Projekt med kulturanknytning i EU:s struktur- och
PROJEKT MED KULTURANKNYTNING I EU: S STRUKTUR- OCH INVESTERINGSFONDER 2014 © Statens kulturråd 2015 Foto omslag: Karin Beate Nøsterud/norden.org Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1–5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: [email protected] Webbplats: www.kulturradet.se Innehåll SAMMANFATTNING .....................................................................................................4 Vad bedöms vara ett projekt med kulturanknytning? ....................................................4 INLEDNING .....................................................................................................................6 BAKGRUND.....................................................................................................................6 BEVILJADE PROJEKTMEDEL ÅR 2014 ......................................................................6 EUROPEISK OCH NATIONELL TILLVÄXTPOLITIK 2014–2020 .............................8 Den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft 2014–2020 ..............9 ERFARENHETER FRÅN PROGRAMPERIODEN 2007–2013 ...................................10 EU:S STRUKTUR- OCH INVESTERINGSFONDER 2014–2020 ...............................11 De regionala strukturfondsprogrammen 2014–2020 ...................................................11 Det nationella regionalfondsprogrammet ................................................................11 Övre Norrland ..........................................................................................................12 Mellersta Norrland ...................................................................................................13 Norra Mellansverige ................................................................................................14 Östra Mellansverige .................................................................................................14 Stockholm ................................................................................................................15 Västsverige ..............................................................................................................15 Småland och Öarna ..................................................................................................16 De territoriella strukturfondsprogrammen 2014 – 2020 ..............................................17 Transnationellt program: Nordsjöprogrammet ........................................................18 Transnationellt program: Norra Periferiprogrammet ..............................................18 Transnationellt program: Östersjöprogrammet .......................................................19 Interregionalt program: URBACT III......................................................................21 Interreg V A Sverige-Norge ....................................................................................21 South Baltic Cross-Border Co-operation Programme .............................................22 Interreg Central Baltic .............................................................................................23 Interreg V A Nord....................................................................................................23 Interreg V A Botnia Atlantica .................................................................................24 Interreg V-A Öresund Kattegat Skagerrak ..............................................................25 Socialfondsprogrammet 2014–2020 ............................................................................26 Programområde 1 – Kompetensförsörjning ............................................................26 Programområde 2 – Ökade övergångar till arbete ...................................................27 Programområde 3 – Sysselsättningsinitiativet för unga ..........................................27 Programområde 4 Tekniskt stöd ..............................................................................28 Landsbygdsprogrammet ..............................................................................................28 KULTURSEKTORN OCH STRUKTURFONDERNA .................................................29 SAMMANFATTANDE ANALYS AV MÖJLIGHETER TILL FINANSIERING AV KULTURRELATERADE PROJEKT UNDER PROGRAMPERIODEN 2014–2020 ..29 Strukturfondsrapport 2015 SAMMANFATTNING Statens kulturråd har ett årligt regeringsuppdrag att rapportera utfallet av svenska projekt med kulturanknytning som beviljats stöd via EU:s struktur- och investeringsfonder, inklusive projekt inom de territoriella samarbetsprogrammen. Redovisningen ska ske i samarbete med Riksantikvarieämbetet, Stiftelsen Svenska Filminstitutet och Riksarkivet. I rapporten redovisas att 12 projekt med svenskt deltagande och kulturanknytning har fått beslut om EU-finansiering om totalt knappt 2,9 miljoner kronor under kalenderåret 2014. Finansieringen kommer från den förra programperiodens budget, 2007–2013. Förteckningar över de projekt som beviljats stöd under 2014 återfinns i rapportens bilagor. Sammanställningen bygger på uppgifter och underlag som de ansvariga förvaltningsmyndigheterna för programmen har levererat till kulturmyndigheterna. Rapporten ger en tillbakablick på den förra programperioden 2007–2013, liksom en beskrivning av den innevarande programperiodens struktur- och investeringsfonder: de åtta regionala strukturfondsprogrammen, det nationella strukturfondsprogrammet, de 13 territoriella samarbetsprogrammen, Socialfonden och Landsbygdsprogrammet, åren 2014 - 2020. Programmens syfte, målsättningar och geografi beskrivs, liksom i vilken mån programmen beskriver kulturrelaterade målsättningar och insatser. Syftet har varit att göra en analys av i vilken mån kulturrelaterade projekt och verksamheter kan genomföras i respektive program under den nya, pågående programperioden. Under åren 2007–2013 har det varit tydligt att strukturfondsprogrammen har kunnat finansiera en mängd utvecklingsprojekt med någon typ av kulturinnehåll, eller kulturinriktning. Kulturinslag och kulturbranscherna kan även ingå i övergripande syften som att exempelvis öka innovationer och konkurrenskraft, utveckla små och medelstora företag och internationell samverkan. Kulturmyndigheternas slutsats är, utifrån genomgång av den innevarande periodens olika program och dess programskrivningar, att det på motsvarande sätt kommer att ges möjligheter till finansiering av kulturrelaterade projekt under perioden 2014–2020, om än i varierande grad inom de olika programmen. Vad bedöms vara ett projekt med kulturanknytning? Under hela den tid kulturmyndigheterna har haft i uppdrag att återrapportera projekt med kulturanknytning, har utgångspunkterna varit de samma. För att på något sätt sägas ha kulturanknytning ska projekten ha någon koppling till konstarter, medier, bildningssträvanden eller till kulturarv. Det inbegriper projekt som innehåller element av till exempel teater, dans, musik, cirkus, bildkonst, konsthantverk, design, formgivning, museer, kulturhistoria, utställningar, multimedia, radio, film, video, kursverksamhet, arkiv och bibliotek, språk och gastronomi. Till exempel har hantverksprojekt tagits med i rapporteringen om de bedömts ha tydliga inslag av bevarande av traditionella kunskaper. Gastronomiskt inriktade projekt har tagits med i de fall det handlar om hantverksmässig produktion eller traditionsbevarande. De turismprojekt som har tagits med i urvalet har haft en kultur- eller kulturmiljöprofil, till 4 (30) Strukturfondsrapport 2015 exempel när det har handlat om att restaurera eller vårda kulturmiljöer och byggnader. Det har också kunnat handla om att iordningställa utställningslokaler. Andra projektexempel innehåller dokumentation eller inventering av kulturhistoria, information och marknadsföring. Dessa utgångspunkter har använts sedan år 2000 för att möjliggöra jämförelser, men urvalet kan ändå variera något över tid. Bedömningarna av projekten innebär ofta svåra gränsdragningar, och vad som bör betecknas som ett ”projekt med kulturanknytning” har ofta inneburit en relativt vid tolkning. De kulturella komponenterna i projekten har varierat och projekten kan ha en ganska svag kulturanknytning, där till exempel bara en begränsad del av ett projekt rör kulturrelaterade frågor. Det finns också exempel på stark kulturanknytning i projekt, d.v.s. när branschområden som exempelvis scenkonst, litteratur, foto och film, musik, konst, kulturarv är i direkt fokus för kompetensutvecklingsinsatser, eller insatser för att förstärka infrastruktur, aktiviteter, produkt- och branschutveckling. Det finns även starka kopplingar om ett huvudsakligt fokus för ett projekt är att bidra med konst- och kulturkompetens för innovations- eller metodutveckling inom andra branscher och politikområden. 5 (30) Strukturfondsrapport 2015 INLEDNING Bakgrund Statens kulturråd har ett årligt regeringsuppdrag att rapportera utfallet av svenska projekt med kulturanknytning som beviljats stöd via EU:s struktur- och investeringsfonder, inklusive projekt inom de territoriella samarbetsprogrammen. Redovisningen ska ske i samarbete med Riksantikvarieämbetet, Stiftelsen Svenska Filminstitutet och Riksarkivet. Rapportens projektsammanställning bygger på uppgifter och underlag som de ansvariga förvaltningsmyndigheterna för programmen har levererat till kulturmyndigheterna. Myndigheterna har valt att rapportera de medel som årligen beslutas och inte de belopp som slutligen utbetalas. Utbetalning sker ofta senare än det år som beslutet fattats, på samma sätt som beslutstillfället och projektens faktiska start inte alltid sammanfaller. Detta innebär att utfallet, det vill säga faktiskt utbetalade medel, kontra beslutade medel kan skilja sig åt, till exempel om projekt förändras eller avslutas i förtid. År 2014 påbörjades en ny programperiod inom EU-samarbetet som löper till och med år 2020. I denna rapport ges en kortfattad beskrivning av EU:s och Sveriges regionala tillväxtpolitik liksom en beskrivning av de åtta regionala strukturfondsprogrammen, det nationella strukturfondsprogrammet, de 13 territoriella samarbetsprogrammen, Socialfonden och Landsbygdsprogrammet för perioden 2014 - 2020. Ett av syftena med att beskriva programmen är försöka åskådliggöra i vilken mån kulturrelaterade projekt och verksamheter kan genomföras i respektive program under den nya, pågående programperioden. Många av de strukturfonds- och investeringsprogram som är aktuella för denna programperiod godkändes inte förrän i slutet av 2014, samtidigt som vissa program ännu vid skrivandet av denna rapport inte hade hunnit godkännas av EU-kommissionen. Detta innebär att inga utlysningar inom ramen för den nya programperioden gjordes under 2014 och att inga medel beviljades utifrån den nya budgeten. Beviljade projektmedel år 2014 I rapportens bilagor redovisas 12 projekt som i kulturmyndigheternas bedömning har någon typ av kulturanknytning genom innehåll eller inriktning. De tolv projekten fick beslut om finansiering under kalenderåret 2014 och omfattar totalt knappt 2,9 miljoner kronor i EU-finansiering. Finansieringen kommer uteslutande från den förra programperiodens budget, 2007–2013. I regionalfonden Mellersta Norrland beviljades år 2014 totalt 43 projekt, varav åtta projekt med någon typ av kulturanknytning, vilket utgör 19 procent av totalt beviljade projekt. Till de åtta projekt som hade kulturanknytning beviljades 2 095 530 kronor i EU-bidrag. I regionalfonden Östra Mellansverige beviljades totalt 18 projekt, varav ett hade kulturanknytning, vilket utgör cirka 5,5 procent av totalt beviljade projekt. Projektet med kulturanknytning beviljades 250 000 kronor i EU-stöd. 6 (30) Strukturfondsrapport 2015 I regionalfonden Stockholm beviljades 2014 totalt 21 projekt varav ett hade kulturanknytning, vilket utgör 4,7 procent av alla projekt. Projektet beviljades 67 800 kronor i EU-stöd. I det gränsregionala programmet Nord beviljades totalt sju projekt medel, varav ett hade kulturanknytning, vilket utgör 14,3 procent av totalt beviljade projekt. Projektet beviljades 263 250 kronor i EU-stöd. I Landsbygdsprogrammet beviljades ett projekt med kulturanknytning 190 000 kr i EUmedel. 7 (30) Strukturfondsrapport 2015 Europeisk och nationell tillväxtpolitik 2014–2020 Den regionala tillväxtpolitiken i Sverige har som målsättning att utveckla alla delar av landet och att stärka lokal och regional konkurrenskraft. För att genomföra den regionala tillväxtpolitiken finns det både strategier, handlingsprogram och verktyg såväl på regional, nationell som på europeisk nivå. Sveriges arbete för regional utveckling sker i nära samspel mellan EU-nivån, liksom med nationell, regional och lokal nivå. Arbetet sker med utgångspunkt i utvecklingsstrategier som upprättas regionalt. Den europeiska unionens sammanhållningspolitik är en väsentlig del i genomförandet av den nationella tillväxtpolitiken. Målet med EU:s sammanhållningspolitik är minska regionala skillnader och ojämlikhet mellan människor, liksom att öka ekonomisk, territoriell och social sammanhållning inom EU. Sammanhållningspolitiken finansieras av de så kallade strukturfonderna som genomförs i olika nationella och regionala program i alla delar av Sverige. Europa 2020-strategin, EU:s tioårsstrategi fram till år 2020, ligger till grund för EU:s sammanhållningspolitik som ska motverka sociala och ekonomiska klyftor mellan och inom medlemsländer och har som syfte att stimulera arbetstillfällen, konkurrens mellan företag, ekonomisk tillväxt, hållbar utveckling och ökad livskvalitet för medborgarna. Europa 2020, bygger på tre prioriteringar: • Smart tillväxt: utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation. • Hållbar tillväxt: främja en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi. • Tillväxt för alla: stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social och territoriell sammanhållning. En partnerskapsöverenskommelse har arbetats fram mellan Sverige och Kommissionen som ska fungera som Sveriges övergripande strategi för de Europeiska struktur- och investeringsfonderna, det vill säga programmen i Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Europeiska landsbygdsutvecklingsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden. Partnerskapsöverenskommelsen ska länka samman det europeiska perspektivet, med Europa 2020-målen i förgrunden, med det svenska perspektivet som baserar sig på Sveriges utmaningar och förutsättningar. Partnerskapsöverenskommelsen innehåller de övergripande svenska prioriteringarna 2014–2020 för att uppnå målsättningarna i Europa 2020-strategin. Partnerskapsöverenskommelsen syftar även till att förbättra samordningen mellan de fyra fonderna för att på så sätt undvika överlappningar och få ut största möjliga effekt av de medel som finns tillgängliga. 8 (30) Strukturfondsrapport 2015 Den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft 2014–2020 Här följer en kort beskrivning av Den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft 2014–2020. 1 Det är ett centralt dokument som är vägledande för det svenska arbetet med hållbar regional tillväxt och attraktionskraft till och med år 2020. Strategin ska bidra till att uppnå målet med den regionala tillväxtpolitiken: ”Utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft”. I strategin presenteras regeringens prioriteringar för det regionala tillväxtarbetet. Den nationella strategins övergripande prioriteringar är följande: • Innovation, företagande och entreprenörskap • Attraktiva miljöer • Kompetensförsörjning • Internationellt och gränsöverskridande samarbete Strategin beskriver bland annat hur de olika programmen inom de europeiska strukturoch investeringsfonderna ska fungera och samverka under perioden 2014–2020. Den beskriver också hur respektive program ska uppfylla de målsättningar som beskrivs. I den nationella strategin beskrivs att arbetet med hållbar tillväxt i Sverige inte bara är beroende av näringslivets villkor, utan av attraktiviteten i de livs- och boendemiljöer människor är verksamma i. Tillgång till utbildning, infrastruktur, arbetsmarknader, service, IT, kultur och boende är exempel på vad som avses med förutsättningar för en attraktiv miljö. Hela Sveriges attraktionskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter ska tas till vara så att det bidrar till ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling. Innovationer i bred bemärkelse, kan ge lösningar på behov av varor, tjänster, organisationsmodeller eller tekniska lösningar som är viktiga för att stärka regionernas förnyelseförmåga och näringslivets konkurrenskraft. I detta sammanhang kan nya, eller förstärkta, kopplingar mellan olika branscher, kunskapsområden, eller länder, bidra till innovationer som löser samhällsutmaningar. I strategin betonas att såväl kultur- och fritidsaktiviteter, som kulturarv och kultur- och naturmiljöer är viktiga för en hållbar samhällsutveckling. Kulturen och föreningslivet är viktigt för mångfald, jämställdhet, demokrati och social sammanhållning. Kultur, kulturarv och naturmiljöer har viktiga roller för både individers utveckling och för regioners hållbara tillväxt och utveckling, sysselsättning, attraktivitet och konkurrenskraft. Kulturens roll för att främja och utveckla människors kreativitet är av betydelse för förnyelse och innovationsförmåga oavsett var man bor i landet. Sammantaget är det därför viktigt att ta tillvara detta i det utvecklingsarbete som ska bedrivas. I strategin beskrivs också att de kulturella och kreativa näringarna och besöksnäring är exempel på områden som kan koppla samman branscher, kompetenser och kunskapsområden på nya sätt, ofta med ett adderat estetiskt, socialt och miljömässigt värde. De kulturella och kreativa näringarna beskrivs även bidra till den nationella ekonomin, till innovativ näringslivsutveckling och till Sveriges internationella attraktionskraft. 1 http://www.regeringen.se 9 (30) Strukturfondsrapport 2015 Erfarenheter från programperioden 2007–2013 I de årliga rapporter som Kulturrådet, Filminstitutet, Riksarkivet och Riksantikvarieämbetet har sammanställt under perioden 2007–2013 så ges en mängd exempel på projekt med kulturanknytning som har beviljats finansiering via strukturfondsprogrammen. I samtliga program har det funnits goda möjligheter att finansiera projekt som har haft någon typ av kulturanknytning. Utifrån den projektsammanställning som kulturmyndigheterna har gjort åren 2007–2014 framgår att cirka 1,6 miljarder kronor har fördelats till projekt med någon typ av kulturanknytning, eller kulturinnehåll (se bilaga 1). Anledningen till att år 2014 räknas in är att de medel som beviljats 2014 hör till kvarvarande strukturfondsmedel för perioden 2007–2013. Det bör understrykas att den sammanräkning som är gjord och som rör hela perioden inbegriper projekt som både har starka, såväl som svaga, kopplingar till kultur. De medel som har inrapporterats omfattar den totala finansieringen i projekt, där det ofta förekommer att endast delar av projekten är kulturrelaterade. Det innebär alltså att de nämnda medlen inte oavkortat har gått till kulturverksamheter, eller kulturföretagande. Inom de regionala strukturfondsprogrammen, men även inom de territoriella samarbetsprogrammen, har det under föregående programperiod förekommit ett flertal projekt som inbegriper företagsutveckling inom de kulturella och kreativa näringarna. Natur- och kulturarvsutveckling för att främja turism har också varit en viktig del i projekt. Socialfondsprogrammets medel har använts bland annat för att möta strukturomvandlingar, och olika kompetenshöjande insatser eller kompetensutvecklingsprojekt har riktats direkt till personal inom olika branscher i kultursektorn. Inom Socialfondsprogrammet har det också funnits flera projekt som inbegriper konst och kultur som metod för social inkludering. I Landsbygdsprogrammet har kulturprojekten ofta varit mindre till storlek, men de har ofta haft tydlig kulturinriktning. Till exempel har utveckling av lokalt och regionalt kulturarv förekommit, liksom genomförande av kulturarrangemang och utveckling av turistattraktioner. Det kan rent generellt konstateras att det under åren 2007–2013 varit tydligt att strukturfondsprogrammen inte alltid behöver peka ut att kulturinriktning eller kulturinslag är möjliga, för att det ska finnas möjligheter till finansiering för projekt med kulturanknytning. Kulturinslag och kulturbranscherna kan ingå i övergripande syften som att exempelvis öka innovationer och konkurrenskraft, liksom att utveckla små och medelstora företag och internationell samverkan. 10 (30) Strukturfondsrapport 2015 EU:s struktur- och investeringsfonder 2014–2020 Strukturfonderna är, som beskrevs ovan, viktiga finansieringsverktyg för projekt och verksamheter som bidrar till att den nationella tillväxtpolitiken och den europeiska sammanhållningspolitiken uppfylls. I de struktur- och investeringsfonder som är aktuella för Sverige finns Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) med åtta regionala och ett nationellt strukturfondsprogram, och 13 territoriella strukturfondsprogram. I den Europeiska socialfonden (ESF), ingår Socialfondsprogrammet. I den Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), ingår Landsbygdsprogrammet. Under innevarande period lyfts vikten av fondsamverkan tydligt fram i samtliga program. Det betyder att det finns möjligheter att kunna söka medel till ett projekt från flera program parallellt. I följande avsnitt görs en översiktlig beskrivning av samtliga struktur- och investeringsprogram. Beskrivningen utgår från de operativa programdokumenten och beskriver de geografiska och administrativa områden som programmen omfattar, deras målsättningar och insatsområden. I beskrivningen har särskilt vikt lagts vid att peka på om kultur- eller kulturrelaterade målsättningar och insatsområden förekommer i programskrivningarna. Det görs även en bedömning av om kulturrelaterade projekt och verksamheter skulle kunna kopplas till program där kultur inte uttryckligen omnämns i programdokumenten. I något fall där programdokumentet inte har hunnit godkännas av EU-kommissionen så har det utkast som skickats till kommissionen granskats. De regionala strukturfondsprogrammen 2014–2020 Tillväxtverket är förvaltande myndighet för de regionala strukturfondsprogrammen för programperioden 2014–2020 och det territoriella programmet Interreg ÖresundKattegatt-Skagerak. Under perioden 2014–2020 kommer drygt 8 miljarder kronor att fördelas till de olika svenska regionerna genom de regionala programmen. Det nationella regionalfondsprogrammet Det nationella regionalfondsprogrammet är ett nytt program för perioden 2014–2020. Den europeiska regionala utvecklingsfonden investerar cirka 1,1 miljarder kronor (136,3 miljoner euro) i programmet under programperioden. Programmets syfte är att tillföra ett mervärde till det regionala tillväxtarbetet och genomförandet av sammanhållningspolitiken som inte kan uppnås tillräckligt inom ramen för de åtta regionala strukturfondsprogrammen. Programmet ska identifiera och möjliggöra synergieffekter mellan regional, nationell och europeisk politik. Inom ramen för det nationella regionalfondsprogrammet ska också ett nationellt kompetens- och metodstöd utvecklas, som ska bidra till ett ökat strategiskt lärande. Programmet har tre insatsområden, och här nedan görs en sammanfattning av målsättningarna: • Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation Insatsområdet syftar till att etablera en multidisciplinär forskningsinfrastruktur, som attraherar internationella forskare, företag och myndigheter. Insatsområdet kommer huvudsakligen att inriktas på att stödja uppbyggnaden av European 11 (30) Strukturfondsrapport 2015 Spallation Source (ESS) i Lund. Insatsområdet syftar också till att stimulera gränsöverskridande samverkan, både regionalt, transnationellt och mellan sektorer kring områden som utgör svenska styrkeområden. • Att öka små och medelstora företags konkurrenskraft Insatsområdet syftar till att främja tillkomsten av nya förvaltare inom det så kallade ”venture capital-segmentet” i Sverige, d.v.s. riskkapital i en tidig fas till små och medelstora företag. • Att stödja övergången till koldioxidsnål ekonomi i alla sektorer Energieffektivitet och användning av förnybar energi i företag ska främjas. Insatsområdet kommer bland annat att genomföras i form av en nationell insats, som syftar till att små och medelstora företag ska energieffektivisera sin verksamhet och därmed bli mer konkurrenskraftiga på marknaden. I programdokumentet beskrivs inte kultur, eller kreativa näringar på något uttalat sätt i relation till vad programmet kan komma att stödja. Med hänvisning till att inriktningen i programmet är koncentrerat till ett fåtal konkreta åtgärder bedöms det finnas begränsade möjligheter för finansiering av projekt med kulturanknytning. Övre Norrland Det regionala strukturfondsprogrammet Övre Norrland omfattar Norrbottens och Västerbottens län. Programmet är inriktat mot följande fem tematiska mål: • Att öka små och medelstora företags konkurrenskraft Projekt inom målet ska bidra till att öka antalet nystartade företag och till att de som redan finns kan växa. • Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation Projekt inom målet kan exempelvis bidra till fler innovativa miljöer där universitet, forskningsinstitut, näringsliv, och det omgivande samhället kan mötas • Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur Bidrag för att skapa lösningar för effektiva byten mellan olika transportslag för såväl gods- som persontrafik eller att förbättra kollektivtrafik och energi- och koldioxidsnåla transportslag med tillgång till alternativa bränslen. • Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer Projekt som får stöd kan exempelvis främja ökad produktion och distribution av förnybar energi eller stimulera ökad energieffektivisering och användning av förnybar energi. • Att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik Medel till utbyggnad av bredband och höghastighetsnät i områden där det inte är kommersiellt motiverat för nätverksoperatörer att investera. 12 (30) Strukturfondsrapport 2015 Programmet finansieras av EU:s regionala utvecklingsfond med 1,8 miljarder kronor (212 miljoner euro), exklusive medfinansiering. Ett av sju definierade fokusområden i programmet är ”Upplevelsenäringar och kulturella och kreativa näringar”. Detta i kombination med skrivningar som beskriver att regionens natur, kultur och historia ger goda möjligheter att skapa produkter av hög kvalitet, visar att programmet har uppmärksammat kulturens, kulturarvets och de kreativa näringarnas betydelse för samhällsutvecklingen. Möjligheten att finansiera kulturanknutna projekt, främst inom de första två tematiska målen i programmet, bedöms som god. Mellersta Norrland Programmet omfattar Jämtlands och Västernorrlands län och ska bidra till investeringar i regional tillväxt och sysselsättning i Mellersta Norrland. Programmet har fem tematiska mål, och här nedan görs sammanfattningar av målsättningarna: • Att öka små och medelstora företags konkurrenskraft: Underlätta för blivande företagare genom aktörssamverkan, eller öka företagens möjlighet till kompetensförsörjning. Projekten kan även bidra till företags kapitalförsörjning där marknaden inte fungerar. • Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation: Etablera och förstärka nätverk och företagskluster för att öka forskning och innovation. Det kan också handla om att underlätta kommersialisering av innovativa varor och tjänster. • Att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik: Utbyggnad av bredband och höghastighetsnät i områden där det inte är kommersiellt motiverat för nätverksoperatörer att investera. Även utbyggnaden av e-tjänster kan stödjas. • Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur: Ta fram underlag för att förbättra miljövänliga och kodioxidsnåla transportsystem, exempelvis för kollektivtrafik. • Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer: Projekt inom målet kan till exempel arbeta för att företag ska bli mer energieffektiva och öka sin användning av förnybar energi. Insatser för en ökad hållbar produktion av biomassa kan också få stöd, liksom insatser för att säkra kompetensförsörjning och arbetskraftsutbud inom vindkraft och bioenergi. Den europeiska regionala utvecklingsfonden investerar ca 1,29 miljarder kronor (154 miljoner euro) i Mellersta Norrland. Programdokumentet innehåller flera skrivningar som pekar på möjligheter för projekt med kulturinnehåll eller kulturanknytning att beviljas medel. Bland åtgärderna för att stärka små och medelstora företag nämns både utveckling och främjande av kulturella eller kreativa tjänster, samt av turismtjänster. Här bör finnas goda möjligheter för kulturprojekt att beviljas medel från programmet. Utöver detta nämns särskilt ”aktiviteter som utvecklar samiskt företagande”, vilket ger särskilt goda möjligheter för projekt med anknytning till samisk kultur och kulturarv att få finansiering genom programmet. 13 (30) Strukturfondsrapport 2015 Norra Mellansverige Programmet omfattar Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län. Den europeiska regionala utvecklingsfonden investerar cirka 1,2 miljarder kronor (147 miljoner euro) i programmet under programperioden. Norra Mellansverige har fyra insatsområden: • Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation: I insatsområdets mål ingår bland annat att främja företagsinvesteringar och investeringar i produkt- och tjänsteutveckling. • Att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik: I målsättningarna ingår bland annat att öka utbyggnaden av bredband och att utveckla IKT-produkter och IKT-tjänster. • Att öka små och medelstora företags konkurrenskraft: Här ingår bland annat att främja entreprenörskap, nya företag; företagskuvöser och att stödja företag att kunna växa på regionala, nationella och internationella marknader. • Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer: Här ingår bland annat att främja energieffektivitet och användning av förnybar energi i företag. I programdokumentet nämns turistnäringen och kulturmiljöer som styrkor. Programdokumentet hänvisar till de kulturella och kreativa näringarnas betydelse och pekar på att exempelvis projekt som bidrar till utvecklingen av de kulturella och kreativa näringarna kan stödjas inom insatsområdet Att öka små och medelstora företags konkurrenskraft. I programmet Norra Mellansverige bedöms det därför finnas goda möjligheter till finansiering av kulturrelaterade projekt. Östra Mellansverige Programmet omfattar Uppsala, Västmanlands, Sörmlands, Östergötlands och Örebro län. Programmet ska bidra till investeringar i regional tillväxt och sysselsättning i Östra Mellansverige och är inriktat mot tre tematiska mål tillika insatsområden: • Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation: Målet är att ska skapa förutsättningar för ett förbättrat innovationsklimat och stärka processer som leder till att innovationer kommersialiseras. • Att öka små och medelstora företags konkurrenskraft: Målet är att göra tillväxt i små och medelstora företag möjlig. Det kan handla om tillgång till riskkapital, möjlighet till kompetensförsörjning och livslångt lärande eller att underlätta internationalisering. • Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer: Målet är att bidra till att miljötekniksektorn växer och att konsumtionen blir mindre energiintensiv. Den europeiska regionala utvecklingsfonden investerar cirka 587 miljoner kronor (70 miljoner euro) i Östra Mellansverige under 2014–2020. Ett av målen inom insatsområdet Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation är att skapa 14 (30) Strukturfondsrapport 2015 förnyelse genom branschöverskridande samarbeten. Där nämns bland annat besöksnäring och kreativa och kulturella näringar som tillväxtbranscher vilka programmet har som mål att stärka ytterligare. Möjligheter för finansiering av projekt inom de kulturella och kreativa näringarna och därtill kopplad företagsutveckling bedöms som goda. Stockholm Programmet omfattar Stockholms län och ska bidra till investeringar i regional tillväxt och sysselsättning i Stockholm. Programmet består av ett insatsområde: • Huvudstadens särskilda utmaningar Den övergripande målsättningen är hållbar stadsutveckling och insatser i programmet ska stärka förutsättningarna för tillväxt och utveckling i regionens urbana miljöer. Under detta övergripande insatsområde har programmet tre tematiska mål: • Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation Projekt som kan få stöd kan exempelvis göra infrastruktur för forskning och utveckling tillgänglig eller underlätta samarbete mellan högre utbildning, forskning och företag. Projekt som stöder innovationsupphandling kan också få stöd, liksom de som syftar till att göra offentliga data tillgängliga för utveckling av produkter och tjänster. • Att öka små och medelstora företags konkurrenskraft Hälften av medlen som är avsatta för detta mål är avsedda för riskkapitalinvesteringar i små och medelstora företag. Andra projekt som kan stödjas kan till exempel arbeta med rådgivning och kunskapsöverföring för affärsutveckling eller internationalisering i företag. • Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer Projekt som kan få stöd kan exempelvis röra forskning om energiteknik, göra energianvändningen inom transporter och bostäder effektivare eller underlätta för effektivare transporter. Europeiska regionala utvecklingsfonden har beslutat att investera cirka 310 miljoner kronor (37 miljoner euro) i Stockholmsregionen. I programdokumentet beskrivs hur de urbana miljöer som präglar regionen ger den en särställning i landet. Nöjes- och kulturutbud nämns som en viktig komponent bland flera andra i arbetet med en så kallad ”flerkärnig” och tät region, d.v.s. en region med flera centra, eller centrumliknande stadskärnor. Den stora koncentrationen av människor i området beskrivs som en fördel i skapandet av attraktiva miljöer för bland annat kultur. Givet det stora underlag av kulturutbud och kulturföretagande som finns i Stockholmsregionen borde det finnas möjligheter till innovationer och företagsutveckling med kulturkoppling. Inom ramen för insatsområdet Att öka små och medelstora företags konkurrenskraft, borde det finnas möjlighet till finansiering av företagsutveckling kopplad till kulturella och kreativa näringar. Västsverige Programmet omfattar Västra Götalands och Hallands län och ska bidra till investeringar i regional tillväxt och sysselsättning i Västsverige. De övergripande målen för programmet Västsverige är att stärka små och medelstora företags konkurrenskraft, 15 (30) Strukturfondsrapport 2015 bidra till en mer koldioxidsnål ekonomi och främja en hållbar stadsutveckling. Målgrupp är små och medelstora företag. Programmet består av tre insatsområden: • Samverkan inom forskning och innovation Små och medelstora företag i regionen behöver öka sina investeringar i forskning och innovation och sin förmåga att kommersialisera kunskap. Därför ska projekt inom programmet stimulera samverkan mellan företagen, akademi och forskningsinstitut. • Konkurrenskraftiga små och medelstora företag Främja utveckling av fler nya innovativa företag och stimulera utveckling i befintliga små och medelstora företag och därmed bidra till en ökad konkurrenskraft i näringslivet. • Innovation för en koldioxidsnål ekonomi Underlätta för företag att samverka kring forskning och innovation kring koldioxidsnål energianvändning, eller utveckla test- och demonstrationsmiljöer. Projekt kan även inriktas på att öka företags energieffektivitet. Dessutom avser programmet att främja en hållbar stadsutveckling i Göteborgs stad, och minst fem procent av programmets medel ska användas till detta. Projekt inom området kan finansieras inom alla tre insatsområdena. Europeiska regionala utvecklingsfonden har beslutat att investera cirka 470 miljoner kronor (56 miljoner euro) i Västsverige. Det bedöms finnas möjligheter till finansiering av företagsutveckling inom kulturella och kreativa näringar, inom ramen för insatsområdet Konkurrenskraftiga små och medelstora företag. Projekt med kulturanknytning borde även ha möjlighet att ta del av de medel som är särskilt avsatta för att främja en hållbar stadsutveckling, då ett rikt kulturliv ofta är en viktig byggsten i skapandet av attraktiva boendemiljöer. Småland och Öarna I programområdet ingår Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län och programmet ska bidra till investeringar i regional tillväxt och sysselsättning i Småland och Öarna. Huvuddelen av pengarna inom programmet ska användas till satsningar för att utveckla näringslivet i regionen. Programmet är inriktat mot fyra tematiska mål vars innehåll beskrivs kortfattat här nedanför: • Att öka små och medelstora företags konkurrenskraft Stödja kapaciteten för små och medelstora företag att satsa på tillväxt på regionala, nationella och internationella marknader, och att ägna sig åt innovationsprocesser. • Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation Insatser som förnyar näringslivet i regionen och skapar konkurrenskraft för företag, ökad samverkan mellan högskolor, företag och offentlig sektor. • Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer Insatser för transporter, utveckling och förbättring av användningen av förnybar energi. • Att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik 16 (30) Strukturfondsrapport 2015 Utbyggnad av bredband med hög hastighet i de områden av regionen där det inte är kommersiellt motiverat för nätverksoperatörer att investera. Den europeiska regionala utvecklingsfonden har beslutat att investera cirka 554 miljoner kronor (66 miljoner euro) i Småland och Öarna. Inom ramen för insatsområdet Att öka små och medelstora företags konkurrenskraft bedöms det finnas möjligheter till utveckling av företagande inom kulturella och kreativa näringar. Skåne-Blekinge Programmet Skåne-Blekinge omfattar Skåne och Blekinge län. Den europeiska regionala utvecklingsfonden investerar cirka 512 miljoner kronor (61 miljoner euro) i programmet under hela programperioden. Programmet har fem insatsområden som beskrivs kortfattat här nedan: • Smart tillväxt – små och medelstora företag: Entreprenörskap ska stärkas och uppmuntras. Nya företag som är på väg att skapas ska också kunna få stöd med kapitalförsörjning. • Smart tillväxt – innovation: Skapa ett mer innovativt näringsliv i hela regionen. Idéer ska lättare kunna utvecklas till tjänster och produkter. • Hållbar stads- och samhällsutveckling: Med utgångspunkt i städers särskilda utmaningar ska en innovationsprocess stimuleras. I Malmö stad finns möjligheter att koppla samman insatser kring ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. • Hållbar tillväxt - koldioxidsnål ekonomi: Energieffektivare teknik, växling till förnybar energi i företag, bostäder, och annan infrastruktur. • Inkluderande tillväxt – bredband: Skapa förutsättningar för att söka investeringsmedel för bredbandsutbyggnad. I programmet Skåne-Blekinge nämns kultur främst i förhållande till insatsområdet Smart tillväxt - innovation. Programdokumentet lyfter fram att regionens styrkor inom de kulturella och kreativa sektorerna, regionens kulturella institutioner samt regionens turism- och besöksnäring ger goda förutsättningar att bygga på för att öka regionens innovationsförmåga. I förhållande till insatsområdena Smart tillväxt – små och medelstora företag och Hållbar stads- och samhällsutveckling pekar programdokument på vikten av tvärsektoriellt arbete. Bland annat nämns behovet av förnyelse inom näringslivet och samverkan mellan olika branscher och samhällssektorer för att kunna möta samhällsutmaningar. Dessutom nämns tvärsektoriella och sektorsövergripande insatser för att kunna säkerställa ett nytänkande inom hållbar stadsutveckling. Det borde därmed finnas goda möjligheter till finansiering av projekt med kulturanknytning inom programmet Skåne-Blekinge. De territoriella strukturfondsprogrammen 2014 – 2020 De territoriella samarbetsprogrammen handlar om att utveckla samarbete över nationsgränserna. De finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden och ger 17 (30) Strukturfondsrapport 2015 möjlighet för bland annat organisationer, myndigheter och företag att utveckla samarbete med aktörer i andra EU-länder. De flesta program gäller specifika geografiska områden, medan det i några program kan ske samarbete inom hela EU. I vissa fall kan också länder som inte tillhör EU delta i territoriella samarbetsprojekt. Av de totalt 13 programmen beskrivs endast 11 i denna rapport. Programmen ESPON och INTERACT beskrivs inte närmare eftersom det är program som huvudsakligen inriktar sig på policyutveckling och territoriell samverkan mellan länder och regioner. Transnationellt program: Nordsjöprogrammet Beskrivningen av Nordsjöprogrammet (North Sea Region Programme) utgår från programutkastet, eftersom det vid rapportens färdigställande ännu inte var godkänt. Programområdet omfattar Västra Götalands, Hallands, Skåne, Värmlands och Kronobergs län, delar av Storbritannien, Belgien; Nederländerna och Tyskland, samt hela Norge och Danmark. Budgeten för hela programperioden är totalt cirka 1,4 miljarder kronor (167 miljoner euro), exklusive medfinansiering. Nordsjöprogrammet har fyra insatsområden: • Thinking Growth: Supporting growth in North Sea Region economies: Målsättningar är bland annat att utveckla nya eller förbättrade partnerskap mellan företag, utbildningsinstitutioner, offentlig service och slutanvändare med syfte att utveckla produkter och tjänster. Stärka kapaciteten för regionalt innovationsstöd och strategier kring smart specialisering. • Eco-Innovation: Stimulating the green economy: Här beskrivs bl.a. att produkter och tjänster som minskar regionens negativa påverkan på miljön ska utvecklas. • Sustainable North Sea Region: Protecting against climate change and preserving the environment: Insatser mot klimatförändring och metodutveckling för att skydda Nordsjöregionens ekosystem. • Green transport and mobility: Här ingår bland annat innovativa och förbättrade lösningar kring transport- och logistiklösningar. Inom insatsområdet Thinking growth nämns kreativa näringar och design som tillväxtområden vilka kan gynnas av de åtgärder för klusterbildning och långsiktiga samarbeten som programmet vill stödja. I programdokumentet betonas vikten av att projekten inom Nordsjöprogrammet har ett inkluderande förhållningssätt och involverar olika sektorer, som exempelvis de kreativa näringarna. Möjligheterna för finansiering till projekt med kulturanknytning, liksom företagsutveckling inom de kulturella och kreativa näringarna, bedöms därmed goda inom programmet. Transnationellt program: Norra Periferiprogrammet Norra Periferiprogrammet (Northern Periphery and Arctic Programme) omfattar Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, delar av Finland, Irland, Norge och Skottland samt hela Färöarna, Grönland och Island. Inom Norra Periferiprogrammet investeras cirka 421 miljoner kronor ur Regionalfonden (50,2 miljoner euro), exklusive medfinansiering. Programmet har fyra insatsområden: 18 (30) Strukturfondsrapport 2015 • Using Innovation to Maintain and Develop Robust and Competitive Communities Att öka innovation och överföring av ny teknologi till små- och medelstora företag (SMF) i glest befolkade områden samt att öka innovation inom offentlig service i glesbygdsområden. • Promoting Entrepreneurship to Realise the Potential of the Programme Area’s Competitive Advantage Förbättra främjande för nyföretagande och SMF i glesa områden. • Fostering Energy-Secure Communities through Promotion of Renewable Energy and Energy Efficiency Öka bostäders och offentlig infrastrukturs energieffektivitet och användning av förnybar energi i de glest befolkade områdena. • Protecting, Promoting and Developing Cultural and Natural Heritage Öka möjligheterna för glesbygdssamhällen inom hållbar miljöledning. Inom insatsområdet Protecting, Promoting and Developing Cultural and Natural Heritage lyfter dokumentet fram programområdets rika kulturarv och nämner möjligheten till finansiering av projekt som bidrar till att utveckla och bevara kulturarvet. I förhållande till insatsområdet Innovation hänvisar programdokumentet till de kreativa industrierna som ett av de viktigaste områden för att öka innovation inom små- och medelstora företag i programområdet. Inom insatsområdets delmål Increased innovation and transfer of new technology to SMEs in remote sparsely populated areas kommer programmet bland annat att kunna stödja åtgärder som utvecklar modeller och lösningar som kopplar den kreativa sektorn till små- och medelstora företag för att öka innovation. Projekt med kulturanknytning har även möjlighet att beviljas medel inom insatsområdet Promoting entrepreneurship. Inom delmålet Greater market reach beyond local markets for SMEs in remote and sparsely populated areas beskrivs att de åtgärder som kommer att finansieras inom målet bland annat kommer att grunda sig på programområdets rika kulturarv. Med hänvisning till den tydliga kopplingen till kultur, särskilt i förhållande till kulturarv, bedöms det finnas goda möjligheter för finansiering av projekt med kulturanknytning inom Norra Periferiprogrammet. Transnationellt program: Östersjöprogrammet Östersjöprogrammet omfattar elva länder. Åtta länder inom EU: Sverige, Danmark, Finland, Lettland, Estland, Litauen, Polen och delar av norra Tyskland. Utanför EUområdet medverkar Norge och Nordvästra Ryssland och Vitryssland. De fyra prioriterade insatsområdena inom programmet är: • Capacity for innovation: Att stärka Östersjöregionens innovationsförmåga och kommersialiseringspotential. 19 (30) Strukturfondsrapport 2015 • Efficient management of natural resources Skydda miljön och hantera regionens natur- och energiresurser på ett hållbart sätt. • Sustainable transport Tillgängliggöra områden i regionen, säkrare transporter till havs mm. • EU-strategy support Att stärka implementeringen av EU-strategin för Östersjöområdet (EUSBSR) och säkerställa samarbetet mellan Östersjöområdets länder. Inom Östersjöprogrammet investeras det drygt 2,2 miljarder kronor från Regionala utvecklingsfonden (263,8 miljoner euro), exklusive medfinansiering. I programdokumentet finns det en tydlig koppling mellan kultur och det regionala tillväxtarbetet. Kultur, de kreativa och kulturella näringarna och turism nämns som angelägna ”icke-teknologiska” innovationsområden inom insatsområdet Capacity for innovation. Inom Smart specialisering nämns transnationella regionala nätverk inom kreativa och kulturella näringar som ett exempel på vad programmet kan stödja. Möjligheterna för finansiering av kulturrelaterade projekt bedöms vara goda inom detta program. Interregionalt program: Interreg Europe Interreg Europe är ett interregionalt samarbetsprogram som omfattar alla EU-länder, Norge och Schweiz. En övergripande målsättning för programmet är: “To improve the implementation of policies and programmes for regional development, principally of programmes under the investment for Growth and Jobs goal and, where relevant, of programmes under the ECT goal, by promoting exchange of experience and policylearning among actors of regional relevance”. Programmet ska alltså vara ett verktyg för att förändra och förbättra policys och program för regional utveckling i europeiska regioner. Programbudgeten för hela perioden är drygt 3 miljarder kronor (359 miljoner euro), exklusive medfinansiering. De fyra tematiska områdena inom Interreg Europe beskrivs kortfattat här nedanför: • Strengthening research, technological development and innovation: Inom området kan partners bl.a. arbeta med att stärka infrastrukturer för forskning och innovationer (förbättra finansiella instrument för innovationsstöd). • Enhancing the competitiveness of small and medium-sized enterprises: Inom området kan regioner förbättra sina policys för hur de, i alla utvecklingsstadier, kan stödja små och medelstora företag att nå tillväxt och att ägna sig åt innovation (skapa och främja entreprenörskap). • Supporting the shift towards a low-carbon economy: Insatserna ska möjliggöra övergång till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp i alla sektorer, och kan t.ex. handla om att utarbeta strategier för detta. • Protecting the environment and promoting resource efficiency: Inom detta område finns två samarbetsområden: Att bevara och utveckla natur- 20 (30) Strukturfondsrapport 2015 och kulturarv, liksom att stödja utvecklingen mot resurseffektiv ekonomi, grön tillväxt och eko-innovationer Inom det fjärde tematiska området uttrycks att policyutveckling och implementering ska ske mellan myndigheter, organisationer och andra aktörer som arbetar med att bevara och utveckla natur- och kulturarv. Det bedöms därmed finnas goda möjligheter för finansiering av större samverkansprojekt med kulturanknytning, särskilt i förhållande till kulturarv och turism inom Interreg Europe. Interregionalt program: URBACT III URBACT III är ett interregionalt samarbetsprogram som omfattar hela EU, Norge och Schweiz. Programmets syfte är nätverksbyggande och kunskapsspridning om hållbar stadsutveckling mellan Europas städer. Inom URBACT III investeras det totalt 807 miljoner kronor under programperioden (96,3 miljoner euro), exklusive medfinansiering. I URBACT III finns det ett insatsområde, Promoting Integrated Sustainable Urban Development. Inom insatsområdet finns fyra delmål: • • • • Capacity for policy delivery Policy design Policy implementation Building and sharing knowledge Utbytet mellan städer i programmet URBACT III ska fokuseras till områdena innovation, koldioxidsnål ekonomi, skydd av miljö, sysselsättning och social delaktighet. Inom social delaktighet inräknas kultur och kulturarv. Programmet betonar kulturens och kulturarvens betydelse för medborgarnas välbefinnande och vikten av ett helhetsperspektiv för att göra städer till attraktiva miljöer. Det bör därmed finnas möjlighet till finansiering av samarbetsprojekt med kulturanknytning om de i övrigt följer URBACT-programmets målsättningar. Interreg V A Sverige-Norge Sverige-Norge programmet är uppdelat i tre delområden: Nordens gröna bälte, som omfattar Jämtlands- och Västernorrlands län i Sverige. Det andra området är Inre Skandinavien, bestående av Dalarnas- och Värmlands län på svenska sidan. Det sista delområdet är Gränslöst samarbete, vilket i Sverige omfattar Västra Götalands län. I Norge ingår närmast intilliggande fylkena. Programmet omfattar 396 miljoner kronor (47,2 miljoner euro) exklusive medfinansiering. Programmets övergripande syfte och mål är att genom ett gränsöverskridande samarbete skapa de bästa förutsättningarna för en ekonomiskt stark region med en attraktiv livsmiljö. Gränsöverskridande samarbete ska hantera gemensamma utmaningar i gränsregionen, bland annat genom att undanröja gränshinder och bidra till att koppla samman regioner över gränsen. Insatsområdena i programmet är: • Innovativa miljöer 21 (30) Strukturfondsrapport 2015 Att öka organisationers och företags FoU och innovationsförmåga. • Små och medelstora företag Ökad konkurrenskraft hos företag, öka etableringar i området. • Natur och kulturarv Att gränsregionens natur- och kulturarv nyttjas med bibehållen bevarandestatus. • Hållbara transporter Ökat resande med gränsöverskridande kollektivtrafik. Öka den gränsöverskridande rörligheten med inriktning på koldioxidsnåla transportsystem. • Sysselsättning Ökad gränsöverskridande rörlighet på arbetsmarknaden. Det tredje insatsområdet pekar tydligt ut att kulturarvet är en resurs för utveckling inom programområdet, och insatser kan exempelvis göras för tillgängliggörande och destinationsutveckling. Natur- och kulturarven ska bevaras och tillgängliggöras och kan bidra till utveckling för näringslivet och stärka gränsregionens attraktivitet. I övrigt är de kulturella och kreativa näringarna identifierade inom de första insatsområdena, och en bred variation av kulturanknutna projekt borde kunna få stöd inom ramen för insatsernas prioriteringar. Möjligheter att få finansiering för kulturanknutna projekt inom programmet bedöms därmed som goda. South Baltic Cross-Border Co-operation Programme Södra Östersjöprogrammet omfattar i Sverige Kronoberg-, Kalmar-, Blekinge och Skåne län. I partnerländerna omfattas kustregioner från Själland i väster via Tyskland och Polen till Lettland i öster. Målsättningen för programmet är att förverkliga potentialen för blå och grön tillväxt genom samarbete mellan lokala och regionala aktörer med fokus på småskaliga investeringar med tonvikt på test och överföring av innovativa lösningar. Programmet har fem insatsområden: • Strengthening international activeness and innovation capacity of the South Baltic blue & green economy Insatser för att förbättra de små och medelstora företagens konkurrenskraft, med fokus på innovation och internationalisering. • Exploiting the environmental and cultural potential of the South Baltic area for blue and green growth. Bevara, skydda, tillgängliggöra och utveckla natur- och kulturarv, samt främja innovation för miljöskydd. • Improving cross-border connectivity for functional blue and green transport area. Stimulera hållbara transporter och få bort flaskhalsar. 22 (30) Strukturfondsrapport 2015 • Boosting human resource capacities for the area’s blue and green economy Stimulera hållbar arbetsmarknad och arbetskraftens rörlighet. • Increasing cooperation capacity of local actors in the South Baltic area for blue and green growth. Förbättra den institutionella kapaciteten för offentliga myndigheter och liknande för en effektiv offentlig förvaltning. Programmet omfattar cirka 78 miljoner euro, exklusive medfinansiering. Förutom de uppenbara möjligheterna att arbeta med kulturarv och kulturmiljö finns möjligheter inom programmet för kulturella och kreativa näringar inom småföretagsutveckling. Dessutom finns inom prioritet fyra troligen goda möjligheter för kulturellt utbyte och liknande aktiviteter. Interreg Central Baltic Programmet berör i Sverige Stockholms-, Uppsala-, Södermanlands-, Östergötlands-, Gotlands- och Gävleborgs län som kärnområde, samt Örebro- och Västmanlands län. Dessutom ingår Åland och delar av sydöstra Finland och större delen av Estland. Programmet är uppdelat i tre delprogram. I delprogrammet ”Central Baltic” ingår hela området, I delprogrammet ”Södra Finland-Estland” berörs inte svenska regioner, och i delprogrammet ”Skärgårdar och öar” ingår kuststräckor och öar i samtliga tre länder. Programmet har fyra insatsområden, vars målsättningar beskrivs kortfattat här nedan: • Competitive economy of the Central Baltic Region: Främja kunskapsintensiva företag, unga entreprenörer och stödja möjligheter till export på nya marknader. • Sustainable use of common resources: Bevara, skydda främja och utveckla natur- och kulturarv och skapa besöksattraktioner. Åtgärder för att förbättra stadsmiljön m.m. Främja innovativ teknik för att förbättra miljöskydd och resurseffektivitet i avfalls och vattensektorn m.m. • Well-connected region: Utveckla och förbättra miljövänliga kommunikationer och infrastruktur m.m. • Skilled and socially inclusive region: Utveckla social inkludering och utbildning. Programmet omfattar 965 miljoner kronor (115 miljoner euro) exklusive medfinansiering. Inom insats två finns goda möjligheter för kulturanknutna projekt, kanske framförallt kopplat till kulturarv och turism, men även för immateriell kultur och ”marknadsföring” i form av events och liknande. Interreg V A Nord Nordprogrammet är uppdelat i två geografiska delområden, delområde Nord och delområde Sápmi. Delområde Nord omfattar Norrbottens län och Norsjö, Malå, Skellefteå och Sorsele kommuner i Västerbottens län i Sverige. Delområde Sápmi 23 (30) Strukturfondsrapport 2015 omfattar Norrbottens län, Västerbottens län, Jämtlands län, Västernorrlands län samt del av Dalarnas län i Sverige. Övriga områden som omfattas ligger i Norge och Finland. Programmets övergripande mål är att förstärka programområdets konkurrenskraft och attraktivitet. Insatsområdena och deras mål beskrivs kortfattat nedan: • Forskning och innovation Prioritering av forskning och innovation, utveckla innovativa miljöer och mötesplatser i regionen. • Entreprenörskap Öka andelen små- och medelstora företag med gränsöverskridande affärsmodeller. Öka exporten bland regionens små- och medelstora företag. • Kultur och miljö Bevara, skydda och stärka regionens kultur och kulturarv. Stärka användningen av det samiska språket inom den samiska befolkningen. Förbättra bevarandestatus över naturmiljöer. Öka den offentliga sektorns kunskap och kompetens om grön tillväxt och resurseffektivitet i regionen. • Gemensam arbetsmarknad Den gränsöverskridande rörligheten på arbetsmarknaden ska öka. Stärka kompetens och kunskapsutveckling inom samiska näringar. Programmet omfattar cirka 352 miljoner kronor (42 miljoner euro) exklusive medfinansiering. Inom insatsområde 1, 2 och 4 är samiska näringar och kulturella och kreativa näringar prioriterade. Inom insatsområde 3 finns möjligheter till utveckling av turism och andra produkter baserade på kulturarv, här finns också möjligheter att förbättra bevarandestatus. Möjligheterna för finansiering till kulturanknutna projekt inom programmet bedöms som goda. Interreg V A Botnia Atlantica Programmet omfattar sex regioner/län och en kommun i tre länder. I Sverige ingår Västerbottens- och Västernorrlands län samt Nordanstigs kommun i Gävleborgs län. Det övergripande målet är att genom samverkan över landsgränser ska programmet på ett hållbart sätt bidra till en ökad innovationskapacitet, ett stärkt näringsliv, utvecklade natur- och kulturarv samt goda öst-västliga kommunikationer. Programmet är indelat i fyra insatsområden: • Innovation Utvecklade långsiktigt hållbara kompetenscentra • Näringsliv Ökad kapacitet för gränsöverskridande affärssamarbeten • Miljö Ett ökat hållbart nyttjande av natur och kulturarv • Transport 24 (30) Strukturfondsrapport 2015 Ökat antal strategier kring hållbara öst-västliga transportlänkar Programmet omfattar cirka 305 miljoner kronor (36,3 miljoner euro) exklusive medfinansiering. Inom programmet bedöms det finnas goda möjligheter till finansiering av kulturanknutna projekt. Bland annat genom att arbeta med kulturarvet, både för att främja bevarande och för att stimulera att fler tar del av kulturarvet, liksom att främja affärsutveckling inom kulturarvsområdet. Inom insatsområde 1 och 2 är dessutom kulturens och de kulturella och kreativa näringarnas betydelse belyst. Interreg V-A Öresund Kattegat Skagerrak Programmet består av tre delområden: Kattegat-Skagerrak som i Sverige omfattar Halland och Västra Götaland. Delområdet Öresund består av regionerna Skåne i Sverige, och slutligen delområdet Öresund-Kattegat-Skagerrak där samtliga områden i Sverige Norge och Danmark ingår. Det finns fyra insatsområden i programmet och målsättningarna beskrivs här kortfattat: • Innovation Att öka antalet forskare som är verksamma gränsregionalt/internationellt, samverkar med näringslivet och arbetar inom Öresund-Kattegat-Skagerrakområdets styrkeområden. Att öka tillämpad forskning och innovationsinriktad aktivitet inom Öresund-Kattegat-Skagerrak-området. • Grön ekonomi Att öka antalet samarbeten för utveckling av ny teknik, nya styrinstrument och metoder för att främja ökad produktion av förnybar energi. Att öka andelen användning av förnybar energi (i förhållande till total energianvändning). Minskad energiförbrukning i offentlig verksamhet. • Transporter Att öka antalet samarbeten för utveckling av ny teknik, nya styrinstrument och metoder för att främja ökad produktion av förnybar energi. Att öka andelen användning av förnybar energi (i förhållande till total energianvändning). Minskad energiförbrukning i offentlig verksamhet. • Sysselsättning Att främja ökad antalet i egenföretag, mikroföretag och nystartade företag. Att öka antalet gränsarbetspendlare. Programmet har cirka 1.1 miljard kronor (135,7 miljoner euro) till förfogande, exklusive medfinansiering. Möjligheten för projekt med kulturanknytning bedöms vara små i detta program. De främjandeinsatser gentemot små- och nya företag som finns under insatsområde fyra är visserligen branschneutrala, vilket borde kunna innebära att företag inom de kulturella och kreativa näringarna kan få stöd på samma villkor som företag inom andra branscher. 25 (30) Strukturfondsrapport 2015 Socialfondsprogrammet 2014–2020 Socialfonden ska användas till att förstärka och utveckla den nationella arbetsmarknadspolitiken. Huvudsyftet är att stärka individers ställning på arbetsmarknaden, öka övergångarna till arbete eller förstärka kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad. Under 2014–2020 omfattar Socialfonden cirka 12 miljarder kronor, varav hälften utgör nationell medfinansiering, och sysselsättningsinitiativet för unga omfattar drygt en miljard kronor, varav en tredjedel utgör nationell medfinansiering. Projekten väntas bli färre men större än under förra programperioden. Programmet har en nationell nivå och åtta geografiska regioner som är gemensamma med den europeiska regionala utvecklingsfonden. Socialfonden är uppdelad i fyra programområden: 1. 2. 3. 4. Kompetensförsörjning Öka övergångarna till arbete Sysselsättningsinitiativet för unga Tekniskt stöd Programdokumenten hänvisar till fondsamverkan med bland annat EU:s kultur- och medieprogram Kreativa Europa, som bland annat ska stärka de kulturella och kreativa sektorernas konkurrenskraft, smart tillväxt och hållbar tillväxt för alla. Det är angeläget att nyttja kulturens betydelse och potential i det regionala tillväxtarbetet. Metoder och arbetssätt som utvecklats inom Kreativa Europa skulle kunna tillämpas i större skala inom ramen för Socialfonden. Socialfondsprogrammets inriktning, prioriteringar och mål innebär att insatser inom ramen även kan komma att bidra indirekt till målet Öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag. Programområde 1 – Kompetensförsörjning Programområdet omfattar den nationella nivån och de åtta geografiska regionerna. Investeringsprioriteringarna syftar till: • att stärka kompetensen hos i huvudsak sysselsatta kvinnor och män, men även hos personer som står långt från arbetsmarknaden, i enlighet med arbetsmarknadens och den enskilda arbetsplatsens behov, och • ökad samverkan och förstärkt koppling mellan utbildning, arbetsliv och arbetsplatsförlagt lärande. De särskilda målen för programområdet är att: • stärka lika tillgång till livslångt lärande för alla åldersgrupper i formella, ickeformella och informella sammanhang, höja arbetskraftens kunskaper, färdigheter och kompetens och främja flexibla utbildningsvägar inklusive genom yrkesvägledning och validering av förvärvad kompetens, och • förbättra utbildningens relevans för arbetsmarknaden, underlätta övergången från utbildning till arbete, förstärka yrkesutbildningssystemen och deras kvalitet, inbegripet genom mekanismer för att förutse kompetensbehoven, anpassning av kursplaner och inrättande och utveckling av arbetsbaserade system för lärande, inbegripet system med både teori och praktik och lärlingssystem. 26 (30) Strukturfondsrapport 2015 Programområde 1. Kompetensförsörjning omfattar ca 3,5 miljarder kronor (413,7 miljoner euro). Den nationella medfinansieringen inom programområdet omfattar dels offentliga medel som särskilt anvisas på anslag till Svenska ESF-rådets disposition, dels privat medfinansiering respektive sådan medfinansiering som offentliga projektanordnare svarar för. Programområde 2 – Ökade övergångar till arbete Programområdet omfattar den nationella nivån och de åtta geografiska regionerna. Investeringsprioriteringarna syftar till: • att kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden ska komma i arbete, utbildning eller närmare arbetsmarknaden, • att underlätta etableringen i arbetslivet och öka deltagandet i utbildning för unga (15-24 år) kvinnor och män, och • att kvinnor och män som står särskilt långt från arbetsmarknaden ska komma i arbete, utbildning eller närmare arbetsmarknaden. De särskilda målen för programområdet är att: • ge tillgång till anställning för arbetssökande och icke-förvärvsarbetande, inbegripet långtidsarbetslösa och personer långt från arbetsmarknaden, även genom lokala sysselsättningsinitiativ och stöd till arbetskraftens rörlighet, • ge varaktig integration på arbetsmarknaden för ungdomar särskilt de som inte arbetar eller studerar, inklusive ungdomar som löper risk för social utestängning och ungdomar från marginaliserade grupper, vilket inbegriper genomförandet av ungdomsgarantin, och • främja aktiv delaktighet, inklusive lika möjligheter och aktivt deltagande samt förbättra anställningsbarheten. Programområde 2. Ökade övergångar till arbete omfattar ca åtta miljarder kronor (965,2 miljoner euro). Inom programområdet sker medfinansiering till viss del med medel som särskilt anvisas på anslag till Svenska ESF-rådets disposition. Dessa medel ska i första hand användas för medfinansiering av projekt som riktar sig till de personer som står längst från arbetsmarknaden, och som saknar eller har en mycket låg ersättning från trygghetssystemen. Programområde 3 – Sysselsättningsinitiativet för unga Satsningar inom programområde 3, såväl nationella som regionala, kan bara omfatta Sydsverige (Skåne och Blekinge län), Norra Mellansverige (Gävleborg, Dalarnas och Värmlands län) och Mellersta Norrland (Jämtlands och Västernorrlands län). Investeringsprioriteringen syftar till att: • öka sysselsättningen och deltagandet i utbildning hos unga (15-24 år) arbetslösa kvinnor och män och andra unga som varken arbetar eller studerar. Det särskilda målet för programområdet är: • varaktig integration på arbetsmarknaden för ungdomar, särskilt de som inte arbetar eller studerar, inklusive ungdomar som löper risk för social utestängning 27 (30) Strukturfondsrapport 2015 och ungdomar från marginaliserade grupper, vilket inbegriper genomförandet av ungdomsgarantin. Programområde 3. Sysselsättningsinitiativet för unga omfattar cirka en miljard kronor (132,5 miljoner euro). Inom programområdet kommer medfinansieringen av offentliga medel till största delen från stöd till projektdeltagarnas försörjning enligt regelverk inom arbetsmarknadspolitikens och socialförsäkringspolitikens områden. Den nationella medfinansieringen kommer i första hand från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunerna, men till viss del även från andra offentliga huvudmän. Även privat medfinansiering kan förekomma och kan då ersätta den offentliga medfinansieringen. Programområde 4 Tekniskt stöd Programområdet omfattar den nationella nivån och de åtta geografiska regionerna. De övergripande målsättningarna är ökad effektivitet och kvalitet i projektutlysning, handläggning, uppföljning och kontroll av Socialfondsprogrammet. Tekniskt stöd får användas för att uppnå målet om ökad effektivitet och kvalitet i handläggning m.m. av det nationella socialfondsprogrammet. Det kan här handla om bl.a. kostnader för förberedelser, förvaltning, övervakning, utvärdering, information och kontroll. Programområde 4. Tekniskt stöd omfattar drygt en halv miljon kronor (64,8 miljoner euro) Den nationella medfinansieringen inom programområdet sker främst med medel från förvaltningsanslag på statsbudgeten. Sammantaget bör det under perioden 2014–2020, precis som under förra programperioden, finnas goda möjligheter till finansiering av projekt med kulturanknytning inom Socialfonden. Inom kompetensförsörjning kan det t.ex. finnas utrymme för utbildning och utveckling av personal på kulturområdet. Inom social integration kan det finnas utrymme för projekt med kultur eller kulturarv som metod. Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet för perioden 2014 till 2020 godkändes av Europeiska kommissionen den 26 maj 2015. Detta innebär att programmet ännu inte startat. Programmet omfattar landsbygden i hela Sverige, och regionala strategier för genomförandet är under utarbetande. I kommande rapporter, när programmet är fastställt, kommer relevanta delar av programmet att presenteras närmare. I föregående programperioder har det lokalt ledda utvecklingsarbetet enligt den så kallade LEADER-metoden varit en stor källa till medel för projekt med kulturanknytning. Landsbygdsprogrammets övergripande målsättningar är ”lönsamma och livskraftiga företag aktiva bönder som ger oss öppna marker med betande djur attraktiv landsbygd”. Inom programmet ryms en mängd olika åtgärder och stödformer. Landsbygdsprogrammet ska bland annat främja tillgången till kultur och fritid på landsbygden. Programmen för lokalt ledd utveckling ska bland annat främja lokala initiativ och samarbeten avseende bland annat servicelösningar, besöksnäringen och kultur och fritid. Landsbygdsprogrammet förfogar under åren 2014–2020 totalt 36 miljarder kronor. Av dessa är 59 procent nationella medel, och 41 procent utgörs av medel från EU. Det bedöms finnas goda möjligheter för kulturprojekt att finna finansiering inom 28 (30) Strukturfondsrapport 2015 landsbygdsprogrammet. Kulturen och kulturarvets betydelse för företagande och attraktivitet på landsbygden lyfts genomgående. Särskilda insatser för kulturbyggnader och samlingslokaler för kultur m.m. lyfts i programmet. I kommande lokala utvecklingsprogram kommer det även att finnas utrymme för arrangemang av festivaler och andra kulturevenemang. Kultursektorn och strukturfonderna Kultursektorns betydelse för en hållbar regional utvecklingspolitik har under senare år fått allt större genomslag och uppmärksamhet. EU:s strukturfonder har spelat, och spelar fortsatt en stor roll för finansieringen av projekt med någon typ av kulturanknytning. Inom EU-samarbetet lyfts de kulturella och kreativa sektorerna fram som väsentliga för att implementera EU 2020-strategin. Kulturens roll i den svenska utvecklingspolitiken framgår bland annat av den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft, där det betonas att kulturen är viktig för en hållbar samhällsutveckling. Kulturen bidrar till mångfald, jämställdhet, demokrati och social sammanhållning, men också till regioners hållbara tillväxt och utveckling, sysselsättning, attraktivitet och konkurrenskraft. Det kan här nämnas att kulturella och kreativa näringarna år 2010 bidrog med 3,3 procent av Sveriges totala BNP.2 I många svenska regioners regionala utvecklingsstrategier lyfts kultur, kulturarv, eller kulturella näringar fram som en väsentlig del av det regionala utvecklingsarbetet, och vissa regioner har också inarbetat tydliga satsningar på sådana områden i de europeiska struktur- och investeringsprogram som deras regioner berörs av under perioden 2014– 2020. Sammanfattande analys av möjligheter till finansiering av kulturrelaterade projekt under programperioden 2014–2020 I de årliga rapporter som Kulturrådet, Svenska Filminstitutet, Riksarkivet och Riksantikvarieämbetet har sammanställt under programperioden 2007–2013, ges en mängd exempel på projekt med kulturanknytning som har beviljats finansiering via strukturfondsprogrammen. I samtliga program har det funnits goda möjligheter att finansiera projekt med någon typ av kulturanknytning. Utifrån rapporteringen åren 2007–2014 så framgår att totalt cirka 1,6 miljarder kronor har fördelats till projekt som har haft någon typ av kulturanknytning. (se bilaga 1). Det bör dock understrykas att det rör sig om projekt som har såväl starka som svaga kopplingar till kultur och ofta förekommer att endast mindre delar av projekten är kulturrelaterade. De medel som har inrapporterats omfattar den totala finansieringen i projekt, där det ofta förekommer att endast delar av projekten är kulturrelaterade. Det innebär alltså att de nämnda medlen inte oavkortat har gått till kulturverksamheter, eller kulturföretagande. 2 Kulturella och kreativa näringarna 2012: Statistik och jämförelser, Volante, s.6. 29 (30) Strukturfondsrapport 2015 Som framgår av denna rapport så kommer struktur- och investeringsfonderna under innevarande programperiod, åren 2014–2020, även fortsatt att kunna vara viktiga finansieringsverktyg för en mängd utvecklingsprojekt, om än i varierande grad inom de olika programmen. Strukturfondsprogrammen behöver inte alltid peka ut att kulturinriktning eller kulturinslag är möjliga, för att det ska finnas möjligheter till finansiering för projekt med kulturanknytning. Konst, kultur och de kreativa sektorerna i sin helhet, har en viktig plats att fylla i ett hållbart regionalt utvecklings- och tillväxtarbete. Det kan ske genom att dessa sektorer är huvudsakliga målområden för utveckling, eller de kan ingå som viktiga delar av projekt med andra och mer övergripande målsättningar, som till exempel att öka innovationskraft, att utveckla små och medelstora företag, internationell konkurrenskraft, eller samverkan. 30 (30) Bilaga 1. Översikt av beviljade medel till projekt med kulturanknytning inom EU:s strukturfonder 2007-2014 PROGRAM Regionala strukturfondsprogram Övre Norrland Mellersta Norrland Norra Mellansverige Stockholm Östra Mellansverige Västsverige Småland och öarna Skåne och Blekinge 2007 (t.o.m. jan. 2008) 2008 (feb.-dec.) Antal EU-stöd mkr projekt EU-stöd mkr 2009 Antal projekt 2010 EU-stöd mkr Antal projekt 2011 Antal projekt EU-stöd mkr EU-stöd mkr Antal projekt 2012 2013 2014 (medel från 2007-13) Antal EU-stöd mkr projekt EU-stöd mkr Antal projekt EU-stöd mkr Antal projekt 62,7 0 51,9 1 0 0 5,8 4 0 10 0 5 1 0 0 3 1 0 169,9 46,6 26,7 39,7 4,9 13,6 15,7 2,3 20,4 48 9 13 7 2 2 4 3 8 132,6 30,1 29,1 12,9 25,3 4,2 0 3,8 27,2 26 5 5 4 2 4 0 2 4 78,1 30 16,2 6,5 0 3,3 6,6 0 15,5 19 5 4 2 0 2 3 0 3 117,9 7,2 23,4 12,7 5,4 1,3 50,5 5,2 12,3 19 1 4 3 1 1 2 3 4 34,0 0 0 7,4 0 6,5 13,8 6,3 0 7 0 0 1 0 1 4 1 0 20,5 8,7 6,9 0 0 4,2 0 0 0,8 11 3 3 0 0 2 0 0 3 2,4 0 2,1 0 0,1 0,3 0 0 0 10 0 8 0 1 1 0 0 0 0 0 154,4 41 140,9 24 163,7 25 84,6 24 142,9 24 6,1 8 0,3 1 Gränsöverskridande program Öresund-Kattegatt-Skagerack Sverige-Norge Botnia-Atlantica Nord Central Baltic South Baltic 0 0 112,1 8,4 32 14 26 0 31,7 31 1 11 5 11 0 3 64 35,6 16,2 4,2 8 0 0 18 8 1 2 7 0 0 87,7 18,9 5,2 6 6 42,6 9 20 5 3 3 3 5 1 52,6 5,2 13,1 5,8 11,4 12,8 4,4 21 1 8 3 5 3 1 69,9 32,2 9,3 4,1 10,4 6,2 7,7 19 4 6 1 5 1 2 2,7 0 0,3 0 2,5 0 0 6 0 1 0 5 0 0 0,3 0 0 0 0,3 0 0 1 0 0 0 1 0 0 Transnationella samarbetsprogram Östersjöprogrammet Norra periferiprogrammet Nordsjöprogrammet 0 0 42,3 0 9,6 32,7 5 3 2 56,3 37,4 0,2 18,6 4 2 1 1 76 62,8 13,2 0 5 3 2 0 14,3 0 14,3 0 2 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 3,4 0 0,2 3,1 0 0 0 0 0 0 0 0 Interregionala program 0 0 5 20,6 2 0 0 17,6 1 73,0 5 0 2 0 1 1 0 0 0 0 38,7 uppgift saknas 3 2 16,5 4,1 1 1 0 0 0 0 17,6 0 1 0 73,0 0 5 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 202,5 43 176,9 31 26,6 0 2,7 11 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Territoriell samverkan totalt (nedanstående tre program) 0 Interreg. IV C Urbact II TOTAL: Regionala strukturfondsprogram och Territoriell samverkan Europeiska socialfonden (ESF) Övre Norrland Mellersta Norrland Norra Mellansverige Stockholm Östra Mellansverige Västsverige Småland och öarna Sydsverige ESF-nationellt projekt Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammets projektverksamhet Leader TOTAL: samtliga program 62,7 324,3 273,5 241,8 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 27,2 1,5 3,6 1,9 0,2 1 6 1 12 41 8 5 5 1 2 10 2 8 23,3 0 0 9,7 4,4 0,1 8,7 0 0 0,4 10 0 0 2 1 1 5 0 0 1 24,3 0 0 0 0,7 6,1 8,3 1,2 8 8 0 0 0 3 2 1 1 1 39,2 0 1,9 0 13,7 8,7 3,8 4,0 7,3 14 0 3 0 2 3 2 2 2 76,5 5,5 2,0 5,1 22,2 12,8 20,0 0 8,9 13 2 1 1 2 3 2 0 2 4,1 0,9 8 1 0,9 2 0,9 0,3 1,0 2 1 2 2,7 10 27,9 87 67,5 2,7 10 27,9 87 33,8 33,7 231 89 276 76,2 215 82,8 218 73,1 224 0,2 1 108 123 34,7 54,4 71 205 25,3 50,9 60 155 11,8 71,0 42 176 13,7 59,4 34 190 0,2 0 1 0 65,4 379,4 364,3 355,1 317,9 336,2 103,8 2,9 65 400 000 379 400 000 364 300 000 355 100 000 317 900 000 33620000 103845739 2866580 Sida 1 av 1 1 622 432 319 Bilaga 2: Regionalfonden Mellersta Norrland 2014 Projekt Projektägare Övriga finansiärer Projektbeskrivning Åtgärd / Insatsområde Besluts-‐ och slutdatum Finansiering Skr Offentligt EU Förstudie filmfond och stärkt filmnäring i Västernorrland Scenkonst Västernorrland AB Länsstyrelsen Västernorrland, Scenkonst Västernorrland AB, Att undersöka Stadsbacken AB, förutsättningarna att skapa en 1. Förnyelse av näringsliv, 2014-‐06-‐23/2014-‐ Västernorrlands läns landsting filmfond i Västernorrland energi och miljödriven utv 12-‐31 FUNKKVYZ -‐ Visualisering i Mellannorrland (Förstudie) Mittuniversietet Mittuniversitetet Förstudie av en distribuerad mötesplats för visualisering 1. Förnyelse av näringsliv, energi och miljödriven utv 2014-‐07-‐04/2014-‐ 12-‐31 250 000 250 000 Underlag för en KKN-‐strategi 1420 The Nordic Center of Heritage Learning and Creativity AB Regionförbundet Jämtlands Län Förstudie för nätverk i Jämtland-‐ Härjedalen kring Kulturella och 1. Förnyelse av näringsliv, Kreativa Näringar energi och miljödriven utv 2014-‐07-‐02/2014-‐ 12-‐31 248 000 248 000 1. Förnyelse av näringsliv, energi och miljödriven utv 2014-‐06-‐30/2014-‐ 12-‐31 250 000 250 000 1. Förnyelse av näringsliv, energi och miljödriven utv 2014-‐07-‐04/2014-‐ 12-‐31 266 703 266 703 Förstudie för att göra området mer attraktivt och öka 1. Förnyelse av näringsliv, turismen. energi och miljödriven utv 2014-‐07-‐02/2014-‐ 12-‐31 250 000 250 000 1. Förnyelse av näringsliv, energi och miljödriven utv 2014-‐07-‐02/ 2014-‐ 12-‐30 100 328 100 327 1. Förnyelse av näringsliv, energi och miljödriven utv 2014-‐06-‐30/ 2014-‐ 12-‐31 530 500 530 500 Förstudie -‐ Kreativa näringar som tillväxtfaktor ENS-‐Mellannorrland, Ökad konkurrenskraft hos företag inom hantverk och småskalig matproduktion Härnösands kommun Regionförbundet Jämtlands län Destination Förstudie -‐ Ett hållbart dött fall Ragundadalen Lopme Laante Lopmenaestie Strategisk plattform för digital informationsförvaltning Mittuniversitetet Härnosands kommun, Undersöka, kartlägga aktörer Västernorrlands Läns Landsting inom kreativa näringar Förstudie för en gemensam affärdriven organisation för Regionförbundet Jämtlands företag inom småskalig Län matproduktion och hantverk. Ragunda kommun Regionförbundet Jämtlands län Undersöka förutsättningar för Regionförbundet Jämtlands län samisk turistnäring. Länsstyrelsen i Västernorrlands Analysera och tydliggöra län, Mittuniversitetet, regionens resurser inom digital Riksarkivet informationsförvaltning 200 000 200 000 2 095 530 Bilaga 3: Regionalfonden Stockholm 2014 Projekt Filmregion Sthlm Mälardalen Projektägare Kreativa Krafter Övriga finansiärer Projektbeskrivning Åtgärd/Insatsområde Förstudien ska utifrån ett tvärsektoriellt KKN-‐perspektiv utarbeta ett tvärsektoriellt Sollentuna kommun, genomförandeprojekt för hållbar Stockholm Business Region stadsutveckling i Development AB Stockholmsregionen. 3 Tillgänglighet Besluts-‐och slutdatum 2014-‐11-‐06/2014-‐12-‐31 Finansiering Skr Offentligt EU 101 700 67 800 Bilaga 4: Regionalfonden Östra Mellansverige 2014 Projekt Kreativ affärs-‐ och besöksutveckling inom gruvturism -‐ en förstudie Projektägare Sala Silvergruva AB Övriga finansiärer Intresseföreningen Bergslaget, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Sala lokaler AB, Västmanlands kommunförbund Projektbeskrivning Åtgärd/Insatsområde Sala Silvergruva AB ska genomföra en förstudie i syfte att samla aktörer inför ett bredare genomförandeprojekt för att stärka regionens besöksnäring och entreprenörskap med Sala Silvergruva som nav. 2 Entreprenörskap Besluts-‐och slutdatum 2014-‐06-‐17 / 2014-‐12-‐31 Finansiering Skr Offentligt EU 250 000 250 000 Bilaga 5: Gränsregionala program: Nord 2014 Projekt Visit Sápmi Projektägare Gaaltije – sydsamiskt kulturcentrum Övriga finansiärer Origo Nord Projektbeskrivning Denna förstudie vill utveckla kvalitetssäkrad samisk turism, samla ett partnerskap för ett framtida huvudprojekt mellan samiska partners i Sverige och Norge Åtgärd / Insatsområde 2 Entreprenörskap Besluts och slutdatum 2014-‐06-‐17/2014-‐12-‐31 Finansiering Skr Offentligt EU 141 750 263 250 Bilaga 6: Projekt beslutade 2014 inom Landsbygdsprogrammet exkl. Leader Län/Organisation Projektägare Åtgärd beskr. Projektnamn Norrbotten Sametinget Mikroföretag àrbi -‐ traditionell kunskap i modern tid Finansiering Skr Beviljat belopp Totalt 190 000 190 000
© Copyright 2024