesser. Det presenteras genom stora, intresseväckande bilder och en väldesignad grafisk profil. Dessvärre saknas det idag någon motsvarighet på webben. På vegokoll.se möts besökaren av en väldigt intetsägande sida utan intressanta bilder. Förstasidan utgörs dessutom en veganblogg som troligtvis enbart intresserar de som redan är veganer. Mycket info presenteras i ett föga hjälpsamt list-‐format (t.ex. radas tofu, tempeh, seitan och kinafärs upp som ersättning på kött men några beskrivningar eller bilder av vad detta är saknas). Djurensratt.se är inte heller upplagd för att fånga besökare och väcka intresse för en djurvänlig livsstil. Under den sida som heter ”Djurvänlig konsumtion” finns istället långa faktatexter om antalet slaktade djur, miljöpåverkan och pollinering. Därtill blandar djurensratt.se konsumentfrågor med info om organisationens egna arbete vilket gör att praktisk info till konsument blir svårhittad. Det finns således stort utrymme för förbättring vad gäller användningen av webben för att fånga upp blivande veganer och medlemmar. Djurens Rätt bör som Sveriges största djurrätts- och djurskyddsorganisation stå till förfogande med en sådan hemsida. Förändring: En hemsida som är utformad för att fånga upp nyfikna konsumenter och som samlar all info om konsumentfrågor behövs. Det innebär att besökaren direkt på förstasidan möts av en pedagogisk och väldesignad nybörjarguide. Vidare måste sidan i sin utformning vara väl sökordsoptimerad, d.v.s. sidan ska dyka upp bland de första träffarna på Google under relevanta termer. Idag dyker t.ex. Arla upp på sökordet ”vegetarisk mat” medan någon sida från Djurens Rätt inte dyker upp alls. Vegokoll.se dyker heller knappt upp på relevanta sökord vilket beror på att sidan fullkomligt undviker vedertagna termer som har med veganism att göra (annat än i bloggen men detta är inte lika attraktivt för sökmotorernas indexering då inläggen flyttas när nya skapas). Detta innebär emellertid inte att en sådan hemsida som här föreslås måste ha en tydlig vegansk profil (även om innehållet är veganskt). Höga Google-placeringar kan åstadkommas även genom en mer subtil användning av relevanta begrepp (på likande sätt som de används i t.ex. tidningen Välj vego!). Förslagsvis utformas sidans med tidningen Välj vego! som utgångspunkt. Besökaren möts av [1] stora bilder på god vegansk mat och/eller glada veganer, [2] menyknappar som tydligt antyder om hemsidans innehåll (d.v.s. kategorier för t.ex. Mat, Hygien- artiklar, Hälsa/Träning, Mode m.m.) och [3] välskrivna texter som presenterar veganism som enkelt och normalt. Hemsidan ska vara så pass väldesignad, inbjudande och informationsrik Stockholm, 2015- 03- 15 2/2 att ingen medlem skulle tveka på att länka hemsidan till vänner och bekanta. Målet är att är en djurvänlig livsstil vid första anblick framställs som familjärt och normalt även för den som är ute på främmande mark –inte som en alternativ livsstil, en hälsotrend eller som ”konstig mat”. Alla målgrupper ska känna sig välkomna. Yrkande - att en arbetsgrupp utses för att ta fram ett tydligt koncept för en hemsida som samlar all praktisk kunskap till konsument om en djurvänlig livsstil på en och samma plats och som presenterar informationen på ett pedagogiskt och grafiskt tilltalande sätt för personer som är helt obekanta med allt som berör djurvänlig konsumtion - att Djurens Rätt aktivt söker kompetens för verkställandet av ovanstående idéer, t.ex. inom webbdesign, digital kommunikation och sökordsoptimering Stockholm 2015-03-15 Alessandro Aiello Martin Ortega Engström Mia Olsson Angelo Tapia Bodil Rummelhoff Beatrice Hennings Lilian Bäckman Djurens Rätt Stockholm Förbundsstyrelsens yttrande motion 16. Hemsida för praktisk konsumentinformation Förbundsstyrelsen ser att det finns ett stort behov att samla konsumentinformationen på ett lättillgängligt ställe på webben. De som vill göra djurvänliga val i sin vardag har både frågor om kost, kosmetika, ull, träning, vego på förskola etc. Behovet av en helt ny webb behövs inte i dagsläget då mycket av det som motionärerna skriver om redan är påbörjat. En helt ny sida skulle innebära en stor uppdatering av grundwebben. Det kommer göras uppdateringar av webben men det är inte säkert att det kommer ge oss en sådan typ av webbsida som motionärerna föreslår. För att skapa en helt ny webb skulle det behövas stora resurser för att ändra grundwebben. Djurens Rätt har redan goda förutsättningar att skapa en tydlig informativ och tillgänglig konsumentsida. Vegokoll är redan en etablerad sida med många unika besökare varje månad och att skapa en helt ny sida behöver därför inte vara bra då en ny måste marknadsföras för att locka besökare. Det har redan påbörjats arbete med att ändra om webben där fokus är att skapa en snyggare och bättre vegosida innan sommaren. Ett senare arbete är att samla all information om kläder, kosmetika osv på en och samma sida som vegofrågorna. Det finns redan flera anställda som arbetar eller ska arbeta mer med utvecklingen av konsumentsidorna. Djurens Rätt har också anställda som arbetar med programmering och marknadsföring online. När det gäller digital kommunikation är Djurens Rätt en av de största organisationerna i Sverige på Facebook med i skrivandets stund 253 000 personer som gillar vår sida. Ytterligare resurser behövs inte i dagsläget. Djurens Rätt har också redan grupper för våra olika hemsidor. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman Attavslå motionen 40 Motion 17. Angående internetbaserat självtest för djurvänliga val och coaching Förbundsstyrelsens yttrande motion 17: Angående internetbaserade självtest för djurvänliga val och coaching S.k. självtester som bla förekommer inom veckotidningar och sociala medier, är en företeelse som vuxit i popularitet under senare år. Ex är Naturskyddsföreningens app ”Grön guide” och WWF:s test ”Ekologiska fotavtryck”. För Djurens Rätts del kan det erbjuda unika möjligheter i att skapa medvetenhet om våra frågor samt inspirera till djurvänliga val och beteenden. Förbundsstyrelsen kan se ett värde i att klargöra att veganism är ett mycket djurvänligt val men vi ser problem med ett sådant test som motionärerna föreslår. Med all rätt skulle veganism pekas ut som överlägset styrande för hur djurvänlig man är som konsument. Testet som sådant skulle därmed inte vara attraktivt och entusiasmerande för andra än veganer. Djurens Rätt skulle därför kunna skapa ett internetbaserat självtest för djurvänlighet och djurvänlig coaching. Det skulle kunna innebära ett enkelt och lockande sätt för den enskilde att ta reda på var man står och ge inspiration till djurvänlighet och djurvänliga val. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman Attavslå motionen Testet kan användas i många sammanhang exv på hemsidan, spridas över internet, sommarturnén samt i övriga aktiviteter och informationsverksamheter. Därför föreslås - att Djurens Rätt skapar ett internetbaserat självtest med coachingfunktion och avsikten att medvetandegöra våra frågor samt inspirera och coacha till djurvänliga val och beteenden. Denna motion har antagits av Sundsvall-Timråavdelningens årsmöte 2015-02-28 42 43 Motion 18. Informationskampanj om köttindustrin Bakgrund: Det är många som mer och mer börjar uppmärksamma köttindustrins baksida med dåliga förhållanden för djuren samt den negativa påverkan på miljö och hälsa. Det här kan vara ett bra tillfälle att påminna om köttindustrins negativa aspekter och driva en informationskampanj om den. Många glömmer lätt information som de fått tidigare och därför kan det vara en god idé att driva en kampanj som ger en helhetsbild av hela köttindustrin istället för att välja ett enda djurslag. Förslag: Att Djurens Rätt ska driva en informationskampanj med fokus på köttindustrin och om de förhållanden som djuren lever under. Om kampanjen ska fokusera på svensk eller utländsk djurhållning lämnar jag till Djurens Rätts ledning att bedöma. Förslagsskribent: Karoline Källkvist Förbundsstyrelsens yttrande motion 18. Informationskampanj om köttindustrin Livsmedelsindustrin är det område där flest djur utnyttjas och dödas. Att arbeta för att lidandet i köttindustrin, och livsmedelsindustrin i stort, ska minska och i slutändan upphöra är angeläget. Målsättningen återfinns i två av Djurens Rätts prioriterade arbetsområden – Djuren i livsmedelsindustrin och Djurvänlig konsument – liksom i äggkampanjen och kycklingkampanjen. Att arbeta för att fler ska välja vego är det effektivaste sättet att bekämpa köttindustrin. Vego kommer vara temat under Djurens Rätts sommarturné 2015. Vego är en del i majoriteten av de kampanjer Djurens Rätt genomför, liksom en återkommande och viktigt del i vårt arbete i sociala medier och genom Djurens Rätts kostnadsfria vegetariska inspirationspaket. Även om Djurens Rätt redan gör mycket på området tycker förbundsstyrelsen att det är angeläget att göra mer. När Djurens Rätt arbetar med vegofrågor innefattar det alla djur som utnyttjas för livsmedel och vi förespråkar och inspirerar till vegansk kost. Förbundsstyrelsen föreslår för riksstämman Att bifalla motionen med ändringsyrkandet Att kampanjen omfattar alla djur inom livsmedelsindustrin. 44 45 Motion 19. Angående samarbete med likasinnade organisationer Ju fler kanaler där Djurens Rätts information och budskap kan nå ut, som människor, organisationer och områden, desto större möjligheter till genomslagskraft har information och budskap.För att skapa fler sådana kanaler kan det vara lämpligt att samverka med andra organisationer och i fler sammanhang. Det finns några organisationer som ligger nära Djurens Rätts intresse och som som av den anledningen kan lämpa sig väl att samverka med i gemensamma frågor och intresseområden. Två av dessa är Hälsofrämjandet och Läkare för framtiden. Tillsammans med dessa finns unika möjligheter att göra gemensamma satsningar och öka Djurens Rätts möjligheter att nå ut med sitt budskap. Andra organisationer där det kan finnas möjligheter till samverkan är organisationer inom exv klimat-, miljö-, rättighets- och diskrimineringsfrågor. Förbundstyrelsens yttrande motion 19. Angående samarbeten med likasinnande organisationer Förbundstyrelsen anser att motionärens tankar om utökade samarbeten med likasinnade är bra men vi konstaterar att dessa typer av samarbeten redan sker idag och utvecklas kontinuerligt. Att formalisera samarbeten med aktörer som primärt inte arbetar med djurrätt kan även resultera i att Djurens Rätt upplevs som en organisation som sviker sitt huvudsakliga syfte – att arbeta för att djur ses som individer med rätt till sina egna liv. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman Att avslå motionen Möjliga gemensamma samarbetsprojekt kan ex vara: - Coachingprogram - Vandringsutställning med ex tema hållbarhet för skolor och bibliotek. - Informationsmaterial - Tidning för utdelning i det offentliga rummet ex väntrum, bibliotek etc. - Informationsaktiviteter - Föredrag, seminarier - Lobbyverksamhet, politikerpåverkan Därför föreslås att Djurens Rätt i första hand kontaktar organisationerna Hälsofrämjandet och Läkare för framtiden samt eventuellt andra lämpliga organisationer för att undersöka möjligheter till samverkan med dessa. Denna motion har antagits av Sundsvall-Timråavdelningens årsmöte 2015-02-28 46 47 Motion 20. Angående Djurens Rätts opinionsbildning och samarbete med religiösa institutioner Vegovågen fortsätter och det finns fler som väljer att äta en mer vegetabilisk kost. Det finns också människor som är engagerade i olika religiösa institutioner och försöker att lyfta fram veganismen och djurrätten. I många religiösa institutioner är det vanligt att konsumera stora mängder animalier vid olika högtider, till exempel serverar många kristna samfund julskinka kring julen och ägg kring påsken. Eftersom vi i Djurens rätt strävar efter att fler ska äta en vegetabilisk kost och öka samhällets opinion mot djurindustrin så ligger det i linje med Djurens Rätts riktningsmål att påverka olika religiösa institutioner med information om det lidande djur utstår i livsmedelsindustrin samt presentera djurvänliga lösningar på deras traditioner. Vi bör också öka vår samverkan med individer som är aktiva båda inom djurrättsrörelsen och olika religiösa institutioner för att stödja dem i att öka djurrätten i sina respektive institutioner. Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag Djurens Rätts riksstämma besluta: - att Djurens rätt Riksorganisation och dess lokala organisationer ökar sin samverkan med olika religiösa institutioner med syfte att påverka dem till att fira sina högtider fria från animalier. - att Djurens rätt Riksorganisation tillsätter en arbetsgrupp som skapar veganska menyer som liknar och kan ersätta olika samfunds traditionella maträtter samt mejlar ut dessa färdiga menyer till olika samfund i samband med att de ska fira sina respektive högtider, till exempel i samband med den kristna Julen, muslimska Eid al-fitr, judiska Pesach, buddhistiska Vesak etc. Förbundstyrelsens yttrande motion 20. Angående Djurens Rätts opinionsbildning och samarbete med religiösa samfund Förbundsstyrelsen stödjer andemeningen i motionen och konstaterar att ett utbyte av värderingar och etiska ställningstaganden mellan Djurens Rätt och olika religiösa samfund redan äger rum. Våren 2010 anordnade Stockholmsavdelningen föreläsningar och seminarier i samarbete med företrädare från kristna, muslimska och buddhistiska samfund och Djurens Rätt finansierande utgivningen av boken ”Kärlekens väg” om vilken ett antal föreläsningar och studiecirklar hölls. Förbundsstyrelsen ser mycket positivt på ett utvecklat samarbete mellan lokalorganisationer och religiösa samfund. Vi ser positivt på att ta fram recept för flera högtider, men anser inte att det behövs en arbetsgrupp för det. Djurens Rätt har sedan många år tagit fram recept för kristna högtider, och under den senaste verksamhets-perioden även för muslimska högtider. Vi kommer att fortsätta att uppmärksamma olika högtider och recept via våra sociala medier. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman Att avslå motionens bägge att-satser Angelo Tapia, Stockholm 48 49 Motion 21. Angående Djurens Dag i svenska almanackor Djurens dag startades 1931 av ekologer i Italien för att uppmärksamma att djurarter hotades av utrotning. Numera firas Djurens dag för att påminna om vikten av djurens välmående och för att belysa djurens situation. Valet av datum, 4/10, var för att det är den helige Franciskus av Assisis födelsedag. Han ansågs vara djurens skyddshelgon. Numera firas Djurens dag över hela världen oavsett religion. I Sverige uppmärksammar djurskydds- och djurrättsorganisationer Djurens dag varje år. Djurens Rätt t.ex. har alltid ett tema för dagen. Trots detta finns inte dagen med i de svenska almanackorna. Låt oss ändra på det. Karlskronaavdelningen har i flera år försökt få Sveriges största almanacksföretag Burde Förlags AB och Fritzell Nordic AB att ta med Djurens Dag, men inget intresse har visats från deras sida. Det har funnits en sk. Blixtaktion på Djurens Rätts hemsida, och även en lista på change.org. Det behövs nog en riksorganisation bakom kontakterna med almanacksförlagen för att de ska visa intresse. Förbundsstyrelsens yttrande motion 21. Angående Djurens dag i svenska almanackor Uppropet för att Djurens dag ska införas i almanackan är en pågående blixtaktion som ligger uppe på Djurens Rätts hemsida. Uppropet är ett lokalt initiativ som riksorganisationen har ställt sig bakom och riksorganisationen kommer att ta kontakt med förlagen.. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman Att anse motionen besvarad Därför föreslår vi att riksorganisationen ska engagera sig och föreslår därför att Djurens Rätt ska arbeta för att - Djurens dag ska tas med den 4 oktober i de svenska almanackorna gärna redan 2016. Gunnel Petersson Karlskrona-avdelningen av Djurens Rätt Antagen på Karlskronaavd. Årsmöte 11/2 2015 Lena Andersson 50 51 Motion 22. Angående djurrättsläger Förbundsstyrelsens yttrande motion 22. Angående djurrättsläger Djurens rätt har tidigare anordnat djurrättsläger och jag tycker att det borde anordnas djurrättsläger igen. Det ger bra tillfällen för gemenskap och för aktiva runt om i landet att mötas, dessutom ger det även medlemmar som inte är aktiva möjligheten att lära sig mer om djurrättsarbete och förhoppningsvis bli mer engagerade. Förbundsstyrelsen håller med motionens andemening om att det är viktigt att skapa mötesplatser för aktiva. Vi har under åren sett ett ökat intresse för kortare sammankomster som öppnar upp för fler att delta, och för utbildning i sakfrågor. Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag Djurens Rätts riksstämma besluta: -att det ska anordnas djurrättsläger. Djurrättslägrena har ersatts av Djurens Rätts uppskattade årliga sommarturnékickoff vars innehåll syftar till att under en helgsammankomst utbilda aktiva i Djurens Rätts sakfrågor och i samtalsteknik. Lena Persson Karlstad Djurens Rätt har även infört rikskonferenserna vartannat år där aktiva kan mötas och ha möjligheten att lyssna på intressanta föreläsare, såväl från lokalavdelningarna som internationella föreläsare, och lära känna andra aktiva från hela landet. Lena Persson fick i uppdrag på Karlstad-Hammaröavdelningens årsmöte 2015-02-17 att skriva en motion angående djurrättsläger. Den färdiga motionen har antagits av Karlstad-Hammaröavdelningens styrelse 2015-03-05. Annica Wingqvist Ordförande Karlstad-Hammarö 52 Under den kommande verksamhetsperioden kommer antalet grundutbildningar inom riksorganisationen att öka. Vår bedömning är att vi har hittat en bra form för utbildning och mötesplatser, i och med turnékickoff, rikskonferens och grundutbildningar, som bättre stämmer överens med organisationens behov just nu. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman Att avslå motionen. 53 Motion 23. Angående att skapa förutsättningar för och material till mindre event Det är betydelsefullt att Djurens Rätt har bredd i de aktiviteter för aktivism som medlemmarna kan vara delaktiga i. För att öka möjligheter för medlemmar att vara delaktiga i/anordna intressanta aktiviteter/arrangemang och bredda vägar att för ut vårt budskap på finns möjligheten att medlemmar kan anordna/arrangera aktiviteter av typen mikroföredrag, demonstrationsvisningar och s.k. ”homeparties”. För att underlätta och stimulera detta kan Djurens Rätts centralt ta fram material, koncept och manualer för sådana arrangemang. Förbundsstyrelsens yttrande motion 22. Angående att skapa förutsättningar för och material till mindre event Att ta fram ett kortare presentationsmaterial som görs tillgängligt för ”homeparties” m.m. tycker förbundsstyrelsen låter som en bra idé. Däremot tycker vi att detta kan spridas inom organisationen och dess aktiva och inte nödvändigtvis behöver göras i samarbete med andra organisationer och företag. Djurens Rätts fokus ligger på djuretik och vi bör inte blanda in miljö- och hälsoargument i vårt utåtriktade material. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman Att bifalla motionens första att-sats Att avslå motionens andra att-sats. För att skapa ett bredare material med fler utförare och kanaler att nå ut på men ändå inom våra domäner kan detta göras i samarbete med andra organisationer med liknande intresse ex Hälsofrämjandet och Läkare för framtiden samt företag ex på pälsfria listan, icke djurtestat samt vegoproducenter och -leverantörer. Liknande framgångsrika koncept är ex partiet F!:s valkampanj där de använde sig av sin variant av ”Homeparties”. Därför föreslås - att Djurens Rätt tar fram material/koncept för typen mikroföredrag, demonstrationsvisningar och s.k. ”homeparties”. - att Djurens Rätt undersöker möjligheterna till samarbete i saken med andra organisationer och företag enligt ovan. Denna motion har antagits av Sundsvall-Timråavdelningens årsmöte 2015-02-28 54 55 Motion 24. Angående tillvaratagande av medlemmarna som resurs Förbundsstyrelsens yttrande motion 24. Angående tillvaratagande av medlemmar som resurs Medlemmarna är Djurens Rätts största resurs. Ju mer medlemmarnas resurser tas tillvara desto bättre för Djurens Rätt och därmed djuren. Varje medlem är unik med just sina individuella förmågor och resurser. Därför kan det vara betydelsefullt att fråga varje medlem vad den kan tänkas bidra med och har för unika förmågor, intressen, resurser etc som kan komma till nytta för Djurens Rätt. En ytterligare effekt av en sådan utfrågning kan vara att den nye medlemmen kan stärkas i sin känsla av att vara betydelsefull samt ge idéer och motivation till engagemang. Djurens Rätts arbete bärs upp av de aktiva medlemmarna. Under tidigare verksamhetsperiod har vi fokuserat på att börja ta in kontorsvolontärer i större utsträckning, och sommarturnén kan genomföras tack vare volontärerna. Volontärer hjälper också till med enstaka insatser som till exempel översättningar, men även i sakfrågor. Det finns alltså redan i dag flera olika volontärmöjligheter, utöver att engagera sig i någon av lokalorganisationerna. Ett lämpligt tillfälle för detta är i samband med nytt medlemskap, antingen direkt vid tecknande av nytt medlemskap eller att någon från Djurens Rätt senare kontaktar den nye medlemmen. En sådan här satsning görs lämpligen först i en testversion i begränsat sammanhang ex delar av sommarturnén, enstaka lokalorganisationer för utvärdering och vidare utveckling. Djurens Rätt arbetar med olika volontärregister för medlemmar som visat intresse för att bli aktiva. Vi ser hellre att vi utvecklar dessa vägar in i verksamheten under kommande verksamhetsår. Vi vill att Djurens Rätt på ett bra sätt också ska klara av att ta hand om och involvera dem som anmält intresse, snarare än att utveckla ett nytt register som, beroende på omfattningen, kan utgöra en stor kostnad att administrera. Därför föreslås -att Djurens Rätt upprättar ett frågeformulär med väl utvalda frågor i avsikt att tillvarata nya medlemmars individuella förmågor, intressen och resurser samt motivera till engagemang i Djurens Rätt. -att detta förfarande först genomförs i en testversion i begränsad omfattning med följande utvärdering. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman Att avslå motionen Denna motion har antagits av Sundsvall-Timråavdelningens årsmöte 2015-02-28 Avelin Pantigoso, Sekreterare Amanda Bergkvist, Justerare Jill Selander, Justerare 56 57 Motion 25. Insatser för språklig tillgänglighet Förbundsstyrelsens yttrande motion 25. Insatser för språklig tillgänglighet I dagsläget utestängs många samhällsgrupper från att ta del av Djurens Rätts viktiga samhällsinformation. Av förbundets material finns verksamhetsinriktningen, en flyer och en rapport att läsa på engelska. I övrigt har Djurens Rätts hemsida endast ett textstycke på omkring 250 ord, om själva förbundet, översatt till engelska, tyska, spanska, franska, polska, finska och turkiska. Att-sats 1. Förbundsstyrelsen är mycket positiv till att utöka de befintliga introduktionstexterna på större icke svenska språk. Vi har under våren 2015 integrerat en översättningsfunktion till vår web, som innebär att större delen av vår hemsida tillgängliggörs på många olika utländska språk. Översättningarna är inte tillräckligt omfattande och språkalternativen är för begränsade. Dessa brister bör ses mot bakgrund av att mer än var sjunde svensk är utrikesfödd och år 2010 var Irak och Iran det andra respektive femte vanligaste födelselandet för utrikesfödda svenskar. Men förbundet saknar information på bland annat arabiska,kurdiska och persiska, som är många svenskars förstaspråk. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman Att anse motionens första att-sats besvarad Vårt förbund saknar även texter översatta till samiska, som är ett erkänt nationellt minoritetsspråk. Djurens Rätt har däremot en särskild informationssida om det samiska samhällenas djurhållning. Detta ger ett olyckligt intryck av att vårt förbund gärna problematiserar och talar om en minoritet utan att bjuda in gruppen till samtal. För fyra år sedan genomfördes en jämställdhets-och genusgranskning av förbundet, där uppmaningen var att ”Djurens Rätt bör översätta nyckelmaterial på hemsida och i informationsmaterial till exempelvis farsi, finska, turkiska, arabiska och spanska”. I samma granskning stod det: ”Liksom Stockholmsavdelningen av Djurens Rätt har påpekat i ett mejl daterat 2010-11-15 finns texter på hemsidan och nyckelfoldrar enbart på svenska språket, förutom en kortare information på engelska. Språklig utestängning är inte bara diskriminerande mekanism. Det bidrar också till ett etnocentriskt synsätt och upprätthåller en norm om svenskhet”. Flera år har gått sedan granskningen uppmärksammade förbundet på bristerna i tillgänglighet, vilka ännu inte åtgärdats. Därför behöver vårt förbund inleda ett ambitiöst arbete kring dessa strukturer. De svenskar som inte har svenska som förstaspråk ska inte behöva söka sig till utländska kanaler för djurrättslig information -där specifik information om förhållanden i Sverige saknas. Yrkanden -att djurensratt.se ska ha information tillgänglig på nordsamiska och de språk som lyftes i jämställdhets-och genusgranskningen: finska, turkiska, arabiska, persiska och spanska. Innan år 2017 ska där finnas minst 4000 ord på var och ett av språken. -att djurensratt.se ska ha sammanfattningar av varje rapport om djurens förhållanden på nordsamiska ochde språk som lyftes i jämställdhets-och genusgranskningen: finska, turkiska, arabiska, persiska och spanska. Innan år 2017 ska där finnas minst 2500 ord på var och ett av språken. -att riktlinjer tas fram för att översättningar ska bli en naturlig del i produktionen av nytt material -att varje nummer av tidningen Djurens Rätt ska ha minst en engelskspråkig sida -att en arbetsgrupp tillsätts som ansvarar för att Djurens Rätts svenskspråkiga material översätts löpande Martin Ortega Engström, DianaZanzi Ferrando, Jennifer Cordova, Alessandro Aiello, Stig Johnell Att-sats 2. Att skriva sammanfattningar av rapporterna på andra språk än svenska bedömer förbundsstyrelsen ha begränsat värde i och med att målgruppen för rapporterna är svenska politiker, myndigheter och journalister. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman Att avslå motionens andra att-sats Att sats 3. Förbundsstyrelsen ser stort värde i att ha texter på språk andra än svenska; både som tryckt material och på organisationens hemsida. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman Att bifalla motionens tredje att-sats Att sats 4. Förbundsstyrelsen ser inte att en enskild tidningssida skulle vara attraktivt nog för att icke svensktalande människor ska bli medlemmar eller börja läsa tidningen. En sida mindre i tidningen ger däremot mindre utrymme till tidningens ordinarie innehåll, samtidigt som den engelskspråkiga sidan skulle ge tidningen ett mindre enhetligt intryck. Att till varje nummer sammanställa numret till en sida, och sedan få den översatt utgör också en förhållandevis stor arbetsinsats. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman Att avslå motionens fjärde att-sats Att sats 5. Förbundsstyrelsen ser inte behov av att översättningen ska administreras av en särskild arbetsgrupp. Vi ser istället fördelar med att översatta texter planeras och tas fram samtidigt med (och på samma sätt) som de svenskspråkiga. En sådan samordnad produktion bedömer vi ger möjlighet till bättre framförhållning – översättningsarbetet skulle kunna planeras och inledas tidigare i processen. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman Att avslå motionens femte att-sats 58 59 Motion 26. Förslag om ändrad policy för val av färdmedel Motivering Enligt nuvarande miljöpolicy ska resor inom ramen för uppdrag för Djurens Rätt i första hand ske med tåg eller buss och bara i undantagsfall med bil eller flyg. Vid särskilda omständigheter kan resor med flyg eller bil beviljas, exempelvis om resor med tåg och buss medför ”starkt ökade kostnader, eller innebär orimligt längre restid eller väntetider”. Vi tycker i och för sig att policyn är bra men menar att den har kommit att tolkas alltför snävt. Närmare två dygns restid tur och retur för en resa inom Sverige har inte ansetts uppfylla kravet på orimlighet. Vi betraktar detta som ett demokratiskt problem när det förhindrar förtroendevalda som bor långt från Stockholm eller inte har de ekonomiska marginalerna att ta ledigt från jobb, socialbidrag, A-kassa eller studier att delta i möten eller annan verksamhet. Styrelsen bör därför göra omformulera policyn på ett sätt som uppmuntrar till en något mindre strikt tolkning. Förslag till beslut - att uppdra åt styrelsen att omformulera policyn för resor inom ramen för uppdrag för Djurens Rätt så att större hänsyn tas till principen om deltagande på lika villkor. Förbundsstyrelsens yttrande motion 26. Förslag om förändrad policy för val av färdmedel Förbundsstyrelsen anser att Djurens Rätt av varsamhet om miljön endast bör ersätta kostnader för flyg i undantagsfall. När det gäller Djurens Rätts högsta beslutande organ, riksstämman, kan ombud med mer än tolv timmars resväg eller om särskilda omständigheter föreligger få ersättning för flygkostnader i syfte att underlätta för deltagande på lika villkor. Vi är stolta över att vi, med vår miljöpolicy och policy om vegansk mat, förmodligen ligger i topp när det gäller att minska miljöpåverkan, men, vi kan göra mer. Generellt sett anser förbundsstyrelsen att vi bör resa ännu mindre än vad vi gör i dag och istället använda mer av tekniska lösningar för att främja deltagande. Ledamöter i förbundsstyrelsen samt anställda medarbetare deltar redan i dag i förbundsstyrelsens möten via Skype. Förbundsstyrelsen har i sitt förslag till verksamhetsinriktning under riktningsmål 6.1 ett delmål om att utveckla metoder för deltagande på distans för aktiva och förbundsstyrelseledamöter vilket vi tycker uppfyller det behov som motionären belyser om deltagande på lika villkor. Förbundsstyrelsen föreslår för riksstämman Att avslå motionen Motionsställare: Djurens Rätt Boden-Luleå 60 61 Motion 27. Angående språkanvändning, material i lyrik och musik som publiceras och säljs i Djurens Rätt namn och sammanhang Djurens Rätt är en uttalad antivåldsrörelse/icke-våldsorganisation, partipolitiskt obundet och har en antidrogpolicy. Det förekommer text och språk som inte harmonierar med Djurens Rätts ovan beskrivna värdegrund i sammanhang med Djurens Rätt och försäljning av Djurens Rätts material. Några exempel på textinnehåll från CD ”Artister mot speciesism”: - Drogsammanhang där det anspelas på haschmissbruk med ord som: ”bongvatten”, ”meckskål”, ”pundischrunda”, ”pundischäventyr”, ”tjockispundare”. - Användning av våld med uttryck som ”Flå alla kärringar”. - Musikverk som är kampanjlåt för politiskt parti. Djurens Rätts material är vanligtvis noga anpassat för att förmedla vårt budskap på ett sätt som leder till en förändring i djurvänlig riktning hos mottagaren. I dokumentet ”Uppförandekod 2014-06-14 beskrivs bl.a. ”Vi ska på bästa sätt bedriva ett trovärdigt arbete som genomsyras av våra värdeord; engagemang, professionalism, kunskap och att göra skillnad.” Det finns material, ex som ovan beskrivet, vilket inte håller den standarden och bryter dessutom mot Djurens Rätts policy. Förbundsstyrelsens yttrande motion 27. Angående språkanvändning, material i musik och lyrik som säljs och publiceras i Djurens Rätts namn och sammanhang Samarbeten med andra öppnar upp för möjligheter, men gör också att Djurens Rätt inte till hundra procent kan kontrollera samarbetet i alla dess delar. När det handlar om samarbeten kring böcker och musik ser vi därför till helheten och syftet. När det gäller redan ingångna samarbeten, som skivan ”Artister mot speciesism”, är det för sent att avbryta samarbetet eftersom skivorna redan är ute till försäljning, men vi ser positivt på att göra en bedömning och utvärdering av de sammanhang och samarbeten där Djurens Rätt ska medverka framöver. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman Att bifalla motionen första att-sats Att avslå motionens andra att-sats Därför föreslås -att Djurens Rätt gör en seriös bedömning om medverkandesammanhang och försäljning av musikverk som bryter mot den standard och policy som annars gäller för organisationen. -att Djurens Rätt avbryter medverkan kring och försäljning av musikverk som bryter mot den standard och policy som annars gäller för organisationen. Denna motion har antagits av Sundsvall-Timråavdelningens årsmöte 2015-02-28 62 63 Motion 28. Titanjärven – uppmärksamma unga djurrättare Bakgrund: Sedan 1987 delar Djurens Rätt ut utmärkelsen Guldråttan till någon eller några som har gjort en exceptionell insats för djuren under året. De flesta tidigare vinnare är vuxna och etablerade. De yngsta djurrättarna i samhället har det extra kämpigt. Men de är djärva. De har ofta ingen egen inkomst och kan inte bestämma över sin konsumtion. Många av dem älskar djur och kämpar för sitt egna val att inte utnyttja djur. För att på ett fint och värdigt sätt lyfta fram dessa djärva och starka unga människor, som berikar alla i sin närhet med kärleken till djur, så ska Djurens Rätt dela ut Titanjärven. För att bli tilldelad Titanjärven behöver man inte uppfinna hjulet, utan det kan vara ganska fritt, bara det handlar om djurrätt, djur eller veganism. Mot bakgrund av ovanstående yrkar vi på att Djurens Rätt inrättar ett pris för unga upp till 18 år. Förbundsstyrelsens yttrande motion 28. Titanjärven – uppmärksamma unga djurrättare Under föregående verksamhetsperiod har Rädda Djuren-klubben (för barn 0-13 år) arbetat med att dela ut diplom och hjälteknappar till barn som gjort bra saker för djuren. De har då också blivit intervjuade till Rädda Djurens hemsida och i tidningen. Vi håller med motionärerna i att det är viktigt att uppmuntra våra yngre medlemmar och aktiva att fortsätta göra bra saker för djuren. Priset Guldråttan delas i nuläget ut genom att medlemmar får rösta på sin favorit av de nominerade och vi ser samma förhållningssätt som problematiskt när det gäller ett pris till våra yngre. Hur skulle vi till exempel jämföra en 7-årings insats jämfört med en 18-årings? Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman Att bifalla motionen med ändringsyrkandet Att en särskild aktivistutmärkelse införs och att arbetet med Djurens Hjälte fortgår för de under 13 år. Att vinnaren utses av en jury. Stockholm 2015-03-15 Lilian Bäckman Martin Ortega Engström Åsa Hedlund Diana Zanzi Ferrando Beatrice Hennings Alessandro Aiello 64 65 Motion 29. Förslag för att öka andelen av idag underrepresenterade grupper Förbundsstyrelsens yttrande motion 29. Förslag för att öka andelen av idag underrepresenterade grupper Motivering Djurens Rätt är inte en isolerad ö när det kommer till strukturer som skapar ojämlika villkor för olika grupper av människor. Djurrättsrörelsen beskylls ofta för att till övervägande del bestå av svensk, vit medelklass och vår uppfattning är att det finns visst fog för det. Detta är ett problem av två orsaker. Under våren har förbundsstyrelsen påbörjat ett mångfaldsarbete för att identifiera underrepresenterade grupper samt mätbara mål för att förändra detta. Anledningen till att vi inte skrivit in detta som en punkt i verksamhetsinriktningen är att vi hade för lite underlag för att sätta upp mätbara mål och vi ser det som problematiskt att ha för övergripande formuleringar i verksamhetsinriktningen. 1.Det är knappast så att personer som är svarta, tillhör arbetarklassen eller har en annan etnicitet än svensk har en sämre förmåga att känns för djur eller att ta till sig djurrättsidéer. Djurens Rätt har därför dels en potential att växa bland dessa grupper och dels ett ansvar för att motverkar diskriminering. Men - Eftersom flera motioner på liknande tema inkommit märker vi att medlemmarna saknar att dessa frågor synliggörs och vi yrkar bifall på motionen så att det även syns i verksamhetsinriktningen att det här är viktiga frågor som Djurens Rätt ska arbeta vidare med kontinuerligt. 2.Homogenitet bland medlemmar och aktiva minskar Djurens Rätts legitimitet och möjlighet att påverka både politiska beslut och opinionen. I synnerhet är det viktigt att arbeta med dessa frågor om vi vill skapa allianser med andra rörelser som också arbetar med rättigheter och maktordningar. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman Att bifalla motionen Förslag till beslut -att under diskrimineringsmål 6.1 lägga till följande delmål Aktiva åtgärder ska vidtas för att öka medvetenheten om och motverka diskriminering på grund av hudfärg, etnicitet, funktion, religion, kön, sexuell läggning eller ålder. Ett särskilt fokus ska under verksamhetsperioden läggas på att främja icke-vita personers deltagande på lika villkor. -att under riktningsmål 7.1 lägga till följande delmål Under verksamhetsperioden ska vi identifiera och eliminiera faktorer i vår/t arbetssätt och organisationskultur som bidrar till att vissa grupper är underrepresenterade bland Djurens Rätts medlemmar på grunder som inte har med benägenheten att ta till sig idéer om djurrätt att göra. Andelen av idag underrepresenterade grupper ska på så sätt öka. Motionsställare: Djurens Rätt Boden-Luleå 66 67 Motion 30. Om uppföljning av lokalavdelningarnas beaktande av ”Verksamhetsinriktningen för Djurens Rätt 2013 – 2015” och ”Djurens Rätts idé – och handlingsprogram” Dokumenten visar på en berömvärd ambition att på bästa sätt ta tillvara tillgängliga resurser och innehåller viktiga huvudmål och riktningsmål för verksamheten. Stor del av verksamheten bedrivs i lokalavdelningarna och därför är det mycket viktigt att följa upp hur de beaktar fastlagda huvudmål och riktningsmål för verksamheten. Sådan uppföljning är i linje med förbundsstyrelsens uppdrag enligt stadgarna ”att tillse att lokalorganisationerna och student-föreningarna verkar i enlighet med Förbundet Djurens Rätts ändamål”. Riksstämman föreslås besluta - att uppdra åt förbundsstyrelsen att utse en arbetsgrupp med uppdrag att följa upp hur lokal-avdelningarna beaktar fastlagda huvudmål och riktningsmål för Djurens Rätts verksamhet. Förbundstyrelsens yttrande motion 30. Om uppföljning av lokalavdelningarnas beaktande av ”Verksamhetsinriktningen för Djurens Rätt 2013 – 2015” och ”Djurens Rätts idé – och handlingsprogram” Förbundstyrelsen välkomnar att verksamhetsinriktningen (VI:n) kopplas tydligare till lokalavdelningarna. Huvudansvaret för att målen i verksamhetsinriktningen uppfylls ska givetvis fortsatt ligga hos riksorganisationen, men vi har redan börjat se flera goda exempel på lokalavdelningar som tar avstamp i verksamhetsinriktningens mål när de fastställer sina verksamhetsplaner och det tycker vi är positivt. Uppföljningen skulle kunna genomföras av de två anställda inom riksorganisationen som ansvarar för den lokala verksamheten. I sin årliga genomgång av lokalavdelningens verksamhet kan de där även inkludera en uppföljning mot den av riksstämman antagna verksamhetsinriktningen. Utöver det kan råd och stöd erbjudas avdelningarna för att hjälpa dem att arbeta så konkret som möjligt med verksamhetsinriktningen, utifrån sina förutsättningar. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman Att bifalla motionen Göteborg den 1 mars 2015 Bo Körle 68 69 Motion 31. Angående utställningsverksamhet Förbundsstyrelsens yttrande motion 31. Angående utställningsverksamhet Utställningar har en stor potential för att nå ut med information och budskap. En arena som är tillgänglig och kan användas för utställningar och som finns över hela landet är bibliotek. Till biblioteksutställningar är det i förekommande fall möjligt att knyta andra aktiviteter som ex föreläsningar, bjuda in media, skolor, andra organisationer etc att ta del av innehållet. Därför är det av intresse för Djurens Rätt att ta tillvara möjligheten med utställningar för att föra ut vårt budskap. Djurens Rätt har tidigare haft utställningen Wall of Glass som har turnerat på bl.a. bibliotek. Det krävs relativt mycket arbete för att samordna och genomföra detta. Förbundsstyrelsen tycker att utställningsverksamhet bör ske inom något av Djurens Rätts prioriterade arbetsområden, vilket hållbarhetsfrågor inte är. Förbundsstyrelsen ser gärna möjligheten att det under verksamhetsperioden ändå tas fram någon utställning av hög kvalitet, enligt den första att-satsen i motionen, om det anses gynnsamt för en aktuell fråga eller kampanj. Det kan då även vara fördelaktigt att en utställning med vårt budskap handlar om hållbarhet. En utställning som handlar om hållbarhet kan ha större möjligheter att få tillträde till bibliotek, bli del i skolarbete eller skapar intresse hos en bredare allmänhet än om den endast handlar om djurrätt och djurfrågor utan sammanhanget hållbarhet. Hållbarhet som begrepp kopplas till utnyttjande av resurser, och ordet som sådant ser vi inte har någon plats inom djuretik. I relationen människa och djur ska utnyttjande överhuvudtaget inte förekomma och därför yrkar vi på avslag. I de fall en utställning med vårt budskap inkluderat handlar om hållbarhet är det fördelaktigt om den gör det i samarbete med andra som delar vårt budskap. Detta ökar intresseområdet och kanalerna att nå ut och fram. Naturliga samarbetspartners för detta är framför allt organisationerna Hälsofrämjandet och Läkare för framtiden. Andra samarbetspartners är också möjliga. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman Att avslå motionens samtliga att-satser Därför föreslås -att Djurens Rätt skapar en utställning av hög kvalitet. -att utställningens tema är hållbarhet. -att kontakter tas med andra organisationer som Hälsofrämjandet, Läkare för framtiden och eventuellt andra lämpliga samarbetspartners med avsikt att skapa en gemensam utställning om hållbarhet. -att till utställningen skapas rutiner och material för hantering och möjliga kringaktiviteter som ex turnéplanföreläsningar, skolarbeten, mediakontakter etc. Denna motion har antagits av Sundsvall-Timråavdelningens årsmöte 2015-02-28 70 71 Motion 32. Förslag om förtydligande av verksamhetsrevisorernas rätt till insyn Motivering För att kunna utföra en effektiv granskning är det påkallat att VR har en god insyn i organisationen och i styrelsens arbete. Granskningen omfattar inte bara utfallet och vilka beslut som fattas utan även hur beslutsprocesserna går till. Det är därtill svårt att adekvat bedöma risker i verksamheten utan en fullgod generell insyn. Samtidigt kan granskningen uppfattas som påträngande och riskera att skapa oro hos andra förtroendevalda och anställda. Vi anser dock att balansakten att skapa kvalitet i granskningen och samtidigt undvika att uppfattas som påträngande är ett förtroende som måste anförtros till av riksstämman utsedda verksamhetsrevisorer. Eftersom mycket av de överläggningar och den informationsspridning som tidigare skedde under ”fysiska” styrelsemöten numera sker via e-postlistor bör VR beredas tillgång även till dessa elektroniska fora. Förslag till beslut -att FS tillser så att verksamhetsrevisorerna bereds möjlighet att ta del av den informationsspridning och de överläggningar som sker via mejl i den utsträckning som de omfattar hela FS och således kan tolkas som ett styrelsemöte. Förbundsstyrelsens yttrande motion 32. Förslag om förtydligande av verksamhetsrevisorernas rätt till insyn Verksamhetsrevisorernas uppdrag är att bedöma om den verksamhet Djurens Rätt bedriver ligger i linje med de beslut riksstämman har fattat och på så sätt bedrivs på ett ändamålsenligt sätt. För att granska om Djurens Rätt bedriver sin verksamhet på ett ändamålsenligt sätt har verksamhetsrevisorerna bland annat ett antal dokument till sitt förfogande såsom verksamhetsinriktning, kvartalsrapporter, stadgar, protokoll, arbetsformer, delegationsordning och diverse policydokument. Att ta del av förbundsstyrelsen e-postkorrespondens ligger utanför verksamhetsrevisorernas ramar, och är inte att tolka som ett styrelsemöte. Förbundstyrelsen anser att det är viktigt att verksamheten granskas av verksamhetsrevisorer samt att verksamhetsrevisorernas uppdrag är definierat så långt som möjligt varför förbundsstyrelsen har arbetat fram en proposition, ”Instruktion till verksamhetsrevisorer”, vilken läggs fram på riksstämman. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman Att avslå motionen till förmån för propositionen ”Instruktion till verksamhetsrevisorer” Motionsställare: Djurens Rätt Boden-Luleå 72 73 Motion 33. Fördelning av medlemsavgifter Det är brukligt att fördelning av medlemsavgifter sker inom organisationer som har verksamhet på olika nivåer. Kostnader för verksamheten finns ju på alla nivåer. I Djurens Rätts stadgar, senaste tillgängliga upplaga, reviderad 2011, klargörs att lokalavdelningarna har rätt till viss del av erlagda medlemsavgifter. Citat § 4 Medlemsavgifter. Mom 1. ”Ordinarie riksstämma beslutar om medlemsavgifter för nästkommande kalenderår samt om hur stor del av avgifterna förbundsstyrelsen skall tillställa lokalavdelningarna.” Vi föreslår att riksstämman beslutar - att förbundsstyrelsen skall, i enlighet med stadgarna, till lokalavdelning, som inkommit med föreskrivna handlingar och därmed uppvisat en fungerande verksamhet, direkt överföra fastställd del av medlemsavgifterna. Förbundsstyrelsens yttrande motion 33. Fördelning av medlemsavgifter Det är angeläget att minska onödigt pappersarbete, men dagens lösning med ansökningsförfarande framstår som den enklaste. Det grundar sig på att det är ett antal lokalavdelningar som inte önskar ta emot del av medlemsavgifterna då de anser sig ha tillräckligt med pengar för sin verksamhet. Med nya regler för redovisning, kallat K3, krävs att Djurens Rätt kan uppvisa underlag för utbetalningar av medlemsavgifter. Även av den anledningen är det alltså bra att det finns en skriftlig ansökan. Det är viktigt att pengar som skänks till Djurens Rätt omsätts i verksamhet. För att undvika att skänkta pengar samlas på hög är den bästa lösningen att de lokalavdelningar som vill ta emot del av medlemsavgifterna ansöker om det. Alternativet, att de ansvariga för lokal verksamhet årligen ska stämma av vilka som vill ta emot sin del av medlemsavgifterna, skulle kräva mer arbete. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman Att avslå motionen Blanketten för ansökan om del av medlemsavgifterna kan därmed slopas och onödig byråkrati undvikas. Södertälje-Nykvarnsavdelningen Styrelsen Göta Evaldsson, ordförande Birgitta Roos, sekreterare Motionen antagen vid årsmötet 2015-02-28 74 75 Motion 34. För ett mångkulturellt samhälle fritt från djurförtyck Yrkanden -att personer med utländsk bakgrund ska vara en av de primära målgrupperna i Djurens Rätts kommunikation -att minst ett av tio turnéstopp under Djurens Rätts sommarturné ska vara i miljonprogramsområden, fr.o.m. år 2016 -att tidningen Djurens Rätt ska uppmärksamma djurvänligt firande av en traditionell högtid blandminoriteter i Sverige, i minst två nummer per år -att Djurens Rätts Facebook-sida ska uppmärksamma djurvänligt firande av de persiska och kurdiska nyåren samt fastemånadshögtiden Eid Martin Ortega Engström, Diana Zanzi Ferrando, Jennifer Cordova, Alessandro Aiello, Stig Johnell Djurens Rätt vill verka för ett samhälle fritt från djurförtryck och därför är det viktigt att förbundets påverkansarbete utformas utifrån att samhället är mångkulturellt. Annars begränsar vi vår egen rösts räckvidd och vårt arbete för djuren. För ett antal år sedan genomfördes en jämställdhets- och genusgranskning av Djurens Rätt. Granskningen uppmärksammade bland annat vikten av flerspråkigt material eftersom språklig utestängning är diskriminerande och även förstärker uppfattningar om att en viss etnicitet alltid står i centrum. Men normerna kan även upprätthållas genom användandeav vissa kulturella referensramar i budskap, som då gör budskapet mer förståeligt och inbjudande för vissa grupper än andra. Normerna kan också förstärkas av att vi inte bejakar hur strukturer i samhället påverkar vilka samhällsgrupper som nås av vårt budskap. Ett undantag från den kulturella norm som problematiseras i granskningen är att sidan Vegokoll har lagt upp recept till högtiden Eid, för att visa hur den muslimska festen kan firas veganskt. Nu har dock ett par år gått sedan recepten togs fram och under fjolåret passerade högtiden utan att uppmärksammas i Djurens Rätts stora kanaler. Samtidigt har stereotypa grepp som ”varför vi älskar hundar, äter grisar och klär oss i kor” populariserats. Sådana uttryck manifesterar vilka som ingår i vi:et och vilka som inte ingår i vi:et. Utgångpunkten är att samtalet förs mellan personer med en viss etnisk och kulturell bakgrund. Värt att uppmärksamma är hur det förhåller sig hos krafter som motverkar den djursyn som Djurens Rätts står för. Djurindustrin i Sverige har sedan många år tillbaka undersökt och anpassat sig till konsumenter med utländsk bakgrund. Detsamma gäller jaktintressena. Djurens Rätt har två primära målgrupper i kommunikationen: kvinnor och unga vuxna. Dessa målgrupper finns även i Svenska Jägareförbundets plan för deras medlemsutveckling, fast tillsammans med en tredje målgrupp: ”nya svenskar”. I jägarnas plan för de kommande åren är det strategiska målet att anpassa Jägareförbundets erbjudande och kommunikation till denna tredje målgrupp. Men i Djurens Rätts fall finns inte svenskar med utländsk bakgrund som en målgrupp, överhuvudtaget, fastän förbund har sekundära eller övriga målgrupper i kommunikationen. I Sveriges tre största storstadsregioner har nästan varannan invånare under 18 år utländsk bakgrund. Upp till 30 % av dessa ungdomar har bakgrund i Afrika, Asien eller Latinamerika. Vanligen utgör också ungdomar en stor del av våra lokalavdelningars aktiva medlemmar, men personer med flera av dessa utländska bakgrunder brukar vara kraftigt underrepresenterade i förhållande till hur samhället ser ut. Djurens Rätt bör prioritera frågan, av både demokratiska och strategiska skäl. I förslaget till verksamhetsinriktning föreslås två prioriteringar: att öka medlemsantal och öka testamentsgåvor, vilket motiveras med att det kommer ”...lägga en bra grund för att Djurens Rätt ska vara en stark organisation i framtiden” och vara ”... avgörande för Djurens Rätts stabilitet på sikt”. Vad som också är en viktig framtidsinvestering för Djurens Rätt är att krafttag tas för att skapa ett påverkansarbete med större räckvidd i vårt mångkulturella samhälle. 76 Förbundsstyrelsens yttrande motion 34. För ett mångkulturellt samhälle fritt från djurförtryck Under våren har Förbundsstyrelsen påbörjat ett mångfaldsarbete för att identifiera underrepresenterade grupper och mätbara mål för att förändra detta. Anledningen till att vi inte skrivit in detta som en punkt i verksamhetsinriktningen är att vi hade för lite underlag för att sätta upp mätbara mål och vi ser det som problematiskt att ha för övergripande formuleringar i verksamhetsinriktningen. Vi ser dock motionärernas föreslagna målsättningar som rimliga i enlighet med vårt påbörjade arbete. Vi anser att det behövs mer underlag på hur sommarturnéstoppen fördelas idag innan vi kan vidta åtgärder och sätta upp rimliga mätbara mål. Vi vill att vårt arbete ska präglas av genomtänkta beslut så att våra strategier för att nå nya målgrupper inte görs slumpartat med risk för att rinna ut i sanden. Förbundsstyrelsen ser positivt på att lyfta fram högtider vid olika tillfällen under året. Djurens Rätts medlemstidning har dock en oberoende ställning varför förbundsstyrelsen istället noterar att önskemålet finns och skickar det vidare till redaktionskommittén och redaktören som ansvarar för innehållet i tidningen. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman Att avslå den första att-satsen till förmån för att-satserna i motion 29: Att under riktningsmål 6.1 lägga till följande delmål Aktiva åtgärder ska vidtas för att öka medvetenheten om och motverka diskriminering på grund av hudfärg, etnicitet, funktion, religion, kön, sexuell läggning eller ålder. Ett särskilt fokus ska under verksamhetsperioden läggas på att främja icke-vita personers deltagande på lika villkor. Att under riktningsmål 7.1 lägga till följande delmål Under verksamhetsperioden ska vi identifiera och eliminera faktorer i vår/t arbetssätt och organisationskultur som bidrar till att vissa grupper är underrepresenterade bland Djurens Rätts medlemmar på grunder som inte har med benägenheten att ta till sig idéer om djurrätt att göra. Andelen av idag underrepresenterade grupper ska på så sätt öka. Att Att avslå den andra att-satsen till förmån för Djurens Rätt granskar de sommarturnéstopp som görs utifrån ett mångkulturellt perspektiv och vidtar åtgärder för att säkerställa att vi når olika och nya målgrupper Att avslå den tredje att-satsen Att bifalla den fjärde att-satsen 77 Motion 35. Utökad logotyp Vid Djurens Rätt Karlskronaavd:s årsmöte 11/2 2015 till Riksstämman. Att vi utökar vår logotyp med ett djur också, förslagsvis en mink bakom galler. Den skall vara på brevpapper, kuvert, kanske på baksidan, tröjor, muggar osv. Att avveckla minkfarmningen äntligen är högprioriterat. Barbro Andersson Yttrande – motion 2015-02-23 Djurens Rätt Riksstämman Yttrande ang motion från Barbro Andersson Förbundstyrelsens yttrande motion 35. Utökad logotyp Att förändra eller byta logotyp är ett stort och resurskrävande arbete som inte upplevs som högpriorerat just nu eftersom Djurens Rätts logotyp är ett väletablerat varumärke med hög igenkänningsgrad som även fungerar bra kommunikativt sett. Då Djurens Rätt arbetar brett med flera djurfrågor ser vi gärna att logotypen fungerar för flera olika sakfrågeområden utan att vara knuten till en specifik fråga eller djurslag. Vid vissa kampanjer, som pälskampanjen ”Min röst för minkarna” togs en särskild kampanjsymbol med en mink fram. Att ta fram särskilda kampanjsymboler är givetvis något vi kan göra för fler kampanjer. Förbundsstyrelsen föreslår riksstämman Att avslå motionen Barbro Andersson inkom med motion till Karlskronaavdelningen på årsmötet 2015-02-11. Vi beslutade att ta upp den till diskussion, trots att vi inte fått den till vårt senaste styrelsemöte. Efter diskussion blev det omröstning. Två röstade ja och resterande 16 röstade nej. Vi i styrelsen kan inte ställa oss bakom motionen, dels p g a att Djurens Rätts verksamhet inte riktar sig till en enskild djurras, samt att logotypen ganska nyligen ändrats och det är inte ekonomiskt genomtänkt att ändra den igen. Lena Andersson/ordf Djurens Rätt Karlskrona 78 79 Motion 36. Angående medlemsavgifter Förbundsstyrelsens yttrande motion 36. Angående medlemsavgifter Vi föreslår att riksstämman beslutar -att sista attsatsen vid näst sista punkten av § 23 Lokalavdelningsstyrelsens uppgifter ”att omgående till riksorganisationen redovisa erhållna medlemsavgifter” stryks. Motionärerna har helt rätt i att den som blir medlem blir medlem i riksorganisationen, inte bara i lokalavdelningen. För att det inte ska uppstå tvivel kring hur erhållna medlemsavgifter ska hanteras bör dock paragrafen kvarstå. Lokalavdelningarna har inga medlemsavgifter att redovisa eftersom Djurens Rätts medlemmar betalar sina avgifter direkt till riksorganisationen. Förbundsstyrelsen föreslår för riksstämman Att avslå motionen Södertälje-Nykvarnsavdelningen Styrelsen Göta Evaldsson, ordförande Birgitta Roos, sekreterare Motionen antagen vid årsmötet 2015-02-28. 80 81 Djurens Rätt Box 17132 104 62 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 123 117 28 Stockholm 08-555 914 00 www.djurensratt.se [email protected]
© Copyright 2024