och arbetsmarknadsnämndens handlingar 2015-08-24
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar 2015-08-24 Gymnasieprogram och inriktningar inom Halmstad kommun, läsåret 2015/16 Program Barn- och fritids programmet Bygg- och anläggnings programmet Ekonomi programmet El- och energi programmet Estetiska programmet Fordons- och transport programmet Handel- och administrations programmet Hantverksprogrammet Hotell- och programmet Industritekniska programmet International Baccalaureate Introduktionsprogrammet Naturvetenskaps programmet Restaurang- och livsmedels programmet Samhällsvetenskaps programmet Teknik programmet Vvs- och fastighets programmet Vård- och omsorgs programmet Inriktningar som erbjuds Fritid och hälsa Pedagogiskt arbete Socialt arbete Anläggningsfordon Husbyggnad Mark och anläggning Måleri Plåtslageri Ekonomi Juridik Elteknik Bild och formgivning Dans Estetik och media Musik Teater Godshantering Lastbil och mobila maskiner Personbil Transport Handel och service Florist Frisör Övriga hantverk Hotell och konferens Turism och resor Produkt och maskinteknik Svetsteknik Preparandutbildning Programinriktat individuellt val Yrkesintroduktion Individuellt alternativ Språkintroduktion Naturvetenskap Naturvetenskap och samhälle Kök och servering Bageri och konditori Beteendevetenskap Samhällsvetenskap Design och produktutveckling Informations- och medieteknik Produktionsteknik Samhällsbyggande och miljö Teknikvetenskap Kyl- och värmepumpsteknik Vvs Programmet för hotell, restaurang och bageri Programmet för hälsa, vård och omsorg Särkolans individuella program Gymnasieskola Sannarp Sture Per skola 30 11 Totalt 41 Kattegatt Praktiska 64 32 96 Kattegatt Aspero Kattegatt Praktiska Sture Drottning Blanka Ljud & bild 112 28 32 10 110 12 96 140 Kattegatt Praktiska 48 18 66 Sture 24 24 Drottning Blanka Praktiska 20 49 69 Sture 22 22 Kattegatt 14 14 Sannarp Kattegatt Sannarp Sture Praktiska 30 18 52 72 77 30 219 Kattegatt Sannarp Sture 90 60 49 150 Sannarp Aspero Drottning Blanka Kattegatt Ljud & bild 150 76 30 90 64 256 Praktiska 12 12 Sannarp Sture Drottning Blanka Praktiska Kattegatt Sannarp Sture 60 6 24 10 2 6 3 100 42 218 49 154 11 1713 HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 2015-08-12 Sida Box 153 301 05 Halmstad Besöksadress: Axel Olsons gata 4B Tfn: 035 – 13 95 92 E-post: [email protected] Plats: Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens kansli, sal Visionen, Axel Olsons gata 4B. Sammanträdesdatum: 2015-08-24 Tid: kl. 13.15 Ordförande: Jenny Axelsson Sekreterare: Elin Olsson 1(3) HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 2015-08-12 Sida ÄRENDEN 2(3) Tid 1 Val av justerare 2 Godkännande av dagordning 3 UAN 2015/0329 Elevbarometer för den kommunala gymnasieskolan 2015 13:20-13:40 4 UAN 2015/0330 Elevbarometer för gymnasiesärskolan 2015 13:40-13:50 5 UAN 2015/0327 Ekonomisk åtgärdsplan med anledning av prognostiserat negativt helårsbokslut 13:50-14:00 6 UAN 2015/0201 Gymnasieorganisation 2016/2017 14:00-14:15 7 UAN 2015/0251 Ny kulturskola - komplettering av beslutsunderlag utifrån framtida elevunderlag 14:15-14:25 8 UAN 2015/0305 14:25-14:35 Remiss - Ds 2015:33 Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända 9 UAN 2015/0296 Förordnande av personuppgiftsombud 14:35-14:40 10 UAN 2015/0331 Yttrande - Förslag om införande av utbildningsgaranti gymnasieskolan 15:00-15:10 11 UAN 2015/0304 Begäran om yttrande - SOU 2015:44 Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd 15:10-15:20 12 UAN 2015/0280 Begäran om yttrande från Inspektionen för vård om omsorg (handlingar ges ut vid sammanträdet) 15:20-15:40 13 UAN 2015/0020 Delegationsbeslut 15:40-15:45 14 Kontaktpolitisk verksamhet 15:45-15:55 HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 2015-08-12 Sida 3(3) ÄRENDEN Tid 15 UAN 2015/0023 Övriga frågor 15:55-16:00 16 UAN 2015/0022 Information 16:00-17:40 Anmälningsärenden 1. HUKSAM protokoll Övrigt Verksamhetsbesök 24/8 – Aspero idrottsgymnasium kl. 08:30-10:00 – Daglig verksamhet 10:20-11:30 1(8) Tjänsteskrivelse 2015-08-03 Diarienummer: UAN 2015/0329 Version: 1,0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Klas Jacobsson E-post: [email protected] Telefon: 0738-11 88 44 Elevbarometer för den kommunala gymnasieskolan 2015 Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att godkänna Elevbarometer för den kommunala gymnasieskolan 2015 2. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar, utifrån rapportens innehåll, att följande åtgärder ska genomföras: a) Satsningen på Bedömning för lärande/formativ bedömning fortsätter under kommande år. Alla gymnasielärare ska ingå i satsningen. b) En fördjupad undersökning, som bygger på elevintervjuer på program där det är påtagligt att stressen har ökat, ska genomföras för att ge bättre underlag för effektiva åtgärder för att minska den negativa stressen hos tjejer. c) På de program där det är påtagligt att stressen har ökat hos tjejerna ska rektor tillsammans med sin personal fortsätta med åtgärder för att förbättra arbetssituationen. d) Förvaltningen och rektorer ska arbeta aktivt med att göra Rutinen för arbete mot kränkningar, trakasserier och diskriminering till ett levande dokument i verksamheten. e) Förvaltningen ska söka medel för att få till en tätare samverkan med arbetslivet och omvärlden med målet att öka elevernas förståelse kring hur de ska använda det som de lär sig i skolan senare i yrkeslivet. f) Satsningen på att en stor del av eleverna ska genomgå en UF-utbildning och ta del av erbjudanden från Made by Halmstad fortsätter för att öka andelen elever som uppmuntras att ta kontakt med omvärlden för att lära sig mer. 1 g) Skolornas arbete med inflytande ska ses över. Särskilt fokus läggs på att eleverna får utvärdera sina kurser. h) En sammanställning av de förslag på åtgärder som rektorerna tillsammans med sin personal fastställer ska tas fram till nämnden. Sammanfattning Enligt skollagens 4 kapitel Kvalitet och inflytande ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. En del i detta arbete är den årligt återkommande Elevbarometern som behandlar elevernas trivsel, förekomsten av kränkande behandling, utbildningens kvalité, insatser för elever i behov av särskilt stöd, IKT-användning och elevinflytande. Årets rapport visar att eleverna fortsatt trivs i skolan och med sina lärare. När det gäller undervisningens kvalité finns många goda resultat. På flera frågor har det skett förbättringar jämfört med 2014 och 213. Andelen elever som ofta känner oro för sina studier fortsätter dessvärre att öka. Detta är troligtvis delvis kopplat till att kraven har ökat i med GY11. I rapporten kan vi se en fortsatt stor ökning av andelen elever som använder sig av ett digitalt verktyg i undervisningen. En väsentlig ökning och också skett av elever som upplever att deras lärare använder sig av IKT (informations- och kommunikationsteknologi) i undervisningen. Utöver de övergripande åtgärder som föreslås till nämnden så kommer varje rektor tillsammans med sin personal ta fram förslag på åtgärder utifrån resultaten för de program som han/hon ansvarar för. Dessa resultat redovisas inte i rapporten, men har tagits fram särskilt till varje rektor. Rektorernas förslag på åtgärder kommer sammanställas och delges nämnden. Ärendet Uppdrag Enligt skollagens 4 kapitel Kvalitet och inflytande ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Detta ska ske genom ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå och på skolnivå. Bakgrund För Halmstad Utbildning har det tagits fram en modell för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska gå till. Modellen är fastställd i ledningsgruppen för Halmstad Utbildning. Kontinuerlig information skedde vid framtagandet med den dåvarande nämnden. 2 För det statliga uppdraget är målen långsiktigt formulerade och för uppföljning av detta görs två rapporter varje år. En rapport under vårterminen som behandlar elevernas trivsel, förekomsten av kränkande behandling, utbildningens kvalité, insatser för elever i behov av särskilt stöd, IKT-användning och elevinflytande. Denna rapport kallas Elevbarometern. En andra rapport, en resultatrapport, tas fram under höstterminen och behandlar föregående läsårs måluppfyllelse gällande betygsstatistik, avbrott med mera. Det som framkommer i rapporterna ligger till grund för planering av insatser för ökad måluppfyllelse. Den rapport som nu ligger för nämnden är Elevbarometern för den kommunala gymnasieskolan 2015. Då enkäten genomförs under våren så presenteras rapporten vanligen i mars-april. På grund av det uppkomna underskottet och att förvaltningschefen fått nya arbetsuppgifter ökade arbetsbelastningen på kansliet under våren. I samråd med nämndsordförande och tf förvaltningschef sköts ärendet av denna anledning fram till augustinämnden. Elevbarometern baseras på en enkät som riktar sig till alla elever på nationella program och introduktionsprogram. (På språkintroduktionen har dock endast vissa utvalda klasser ingått). Varje skola har schemalagt tid för eleverna att svara på den digitala enkäten. Under de tre veckor i slutet på januari och början på februari som datainsamlingen pågick så har 2039 elever svarat på enkäten. Det ger en svarsfrekvens på ca 75 procent, vilket är en ökning med ca 5 procentenheter jämfört med 2014. Målsättningen är dock en svarsfrekvens på minst 80,0 procent. Den uppmärksamme läsaren kommer upptäcka att vid en summering av siffrorna i vissa diagram så blir de inte exakt 100,0 procent. Anledningen till detta är att det sker en automatisk avrundning i systemet som ibland slår lite fel (handlar oftast om att resultatet kan bli 99,9 eller 100,1 ibland) när siffrorna sedan summeras. Analys, förslag och motivering Glädjande nog så trivs den stora majoriteten av eleverna, 73,1 i de kommunala gymnasieskolorna. Endast 3,2 procent har angett att de inte trivs alls. 96,7 procent trivs helt eller delvis med sina lärare, vilket är ett fortsatt gott resultat och en liten förbättring jämfört med 2014. Andelen elever som känner oro och ängslan på grund av sina studier fortsätter öka och i år är det 26,4 procent av eleverna som instämmer, vilket är en ökning med 2,4 procentenheter jämfört med 2014. Till skillnad från föregående år så ökar dock andelen som oroar sig för sina studier både hos killar och tjejer även om den ökar något mer hos tjejer även i år. Det är fortfarande så att tjejer oroar sig betydligt mer för sina studier än killar, 36,2 procent av tjejerna instämmer, medan samma siffra för killarna är 15,9 procent. Forskning visar att ett visst mått av oro och ängslan är positivt för studieresultaten (Rosander, The importance of personality, IQ and learning approaches: Predicting academic performance 2012). I de fall där det blir för mycket oro så leder det dock till negativ stress, vilket inte är bra för hälsan. Ambitionen med GY11 var bland annat att höja kunskapskraven inom utbildningen. Överlag krävs på alla program betydligt mer för att få en gymnasieexamen, jämfört med att tidigare uppnå en behörighet till högskolan. Rektorerna vittnar om att den ökning av andelen tjejer som känner oro och ängslan över sina studier troligtvis kan härledas till dessa ökade krav. Detta var en av förklaringarna bakom den kraftiga uppgången som skedde i stress mellan 2013 och 2014 då det var första gången som vi hade elever i årskurs 3 som läste inom 3 GY11. I år är ökningen också mindre, men det innebär också att förklaringen till uppgången inte längre kan sökas enbart på de ökade kraven. Vissa elever väljer att skjuta upp att göra vissa kompletteringar eller extra provtillfällen till senare, vilket kan leda till en tung arbetsbelastning i åk 3. En annan anledning kan vara systemet som införts med meritpoäng på vissa kurser. Tanken med meritpoängen är att fler elever ska välja att läsa fördjupningskurser inom till exempel matematik och engelska. Reformen har fått önskad effekt. Rektorerna vittnar om att en stor andel av elever, som tidigare valt mer estetiska kurser inom ramen för individuellt val, nu istället väljer kurser som ger meritpoäng. Rektorerna menar att de estetiska kurserna tidigare gav eleverna, särskilt på högskoleförberedande program, en annan typ av upplevelse som var som en paus från de vanliga studierna. Nu är även de individuella valen tuffa kurser som kan leda till ökad oro bland eleverna. Kattegattgymnasiet sticker ut som den skola där minst andel elever svarat att de är oroliga på grund av sina studier. En förklaring är att skolan har en stor majoritet av killar, och killarna inte är lika oroliga för sina studier, men det kan inte riktigt vara hela förklaringen då skillnaderna är påtagliga. Andelen elever som angett att de använt narkotika/droger någon gång under det senaste året har minskat varje år sedan mätningarna infördes 2013. I år är det 4,9 procent av eleverna som svarat ja på frågan. När man studerar statistiken mellan årskurserna så är det 3,3 procent som svarat ja i åk 1, 3,6 procent i åk 2 och 8,3 procent i åk 3. Det sista gymnasieåret är därmed där som flest testar narkotika och droger. Det finns även anledning att tro att det finns ett mörkertal här. Känslan som förmedlas i verksamheten är inte att droganvändningen minskat. En möjlig förklaring skulle kunna kan vara att de droger som tas nu ger större påverkan, och därmed upptäcks på ett tydligare sätt. Ett arbete är i startgroparna för att bland annat angripa denna problematik, via stadskontoret. Då kommer det ske en samverkan mellan stadskontoret, socialförvaltningen, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, polisen och kriminalvården. 5,5 procent (112 st.) av de svarande eleverna har angett att de har varit utsatta för någon form av kränkande behandling under det senaste året. Detta är ett något sämre resultat jämfört med 2014 då det var 4,4 procent. En siffra som oroade 2013 var att 34,4 procent av de elever som angett att de blivit kränkta hade blivit det av personal. Denna siffra är i år något mindre 2014, 31,3 procent. I år är den nere på 22,7 procent, vilket är en positiv utveckling. Med det sagt så är det fortfarande en allt för stor siffra. Vi kan också konstatera att det finns en stor differens i andelen utredningar om kränkande behandling som rapporterats in till huvudmannen, och antalet elever som angett att de blivit kränkta. Det finns anledning att arbeta mer med den gemensamma rutin för hantering av kränkningar som finns med såväl rektorer och personal. Mellan 2013 och 2014 skedde en stor minskning av andelen elever som angett att de blivit kränkta via SMS eller Internet, från 36,5 procent till 9,4 procent. 2015 är denna siffra uppe i 23,4 procent igen. Det är svårt att säga vad dessa svängningar beror på. En delförklaring till ökningen under 2015 kan vara appen ”Secrets” som figurerade i Halmstad under hösten 2014. En app där vem som helst kunde skriva vad som helst utan att det gick att identifiera avnämaren. Genom ett gemensamt 4 angreppssätt mellan skolorna så minskade dock problematiken med denna app relativt snabbt. Det vanligaste stället för kräkningar är dock fortfarande med bred marginal klassrummet och andra ställen på skolan. Om prioriterade insatser ska genomföras bör det med andra ord ske där. Likabehandlingsplanen är det verktyg som staten har angett som primär bekämpning av kränkande behandling. Under 2014 tog förvaltningen fram gemensamma rutiner för arbetet med likabehandlingsplaner, vilket blir aktuella att använda för upprättandet av nya likabehandlingsplaner på skolorna läsårstart 2015/2016. Två nya frågor finns med i årets Elevbarometer. Syftet med dessa frågeställningar är att se om den kompetensutveckling som genomförs med alla lärare, gällande Bedömning för lärande, får genomslag i klassrummen. 47,3 procent av eleverna instämmer helt i att deras lärare går igenom målen om undervisningen, så att eleverna förstår dem. 31,5 procent instämmer helt i att deras lärare ofta ger dem personlig information om vad de behöver göra för att nå målen. Det är ett bra utgångsvärde för att följa den långsiktiga satsningen på BFL som sker. Vi kan se att skolorna kommit lite olika långt gällande detta, där flest elever instämmer helt på Kattegattgymnasiet. Det finns områden där resultaten förbättrats något jämfört med föregående års resultat. Detta gäller exempelvis: • Andel elever som angett att deras lärare använder olika undervisningsmetoder inom en och samma kurs. • Andel elever som upplever att lärarna uppmuntrar dem att lära sig mer (även om det finns en fortsatt utvecklingspotential här). • Andel elever som upplever att lärarna uppmuntrar dem att samarbeta med andra elever för att lära sig mer. • Andel elever som upplever att lärarna uppmuntrar dem att komma med flera olika lösningar på ett problem. • Andelen elever som upplever att lärarna samarbetar kring deras utbildning. Jämfört med 2014 så har det skett en viss försämring gällande: • Andel elever som anser att deras lärare löpande informerar dem om hur de ligger till i kurser. • Andel elever som anser att deras lärare utgår från vad de redan kan när de ska lära sig något nytt. • Andelen elever som förstår hur de kan använda det de lärs sig i skolan utanför skolan. Gällande det sistnämnda så har det sedan 2013 varit en nedgång på andelen elever som svarat att de instämmer med 14,5 procentenheter och nu är det 31,6 procent. 17,0 procent instämmer inte alls. Det är framförallt tjejerna som angett att de inte förstår hur de ska använda det som de lär sig i skolan, i verkligenheten utanför den. Skillnaden mellan pojkar och flickor har i år ökat till 12,2 procent. 25,6 procent av tjejerna instämmer och 37,8 procent av killarna. En möjlig förklaring till könsskillnaden är att det går fler killar på yrkesprogram, och där kan det vara tydligare vad de kunskaper de får inom karaktärsämnena ska användas till när de är klara. Forskning visar emellertid att elevernas kunskaper ökar om 5 undervisningen sätts i ett tydligt och förståeligt sammanhang. Det finns behov att utveckla kopplingen mellan skolan och omvärlden även på de högskoleförberedande programmen framöver. En fråga där det inte skett någon större förändring jämfört med 2014, men där det fortfarande finns ett stort behov av utveckling är om eleverna upplever att deras lärare uppmuntrar dem att använda kontakter med omvärlden i undervisningen. Här har endast 23,6 procent av eleverna svarat att de instämmer helt, medan 28,2 procent svarat att de inte instämmer alls. Resultatet här är med största sannolikhet sammankopplad med resultaten att eleverna inte förstår hur de ska använda det de lär sig i verkligenheten. Projektet PARVIS, som var planerat att börja i oktober 2015 skulle arbetat med att utveckla samverkan mellan skola och arbetlivet, och med att sätta utbildningen i ett sammanhang. Då projektet inte blev beviljat fortsätter förvaltningen att leta andra program eller fonder att söka medel för detta. Fortsatta insatser med Made by Halmstad gör också skillnad. En fortsatt utmaning är att ca en tredjedel av elever inte upplever att arbetsbördan är rimlig och jämn över tid. Särskilt i årskurs 2 och 3 är det en stor andel av eleverna som inte tycker den är rimlig. Frågan är svår att lösa då kraven också ökat i samband med GY11. Enligt skollagen har alla elever rätt till det stöd de behöver för att nå kunskapsmålen, om en utredning kommer fram till att de behöver ett sådant stöd. Andelen elever som instämmer med att de fått det stöd som de behöver för att nå minst ett E i alla ämnen har ökat med 9,2 procentenheter till totalt 68,4 procent. 7,8 procent av elever instämmer inte alls gällande denna fråga. 11,8 procent av de elever som idag inte får något stöd utanför ordinarie undervisning har angett att de skulle behöva det för att nå minst ett E i alla ämnen. Det är en förbättring jämfört med 2013 då siffran var 15,8 procent och 2014 när den var 13,6 procent. Bland de elever som fått stöd utanför ordinarie undervisning har andelen elever som anser att den hjälpt dem att bättre nå målen ökat med 5,3 procentenheter till 86,6 procent. Det verkar som den omorganisation som Sturegymnasiet och Sannarpsgymnasiet gjort av sin stödverksamhet, där eleverna får mer hjälp direkt i klassrummet, gett goda resultat. Av de elever som angett att de fått stöd utanför ordinarie undervisning så svarar dock 25,4 procent att deras lärare inte har förståelse för deras svårigheter. Det är ett för stort antal. Jämfört med 2013 har andelen elever som angett att de använder ett digitalt verktyg i undervisningen ökat från 57,6 procent till 90,6 procent 2015. 2014 var siffran 73,1 procent. Förklaringen bakom detta är att alla elever i årskurs 1 under två läsår nu har fått antingen varsin iPad eller en Chromebook. Flera elever i åk 3 har också fått det på skolorna. Vi kan också se att eleverna upplever att deras lärare använder sig av IKT i undervisningen i högre grad än tidigare. 65,0 procent anser det i år jämfört med 41,5 procent 2013 och 51,4 2014. Vi kan även se att andelen elever som använder Fronter har ökat med 8,5 procentenheter till 81,3 procent. Det är ett gott tecken på att personalen börjat arbeta med IKT i undervisningen. Samtidigt ser vi att andelen elever som instämmer helt i att deras lärare känner sig säkra i användandet av IKT i undervisningen är 33,9 procent. Det finns med andra ord fortsatt behov av kompetensutveckling för personalen i hur de 6 kan arbeta med sina nya IKT-verktyg. Gällande inflytande kan vi se en liten förbättring förhållande till resultaten 2014 på alla frågor, förutom den som rör om eleverna tar eget ansvar över sina studier där resultatet i stort är det samma. Gällande om lärarna låter eleverna utvärdera kurserna så har det skett en förbättring på andelen elever som instämmer med 5,9 procentenheter och andelen elever som inte instämmer alls med 4,0 procentenheter. Det finns dock fortfarande behov av förbättring på de flesta av dessa områden. Denna Elevbarometer är den tredje i sitt slag. Av de åtgärder som beslutades föregående år så finns det anledning att hålla kvar vid några under ett antal år framöver för att en tydlig positiv utveckling ska hinna ske ute på skolorna. Utifrån detta föreslås nämnden att besluta om följande åtgärder: • Satsningen på Bedömning för lärande/formativ bedömning fortsätter under kommande år. Alla gymnasielärare ska ingå i satsningen. • En fördjupad undersökning, som bygger på elevintervjuer på program där det är påtagligt att stressen har ökat, ska genomföras för att ge bättre underlag för effektiva åtgärder för att minska den negativa stressen hos tjejer. • På de program där det är påtagligt att stressen har ökat hos tjejerna ska rektor tillsammans med sin personal fortsätta med åtgärder för att förbättra arbetssituationen. • Förvaltningen och rektorer ska arbeta aktivt med att göra Rutinen för arbete mot kränkningar, trakasserier och diskriminering till ett levande dokument i verksamheten. • Förvaltningen ska söka medel för att få till en tätare samverkan med arbetslivet och omvärlden med målet att öka elevernas förståelse kring hur de ska använda det som de lär sig i skolan senare i yrkeslivet. • Satsningen på att en stor del av eleverna ska genomgå en UF-utbildning och ta del av erbjudanden från Made by Halmstad fortsätter för att öka andelen elever som uppmuntras att ta kontakt med omvärlden för att lära sig mer. • Skolornas arbete med inflytande ska ses över. Särskilt fokus läggs på att eleverna får utvärdera sina kurser. • En sammanställning av de förslag på åtgärder som rektorerna tillsammans med sin personal fastställer ska tas fram till nämnden. Konsekvenser Elevbarometern ger Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden en möjlighet att följa utvecklingen inom enkätens områden över åren. Eftersom alla siffror även tas fram på programnivå får rektorerna ett verktyg på en nivå som blir användbart för dem i deras 7 egna systematiska kvalitetsarbete. Vissa rektorer kommer också följa upp en del av resultaten med fördjupningsfrågor till ett urval av elever, vilket ger ytterligare underlag för att utvecklingsinsatserna hamnar rätt. Resultaten av enkäten varierar mellan de olika programmen. Genom att endast ha ett fåtal övergripande beslut om åtgärder möjliggör nämnden för rektorerna att fokusera på de frågor som är mest angelägna för just dem. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har hanterats av kvalitetsutvecklaren, medan respektive skola har varit ansvarig för genomförandet av enkäterna. Varje rektor genomför en analys av sina egna resultat i tillsammans med sin personal. Andra grupper --- Fackliga organisationer Ärendet har beretts i sedvanlig ordning i HUKSAM. Lista över bilagor 1. Elevbarometer för den kommunala gymnasieskolan 2015 För Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ann-Sofie Hammargren Sjöholm Tf förvaltningschef Klas Jacobsson Kvalitetsutvecklare 8 Elevbarometer för den kommunala gymnasieskolan 2015 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Innehåll Innehåll .......................................................................................................................................................................... 1 Systematiskt kvalitetsarbete .......................................................................................................................................... 2 Kommentar till statistiken i rapporten ............................................................................................................................ 4 Föregående års beslutade åtgärder .............................................................................................................................. 5 Sammanfattande analys och förslag på åtgärder utifrån årets Elevbarometer ............................................................. 7 Elevernas trivsel och mående ..................................................................................................................................... 11 Likabehandling, mobbing och kränkande behandling ................................................................................................. 29 Undervisningens och utbildningen kvalité ................................................................................................................... 36 Elever i behov av stöd för att nå kunskapsmålen ........................................................................................................ 53 IKT i undervisningen .................................................................................................................................................... 65 Inflytande och ansvar .................................................................................................................................................. 73 1 Systematiskt kvalitetsarbete Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (UAN) i Halmstad ansvar för de tre kommunala gymnasieskolorna, Kattegattgymnasiet, Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet. Tillsammans utgör dessa skolor Halmstad Utbildning. Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Detta ska ske genom ett systematiskt kvalitetsarbete som ska genomföras både på huvudmannanivå och på skolnivå. Skollagen, kapitel 4 Kvalitet och inflytande Huvudmannanivå 3 § Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 § Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 § ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 § Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 §§ ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 § Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 §§ ska dokumenteras. För Halmstad Utbildning har det tagits fram en modell för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska gå till. För det statliga uppdraget är målen långsiktigt formulerade och för uppföljning av detta görs två rapporter varje år. En rapport under vårterminen som behandlar: • • • • • • Elevernas trivsel och mående Likabehandling, mobbing och kränkande behandling Undervisningens och utbildningens kvalité, Elever i behov av stöd för att nå kunskapsmålen IKT i undervisningen Inflytande och ansvar Denna rapport kallas för Elevbarometern. Detta är Elevbarometern 2015 och är den tredje i sitt slag. En andra rapport, en resultatrapport, tas fram under höstterminen och behandlar föregående läsårs måluppfyllelse gällande betygsstatistik, nationella prov med mera. Det som framkommer i rapporterna ligger till grund för planering av insatser för ökad måluppfyllelse. I Elevbarometern 2015 presenteras uppgifter från den enkät som eleverna genomförde under vecka 5, 6 och 7. Enkäten riktade sig till alla elever som går ett nationellt program och introduktionsprogram i samtliga årskurser. Ett urval har dock skett bland eleverna på språkintroduktionen, då vissa har svårt att förstå frågorna som i dagsläget endast finns på svenska och engelska. I rapporten ges en övergripande bild av det totala resultatet. Uppgifter finns även uppdelade på kön och på skolnivå. Nämndens beslutade åtgärder följs upp i samband med framtagandet av nästa års rapport. 2 Kvalitetsutvecklaren träffar dessutom varje rektor och tillsammans görs en analys kring de program som rektorn ansvarar för. Inför dessa möten tas uppgifter för just den aktuella rektorsenheten fram. Eventuella åtgärder diskuteras med utgångspunkt från analysen och ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Rektor får i uppdrag att tillsammans med sin personal, planera och fastställa åtgärder utifrån resultaten i rapporten och det som framkommit i de siffror som plockats fram för rektorsenheten. Åtgärderna ska syfta till verksamhetsutveckling och större måluppfyllelse. Dessa rapporteras till kvalitetsutvecklaren som sammanställer dem till nämnden. De föreslagna åtgärderna följs upp i samband med nästa års rapport i samtalet mellan kvalitetsutvecklare och rektor. I nedanstående modell illustreras årshjulet för det systematiska kvalitetsarbetet för Halmstad Utbildning. Verksamhets berättelse Verksamhetsplan Workshop rektorer om fokusområden för kommande år Elevbarometer (Trivsel, värderingar, ansvar, inflytande) Januari Tertialrapport Åtgärder planeras på skolnivå Genomgång kvalitetsutvecklare och rektor Genomgång kvalitetsutvecklare och rektor Tertialrapport Åtgärder planeras på skolnivå Augusti Resultatrapport (Betyg, nationella prov) 3 Kommentar till statistiken i rapporten Under de tre veckor i januari och februari som datainsamlingen pågick så har 2039 elever svarat på enkäten. Det ger en total svarsfrekvens på ca 75 procent, vilken är en ökning med ca 5 procentenheter jämfört med 2014. Svarsfrekvensen på Kattegattgymnasiet var 73 procent, Sannarpsgymnasiet 77 procent och Sturegymnasiet 79 procent. Varje skola har schemalagt tid för eleverna att svara på den digitala enkäten. Rapporten gäller endast de nationella programmen och introduktionsprogrammen. En särskild rapport tas fram för särskolan. Av de svarande på enkäten har 50,4 procent varit tjejer och 49,6 procent killar. Könsfördelningen på de svarande per skolorna presenteras i diagrammet nedan. Den könsfördelning som finns på skolorna slår igenom i svarsfrekvensen. Kattegattgymnasiet har betydligt fler killar än tjejer, medan både Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet har fler tjejer. Frågorna har varit ställda i from av påståenden. På flera av frågorna har eleverna kunnat svara på en skala mellan 1-6, där 1 motsvarat att eleven inte alls instämmer och 6 att eleven instämmer helt och hållet. För att göra statistiken mer översiktlig har den omarbetats och presenteras i rapporten som en skala mellan 1-3. Detta har tagits fram genom att resultaten för 1 och 2 i originalenkäten summerats och blivit ”Instämmer inte”, 3 och 4 har blivit ”Instämmer delvis” och 5 och 6 har blivit ”Instämmer”. I rapporten presenteras det totala resultatet i form av cirkeldiagram, medan könsuppdelad statistik och skolornas resultat presenteras i liggande stapeldiagram. Skillnader jämfört med Elevbarometern 2014 kommenteras i texten för att jämförelser mellan åren ska vara möjliga. Den uppmärksamme läsaren kommer upptäcka att vid en summering av siffrorna i vissa diagram så blir de inte exakt 100,0 procent. Anledningen till detta är att det sker en automatisk avrundning i enkätsystemet som ibland slår lite fel (handlar om att resultatet kan bli 99,9 eller 100,1 ibland) när siffrorna sedan summeras. 4 Föregående års beslutade åtgärder Med anledning av Elevbarometern 2014 så fattade nämnden på sitt sammanträde i mars 2014 beslut om fem övergripande åtgärder. Arbetet med dessa åtgärder presenteras var för sig nedan. Satsningen på Bedömning för lärande/formativ bedömning fortsätter under kommande år. Alla gymnasielärare ska ingå i satsningen. Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt i sitt lärande och i sin egen utveckling som människa. Det innebär att undervisningen måste anpassas utifrån varje elevs behov. Bedömning för lärande (BFL) är ett sätt att åstadkomma denna individualisering. Enligt forskning leder också BFL till att alla elever når bättre resultat. Som mest verkningsfullt är det dock för elever som kommer från hem utan studievana och elever som av olika anledningar har svårare att ta till sig undervisningen i skolan. Lärandet får en högre kvalité om eleverna inte bara vet vad de ska lära sig, utan även har strategier för hur de ska lära. BFL bygger på att läraren tydliggör målen för undervisningen för eleverna och synliggör var eleven befinner sig i förhållande till målet. Läraren använder informationen från en kontinuerlig bedömningsprocess för att anpassa sin undervisning för att möta elevens inlärningsbehov och ytterligare tydliggöra vad eleven behöver göra för att närma sig målet. Eleverna aktiveras även som lärresurser för varandra och som ägare av sitt eget lärande. Läsåret 2014/2015 påbörjades arbetet där alla lärare deltar, eller kommer att delta i samtalsgrupper kring BFL. Grupperna består av ca 8-12 lärare och träffarna leds av samtalsledare. Grupperna träffas ungefär en gång i månaden. Samtalsledarna består av 9 förstelärare som tillsattes under hösten 2013. Dessa, samt en annan lärare, gick under våren 2014 tillsammans en utbildning i BFL och samtalsledarteknik. Ansvarig för utbildning var Anders Holmgren, som varit utvecklingsledare i Borås stad och ansvarig för gymnasieskolans BFL-satsning där. På träffarna ges lärarna en kunskap om vad Bedömning för lärande är, samt ett antal tekniker där de kan välja att pröva någon i sin undervisning inför nästa träff. På nästa träff gås resultaten och lärarnas nya erfarenheter igenom och feedback ges av kollegorna. Nya uppgifter bestäms till nästa gång, och så rullar det vidare. Just nu är de flesta grupperna inne i ett skede där de börjar observera varandras tekniker på lektioner, för att kunna få mer kollegial feedback på sin undervisning. Utöver träffarna tillsammans med samtalsledarna ges lärarna också möjlighet att träffas för att diskutera BFL, utan samtalsledarnas medverkan mellan träffarna. Detta betyder att grupperna ges möjlighet att träffas för att diskutera denna pedagogik ungefär varannan vecka. Inledande reaktioner från lärarna har varit överlag positiva. Under höstterminen 2015 kommer en första utvärdering av lärarnas upplevelser göras via en enkät. Modellen bygger på en teknik utvecklad av forskaren Dylan William, och baseras på de erfarenheter som Borås kommun har haft i sin satsning, som nu pågått i sex år. Anpassningar görs givetvis för att passa Halmstad. Eftersom varje grupp är unik så anpassar samtalsledarna nivån efter var lärarna i just den specifika samtalsgruppen befinner sig. Detta upplägg bör pågå under minst fyra år, med viss modifiering av upplägget över tid. Satsningen på att öka andelen elever som går en UF-utbildning och ta del av erbjudanden från Made by Halmstad fortsätter för att öka andelen elever som uppmuntras att ta kontakt med omvärlden för att lära sig mer. Ett aktivt och framgångsrikt arbete har skett på skolorna för att öka andelen elever som går en UF-utbildning. Andelen elever inom den kommunala gymnasieskolan som genomför ett UF-år läsåret 2014/2015 är 23 %. Kattegattgymnasiet blev under 2014 den femte gymnasieskolan i Sverige när det gäller andelen elever som genomför ett UF-år. Kattegattgymnasiet använder sig av UF-företag i kursen entreprenörskap. Samtliga elever i åk 3 på El- och energiprogrammet har kurs i entreprenörskap som ämne och ca hälften av eleverna på Teknikprogrammet i åk 3. Det är obligatoriskt för elever på Ekonomiprogrammet med ekonomisk inriktning och tillval för juristinriktningen. På Bygg- och anläggningsprogrammet har åk 2 entreprenörskap. Sturegymnasiet har genomfört en särskild satsning på yrkesprogrammen under läsåret. I med satsningen har andelen grupper där ett UF-år används i undervisningen tredubblats på skolan. På Sannarpsgymnasiet är införande under planering på Vård- och omsorgsprogrammet men genomförs redan för en del via gymnasiearbetet. 5 Skolorna har också i varierande grad använt sig av insatser av Made by Halmstad. I resultatet i Elevbarometern 2015 kan vi se en liten förbättring av andelen elever som angett att de uppmuntras att ta kontakt med omvärlden för att lära sig mer, jämfört med 2014 och 2013. Den andel elever som inte instämde i påståendet var 33,2 procent 2013 och det är nu nere i 28,2 procent. Det går åt rätt håll, men det finns fortfarande möjlighet till förbättringar. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen har därför, tillsammans med partners i Norge och Danmark, gått in med en stor EU-ansökan, för att få till ett projekt som syftar till att ta fram evidensbaserade metoder för samverkan mellan skola och arbetsliv. I projektets partnerskap ingår bland annat Halmstad Näringslivs AB, TEK AB, Næringslivets Hovedorganisasjon i Norge, Dansk Industri. Dessvärre gick projektet inte igenom då det var mycket stor konkurrens om medlen i år. Förvaltningen tittar på möjligheter att söka medel för samma ändamål inom andra program och fonder. Skolornas arbete med inflytande ska ses över. Särskilt fokus läggs på att eleverna får utvärdera sina kurser. Jämfört med tidigare år kan vi se en förbättring när det gäller andelen elever som instämmer med att de får utvärdera sina kurser. Det har gått från 26,4 procent som instämde 2014 till 32,3 procent som instämmer 2015. Det är också något färre som inte instämmer i att de får utvärdera sina kurser, 17,8 procent, jämfört med 21,8 procent 2014. Den kompetensutveckling som genomförs om BFL, kommer på sikt med stor sannolikhet även göra att eleverna upplever att deras inflytande över utbildningen stärks. Detta då hela tanken bakom BFL bygger på att läraren kontinuerligt stämmer av (utvärderar) var eleverna befinner sig, och sedan ändar sin undervisning efter denna information. Lärare som har ett förhållningssätt till undervisning baserat på BFL, samlar alltid in information om sin undervisning i syfte att förbättra den ytterligare. En fördjupad undersökning, som bygger på elevintervjuer på program där det är påtagligt att stressen har ökat, ska genomföras för att ge bättre underlag för effektiva åtgärder för att minska den negativa stressen hos tjejer. För att få hjälp med denna fråga kontaktades först stadskontoret och dess strateg kring folkhälsofrågor. De kunde dock inte vara behjälpliga med att genomföra intervjuer, men förmedlade en kontakt med Högskolan i Halmstad (HH). Detta då Barn- och ungdomsförvaltningen (BUF) och HH tillsammans genomför något som kallats för Halmstadprojektet. Projektet har haft ett likartat syfte, som det som nämnden fattat beslut om, men riktat sig mot högstadieelever istället för gymnasielever. I diskussioner med HH framkom att det fanns flera projekt som behandlat unga tjejers stress och en tanke var att samla dessa projekt till en gemensam workshop för att få en totalbild av kunskapsläget. Utifrån denna bild kunde vi sedan se om det fanns luckor i kunskapsunderlaget gällande just gymnasietjejers negativa stress. Workshoppen skulle genomförts under början av 2015. Dessvärre hamnade prislappen på denna workshop på ca 80 000 kr, vilket förvaltningen inte ansåg vara ekonomiskt försvarbart under gällande omständigheter. Uppdraget som nämnden gav har därmed ännu inte fullföljts. På de program där det är påtagligt att stressen har ökat hos tjejerna ska rektor tillsammans med sin personal ta fram förslag på åtgärder för att förbättra arbetssituationen. Alla rektorer som har program där det varit påtagligt att stressen har ökar hos tjejerna har lyft problematiken kring detta i sina rapporterade åtgärder. De flesta av dem har gjort detta efter att ha haft fördjupade diskussioner kring vad stressen beror på tillsammans med eleverna. En del har också genomfört fördjupade enkäter. Därmed har de delvis själv tagit tag i och gjort en fördjupad undersökning, som liknar den som beskrivs ovan. För att komma till rätta med detta arbetar rektorerna och personalen med att ge eleverna utbildning i studieteknik, samt att ha tydliga provscheman. Fler av rektorerna konstaterar också att tjejernas stress ofta är av en komplex natur, och det är svårt att säga att vissa delar beror just på skolan. Oftast är stressen en kombination av upplevda krav från samhället, hemmet och skolan. 6 Sammanfattande analys och förslag på åtgärder utifrån årets Elevbarometer Enkäten som ligger som grund för Elevbarometern ger en riklig information kring hur våra elever upplever sin skolsituation idag. Som fallet är med många enkätundersökningar så kan frågor uppkomma om varför elever svarat som de gjort. Enkätundersökningars resultat kan ibland ge mer frågor än svar. För att fördjupa sig i vissa delar av elevernas svar så kommer ett antal rektorer att prata med ett urval av elever om hur vissa delar ska tolkas. Vilka delar det handlar om varierar mellan programmen. För varje enkätfråga finns det i kommande kapitel i rapporten en kortare beskrivning och analys. I denna sammanfattning och analys lyfts delar som sticker ut för alla de tre kommunala skolorna. En jämförelse görs av skillnader som kan ses jämfört med svaren 2013 och 2014. Dessa analyser presenteras nedan. Frågor lyfts också som kan ses som fortsatta utvecklingsområden, även om resultaten inte skiljer sig mycket mellan åren. I vissa fall kan vidare studier behöva göras för att få mer information om vad som ligger bakom elevernas svar. Elevernas trivsel och mående Glädjande nog så trivs den stora majoriteten av eleverna, 73,1 procent, i de kommunala gymnasieskolorna. Endast 3,2 procent har angett att de inte trivs alls. 96,7 procent trivs helt eller delvis med sina lärare, vilket är ett fortsatt gott resultat och en liten förbättring jämfört med 2014. Andelen elever som känner oro och ängslan på grund av sina studier fortsätter öka och i år är det 26,4 procent av eleverna som instämmer, vilket är en ökning med 2,4 procentenheter jämfört med 2014. Till skillnad från föregående år så ökar dock andelen som oroar sig för sina studier både hos killar och tjejer även om den ökar något mer hos tjejer även i år. Det är fortfarande så att tjejer oroar sig betydligt mer för sina studier än killar, 36,2 procent av tjejerna instämmer, medan samma siffra för killarna är 15,9 procent. Forskning visar att ett visst mått av oro och ängslan är positivt för studieresultaten (Rosander, The importance of personality, IQ and learning approaches: Predicting academic performance 2012). I de fall där det blir för mycket oro så leder det dock till negativ stress, vilket inte är bra för hälsan. Ambitionen med GY11 var bland annat att höja kunskapskraven inom utbildningen. Överlag krävs på alla program betydligt mer för att få en gymnasieexamen, jämfört med att tidigare uppnå en behörighet till högskolan. Rektorerna vittnar om att den ökning av andelen tjejer som känner oro och ängslan över sina studier troligtvis kan härledas till dessa ökade krav. Detta var en av förklaringarna bakom den kraftiga uppgången som skedde i stress mellan 2013 och 2014 då det var första gången som vi hade elever i årskurs 3 som läste inom GY11. I år är ökningen också mindre, men det innebär också att förklaringen till uppgången inte längre kan sökas enbart på de ökade kraven. Vissa elever väljer att skjuta upp att göra vissa kompletteringar eller extra provtillfällen till senare, vilket kan leda till en tung arbetsbelastning i åk 3. En annan anledning kan vara systemet som införts med meritpoäng på vissa kurser. Tanken med meritpoängen är att fler elever ska välja att läsa fördjupningskurser inom till exempel matematik och engelska. Reformen har fått önskad effekt. Rektorerna vittnar om att en stor andel av elever, som tidigare valt mer estetiska kurser inom ramen för individuellt val, nu istället väljer kurser som ger meritpoäng. Rektorerna menar att de estetiska kurserna tidigare gav eleverna, särskilt på högskoleförberedande program, en annan typ av upplevelse som var som en paus från de vanliga studierna. Nu är även de individuella valen tuffa kurser som kan leda till ökad oro bland eleverna. Kattegattgymnasiet sticker ut som den skola där minst andel elever svarat att de är oroliga på grund av sina studier. En förklaring är att skolan har en stor majoritet av killar, och killarna inte är lika oroliga för sina studier, men det kan inte riktigt vara hela förklaringen då skillnaderna är påtagliga. Andelen elever som angett att de använt narkotika/droger någon gång under det senaste året har minskat varje år sedan mätningarna infördes 2013. I år är det 4,9 procent av eleverna som svarat ja på frågan. När man analyserar statistiken mellan årskurserna så är det 3,3 procent som svarat ja i åk 1, 3,6 procent i åk 2 och 8,3 procent i åk 3. Det sista gymnasieåret är därmed där som flest testar narkotika och droger. Det finns även anledning att tro att det finns ett mörkertal här. Känslan som förmedlas i verksamheten är inte att droganvändningen minskat. En möjlig förklaring skulle kunna kan vara att de droger som tas nu ger större 7 påverkan, och därmed upptäcks på ett tydligare sätt. Ett arbete är i startgroparna för att bland annat angripa denna problematik, via stadskontoret. Då kommer det ske en samverkan mellan stadskontoret, socialförvaltningen, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, polisen och kriminalvården. Kränkningar och likabehandling 5,5 procent (112 st.) av de svarande eleverna har angett att de har varit utsatta för någon form av kränkande behandling under det senaste året. Detta är ett något sämre resultat jämfört med 2014 då det var 4,4 procent. En siffra som oroade 2013 var att 34,4 procent av de elever som angett att de blivit kränkta hade blivit det av personal. Denna siffra är i år något mindre än 2014, då den var 31,3 procent. I år är den nere på 22,7 procent, vilket är en positiv utveckling. Med det sagt så är det fortfarande en allt för stor siffra. Vi kan också konstatera att det finns en stor differens i andelen utredningar om kränkande behandling som rapporterats in till huvudmannen, och antalet elever som angett att de blivit kränkta. Det finns anledning att arbeta mer med den gemensamma rutin för hantering av kränkningar som finns, med såväl rektorer och personal. Mellan 2013 och 2014 skedde en stor minskning av andelen elever som angett att de blivit kränkta via SMS eller Internet, från 36,5 procent till 9,4 procent. 2015 är denna siffra uppe i 23,4 procent igen. Det är svårt att säga vad dessa svängningar beror på. En delförklaring till ökningen under 2015 kan vara appen ”Secrets” som figurerade i Halmstad under hösten 2014. En app där vem som helst kunde skriva vad som helst utan att det gick att identifiera avnämaren. Genom ett gemensamt angreppssätt mellan skolorna så minskade dock problematiken med denna app relativt snabbt. Det vanligaste stället för kräkningar är dock fortfarande med bred marginal klassrummet och andra ställen på skolan. Om prioriterade insatser ska göras bör det med andra ord ske där. Likabehandlingsplanen är det verktyg som staten har angett som primär bekämpning av kränkande behandling. Under 2014 tog förvaltningen fram gemensamma rutiner för arbetet med likabehandlingsplaner, vilka blir aktuella att använda för upprättandet av nya likabehandlingsplaner på skolorna läsårstart 2015/2016. Utbildningens och undervisningens kvalité Två nya frågor finns med i årets Elevbarometer. Syftet med dessa frågeställningar är att se om den kompetensutveckling som genomförs med alla lärare, gällande Bedömning för lärande, får genomslag i klassrummen. 47,3 procent av eleverna instämmer helt i att deras lärare går igenom målen om undervisningen, så att eleverna förstår dem. 31,5 procent instämmer helt i att deras lärare ofta ger dem personlig information om vad de behöver göra för att nå målen. Det är ett bra utgångsvärde för att följa den långsiktiga satsningen på BFL som sker. Vi kan se att skolorna kommit olika långt gällande detta, där flest elever instämmer helt på Kattegattgymnasiet. Det finns områden där resultaten förbättrats något jämfört med föregående års resultat. Detta gäller exempelvis: • • • • • Andel elever som angett att deras lärare använder olika undervisningsmetoder inom en och samma kurs. Andel elever som upplever att lärarna uppmuntrar dem att lära sig mer (även om det finns en fortsatt utvecklingspotential här). Andel elever som upplever att lärarna uppmuntrar dem att samarbeta med andra elever för att lära sig mer. Andel elever som upplever att lärarna uppmuntrar dem att komma med flera olika lösningar på ett problem. Andelen elever som upplever att lärarna samarbetar kring deras utbildning. Jämfört med 2014 så har det skett en viss försämring gällande: • • • Andel elever som anser att deras lärare löpande informerar dem om hur de ligger till i kurser. Andel elever som anser att deras lärare utgår från vad de redan kan när de ska lära sig något nytt. Andelen elever som förstår hur de kan använda det de lär sig i skolan utanför skolan. 8 Gällande det sistnämnda så har det sedan 2013 varit en nedgång av andelen elever som svarat att de instämmer, med 14,5 procentenheter. 31,6 procent av de svarande eleverna instämmer nu. 17,0 procent instämmer inte alls. Det är framförallt tjejerna som angett att de inte förstår hur de ska använda det som de lär sig i skolan, i verkligenheten utanför den. Skillnaden mellan pojkar och flickor har i år ökat till 12,2 procent. 25,6 procent av tjejerna instämmer och 37,8 procent av killarna. En möjlig förklaring till könsskillnaden är att det går fler killar på yrkesprogram, och där kan det vara tydligare vad de kunskaper de får inom karaktärsämnena ska användas till när de är klara. Forskning visar emellertid att elevernas kunskaper ökar om undervisningen sätts i ett tydligt och förståeligt sammanhang. Det finns behov att utveckla kopplingen mellan skolan och omvärlden även på de högskoleförberedande programmen framöver. En fråga där det inte skett någon större förändring jämfört med 2014, men där det fortfarande finns ett stort behov av utveckling, är om eleverna upplever att deras lärare uppmuntrar dem att använda kontakter med omvärlden i undervisningen. Här har endast 23,6 procent av eleverna svarat att de instämmer helt, medan 28,2 procent svarat att de inte instämmer alls. Resultatet här är med största sannolikhet sammankopplat med resultaten att eleverna inte förstår hur de ska använda det de lär sig i verkligenheten. Projektet PARVIS, som var planerat att börja i oktober 2015 skulle arbetat med att utveckla samverkan mellan skola och arbetlivet, och med att sätta utbildningen i ett sammanhang. Då projektet inte blev beviljat fortsätter förvaltningen att leta andra program eller fonder att söka medel för detta. Fortsatta insatser med Made by Halmstad gör också skillnad. En fortsatt utmaning är att ca en tredjedel av eleverna inte upplever att arbetsbördan är rimlig och jämn över tid. Särskilt i årskurs 2 och 3 är det en stor andel av eleverna som inte tycker den är rimlig. Frågan är svår att lösa då kraven också ökat i samband med GY11. Elever i behov av stöd för att nå kunskapsmålen Enligt skollagen har alla elever rätt till det stöd de behöver för att nå kunskapsmålen som minska ska uppnås, om en utredning kommer fram till att de behöver ett sådant stöd. Andelen elever som instämmer med att de fått det stöd som de behöver för att nå minst ett E i alla ämnen har ökat med 9,2 procentenheter till totalt 68,4 procent. 7,8 procent av elever instämmer inte alls gällande denna fråga. 11,8 procent av de elever som idag inte får något stöd utanför ordinarie undervisning har angett att de skulle behöva det för att nå minst ett E i alla ämnen. Det är en förbättring jämfört med 2013 då siffran var 15,8 procent och 2014 när den var 13,6 procent. Bland de elever som fått stöd utanför ordinarie undervisning har andelen elever som anser att den hjälpt dem att bättre nå målen ökat med 5,3 procentenheter till 86,6 procent. Det verkar som den omorganisation som Sturegymnasiet och Sannarpsgymnasiet gjort av sin stödverksamhet, där eleverna får mer hjälp direkt i klassrummet, gett goda resultat. Av de elever som angett att de fått stöd utanför ordinarie undervisning så svarar dock 25,4 procent att deras lärare inte har förståelse för deras svårigheter. Det är ett för stort antal. IKT i undervisningen Jämfört med 2013 har andelen elever som angett att de använder ett digitalt verktyg i undervisningen ökat från 57,6 procent till 90,6 procent 2015. 2014 var siffran 73,1 procent. Förklaringen bakom detta är att alla elever i årskurs 1 under två läsår har fått antingen varsin iPad eller Chromebook. Flera elever i åk 3 har också fått ett digitalt verktyg. Vi kan också se att eleverna upplever att deras lärare använder sig av IKT i undervisningen i högre grad än tidigare. 65,0 procent anser det i år jämfört med 41,5 procent 2013 och 51,4 2014. Vi kan även se att andelen elever som använder Fronter har ökat med 8,5 procentenheter till 81,3 procent. Det är ett gott tecken som visar att personalen börjat arbeta med IKT i undervisningen. Samtidigt ser vi att andelen elever som upplever att deras lärare känner sig säkra i användandet av IKT i undervisningen är 33,9 procent. Det finns med andra ord fortsatt behov av kompetensutveckling för personalen i hur de kan arbeta med sina nya IKT-verktyg. 9 Inflytande och ansvar Gällande inflytande kan vi se en liten förbättring i förhållande till resultaten 2014 på alla frågor, förutom den som rör om eleverna tar eget ansvar över sina studier, där resultatet i stort är det samma. Gällande om lärarna låter eleverna utvärdera kurserna så har det skett en förbättring på andelen elever som instämmer med 5,9 procentenheter och andelen elever som inte instämmer alls med 4,0 procentenheter. Det finns dock fortfarande behov av förbättring på de flesta av dessa områden. Denna Elevbarometer är den tredje i sitt slag. Av de åtgärder som beslutades föregående år så finns det anledning att hålla kvar vid några under ett antal år framöver för att en tydlig positiv utveckling ska hinna ske ute på skolorna. Utifrån detta föreslås nämnden att besluta om följande åtgärder: • Satsningen på Bedömning för lärande/formativ bedömning fortsätter under kommande år. Alla gymnasielärare ska ingå i satsningen. • En fördjupad undersökning, som bygger på elevintervjuer på program där det är påtagligt att stressen har ökat, ska genomföras för att ge bättre underlag för effektiva åtgärder för att minska den negativa stressen hos tjejer. • På de program där det är påtagligt att stressen har ökat hos tjejerna ska rektor tillsammans med sin personal fortsätta med åtgärder för att förbättra arbetssituationen. • Förvaltningen och rektorer ska arbeta aktivt med att göra Rutinen för arbete mot kränkningar, trakasserier och diskriminering till ett levande dokument i verksamheten. • Förvaltningen ska söka medel för att få till en tätare samverkan med arbetslivet och omvärlden med målet att öka elevernas förståelse kring hur de ska använda det som de lär sig i skolan senare i yrkeslivet. • Satsningen på att en stor del av eleverna ska genomgå en UF-utbildning och ta del av erbjudanden från Made by Halmstad fortsätter, för att öka andelen elever som uppmuntras att ta kontakt med omvärlden för att lära sig mer. • Skolornas arbete med inflytande ska ses över. Särskilt fokus läggs på att eleverna får utvärdera sina kurser. • En sammanställning av de förslag på åtgärder som rektorerna tillsammans med sin personal fastställer ska tas fram till nämnden. 10 Elevernas trivsel och mående Jag trivs i skolan Totalt sett har 73,1 procent av eleverna angett att de trivs i skolan. Tillsammans med de som instämmer delvis är det ca 97 procent av de svarande eleverna. Endast 3,2 procent av eleverna har svarat att de inte trivs i skolan. Det motsvarar ungefär siffrorna från 2014. I diagrammet till höger så ser vi resultatet fördelat mellan tjejer och killar. Vi kan se att det inte är några större skillnader mellan könen gällande trivsel i skolan. Något färre av killarna, 2,8 procentenheter har svarat att de instämmer jämfört med 2014. Det är dock så små skillnader att inga slutsatser kan dras utifrån det. Det finns inga heller några större skillnader i resultaten mellan skolorna. På Sannarpsgymnasiet har andelen som angett att de instämmer i att de trivs i skolan minskat från 77,9 procent 2013, till 74,6 procent 2014 till 71,9 procent 2015. Det finns anledning att titta närmare vad detta kan beror på. På Kattegattgymnasiet och Sturegymnasiet ligger kvar på ungefär samma nivå som 2014. 11 Jag trivs med mina klasskamrater Andelen elever som instämmer i att de trivs med sina klasskamrater har minskat sedan 2014 med 3,7 procentenheter. 74,6 procent av eleverna instämmer dock med att de trivs med sina klasskamrater. 3,6 procent av eleverna har angett att de inte instämmer. Killarna trivs något bättre med sina klasskamrater än tjejerna. Skillnaden mellan de som angett att de instämmer utgör 8,7 procentenheter mellan könen. Samtidigt är det endast 1,2 procentenhets skillnad mellan könen när det gäller de som angett att de inte instämmer. Jämfört med föregående år är det både något färre killar och tjejer som angett att de trivs med sina klasskamrater. För killarna är det en minskning på 4,0 procentenheter jämfört med 2014. På Kattegattgymnasiet har andelen som svarat att de instämmer med att de trivs med sina klasskamrater minskat från 83,7 procent till 80,3 procent. På Sannarpsgymnasiet är det 4,1 procentenheter färre elever som instämmer i påståendet 2015, jämfört med 2014. På Sturegymnasiet har andelen som angett att de instämmer minskat med 3,5 procentenheter. 12 Jag trivs med skolmiljön Gällande resultaten på frågan om eleverna trivs med skolmiljön är svaren 2014 och 2015 nästan identiska. 53,3 procent har svarat att de instämmer med påståendet och 5,9 procent att de inte gör det. Något större andel av tjejerna än killarna trivs med skolmiljön. 55,3 procent jämfört med 51,2 procent. Mellan skolorna finns det större skillnader jämfört med 2014. Våren 2014 var det 42,1 procent av eleverna som instämde i påståendet på Kattegattgymnasiet, våren 2015 är samma siffra 46,4 procent. Andelen elever som angett att de inte instämmer har minskat från 14,0 procent till 8,8 procent. Den troliga förklaringen är att Kattegattgymnasiet nu lämnat sina mycket slitna lokaler och trots att de nu har mycket trängre ytor så upplevs de som bättre av eleverna. På Sannarpsgymnasiet har istället andelen som instämmer i att de trivs med skolmiljön minskat lite från 58,3 procent till 55,7 procent. Sturegymnasiet ligger ganska jämt över åren och har en liten minskning på 2,1 procentenheter gällande andelen elever som instämmer. Det är också den skola där störst andel elever angett att de trivs. 13 Jag trivs med andra elever på skolan 60,2 procent av eleverna har svarat att de trivs i skolan. 3,3 procent har svarat att det inte gör det. Resultatet är mycket snarlikt resultaten från både 2013 och 2014. Killarna trivs något bättre med de andra eleverna på skolorna än tjejerna. Skillnaden är 5,0 procentenheter. Även mellan enheterna är resultatet mycket likt det som var 2014. På Kattegattgymnasiet är det 63,0 procent som instämmer i att de trivs med andra elever på skolan. Andelen som instämmer på Sannarpsgymnasiet är 57,2 procent och på Sturegymnasiet är det 60,1 procent. 14 Jag trivs med mina lärare 63,4 procent av eleverna har angett att de trivs med sina lärare. Räknar man ihop de som svarat att de instämmer och de som svarat att de instämmer delvis uppgår siffran till 96,7 procent. Det är mycket likt 2014 års resultat, med en liten förbättring. De som uttalat inte trivs med sina lärare utgör 67 elever. Läsaren bör ha i åtanke att detta är en totalbedömning av elevens samtliga lärare, varför resultatet får anses som bra. Vi kan se att killarna trivs bättre med sina lärare än tjejerna. 66,7 procent jämfört med 60,3 procent. Det är också mycket snarlikt resultatet från 2014. Eleverna på Kattegattgymnasiet trivs bäst med sina lärare, 73,8 procent har angett att de instämmer. Det är en ökning på 6,8 procentenheter från föregående år. För Sannarpsgymnasiet är samma siffra 55,6 procent, vilket är en nedgång på 3,8 procentenheter jämfört med föregående år men på sammanlagt 10,0 procentenheter sedan 2013. På Sturegymnasiet är det 59,2 procent som instämmer i påståendet, jämfört med 61,4 2014. 15 Jag trivs på raster och håltimmar I årets Elevbarometer kan vi se att 68,7 procent av eleverna instämmer i att de trivs på raster och håltimmar. 5,0 procent trivs inte. Resultatet är väldigt snarlikt de från 2013 och 2014. Tjejerna trivs något bättre på raster och håltimmar, men skillnaden har minskat i förhållande till 2014. Då var skillnaden mellan de som instämde i påståendet 4,7 procentenheter, medan skillnaden är 1,7 procentenheter 2015. Vi kan se att Sturegymnasiets elever trivs bäst på raster och håltimmar med 75,5 procent av eleverna som instämmer. Det är en ökning med 5,2 procentenhet jämfört med 2014. Kattegattgymnasiet har tagit över platsen som den skola där flest elever angett att de inte trivs på raster och håltimmar, med 6,5 procent av eleverna som angett att de inte instämmer i påståendet. 16 Jag känner ofta oro och ängslan på grund av något hemma 80,4 procent av elever är inte oroliga eller ängsliga på grund av något hemma. 5,4 procent, eller 110 av de svarade eleverna är dock ofta oroliga för något hemma. 14,1 procent, eller 288 elever till anger att de delvis håller med att de ofta oroliga och ängsliga för något hemma. Detta är givetvis något som i varierande mån även påverkar måendet och resultaten i skolan. Jämfört med 2013 och 2014 så har detta en relativt likartad bild, även om en liten förbättring kan ses bland de som instämmer (från 6,7 2013 procent till 5,4 procent 2015). I diagrammet till höger kan vi se att tjejerna upplever en större oro och ängslan för något hemma än killarna. Sammanlagt är det 26,0 procent av tjejerna som instämmer eller delvis instämmer, jämfört med 12,9 procent av killarna. Det är en ökning på någon procentenhet bland båda könen jämför med tidigare år. Dessa skillnader kunde även ses under 2014, men har blivit något minde under 2015. De elever som upplever minst oro och ängslan på grund av något hemma går på Kattegattgymnasiet, där är det 4,2 procent som instämmer. Därefter kommer Sannarpsgymnasiet med 5,3 procent och slutligen Sturegymnasiet med 7,3 procent av eleverna som instämmer. 17 Jag känner ofta oro och ängslan på grund av mina studier 26,2 procent av eleverna instämmer i att de ofta känner oro och ängslan på grund av sina studier.2014 var samma siffra 24,0 procent och 2013 var den 19,2 procent. 32,2 procent instämmer inte i påståendet, vilket betyder att ca en tredjedel av eleverna inte är oroade för sina studier. I likhet med 2013 och 2014 kan vi se en markant skillnad mellan könen. 36,2 procent, av tjejerna instämmer i att de ofta känner oro och ängslan på grund av sina studier. Samma siffra är 15,9 procent för killarna. 2013 var motsvarande siffra för tjejerna 24,9 procent och för killarna 13 procent. 2014 var den 33,3 procent för tjejerna och 14,6 procent för killarna. Endast 17,3 procent av tjejerna uppger att de inte känner oro och ängslan över sina studier. Forskning visar att ett visst mått av oro och ängslan leder till bättre betyg för eleverna. Vi vet sedan tidigare att tjejer har högre betyg än killar. En förklaring till detta samband skulle kunna vara att ett visst mått av oro kan ha det positiva med sig att eleven lägger ner med tid på sina studier. För mycket oro och ängslan påverkar dock resultaten negativt och här går utvecklingen tydligt åt fel håll (Rosander, The importance of personalitym IQ and learning approaches – Predicting academic preformance, 2012). 2013 kom en rapport kallad Mäns livssituation – makt, sårbarhet och skilda villkor som pekar på att skolan behöver göra mer för att motverka den anti-pluggkultur som ofta finns hos killar i skolan, för att minska resultatskillnaderna som uppstått bland killar och tjejer. Kanske behöver killarna känna lite mer oro för sina studier, medan tjejerna behöver minska den skadliga stressen som kan uppstå. I diagrammet till vänster kan vi se att på Kattegattgymnasiet oroar sig eleverna minst för sina studier. På Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet finns mer oro och ängslan över studierna. Detta speglar troligtvis den könsfördelning som finns på skolorna där Kattegattgymnasiet har en majoritet av killar och Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiets av tjejer. Förhållandet såg likadant ut 2014. 18 Jag känner ofta oro och ängslan på grund av skolmiljön 77,2 procent av eleverna upplever inte någon oro och ängslan på grund av skolmiljön. Detta är mycket likt resultatet 2014 då det var 77,5 procent av eleverna. Om vi slår ihop resultaten med de som instämmer och de som instämmer delvis är det dock 465 elever som ofta eller ibland känner oro och ängslan på grund av skolmiljön. Till skillnad från oron över studierna finns en relativt liten skillnad mellan könen när det gäller oro över skolmiljön. Även mellan skolorna så finns det en relativt liten skillnad mellan svaren. 80,3 procent av eleverna på Kattegattgymnasiet känner inte oro och ängslan över skolmiljön, samma siffra för Sturegymnasiet är 78,4 procent. För Sannarpsgymnasiet är siffran 72,9 procent vilket är en försämring på 8,1 procentenheter sedan 2013. 19 Jag känner ofta oro och ängslan på grund av relationerna till mina kompisar 5,8 procent av eleverna känner ofta oro över relationerna till sina kompisar. 80,8 procent känner dock inte någon sådan oro. Talen är mycket likartade dem i Elevbarometern 2014. Tjejerna oroar sig något mer kring relationerna till sina kompisar än killarna. 10,0 procentenheter färre tjejer än killar upplever ingen oro över detta. Däremot skiljer antalet som instämmer i att de ofta känner oro endast med 0,8 procentenheter. Mellan skolorna så kan vi se att eleverna på Kattegattgymnasiet känner minst oro. Där efter kommer Sannarpsgymnasiet och slutligen Sturegymnasiet. Detta kan troligen delvis förklaras med könsfördelningen på de olika skolorna. 20 Jag känner ofta oro och ängslan på grund av annat 8,0 procent av eleverna instämmer i att de känner oro och ängslan på grund av annat. Totalt sett är resultaten mellan 2013, 2014 och 2015 rätt likartade gällande denna fråga. Dock innebär det att det är 163 elever som är oroliga för något, vilket givetvis kan påverka deras studier. Tjejer upplever är mer oroliga än killarna 11,1 procent av tjejerna är ofta oroliga på grund av något annat, jämfört med 4,8 procent av killarna. Mellan skolorna finns vissa skillnader gällande de som ofta känner oro för annat än något hemma, sina studier eller relationen till sina kompisar. Sturegymnasiet är den skola där flest elever, 13,3 procent, anger att de ofta känner oro på grund av något annat, därefter kommer Sannarpsgymnasiet med 7,2 procent och slutligen Kattegattgymnasiet med 4,7 procent. 21 Jag upplever att jag oftast sover bra på nätterna I diagrammet till vänster kan vi se att endast 45,2 procent av eleverna instämmer i att de oftast sover bra på nätterna. Det är en minskning med 5,2 procentenheter jämfört med 2014. 13,7 procent, eller 279 av de svarande eleverna instämmer inte alls i att de oftast får en bra nattsömn. Till skillnad från Elevbarometern 2014, där skillnaderna mellan könen var mycket små så har skillnaderna ökat 2015. Fler killar än tjejer upplever att de oftast sover bra på nätterna, 47,5 procent jämfört med 43,1 procent. 2015 är det 7,0 procentenheter färre av tjejerna som upplever att de oftast sover bra om nätterna. Eleverna på Kattegattgymnasiet upplever att de sover bäst. 51,9 procent av eleverna instämmer i att de oftast sover bra på nätterna. Därefter kommer Sannarpsgymnasiet med 41,9 procent och slutligen Sturegymnasiet med 40,4 procent. 22 Jag upplever att jag oftast känner mig utvilad och pigg under dagen Endast 22,2 procent av de svarande eleverna anser att de oftast känner sig utvilade och pigga under dagen. 23,3 procent anser att de inte är det. Denna andel är alltså större än de som upplever att de är pigga under dagen. Killarna upplever att de är mer utvilade och pigga under dagen än tjejerna. 27,0 procent av killarna instämmer jämfört med 17,6 procent av tjejerna. För tjejerna är detta en minskning med 5,2 procentenheter jämfört med 2014. Mellan skolorna finns märkbara skillnader gällande andelen elever som instämt i påståendet. På Kattegattgymnasiet anger 29,1 procent av eleverna att de oftast känner sig pigga och utvilade under dagen, medan samma siffra för Sannarpsgymnasiet är 17,9 procent och Styregymnasiet 18,3 procent. En delförklaring är troligen åter igen den könsfördelning som finns mellan skolorna. 23 Jag upplever att jag oftast äter bra och hälsosamt 46,1 procent av eleverna upplever att de oftast äter bra och hälsosamt. 9,0 procent av eleverna anser inte att deras kost är bra. Det är mycket likt resultaten 2014. Killarna upplever i större grad att de oftast äter bra och hälsosamt. 51,2 procent av killarna instämmer, medan 41,3 procent av tjejerna gör det. Jämfört med 2014 är det 5,7 procent färre tjejer som angett att de instämmer. Möjligen är tjejer mer kritiska till den mat de stoppar i sig än vad killar är. 50,9 procent av eleverna på Kattegattgymnasiet instämmer i att de oftast äter bra och hälsosamt. På Sannarpsgymnasiet är det 45,0 procent och på Sturegymnasiet 41,1 procent. En trolig förklaring till dessa resultat är den skillnad som finns mellan könen. 24 Jag upplever att jag rör på mig regelbundet 55,5 procent av eleverna upplever att de rör på sig regelbundet. Endast 10,3 procent anser att de inte gör det. Resultatet är mycket snarlikt det som var 2014. Killarna instämmer i påståendet i något högre grad än tjejerna, 58,1 procent jämfört med 53,0 procent. En fråga som kan vara värd att ställa är om tjejer kan ha högre krav om vad det innebär att röra på sig regelbundet än killar. Mellan skolorna framkommer här ett likartat resultat som gällande kostvanorna. Kattegattgymnasiets och Sannarpsgymnasiet elever upplever att de rör sig mer regelbundet än Sturegymnasiets elever. 25 Jag upplever att jag oftast har en meningsfull fritid 60,0 procent av de svarande eleverna instämmer i att de oftast har en meningsfull fritid. 9,4 procent av eleverna instämmer inte. Resultatet är snarlikt resultaten från 2014. 67,0 procent av killarna upplever att de oftast har en meningsfull fritid, vilket är en liten ökning jämfört med 2014. 53,2 procent av tjejerna anser samma sak, vilket istället är en liten minskning. En förklaring skulle kunna vara att tjejer överlag lägger ner mer tid på sitt skolarbete, och därmed har mindre fritid än killar. Kattegattgymnasiet är den skola där flest elever uppger att de oftast har en meningsfull fritid, 65,9 procent. Det har troligtvis att göra med att den finns en stor majoritet av killar på skolan. Sturegymnasiet är den skola där minst andel elever instämmer i påståendet med 54,1 procent. 26 Jag upplever att jag oftast har personer att vända mig till om jag behöver någon Den stora majoriteten av eleverna har någon att vända sig till när de behöver någon. 80,1 procent instämmer i detta påstående. 3,7 procent anser dock att de inte har det, vilket i faktiska tal utgör 75 elever. Detta är en liten förbättring jämfört med 2014, men fortfarande allt för många. Att ha någon att tala med när livet är tufft, är givetvis väldigt viktigt. Det kan också vara en viktig komponent för att livet inte ska känns så tufft. Om denna grundläggande trygghet saknas kan det även komma att påverka skolgången negativt. Det finns näst intill inga skillnader mellan könen gällande denna fråga. Skillnaderna är inte heller särskilt stora mellan skolorna. 27 Jag har använt narkotika/droger någon gång under senaste året (här avses inte alkohol eller tobak) I diagrammet till höger framgår att 4,9 procent av eleverna angett att de använt någon form av narkotika/droger under det senaste året. Det är en liten nedgång jämfört med 2014 då siffan var 5,5 procent. 4,9 procent motsvarar dock 100 elever som angett att de provar på droger. Det är troligt att det finnas ett mörkertal kring denna fråga. Det är inte säkert att alla som använt sig av narkotika känt sig trygga i att svara det, trots att enkäten är anonym. Indikationerna från skolorna och socialtjänsten är inte heller att drogproblematiken minskat. En något större andel av killarna är tjejerna anger att de använt sig av narkotika/droger under det senaste året. 5,4 procent av killarna och 4,4 procent av tjejerna. Det är en liten minskning för killarna och en liten ökning bland tjejerna jämfört med 2014. Kattegattgymnasiet är den skolan där minst andel elever angett att de testar på narkotika/droger under det senaste året, 3,1 procent, vilket är en halvering dryg jämfört med 2014 då siffran var 6,4 procent. Störst andel elever som angett att de provat narkotiska/droger finns på Sturegymnasiet med 6,6 procent. Denna fråga har även brutits ned på årskursnivå, och resultatet är att 3,3 procent av elever i åk 1 anger att de använt narkotika/droger under det senaste året, 3,6 procent i åk 2 och 8,3 procent i åk 3. Det är alltså tydligt att problematiken är störst när eleverna blivit lite äldre. 28 Likabehandling, mobbing och kränkande behandling Jag känner till skolans likabehandlingsplan Det är totalt sett 72,6 procent av eleverna som angett att de känner till skolans likabehandlingsplan. Det är en förbättring sedan 2014 då siffran var 67,4 procent och 2013 då samma siffra var 60,9 procent. Det ska nämnas att det allra viktigaste inte är att eleverna är väl insatta i planen, utan snarare att skolan har ett aktivt arbete för att förebygga kränkande behandling. Till skillnad från 2014 så kan vi se skillnader i svaren mellan killar och tjejer. Det är 69,4 procent av killarna som angett att de känner till skolans likabehandlingsplan, medan det är 75,8 procent av tjejerna. Svaren till skillnaderna kan troligtvis finnas i diagrammet nedan. Det finns en klar skillnad mellan skolorna gällande om eleverna känner till likabehandlingsplanen eller inte. På Sannarpsgymnasiet har 82,6 procent av eleverna angett att de känner till planen, vilket är en förbättring med 8,8 procentenheter jämfört med 2014. På Sturegymnasiet är det 76,4 procent av eleverna som angett att de känner till planen, vilket är en förbättring med 7,9 procentenheter jämfört med tidigare år. På Kattegattgymnasiet är det 61,3 procent av eleverna som angett att de känner till planen, vilket är ungefär samma som 2014. Det är tydligt att ett medvetet arbete ute på skolorna kring likabehandlingsplanen har gett positiva effekter. 29 Jag har varit utsatt för någon form av kränkande behandling under det senaste året (som t.ex. diskriminering eller mobbing) Totalt sett har 94,5 procent av eleverna svarat att de inte blivit utsatta för någon kränkande behandling under det senaste året. 5,5 procent av eleverna har angett att de är kränkta, vilket motsvarar 112 av de svarande eleverna. Samma siffror 2014 var 4,4 procent. Det har med andra ord skett en liten ökning av antalet elever som upplevt blivit utsatta för någon from av kränkande behandling, vilket givetvis inte är bra. Det finns en skillnad mellan könen gällande denna fråga. 4,0 procent av killarna har angett att de blivit kränkta, medan 7,1 av tjejerna svarat samma sak. Skillnaderna mellan könen har ökat något jämfört med 2014. Det skiljer sig även något åt mellan skolorna. På Sturegymnasiet är det 7,9 procent (43 st) som angett att de blivit utsatta för någon form av kränkande behandling, medan samma siffra för Sannarpsgymnasiet är 5,6 (38 st) och Kattgattgymnasiet 3,9 (30 st). Det är en ökning på Sturegymnasiet från 5,7 procent av eleverna 2014, och på Sannarpsgymnasiet från 4,0. En reflektion kan göras att trots att eleverna på Kattegattgymnasiet känner till likabehandlingsplanen i något lägre utsträckning än på de andra skolorna så är det ändå Kattgattgymnasiet som verkar ha minst problem med kränkningar. 30 Jag har blivit utsatt för en kränkning med anledning av Diagrammen nedan illustrerar svaren från de 5,5 procent av eleverna som har angett att de råkat ut för en kränkande behandling under det senaste året. Frågan är en flervalsfråga, med möjlighet att kryssa i flera alternativ. Av de diskrimineringsformer som finns med i diskrimineringslagen så är etnicitet/ursprung den vanligaste formen av diskriminering, med 17,1 procent (19 st) bland de som angett att de blivit kränkta under det senaste året. Därefter kommer kön med 14,7 procent (17 st).. Den absolut vanligaste formen är dock någon annan form av kränkning, som inte knyts till någon av diskrimineringsgrunderna. 62,8 procent av de elever som angett att de blivit kränkta har angett detta val. Eleverna har under detta val kunnat ange fritextsvar. Bland dessa kan vi se att många blivit kränkta genom att de blivit kallade kränkande saker, på grund av sitt utseende eller stil. Flera nämner att de blivit utfrysta. Sexuella kränkningar förekommer också. I diagrammet till höger och nedan visas faktiska tal istället för procent. Där kan vi se att tjejer framförallt angett att de blivit kränkta på grund av annan anledning (60 st.) och på grund av kön (15 st.). Killar har också angivit annan kränkning som största kategori (21 st.) och i andra hand etnicitet och ursprung (16 st.). Killarna har också blivit kränkta för sexuell läggning i större utsträckning än tjejerna. 31 Mellan skolorna skiljer sig resultaten en del. På Sturegymnasiet har 35 elever angett att de blivit utsatta för annan kränkning. På Kattegattgymnasiet är det 18 och på Sannarpsgymnasiet 28. Sturegymnasiet sticker även ut när det gäller andel elever som har blivit kränkta med anledning av kön, där 11 elever angett detta alternativ. På Sannarpsgymnasiet har 10 elever blivit kränkta på grund av etnicitet/ursprung. 32 Jag har blivit utsatt av Även på denna fråga har eleverna kunnat kryssa i mer än ett alternativ. Vi kan se att 89,1 procent av eleverna som uppgett att de blivit kränkta under det senaste året har blivit det av en annan elev på skolan. 22,7 procent (25 elever) har dock angett att de blev utsatta av personal på skolan. Detta är en minskning från 2014 då 31,3 procent av eleverna angav att de blivit utsatta av personal. Eleverna har haft möjlighet att lämna fritextsvar om på vilket sätt de blev kränkta. De kommentarer som berör kränkningar av personal handlar om att eleverna upplever att de blivit orättvist behandlade av lärare och fått nedlåtande kommentarer. Diagrammen till höger och nedan visar faktiska tal istället för procent. Där kan vi se att av tjejerna är det 66 st (91,7 procent) som angett att de blivit kränkta av annan elev och för killarna 32 st (82,1 procent). Av tjejerna är det 13 st (18,1 procent) som angett att de blivit kränkta av personal på skolan och av killarna 12 st (30,8 procent). En större andel av tjejer än killar upplever med andra ord att de blir kränkta av personal. Av de elever som angett att de blivit kränkte under det senaste året och angett att de blivit det av personal så finns 10 st på Sannarpsgymnasiet, vilket utgör 26,3 procent av de utsatta eleverna där. 10 st finns på Sturegymnasiet, vilket är 23,3 procent av de utsatta eleverna där och 5 st på Kattegattgymnasiet vilket utgör 16,7 procent av eleverna där. Den stora merparten av eleverna på alla skolorna har blivit det av andra elever. 33 Var blev du utsatt för kränkningen? Frågan är en flervalsfråga, där eleverna kunnat kryssa i mer än ett svar. Det vanligaste stället att bli kränkt på är fortfarande i klassrummet. 58,9 procent (66 st) av eleverna har svarat detta. Det är en försämring jämfört med 2014 då samma siffra var 50,6 procent. Det näst vanligaste stället är ett annat ställe på skolan med 43,5 procent. På skolgården och visa SMS/Internet har båda 23,4 procent. Gällande SMS/internet är det en ökning från 9,4 procent 2014. Å andra sidan var det 36,5 procent av eleverna som angav detta alternativ 2013. Det har med andra ord skett stora svängningar kring detta svarsalternativ mellan åren. En förklaring till ökningen under 2015 kan vara appen ”Secrets” som figurerade i Halmstad under hösten 2014. En app där vem som helst kunde skriva vad som helst utan att det gick att identifiera avnämaren. Genom ett gemensamt angreppssätt mellan skolorna så minskade dock problematiken med denna app relativt snabbt. I fritexttsvaren skriver också en del elever att de blivit kränkta genom kommentarer på Facebook. Den största problematiken är dock fortfarande den som sker i klassrummet, vilket borde var den typ av kräkning som vi lättast borde kunna göra något åt. 44 (61,1 procent) av tjejerna och 19 (48,7 procent) av killarna har blivit utsatta i klassrummet. Fler tjejer än killar har blivit utsatta för en kränkning via SMS/Internet, 19 jämfört med 6. Procentuellt innebär det 26,4 procent jämfört med 15,4 procent. 48,6 procent av tjejerna har blivit utsatta på ett annat ställe på skolan och 43,6 procent av tjejerna. 34 På Sturegymnasiet har 24 elever (55,8 procent av de kränkta eleverna) angett att de blivit utsatta i klassrummet. På Kattegattgymnasiet är det 20 st. (66,7 procent) och på Sannarpsgymnasiet gymnasiet 19 elever (50,0 procent). Kränkningar via SMS/Internet är vanligast på Sannarpsgymnasiet och Kattegattgymnasiet. På Sannarpsgymnasiet är 22 det elever (57,9 procent) som blivit kränkta på ett annat ställe på skolan. För Kattegattgymnasiet är det 43,3 procent och på Sturegymnasiet 39,5 procent. 35 Undervisningens och utbildningen kvalité Mina lärare går tillsammans med oss elever igenom vad målen med undervisningen innebär, så att vi förstår dem Frågan är ställd för att fånga upp vissa delar kring ett formativt lärande och är ny i Elevbarometern 2015. I en formativ undervisning ger lärare klargör lärarna tillsammans med eleverna vad som är målet för undervisningen. Eftersom det kan vara svårt att direkt förstå kunskapsmålen från Skolverket behöver dessa diskuteras med eleverna för att skapa en gemensam förståelse. 47,3 procent instämmer i att deras lärare tillsammans med dem går igenom vad målet med undervisningen innebär, så att de förstår dem. 6,4 procent av eleverna instämmer inte, medan 46,2 procent instämmer delvis. Vi kan se en viss skillnad mellan könen, killarna instämmer i något större utsträckning med påstående med 49,7 procent jämfört med 45,0 procent av tjejerna. Skillnaderna är ännu större mellan skolorna. 53,2 procent av eleverna på Kattegattgymnasiet anser att instämmer i att deras lärare tillsammans med dem går igenom vad målet med undervisningen innebär, så att de förstår dem. Samma siffra för Sannarpsgymnasiet är 46,0 procent och på Sturegymnasiet 40,3 procent. 36 Mina lärare ger mig ofta personlig information om vad jag behöver göra för att nå målen med undervisningen Även denna fråga är ny för 2015 och försöker fånga en annan viktig aspekt av formativ undervisning, nämligen den delen som innebär att lärarna hela tiden ger eleverna personlig information om vad de behöver göra för att nå nästa steg i undervisningen. Eleven kan förstå målen med undervisningen, men om de inte vet vilket steg de ska ta härnäst så är den kunskapen inte mycket värd. Vi kan se att 31,5 procent av eleverna instämmer i att deras lärare ofta ger dem personlig information om vad de behöver göra för att nå målen med undervisningen. 50,8 procent instämmer delvis och 17,7 procent instämmer inte. Det finns tydliga skillnader mellan könen gällande denna fråga. 38,2 procent av killarna instämmer i påståendet, medan 24,9 procent av tjejerna gör det. En förklaring till detta är att generellt sett har tjejer högre krav på vad de vill nå med sina studier, och kan därför också ha högre krav på lärarna i den hjälp de vill ha för att komma vidare. Även mellan skolorna finns det skillnader. 35,3 procent av eleverna instämmer i att deras lärare ofta ger dem personlig information om vad de behöver göra för att nå målen med undervisningen på Kattegattgymnasiet. På Sannarpsgymnasiet är samma siffra 30,2 procent och på Sturegymnasiet är den 27,6 procent. 37 Mina lärare informerar mig löpande om hur jag ligger till i kurser Det är viktigt att elever fortlöpande får information om hur de ligger till i kursen, i förhållande till målen. Detta med syfte att eleven ska kunna veta vad den behöver göra för att nå längre i sin kunskapsinhämtning. Vi kan se att 23,4 procent av eleverna instämmer i påståendet. Det är en försämring jämfört med 2014 då siffran var 28,1 procent. 22,9 procent av eleverna inte instämmer inte alls i detta. Majoriteten av eleverna har svarat instämmer delvis, vilket kan tolkas som att de har lärare som gör detta i varierande grad. I diagrammet till höger kan vi se att det finns skillnader mellan killar och tjejers uppfattning av lärarnas information om hur de ligger till i kurserna. Killarna instämmer i högre grad med påståendet, 29,9 procent jämfört med 17,1 procent av tjejerna. En förklaring till detta kan vara att tjejerna överlag är mer studiemotiverade och har högre krav på feedback från sina lärare än killarna. Vi kan att en större andel elever upplever att de fått löpande information om hur de ligger till på kurserna på Kattegattgymnasiet, jämfört med Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet. En förklaring kan vara den könsfördelning som finns på Kattegattgymnasiet med en stor majoritet av killar. 38 Mina lärare talar om vad jag behöver göra för att lära mig mer 26,2 procent av eleverna anser att deras lärare talar om vad de behöver göra för att lära sig mer. 21,8 procent anger att deras lärare inte gör det vilket är en liten förbättring. 52,1 procent av elever upplever att deras lärare delvis gör detta. Detta är mycket snarlikt det resultat som finns för 2014. Här kan vi se en skillnad mellan könen. Killarna anser till en större del än tjejerna att de får information om vad de behöver göra för att lära sig mer. Möjligen kan detta ha att göra med att tjejer i större grad oroar sig över sina studier, och kanske därmed upplever ett större behov av feedback från lärarna kring vad de behöver göra för att lära sig mer och nå ett högre betyg. Skillnaderna mellan könen gällande andel elever som instämmer i påstående är 13,6 procentenheter. Flest elever instämmer på Kattegattgymnasiet, 30,5 procent, jämfört med 23,5 procent på Sannarpsgymnasiet och 23,2 procent på Sturegymnasiet. 39 Mina lärare utgår från vad jag redan kan när vi ska lära oss något nytt En annan viktig komponent i det formativa lärandet är att ständigt stämma av vart eleven befinner sig i lärandet och anpassa undervisningen efter det. 26,7 procent av eleverna upplever att lärarna anpassar undervisningen efter vad de kan. 55,2 procent anser att det delvis är så, medan 18,2 procent inte tycker att det är så alls. Jämfört med 2014 är det en liten försämring gällande eleverna som instämmer då de detta år var 30,2 procent. I diagrammet till höger kan vi se att killar överlag instämmer något mer med att undervisningen är anpassade efter vad de kan, än tjejer gör. 30,3 procent av killarna har svarat att de instämmer, medan 23,1 procent av tjejerna svarat samma sak. Kattegattgymnasiet sticker ut som den skola där störst andel av eleverna anser att lärarna utgår från vad eleven kan när de ska lära sig något nytt. 31,7 procent av eleverna instämmer i påståendet där, jämfört med 23,7 på Sturegymnasiet och 23,2 procent på Sannarpsgymnasiet. 40 Mina lärare använder olika undervisningsmetoder inom en och samma kurs Elever lär sig på flera olika sätt. För att kunna möte elevers olika lärstilar behöver lärare undervisa med flera olika metoder inom samma kurs. Resultaten tyder på att eleverna upplever att majoriteten av deras lärare också har en varierad undervisningsform. 35,5 procent instämmer och 52,0 procent instämmer delvis. Bara 12,5 procent instämmer inte alls. Det är en liten förbättring jämfört med 2014 års resultat. Det finns relativt liten skillnad mellan könen i denna fråga. Något större andel av killarna instämmer i påståendet, 36,8 procent jämfört med 34,3 procent av tjejerna. När det gäller andelen som inte instämmer är skillnaden nästan obefintlig. På Kattegattgymnasiet så instämmer 38,7 procent av eleverna i påståendet att deras lärare använder olika undervisningsmetoder i en och samma kurs. Det är en förbättring jämfört med 2014 då samma siffra var 33,5. På Sturegymnasiet instämmer 33,9 procent och på Sannarpsgymnasiet instämmer 33,1 procent, vilket är likt de resultat som skolorna fick 2014. 41 Mina lärare uppmuntrar mig att lära mig mer Uppmuntran och förväntningar har stor påverkan på elevers studieresultat. Vi kan se att 39,6 procent av eleverna svarat att deras lärare uppmuntrar dem att lära sig mer. 49,8 procent instämmer delvis medan 10,6 procent angett att lärarna inte uppmuntrar dem att lära mer. Den sistnämnda kategorin var 2013 15,6 procent, och 2014 13,7 procent vilket betyder att det skett en liten förbättring. Vi kan se att det finns en skillnad mellan könen. Killar anger i större grad än tjejer att de instämmer med att deras lärare uppmuntrar dem att lära sig mer. 42,9 procent av killarna jämfört med 36,4 procent av tjejerna. Trots detta har tjejer generellt sett bättre betyg än killarna. På Kattegattgymnasiet instämmer störst andel av eleverna i att deras lärare uppmuntrar dem att lära sig mer. 45,9 procent. Samma siffra för Sturegymnasiet är 38,0 procent och för Sannarpsgymnasiet 33,6 procent. Andelen som elever som inte instämmer minskat på Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet jämfört med 2014. Då låg Sturegymnasiet på 14,6 procent och Sannarpsgymnasiet på 14,1 procent. 42 Mina lärare uppmuntrar mig att samarbeta med andra elever för att lära mig mer I enkäten har vi försökt att ställa frågor kring de entreprenöriella kompetenser som eleverna enligt styrdokumenten ska tillägna sig. Samarbete mellan elever, kontakter med omvärlden, kreativitet, problemlösning, att misslyckanden ses som en naturlig del i lärprocessen är saker som vi försökt komma åt med följande frågor. 36,7 procent av eleverna har svarat att deras lärare uppmuntrar dem att samarbeta med andra elever för att lära sig mer. 10,3 procent har angett att lärarna inte uppmuntrar detta samarbete, vilket även det är en förbättring. 2013 var motsvarande siffra 19,3 procent och 2014 13,7 procent. När vi tittar på den könsuppdelade statistiken så kan vi se att killar överlag i något högre grad anser att lärarna uppmuntrar eleverna till samarbete för att lära sig mer. Det är dock ingen större skillnad, endast 2,9 procentenheter. Vi kan se att störst andel av eleverna som upplever att deras lärare uppmuntrar till samarbete finns på Kattegattgymnasiet med 44,0 procent som instämmer i påståendet. Därefter kommer Sturegymnasiet med 33,9 procent och sedan Sannarpsgymnasiet med 30,4 procent. 43 Mina lärare uppmuntrar mig att använda kontakter med omvärlden i undervisningen Endast 23,6 procent av eleverna instämmer i att deras lärare uppmuntrar dem att använda kontakter med omvärlden i undervisningen. 28,2 procent, anger att de inte alls instämmer med påståendet. Detta är dock en liten förbättring jämfört med 2013 då motsvarande siffran var 33,2 procent och 2014 då siffran var 30,0 procent. Här finns en klar förbättringspotential för förvaltningen som helhet. I materialet som finns på programnivå så ser vi att dessa siffror är något bättre på yrkesprogrammen/yrkesförberedande programmen än på de högskoleförberedande/studieförberedande. Detta kan vara naturligt med tanke på att det där är obligatoriskt med arbetsplatsförlagt lärande (APL) på yrkesprogrammen. I diagrammet till höger kan vi se att 27,1 procent av killarna instämmer i påståendet, medan det är 20,2 av tjejerna. Det får sedan genomslag på att det är 27,0 procent av killarna och 29,5 procent av tjejerna som inte instämmer. Det finns skillnader mellan skolorna gällande denna fråga. På Kattegattgymnasiet är det 29,2 procent av eleverna som instämmer i att deras lärare uppmuntrar dem att använda kontakter med omvärlden i undervisningen. På Sturegymnasiet är det 20,6 procent och på Sannarpsgymnasiet 19,5 procent. Två förklaringar till detta är det arbetssätt som finns inom Naturvetenskapsprogrammet da Vinci, och att skolan satsat stort på UF-företagande. 44 Mina lärare uppmuntrar mig att komma med flera olika lösningar på ett problem under lektionerna 29,7 procent av eleverna instämmer med att deras lärare uppmuntrar dem att komma med flera olika lösningar på ett problem under lektionerna. 15,4 procent instämmer inte i detta, vilket är en förbättring från 2013 då samma siffra var 22,2 procent och 2014 när den var 17,1 procent. 54,9 procent av eleverna instämmer delvis, vilket troligen pekar på att de har vissa lärare som gör det och vissa som inte gör det. Läsaren bör också ha i åtanke att i vissa fall kan det vara naturligt att det inte finns mer än ett svar och en lösning på en fråga. Men ofta går det troligtvis att hitta flera vägar till rätt svar. I diagrammet till höger kan vi se att 34,5 procent av killarna instämmer i påståendet, medan det är 25,0 av tjejerna. Detta mönster kunde även ses i Elevbarometern 2014. Mellan skolorna så kan vi se att Kattegattgymnasiet sticker ut genom att flest elever instämmer i påståendet att de uppmuntras att komma med flera olika lösningar på problem under lektionerna, med 37,3 procent. Detta är en förbättring på några procentenheter jämfört med 2014. På Sturegymnasiet instämmer 25,9 procent av eleverna och på Sannarpsgymnasiet 23,9 procent. 45 Jag får möjlighet att vara kreativ och komma med egna idéer på lektionerna Av de 2039 elever som svarade på enkäten så instämmer 33,7 procent i att de får vara kreativa och kommer med egna idéer på lektionerna. Å andra sidan så är det 14,9 procent av eleverna som inte håller med alls. Det är nästan exakt samma resultat som föregående år. Det finns skillnad mellan könen gällande resultatet. 37,9 procent av killarna instämmer och 29,5 procent av tjejerna. En möjlig förklaring skulle kunna vara att killar tillåts att ta mer utrymme på lektioner och då också upplever att de får större möjlighet till att vara kreativa. I denna fråga ser vi klara skillnader mellan de olika enheterna. På Sturegymnasiet har 38,0 procent av eleverna svarat att de instämmer i att de får vara kreativa och komma med egna idéer på lektioner, på Kattegattgymnasiet har 37,2 procent av eleverna svarat detsamma och på Sannarpsgymnasiet 26,1 procent. Möjligen kan en förklaring ligga i Sturegymnasiet programstruktur, då mer än hälften av eleverna på skolan går på det Estetiska programmet. Ett program som är nära förknippat med kreativitet. 46 Jag är rädd för att svara fel på lektionerna En viktig del i lärprocessen är att göra misstag och sedan lära sig av det. För att utveckla nya innovativa sätt och saker behöver det också finnas en kultur där det är tillåtet att misslyckas. 17,3 procent av eleverna har dock svarat att de instämmer i att de är rädda för att svara fel på lektionerna. Slår vi ihop de som svarat att de instämmer med de som delvis instämmer med att är rädda att svara fel på lektionerna så får vi 47,7 procent. Det är en liten förbättring från föregående år då de som instämde var 18,9 och de som delvis instämde var 30,0 procent. 52,3 procent av eleverna är inte alls rädda att svara fel på lektionerna 2015. Vi kan se att en större andel av tjejerna än killarna är rädda för att svara fel på lektionerna. Det är en skillnad på 8,0 procentenheter. Ännu större blir skillnaden om vi tittar på de elever som svarat att de inte är rädda att svara fel på lektionerna. Där är skillnaden 16,1 procent. Jämfört med 2014 har dock gapet mellan könen minskat något. Tjejerna är något mindre oroliga för att svara fel på lektionerna i år. En möjlig förklaring till skillnaderna är att tjejer, generellt sett, i större grad än killar jagar höga betyg och att de är rädda att om de svarar fel så kommer det att påverka betygen negativt. Flera lärare vittnar om att eleverna vill ”svara rätt” och försöker säga det som de upplever att läraren vill höra i jakten på goda betyg. En viktig del inom kompetensutvecklingen inom Bedömning för lärande är att flytta fokus från betyg till mer beständiga kunskaper, vilket förhoppningsvis kan motverka detta synsätt hos eleverna. I diagrammet till vänster kan vi se att det inte är någon större skillnad mellan skolorna. Sannarpsgymnasiet är den skola där störst andel elever instämmer i att de är rädda för att svara fel på lektionerna. Jämfört med 2014 har Sturegymnasiet förbättrat sitt resultat, då var de 19,8 procent som instämde, och i år är siffran nere på 16,2 procent. 47 Jag förstår hur jag kan använda det jag lär mig i skolan utanför skolan En viktig faktor till att känna motivation för sitt skolarbete är att förstå relevansen av det eleven lär sig. 31,6 procent av eleverna instämmer i påståendet att de förstår vad de kan använda det de lär sig i skolan i ett sammanhang utanför skolan. Det är en klar nedgång sedan 2013 då 41,4 procent av eleverna svarade att de instämde och en liten nedgång från 2014 då 33,2 procent av eleverna svarade samma sak. 17,0 procent av eleverna förstår inte hur de ska använda det som de lär sig i skolan. Det finns risk att skolan kan kännas meningslös för dessa elever. Något större andel killar än tjejer anser att de förstår hur de ska använda de kunskaper de fått i skolan utanför skolan. Det rör sig om en skillnad på 12,2 procentenheter. Skillnaden har mer än fördubblats sedan 2014 då den var 6,0 procentenheter. En delförklaring kan vara att en större andel av killar än tjejer går på yrkesförberedande program, och där kan möjligen kunskaperna som eleverna får just i yrkeskurserna mer enkelt tillämpningsbara i ett arbete utanför skolan än i en del högskoleförberedande kurser. I förhållande till 2013 år har andelen tjejer som instämmer i påståendet minskat med 14,5 procentenheter. I projektet PARVIS så angrips denna problematik, vilket förhoppningsvis kan bidra till att vända denna trend. Kattegattgymnasiet sticker ut som den skola där störst andel elever anser att sig förstå hur de kan använda sig av de kunskaper de får i skolan utanför skolan. En möjlig förklaring är samma som den som angavs kring skillnaden mellan könen. 48 Jag upplever att mina lärare samarbetar kring min utbildning 27,6 procent av eleverna upplever att deras lärare samarbetar kring deras utbildning. Ytterligare 53,3 procent anser att de delvis gör det. 19,1 procent upplever att lärarna inte gör det, vilket är en liten förbättring jämfört med 2014. Visst samarbete kan naturligtvis förekomma mellan lärarna utan att eleverna ser detta. Lärares samarbete kring utbildningen kan vara viktig för att se till att eleverna har en dräglig arbetssituation. Forskning visar även att samarbete och kollegialt lärande mellan lärare är en viktig faktor för att främja elevernas måluppfyllelse. En mindre andel tjejer än killar instämmer i att deras lärare samarbetar kring deras utbildning. 22,8 procent jämfört med 32,4 procent. Kattegattgymnasiet är den skola där flest elever instämmer i att deras lärare samarbetar. Där instämmer 34,2 procent av eleverna i påståendet, med samma siffra för Sannarpsgymnasiet är 23,6 procent. Jämfört med tidigare år har Sturegymnasiet minskat andelen elever som instämmer med 7,6 procentenheter. 49 Mina lärare samordnar prov och inlämningsuppgifter 34,6 procent av eleverna instämmer i att deras lärare samordnar prov och inlämningsuppgifter. 43,8 procent instämmer delvis. 21,6 procent anser dock att de inte gör det. Resultatet är snarlikt det 2014. Att ha flera inlämningsuppgifter och prov samtidigt kan givetvis leda till stress och en mycket pressad arbetssituation för eleverna. Det kan också leda till att eleverna tvingas prioritera vilka kurser som de ska lägga mest energi på. Killar upplever i väsentligt större grad än tjejer att deras lärare samordnar prov och inlämningsuppgifter. Skillnaden rör sig om 16,6 procentenheter, vilket är en klar ökning jämfört med 2014 då skillnaden var 9,4 procentenheter. Generellt sett har möjligen tjejer något högre krav på sig själva att prestera bra i alla kurser, och upplever det som mer stressande när de får flera uppgifter och prov samtidigt. Det kan vara så att de då är mindre benägna att prioritera mellan kurserna och då upplever det som ett större problem när lärare inte samordnar sig. Det finns skillnader mellan de olika skolorna. På Kattegattgymnasiet är det störst andel elever som upplever att deras lärare samordnar prov och arbetsuppgifter, med 41,9 procent. Därefter kommer Sannarpsgymnasiet med 32,0 procent och Sturegymnasiet med 27,3 procent. Kattegattgymnasiet ligger kvar på ungefär samma nivå som de gjorde 2013 medan resultatet har försämrats 7,5 procentenheter på Sturegymnasiet och 7,7 procentenheter på Sannarpsgymnasiet. 50 Arbetsbördan är rimlig och jämn över tid 18,4 procent av eleverna instämmer i att arbetsbördan är rimlig och jämn över tid. Ca en tredjedel, 31,7 procent av eleverna instämmer inte i detta påstående. 49,9 procent av eleverna upplever att de delvis har en rimlig arbetsbörda och att den är jämn över tid. Dessa resultat är nästan identiska med resultaten 2014. En stor del av gymnasieleverna upplever med andra ord själva att det har en tuff arbetssituation. En allt för pressad arbetsbörda kan leda till negativ stress för eleverna, vilket kan påverka kunskapsresultaten negativt. Dessutom kan för mycket stress givetvis ha negativa hälsoaspekter på ungdomar, precis som på vuxna. Kraven har dock ökat i med GY2011 och det är inte helt enkelt att kombinera detta med att försöka lätta arbetsbördan för eleverna. Precis som 2014 kan vi se att en större andel killar än tjejer upplever att arbetsbördan är rimlig och jämn. 24,6 procent av killarna, jämfört med 12,4 procent av tjejerna. Eftersom vi vet att tjejer överlag har något högre ambitioner med sina studier är en skillnad inte särskilt märklig i sig. En skillnad finns mellan skolorna. Sannarpsgymnasiet sticker ut där en större andel av eleverna, 39,9 procent, anser att arbetsbördan inte är rimlig. I Elevbarometern för 2013 var motsvarande siffra för 31,1 procent och 2014 36,8 procent. Eleverna på Kattegattgymnasiet är de som till störst andel anser att deras arbetssituation är OK. När en uppdelning görs per årskurs så är det framförallt eleverna i åk 2 och 3 som upplever att arbetsbördan inte är rimlig och jämn över tid. 40,0 procent av eleverna i åk 3 har svarat att de inte instämmer, 37,3 i åk 2 och 21,3 i åk 1. 51 Mina lärare sätter rättvisa betyg på mina kunskaper Att sätta betyg är något som är svårt och ett i slutändan subjektiv arbete. Det viktiga är givetvis att eleven bedöms efter kursmålen, och inte efter personliga egenskaper. Läraren har här total suveränitet. Rektor kan endast ändra ett betyg om det är uppenbart felaktigt. Med tanke på komplexiteten i betygssättningen och att eleven är väldigt utlämnad till respektive lärare är det positivt att 44,1 procent av eleverna instämmer i att de upplever att lärare sätter rättvisa betyg på deras kunskaper. 45,6 procent håller delvis med och bara 10,3 procent håller inte alls med. Det är en liten minskning jämfört med 2014. Killar upplever i något större grad än tjejerna att lärarna sätter rättvisa betyg på deras kunskaper, men skillnaderna är små. Kattegattgymnasiet har störst andel elever som instämmer i att deras lärare sätter rättvisa betyg på deras kunskaper. Sannarpsgymnasiet har minst andel som instämmer med 37,9 procent. De har också tydligt flest elever som inte instämmer, med 14,1 procent. Sturegymnasiet har 45,4 procent av eleverna som instämmer. 52 Elever i behov av stöd för att nå kunskapsmålen Jag har fått det stöd jag behöver för att minst få ett E i alla ämnen 68,4 procent av de svarande eleverna upplever att de har fått det stöd som de behöver för att få minst ett E i alla ämnen. 7,8 procent av eleverna instämmer inte alls. Siffrorna är väldigt lika de som fanns 2014. Det finns inga större upplevda skillnader mellan könen gällande om de fått det stöd som de behöver för att nå minst ett E i alla ämnen. Något större andel av killar instämmer jämfört med tjejerna, men samtidigt är det också en något större andel av killarna som inte instämmer. Kattegattgymnasiets elever upplever i något större omfattning än eleverna på de andra skolorna att de har fått det stöd som de behöver. 72,5 procent jämfört med 68,0 procent på Sannarpsgymnasiet och 62,8 procent på Sturegymnasiet. Det som är positivt är att andelen som instämmer har ökat något på Kattegattgymnasiet och Sannarpsgymnasiet. På Sturegymnasiet har den minskat med 2,2 procentenheter. 53 Jag har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att minst få ett E i alla ämnen 24,0 procent av de elever som svarat på enkäten har angett att de har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få minst ett E i alla ämnen. I faktiska tal utgör det 489 elever. Förra året var samma siffra 30,8 procent. Trots denna nedgång i elever som har fått stöd så anser ändå fler elever än tidigare att de fått det stöd som de behöver. Skillnaden mellan könen gällande andelen som angett att de fått stöd är mycket liten, 1,0 procentenhet. På Sannarpsgymnasiet finns störst andel av eleverna som angett att de fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få minst ett E i alla ämnen med 26,5 procent. Tätt därefter följer Sturegymnasiet med 25,9 procent och sedan Kattegattgymnasiet med 20,6 procent. 54 Jag skulle behöva stöd utanför den ordinarie undervisningen för att minst få ett E i alla ämnen Av de elever som svarat att de idag inte får stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få minst ett E i alla ämnen har 11,8 procent svarat att de skulle behöva det, vilket är en liten minskning sedan 2014. Det motsvarar 183 av de svarande eleverna som idag anser att de inte får det stöd som de behöver för att nå mist ett E alla ämnen. Det finns en viss skillnad mellan könen när eleverna angett om de tycker att de skulle behöva stöd utanför den ordinarie undervisningen för att minst få ett E i alla ämnen. Något större andel tjejer skulle vilja ha det, 13,4 procent jämfört med killarnas 10,1 procent. På Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet finns störst andel elever som anser att de skulle behöva stöd utanför den ordinarie undervisningen för att minst få ett E i alla ämnen. 15,0 procent respektive 15,1 procent. På Kattegattgymnasiet är samma siffra 7,1 procent. På Sannarpsgymnasiet var siffrorna 2013 20,3 procent och 2014 16,9 procent. Det talar för att den omorganisering av stödverksamheten som skett där varit positiv. Förändringen har inneburit att specialpedagoger är mer ute i klassrummen än tidigare varit fallet. 55 Jag har fått vara med och påverka hur och var stödet ska ges Av del elever som har svarat att de har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få minst ett E i alla ämnen så har 73,4 procent också svarat att de har fått vara med och påverka stödets utformning. 26,3 procent har svarat att de inte fått påverka stödets utformning. 2014 var det en större andel tjejer än killar som ansåg att de inte fick påverka hur och var stödet ges, men detta har ändrats från 2015. Nu är det en större andel killar än tjejer som anser att de inte får vara med och påverka stödet, 27,1 procent jämfört med 25,5 procent. Skillnaderna mellan enheterna har ökat något under 2015. På Kattegattgymnasiet finns störst andel elever som anser att de inte får påverka hur och var stödet ska ske. 29,3 procent. Samma siffra 2014 var 25,6 procent. Sannarpsgymnasiet resultat är 2015 27,1 procent och Sturegymnasiet 22,7 procent. På Sturegymnasiet är detta en klar förbättring från 2014 när siffran var 26,7 procent. 56 Jag har fått stöd av Frågan har varit en flervalsfråga där eleverna kan kryssa i mer än ett alternativ. Bland de elever som har svarat att de har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få minst ett E betyg i alla ämnen är den vanligaste formen av stöd det som eleven får av den egna läraren, 74, procent har angett det. 26,2 procent har angett att de fått stöd av specialpedagog och 16,1 procent att de fått stöd av någon annan. Det är en liten minskning sedan 2014 då samma siffra var 16,1 procent. Av de som svarat annan så anger de ofta släkt och vänner som hjälpt dem. Vissa anger också arbetsterapeuterna och olika extra stöd som finns som räknestuga mm. Det finns en skillnad mellan könen, en något större andel killar än tjejer har angett att de fått stöd av den ordinarie läraren. 77,9 procent jämfört med 71,9 procent. Tjejerna får istället i något större utsträckning hjälp av annan, 19,9 procent jämfört med 11,8 procent. Det indikerar på att tjejer i större utsträckning än killar få söka hjälp utanför skolan. 57 Andelen elever som angett att de fått stöd av sin ordinarie lärare är störst på Kattegattgymnasiet med 75,7 procent, följt av Sannarpsgymnasiet med 74,7 procent och sedan Sturegymnasiet med 72,8 procent. Det är en förändring jämfört med 2014 då Sturegymnasiet hade störs andel elever, 79,8 som fick stöd av sin ordinarie lärare. Andelen som fått hjälp av specialpedagog är ungefär samma på de olika enheterna. Gällande de som har fått stöd av någon annan så finns störst andel på Sturegymnasiet, med 21,7 procent. Samma siffra för Sannarpsgymnasiet är 16,1 procent och Kattegattgymnasiet 12,7 procent. 58 När jag har fått mitt stöd har det varit Frågan har varit en flervalsfråga där eleverna kan kryssa i mer än ett alternativ. I likhet med tidigare års resultat är det vanligaste att eleverna har fått stödet tillsammans med deras klass. Det kan till exempel handla om att det är en specialpedagog med i klassrummet. Denna kategori har 48,6 procent av eleverna angett och det är en ökning på 9,9 procentenheter från föregående år. Därefter kommer i särskild grupp med 23,3 procent, vilken är en minskning på 11,5 procent. Det är också i linje dem den utveckling av stödverksamheten som genomförts de senaste åren. Efter detta kommer ensam med 25,6 procent och ensam tillsammans med specialpedagog 19,3 procent. Bland de som angivit annat så är det flera som hänvisar till hemma med hjälp av släktingar, mattestuga och naturstuga, eller tillsammans med några klasskamrater. Vi kan se vissa mindre skillnader mellan könen. En större andel av killarna har angett att de har fått sitt stöd tillsammans med sin klass. 51,0 procent jämfört med tjejernas 46,4 procent. 2014 hade fler killar har också fått stöd ensam tillsammans med specialpedagog än tjejer, men denna skillnad har försvunnit 2014. Däremot har skillnaderna ökat när det gäller svarsalternativet ensam. Detta har 28,8 procent av tjejerna och 22,8 procent av killarna svarat. 59 Det har skett ganska påtagliga förändringar i resultaten för skolorna mellan 2014 och 2015. På alla skolorna har andelen elever som får stöd tillsammans med sin klass ökat. På alla skolorna har också andelen elever som får stöd i särskild grupp minskat. På Kattegattgymnasiet har det minskat med 12,2 procentenheter, på Sannarpsgymnasiet med 13,2 procentenheter och på Sturegymnasiet med 9,7 procentenheter. Särskild grupp kan tolkas olika av elever. En del kan se de olika former av ”Matematikstugor”, ”Fysikstugor” osv dit eleverna går om de upplever att de behöver extra hjälp som en särskild grupp. Andra kan tolka det som när de sitter med ett antal elever i en mindre grupp tillsammans med specialpedagog. 60 Jag vill helst få mitt stöd Även på denna fråga har eleverna kunna ange fler än ett alternativ. Av del elever som har svarat att de har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få minst ett E i alla ämnen önskar 49,8, procent att få det i klassen, vilket är en liten ökning sedan 2014. 32,1 procent vill få det själv och 24,8 procent vill få det i särskild grupp. Jämfört med 2013 är det en ökning av de som vill ha det i klassen med 16,8 procentenheter. Av de som angett annat är det flera som lyft att de vill ha det ensamma, ensam med läraren eller med stöd av familjen. Vi kan se att det finns skillnader mellan könen gällande denna fråga. 56,0 procent av killarna vill ha stödet i klassen, medan endast 44,0 procent av tjejerna vill det. Tjejerna vill helst ha stöd själv tillsammans med specialpedagog, 34,7 procent har angett det jämfört med 29,4 procent av killarna. Tjejerna vill också hellre ha stöd i särskild grupp, 28,0 procent, jämfört med 21,4 procent av killarna. De har också i högre grad angivit att de vill ha ett annat form av stöd, 15,3 procent jämfört med 9,1 procent av killarna. 61 Det finns även skillnader mellan skolorna, men de är betydligt mindre. På Sannarpsgymnasiet vill 37,9 procent av eleverna ha stödet själv tillsammans med specialpedagog jämfört med 29,0 procent på Sturegymnasiet och 28,2 procent på Kattegattgymnasiet. Önskemålet att få stödet i en särskild grupp har minskat på alla skolorna. På Kattegattgymnasiet har det minskat med 5,7 procentenheter, på Sannarpsgymnasiet med 7,2 procentenheter och på Sturegymnasiet med 9,0. 62 Jag upplever att stödundervisningen hjälper mig att bättre nå målen Av de som har fått stöd så anser 86,6 procent att det har hjälpt dem att bättre nå målen. Det är en förbättring jämfört med Elevbarometern 2014 med 5,3 procentenheter, vilket givetvis är glädjande. 13,4 procent anser att stödet inte har hjälpt dem. Det motsvarar 66 av de svarande eleverna. Till skillnad från föregående år kan vi se att killarna i något högre grad än tjejerna upplever att stödet hjälpt dem att bättre nå målen. 87,0 procent jämfört med 86,2 procent. 2014 ansåg 79,8 procent av tjejerna att stödundervisningen hjälpte dem att bättre nå målen. Skillnaderna mellan skolorna är liten. Eleverna är nöjdast på Sannarpsgymnasiet med 88,2 procent och minst nöjda på Sturegymnasiet med 85,0 procent. Alla skolorna har en större andel elever som svarat ja jämfört med 2014. Ökningen är störst på Sannarpsgymnasiet med 5,9 procentenheter. 63 Mina lärare har förståelse för mina svårigheter Av de elever som har svarat att de har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få minst ett E i alla ämnen så anser 74,6 procent att deras lärare har förståelse för deras svårigheter. 25,4 procent anser att deras lärare inte har den förståelsen. Det är en försämring på 4,7 procentenheter jämfört med 2014. Det innebär att 124 av de svarande eleverna upplever att deras lärare inte har förståelse för deras problematik. Detta är ett allt för stort antal. Samtidigt är det så att elever av olika anledningar inte alltid berättar för alla sina lärare om sin problematik. Då är det naturligtvis svårt för läraren att visa förståelse för den. 2014 fanns en viss skillnad mellan könen, denna har under 2015 minskat betydligt. Det är framförallt killarna som i större grad under 2015 upplever att deras lärare inte har förståelse för deras svårigheter. 2014 var det 18,3 procent av killarna som svarade nej på frågan och 2015 var det 25,6 procent. Sturegymnasiet har störst andel elever som anser att deras lärare har förståelse för deras svårigheter, 78,5 procent jämfört med 75,8 procent på Sannarpsgymnasiet och 69,8 procent för Kattegattgymnasiet. På Kattegattgymnasiet innebär detta en försämring på 14,5 procentenheter mellan 2014 och 2015. 2014 var det istället Kattegattgymnasiet som hade störst andel som ansåg att deras lärare har förståelse för deras svårigheter. 64 IKT i undervisningen Mina lärare använder sig av IKT (PC, Mac, Chromebook, surfplatta mm) i undervisningen 2014 kunde vi se en klar ökning i andelen som instämde i att deras lärare använder sig av Informations- och kommunikationsteknik (IKT) i undervisningen. 2013 var det 41,5 procent som instämde, 2014 var det 51,4 och nu under 2015 är det 65,0 procent av eleverna som instämmer. Samma sak kan vi se i år. Förklaringen är rimligen att succesivt under dessa år har andelen elever som haft ett digitalt verktyg byggts ut. Det är dock endast 5,5 procent av eleverna som säger att deras lärare inte det alls. En större andel av tjejerna än killarna upplever att deras lärare använder sig av IKT i undervisningen. 69,8 procent instämmer av tjejerna jämfört med 60,1 procent av killarna. 8,6 procent av killarna anser att lärarna inte använder sig av IKT i undervisningen, jämfört med 2,5 procent av tjejerna. En möjlig förklaring är att killar kan ha högre krav på vad de anser vara att använda sig av IKT i undervisningen än tjejer. Det finns vissa skillnader mellan skolorna. Sturegymnasiet är den skolan där störst andel elever upplever att deras lärare använder sig av IKT i undervisningen, 69,2 procent. Tätt där efter kommer dock Kattegattgymnasiet med 68,9 procent. Sannarpsgymnasiet ligger lägst med 57,1 procent av eleverna som instämmer i att deras lärare använder sig av IKT i undervisningen. 65 Jag upplever att mina lärare känner sig säkra i användandet av IKT i undervisningen Om IKT ska bli ett aktivt pedagogiskt verktyg behöver lärarna känna att de behärskar åtminstone grunderna för hur de t.ex. kan använda en dator eller surfplatta som ett pedagogiskt verktyg. 33,9 procent av eleverna upplever att deras lärare känner sig säkra i användandet av IKT i undervisningen. Det är en liten ökning sedan 2014. 15,9 procent anser att deras lärare inte känner sig säkra i detta, vilket är en förbättring på 5,6 procentenheter jämfört med 2014. Detta är elevens subjektiva bedömning av alla sina lärare, vilket läsaren bör ha i åtanke. Troligtvis har de vissa lärare som aktivt arbetar med IKT, medan andra inte gör det alls. Tjejerna har något högre tankar om sina lärares IKTförmåga än killarna. 34,2 procent av tjejerna anser att deras lärare känner sig säkra på användandet av IKT i undervisningen och för killarna är samma siffra är 33,6 för killarna. Skillnaderna är dock större när vi tittar på dem som svarat att de inte upplever att lärarna känner sig säkra. Detta har 20,2 procent av killarna svarat och 11,8 procent av tjejerna. Killar verkar ha högre krav på sina lärare gällande IKT i undervisningen än tjejerna. Både killar och tjejer som inte instämmer är dock färre i år jämfört med 2014. Störts andel elever som instämmer i att deras lärare känner sig säkra i användandet av IKT i undervisningen finns på Kattegattgymnasiet med 38,8 procent. Därefter kommer Sturegymnasiet med 33,7 procent och Sannarpsgymnasiet med 28,4 procent.. Siffrorna pekar på att parallellt med införandet av med IKT-verktyg i skolan så måste det ske en utbildning av personalen i hur de kan använda dem i sin undervisning. 66 Mina lärare är lyhörda för idéer och förslag från oss elever gällande IKT Vid denna fråga har det i enkäten förtydligats att det till exempel kan handla om förslag om nya hemsidor och appar. Många elever har själva god vana med IKT och det kan vara värt att lyssna på dem när det gäller hur man kan använda IKT som ett verktyg i undervisningen. Det är också en fråga om inflytande enligt läroplanen. 38,7 procent av eleverna har svarat att deras lärare är lyhörda för idéer och förslag från dem gällande IKT. 13,3 procent anser inte det. Den sistnämnda kategorin har blivit betydligt mindre sedan 2013, då var det 26,7 procent av eleverna som svarade så. 2014 var det 18,4 procent. Killarna något mer kritiska än tjejerna. 36,0 av killarna instämmer i att deras lärare är lyhörda gällande förslag om IKT i undervisningen och 41,3 procent av tjejerna. Sturegymnasiet har flest elever som instämmer i påståendet, 43,7 procent, där efter kommer Kattegattgymnasiet med 38,7 procent och sedan Sannarp med 34,7 procent. 67 Jag använder ett digitalt verktyg (PC, Mac, Chromebook, surfplatta, smartphone) i undervisningen Som förväntat kan vi se en markant förbättring i statistiken jämfört med 2013 och 2014 gällande denna fråga. 2013 svarade 57,6 procent av eleverna att de använde sig av ett digitalt verktyg i undervisningen. 2014 var det 73,1 procent I årets Elevbarometer är motsvarande siffra 90,6 procent. Anledningen är att alla elever i årskurs ett har blivit utrustande med en iPad på Styregymnasiet och Sannarpsgymnasiet. På Kattegattgymnasiet har ettorna fått varsin Chromebook. Under läsåret 2014/2015 har nästa alla elever hunnit utrustas med ett digitalt verktyg. En något större del av tjejerna har svarat att de använder sig av ett digitalt verktyg i undervisningen. Det var ett liknande resultat under 2013 och 2014. Sturegymnasiet är den skola där störst andel elever angett att de använder sig av ett digitalt verktyg i undervisningen, 95,1 procent. Därefter kommer Kattegattgymnasiet och sedan Sannarpsgymnasiet. Sannarpsgymnasiet har störst andel elever som angett att de inte använder sig av ett digitalt verktyg. Det kan bero på att de som gick i trean under läsåret 2014/2015 på Samhällsvetenskapsprogrammet inte hade fått någon iPad av skolan. Läsåret 2015/2016 kommer dock alla elever få ett digitalt verktyg på Sannarpsgymnasiet. 68 Jag använder mig av följande digitala verktyg i undervisningen Frågan är en flervalsfråga. Eleverna har med andra ord kunnat kryssa i mer än ett alternativ. Av de elever som svarat att de använder sig av ett digitalt verktyg i undervisningen så kan vi se att det vanligaste är en surfplatta från skolan, vilket är en förändring sedan 2014 då dator var det vanligaste svaret. Att 56,7 procent i årets elevbarometer svarat surfplatta förklaras med att både Sturegymnasiet och Sannarpsgymnasiet har valt att satsa på iPad som digitalt verktyg för eleverna. På Kattegattgymnasiet har man istället valt att köpa in Chromebooks, som klassas som en dator. Vi kan också se att 34,4 procent av eleverna använder sig av sina egna smartphones i undervisningen. Vi kan se skillnader i resultaten mellan tjejer och killar. Den stora skillnaden består i att en större andel tjejer än killar har angett att de använder sig av surfplatta från skolan, och en mindre andel tjejer än killar använder sig av dator. Förklaringen till detta ligger i skolornas olika könsstrukturer, vilket syns i diagrammen på nästa sida. 69 Mellan skolorna finns det tydliga skillnader. På Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet så syns det tydligt att man valt att satsa på surfplattan iPad, medan man på Kattegattgymnasiet valt datorn Chromebook. Det förklarar också skillnaderna mellan könen på föregående sida. En större andel av eleverna på Sannarpsgymnasiet än på de andra två skolorna har också angett att de använder en egen dator i undervisningen. 70 I undervisningen använder jag ofta mitt digitala verktyg till Frågan är en flervalsfråga. Av de som svarat att de använder sig av ett digitalt verktyg så kan vi i diagrammet till vänster se vad de använder detta verktyg till. Vanligast är informationssökning som 89,8 procent av eleverna angett. Där efter följer Fronter (som är den lärplattform som används av skolorna i Halmstad) med 81,3 procent. Det är en ökning från föregående år med 8,5 procentenheter, vilket är positivt. Verktygen används också av många till Anteckningar, 74,3 procent. Efter det kommer Sociala medier (notera att fråga är ställd i undervisningssituationen. Många lärare använder sig av till exempel Facebookgrupper för kommunikation med sina elever) samt ämnesanpassade program och appar. 31,5 procent av eleverna använder sitt digitala hjälpmedel till att strukturera upp sin vardag. Som framgår av diagrammen ovan så finns det vissa skillnader mellan hur de båda könen använder sig av sitt digitala verktyg. Något fler tjejer använder sitt verktyg till informationssökning, 92,8 procent jämfört med 86,5 procent. 85,2 procent av tjejerna använder sig av Fronter, medan 76,9 procent av killarna göra det. 35,8 procent av tjejerna och använder verktyget till att strukturera upp sin vardag i förhållande till 26,7 procent av killarna. 71 Vi kan se vissa skillnader i resultaten mellan skolorna. Framförallt mellan Sturegymnasiet och de två andra skolorna. På Sturegymnasiet är det vanligare att eleverna använder sitt digitala verktyg till att göra anteckningar och sociala medier än på de andra skolorna. 72 Inflytande och ansvar Jag har fått information om vilka rättigheter till inflytande jag har som elev När frågorna har tagits fram till detta avsnitt har Läroplanen för gymnasieskolan 11 (Lgy 11) andra kapitel legat som grund. 28,7 procent, av eleverna har angett att de har fått information om vilka rättigheter till inflytande de har. Det är en liten förbättring jämfört med 2014. 23,4 procent har angett att de inte har fått det. 47,9 procent anger att de delvis har fått den informationen. Ur en demokratisk synpunkt är det angeläget att den andel som svarat att de inte instämmer minskar. Vi kan se vissa skillnader mellan könen när det gäller om de fått information om vilka rättigheter till inflytande de har som elever. Något större andel killar än tjejer instämmer i att de har fått den informationen. 31,1 procent jämfört med 26,4 procent bland tjejerna. Mellan skolorna finns även där mindre variationer. Framförallt är det Sturegymnasiet där eleverna instämmer i påståendet i något högre grad än på de andra skolorna. Sturegymnasiet har ökat andelen elever som instämmer med 7,4 procentenheter jämfört med 2014. Sannarpsgymnasiet har ökat andelen som instämmer med 3,1 procent medan Kattegattgymnasiet ligger kvar på ungefär samma nivå. 73 Lärare och personal lyssnar och respekterar mina åsikter, även om jag inte alltid får som jag vill Demokrati handlar om att varje röst är lika mycket värd. Ibland tolkas dock demokrati som att alla alltid får som de vill, vilket snarare är anarki. Därav frågans utformning. 46,0 procent instämmer i att lärare och personal lyssnar och respekterar deras åsikter. Andelen som inte instämmer är 7,5 procent. Det är en liten förbättring jämfört med 2014. Att eleverna upplever att de är respekterade är givetvis viktigt för deras arbetsmiljö. Lika viktigt som att lärarna känner att eleverna respekterar dem. Det är störst andel killar som både instämmer i påstående och de som inte instämmer. 46,5 procent samt 8,9 procent. Båda kategorierna har ökat något sedan 2014. Samma siffra för tjejerna är 45,4 och 6,0 procent. Mellan skolorna finns vissa variationer. Kattegattgymnasiet är den skola där flest elever upplever att de blir respekterade av lärare och personal, 50,7 procent. Det är ett lyft med 6,9 procentenheter jämfört med 2014. Därefter följer Sturegymnasiet med 45,2 procent och sedan Sannarpsgymnasiet med 41,0 procent. 74 Mina lärare uppmuntrar mig och mina kurskamrater att planera kurserna tillsammans med dem I Lgy 11 avsnitt 2.3 står det att läraren tillsammans med eleverna ska planera och utvärdera undervisningen. 26,6 procent av eleverna har svarat att deras lärare uppmuntrar dem och deras kurskamrater att planera kurserna tillsammans med dem. 20,5 procent instämmer inte alls. Det är en liten förbättring sedan 2014. Andelen som instämmer behöver öka och framförallt behöver andelen som inte håller med alls minska. Killar upplever i större utsträckning än tjejerna att de får vara med och planera kurserna. 29,6 procent av killarna instämmer i påståendet medan samma siffra för tjejerna är 23,7 procent. Av de elever som instämmer så finns störst andel på Kattegattgymnasiet, där 31,1 procent angett detta svarsalternativ. Det är en förbättring med 10,0 procentenheter jämför med 2014. Därefter kommer Sturegymnasiet med 26,4 procent och slutligen Sannarpsgymnasiet med 21,5 procent. 75 Mina lärare låter oss elever utvärdera kurserna Av de elever som svarat på enkäten har 32,3 procent svarat att deras lärare låter dem utvärdera kurserna. Det är en förbättring med 5,9 procentenheter jämfört med 2014. 17,8 procent har svarat att de inte instämmer, vilket även det är en förbättring jämfört med 2014 då samma siffra var 21,8 procent. Om man som lärare (eller annan anställd) vill kunna utvecklas i sin profession så behöver man genomföra någon form av utvärdering på sin verksamhet. Detta så man kan ändra och förbättra sina kurser. Detta är särskilt tydligt i det fokus som staten nu lägger på ett systematiskt kvalitetsarbete. Detta är ett fortsatt förbättringsområde inom förvaltningen. Gällande denna fråga finns det inga nämnvärda skillnader mellan könen. Det är inte heller några större skillnader mellan läsåren. Jämfört med 2014 har Kattegattgymnasiet ökat andelen elever som instämmer med 10,0 procentenheter. 76 Jag upplever att mentorsträffarna/klassamlingarna är meningsfulla 28,3 procent av de svarande eleverna upplever att deras mentorsträffar/klassamlingar är meningsfulla. Det är en förbättring med 4,0 procentenheter jämfört med 2014. 28,7 procent anser inte att de är meningsfulla, även detta är en förbättring, i detta fall med 6,4 procentenheter. Fortfarande anser dock över en fjärdedel att dessa träffar inte är meningsfulla, vilket är alldeles för många. Mentorsträffarna är forum där eleverna ska lära sig och få möjlighet att praktisera den representativa demokratin och därmed vara ett forum för inflytande för eleverna. Men det är också ett forum för att diskutera eventuella konflikter i klassen. Frågor som borde kunna upplevas som angelägna. Det finns inga större skillnader mellan tjejer och killar gällande hur mentorsträffarna uppfattas, vilket även var fallet 2013 och 2014. Gällande andelen elever som instämmer i påståendet att mentorsträffarna är meningsfulla så har lite ändrats på respektive skola sedan 2014. En förbättring har skett på alla enheterna gällande de som inte instämmer. På Kattegattgymnasiet har andelen som instämmer i påstående ökat med 4,6 procentenheter. På Sannarpsgymnasiet har den ökat med 5,9 procentenheter och på Sturegymnasiet med 1,0. 77 Jag upplever att utvecklingssamtalen är meningsfulla Enligt skollagen så ska eleven ges en samlad information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation, ett utvecklingssamtal. 37,3 procent av eleverna har svarat att de upplever utvecklingssamtalen som meningsfulla. 21,3 procent anser att de inte är meningsfulla. Båda siffrorna är en len förbättring jämfört med 2014 med några procentenheter. Vid ett utvecklingssamtal ska mentorn ha inhämtat omdömen från alla elevens lärare för att kunna ge en helhetsbild över eleven skolsituation. I dagsläget finns inget bra stöd för hur denna insamling ska gå till och den sker primärt manuellt. Etta arbete pågår just nu med att upphandla ett digitalt system som bland annat kommat att underlätta denna hantering. Det finns vissa marginella skillnader mellan könen gällande denna fråga. Tjejerna upplever i något större grad utvecklingssamtalen som meningsfulla. På Sannarpsgymnasiet upplever störst andel av eleven utvecklingssamtalen som meningsfulla där 39,1 procent instämmer. Tätt där efter kommer Sturegymnasiet med 38,4 procent och sedan Kattegattgymnasiet med 35,1 procent. Sannarpsgymnasiet och Kattegattgymnasiet har förbättrat andelen med 4,6 procentenheter var. På Sturegymnasiet har andelen som instämmer minskat med 3,7 procentenheter. 78 Jag tar personligt ansvar över mina studier Enligt Lgy 11 är det skolans mål att varje elev tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. En överväldigande majoritet av eleverna, 69,3 procent, anser själva att de tar personligt ansvar för sina studier. Det är en lite försämring jämfört med tidigare år. Endast 3,5 procent anser att de inte gör det. Eleverna upplever överlag att de tar mycket ansvar över sina studier på nästan alla program. Oavsett hur betygsresultaten ser ut. Tjejer upplever i större utsträckning än killar att de tar ansvar för sina studier. 75,0 procent av tjejerna instämmer i påståendet, medan 63,5 procent av killarna gör det. Om en jämförelse görs med studieresultaten så bekräftar det denna bild, då tjejer generellt sett har bättre betyg än killar, och därmed troligtvis också tar ett större ansvar för sina studier. Det finns mycket små skillnader mellan skolorna gällande denna fråga. Störst andel som tycker de tar ansvar för sina studier finns på Sannarpsgymnasiet med 70,6 procent. Samma siffra på Sturegymnasiet är 68,7 procent och på Kattegattgymnasiet 68,6. 79 1(5) Tjänsteskrivelse 2015-08-03 Diarienummer: UAN 2015/0330 Version: 1,0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Klas Jacobsson E-post: [email protected] Telefon: 0738-11 88 44 Elevbarometer för gymnasiesärskolan 2015 Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att godkänna Elevbarometer för gymnasiesärskolan 2014 2. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar, utifrån rapportens innehåll, att följande åtgärder ska genomföras: a) Verksamheten ska, i samarbete med rektorerna för den 3-åriga gymnasieskolan, analysera vad som ligger bakom ökningen av andelen elever som upplever att de inte trivs med andra elever på skolan. I sina förslag på åtgärder ska verksamheten lyfta vilka åtgärder som planeras utifrån den analysen. b) Verksamheten på Kattegattgymnasiet och Sturegymnasiet ska vidta åtgärder så att fler elever upplever att de får utvärdera kurserna. c) En sammanställning av de förslag på åtgärder som rektorerna tillsammans med sin personal fastställer utifrån resultaten i Elevbarometern för gymnasiesärskolan 2015 ska tas fram till nämnden. Sammanfattning Enligt skollagens 4 kapitel Kvalitet och inflytande ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. För Halmstad Utbildning har det tagits fram en modell för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska gå till. 1 Eleverna på de nationella programmen inom gymnasiesärskolan trivs på sin utbildning och med sina lärare. De är mycket nöjda med utbildningens kvalité och det har skett en förbättring sedan 2014. Däremot är det nu en större andel elever som angett att de inte trivs med de andra eleverna på skolan. En dryg femtedel av eleverna svarar dock att de ofta känner sig oroliga för att de går i särskolan. Det har även skett en rejäl förbättring gällande elever som känner att de är rädda att svara fel på lektionerna. 2014 svarade 22,2 procent att de ansåg att lärare och personal inte lyssnade på dem och nämnden valde att särskilt uppmärksamma denna fråga. 2015 är dessa siffror nere på 5,6 procent. Utöver de övergripande åtgärder som föreslås till nämnden så kommer ansvariga rektorer för särskolan tillsammans med sin personal ta fram förslag på åtgärder utifrån resultaten i rapporten. Rektorernas förslag på åtgärder kommer sammanställas och delges nämnden. Ärendet Uppdrag Enligt skollagens 4 kapitel Kvalitet och inflytande ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Detta ska ske genom ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå och på skolnivå. Bakgrund För Halmstad Utbildning har det tagits fram en modell för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska gå till. För det statliga uppdraget är målen långsiktigt formulerade och för uppföljning av detta görs två rapporter varje år. En rapport under vårterminen som behandlar elevernas trivsel, förekomsten av kränkande behandling, utbildningens kvalité, insatser för elever i behov av särskilt stöd, IKT-användning och elevinflytande. En andra rapport, en resultatrapport, tas fram under höstterminen och behandlar föregående läsårs måluppfyllelse gällande betygsstatistik, nationella prov med mera. Det som framkommer i rapporterna ligger till grund för planering av insatser för ökad måluppfyllelse. För att även särskolan ska innefattas av kvalitetsarbetet så har Elevbarometern anpassats för att även dessa elever ska få en möjlighet att ge sin syn på verksamheten som de vistas i dagligen. Eleverna på det individuella programmet innefattas dock inte av enkäten då det kräver en annan typ av kvalitetsarbete. Under de tre veckor i januari och februari som datainsamlingen pågick så har 36 av 42 elever svarat på enkäten. Det ger en svarsfrekvens på 86 procent. Varje skola har schemalagt tid för eleverna att svara på den digitala enkäten. Den uppmärksamme läsaren kommer upptäcka att vid en summering av siffrorna i vissa diagram så blir de inte exakt 100,0 procent. Anledningen till detta är att det sker en 2 automatisk avrundning i enkätsystemet som ibland slår lite fel (handlar om att resultatet kan bli 99,9 eller 100,1 ibland) när siffrorna sedan summeras. Analys, förslag och motivering Glädjande nog så trivs 97,1 procent av de svarande eleverna i skolan. Det motsvarar alla svarande elever utom en. Alla elever utom en trivs också med sina lärare och sina klasskamrater. Däremot har det skett en förändring i att en större andel i år jämfört med 2014 svarat att de inte trivs med andra elever på skolan. 10 elever har svarat att de inte trivs med andra elever, jämfört med två 2014. Dessa elever finns på alla enheterna, medan de två eleverna 2014 fanns på Kattegattgymnasiet. Det är svårt att säga vad denna förändring beror på. 2014 var det en fjärdedel av eleverna som angett att de ofta känner sig oroliga för att de går i särskolan. I år ligger siffran på ungefär samma nivå, med 20,6 procent (7 elever). Det kan bero på flera olika saker, till exempel kan det vara att de känner sig utanför, eller för att de oroliga över vad som ska hända när de är klara med gymnasieskolan. 47,2 procent av eleverna anger också att de känner sig trötta på lektionerna, vilket är samma resultat som föregående år. Färre elever anger också att de rör på sig flera gånger i veckan jämfört med föregående år. 16,7 procent av eleverna upplever att de inte har en bra fritid, vilket är en fördubbling jämfört med 2014. Två av eleverna (5,6 procent) har angett att de använt droger någon gång under det senaste året. 2014 var det ingen elev. Fyra elever har angett att de blivit illa behandlade eller mobbade sedan de började på gymnasiet. Alla av dessa har angett att de blev mobbade av en annan elev på skolan, eller av en annan elev i sin klass. Eleverna har blivit utsatta i klassrummet och i matsalen. Överlag är eleverna mycket nöjda med utbildningen och det har skett en förbättring på samtliga frågor jämfört med 2014. Under föregående års elevbarometer stack en fråga ut något, vilket var att eleverna inte upplevde att lärarna uppmuntrade dem att samarbeta med andra elever för att lära sig mer. 10 av eleverna svarade nej på den frågan. Denna gång är samma siffra nere i fyra av eleverna. Från att 25 procent av eleverna (9 st) var rädda för att svara fel på lektionerna så är denna siffra nere i 8,3 procent (3 st). 91,7 procent av eleverna har angett att de antingen använder dator eller iPad i undervisningen, vilket är alla utom tre. Alla utom en anser att deras lärare använder det i sin undervisning. Vi kan se en utveckling där fler elever börjat använda sig av olika specifika skolappar och göra anteckningar. 2014 svarade 22,2 procent att de ansåg att lärare och personal inte lyssnade på dem och nämnden valde att särskilt uppmärksamma denna fråga. 2015 är dessa siffror nere på 5,6 procent. Som redovisats ovan har insatta åtgärder gett effekt. 22,2 procent av eleverna upplever 2015 att de inte får utvärdera sina kurser. På Sannarpsgymnasiet låg man 2014 sämst till gällande denna fråga, 2015 var det inga elever som angett att de inte får utvärdera sin kurser där. Däremot upplever alla elever utom en att mentorsträffarna/samlingarna är bra. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden föreslås, utifrån det som framkommit i rapporten, att besluta om följande åtgärder: 3 • Verksamheten ska, i samarbete med rektorerna för den 3-åriga gymnasieskolan, analysera vad som ligger bakom ökningen av andelen elever som upplever att de inte trivs med andra elever på skolan. I sina förslag på åtgärder ska verksamheten lyfta vilka åtgärder som planeras utifrån den analysen. • Verksamheten på Kattegattgymnasiet och Sturegymnasiet ska vidta åtgärder så att fler elever upplever att de får utvärdera kurserna. • En sammanställning av de förslag på åtgärder som rektorerna tillsammans med sin personal fastställer utifrån resultaten i Elevbarometern för gymnasiesärskolan 2015 ska tas fram till nämnden. Konsekvenser Elevbarometern för gymnasiesärskolan ger Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden en möjlighet att följa utvecklingen inom enkätens områden över åren. Det ger också nämnden en insyn i gymnasiesärskolans nationella program som tidigare har saknats. Hanteringen av kvalitetsarbetet inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan blir på detta sätt också mer likt, vilket går i linje med intentionerna i den nya gymnasiesärskolan. Rektorerna och personalen inom gymnasiesärskolans nationella program får via Elevbarometern ett verktyg att använda sig av i sitt systematiska kvalitetsarbete. Ärendets beredning Inom kommunen Frågorna till enkäten togs fram av en arbetsgrupp under slutet på 2013. Arbetsgruppen bestod av personal från alla skolornas särskolor. Kvalitetsutvecklaren har sammanställt resultaten och skrivit rapporten. Nästa steg är att resultaten ska analyseras vidare med ansvariga och rektorerna tillsamman med personalen tar fram förslag till åtgärder. Andra grupper --- Fackliga organisationer Ärendet har beretts i sedvanlig ordning i HUKSAM. Lista över bilagor 1. Elevbarometer för gymnasiesärskolan 2015 4 För Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ann-Sofie Hammargren Sjöholm Tf förvaltningschef Klas Jacobsson Kvalitetsutvecklare 5 Elevbarometer för gymnasiesärskolan 2015 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete i särskolan ........................................................................................................................ 3 Kommentar till statistiken i rapporten ............................................................................................................................ 5 Föregående års beslutade åtgärder .............................................................................................................................. 6 Sammanfattning och förslag på åtgärder utifrån årets Elevbarometer.......................................................................... 7 Elevernas trivsel och mående ....................................................................................................................................... 9 Likabehandling, mobbing och kränkande behandling ................................................................................................. 24 Undervisningens och utbildningens kvalité ................................................................................................................. 28 IKT i undervisningen .................................................................................................................................................... 36 Inflytande och ansvar .................................................................................................................................................. 40 Systematiskt kvalitetsarbete i särskolan Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (UAN) i Halmstad ansvar för de tre kommunala gymnasieskolorna, Kattegattgymnasiet, Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet (där även Klaragymnasiet ingår). Tillsammans utgör dessa skolor Halmstad Utbildning. På samtliga skolor finns det även gymnasiesärskola. Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Detta ska ske genom ett systematiskt kvalitetsarbete som ska ske både på huvudmannanivå och på skolnivå. Skollagen, kapitel 4 Kvalitet och inflytande Huvudmannanivå 3 § Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 § Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 § ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 § Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 §§ ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 § Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 §§ ska dokumenteras. För Halmstad Utbildning har det tagits fram en modell för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska gå till. För det statliga uppdraget är målen långsiktigt formulerade och för uppföljning av detta görs två rapporter varje år. En rapport under vårterminen som behandlar: • • • • • • Elevernas trivsel och mående Likabehandling, mobbing och kränkande behandling Undervisningens och utbildningens kvalité, Elever i behov av stöd för att nå kunskapsmålen IKT i undervisningen Inflytande och ansvar En andra rapport, en resultatrapport, tas fram under höstterminen och behandlar föregående läsårs måluppfyllelse gällande betygsstatistik, nationella prov med mera. Det som framkommer i rapporterna ligger till grund för planering av insatser för ökad måluppfyllelse. I dagsläget görs det en elevbarometer för den 3-åriga gymnasieskolan och en för den fyra-åriga (gymnasiesärskolan). Eleverna på det individuella programmet innefattas dock inte av enkäten då det kräver en annan typ av kvalitetsarbete. Eftersom antalet elever är så pass få är det inte möjligt att ta fram svar på programnivå utan att det blir möjligt att identifiera dem. Kvalitetsutvecklaren har tagit fram rapporten. Nämndens beslutade åtgärder följs upp i samband med framtagandet av nästa års rapport. Kvalitetutvecklaren träffar rektorerna med ansvar för gymnasiesärskolan och tillsammans görs en analys av resultaten. Eventuella åtgärder diskuteras med utgångspunkt från analysen och ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Rektorerna får i uppdrag att tillsammans med sin personal, planera och fastställa åtgärder utifrån resultaten i rapporten. Åtgärderna ska syfta till verksamhetsutveckling och större måluppfyllelse. Dessa rapporteras till kvalitetsutvecklaren som sammanställer dem till nämnden. De föreslagna åtgärderna följs upp i samband med nästa års rapport i samtalet mellan kvalitetsutvecklare och rektor. Kommentar till statistiken i rapporten Under de tre veckor i januari och februari som datainsamlingen pågick så har 36 av 42 elever svarat på enkäten. Det ger en svarsfrekvens på 86 procent. Varje skola har schemalagt tid för eleverna att svara på den digitala enkäten. Rapporten gäller endast de nationella programmen på gymnasiesärskolan, inte det individuella programmet. Av de svarande på enkäten har 47,2 procent varit tjejer och 52,8 procent killar. Könsfördelningen på de olika skolorna skiljer sig rejält vilket vi kan se i diagrammet nedan. Bland de svarande på Kattegattgymnasiet finns det endast killar, medan det bara finns tjejer på Sannarpsgymnasiet. På Sturegymnasiet är könsfördelningen istället jämn. Förklaringen ligger troligen i programstrukturen. På Sannarpsgymnasiet finns exempelvis Programmet för Hälsa, vård och omsorg, medan det på Kattegattgymnasiet finns Fastighets, anläggning och byggnation samt Hantverk och produktion. Frågorna har varit ställda i form av påståenden. Frågorna har kunnat besvaras med ja eller nej, eller möjligheten att kryssa i olika alternativ på vissa frågor. I rapporten presenteras det totala resultatet i form av cirkeldiagram, medan skolornas resultat och könsuppdelad statistik presenteras i stapeldiagram. Då eleverna är så pass få anges både faktiska tal och procentvärden i tabellerna som delats upp per kön och per skola. Den uppmärksamme läsaren kommer upptäcka att vid en summering av siffrorna i vissa diagram så blir de inte exakt 100,0 procent. Anledningen till detta är att det sker en automatisk avrundning i enkätsystemet som ibland slår lite fel (handlar om att resultatet kan bli 99,9 eller 100,1 ibland) när siffrorna sedan summeras. Föregående års beslutade åtgärder Med anledning av Elevbarometer för gymnasiesärskolan 2014 fattade nämnden på sitt sammanträde i mars beslut om en övergripande åtgärd, nämligen: Verksamheten ska särskilt analysera varför 22,2 procent av de svarande eleverna upplever att personal och lärare inte lyssnar på dem. I sina förslag på åtgärder ska verksamheten lyfta vilka åtgärder som planeras utifrån den analysen. Ansvarig rektor rapporterar att följande åtgärder har vidtagits med anledning av nämndens beslut: • Lärarna har arbetat med att tydliggöra vad elevinflytande innebär och hur det kan utövas genom att ge konkreta exempel. På så sätt har personalen arbetet för att ge eleverna verktyg och strategier för att de ska kunna formulera och framföra sina synpunkter. Eleverna har återkommande fått träna förmågan att reflektera genom att ge och ta emot feedback. Fördjupade mentorssamtal har genomförts där eleverna har fått beskriva hur de vill att lärarna kommunicerar och hur de vill bli bemötta för att de ska uppleva att lärarna lyssnar på dem. • Lärarna har arbetat med att på olika sätt stärka elevernas inflytande i undervisningen. En viktig del i detta arbete har varit att alltid försöka utgå ifrån elevernas behov, intressen, kunskaper och erfarenheter. Lärarna har haft gemensam planeringstid med eleverna varje vecka där de har fått möjlighet att påverka undervisningen. Utifrån sina förutsättningar har eleverna fått utforma exempelvis UF och studieresor. Via schemalagda mentorsamtal har eleverna kunnat påverka och framföra synpunkter kring sitt lärande och undervisningens innehåll. Eleverna har också varit delaktiga i planering och utvärdering av APL. • Lärarna har sett till att klassråd genomförts regelbundet. Man har också hjälpt eleverna att strukturera klassrådet och att dokumentera det man pratat om. • Lärarna har under året arbetat med att utveckla sin kompetens när det gäller att synliggöra lärandet för eleverna. Detta har skett inom ramen för förvaltningens kompetensutvecklingssatsning ”bedömning för lärande” När eleverna blir medvetna om sin egen kunskapsutveckling stärks också deras möjligheter att ha ett aktivt inflytande över sin undervisning. I den utvärdering lärarna gjorde i juni 2015 uppgav lärarna att de i hög grad arbetat med att göra eleverna medvetna om sitt eget lärande. • Rektor har följt upp hur programmens lärare arbetar med att stärka elevernas inflytande t.ex. vid lektionsbesök, genom pedagogiska samtal på arbetsplatsträffar, i medarbetarsamtal, och i läsårsutvärderingen juni 2015. I resultaten från årets elevbarometer kan vi också se att åtgärderna har gett effekt då det endast är 5,6 procent (två elever) som angett att de upplever att personalen inte lyssnar på dem. Sammanfattning och förslag på åtgärder utifrån årets Elevbarometer Elevbarometern för gymnasiesärskolan är den andra i sitt slag. Det gör att detta år är första gången som det är möjligt att jämföra mellan åren. Enkäten som ligger som grund för Elevbarometern för gymnasiesärskolans nationella program ger en riklig information kring hur elever upplever sin skolsituation idag. Överlag har det skett en positiv utveckling på nästan alla områden som enkäten berör. Elevunderlaget för enkäten är dock betydligt mindre än den för den treåriga gymnasieskolan. Det gör att vi kan se färre saker som är på en sådan övergripande nivå så att det motiverar ett nämndsbeslut. På samma sätt som rektorerna för den ordinarie gymnasieskolan tillsammans med sin personal analyserar resultatet för sina program och tar fram förslag på åtgärder behöver rektorerna för gymnasiesärskolan göra. Rektorernas och personalens förslag på åtgärder skickas in till förvaltningen och sammanställs. Sammanställningen kommer sedan redovisas för nämnden. Nedan finns en kortare beskrivning kring varje fråga i enkäten. I denna sammanfattning så lyfts delar som sticker ut särskilt. Elevernas trivsel och mående Glädjande nog så trivs 97,1 procent av de svarande eleverna i skolan. Det motsvarar alla svarande elever utom en. Alla elever utom en trivs också med sina lärare och sina klasskamrater. Däremot har det skett en förändring i att en större andel i år jämfört med 2014 svarat att de inte trivs med andra elever på skolan. 10 elever har svarat att de inte trivs med andra elever, jämfört med två 2014. Dessa elever finns på alla enheterna, medan de två eleverna 2014 fanns på Kattegattgymnasiet. Det är svårt att säga vad denna förändring beror på. 2014 var det en fjärdedel av eleverna som angett att de ofta känner sig oroliga för att de går i särskolan. I år ligger siffran på ungefär samma nivå, med 20,6 procent (7 elever). Det kan bero på flera olika saker, till exempel kan det vara att de känner sig utanför, eller för att de oroliga över vad som ska hända när de är klara med gymnasieskolan. 47,2 procent av eleverna anger också att de känner sig trötta på lektionerna, vilket är samma resultat som föregående år. Färre elever anger också att de rör på sig flera gånger i veckan jämfört med föregående år. 16,7 procent av eleverna upplever att de inte har en bra fritid, vilket är en fördubbling jämfört med 2014. Två av eleverna (5,6 procent) har angett att de använt droger någon gång under det senaste året. 2014 var det ingen elev. Kränkningar och likabehandling Fyra elever har angett att de blivit illa behandlade eller mobbade sedan de började på gymnasiet. Alla av dessa har angett att de blev mobbade av en annan elev på skolan, eller av en annan elev i sin klass. Eleverna har blivit utsatta i klassrummet och i matsalen. Utbildningens och undervisningens kvalité Överlag är eleverna mycket nöjda med utbildningen och det har skett en förbättring på samtliga frågor jämfört med 2014. Under föregående års elevbarometer stack en fråga ut något, vilket var att eleverna inte upplevde att lärarna uppmuntrade dem att samarbeta med andra elever för att lära sig mer. 10 av eleverna svarade nej på den frågan. Denna gång är samma siffra nere i fyra av eleverna. Från att 25 procent av eleverna (9 st) var rädda för att svara fel på lektionerna så är denna siffra nere i 8,3 procent (3 st). IKT i undervisningen 91,7 procent av eleverna har angett att de antingen använder dator eller iPad i undervisningen, vilket är alla utom tre. Alla utom en anser att deras lärare använder det i sin undervisning. Vi kan se en utveckling där fler elever börjat använda sig av olika specifika skolappar och göra anteckningar. Inflytande och ansvar 2014 svarade 22,2 procent att de ansåg att lärare och personal inte lyssnade på dem och nämnden valde att särskilt uppmärksamma denna fråga. 2015 är dessa siffror nere på 5,6 procent. Som redovisats ovan har insatta åtgärder gett effekt. 22,2 procent av eleverna upplever 2015 att de inte får utvärdera sina kurser. På Sannarpsgymnasiet låg man 2014 sämst till gällande denna fråga, 2015 var det inga elever som angett att de inte får utvärdera sin kurser där. Däremot upplever alla elever utom en att mentorsträffarna/samlingarna är bra. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden föreslås, utifrån det som framkommit i rapporten, att besluta om följande åtgärder: • Verksamheten ska, i samarbete med rektorerna för den 3-åriga gymnasieskolan, analysera vad som ligger bakom ökningen av andelen elever som upplever att de inte trivs med andra elever på skolan. I sina förslag på åtgärder ska verksamheten lyfta vilka åtgärder som planeras utifrån den analysen. • Verksamheten på Kattegattgymnasiet och Sturegymnasiet ska vidta åtgärder så att fler elever upplever att de får utvärdera kurserna. • En sammanställning av de förslag på åtgärder som rektorerna tillsammans med sin personal fastställer utifrån resultaten i Elevbarometern för gymnasiesärskolan 2015 ska tas fram till nämnden. Elevernas trivsel och mående Jag trivs i skolan 97,1 procent av de svarande eleverna har angett att de trivs i skolan 2,9 procent, vilket motsvarar en elev, har svarat att han inte trivs i skolan. Det är en förbättring från förra året då det fanns tre elever som svarade att de inte trivs. Den elev som inte trivs är en kille som går på Kattegattgymnasiet. Med andra ord har samtliga elever på Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet svarat att de trivs i skolan. Jag trivs med mina klasskamrater 97,1 procent av eleverna trivs även med sina klasskamrater. En elev trivs inte med sina klasskamrater. Eleven som inte trivs med sina klasskamrater är en kille och går på Sturegymnasiet. Det är med andra ord inte samma elev som angav att den inte trivs i skolan. Jag trivs med andra elever på skolan 29,4 procent av eleverna har svarat att de inte trivs med andre elever på skolan. Detta motsvarar 10 elever, vilket är en rejäl ökning jämfört med föregående år då det var två elever. 31,3 procent av tjejerna (5 st) och 27,8 procent av killarna (5 st) har svarat att de inte trivs med andra elever på skolan. De tio eleverna finns på alla enheterna, 4 st på Kattegattgymnasiet, 3 st på Sannarpsgymnasiet och 3 st på Sturegymnasiet. Föregående år fanns de två eleverna som var aktuella på Kattegattgymnasiet. Jag trivs med mina lärare 97,1 procent av eleverna trivs med sina lärare, vilket får ses som ett mycket gott betyg. En elev trivs inte med sina lärare. Denna elev är en kille och går på Kattegattgymnasiet. Jag trivs på raster Nästan lika många elever trivs på rasterna, 94,1 procent av eleverna har svarat att de gör det. Två killar har svarat att de inte trivs på rasterna och en av dem går på Kattegattgymnasiet och en på Sturegymnasiet. Jag känner mig ofta orolig i skolan En elev har angett att han ofta känner sig orolig i skolan. 2014 var det tre elever som svarat att de kände sig oroliga så det är en förbättring. Denna elev är en kille och går på Kattegattgymnasiet. Jag känner mig ofta orolig i klassrummet En elev, (2,9 procent) har svara att denne ofta känner sig orolig i klassrummet. Den berörda eleven är en kille på Kattegattgymnasiet. Det är inte helt osannolikt att detta är samma kille som känner sig orolig i skolan överlag. Jag känner mig ofta orolig för att jag går i särskolan 20,6 procent av eleverna har svarat att de känner sig oroliga för att de går i särskolan. Det motsvarar 7 elever. 2014 var samma siffra 25,0 procent. Fem killar och två tjejer har angett att de ofta känner sig oroliga för att de går i särskolan. De går på Kattegattgymnasiet och på Sturegymnasiet. Jag sover bra på nätterna 83,3 procent av eleverna har svarat att de sover bra om nätterna. 16,7 procent (6 elever) har svarat att de inte gör det. I diagrammet till höger kan vi se att gällande denna fråga så har 21,1 procent av killarna svarat att de sover dåligt om nätterna, och 11,8 procent av tjejerna. Eleverna som upplever att de sover dåligt är spridda på alla tre enheterna. Tre på Sturegymnasiet, två på Kattegattgymnasiet och en på Sannarpsgymnasiet. Jag känner mig trött på lektionerna 47,2 procent av de svarande eleverna har angett att de känner sig trötta på lektionerna. Det motsvarar 17 elever. 52,8 procent har svarat att de inte känner sig trötta. Den procentuella andelen är det samma som det var 2014. 52,6 procent (10 st) av killarna och 41,2 procent av tjejerna (7 st) känner sig trötta på lektionerna. Jämfört med 2014 är det en utjämning mellan könen då det detta år var en betydligt större del av killarna än tjejerna som kände sig trötta. Utjämningen har skett genom att något mindre andel av killarna angett ett ja, och en något större andel av tjejerna gjort det. Av de eleverna som svarat att de känner sig trötta så är det 7 som går på Kattegattgymnasiet, 6 som går på Sturegymnasiet och 4 som går på Sannarpsgymnasiet. Jag äter bra och hälsosamt 91,7 procent av eleverna tycker att de äter bra och hälsosamt, medan 8,3 procent (3 st.) inte anser det. 10,5 procent av killarna och 5,9 procent av tjejerna anser att de inte äter bra och hälsosamt. Två av eleverna som angett att de inte äter bra och hälsosamt finns på Kattegattgymnasiet och en på Sannarpsgymnasiet. Jag rör på mig flera gånger i veckan 61,1 procent av eleverna har angett att de rör på sig flera gånger i veckan. 38,9 procent har angett att de inte gör det. Det är en försämring jämfört med 2014 då 75,0 procent av eleverna svarade ja på påståendet. En större andel tjejer än killar har angett att de rör på sig flera gånger i veckan. 47,4 procent jämfört med 29,4 procent. Elever som svarat att de inte rör på sig flera gånger i veckan är rätt jämt fördelade mellan enheterna. Sex finns på Sturegymnasiet, fyra på Sannarpsgymnasiet och 4 på Kattegattgymnasiet. Jag har en bra fritid 83,3 procent av de svarande eleverna upplever att de har en bra fritid. 16,7 procent av eleverna (6 st) anser inte det. Det är en fördubbling jämfört med 2014 i både procent och faktiska tal. Det finns ingen större skillnad mellan könen rörande denna fråga. Tre killar och tre tjejer upplever att de inte har en bra fritid. Eleverna som upplever att de inte har en bra fritid är spridda på alla de tre enheterna. Jag har personer att prata med när jag behöver någon En stor majoritet av eleverna, 94,4 procent har angett att de har någon att prata med om de behöver någon. Två elever har dock angett att de inte har det, vilket givetvis kan påverka hur de fungerar i skolan också. Båda de två eleverna som upplever att de inte har någon att prata med när de behöver någon är killar och de finns både på Sturegymnasiet. Jag har använt droger någon gång under det senaste året (här menas inte alkohol, cigaretter eller snus) Två av eleverna (5,6 procent) har angett att de använt droger någon gång under det senaste året. 2014 var det ingen elev. Båda eleverna som svarat ja på påståendet är killar och en går på Kattegattgymnasiet och en på Sturegymnasiet. Likabehandling, mobbing och kränkande behandling Jag vet vad likabehandling betyder 80,6 procent av eleverna har svarat att de vet vad likabehandling betyder. 19,4 procent (7 elever) har svarat att de inte vet vad det är. Det är en liten förbättring jämfört med 2014 då det var 75,0 procent som svarade ja. 2014 var det störst andel tjejer som inte visste vad likabehandling betyder. I år är det istället störst andel killar, 26,3 procent (5 st) jämfört med 11,8 procent av tjejerna (2 st). I resultaten från 2014 stack Sannarpsgymnasiet ut med att vara den skola där flest elever inte visste vad likabehandling betyder. I år så är det ingen elev där som svarat att de inte vet vad det är. Fyra av eleverna på Sturegymnasiet vet inte vad likabehandling betyder, samt 3 av eleverna på Kattegattgymnasiet. Jag har blivit illa behandlad eller mobbad sedan jag började gymnasiet 11,1 procent av eleverna (4 st) har svarat att de har blivit illa behandlade eller mobbade sedan de började gymnasiet. Det är en liten ökning jämfört med föregående år. Tre av de som svara att de blivit mobbade är killar och en är tjej. Två av eleverna som går på Kattegattgymnasiet och två av eleverna på Sturegymnasiet. Jag har blivit illa behandlad eller mobbad av En av eleverna har angett att han blivit illa behandlad eller mobbad av andra elever på skolan. Detta är en kille. Tre av eleverna har svarat att de blivit det av en annan elev i klassen. Av dessa är två killar och en tjej. Två av eleverna som blivit mobbade av andra elever i klassrummet går på Kattegattgymnasiet och en på Sturegymnasiet. Den elev som angett att han blivit utsatt av andra elever på skolan går på Sturegymnasiet. Var blev du illa behandlad eller mobbad? 75 procent av eleverna (3 st) som angett att de blivit illa behandlade eller mobbade har blivit det i klassrummet. En har blivit det i matsalen. Två av killarna har blivit utsatta i klassrummet och det är även där som tjejen blev utsatt. En kille har också svarat i matsalen. På Kattegattgymnasiet har två elever svarat att de blev utsatta i klassrummet och på Sturegymnasiet har en elev svarat detta och en att det skedde i matsalen. Det är rätt troligt att detta är den elev som svarat att den blev utsatt av en annan elev på skolan. Undervisningens och utbildningens kvalité Mina lärare informerar mig om hur jag ligger till i kurser I denna del har vi försökt att ställa frågor som ska peka på undervisningens kvalité. Frågorna försöker bland annat fånga upp om undervisningen är formativ och entreprenöriell. Frågan är ställd för att fånga upp vissa delar kring ett formativt lärande. I en formativ undervisning ger lärare hela tiden sina elever information om hur eleven ligger till i kursen, i förhållande till målen. Detta med syfte att eleven ska kunna veta vad den behöver göra för att nå längre i sin kunskapsinhämtning. 97,1 procent av eleverna anser att deras lärare informerar dem om hur de ligger till i kurser. 2,8 procent (1 st) anser att deras lärare inte gör det. 2014 var samma siffra 16,7 procent (6 st). Eleven som svara nej på påståendet är kille och finns på Kattegattgymnasiet. Föregående år var det störst andel elever som fanns på Kattegattgymnasiet, 3 elever, men det fanns även två på Sturegymnasiet och en på Sannarpsgymnasiet. Mina lärare talar om vad jag behöver göra för att lära mig mer Även denna fråga försöker att fånga en del i det formativa lärandet/BFL. Forskning visar att för att elever ska lära sig mer så räcker det inte att de får information om hur de ligger till i förhållande till målen. När de väl vet detta behöver de också få information om vad de behöver göra för att nå nästa del i sin kunskapsinhämtning, eller för att nå nästa kunskapsmål. Detta är minst lika viktigt inom gymnasiesärskolan som gymnasieskolan. 97,2 procent av eleverna upplever att deras lärare talar om vad de behöver göra för att lära sig mer. En anser att de inte gör det. Förra året var det fyra elever. Det är en tjej som tycker att hennes lärare inte talar om vad hon behöver göra för att lära sig med. Hon går på Sturegymnasiet. Mina lärare uppmuntrar mig att lära mig mer Uppmuntran och förväntningar har stor påverkan på elevers studieresultat. Vi kan se att 94,4 procent av eleverna tycker att deras lärare uppmuntrar dem att lära sig mer. Två av eleverna anser inte det. De elever som anser att deras lärare inte uppmuntrar dem att lära sig mer är en kille och en tjej. De går på Kattegattgymnasiet respektive Sturegymnasiet. Mina lärare uppmuntrar mig att samarbeta med andra elever för att lära mig mer 88,9 procent av eleverna har svarat att deras lärare uppmuntrar dem att samarbete med andra elever för att lära sig mer. 11,1 procent (4 st) har svarat att de inte tycker det. 2014 var denna siffra 27,8 procent (10 st). Två killar och två tjejer anser att deras lärare inte uppmuntrar dem att samarbeta med andre elever för att lära sig mer. Tre av dessa elever går på Sturegymnasiet och en på Kattegattgymnasiet. 2014 var det tre elever på Sannarpsgymnasiet, fyra på Kattegattgymnasiet och tre på Sturegymnasiet. Jag får möjlighet att komma med egna idéer på lektionerna 33 av 36 elever (91,7 procent) upplever att de får möjlighet att komma med egna idéer på lektionerna. Det är ökning med 11, procentenheter jämför med 2014. Av de tre elever som svarat nej på frågan så är två killar och en tjej. Två går på Kattegattgymnasiet och en i Sturegymnasiet. Jag är rädd för att svara fel på lektionerna Av de svarande eleverna anser 91,7 procent att de inte är rädda för att svara fel på lektionerna. 8,3 (3 st.) har angett att de är rädda för att svara fel. Det är en förbättring jämfört med 2014 då 25,0 procent av eleverna svarade att de var rädda att svara fel. De tre elever som svarat att de är rädda för att svara fel på lektionerna är alla killar. Två går på Sturegymnasiet och en på Kattegattgymnasiet. Jag har fått det stöd jag behöver i skolan 94,4 procent av eleverna har svara ja på frågan om de fått det stöd som de behöver i skolan. 5,6 procent (2 st.) har svarat att de inte fått det. Det är en förbättring jämfört med 2014 då 13,9 procent (5 elever) svarade att de inte fick det stödet som de behöver- Båda eleverna som upplever att de inte fått det stöd som de behöver i skolan är killar och går på Kattegattgymnasiet. Mina lärare vet vad jag har svårt med 8,3 procent av eleverna upplever att deras lärare vet vad de har svårt med. Det motsvarar 3 elever och det är en mindre än det var 2014. Två av eleverna som upplever att deras lärare inte vet vad de har svårt med är tjejer och en är kille. Dessa tre elever är jämt fördelade över skolorna. Med andra ord går det en elev på respektive skola som upplever att deras lärare inte vet vad de har svårt med. IKT i undervisningen Mina lärare använder dator eller iPad i undervisningen Alla elever utom en, 97,2 procent anser att deras lärare använder dator eller iPad i undervisningen. 2014 var det två elever som inte tyckte det. Den elev som svarat att lärarna inte använder dator eller iPad i undervisningen är en kille och går på Kattegattgymnasiet. Jag använder dator, iPad eller smartphone/mobil i undervisningen 91,7 procent av eleverna har svarat att de använder dator, iPad eller smartphone i undervisningen. Tre elever har svarat att de inte gör det. Föregående år var motsvarande siffra 86,1 procent av eleverna. De tre elever som svarat att de inte använder dator, iPad eller smartphone i undervisningen är alla killar. Två går på Kattegattgymnasiet och en på Sturegymnasiet. I skolan använder jag följande digitala verktyg Vi kan se att bland de elever som svarat att de använder ett digitalt verktyg i undervisningen så är det lika många som använder dator från skolan och iPad från skolan, 22 st. (66,7 procent). En ganska stor andel av eleverna använder sig också av sina smartphones/mobiler, 45,5 procent. I diagrammen till höger och nedan så anges talen endast i faktiska tal och inte procent. Vi kan se att killarna till övervägande del svarat att de använder sig av dator från skolan, medan tjejerna har svarat iPad från skolan. Förklaringen till detta kan vi se i diagrammet nedan. Kattegattgymnasiet har valt att satsa på datorer till sina elever, medan Sturegymnasiet och Sannarpsgymnasiet valt att satsa på iPad. Att vissa elever ändå har datorer på Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet beror troligen på att de har behov av särskilda hjälpmedel som inte finns tillgängliga på surfplattan och använder både och. I skolan använder jag ofta min iPad eller dator… När det gäller vad det digitala verktyget används till så kan vi se att det vanligaste är att söka information, 93,9 procent använder verktyget till det. Där efter kommer användandet av skolappar med 63,6 procent. Det är en rätt stor ökning från föregående år då denna kategori kom på näst sista plats med 38,7 procent. Som tredje kategori kommer att göra anteckningar och som fjärde sociala medier som Facebook, Youtube mm. Endast 18,2 procent avvänder sig av Fronter, vilket är en liten minskning jämfört med föregående år. Mellan könen är det vissa skillnader. Tjejer använder i större utsträckning än killar sitt verktyg till skolappar, att göra anteckningar och till kalender och påminnelser. På Kattegattgymnasiet och Sannarpsgymnasiet använder ingen av eleverna Fronter. På Kattegattgymnasiet använder man sig inte heller av skolapppar, men det är inte så konstigt, då appar inte är aktuellt till Cromebooks som används där. Vi kan se att eleverna på Sannarpsgymnasiet använder sitt digitala verktyg betydlig mer till kalender, påminnelser mm. Då det är totalt 10 elever som svarat på Sannarpsgymnasiet så kan vi se att användandet av de digitala verktygen verkar vara mer enhetligt där. Inflytande och ansvar Lärare och personal lyssnar på mig, även om jag inte alltid får som jag vill 94,4 procent av de svarande eleverna anser att lärare och personal lyssnar på dem, även om de inte alltid får som de vill. 5,6 procent, vilket motsvarar 2 elever, anser att lärarna inte gör det. 2014 var denna siffra 22,2 procent (8 elever) och nämnden beslutade att detta skulle uppmärksammas särskilt. Det är tydligt att detta gett resultat. De två elever som uppgett att de upplever att personalen inte lyssnar på dem är båda killar och går på Kattegattgymnasiet. 2014 var de spridda på alla skolorna även om problemet var störst på Kattegattgymnasiet med 5 elever. Mina lärare låter oss utvärdera kurserna 77,8 procent av eleverna anser att deras lärare låter dem utvärdera kurserna. 22,2 procent anser inte det, vilket motsvarar 8 elever. 2014 var resultaten ungefär desamma med 9 elever som svarade samma sak. Något större andel killar än tjejer anser att lärarna låter dem utvärdera kurserna. 26,3 procent jämfört med 17,6 procent. 2014 fanns störst andel av elever som inte tyckte att deras lärare låter dem utvärdera kurserna på Sannarpsgymnasiet med 42,9 procent. I årets elevbarometer så kan vi se att alla elever på Sannarpsgymnasiet anser att de får utvärdera sina kurser. På Sturegymnasiet finns 5 elever som anser att de inte får utvärdera sina kurser och på Kattegattgymnasiet är tre. Jag tycker att mentorsträffarna/samlingarna är bra 97,2 procent, alla elever utom en, tycker att mentorsträffarna/samlingarna är bra. 2014 Var resultatet 88,9 procent. Den elev som inte tycker att mentorsträffarna/samlingarna är bra är kille och finns på Kattegattgymnasiet. Jag tycker att utvecklingssamtalen är bra 91,7 procent av eleverna tycker att utvecklingssamtalen är bra. 8,3 procent (3 st.) tycker inte det. Av de tre eleverna som inte tycker att utvecklingssamtalen är bra är alla killar och två går på Kattegattgymnasiet och en på Sturegymnasiet. Glädjande är att 100 procent av eleverna på Sannarpsgymnasiet tycker att utvecklingssamtalen är bra. Dock är det ju en stor procentandel av eleverna som anser det på de båda andra skolorna också. Jag tar ansvar för mitt skolarbete Alla eleverna som svarat på enkäten upplever att de tar ansvar för sitt skolarbete. Med anledning av det presenteras inte statistiken uppdelad på kön och skola nedan. 1(3) Tjänsteskrivelse 2015-07-22 Diarienummer: UAN 2015/0327 Version: 1,0 Beslutsorgan: UAN Ekonomi Henric Andersson E-post: [email protected] Telefon: 0727-15 90 38 Ekonomisk åtgärdsplan med anledning av prognostiserat underskott UAN Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att ställa sig bakom åtgärdsplanen för att anslag 651 Gymnasiet och anslag 661 Vuxenutbildningen ska komma i ekonomisk balans senast bokslut 2017 (171231). Sammanfattning Anslag 651 Gymnasiet prognostiserar för 2015 ett underskott på 22,5 mkr och anslag 661 Vuxenutbildningen prognostiserar för 2015 ett underskott på 2,7 mkr. Av dessa 22,5 mkr kan 13,3 mkr hänföras till dubbla lokalkostnader för Kattegattgymnasiet. För att underskottet inte ska bli ännu större måste besparingar på totalt 9,9 mkr inom verksamhet 651 Gymnasiet genomföras redan under 2015. Kommunstyrelsen konstaterade vid sitt sammanträde den 26 maj att kommunens ekonomiska prognoser visar att Halmstads kommun inte klarar det lagstadgade balanskravet vid året slut. Orsaken till att kommunen inte uppfyller balanskravet vid årets slut beror till största del på att kommunens kärnverksamheter prognostiseras uppvisa stora underskott i förhållande till angivna budgetramar. Delårsrapport 1 2015 pekar på att barn- och ungdomsnämnden, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden och hemvårdsnämnden sammanlagda prognostiserade budgetunderskott är större än 90 Mkr. Kommunstyrelsen beslutade med anledning av nämndernas ekonomiska prognos att barn- och ungdomsnämnden, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden och hemvårdsnämnden vid delårsbokslutet 2015-08-31 ska inkomma med åtgärdsplaner som visar hur berörda nämnder arbetar med att reducera årets förväntade negativa budgetavvikelse och hur de ska komma i ekonomisk balans senast bokslut 2017. 1 Ärendet Enligt gällande prognos kommer gymnasieskolan i Halmstad att göra ett underskott på 22,5 mkr. Av dessa kan 13,3 mkr hänföras till dubbla lokalkostnader för Kattegattgymnasiet. Vuxenutbildningens prognos för 2015 är ett underskott på 2,7 mkr. Kommunstyrelsen konstaterade vid sitt sammanträde den 26 maj att kommunens ekonomiska prognoser visar att Halmstads kommun inte klarar det lagstadgade balanskravet vid året slut. Orsaken till att kommunen inte uppfyller balanskravet vid årets slut beror till största del på att kommunens kärnverksamheter prognostiseras uppvisa stora underskott i förhållande till angivna budgetramar. Delårsrapport 1 2015 pekar på att barn- och ungdomsnämnden, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden och hemvårdsnämnden sammanlagda prognostiserade budgetunderskott är större än 90 Mkr. Kommunstyrelsen beslutade med anledning av nämndernas ekonomiska prognos att barn- och ungdomsnämnden, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden och hemvårdsnämnden vid delårsbokslutet 2015-08-31 ska inkomma med åtgärdsplaner som visar hur berörda nämnder arbetar med att reducera årets förväntade negativa budgetavvikelse och hur de ska komma i ekonomisk balans senast bokslut 2017. För att anslag 651 Gymnasiet och anslag 661 Vuxenutbildningen ska ha en budget i balans vid bokslut 2017 föreslås besparingar under perioden 2015-2017 enligt följande: 2015: 9 900,0 kkr. 2016: 13 800,0 kkr. 2017: 11 400,0 kkr. Uppdrag Enligt gällande prognos för 2015 kommer anslag 651 Gymnasiet att få ett underskott på 22,5 mkr. Av dessa kan 13,3 mkr hänföras till dubbla lokalkostnader för Kattegattgymnasiet. Vuxenutbildningens prognos för 2015 är ett underskott på 2,7 mkr. För att underskottet inte ska bli ännu större måste besparingar på totalt 9,9 mkr genomföras inom anslag 651 Gymnasiet under 2015. Under året har UAN ansökt om tilläggsanslag hos KS (UAN 2015/0156) på 9 760 kkr. varav 8 420 kkr. avser anslag 651 Gymnasiet och 1 340 kkr. avser 661 Vuxenutbildningen. Något beslut om tilldelning av dessa medel är inte fattat i dagsläget. 2 Bakgrund Anslag 651 Gymnasiet prognostiserar för 2015 ett underskott på 22,5 mkr. Av dessa kan 13,3 mkr hänföras till dubbla lokalkostnader för Kattegattgymnasiet. För att underskottet inte ska bli ännu större måste besparingar på totalt 9,9 mkr genomföras inom verksamheten under 2015. Vuxenutbildningens prognos för 2015 är ett underskott på 2,7 mkr. Analys, förslag och motivering UAN har inte fattat beslut om budget 2016 och konsekvenserna av detta enligt UAN 2015/0202. Budget 2017 är ännu inte fastställd av KF. I övrigt har nämnden givit förvaltningen att under hösten 2016 återkomma med förslag för att få ekonomin i balans (UAN 2015/0202). Konsekvenser Om KS beslutar att bifalla UAN:s ansökan om tilläggsbelopp minskar det prognostiserade underskottet med motsvarande belopp. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet är berett av tf. förvaltningschef Ann-Sofie Hammargren Sjöholm och ekonomichef Henric Andersson. Andra grupper - Fackliga organisationer Ärendet kommer att behandlas i HUKSAM. Lista över bilagor 1. Åtgärdsplan UAN daterad 2015-08-04. För Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ann-Sofie Hammargren Sjöholm Tf. Förvaltningschef Henric Andersson Ekonomichef 3 Bilaga 1 2015-08-04 Åtgärdens genomförande Nämnd Sektor/område/avdelning/enhet 651 Gymnasiet 661 Vuxenutbildningen Förslag till åtgärd UAN Halmstads Utbildning Halmstads Utbildning Kattegattsgymnasiet Ej återbesättning av skolchefstjänst Minskade övergripande kostnader Minskad bemanning** UAN Kattegattsgymnasiet Minskade övergripande kostnader UAN Sannarpsgymnasiet Minskad bemanning** UAN Sannarpsgymnasiet UAN Sturegymnasiet Minskade övergripande kostnader Minskad bemanning** UAN Konsekvensbeskrivning (sannolik, tveksam, stor osäkerhet) Underskott 651 Underskott 661 Prognostiserat underskott* Ökad arbetsbelastning, större undervisningsgrupper, minskad stödundervisning, risk för minskad måluppfyllelse Ekonomiska konsekvenser (Mkr) 2015 2016 2017 Summa -32,4 -2,7 25,2 sannolik sannolik tveksam 0,6 3,2 0 2,2 3,2 0 2,2 3,4 0,6 4,4 9,8 sannolik 1,0 1,0 1,0 3 Ökad arbetsbelastning, större undervisningsgrupper, minskad stödundervisning, risk för minskad måluppfyllelse tveksam 1,8 1,6 1,5 4,9 sannolik 0,2 0,2 0,2 0,6 Ökad arbetsbelastning, större undervisningsgrupper, tveksam 2,6 2,4 2,6 7,6 0,5 0,5 0,5 1,5 minskad stödundervisning, risk för minskad måluppfyllelse UAN Sturegymnasiet Minskade övergripande kostnader sannolik UAN Vuxenutbildningen Minskade övergripande kostnader sannolik * Anslag 651 Gymnasiet: 22,5 mkr Anslag 661 Vuxenutbildningen: 2,7 mkr ** Åtgärdens genomförande klassificeras som tveksam utifrån osäkerhet kring elevernas val och framtida utbud hos fristående aktörer. Summa 2,7 0,0 13,8 2,7 11,4 25,2 1(8) Tjänsteskrivelse 2015-08-06 Diarienummer: UAN 2015/0201 Version: 1.1 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Jörgen Krantz, Cecilia Hågemark E-post: [email protected], [email protected] Telefon: 0705 13 97 60, 0723 86 99 04 Gymnasieorganisationen 2016/2017 Förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att inför läsåret 2016/2017: 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att inför läsåret 2016/2017 erbjuda Samhällsvetenskapsprogrammets tre inriktningar samt Ekonomiprogrammet för NIU- och idrottsprofilelever på Sannarpsgymnasiet. 2. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att inför läsåret 2016/2017 inom gymnasiesärskolan erbjuda Programmet för administration, handel och varuhantering, Programmet för hotell, restaurang och bageri, Programmet för hälsa, vård och omsorg. 3. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att inför läsåret 2016/2017 erbjuda lärlingsutbildning inom ovanstående gymnasiesärskoleprogram. 4. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att inför läsåret 2016/2017 erbjuda gymnasiesärskolans individuella program på Sannarps- och Sturegymnasiet. 5. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att inför läsåret 2016/2017 flytta gymnasiesärskolans individuella program från Kattegattgymnasiet till Sturegymnasiet. 6. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att inför läsåret 2016/2017 erbjuda Introduktionsprogrammet på Kattegatt-, Sannarps-, och Sturegymnasiet med koppling till samtliga program. 7. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att inför läsåret 2016/2017 erbjuda en preliminär gymnasieorganisation för läsåret 2016/2017 enligt bilaga 1, Preliminär gymnasieorganisation läsåret 2016/2017(daterad 2015-08-06). 1 Sammanfattning Kommunen är, enligt Skollagen, skyldig att erbjuda utbildning på nationella program för samtliga elever i kommunen som lämnar grundskolan och som är behöriga att söka till gymnasiet. Kommunen ska erbjuda ett allsidigt urval av nationella program, anpassa antalet platser på program och inriktningar med hänsyn till elevernas önskemål. Elevunderlaget för gymnasiesärskolan minskar från dagens ca 80 elever till ca 50 elever 2017 vilket leder till att gymnasiesärskolans organisation och programutbud anpassas efter de förändrade ekonomiska förutsättningar som ett minskat elevunderlag innebär. De program som föreslås är: Programmet för administration, handel och varuhantering på Sturegymnasiet Programmet för hotell, restaurang och bageri på Sturegymnasiet Programmet för hälsa, vård och omsorg på Sannarpsgymnasiet samt lärlingsutbildning inom ovanstående program Gymnasiesärskolans individuella program på Sturegymnasiet och Sannarpsgymnasiet Mot bakgrund av det minskade elevunderlaget för gymnasiesärskolan föreslås också att gymnasiesärskolan koncentreras till två skolor, nämligen Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet. Förslaget innebär att gymnasiesärskolans målgrupp erbjuds ett mer begränsat urval av program. Genom att utnyttja möjligheterna till flexibilitet inom och mellan programmen, samt genom att erbjuda lärlingsutbildning som ett komplement, skapas ändå förutsättningar för att skräddarsy en utbildning utifrån varje elevs behov och önskemål. Halmstad Gymnasieskola föreslås inför läsåret 2016/2017 erbjuda 15 nationella program, Introduktionsprogrammet samt International Baccalaureate. Hantverksprogrammet, Humansistiska programmet och Naturbruksprogrammet erbjuds inom samverkansavtal med Region Halland. Programmen finns dessutom i olika omfattning vid de fristående gymnasieskolorna. Ekonomiprogrammet erbjuds på Sannarpsgymnasiet from 2016 men då endast för elever som samtidigt blir antagna inom Nationell idrottsutbildning, NIU samt idrottsprofilelever. Samhällsvetenskapsprogrammets samtliga inriktningar erbjuds på Sannarpsgymnasiet vilket gör att from 2016 erbjuds programmet inte på Sturegymnasiet. Den preliminära gymnasieorganisationen för Halmstad Gymnasieskola läsåret 2016/2017 föreslås bli 1038 platser. 2 Ärendet Bakgrund Kommunen är, enligt Skollagen, skyldig att erbjuda utbildning på nationella program för samtliga elever i kommunen som lämnar grundskolan och som är behöriga att söka till gymnasiet. Kommunen ska erbjuda ett allsidigt urval av nationella program, anpassa antalet platser på program och inriktningar med hänsyn till elevernas önskemål. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens mål är att elever som söker till Halmstad Gymnasieskola och som är behöriga i så stor utsträckning som möjligt skall beredas plats efter önskemål på något av de nationella programmen som Halmstad Gymnasieskola erbjuder. Obehöriga elever erbjuds plats inom Introduktionsprogrammet vilka kopplas till motsvarande nationellt program. Analys, förslag och motivering Gymnasiesärskolan Elevunderlaget för gymnasiesärskolan minskar. Antalet elever som är inskrivna i gymnasiesärskolan vårterminen 2015 är ca 80. 2017 kommer den siffran att vara ca 50. Det finns därför anledning att utreda gymnasiesärskolans organisation och det antal program som kommunen erbjuder. Varje elev som tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan har enligt skollagen (2012:109) rätt till utbildning av god kvalitet, ett urval av nationella program som är allsidigt samt en utbildning som så långt det är möjligt anpassas till elevens önskemål. Samtidigt måste gymnasiesärskolans organisation och programutbud anpassas efter de förändrade ekonomiska förutsättningar som ett minskat elevunderlag innebär. Även gymnasiesärskolans lokaler behöver ses över för att säkerställa ett kostnadseffektivt resursutnyttjande. Gymnasiesärskolan behöver också bli mer flexibel när det gäller organisation och samverkansformer. Ett av syftena med gymnasiesärskolereformen 2013 var att skapa ett större utrymme för flexibilitet för att möta varje elevs behov och förutsättningar. Bestämmelserna i den nya skollagen och förordningen gör det därför möjligt för elever som är inskrivna i gymnasiesärskolan att få sin utbildning, eller delar av den, i gymnasieskolan om de så önskar. Inom gymnasiesärskolan kan en elev på ett nationellt program också läsa ämnesområden från de individuella programmen. En elev på ett individuellt program kan på motsvarande sätt läsa kurser från ett nationellt program. Det är av största vikt att de möjligheter som finns att skräddarsy en utbildning för varje elev som motsvarar elevens intressen och förutsättningar verkligen utnyttjas fullt ut. Genom att elever från gymnasiesärskolan kan läsa kurser på de treåriga programmen i gymnasieskolan skapas också möjligheter till möten och samarbete över skolformsgränserna vilket i sin tur bidrar till en ökad känsla av inkludering, gemenskap och samhörighet. För att kravet på ett allsidigt utbud av program som motsvarar elevernas önskemål ska kunna förenas med en för kommunen rimlig kostnadsnivå krävs också att de nationella programmen i gymnasiesärskolan samläser i de kurser där detta är möjligt. Det gäller 3 t.ex. samtliga gymnasiegemensamma ämnen samt programfördjupningskurser, programgemensamma kurser som finns på mer än ett program samt kurser inom ramen för det individuella valet. Lärlingsutbildning kan på motsvarande sätt integreras med de nationella programmen i gymnasiesärskolan. Mot bakgrund av att elevunderlaget för gymnasiesärskolan minskar föreslås en minskning av antalet program som erbjuds inom gymnasiesärskolan i Halmstads kommun. I nuläget erbjuds fyra nationella program. Enligt förslaget kommer kommunen inför läsåret 2016-2017 istället erbjuda tre program. De program som föreslås är: Programmet för administration, handel och varuhantering på Sturegymnasiet Programmet för hotell, restaurang och bageri på Sturegymnasiet Programmet för hälsa, vård och omsorg på Sannarpsgymnasiet Därutöver föreslås: Lärlingsutbildning inom ovanstående program samt Gymnasiesärskolans individuella program på Sturegymnasiet och Sannarpsgymnasiet De program som föreslås har valts ut med utgångspunkt från följande kriterier: Yrkesutgångar – Programmen ska erbjuda yrkesutgångar som motsvarar det lokala näringslivets behov av personalförsörjning. Därigenom skapas förutsättningar för anställning/sysselsättning för målgruppen. Allsidigt urval – Kommunens erbjudande om utbildning i gymnasiesärskolan ska omfatta ett allsidigt urval av nationella program. Sökstatistik – Det urval av program som kommunen väljer att erbjuda ska i möjligaste mån motsvara elevernas önskemål. Därför är statistik över vilka programval elever gjort tidigare år ett viktigt kriterium. Tillgång till APL-platser – Kvalitet i utbildningen förutsätter en säker tillgång till APL-platser av god kvalitet. Därför är tillgången till APL-platser ett viktigt kriterium när det gäller val av program. Kostnadseffektivisering – ett minskat elevunderlag gör möjligheten att kostnadseffektivisera utbildningen genom samläsning över programgränserna till ett viktigt kriterium. Mot bakgrund av det minskade elevunderlaget för gymnasiesärskolan föreslås också att gymnasiesärskolan koncentreras till två skolor, nämligen Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet. Motiveringen är att utbildningarna kan bedrivas effektivare om de koncentreras till två skolor genom de möjligheter till samläsning över programgränserna som då uppstår. Ett ytterligare argument är att Sturegymnasiet kommer att ha utrymme för gymnasiesärskolan i befintliga lokaler vilket innebär att kommunen slipper kostnaden för tillfälliga lokaler på Kattegattgymnasiet. 4 Gymnasieskolans program Administration, handel och varudistribution Hotell, restaurang och bageri Hälsa, vård och omsorg Individuella program Platser 3 3 3 5 Antalet platser per program anpassas i största mån utifrån hur eleverna söker. Dimensionering och antalet 16-åringar Antalet 16-åringar folkbokförda i Halmstads Kommun som förväntas söka till gymnasieskolan hösten 2016 är 983 vilket kan jämföras med siffran 968 för innevarande år. Organisationen behöver dessutom kunna ta emot ytterligare ca 19 % för sökande från andra kommuner. Av de folkbokförda 16-åringarna i Halmstad förväntas ca 24 % söka till utbildningar hos andra huvudmän. Sedan Gy – 11 reformen infördes har fem antagningsomgångar skett. Ett antal program har haft ett varierande antal sökande. Det har också utkristalliserat sig inom vilka branscher och program som lärlingsutbildningen fungerar. Det handlar om olika branschers möjlighet att under en lång tid och med ett stort ansvar ta emot lärlingar inom de olika programmen. Den preliminära gymnasieorganisationen för Halmstad Gymnasieskola läsåret 2016/2017 föreslås bli 1038 platser. Halmstad Gymnasieskola föreslås inför läsåret 2016/2017 erbjuda 15 nationella program, Introduktionsprogrammet samt International Baccalaureate. Hantverksprogrammet, Humansistiska programmet och Naturbruksprogrammet erbjuds inom samverkansavtal med Region Halland. Programmen finns dessutom i olika omfattning vid de fristående gymnasieskolorna. De inriktningar som föreslås erbjudas på de nationella programmen inom Halmstad Gymnasieskola är följande: Program Inriktningar Organisation Barn- och fritidsprogrammet Fritid och hälsa Pedagogiskt arbete Socialt arbete Anläggningsfordon Husbyggnad Mark och anläggning Måleri Plåtslageri Ekonomi Juridik Elteknik 36 Bygg- och anläggningsprogrammet Ekonomiprogrammet El- och energiprogrammet 64 90 32 5 Estetiska programmet Bild Dans Estetik och media Film Spets Musik Musik Spets Teater Godshantering Lastbil och mobila maskiner Personbil Transporter Handel och service 105 Hotell- och turismprogrammet Hotell och konferens 32 Industritekniska programmet Produkt och maskinteknik Svetsteknik 16 Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet International Baccalaureate Naturvetenskapsprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Vvs- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet 32 34 30 Naturvetenskap Naturvetenskap och samhälle Kök och servering Bageri och konditori 150 Beteendevetenskap Medier, information och kommunikationsteknik Samhällsvetenskap Design och produktutveckling Informations- och medieteknik Produktionsteknik Samhällsbyggande och miljö Teknikvetenskap Ventilationsteknik Vvs Inga nationella inriktningar 150 36 60 16 64 Barn- och fritidsprogrammet, Handels- och administrationsprogrammet, Hotell- och turismprogrammet, Restaurang- och livsmedelsprogrammet och Vård- och omsorgsprogrammet erbjuds även som lärlingsutbildning. Inriktning Bageri och konditori på Restaurang- och livsmedelsprogrammet erbjuds endast i lärlingsform. Ekonomiprogrammet erbjuds på Sannarpsgymnasiet from 2016 men då endast för elever som samtidigt blir antagna inom Nationell idrottsutbildning, NIU eller idrottsprofil. Till antagning 2015 erbjöds elever som valt Ekonomiprogrammet på Kattegatt att kombinera sina studier med NIU på Sannarp. Det har visat sig att planering av schema, transporter och kombinationen att läsa på två skolor varit svår att lösa samt 6 att det inte lockat elever. För att öka idrottsintresserade elevers, NIU uttagna, programutbud bör Ekonomiprogrammet erbjudas på Sannarpsgymnasiet El- och energiprogrammet erbjuder endast en inriktning, Elteknik. Innehållet i de båda övriga, Automation och Dator och kommunikationsteknik, erbjuds som kurser inom programfördjupning och individuellt val vilket leder till att alla elever som läser programmet får grundläggande elbehörighet. Hotell- och turismprogrammet har tidigare erbjudit inriktningen turism och resor. Antalet elever som har sökt inriktningen inför årskurs 2 har varit få samtidigt som det funnits svårigheter att hitta adekvata APL platser. Inriktningen bör inte erbjudas utan kurser från inriktningen erbjuds inom programfördjupning och individuellt val. Samhällsvetenskapsprogrammets samtliga inriktningar erbjuds på Sannarpsgymnasiet vilket gör att from 2016 erbjuds programmet inte på Sturegymnasiet. Vvs- och fastighetsprogrammet erbjöds inte läsåret 2015/2016 men bör erbjudas detta läsår. Branschföreträdare har visat stort engagemang inför en nystart av programmet. Arbete pågår med att utveckla programmets profil för att tydligöra för blivande elever vilken yrkesexamen som nås efter programmet. Det finns ett behov av ventilationstekniker och programmet bör erbjuda två inriktningar, Ventilationsteknik samt Vvs. Introduktionsprogrammet Introduktionsprogrammen inrättades i samband med Gy-11. Dessa är utbildningsvägar för elever som inte är behöriga för att läsa ett nationellt program inom gymnasieskolan. Introduktionsprogrammen(IM) är: Preparandutbildning(IMPRE) Programinriktat individuellt val(IMPRO) Yrkesintroduktion(IMYRK) Individuellt alternativ(IMIA) Språkintroduktion(IMSPR) Den nya organisationen som startar hösten 2015 förväntas tillmötesgå elevernas förväntningar och förstahandsval i större utsträckning än tidigare. En organisation med tydliga utbildningsvägar inom IM där yrkeskunskaper prioriteras främjar en anställningsbarhet. IM föreslås på de tre enheterna med koppling till samtliga program där antalet platser i största mån sätts utifrån elevernas önskemål. Dessutom erbjuds IMIA/Spår 1 för elever med diagnos inom autismsspektrat på Sturegymnasiet. Konsekvenser Gymnasieorganisation kan komma att behöva revideras efter gymnasieval och inför slutlig gymnasieorganisation maj/juni 2016. Sannarpsgymnasiets programutbud utökas samtidigt som Sturegymnasiets minskar. Förslaget innebär att gymnasiesärskolans målgrupp erbjuds ett mer begränsat urval av program. Genom att utnyttja möjligheterna till flexibilitet inom och mellan 7 programmen, samt genom att erbjuda lärlingsutbildning som ett komplement, skapas ändå förutsättningar för att skräddarsy en utbildning utifrån varje elevs behov och önskemål. Ärendets beredning Inom kommunen Rektor med samordningsansvar för gymnasiesärskolan har utrett och berett ärendet kring särskolan. Under utredningen har samordnaren fört dialog med lärare på de olika programmen inom gymnasiesärskolan, rektor för gymnasiesärskolan på Sturegymnasiet samt rektor för lärlingsutbildningen i Halmstads kommun. I övrigt har verksamhetsutvecklare inom förvaltningen i dialog med berörda rektorer och gymnasiechefer berett ärendet. Andra grupper --- Fackliga organisationer Ärendet samverkas i HUKSAM 2015-08-19 Lista över bilagor 1 Preliminär gymnasieorganisation läsåret 2016/2017(daterad 2015-08-06) För Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ann-Sofie Hammargren Sjöholm Förvaltningschef 8 Bilaga 1 Läsåret 2016/2017 2015-08-06 Halmstad Gymnasieskola, program och inriktningar, preliminär organisation lå 16/17 Program Barn- och fritids programmet1 Bygg- och anläggnings programmet Skola Sannarps gymnasiet Sture gymansiet Kattegatt gymnasiet Ekonomi programmet Kattegatt gymnasiet El- och energi programmet Estetiska programmet Kattegatt gymnasiet Sture gymnasiet Fordons- och transport programmet Kattegatt gymnasiet Handels- och administrations Sture programmet1 gymnasiet Hotell- och turism programmet1 Sture gymnasiet Industritekniska programmet Kattegatt gymnasiet International Baccalaureate Introduktionsprogrammet Sannarps gymnasiet Sture gymnasiet Inriktning Platser Per skola/inr Tot Fritid och hälsa Pedagogiskt arbete Socialt arbete IMPREBF IMPROBF IMYRKBF Pedagogiskt arbete, lärling 30 42 Anläggningsfordon Husbyggnad Mark och anläggning Måleri Plåtslageri IMPREBA IMPROBA IMYRKBA Ekonomi Juridik IMPREEK Elteknik IMPREEE Bild och formgivning Dans Estetik och media Musik Musik, Spets Teater IMPREES Godshantering Lastbil och mobila maskiner Personbil Transport IMPREFT IMPROFT IMYRKFT Handel och service Lärling IMPREHA IMPROHA IMYRKHA Hotell och konferens Lärling IMPREHT Produkt och maskinteknik Svetsteknik IMPREIN IMPROIN IMYRKIN 64 70 3 3 90 90 32 32 15 15 30 20 10 15 105 32 38 IMIA/Spår 1 3 3 6 3 3 30 4 40 3 3 30 32 2 16 22 3 3 30 30 5 5 Bilaga 1 Läsåret 2016/2017 2015-08-06 Halmstad Gymnasieskola, program och inriktningar, preliminär organisation Program Naturvetenskaps programmet Skola Kattegatt gymnasiet Sannarps gymnasiet Restaurang- och livsmedels programmet1 Sture gymnasiet Samhällsvetenskaps programmet Sannarps gymnasiet Teknik programmet Kattegatt gymnasiet Vvs- och fastighets Kattegatt programmet Vård- och omsorgs programmet1 gymnasiet Sannarps gymnasiet Inriktning Naturvetenskap Naturvetenskap och samhälle IMPRENA Naturvetenskap Naturvetenskap Profil Europa Naturvetenskap och samhälle IMPRENA Kök och servering Kök och servering, lärling Bageri och konditori2, lärling IMPRERL IMPRORL IMYRKRL Beteendevetenskap Medier, information och kommunikation Samhällsvetenskap Samhällsvetenskap Profil Europa IMPRESA Design och produktutveckling Informations- och medieteknik Produktionsteknik Samhällsbyggande och miljö Teknikvetenskap IMPRETE Ventilationsteknik Vvs IMPREVF IMPREVO IMPROVO IMYRKVO Lärling Sture gymnasiet Programmet för administration, handel och varudistrubution, Sturegymansiet1 Programmet för hotell, restaurang och bageri, Sturegymnasiet1 Programmet för hälsa, vård och omsorg, Sannarpsgymnasiet1 Särkolans individuella program, Sannarp- och Sturegymansiet Platser Per skola/inr Tot 90 150 60 30 3 3 42 3 3 150 150 90 90 16 16 60 70 3 3 4 3 3 3 5 14 1038 1(2) Tjänsteskrivelse 2015-08-05 Diarienummer: UAN 2015/0251 Version: 1.0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Jörgen Krantz E-post: [email protected] Telefon: 0705 13 97 60 Yttrande till Verksamhetsberedningen, KS 2015/0274 Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att anta yttrande i enlighet med bilaga 1 - 3. Sammanfattning Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott har beslutat att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ska komplettera beslutsunderslaget till verksamhetsberedningen avseende samverkan utifrån framtida elevunderlag. I planeringsdirektiv med budget 2015 – 2017 finns det avsatt medel för att utreda Kulturskolans framtida lokalbehov med målsättningen att samlokalisera hela kulturskolan på en plats. Utredningen har undersökt två alternativ varav Sturegymnasiet är ett vilket skulle innebära en om- och tillbyggnad av befintliga byggnader. Ärendet Uppdrag Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott har beslutat att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ska komplettera beslutsunderslaget till verksamhetsberedningen avseende samverkan utifrån framtida elevunderlag. Bakgrund I planeringsdirektiv med budget 2015 – 2017 finns det avsatt medel för att utreda Kulturskolans framtida lokalbehov. Kulturskolan är idag lokaliserad i tre olika 1 fastigheter plus att man hyr in sig vid enstaka tillfällen i ytterligare lokaler. Målsättningen är att samlokalisera hela kulturskolan på en plats. Utredningen har undersökt två alternativ som båda utgår från samma lokalprogram. I båda alternativen uppfylls det lokalbehov som barn- och ungdomsförvaltningen har beskrivit. Sturegymnasiet är ett av alternativen. Där skulle det innebära en om- och tillbyggnad av befintliga byggnader. På Stureområdet inryms hela lokalbehovet, förutom bild och delvis dans/drama som hamnar i andra hus på Stureområdet Analys, förslag och motivering Se bilaga 1. Konsekvenser Se bilaga 1. Ärendets beredning Inom kommunen Verksamhetsutvecklare vid Halmstad Utbildning har berett ärendet. Andra grupper --- Fackliga organisationer Information i HUKSAM 2015-08-19 Lista över bilagor 1. Yttrande till Verksamhetsberedningen, KS 2015/0247, daterad 2015-08-05. 2. I Halmstads kommun folkbokförda 16 – 18 åringar, ny/tidigare prognos 2006 – 2030, daterad 2015-08-05 3. Elevtalsutveckling vid respektive gymnasieskola, 2006 – 2017, daterad 2015-0805 För utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ann-Sofie Hammargren Sjöholm Förvaltningschef 2 1(2) Bilaga 1 Yttrande 2015-08-05 Diarienummer: UAN 2015/0251 Version: 1.0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Jörgen Krantz E-post: [email protected] Telefon: 0705 13 97 60 Ny kulturskola, KS 2015/0274 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens framtida elevunderlag. De elevprognoser som utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har som underlag för sin utbildningsplanering har sin grund i de prognoser över i Halmstad kommun folkbokförda 16 – 18 åringar som framtagits av stadskontorets utvecklingsavdelning. Till detta läggs en bedömning av antalet elever som läser hos annan huvudman samt hur många elever från andra kommuner som läser vid de kommunala gymnasieskolorna. Dessa prognoser justeras två gånger per år och är beroende av ovanstående parametrar samt känd fakta kring exempelvis förändringar av styrdokument, samverkansavtal för gymnasieskolan inom Region Halland, antalet fristående gymnasieskolor i Halmstad och närliggande kommuner. 2009 var det år som antalet folkbokförda 16 – 18 åringar var som störst i Halmstad, 3698 elever. Tidigare prognoser kring elevtalsutvecklingen visade att dessa elevtal inte skulle uppnås före 2030. De justerade prognoserna från stadskontoret(2015-05) visar nu att dessa elevtal uppnås 2025, 3696 elever, vilket gör att tidigare prognoser över antalet elever vid de kommunala skolorna ökar tidigare än tidigare prognoser. De olika utbildningarnas attraktivitet och med det vilka skolor som kommer att öka mest avseende elevtalen är svårprognostiserad och nu gällande prognoser(2015-03-30) per gymnasieskola sträcker sig till 2017. Skulle någon gymnasieskola öka elevtalsmässigt så att utbildningslokalerna inte räcker till finns två alternativ, flytta hela eller delar av en utbildning till annan gymnasieskola som har plats eller en utökning av utbildningslokalerna på befintlig skola. Är det är en utbildning som har specifika lokaler, exempelvis 1 fordon/industri/restaurang, är det det senare alternativet som är mest aktuellt. Är det en utbildning som inte kräver specifika utbildningslokaler kan utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden utifrån skolrelaterade parametrar fatta beslut om att flytta en utbildning. Sturegymnasiet har tidigare haft ca 1200 elever och hösten 2015 förväntas ca 670 elever läsa vid Sturegymnasiet. Utifrån dagens prognoser avseende elevtalsutveckling och nu gällande programstruktur är det Kattegattgymnasiet och Sannarpsgymnasiet som står för den största elevtalsökningen de kommande åren. För utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Jennie Axelsson Ordförande 2 1(4) Tjänsteskrivelse 2015-06-30 Diarienummer: UAN 2015/0305 Version: 1.0 Beslutsorgan: KS Halmstad kompetens Bodil Ljungberg E-post: [email protected] Telefon: 0705-30 60 66 Remissvar - Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända Förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att anta yttrande i enlighet med bilaga 1. (daterad 2015-08-07) Sammanfattning Konflikter runt om i världen leder till att många människor söker asyl och beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Av det följer ett ökat behov av kommunmottagande. Sveriges kommuners sammanlagda mottagande av flyktingar och andra skyddsbehövande samt deras anhöriga har ökat kraftigt de senaste åren men är ändå långt ifrån tillräckligt. Mottagande av nyanlända som inte bosätter sig på egen hand regleras i dag genom frivilliga överenskommelser. Överenskommelserna kan betraktas som avsiktsförklaringar som kommunerna varken är förpliktigade att teckna eller att följa. Nuvarande system kan därför varken säkerställa att alla kommuner tecknar en överenskommelse om mottagande av nyanlända eller att överenskommelsen leder till ett mottagande som motsvarar överenskommelsen. Systemet saknar därmed möjlighet att säkerställa att det frivilliga mottagandet blir tillräckligt. Riksrevisionen har i sin granskning av de statliga insatserna för mottagande och bosättning av nyanlända invandrare i kommunerna dragit slutsatsen att det finns utrymme för att effektivisera mottagandet. Bland annat framhöll Riksrevisionen behovet av reformer för att få fler nyanlända med uppehållstillstånd att snabbare lämna Migrationsverkets mottagningssystem och anvisas en plats för bosättning i en kommun. 1 Följden av det otillräckliga mottagandet är långa väntetider på kommunanvisning. Det innebär att många nyanlända blir kvar på anläggningsboenden under långa tidsperioder, vilket försenar etableringen. För att säkerställa att nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd snabbt kan påbörja etableringen på arbetsmarknaden och i samhällslivet föreslås i denna promemoria en ny lag som innebär att kommuner kan anvisas att ta emot nyanlända för bosättning oavsett om kommunen har en överenskommelse om mottagande eller inte. Flyktingmottagandet är ett gemensamt ansvar för samhället. När alla kommuner är med och tar emot nyanlända kommer fördelningen av mottagandet bli mer proportionerligt i förhållande till kommunernas arbetsmarknadsförutsättningar, befolkningsstorlek och annat mottagande. Det bedöms leda till förbättrade förutsättningar för nyanländas etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser I promemorian föreslås att en ny lag om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning ska införas. Lagen ska träda i kraft den 1 juli 2016. Några särskilda övergångsbestämmelser bedöms inte vara nödvändiga. Ärendet Halmstads kommun lämnas enligt inbjudan från arbetsmarknadsdepartementet möjlighet att lämna remissvar på departementspromemoria A2015/1726/IU angående förslag om Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända. Uppdrag Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ska lämna förslag till Kommunstyrelsens remissvar. Bakgrund I januari 2014 införde regeringen ett prestationsbaserat ersättningssystem för kommunerna i syfte att stimulera mottagandet. Parallellt med detta utsåg regeringen även två nationella samordnare för kommunalt flyktingmottagande, Gunnar Hedberg (M) och Lars Stjernkvist (S). Samordnarna skulle genom dialog och spridning av goda exempel motivera kommunföreträdare att öka flyktingmottagandet. Dessa åtgärder hade emellertid inte tillräcklig effekt. Efter att ha besökt samtliga län och träffat ledande företrädare för ungefär 250 kommuner var samordnarnas övergripande slutsats att ett jämnare ansvarstagande för flyktingmottagandet, mellan län och mellan kommuner inom län, skulle möjliggöra både ett större och bättre mottagande. I sin slutrapport föreslog samordnarna ett antal åtgärder för att nå ett jämnare mottagande, bl.a. en lagstiftad skyldighet för kommunerna att ha beredskap för mottagande av nyanlända. Analys, förslag och motivering För Halmstads kommun bedöms inte detta lagförslag innebära någon större förändring vare sig antalsmässigt eller ekonomiskt. Kommunen har redan idag ett högt mottagande 2 där man uppnår sin andel av länstalet om 90 anvisade platser. Utöver dessa tar Halmstads kommun även emot ca 600 nyanlända per år i eget boende (EBO). Vi delar uppfattningen att föreliggande lagförslag kommer att leda till en mer jämn och rättvis fördelning av mottagandet både på nationell, regional och lokal nivå, vilket är positivt. Besluten om fördelning kommer inte att vara överklagningsbara vilket anses vara en förutsättning för att uppnå avsedd effekt med förslaget. En ytterligare positiv aspekt är att det bedöms leda till utökad samverkan regionalt då det kommer att ges möjlighet till samarbete mellan kommunerna avseende fördelning av länstal utifrån boendesituation och arbetsmarknad. Konsekvenser I denna promemoria går det inte att redovisa antalet personer som kommer att anvisas med stöd av den föreslagna lagen om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare. Antalet är beroende både av antalet nyanlända och av de antaganden som myndigheterna kommer att göra när läns- och kommuntalen fastställs. Kommunerna kommer att få full kostnadstäckning för hyreskostnader som avser tiden från det att kommunen har anmält en anvisningsbar plats inom en överenskommelse tills dess att en nyanländ hinner flytta in. Nyanlända är efter inflyttning själva betalningsansvariga för sina hyreskostnader. När de blivit kommunmottagna har de rätt till statlig etableringsersättning, precis som i dag. Förslaget kommer att korta väntetiderna och leda till en mer proportionerlig fördelning av mottagandet men innebär på sikt inte att fler personer blir mottagna i landets kommuner än vad som varit fallet utan föreslagen lag. Förslaget innebär att nyanlända som i dag är inskrivna i Migrationsverkets mottagandesystem snabbare kommer att tas emot i kommunerna vilket t.ex. innebär att vissa investeringar kan behöva göras. Det kan i sin tur leda till ökade kostnader för kommunsektorn. Kommunersättningarna för flyktingmottagandet eller andra typer av statsbidrag bör ses över i syfte att förslag ska kunna presenteras i budgetpropositionen för 2016. Den mer proportionerliga fördelningen kan minska kostnader i vissa kommuner för t.ex. förskola och skola som följer av ett mycket högt och ibland svårförutsett mottagande. Samtidigt kan vissa kommuner komma att behöva förstärka sitt bostadsbestånd. Den utvidgade anvisningsmöjligheten innebär utöver det ingen förändring i förhållande till kommuners åtaganden gentemot nyanlända som bosätter sig i kommunen själva eller tas emot i kommunen frivilligt. De merkostnader kommunerna har för att ta emot nyanlända ersätts av staten via schablonersättningen och anvisningsersättning. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har beretts av tjänsteman vid utbildnings och arbetsmarknadsförvaltningen. 3 Andra grupper --- Fackliga organisationer HUKSAM 2015-08-19 Lista över bilagor 1. Yttrande - Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända (KS 2015/0459) För utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Ann-Sofie Hammargren Sjöholm T f förvaltningschef Bodil Ljungberg Chef Halmstad Kompetens 4 1(2) Yttrande 2015-08-07 Diarienummer: UAN 2015/0305 Version: 1.0 Beslutsorgan: KS Halmstad kompetens Bodil Ljungberg E-post: [email protected] Telefon: 0705- 30 60 66 Yttrande - Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända (KS 2015/0459) Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Halmstads kommun, stödjer förslaget i promemorian i sin helhet. Sveriges kommuners sammanlagda mottagande av flyktingar och andra skyddsbehövande samt deras anhöriga har ökat kraftigt de senaste åren men är ändå långt ifrån tillräckligt. Mottagande av nyanlända som inte bosätter sig på egen hand regleras i dag genom frivilliga överenskommelser. Systemet saknar möjlighet att säkerställa att det frivilliga mottagandet blir tillräckligt. Följden av det otillräckliga mottagandet är långa väntetider på kommunanvisning. Det innebär att många nyanlända blir kvar på anläggningsboenden under långa tidsperioder, vilket försenar etableringen. För att säkerställa att nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd snabbt kan påbörja etableringen på arbetsmarknaden och i samhällslivet föreslås i denna promemoria en ny lag som innebär att kommuner kan anvisas att ta emot nyanlända för bosättning oavsett om kommunen har en överenskommelse om mottagande eller inte. Flyktingmottagandet är ett gemensamt ansvar för samhället. När alla kommuner är med och tar emot nyanlända kommer fördelningen av mottagandet bli mer proportionerligt i förhållande till kommunernas arbetsmarknadsförutsättningar, befolkningsstorlek och annat mottagande. Det bedöms leda till förbättrade förutsättningar för nyanländas etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet. Halmstads kommun, Utbildning- och arbetsmarknadsnämnden, ställer sig bakom lagförslaget och bedömer att det inte kommer att innebära några större förändringar vare sig antalsmässigt eller ekonomiskt. Kommunen har redan idag ett högt mottagande där man uppnår sin andel av länstalet om 90 anvisade platser. Utöver dessa tar Halmstads kommun även emot ca 600 nyanlända per år i eget boende (EBO). 1 Vi delar uppfattningen att föreliggande lagförslag kommer att leda till en mer jämn och rättvis fördelning av mottagandet både på nationell, regional och lokal nivå, vilket är positivt. Besluten om fördelning kommer inte att vara överklagningsbara vilket anses vara en förutsättning för att uppnå avsedd effekt med förslaget. En ytterligare positiv aspekt är att det bedöms leda till utökad samverkan regionalt då det kommer att ges möjlighet till samarbete mellan kommunerna avseende fördelning av länstal utifrån boendesituation och arbetsmarknad. Kommunerna kommer att få full kostnadstäckning för hyreskostnader som avser tiden från det att kommunen har anmält en anvisningsbar plats inom en överenskommelse tills dess att en nyanländ hinner flytta in. Nyanlända är efter inflyttning själva betalningsansvariga för sina hyreskostnader. När de blivit kommunmottagna har de rätt till statlig etableringsersättning, precis som i dag. För Halmstads kommun innebär detta en positiv förändring som kommer att medföra att man får full täckning för kostnader avseende ev. ”tomhyror”. För utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Jenny Axelsson Ordförande 2 1(3) Tjänsteskrivelse 2015-06-24 Diarienummer: UAN 2015/0296 Version: 1.0 Beslutsorgan: UAN UAF Kansli Elin Olsson E-post: [email protected] Telefon: 072-157 45 03 Förordnande av personuppgiftsombud för UAN Förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar: 1. att entlediga Carina Persson som personuppgiftsombud för nämnden. 2. att förordna Sara Ebeling som personuppgiftsombud för nämnden från och med 2015-09-01. 3. att anmälan om personuppgiftsombud lämnas till datainspektionen enligt § 36 i personuppgiftslagen. Sammanfattning Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden är personuppgiftsansvarig och skyldig att följa de regler som finns i personuppgiftslagen. Nämnden har möjlighet att utse ett personuppgiftsombud för hanteringen av personuppgifter. Ett personuppgiftsombud kan hjälpa den personuppgiftsansvarige att se till att personuppgifter behandlas på ett korrekt och lagligt sätt inom den egna organisationen. Ett nytt personuppgiftsombud behöver tillsättas för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Ärendet har uppkommit på grund av förändringar i personal inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Ärendet 1 Uppdrag Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden är personuppgiftsansvarig för nämndens verksamhet och skyldig att följa de regler som finns i personuppgiftslagen. Nämnden har möjlighet att utse ett personuppgiftsombud, som medför att hanteringen av personuppgifter överlämnas till en fysisk person inom förvaltningen. Ansvaret överlämnas dock inte, utan är kvar på utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Ett nytt personuppgiftsombud behöver tillsättas för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Ärendet har uppkommit på grund av förändringar i personal inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Bakgrund Regler avseende personuppgiftsbestämmelser regleras av Personuppgiftslagen (1998:204). Ett personuppgiftsombud kan hjälpa den personuppgiftsansvarige att se till att personuppgifter behandlas på ett korrekt och lagligt sätt inom den egna organisationen. Den som utser ett personuppgiftsombud slipper också skyldigheten att anmäla vissa behandlingar av personuppgifter till Datainspektionen och minskar därigenom sin administration. Bara fysiska personer kan vara personuppgiftsombud. Ombudet kan vara anställd hos den personuppgiftsansvarige och måste ha en sådan ställning att uppgifterna kan utövas på ett självständigt sätt i förhållande till arbetsgivaren. Det finns inte några särskilda regler för vilka kunskaper ett personuppgiftsombud måste ha. Ombudet behöver sätta sig in i personuppgiftslagens regler och hur personuppgifter behandlas hos den personuppgiftsansvarige. Analys, förslag och motivering - Konsekvenser - Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har beretts av tjänsteman vid UAF:s kansli. 2 Andra grupper - Fackliga organisationer HUKSAM 2015-08-19 Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor - För utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ann-Sofie Hammargren Sjöholm Förvaltningschef 3 1(5) Tjänsteskrivelse 2015-08-05 Diarienummer: UAN 2015/0331 Version:1.0 Beslutsorgan: KS Halmstad Utbildning Pär Henriksson E-post: [email protected] Telefon: 070-637 15 00 Remissvar - Förslag om införande av utbildningsgaranti i gymnasieskolan (KS 2015/0472) Förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att anta yttrande enligt bilaga 1. (2015-08-05). Sammanfattning Utbildningsgaranti Utbildningsdepartementet har skickat sin promemoria ”Förslag om införande av utbildningsgaranti i gymnasieskolan” på remiss till ett antal myndigheter och kommuner. I promemorian föreslås att elevens hemkommun ska se till att eleverna ges möjlighet att fullfölja sin utbildning på valt program och nationell inriktning i de fall där en enskild huvudmanför gymnasieskola eller gymnasiesärskola upphör med sin verksamhet. I promemorian föreslås att kommunernas utökade åtagande till följd av den förstärkta utbildningsgarantin ska finansieras genom att hemkommunen får göra avdrag från det grundbelopp som kommunen betalar till enskilda huvudmän för utbildning på nationella program i gymnasieskolan och för utbildning på gymnasiesärskolans nationella program. 1 Förslaget i departementspromemorian stärker alla elevers rätt att få fullfölja en påbörjad utbildning. Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden ser inte att detta skulle medföra några långsiktigt negativa konsekvenser för Halmstads kommun. Mot bakgrund av de geografiska avgränsningar som finns i förslaget samt de ekonomiska kompensationerna via reducering av elevpengen vid utbetalning till fristående aktörer inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan föreslår Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden kommunstyrelsen att ställa sig bakom förslaget i Utbildningsdepartementets promemoria Ärendet Uppdrag Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ska lämna ett förslag till Kommunstyrelsens yttrande över departementspromemorian Förslag till utbildningsgaranti i gymnasieskolan. Kommunen ska i sitt svar beakta de jurisdiska, organisatoriska och ekonomiska konsekvenserna i det fall att promemorians förslag vinner laga kraft. Bakgrund Skollagen (2010:800) trädde i kraft den 1 augusti 2010 och har tillämpats på utbildning och annan verksamhet från och med den 1 juli 2011. Skollagen är mycket omfattande och under den tid den hittills har tillämpats har det uppmärksammats ett behov av att se över ett antal frågor i lagen. Den 29 januari 2013 uppdrog Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) åt de ämnessakkunniga Ingegärd Hilborn och Mikael Hellstadius att biträda departementet med att utarbeta förslag till vissa ändringar av skollagen (U2013/467/SAM). Utbildningsgaranti För en elev som går i en fristående grundskola säkerställer skollagens bestämmelser att eleven har en ovillkorlig rätt att fullfölja sin utbildning i hemkommunens grundskola om eleven skulle vilja avbryta utbildningen iden fristående skolan. När det gäller utbildning i gymnasieskolan har en elev som har påbörjat ett nationellt program, en nationell inriktning eller en särskild variant enligt skollagen rätt att hos huvudmannen, eller om huvudmannen är offentlig, inom samverkansområdet, fullfölja sin utbildning på det påbörjade programmet eller den aktuella inriktningen eller varianten. Regeringensinsatser för att säkerställa huvudmännens kapacitet att tillhandahålla utbildning av hög kvalitet, och att ägare till fristående skolor är seriösa, innebär att denna risk minskar, men som en extra säkerhetsventil föreslås nu vissa ändringar i regelverket för att elevernas rätt att fullfölja utbildningen tryggas. 2 I promemorian föreslås att elevens hemkommun ska se till att eleverna ges möjlighet att fullfölja sin utbildning i fall där en enskild huvudman för gymnasieskola eller gymnasiesärskola upphör med sin verksamhet. Rätten att fullfölja utbildningen föreslås gälla elever som har påbörjat utbildning på ett nationellt program eller en nationell inriktning inom ett nationellt program. Denna rätt ska också gälla för den elev som har påbörjat gymnasial lärlingsutbildning. Även den som har påbörjat utbildning på ett nationellt program och fått ett erbjudande om att senare antas till en utbildning på en nationell inriktning föreslås omfattas av denna rätt. Hemkommunen bör kunna fullgöra sin skyldighet genom att se till att eleven ges möjlighet att fullfölja utbildningen vid en skolenhet som 1. ligger i elevens hemkommun, 2. ligger i den kommun där eleven påbörjade utbildningen (lägeskommunen), 3. ligger inom ett samverkansområde för den aktuella utbildningen som hemkommunen eller lägeskommunen ingår i, eller 4. annars ligger inom rimligt avstånd från hem- eller lägeskommunen. Det kan uppkomma situationer där denna huvudregel skulle innebära att synnerliga ekonomiska eller organisatoriska svårigheter uppstår för hemkommunen. När det gäller sådana fall föreslås att kommunen i stället ska se till att eleven får möjlighet att slutföra en utbildning som så långt som möjligt motsvarar den utbildning som eleven har påbörjat eller erbjudits att antas till. Samråd med eleven bör alltid ske innan eleven erbjuds utbildning enligt garantin. Hemkommunen bör vidare sträva efter att nå lösningar i samverkan med andra kommuner och enskilda huvudmän. Eleven ska alltså kunna erbjudas att fullfölja utbildningen på såväl skolenheter med offentlig huvudman som på skolenheter med enskild huvudman. I promemorian föreslås även att den befintliga rätten för elever vid fristående gymnasie- och gymnasiesärskolor att hos huvudmannen fullfölja en påbörjad utbildning på ett nationellt program, en nationell inriktning eller en särskild variant ska avgränsas geografiskt. Skälet är att enskilda huvudmän, till skillnad från kommunala huvudmän, kan ha skolenheter i hela Sverige. Om ovanstående rätt inte avgränsas geografiskt när det är fråga om enskilda huvudmän kan således en elev som påbörjat en utbildning i en viss del av Sverige erbjudas att fortsätta utbildningen i en helt annan del av Sverige. Om en enskild huvudman inte längre anordnar utbildningen vid den skolenhet där eleven påbörjat den föreslås därför att huvudmannen ska kunna fullgöra sin skyldighet att låta eleven fullfölja utbildningen genom att erbjuda eleven att göra detta vid en annan av huvudmannens skolenheter under förutsättning att denna ligger i lägeskommunen eller hemkommunen, eller inom ett samverkansområde som lägeskommunen eller hemkommunen ingår i för den aktuella utbildningen. Den enskilda huvudmannen föreslås även kunna uppfylla sitt ansvar genom att se till att eleven får fullfölja utbildningen vid en skolenhet som annars ligger på rimligt avstånd från läges- eller hemkommunen. Om en elevs rätt till utbildning hos en enskild huvudman inte kan tillgodoses på detta sätt ska elevens hemkommun ha samma ansvar för elevens fortsatta utbildning som i de fall där en huvudman upphör med sin verksamhet. 3 Det föreslås att kommunernas utökade åtagande till följd av den förstärkta utbildningsgarantin ska finansieras genom att hemkommunen får göra avdrag från det grundbelopp som kommunen betalar till enskilda huvudmän för utbildning på nationella program i gymnasieskolan och för utbildning på gymnasiesärskolans nationella program. Då det är troligt att kommunens kostnader i första hand kommer att vara kopplade till att uppfylla garantin för elever på yrkesprogram föreslås ett större avdrag för utbildning på yrkesprogram jämfört med högskoleförberedande program i gymnasieskolan. Med anledning av att hemkommunen föreslås få göra sådana avdrag från grundbeloppet föreslås följdändringar i skollagens bestämmelser om hur grundbeloppet ska bestämmas när det är fråga om utbildning på särskilda varianter inom de nationella programmen, utbildning som tillåtits avvika från vad som annars gäller i fråga om struktur, innehåll och examens mål för utbildningar på nationella program och utbildningar som hemkommunen inte erbjuder. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Ett bidrag till enskilda huvudmän för gymnasieskolor eller gymnasiesärskolor ska enligt gymnasieförordningen beslutas per kalenderår. Bidraget ska grunda sig på kommunens budget för det kommande året och ska som huvudregel beslutas före kalenderårets början. Bestämmelserna om beräkning av bidrag till huvudmän för fristående gymnasieoch gymnasiesärskolor bör därför träda i kraft före de övriga bestämmelserna om utbildningsgarantin, så att kommunen får möjlighet att före kalenderårets början fatta beslut om bidrag till sådana huvudmän. Bestämmelserna om beräkning av bidrag bör därför träda i kraft den 1 november 2016 och övriga bestämmelser om utbildningsgarantin föreslås träda i kraft den 1 januari 2017. Bestämmelserna om beräkning av bidrag bör tillämpas första gången i fråga om bidrag för kalenderåret 2017 Analys, förslag och motivering Förslaget i departementspromemorian stärker alla elevers rätt att få fullfölja en påbörjad utbildning. Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden ser inte att detta skulle medföra några oöverstigliga utmaningar för Halmstads kommun. Med de geografiska avgränsningar som finns i förslaget och med de ekonomiska kompensationerna via reducering av elevpengen vid utbetalning till fristående aktörer inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan föreslår Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden att Halmsstads kommun ställer sig bakom förslaget i Utbildningsdepartementets promemoria. Konsekvenser Förslaget om utbildningsgaranti i gymanseiskolan stärker likabehandlingsprincipen och den enskilde elevens rättsstatus. På kort sikt kan en icke inplanerad utökning av kommunens egen gymnasieutbildningsorganisation leda till ökade driftskostnader om t ex en företagskonkurs hos någon fristående aktör skulle ställa ett antal elever från Halmstads kommun utan utbildningsplatser. Men det skulle även innebära att den så kallade elevpengen stannar inom kommunen. Detta tillsammans med den aviserade bestående minskningen av den årliga utbetalningen till de fristående skolorna gör att några långsiktiga ekonomiskt negativa konsekvenser inte bedöms föreligga i promemorians förslag. 4 Ärendets beredning Inom kommunen Förslag till Utbildnings- och arbetsmarkandsnämndens synpunkter har beretts av tjänsteman vid Utbildnings och arbetsmarknadsförvaltningen. Andra grupper --- Fackliga organisationer Inför utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens behandling har ärendet har samverkats med fackliga organisationer i HUKSAM 2015-08-19 Lista över bilagor 1. Yttrande - Förslag om införande av utbildningsgaranti i gymnasieskolan (KS 2015/0472) För utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Ann-Sofie Hammargren Sjöholm Förvaltningschef 5 1(2) Bilaga 1 Yttrande 2015-08-05 Diarienummer: UAN 2015/0331 Version:1.0 Beslutsorgan: KS Halmstad Utbildning Pär Henriksson E-post: [email protected] Telefon: 070-637 15 00 Yttrande - Förslag om införande av utbildningsgaranti i gymnasieskolan (KS 2015/0472) Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden gör bedömningen att den i Utbildningsdepartementets promemoria (U2015/03607/GV) föreslagna förändringen om utbildningsgaranti i gymnasieskolan inte skulle medföra några negativa följder på lång sikt för skolväsendet i kommunen. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens samlade slutsatser och ställningstagande i sakfrågan: a. Nämnden anser det viktigt att stärka alla elevers rätt att få fullfölja påbörjad utbildning. b. Kommunens egen gymnasieorganisation rymmer ett stort utbud. Garantin skulle på kort sikt kunna medföra en icke planerad och tillfällig utökning av utbildningsorganisationen. På lång sikt skulle det inte ge några varaktiga negativa ekonomiska konsekvenser då ett eventuellt frånfälle av en fristående aktör med elever från Halmstads kommun medföra att elevpengen för berörda elever stannar i den egna organisationen. c. Den i promemorian beskrivna reduceringen av elevpengens storlek till andra utbildningsaktörer gör att viss ekonomisk kompensation finns inbyggd förslaget om utbildningsgaranti. 1 För utbildnings- och arbetsmarkandsnämnden, Jenny Axelsson (C) Ordförande 2 1(4) Tjänsteskrivelse 2015-06-30 Diarienummer: UAN 2015/0304 Version: 1.0 Beslutsorgan: KS Halmstad kompetens Ingrid Nedmark E-post: [email protected] Telefon: 035-139923 Remissvar - Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd Förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att anta yttrande i enlighet med bilaga 1. (daterad 2015-06-30) Sammanfattning Kommunstyrelsen har begärt in yttrande från Utbildnings-och arbetsmarknadsnämnden över betänkandet SOU 2015:44 Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd. Kommunstyrelsen önskar få belyst frågeställningarna – Vad innebär förslaget för Halmstads kommun? – Vilka för- och nackdelar finns med förslaget för nämndens verksamhet? SOU 2015:44 föreslår att Socialtjänstlagen (2001:453), SoL, ska förtydligas vad gäller krav på den enskilde att vara aktivt arbetssökande för att kunna få ekonomiskt bistånd. Förutsättningen för detta är att den enskilde är arbetsför och oförhindrad att arbeta. I betänkandet förslås också ändringar i Förordningen (2008:975) om uppgiftsskyldighet i vissa fall enligt Socialtjänstlagen (2001:453) samt ändring i Förordningen (2002:623) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Dessa förändringar innebär att socialnämnden får rätt att ta del av fler uppgifter om den enskilde än vad som medges idag. Ärendet har beretts av Enheten för ekonomiskt bistånd i samråd med verksamhetschef för Arbetsmarknadsenheten och även samråd har skett med Arbetsförmedlingschefen i Halmstad. 1 Utbildnings-och arbetsmarknadsnämnden föreslås ställa sig positiv till de föreslagna förändringarna, då nämnden lättare får tillgång till uppgifter som behövs för att bedöma rätten till bistånd samt att detta nu kan ske via elektronisk överföring. Det förtydligande som görs i SoL4 kap § 1, vad gäller rätten till bistånd välkomnas. I Halmstad tillämpas redan idag de förutsättningarna som lagen föreskriver vad gäller att vara aktivt arbetssökande. Stöd för detta finns i domar och en rättspraxis har utformats sedan en längre tid tillbaka. Ärendet Uppdrag Kommunstyrelsen har begärt yttrande från Utbildnings-och arbetsmarknadsnämnden över betänkandet SOU 2015:44, Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd. Halmstads kommun har inbjudits att vara remissinstans i ärendet. Kommunstyrelsen önskar få svar på vad lagförslaget innebär för Halmstads kommun samt vilka för-och nackdelar med förslagen finns för Utbildnings-och arbetsmarknadsnämndens verksamhet. Bakgrund Betänkandet föreslår förändringar i tre lagtexter, Socialtjänstlagen, Förordningen om uppgiftsskyldighet i vissa fall enligt Socialtjänstlagen samt Förordningen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Förändring i Socialtjänstlagen SoL 4 kap 1§ får utökas med skrivningen: ”Den som är arbetsför och oförhindrad att arbeta är, i fråga om försörjningsstöd, skyldig att vara aktivt arbetssökande, anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen och även i övrigt stå till arbetsmarknadens förfogande, om det inte finns godtagbart skäl”. Förändring i Förordning om uppgiftsskyldighet i vissa fall enligt Socialtjänstlagen. Redan idag har socialnämnden rätt att ta del av uppgifter från Arbetsförmedlingen, det gäller namn, personnummer, från när personen är anmäld som arbetssökande eller avanmäld, om personen har rätt till etableringsersättning och med vilket belopp. Nu föreslås att socialnämnden även får tillgång till i vilken omfattning personen är arbetssökande, om personen är öppet arbetslös eller arbetssökande med förhinder eller i annan sökandekategori, beslut om arbetsmarknadspolitiska program, datum för senaste aktivitetsrapport och om denna inte godkänts. Förordningen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten Lagtexten ger Arbetsförmedlingen rätt att lämna ut de ovan beskrivna uppgifterna till socialnämnd. I betänkandet framgår att informationen som ska lämnas från Arbetsförmedlingen till socialnämnden bör ske elektroniskt för att underlätta att socialnämnden kan ta del av informationen på smidigast möjliga sätt. I dagsläget finns en elektronisk tjänst, 2 SSBTEK, där kommunen kan få ta del av utbetalningar som skett till den enskilde. Nu föreslås att fler uppgifter ska kunna förmedlas på detta sätt. Det är mycket bra, eftersom allt som kan förenkla handläggningen gör att den enskilde sökande snabbare kan få beslut. Felaktigheter kan dessutom undvikas och det blir lättare att säkerställa att rätt bistånd betalas ut. Från Arbetsmarknadsenheten ser man positivt på de föreslagna förändringarna, likaså från Arbetsförmedlingens sida. Arbetsförmedlingen välkomnar att den manuella hanteringen av uppgifter som ska lämnas ut minskar och att handläggarna kan koncentrera sig på samverkan mellan myndigheterna runt individens väg till arbete i högre utsträckning. Analys, förslag och motivering Vid en ansökan om ekonomiskt bistånd prövas redan idag om personen är aktivt arbetssökande. Den nu föreslagna lagtexten tillämpas redan i Halmstads kommun. För detta finns domar och en rättspraxis som stöd. Betänkandet innehåller förslag som kommer att underlätta arbetet med att utreda rätten till bistånd. Förvaltningen kommer att kunna ta del av relevanta uppgifter på ett mycket enklare sätt genom de ändringar som föreslås i Förordningen om uppgiftsskyldiget enligt Socialtjänstlagen och Förordningen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Förändringarna öppnar upp för en elektronisk överföring av uppgifter som kommer att underlätta bedömningen av rätten till bistånd. Vad innebär betänkandets förslag för Halmstads kommun? Förslaget innebär en effektivisering av handläggningen av ekonomiskt bistånd. En viss kostnad följer med den utökade elektroniska hanteringen av uppgifter. Redan nu finns ett sådant system i drift och då det kommer att utöka innebär det en merkostnad som bedöms inte blir stor. I dagsläget är det viktigt att så lång är möjligt att utveckla elektroniska tjänster för att effektivisera verksamheten och ge medborgarna en god service. Betänkandets förslag öppnar för detta. För-och nackdelar för nämndens verksamhet? Förslaget ger endast fördelar. Förslaget innebär en effektivisering av handläggningen av ekonomiskt bistånd. För den enskilde ger det en möjlighet till att få snabbare beslut och den enskilde får tydlighet i de krav som ställs för att få ekonomiskt bistånd. I dagsläget inhämtas uppgifter som underlag för ett beslut om ekonomiskt bistånd dels genom elektroniskt tillgängliga uppgifter, dels genom att den enskilde lämnar verifierade uppgifter i sin ansökan. Det tar ibland tid att få in begärda handlingar från den enskilde och därmed kan beslut blir fördröjt. Därför är det fördelaktigt att, då detta är möjligt, få upplysningar överförda elektroniskt från berörd myndighet. Konsekvenser Lagförslaget innebär en ökad kostnad för hantering av elektronisk information. I dagsläget finns en elektronisk tjänst, SSBTEK, i bruk i Halmstads kommun. Den har 3 initierats av SKL och används i landets kommuner. En utökning av information som överförs från Arbetsförmedlingen till kommunerna blir konsekvensen av betänkandets förslag. Genom att kunna använda SSBTEK för att hämta in fler uppgifter för att göra en bedömning av rätten till bistånd underlättar det handläggningen och den enskilde kan få snabbare beslut i sitt ärende. I betänkandet finns övervägande om den enskildes personliga integritet när det gäller utlämnande av uppgifter elektroniskt. Betänkandet landade i att kunna lämna ut flera uppgifter än idag utan att den personliga integriteten skadas, då de är av mindre känslig natur. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har beretts inom enheten för ekonomiskt bistånd och i samråd med chefen för Arbetsmarknadsenheten. Samråd har skett med Arbetsförmedlingens chef i Halmstad. Andra grupper -- Fackliga organisationer HUKSAM 2015-08-19 Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor 1. Yttrande – Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd (KS 2015/0454) (daterat 201506-30) För utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ann-Sofie Hammargren Sjöholm Förvaltningschef 4 1(2) Yttrande 2015-06-30 Diarienummer: UAN 2015/0304 Version: 1.0 Beslutsorgan: KS Halmstad kompetens Ingrid Nedmark E-post: [email protected] Telefon: 035-13 99 23 Yttrande - Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd (KS 2015/0454) Kommunstyrelsen har begärt in yttrande från Utbildnings-och arbetsmarknadsnämnden över betänkandet SOU 2015:44 Arbetslöshet och ekonomiskt bistånd. SOU 2015:44 föreslår att Socialtjänstlagen (2001:453), ska förtydligas vad gäller krav på den enskilde att vara aktivt arbetssökande för att kunna få ekonomiskt bistånd. Förutsättningen för detta är att den enskilde är arbetsför och oförhindrad att arbeta. I betänkandet förslås också ändringar i Förordningen (2008:975) om uppgiftsskyldighet i vissa fall enligt Socialtjänstlagen (2001:453) samt ändring i Förordningen (2002:623) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Dessa förändringar innebär att socialnämnden får rätt att ta del av fler uppgifter om den enskilde än vad som medges idag. Vad innebär förslaget för Halmstads kommun? Det förtydligande som görs i 4 kap § 1 Socialtjänstlagen, vad gäller rätten till bistånd, välkomnas. I Halmstad tillämpas redan idag de förutsättningarna för att beviljas ekonomiskt bistånd som lagförslaget föreskriver vad gäller att vara aktivt arbetssökande. Stöd för detta finns i domar och en rättspraxis har utformats sedan en längre tid tillbaka. Därför medför inte förslaget om lagändring någon förändrad handläggning i Halmstads kommun. Däremot innebär det att praxis blir införd i lagtext vilket är positivt då det blir tydligare för den enskilde vilka förutsättningar som gäller för att få ekonomiskt bistånd. Vilka för-och nackdelar innebär förslager för nämndens verksamhet? De föreslagna förändringarna i Förordningen (2008:975) om uppgiftsskyldighet i vissa fall enligt Socialtjänstlagen (2001:453) samt i Förordningen (2002:623) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, bedöms åstadkomma 1 att en enklare handläggning hos kommunens socialtjänst blir möjlig i och med att uppgifter kan överföras elektroniskt från Arbetsförmedlingen till kommunen. Av lagförslaget framgår det att kommunen får tillgång till fler uppgifter som rör den enskilde, såsom t.ex. datum för senaste aktivitetsrapport och om den är godkänd eller inte. Rättssäkerheten ökar, då felaktiga utbetalningar kan förhindras. Tid kan frigöras från administrativt arbete till närmare samverkan med Arbetsförmedlingen. I dagsläget inhämtas uppgifter som underlag för ett beslut om ekonomiskt bistånd dels genom elektroniskt tillgängliga uppgifter, dels genom att den enskilde lämnar verifierade uppgifter i sin ansökan. Det tar ibland tid att få in begärda handlingar från den enskilde och därmed kan beslut blir fördröjt. Arbetsförmedlingen ska i dessa fall ta fram uppgifterna åt den enskilde och det tar upp tid för arbetsförmedlaren. Därför är det fördelaktigt att, då detta är möjligt, få upplysningar överförda elektroniskt från berörd myndighet. De uppgifter som förs över är inte av känslig karaktär. Utbildnings-och arbetsmarknadsnämnden ställer sig positiv till de i betänkandet SOU 2015:44 föreslagna lagändringarna, då rådande praxis nu blir lagtext och förutsättningar för att få ekonomiskt bistånd blir tydligare för den enskilde. Det är positivt att nämnden på ett effektivare sätt får tillgång till uppgifter som behövs för att bedöma rätten till bistånd genom elektronisk överföring av uppgifter från Arbetsförmedlingen. För utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Jenny Axelsson Ordförande Ann-Sofie Hammargren Sjöholm Förvaltningschef 2 1(1) Information 2015-07-02 Diarienummer: UAN 2015/0022 Version: 1.0 Beslutsorgan: UAN UAF Kansli Elin Olsson E-post: [email protected] Telefon: 072-157 45 03 Informationsärenden augusti 1. Kattegattgymnasiet, Jörgen Krantz. 2. Etablering, Lisa Fock. 3. Redovisning av rapport projekt Nollplacerade, Ingrid Nedmark och Maija-Liisa Ylikiiskilä. 4. Made by Halmstad, Lisa Crona. 5. Process för Verksamhetsplan 2016-2018, Klas Jacobsson och Marina Zivojinovic. 6. Samverkan BUF, SO och UAF, Klas Jacobsson. 7. Upphandling av vuxenutbildningen, Bodil Ljungberg. 8. Halmstad Kompetens utvecklingsarbete, Bodil Ljungberg. 16:00-16:10 16:10-16:20 16:20-16:40 16:40-17:00 17:00-17:10 17:10-17:20 17:20-17:30 17:30-17:40 1
© Copyright 2024