1. No category

Korta isfakta om Vättern /Måns Lindell 20160115
Sammanställt av Vätternvårdsförbundet och baseras på fyra olika dataset med varierande
kvalitet. Ändock ger dessa en hyfsad överblick om ”is på Vättern” (definierat som söder om
Visingsö):
Liljequist (1880-1941)
Norman (1880- 1961)
Kyrkstöten (1939-2008)
Länsstyrelsen i Jönköping (2008- )
Fakta:
1. Av 132 års isdata har det varit is 51 ggr d v s knappt vart tredje år (2,5:e år).
2. När det ligger is så ligger den i medel ca 58 dagar.
3. Tidigaste isläggning har varit 8 jan 1963, men januari förekommer även 1893, 194042 samt 1982+87.
4. Senaste datum för islossning har varit den 27 maj 1946 men maj förekommer även
1940-42. 1996 gick isen upp i slutet av april.
5. Längsta isperiod är 112 dag d v s 3,5 månader. Dessa år lägger isen sig i slutet av
januari och går först i maj: 1880, 1940-42, 1963 samt 1985-87 är år med islängd kring
100 dagar.
6. Perioder med sammanhängande isvintrar:
a. 1940-1970: 22 ggr av 30 möjliga
b. 1946-58: i princip årligen
c. 1940-08: 32 ggr på 70 år d v s i princip vartannat år.
d. 1970-08: 10 ggr på 40 år d v s i princip vart fjärde år.
Datum för isläggning på Vättern (ice-on and ice-off), södra delen 1880-2015.
Figur 1. TV: Antal dygn med is såsom sammanlagt för en tioårsperiod (kumultativt).TH: antal år/10år
som varit isfria.
.
Tabell 1. Senaste årens heltäckande isläge för södra Vättern. Kolumnerna på högra halvan utgörs av dag
med löpnummer "is på", "is av" och antal dagar. (dag 42 1994=11 februari).
Vättern blir varmare!
Vättern blir varmare med ca 3°C/100 år per kalenderår. Detta är den takt som
klimatförändringar förutspås öka med i luft för perioden 2000-2100. Just vatten förutspås bli
ännu varmare pga sin värmemagasinerande förmåga över dygn/tidsperioder (jämför med att
vatten känns varmare på kvällen då luften kylts av). I princip har temperaturökningen redan
ägt rum i Vättern vilket innebär att Vättern kan komma bli ytterligare några grader varmare år
2100. Kanske ett kalenderårs medeltemperatur på 12-14°C? Sådan medeltemperatur vore
kritiskt för det kallvattenekosystem som Vättern utgör/har utgjort sedan istiden. T ex är det
inte troligt att rödingen kan finnas kvar i ”så pass varmt vatten”. Klimatförändringar (varmt
vatten) är därför ett av de absolut största miljöproblem för Vättern naturliga ekosystem (blir
bara ett ”annat ekosystem” i framtiden).
Figur 2. Utveckling av medeltemperatur i Vättern per kalenderår sedan 1955.