Folder om Huskvarnabergen

Ta hänsyn till naturen och varandra
NATURRESERVAT I JÖNKÖPINGS LÄN
Det är många som besöker Huskvarnabergen.
* låt blommor, mossor, lavar och trädlevande svamp växa
kvar där de står
* cykla och rid endast på allmän väg och angivna spår
* håll hunden kopplad
* gå inte i skidspåren, för inte heller hund i skidspår
* gör endast upp eld på anvisad plats och tälta inte inom
naturreservatet
* kör motordrivna fordon på allmän väg och
parkera på P-platser
HUSKVARNABERGEN
Naturreservatets föreskrifter finns på informationstavlor i
området. Föreskrifterna är fastställda av Länsstyrelsen.
Det 355 ha stora området blev skyddat av Länsstyrelsen
1972. Innan dess hade norra delen, Strands ravin, naturskydd
med anledning av höga botaniska värden. Ett nytt reservatsbeslut fattades 1999. Området är 3,5 km från nord till syd
och 1,5 km i östvästlig riktning. Huvudsaklig markägare är
Jönköpings kommun.
Naturreservatet utgör del av östra Vätterbranten. Branten är
riksintresse för naturvården p.g.a. säreget kustlandskap, geologisk formation, naturtyperna ädellövskog och bäckravin,
samt värdefull flora. I naturreservatet finns dessa riksintressanta naturvärden representerade. Reservatets ändamål är
att bevara ett område med geologiska och botaniska, likaväl
som kulturhistoriska värden, ett område som samtidigt har
stor betydelse för friluftslivet. Naturvårdsförvaltare är Jönköpings kommuns Tekniska nämnd.
Vägbeskrivning: Naturreservatet ligger nordost om
Huskvarna. Från E4 vid Huskvarna tag avfart mot Aneby,
sväng vänster vid skylt Naturreservat, kör igenom Egna Hem,
drygt 0,5 km efter Egna Hem passerar man reservatets södra
gräns, efter ytterligare 0,7 och 1,5 km finns vägvisning till södra
respektive norra P-platsen. Buss 121 mot Skärstad/ Gränna till
hållplats Brunstorps gård. Buss 31 mot Kaxholmen till hållpats
Engelbrektsgatan, gå österut uppför backen, ca 800 meter, följ
skyltar IKHP-stugan. Buss 32 mot Egna Hem till ändhållplats
Stjärnstigen, gå sedan drygt 500 meter norrut till reservatets
södra gräns.
Välkommen till Huskvarnabergen,
i naturreservatet kan Ni finna:
- omväxlande natur, lummiga raviner, karg
hällmark, samt välhävdad ängs- och hagmark.
- utsiktsvyer över Vättern med omnejd.
- ormvråken cirkulera och höra den skria.
Ytterligare information
Naturreservatet Huskvarnabergen, skötselplan
Karta över John Bauerleden
Turistbyrå 036-10 50 50
Länsstyrelsen i Jönköpings län 036-39 50 00 www.f.lst.se
Jönköpings kommun 036-10 50 00 www.jonkoping.se
Brunstorps gård, 036-10 50 00 (Jkp kommun, vxl)
Brunstorps bad, 036-10 70 37 (juni - aug)
IKHP kansliet 036-13 30 54 www.ikhp.nu
- många stigar, motionsspår och vandringsleder.
- gammal gårdsmiljö vid Brunstorps gård.
- närhet till Brunstorpsbadet.
- skidåkning utför och i längdskidspår.
- kafeteria i IKHP-stugan.
- rastplatser i det fria att njuta medhavd matsäck.
Informationsfoldern är framtagen av Jönköpings kommun, 2003
Huskvarnabergens naturreservat
Friluftsområde sedan länge
Huskvarnabergen har varit friluftsområde sedan 19301940-talet. Huskvarna stad köpte Smedstorpsgård 1941 och
skogsskötseln anpassades till friluftslivet. Vandringsleden
John Bauer går mellan Huskvarna och Gränna och erbjuder
många storslagna vyer. Ett par stigar viker av västerut till
norra Huskvarna och Brunstorp. Södra Vätterleden tar vägen
genom Södra Vätterbygden till Bottnaryd i väster.
Motionsspår och skidåkning
Vid IKHP-stugan (Idrottsklubben Hakarpspojkarna) startar
flera motionsspår (2,5 km elljus, 5 och 10 km). Vintertid
finns utförsåkning i Strutsabacken och längdskidspår (5,
10 och 18 km), samt ett skidspår med elljus och konstsnö.
Strutsabacken har tre nedfarter, varav en har snökanoner.
Kafeteria finns i IKHP-stugan och i värmestugan nedanför
skidbacken.
En trädgård med forna tiders äppelsorter
Brunstorps gård är en s.k. sortimentträdgård med 220 fruktsorter, bl.a. lokala sorter som är på väg att försvinna, t.
ex. Huskvarna lökäpple, Adel Hill, Per Brahes Bordsäpple
och Leabo långpäron. Brunstorps gård drivs i stiftelseform
av Jönköpings kommun tillsammans med Huskvarna trädgårdsförening, Nordiska Genbanken, Södra Vätterbygdens
yrkesodlare m. fl.
Småkuperat kulturlandskap
Landskapet kring gårdarna Vassarp och Stibbarp är
karakteristiskt för Småland öster om Vättern. Små
gårdsbyar i kuperad terräng. Åkrarna har många
odlingshinder i form av åkerholmar, inägobackar
lövkärr, odlingsrösen och stenmurar.
I naturreservatets ängar och
hagmarker växer grönvit
nattviol, slåtterfibbla, ormrot
och på torrare mark jungfrulin,
solvända och darrgräs.
I hagarna kring Strands ravin
finns hamlade träd,
Gammalt ej
både yngre nyhamlade
återhamlat
träd.
och riktigt gamla.
Att hamla träd är en form av lövtäkt,
man skördar grenar till vinterfoder.
290 m. ö. h.
Vy söderut från
Brunstorpsberget.
Brunstorps
gård
Vassarp
Brantens
tillblivelse
Flera gånger under Vättern 88 meter
prekambrium (1300
över havet
och 1000 miljoner år
sedan), liksom när skandi-
naviska fjällkedjan blev till, så utsattes jordskorpan i södra Sverige för tryckande och tänjan-
de krafter. Vid någon eller några av dessa geologiskt oroliga perioderna sjönk
ett stycke av urberget ner och Vättersänkan bildades. Inlandsisar
har sedan hyvlat av landskapet till rundare former, men öster om
Vättern finns fortfarande stora nivåskillnader kvar. Förkastningens
nivåskillnad till Vätterns yta är på 100-200 meter. Urberget öster
om Huskvarna består av granit med inslag av grönsten, närmare
bestämt gabbro och diorit. När grönsten vittrar till sten och grus
blir det en gynnsam jordmån för kalkkrävande arter.
Lummig lövskog men också hällmark
Lummig lövskog men också hällmark
Grönstenen är en av anledningarna till områdets rika flora. En annan
är bergbrantens västvända läge och närhet till Vättern. Naturen i
branten har en kalkgynnad flora med bland annat bergjohannesört,
blodnäva och ärtvicker. Den är urskogslik med många trädslag,
från tålig gran, asp och martall till mera värmekrävande alm, ask,
hassel och lind. Ärtvicker, som har 20-tal växtplatser i Sverige,
finns noterad i branten sedan 1865. Flera bäckraviner skär genom
förkastningsbranten. Här är naturen särdeles lummig. Ädellövträd
frodas liksom lundväxter; trolldruva, skogstarr, ormbär, skogsstarr,
skogsbingel och gulsippa. I kontrast till detta står skogen på bergets
krön med bland annat ekkrattskog, tallskog och enstaka inslag av
solexponerade torrträd. Naturen har blivit urskogslik eftersom
rationellt skogsbruk inte har varit möjlig.
Gränsland och medeltida krigsoro
I det tidiga Sverige var Småland gränsland mellan Sverige och Danmark. Vid Huskvarnaåns mynning byggdes 1360 försvarsanläggningen Rumlaborg. Borgens norra spärrfäste, Varpa skans anlades
vid ett smalt bergspass vid Brunstorp, där Västra Holavedsvägen
gick fram. Västra Holavedsvägen var en nordsydlig färdled öster
om Vättern, där bl. a. konungarnas eriksgata gick. Vid Älvsborgs
lösen 1571, efter nordiska sjuårskriget, var Brunstorp ödegård
medan Smedstorp tillhörde en av Hakarps sockens rikare gårdar.