Innovationens drottning
utblick Innovationens drottning Förstklassig förbränning 16 Så blev Mälarenergi världsledande inom energiåtervinning. När industri och internet växer samman 22 Internet of Things, Services and People förändrar vår värld. Nu måste din energi bli effektivare 46 Nya regler för elnäten träder i kraft 2016. Vi guidar. 3|15 En tidning från ABB Sverige LEDARE INNEHÅLL 22 32 Tänk innovation, inte pris Pernilla Winnhed, vd för Svensk Energi, vill se fler smarta investeringar i det svenska elnätet. utblick Johan Söderström vd ABB Sverige 28 Ny stjärna på industrigolvet Roboten IRB 6700 har kapat ledtiderna hos Cepa Steeltech med upp till 75 procent. Utblick 3 | 15 Fantastisk förbränning I Västerås finns en av världens effektivaste förbränningsanläggningar. ABB har hjälpt Mälarenergi AB ligga i teknikens framkant. 3|15 Digitaliseringen av industrin är i full gång och den skapar nya möjligheter. Rätt använd kan digitalisering, automatisering och robotisering optimera och förlänga livstiden för maskiner och investeringar samt öka konkurrenskraften. Många av våra produkter, exempelvis våra robotar, är redan uppkopplade på internet för att överföra information om hur de mår och därmed förebygga driftstopp. Det gör det möjligt att använda teknik på ett ännu smartare sätt och vi kan fatta intelligenta beslut baserade på information som vi får i realtid. I allt detta kommer självklart vi människor att ha en central roll. Vad innebär då digitaliseringen? Jo, att allt fler maskiner och produkter kommer att vara uppkopplade och kommunicera med varandra. Processer i fabriker och gruvor kommer att kunna fjärrstyras och med en allt större flexibilitet i produktionen ökar integrationen med både kunder och leverantörer. Vi ser i samarbeten med er kunder att digitaliseringen har positiva effekter. Ett exempel är gruvföretaget Boliden vars au- tomatiserade processer som sträcker sig flera kilometer under jord samverkar i ett enda system och lyfter effektiviteten och produktiviteten till nya nivåer. Expansionen av Bolidens gruva har pågått under fyra år i nära samarbete med oss på ABB och bygger på det som vi kallar för ”Internet of Things, Services and People”. Det är när vi omvandlar data och information till kunskap som vi skapar värde. Samtidigt skapar vi säkrare arbetsplatser där människor inte i samma utsträckning behöver hantera farliga och stressiga arbetsuppgifter – något som vi på ABB gillar. Läs mer om Internet of Things på sidorna 22–27. Tack alla kunder för ert förtroende, tack alla medarbetare och samarbetspartner för arbetet med att ständigt stärka konkurrenskraften. Nu tar vi nästa steg i vår strategi, något som ni kan läsa mer om på sidan 8. Utblick 3|15 • En tidning från ABB Sverige • Copyright 2015 ABB • Webbplats: www.abb.se • Ansvarig utgivare: Suzanne Lagerholm • Redaktörer: Camilla Mattsson, ABB, 021-32 39 66 och Robert Långström, Spoon Publishing AB • Grafisk form och produktion: Kristian Gustafsson, Spoon Publishing AB • Tryck: Sörmlands grafiska Adressändring: ABB Utblick, CSCC, 721 83 Västerås • E-post: [email protected] • Omslagsfoto: Linda Eliasson 2 16 Internet of Things, Services and People – Det handlar om att skapa helt nya värden för hur vi samarbetar med varandra och med maskiner, säger Tomas Lagerberg, chef för automationsteknik på ABB:s forskningsenhet. Corporate Research Innehåll 11 Fyrahundra ton flyter Högspänningstransformatorer från ABB i Ludvika transporteras uppför Columbiafloden i Portland, USA. 46 Elnätens framtid: Investera smart Nya regler för elnäten kommer 2016. Nu är det läge att investera i ny utrustning. ABB guidar. 34 Vägen till den moderna fabriken Här är åtta måsten i den supermoderna fabriken. 50 Sekundjakten Kalle Widén kapar sekunder på den toppmoderna AF-linan på Control Products. Vi har träffat honom. 38 Rustar för framtiden Så samarbetar ABB med universitet och högskolor. 42 Högst i Stockholm Kista torn reser sig över Sveriges huvudstad. ABB:s uttag, brytare och installationsdosor finns i de 362 lägenheterna. 52 Flykten från skrivbordet En yta kan inte tilfredsställa alla behov. Så fungerar det moderna och kreativa kontoret. 44 ABB snabbladdar Gotland Clever och Vattenfall uppförde fyra toppmoderna snabbladdarstationer från ABB på Gotland. Kontakta ABB 021-32 50 00 [email protected] Utblick 3 | 15 3 START PRODUKTEN / Tesla S P90D 12 022 Världens bästa elbil? Så många laddbara fordon fanns under juli månad i Sverige. Fördelningen över landet är jämn – det finns laddbara fordon registrerade i 269 av 290 kommuner i Sverige. Den vanligaste elbilen i Sverige är Nissan Leaf (1 396 st). Med Teslas nya modell tar elbilen ännu ett kliv in i framtiden. Dolwin beta, världens effektstarkaste havsbaserade omriktarstation, redo att förse en miljon hushåll med ren energi. Källa: Power Circle Stärkt fokus på hälsa och säkerhet under Safety Week 26 300 Så många medarbetare har ABB i USA. Dessutom öppnar snart den första robotfabriken i Auburn Hills, Detroit. Målet är att de flesta av ABB:s robotar och styrsystem som levereras till USA, Kanada och Mexiko kommer att tillverkas här. 4 Utblick 3|15 Ren energi från unik plattform Den tyska planen för energiomställning, kallad ”Energiewende”, siktar på att år 2030 kunna generera 15 gigawatt (GW) havsbaserad vindkraft. En del av svaret heter Dolwin beta, världens effektstarkaste havsbaserade omriktarstation som nu finns på plats i Nordsjön, redo att förse en miljon hushåll med ren energi. Uppgiften består av att ansluta havsbaserad vindkraft från DolWin-klustret i Nordsjön till det tyska elnä- Ny som chef? Utbilda dig! I höst körs för första gången ABB:s nya chefsintroduktionsprogram för första linjens chefer. Det är ett resultat av att strategin Next Level har börjat göra avtryck även på utbildningssidan. Att utveckla ledare och specialister är ett prioriterat område eftersom de, förutom att bidra till att öka ABB:s konkurrenskraft, också ska coacha och utveckla våra medarbetare. En del av Chefsintroduktionsprogrammet är den veckolånga utbildningen Manager Essentials som stöttar övergången från att vara medarbetare till att bli chef och representant för företaget. tet och däremellan omvandla växelström (AC) till högspänd likström (DC). ABB fick i uppdrag av kraftsystemoperatören TenneT att leverera den havsbaserade omriktarstationen, de havs- och landbaserade kabelsystemen och omriktarstationen på land. Stationen är placerad på en offshoreplattform som väger hela 23 000 ton, är runt 100 meter lång, 70 meter bred och 100 meter hög. Plattformen transporterades förra året från Dubai, där den byggdes, till Aibelvarvet i Norge där den sedan har utrustats. I början av augusti lämnade den varvet för att efter fyra dagars transport nå sin slutliga destination. n Marie Asph-Hennerdal, specialist inom Learning & development. – Även mer erfarna chefer har nyheter att se fram emot under året, som MMP+ (Middle Management Program+) för mellanchefer, och utifrån de senaste forskningsrönen har utbildningen L2010+ uppdaterats till igen. Bilen drar iväg till 100 kilometer i timmen på tre sekunder. Omedvetet ler jag igen. S P90D, den bästa versionen av Teslas sedan, är den bästa elbilen som någonsin tillverkats [...] och den kapitaliserar på alla fördelarna med eldrift.” Många så kallade super– bilar med bensinmotor har svårt att matcha Teslas nya modell. Nico DeMattia skriver på bmwblog.com att det måste vara ”lite pinsamt för de betydligt dyrare superbilar, exempelvis Ferrari 488 GTB, som inte accelererar lika snabbt som en el-sedan”. P:et i P90D står för ”performance” och D:et för ” dual-motor setup” som möjliggör fyrhjulsdrift. 90 anspelar på batteriet på 90 kilowatt som låter bilen köra ungefär 43 mil. Priset? Ungefär en miljon kronor. n FOTO: JONAS BILBERG ABB tycker att arbetet med hälsa- och säkerhet är viktigast av allt och något som vi kontinuerligt arbetar med att förbättra. Som ett led i arbetet kommer ABB 12–16 oktober att genomföra Safety week – en vecka då vi fokuserar extra mycket på hälsa- och säkerhet. Över hela världen kommer vi att driva aktiviteter för att förbättra arbetsmiljöarbetet. Det ordnas en mängd utbildningar, seminarier och dialoger under veckan. Är du medarbetare på ABB eller om du gör entreprenadarbeten för ABB denna vecka kommer ni sannolikt märka att Safety Week pågår. Just hur våra entreprenörers medarbetare och underentreprenörer i alla led agerar är avgörande för en trygg arbetsplats där ingen skadas eller på annat sätt far illa av sitt arbete för ABB. Recensioner trillar in om Teslas nya modell S P90D, en sedan som accelererar som en Ferrari. Många kallar den för världens hittills bästa elbil. Så här beskriver journalisten Alex Davies sin åktur i Wired Magazine: ”Jag stampar på gasen L2015+, säger Marie Asph- Hennerdal, specialist inom Learning & development. n FOTO: TESLA Utblick 3 | 15 5 START 3 böcker om framtiden du inte får missa 1. Den andra maskinåldern. Arbete, utveckling och välstånd i en tid av lysande teknologi. Erik Brynjolfsson och Andrew McAfee på MIT Center for Digital Business, om hur maskiner snart kan bidra till människors ”mentala egenskaper” på samma sätt som de redan bidrar till våra fysiska. 3. Social Physics: How Good Ideas Spread – The Lessons from a New Science Alex Pentland, director of MIT’s Human Dynamics laboratory, är en pionjär inom social physics, en ny vetenskap som använder big data och digital teknik för att analysera sociala interaktioner. Pentland kan bland annat förutspå hur team i olika situationer kommer att lyckas med en viss uppgift, baserat enbart på deras beteende (utan att veta någonting om vad de säger). 6 Utblick 3|15 Utblick har tidigare berättat om det klimatsmarta duschsystemet Orbital Systems, som återvinner vatten i en stängd loop. Nu utmanas den svenska innovationen av en annan duschidé. Företaget Nebia i Kalifornien, USA, har utvecklat ett nytt munstycke som lovar att reducera vattenanvändningen med upp till 70 procent per dusch. I stället för att munstycket sprutar ut vatten så producerar Nebias munstycke miljoner små droppar – vattendimma. I augusti lanserade Värmevärden i Hudiksvall producerar fjärrvärme genom att elda upp spån, flis och bark. För dem är serviceavtalen med ABB en femton år lång solskenshistoria befriad från dramatik. För ABB belyser sagan värdet av m indre kunder och vikten av att hantera alla avtal med samma noggrannhet. Anders Nilsson, underhållschef för ... Anders får stå till svars om 8000 hushåll blir utan värme. Han ansvarar bland annat för... företaget en kickstartkampanj för att få in pengar så att de skulle komma igång med produktionen. Målet var 100 000 dollar. Ett par veckor senare hade Nebia fått 100 in 2,5 miljoner dollar – och då återstod det två veckor av kampanjen. En av dem som stöttat Nebia är Apples vd Tim Cook. n 1 generator på 15 MW Science fictionfilm bakom ny uppfinning. för den japanska marknaden där minskad arbetskraft och ökande snittålder på befolkningen redan skapar problem. Om två år planerar Mitsui att släppa en ny dräkt, med mekaniska armar och ben. Och efter det börjar de närma sig filmens värld. – Det vi har i huvudet är den mekaniska dräkten i Aliens, säger Tomoya Tsutsumi, på Mitsui i ett pressmeddelande. n matarvattenpumpar 3 cirkulationspumpar 2 förbränningsluftfläktar ... Värmevärden Hudiksvall som levererar fjärrvärme utan avbrott till ... ABB ska leverera robotar såsom IRB 6700 och IRB 7600 till Changan Ford Automobile Co. Ltd:s nya fabrik i Harbin i Kina. I ordern ingår ABB:s karosspositioneringssystem GateFramer som gör att sex fordonsmodeller kan tillverkas på samma lina med endast 18 sekunder i omställningstid för att byta modell. Vilket lyft! 2 frekvensomriktare 18 sekunder I filmen Aliens från 1986 slåss Sigourney Weavers karaktär Ripley mot rymdmonstret iförd en mekanisk dräkt, som egentligen används för att lasta tungt material. Den har satt i gång tankeprocesser på japanska företaget Mitsui. Mitsui har byggt en mekanisk dräkt, en ryggsäck med bälten och bensupport, som ökar möjligheten att lyfta tungt för den som bär dräkten. Upp till femton kilo ska gå att lyfta utan att belasta ryggen överhuvud taget. Produkten är utvecklad Hemligheten bakom Anders goda nattsömn Text: Ulf Grunbaum Illustration: Fredrik Rättzén ... hälften av Hudiksvalls FOTO: MITSUI 2. Leadership BS: Fixing Workplaces and Careers One Truth at a Time Stanfordprofessorn Jeffery Pfeffer anklagar ”ledarskapsindustrin”. Han anser att dess lärdomar underminerar ledarskapet eftersom de är ”baserade mer på hopp än på verklighet, på önskningar snarare än data och på tro i stället för vetenskap”. Ingen kalldusch FOTO: NEBIA LÄSTIPS SERVICEAVTAL / Värmevärden Genomgång av livscykelplan en gång per år vid avtalsmöte. Den uppdateras även konternuerligt. Dessutom utvärderingsmöte vars lärdomar ... 16 000 invånare Totalt levereras 185 GWh fjärrvärme årligen utan avbrott. Dessutom produceras ... 37 GWh förnybar el per år. Separat bereskapsavtal för akuta haverier. Utlöst en enda gång på tre år tack vare... … ABB:s noggranna livscykelplaner och förebyggande underhåll utförda av ... ... upptäcker uttjänta kullager och slitna frekvensomriktare innan de havererar. ...lyhörda tekniker som efter 15 års nära samarbete känner kunden utan och innan och som ... Hotline direkt till Håkan Näslund, avtalsledare vid ... ... tas tillvara i kunskapsbanken på ... … ABB och används i framtida samarbete med små och medelstora kunder. ... ABB:s serviceenhet i Sundsvall. Ursprungligen serviceingenjör med äkta teknikinsikt. ABB:s serviceavtal i korthet n Över 1000 befintliga avtal som drivs av 20 avtalsledare runt om i hela landet. n Minst ett avtalsuppföljningsmöte per år, via besök eller telefon, för varje avtal. n Olika nivåer bestående av support, bas, plus – där olika förmåner är kopplade till respektive nivå. nE tt serviceavtal ger dig full koll på alla ABB-produkter och dess livscykelstatus. n Ger ökad säkerhet. n Planering, uppföljning och rapportering. Utblick 3 | 15 7 START START / Produktnyheter Elinspiration för barn Amanda ska titta på film när allt plötsligt blir tyst och svart. Det har blivit strömavbrott! Men varifrån kommer egentligen elen och varför försvann den just nu? Tillsammans med grannen Elinor ger sig Amanda ut och undersöker elens väg till hemmet. ”Amanda undrar över el” är en faktasaga i bilderboksformat för nyfikna 3–6-åringar. Det är Svensk Energi som tagit fram boken för att främja teknikintresset hos barn. FOTO: CIAL Strålande tider! Världens första helt soldrivna flygplats. Cochins internationella flygplats i den indiska delstaten Kerala är den första i världen som får all elektricitet från solpaneler, skriver flygplatsen i ett pressmeddelande. 46 150 solpaneler (på en yta av 182 000 kvadratmeter) genererar 12 MW. Sedan tidigare får flygplatsen cirka 1 MW från solceller placerade på taken till hangarer och på ankomsthallen. Flygplatsen har ett avtal med kraftbolaget KSEB, som tar emot överskottet på dagen och låter flygplatsen ”köpa till- 20 km Ett så högt(!) torn vill företaget Thoth Technology bygga i USA. Det ska vara en startpunkt för rymdresor. Nyttolaster till rymdstationer ska starta från en plattform längst upp, där även forskning ska kunna bedrivas. Även turister ska kunna åka ända upp med hissen. Strategin tar ABB till nästa nivå ABB inför en ny organisation och gå från fem till fyra divisioner. Det blir två nya divisioner, Power Grids, som ska syssla med kraft och automation till kraftöverföringsoch distributionsföretag, samt Electrification Products, som ska sälja låg- och mellanspänningsprodukter. ABB ska också spara en miljard dollar, motsvarande 8,4 miljarder kronor, till slutet av 2017 på att effektivisera tjänstemännens arbete. – Vi tar nu nästa steg i att göra företaget mer kundfokuserat, snabbare och effektivt. Arbetet med tjänstemannaproduktiviteten kommer att planeras och genomföras i nära samarbete mellan ledning, medarbetare och fackliga representanter, säger Johan Söderström, vd ABB Sverige. Läs mer på www.abb.se 8 Utblick 3|15 baka” sitt överskott på natten. ABB har levererat växelrikare till anläggningen. Växelriktarens uppgift är att omvandla likström till växelström och se till att få ut så mycket el som möjligt av god kvalitet. n Nyheter från ABB:s värld Våga fråga! Nu har vi lanserat en ny portal för vårt erbjudande inom högspänningsprodukter. Ta chansen och ställ en fråga till våra högspänningsexperter och hitta rätt lösning just för dig! IP67 Easy & Safe Ny serie IP67-don som kompletterar ABB:s erbjudande av industriella anslutningsdon. IP67 är en kapslingsklass som garanterar vatten- och dammtäthet. De nya IP67-donen är ett utmärkt val i de flesta applikationer där det kan förekomma vätskor eller smuts och där kraven på tillförlitlighet och säkerhet är höga. Orion – ny produktfamilj med ljusskydd Orion är vår nya produktfamilj med lättanvända ljusskydd. För att kunna uppfylla alla unika behov på ett kostnadseffektivt sätt finns flera modeller tillgängliga, alla i både Base- och Extended-versioner med olika funktioner. En uppsjö av tillbehör ger Orion i princip gränslösa anpassningsmöjligheter. Ljusskydden går också snabbt att installera tack vare smarta lösningar som inriktningshjälp och roterbara fästplattor. ILLUSTRATION: THROTH TECHNOLOGY Nu byggs elvägar i Sverige Elvägar, där fordonen laddas under körning, kan bli verklighet inom ett par år. Redan nu förbereds en teststräcka mellan Arlanda flygplats och Rosersbergs logistikområde, där Postnord har ett stort logistikcenter. Projektet leds av ett konsortium med bland andra NCC och Postnord, och delfinansieras av Trafikverket. Sträckan mellan Arlanda och Rosersberg är cirka en mil lång. Två kilometer av vägsträckan kommer att förses med en elskena som ger specialbyggda lastbilar tillräckligt med kraft för att köra resten av sträckan på det inbyggda batteriet. – Problemet med att använda eldrivna fordon inom gods– transporter är att de batterier som krävs för att driva tunga fordon blir så stora att lastkapaciteten minskar avsevärt. Dessutom är räckvidden på en el-lastbil ofta inte tillräcklig i dag, säger Mårten Sjölin, Postnords miljöchef i Sverige. Den nya elvägen ska vara klar inom två år. n Koppla in mer sol och vind på elnätet El från förnybara energikällor, som vind- och solkraft, kan leda till instabilitet och spänningsvariationer i elnätet. Det i sin tur leder till utmaningar för nätbolagen att upprätthålla spänningsstabiliteten i elnätet, det kan också skada elektrisk utrustning och orsaka störningar. Spänningsregulatorerna är gjorda för att hantera dessa variationer och hela tiden justera spänningen till önskat värde. ABB erbjuder spänningsregulatorer för både mellanspänning och lågspänning. LÄS MER OM SPÄNNINGS REGULATORER: LÄS MER OM HIDRY: Nytt förmonterat mätarskåp Nu finns det ytterligare ett mätarskåp till Kabeldons förmonterade fördelningscentraler. Det grönlackerade, lågbyggda markmätarskåpet passar väl in i miljöer såsom parker och grönområden. Centralen finns i två varianter – 25 och 63 ampere. Finns direkt hos grossist för snabb leverans. Transformatorn håller måttet Krafttransformatorn HiDry är den största torra transformatorn som någonsin har testats mot kortslutning enligt standarden IEC 60076-5. Och detta utan anmärkning. HiDry ökar säkerheten för människor, egendom och miljö. HiDry är särskilt lämplig i stadsmiljö, i tuff industrimiljö, i bergrum och i naturskyddade områden. HiDry finns för max 72,5 kV och 63 MVA. Utblick 3 | 15 9 ÖGONBLICKET / Colombiafloden FOTO: GUSTAV MÅRTENSSON Going up the river Ett par av Celiostationens nya högspänningstransformatorer, tillverkade av ABB i Ludvika, är här på väg uppför Columbiafloden, Portland, i USA. Varje transformator på mäktiga 770 megavolt ampere (MVA) är elva meter lång, fyra meter bred och fem meter hög. Utan olja väger den lika mycket som 300 personbilar, ungefär 400 ton. Uppgraderingsarbetet påbörjades 2013 och ska vara klart 2016. Totalt är det sju transformatorer som gör denna resa. Se fler bilder på www.abb.se/utblick Elva meter lång, fyra meter bred och fem meter hög. Vikt: 400 ton. 10 Utblick 3|15 Utblick 3 | 15 11 ÅRETS TEKNOLOG / Daniel Emanuelsson Med nya ögon Daniel Emanuelsson förnyar ABB University. Transformatorer. Goda transformatorråd finns alltid nära. FÖR TIONDE ÅRET i rad sökte ABB efter Årets Teknolog, en genuint teknikintresserad civilingenjörsstudent som vill vara med och påverka. I potten låg ett skräddarsytt sommarjobb. Årets vinnare heter Daniel Emanuelsson, som tack vare sitt brinnande engagemang för pedagogik har tillbringat sommaren i Västerås med att revidera a ffärsplanen för ABB University, en utbildningsenhet inom ABB. – Min roll blev att med nya ögon analysera och komma med rekommendationer för hur ABB University kan utvecklas, säger han. Daniel har alltid varit intresserad av utbildning. Han funderade på att bli lärare, men det kändes för smalt. I stället undervisade han på fritiden, samtidigt som han pluggade till civilingenjör. Sommarjobbet på ABB tog honom direkt ut i verkligheten. – Redan första veckan åkte jag och min handledare till Södra Cell i M almö, LKAB i Kiruna och SSAB i Borlänge. Innan besöken var det jag som förberedde materialet. Det roligaste är att jag fått mycket ansvar och tillit. Jag blev tagen på allvar, även ute på kundbesöken. Resultatet av sommarjobbet? Ett förnyat kursutbud, en plan över förändringar och hur de görs på bästa sätt. – Vi är jättenöjda med det jobb som Daniel har gjort, säger handledaren Anders Göransson. – Är det industrin jag vill jobba inom, är det ABB jag vill till. Då kommer jag att söka till traineeprogrammet. Förluster vill ingen göra. Spara pengar och miljö vill alla. Så vi har gjort det enkelt för dig. Använd QR-koden och låt oss presentera verktyget som visar vad du kan spara genom att välja energieffektiva transformatorer. Men det finns mer att ta hänsyn till vid val av transformator. På abb.se/transformatorer bjuder vi på fler råd som kan bidra till mer tillförlitlig och effektiv drift. Det är alltid nära till ABB:s expertis. DANIEL EMANUELSSON Ålder: 23 år. Aktuell som: Årets Teknolog och sommarjobbare på ABB University. Studerar: Industriell Ekonomi vid Linköping universitet, en skola som ABB också har samarbetsavtal med. Brinner för: Ungdomars matematikintresse. Undervisar i matte, programmering och reglerteknik. FOTO: JONAS BILBERG Utblick 3 | 15 13 MÖTET / Elina Vartiainen Kreativ problemlösare Forskaren Elina Vartiainen har ansökt om flest patent av alla på ABB under 2012 och 2013. Enligt henne är nyckeln till nya innovationer ändå att schemalägga kreativitet. Text: Johan Åkesson Foto: Linda Eliasson H yllorna är belamrade av tek- hobby att plocka isär klockor och bygga nikprylar och skrivbordet täckt ihop dem igen och på gymnasiet läste Eliav gula post-it-lappar framför na datateknik, med den korta motiveringtvå stora datorskärmar. Hen- en ”jag gillar ju datorer”. Senare i vuxen nes kontorsrum är, liksom huvudet, fyllt ålder, efter att ha studerat vid Helsingfors av antecknade idéer. Elina Vartiainen har tekniska universitet, fick hon en forskaren presentationslapp på dörren där hon tjänst hos mobiltillverkaren Nokia, och det beskriver sig själv som var där hon först bören ”mobilfanatiker”. Hon ”Jag tror att alla kan jade tänka på innovaär forskare och områdetioner. vara kreativa. Det skoordinator inom User – Som programgäller bara att hamna merare var jag van Experience, med titeln Senior Principal Scienatt bara koda, men i ett bra team.” tist. Hennes jobb handplötsligt förväntades lar om att lösa problem med nya tekniker jag identifiera problem och hitta på helt och tjänster för ABB:s kunder. Ofta reser nya lösningar. Det visade sig vara den rohon ut till fabriker i hela världen för att ligaste delen av jobbet, säger hon. bekanta sig med vilka rutiner som gäller där, vilka problem personalen stöter på i DET FÖRSTA PATENT hon ansökte om var vardagen och hur hennes team kan hit- en webbläsare till sin tidigare arbetsgivare ta lösningar för att förenkla. Det kan vara Nokias mobiltelefoner. Hos ABB var hon en skräddarsydd app, en 3D-visualise- förra året den som ansökte om flest patent ring av en fabrik, en digitalisering av en för sina idéer. Totalt är hon uppe i ett 30-tal whiteboardtavla eller bara några blinkan- ansökningar hos patent- och registreringsde lampor för att göra någons arbete lite verket. För en forskare som arbetar inom industrisektorn krävs det en hel del kreatiroligare. – VI HÄMTAR INSPIRATION från dataspelsvärlden och applicerar det i de dagliga rutinerna. I en fabriks kontrollrum är datasystemet ofta 10 eller 20 år gammalt, att uppdatera det är svårt. Men unga nyanställda vill inte sitta i kontrollrummet och jobba med system från 1980-talet, de vill jobba med sin smartphone. En utmaning för oss är att göra industriella processer så moderna och roliga att unga vill jobba med dem, säger Elina Vartiainen. Hon är född och uppvuxen i Tammerfors i Finland. Som barn hade hon som 14 Utblick 3|15 ELINA VARTIAINEN Gör: Forskare och områdeskoordinator inom User Experience på ABB. Ålder: 36 år. Bor: Västerås. Utbildning: Helsinki University of Technology (nu kallat Aalto University). Favorituppfinning: Mobiltelefonen. vitet. Men Elina Vartiainen ser inte sig själv som mer kreativ än någon annan. – Jag tror att alla kan vara kreativa. Det gäller bara att hamna i ett bra team, att sätta en bra stämning bland kollegorna och möta problem som ska lösas tillsammans, säger hon. FÖR ELINA VARTIAINEN är problemlösning snarare en livsstil än ett yrke. Varje dag funderar hon på hur saker runt omkring henne kan bli smartare, effektivare och bättre: ”Det är svårt att höra när mobiltelefonen ringer i min handväska, hur kan jag få väskan att också vibrera när det ringer?”. ”Varför ändrar inte bestick färg för att varna mig när maten är för varm?”. ”Vägar borde byggas av solpaneler så att elbilar laddas konstant”. Idéerna kommer till henne som spöregn, men i torkperioder snör hon på sig springskorna och drar ut på en löprunda. – Men helst vill jag sitta med min arbetsgrupp och spåna, då blir det bäst, poängterar hon. Före pension vill Elina känna att hon har förbättrat världen på något vis, som med miljövänliga innovationer och få folk att trivas på jobbet. – Förhoppningsvis kommer jag också att ha lika roligt som jag har nu i många år till. Lyckligtvis finns det utrymme för att både utveckla och utvecklas här. n Läs mer och se fler bilder på www.abb.se/utblick Totalt är Elina Vartiainen uppe i ett trettiotal patentansökningar. Utblick 3 | 15 15 INFRASTRUKTUR / Mälarenergi Eldar inte för kråkorna Sverige ligger i världstoppen när det gäller att ta vara på energin som finns i våra sopor. I Västerås finns en av världens effektivaste förbränningsanläggningar. Text: Ulf Grünbaum Foto: Lasse Fredriksson och Ulf Grünbaum 16 Utblick 3|15 Utblick 3 | 15 17 INFRASTRUKTUR / Mälarenergi Hur hamnade vi här? FRÅN OLJA TILL AVFALL ”Stäng av varmvattnet tre dagar i veckan”, uppmanade Palmeregeringen det svenska folket vintern 1973. Block 6 hos Mälarenergi i Västerås invigdes 2014 och är helt och hållet optimerat för avfallsförbränning. K ompakta gasisolerade ställverk, transformatorer med specialstål och ett styrsystem som låter dig nå varje komponent med ett högerklick. Nya Block 6 på Kraftvärmeverket i Västerås invigdes 2014 och är helt och hållet optimerat för avfallsförbränning. Genom förbränning av 60 ton avfallsbränsle i timmen levereras normalt 120 MW fjärrvärme och 50 MW elenergi, som tillsammans med verkets övriga pannor försörjer 98 procent av Västerås med omnejd. I de äldre delarna av stadens eget kraftvärmeverk, som driftsattes redan 1963, sitter många komponenter som har ett ASEA-emblem på sig. Men eftersom Mälarenergi ägs av staden Västerås lades byggnationen av det nya blocket ut på offentlig upphandling. – Ett av de viktigaste kraven var att 18 Utblick 3|15 ”Vi valde bland annat att investera i transformatorer med amorft stål. De är dyrare i inköp, men betalar sig ganska snabbt tack vare hög effektivitet.” hela anläggningen – från portöppningen där lastbilarna tippar av avfallet till rökgasrening och vattencirkulation – ska gå att styra med samma system, berättar DET GJORDE ABB Alla ABB-divisioner har levererat till anläggningen. Bland annat styrsystem för hela Block 6 integrerat med befintligt system (800xA), uppgradering av befintliga pannor, nätanslutning via energieffektiv krafttransformator och gasisolerat ställverk för 145 kV med Relion reläskydd, torrisolerade distributionstransformatorer typ Resibloc, mellanspänningsställverk UniGear med Relion reläskydd och lågspänningsställverk typ MNSIS, energieffektiva motorer och drivsystem samt processmätning och -analys. Magnus Eriksson som är avdelningschef på Anläggningsutveckling på affärsområde Värme. DETTA LÖSTES MED ABB:s kontrollsystemlösning för kraftverk, där integration med med processgivare, ställverk och reläskydd är kompletterat med integration av Mälarenergis underhållssystem – allt för att effektivisera arbetsprocesserna. Dessutom ställdes höga krav på effektivt utnyttjande av mark, hög säkerhet och låga energiförluster. – Energiförlusten i varje elkraftsdel räknas om till mängden koldioxidutsläpp den BILLIG RÅOLJA hade drivit moderniseringen av västvärlden och dess två världskrig, men nu var det tvärstopp. Israel hade på mindre än tre veckor tryckt tillbaka de Syriska och Egyptiska styrkor som hade försökt återta de områden som hade förlorats i Sexdagarskriget 1967. Arabländerna svarade med att strypa oljeleveranserna till de västländer som ansågs stödja Israel, och höjde råoljepriset med 400 procent. Världsekonomin gungade. De svenska myndigheterna prioriterade att hålla industrin och den offentliga samhällsapparaten igång. Ransonering infördes på råolja, bensin och elkraft och särskilda undantagsbestämmelser från andra världskriget trädde i kraft. Ingen prydnads-, fasad-, eller skyltbelysning tilläts. Affärer och arbetsplatser fick ha begränsad belysning igång endast under öppettider. Inga motorvärmare, ingen värme i garaget. Gatlamporna fick använda hälften av sin installerade effekt. Uppvärmning av idrottsanläggningar endast med särskild dispens. Sverige gick på sparlåga. På den här tiden kom i princip all värme i flerbostadshus och villor från eldningsolja. Skulle svenskarna få frysa sig igenom vintern för första gången i modern tid? ÅR 1973 var fjärrvärme sedan tio år tillbaka den helt och hållet dominerande uppvärmningsmetoden i nybyggda flerbostadshus, inte minst eftersom den ingick i miljonprogrammets strategi. Men även verken drevs framförallt på – just det – olja. Scenarierna med huttrande lägenhetsinnehavare uteblev dock, delvis tack vare att fjärrvärmeverken kunde hållas igång med reserver av kol och torv. Men oljekrisen 1973 blev vändpunkten i svensk energipolitik. Oljeberoendet skulle från och med nu minskas drastiskt. Värmeverken fortsatte därför att elda framförallt kol under hela åttiotalet, men ökade successivt användningen av torv, biobränsle och spillvärme från industrier. 1988 hade oljeanvändningen i fjärrvärmeverk pressats ner till 14 procent. I fåran efter krisen grodde också det första fröet till viljan att ta vara på energin i allt brännbart material i landet, även sopor. Det skulle dock dröja nästan två decennier innan energiåtervinning av icke återvunnet avfall blev ordentligt utbrett. MILJÖSKYDDSLAGEN från 1969 innehöll restriktioner för vilka, och hur stora mängder, sopor som skulle få deponeras i Sverige. Den svenska Änglamarken höll nämligen på att förgiftas av föroreningarna i lakvattnet kring de växande soptipparna. Landets befintliga sopförbränningsanläggningar fick därför öka på takten. Men till en början gick det mesta av värmen ut i fria luften från äldre brännugnar som varken var anslutna till ångturbiner eller fjärrvärmenät. Soporna eldades i huvudsak upp för att minska deponeringsvolymerna och för att man skulle kunna komma åt gifterna genom rökasrening och sluten deponering av askan. När varningarna för växthuseffekten började tas på allvar av politikerna i början av nittiotalet infördes snabbt styrmedel för att minska användningen av fossilt bränsle i landets värmeverk. Tillsammans med ökade volymer av biobränsle fick nu sopsäcken äntligen sin rättmätiga chans att visa sin duglighet som energiresurs. Tjugofem år senare är Sverige tillsammans med Norge bäst i världen på energiåtervinning av restavfall. JAKOB SAHLÉN, rådgivare energiåtergivning på Avfall Sverige, förklarar varför det alltid är bättre att elda sopor än att samla dem på hög: – När sopor förmultnar bildas metangas som har 21 gånger så hög koldioxidekvivalent som koldioxid. En bra modern deponi, där metangasen samlas in och eldas upp, “facklas”, är alltså långt bättre för klimatet än en deponi som släpper ut gasen direkt i atmosfären. Äldre deponier är dock oftast inte helt täta, utan läcker alltid en viss mängd metan direkt ut i atmosfä- ren. Den bästa hanteringen av sådant restavfall, som alltså inte har hållit måttet för materialåtervinning, är därför om de eldas i en anläggning med energiåtervinning. Värmeenergin tas då tillvara och bli el och fjärrvärme, vilket minskar behovet av att ”England ligger på samma nivå som Sverige när det gäller källsortering, så det som kommer hit är framförallt avfall som inte har gått till materialåtervinning” Jakob Sahlén, rådgivare energiåtergivning på Avfall Sverige. lagstiftning kring deponering och ligger i världstoppen när det gäller materialåtervinning. Men våra värmeverk har kapacitet att elda mycket mer icke återvinningsbart avfall än vi själva producerar. Det gör att vi kan importera restavfall från bland annat Storbritannien. Att energiåtervinna avfall från andra länder i svenska kraftvärmeverk är ett mycket effektivt sätt att minska utsläppen av växthusgaser globalt. En stor del av importen hamnar i Block 6 hos Mälarenergi i Västerås. Burop har ibland hörts från kritiker som menar att engelsmännen borde lära sig att källsortera istället för att skicka hit sina sopor för förbränning. – Det där är en missuppfattning, berättar Jakob Sahlén. England ligger på samma nivå som Sverige när det gäller källsortering, så det som kommer hit är framförallt avfall som inte har gått till materialåtervinning. Däremot ligger England fortfarande långt efter inom sopförbränning och deponerar det mesta av avfallet som inte återvinns. Alltså en pålitlig och billig bränslekälla för svenska värmeverk, med låg andel giftigt eller skadligt avfall jämfört med östra och södra Europa. England är dock i färd med att starta upp flera värmeverk, vilket man kan tycka borde oroa ekonomiavdelningarna på nyligen utbyggda svenska förbränningsanläggningar. – Det bor 52 miljoner invånare på den där ön, så vi behöver inte oroa oss på ett bra tag, säger Jakob Sahlén. n elda med andra bränslen. För ett ton sopor ger det totalt en klimatvinst motsvarande 500 kilos minskat koldioxidutsläpp jämfört med om de samlas på hög i en sluten deponi. Avfall står idag för ungefär 20 procent av bränslemixen i svenska värmeverk, resten är framförallt biomassa som torv och spillträ från pappersindustrin. Sverige har sedan länge en mycket strikt Utblick 3 |15 19 INFRASTRUKTUR / Mälarenergi SÅ GICK DET TILL / YuMi Ingemar Larsson och Magnus Eriksson. Din nya samarbetspartner En robot som är garanterat säker att ha bredvid sig, är tillräckligt snabb i ”fingrarna” och samtidigt kompakt. Är det möjligt? Nytänkande experter i ABB:s utvecklingsteam skapade YuMi. Text Marianne Lindeborg Foto ABB 2006 FÖDD UR KUNDFRÅGA En vd för ett stort kinesiskt företag frågar ABB:s enhet Robotics om en ny sorts robot som kan montera mobiler och annan konsumentelektronik i människofylld fabriksmiljö. Frågan landar hos ABB:s forskningsenhet i Västerås där en grupp med bland andra Henrik Jerregård och Ivan Lundberg tar frågan. Målet är att skapa en integrerad konceptrobot fokuserad på elektronikindustri. 2007 PROJEKTSTART Ivan Lundberg reser till kundfabriken i Kina. Där sitter montörer tätt intill varandra i långa rader och monterar mobiler i rasande takt. Ingen automation. Väl hemma formulerar gruppen specifikationen. Roboten ska ha mänskliga proportioner. Den ska snabbt kunna lyftas ut för att ersättas av en person. Kraven blir tre frågor. Hur får vi roboten garanterat säker att ha bredvid sig, hur blir den tillräckligt snabb i ”fingrarna”, och hur få vi den tillräckligt kompakt? motsvarar på ett år. Vi valde bland annat att investera i krafttransformatorer med en kärna av specialstål som ger lägre förluster. De är dyrare i inköp, men betalar sig ganska snabbt både ekonomiskt och miljömässigt, säger Magnus Eriksson. omgärdas av Mälarens vatten på ena sidan, och ett järvägsspår på den andra. Detta var en utmaning vid utbyggnaden av elkraftsanläggningen. En anläggning med luftisolerat ställverk skulle kräva en yta motsvarande två fotbollsplaner. Valet blev istället en anläggning med ett gasisolerat ställverk, vilken får plats på en radhustomt. Gasisolerade högspänningsställverk (GIS) är kompakta och metallinkapslade ställverk som består av högspänningskomponenter som brytare, ledningsskeVÄRMEVERKETS 20 Utblick 3|15 TOMT ”Du når varenda komponent i hela anläggningen – även de som inte kommer från ABB – med ett högerklick i 800xA.” nor och frånskiljare som kan användas säkert även i trånga utrymmen. Tomas Jakobsson, som är elkraftsingenjör på verket, berättar att valet av torra distributionstransformatorer också var viktigt ut utrymmessynpunkt: – I och med att de är oljefria kan de placeras inne i huvudbyggnaden, utan krav på oljegrop och avancerat brandskydd. Dessutom är de ju i princip underhållsfria. Ingemar Larsson, kundansvarig på ABB, tycker att den största utmaningen var upphandlingskravet på total systemintegration. Men det är också det som han tror att kunden är mest nöjd med: – Du når varenda komponent i hela anläggningen – även de som inte kommer från ABB – med ett högerklick i 800xA. Det kallar jag integration. n 2008 SÄKERHET I FOKUS Projektgruppen letar kunskap om vilken säkerhetsnivå som skulle behövas, men några konkreta mätvärden går inte att finna. Bestämmer att roboten får beröra men inte skada. En grupp med frivilliga utsätts för milda, väl avvägda och kraftregistrerade slag av en liten enarmad robot – OK eller AJ! – och resultatet ger ett tydligt säkerhetskriterium för den fortsatta utvecklingen. 2008 SNABBHET I FOKUS Roboten måste kunna arbeta minst lika snabbt som montörerna. Det klarar inte endast en vanlig robotarm. Återigen krävs nytt och innovativt tänkande.Svaret blir två armar. Två armar gör dubbelt så mycket arbete som en arm. Och kan arbeta långsammare vilket ökar säkerheten. Med inspiration från mänskliga armars behärskade rörelsemönster kläcks också den nya idén att ge varje robotarm sju axlar istället för sedvanliga sex axlar. Utvecklingsteamet får med detta OK att fortsätta och i slutet av 2008 är första prototypen klar. 2010-2011 KOMPAKT & DESIGN Nästa prototyp står klar. Den är kompakt och lätt att flytta då den har styrenheten inuti ”kroppen”. Utvecklingsarbetet delas med enheten Robotics och kommande leverantörer, viktiga inslag i en robots tillkomst. Designen ger belöning. Den nya samverkande tvåarmade roboten vinner pris för god industriell design, Red Dot Award. Ännu en prototyp visas på Hannovermässan samma år, men svårigheter finns kvar att lösa och projektet bromsas in. 2012 FABRIKSTEST MED MERSMAK Två av ABB:s kunder ställer upp för produktionstest av den tvåarmade roboten i sina fabriker. Där visar den sin förmåga att bygga mobiler och annat smått i skarpt läge och den möjligheten visar sig avgörande för robotens framtid. Utvecklingsarbetet får ny fart. 2013-2015 PRODUKTION I KINA ABB:s robotenhet i Kina och produktchef Phil Crowther övertar projektet, med stöd av svenska forskningsenheten, och driver utvecklingen mot produktion. Den tvåarmade roboten får namnet YuMi och lanseras officiellt i april 2015. SÄKER Mjuka armar med runda former. Mjuka leder, ingen risk att klämma fingrarna. Försiktig, oförmögen att skada. KOMPLETT Färdig att användas, kamera med vision system ingår. Inga skyddssystem behövs. KRAFTKÄNSLIG Känner kraften i vad den gör. Kan skruva i skruv och känna och stoppa när skruven går i botten. PILLRIG Kan plocka och montera komponenter i storleksordningen ett hårstrå, 0,1 millimeter. KOMPAKT Ryms på 60-70 cm arbetsyta. Kontrollenheten finns inuti kroppen och alla kablar för el och tryckluft till gripdonen är dolda under kåpor. Utblick 3 | 15 21 UTVECKLING / Sakernas internet Du sköna kloka värld Den fjärde industriella revolutionen kommer inte sändas i tv. Den kommer att strömmas från sensorer. Det här är Internet of Things. Text: Robert Långström Foto: Evelina Carborn A mbulansen störtar fram längs Dublins gator. De pulserande ljusen kastar blå graffiti på stadens väggar och sirenen studsar runt krönen. Någons liv hänger på trafikstockning, kurvtagning och rätt snabbdiagnos. När det handlar om sekunder behöver människan all hjälp den kan få, och just den här ambulansen har assistans av högre makter. Vi talar förstås om Molnet. Ambulansens förare kan fokusera helt på körningen eftersom bilen kommunicerar själv med molnet, till exempel vet den vilken väg till sjukhuset som har minst trafik just nu och om vädrets inverkan på körning och väglag, kombinerat med däckens slitage. Allt tydligt analyserat och presenterat för föraren. Som den lugna rösten vid en gps-navigering. Bakom föraren samlar fler sensorer i ambulansen in data om patientens tillstånd. Denna data skickas upp till molnet där den analyseras och en färdig diagnos landar i sjukhuspersonalens mobiltelefon. När de sedan tar emot patienten är de förberedda. Sjukvårdaren som sitter bak i ambulansen kan i stället för rapportering 22 Utblick 3|15 ”Digitaliseringen av industrin kommer att skapa helt nya möjligheter för att öka produktivitet och konkurrenskraft,” säger Tomas Lagerberg, chef för automationsteknik på ABB:s forskningsenhet Corporate Research. ägna sin tid åt det absolut viktigaste för stunden, att rädda patientens liv. (I förlängningen ska förstås ambulansen köra själv också – men det är ett annat projekt ...) EXEMPLET OVAN kan snart bli verklighet i Irland. Där sätter Vodafone och EMC just nu samman ett nätverk av datacenter till ett gigantiskt ”moln” de kallar Infinite. Företag, organisationer och myndigheter ska sedan kunna koppla sina system till Infinite och analysera data från Internet of things. Projektet Bluelight, som ska koppla samman ambulanser, sjukhus och all annan viktig data de kan behöva, är först ut. Samarbetet har växt fram ur The Industrial Internet Consortium (IIC), ett initiativ där en mängd globala företag gått samman för att utveckla digitaliseringen inom industrin – bland andra General Electric, Intel och ABB. Alla pratar i dag om Industri 4.0, Internet of Things, industriellt internet, industriell it, moln, big data, nyindustrialisering, cyberfysiska system, 5G ... Men vad handlar det om? – Det pratas mycket om digitalisering av industrin som en industriell revolution. Utblick 3 | 15 23 UTVECKLING / Sakernas internet Spännande projekt med Internet of Things: ”Vi kallar det därför för Internet of Things, Services and People – för det handlar om att skapa helt nya värden för hur vi samarbetar med varandra och med maskiner,” säger Tomas Lagerberg. Vi tror inte att det är en revolution i meningen att allt kommer att förändras, utan snarare en allt snabbare utveckling. Det kommer att skapa helt nya möjligheter för att öka produktivitet och konkurrenskraft, säger Tomas Lagerberg, chef för automationsteknik på ABB:s forskningsenhet Corporate Research. INTERNET OF THINGS handlar alltså om att våra prylar och maskiner kopplas upp mot molnet och skapar gigantiska system där mängder av data kan sättas samman och analyseras automatiskt. Resultatet blir att maskinen kan få information på ett sätt som en människa aldrig skulle klara av, och agera därefter. Maskinen blir expert på sin uppgift, inte du. – Det som är nytt och som gör att man pratar om den fjärde industrirevolutionen är att allt fler intelligenta enheter och sensorer samlar in, lagrar och behandlar alltmer data. Samtidigt blir både sensortekniken, den trådlösa kommunikationen och lagringskostnaden i molnet allt billigare. Så hur blir maskinen expert på sin uppgift? Jo, istället för att vi programmerar en dator/maskin och säger åt den vad den ska 24 Utblick 3|15 Linda Wahlström. ”Det som är nytt och som gör att man pratar om den fjärde industrirevolutionen är att allt fler intelligenta enheter och sensorer samlar in och behandlar alltmer data.” göra, så samlar maskinen själv in mängder av data och lär sig själv. Som exempel kan vi titta på hur allting en gång började. På 50-talet var det en programmerare på IBM som gillade att spela dam. Arthur Samuel, som han hette, skapade ett program på sin VAD ÄR INTERNET OF THINGS? Internet of Things (Sakernas internet på svenska), är ett samlingsbegrepp för den utveckling som innebär att maskiner, fordon, gods, hushållsapparater, kläder och andra saker, samt varelser (inklusive människor), förses med små inbyggda sensorer och processorer. Detta medför att dessa enheter kan uppfatta sin omvärld, kommunicera med den och på så sätt skapa ett situationsanpassat beteende och medverka till att skapa smarta, attraktiva och hjälpsamma miljöer, varor och tjänster. Källa: IoT Sverige dator så han kunde spela mot den. Han spelade och han vann – för datorn visste bara vad ett tillåtet drag var. Samuel däremot, kunde strategi. Så han skapade ett subprogram på datorn som i bakgrunden analyserade varje drag och sannolikheten att det leder till en vinst. Han fortsatte spela mot datorn och fortsatte vinna. Men sedan lämnade han datorn och lät den spela mot sig själv – och därigenom samla på sig ännu mer data och bli ännu mer exakt i sin sannolikhetskalkyl. När han kom tillbaka och spelade mot datorn igen så förlorade han. Igen och igen. Arthur Samuel hade skapat en maskin som blivit bättre än honom själv på en uppgift som han själv en gång lärt den. Kenneth Cukier, dataredaktör på The Economist, berättar historien om Samuel i sitt TED-tal från 2014 och drar paralleller till självkörande bilar: BILKÖN DU VILL SITTA I EN ANNAN SORTS BLÄCKFISK NICE BLIR ÄNNU TREVLIGARE Det ser ut som ett vanligt släptåg av bilar, det enda märkliga är att de åker väldigt tätt inpå. Men när vi kommer närmare ser vi att det bara är den första bilen som har en förare. Linda Wahlström var projektledare för Volvos Sartresystem: – Med Sartre-systemet kan du ansluta din bil trådlöst till ett biltåg på motorvägen och lämna över körandet till fordonet längst fram i tåget. Under tiden kan du luta dig tillbaka och läsa tidningen eller njuta av en film. Systemet bygger på en avancerad fordon-till-fordon-kommunikation som utbyter information i realtid – vilket gör det möjligt att färdas med kortare avstånd mellan bilarna. – Biltåg kan öka trafiksäkerheten, minska utsläppen med upp till 20 procent och även minska riskerna för trafikstockningar då det utnyttjar vägytorna mer effektivt, säger Linda Wahlström. Sartre-projektet genomförde ett lyckat test på spanska motorvägar 2012, där en manuellt styrd lastbil följdes av tre Volvobilar i en hastighet på uppemot 90 km/h. ABB:s program Octopus – kombinerat med MeteoGroup’s plug in-programvara SPOS Seekeeping – gör snart rederiet Maersks sjötransporter säkrare och effektivare. Sensorer kommer att samla in enorma mängder data från fartyget så att fartygsledningen kan analysera lastförhållanden ombord samt områden till havs där fartygets rörelser skulle överskrida satta gränsvärden. Därmed kan man undvika riskfyllda väderförhållanden så att frakten ombord kommer fram säkert – och i tid. ABB:s Octopus, som också används på tankerfartyg för flytande naturgas (LNG), såväl som på världens största kryssningsfartyg, inkluderar en tredimensionell databas för varje enskild skrovtyp. Det gör att Octopus kan beräkna exakt hur ett fartyg kommer att påverkas av vindstyrka, strömmar och vågor. 2008 bestämde sig Nice för att bli en ekologisk stad med hjälp av Connected Boulevard project. Ett av nyckelområdena var trafiken och företaget Mentis Services installerade ”The city operating system” som bland annat består av trådlösa sensorer runtom i staden. Dessa ger information till bilförarnas mobiltelefoner om trafiksituationen, var det finns ledig parkering samt om alternativ transport som bussar, lånecyklar och elbilar att hyra. Resultatet så här långt är att det går betydligt fortare att parkera och inkomsterna från parkeringsautomater har ökat med 30 procent (tack vare mindre fusk). Detta har gjort att trafiken flödar bättre och trafikstockningen har minskat med 30 procent. Luftföroreningarna och ljudnivån har minskat med 25 procent. Framöver ska projektet bland annat skapa smart gatubelysning och bättre avfallshantering. – Vi kallar det därför för Internet of – Det är en förändring i hur vi angriper problemen. Istället för att vi förklarar för da- Things, Services and People – för det torerna i bilen hur den ska köra så säger vi handlar om att skapa helt nya värden för ”här har du en massa data runt dig själv. hur vi samarbetar med varandra och med Samla in den och lös problemet. Du får lista maskiner, hur nya värden skapas och hur ut själv om det där är ett trafikljus, och om branschen utvecklas. Det handlar inte om trafikljuset är rött eller grönt, och om det blåtand och bandbredd. betyder att du ska stanna eller köra”. Tomas Lagerberg poängterar att det MARTIN KRISTENSSON, Director Conär viktigt att komma ihåg att data och in- nectivity Strategy på Volvo Cars, vet allt formation i sig inte har något värde. Det om kundvärde. I en ny Volvo finns det är vad man gör med informationen, hur 120 datorer. Som företag ligger de långt man kan omvandla den till kunskap för att fram med uppkopplade bilar och de har ta bättre beslut, som gör att värde kan med tiden utvecklat hur deras modeller skapas. Industrier vill ha högre produk- kan kommunicera med olika appar (du tion och bättre kvalitet, ökad flexibilitet, kan se var bilen är parkerad, hur mycket lägre fasta och rörliga kostnader, ökad bensin tanken innehåller, tidsinställa mosäkerhet för människor, maskiner, och torvärmaren med mera). Och precis som Tomas Lagerberg säger är det data – allt med mindre miljöpåverkundvärdet som avgör när en kan. Digitaliseringen måste ses i viss teknik eller funktion ska ljuset av detta. Han jämför med utvecklas – men också Volvos smarta mobiler, där det inte är 4G varumärkeslöfte vägs in, att i uppkopplingen och storleken på ingen ska dö eller skadas allskärmen som egentligen skapar varligt i en ny Volvo från och värde för användarna – utan alla med år 2020. de nyttiga appar som underlättar Martin Kristensson, – För femtio år sedan låg fovåra liv. Tekniken är en möjliggöra- Director Connectivity Strategy, Volvo Cars. kus på passiv säkerhet, att ha re, inte en lösning. en säker bil när krocken sker. För tio år sedan handlade det om aktiv säkerhet, att förbereda bilen precis före krock. Nu jobbar vi med att motverka själva olyckssituationen, att den aldrig uppstår, genom att bilen kan samla in och analysera data, säger Martin. Han berättar hur de utvecklar Slippery road alert, en teknik där bilen har sensorer som känner av vägbanan, samlar in information om väglaget (är det halt?) och skickar informationen vidare till bilarna bakom. På så sätt skapas en databank i molnet om väglaget runtom i världen, som alla bilar med Slippery road alert automatiskt plockar upp och informerar föraren om. – Sedan finns många faktorer att ta hänsyn till, som integriteten. Insamlandet av data är anonymt. Det viktiga är att komma åt väginformation och inte informationen om vem som kör bilen. Därav anonymiseras information så ingen kan se var just din bil befinner sig – så länge du inte vill det vill säga, säger Martin Kristensson. TEKNIKEN ÖKAR NU alltså i effektivitet. Processorhastigheter, lagringsutrymme och programvara utvecklas i samma Utblick 3 | 15 25 UTVECKLING / Sakernas internet motor i Aitik koppargruva. Det ska inte bli några oplanerade stopp. Vi bygger också in redundans i systemen så att driften kan fortsätta om vi behöver serva en viss del. All data vi samlar in från våra olika kunder gör att vi samlar på oss kunskap, som vi bland annat kan använda till att hjälpa våra kunder till förändringar så att driften blir ännu mer säker och effektiv. snabba takt som den minskar i pris. Inom produktionen breddas möjligheterna tack vare nya material, trådlösa nätverkstjänster, billiga sensorer, 3D-skrivare och alltmer avancerade robotar. Detta effektiviseringsarbete sker ofta i skuggan av glamorösa framgångssagor som Spotify, elbilstillverkaren Tesla och nätbaserade taxibolaget Uber. Exempelvis 1 300 meter under marken. GRUVKONCERNEN BOLIDEN har, med hjälp av ABB, de senaste åren fyllt sina gruvor och anrikningsverk i Garpenberg, Aitik och Kristineberg med åtskilliga mil av fiberlinor och hundratals trådlösa accesspunkter. Tillsammans bildar dessa en digital väv som ska bära Bolidens långsiktiga vision för hypermodern och i hög grad automatiserad gruvdrift. G enom att koppla upp och integrera sensorer, intelligenta givare, styrsystem och andra delsystem i det centrala kontrollsystemet, ABB System 800xA, kan de ha centraliserade kontrollrum, mobila uppkopplingar och remote-uppkoppling där all information är tillgänglig. Delsystem kan också lokalisera både personal och utrustning i de vindlande gruvschakten. Det här bidrar inte bara till enklare överblick och högre säkerhet i en bransch där 26 Utblick 3|15 ”Vi kan åtgärda fel i maskiner innan de dyker upp och ge service enligt ett satt schema utan att ödsla tid. Till slut landar vi nära noll oplanerade driftstopp.” gruvbränder är en betydande risk, det löser också ett till synes banalt, men dyrbart, problem: att utrustning helt enkelt tappas bort i de avgrundsdjupa tunnlarna. Ytterligare en besparing sker genom att fläktsystemet läser av personalens och maskinernas wifi-taggar för att sedan med ABB:s system reglera ventilationen, beroende på vem som vistas var och vilka maskiner som är i gång. Boliden beräknar att detta kan sänka energiförbrukningen för ventilationen av underjordsgruvorna med 30–40 procent. Det här kanske låter som en kostsam förändringsprocess. I själva verket tillgodoser Boliden sina behov med billiga standardsystem som ursprungligen utvecklats för andra syften. De vattentäta IP-telefonerna i gruvan är från början ämnade för sjukvården. För de trådlösa nätverken använder man vanlig wifi-kommunikation. Sändarna som spårar personal och utrustning kostar cirka en svensk krona per enhet. I framtidens gruva ska personal knappt behövas utanför driftcentraler där brytningen fjärrstyrs. Målet? En ökad produktivitet med mellan 40 och 80 procent, samtidigt som människor kan sköta arbetet utan att behöva vistas i farliga områden. ABB HAR FJÄRRSERVAT stora industrier – som gruvor och oljeplattformar – dygnet runt sedan länge. På kontor i bland annat Umeå och Schweiz sitter specialister och analyserar data från bland andra Bolidens gruvor. Men nu ökar som sagt mängden data som man kan samla in och analysera, och möjligheterna att förebygga driftstopp ökar. – Vi ser allt de ser. Allt är uppkopplat, säger Patrik Westerlund, produktchef på ABB Process Automation, och fortsätter: – Vi övervakar och servar stora kritiska drivsystem – bland annat en 24 meter hög TILL OCH MED ELNÄT kan berätta hur det mår – och kan i förlängningen läka sig självt. ABB:s utveckling av så kallade smarta elnät, på bland annat Gotland, leder till att elnäten och elstationerna kan kommunicera, samla in och analysera data så att de själva kan förebygga fel. I stället för att 10 000 hushåll blir utan el när stormen rusar fram och träden faller, så identifierar nätet självt var avbrotten kommer att ske, isolerar enbart den d elen av nätet och löser problemet. Utvecklingschef Dick Kronman på ABB var med i ett pilotprojekt i södra Finland: – Tidigare var det omöjligt att lokalisera jordfel i isolerade nät i realtid. För att hitta felen krävdes manuell sektionering. Enligt aktuella fälttester kan det nya systemet lokalisera fel med nästan 100 procent tillförlitlighet. Nästan 70 procent av alla fel i distributionsnät orsakas av jordfel, säger han. ELEFANTEN I RUMMET DÅ? Våra jobb. Kommer vi alla att ersättas av en algoritm? – Nej, det kommer såklart inte att hända. Om man tittar tillbaka så ser man att det under flera hundra år skett en automatisering där jobb tas över av maskiner 100 svenska företag om IoT 77 32 60 procent har implementerat IoT i sin verksamhet, eller planerar att göra det inom två år. procent anser att IoT är kritiskt för företaget om fem år. procent tror att IoT kommer att förändra deras bransch inom fem år. n Vanligaste anledningen till detta är att förbättra en tjänst eller service mot kund. n Största utmaningen kring IoT uppges vara frågor kring säkerhet och integritet, följt av teknisk komplexitet. n Största interna utmaningarna uppges vara att IoT kräver en ny affärsmodell samt ny intern kompetens. Källa: Telenor Connexion, rapporten Internet of Things i Sverige, 2014. eller datorer. Ofta har fokus legat på att ersätta farliga, enformiga eller tråkiga arbetsuppgifter. Med teknikutvecklingen dyker i stället helt nya, spännande arbetsuppgifter upp, säger Tomas Lagerberg. Innovation handlar om tillväxt och nya sorters jobb. Vi har genomlevt mekaniseringen av jordbruket och automationen inom industrin och sysselsättningen har ökat under hela denna tid. Och det handlar inte bara om högutbildade specialister, jämför med hur enkelt ett barn lär sig en Ipad. Ny teknik gör avancerade uppgifter tillgängliga för medarbetare med all sorts kompetens. En annan konkret aspekt med Internet of Things, Services and People är att en billig medarbetare i ett låglöneland slutar bli ett konkurrensmedel. Med hjälp av modern teknik och digitalisering kan man se till att utveckla mer konkurrenskraftig produktion även i Europa och USA. – Vi börjar se fler och fler exempel på företag som hämtat tillbaka sin produktion och även med detta lyckas sänka sina totala kostnader. Utan automation är detta omöjligt, säger Tomas Lagerberg. n Läs mer om Internet of things. Tre ABB:are om Internet of Things, Services and People LARS FRISK, GLOBAL PRODUKTCHEF, SUBSTATION AUTOMATION PRODUCTS: I framtidens smarta elnät är koppartråden utbytt mot fiberoptisk kabel. Det möjliggör att reläskydd, brytare och transformatorer kan kommunicera med varandra om hur nätet mår, förebygga avbrott och skador samt isolera och åtgärda de avbrott som sker. Underhållet kan minska rejält, eller försvinna helt. Dessutom kan näten bättre ta in el från nya kraftkällor som vindkraft, vågkraft och solenergi. Men vi kan också göra näten smartare via dagens kopparnät, vilket vi gör, men det är samtidigt en mer kortsiktig lösning. PATRIK WESTERLUND, PRODUKTCHEF, PROCESS AUTOMATION: Vi kallar det Next Level mining, framtidens gruvdrift där Internet of Things spelar en stor roll. Smarta nät och sensorer under jord kopplar upp människor och maskiner. Teknik för fjärrstyrning av maskiner från kontrollcentraler gör att människan kan flyttas från gruvornas mer riskfyllda delar. Människor och maskiner lokaliseras i realtid, det ökar säkerheten men används också för att spara energi genom behovsstyrd ventilation. Vår ventilationsstyrning kombinerar data från sensorer med information av var maskiner och människor befinner sig, och använder det för att automatiskt styra ventilationen så luftkvalitén är god där det behövs – samtidigt som man inte slösar med energi. Gruvan kan också få förebyggande support på fjärr från ABB men också andra leverantörer. BERTIL THORVALDSSON, GLOBAL PRODUKTCHEF, ROBOTICS: Nästa steg när det gäller industrirobotar är att vi kan styra dem via smarta telefoner och surfplattor. När alla robotar är uppkopplade till molnet öppnar det för nya tjänster: övervakning, felsökning och optimering (finjustering) på distans. Det går att jämföra robotar i olika anläggningar för att upptäcka möjligheter att förbättra produktionen. En rad online-tjänster i ett slags ’robotmoln’ betyder också att vi kan införa nya affärsmodeller. Till exempel kan industrin i framtiden tillverka och sälja robotar och system, stå för uppkopplingen till ”robotmolnet”, men sedan låta andra leverantörer erbjuda sina tjänster via plattformen. Den här utvecklingen har redan börjat. Vi har till exempel gått från permanenta licenser till prenumerationer på våra programvaror. I framtiden kanske industrin har ungefär samma affärsmodell som Spotify. Utblick 3 | 15 27 PRODUKTION / Cepa Steeltech Roboten säkrar svensk produktion För Cepa Steeltech har hanteringsroboten IRB 6700 inneburit högre kvalitet och lägre kostnader – två förutsättningar för att kunna vara med och konkurrera på världsmarknaden. Text Jakob Svärd Foto Michel Ploug Gartner N är Börje Håkansson 1945 sade upp sig från Malmö Metallvarufabrik och startade verkstaden B. Håkanssons Metalltryckeri såg verkstadsindustrin lite annorlunda ut. Börje cyklade till exempel själv och hämtade komponenterna som skulle tryck svarvas. I dag heter företaget Cepa Steeltech och är en underleverantör av plåtbearbetning med kunder som bland andra Volvo, Hasselblad och Alfa Laval. Dagens produktion, som innefattar allt från laserskärning och svetsning till stansning av plåtdetaljer, har för länge sedan inneburit att man fått sluta trampa hem komponenter på cykel. Nu tar Cepa ett nytt steg i sin evolution när enformiga, tunga och farliga arbetsuppgifter på fabriken börjar hanteras av industrirobotar. DET GÖR ABB LEVERERAT HANTERINGSROBOT ABB har levererat den sjunde generationens hanteringsrobot IRB 6700 till Cepa Steeltech. Denna har förkortat ledtiden på vissa produkter från i snitt fyra veckor till bara en vecka. Det har inneburit att Cepa kunnat minska sin lagerstorlek med 50 procent och att de fått en mycket större flexibilitet gentemot det växlande behovet hos kunderna. Läs mer på www.abb.se/utblick OM CEPA STEELTECH AB Det svenskägda familjeföretaget ingår i Cepa Group och sysslar med bearbetning av plåtkomponenter för ett antal större kunder som Volvo, Hasselblad och Alfa Laval. Genom att automatisera krävande processer som djupdragning och laserskärning av plåtkomponenter med hjälp av ABB:s industrirobot har de på sikt minskat sina produktionskostnader och därmed kunnat behålla produktionen i Sverige. ”Tidigare behövde vi spekulera en hel del, med stora lager och så vidare. Det innebar stora k ostnader för oss,” förklarar Cepas vd Peter Nielsen. 28 Utblick 3|15 – Tidigare hade vi en ledtid på produkter som låg någonstans mellan tre och fem veckor. Det ledde till att vi behövde spekulera en hel del, med stora lager och så vidare. Det innebar stora kostnader för oss, förklarar Cepas vd Peter Nielsen. På fabriken i Lund utgör ABB:s hanteringsrobot IRB 6700 numera navet i den automatiserade tillverkningsprocessen av bland annat motorkåpor. Roboten lyfter först ut djupdragen plåt ur en hydraulpress och flyttar den sedan vidare till en 3D-laserskärare. Därefter lyfter den ut den färdigskurna detaljen och staplar den på leveranspall. De olika stegen tar bara sekunder, något som hade varit omöjligt med manuell arbetskraft. INVESTERINGEN i industrirobotar har gjort att Cepa förkortat ledtiden på vissa produkter från i snitt fyra veckor till bara en vecka. Det har inneburit att man kunnat minska sin lagerstorlek med 50 procent och att man fått en mycket större flexibilitet gentemot det växlande behovet hos kunderna. Den typen av produktion som Cepa huvudsakligen sysslar med har de senaste åren varit väldigt tacksam att flytta utomlands. Tack vare industrirobotar kan Cepa hålla nere priserna samtidigt som kvaliteten blivit säkrare, vilket återigen låter dem tävla på den globala marknaden. – Vi stod inför ett avgörande val. Om vi På fabriken i Lund utgör ABB:s hanteringsrobot IRB 6700 numera navet i den automatiserade tillverkningsprocessen av bland annat motorkåpor. SE FILMEN Se robotlösningen in action Utblick 3 | 15 29 PRODUKTION / Cepa Steeltech ville behålla produktionen i Sverige var vi tvungna att gå ett steg längre i automatiseringsprocessen och göra om lönekostnader till kapitalkostnader. Då fattade vi ett strategiskt beslut och sade att ja, vi vill försöka vara det bästa alternativet även internationellt. Det var så vi kom fram till lösningen med robotar, säger Peter Nielsen. NÄR PETER får sia om vad som hade hänt om man inte gått över till en helautomatiserad tillverkningsprocess är analysen glasklar: – Vi hade fått fortsätta med höga lagerkostnader och problematiken med att vi varje år tappade konkurrenskraft. Vi hade kommit till en punkt där vi hade fått lägga ner. Det hade varit den krassa verklig heten. n 30 Utblick 3|15 Så installeras en IRB 6700-robot KENNETH BLOMDAL, site manager på systemintegratören Evomatic, är den som installerat IRB 6700 på plats hos Cepa: – Roboten levereras komplett från ABB och består av en arm med sex axlar som man styr med ett styrsystem som kallas IRC5. Sedan har vi monterat olika typer av gripdon på den som ska kunna hantera plåten genom alla olika steg i produktionen. – Rent praktiskt har vi först och främst projekterat hur industrirobotarna ska fungera hos Cepa. Det gör vi först i en virtuell miljö där man simulerar hur produktionen ska se ut innan man börjar bygga någonting. Man bygger upp hela systemet i ABB:s data- och signalverktyg som heter Robot Studio, och sen testkör man det som om det vore på riktigt. Då kan man se till så att man får rätt cykeltid och att roboten, samt all kringutrustning, står på rätt plats i själva fabrikslokalen. Sen bygger Kenneth Blomdal, site manager på system integratören Evomatic. man ihop allt det här och installerar det på plats. Först har vi installerat det i vår egen verkstad i Karlshamn och sen har vi flyttat det till Cepas lokaler i Höör, säger Kenneth, och fortsätter: – Innan det kan ske får förstås kunden komma hit och godkänna att systemet motsvarar vad de förväntat sig i ett så kallat FAT – factory acceptence test. Sen kör vi i gång systemet ute hos kunden och så gör man ett så kallat SAT – site acceptance test – som tar ungefär två–tre veckor. ABB:s nya drivsystem. Spar energi på ett enkelt sätt. Enkel installation, idrifttagning och användning. Frekvensomriktaren ACS580 är utformad för att spara tid och energi på ett enkelt sätt, i allt från val, installation och idrifttagning till normal användning. Smarta guider i den tydliga displayen hjälper dig i alla lägen. Allt blir lätt och rätt. Det är aldrig långt till en effektiv lösning. www.abb.se/frekvensomriktare MÖTET / Pernilla Winnhed, vd, Svensk Energi PERNILLA WINNHED Ålder: 43 år. Familj: Sönerna Oliwer, 10 år, Ludwig, 8 år och maken Jens. Utbildning: Nationalekonomi på Örebro universitet. Aktuell som: Ny vd för bransch organisationen Svensk Energi sedan 1 mars. Får energi ifrån: Samtal med människor. När vi tillsammans sätter något i rörelse och gör skillnad, då tankar jag ny energi. ”Priset är inte allt” Pernilla Winnhed är cirkusartisten som läste nationalekonomi men fastnade för energifrågor. Sedan i mars är hon vd för Svensk Energi och vill se fler smarta investeringar i det svenska elnätet. Text Camilla Mattsson Foto Gustav Mårtensson Energibranschen är i stort behov av kompetens och ni vill lyfta ingenjörsrollen. Varför vill inte fler bli ingenjörer? – Bilden av vad en ingenjör gör är oklar för många. Vi måste prata mindre om de tekniska aspekterna och mer om vilka roller och möjligheter som kommer med jobbet. Jag tror att många vill ha ett jobb där man gör skillnad, och i frågor kring miljö och samhällsutveckling kan man verkligen göra det. Vilken är elmarknadens viktigaste fråga? – Hela energisystemet står inför otroliga förändringar. Vi behöver investera men nu när priserna är låga investeras det bara där vi får subventioner, och knappt där. Det håller inte. Vi behöver reglerbar kraft i större utsträckning än vi har nu för att kunna möta den väderberoende kraften. Och vi behöver andra smarta lösningar i nätet, och kanske i produktionsledet, för att kunna hantera ett nät som ser väldigt annorlunda ut. Jag tycker att det bästa vore om marknaden själv hade en funktion som drev fram investeringar och att vi inte var beroende av subventioner. Vad behöver förändras för att det ska fungera? – Prissättningen behöver ses över. I dag prissätter vi bara kilowattimmen rakt upp och ner oavsett vilket energislag den kommer ifrån. Tänk om vi kan prissätta elen utifrån om den går att reglera eller inte. Olika typer av el bidrar till olika saker i systemet 32 Utblick 3|15 även om det för slutkunden inte är någon skillnad. För perioden 2016–2019 har regelverket för beräkning av intäktsramarna ändrats. En förändring är att hänsyn nu tas till elnätets ålder. Vad kommer det att innebära för investeringarna? – Det viktigaste är att vi har stabila spelregler över tid så att det går att göra långsiktiga investeringar. Det finns en inbyggd tanke att det ska investeras i näten eftersom intäktsramarna styrs av ålder, men risken finns att man inte investerar där det verkligen behövs och gör störst nytta. Det måste finnas möjligheter att testa nya tekniker som ibland kostar mer. Det får inte bli en kostnadsjakt som slår mot innovation och teknikutveckling. Vilken teknik behövs i framtidens energisystem? – All teknik som handlar om lagring och smarta lösningar som gör oss mer flexibla. Batterilösningar, lager, smart nätteknik, styrsystem i industrier och hushåll som gör att vi kan styra vår förbrukning och produktion. ”Det måste finnas möjligheter att testa nya tekniker som ibland kostar mer.” ”Prissättningen behöver ses över. I dag prissätter vi bara kilowattimmen rakt upp och ner oavsett vilket energislag den kommer ifrån,” säger Pernilla Winnhed, vd för Svensk Energi. Du har tidigare sagt att det saknas en diskussion om vilken roll elnäten ska spela i framtiden. Vad är ditt inlägg i debatten? – De behov som elnätet ska tillfredsställa bestämmer rollen. Vi fastnar gärna i prisdiskussioner och behöver blicka framåt. Om fler börjar producera sin egen el ändras förutsättningarna. Tror vi att de kommer klara sig på sin produktion med hjälp av batterier eller ska nätet vara batteriet? Vad ställer det för krav på tarifferna i nätet? Vi behöver få syftet klart för oss och agera e fter det. Tittar ni på kundernas beteenden för att förstå vart vi är på väg? – Vårt forskningsorgan Energiforsk och våra medlemsföretag gör det. Bland annat SVENSK ENERGI Svensk Energi är en medlemsorganisation för alla Sveriges elleverantörer, nätföretag och producenter. De arbetar för att skapa goda förutsättningar för medlemmarna och öka förståelsen för elens viktiga roll för samhällets utveckling och förmåga att möta utmaningar – som klimatfrågan. i projekt som Smart Grid Gotland och Norra Djurgårdsstaden. Vi vill veta vad som driver kunderna. Vill de ha valmöjligheter, kontroll eller är de ointresserade så länge elen finns i uttaget? Även it-forskning är intressant eftersom kundbehoven också styrs av teknikmöjligheter. Innan du blev vd för Svensk Energi jobbade du på regeringskansliet. Vilka erfarenheter därifrån har du mest nytta av? – Vill man påverka gäller det att vara tidigt ute. Framför allt EU-processer pågår länge innan det blir en fråga i Sverige och då är mycket redan bestämt. Vad vet vi inte om dig? – Som tonåring var jag vid sidan av skolan i Ludvika cirkusartist. Under sex år turnerade jag Sverige runt men vi besökte även USA och Island. Jag var blyg som barn men på cirkusen blommade jag. Det var mest akrobatik och dans för min del, men vi fick testa på allt – ville man cykla enhjuling gjorde man det och ville man gå på lina så gjorde man det. Den tiden har påverkat mig mycket och jag bär med mig de upplevelserna i min vardag. n Utblick 3 | 15 33 LISTAN / Moderna fabriker Vägen till den supermoderna fabriken Vill du få en försmak av framtiden? Då behöver du inte vända dig till Apple, Google eller Tesla. Det räcker med att titta på hur industrin håller på att förändras i grunden. Här är åtta måsten i den supermoderna fabriken. Text Alfred Holmgren MOBILARIS MOLNET Det intelligenta kittet Att lära maskiner kommunicera med människor – för att exempelvis säga till när de behöver service – är bara ett delmål på vägen mot framtidens industri. Lika viktigt är att få maskinerna att prata med varandra. Och via Molnet går det snabbare och smidigare än någonsin. Molnet kan appliceras som ett intelligent kitt mellan sensorer, maskiner och övergripande mjukvarusystem – så kallade machine-to-machine-plattformar (M2M). Resultatet är ett blixtsnabbt flöde av information, där en felande länk i processkedjan omedelbart kan signalera att något gått snett till en rad subsystem, vilka kan räkna ut exakt vilken åtgärd som behövs samt hur den trasiga komponentens påverkan på processen kan FOTO: BOLIDEN minimeras – i stället för att allt detta ska behöva gå via en operatör. (Läs mer i artikeln om internet of things på sidan 22). FOTO: GETTY IMAGES 34 Utblick 3|15 Ett levande Google I en gruva räcker det inte att hålla koll på hur personal, utrustning och fordon presterar. Man måste också hålla koll på var de är. Svenska Mobilaris lösning har kallats ”Google för gruvan” – ett sökbart system som håller reda på allt, från personal och utrustning till fordon, på individnivå och i realtid. Det låter avancerat, men är i själva verket lika enkelt som futuristiskt – genom att korspollinera billiga tekniska komponenter och system hålls kostnaderna nere. Liknande lösningar har tagits fram för andra sorters industrier, som oljeplattformar och pappersbruk – arbetsplatser så vidsträckta att en ren okulärbesiktning räcker lika långt som en nyårsraket i rymden. (Läs mer i artikeln om Internet of things på sidan 22). FOTO: BOLIDEN Utblick 3 | 15 35 LISTAN / Moderna fabriker YUMI ORYX SIMULATIONS Din robotkollega Styr 100 mil bort Robotarna i den moderna fabriken kommer inte bara i den skepnad som behöver buras in bakom ljusbommar och staketsystem. Utan även i den lite vänligare form som YuMi utgör – en automatiserad monteringsrobot som designats från grunden för att samarbeta på nära håll med sina mänskliga kollegor. YuMis två armar, flexibla gripdon och kameralösning är inlemmade i en smäcker kroppshydda avsedd att ta plats bredvid sina förlagor av kött och blod. Och det bästa av allt? Du programmerar inte roboten. Du lär den. (Läs om hur YuMi skapades på sidan 21). Medan du läser detta sitter några hundra Apple-anställda i Kalifornien och arbetar med vad som rapporteras bli en förarlös elbil för lansering 2020. Men frågan är om inte Umeåföretaget Oryx Simulations ligger steget före med sitt system för att styra grävmaskiner via virtuella simulatorer – som kan vara belägna flera hundra mil bort från själva fordonet. Samma princip som Bolidens fjärrstyrda lastare drivs av i Garpenberggruvan. På sikt ser helt förarlösa fordon ut att bli en viktig pusselbit i den tunga, automatiserade industrin. Inte minst för att minska den fysiska bemanningen i gruvor och andra riskfyllda miljöer – där robotar inte är lika kinkiga med saker som syre och fri sikt. FOTO: HITACHI / ORYX GREEN-R-TRAFO MASKINSÄKERHET SERVICEPORT 800XA COLLABORATION TABLE Smartare el Rigorös robotsäkerhet Remote räddar dagen Virtuella överlämningar När Scania i Södertälje behövde en fjärde robotlinje för blästring av metalldelar föll valet av säkerhetslösning på ABB:s maskinsäkerhetslösningar. Deras system av grindar, ljusbommar och säkerhetsgivare kan skilja mellan människor och varor, och försätter robotarna i säkert läge när någon behöver komma in i cellen. Samma ljusbommar står också för säkerheten på sågverket Bergkvist-Insjön, där dubblerade strålar kan filtrera bort flygande partiklar utan att produktionen påverkas. Resultatet? Strypta stopptider och ökad driftsäkerhet – i en anläggning där timret slungas fram i 180 meter per minut utan att behöva stanna upp för att en träflisa hamnat fel. Har du inte alltid precis rätt experter på plats för att lösa vartenda problem som kan uppstå? Då vet du redan vilken livräddare remote-tillgång kan vara – det vill säga att ta anläggningen till experten i stället för tvärtom. ABB:s ServicePort är en serviceplattform som tar detta koncept till nästa nivå. Förutom att den ständigt diagnostiserar datan systemet pumpar ur sig, gör ServicePort det möjligt att vara proaktiv i sitt underhåll och maximera prestandan i processautomationen. Analysera och felsök data, notifieras om plötsliga förändringar via mejl eller sms, få hjälp via remote – allt inramat av ett glasklart gränssnitt som ger dig tillgång till exakt den expertis du behöver, när du behöver den. Uppdaterad driftinformation på surfplattor är ett givet inslag i moderna fabriker. Men stora industrier kräver ibland stora skärmar. Det är här ABB:s 800xA Collaboration Table kommer in i (den stora) bilden. Det är en pekskärm på 55 tum som ger en detaljerad 3D-överblick över anläggningen, och reflekterar nyckelvärden i realtid. Inspiration till gränssnittet har hämtats från datorspel med stora mängder deltagare. Samlas kring en Collaboration Table på morgonmötet eller vid skiftöverlämningen, eller när det är dags för en interaktiv presentation av en ny ritning. Behöver ni studera någon sektion eller nyckelvärde på mer ingående detaljnivå? Det är bara att zooma in – lika enkelt som på surfplattan hemma i soffan. Att transformatorer har funnits i 100 år betyder inte att utvecklingen stått stilla. Moderna top of the line-transformatorer är mer energisnåla och intelligenta, tack vare sensorer som läser av deras status, ger precis information om prestanda och signalerar när det är dags för service. Med hjälp av ABB:s distributionstransformator Green-R-Trafo kan förlusten sänkas med upp till 60 procent jämfört med EU:s energikrav. Det är både ett bra miljöval – samt en helgardering inför framtida effektivitetsregleringar och klättrande elpriser. (Läs mer i artikeln om internet of things på sidan 22). 36 Utblick 3|15 Utblick 3 | 15 37 SAMARBETE / Rekrytering ”Det är bra att bygga relationer till framtida arbetsgivare” Långsiktig strategi med lång leveranstid Hur fick du anställning på ABB? – Jag har gått hela vägen från ABB industrigymnasium, sommarjobbat och gjort exjobb på ABB. Nu är jag trainee och får se ännu fler delar av ABB. Varför sökte du dig till ABB? – Jag vill arbeta med teknikutveckling Fredrik Sandvik, och att ABB driver sin trainee, ABB utveckling med ett stort Sverige. hållberhetstänk är en starkt bidragande faktor till varför jag ansökte till traineeprogrammet. Jag vill ha en långsiktig anställning där jag kan vara kvar i många år och prova på många nya saker. Vilken kontakt fick du med ABB under studietiden? – Nästan ingen alls. Däremot hade jag en positiv bild av ABB som arbetsplats sedan tidigare och tycker att det är bra att bygga relationer till framtida arbetsgivare redan under studietiden. Många konsultfirmor marknadsförde sig hårt på skolan genom att varannan eller var tredje månad ordna event och delta i föreläsningar med klassen. Jag hade uppskattat om större teknik företag också närvarat på skolan. Hur skulle ABB kunna synas bättre på skolor? – Ett tips är att placera företagsloggan på de ställen på skolan där många studenter passerar varje dag. På Linköpings universitet har flera företag valt att placera sin logga på dörrarna till studentföreningarnas lokaler som är i direkt anslutning till en av de stora cafeteriorna. ABB skulle inte vara något utan sina medarbetare. Därför behöver rätt kompetens säkras även för framtiden. Samarbetet med högskolor och universitet är livsviktigt för ABB. Text Carolina Rattur-Lindstedt Foto Jonas Bilberg och Kim Norman E n masterutbildning sträcker sig över fem år och en doktors utbildning över ytterligare fem år. Då är det viktigt att tänka långsiktigt och se till att färdigutbildade studenter finns redo att anställas när det behövs. Att samarbeta med högskolor och universitet är därför självklart för ABB. – Skulle ABB inte vara med och stödja svensk elkraftsforskning, både finansiellt och med fysisk närvaro, skulle det inte finnas elkraftsforskning i Sverige. Forskare skulle inte kunna anställas på forskningscenter vid universitet och högskolor, och det skulle inte finnas grundutbildade inom elkraft. Hela kedjans kompetens skulle försvinna, vilket skulle göra det svårt för oss att rekrytera och få tag på rätt medarbetare, förklarar Helena Malmqvist på ABB som har arbetat som forskningssamordnare i snart sju år. För tre år sedan togs samarbetet med högskolor och universitet till en ny nivå ”Jag vill arbeta i ett globalt teknikföretag” Hur hamnade du på ABB? – Jag flyttade till Västerås för att göra mitt exjobb för min masterutbildning inom elektroteknik vid KTH. Vi hade föreläsare som kom till KTH från ABB och min lärare rekommenderade mig till ABB. När exjobbet var klart blev jag erbjuden jobb på Corporate Research. Vilket intryck fick du av ABB under studietiden? 38 Utblick 2|15 – ABB var aktiva på KTH genom workshopar och mässor. I utbildningen ingick också studiebesök på ABB i Västerås, Ludvika och Karlskrona. Det var motiverande att se toppmoderna labbanläggningar, den tekniska infrastrukturen och vad som händer på ABB. Det är viktigt att se hur det fungerar i verkligheten. Vad har samarbetet mellan skolan och ABB betytt för dig? – Samarbetet hjälpte mig att få mitt exjobb på ABB. Jag lärde mig otroligt mycket samtidigt som jag genom exjobbet bidrog med ny kunskap till ABB. Varför vill du jobba hos ABB? – Jag ville arbeta i ett globalt teknikföretag där jag kan utvecklas. Under en arbetsmarknadsdag på skolan fick jag höra att min profil var relevant för ABB, vilket jag även känner nu i efterhand när jag arbetet här i snart ett år. Joydeep Mukherjee, Corporate Research. när ABB började skriva samarbetsavtal med flera skolor. Idag har ABB avtal med fem skolor men vad händer egentligen när bläcket på avtalet torkat? När kontraktet mellan ABB och skolan är påskrivet skapas en aktivitetsplan som följs upp varje år. Vid uppföljningen går ABB och skolan igenom vilka forskningsaktiviteter som pågår och kan påbörjas och vilka aktiviteter som görs för studenterna. Det kan röra sig om föreläsningar, exjobb, sommarjobb och att synas mer under utbildningen. ABB får möjlighet att bidra till och forma skolans utbildningar och kan erbjuda gästföreläsare och projektuppgifter till studenterna. – OM VI SYNS mer blir det lättare för stu- denter att hitta rätt inom ABB. Det blir bättre träffar i rekryteringen, vilket gynnar både studenterna och oss på ABB. Universitetens vinst blir att studenter anställs direkt efter avslutad utbildning, fortsätter Helena. University Relations har gjort det lättare för ABB att upptäcka kunskapsluckor och potentiella utvecklingsområden. Forskningsprojekt placeras numera strategiskt på de olika skolorna, vilket förbättrar utbytet avsevärt. – Skolorna behöver interaktion med UNIVERSITY RELATIONS University Relations är ABB Sveriges satsning för att knyta närmare band med universitet och högskolor, med fokus på rekrytering och forskning. ABB har samarbetsavtal med fem skolor: KTH, Uppsala universitet, Mälardalens högskola, Linköpings universitet och Chalmers tekniska högskola. Det gäller att säkerställa tillgången på personer med särskild kompetens, vilket är avgörande för att ABB ska kunna expandera och behålla sin position på marknaden. näringsliv och samhälle för att skapa bra utbildningar, säger Helena. Ett bevis på att University Relations har gett resultat är att antalet adjun gerande professorer och affilierade personer fördubblats under de två år som University Relations funnits. Medarbetare som är knutna till en skola kan en eller flera dagar i veckan befinna sig på skolan och bidra i forskningsarbetet eller utbildningen. Att finnas på plats är även ett bra sätt att lära känna studenter och andra forskare. – Avtalen ger oss helt nya möjligheter. Med dem på plats blir det mycket lättare att få i gång saker och det går även snabbare. Diskussionerna håller en helt annan nivå nu, avslutar Helena. n Utblick 2 | 15 39 SAMARBETE / Rekrytering PRODUKTEN / Nanoleaf Varde bättre ljus ”ABB har haft en stor betydelse för KTH:s utveckling och utbildning,” säger Peter Gudmundson, rektor på KTH. Företaget Nanoleaf har tagit en 135 år gammal uppfinning och tänkt om. Här är världens mest effektiva glödlampa. GRUNDAT 2012 Nanoleaf grundades 2012 och är baserat i Kanada och Kina. Samgång skapar framgång ABB har länge samarbetat med KTH och när de 2012 skrev avtal togs samarbetet till en ny nivå, något som visat sig vara ett framgångsrikt koncept. 12 SIDOR Nanoleaf One har 12 sidor och ljuset kommer från små LED-lampor på ett hopvikt kretskort som gör att den inte behöver någon kylfläns. Lampan känns därför också sval vid beröring. 20 GÅNGER Den har 20 gånger längre livslängd än de flesta LED-lampor. Text Carolina Rattur-Lindstedt Foto Susanne Kronholm S amarbetet mellan ABB och KTH grundas på ett ömsesidigt utbyte för att lyfta både skola och industri. Bilden av vad ingenjörsyrket innebär, som ABB bidrar till, har gjort studenterna tryggare i valet av utbildning. ABB får i utbyte chans att både leverera och ta emot nya erfarenheter. – Det är framgångsrikt att arbeta på det här sättet. ABB har haft en stor betydelse för KTH:s utveckling och utbildning, säger Peter Gudmundson som är rektor på KTH. Studenterna märker av samarbetet mellan ABB och KTH genom att ABB:are föreläser på skolan, bidrar i forskningen och ger smakprov på vad ingenjörsyrket innebär genom studiebesök, exjobb och sommarpraktik. 40 Utblick 3|15 – Kontakten med näringslivet är viktig för oss för att hela tiden utvecklas och bli bättre, men är också uppskattad av studenterna. De värdesätter att under utbildningen möta verkliga problem, säger Peter. KTH HAR CIRKA tio partnerskap som lik- nar samarbetet med ABB. Just ABB bidrar till stor del i arbetet med elkraft och elektroteknik, men tillför också kunskap inom robotik och på mjukvarusidan. Det täta samarbetet har påverkat utbildningsprogram, kurser och vilka områden forskning riktas mot. – Forskningen är ett sätt för oss att få inblick i vilka problem som industrin ser på längre sikt. Med hjälp av partnerska- pet vet vi vad som behöver förstärkas och vad vi ska satsa på i framtiden, förklarar Peter. KTH vill även uppmuntra sina forskare att en dag i veckan eller under en period jobba hos någon av de olika samarbetspartnerna och sedan ta med sig kunskapen tillbaka till KTH. I dagsläget är det vanligare att medarbetare från samarbetspartnerna kommer till KTH för att jobba deltid. – Det skulle vara nyttigt om vi på KTH lärde oss mer om industrins utmaningar. Vi måste utnyttja varandras resurser bättre, avslutar Peter. n ÖVERHETTNINGSSKYDD Ett överhettningsskydd gör att lampan dämpar sitt eget ljus när den blir för varm. Det motverkar att lampan skadas samt ökar livslängden. 30 000 TIMMAR Glödlampan kan lysa i 30 000 timmar och använder mycket mindre energi än en normal glödlampa i dag. PRISVINNARE Nanoleaf One vann en SEAD Global Efficiency-medalj 2015. SEAD är ett samarbete länder emellan för att uppmuntra tillverkning och användande av energieffektiva produkter. Utblick 3 | 15 41 INSTALLATION / Kista torn 120 Meter. Kista torn blir Sveriges hösta bostadshus. 40 våningsplan, varav 35 utgör bostadsvåningar. 266 Lägenheter. Alla innehåller vägguttag, strömbrytare och installationsdosor från ABB. Högst i Stockholm Sedan en tid avtecknar sig en ny kaxig silhuett mot den sedvanliga stadsbilden i Kista. I samarbete med ABB jobbar elinstallatören Jöta El för fullt för att ge huset den gnista som behövs för att göra klart för inflyttning. Text Jakob Svärd Foto JM och Jakob Svärd M itt i det svenska it-meckat Kista har en sann koloss rest sig. När byggjätten JM:s projekt Kista torn står helt färdigt sommaren 2016 blir det Brunnberg & Forshed-ritade huset Stockholms högsta bostadsdito med sina drygt 120 meter över havet. Högst upp i lägenhetstornet kommer de boende att kunna titta ut över en svårslagen utsikt från en exklusiv takterrass. Eller om andan faller på: koppla av efter arbetsdagen i en intilliggande sky lounge och relaxavdelning med bastu. Med tornets imponerande 40 våningsplan (varav 35 utgör bostadsvåningar) blir det en hel del lägenheter som måste inredas, installeras och göras redo innan de sista lägenhetsinnehavarna kan flytta in högst upp i skrapan. Närmare bestämt 266 stycken. JUST NU JOBBAR elinstallatörerna på Jöta El, med huvudkontor i Uppsala och 10 års erfarenhet i branschen, för att hinna färdigställa allt inför de första inflyttarna i botten av skrapan redan under hösten. Tillsammans med ABB, som levererat installationsprodukter som vägguttag, strömbrytare och installationsdosor till lägenheterna i Kista torn, för Jöta El ett tätt samarbete kring allt som har med elen i huset att göra. Bland de utmärkande produkterna som används märks bland annat ABB:s pris42 ABB utblick 3| 15 att bli en omfattande utmaning för dem som bygger det: – Vi började med det lite mindre tornet nyligen där det kommer att vara totalt sett 96 lägenheter. Vi kommer att hålla på tills hösten 2017 innan vi är helt klara där. Då har vi jobbat med hela projektet i över tre och ett halvt år. Det andra tornet är rätt mycket mindre än det första, men det är ändå stort för att vara ett byggnadshus, säger Claes. SOM SVAR PÅ frågan varför de valde just vinnande eluttag Jussi, med integrerad usb-port. Claes Erhnvall, projektchef på Jöta El, berättar mer: – Vi har varit i gång i 17 månader nu, någon gång sedan mars–april ifjol. Vi och ABB har jobbat ihop i fyra, fem år och samarbetet har med tiden utvecklats till att omfatta ett helhetstänk för alla våra entreprenader. Det fungerar alldeles utmärkt. Rent praktiskt handlar det om ett standardjobb, tekniskt är det inget som sticker ut. När man drar el har det ingen betydelse hur hög byggnaden är, eller ens om man drar på höjden eller på bredden. Men det är klart att det är spännande att vara med och jobba i ett sådant här stort projekt. Det goda samarbetet är snarast en förutsättning för projektet som redan kommit i gång med fas två: ytterligare ett lägenhetstorn, fast mindre, alldeles intill. De två tornen kommer tillsammans att utgöra kvarteret Kista torn. Även om det andra tornet är mindre kommer det ändå ABB:s installationsprodukter för Kista torn säger han: – Vi tappade kontakten med vår tidigare leverantör och övergången därefter kom rätt naturligt. ABB är ett välkänt märke och deras grejer är toppen. Det handlar återigen om samarbetet och personkemin. Priserna är rätt lika jämfört med konkurrenterna, så det handlar framför allt om att vi har en bra relation och får bra service. Vi får vara med och utveckla en del av ABB:s produkter också. Det är ett genuint samarbete, helt enkelt. n DET GJORDE ABB ABB har levererat Jussi-vägguttag, Jussi-strömbrytare samt Ideal-installationsdosor till Jöta Els arbete med de sammanlagt 362 bostäder som utgör Kista torn. När det JM-ledda projektet står klart kommer det att ha resulterat i att Stockholms högsta bostadshus mäter 120 meter över havet. Och finns i Kista. JÖTA EL Uppsalaföretaget växer så det knakar. Det producerar i dagsläget mellan 1 500 och 2 000 lägenheter årligen, till vilka man använder sig av ABB:s installationsprodukter för fastigheter. Är ansvariga för allt som rör elen i Kista torn. ABB utblick 3 | 15 43 HÅLLBARHET / Snabbladdare Gotland laddar för framtiden De senaste åren har inneburit en långsam revolution för elbilen. Inför Almedalsveckan uppförde Clever och Vattenfall fyra toppmoderna snabbladdarstationer från ABB på Gotland. Text Jakob Svärd Foto David Skoog F ör att Sverige ska kunna uppnå sina klimatmål till 2030 måste vi hitta drivmedel som kan ersätta fossila bränslen. Allt tyder på att el kommer att vara ett av de viktigaste och elbilen har skördat många tekniska framgångar. Men laddningen av elbilar är fortfarande en grop i vägen, framför allt tillgången till laddare men också hastigheten på laddningen. ABB:s snabbladdare Terra 53 täpper dock igen väggropen på under en halvtimme. Den ”tankar” nämligen en elbil på bara 20 minuter. Vattenfall och Clever håller på att uppföra snabbladdarstationer över hela Sverige, men har även gjort koncentrerade ansträngningar till Gotland. Där stod fyra snabbladdarstationer av modellen Terra 53 redo lagom till Almedalsveckan i somras. Vattenfall har uppfört tre permanenta stationer på Gotland: en vid Visby flygplats, en vid Ica i Hemse samt en vid Ica i Fårösund. Carl-Oscar Sandin, affärsutvecklare för eldrivna transporter på Vattenfall, berättar mer: – Det är permanenta stationer. De kommer att stå kvar på Gotland och vi har ambitionen att fortsätta utbyggnaden 44 Utblick 3|15 framöver när det behövs fler stationer. Med de första tre stationerna vill vi visa att det nu går att köra elbil på hela Gotland. projektet gjorde vi en utvärdering av olika laddtillverkare och kom fram till att ABB var bäst lämpade utifrån de kriterier vi satt upp. Hög driftsäkerhet är bland det viktigaste, att laddarna verkligen fun gerar, och där har ABB levererat, säger Fredrik Nordin, vd på Clever. Jenny Miltell, ansvarig för försäljning av laddinfrastruktur på ABB, ser projektet på Gotland som en fingervisning om hur framtiden kommer att se ut: – Bara att man ser fler och fler elbilar ute på stan gör att fler blir nyfikna. Elbilsmarknaden är på stark frammarsch. Vi tror jättemycket på den. n PÅ CLEVER HAR man jobbat med tem- porära stationer på, och i anslutning till, Gotland. De fanns under Almedalsveckan på tre ställen: en vid Statoil i Visby, en vid färjeläget i Oskarshamn samt en vid färjeläget i Nynäshamn. I samarbete med Destination Gotland kunde incheckade elbilar sedan dra nytta av Clevers snabbladdare under hela juli. – Vi ville även göra någonting utanför Almedalsbubblan som visar på vad vi gör: nämligen att erbjuda snabb och säker laddning för elbilar. Inför det här Att mäta är att veta. Öka dina maskiners tillgänglighet med diagnostiktjänster från ABB! MACHsense Remote – Diagnostik på distans med hjälp av vibration, ström, spänning och temperatur. Ett online-system som presenterar din maskins totala kondition på en webbportal. LEAP (Life Expectancy Analysis Program) – Ett unikt diagnosverktyg för bedömning av tillståndet hos statorlindningens isolation i elektriska maskiner. Resultatet blir en livslängdsuppskattning. Periodisk tillståndskontroll – Vi utför periodisk vibrationsmätning med marknadsledande mätsystem och certifierad personal. ABB har erfarenhet inom de flesta industrisegment på land eller till sjöss. Läs mer på new.abb.com/se/diagnostik DET GJORDE ABB ABB har levererat samtliga snabbladdare av modellen Terra 53 CJG till Vattenfall och Clever. Terra 53 har tre olika uttag som gör stationen tillgänglig för alla typer av elbilar som körs i dag: CHAdeMO, CCS och AC typ 2. Typiska laddningstider för en elbil som laddar vid en Terra 53 sträcker sig från 15 upp till 30 minuter. Läs mer på www.abb.se/snabbladdare Kontakt Tveka inte att kontakta oss via ABB Kundcenter, 021-32 50 00, fråga efter ”Diagnostik”. ELNÄT / Nya regler NYHETERNA FÖR PERIODEN 2016-2019 De svenska elnätsföretagen ska uppmuntras att utnyttja elnäten mer effektivt. De gynnas också av att byta äldre utrustning till ny eftersom ersättning för utrustning äldre än 50 år tas bort. Vid årsskiftet träder de nya reglerna i kraft. Text Marianne Lindeborg Foto Getty Images I vintras presenterade Energimarknads inspektionen den nya regleringsmodellen med intäktsramar för elnätsföretagen för fyraårsperioden 2016-2019. Intäktsramen ger ett tak för hur höga avgifter elnätsföretaget kan ta ut av sina kunder. Syftet är att hålla avgifterna på en skälig nivå, samtidigt som de ska täcka kostnader och ge en begränsad avkastning. – Nu har vi bland annat sett över metoden för att beräkna elnätsföretagens kapitalkostnader. Detta för att minska risken för överkompensation och ge incitament att investera i nya och effektivare anläggningar. Här har vi satt en gräns för avskrivning när det gäller exempelvis ledningar och transformatorer till 40 år och därefter reducerad ersättning under 10 år, säger Linda Werther Öhling, analytiker på Energimarknadsinspektionen. Regleringsmodellen har också ändrats i linje med EU:s energieffektiviseringsdirektiv från 2014, med målet 20 procent ökad energieffektivisering senast 2020. FOTO: LINDA ELIASSON Nya intäktsramar för elnätsföretagen Linda Werther Öhling, analytiker på Energimarknadsinspektionen. – Vi vill se en effektivare nätdrift och lägre kostnader för kunderna, säger Linda Werther Öhling. Hon betonar vikten av att elnätsföretagen samarbetar med kunderna och till exempel ger prissignaler om när det är lämpligast att använda nätet. – För att kunna utnyttja näten effektivt krävs nytänkande företag, nya tekniska lösningar och flexibla kunder. n Nyheter i regleringsmodellen: 40 ÅR GAMMAL UTRUSTNING TAPPAR VÄRDET En av grunderna för elnätsföretagets intäktsram är företagets kapitalkostnader. När det gäller kapitalkostnader för avskrivningar på utrustning och anläggningar, såsom transformatorer, ställverk och ledningar, införs nya regler som innebär att utrustningens ålder får en helt avgörande betydelse. Avskrivningen beräknas med real linjär metod, med ett definitivt tidsmässigt slut, i stället för som tidigare med real annuitet som tillät en evig avskrivning. Avskrivningstiden baseras på en av Energimarknadsinspektionen beräknad ekonomisk livslängd och ska vara 40 år för anläggningar såsom ledningar, stationer, transformatorer och kringutrustning samt 10 år för system för drift eller övervakning eller system för beräkning eller rapportering vid mätning av överförd el. Reglerna ger dock elnätsföretagen rätt att ta med en mindre kostnad för kapitalförslitning och avkastning under några 46 Utblick 3|15 år efter avskrivningstidens slut, men den definitiva gränsen går vid anläggningar som är äldre än 50 respektive 12 år. Utrustning som är 50 år eller äldre kommer inte att bidra till intäktsramen. För att inte avkastningen ska minska med tiden måste den gamla utrustningen ersättas med ny. Det gäller oavsett vilket skick utrustningen är i, eller vilken roll den har i elnätet. REGLER FÖR EFFEKTIVARE ELNÄT Den andra grunden för elnätsföretagets intäktsram är löpande kostnader. Dels är det kostnader till överliggande nät och nätförluster, dels ett flertal kostnader som elnätsföretaget anses ha möjlighet att påverka. För dessa kostnader har reglerna förnyats för att stimulera till effektivt utnyttjande av elnätet samt som krav på att sänka de kostnader som anses påverkbara. Dessutom har kraven på leveranssäkerhet utvecklats till en mer samhällsoptimal metod där företag med Utblick 3 | 15 47 ELNÄT / Nya regler MINDRE FÖRLUSTER Enligt Energimarknadsinspektionen redovisar de flesta elnätsföretag nätförluster mellan tre och sex procent i förhållande till uttagen energi. Några få har redovisat nätförluster över tio procent. Den genomsnittliga kostnaden för nätförluster 2012 var 455 kr per MWh. För beräkning av intäktsramen används nätförlusterna 2016–2019 jämfört med åren 2010–2013. Lägre nätförluster ger tillägg i intäktsramen, högre ger avdrag. MINSKAD BELASTNING I GRÄNSPUNKTER Om elanvändningen kan styras till mindre variationer över dygnet kan elnätet och elproduktionen utnyttjas effektivare och be- hovet av en effektreserv minska. Elnätsföretagen beräknar i förväg vilken effekt de behöver ta ut från överliggande nät för sina kunder och betalar en avgift för det. Uttag högre än beräknat ger straffavgifter för elnätsföretaget. För intäktsramen jämförs kostnad för överliggande nät 2010–2013 med kostnad för överliggande nät 2016–2019. Om elnätsföretaget kan visa en minskad kostnad får de en viss del av den som til�lägg på intäktsramen. ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN Myndigheten Energimarknadsinspektionen (Ei) arbetar för en väl fungerande distribution och handel av el, fjärrvärme och naturgas. Ei bedriver tillsyn över energimarknaderna och företagen, utvecklar spelreglerna och informerar kunderna. Ei reglerar villkoren för de monopolföretag som driver elnät och naturgasnät. FOTO: GETTY IMAGES liknande förutsättningar jämförs med varandra. Effektivt utnyttjande av nätet värderas genom minskade nätförluster och minskad belastning i gränspunkter. Med framgångsrika insatser kan intäktsramen öka med max fem procent. Sämre resultat ger en minskning med max fem procent. Hur kommer elnätsföretagen att investera? Under våren gjorde Annelie Nyqvist, student på KTH, ett examensarbete om hur Energimarknads inspektionens nya regleringsmodell kommer att påverka elnätsföretagens investeringar. Studien genomfördes i samarbete med KTH, ABB och Mälarenergi Elnät. Rapporten visar att elnäts- företagens investeförändrats mycket ringsbeslut beror på mellan reglerperioflera, något osäkra, derna, vilket skapar faktorer. osäkerhet. Utan en Investeringarna långsiktig reglering får kommer att göras olika inte styrsignalerna den i företagen på grund av Annelie effekt som är önskvärd, Nyqvist. att de har olika förutskriver Annelie Nyqvist i sättningar, såsom ägarstruktur sin rapport. och geografiska områden. Investeringar i elnätet styrs Utöver det har regleringen inte bara av regleringen utan även av att elnätsföretagen har ett eget ansvar att driva elnätet långsiktigt och hållbart. Investeringar i föråldrade anläggningar förväntas dock öka eftersom återinvesteringar medför att elnätsföretagens intäktsramar höjs. I samband med att föråldrade anläggningar byts kommer företagen att lägga vikt vid att öka leveranskvalitet och minska energiförluster, främst genom att fortsätta vädersäkra ledningar. Med en ökning av investeringstakten i ledningar ökar troligtvis också investeringarna i stationer, transformatorer och kringutrustning. ÖKAD LEVERANSKVALITET Elavbrott skapar stora problem för elnätsföretagens kunder, såväl industrier som hushåll. För intäktsramen mäts leveranskvaliteten med en rad olika nyckeltal som omfattar dels olika kundkategorier, dels avbrottens antal och längd. Intäktsramen justeras uppåt eller nedåt efter skillnaden mellan en norm som baseras på åren 2010–2013 och åren 2016–2019. För lokalnät jämförs den egna historiska kvaliteten med andra företag med likartade förutsättningar. För företag med sämre leveranskvalitet sätts normen utifrån snittet i stället för den egna historiken. Tips för smarta investeringar Sex produkter som lyfter ditt elnät: Energieffektivisering, intelligent teknik och låga installationskostnader kan ge extra värden. Med de nya intäktsramarna lönar det sig att tänka om och tänka nytt. Energimarknadsinspektionens nya regleringsmodell för 2016–2019 ställer upp nya frågor för elnätsföretagen. – Klart är att ålder på utrustningen kommer att spela större roll än tidigare, och att leveranssäkerhet är en fortsatt viktig del. Satsningar på energieffektivisering värderas högre, säger Claes Wedén. Claes Wedén, marknadschef för ABB Sveriges kraftdivisioner. Som många andra konstaterar han att investeringarna i ny utrustning troligen kommer att öka som följd av den nya åldersgränsen för avskrivning. 1. TILLFÖR NY TEKNIK 3. SNABBARE INSTALLATION Se efter vid utbyte av äldre utrustning om ny teknik kan ge något extra, såsom högre leveranssäkerhet eller mindre nätförluster – speciellt gäller det transformatorer som ger de största möjligheterna att minska nätförlusterna. Tänk också på automatisering som kan ge mer information om nätet och bidra till kommande krav på bättre kommunikation med abonnenterna. För nya investeringsprojekt kan projektkostnaderna bli lägre genom investering i lösningar som medger snabbare och enklare installation och som har färre komponenter. 2. INVESTERA SMART Öka intelligensen och automation i elnätet. Lösningar som flyttar ut den intelligenta tekniken och styr- och brytförmågan till strategiska punkter ute i nätet kan begränsa antalet abonnenter som drabbas vid en störning i nätet. Exempel på sådan punkt i nätet kan vara där jordkabel övergår i luftledning, som oftare drabbas av jordfel. Med smarta brytare och kontrollutrustning ute i nätet blir avbrottstiderna kortare. 4. REDOVISA NY TEKNIK Var noga med redovisningen av projekten. I regleringsmodellen får elnätsföretagen normalt ersättning utifrån fastlagda normvärden. Vid användning av smart teknik kan anläggningar däremot även värderas utifrån verkligt anskaffningsvärde i stället för normvärde och på så vis ge full kostnadstäckning. TRANSFORMATOR MED LÅGA FÖRLUSTER Det kan vara dubbelt värt att snabbare ersätta en äldre transformator med en ny. En av ABB:s energieffektiva distributionstransformatorer är Green-R-Trafo som har upp till 60 procent lägre förluster jämfört med EU:s ekodesignkrav som den därmed uppfyller med råge. Den har kärna i amorft kärnstål och biologiskt nedbrytbar olja som sammantaget minskar driftskostnader, energikostnader och den totala miljöpåverkan. CONTAINERSTATION Smart och snabb installation ger E-House fördelningsstation 10-36 kV som är inbyggd i en container. Monterad i fabrik, komplett med ställverk och transformator, och helt klar för inkoppling. Jämfört med att bygga station på plats spar E-House både byggkostnader, personalkostnader och tid. NÄTSTATION I GLASFIBERARMERAD POLYESTER Unipack-G är en komplett nätstation 0,4-24 kV i glasfiberarmerad polyester. Nätstationen levereras nyckelfärdig, är personsäker och väger lite, vilket bidrar till snabb installation. Den kan förses med intelligent kontroll- och kommunikationsutrustning som medverkar till kortare avbrottstider. BRYTARE MED INBYGGD FRÅN SKILJARFUNKTION DCB effektbrytare med inbyggd frånskiljarfunktion tar mindre plats i stationsbyggnaden och har färre komponenter än jämförbar utrustning. Lägre byggnadskostnader och mindre underhåll men samma höga personsäkerhet. Kan också levereras utan SF 6-gas (DCBLTA) vilket ger mindre miljöpåverkan. NYTT JORD FELSSKYDD FÖR LINJESKYDD De ökade kraven på leveranssäkerhet ökar behovet av intelligent teknik lokalt ute i näten. ABB:s nya, inbyggda digitala jordfelsskydd i linjeskydden REF615 har förmåga att utlösa selektivt för alla typer av jordfel. Det kopplar då snabbt bort rätt ledning och förhindrar att felfria anläggningsdelar kopplas bort. Elnäten blir mer driftsäkra och mer personsäkra. STÄLLVERK MED DIGITAL KOMMUNIKATION UniGear Digital ställverk 10-24 kV är ett nytt koncept där signalerna inom och mellan ställverksfacken skickas digitalt via fiber i stället för analogt via koppartråd. Vid nyinvestering ger det snabbare installation och kortare projekthantering. Under drift ger det bättre övervakning och mer information som bidrar till kortare avbrottstider. Nya typer av ström- och spänningsgivare bidrar dessutom till ökad personsäkerhet. Använd sökfunktionen på abb.se och läs mer om respektive produkt. 48 Utblick 3|15 Utblick 3 | 15 49 ARBETSPLATSEN / Control Products, ABB i Västerås MITT STÄLLE Kalle Widén monterar kontaktorer vid den nya, toppmoderna AF-linan på Control Products. Här trivs han som allra bäst när det är mycket att göra. Sekundjakten Avancerad teknik. Automatiserade stationer. Snillrika varningssystem. Men utan skickliga montörer blir det inga kontaktorer på Kalles lina. 4 1 3 Text Lena Bergman Foto Jonas Bilberg P å ABB-enheten Control Products i Västerås tillverkas kontaktorer, en slags gigantisk strömbrytare som används vid stora spänningar där man snabbt behöver kunna bryta strömmen. En av montörerna är Kalle Widén, en före detta murare som efter att ha halkat omkring på kyliga byggnadsställningar en vinter sadlade om. På ABB monterar han kontaktorer på den toppmoderna AF-linan. Som en stor modelljärnväg löper den i en ring på fabriksgolvet. Efter varvet runt har kontaktorerna passerat sju stationer och är färdigmonterade, provade och lasermärkta, och packas i lådor för vidare leverans till kund. görs snabbt och effektivt. En vanlig arbetsdag är Kalle med och tillverkar 400-700 kontaktorer. För att kunna hålla en så hög produktionstakt berättar han om vikten av att jobba bort flaskhalsar, att hitta lösningar som optimerar produktionen. – En station ska i snitt ta 30 sekunder och varje sekund är viktig. Med sju timmars produktion om MONTAGEARBETET 50 Utblick 3|15 dagen så är tre vunna sekunder på varje station mycket. AF-linan invigdes häromåret som resultat av ett sju år långt utvecklingsprojekt i fyra länder. Kalle var en av dem som deltog i arbetet. – Vi montörer bidrog med information om vad som är designberoende tidstjuvar i produkten för att få ner montagetid. Om var material bör plockas för att arbetet ska bli effektivt. JUST HUR MATERIALET förvaras och plockas är en viktig del av arbetet. Det ska bli rätt, det ska gå fort, och det ska vara ergonomiskt riktigt. Inbyggda varningssystem håller koll på att rätt material används. Kalle trivs bra som montör. – Den dagliga styrningen sköter vi själva och vi lägger upp arbetet för att få så lite avbrott som möjligt. Vi på linan bestämde oss för att byta arbetsuppgifter efter varje rast. Upplärningen blir längre på så sätt, men nu kan alla göra allt och vi är inte beroende av ett fåtal medarbetare, säger Kalle Widén. n 2 1. AUTOMATISERAT Station för station byggs, provas och packas kontaktorer. Flera av stationerna är automatiserade, som montagestarten där paletter skruvas ihop. 2. MONTAGE Kalle monterar bryggor till kontaktorn AF 190. Detaljer som fjädrar och arc beams sätts på plats. Kontaktorerna byggs uppifrån och ner. 3. VARNINGSSYSTEM Det ska inte gå att montera fel. Det ser fyra olika system för kvalitetssäkring, som Pick to light, tillståndsgivare och Poka-Yoke, till. Kameran avsynar montaget innan kontaktorn går vidare till nästa station. 4. KVALITET I slutet av linan provas och lasermärks kontaktorerna före packning. Kvalitet in i minsta detalj är viktigt, alla kontaktorer får ett eget id-nummer och är spårbara även efter leverans. FILM Se Kalle på linan. Utblick 3 | 15 51 PÅ JOBBET / Aktivitetsbaserad arbetsplats Från fast till fri Våra kontor är anpassade till ett arbetssätt som sakta försvinner. Den fasta skrivbordsplatsen är som en schweizisk armékniv, bra på mycket men inte riktigt bra på något. Entré: det aktivitetsbaserade kontoret. Text Jimmy Håkansson Foto Getty Images C ubiclekontoren var fortfarande sinnebilden av det produktiva kontorslandskapet när Steve Jobs beslutade sig för att ta allt det där, och ändå göra tvärtom. Då ansåg man att de flexibla kontorsbåsen skapade arbetsro genom att ruta in små rum i stora ytor. En enkel universallösning som passade alla. Men för Steve Jobs, som i slutet av förra århundradet planerade filmstudion Pixars arbetslokaler, var arbetsro ointressant. Byggnadens hjärta skulle utgöras av ett stort och luftigt atrium där animatörer, programmerare, manusförfattare och administratörer skulle beblanda sig med varandra – vare sig de ville det eller ej. Som om inte det vore nog såg han till att flytta alla anställdas postlådor från skrivborden och ut i atriumet. Sedan flyttade han alla mötesrum dit, därefter lunchsalen, sedan kaféet och till sist presentaffären. Snart var alla funktioner samlade i byggnadens mitt. Hans högtflygande planer för den nya animationsstudion framstod som mer excentriska än effektiva, som om han ville bygga ett sadistiskt dockhus hellre än en fungerande arbetsplats. tion. Anställda ägnade mer tid rännandes fram och tillbaka i byggnaden än vad de gjorde vid sina skrivbord. Men efter ett ”Hans lösning var att rita en kreativ kokpunkt: ett hus som gjorde det omöjligt för medarbetarna att undvika varandra.” tag började de märka effekterna av de långa korridorspromenaderna, det trånga atriet och de ständiga kollisionerna med kollegor. Gnistor uppstod. I sin biografi förklarar Steve Jobs idén bakom Pixarbyggnaden. Han ville att folk som tenderade att låsa in sig på sina kontor skulle tvingas ut i atriet för att mingla med personer som de annars aldrig skulle träffa. Jobs var övertygad om att det var byggnadens uppgift att uppmuntra Steve JobsJobs var övertygad om att det var byggnadens uppgift att uppmuntra till oväntade samarbeten. FÖR DE FLESTA VAR husets omständliga planlösning en outsinlig källa till frustra52 Utblick 3|15 Utblick 3 | 15 53 PÅ JOBBET / Aktivitetsbaserad arbetsplats Maria Beijbom. till oväntade samarbeten för att inte gå miste om den plötsliga snilleblixten som bara kunde uppstå i friktionen mellan två olika perspektiv. Hans lösning var att rita en kreativ kokpunkt: Ett hus som gjorde det omöjligt för medarbetarna att undvika varandra. ETT OCH ETT HALVT decennium senare befinner sig samhället i ett systemskifte, från produktion till innovation. Våra arbetsplatser har utvecklats parallellt med samhället. Från åtskilda kontorsrum till de öppna kontorslandskapen via en omväg i kontorsbåset ser vi nu gryningen av en ny tid. Den aktivitetsbaserade kontorsmiljöns tid med fokus inte bara på individen utan också på gruppen, samarbetet och variationen. – Den vanligaste oron i våra moderna kontorsmiljöer utgår från individens behov, säger Jonas Falk, arkitekt på Strategisk Arkitektur. Vi sitter på ergonomiska stolar bakom höj- och sänkbara skrivbord. Men faktum är att vi i genomsnitt tillägnar 35 procent av vår arbetsdag vid våra skrivbord. Vad händer med de övriga 65 procenten? Arbete är inte bara det som sker vid ett skrivbord eller en arbetsbänk vid givna klockslag. Det kan lika gärna ske vid kaffeautomaten, på parkeringen och i lunchmatsalen. Plötsliga möten som kan leda till oväntade samarbeten går inte att förutspå, men det går att skapa förutsättningar som underlättar dem. Googles matsal är särskilt utformad för att du inte ska kunna skära Jonas Falk, arkitekt på Strategisk Arkitektur. upp dina ugnsrostade rotsaker utan att armbåga din bordsgranne, be om ursäkt och kanske börja diskutera något med hen. – Som arkitekt vill jag skapa ytor som lockar till möten och samarbeten. Men det gäller även att cheferna uppmuntrar till det beteendet. Många medarbetare vågar inte Tetra Pak gör om helt NÄR TETRA PAK gjorde en omfattande undersökning med sina över 4 000 anställda i syfte att kartlägga företagets behov, nådde de en dramatisk slutsats. – Det visade sig att våra kontor från 60-, 70-, 80- och 90-talen fungerade skrämmande dåligt med det arbete vi utför i dag, säger Lasse Lundström som leder utvecklingen av Tetra Paks nya arbetssätt och -platser. Framför allt kopplat till den digitala utvecklingen, men också för att vi i dag har ett helt annat behov av samarbete. 54 Utblick 3|15 När behoven var identifierade började Tetra Pak klura på en ny kontorslösning, med fokus på aktivitet och samarbete. Det skulle medföra stora förändringar, avdelningar delades upp och tekniska ingenjörer som sedan många år satt som formgjutna vid sina skrivbord avfärdade det som ett “hela havet stormar”-experiment. I dag jobbar 1 500 personer på Tetra Pak i en aktivitetsbaserad kontorsmiljö. – Om det är något vi kan se effekten av redan nu så är det att våra samarbeten fungerar bättre, och att de kan uppstå spontant, säger Lasse Lundström. stå vid kaffemaskinen och diskutera eftersom det då ser ut som om de inte jobbar. ATT DET ÄR Silicon Valley-företag som Google och Facebook som ofta lyfts fram som goda exempel i vår jakt på Det Nya Kontoret är egentligen inte så märkligt. Det är företag som lever så länge de innoverar, och rent historiskt är det ofta den nya tekniken som förändrar våra arbetssätt och -platser. Du kan jämföra med hur Fords löpande band och Toyotas lean-filosofier vände upp och ned på hela produktionsindustrin, men med den skillnaden att dagens innovationer ligger på avlägsna servrar, ingenstans och samtidigt överallt. – Det löpande band-mässiga kontorsarbetet har mer eller mindre försvunnit. Allt det kan datorer och algoritmer sköta åt oss, säger Jonas Falk. – I dag är vi mer intresserade av medarbetarnas kreativa förmågor. Vi jobbar mer varierat och i flera olika konstellationer än vad vi har gjort tidigare. Att endast en typ av arbetsmiljö, det egna skrivbordet, ofta i ett öppet landskap, inte längre kan stötta dig har kommit smygande och blivit ett växande dilemma. Den aktivitetsbaserade kontorsmiljön är en lösning som går ut på att ersätta en miljö med en hel palett. De skippade mellanmjölken ABB:s ledning reste sig från sina fasta kontorsplatser och påbörjade en mental resa. I BÖRJAN AV året flyttade ABB:s svenska ledning ihop med försäljningsavdelningen för kraftdivisionerna och Power Systems ledning i ett nytt aktivitetsbaserat kontor i Västerås. Det nya kontorslandskapet liknar inte något annat inom ABB. Ingen har eget skrivbord och personliga saker förvaras i ett litet skåp. Arbetsplats väljer man efter det behov man har för stunden. Här finns lounger och soffgrupper som inbjuder till spontana samtal, men också samtalsrum med stängda dörrar. Det finns projektbord och mediebord för dem som vill jobba tillsammans, och fokusytor och stängda arbetsrum för den som behöver kon- Men det förutsätter att du kan släppa taget om din fasta skrivbordsplats. DEN AKTIVITETSBASERADE kontorsmiljön är ett uppbrott med det gamla kontorslandskapets hierarkiska strukturer. Genom att luckra upp de fixerade skrivbordsplatserna får alla medarbetare tillgång till samtliga miljöer. Här är arbetsplatsen stöpt efter funktion inte person, och behov går före befattning. I en genuint aktivitetsbaserad kontorsmiljö finns centrera sig. Utformningen är ingen slump, flytten föregicks av analyser av hur vi tillbringar våra arbetsdagar. – Vanliga kontorslandskap är lite som mellanmjölk. De stöttar varken dem som vill samarbeta eller den som vill arbeta högfokuserat på egen hand. Till exempel sätter sig den som vill ha tyst ofta själv i ett konferensrum, där tio stolar lämnas outnyttjade, säger Maria Beijbom, kvalitetschef för ABB Sverige och den som hållit ihop flytten. Den nya kontorsmiljön har inneburit en stor omställning för medarbetarna, men en positiv sådan för de allra flesta. Inte minst för att samarbetet blivit både enklare och bättre. ”Du kan jämföra den fasta skrivbordsplatsen med en schweizisk armékniv. Den är lite bra på allt, men inte riktigt bra på något.” ytor för olika typer av samarbeten och även avskilda platser för individuella, fokuserade arbeten. Alla ytor ska ha ett tydligt, uttalat syfte. Eftersom förändring- Samtidigt var det inte en okomplicerad förändring: – Att gå över till ett aktivitetsbaserat arbetssätt är en mental resa som kräver att du jobbar en hel del med dig själv, säger Maria Beijbom. en förutsätter att alla medarbetare gör avkall på sina skrivbordsplatser krävs ett starkt ledarskap som kan argumentera varför förändringsarbetet är nödvändigt, och hur alla kommer att gynnas av den nya variationsrikedomen. Att rätta sig efter den aktivitetsbaserade miljön är däremot inte en självklarhet. Du kan inte längre pynta skärmen med färgglada post-it-lappar eller låta kaffekoppen stå kvar över natten på bordet. Den nya miljön kräver en mobilitet som är både fysisk och Utblick 3 | 15 55 PÅ JOBBET / Aktivitetsbaserad arbetsplats Den fula ankungen Det legendariska huset som var en arkitektonisk katastrof men en kreativ fullträff. I SIN BOK How Buildings Learn argumenterar författaren Stewart Brand för att de mest kreativa byggnaderna inte alltid är de som ser mest kreativa ut. Hans favorit exempel på ett sådant hus är den legendariska inkubatorn Building 20 vid Massachusetts Institute of Technology, MIT. Enligt myten var Building 20 en arbetsplats som ritades på en eftermiddag och byggdes inom ett halvår för att tjänstgöra som en temporär lösning på universitetets platsbrist. Eftersom Building 20 var en snabb åtgärd för ett akut problem blev planlösningarna så förvirrande att många gick vilse och fick fråga någon om vägen till husets otaliga avdelningar eller enda snacksautomat. När Building 20 restes 1942 var den knappast designad för att bli en av världens mest kreativa innovationsinkubatorer – men råkade bli det tack vare en serie omständigheter. En av dessa faktorer var att den tre våningar höga byggnaden var mer horisontell än vertikal, vilket ledde till att flera olika akademiska och vetenskapliga avdelningar fick samsas på samma våningsplan. De hade inget annat val än att råka på varandra i de uselt planerade korridorerna och korspollinera sina upptäckter med varandras. Eftersom huset var tillfälligt fick de även lov att anpassa lokalerna efter behov, med det sagt började de slå in väggar och tak för att få plats med sina idéer. När Building 20 revs 1998 hade den tjänstgjort som födelseort för det första datorspelet, atomuret och flera andra betydande vetenskapliga genombrott inom mikrovågsfysik, datorhacking och höghastighetsfotografering. – Man kan kalla Building 20 för institutets livmoder. Det är ganska stökigt, men jösses vad det är kreativt!, sa MIT-professorn Jerome Lettvin i en intervju från 1991. Stökigheten och fulheten anses ha varit en bidragande faktor till Building 20:s innovationsstyrka. Det signalerade att allt var tillåtet. På samma sätt som utstuderad design kan ha en förstoppande effekt kan en till synes okomplicerad design vara förlösande. När Building 20 revs 1998 hade den bland annat tjänstgjort som födelseplats för det första datorspelet och atomuret. Och nu till vädret Så svävar ABB 3 600 mil från jorden och studerar väder och klimat. Text Robert Långström Illustration ABB V mental. Dessutom behöver du ha självinsikt nog att veta vad arbetsuppgiften kräver – individuellt fokus eller kollektiv kreativitet – och välja plats med samma omsorg som en hantverkare väljer verktyg. Eller som Jonas Falk uttrycker det: – Du kan jämföra den fasta skrivbordsplatsen med en schweizisk armékniv. Den är lite bra på allt, men inte riktigt bra på något. Visst fungerar den till mindre projekt men om jag ska göra något mer avancerat behöver jag en större verktygslåda. Det går en rät linje mellan Steve Jobs 56 Utblick 3|15 omständliga Pixarbyggnad, Googles platstäta lunchmatsal och de aktivitetsbaserade kontorsmiljöer som Tetra Pak (se sidoartikel) och nu även ABB strävar efter. Vissa av ytorna är en grogrund för spontana samarbeten där oväntade snilleblixtar kan uppstå och idéer kan korspollineras. Men här finns också stängda arbetsrum, ostörda samtalsrum och rofyllda fokusytor. Traditionella kontorslösningar har länge odlat myten om den enskilda skrivbordsplatsen som ett universalverktyg. Den aktivitetsbaserade kontorsmiljöns lösning synar vanföreställningen med ett klartänkt konstaterande. En yta kan omöjligen tillfredsställa alla behov. n ill du veta hur vädret ska bli? Fråga ABB. På satelliter,3 600 mil från jorden, sitter analysverktyg skapade av ABB. Satelliterna svävar stilla i vad Nasa kallar sweet spots, det avstånd från jorden där de färdas i exakt samma hastighet som jorden roterar. Det gör att de kan analysera en enda kolumn av luft. – Informationen som de här satelliterna samlar in gör att vi bättre kan förstå atmosfärens sammansättning av gaser och tillhandahålla data till väderpro gnoser, studier om klimatförändringar samt kontroll av ozonlagret, växthus gaser och föroreningar, säger Marc-André Soucy, director of remote sensing på ABB Analytical – Measurement P roducts i Kanada. Ytterligare sensorer från ABB sitter på lågt flygande rymdfarkoster, 85 mil från jorden. De rundar jorden på ungefär 1 timme och 40 minuter. Analysverktygen använder Fourier Transform Infrared Spectroscopy (FTIR) för att övervaka atmosfärens kemiska sammansättning. I denna teknik passerar infraröd strålning genom det som ska analyseras, vilket gör att forskare kan få ut ett ”molekylärt fingeravtryck” av sammansättningen. Ironiskt nog skapades ABB:s analysverktyg för att spana ut i rymden, från jorden. Nu används de tvärtom – till att se tillbaka på jorden från rymden. Och allt som sker däremellan. n Analysverktygen använder Fourier Transform Infrared Spectroscopy (FTIR) för att övervaka atmosfärens kemiska sammansättning. Utblick 3 | 15 57 TILLBAKABLICKEN / Aseas Emausverkstad, september 1917 Växer så det knakar I Aseas Emausverkstad i Västerås, byggd 1899–1946, tillverkades generatorer till de flesta större vattenkraftverken i Sverige. Generatorerna blev med tiden allt större, vilket märktes på verkstaden som växte både på längden, höjden och bredden. På bilden, från september 1917, syns statorer till generatorerna för vattenkraftstationerna Untra, Bjölvefossen och Trollhättan. Traversförare som kör traversen som lyfter statorhalvan på plats. Lindningsarbete pågår. Lindningshärvor läggs på plats och kopplas ihop. 58 Utblick 3|15 Utblick 3 | 15 59 MÖT ABB MÖT ABB DCS Users Club Den 17–18 november är det dags för DCS Users Club i Västerås för massa- och pappersindustrin. På träffen kommer användare av automationssystemet 800xA och dess föregångare att utbyta kunskap och erfarenheter. Det blir tillfälle att av kollegor i branschen lära sig mer om olika funktioner i systemet, samt diskussioner och workshopar som kan resultera i förbättringar och ny funktionalitet. DCS Users Club-dagarna bjuder dessutom på föredrag om bland annat Internet of Things och digitalisering. För mer information: www.abb.se/evenemang ABB-dagarna landet runt Varför ska man gå på ABB-dagarna? Från Kiruna i norr till Malmö i söder. ABB hälsar alla kunder välkomna till inspirerande seminarier och intressanta produktutställningar. Text: Lena Bergman Foto: Karin Blommé Vi har som vanligt laddat upp med det senaste inom kraft och automation: det blir trendspaning, inspirerande seminarier och en omfattande produktutställning i 13 städer över hela landet. – Närheten till våra kunder är jätteviktigt för oss, liksom att ibland lyfta blicken från vardagen och tillsammans med våra kunder diskutera framtidsfrågor. ABB-dagarna är just ett sådant tillfälle, säger Eva Kvist Östgren, ansvarig för ABB:s försäljning i Sverige. Du får möta experter från både ABB och svenskt näringsliv, samtidigt som du kan nätverka med kollegor och träffa hela ABB-gänget på orten. Du kan delta på seminarier om bland annat lönsamma lösningar för elnätsägare, optimerad produktion, effektivt underhåll 60 Utblick 3|15 och den nya versionen av 800xA. ABB:s forskningscenter Corporate Research finns dessutom på plats för en intressant trendspaning om digitaliseringen i samhället, ett spännande område som kommer att leda till stora förändringar framöver. – Jag hoppas och tror att alla kommer att få med sig något nytt från ABB-dagen, antingen genom seminarierna, utställningen eller genom mötet med kollegor och ABB:s medarbetare på plats. Själva ser vi verkligen fram emot höstens möten med våra kunder, säger Eva Kvist Östgren. Läs mer på abb.se/evenemang. DATUM FÖR ABB-DAGARNA Luleå 1 oktober Jönköping 22 oktober Örnsköldsvik 27 oktober Sundsvall 29 oktober Västerås 5 november Malmö 12 november Göteborg 19 november Stockholm 24 november Karlstad 26 november Norrköping 3 december Umeå 10 december Kiruna 26 januari 2016 Gällivare 28 januari 2016 JÖRGEN JOHNSSON, ABB MALMÖ – Få den senaste tekniken presenterad, som du inte får möjlighet att se på ett vanligt kundbesök. Ta chansen att träffa experter inom olika teknikområden samtidigt som du ser hur delarna fungerar i ett större sammanhang. Dessutom träffar man många kollegor i branschen vilket brukar vara mycket berikande. JIM LUNDAHL, ABB SUNDSVALL – Det är en bra möjlighet att utbilda och förkovra sig. Vi visar att ABB ”lirar ihop” som ett lag. Själv hoppas jag få träffa många kunder, inte minst från den nya generation som är på väg in hos våra kunder. EMMA SANDSTRÖM, ABB STOCKHOLM – Vi satsar på en dag med lokal förankring. Vilka är Stockholms förutsättningar och framtid och hur passar ABB in där? Vi kommer bland annat få besök av Maria Rankka, som är vd för Stockholms Handelskammare. ROLF KÄLLHOLM, ABB NORRKÖPING – Det är en bra mötesplats för branschkollegor och ett fint tillfälle att ta del av trender och innovationer. ABB utblick 3 | 15 61 MÖT ABB MÖT ABB Voltimums matnyttiga elseminarier Är du elinstallatör, lärare på elprogrammet eller jobbar på ett energibolag? Kom till Voltimums elseminarier i höst! Seminarierna hålls i Malmö den 29 september, Göteborg den 30 september och i Stockholm den 7 oktober. Voltimums expertpaneler undervisar och det bjuds på mat och roliga överraskningar. För mer information: www.abb.se/evenemang ABB i bussen på Ahlsell Industri tour ABB kommer under hösten att medverka i Ahlsell Industri tour 2015. Turnén går med lastbil runt landet och stannar till vid olika företag. I bussen finns ABB-säljare som demonstrerar och berättar mer om våra produkter, exempelvis mjukstartare, elmätare, spänningsaggregat, manöverapparater och frekvensomriktare. Läs mer och se var turnéstoppen blir på abb.se/evenemang Mässan som är nära dig! Euro Expo anordnar möten mellan köpare och säljare inom tillverkningsindustrin, på elva platser i Sverige under året. Vi på ABB visar vårt breda utbud av energieffektiva lågspänningsprodukter och lösningar för maskinsäkerhet. Ta chansen och kom förbi när vi är i din stad! Örnsköldsvik Borlänge Luleå Karlstad Linköping Skellefteå Kristianstad Skövde Umeå 62 Utblick 3|15 21-22 oktober 4-5 november 25-26 november 20-21 januari 2016 10-11 februari 2016 16-17 mars 2016 6-7 april 2016 27-28 april 2016 25-26 maj 2016 Från samarbete och snabbhet till styrka och tyngd Nordens största förpackningsmässa, Scanpack i Göteborg, körs den 20–23 oktober. ABB finns på plats med monter nummer B08:22 där fokus är integrerade automatiserade förpackningslösningar. Passa på att få en exklusiv förhandsvisning av en helt ny robot med extra hög hanteringskapacitet eller varför inte ta chansen att träffa YuMi, vår nya tvåarmade robot? Vi visar också det senaste inom motorer och drivsystem, servicetjänster, maskinsäkerhet och mycket mer. Läs mer på www.abb.se/scanpack2015 Energieffektivitet på årets Elmässa Den 14–15 oktober går Elmässan av stapeln på Kistamässan. Här får besökare en exklusiv inblick i elbranschens framtid, nya trender och den senaste forskningen. Tema för årets mässa är energieffektivisering och ABB:s smarta energieffektivitetslösningar för såväl fas tigheter som industri kommer självklart att visas upp. För mer information: www.abb.se/evenemang Snygga strömbrytare och intelligenta tryckknappar är en del av det ABB visar på Hem, villa & bostadsrätt. Kom och få en guidning i fastighetsautomationssystemet KNX och i de nylanserade ABB-Welcome och ABB-free@home! Inspireras på Sveriges största boendemässa När Hem, villa & bostadsrätt slår upp portarna på Stockholmsmässan i höst finns ABB för första gången med i en monter. Text: Lena Bergman Foto: ABB Under fyra dagar lockar mässan runt 40 000 besökare intresserade av bygge, renovering och inredning. I detta myller av människor på jakt efter inspiration och idéer kommer nu ABB att finnas med för första gången. Mässbesökarna kommer att få se produkter som strömbrytare, dimrar och prisbelönade vägguttag, samt ABB:s nya automations- och porttelefonisystem för fastigheter. ABB närmar sig konsumentmarknaden sakta men säkert. Sedan ett år samarbetar man med Clas Ohlson, där ett urval av ABB:s lågspänningsprodukter finns att köpa i webbshoppen och butiker runt om i Sverige. – Under mässan planerar vi flera aktiviteter tillsammans med Clas Ohlson, som tävlingar och rabatter i deras butiker, säger Emma Zeinetz, ABB:s projektledare för mässan. Det är inte bara privatpersoner ABB ser fram emot att träffa. Montern finns mitt bland husleverantörerna på mässans område ”Bygga nytt”. Emma hoppas knyta kontakter även med dem. – I katalogerna när man bygger hus finns mängder av tillval att göra, som tapet, kakel och klinker. Varför finns inte installationsprodukter med också? Vi har fantastiskt häftiga strömbrytare och vägguttag, klart att husleverantörerna ska ha med dem i sina tillvalskataloger! Hem, villa & bostadsrätt pågår den 8–11 oktober på Stockholmsmässan i Älvsjö. ABB finns i monter A 15:51. Läs mer på new.abb.com/se/hem-och-villa ABB utblick 3 | 15 63 Posttidning B Returadress: ABB AB Communication Center 721 83 Västerås ABB-free@home®. Gör hemautomation enklare än någonsin. Kan svensk industri sälja el? Visste du att svenska industrier kan vara självförsörjande på el genom att t ex bättre ta tillvara energin från sina processer? Med ABB:s hjälp kan de dessutom pressa sin förbrukning så att det blir el över. Titta på Södra Cell Värö. Tack vare ett integrerat styrsystem, nya effektiva motorer och Hemautomationssystemet ABB-free@home styr på ett smidigt sätt belysning, persienner, frekvensomriktare har förbrukningen minskat ordentligt. Därmed kan bruket markiser och uppvärmning. Även dörrkommunikation och olika larm kan integreras. varje år sälja grön energi motsvarande behovet hos 28 000 villor. Välkommen Systemet är lätt att lära sig och konfigurationen görs via ett webbgränssnitt eller en app. till det hållbara samhället. Läs mer på www.abb.se/hallbartsamhalle. Javisst. Kom och testa ABB-free@home i vår monter A15:51 under Hem&Villa-mässan på Stockholmsmässan den 8-11 oktober! new.abb.com/se/hem-och-villa ABB AB Lågspänningsprodukter [email protected] 021-32 50 00
© Copyright 2024