Ekberg
2015-02-02 Rörligt arbetsliv Att främja arbetsförmåga i ett rörligt arbetsliv • Rörlighet på arbetsmarknaden – nya ägare och ägarformer, globalisering • Inom och mellan organisationer och yrken (till exempel mellan traditionellt manliga och kvinnliga yrken) • Rörlighet på arbetsplatser – nya organisationsformer och arbetsuppgifter • Ökande andel tidsbestämda anställningar IMH & HELIX Vinn Excellence Centre • • & Region Östergötland • Rörlighet bland personer och idéer Från arbetslöshet till anställning, eller från att vara sjukskriven till att få ett arbete Frivillig eller påtvingad rörlighet Kerstin Ekberg Linköpings universitet Rörlighet i arbetslivet Rörlighet på arbetsmarknaden • Danmark 16% • Norge 14% • Vem kan få ett nytt arbete? • Sverige 8% • Vem bör få ett nytt arbete? • • Av arbetskraften byter arbete. Öka sannolikhet för långtidssjukskrivna som byter arbete att vara kvar på arbetsmarknaden 4 år senare 3 Linköpings universitet Kerstin Ekberg, Linköpings universitet 1 2015-02-02 Vilka blir anställda? Arbetsplatsen: organisering, ledning, arbetsmiljö och hälsa (TCO, Jakten på superarbetskraften, 2008) Kerstin Ekberg, Linköpings universitet Kerstin Ekberg, Linköpings universitet Det moderna arbetslivet Arbetsmiljöindikatorer för kvinnor och män teamarbete • Nya organisationsformer ställer krav på deltagande, kunskap, lärande • Mätning av prestation, ökad kontroll • Team-organisering och fler typer av arbetsuppgifter kräver översikt, kompetens att utföra en rad olika uppgifter, social kompetens, kommunikationsförmåga • Ökade krav på kompetensutveckling, kognitiv förmåga, ansvarstagande, initiativ • Tillfälliga anställningar ökar i antal. Tillfälliga anställningar innebär ekonomisk otrygghet, sämre social integration på arbetsplatsen och sämre möjligheter till kompetensutveckling Indikator Kvinnor Män 1989 2001 2009 2013 1989 2001 2009 2013 Hög arbetstakt, % 48,3 58,4 60,0 61,0 34,4 42,7 47,0 45,0 Litet inflytande, % 48,3 51,8 52,0 52,0 36,0 37,6 37,0 35,0 Monotont arbete % 42,3 44,9 45,0 48,0 33,6 36,5 38,0 40,0 Källa: Arbetsmiljöundersökningen, Arbetsmiljöverket och Statistiska centralbyrån Den fysiska arbetsmiljön har förbättrats, medan den psykosociala tycks ha försämrats främst för kvinnor 8 Linköpings universitet 2 2015-02-02 Arbetsmiljö och ökad risk för depression, utmattning (SBU 2014) • Ökad risk för sjukskrivning i psykiska sjukdomar (Försäkringskassan 2013) „Personer som upplever en arbetssituation med små möjligheter • att påverka, i kombination med alltför höga krav • „Personer som upplever bristande medmänskligt stöd i arbetsmiljön • De som upplever mobbning eller konflikter i sitt arbete • „Personer som upplever att de har pressande arbete eller en arbetssituation där belöningen upplevs som liten i förhållande till ansträngningen • Osäkerhet i anställningen, t ex en oro för att arbetsplatsen ska läggas ner 9 • Två diagnoser dominerar: • Anpassningsstörningar och reaktion på svår stress (40%) • Depressiv episod (30%) Psykiska sjukdomar har de längsta sjukfallen: medianlängd 75 dagar, jämfört med medianlängd 43 dagar för samtliga diagnoser 10 Grupper med ökad risk för sjukskrivning i psykiska sjukdomar (Försäkringskassan 2013) • 28% högre risk för kvinnor • Åldrarna 30-39 år • Har barn 3-12 år • Frånskilda och personer med livskamrat som dött • Boende i storstäder och förorter • Inkomst under medianinkomst, särskilt för män • Offentliganställda • Tjänstemannayrken och kontaktyrken 11 Linköpings universitet Återgång i arbete för sjukskrivna i psykiska diagnoser (Försäkringskassan 2013) • F43, anpassningstörningar och reaktion på svår stress har lika hög sannolikhet som genomsnittet av alla diagnoser att återgå i arbete • F32 depressiv episod har 20% lägre sannolikhet för återgång i arbete än genomsnittet av alla diagnoser • Efter 2009 har antalet nya sjukfall med psykisk sjukdom ökat medan återgång i arbete successivt har minskat 12 3 2015-02-02 Produktivitet, sjukfrånvaro och sjuknärvaro Kan arbetsplatsen främja arbetsglädje, hälsa och produktion? Produktivitet 100% ersättare sjuknärvaro sjukfrånvaro sjuknärvaro 0% Sjukskrivning Återgång i arbete Kerstin Ekberg, Linköpings universitet Frisk arbetsplats Lindberg & Vingård 2012, systematisk litteraturgenomgång • En frisk arbetsplats är god arbetsplats med en arbetsmiljö som har gynnsamma effekter på både individ och verksamhet Beslutsutrymme/kontroll Möjlighet att bestämma över sitt eget arbete (hur och vad) Få använda sina färdigheter fullt ut • • • • • • • • • positiva, tillgängliga och rättvisa ledare; utvecklad kommunikation; samarbete/teamarbete; positivt, socialt klimat; medinflytande/delaktighet; autonomi/empowerment; rolltydlighet med tydliga förväntningar och mål; erkännande; att utvecklas och växa i arbetet; lagom arbetstempo och arbetsbelastning; administrativt och/eller personligt stöd i arbetet; bra fysisk arbetsmiljö samt bra relationer till intressenterna. Känsla av kontroll över en krävande situation (Karasek & Theorell, 1990) 15 Linköpings universitet 4 2015-02-02 Socialt kapital på arbetet Innovativt lärandeklimat Tillit och vi-känsla i arbetsgruppen Innovativt lärande: nya situationer, problemlösning, förbättring Att dela med sig av idéer och information Uppmuntras att ifrågasätta arbetsprocesser, tänka nytt, prova nya arbetssätt. Styrkan i, och mängden av länkar och nätverk (struktur) • Innovation som ett sätt att hantera höga krav (Salanova, Agut & Peiró, 2007). • Förutsättning för organisatorisk utveckling Uppfattning av stöd, ömsesidighet, tillit och samarbete (kognitivt) Nätverk är en resurs i sig för att nå mål Norm av ömsesidighet: resurs för gruppen (Kouvonen et al., 2006) SBU 2014 LOHP –Samband organisation, arbetsvillkor, hälsa och produktion Socio • Lärande-miljö Personer som upplever goda möjligheter till kontroll i det egna arbetet och de som upplever att de behandlas rättvist utvecklar mindre symtom på depression och utmattningssyndrom än andra. Organi sation Arbetsglädje, Flow Ledarskap Produkti on Psykosociala arbetsvillkor Utmattning 19 Linköpings universitet 5 2015-02-02 Om man blir sjuk…. Kerstin Ekberg, Linköpings universitet Utvecklingen - sjukfrånvaro 22 Sjukfrånvaron i olika sektorer Riskgrupper för sjukskrivning 23 Linköpings universitet • Kvinnodominerade yrken inom vård och omsorg och traditionella mansdominerade arbetaryrken. • Yrken som bygger på kontakt med andra människor (hälso- och sjukvård, barnomsorg, äldrevård, lärare, etc). • Låginkomsttagare • Kvinnor • Lågutbildade • Äldre • Icke-infödda • Tidigare sjukfrånvaro 24 6 2015-02-02 Sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen: många faser – och många aktörer Arbetsplatsen och arbetets villkor - Rörlighet vertikalt el horisontellt Rörlighet på arbetsmarknaden I arbete med svårigheter - -preseenteism? -interventioner? - från/till anställning rekryteringsstrategier Hållbar arbetsförmåga Sjukskriven -utredningar -arbetsförmåga -rehab. åtgärder -samverkan aktörer Bedömning av arbetsförmåga Utveckling - karriär -social arena -inkluderande/marginaliserande -arbetsmiljö -rätt åtgärder -stöd under re-integrationen ”Redo” att återgå -rätt tidpunkt? -individens perspektiv -hälso- och sjukvårdens perspektiv -arbetsplatsens perspektiv -socialförsäkringens perspektiv -”fit for work”? Återgång i arbete -arbetsplatsens policy -arbetskamraternas syn -anpassningar i arbetet -arbetsledarens kompetens Kerstin Ekberg, Linköpings universitet Kerstin Ekberg, Linköpings universitet Vad är arbetsförmåga? Begreppet arbetsförmåga är inte definierat i praktiken • Många olika instrument används för att bedöma arbetsförmåga • I allmänhet tar instrumenten upp basal • • Fysisk funktion (gå, stå, lyfta, bära, sitta, etc) • Psykisk funktion (uppmärksamhet, minne, självständighet, fullgöra uppgifter, stresskänslighet, etc) • Social funktion (uttrycka känslor, konflikthantering, samarbete, kommunikation, etc) Ofta saknas relationen till arbete och analys av förutsättningar i arbetet Kerstin Ekberg, Linköpings universitet Linköpings universitet 7 2015-02-02 Concept of work ability. Bedömning av arbetsförmåga i primärvården Ilmarinen J E. ,Occup. Environ. Med 2001;58 Hälsa Utbildning och kompetens Fysisk kapacitet Motivation Arbetstillfredställelse Arbete Arbetsgemenskap Skicklighet Mänskliga resurser Mental kapacitet Kunskap Värderingar Social funktion Attityder • Diffusa symptom (trötthet, smärta, ångest, etc) och bristande kunskap om patientens arbetsplats/ arbetssituation innebär osäkerhet i bedömningen (Nilsing et al 2013) • Policy saknas ofta inom primärvårdscentraler för hur sjukskrivningar ska hanteras. Ingen tar reellt ansvar för bedömning av arbetsförmåga (Ståhl et al 2009, Nilsing et al 2013) • Organisatoriska svårigheter, andra professioner finns ibland inte på VC utan får remiss baserat på läkarens bedömning • Läkaren är ”ensam” i bedömningen och har ont om tid • Samarbete med andra aktörer är sällsynt och äger vanligen rum sent i sjukskrivningsprocessen (Ståhl et al 2009, Nilsing et al 2013) Mentala krav Arbetsförmåga Arbetsmiljö Fysiska krav WAI - Work Ability Index Kerstin Ekberg, Linköpings universitet Arbetsgivares uppfattningar om arbetsförmåga - produktivitet (Jansson 2014) Individen • • Arbetet Skapa en god arbetsmiljö • Skapa en social team-känsla • Social isolering • Fördomar mot psykisk ohälsa • Motivera genom information och deltagande • Stressorer i privatlivet • Konfliktfyllda relationer • Coacha och stödja • Missnöjd med arbetet • • Leda och organisera arbetet • Upprepad tidigare sjukfrånvaro Organisatoriska förändringar under sjukfrånvaro • Arbetsledares bristande kunskap om psykisk ohälsa • Skepticism mot diagnosen Fysisk förmåga, kunna hantera stress och konflikter, uthållighet, tåla kritik Förmåga att kommunicera, vara internt och externt social Meddela frånvaro, kunna fungera i team, informera, vara trevlig Engagemang, intresse och en vilja att utveckla Vara stolt över arbetet och engagerad Vara sin egen arbetsledare • • Den sjukskrivne • • • • Arbetsgivaren Vara tillgänglig • • Arbetsledares uppfattningar om orsaker av betydelse för sjukskrivning– psykisk ohälsa (Lemieux et al 2011) Pålitlig, flexibel, ta initiativ, ha överblick över produktionen Leverera produktion – tid • Respektera arbetsplatsregler, leverera Begränsad arbetsförmåga • Hälsoproblem, bristande engagemang, för många privata intressen, alkohol, droger, familjeproblem, husbygge, ungdomar som inte förstår regler på arbetsplatsen Kerstin Ekberg, Linköpings universitet Linköpings universitet • För tidig återgång i arbete Kerstin Ekberg, Linköpings universitet 8 2015-02-02 Vem bedömer arbetsförmågan i praktiken? Systematiska utvärderingar av rehabiliteringsåtgärder Socialförsäkringssystemet - arbetsförmåga • Handläggare • Regelverket Hälso- och sjukvården - funktionsförmåga • Läkare • Sjukgymnaster • Arbetsterapeuter • Psykologer • Socionomer Förmåga att arbeta Individen själv Hälsa Relation arbetsledaren Relation arbetskamrater Arbetsengagemang Social situation Ekonomi Arbetsplatsen -produktionsförmåga • Arbetsgivare • Arbetskollegor Kerstin Ekberg, Linköpings universitet Sherbrooke-modellen (Loisel et al 2002, ländryggsbesvär) Besvär i rörelseorganen 40 arbetsplatser (20 000 anställda) randomisering Ingen intervention arbetsplatsen Anställda 4 veckors sjukskr. randomisering Vanligt omhändertagande OR = 1.0 Enbart klinisk behandling OR = 1.12 Intervention arbetsplatsen Anställda 4 veckors sjukskr. randomisering Enbart arbetsplatsintervention OR = 1.59 – 1.9 Klinisk + arbetsplats OR = 2.41 Kerstin Ekberg, Linköpings universitet Linköpings universitet 9 2015-02-02 Effekten av interventioner, rehabilitering och åtgärder på arbetsplatsen NICE guidance on long-term sickness and incapacity (2011) -Systematisk kunskapssammanställning (Holm m fl 2010) • Besvär i rörelseorganen • Visst stöd för att multidisciplinär rehabilitering inkluderande fysisk aktivitet och psykologisk intervention, KBT eller liknande, är positivt för sjukskrivna under perioden 4 veckor – 4-6 månader • Koordinerad vård och coachning är positivt under de första 3 månaderna Tre övergripande teman återfanns i de studier som visade positiva resultat för att förebygga långtidssjukskrivning: Kerstin Ekberg, Linköpings universitet Tidiga interventioner • Multidisciplinära åtgärder • Interventioner som inkluderar arbetsplatsen Kerstin Ekberg, Linköpings universitet Sju principer för en framgångsrik rehabiliteringsprocess Faktorer som påverkar återgång i arbete efter akuta ländryggsbesvär (Systematisk review, Institute of Work and Health 2012) Stark evidens • (Inst. of Work and Health, Toronto) 1. Arbetsplatsen har ett starkt engagemang i frågor om hälsa och säkerhet • Den sjukskrivnes egna förväntningar om återgång i arbete • Vilka sjukvårdsprofessioner man träffar och vilka åtgärder man får 2. Arbetsgivaren erbjuder sjukskrivna anpassning av arbetet • Självrapporterad smärta och funktionsnedsättning 3. • Utstrålande smärta I rehabiliteringsplaneringen säkras att planen stödjer den sjukskrivne utan att innebära nackdelar för arbetskamrater • Arbetsrelaterade faktorer som fysiska krav, arbetstillfredsställelse och erbjudande om anpassningar på arbetsplatsen 4. Arbetsledaren har utbildats i sjukskrivnings- och rehabiliteringsfrågor och deltar i planeringen för återgång Måttlig evidens 5. Arbetsgivaren tar tidig och respektfull kontakt med den sjukskrivne • Psykosocial arbetsmiljö (arbetstakt, kontroll, socialt stöd) 6. Det finns en ansvarig rehabiliteringskoordinator • Försäkringsfrågor (tid och upplevd rättvisa i bedömningen) 7. • Fast anställning Arbetsgivare och sjukvård kommunicerar med varandra om lämpliga anpassningsåtgärder • Tidigare sjukskrivning för besvären • Bemötande i hälso- och sjukvården Kerstin Ekberg, Linköpings universitet Linköpings universitet Kerstin Ekberg, Linköpings universitet 10 2015-02-02 Psykiska besvär Effekten av interventioner, rehabilitering och åtgärder på arbetsplatsen -Systematisk kunskapssammanställning (Holm et al 2010) Psykiska besvär • Inget entydigt stöd för några effektiva behandlingsmetoder Kerstin Ekberg, Linköpings universitet Principer i ”best practice” i interventioner för psykiska besvär Cochrane review – interventioner för att underlätta återgång i arbete för sjukskrivna med psykiska besvär (Arends et al 2012) • • 10 inkluderade RCT studier, varav 5 KBT och 5 PST (lösningsfokuserad terapi) (Costa-Black 2013, efter Pomacki et al 2010) Nivå Principer Organisatorisk • • Utfallsmått: tid till återgång i arbete helt eller på deltid Rehabilitering • KBT och PST tycks inte hjälpa sjukskrivna med psykiska besvär till full återgång i arbete i högre grad än sedvanlig eller ingen behandling (måttlig evidens) • PST tycks hjälpa sjukskrivna med psykiska besvär till att återgå i arbete på deltid (dvs ett första steg tillbaka) (måttlig evidens) • • • Individen Kerstin Ekberg, Linköpings universitet Linköpings universitet • • Klar, detaljerad och väl kommunicerad policy på arbetsplatsen för identifiering och hantering av psykiska besvär. Utbildning av arbetsledare i att identifiera problem och i att underlätta återgång i arbete. Koordinerad, strukturerad och planerad nära kommunikation mellan den anställde, arbetsledare, sjukvården och andra aktörer. Tillämpa systematiska, strukturerade och koordinerade rehabiliteringsåtgärder – aktivering, uppföljning, målorienterat mot återgång i arbete. Anpassningar på arbetsplatsen som tar hänsyn till den anställdes förutsättningar Stöd från arbetsledare och arbetskamrater i anpassningar Tillgång till evidens-baserade åtgärder, som kognitiva beteendemetoder i kombination med anpassningar på arbetsplatsen och stöd/rådgivning Kerstin Ekberg, Linköpings universitet 11 2015-02-02 Exempel: koordinerad och individanpassad intervention (Bültmann et al. 2009) Meta-analys - RCT studier av effekter av koordinerad rehabiliteringsprocess (Schandelmaier et al 2012) En koordinerad rehabiliteringsprocess leder till • Större andel tillbaka i arbete • Bättre funktionsförmåga • Bättre fysisk funktion • Bättre psykisk funktion • Lägre smärta • Systematisk multidisciplinär bedömning (team) av funktions- och arbetsförmåga . Identifiering av hinder för återgång i arbete • Teamet utvecklar en skräddarsydd, handlingsinriktad rehabiliteringsplan som diskuteras med patienten • Individinriktade interventioner • Arbetsplatsåtgärder • Åtgärder riktade mot hinder i individens omgivning/livssituation • Kontinuerlig uppföljning och feedback mellan alla berörda & arbetsgivare, anpassningar i programmet • Programmet gav sign. färre förlorade arbetstimmar, uppföljning över ett år. Måttlig evidens för resultaten – det behövs fler studier Kerstin Ekberg, Linköpings universitet Kerstin Ekberg, Linköpings universitet Återfall i sjukskrivning Psykiska besvär • Personliga faktorer Risken för återfall ökar i större verksamheter (> 100 anställda) och om det är konflikter med arbetsledaren (fördubblad risk) (Arends et al • 2014) • • För män är återfall vanligare vid depression än för andra psykiska besvär, ingen skillnad mellan diagnoser för kvinnor (Koopmans et al • Identitet Self-efficacy Egna förväntningar 2011) Oberoende av diagnos • Återfall i sjukskrivning är vanligare för personer med besvär i rörelseorganen jämfört med personer med psykiska besvär. • Återfall i sjukskrivning är vanligare för personer i yrken som inte kräver utbildning och som har en kortare anställning (< 5 år) och bland kvinnor < 45 år (Roelen et al 2010 a, b) Kerstin Ekberg, Linköpings universitet Linköpings universitet 48 12 2015-02-02 ReWESS – Kliniska och arbetsplatsbaserade åtgärder och återgång i arbete REWESS • Return to Work East Sweden Study ReWESS • Prospektiv kohortstudie 20082010 • Östergötland (424 333 inhabitants) • En kombination av klinisk och arbetsplatsbaserad intervention gav en nästan 3 gånger så hög återgång i arbete jämfört med enbart kliniska åtgärder. • (Wåhlin et al 2012) Linköping • Datainsamling: nyinsjuknade I besvär från rörelseorganen eller psykiska besvär, sjukskrivna inom primärvården eller företagshälsovården 50 ReWESS: Prediktorer för återgång i arbete psykisk ohälsa ReWESS Vem får åtgärder på arbetsplatsen, jämfört med enbart kliniska rehabiliteringsåtgärder? Återgång inom 3 månader • Psykiska besvär Besvär i rörelseorganen • Något yngre - Yngre • Lägre utbildning • Högre utbildning - Högre utbildning • Bättre arbetsförmåga • White Collar yrken - White Collar yrken • • Positiv förväntan på åtgärder Mindre sjukskrivning året innan - Stabilare socialt nätverk • Konflikter/orättvisa i relationen med arbetsledare Återgång 3-12 månader • Behov av minskade krav i arbetet • Vilja byta arbete Åtgärder på arbetsplatsen hade inte samband med den sjukskrivnes självskattade hälsa, symptom på ohälsa, arbetsförmåga, eller med arbetsplatsförhållanden. Wåhlin et al 2012 Ekberg et al, 2015 Kerstin Ekberg, Linköpings universitet Linköpings universitet 52 13 2015-02-02 ReWESS - Samhällskostnader för primärvårdens interventioner Kostnader MSD N=518 Kostnad EUR Kostnader MD N= 294 % av produktionsförlust Kostnad EUR M (sd) % av produktions -förlust M (sd) Hälso- och sjukvårdsåtgärder 556 (635) 9.3 526 (599) 8.2 Därav rehabiliterings åtgärder 220 (408) 3.7 198 (371) 3.1 Produktionsförlust Sammanfattningsvis 5978 (5772) 6381 (5526) • Den psykiska ohälsan ökar, främst bland kvinnor • Sjuknärvaron är hög hos personer med psykiska besvär, förebyggande åtgärder behövs • Den psykosociala belastningen i arbetslivet har ökat, främst för kvinnor • Organisation och ledarskap av arbetet spelar stor roll för de anställdas hälsa och även för möjligheten att återgå i arbete efter sjukskrivning • Hälso- och sjukvården arbetar sällan med återgång i arbete som mål för sina åtgärder • Det saknas samverkan mellan vården och arbetsplatserna • Samhällskostnaderna för sjuknärvaro och sjukfrånvaro är höga Persson et al. 2014 Kerstin Ekberg, Linköpings universitet 54 Tack för er uppmärksamhet! [email protected] 55 Linköpings universitet 14
© Copyright 2024