Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer
Hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter www.hsoskane.se Rapporten är skriven av Emelie Rydberg, projektledare för De Offentliga Arbetsgivarnas Ansvar, DOA Januari 2015 1 Bakgrund Alla människor har rätt till arbete. Detta anges i FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, artikel 27. Ett arbete innebär fördelar, både för individen och samhället. För individen handlar det bland annat om att kunna bli självförsörjande, delaktig i samhället och få en regelbunden kontakt med andra människor. För samhället handlar det om att ju fler personer som har arbete, desto större blir skatteintäkterna och färre personer blir beroende av social välfärd. Att vara utan arbete påverkar individen negativt och i längden även samhället negativt. Situationen på arbetsmarknaden för människor med funktionsnedsättningar är sämre än för befolkningen i övrigt. Av personer i befolkningen 16-64 år gamla var 76 % i arbete år 2013. Motsvarande siffra för personer med funktionsnedsättning är 62 % och för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är andelen 55 %1. I dessa uppgifter ingår personer som deltar i vissa arbetsmarknadspolitiska program, t.ex. offentligt skyddat arbete och anställning med lönebidrag. I strategin för genomförandet av funktionshinderspolitiken år 2011-2016 anger regeringen att offentlig sektor bör ta ett större ansvar för att anställa personer med funktionsnedsättning. Men enligt erfarenheter från tidigare projekt mellan Handikapporganisationernas Samarbetsorgan, HSO Skåne, och Furuboda Arbetsmarknad samt andra studier (exempelvis SCB, 20142, SOU, 20123) är offentliga arbetsgivare inte så bra på att anställa personer med funktionsnedsättning. Även om det officiellt finns ambitioner hos offentliga verksamheter att anställa personer med funktionsnedsättning finns det ibland ett tyst och outtalat motstånd som hindrar det från att ske. I och med detta kom projektet DOA, De Offentliga Arbetsgivarnas Ansvar, till. DOA pågick under åren 2013-2014 och var ett samarbetsprojekt mellan HSO Skåne och Furuboda Arbetsmarknad. Projektet finansierades av Arvsfonden. Huvudsyftet med projektet var att offentliga verksamheter i Skåne ska anställa personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga i ökad omfattning. För att uppnå detta arbetade projektet med följande delar: • Öka antalet anställda personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter • Stödja arbetsgivare och arbetstagare i projektet med hjälp av metodiken i Supported employment • Kartlägga hindrande och underlättande faktorer som kan uppstå vid rekryteringen av personer med funktionsnedsättning Denna rapport fokuserar på de hindrande och underlättande faktorer som kan uppstå vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning. Resultatet kommer från två olika delar inom projekt DOA. För att tydliggöra detta har rapporten delats upp så att varje del presenteras för sig samt avslutas med en del som sammanfattar allt resultat i rapporten. (2014). Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning 2013. Rapport 2014:1. SCB (2014). Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning 2013. Rapport 2014:1. 1 SCB 2 3 Statens offentliga utredningar (2012). Sänkta trösklar – högt i tak: arbete, utveckling, trygghet: betänkande / av FunkA-utredningen. 2012:31. 2 Del 1 innehåller resultat från intervjuer med politiker, personer från personalavdelning, arbetsmarknadsenhet och kommunal verksamhet gällande faktorer som kan påverka vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning. I del 2 framkommer de hindrande och underlättande faktorer som har registrerats vid kontakterna med offentliga verksamheter under projekt DOAs gång. Del 3 gör en sammanfattning över det totala resultatet i rapporten. 3 Del 1 Intervjuer med personer från offentliga verksamheter Under våren och sommaren 2014 genomfördes en undersökning med syfte att belysa arbetsgivares syn på faktorer som kan påverka vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning. Med funktionsnedsättning menas här en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Personer från fyra av Skånes kommuner intervjuades. Kommunerna valdes ut utifrån storlek och politisk styrning, för att få spridning på resultatet. Kommunstorleken liten innebär att kommunen har mindre än 20 000 invånare och mindre än 1 200 offentligt anställda medan stor innebär att kommunen har fler än 80 000 invånare och fler än 6 500 offentligt anställda. Följande kommuner ingick i undersökningen: Stor kommun Liten kommun S-styrd Malmö Åstorp M-styrd Lund Östra Göinge I varje kommun planerades det att intervjua en politiker, en person från personalavdelningen, en person från den lokala arbetsmarknadsenheten och en person från en kommunal verksamhet, med rekryterande ansvar. Anledningen till att just dessa positioner inom en kommun valdes ut var att få olika perspektiv på vilka faktorer som kan påverka vid rekryteringen. En annan anledning var att det är just dessa positioner som projekt DOA har varit i kontakt med under arbetets gång med att få offentliga verksamheter att rekrytera fler personer med funktionsnedsättning. Dessa positioner är olika vägar in. Fyra intervjuer per kommun, totalt 16, var planerade att genomföras. Intervjupersonerna kontaktades via mail med information om undersökningen och en förfrågan om att bli intervjuade. Alla personerna svarade inte eller hade inte möjlighet att ställa upp på intervjun så slutligen blev det 11 genomförda intervjuer. Bakgrundsinformationen för dessa personer ser ut enligt följande: Bakgrundsinformation Antal personer Kön Man 5 Kvinna 6 Ålder* Upp till 50 år 5 51 år och äldre 5 Position Politiker 3 HR 2 Arbetsmarknadsenhet 4 Kommunal verksamhet 2 Kommunstorlek Stor 5 Liten 6 Politiskt styre M 6 S 5 Tidigare kontakt med personer med fns Ja 11 *En person ville inte uppge sin ålder och därför blir det totala antalet som uppgett sin ålder 10 personer. Intervjuerna genomfördes via telefon med alla utom en person, som valde att svara på frågorna skriftligt. Telefonintervjuerna som var max 30 minuter långa spelades in, vilket alla intervjupersoner sa ok till. Det var möjligt för intervjupersonerna att få frågorna i förväg. 4 De inspelade intervjuerna skrevs ut i text, avidentifierades och sammanfattades. Text med samma innehåll grupperades till olika faktorer. Dessa faktorer placerades sedan under antingen faktorer kopplade till individ eller omgivning. Resultat Resultatet nedan visar intervjupersonernas syn på faktorer som kan påverka vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning. Det är alltså arbetsgivares perspektiv som presenteras eftersom intervjupersonerna i detta material representerar arbetsgivare i offentliga verksamheter. Resultatet är upplagt efter den ordning av frågor som intervjupersonerna svarade på. En del faktorer förklaras med text i kursiv stil. Vilka svårigheter finns för att rekrytera en person med funktionsnedsättning? Flera intervjupersoner tog upp att svårigheterna skiftar beroende på typ av funktionsnedsättning och arbetsuppgifter. Individ • Negativ inställning/ej motiverad Om en person ser få eller inga möjligheter för sig själv. Omgivning • Okunskap om personer med funktionsnedsättning Arbetsgivare kan ha svårt att veta hur funktionsnedsättningen påverkar personens sätt att arbeta och fokuserar på svårigheter istället för möjligheter. T.ex. kan arbetsgivare utgå ifrån att det tar mycket tid och jobb att ha en medarbetare med funktionsnedsättning. • Attityder • Rekryteringsprocessen Det saknas rutiner kring hur man rekryterar personer med funktionsnedsättning. • Finns inte ekonomiska möjligheter att rekrytera • Arbetsgivare förutsätter att de kan få gratis arbetskraft eller ett högt lönestöd, annars rekryterar de inte personer med funktionsnedsättning • Arbetsgivare får inte tillräckligt stöd • Arbetsgivare har inte tid till handledning • Anställningar Detta kan t.ex. vara otrygga anställningsvillkor eller att det saknas rutiner på en arbetsplats gällande antal praktikplatser. • Förändrad arbetsmarknad med högre krav Arbetsmarknaden har förändrats vilket visar sig t.ex. genom att arbeten som tidigare inte krävde några förkunskaper har försvunnit pga. högre krav på kunskaper. 5 Vad underlättar för att rekrytera en person med funktionsnedsättning? Individ • Referenser från tidigare arbetserfarenhet • Individen har en utvecklingsmöjlighet mot att jobba självständigt • Trygg individ • Motiverad individ • Viktigt att arbetstagaren fungerar med andra människor När man arbetar med människor är det viktigt att personkemin stämmer. Detta gäller för alla personer och är inte specifikt för personer med funktionsnedsättning. Omgivning • Stöd till arbetsgivare och arbetstagare Stöd som tas upp är t.ex. ekonomiskt bidrag, provanställning och coach/stödperson. • Hitta personerna med funktionsnedsättning För att kunna rekrytera personer med funktionsnedsättning måste arbetsgivare först och främst känna till att personerna finns. Hela rekryteringsprocessen underlättas om det finns rutiner på arbetsplatsen gällande hur man gör när man ska rekrytera personer med funktionsnedsättning. En möjlighet är att fånga upp personerna direkt när de går ut gymnasiet. • Kunskap om personer med funktionsnedsättning Det behövs mer information om personer med funktionsnedsättning och vad personerna kan göra, istället för att man fokuserar på det som de inte kan göra. • Engagerad ledning Har ni någon anställd med funktionsnedsättning på din arbetsplats, med eller utan lönestöd? Alla intervjupersoner vet att det finns anställda med funktionsnedsättning inom kommunen. Däremot har inte alla någon anställd med funktionsnedsättning på sin arbetsplats. Åtta personer vet att det finns personer med funktionsnedsättning anställda på arbetsplatsen och tre svarar nej på frågan. Intervjupersonerna påpekar dock att alla inte berättar om sin funktionsnedsättning så det kan finnas fler personer som har funktionsnedsättningar, men som de inte vet om. Vad gör ni för att personer med funktionsnedsättning ska rekryteras till kommunens egen verksamhet? Denna fråga gav svar på vad kommunerna och de olika intervjupersonerna i sina positioner gör eller planerar att göra för att personer med funktionsnedsättning ska rekryteras till kommunens verksamhet. En sammanfattning av detta presenteras här: • • • • Informera arbetsgivare om funktionsnedsättning och vilket stöd man kan få när man anställer personer med funktionsnedsättning. Föregå med gott exempel och uppmuntra andra att se möjligheter med att rekrytera personer med funktionsnedsättning. Ta fram en gemensam kompetensbaserad rekryteringsprocess i kommunen för att minska riskerna för diskriminering vid rekrytering. Följa upp hur väl de rekryterande cheferna följer den gemensamma processen samt utvecklar den. Beslutat att en viss andel av de anställda i kommunen ska vara personer med funktionsnedsättning. 6 • • • • • • • • Kommunen anställer personer med funktionsnedsättning under en viss tid. Därefter ska de matchas till annan arbetsgivare. Har projekt gällande arbete för personer med funktionsnedsättning – finansierat av Europeiska socialfonden (ESF), Finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (FINSAM) eller kommunen. Genomför aktiviteter genom kommunens handikappråd Har haft samarbete med annan kommun inom området Låter daglig verksamhet sköta en del funktioner i kommunen t.ex. cafeterian i kommunhuset, hjälper äldre personer med olika saker. Har särskolegymnasium som bygger mycket på arbetsplatsförlagd utbildning Har eftergymnasial utbildning för personer med funktionsnedsättning Har lärlingsutbildningar för personer med funktionsnedsättning tillsammans med företag i kommunen Är tillräckligt många personer med funktionsnedsättning anställda i kommunens verksamhet? Sju av de tillfrågade personerna ansåg att det inte finns tillräckligt med personer med funktionsnedsättning anställda i kommunen och att kommunen kan anställa fler. Två personer har svårt att svara ett direkt ja eller nej på frågan eftersom det beror på tillgång och efterfrågan. Under en viss tid på året behöver man ibland extra personal men om man ser på det över hela året så är antalet personer med funktionsnedsättning i rätt bra balans i kommunen. Övriga två intervjupersoner tycker att det är en svår fråga att svara på eftersom de inte vet hur många personer med funktionsnedsättning som är anställda i kommunen. Om inte, vad behövs för att fler personer med funktionsnedsättning ska rekryteras till kommunens verksamhet? Alla, utom de som inte visste hur många personer med funktionsnedsättning som är anställda i kommunen, har svarat på denna fråga. Ingen av de faktorer som uppkom i svaren kunde kopplas till individen utan alla faktorer hänger samman med vad omgivningen kan göra för att fler personer med funktionsnedsättning ska rekryteras till kommunen. Omgivning • Mer kunskap Det behövs mer kunskap så att man t.ex. ser möjligheterna med att ha personer med funktionsnedsättning som medarbetare. • Tydliga mål från ytterst ansvarig och ute i verksamheterna • Finnas resurser Det behövs resurser som utrymme i budgeten för att kunna rekrytera personer med funktionsnedsättning. Det behöver också finnas tid till att hinna ta hand om personerna. • Riktiga arbeten Det ska finnas ett behov på arbetsplatsen att anställa en person som då ska få meningsfulla arbetsuppgifter. Man ska inte anställa en person enbart för att personen har en funktionsnedsättning. • Rutiner gällande antal praktikplatser samt dessa arbetsplatsers stödfunktioner • Jobba mer aktivt med de ungdomar med funktionsnedsättning som enbart sitter hemma 7 Idag talas det generellt i samhället om att fler personer med funktionsnedsättning behöver få varaktiga arbeten. Håller du med om detta? Intervjupersonerna håller med om detta. En av dem poängterar att det inte ska förekomma några former av diskriminering vid rekrytering. Vilka åtgärder behövs för att det ska ske? De faktorer som kom upp är alla kopplade till omgivningen. Omgivning • Mer kunskap Mer kunskap behövs för att ändra på personers förutfattade meningar om hur personer med funktionsnedsättning är och för att kunna se att alla har en unik kompetens. • Rekryteringsprocesser ska vara kompetensbaserade och icke-diskriminerande • Arbetsuppgifter Det behövs bra matchning mellan arbetsuppgift och person men också dela upp de arbetsuppgifter som finns för att åter igen hitta de enklare arbetsuppgifterna. • Mer fokuserat arbete på detta område Man behöver jobba mer aktivt med att rekrytera personer med funktionsnedsättning, t.ex. genom att en arbetsplats har en handläggare som har detta i sina arbetsuppgifter. Att en arbetsplats arbetar med detta borde vara en permanent verksamhet och inte ett projekt. • Hitta arbetsgivare som har öppnare sinne och vågar rekrytera • Stöd till arbetsgivare och arbetstagare Det behövs stöd till arbetsgivare och arbetstagare t.ex. i form av lönesubventioner och praktikplatser. • Arbetsgivare ska ta ett större ansvar Arbetsgivare behöver ta ett större ansvar och betala lön istället för att enbart låta personer med funktionsnedsättning ha praktik. • Arbete i kommunen/samhället Det som kan göras på en mer övergripande nivå är t.ex. att kartlägga situationen i varje kommun, kvantifiera antalet arbetsplatser i kommunen för personer med funktionsnedsättning, skapa arbeten som är tillsvidare och låta alla personer bidra med så mycket de kan. 8 Sammanfattande kommentar om resultatet Syftet med undersökningen var att belysa arbetsgivares syn på faktorer som kan påverka vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning. Både faktorer som hindrar och som underlättar kommer fram i detta material. Överlag är faktorerna i resultatet mer kopplade till omgivningen istället för individen. Detta kan bero på att det är arbetsgivare som representerar verksamheter som är i fokus men också att intervjupersonerna anser att det är mestadels omgivningen som behöver förändras för att rekryteringen av personer med funktionsnedsättning ska öka och bli bättre. Tre av frågorna i resultatet tar upp positiva faktorer gällande rekrytering för personer med funktionsnedsättning, nämligen ”vad som underlättar vid rekrytering av en person med funktionsnedsättning”, ”vad som behövs för att fler personer med funktionsnedsättning ska rekryteras till kommunens verksamhet” och ”vilka åtgärder som behövs för att fler personer med funktionsnedsättning ska få varaktiga arbeten i samhället”. Tillsammans ger svaren på dessa tre frågor många förslag på faktorer som kan underlätta gällande rekrytering för personer med funktionsnedsättning. En faktor som kommer fram under alla tre frågorna är mer kunskap. Överlag behövs mer kunskap om personer med funktionsnedsättning för att kunna ändra på andra personers förutfattade meningar om hur personer med funktionsnedsättning är och vad dessa personer kan och inte kan göra. Tydliga mål som t.ex. att kvantifiera antalet arbetsplatser i kommunen för personer med funktionsnedsättning och en engagerad ledning är också något som kommer upp under flera av frågorna. Förutom dessa faktorer nämns stöd till arbetsgivare och arbetstagare, såsom lönesubvention, stödperson och möjlighet till praktikplatser och rutiner för hur en arbetsplats ska gå tillväga när man ska rekrytera eller ta emot praktikanter med funktionsnedsättning. Om man sedan studerar vilka faktorer som kommer fram under svårigheter med att rekrytera personer med funktionsnedsättning stämmer tre av fyra överens med ovanstående underlättande faktorer. Enligt intervjupersonernas svar är en av svårigheterna med att rekrytera personer med funktionsnedsättning att det finns okunskap om personer med funktionsnedsättning men även att det saknas rutiner vid rekryteringsprocessen och att stödet inte är tillräckligt till arbetsgivare. Det tas även upp att det saknas resurser som tid och pengar. Detta framkommer även under underlättande faktorer i form av att lönesubventioner underlättar. 9 Del 2 Projekt DOAs kontakter med offentliga verksamheter I projekt DOA har många kontakter tagits med offentliga verksamheter i Skåne i syfte att få dem att rekrytera personer med funktionsnedsättning. Denna del presenterar de hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning som har uppkommit i dessa kontakter. De personer som projektet har haft kontakt med är till största delen politiker och tjänstemän som arbetar med frågor gällande arbete, social omsorg och HR men även representanter från lokala handikapporganisationer, Finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (FINSAM), Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Kontakterna har skett via mail, telefon och personliga möten. Vid kontakterna diskuterades vilka möjligheter och svårigheter som finns med att anställa personer med funktionsnedsättning. Personerna informerades om projekt DOA och fick ett erbjudande om samarbete och kostnadsfria stödåtgärder såsom utbildning om funktionsnedsättning och bemötande till chefer, ledare och arbetslag och stöd vid anställning/praktik till både arbetsgivare och arbetstagare. En del personer har projektet haft flera kontakter med på olika sätt medan andra personer har kontaktats enbart vid ett tillfälle. Resultatet är uppdelat i två avsnitt: • De hindrande och underlättande faktorer som offentliga verksamheter har angett finns vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning och som ibland har blivit orsak till om de rekryterat eller inte. • De hindrande och underlättande faktorer som projektet har stött på i försöken med att få offentliga verksamheter att rekrytera personer med funktionsnedsättning. Några av de hindrande och underlättande faktorerna uppkommer i båda avsnitten. Resultat – Offentliga verksamheters faktorer Detta resultat beskriver de faktorer som offentliga verksamheter har angett finns vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning och som ibland har blivit orsaken till varför de har rekryterat eller inte. Materialet presenteras enligt följande ordning: Hindrande faktorer kopplade till: • individen • omgivningen Underlättande faktorer kopplade till: • individen • omgivningen En del faktorer förklaras med text i kursiv stil. 10 Hindrande faktorer Individ Ingen av de faktorer som uppkom i svaren kunde kopplas till individen. Omgivning • Centrala beslut påverkar rekryteringen av personer med funktionsnedsättning • Omorganisation, interna problem, anställningsstopp och nedskärningar på arbetsplatser är en anledning för arbetsgivaren att inte rekrytera personer med funktionsnedsättning • Arbetsgivares okunskap gällande personer med funktionsnedsättning Okunskap kring vad en funktionsnedsättning innebär kan göra att arbetsgivare inte rekryterar personer med funktionsnedsättning. • Ej lämplig arbetsmiljö (fysisk och psykosocial) för personer med funktionsnedsättning Arbetsmiljö som inte är lämplig för personer med funktionsnedsättning kan enligt arbetsgivaren t.ex. vara icke fysiskt tillgängliga lokaler men även stress och hög arbetsbörda. Därför rekryteras inte personer med funktionsnedsättning till arbetsplatsen. • Personalen vill inte ha en belastning, enligt arbetsgivaren • Ekonomi Det finns inga ekonomiska resurser till att rekrytera personer med funktionsnedsättning. • Arbetsgivaren har svårt att hitta arbetsuppgifter Flera offentliga verksamheter har lagt ut mycket av sitt arbete på entreprenad vilket gör att de inte har så stor egen verksamhet kvar och därmed inte lika många och stor bredd på arbetsuppgifter som tidigare. • Praktikanter får inte lov att göra alla arbetsuppgifter som finns Om en person inte är anställd får den inte tillgång till hela datasystemet på en myndighet. Detta begränsar vilka arbetsuppgifter en praktikant kan göra. • Arbetsgivare är inte nöjda med Arbetsförmedlingens stöd Underlättande faktorer Individ • Individen är öppen och berättar om sin nedsättning • Hög utbildningsnivå Med en högre utbildningsnivå är det lättare att få arbete. • Arbetserfarenhet från t.ex. sommarjobb Omgivning • Samarbete mellan olika verksamheter som arbetar för att personer med funktionsnedsättning ska få arbete, t.ex. både inom olika verksamheter i en kommun och med Arbetsförmedlingen • Intresse och engagemang hos ledning och medarbetare • Politiskt beslut på att personer med funktionsnedsättning ska rekryteras • Fysiskt tillgänglig arbetsmiljö • Tillgång till olika typer av arbetsuppgifter • Praktik • Stöd, gärna ekonomiskt i form av lönestöd • Arbetsgivare rekryterar personer med funktionsnedsättning för att det är deras samhällsansvar • Mångfald öppnar upp arbetsplatsen 11 Resultat – Projektets faktorer Detta resultat beskriver de faktorer som projektet har stött på i försöken med att få offentliga verksamheter att rekrytera personer med funktionsnedsättning. Eftersom det inte har framkommit några faktorer kopplade till individen gällande projektets försök med att få offentliga verksamheter att rekrytera personer med funktionsnedsättning presenteras endast faktorer kopplade till omgivningen. Materialet presenteras efter följande ordning: • • Hindrande faktorer kopplade till omgivningen Underlättande faktorer kopplade till omgivningen En del faktorer förklaras med text i kursiv stil. Hindrande faktorer kopplade till omgivningen • Vem beslutar om rekrytering av personer med funktionsnedsättning i en kommun eller myndighet? Det är svårt att hitta rätt person som kan ta dessa beslut hos offentliga verksamheter. Det finns inte en väg in som gäller hos alla utan det skiljer sig åt från verksamhet till verksamhet. Ofta skickas man från person till person vilket tyder på att verksamheten själv inte vet vem som ska ta tag i frågan. • Arbetet med att få offentliga verksamheter att rekrytera personer med funktionsnedsättning tar tid • Arbetsgivare säger att de är intresserade, men inget aktivt görs Arbetsgivare är generellt positivt inställda till att rekrytera personer med funktionsnedsättning. Men när det gäller att göra något aktivt i frågan händer mycket lite eller inget alls. • Den offentliga verksamheten har ingen policy eller plan kring hur man ska arbeta kring arbete och funktionsnedsättning • Personer byts ut med jämna mellanrum Politiker och tjänstemän som arbetar med att rekrytera personer med funktionsnedsättning byts ut med jämna mellanrum pga. val och omorganisationer. Då får man börja om med en ny kontakt, vilket tar tid. • Stort avstånd mellan politiker och tjänstemän Politiker och tjänstemän har olika åsikter om vad som ska göras och hur samt har inte alltid vetskap om vad som görs inom den offentliga verksamheten gällande personer med funktionsnedsättning. • Centrala beslut påverkar rekryteringen av personer med funktionsnedsättning • Omorganisation, interna problem, anställningsstopp och nedskärningar på arbetsplatser försvårar arbetet med att få offentliga verksamheter att rekrytera personer med funktionsnedsättning • Arbetsgivares okunskap gällande personer med funktionsnedsättning Okunskap kring vad en funktionsnedsättning innebär kan göra att arbetsgivare inte rekryterar personer med funktionsnedsättning. • Flera arbetsgivare föredrar långsiktig satsning istället för projekt när det gäller rekrytering av personer med funktionsnedsättning 12 Underlättande faktorer kopplade till omgivningen • Intresse och engagemang hos ledning och medarbetare • Positiv tidigare erfarenhet av personer med funktionsnedsättning hos arbetsgivaren gör att arbetsgivaren ofta är positivt inställd till att rekrytera fler personer med funktionsnedsättning • Konkreta erbjudanden till arbetsgivare gällande vad projektet vill och kan erbjuda • Politiskt beslut på att personer med funktionsnedsättning ska rekryteras • Kontakt och samarbete med lokala handikapporganisationer En lokal handikapporganisation har ofta god kunskap om vilka personer inom en kommun som är intresserade av och arbetar med rekrytering av personer med funktionsnedsättning. De kan på så vis ge draghjälp till projektet. Det är även positivt om den lokala handikapporganisationen och projektet arbetar mot samma mål. • Samarbete med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen • Offentlig verksamhet arbetar själv aktivt med området 13 Sammanfattande kommentar om resultatet Denna undersökning fokuserade på att kartlägga de hindrande och underlättande faktorer vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning som har registrerats i kontakterna med offentliga verksamheter under projekt DOAs gång. Överlag är faktorerna i resultatet mer kopplade till omgivningen än till individen. Detta kan bero på att det är arbetsgivare som representerar verksamheter som är i fokus, men också att det är omgivningen som behöver göra förändringar för att rekryteringen av personer med funktionsnedsättning ska öka och bli lättare. Offentliga verksamheters faktorer När det gäller faktorer som offentliga verksamheter har angett är det några faktorer som har tagits upp som hindrande som också har tagits upp som underlättande. Detta gäller t.ex. arbetsmiljön som både kan vara fysiskt tillgänglig, vilket underlättar, eller inte fysiskt tillgänglig, vilket hindrar. Det gäller även politiska eller centrala beslut. Sådana beslut påverkar offentliga verksamheter till att ibland rekrytera fler personer med funktionsnedsättning och till att ibland inte rekrytera personer med funktionsnedsättning. Inga ekonomiska resurser framkommer som en hindrande faktor medan ekonomiskt stöd i form av lönestöd framkommer som en faktor som underlättar. Detsamma gäller tillgång till arbetsuppgifter där ingen tillgång till passande arbetsuppgifter för personen med funktionsnedsättning anses hindrande, medan tillgång till olika typer av arbetsuppgifter på arbetsplatsen är underlättande. Den sista faktorn som offentliga arbetsgivare har tagit upp både som hindrande och underlättande gäller stödet från Arbetsförmedlingen. I detta material finns det arbetsgivare som inte är nöjda med detta stöd, medan det också finns arbetsgivare som är mycket nöjda med sitt stöd och samarbete med Arbetsförmedlingen. Projektets faktorer Även bland projektets erfarenheter från att få offentliga verksamheter att rekrytera personer med funktionsnedsättning märks det att underlättande och hindrande faktorer hänger ihop. Arbetsgivares okunskap om personer med funktionsnedsättning är en hindrande faktor när det gäller att få arbetsgivare att rekrytera personer med funktionsnedsättning. Om arbetsgivare däremot har tidigare erfarenhet av personer med funktionsnedsättning är de ofta positivt inställda till att rekrytera fler personer med funktionsnedsättning. Den tidigare erfarenheten har gjort att de har fått kunskap om vad det innebär att ha medarbetare med funktionsnedsättning. När projektet har kontaktat offentliga verksamheter för att få dem att rekrytera personer med funktionsnedsättning är arbetsgivarna generellt positiva. Men när det väl gäller att göra något aktivt i frågan händer det inte så mycket. Här märks hur viktigt det är att ledningen och medarbetarna i verksamheten är intresserade. Med intresserade och engagerade personer är det lättare att hitta lösningar för hur verksamheten ska kunna rekrytera personer med funktionsnedsättning. En hindrande faktor som har framkommit med att få offentliga verksamheter att rekrytera personer med funktionsnedsättning är när verksamheten inte har någon policy eller plan kring hur man ska arbeta med området. Den motsvarande positiva faktorn blir då offentliga verksamheter som själva arbetar aktivt med området. En annan faktor som påverkar är politiska eller centrala beslut. Ibland gör dessa beslut att offentliga verksamheter kan rekrytera fler personer med funktionsnedsättning och ibland till att de inte kan rekrytera personer med funktionsnedsättning över huvud taget. 14 Under projektets gång har en hindrande faktor även varit att det har varit svårt att hitta rätt person som kan besluta om rekrytering av personer med funktionsnedsättning. Det finns inte en väg in som gäller hos alla offentliga verksamheter utan det skiljer sig åt från verksamhet till verksamhet. En underlättande faktor i detta arbete har varit projektets kontakter med lokala handikapporganisationer. De har ofta god kunskap om vilka personer inom en kommun som arbetar med rekrytering av personer med funktionsnedsättning och som projektet kan kontakta i frågan. Dessa tips har varit positiva i projektet. 15 Del 3 Sammanfattning av resultatet i rapporten I denna del sammanfattas resultatet från de två tidigare delarna, nämligen materialet från intervjuer med politiker och personer från personalavdelning, arbetsmarknadsenhet och kommunal verksamhet samt materialet från kontakterna med offentliga verksamheter under projekt DOAs gång. Sammanfattningen görs för att få fram vilka hindrande och underlättande faktorer som överlag kan uppstå vid rekrytering av personer med funktionsnedsättning i offentliga verksamheter. Materialet presenteras utifrån arbetsgivares perspektiv. I de båda tidigare delarna framkommer det att faktorerna i resultatet är mer kopplade till omgivningen än till individen. Detta kan bero på att det är arbetsgivare som representerar offentliga verksamheter som är i fokus och det är därför som faktorerna mestadels handlar om dem. Men det kan även bero på att intervjupersonerna anser att det behövs förändringar i omgivningen för att rekryteringen av personer med funktionsnedsättning ska bli bättre. Att förändringarna i första hand ska ske i omgivningen istället för att försöka ändra på individen. Här nedan presenteras en sammanfattning av de hindrande och underlättande faktorer som framkommit flertalet gånger i de två tidigare delarna i rapporten. De faktorer som uppkommit som både hindrande och underlättande har skrivits om till en faktor. Även här presenteras faktorerna antingen under individ eller under omgivning beroende på vilken av dem som faktorn är kopplad till. En del faktorer förklaras med text i kursiv stil. Faktorer kopplade till individen • Motivation En individ som är motiverad till att arbeta tilltalar arbetsgivaren mer än en individ som inte är intresserad av att arbeta. • Referenser från tidigare arbetserfarenhet är positivt att ha när man söker arbete. Faktorer kopplade till omgivningen • Kunskap om personer med funktionsnedsättning Det behövs mer information till arbetsgivare om personer med funktionsnedsättning och hur nedsättningen påverkar personens sätt att arbeta. Man behöver fokusera mer på vad personen kan göra istället för vad personen inte kan göra. Kunskap kan ändra personers förutfattade meningar om personer med funktionsnedsättning. • Arbetsplatser behöver rutiner och policys kring hur man ska gå tillväga när man rekryterar personer med funktionsnedsättning och hur man överlag ska arbeta kring arbete och funktionsnedsättning • Rekryteringsprocesser ska vara kompetensbaserade och icke-diskriminerande • Centrala/politiska beslut påverkar rekryteringen av personer med funktionsnedsättning • Intresse och engagemang hos ledning och medarbetare underlättar rekryteringen av personer med funktionsnedsättning • Tillgänglig arbetsmiljö behövs för att rekrytering av personer med funktionsnedsättning ska kunna genomföras • Arbetsplatsen behöver ha tillgång till olika typer av arbetsuppgifter som har olika krav på kunskaper. Eventuellt kan man dela upp arbetsuppgifter som finns för att hitta nya tjänster med andra krav på kompetens 16 • • • • • Resurser och stöd Det behövs ekonomiska resurser och tid för att arbetsgivare ska kunna rekrytera personer med funktionsnedsättning samt stöd till både arbetsgivare och arbetstagare t.ex. i form av coach/stödperson och praktikplatser. Arbetsgivares samarbete och stöd från Arbetsförmedlingen kan påverka både positivt och negativt Arbetsplatser behöver överlag jobba mer aktivt med att rekrytera personer med funktionsnedsättning Förändringar på arbetsplatsen i form av omorganisation, interna problem, anställningsstopp och nedskärningar påverkar rekryteringen av personer med funktionsnedsättning Arbeten för personer med funktionsnedsättning behöver vara tillsvidare med trygga anställningsvillkor 17
© Copyright 2024