MBHV-konferens Borås 2015_Pamela åhörar.pptx
17/09/15 1. Screening 2. Kronobergstudien Screening EPk och staPsPk, risker och möjligheter Pamela Massoudi Leg psykolog, fil. dr Region Kronoberg & Göteborgs universitet [email protected] Pamela Massoudi -‐ MBHV-‐konferens Borås sept 2015 Pamela Massoudi -‐ MBHV-‐konferens Borås sept 2015 1 A\onbladet 2011 Stor eller lite risk? “Vi fann tre gånger ökad risk med gamla p-‐piller och sex gånger ökad risk med de nya pillren – jämfört med a= inte alls ta p-‐ piller, säger Øjvind Lidegaard. “Tidigare studier har visat en riskökning med cirka 1,5 gånger med nyare p-‐piller jämfört med äldre sorter med levonorgestrel, enligt Viveca Odlind, professor på Läkemedelsverket.” Olika typer av jämförelser. Hur många handlar det om? • 1995 rapporterades om skillnader i risken för blodpropp mellan olika typer av p-‐piller. • Nya (3:e generaPonens) p-‐piller ansågs medföra en dubblerad risk, alltså en 100 procenPg riskökning för blodpropp jämfört med 2:a generaPonens p-‐piller. • Hur mycket är dubbelt? Hur mycket är 100%? Pamela Massoudi -‐ MBHV-‐konferens Borås sept 2015 Pamela Massoudi -‐ MBHV-‐konferens Borås sept 2015 3 • Risken ökade från 1 av 1000 kvinnor Pll 1,5-‐2 av 1000. • Den rela%va risken var upp Pll 100%. • Men den absoluta risken vara bara 1 på 1000. sept 2015 4 Konsekvensen Stor eller lite risk? Gigerenzer et al. 2008 & LT 2013 Pamela Massoudi -‐ MBHV-‐konferens Borås 2 Ca 13.000 fler aborter och fler oönskade graviditeter under 2006, i England och i Wales Graviditeter och aborter ökar risker för trombos mer än vad p-‐piller gör. (Gigerenzer et al. 2008) Fler aborter även i Sverige (Läkemedelsverket) 5 Pamela Massoudi -‐ MBHV-‐konferens Borås sept 2015 6 1 17/09/15 Screening RelaPv risk och absolut risk En process där man genom tester/undersökningar försöker RelaPv risk redukPon = 1 minus risken för ei oönskat ujall i en grupp dividerat med samma risk i en annan grupp. idenPfiera individer som med hög sannolikhet är drabbade av ei Pllstånd eller en sjukdom. • Ex: Mammografiscreening minskar risken a= dö i bröstcancer med 20% (1-‐0.004/0.005) Personer med posiPva testresultat måste hänvisas vidare Absolut riskredukPon är risken i en grupp minus risken i en annan grupp. • för klinisk bedömning/för ai fastställa diagnos • för ai få behandling • Ex. Mammografiscreening minskar risken a= dö i bröstcancer med 1 på 1000 (från 5 på 1000 Ull 4 på 1000). Pamela Massoudi -‐ MBHV-‐konferens Borås sept 2015 Pamela Massoudi -‐ MBHV-‐konferens Borås sept 2015 7 Screening – inga tester/formulär är perfekta 8 Screening – inga tester/formulär är perfekta • Sensi&vitet • • • • • – hur stor andel av de sjuka vi hiiar • Specificitet – hur stor andel av de friska testet friar PKU-screening Sensitivitet 97% 1% får positivt testresultat 97% är falskt positiva PPV=3% • Posi&vt/nega&vt predik&vt värde (PPV/NPV) – hur många av de som förmodas (enligt testet) vara friska som fakPskt är det. sjuka/ Pamela Massoudi -‐ MBHV-‐konferens Borås sept 2015 9 Pamela Massoudi -‐ MBHV-‐konferens Borås sept 2015 10 Nationella screeningprogram Modell för bedömning, införande och uppföljning (SoS 2014) • ”Det kan finnas risk för a= föräldrar i onödan blir oroade, men denna risk måste vi ta för alla de barn för vilka screening ger möjlighet Ull en mer posiUv utveckling och prognos” • ”AuUsmscreening uppfyller de kriterier WHO ställt för populaUonsscreening” (LT 2010) • Screening kan ha både posiPva och negaPva effekter. • Dessa effekter behöver belysas så ai balansen mellan nyia och skada kan bedömas för varje enskilt screeningprogram. • Endast en liten del av dem som deltar i ei screeningprogram kommer ha nyia av det -‐ • -‐ därför är det vikPgt ai screeningmetoden i sig inte medför några negaPva effekter för dem som deltar. Forskare om auUsmscreening i LäkarUdningen (LT-‐2010) hip://www.socialstyrelsen.se/Lists/ArPkelkatalog/ Aiachments/19360/2014-‐2-‐16.pdf Pamela Massoudi -‐ MBHV-‐konferens Borås sept 2015 11 Pamela Massoudi -‐ MBHV-‐konferens Borås sept 2015 12 2 17/09/15 Nationella screeningprogram Modell för bedömning, införande och uppföljning (SoS 2014) Nationella screeningprogram Modell för bedömning, införande och uppföljning (SoS 2014) • En modell med 15 bedömningskriterier • har sii ursprung i VärldshälsoorganisaPonens (WHO:s) kriterier för screeningprogram • Grundtanken är ai samtliga kriterier ska vara uppfyllda för ai ei screeningprogram ska rekommenderas på naPonell nivå. 1. Tillståndet ska vara ei vikPgt hälsoproblem 2. Tillståndet ska hos flertalet personer leda Pll allvarliga problem om ingen åtgärd säis in. 3. Tillståndet ska ha en symtomfri fas som går ai upptäcka Pamela Massoudi -‐ MBHV-‐konferens Borås sept 2015 13 Pamela Massoudi -‐ MBHV-‐konferens Borås sept 2015 14 Nationella screeningprogram Modell för bedömning, införande och uppföljning (SoS 2014) Vid screening för postpartumdepression kan man se det som ai den symtomfria fasen gäller barnet (såklart, tack Fredrik Lecerof!) Pamela Massoudi -‐ MBHV-‐konferens Borås sept 2015 15 Pamela Massoudi -‐ MBHV-‐konferens Borås sept 2015 16 Tidig upptäck innebär inte per automaPk bäire överlevnad Nationella screeningprogram Modell för bedömning, införande och uppföljning (SoS 2014) ”Lead-‐Pme” bias – Pdigare diagnos kan ge bäire 5-‐årsöverlevnad, även om livslängden inte påverkas. ÖverdiagnosPseringsbias – man fångar upp fler med icke-‐progressiva och lindriga former av Pllståndet vilket ger sken av bäire prognos vid Pdig upptäckt. (Gigerenzer et al. 2008) 5. Det måste finnas effekPva åtgärder som ger bäire effekt i Pdigt skede än vid klinisk upptäckt. 6. Screeningprogrammet ska minska dödlighet, sjuklighet eller funkPonsnedsäining som är förknippat med Pllståndet. Pamela Massoudi -‐ MBHV-‐konferens Borås sept 2015 4. Det ska finnas en lämplig testmetod – • Med vetenskapligt bevisat goda psykometriska egenskaper. Testmetoden ska ha utvärderats i den aktuella populaPonen. (hiiar man fler? PPV?) • Även kompleierande tester för ai säkerställa diagnos eller behovet av åtgärder ska vara klarlagda och utvärderade. 17 Pamela Massoudi -‐ MBHV-‐konferens Borås sept 2015 18 3 17/09/15 Nationella screeningprogram Modell för bedömning, införande och uppföljning (SoS 2014) • Vad tycker föräldrar om auPsmscreening? Hur många oroas i onödan? Hur många påverkas negaPvt i sii säi ai se på sii barn? • Hur upplever föräldrar den e\erföljande utredningen och de erbjudna insatserna? • Går det ai räkna ut screeningens psykometriska egenskaper? 7. Testmetoden och fortsai utredning ska accepteras av avsedd populaPon. 8. Åtgärder vid Pllståndet ska vara klarlagda och allmänt accepterade Pamela Massoudi -‐ MBHV-‐konferens Borås sept 2015 19 Nationella screeningprogram Modell för bedömning, införande och uppföljning (SoS 2014) 9. Hälsovinsterna ska överväga de negaPva effekterna. 10. Godtagbart ur ei ePskt perspekPv? Kräver en mer omfaiande ePsk analys än ai ovanstående är uppfyllt. 11. 11. Programmet ska vara kostnadseffekPvt 12. InformaPonen om programmet ska följa kriterierna. 13.-‐14. organisatoriska aspekter och resursbehov ska värderas 15. Det ska finnas en plan för utvärdering av screeningprogrammets effekter. Pamela Massoudi -‐ MBHV-‐konferens Borås sept 2015 • Debai i LäkarPdningen: hip://www.lakarPdningen.se/FuncPons/OldArPcleView.aspx? arPcleId=15057 hip://www.lakarPdningen.se/FuncPons/OldArPcleView.aspx? arPcleId=16313 Pamela Massoudi -‐ MBHV-‐konferens Borås sept 2015 20 Nationella screeningprogram Modell för bedömning, införande och uppföljning (SoS 2014) 12. InformaPon om deltagande i screeningprogrammet -‐ skri\lig informaPon om screeningprogrammet ska ges Pll alla som erbjuds delta. • konsekvenserna av Pllståndet och hur screeningprogrammet påverkar dessa konsekvenser • andelen som får ei posiPvt ujall och risken för falskt posiPvt eller falskt negaPvt svar • konsekvenserna av ei posiPvt ujall av screeningtestet • vilka åtgärder för Pllståndet som kan bli aktuella och deras konsekvenser • ai det är frivilligt ai delta 21 Pamela Massoudi -‐ MBHV-‐konferens Borås sept 2015 22 Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom (2010) Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom (2010) Rekommendationer – screening Rekommendationer – screening Hälso- och sjukvården bör inte genomföra Hälso- och sjukvården bör genomföra screening screening för depression och ångestsyndrom hos för egentlig depression hos nyblivna mammor grupper utan känd risk för psykisk sjukdom inom sex till åtta veckor efter förlossningen (prioritet 4). primärvården (icke-göra). Pamela Massoudi -‐ MBHV-‐konferens Borås sept 2015 23 Pamela Massoudi -‐ MBHV-‐konferens Borås sept 2015 24 4 17/09/15 Screening av gravida? Screening av gravida? • EPDS och DSM • Tidpunkt? • EPDS har sämre psykometriska egenskaper under • Av de med perinataldepression har 1/3 det redan graviditet. innan graviditet, 1/3 debuterar under graviditet och • Ai utgå ifrån DSM-‐kriterier medför en stor risk för 1/3 barn postpartum (Wisner) överdiagnosPsering. (Maihey 2011) • Vad letar vi e\er, vad fångar vi upp med EPDS och vad missar vi? Pamela Massoudi -‐ MBHV-‐konferens Borås sept 2015 25 Screening av gravida? Pamela Massoudi -‐ MBHV-‐konferens Borås sept 2015 26 Vad fångar EPDS upp under graviditetsvecka 18? Lydsdovr 2014 EPDS 12+ (n=153) Ångest utan depression (37%) Är just depression det mest relevanta ai Egentlig depression + ångest (24%) screena för? SomaPseringssydrom (12%) – Det finns fler studier som visar på negaPva effekter på barnet då mamman har ångest och stress under graviditet än depression (ex. Bergman, Glover 2010) Dystymi (5%) – Hur är det med förekomsten av ångest resp. depression? Pamela Massoudi -‐ MBHV-‐konferens Borås sept 2015 Ätstörning (2%) 27 Vad fångar EPDS upp under graviditetsvecka 18? Lydsdovr -‐ J Clin Psychiatry 2014 Pamela Massoudi -‐ MBHV-‐konferens Borås sept 2015 28 Screening av gravida? Är just depression det mest relevanta ai EPDS <12 (n=200) Ingen ångest/depr/somat/ ätstörn (81%) Ångest utan depression (14%) SomaPseringssydrom (3%) Egentlig depression utan ångest (1%) Egentlig depression + ångest (1%) Bipolar II (1%) Pamela Massoudi -‐ MBHV-‐konferens Borås sept 2015 Egentlig depression utan ångest (7%) Bipolar I & II (13%) 29 screena för? • 10 % av svenska barn uppger ai de varit med om ai en förälder blivit slagen av den andre (Annerbäck et al, 2010). • 5 % av svenska barn uppger ai det hänt o\a (SOU 2001:72) och det vanligaste är ai misshandeln av mamma och barn har pågåi under barnets hela uppväxt (70 %) (Broberg m. fl., 2011). Pamela Massoudi -‐ MBHV-‐konferens Borås sept 2015 30 5 17/09/15 Bra länkar och arPklar: Screening av gravida? • Antenatal and postnatal mental health: clinical management and service guidance NICE 2014 (rev 2015) hips://www.nice.org.uk/guidance/cg192 • ArPkelserie ”Perinatal mental health” i Lancet nov 2014, volym 384 Det är vikPgt ai vara uppmärksam på ei brei spektrum av psykiskt ohälsa, även allvarligare psykiatriska Pllstånd, våldsutsaihet, missbruk och annan utsaihet. Pamela Massoudi -‐ MBHV-‐konferens Borås sept 2015 31 SMER Statens medicinsk-‐ePska råd 32 Postpartumpsykos www.smer.se Screening på goi och ont, konferensrapport: hip://www.smer.se/wp-‐content/uploads/ 2012/04/Konferensrapport-‐Screening-‐pa-‐goi-‐ och-‐ont.pdf Pamela Massoudi -‐ MBHV-‐konferens Borås sept 2015 Pamela Massoudi -‐ MBHV-‐konferens Borås sept 2015 Förekomst: 1-‐2 per 1000 födslar -‐vid bipolär sjukdom: 1 per 4 födslar (yierligare 1 per 4 får en postpartum depression) 33 Pamela Massoudi -‐ MBHV-‐konferens Borås sept 2015 34 Risk of postpartum psychiatric episodes and when? Trine Munk-‐Olsen et al, JAMA 2006. New Parents and Mental Disorders. A PopulaPon-‐Based Register Study Risk of first Pme hospital admission for any type of mental disorder: 0-‐9 dagar postpartum* RR 3.6 (79 fall) 10-‐19 dagar postpartum* RR 7.3 (160 fall) 20-‐29 dagar postpartum* RR 2.2 (48 fall) 1, 2 och 3 månader postp RR 1.68-‐2.22 (108-‐145 fall) 11 månader postpartum RR 1.0 (61 fall) referens grupp RR=relaPve risk_ risken (hur många ggr mer) ai bli inlagd vid resp Pdpunkt jämfört med risken ai bli inlagd 11 mån postpartum. *här är det inte hela månader Pamela Massoudi -‐ MBHV-‐konferens Borås sept 2015 Kronobergstudien 35 Pamela Massoudi -‐ MBHV-‐konferens Borås sept 2015 36 6 17/09/15 Kronobergstudien Kronobergsstudien (2013) 1014 föräldrapar (80%) i Kronoberg rekryterades av BVC. Frågeformulär med frågor om bl. a. psykisk hälsa hos föräldrarna, då barnet var 3, 6 och 25 månader. Telefonintervju med 262 pappor, alla med “höga” poäng samt ei slumpmässigt urval av de med “låga” poäng (78%). • Egentlig depression (diagnosPsk intervju) 1.3% • Egentlig eller läi depression (diagnosPsk intervju) 6.1% • Depressionssymtom (EPDS ≥ 12) 6.3% • Ångeststymtom (HAD-‐anx ≥ 9) 11% Hög grad av samsjuklighet ångest-‐depression (Massoudi et al. JAD 2013) Pamela Massoudi -‐ MBHV-‐konferens Borås sept 2015 Pamela Massoudi -‐ MBHV-‐konferens Borås sept 2015 37 Andra nordiska studier Andra nordiska studier • Bergström 2013 -‐ Depressionssymtom (EPDS ≥ 11) 10.3% • KersPs 2013 (Depressionssymtom EPDS ≥ 12) 5% • Madsen 2007 (EPDS ≥ 10) 5% 38 Varierande prevalenssiffror -‐ fakPska skillnader mellan befolkningar? – Urval – Borjall – Instrument – Cut-‐off – Tidpunkt Pamela Massoudi -‐ MBHV-‐konferens Borås sept 2015 39 Resultat - Hur fungerade EPDS för pappor? Pamela Massoudi -‐ MBHV-‐konferens Borås sept 2015 40 Resultat - Hur fungerade EPDS för pappor? Faktoranalys av EPDS Pappor ( n=882) • https://gupea.ub.gu.se/bitstream/ Faktor 1 Faktor 2 Faktor 1 Faktor 2 1. Se tillvaron från ljusa sidan 0.78 0.63 2077/32509/1/ 2. Har glatt mig åt saker 0.72 0.84 3. Skuld 0.42 0.58 gupea_2077_32509_1.pdf 4. Rädd och orolig 0.91 0.76 Mammor ( n=913) 5. Skrämd eller panikslagen 6. K ört ihop sig 7. Ledsen och olycklig, sömnprobl 8. Ledsen och nere 9. Så olycklig att jag gråtit 0.52 0.66 0.77 0.74 0.55 variance explained ( %) 42.9 Hos pappor fångar EPDS upp mer oro, ångest och olycklighet -‐ generell psykisk ohälsa och Pll viss del stress, än depression. 0.71 EPDS uppvisar hög sensiPvitet och specificitet för egentlig 0.56 0.56 0.47 7.5 35.8 depression, men har ei lågt posiPvt predikPvt värde (PPV). 7.4 Extraktionsmethod: Maximum Likelihood. Rotation: Direct Oblimin. Eigenvalues >1. Värden <0.4 är inte presenterade. hips://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/32509/1/gupea_2077_32509_1.pdf Pamela Massoudi -‐ MBHV-‐konferens Borås sept 2015 41 Pamela Massoudi -‐ MBHV-‐konferens Borås sept 2015 42 7 17/09/15 Hög sensiPvitet och specificitet. Lågt posiPvt predikPvt värde (PPV) . Egentlig Ingen depression egentlig depression Egentlig Ingen depression egentlig depression EPDS 12+ 10 EPDS under12 0 10 40 50 EPDS 12+ 730 730 EPDS under12 0 10 770 780 10 Sens. 100% Spec. 95% 40 50 730 730 770 780 PPV 20% Sens. 100% Spec. 95% Baserad på en förekomst av egentlig depression på 1,3%. Pamela Massoudi -‐ MBHV-‐konferens Borås sept 2015 Pamela Massoudi -‐ MBHV-‐konferens Borås sept 2015 43 Resultat - EPDS – Itemanalys 44 Resultat - EPDS – nollpoängare Fråga 9: “Jag har känt mig så olycklig a= jag har gråUt “ (åtminstone någon gång under den senaste veckan) – Pappor Mammor – Pappor Mammor • 45% i Sverige • 44% i Australien (Ma=hey 2001) • 4.8% i Sverige • 4.5% i Australien (Ma=hey 2001) • 15% i Sverige , • 2,3% i Australien (Ma=hey 2001) Pamela Massoudi -‐ MBHV-‐konferens Borås sept 2015 45 • 9.1% i Sverige • 27.2% i Australien (Ma=hey 2001) Pamela Massoudi -‐ MBHV-‐konferens Borås sept 2015 46 Vilka pappor fångas upp med EPDS? Resultat - Varaktighet De allra flesta hade måi dåligt under en längre Pd, redan innan barnets födelse. Pappor med egentlig depression: 75% i minst 6 månader Spridning: 2 månader Pll 3 år Pappor med läi depression eller något ångesvllstånd: 50% i mer än 1 år Bara 6 av 47 pappor med depression eller ångest kopplade sii mående Pll den nuvarande livssituaPonen. Pamela Massoudi -‐ MBHV-‐konferens Borås sept 2015 47 Pamela Massoudi -‐ MBHV-‐konferens Borås sept 2015 48 8 17/09/15 Pappor med depressionstecken hade oftare: När faktorerna analyserades Ullsammans: • Problem i parrelaPonen • Låg utbildning (enbart grundskola) • Tidigare depression • Två eller fler stressfyllda händelser* senaste året • Mindre stöd än förväntat från partnern sedan barnets födelse Pamela Massoudi -‐ MBHV-‐konferens Borås sept 2015 Pappor med depressionstecken hade o\are: När faktorerna analyserades en och en visade dessa också samband med depressionssymtom: • Arbetslös/sjukskriven • Bristande stöd från andra (anhöriga och vänner) • Partner med höga poäng på depressionsskalan • Arbetar mer än Pdigare • Mer än 1 barn Pamela Massoudi -‐ MBHV-‐konferens Borås sept 2015 49 Här fann vi inga signifikanta samband med depressionstecken: 50 Slutsatser • Ålder (yngre än 25 år eller äldre än 40) Begreppet “postpartum depression” kan vara vilseledande när det gäller pappor. • Född före vecka 37 Höga poäng på EPDS = egentlig depression i 1 av 5 fall (1.3% i • SamlevnadsUd Kronobergsstudien), och hade i de flesta fall inte med föräldrablivandet ai göra. • Annat modersmål Det kan vara vikPgt ai fånga upp ”distress” hos pappor, särskilt då det följs åt • Tid hemma sedan barnets födelse av andra riskfaktorer som kan ha en negaPv inverkan på föräldraförmågan, • NegaUv upplevelse av förlossningen Pamela Massoudi -‐ MBHV-‐konferens Borås sept 2015 och i sin tur på barnet. 51 Pamela Massoudi -‐ MBHV-‐konferens Borås sept 2015 52 Hjälpsökande Vilka pappor hade eller ville ha professionell hjälp? Främst pappor med egentlig depression. Väldigt få pappor med ångest, läiare nedstämdhet och oro ville ha kontakt med vården. De flesta pappor, vänder sig helst Pll partnern, familj och vänner när de inte mår bra. Några väljer ai inte prata med någon alls. Pamela Massoudi -‐ MBHV-‐konferens Borås sept 2015 53 9
© Copyright 2024