1. No category

”UPPDRAG SEGLING”
Ett underlag för studiecirkel i klubben
Version 2/2010.09.22
Inledning
Uppdrag Segling är en introduktionskurs för de nya ledarna i klubben, Ja, kursen kan med
fördel också genomföras tillsammans med de äldre och lite mer rutinerade. Det finns ju
mycket kunskap och erfarenheter att ”växla över”.
Den här introduktionskursen är tänkt att kunna genomföras som studiecirkel i klubben och
flera av kursmålen är just att skapa vi-tillsammans-känslor. Kunskaper är då många gånger
nyckeln för att uppnå dessa känslor.
Det kursunderlag du nu håller i handen är en vägledning för dig som kursledare och
materialet eller tidsomfånget är heller inte statiskt utan skall ses som ett ”grundkitt” och hjälp
för dig att våga sätta igång er studiecirkel i klubben.
Lycka till!
Svenska Seglarförbundet
-2-
”Uppdrag Segling”
Seglingens grundläggande ledarutbildning - ca 10 tim
Arrangeras av klubb eller krets
Kursen genomförs med fördel i samarrangemang mellan alla av seglingens (klubbens)
ledarkategorier.
Hur många träffar eller lektioner som passar bäst organiserar klubben själva.
För att utnyttja ”Uppdrag Segling” som meriterande för vidare ledarutbildningar inom ssegelsporten
krävs att kunskaperna enligt denna kursplan är uppfyllda.
Den övergripande kursplanen
Träff 1
Lektion 1-3
 Säkerhet SLS 3 tim
HLR
Utrustning i säkerhetsbåt/följebåt
Upptag av medvetslös i båt,
Säkerhetsplan
Grund i övrig sjukvård (skallskada)
Kallt vatten – omhändertagande/skydd
Träff 2
Lektion 4-6
 Motorbåtshantering 3 tim
Båtförarutbildning på övningsbana
Aktuella motorer inombord/utombord - 4-takt, 2-takt
Åtgärd av småfel - Propellerbyte
Avslutas med praktiskt prov enligt anvisningar
Träff 3
Lektion 7-10
 Segling som idrott 1 tim
Introduktion i kappseglingssporten
 Grön kappsegling 3 tim
Banans regler
Def Kappsegla
Def Start, Gå i mål
Def Märke
Regler 28 och 31
Banläggning
Kappseglingens signaler
Kappseglingens resultat
-3-
Studiecirklar
Lär av andra – Lär varandra!
Studiecirkeln är en arbetsform som kännetecknas av att en mindre grupp människor, under
en längre tid, regelbundet träffas och tillsammans studerar och lär sig något. Studiecirkeln
bygger på samtalet mellan deltagarna där man utifrån olika perspektiv, erfarenheter och
upplevelser skapar intressanta diskussioner som utvecklar alla i cirkeln.
En ”Guide för cirkelledare” har utformats som stöd till dig som är cirkelledare. Guiden finner
du på www.cirkelledare.webb-utbildning.se
5-8 deltagare
En studiecirkelgrupp ska bestå av ett lämpligt antal deltagare med hänsyn till ämnet,
uppläggning och att alla ska ges möjlighet till ett aktivt deltagande. Ur inlärningssynpunkt är
5-8 deltagare en idealisk gruppstorlek. Däremot kan det vid särskilda fall vara skäl till att ha
fler eller färre deltagare i en cirkel.
Aktivt inflytande
Arbetssättet skall skilja sig i form och innehåll från den traditionella kursformen. Deltagarna
skall ha ett aktivt inflytande vid planering och genomförande av studierna. För att säkra
kvalitén på cirkeln vill vi oftast att samtliga deltagare skall ha tillgång till studiematerial.
Oftast ger studiecirkeln väldigt mycket utbildning och utveckling till en liten kostnad för dem
som deltar.
Barnkultur
Då metodiken i studiecirkeln främst bygger på diskussioner med egna erfarenheter har man
kommit överens om att deltagaren skall vara fyllda 13 år.
Minimikrav
En studiecirkel består av minst tre personer (inklusive cirkelledaren) som under minst tre
sammankomster och minst nio studietimmar söker kunskap. En studietimme motsvarar 45
minuter.
Vill du veta mer om hur du startar en studiecirkel ska du kontakta någon av SISU
Idrottsutbildarnas duktiga konsulenter. Konsulenterna finns ute på våra 21 distriktskontor och
du kontaktar SISU Idrottsutbildarna i den region som din förening finns.
http://www.rf.se/Organisation.asp?WCI=wiStart
-4-
Träff 1
Lektion 1-3 Säkerhet SLS
HLR
3 tim
1,5 tim
Säkerhet skapar man i förväg genom att tänka igenom olika händelser, som kan inträffa vid
exempelvis en kappsegling. Det gäller att försöka se till att de värsta händelserna inte
inträffar. Skulle de uppstå ska vi vara så väl tränade, att vi reder ut situationen. Det blir lättare
om vi tänkt igenom hur vi skall agera i ett nödläge. Vi skapar därför en säkerhetsplan – en
plan för att minimera risken för olyckor. Det är bra om varje klubb utarbetar sin egen
säkerhetsplan för seglarskola, regatta, träningsläger. Alla olyckor kan vi inte förutse. Vi måste
därför alltid vara beredda på det oförberedda!
HLR praktisk/teoretisk kurs i hjärt- lungräddning, 90 min. För mer info: www.HLR.nu
Säkerhet
• Utrustning för säkerhetsbåt/följebåt
•
•
•
•
•
•
Flytväst till alla ombord
Länspump, öskar, hink, åror, paddel
Ankare med lång lina
Förtöjningstampar, bogserlina, hansalina, kniv
Mobiltelefon
Nödbloss
Upptag av medvetslös i båt
En person som ligger i vattnet är ofta illa ute.
Nedkylningen i det kalla vattnet gör att det
kan bli livshotande efter ett par minuter.
Personen kanske har fått en bom i huvudet
och trillat ur båten. Dessa händelser kräver
att man snabbt kan plocka upp den drabbade
i en följebåt.
På bilderna här intill ser ni hur man plockar
upp en medvetslös person ur vattnet på
lättaste sätt. Vi ser på dessa bilder en RIBbåt, men samma teknik går att använda i en
plasteka. Denna teknik skall användas, när ni
gör det praktiska slutprovet.
Först gäller det att skapa sig en överblick.
Upptag av medvetslös i båt
Därefter gäller det att komma intill för att få
tag i personen. Med en stor båt eller när det
går höga vågor kan det vara svårt att komma
nära. Vi kan använda oss flera hjälpmedel för
att dra personen till oss, båtshake, boj, lina.
När vi har personer i vattnet runt en motorbåt
är det mycket viktigt att stänga av motorn för
att förhindra att kroppsdelar skadas av
propellern. En följebåt kan med fördel
utrustas med en propellerkorg. Det finns
korgar som tillåter att man kör över personer
utan att de får propellerskador.
När man har personen intill båten tar man tag i armarna och lyfter. Är personen tung kan man
först doppa ner den under vattnet. Man får då lyfthjälp av flytvästen. Säkra personen mot
båten genom att ta tag i armhålan. Ta tag och dra upp tills överkroppen ligger på
gummipontonen. Offret blir liggande på mage.
Rulla nu in offret i båten. Ta tag i höften och överarmen som läggs mot huvudet. Stötta gärna
med dina ben. Var mycket försiktig och skydda framförallt huvudet. Offret ligger nu på rygg i
båten. Nu kan man enkelt göra andnings- och pulskontroll, som ni lärt er i HLR-avsnittet.
-5-
Träff 2
Lektion 4-6 Motorbåtshantering





3 tim
Båtförarutbildning på övningsbana
Aktuella motorer inombord/utombord - 4-takt, 2-takt
Åtgärd av småfel - Propellerbyte
Åtgärder som genomförs före körning
Kursen avslutas med praktiskt prov
Ledarens viktigaste redskap är motorbåten och den används vid många tillfällen. Det är därför
viktigt att den fungerar när man behöver den. I en klubb är det många medlemmar som har
tillgång till motorbåtarna och det ställs höga krav på var och en att vårda dessa. Det gäller att
få användarna att inse vikten av att sköta båtarna. Det finns många aspekter att ta hänsyn till
när en klubb köper in sina motorbåtar. Det viktiga är att varje klubb noga tänker över sitt
behov och därefter väljer en lämplig båttyp för de lokala förhållandena.

Gå igenom klubbens motorbåtar. Se till att alla är väl insatta i hur båtarna skall skötas
och användas!

Gå igenom daglig tillsynen. Vilka åtgärder före körning? Vem är ansvarig?

Hur åtgärdar man småfel? Visa ett propellerbyte!

Titta på olika motorer, inombord/utombord - 4-takt, 2-takt. Vad är skillnaden?

Öva de olika momenten i banan inför det praktiska provet
Båtförarutbildning på övningsbana
Moment 4
ca 100 m höghastighetssträcka
Stoppa vid boj - Ligga still
Moment 5
Upptagning av medvetslös
person ur vattnet
(Se bifogad instruktion)
Moment 3
Slalombana
Moment 2
Ta upp boj - Lägga i boj
Moment 1
Starta - Lägg ut
Moment 6
Snurra ett varv
Lägg till vid bryggan
Tiden stoppas
Praktiskt prov:
Bilden nedan visar provbanan. Det är
lämpligt att instruktören först visar hur man
kör banan innan provet påbörjas. Banan bör
totalt vara ca 300 meter. Måttet mellan
bojarna i slalom banan ca 3 båtlängder.
Banans längd får anpassas efter båttyp.
Banan får max ta 5 min att genomföra. Tar
det för lång tid, får man öva mer. I moment
4, höghastighetskörning, gäller det att visa att
man kan hantera båten även i högfart. Man
bör kunna stanna vid stoppbojen så att man
kan ta tag i den. Moment 5 är en praktisk
tillämpning av säkerhetskapitlet. Följ
bilderna, så blir det enkelt att lyfta upp tunga
personer i båten.
-6-
Träff 3
Introduktion till kappseglingssporten och genomförande av en grön
kappsegling.
Lektion 7 Segling som idrott 1 tim
Att känna sin sports historia innebär att
vi också får förutsättningar att vårda
traditioner som i sin tur också ger oss
lärande erfarenheter.
Segla för att komma först….
Americas Cup
Varför började folk att kappsegla
egentligen?
Nej inte var det enbart av nöje utan det
fanns naturligtvis klart väsentligare
orsaker bakom.
Segla för att komma först….
(Klipperskeppen, Ostindiefararna,
Vikingarna, Fiskare etc.)
Americas Cup
Den första riktigt stora tävlingen blev
Americas Cup. En tävling som från
början stod mellan Amerika och England
men efter hand kom fler nationer och
blandade sig i tävlingen.
Olympisk segling
Olympisk segling
Sverige gjorde sin introduktion i
tävlingen 1977 genom Pelle Pettersson
och hans 12 m ”Sverige”.
Det finns mer info om detta att finna på
nätet.
• Olympiska klasser
•
•
•
•
•
•
•
Elliot 16 D
Starbåt
49er
470 D + H
Finnjolle
Laser S + R
Bräda D + H
Den olympiska seglingen har inte lika
långa traditioner som Americas Cup men
seglat på OS har vi gjort allt sedan OS i
Stockholm 1912.
Svenska OS-medaljer de senaste 50 åren
1968
Guld
5.5 m
Ulf Sundelin/Jörgen Sundelin/Peter Sundelin
1972
Silver
Silver
Soling
Starbåt
Stig Wennerström/Lennart Roslund/Ingvar J:son Krook
Pelle Pettersson/Stellan Westerdahl
1976
Guld
Tempest
John Albrechtsson/Ingvar Hansson
1980
Brons
Tornado
Göran marström/Jörgen Ragnarsson
1988
Silver
470 dam
Marit Söderström/Birgitta Bengtsson
1996
Silver
Starbåt
Hans Wallén/Bobby Lose
2000
Brons
Finnjolle
Fredrik Lööf
2004
Brons
470 dam
Therese Torgersson/Vendela Zachrisson
2008
Brons
Starbåt
Fredrik Lööf/Anders Ekström
De olympiska klasserna har bytts ut med
viss regelbundenhet men just nu utgörs
OS-klasserna av de här uppräknade.
Sverige har varit förhållandevis
framgångsrika i de olympiska
seglingssammanhangen och om vi tar en
titt bakåt de senaste 50 åren så ser listan
ut så här.
Visste du att det är över 40 år sedan vi
senast tog ett olympiskt guld.!
Det var John Albrechstton och Ingvar
Hansson i Tempest.
Silvret togs då av ingen mindre än
legenden Dennis Connor!
-7-
Olika kappseglingsformer
Kappsseglingsformerna har varit många
under årens lopp.
De tidsmässigt långa tävlingsformerna
håller på att bytas ut mot snabba race och
action.
Olika kappseglingsformer
•
•
•
•
•
•
Fleetrace
Heatsegling
Sprintsegling
3-båtars matchrace
Match Race
Distanskappseglingar
På SSFs hemsida finner du flera former
och bantyper presenterade.
I seglingens värld råder det ingen brist på
olika båttyper men för att kappsegla har
vi gått mer och mer åt strikta
entypsklasser. Här är väl Lasern det
kanske tydligaste exemplet på detta.
Olika båttyper
Olika båttyper
•
•
•
•
Konstruktionsklasser/Entypsklasser
Internationella klasser/Nationella klasser
Olympiska klasser
SSFs Juniorbåtsrekommendation
Ju friare en klass är ur regelsynpunkt
desto kostsamare blir det i regel att tävla i
en sådan klass.
• SSFs Skolbåt
För 25-30 år sedan, när jolleseglingen
verkligen expanderade i Sverige, hade vi
en sk Skandinavisk Juniorbåtsrekommendation.
Syftet med denna var att vägleda
ungdomarna till rätt båtval i färre klasser.
Rekommenderad juniorbåt baserat på ålder
OS klasser
Seniorer
Laser R / S
Kona bräda
470
E-jolle Laser R / S
420
49er
från 18 år
29er
14-19 år
Zoom 8
Rekommendationen försvann succesivt
men efter flera år när vi tappat allt fler
utövare har Svenska Seglarförbundet
beslutat sig för en Svensk Juniorbåtsrekommendation. En rekommendation
som vägledning för ungdomar, familjer
och klubbar när man skall välja båttyper.
12-17 år
Optimistjolle
RS Feva
upp till 15 år
Rekommenderad juniorbåt baserat på vikt
Ko na O
La s e r S
49er
ca 75-85 kg La s e r R
E - jo lle
4 7 0 ga s t
ca 65-75 kg
4 2 0 / 2 9 e r ga s t ca 65-75 kg ca 65-85 kg*
ca 60-70 kg
4 7 0 ro rs m a n
Zoom 8
4 2 0 / 2 9 e r ro rs .
O pt im is t
ca 60-70 kg
ca 55-65
ca 50-60 kg
ca 40-60 kg
ca 30-55 kg
30-90 kg
* Totalvikt 49er ~150 kg
-8-
Lektion 8 -10 Grön kappsegling
3 tim
Kappseglingsreglernas idé
Kappseglingsreglernas idé
• Bedömningsystemet
• Seglare protesterar mot seglare
• Förutsätter regelkunskap för att döma sig själv eller
motspelare
• Förutsätter en regelmässig kultur (Etik och moral)
• Alternativ = Domare dömer direkt på banan utan
förhandlingar (jfr regel 42)
Det måste vara roligt…
Protestförhandlingar är inte ”roligt”

Etik och moralfrågor har suddats ut!
Formerna för att uppnå regelefterlevnad på tävlingar upplevs som svårförståeliga och tråkiga.
Ungdomars krav och förväntningar på seglingsorganisationen står dåligt i överensstämmelse med
organisationens (SSF-DSF-Klubb) ideella verksamhetsramar.
Kappseglingsreglernas grundidé innebär att
seglarna själva skall bevaka varandra på
banan så att allt går juste till. Om inte, då
protesterar seglaren.
När man bröt mot kappseglingsreglerna för ca
40 år sedan då utgick man omedelbart ur
kappseglingen.
Efter hand mjukades detta upp så att seglare
som bröt mot någon regel under Del 2 kunde
frigöra sig genom att snurra två varv, det vi
kallar 720-sväng.
När det gäller beröring av rundningsmärke
snurrar man bara ett varv.
Detta har inneburit att dagens kappseglingar
genomförs på allt snävare marginaler. Man
behöver inte utgå och straffet går att reparera.
Frågan om framdrivningssätt har också
mjukats upp i så motto att det i vissa klasser
och vissa vindförutsättningar är tillåtet med
”pumpning”.
Banans regler
Banans regler
“Startat”
Startlinje
Måll
inje
Def Starta
Slutat kappsegla
Gått i mål
men kappseglar
Def Kappsegla / Gå i mål
Till detta har vi domare som skall döma och
enligt regelverket sker det genom protestförhandlingar i de fall man inte ”snurrat på
banan”.
Att göra rättvisa bedömningar i förhandlingsform långt efter målgång förutsätter inte bara
kunskaper hos domarna utan också hos
seglarna.
KSR 28 Segla banan
”Färgpyramiden / Nivåanpassning”
Idag utvecklar vi allt mer förutsättningarna för
våra tävlingar så att domare skall döma direkt
på banan.
Detta ger också pedagogiska värden då brott
och straff sker omgående!
En grön kappsegling är därför en kappsegling
baserad på enkla nybörjarregler och som
direktdöms av domare/tränare på banan.
Se vidare ISAFs regelbok!
-9-
Tvåsvängsstraff
2 stagvändningar + 2 gippar
Stagvändning / Gipp
Gipp / Stagvändning
GRÖNA REGLER
Mellan båtar
14
Grön seglingsföreskrift
- 5 min
- 4 min
- 1 min
1
15
- 10 -