Kvarteret Hämplingen
Lidköping
Kulturhistorisk bedömning
Kulturbyggnadsbyrån, Sven Olof Ahlberg
2015 08 12
Framsidesbild: Wennerbergsgården sedd från östra delen av den parkliknande tomten.
Sista sidan: Dina-huset med huvudfasaden längs Hamngatan. Få nutida betraktare anar nog att det var i
denna byggnad som det numera multinationella bolaget Kinnevik tog sina första steg på 1930-talet.
Kulturbyggnadsbyrån är ett fristående kunskapsföretag med säte i Lidköping. Verksamheten drivs av bebeyggelseantikvarie/fotograf Sven Olof
Ahlberg och omfattar rådgivning, utredning samt dokumentation åt statliga myndigheter, Länsstyrelser, kommuner, museer, och
företag över hela landet. Kulturbyggnadsbyrån undervisar vid bland annat Uppsala universitet Campus Gotland, Chalmers tekniska högskola och
Göteborgs universitet. Sven Olof Ahlberg är certifierad sakkunnig avseende Kulturvärden, behörighet K, (cert nr 1053-CFU-2057).
Företaget är certifierat enligt Trafikverkets normer för Säkerhet på väg.
Kvarteret, Hämplingen
Lidköping
Kulturbyggnadsbyrån, Sven Olof Ahlberg
2015 08 12
Innehållsförteckning
Inledning
7
Arkitektur
Kulturhistoriska värden
8
14
Varsamhet
16
Förslag till skyddsbestämmelser
17
Motstående sida: Kvarteret Hämplingen har ett framträdande läge i Lidköpings
stadsbild där Hamngatan korsas av Wennerbergsvägen.
5
20
6
12
BUFFELN
2 :1
2
HARVEN
DROM EDAREN
7
21
20
19
1 :3
1
15
7
SÅGEN
EKORREN
4
3
2
5
7
6
HJ ORTEN
1
11
1 :1
2
1
Högskola
8
8
11
10
9
13
GASELLEN
8
1
12
2
1
M ULLVADEN
2
7
11
6
2
11
5
12
7
10
3
3
LEOPARDEN
2
3
9
16
22
8
4
8
14
3
ENEN
2
3
6
1
15
6
GRÄVLINGEN
2
11
13
6
4
ECHO
6
5
7
6
ARGUS
1
J ASON
HUGIN
3
3
Nya staden
PROM ETHEUS
5
9 M ERCURIUS
4
1
NARCISSUS
1
10
PANDORA
NEPTUNUS
2
1
1
2
NJ ORD
11
1
7
2
NYA
THOR 1 :1 STADEN
8 ODYSSEUS
5
2
3
2
9
5
3
VATTENVERKET
3
2
14
6
11
3
9
6
5
7
1
6
2
5
NÄCKROSEN
3
14
10
11
5
6
5
4
12
6
1
12
12
RESEDAN
2
7
8
13
5
1
1
11
2
5
13
10
VALLM ON
2
3
13
8
3
VIOLEN
10
4
1
2
7
15
12
J ÄRPEN
4
5
GAM LA STADEN
Skola
6
30
2
5
36
37
2 :6
43
44
11
12
9
1
Skola
4
RIPAN
11
ORREN
6
7
15
9
8
5
16
10
1
11
2
3
22
42
STAREN
21
19
GA
ML AS
TADE
N
SKATAN
40
5
5
4
6
18
8
2 :1
2
16
9
3
1
15
SPARVEN
2
7
10
1
14
2
8
SYRSAN
4
26
24
25
23
7
11
5
6
STRUTSEN
22
LIDÅKER1 :1
1
7
8
9
21
20
TALGOXEN
19
2
10
4
12
6
16
15
14
14
6
9
10
11
13
18
17
15
1 :1
6
3 :3
3 :5
L
3 :2
L
250
250 m
m
23
LJ UNGHED
LJ UNGHED
1 :1
5
9
1
1
SIDENSVANSEN
2
19
2
21
20
3
5
4
6
TRASTEN
15
16
18
Vå
he
5
TUSENFOTINGEN
6
22
21
20
19
1 :1
2
7
8
16
5
3 :4
5
9
5
12
4
7
LIDÅKER
13
12
1
GULDVINGEN
3
TROLLSLÄNDAN
11
18
17
4
10
13
4
1 :1 LID
3 ÅKER
1
3
8
3
SPINDELN
7
17
39
1
NY
3
4
20
38
3
00
1
2
STEGLITSAN
6
10
9
GETINGEN
Vårdhem
45
7
2 :7
50
50
8
5
13
2
1
10
12
17
Skola
13
4
3
41
9
12
2
2
1
ÄLVSTUGAN
8
14
1
3
ARKEN
7
25 24
47
46
42
16
6
KORNKNARREN
14
27 26
34
7
4
17
28
7
14
KORSNÄBBEN
15
3
18
15
29
BIET
3
6
1
L
1
10
4
5
7
4
2
1
39
38 40
41
35
9
2
15
11
2
SOLHAGEN
16
23
6
5
10
16
10
9
9
10
8
5
9
5 :1
KAJ AN
7
11
8
32
PAPEGOJ AN
KOLIBRIN
12
3
4
7
33
8
17
8
3
13
KANARIEFÅGELN
31
7
9
15
19
3
8
2
12
17
51
9
1 :2
LAKEN
2 :1
1
GAM LA STADEN
6
5
2 :5
2 :1
3
6
HÄGERN
L
18
5
5
18
11
10
8
49
8 :1
3
18
9
5
11
9
50
Lid
11
11
S :1
11
48
10
9
3
HACKSPETTEN
6
7
11
L
15
12
BRAXEN
12
1
12
an
8
GÄDDAN
14
2
17
10
1
7
SM ÖRBLOM M AN
1
16
11
6
14
4 :1
1
1 KRÅKAN
7
14
3
14
5
5
SNICKAREN
13
6
12
6
8
5
ABBORREN
HÄM PLINGEN
3
4
7
5
GRÖNSISKAN
11
5
Sjukhus
3
TULPANEN
TJ ÄRBLOM STRET
9
Y
16
1
10
7
10
8
62
14
13
17
12
11
6
61
3
3
4
1
2
Kartbild föreställande de centrala delarna av Lidköping med riksintresseområdet för kulturmiljövården
begränsat av en tunn blå linje. Byggnaderna som avses i denna rapport ligger vid sydöstra sidan av
Wennerbergsbron. Karta från Lidköpings kommun.
6
GARVA
4
4 :1
15
14
2
2
4
22
13
3
4
1
3
13
12
1
3
3
2
3
9
2
4
Gamla stad
BLÅM ESEN
2
7
12
m
SOLROSEN
8
10
6 :1 2
9
5
1
7
2
14
11
Y
10
GLASM ÄSTAREN
8
7
6
2
1
6
7
6 :8
HÖKEN
13
3
7
13
9
T
3:1
4
9
6
4
NATTVIOLEN
Skola
2
6
[
6 :1 3
6 :6
M ÅLAREN
11
1
2
LÖVKOJ AN
1
9 M ANDELBLOM M AN
8
7
Y
10
7
6 :1 1
1
GLADAN
8
o
6 :4
7
BOFINKEN
12
6
7
8
4
9
10
11
12
1314
15
KOPPARSLAGAREN
8
5
Y
2
5
6
4
Y
6
GÅSEN
LJ UNGEN
4
6
2
2
3
3
4
6 :3
GJ UTAREN
1
6
5
Y
2
5
SIRIUS
6 :2
10
FISKAREN
8
1
2
/4 /
TINGSHUSET
8
1
ZEUS
4
1
7
10
7
4
1
6
YGGDRASIL
LINNEAN
8
12
2
1
VITSIPPAN
GULDSM EDEN
DOM HERREN
T
8
G
6
10
4 :1
9
VATTENTORNET
1
7
[
VALHALL
10
5
5
2
Y
6
SERAPHIS
DAGGKÅPAN
6
4
1
2
SATURNUS
3
1
7
1
8
2
FILAREN
7
3
4
1
VALKYRIAN
VULCANUS
3
8
14
VENUS
1
4
7
3
5
3
2
7
6
RHEA
1
Y
5
6
3
Y
1
REM US
5
8
DALIAN
5
12
13
ORION
PENELOPE
VULCANUS
1
URANUS
6
GÄSTGIVAREN
M IDGÅRD
1
4
5
6
FÄRGAREN
7
4
2
1
3
2
8
8
BLÅKLINTEN
4
9
8
1
9
3
10
POM ONA
TISBE
SLEIPNER 7
2
5
[
T
OTTAR
2 ODIN
1 :5
1
Y
1
1
11
10
1
2
POLLUX
2
3
1 :1
1
3 :1
Nya
stadens
torg
5
6
M IDAS
6
11
6
2
3
4
2
1
GAM BRINUS
2
CERES
1
FREJ A
4
1
M EDUSA
Y
2
2
FRIGGA
1
HEIM DAL
5
2 :1
3
CERES
1
2 :1
4
BELLONA
3
1
1 :1
1
1
5
6
1 :6
1
HERAKLES
3
4
5
M J ÖLNER
4
3
5
5
FJ OLNER
6
LAGERN
4
4
BIFROST
2
GALATHEA
8
Skola
6
BELE
3
BALDER
1 :6
2
7
EM BLA
3
7
6
7
2
DIANA
5
3
1 :2
1
16
APOLLO
4
13
12
SOCKERBRUKET
1
CASTOR
AJ AX
4
5
7
4
6
15
ACHILLES
8
1
Skola
2
17
3
9
6
1
12
10
5
7
2
15
2
3
GETEN
4
GIRAFFEN
G
19
8
12
17
11
63
Inledning
På uppdrag av Lidköpings kommun, Samhällsbyggnad/Plan-bygg har
undertecknad genomfört en bedömning av de kulturhistoriska värdena hos
Wennebergsgården och Dina-huset i kvarteret Hämplingen i Lidköping.
Byggnaderna ligger i riksintresseområdet för kulturmiljövården och inom
fornlämning RAÄ Lidköping 11:1. I detta arbete har inte efterforskningar
gjorts för att i detalj redovisa byggnadens historia. Bedömningen avser
endast byggnadens exteriör.
I rapporten presenteras byggnadernas exteriör följt av de kulturhistoriska
värdena och en avslutande rekommendation till skyddsbestämmelser.
Beskrivningarna inleds med Wennerbergsgården föjt av Dina-huset.
Bedömningarna relaterar till Plan- och bygglagen PBL, Kulturmiljölagen
KML, Riksintresseområden för kulturmiljövården och Boverkets byggregler
BBR 2012.
Lidköping
augusti 12, 2015
Credits not available.
50
0
50
Kvarteret Hämplingen har ett centralt läge och är väl framträdande i stadsbilden. Wennerbergsgårdens forna
funktion som prästbostad förklaras delvis av den geografiska närheten till S:t Nicolai kyrka i överkant av
kartan. Karta från Lidköpings kommun.
1:1 500
7
100 [m]
Wennerbergsgården
Wennerbergsgården, Hämplingen 2, är en av få byggnader som klararde
sig vid den stora stadsbranden i Gamla staden 1849. Byggnaden uppfördes
ursprungligen ca 1750 som prästbostad och namnet kommer från
skalden Gunnar Wennerberg som föddes i huset 1817. Byggnaden har
renoverats vid flera tillfällen och under 1930-talet fick exteriören stora
delar av sitt nuvarande utseende i samband med en omfattande insats då
byggnaden flyttas något i sidled på tomten. Wennerbergsgården ägs idag
av fastighetsbolaget Epikuré AB och bottenvåningen är uthyrd till SPF
Lidköping.
. Karta från Lidköpings kommun.
8
Arkitektur
Byggnadens högresta form, den symmetriska fönsterindelningen och det
karaktärsitiska taket är tydliga exemepel på 1700-talets arkitektoniska
formspråk. Däremot avviker den senare tillkomna balkongen och
entrépartiets pelarrader från det arkitekturidéal som gällde vid tiden för
byggandes uppförande. Sannolikt tillfördes dessa delar under 1800-talet
och gavs den nuvarande formen vid den omfattande renovering av
byggnaden som genomfördes på 1930-talet. Färgsättningen med ljust
gulmålad locklistpanel och engelskt röda fönster kan möjligen ha sina rötter
i 1700-talet även om allt synligt trävirke är utbytt under 1900-talet. På
båda gavlarna har trappor och källarnedgångar byggts om och tillkommit i
modern tid.
Wennerbergsgårdens stora obebyggda tomt hjälper effektivt till att framhäva
byggnadens ålderdomliga form och karaktär. Inte minst det högresta branta taket
med de brutna gavelspetsarna vittnar om byggnadens ålder.
9
Överst: Wennerbergsgårdens huvudfasad vetter mot öster och är symmetriskt uppbyggd. Det höga och branta takfallet
understryker byggnadens ålder.
Ovan: Symmetrin i fönsteraxlarna återfinns även i fasaden mot Hamngatan medan norra gaveln är sluten.
10
Överst: Längs Hamngatan finns ett enkelt trästaket som betonar byggnadens privata funktion som prästbostad. Sedan detta upphörde
i början av 2000-talet har staketet fått vara kvar. Entrédörren på den södra gaveln är nyligen utbytt och den lilla ekonomibyggnaden är
av färskt datum.
Ovan: Tomten sträcker sig ända till Prästgårdsgatan i öster och under marknivån finns sannolikt lämningar efter ekonomibyggnader
och e.v. flygelbyggnader, vilket indikerats vid Vänermuseets geologiska undersökningar.
11
Kulturhistoriska värden
Byggnaden ligger i Riksintresseområdet för kulturmiljövården som utgör de
centrala delarna av Lidköpings stad och är ett av få kvarvarande exempel på
trähusbsbyggelse från tiden innan den stora branden år 1849.
Värdena hos Wennerbergsgården redovisas nedan utan inbördes
rangordning.
Läget vid Hamngatan och Wennerbergsvägen
Det framträdande läget i korsningen vid två av stadens huvudstråk bidrar till
byggnadens stora kutlurhistoriska värde.
Tidstypisk arkitektur med historisk förankring
Wennerbergsågrdens oomtvistade koppling till både Lidköpings kyrkliga
historia och som födelseplats för Gunnar Wennerberg ger byggnaden en
framstående position i stadens historia. Att huset desutom i grundformen
vittnar om 1700-talets arkitektoniska formspråk förstärker värdet.
Skick - ombyggnadsgrad
Trots omfatande ombyggnader, flytt, renoveringar och förändringar under
färmst 1900-talet har byggnaden fortfarande kvar de grundläggande
formerna från ursprungstiden. Ljust oljemålad locklistpanel med hyvlade
brädor, fönstrens placering och kulör, samt takformen med valmade högresta
fall ingår som väsentliga delar i det kulturhsitoriska värdet.
Fönstrens utformning och placering
Fasadernas symmetriska uppdelning i fönsteraxlar som grupperar sig kring
en tänkt mittlinje är tidstypiska för 1700-talets arkitektur och bidrar klart
till byggnadens värde. Även fönstrens form med spröjsindelning och att de
fortfarande är tillverkade av trä är viktiga för byggnadens helhet.
Tomtens disposition
Den obeyggda delen av tomten som vetter mot öst har en öppen trädgårdseller parklikande karaktär och hyser med största sannolikeht åtskilliga
lämningar efter tidigare gårds- samt flygelbyggnader under markytan.
12
Förslag till skyddsbestämmelser
Byggnaden har så stora värden att ett rivningsförbud bör infogas i detaljplanen.
Byggnadens exteriör bör skyddas i form av skyddsbestämmelser (q) i detaljplanen. Bestämmelserna bör omfatta:
- Fönstrens nuvarande placering, storlek och antal får ej förändras.
- Fönsterkarmar och bågar ska vara tillverkade av trä.
- Träpanelen med profilerade lister och hyvlade brädor ska bibehållas.
- Takmaterialet skiffer får ej bytas.
- Ytterligare takkupor eller vindsfönster bör ej tillåtas.
- Nuvarande färgsättning bör bevaras.
- Tomten får ej ytterligare bebyggas.
En trio bilder som visar detaljer av Wennerbergsgården. Fönstrens utförande och kulör, takets
skifferbeläggning och träpanelens utförande med vattbräda, profilerade läkt och släthyvlad panel.
13
Dina-huset
Fastigheten Hämplingen 5, det så kallade Dina-huset, uppfördes 1904-05
som bostadshus åt bankdirektören m.m. August Hemberg. I huset inhystes
även kontor för ägarens rederi och handelshus. Byggnaden har även tjänat
som kontor åt AB Lidköpings Konfektyr Industri och från 1936 åt det då
nygrundade Investmentaktiebolaget Kinnevik. Huset tillbyggdes 1967 för
Lidköpingsortens Brandstodsbolag. I dag används byggnaden som kontor åt
försäkringsbolaget Dina Försäkring AB.
Huvudfasaden vetter mot Hamngatan längs Lidan och ger byggnadnen en naturlig
status i den rad med tämligen stora hus som finns längs gatan.
14
Arkitektur
Byggnadens exteriör domineras numera av släta putsade fasader, gråmålade
fönster med horisontell tvärpost och grönmålade plåtdetaljer. Vid
övergången mellan väggliv och takfall finns putsornamnetik och konsoler
som målats i en ljust sandstenskulör som kontraseterar mot de omgivande
kulörerna. Trots byggnadens ålder är nuvarande arkitektur till stora
delar dominerad av senare tiders renoveringar och ombyggnader. Från
ursprungsbyggnaden återstår takets form, tornet och de karaktäristiska
putsornamenten. Viss fönsterindelning är ursprunglig även om fönstren är
ersatta.
15
På den södra gaveln finns en välvd portik vid det som numera är personalingången till kontoren i byggnaden. Vid både den tidigare
inkörsporten till fastigheten och gånggrinden finns portstolpar med vackert utformade överdelar av kalksten.
Inne på gården finns ett mindre
trähus som möjligen tidigare har
använts som förråd eller garage. Vid
en eventuell förändring av tomtens
disposition är det viktigt att denna
typ av byggnad kan få leva vidare i
den nya miljön.
16
Ovan: I förhållande till
den obebyggda tomten
kan Dina-huset – trots
sin storlek uppfattas som
tämligen litet. Den östra
fasaden är i stort sett helt
ombyggd med större
fönsteröppningar, ett
nytt entréparti och nya
vindskupor.
T.v.: Norra gavelns
fasad domineras helt
av den moderna
utrymningstrappan som på
ett effektivt sätt förstärker
känslan av kontorshus.
17
Kulturhistoriska värden
Värdena hos Dina-huset redovisas nedan utan inbördes rangordning.
Läget vid Hamngatan och tidigare verksamheter
Dina-husets placering längs Hamngatan är viktigt för förståelsen av den betydelse som byggherren ursprungligen tillmätte byggnaden. De olika företag
och verksamheter som haft sina kontor i byggnaden och inte enbart gjort
avtryck i Lidköping, utan i Sverige och resten av världen, är även viktiga för
det kulturhistoriska värdet. Huvudfasaden vetter mot Lidan och är därmed
välexponerad i stadsrummet.
Tidstypisk arkitektur
Trots att bygganden är hårt renoverad och idag har en avskalad putsfasad
finns fotfarande karaktärisktiska formelement bevarade i takfotslösningen
och i det imposanta tornet. Även den runt välvda portiken på den södra
gaveln minner om den forna exteriröens påkostade utseende.
Fönstrens utformning och placering
Fönstren är sannolikt utbytta åtminstone en gång och är idag av modernt
utförande. Inte desto mindre är det viktigt att bevara fönstrens placering,
storlek och antal åtminstone på norra, västra och södra fasaderna som ännu
har kvar något av den ursprungliga fönsterindelningen. Mot östra sidan har
kraftiga om- och tillbyggnader i stort sett helt omdanat fasaden.
Mötet mellan väggliv och tak
Vid övergången mellan de putsade fasaderna och den utkragade
takfoten finns dragna lister och konsoler vilka utgör en viktig del av det
kulturhistoriska värdet.
Putsornament
Runt tornets lägre del finns ornamentik i puts så kallade festonger –
hängande band med blomstermotiv. Tillsammans med tornets utformning
och takfallens form är ornamenten mycket viktiga för det kulturhistoriska
värdet.
Takmaterial och utfomning
Taket är idag belagt med modern bandtäckt plåt som målats grön för att
efterlikna ärgad kopparplåt. Valet av plåt som takmaterial är viktigt även om
det ursprungligen var lagt med en annan teknik och ev. i koppar. Ett annat
takmaterial skulle kraftigt inverka negativt på byggandens utseende och
kulturhistoriska värde, detta gäller särskilt det konstfullt plåtklädda tornet.
18
Förslag till skyddsbestämmelser
Byggnaden har så stora värden att ett rivningsförbud bör infogas i detaljplanen. Notera att den obebyggda delen av kvarteret ligger inom det som möjligen omfattade den medeltida stadsbildningen, vilket medför arkeologiska
undersökningar innan eventuell exploatering kan göras.
Byggnadens exteriör bör skyddas i form av skyddsbestämmelser (q) i
detaljplanen. Bestämmelserna bör omfatta:
- Fönstrens nuvarande placering, storlek och antal får ej förändras.
- Nuvarande färgsättning ska bibehållas.
- Ornamentik i puts, dragna lister och konsoler under takfot ska bevaras.
- Takmaterialet plåt får ej bytas och de konstfulla plåtslageridetaljerna på
tornet ska bevaras.
- Ytterligare takkupor eller vindsfönster bör ej tillåtas undantaget den östra
fasaden.
- Komplementbyggnaden på innergården får ej rivas.
Dina-hustets mest
iögonfallande
byggnadsdetalj är utan
tvekan tornet som
med sin konstfulla
plåtinklädnad, dekorativa
putsornamentik och
runda form är en tillång
för hela miljön i kvarteret.
19