Hur sjuksköterskan kan identifiera och genom

Examensarbete
Filosofie kandidatexamen
Hur
sjuksköterskan
kan
identifiera
och
genom
omvårdnadsåtgärder förebygga malnutrition hos äldre
En litteraturöversikt
How nurses can identify and through nursing interventions prevent malnutrition
in elderly
A Literature Review
Författare: Felix Ruiter & Peter Selin
Handledare: Maria Neljesjö
Examinator: AnnCarin Svanberg
Granskare: Alexandra Eilegård Wallin
Ämne/huvudområde: Omvårdnad
Poäng: 15 högskolepoäng
Betygsdatum: 150114
Högskolan Dalarna
791 88 Falun
Sweden
Tel 023-77 80 00
SAMMANFATTNING
Syfte: Syftet var att belysa hur sjuksköterskan kan identifiera och genom omvårdnadsåtgärder
förebygga malnutrition hos äldre.
Metod: Examensarbetet har genomförts som en litteraturöversikt.
Resultat: Identifieringen av äldre som är i risk för malnutrition bör ske genom en kombination
av mätinstrument och observationer, då enbart mätinstrument endast ger en fingervisning av
patientens nutritionstillstånd. Resultatet visade att en nattfasta som sträcker sig över elva
timmar, mindre än fyra måltider per dag, dålig variation, bristande stöd och störningar i
samband med måltiderna kunde öka risken för malnutrition. Malnutrition kan ses som en
sjukdom i sjukdomen och bör förebyggas med individanpassade omvårdnadsåtgärder.
Slutsats: Sjuksköterskan bör använda mätinstrument i kombination med observationer av
patientens sjukdomstillstånd, vikt samt energi- och näringsintag för att på så sätt kunna
identifiera äldre som har risk för malnutrition. När identifiering har skett skall en “verktygslåda”
med omvårdnadsåtgärder implementeras. Omvårdnadsåtgärderna skall anpassas utifrån varje
patientens individuella behov och kan syfta på att minska nattfastans längd, erbjuda stöd och
hjälp vid måltid, skydda måltiden, erbjuda mellanmål, samt energiberika. Arbetet med att ta
fram tydliga rutiner för att identifiera och förebygga malnutrition, bör ses som en hög prioritet
bland sjuksköterskor.
Sökord: förebygga, identifiera, malnutrition, omvårdnadsåtgärder, sjuksköterska, äldre
Key words: elderly, identify, intervention, malnutrition, nurse, prevention
Innehållsförteckning
INTRODUKTION................................................................................................................................... 1
Bakgrund ............................................................................................................................................. 1
Sjuksköterskans roll och ansvarsområde ............................................................................................ 1
Nutrition .............................................................................................................................................. 2
Faktorer som ökar risken för malnutrition .......................................................................................... 2
Malnutrition är vanligt förekommande hos äldre................................................................................ 2
Malnutrition påverkar hela kroppen .................................................................................................... 3
Hälsa och lidande ................................................................................................................................ 3
Problemformulering ............................................................................................................................ 4
Syfte .................................................................................................................................................... 4
Frågeställningar................................................................................................................................... 4
Definition av centrala begrepp ............................................................................................................ 4
METOD................................................................................................................................................... 5
Design ................................................................................................................................................. 5
Urval av litteratur ................................................................................................................................ 5
Tabell 1: Databassökningar ........................................................................................................ 6
Värdering av artiklarnas kvalitet ......................................................................................................... 6
Tabell 2: Artikelkvalitet ............................................................................................................. 7
Tillvägagångssätt ................................................................................................................................ 7
Analys ................................................................................................................................................. 7
Forskningsetiska aspekter ................................................................................................................... 7
RESULTAT ............................................................................................................................................ 8
Hur kan sjuksköterskan identifiera malnutrition ................................................................................. 8
Screening för malnutrition med hjälp av bedömningsinstrument ................................................... 8
Tabell 3: Sammanfattning över bedömningsinstrument .......................................................... 10
Observation av intag ..................................................................................................................... 10
Omvårdnadsåtgärder som kan förebygga malnutrition ..................................................................... 11
"Verktygslåda" .............................................................................................................................. 11
Miljö ............................................................................................................................................. 12
Nattfastans längd .......................................................................................................................... 14
Antalet måltider har betydelse för malnutritionsrisk .................................................................... 14
DISKUSSION ....................................................................................................................................... 15
Sammanfattning av resultat ............................................................................................................... 15
Resultatdiskussion............................................................................................................................. 15
Hur kan sjuksköterskan identifiera malnutrition .......................................................................... 15
Vilka omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan använda sig av .................................................... 17
Metoddiskussion ............................................................................................................................... 18
Slutsats .............................................................................................................................................. 19
Förslag till vidare forskning .............................................................................................................. 20
Referenser.............................................................................................................................................. 21
Bilaga I: Granskningsmall för kvantitativa studier
Bilaga II: Granskningsmall för kvalitativa studier
Bilaga III: Sammanställning av artiklar i en resultattabell
INTRODUKTION
Bakgrund
Vid stigande ålder ökar risken för malnutrition (Saka, Kaya, Ozturk, Erten & Karan, 2010),
vilket kan bero på flera olika anledningar som till exempel att inte alla äldre äter upp den mat
som serveras (Agarwal et al., 2013). Även om maten är energiberikad så kan mängden mat som
ätits upp inte vara tillräckligt för att täcka det dagliga rekommenderade intaget (Cunneen, Jones,
Davidson & Bannerman, 2011). Äldre patienter med nedsatt nutritionsstatus löper större risk
att bli skröpliga och malnutrierade (Bartali et al., 2006). Om patienten kan tillgodoses ett
dagligt intag på 25-30Kcal/kg (Dambach et al., 2005), protein, vitamin C, D och E samt andra
näringsämnen kan näringsstatusen främjas (Bartali et al., 2006). Detta i sin tur leder till
förebyggande av konsekvenser som malnutrition och nedsatt livskvalitet (Rasheed & Woods,
2013) samt uppkomsten av trycksår förhindras och trycksårsläkningen främjas (Yamamoto et
al., 2009).
Sjuksköterskans roll och ansvarsområde
En av sjuksköterskans uppgifter är att arbeta med prevention och ska därför arbeta utifrån
omvårdnadsprocessen som syftar på ett aktivt identifierande och bedömande av hälsorisker. Då
hälsoriskerna har identifierats ska det planeras omvårdnadsåtgärder som bygger på
hälsofrämjande
arbete.
Omvårdnaden
skall
grundas
på
evidensbaserad
kunskap
(Socialstyrelsen, 2005).
Sjuksköterskan har en central roll i bedömningen av patienternas nutritionsstatus och dennes
behov (O’Regan, 2009; Riches & Jeanes, 2014). Nio av tio sjuksköterskor som arbetade på
särskilda boende i Sverige ansåg sig som huvudansvariga för bedömningen av nutritionsstatus
hos patienterna. Utöver detta var det sjuksköterskornas arbetsuppgift att patienterna kunde
tillgodose sig det dagliga energi- och näringsbehovet. Trots detta var det endast fyra av tio som
tyckte sig ha tillräckligt med kunskap från grundutbildningen vad gällande omvårdnadsåtgärder
som syftar på nutritionen. Endast vid hälften av boendena fanns det tillgång till
dietistkonsultation (Johansson et al., 2009).
1
Nutrition
Nutrition syftar på både näring och näringstillförsel (Socialstyrelsen, 2011) och spelar en
essentiell roll för människans hälsa (Rasheed & Woods, 2013). Detta eftersom kroppen
använder energi och näring som bränsle och byggmaterial. Sjukdom och hög ålder påverkar
kroppen och dess funktioner, detta ställer därmed krav att patienten får ett optimalt näringsintag.
Patientens nutritionstillstånd skall därför ses som en patientsäkerhetsfråga. Ett gott
nutritionstillstånd kan främja hälsa vilket minskar risken för sjukdom samt har en roll i att återfå
hälsan. Främjande av patientens nutritionstillstånd är lika viktigt som medicinsk behandling för
att minska risken för komplikationer samt dödsfall (Socialstyrelsen, 2011). Om patientens
nutritionsstatus inte tillgodoses kan det även leda till höga kostnader för sjukvård. I Irland
beräknades kostnaden för malnutrition som uppkommit av ett dåligt energiintag till ungefär
1,4 miljarder euro (Rice & Normand, 2012). Trotts detta tycks nutritionens betydelse
i omvårdnaden till viss del ha glömts bort (Johansson et al., 2009).
Faktorer som ökar risken för malnutrition
Ett nedsatt näringsintag kan bero på orkeslöshet, försämrad aptit, sväljsvårigheter,
matsmältningsproblem, nedsatt rörlighet, psykologisk ohälsa, stress eller akut sjukdom
(Rasheed & Woods, 2013). I en svensk intervjustudie gjord på åtta äldre personer nämndes
smärta som en faktor till nedsatt aptit, även yttre faktorer som att få sitta i en korridor och äta
smaklös mat spelade roll (Harrysson, 2001). Det finns även faktorer som påverkar kroppens
förbränning av energi, exempelvis när en inflammation uppstår i kroppen ökar
energiförbrukningen och proteinet i skelettet börjar brytas ner (Socialstyrelsen, 2011).
Malnutrition är vanligt förekommande hos äldre
Förekomsten av antalet äldre som är malnutrierade eller är i riskzonen att drabbas utav
malnutrition är högre än antalet äldre som klassas som överviktiga. Tidigare studier visade att
antalet äldre som hade ett BMI (Body Mass Index) under 20 (Lelovics, Bozó, Lampek & Figler,
2009) och därmed klassas som malnutrierade (Socialstyrelsen, 2011) var 36,9 procent medan
endast 14,9 procent hade ett BMI över 30 (Lelovics et al., 2009). Klassifikationerna för
malnutrition räknas för personer under 70 år om de har ett BMI under 20 och personer över
70 år klassificeras som malnutrierade vid ett BMI under 22 (Socialstyrelsen, 2011).
2
Socialstyrelsen publicerade år 2000 en nationell studie som genomfördes inom äldreomsorgen
på olika orter i Sverige. Studien gjordes på 1 300 personer som var omsorgstagare
inom särskilda boendeformer, hemmaboende med hemsjukvård eller hemmaboende
med hemtjänst. Av dessa visade sig 49-100 procent vara malnutrierade eller misstänktes vara
malnutrierade (Akner, Cederholm, Mossberg & Rothenberg, 2000). Patienter som kommer till
sjukhus från ett boende är i större utsträckning malnutrierade än vad patienterna som kommer
från det egna hemmet är (Vanderwee et al., 2010).
Malnutrition påverkar hela kroppen
Malnutrition ger störningarna på organfunktionen, detta leder till en nedsatt syretillförsel ut
i kroppen och immunförsvaret hämmas (Johnston, 2007). Dessa patienter har en avsevärt längre
vårdtid och drabbas i större utsträckning av infektioner (Edington et al., 2000). Detta resultat
stryks av en studie genomförd på över 3 000 personer i Australien som visade att malnutrierade
patienter löper dubbelt så hög risk att utveckla, förvärra eller drabbas av nya trycksår. Studien
belyste det arbete som syftar på identifiering, förebyggande och behandling av malnutrition som
extra stor vikt hos patienter som har eller är i riskzonen för trycksårsutveckling (Banks, Bauer,
Graves & Ash, 2010).
Hälsa och lidande
Ett samband har funnits som pekar på att äldre patienters nutritionsstatus påverkar patientens
känsla av hälsa. Att prioritera omvårdnadsåtgärder som främja nutritionen och förebygger
malnutrition är av största vikt för att främja hälsan (Rasheed & Woods, 2013). Erikssons
omvårdnadsteori innehåller tre väsentliga begrepp, människan, hälsa och vård. Hennes teori
fick
senare
ett
tillägg,
begreppet
lidande
(Kirkevold,
2000).
Eriksson
(1994)
definierar begreppet hälsa som ett icke statiskt tillstånd som präglas av rörelse och förändring.
Hon fogar samman begreppet hälsobegreppet med lidande. Genom människolivet är det
oundvikligt att stöta på lidande i någon av dess nivåer, förnyelse och upplösning. Lidandet kan
delas upp i tre olika former: sjukdoms-, vård-, och livslidande. Sjukdomslidandet uppstår på
grund av själva sjukdomen, komplikation eller behandling. Vårdlidandet kan uppstå om
patienten upplever sig kränk av vårdpersonalen eller om vården uteblir till följd av personalens
oförmåga att se eller bedöma patientens behov. Livslidandet uppkommer till följd av hela
livssituationen där sjukdom, ohälsa och situationen påverkar innebörden av att leva. Arbetet
3
med att lindra lidande bör utgå ifrån att ge stöd samt att se till varje patientens individuella
behov. Där det är viktigt att se även de minsta detaljerna hos patienten för att kunna lindra
lidandet. Genom att finnas där som stöd kan personalen inge hopp och ljus i den annars dystra
tillvaro som lidandet kan medföra (a.a.).
Problemformulering
Med stigande ålder ökar risken att drabbas av malnutrition då äldre har svårt att tillgodogöra
sig det rekommenderade dagliga intaget. Malnutrition kan skapa ett stort lidande för individen
och leder till en hög kostnad för samhället. Sjuksköterskan har en central roll i bedömningen av
patienternas nutritionsstatus. Nio av tio sjuksköterskor i Sverige som jobbade inom särskilda
boenden ansåg sig ha bedömningen av nutritionsstatusen som sitt huvudansvar. De ansåg det
som sin arbetsuppgift att tillgodose det dagliga energi- och näringsbehov hos sina patienter.
Nutritionen har en grundläggande del i människans hälsa då kroppen använder energi och
näring som bränsle och byggmaterial. Att patienterna inte får i sig tillräckligt med näring kan
påverkas av flera faktorer som till exempel smärta eller smaklös mat. I en nationell studie som
Socialstyrelsen publicerade år 2000 framkom det att mer än hälften av omsorgstagare inom
äldreomsorgen i Sverige var malnutrierade eller riskerade att bli undernärda. Trotts detta tycks
omvårdnadsåtgärder som kan förebygga malnutrition bli bortglömda.
Syfte
Syftet är att belysa hur sjuksköterskan kan identifiera och genom omvårdnadsåtgärder
förebygga malnutrition hos äldre.
Frågeställningar

Hur kan sjuksköterskan identifiera malnutrition hos äldre?

Vilka omvårdnadsåtgärder kan förebygga malnutrition hos äldre?
Definition av centrala begrepp
Omvårdnadsåtgärd: Omvårdnadsåtgärder syftar till att uppnå det utsatta omvårdnadsmålet
och kan ses som en behandling, aktivitet, process som sjuksköterskan är ansvarig för (Björvell
& Thorell-Ekstrand, 2009).
4
Äldre: I denna litteraturöversikt syftar detta på personer från 60 år och uppåt enligt egen
definition.
Malnutrition: I denna litteraturöversikt syftar malnutrition på undernäring. Undernäring är ett
tillstånd som uppkommer då kroppen lider brist på energi, protein eller något
annat näringsämne. Detta leder till negativa konsekvenser som påverkar kroppens
sammansättning, funktion eller sjukdomsförlopp (Socialstyrelsen, 2011).
METOD
Design
Detta examensarbete har genomförts som en litteraturöversikt. Enligt Friberg (2012) handlar en
litteraturöversikt om att skapa en översiktlig sammanfattning kring forskning inom ett visst
omvårdnadsområde som sedan presenteras.
Urval av litteratur
För
att
finna
relevanta
artiklar
till
litteraturöversikten
användes
två
databaser, CINAHL samt PubMed då dessa två riktar in sig mot omvårdnad. För att få relevanta
träffar
som
sökorden:
svarar
Nutrition,
på
nurs*,
examensarbetets
elderly,
old,
syfte
och
intervention
frågeställning
och
malnutrition
användes
i
olika
kombinationer. Asterisken (*) användes i söktermen nurs vilket innebar att en sökning
skedde där nurs är grunden i ordet, till exempel nursing eller nurses. För att få hjälp med sökord
användes svenska MeSH (Medical Subject Headings) som uppslagsverk och synonymordbok.
Författarna till examensarbete har använt sig av Friberg (2012) vid sökning av artiklar. Först
gjordes sökningar med hjälp av tidigare nämnda sökord i olika kombinationer (se tabell 1 för
sammanfattning av sökningarna). Sedan lästes artiklarnas titlar och verkade titlarna relevanta
till syfte och frågeställningar lästes artiklarnas abstrakt. För att en artikel skulle godtas krävdes
det att båda författarna till examensarbetet var överens om beslutet. För att artiklarna skulle
inkluderas i litteraturöversikten skulle de svara på syfte och frågeställning samt att de skulle
vara peer rewieved och vara en research article. Om artiklarna var skrivna på annat språk än
svenska, norska eller engelska samt om de var publicerade före år 2009 exkluderades de.
5
Tabell 1: Databassökningar
Databas
Sökord
Antal
Antal
Antal lästa
Antal lästa
Antal
träffar
lästa
abstrakt
artiklar
artiklar
titlar
CINAHL
Nutrition AND nurs*
utvalda
till
resultat, n=15
68
68
8
7
4
41
41
7
0
0
39
39
10
4
1
AND elderly
CINAHL
Malnutrition AND
nurs* AND elderly
CINAHL
Nursing AND
malnutrition AND
intervention
CINAHL
Nutrition AND elderly
331
331
20
0
0
CINAHL
Nurs* AND
207
207
15
4
1
50
50
7
1
0
129
129
11
5
4
malnutrition
CINAHL
Nutrition intervention
AND elderly
CINAHL
Malnutrition AND
elderly
CINAHL
Malnutrition AND old
237
110
16
6
4
CINAHL
Malnutrition AND
78
78
6
1
1
58
58
1
1
0
16
16
5
1
0
nurs* AND old
PubMed
Nutrition AND nurs*
AND intervention
PubMed
Malnutrition AND
elderly AND
intervention AND nurs
Värdering av artiklarnas kvalitet
För att granska artiklarna till litteraturöversikten har författarna till examensarbetet använt sig
av Högskolan Dalarnas modifierade granskningsmallar (bilaga I och II) för kvalitetsbedömning
av Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) samt Forsberg och Wengström (2008). Med hjälp av
granskningsmallarna bedömdes kvalitén på artiklarnas totala kvalitet genom att värdera syfte,
frågeställningar, design, urval, bortfall, mätinstrument, analys, intern- och extern kvalitet.
Beroende på hur många procent ja artiklarna fick delades de in i låg-, mellan-, eller hög kvalitet
(Forsberg & Wengström, 2008).
6
Artiklarna som är med i litteraturöversikten har bedömts ha medel eller hög kvalitetsnivå,
medelkvalitet är 60–79 procent och högkvalitet räknas vid över 80 procent vid ja på frågorna i
granskningsmallarna (se tabell 2 för en sammanfattning).
Tabell 2: Artikelkvalitet
Kvalitet
Procent
Antal
Hög
100 – 80 %
12
Medel
79 – 60 %
3
Låg
59 – 0 %
0
Tillvägagångssätt
Författarna till examensarbetet har gemensamt sökt artiklar med hjälp av sökord i tidigare
nämnda databaser. Först lästes artiklarnas titlar, och de som verkade relevant för syfte och
frågeställningar lästes därefter abstraktet. Om abstraktet svarade på syfte och frågeställningar
lästes artikeln i sin helhet av båda författarna till detta examensarbete. För de utvalda artiklarna
gjordes det en värdering av kvalitén enligt tidigare nämnda procedur (se tabell 1 för
sammanställning över hur många artiklar som lästes i varje steg).
Analys
Analysen av artiklarna gjordes enligt Fribergs (2012) tre steg. Det första steget innebar att
artiklarna lästes igenom flera gånger för att få en förståelse och sammanhang av innehållet. I
det andra steget söktes likheter respektive skillnader i artiklarna genom att markera dessa i
artiklarna, utifrån dessa bildades kategorier fram. I det tredje och sista steget sammanställdes
materialet och presenterades i texten. En sammanställning av de inkluderade artiklarna till
resultatet kan ses i bilaga III, där det framgår författare, land, år, titel, syfte, metod,
studiedeltagare, resultat och vilken kvalitet artikeln har.
Forskningsetiska aspekter
Artiklarna som har använts i litteraturöversikten resultat är godkända av en etisk kommitté, eller
där noggranna etiska övervägande har gjorts (Forsberg & Wengström, 2008).
7
RESULTAT
Resultatet baseras på 15 vetenskapliga originalartiklar varav en var av kvalitativ ansats och 14
var av kvantitativ ansats. Studierna var genomförda i Australien (n=5), Sverige, Norge (n=3),
Italien, Kina, Spanien och Grekland (n=1). Resultatet presenteras utifrån frågeställningarna
med hjälp av kategorier som framträdde vid granskning av artiklarna. Vid frågeställningen om
identifiering
av
malnutrition
framkom
kategorierna
screening
och
observation.
Frågeställningen om förebyggande omvårdnadsåtgärder framkom kategorierna miljö,
nattfastans längd, antal måltider per dag och att en ”verktygslåda” bör finnas tillgänglig.
Hur kan sjuksköterskan identifiera malnutrition
Screening för malnutrition med hjälp av bedömningsinstrument
En studie som genomfördes på personer över 90 år, pekade på att ungefär åtta av tio antingen
klassades att vara i riskzonen för malnutrition eller att de var malnutrierade enligt
mätinstrumentet MNA-SF (Ji, Meng & Dong, 2012) (För en sammanfattning över samtliga
mätinstrument i studien se tabell 3). I en annan studie som genomfördes på personer över 65 år
visade det sig att fyra av tio antingen var i riskzonen för malnutrition eller klassades som
malnutrierade enligt MNA (Rist, Miles & Karimi, 2012). Utöver den höga åldern påverkade
även problem med mag- och tarmfunktionen samt kognitiv nedsättning nutritionsstatusen
negativt. Genom ett frågeformulär förekom det att flera av deltagarna, inte ansåg sig ha några
problem med malnutrition trotts att sådant var fallet. Studien belyser därför vikten av att rutiner
för nutritionsbedömning skall ske i samband med en geriatrisk bedömning hos alla äldre (Ji et
al., 2012).
Poulia et al. (2012) genomförde en studie på 248 äldre för att undersök sex olika mätinstrument
för malnutrition. De mätinstrument som jämfördes i studien var:

GNRI

MNA-SF

MUST

NRI

NRS 2002

SGA
8
Om deltagaren var i riskzonen för malnutrition eller redan hade utvecklat malnutrition enligt
mätinstrumenten, varierade stort och kunde skilja sig från 47,2 procent med GNRI ända upp till
97,6 procent med NRS 2002. MUST bedömdes som det mest giltiga av alla sex instrument följt
av MNA-SF medan NRS 2002 överskattade risken för malnutrition i störst utsträckning och
ansågs var minst exakt (Poulia et al., 2012).
Young, Kidston, Banks, Mudge och Isenring (2013) genomförde liknande studie på personer
över 65 år som undersökte tre saker: 1) jämföra bedömningen mellan MNA och SGA. 2)
jämföra noggrannheten i sju olika mätinstrument med mätningar gjorda med MNA och SGA.
3) jämföra dessa mätinstruments noggrannhet i att identifiera patienter med lågt energiintag,
vilket beskrivs som lägre än det rekommenderade dagliga intaget vid vila. Alla sju instrument
som användes i studien rekommenderades i någon form av evidensbaserad riktlinje.
Deltagarnas nutritionsstatus undersöktes med hjälp av MNA och SGA och observationer av det
dagliga energiintaget gjordes under en dag den första veckan deltagaren var inlagd på sjukhus.
De sju mätinstrumenten som jämfördes var:

MNA-SF

MST

MUST

NRS 2002

Rapid Screen.

SNAQ©

SNAQ
Studien fann att MNA bör användas när syftet med screeningen är att förebygga malnutrition,
medan SGA är mer användbar vid akutvård för att identifiera redan uppkommen malnutrition.
Vid jämförandet av de sju olika mätinstrumenten framkom det att MST samt NRS 2002 hade
högst träffsäkerhet. Det bör dock tilläggas att vid NRS 2002 ingår även en bedömning av det
medicinska tillstånd, trots detta ökade inte träffsäkerheten ytterligare. Rapid Screen hade lägst
liknelse med MNA och SGA vilket gör att det mest troligt att den endast identifierar väldigt
svårt malnutrierade patienter. Utöver Rapid Screen rekommenderas samtliga mätinstrument för
att identifiera malnutrition bland äldre patienter. Dock var samtliga mätinstrument oförmögna
att upptäcka ett lågt energiintag (Young, Kidston, et al., 2013). Att rutinmässigt screena alla
äldre patienter är av största vikt för att snabbt kunna identifiera de som är i riskzonen att bli
malnutrierade (Rist et al., 2012).
9
Tabell 3: Sammanfattning över bedömningsinstrument
Bedömningsinstrument
Används vid
GNRI
Geriatric Nutritional Risk Index
Akutvård, rehabilitering och längre vårdvistelser
MNA
Mini Nutritional Assessment
Alla former av vårdinrättningar
MNA-SF
Mini Nutritional Assessment - Short Form
Förkortad variant av MNA, vid alla former av vårdinrättningar
MST
Malnutrition Screening Tool
Sjukhus
MUST
Malnutrition Universal Screening Tool
Kommunala boenden och sjukhus
NRI
Nutritional Risk Index
Sjukhus
NRS 2002
Nutritional Risk Screening 2002
Akutvård och sjukhus
Rapid Screen
Kommunala boenden
SGA
Subjective Global Assessment
Alla former av sjukhusavdelningar
SNAQ
Simplified Nutritional Appetite Questionnaire
Kommunala boende
SNAQ©
Short Nutritional Assessment Questionnaire
Sjukhus
Observation av intag
Poulia et al. (2012) belyser att screening med mätinstrument endast ger en fingervisning om
patientens nutritionsstatus, därför bör alltid bedömningen ske av sjuksköterska i kombination
med observation av energi- och näringsintag samt sjukdomstillstånd.
Av 213 äldre personer visade att endast sex av tio konsumerade 100 procent av det
rekommenderade dagliga intaget av energi, 15,5 procent av deltagarna hade ett energiintag på
mindre än 80 procent av det rekommenderade dagliga intaget. Det är dock inte endast det
dagliga energiintaget som har betydelse om äldre blir malnutrierade, olika sjukdomstillstånd
påverkar förbrukningen av energi vilket gör att intaget måste ökas. Beroende på vilken form av
prov eller test som används för att undersöka om äldre är malnutrierade ger det olika resultat.
Studien jämförde därför tio olika diagnoskriterier och fann att förekomsten av malnutrition
10
varierade mellan 2-57 procent, då variationen är så stor belyser studien vikten att kombinera
olika former av metoder för att identifiera malnutrition. Observationer av sjukdomstillstånd kan
kombineras med energiintag och mått på patientens armar och ben. Eftersom att enbart ta mått
på patientens armar och ben kan ge ett falskt svar, då det finns sjukdomar som påverkar
kroppens cirkulation och därmed leder till ödem. Detta i sin tur ökar omkretsen och ger därför
missvisande svar (López-Contreras, Torralba, Zamora & Pérez-Llamas, 2012).
En studie som genomfördes för att undersöka effekten av individanpassat nutritionsstöd vid
viktminskning visade att kostregistrering oavsiktligt ökade fokus på nutritionen hos både
personalen och patienten. Patienterna som hade en individanpassad nutritionsplan hade i mindre
utsträckning ofrivillig viktförlust jämfört med gruppen som enbart fick rutinmässig omvårdnad
(Ha, Hauge, Spenning & Iversen, 2010).
Äldre personer med en kognitiv funktionsnedsättning har en ökad risk att drabbas av
malnutrition enligt en studie som gjordes på 1402 slumpmässigt utvalda personer mellan 60-96
år. Genom att använda frågeformulär, medicinska undersökningar samt intervjuer framkom det
att en mild eller hög kognitiv funktionsnedsättning kan kopplas ihop med ökad risk för
malnutrition oavsett om patienten lever hemma eller på någon form av sjukvårdsinrättning.
Sjuksköterskor bör därför övervaka viktförändringar och näringsintaget för att snabbt kunna
identifiera och förebygga malnutrition (Fagerström, Palmqvist, Carlsson & Hellström, 2011).
En kombination av observationer och screening med mätinstrument är av stor vikt för att snabbt
kunna identifiera och sätta in förebyggande omvårdnadsåtgärder (Poulia et al., 2012; Young,
Kidston et al., 2013).
Omvårdnadsåtgärder som kan förebygga malnutrition
"Verktygslåda"
Då malnutrition kan betraktas som en sjukdom inom sjukdomen och därmed leta till allvarliga
konsekvenser för patienten, krävs det att förebyggandet av malnutrition kommer från flera olika
håll. En intervjustudie som gjordes med fyra fokusgrupper som totalt bestod av 33
sjuksköterskor, åtta män och 25 kvinnor som syftade på att undersöka hur sjuksköterskan
uppfattar malnutrition hos äldre samt hur det förebyggande arbetet av malnutrition fungerar.
Alla 33 sjuksköterskor arbetar eller har tidigare arbetat med äldre patienter. Stora delar av
11
fokusgruppen var medvetna om problemet med malnutrition, dock hade malnutrition inte någon
hög prioritet utan kommer vanligtvis i andrahand efter andra aspekter som ansågs vara
viktigare. Endast två av deltagarna ansåg att tillräckligt med uppmärksamhet riktades mot
nutritionen, dessa arbetade dock på specialavdelningar som käkavdelning där stöd vid måltid
är extra viktigt. Fokusgrupperna pekade på tidsproblematik i samband med måltiderna, det är
vanligtvis många olika parametrar som skall tas samt dropp som ska sättas samtidigt.
Sjuksköterskorna beskriver att arbetet med att sätta dropp är en mer livräddande uppgift vilket
medför att nutritionen får en lägre prioritering. Det vanligaste sättet att bedöma
nutritionsstatusen var genom blodprov även om dessa inte togs med fullt fokus på
nutritionsbedömningen utan mer av ren rutin. Sjukvårdspersonal måste bli mer medvetna vikten
av en god nutritionsvård. Deltagare i fokusgrupperna upplevde att det är svårt att skapa riktlinjer
för måltider eftersom det är väldigt tidskrävande och finns oftast otillräckligt med personal.
Detta medför att om det är många patienter som behöver stöd skulle det inte hinnas med annat
arbete (Bonetti, Bagnasco, Aleo & Sasso, 2012). Eftersom inga malnutritions förebyggande
omvårdnadsåtgärd kan främja nutritionen på egen hand, krävs det en "verktygslåda" som
innehåller omvårdnadsåtgärder som kan tas fram vid rutin när en patient har identifierats som i
risk för malnutrition. Genom dessa åtgärder kan hinder som påverkar det dagliga intaget
förebyggas (Walton, Williams & Tapsell, 2012).
Miljö
218 sjuksköterskeutbildade enhetschefer, dietister och matservicechefer från medicinska och
rehabiliteringsavdelningar från totalt 184 sjukhus genomförde en nätbaserad undersökning om
arbetet, barriärer och prioriteringar som vidtogs för att främja nutritionsstödet. Få val,
nedstämdhet beroende på långtidsvistelse på sjukhuset, enformig meny, brist på hjälp med
matning, svåröppnade förpackningar samt bristande stöd i samband med måltid ansågs av alla
tre grupper som deltog i studien vara barriärer som påverkar nutritionen. Studien visade att
färsklagad mat var den vanligaste formen av mat som serverades medan förekomsten av så
kallad laga och kyl började bli allt vanligare. Laga och kyl medförde att det blev svårare med
variation eftersom denna mat beställdes längre tid i förväg. Menyerna på sjukhusen sträckte sig
vanligtvis över en vecka vilket gjorde att variationen var dålig. Enhetscheferna i denna studie
ansåg att de hade tillräckligt med tid vad gällde assisterande vid måltid medan dietisterna och
matservicecheferna såg tydliga problem med assistansen som gavs vid måltiderna. Antalet
patienter som är i behov av stöd och hur mycket personal det finns tillgängligt påverkar
12
möjligheten till tillräckligt stöd. Genomsnittlig tid för stöd i samband med måltid bör vara cirka
40 minuter för att patienten skall kunna äta i lugn och ro. Alla tre yrkesgrupper var överens om
att fem prioriteringar måste göras för att patientens nutrition skall kunna främjas:
energiberikning, assistans med förpackningar, nutritionsbedömning, kostregistrering samt
varierande meny (Walton et al., 2012).
Young, Mudge, Banks, Ross och Daniels (2013) genomförde en studie för att undersöka olika
former av åtgärder som syftar på att förebygga hinder i samband med måltider och främja
energiintaget hos äldre patienter. Skyddade måltider, ytterligare stöd vid måltider samt
kombinationen av de båda undersöktes. Vid skyddade måltider arbetade hela arbetslaget för att
patienten skall få en ostörd måltid. Ingen ytterligare personal användes utan personalen ändrade
sina prioriteringar för att säkerställa att inga icke-akuta behandlingar eller andra avbrott skulle
ske under måltiden, personalens måltider planeras för att säkerställa att tillräckligt med assistans
fanns vid måltiderna. Den andra åtgärden som undersöktes var ytterligare stöd vid måltiderna,
detta skedde genom att ytterligare en personal arbetade med fullt fokus på stöd med måltiderna,
mellanmål, mat beställningar, samarbetar med nutritionsansvarig, dietist och logoped för att
förebygga hinder som påverkar nutritionsintaget. I både skyddade måltider och ytterligare stöd
ingick utbildning av personalen. Den sista undersökningen var att kombinera skyddade måltider
med ytterligare stöd. Resultatet blev att skyddade måltider ledde till en tydlig ökning av
patientens energiintag vilket kunde leda till en ökad chans att uppnå det rekommenderade
dagliga intaget. Patienter med kognitiv nedsättning eller som var i behov av matning ökade
energiintaget betydligt med ytterligare stöd. Studien fann att både skyddade måltider och
ytterligare stöd gav ett ökat energiintag och kan därför användas enskilt eller i kombination
(a.a.).
Behovet av assistans vid måltider framkom även i resultatet av en annan studie som syftade på
att undersöka hur många äldre patienter på en medicinsk avdelning som inte tillgodosågs det
rekommenderade
dagliga
näringsintaget.
Studien
syftade
även
på
att
identifiera
patientrelaterade faktorer som påverkade intaget. Av deltagarna i studien uppnådde endast fyra
av tio det rekommenderade dagliga energiintaget. Snittintaget låg på 18,1 Kcal/kg/dag och
berodde på flera faktorer som nedsatt aptit, infektioner, högt BMI (Body Mass Index), cancer
och förvirring (Mudge, Ross, Young, Isenring & Banks, 2011). Flera faktorer som påverkar
patients måltidsupplevelse kan kopplas ihop med organisationen. Då sjukvårdspersonal
13
upplever tidspress leder detta till att patienter tvingas spendera måltiden i sina sängar trotts att
de skulle kunna komma upp och sitta vid matbordet och äta (Bonetti et al., 2012).
Nattfastans längd
Äldre vars nattfasta överstiger elva timmar kan kopplas ihop med en ökad risk för malnutrition
(Dahl Eide, Aukner & Iversen, 2013; Ebrahimi & Wijk, 2009; Sortland, Gjerlaug & Harviken,
2013; Söderström et al., 2013). Det är vanligt att äldre som bor på äldreboenden serveras dagens
sista måltid mellan 18:00-19:00 och därefter frukost dagen därpå vid 9:00 (Sortland et al.,
2013).
En observationsstudie på 342 äldre på äldreboenden för att undersöka nattfastanslängd samt om
det fanns någon signifikant betydelse för nutritionsstatusen att ha en nattfasta längre eller
kortare än elva timmar. Nutritionsstatusen beräknades med hjälp utav mätinstrumentet MUST,
BMI räknades ut, om patienten haft någon viktminskning de senaste 3-6 månaderna, tricepsens
hudveckstjocklek och överarmens bredd mättes samt styrkan i handgreppet undersöktes. Det
framkom att hela 98,5 procent av deltagarna hade en nattfasta som sträckte sig över elva timmar,
medeltiden för nattfastan var 15 timmar. Av de deltagare vars nattfasta varade mindre än elva
timmar hade tre låg risk för malnutrition och en medium risk för malnutrition enligt MUST. Av
dessa hade alla ett BMI över 25 och klassades därför som överviktiga. Deltagarna vars nattfasta
sträckte sig längre än elva timmar klassades 17,1 procent som hög risk för malnutrition och ca
20 procent hade ett BMI under 20 vilket klassas som malnutrierade (Dahl Eide et al., 2013).
Det finns tecken som visar på att nattfastanslängd påverkar nutritionsstatusen och livskvaliteten
hos äldre (Ebrahimi & Wijk, 2009).
Antalet måltider har betydelse för malnutritionsrisk
Söderström et al. (2013) undersökte två hypoteser i en studie för att belysa sambandet mellan
måltidsvanor, matvanor och malnutrition hos äldre inlagda på sjukhus. Studien pekar på att en
ålder över 80 år, rökning, infektionssjukdomar, nattfasta som sträcker sig över elva timmar och
färre än fyra måltider inklusive mellanmål per dag kunde kopplas ihop med en ökad risk för
malnutrition. Sortland et al. (2013) genomförde en studie för att undersöka antalet måltider hos
äldre på äldreboenden. Studien genomfördes på 243 deltagare över 70 år och visade att 36
procent serverades fyra måltider eller färre per dag. Det visade sig att 60 procent var antingen i
riskzonen att bli malnutrierade eller klassades som malnutrierade. För att kunna tillgodose
14
äldres rekommenderade dagliga intag bör antalet måltider ökas för att även minska nattfastans
längd.
DISKUSSION
Sammanfattning av resultat
Denna litteratöversikt syftade på att undersöka hur sjuksköterskan kan identifiera och genom
omvårdnadsåtgärder förebygga malnutrition hos äldre.
Antalet mätinstrument som finns för att identifiera malnutrition är många och det är långt ifrån
att alla är lika effektiva. De olika mätinstrumenten fungerar och används vid olika typer av
identifiering. MNA bör användas vid identifiering av personer i risk för malnutrition, SGA bör
användas vid akutvård för att identifiera redan malnutrierade personer. Vid användandet av
olika diagnoskriterier, prover eller tester för malnutrition kan förekomsten variera i ganska stor
utsträckning. Att enbart använda sig av screening med hjälp av mätinstrument ger inte en
ordentlig överblick över situationen, därför bör screening göras i kombination med observation
av energi- och näringsintag samt sjukdomstillstånd. Genom kostregistrering kan både personal
och patient få ökad fokus på hur intaget ser ut. Att inte få assistans vid måltid om behov av det
finns för att kunna tillgodose sig det rekommenderade dagliga intaget kan vara en bidragande
faktor. Genom omprioritering av vårdpersonalens uppgifter i kombination med en resurs som
ger extra stöd och fokuserar på allt som rör nutrition kan en ökning av energiintaget ske. Många
som är äldre har i genomsnitt en nattfasta på ungefär 15 timmar, trotts att den inte bör överstiga
elva timmar. En åtgärder i arbetet med att minska risken för malnutriton hos äldre blir därför
att minska nattfastan så den inte överstiger elva timmar.
Resultatdiskussion
Hur kan sjuksköterskan identifiera malnutrition
Det finns olika metoder som sjuksköterskan kan använda sig av för att identifiera malnutrition
hos äldre. Metoderna kan vara att rutinmässigt screena patienten med hjälp av mätinstrument
(Ji et al., 2012; Rist et al., 2012) eller att genomföra någon form av observation (Young, Kidston
et al., 2013). Författarna till examensarbetet uppmärksammade att de studier som jämförde
15
olika mätinstruments validitet fick varierande resultat detta kan bero på att det saknas en
standardiserad utgångspunkt för att mäta när någon är malnutrierade. Eftersom studierna i
resultatet fick olika resultat medför detta att det är ovisst exakt vilket mätinstrument som är
mest lämpat att använda för att identifiera malnutrition. Därför bör det finnas tydliga rutiner för
vilket mätinstrument sjuksköterskan bör använda samt när det bör användas. Detta är något som
styrks i Schönherr, Halfens, Meijers, Schols och Lohrmann (2012) som tar upp vikten av arbetet
med att rutinmässigt använda mätinstrument. Författarna till examensarbetet ser även att om
tydliga rutiner kan skapas så minskas tiden som arbetet med malnutrition kräver. Att arbetet
med malnutrition var tidskrävande var något som deltagarna i Bonetti et al. (2012) studie såg
som ett stort hinder. Genom att sjuksköterskan regelbundet arbetar med att identifierar
malnutrition med hjälp av mätinstrument kan kostnaderna som malnutrition medför minskas
(Rice & Normand, 2012).
I Sverige rekommenderar Socialstyrelsen (2011) European Society for Parenteral and Enteral
Nutritions (ESPEN) riktlinjer som är sammanställda av Kondrup, Allison, Elia, Vellas och
Plauth (2003) används. Vid identifiering av äldre rekommenderas MNA, MUST hos vuxna och
NRS 2002 rekommenderas på sjukhus. I Poulia et al. (2012) samt Young, Kidston et al. (2013)
studier framkom det att MUST var mest lämpat för att identifiera malnutrition vilket kan
kopplas till att det är ett av de mätinstrument som ESPEN rekommenderar. Neelemaat, Meijers,
Kruizenga, van Ballegooijen och van Bokhorst-de van der Schueren (2011) studie pekade dock
på motsatsen och såg MUST som minst användbart eftersom det hade en hög andel
missvisningar. NRS 2002 var det minst användbara i Poulia et al. (2012) studie medan det
klassades lika bra som MUST i Young, Kidston et al. (2013) studie. Poulia et al. (2012) baserar
sitt resultat utifrån ett index som de sammanställt, medan Young, Kidston et al. (2013) baserade
sitt resultat utifrån hur väl de sju mätinstrumenten kunde jämföras med MNA och SGA.
Författarna till examensarbetet anser att eftersom det är en variation i resultaten där
mätinstrumentens validitet mäts bör screening alltid kombineras med någon form av
observation. Detta stöds av López-Contreras et al. (2012) som fann att förekomsten av
malnutrition varierar kraftigt (2-57 procent) beroende på vilka diagnoskriterier som används.
Detta styrks även av Poulia et al. (2012) och Young, Kidston et al. (2013) som belyser vikten
av att se mätinstrument som en fingervisning och därför bör kombineras med observationer av
patienten. Observationerna kan utföras med hjälp av kostregistrering (Fagerström et al., 2011;
Poulia, et al., 2012; Walton et al., 2012) vilket även kan öka fokus på nutritionen hos både
16
personal och patient (Ha et al., 2010), samt genom att väga patienten regelbundet för att kunna
upptäcka eventuella viktförändringar (Fagerström et al., 2011). Vikten av observationer styrks
då Mudge et al. (2011) studie belyste att ett genomsnittligt energiintag hos äldre var ungefär 18
Kcal/kg/dag, vilket är lägre än det rekommenderade intaget på 25-30Kcal/kg/dag som framkom
i Dambach et al. (2005) studie. Författarna anser att sjuksköterskan bör ha kunskap om det
rekommenderade dagliga intaget på 25-30Kcal/kg, detta eftersom resultatet visade på en
skillnad i vad som rekommenderades och hur mycket det genomsnittliga energiintaget var hos
äldre.
Vilka omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan använda sig av
Walton et al. (2012) belyste vikten av att skapa en “verktygslåda” som innehåller
malnutritionsförebyggande omvårdnadsåtgärder. Författarna till examensarbetet anser att
“verktygslådan” bör innehålla omvårdnadsåtgärder och rutiner som syftar på att identifiera,
observera, minska nattfastans längd, erbjuda fler mellanmål, assistans vid måltider, ha skyddade
måltider och energiberikad kost. Då dessa åtgärder kan främja patientens energi- och
näringsintag ser författarna att dessa åtgärder kan kopplas till Johansson et al. (2009) studie.
Där det framkom att sjukksöterskorna har ansvaret för att patienten tillgodoses det
rekommenderande dagliga enerig- och näringsintaget. Åtgärderna bör vara anpassade utifrån
den enskilda individens behov och förmåga. Ha et al. (2010) styrker vikten av individuell
nutritionsbehandling då det kan minska risken för ofrivillig viktnedgång. Författarna till
examensarbetet anser att genom dessa åtgärder följer sjuksköterskan den kompetensbeskrivning
som Socialstyrelsen (2005) tagit fram eftersom sjuksköterskan bland annat: identifiera
hälsorisker, observerar, prioriterar utefter patientens individuella behov, organiserar teamet,
lindrar lidande, arbeta evidensbaserat samt kostnadsmedvetet. Detta är något som kan kopplas
ihop med Eriksson (1994) där det framkom att lidande kan upplevas i form av sjukdom-, vård, och livslidande. Genom att observera patienten kan sjuksköterskan ge en god vård som
förhindrar att ett vårdlidande uppstår. Sjuksköterskan kan även genom stöd utifrån den enskilda
individens behov förebygga och lindra lidande i alla dess former.
Dahl Eide et al. (2013), Ebrahimi och Wijk (2009), Sortland et al. (2013) samt Söderström et
al. (2013) såg ett samband att risken för malnutrition ökade om äldre hade en nattfasta som
översteg elva timmar. Vilket Sortland et al. (2013) och Söderström et al. (2013) menar kan
minskas genom att öka antalet måltider per dag genom att erbjuda mellanmål. Både studier
gjorda av Agarwal et al. (2013) och Cunneen et al. (2011) visade att inte all mat som serverades
17
vid huvudmålen åts upp. Detta är något som ytterligare stärker vikten av mellanmål, då Cunneen
et al. (2011) även visade att mellanmål ökade energiintag i hög utsträckning då hela 95 procent
av dessa åts upp. Författarna till examensarbetet anser att smoothies bör serveras som
mellanmål, då de är enkla att variera och lätta att dricka. Detta är något som styrks av Sortland,
Skjegstad, Jansen och Berglund (2009) då de belyste smoothies som ett passande alternativ till
mellanmål eftersom det ger en ökad variation och även passar de som har tugg- och
sväljsvårigheter. Konsumtionen av måltiderna kan ökas om personalen planerar sitt arbete för
att skapa en lugn måltidsmiljö och finnas som stöd i samband med måltiderna (Mudge et al.,
2011; Walton et al., 2012; Young, Mudge et al., 2013). Då energiberikning framkom i Walton
et al. (2012) som en prioritering bör alla måltider energiberikas. Sortland et al. (2009) beskriver
att energiberikning enkelt kan göras genom att exempelvis servera mjölk med fetare procenthalt
samt att tillsätta olja i frukostgröten.
Metoddiskussion
De databaser som användes till denna litteraturstudie var CINAHL och PubMed då dessa
inriktar sig mot omvårdnad. Genom att söka i databaser med omvårdnadsfokus ökar chansen
till relevanta artiklar och därmed stärka arbetets validitet och trovärdighet (Henricson,
2012). För att få hjälp med synonymer och översättningar till sökorden har Svenska MeSH
använts. Artikel sökningarna har gjorts med begräsning att de ska vara publicerade efter år
2009, detta för att ta del av den senaste forskningen som finns tillgänglig. En
kvalitetsgranskning har gjort av artiklarna med hjälp av Högskolan Dalarnas modifierade
granskningsmallar (bilaga I och II). Samtliga artiklar granskades av båda författarna till
examensarbetet för att sedan ställa granskningar mot varandra och jämföras, detta för att stärka
arbetets reliabilitet. Dock kan datainsamling, granskning och analysen påverkats negativt då det
är första gången som författarna till examensarbetet skriver en litteraturöversikt av denna
omfattning (Henricson, 2012). Författarna till examensarbetet kunde inte finna någon
signifikant skillnad i resultaten trotts att studierna genomförts i olika länder där kulturella
skillnader kan finnas. Studien som är gjord i Kina har använt sig av mätinstrumentet MNA för
att identifiera antalet malnutrierade eller de som var i riskzonen för malnutrition. MNA har
standardkriterier för vilka som är malnutrierade eller de som är i riskzonen (http://www.mnaelderly.com/).
18
I begynnelsen av denna litteraturöversikt arbetade författarna till examensarbetet med
frågeställningen om vilka omvårdnadsåtgärder som kan förebyggande malnutrition hos äldre.
Under granskningar och analyser av de artiklar som svarade på denna frågeställning
uppmärksammades att det var en majoritet som tog upp att tidigt identifiera de som är i
riskzonen för malnutrition är en viktig del i arbetet. Intresset väcktes då att ta reda på vad
forskning sa om hur sjuksköterskan kan identifiera dessa patienter ute i verksamheterna. Vad
gällande artiklar till den senare frågeställningen var det en majoritet som riktade in sig på att
jämföra vilka mätinstrument som var användbara för identifiering av malnutrition. Detta kan
ha medfört att svaret till den frågeställningen kan ha avvikit från grundtanken och gett ett större
fokus på olika former av mätinstrument. Författarna till examensarbetet tror att en
litteraturöversikt var det bästa sättet att genomföra arbetet på då det skapar en sammanfattning
över befintlig forskning.
Slutsats
Antalet malnutrierade äldre är högt både på sjukhus och i äldreboenden. Det framkom dock att
sjuksköterskan upplever nutritionsåtgärder som tidskrävande och att det finns medicinska
åtgärder som är viktigare. Arbetet med att ta fram tydliga rutiner för att identifiera och
förebygga malnutrition bör ha en högre prioritet och inte komma i andra hand. Sjuksköterskan
bör använda mätinstrument för att få en överblick i patientens nutritionsstatus, dock finns det
många olika mätinstrument och ingen riktig standard vilket gör att resultatet för
mätinstrumentets validitet skiljer sig beroende på vad de jämförs med. Valet av mätinstrument
faller därför på i vilken vårdform screeningen sker och bör kombineras med observationer av
patientens sjukdomstillstånd, energi- och näringsintag och vikten. Detta ökar chansen att
identifiera om patienten är i risk för malnutrition. För att spara tid och snabbt kunna
implementera omvårdnadsåtgärder för att förebygga malnutrition bör sjuksköterskan
sammanställa en “verktygslåda”. Omvårdnadsåtgärderna ska syfta på att förebygga faktorer
som kan påverka energiintaget och ökar risken för malnutrition. Att minska nattfastans längd,
erbjuda stöd och hjälp vid måltid, skydda måltiden genom att planera arbetet, erbjuda
mellanmål, samt energiberika maten är omvårdnadsåtgärder som kan öka energiintaget. Valet
av omvårdnadsåtgärder skall baseras på patientens individuella behov.
19
Förslag till vidare forskning
Vidare forskning bör fokusera på att framställa en standard för malnutrition, för att på sådant
sätt kunna utveckla ett mätinstrument som utgår ifrån denna standard. Förslagsvis bör
mätinstrumentet vara lättanvänd i alla former av vårdinrättningar och tar med energiintaget i
beräkningen. Forskning skulle förslagsvis kunna genomföras genom att först sammanställa en
standard för malnutrition. Utefter den framtagna standarden för malnutrition bör befintliga
mätinstrument utvärderas. Alternativt bör ett nytt mätinstrument som tar patientens energiintag
i beräkning skapas som utgår ifrån den ny framtagna standarden. Instrumentet bör testas i stor
skala bland vårdpersonal för att det ska vara lätt att använda och kan användas vid alla former
av vårdinrättningar.
20
Referenser
Agarwal, E., Ferguson, M., Banks, M., Batterham, M., Bauer, J., Capra, S., & Isenring, E.
(2013). Malnutrition and poor food intake are associated with prolonged hospital stay,
frequent readmissions, and greater in-hospital mortality: Results from the Nutrition
Care Day Survey 2010. Clinical Nutrition, 32(5), 737-745.
doi:10.1016/j.clnu.2012.11.021
Akner, G., Cederholm, T., Mossberg, T., & Rothenberg, E. (2000). Behandling av
undernäring inom äldreomsorgen. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtat från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/11653/2000-311_0003012.pdf
Banks, M., Bauer, J., Graves, N., & Ash, S. (2010). Malnutrition and pressure ulcer risk in
adults in Australian health care facilities. Nutrition, 26(9), 896-901.
doi:10.1016/j.nut.2009.09.024
Bartali, B., Frongillo, E. A., Bandinelli, S., Lauretani, F., Semba, R. D., Fried, L. P., &
Ferrucci, L. (2006). Low Nutrient Intake Is an Essential Component of Frailty in Older
Persons. The Journals of Gerontology Series A: Biological Sciences and Medical
Sciences, 61(6), 589-593. doi:10.1093/gerona/61.6.589
Björvell, C., & Thorell-Ekstrand, I. (2009). Omvårdnadsåtgärder. I A. Ehrenberg, & L. Wallin
(Red.), Omvårdnadens grunder: Ansvar och utveckling (s. 121-146). Lund:
Studenlitteratur.
Bonetti, L., Bagnasco, A., Aleo, G., & Sasso, L. (2012). “The transit of the food trolley”malnutrition in older people and nurses’ perception of the problem. Scandinavian
Journal of Caring Sciences, 27(2), 440-448. doi:10.1111/j.1471-6712.2012.01043.x
Cunneen, S., Jones, J., Davidson, I., & Bannerman, E. (2011). An investigation of food
provision and consumption in a care home setting. British Journal of Community
Nursing, 16(sup5), 22-28. doi:10.12968/bjcn.2011.16.sup5.s22
21
Dahl Eide, H., Aukner, C., & Iversen, P. O. (2013). Nutritional status and duration of
overnight fast among elderly residents munieipal nursing homes in Oslo. Vård I
Norden, 33(107), 20-24.
Dambach, B., Sallé, A., Marteau, C., Mouzet, J.-B., Ghali, A., Favreau, A.-M., . . . Ritz, P.
(2005). Energy Requirements Are Not Greater in Elderly Patients Suffering from
Pressure Ulcers. Journal of the American Geriatrics Society, 53(3), 478-482.
doi:10.1111/j.1532-5415.2005.53168.x
Ebrahimi, Z., & Wijk, H. (2009). En hypotesgenererande studie av nattfastans längd,
undernäring och hälsorelaterad livskvalitet hos äldre. Vård I Norden, 29(91), 45-48.
Edington, J., Boorman, J., Durrant, E. R., Perkins, A., Giffin, C. V., James, R., . . . Coles, S. J.
(2000). Prevalence of malnutrition on admission to four hospitals in England. Clinical
Nutrition, 19(3), 191-195. doi:10.1054/clnu.1999.0121
Eriksson, K. (1994). Den lidande människan (1. uppl.). Stockholm: Liber utbildning.
Fagerström, C., Palmqvist, R., Carlsson, J., & Hellström, Y. (2011). Malnutrition and
cognitive impairment among people 60 years of age and above living in regular
housing and in special housing in Sweden: A population-based cohort study.
International Journal of Nursing Studies, 48(7), 863-871.
doi:10.1016/j.ijnurstu.2011.01.00
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning. (2 uppl.). Stockholm: Natur &
Kultur.
Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (2 uppl., s. 133-144). Lund:
Studenlitteratur.
Ha, L., Hauge, T., Spenning, A. B., & Iversen, P. O. (2010). Individual, nutritional support
prevents undernutrition, increases muscle strength and improves QoL among elderly at
nutritional risk hospitalized for acute stroke: A randomized, controlled trial. Clinical
Nutrition, 29(5), 567-573. doi:10.1016/j.clnu.2010.01.011
22
Harrysson, L. (2001). Maten och måltidsmiljön på sjukhus. Vård I Norden, 21(59), 35-39.
Henricson, M. (2012). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från
idé till examination inom omvårdnad (1 uppl., s. 471-480). Lund: Studentlitteratur.
Ji, L., Meng, H., & Dong, B. (2012). Factors associated with poor nutritional status among the
oldest-old. Clinical Nutrition, 31(6), 922-926. doi:10.1016/j.clnu.2012.03.007
Johansson, U. M., Bosaeus, I., Larsson, J., Rothenberg, E., Stene, C., & Unosson, M. (2009).
Nutritionsbehandling i äldrevård – ett bortglömt perspektiv. Läkartidningen, 106(40),
2538-2542.
Johnston, E. (2007). The role of nutrition in tissue viability. Wound Essentials, 2, 10-21.
Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier: analys och utvärdering. (2., [omarb. och
utvidgade] uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Kondrup, J., Allison, S. P., Elia, M., Vellas, B., & Plauth, M. (2003). ESPEN Guidelines for
Nutrition Screening 2002. Clinical Nutrition, 22(4), 415-421. doi:10.1016/s02615614(03)00098-0
Lelovics, Z., Bozó, R. K., Lampek, K., & Figler, M. (2009). Results of nutritional screening
in institutionalized elderly in Hungary. Archives of Gerontology and Geriatrics, 49(1),
190-196. doi:10.1016/j.archger.2008.07.009
López-Contreras, M.-J., Torralba, C., Zamora, S., & Pérez-Llamas, F. (2012). Nutrition and
prevalence of undernutrition assessed by different diagnostic criteria in nursing homes
for elderly people. Journal of Human Nutrition and Dietetics, 25(3), 239-246.
doi:10.1111/j.1365-277x.2012.01237.x
Mudge, A. M., Ross, L. J., Young, A. M., Isenring, E. A., & Banks, M. D. (2011). Helping
understand nutritional gaps in the elderly (HUNGER): A prospective study of patient
factors associated with inadequate nutritional intake in older medical inpatients.
Clinical Nutrition, 30(3), 320-325. doi:10.1016/j.clnu.2010.12.007
23
Neelemaat, F., Meijers, J., Kruizenga, H., van Ballegooijen, H., & van Bokhorst-de van der
Schueren, M. (2011). Comparison of five malnutrition screening tools in one hospital
inpatient sample. Journal of Clinical Nursing, 20(14-15), 2144-2152.
doi:10.1111/j.1365-2702.2010.03667.x
O’Regan, P. (2009). Nutrition for patients in hospital. Nursing Standard, 23(23), 35-41.
doi:10.7748/ns2009.02.23.23.35.c6799
Poulia, K.-A., Yannakoulia, M., Karageorgou, D., Gamaletsou, M., Panagiotakos, D. B.,
Sipsas, N. V., & Zampelas, A. (2012). Evaluation of the efficacy of six nutritional
screening tools to predict malnutrition in the elderly. Clinical Nutrition, 31(3), 378385.
Rasheed, S., & Woods, R. T. (2013). An investigation into the association between nutritional
status and quality of life in older people admitted to hospital. Journal of Human
Nutrition and Dietetics, 27(2), 142-151. doi:10.1111/jhn.12072
Rice, N., & Normand, C. (2012). The cost associated with disease-related malnutrition in
Ireland. Public Health Nutrition, 15(10), 1966-1972.
doi:10.1017/S1368980011003624
Riches, K., & Jeanes, Y. (2014). The prevalence of malnutrition in elderly residents in a
warden-assisted setting compared with a home-living environment. British Journal of
Community Nursing, 19(7), 324-327. doi:10.12968/bjcn.2014.19.7.324
Rist, G., Miles, G., & Karimi, L. (2012). The presence of malnutrition in community-living
older adults receiving home nursing services. Nutrition & Dietetics, 69(1), 46-50.
doi:10.1111/j.1747-0080.2011.01572.x
Saka, B., Kaya, O., Ozturk, G. B., Erten, N., & Karan, M. A. (2010). Malnutrition in the
elderly and its relationship with other geriatric syndromes. Clinical Nutrition, 29(6),
745-748. doi:10.1016/j.clnu.2010.04.006
Schönherr, S., Halfens, R. J., Meijers, J. M., Schols, J. M., & Lohrmann, C. (2012). Structural
and process indicators of nutritional care: A comparison between Austrian hospitals
and nursing homes. Nutrition, 9, 868-873. doi:10.1016/j.nut.2011.11.007
24
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm:
Socialstyrelsen. Hämtat från
http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-1051_20051052.pdf
Socialstyrelsen. (2011). Näring för god vård och omsorg: en vägledning för att förebygga och
behandla undernäring. Stockholm: Socialstyrelsen.
Sortland, K., Gjerlaug, A., & Harviken, G. (2013). Vektdokumentasjon, kroppsmasseindeks,
måltidsfrekvens og nattefaste blant eldre sykehjemsbeboere - en pilotstudie. Vård I
Norden, 107(33), 41-45.
Sortland, K., Skjegstad, G., Jansen, L., & Berglund, A.-L. (2009). Eldre personers ernæring
og matinntak ved et sykehjem – en pilotstudie. Vård I Norden, 4(29), 25-29.
Söderström, L., Thors Adolfsson, E., Rosenblad, A., Frid, H., Saletti, A., & Bergkvist, L.
(2013). Mealtime habits and meal provision are associated with malnutrition among
elderly patients admitted to hospital. Clinical Nutrition, 32(2), 281-288.
doi:10.1016/j.clnu.2012.07.013
Vanderwee, K., Clays, E., Bocquaert, I., Gobert, M., Folens, B., & Defloor, T. (2010).
Malnutrition and associated factors in elderly hospital patients: A Belgian crosssectional, multi-centre study. Clinical Nutrition, 29(4), 469-476.
doi:10.1016/j.clnu.2009.12.013
Walton, K., Williams, P., & Tapsell, L. (2012). Improving food services for elderly, long-stay
patients in Australian hospitals: Adding food fortification, assistance with packaging
and feeding assistance. Nutrition & Dietetics, 69(2), 137-144. doi:10.1111/j.17470080.2012.01587.x
Watkinson-Powell, A., Barnes, S., Lovatt, M., Wasielewska, A., & Drummond, B. (2014).
Food provision for older people receiving home care from the perspectives of homecare workers. Health & Social Care in the Community, 22(5), 553-560.
doi:10.1111/hsc.12117
25
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan
forskning och klinisk verksamhet (2., [rev.] uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Yamamoto, T., Fujioka, M., Kitamura, R., Yakabe, A., Kimura, H., Katagiri, Y., &
Nagatomo, H. (2009). Evaluation of Nutrition in the Healing of Pressure Ulcers: Are
the EPUAP Nutritional Guidelines Sufficient To Heal Wounds? WOUNDS, 21(6),
153-157.
Young, A. M., Kidston, S., Banks, M. D., Mudge, A. M., & Isenring, E. A. (2013).
Malnutrition screening tools: Comparison against two validated nutrition assessment
methods in older medical inpatients. Nutrition, 29(1), 101-106.
doi:10.1016/j.nut.2012.04.007
Young, A. M., Mudge, A. M., Banks, M. D., Ross, L. R., & Daniels, L. (2013). Encouraging,
assisting and time to EAT: Improved nutritional intake for older medical patients
receiving Protected Mealtimes and/or additional nursing feeding assistance. Clinical
Nutrition, 32(4), 543-549. doi:10.1016/j.clnu.2012.11.009
26
Bilaga I: Granskningsmall för kvantitativa studier
Fråga
1.
Motsvarar titeln studiens innehåll?
2.
Återger abstraktet studiens innehåll?
3.
Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald problematik?
4.
Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte?
5.
Är studiens syfte tydligt formulerat?
6.
Är frågeställningarna tydligt formulerade?
7.
Är designen relevant utifrån syftet?
8.
Finns inklusionskriterier beskrivna?
9.
Är inklusionskriterierna relevanta?
10.
Finns exklusionkriterier beskrivna?
11.
Är exklusionskriterierna relevanta?
12.
Är urvalsmetoden beskriven?
13.
Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte?
14.
Finns populationen beskriven?
15.
Är populationen representativ för studiens syfte?
16.
Anges bortfallets storlek?
17.
Kan bortfallet accepteras?
18.
Anges var studien genomfördes?
19.
Anges när studien genomfördes?
20.
Anges hur datainsamlingen genomfördes?
21.
Anges vilka mätmetoder som användes?
22.
Beskrivs studiens huvudresultat?
23.
Presenteras hur data bearbetats statistiskt och analyserats?
24.
Besvaras studiens frågeställningar?
25.
Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av studieresultatet?
26.
Diskuterar författarna studiens interna validitet??
27.
Diskuterar författarna studiens externa validitet?
28.
Diskuterar författarna studiens etiska aspekter
29.
Diskuterar författarna studiens kliniska värde?
Ja
Nej
Mallen är en modifierad version av Willman, A.., Stoltz B. & Bahtsevani, C. (2006) och Forsberg,
C. & Wengström Y. (2008).
1
Bilaga II: Granskningsmall för kvalitativa studier
Fråga
1
Motsvarar titeln studiens innehåll?
2
Återger abstraktet studiens innehåll?
3
Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald problematik?
4
Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte?
5
Är studiens syfte tydligt formulerat?
6
Är den kvalitativa metoden beksriven?
7
Är designen relevant utifrån syftet?
8
Finns inklusionskriterier beskrivna?
9
Är inklusionskriterierna relevanta?
10
Finns exklusionkriterier beskrivna?
11
Är exklusionskriterierna relevanta?
12
Är urvalsmetoden beskriven?
13
Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte?
14
Är undersökningsgruppen beskriven avseende bakgrundsvariabler?
15
Anges var studien genomfördes?
16
Anges när studien genomfördes?
17
Anges vald datainsamlingsmetod?
18
Är data systematiskt insamlade?
19
Presenteras hur data analyserats?
20
Är resultaten trovärdigt beskrivna?
21
Besvaras studiens syfte?
22
Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av studieresultatet?
23
Diskuterar författarna studiens trovärdighet?
24
Diskuterar författarna studiens etiska aspekter
25
Diskuterar författarna studiens kliniska värde?
Ja
Nej
Summa
Mallen är en modifierad version av Willman, A.., Stoltz B. & Bahtsevani, C. (2006) och Forsberg,
C. & Wengström Y. (2008)
1
Bilaga III: Sammanställning av artiklar i en resultattabell
Författare
År
Land
Bonetti, L.,
Bagnasco, A.,
Aleo, G., & Sasso,
L.
2012
Italien
Dahl Eide, H.,
Aukner, C., &
Iversen, P. O.
2013
Norge
Ebrahimi, Z., &
Wijk, H.
2009
Sverige
Titel
“The transit of the
food trolley”malnutrition in
older people and
nurses’ perception
of the problem.
Syfte
to investigate how the issue
of malnutrition in
institutionalised older people
is perceived by nurses in a
Teaching Hospital in Italy
and how some aspects that
can prevent malnutrition are
dealt with.
Nutritional status examine the duration of
and duration of
overnight fast and the
overnight fast
significance of having an
among elderly
overnight fast below or
residents
above 11 hrs with respect to
munieipal nursing nutritional status among
homes in Oslo.
elderly nursing home
residents.
Design
Metod
Kvalitativ
Fyra fokusgrupper som
intervjuades och sedan
transkriberades.
Deltagare
Resultat
Kvalitets
nivå
n=33 sjuksköterskor (åtta Malnutrition ansågs som ett
Hög,
män och 25 kvinnor)
betydande problem, men kom
84 %
ofta i andrahand. Screening av
patienterna genomfördes sällan.
Kvantitativ observationsstudie n=339
Nutritionsstatusen
utvärderades med hjälp av
MUST, BMI, vikt förlust
under de senaste 3-6
månaderna, tricepsens hudvec
kstjocklek, överarmens bredd
och handgreppsstyrka.
En
to map the overnight-fasting Kvantitativ
n=31 (23 kvinnor och
hypotesgenereran length, the frequency and
åtta män).
de studie av
rate of malnutrition and the BMI och MNA-SF användes
nattfastans längd, health related quality of life för att kartlägga deltagarnas
undernäring och in an elderly population
nutritionsstatus.
hälsorelaterad
living at a nursing home in Hälsorelaterade livskvaliteten
livskvalitet hos
western Sweden.
fick deltagarna självuppskatta
äldre.
med hjälp av EQ-5D
hälsoenkät.
98,5 % av deltagarna överskred Hög,
elva timmars nattfasta, av dessa 86 %
var 35,6 % i medel eller hög
risk för malnutrition och 20 %
var underviktiga.
87 % hade en nattfasta som
Hög,
översteg elva timmar. Av dessa 84 %
var åtta personer malnutrierade
och fem var i riskzonen för
malnutrition.
1
Bilaga III: Sammanställning av artiklar i en resultattabell
Fagerström, C.,
Palmqvist, R.,
Carlsson, J., &
Hellström, Y.
Malnutrition and
cognitive
impairment
among people 60
years of age and
2011
above living in
regular housing
Sverige
and in
special housing in
Sweden: A
population-based
cohort study.
Ha, L., Hauge, T., Individual,
Spenning, A. B., & nutritional support
Iversen, P. O.
prevents
undernutrition,
2010
increases muscle
strength and
Norge
improves QoL
among elderly at
nutritional risk
hospitalized for
acute stroke: A
randomized,
controlled trial.
Ji, L., Meng, H., & Factors associated
Dong, B.
with poor
nutritional status
2012
among the oldestold.
Kina
to describe the relationship
between
nutritional status and
cognitive ability among
people 60 years of age and
above in Sweden, with a
focus on housing and living
arrangement.
Kvantitativ
to examine the effect of
individualized, nutritional
support on weight loss and
functional outcomes in
stroke patients.
Kvantitativ
n=1402
Äldre med en mild eller allvarlig Hög,
kognitiv nedsättning löper större 89 %
risk att drabbas av malnutrition.
n=124
Individanpassa nutritionsplan
Hög,
kan förebygga viktminskning
93 %
och öka livskvaliteten hos äldre
med stroke.
n=632
76,1 % var
antingen malnutrierade eller
i riskzonen för malnutrition.
Frågeformulär, medicinska
undersökningar och
intervjuer.
En interventionsgrupp som
fick en individanpassad
behandlingsplan. Kontrollgrup
pen fick omvårdnad enligt
rutin.
to investigate the
Kvantitativ
prevalence of and risk
factors for poor nutritional MNA för att mäta
status in oldest-old Chinese. nutritionsstatus.
Hög,
98 %
2
Bilaga III: Sammanställning av artiklar i en resultattabell
López-Contreras,
M.-J., Torralba, C.,
Zamora, S., &
Pérez-Llamas, F.
Nutrition and
prevalence of
undernutrition
assessed by
different
2012
diagnostic criteria
in nursing homes
Spanien
for elderly
people.
Mudge, A. M.,
Helping
Ross, L. J., Young, understand
A. M., Isenring, E. nutritional gaps in
A., & Banks, M.
the elderly
D.
(HUNGER): A
prospective study
2011
of patient factors
associated with
Australien
inadequate
nutritional intake
in older medical
inpatients.
Poulia, K.-A.,
Evaluation of the
Yannakoulia, M., efficacy of six
Karageorgou, D., nutritional
Gamaletsou, M.,
screening tools to
Panagiotakos, D.
predict
B., Sipsas, N. V., & malnutrition in the
Zampelas, A.
elderly.
assess the prevalence of
undernutrition using 10
different diagnostic criteria
described in the literature
and to assess its association
with energy intake in an
institutionalised elderly
population.
Kvantitativ
n=213
Endast 58,2 % tillgodosågs ett
dagligt intag på
100 %. Malnutrition förekom
mellan 2-57 % beroende på
diagnosmetod.
measure the proportion of
Kvantitativ
older medical patients with
inadequate nutritional intake, Observation av matrester
and identify patient-related under en dag.
factors associated with this
outcome.
n=134
51 % kvinnor
Genomsnittliga energiintaget var Hög,
18,1 Kcal/kg/dag.
88 %
Faktorer som påverka var:
nedsatt aptit, högt BMI,
infektioner, cancer, förvirring,
behov av assistans med
matning.
evaluate the efficacy of six
nutritional screening tools
used in the elderly.
n=248
(129 män och 119
kvinnor)
MUST var mest pålitilig för att Hög,
utvärdera malnutrition hos äldre. 88 %
NRS 2002 överskattade i hög
grad malnutrition.
Kostregistrering, kroppsmått
och provtagning.
Kvantitativ
Patienterna screenades
med NRI, GNRI, SGA, MNASF och MUST. Ett index för
malnutrition skapades.
Hög,
80 %
2012
Grekland
3
Bilaga III: Sammanställning av artiklar i en resultattabell
Rist, G., Miles, G., The presence of
& Karimi, L.
malnutrition in
community-living
2012
older adults
receiving home
Australien
nursing services.
Sortland, K.,
Vektdokumentasj
Gjerlaug, A., &
on,
Harviken, G.
kroppsmasseindek
s, måltidsfrekvens
2013
og nattefaste blant
eldre
Norge
sykehjemsbeboere
- en pilotstudie.
To determine the extent of
malnutrition and
malnutrition risk among
community-living older
people.
Kvantitiativ.
to examine weight
documentation, weight
changes, meal frequency and
overnight fast among elderly
nursing
home residents.
Kvantitativ
Söderström, L.,
Thors Adolfsson,
E., Rosenblad, A.,
Frid, H., Saletti, A.,
& Bergkvist, L.
Mealtime habits
and meal
provision are
associated with
malnutrition
among elderly
patients admitted
to hospital.
to estimate the prevalence of
malnutrition and to examine
the association between
mealtime habits, meal
provision, and malnutrition
among elderly patients
admitted to hospital
Kvantitativ.
Improving food
services for elderly,
long-stay patients in
Australian hospitals:
Adding food
fortification, assistance
with packaging and
feeding assistance.
highlight barriers and
Kvantitativ
feasible opportunities to
enhance nutrition support of Webbaserad undersökning
elderly,
long-stay patients in
Australian hospitals.
2013
Sverige
Walton, K.,
Williams, P., &
Tapsell, L.
2012
Australien
n= 235
Över 40 %
Medel,
var antingen malnutrierade eller 79 %
riskerade att bli malnutrierade.
n=243
98 % hade en nattfastan
över 11h.
26 % hade ingen
vikt registrerad. 42 % hade
viktminskning.
n=1771
55,1 % var i riskzon för
Hög,
malnutrition.
89 %
9,4 var malnutrierade.
Nattfasta över 11h, färre än
4måltider/dag associerades med
malnutrition.
n=218
(Sjuksköterske-utbildade
enhetschefer, dietister
och måltidschefer).
För få val, uttråkad, brist på
Hög,
assistans vid matning, bristande 80 %
variation var hinder för
nutritionsintag. Energiberika,
assistans och nutritonsbedömning var möjliga åtgärder.
Screening med MNA
Registeringsschema: ålder, tid
på boende, senaste vägning,
nuvarande vikt, vikt vid
inskrivning, längd, tid för
kvällsmat och frukost samt
antal huvud- och
mellanmål.
Nutritionsbedömningen
genom MNA. Potentiella
faktorer som kan kopplas till
malnutrition observerades.
Medel,
75 %
4
Bilaga III: Sammanställning av artiklar i en resultattabell
Young, A. M.,
Kidston, S., Banks,
M. D., Mudge, A.
M., & Isenring, E.
A.
2013
Australien
Young, A. M.,
Mudge, A. M.,
Banks, M. D.,
Ross, L. R., &
Daniels, L.
2013
Australien
Författare
År
Land
Malnutrition
screening tools:
Comparison
against two
validated nutrition
assessment
methods in older
medical
inpatients.
Encouraging,
assisting and time
to EAT: Improved
nutritional intake
for older medical
patients
receiving Protecte
d Mealtimes
and/or additional
nursing feeding
assistance.
Titel
compared the accuracy of
seven validated screening
tools in older medical
inpatients against two
validated nutritional
assessment methods.
Kvantitativ
n=133
MNA för att identifiera patienter Medel,
(67 män och 66 kvinnor) som är i risk för malnutrition.
79 %
Malnutritionen bedömdes men
SGA vid redan uppkommen
hjälp av sju mätinstrument för
malnutrition.
att sedan jämföras med SGA
Inget instrument beräknade
och MNA. Energiintaget
patientens låga energiintag.
observerades under en av de
första dagarna som patienten
var inskriven.
to implement and compare Kvantitativ
n=254
Patienter i postHög,
three interventions designed
interventionsgruppen kunde i
88 %
to specifically address
Pre-post interventionsstudie.
högre utsträckning uppnå det
mealtime barriers and
dagliga energiintaget oavsett
improve energy intakes of
intervention.
medical inpatients aged 65
years.
Syfte
Design
Deltagare
Resultat
Kvalitets
nivå
Metod
5