Handläggare
Torbjörn Ziegler
Datum
2015-02-09
Ärendebeteckning
2014-5026
Samhällsbyggnadsnämnden
YTTRANDE
Fastighet:
Blåklockan 7
Fastighetens adress: Kalmarsundsparken 25
Sökande:
Per- Gunnar och Gun-Marie Fransson
Ärende:
Om- och tillbyggnad av flerbostadshus
Förslag till beslut
Ansökan avslås med stöd av 8 kap 13 och 17 §§, samt 9 kap § 30 plan- och
bygglagen.
Bakgrund
Ansökan avser om- och tillbyggnad av befintlig vindsvåning. Bygglov för inredande av befintlig vindsvåning beviljades av Byggnadsnämnden 1986, § 0196.
Taket fick takkupor, vilka huvudsakligen höll sig inom befintlig takkonstrukt-
Samhällsbyggnadskontoret │ Bygglovenheten
Adress Box 611, 391 26 Kalmar │ Besök Storgatan 35 A
Tel 0480-45 00 00 │ Fax 0480-45 04 29│
E-post: [email protected]
Datum
2015-02-10
2 (4)
ion. Stadsarkitektkontoret skrev då i sitt tjänsteyttrande: Vindsinredningen har
möjliggjorts tack vare en elegant lösning av takkuporna mot Kalmarsund, som
blir låga och ganska diskreta. På motsatt fasad blir kuporna större, men bör
kunna accepteras.
Fotografi taget från Google maps som visar byggnadens utseende idag.
Fasad från byggnadslovshandlingarna 1937.
Sökanden har som motiv för ombyggnaden anfört att befintliga takkupor inte
håller tätt samt att konstruktionen är undermålig. Man önskar även ta upp nya
indragna takkupor i de valmade gavlarna. Tillbyggnaden medför att taket blir
högre än vad det är idag.
Planförutsättningar
Fastigheten omfattas av detaljplan fastställd 1947 01 31, syftet med denna plan
var att bevara de värden som fanns i P.O Hallmans stadsplan från 1906. I beskrivningen står: ”Genom förslagets tillämpning skulle sålunda områdets karaktär av villakvarter behållas,”. För kvarteret Blåklockan gäller bestämmelserna
BF II, bostadsändamål, fristående hus, högst två våningar, tillåten byggnadshöjd 7,6 meter, tillåten taklutning högst 30 grader om byggnad uppföres till
högsta tillåtna byggnadshöjd.
Kulturmiljövärden
Stadsdelen Kalmarsundsparken är av riksintresse för kulturmiljövården, Miljöbalken 3 kap 6§, H 48 daterat 1987-11-05. Av riksintresse beskrivningen framgår att...”1930-talets förstadsområden med sk. radstående hus och villaområden
utbyggda med ett rikt förgrenat nät av gamla infartsvägar.” Riksintresset har
dock i detta område inte fått en utvecklad beskrivning likt den som finns för
Kvarnholmen.
Datum
2015-02-10
3 (4)
Den Bebyggelseinventering av Kalmarsundsparken som gjordes 2010 12 17 av
Nyréns Arkitektkontor på uppdrag av Samhällsbyggnadskontoret kan vara vägledande för de kulturhistoriska värden som är värda att bevara och tänka på vid
förändringar i bebyggelsen. I inventeringen finns följande beskrivning av flerfamiljshusen: ”Blandat med villabebyggelsen finns ett stort antal flerbostadshus
uppförda på 1930-talet. Flerbostadshusen utgörs i regel av tvåvånings träbyggnader med sadeltak, ibland med valmade ändar. Husen är uppförda i kvardröjande enkel tjogotalsklassicistisk stil alternativt i funktionalistisk stil med strama
fasader, flacka tak och enstaka balkonger.”
Tyvärr skedde det, på företrädesvis -70 talet, att många hus tilläggsisolerades
och fick nya fasader av skivmaterial, träpanel olika former av fasadtegel. I samband med tilläggsisoleringen försvann ursprungliga dekorativa inslag, ytterdörrar och fönster samt takmaterial byttes ut från tegelpannor till betongpannor.
Många hus förseddes dessutom med stora takkupor, nya balkonger och takterrasser. Dessa omilda ombyggnader har gjort att många flerbostadshus ursprungliga arkitektur är kraftigt förändrad samt att de kulturhistoriska värdena
har gått förlorade.
Yttranden
Inga grannar har hörts. Sökanden har uppmanats att lämna in en bedömning
av certifierad byggnadsantikvarie av förslaget till tillbyggnad. Sökanden har
avböjt och istället önskat få ansökan prövad av nämnden i befintligt skick.
Skäl till beslut
När bygglov för flerbostadshuset meddelades av byggnadsnämnden i Kalmar
den 21 januari 1937 anförde Stadsarkitekten ”att fråga kunde uppstå huruvida
icke fastigheten med hänsyn till fasaden mot gårdssidan finge räknas som en
trevåningsbyggnad.”
”Byggnadsnämnden beslöt efter överläggning att byggnaden skulle räknas som
en tvåvåningsbyggnad.” Citat från nämndens beslut 1937.
Enligt 2 kap 6 § plan- och bygglagen, PBL, ska i ärenden om bygglov, bebyggelse och byggnader utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt
som är lämpligt med hänsyn till bl. a. stads- och landskapsbilden, natur- och
kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan. Vidare framgår
att bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och
konstnärliga värden ska skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras
varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas.
Vidare framgår av 8 kap. 13 § PBL att en byggnad som är särskilt värdefull från
historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt inte får förvanskas. Av 8 kap. 17 § PBL framgår att en ändring av en byggnad ska utföras
varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar tillvara
byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga
värden.
Enligt 9 kap 30 § PBL ska bygglov ges för en åtgärd inom ett område med
detaljplan bl.a. om den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
Datum
2015-02-10
4 (4)
överensstämmer med detaljplanen, åtgärden inte strider mot detaljplanen, åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap 6 § första stycket 1 och 5, 6 §
tredje stycket, 8 och 9 §§ och 8 kap 1- 3, 6, 7, 9-13, 17 och 18 §§.
Då förslagen tillbyggnad medför att byggnadshöjden höjs för byggnaden leder
det till att vinden per definition (1 kap. 4 § plan- och byggförordningen) är en
våning, strider ansökt åtgärd mot gällande detaljplan både när det gäller tillåten
byggnadshöjd samt antal våningar. De både avvikelserna bedöms inte vara liten
avvikelse eller förenligt med planens syfte.
Med hänvisning till de omilda till- och ombyggnationer som förstört vissa flerbostadshus i Kalmarsundparken under den senare delen av 1900-talet, är det
extra viktigt att värdera de byggnader som finns kvar och dess ursprungliga
arkitektur och karaktärsdrag högt. Den samlade bedömningen är därför att
ansökt tillbyggnad inte uppfyller de varsamhetskrav som ställs när det gäller
byggnadens och områdets kulturhistoriska värden, eller ger en bra helhetsverkan, utan snarare kommer att förvanska byggnaden.
Befintliga takkupor är försiktigt inpassade i byggnadens befintliga takkonstruktion och deras idag bristfälliga tekniska konstruktion utgör ej heller motiv för att
förvanska byggnaden. Det bör finnas möjligheter att med dagens teknik kunna
åtgärda de problem som finns i konstruktionen.
Torbjörn Ziegler
Bygglovschef