DETTA ÄR ETT EXEMPEL

UNGA OM SEXUALITET OCH RISKER
En kvalitativ studie om bedömningar av sexuella risker
Johanna Karlsson
Examensarbete i sexologi
91–120 hp
Masterprogrammet i sexologi
Handledare: Lars Plantin
Januari 2015
Malmö högskola
Hälsa och samhälle
205 06 Malmö
UNGA OM SEXUALITET OCH RISKER
En kvalitativ studie om bedömningar av sexuella risker
Johanna Karlsson
Karlsson, J. Unga om sexualitet och risker: En kvalitativ studie om bedömningar
av sexuella risker. Examensarbete i sexologi 30 högskolepoäng. Malmö
Högskola: Hälsa och Samhälle, Enheten för socialt arbete, 2015.
ABSTRACT
Den här studien har fokus på unga människors syn på risk och sexualitet. Det
övergripande syftet är att undersöka hur unga människor uppfattar och bedömer
sexuella risker. Inom ramen för detta syfte kommer följande forskningsfrågor att
särskilt studeras: Vad påverkar unga människors förståelse av sexuella risker?
Vilka sexuella risker är mest framträdande för unga människor idag?
Studien är av kvalitativ art och för att besvara frågeställningarna har fokusgrupper online genomförts. Studiens material består av fyra fokusgrupper med
totalt 16 informanter i åldern 18–24 år.
Det teoretiska ramverket för studien består av teorier om hur tendenser i det
senmoderna samhället påverkar de sexuella skripten kring risker. I analysen har
även ett emotionsperspektiv kring risker använts.
Studiens huvudsakliga resultat är att unga människor förhåller sig till en mängd
olika sexuella risker, som finns både inom det sociala och medicinska perspektivet. I den reflexiva moderniteten blir risken att inte duga sexuellt, eller att få ett
negativt rykte i vissa fall mer påtaglig än en eventuell risk att bli eller göra någon
oplanerat gravid eller att smittas av en sexuellt överförbar sjukdom (STI).
För att förbättra den sexuella hälsan bland unga människor behövs det därför
en bredare definition av riskbegreppet och ett annat samtal än enbart det
medicinska. Unga människor behöver mer än enbart kunskap om hur de ska
skydda sig mot oplanerade graviditeter och STI.
Nyckelord: sexualitet, ungdomar, sexuella risker, sociala risker, säkrare sex,
identitet
1
YOUTH ABOUT SEXUALITY AND RISKS
A qualitative study about assessments of sexual risks
Johanna Karlsson
Karlsson, J. Youth about sexuality and risks: A qualitative study about
assessments of sexual risks. Degree project in sexology 30 ECTS. Malmö
University: Faculty of health and society, Department of social work, 2015.
ABSTRACT
This study focuses on young people’s view on risk and sexuality. The main
purpose is to explore how young people perceive and assess sexual risk. Within
this purpose, the following research questions will be studied in particular: What
influences young people's understanding of sexual risks? Which sexual risks are
most in question for young people today?
The study is qualitative in its nature and to answer the questions at issue, online
focus groups are used. The study material consists of four focus groups with a
total of 16 respondents aged 18–24 years.
The theoretical framework for the study consists of theories about how
tendencies in the late modernity affect the sexual scripts about risks. In the
analysis have also theories about emotional perspective on risks been used.
The study's main finding is that young people have a variety of sexual risks to
relate to, from both the social and medical perspective. In the reflexive modernity
the risk of not being good enough sexual or to get a negative reputation is in some
cases more palpable than a possible risk of unplanned pregnancy or of contracting
a sexually transmitted infection (STI).
Therefore to improve sexual health among young people will require a broader
definition of the concept of risk and a different conversation than just the medical.
Young people need more than just knowledge of how to protect themselves
against unintended pregnancy and STIs.
Keywords: sexuality, youth, sexual risk, social risk, safer sex, identity
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ...................................................................................................................... 5
Syfte och forskningsfrågor .............................................................................................. 6
Disposition....................................................................................................................... 6
2. METOD OCH UTFÖRANDE ............................................................................................... 7
Fokusgrupper online ....................................................................................................... 7
Urval av informanter ....................................................................................................... 8
Genomförandet av fokusgrupperna ............................................................................... 9
Analys och bearbetning................................................................................................. 10
Etiska överväganden ..................................................................................................... 11
3. TIDIGARE FORSKNING ................................................................................................... 12
Unga människors bedömningar av sexuella risker ....................................................... 12
Subjektiva bedömningar ........................................................................................... 12
Kondomens stigma.................................................................................................... 13
Rykten ....................................................................................................................... 14
Risk eller chans .......................................................................................................... 15
Sammanfattande reflektioner....................................................................................... 15
4. TEORETISKA PERSPEKTIV PÅ RISKER ............................................................................. 17
Sexuella skript ............................................................................................................... 17
Den kulturella nivån och det senmoderna samhället ................................................... 18
Den interpersonella nivån och den rena relationen ..................................................... 19
Den intrapsykiska nivån, emotioner och risker............................................................. 20
Sammanfattande reflektioner....................................................................................... 21
5. DET HANDLAR OM SOCIALA RISKER.............................................................................. 22
Risken att inte duga ...................................................................................................... 22
Att tillåta det som blir fel .......................................................................................... 24
Vad andra ska tycka ...................................................................................................... 25
Rykte.......................................................................................................................... 26
”Om man är intresserad av lite annorlunda saker” .................................................. 28
Medicinska sexuella risker ............................................................................................ 30
Kondomen som symbol............................................................................................. 33
3
6. SLUTDISKUSSION ........................................................................................................... 36
7. REFERENSER .................................................................................................................. 39
BILAGA 1............................................................................................................................ 42
Utlåtande från Etikrådet ............................................................................................... 42
BILAGA 2............................................................................................................................ 43
Intresseanmälan och bakgrundsinformation ................................................................ 43
BILAGA 3............................................................................................................................ 44
Informationsbrev till informanterna ............................................................................. 44
BILAGA 4............................................................................................................................ 45
Samtycke från deltagare i projektet ............................................................................. 45
BILAGA 5............................................................................................................................ 46
Intervjuguide ................................................................................................................. 46
4
1. INLEDNING
Hur kommer det sig att så många som hälften av unga människor i Sverige uppger
att de vid senaste sextillfället har haft oskyddat analt eller vaginal samlag med en
ny eller tillfällig partner trots att vi idag har mer kunskap om hiv än för några
decennier sedan (Smittskyddsinstitutet, 2013; Tikkanen m.fl., 2011)?
För att höja sex- och samlevnadskunskapen, och i förlängningen öka praktiken av
säkrare sex, har vi i Sverige haft sex- och samlevnadsundervisning i snart 60 år.
Genom åren har det även funnits en rad omfattande upplysningskampanjer om
kondomer och säkrare sex. I Sverige har frågan kring sexuella risker därmed varit
på agendan under en längre tid och är inte längre lika tabubelagd som tidigare.
Vidare finns det ungdomsmottagningar runt om i landet där unga människor har
tillgång till råd, stöd och information kring sex och samlevnad. På vissa
ungdomsmottagningar finns det även gratis preventivmedel för alla upp till 21
eller 25 års ålder, beroende på landsting. Det finns således både god service i
samhället och stor kunskap hos allmänheten om sexuella risker som sexuellt
överförbara sjukdomar (STI) och oplanerade graviditeter.
Vad är det då som gör att säkrare sex inte praktiseras i högre utsträckning? Vad
oroar sig unga människor för när det handlar om sex idag? Och framförallt vad
menar de med sexuella risker? Om frågan ställs vad en sexuell risk är för något
skulle majoriteten troligtvis svara att det innebär oplanerade graviditeter eller att
smittas av en STI. De nämnda sexuella riskerna faller inom det medicinska
perspektivet, vilket även är där mycket av den tidigare forskningen och folkhälsokampanjer har rört sig. I den här studien används en socialkonstruktivistisk
definition av risk, vilket innebär att risker är ständigt föränderliga och framförhandlas i sociala interaktioner (se bl.a. Christianson, 2009, s. 273; Lupton,
2013a, s. 36). Vad som anses vara riskabelt är inte objektivt utan beror på
värderingar i samhället och hos olika individer (a.a.). Enligt sociologen Ulrich
Beck (1986/2000) lever vi i ett risksamhälle med ständigt hotande och alltmer
abstrakta faror. I risksamhället är risker inte faktiska utan potentiella faror
(Arnoldi, 2009).
5
Med den här studien vill jag öppna upp för en bredare och ickemedicinsk
förståelse av sexuella risker genom att studera unga människors eget perspektiv.
Min förhoppning är att interventioner kring säkrare sex framöver ska ta hänsyn till
fler aspekter av unga människors uppfattning av sexuella risker, vilket i
förlängningen ska leda till en ökad praktik av säkrare sex.
Syfte och forskningsfrågor
Den här studien har fokus på unga människors syn på risk och sexualitet. Det
övergripande syftet är att undersöka hur unga människor uppfattar och bedömer
sexuella risker. Inom ramen för detta syfte kommer följande forskningsfrågor att
särskilt studeras: Vad påverkar unga människors förståelse av sexuella risker?
Vilka sexuella risker är mest framträdande för unga människor idag?
Disposition
Efter inledningen med studiens syfte och frågeställning följer metodkapitlet med
en beskrivning av metoden synkrona fokusgrupper online. Därefter följer en
genomgång av den tidigare forskningen som är relevant för studien. I det
efterföljande teorikapitlet presenteras de teoretiska perspektiv som använts vid
analysen av empirin. Därefter presenteras de resultat som framkommit i studien
samt en analys av dessa. Slutligen följer en diskussion om studiens resultat i
förhållande till tidigare forskning, samt en diskussion om framtida forskning.
6
2. METOD OCH UTFÖRANDE
Nedan följer en beskrivning av det tillvägagångssätt och urval som gjorts i
samband med insamling och bearbetning av studiens material. Syftet med studien
är att undersöka hur bedömningar av sexuella risker ser ut bland unga och
uppsatsen har därmed en induktiv ansats (Bryman, 2008/2011; Larsson, 2005;
May, 2011/2013). För att kunna undersöka unga människors uppfattning av risker
har jag valt en kvalitativ metod. Diskussioner om materialets tillförlitlighet och
trovärdighet kommer att presenteras löpande för att läsaren ska kunna avgöra hur
pålitligt resultatet är. För att öka studiens trovärdighet har studiens arbetsgång
gjorts så transparant som möjligt genom en utförlig beskrivning av tillvägagångssättet i de olika momenten, samt en noggrann redogörelse för de valda metoderna
(Henriksson & Månsson, 1996).
Fokusgrupper online
Intresset för den här studien är unga människors bedömningar av sexuella risker,
och det finns flera metoder som skulle kunna användas för att studera detta. Med
hänsyn till att studiens ämne kan upplevas känsligt har fokusgrupper valts som
metod då gruppinteraktionen kan göra det lättare att prata om ämnen som annars
kan upplevas tabubelagda (Kvale & Brinkmann, 2009). En fokusgrupp är en
gruppintervju där fokus ligger på samspelet mellan informanterna (Bryman,
2008/2011; Wibeck, 2010). För att ytterligare underlätta diskussionen har jag valt
metoden synkrona fokusgrupper online, vilket är fokusgrupper i skriven form på
internet där informanterna är anonyma inför varandra (Bryman, 2008/2011, s.
591). Förutom den fördel som följer med anonymiteten är fokusgrupper en
lämplig metod för den här studien då syftet är att undersöka vilka attityder,
normer och värderingar som finns på gruppnivå. Jag valde att genomföra
synkrona fokusgrupper istället för asynkrona för att kunna ställa följdfrågor och
upprätthålla ett samtal, samt styra diskussionen om det skrivs kränkande
uttalanden eller tar in på sidospår (Bryman, 2008/2011).
Om metodvalet istället varit enskilda intervjuer skulle berättelserna troligtvis
blivit djupare och mer personliga, men då skulle dynamiken som uppstår i
gruppdiskussioner gå förlorad (Bryman, 2008/2011; Wibeck, 2010). Eftersom
7
intresset för studien ligger på gruppnivå, och således inte på de individuella
berättelserna, valdes fokusgrupper som metod.
Urval av informanter
Informanterna har dels rekryterats genom att jag informerat om studien på olika
arenor och dels genom så kallat snöbollsurval där personer i mitt nätverk har
frågat personer i studiens målgrupp, som i sin tur har frågat andra i sina nätverk
(Larsson, 2005). Den ursprungliga planen var att enbart rekrytera informanter via
skolor och mötesplatser, men efter nekande svar från femton mötesplatser,
idrottsföreningar och skolor valde jag att även använda mig av snöbollsurval. De
arenor jag har besökt är en praktisk gymnasieskola i Malmö, en folkhögskola i
Malmö, ett aktivitetshus i Malmö och ett aktivitetshus i Lund. Innan informationen hölls på respektive mötesplats inhämtades tillstånd från verksamhetsansvariga. Vid informationsbesöken har de som var intresserade fyllt i en
intresseanmälan med bakgrundsinformation (se bilaga 2). Därefter har de
intresserade fått skriftlig information om studien hemskickad (se bilaga 3) samt en
blankett för informerat samtycke (se bilaga 4). Efter att det underskrivna
samtycket inkom bjöds informanterna in till fokusgrupperna. Jag försökte skapa
så heterogena grupper som möjligt utifrån bakgrundsvariablerna. Det finns både
för- och nackdelar med att använda heterogena istället för homogena grupper. Till
den här studien har heterogena grupper valts då det är användbart för att kunna
analysera hur människor utvecklar idéer i relation till andras perspektiv (Kitzinger
& Barbour, 1999, refererad i Wibeck, 2010).
Begreppet unga kan innebära allt från tidiga tonåren till en bra bit upp i 20årsåldern. För att informanterna ska vara på ungefär samma nivå gällande mognad
och erfarenhet har en avgränsning gjorts till åldern 18–24 år. Studien inkluderar
därmed inte de riktigt unga ungdomarnas eller de äldre unga vuxnas perspektiv.
Då studien genomfördes på svenska i skriven form krävdes att informanterna
behärskade svenska språket i skrift. Det fanns däremot inget exklusionskriterium
utifrån bostadsort, då fokusgrupperna genomfördes online och informanterna
kunde delta från vilket plats som helst. Totalt deltog 16 informanter i studien,
varav 12 rekryterades genom informationsbesök och fyra genom snöbollsurval.
Tre av de inbjudna informanterna uteblev från fokusgrupperna och fem
informanter valdes bort på grund av att de inte kunde delta på de föreslagna
8
tiderna. Informanterna kommer från olika delar av Skåne, där olika storlekar på
städer är representerade. Könsfördelningen bland informanterna var åtta tjejer,
åtta killar och ingen som definierar sig som annat kön. Den åldersmässiga
spridningen var relativt jämn mellan 18 och 24 år, med en viss överrepresentation
av 21-åringar.
Genomförandet av fokusgrupperna
För att testa intervjufrågorna och tekniken, samt en rad andra metodologiska
överväganden, genomfördes en provstudie där fem informanter deltog. Slutsatsen
av provstudien var att vinjettfrågan, följdfrågorna och tekniken fungerade väl,
samt att fem informanter var ett bra antal för att hinna läsa alla inlägg. En annan
viktig lärdom från provstudien kretsar kring mitt eget agerande som studieledare:
Jag upptäckte att det var svårare för mig att invänta informanternas svar om inga
inlägg skrevs direkt, jämfört med vid fokusgrupper i det fysiska rummet där jag
som studieledare har informanterna framför mig.
Fokusgrupperna består av tre till fem deltagare per grupp, men om fokusgrupperna istället hade genomförts i det fysiska rummet hade antal deltagare per grupp
med fördel kunnat vara fler (Bryman, 2008/2011; Kvale & Brinkmann, 2009;
May, 2011/2013; Wibeck, 2010). Totalt har fyra fokusgrupper genomförts för att
underlaget skulle bli tillräckligt stort för att kunna se en variation i materialet
(Wibeck, 2010). Fokusgrupperna har genomförts med hjälp av en chattfunktion
som heter Hangouts som är en del av websidan Google. Det går att delta i chatten
från dator, smartphone eller surfplatta med internetuppkoppling. Hangouts är
gratis och går att ladda ner som applikation till mobilen. För att delta i chatten
krävs ett Google-konto och en inbjudan till en chattdiskussion. Informanterna fick
var sin inbjudan skickad till sin e-post med instruktioner och inloggningsuppgifter
till ett Google-konto och behövde därför inte uppge sina riktiga namn i fokusgrupperna. För att säkerställa konfidentialiteten ändrades lösenorden direkt efter
att fokusgruppen avslutats så att ingen obehörig kunde ta del av diskussionerna.
Fokusgrupperna pågick i 80–90 minuter vardera och hade formen av semistrukturerade intervjuer (May, 2011/2013) som genomfördes med hjälp av en
intervjuguide (se bilaga 5). Under fokusgrupperna styrde jag som studieledare
9
intervjuerna inom de på förhand bestämda temana, samtidigt som jag lämnade
utrymme för diskussioner som framkom. De olika fokusgrupperna var självgående
i olika grad. I den grupp som endast tre informanter deltog gick diskussionen lite
trevande och jag som studieledare fick därför komma in med fler följdfrågor
utifrån studiens tema. De övriga tre fokusgrupperna flöt däremot på i högre grad
genom den skapade gruppinteraktionen. Diskussionen sattes igång med en
vinjettfråga och därefter följdfrågor, samt frågor utifrån alternativa scenarier.
Avslutningsvis frågades informanterna hur de upplevde intervjumetoden för att
svara på frågor om sexualitet och risker. I figur 1 nedan visas hur diskussionen i
en fokusgrupp på Hangouts kunde se ut.
Figur 1: Utklipp från en fokusgrupp i Hangouts.
Analys och bearbetning
I analysarbetet har jag sökt efter trender och mönster som karakteriserat både de
enskilda resonemangen och materialet som helhet. Detta har jag gjort genom
kodning och kategorisering av materialet och sökning efter övergripande teman
(Wibeck, 2010). I framställningen har jag velat förtydliga dessa framträdande drag
genom att åskådliggöra hur olika värden, egenskaper och relationer har präglat
berättelserna. Arbetet med att välja ut vilka egenskaper som bör lyftas fram har
skett genom ett samspel mellan de teoretiska utgångspunkterna och de framväxande kategorierna. En studies trovärdighet hör ihop med hur äkta den bedöms
vara. För att avgöra detta kan läsaren fråga sig hur pass rimliga resultaten verkar
vara genom att jämföra trovärdigheten i slutsatserna i förhållande till det
studerade fenomenet (Svensson, 1996).
10
Etiska överväganden
Som nämnts ovan fick informanterna del av muntlig och skriftlig information om
studien varvid de undertecknade ett samtycke, och därmed är informationskravet
och samtyckeskravet uppfyllt (Vetenskapsrådet, 2002). Under studiens gång har
uppgifterna om informanterna, samt studiens material förvarats så att enbart jag
som studieledare har haft åtkomst till dem, och därmed är konfidentialitetskravet
uppfyllt (a.a.). Informationen som samlats in under fokusgrupperna kommer
enbart användas till föreliggande studie och materialet kommer att förstöras när
projektet är avslutat och därmed är även nyttjandekravet uppfyllt (a.a.). När
studien är färdigställd kommer informanterna att få studien skickad till sig.
Att diskutera bedömningar av sexuella risker kan upplevas känsligt då det berör
personliga områden i en människas liv. I UngKAB09-studien (Tikkanen m.fl.,
2011) tillfrågades informanterna hur de upplevde att svara på frågor kring
sexualitet och relationer och majoriteten upplevde att frågorna var både viktiga
och intressanta. Detta visar på att unga generellt inte upplever att det är känsligt
att svara på frågor om sexualitet. Även i min studie uttryckte majoriteten av
informanterna att de tyckte att det var intressant, trevligt och tryggt att diskutera
risker och sexualitet i synkrona fokusgrupper online, samt att det var positivt att
vara anonym. Ingen av informanterna framförde att det var negativt att svara på
frågorna. Med anledning av att unga människor är vana vid att kommunicera på
internet är det rimligt att anta att fokusgrupper online är en metod som passar bra
för just den här studiens målgrupp.
11
3. TIDIGARE FORSKNING
Forskning om unga människor och deras sexualitet är mycket omfattande såväl
internationellt som i Sverige. Den här genomgången är därför avgränsad till
studier kring unga människor och sexualitet i förhållande till risker och
bedömningar av sexuella risker. I urvalet av tidigare forskning har studier valts ut
som är publicerade från och med år 2000 i västerländsk kontext, med undantag för
en internationell forskningsöversikt (Marston & King, 2006) där studier från hela
världen ingår.
Unga människors bedömningar av sexuella risker
Unga människor påverkas idag av flera motstridiga diskurser kring sexualitet
samtidigt. Forskarna Nils Hammarén och Thomas Johansson (2001, 2002) menar
att unga människor påverkas av en striktare sexualmoral med konservativa
könsroller samt av en sexuell frigjordhet med en liberal hållning till sex. Inom
samhällets normer och ramar formar unga sina egna modeller för hur de ska
betrakta sex- och samlevnadsfrågor (a.a.). Enligt Hammarén och Johansson har
unga människor idag generellt bra kunskap om sexualitet. Det finns enligt
Smittskyddsinstitutets (2013) studie Hiv i Sverige idag även en hög kondommedvetenhet bland allmänheten där drygt 80 % känner till att kondom är ett säkert
skydd mot hiv, och bland de yngsta är kondommedvetenheten dessutom ännu
högre. Samtidigt som det finns en generellt bra kunskap om sexualitet menar
Hammarén och Johansson att unga människor måste kunna hantera och förhålla
sig till alla intryck i det senmoderna samhället från media, globala influenser,
skolan, kompisar och föräldrar (a.a.). Med denna medvetenhet om att unga
människor påverkas av ett flertal motstridiga diskurser följer här en genomgång
av forskning kring unga människor och sexuella risker.
Subjektiva bedömningar
I en internationell forskningsöversikt av Cicely Marston och Eleanor King (2006)
om unga människors hantering av risker i heterosexuella möten framkommer flera
teman utifrån det sociala perspektivet på risker. Det första temat handlar om att
unga människor gör subjektiva bedömningar av sina sexpartners utifrån om de
uppfattas som ”rena” eller ”orena” (”clean” eller ”unclean”). Upprepade studier
12
har visat att unga människor bedömer sjukdomsrisken hos en potentiell partner
genom hur väl de känner varandra socialt, samt utifrån partnerns utseende och
uppträdande (a.a.). Monica Christiansons (2006) studie om ungdomar och sexuellt
risktagande i Umeå visar att hennes informanter var väl medvetna om att kondom
skyddar mot STI och att de hade utgångspunkten att använda kondom vid sex med
en ”främling”. Precis som i Marstons och Kings studie pekar Christiansons studie
på att unga människor gör subjektiva bedömningar av en potentiell partner. Vem
som uppfattas vara en främling kunde till exempel variera mellan någon de känt i
bara några timmar till någon de känt i flera månader. Christiansons studie visar på
att ungdomarnas riskbedömning till stor del byggde på intuition och känslor: om
de gillade, kände eller älskade personen de hade sex med. Känslor är därför en
viktig beståndsdel i tillitsbedömningar då även helt nya relationer kan upplevas
trygga om det finns positiva känslor till sexpartnern (a.a.). Hiv-preventiva
interventioner riktade till ungdomar skulle enligt Laurie J. Bauman och Rebecca
Berman (2005) bli mer effektiva om hänsyn togs till relationskontextens inverkan
på beslut kring kondomanvändning. De framför att på vilket sätt förhållanden,
kärlek och tillit påverkar riskuppfattningar är viktiga aspekter att ta hänsyn till
(a.a.). Ovanstående resonemang är intressant i förhållande till min studie för att
undersöka hur subjektiva bedömningar som känslor och tillit påverkar
informanternas bedömningar av sexuella risker.
Kondomens stigma
Ett annat tema som framkommer i Marstons och Kings (2006) forskningsöversikt
handlar om att kondomer kan upplevas stigmatiserande och kopplas till bristande
tillit. Att ha med sig, köpa eller föreslå kondom kan signalera sexuell erfarenhet,
vilket kan vara önskvärt för killar men oftast inte för tjejer. Utifrån Christiansons
(2006) studie framkommer det däremot att både tjejer och killar har svårt att
förhandla om säkrare sex med sin partner och att det inte skiljer sig åt mellan
könen. Även en nyzeeländsk kvalitativ studie av Gillian Abel och Lisa Fitzgerald
(2006) visar på att unga människor har god kännedom om den sexuella hälsodiskursen samtidigt som kondomanvändandet kan upplevas som en risk om den
sexuella identiteten sätts på spel. Det framkom i studien att killar uttryckte en
rädsla för att tappa erektionen och därigenom inte upplevas tillräckligt maskulina
om de bröt den sexuella aktens flöde genom att föreslå kondom (a.a.). Det finns
13
utifrån detta resonemang en social risk inbyggd i själva skyddet mot den
medicinska sexuella risken.
Vidare framkom det i Marstons och Kings (2006) forskningsöversikt att
kommunikationen om sex kan hämmas av sociala förväntningar. Unga människor
undviker ofta att prata öppet om sex med sina partners vilket framförallt gäller i
början av nya relationer (a.a.). Det framkommer dessutom att tjejer har ännu
svårare att prata om sex eller erkänna sexuella begär utifrån samhällets genusförväntningar. En annan anledning till att unga människor undviker att diskutera
sex är rädslan för att tappa ansiktet om partnern inte vill samma sak, vilket bidrar
till att det blir svårt att planera säkrare sex. Det finns en rädsla för att det ska
uppfattas som att den som tar fram en kondom föreslår eller samtycker till sex
eller tror att partnern har en STI (a.a.). Vidare framkommer det av forskningsöversikten att könsstereotyper är avgörande för sociala förväntningar, vilket i sin
tur påverkar de sexuella beteendena där killar förväntades vara heterosexuellt
mycket aktiva och tjejer förväntas hålla på sin sexualitet. En paradox när det
handlar om könsstereotyper är att trots att det uppfattas stigmatiserande för tjejer
att köpa eller föreslå kondomer eller andra preventivmedel, är det tjejer och inte
killar som generellt sett anses vara ansvariga för att förhindra graviditeter
(Forsberg, 2006; Marston & King, 2006).
Rykten
Rykte utifrån sexuell aktivitet eller inaktivitet är ett annat tema som framkommer i
Marstons och Kings (2006) forskningsöversikt. Olika typer av sexuella beteenden
bestraffas eller belönas i samhället. För ungdomar som följer genusförväntningarna kan sexualiteten höja den sociala statusen, medan det kan sänka statusen för
ungdomar som bryter mot genusförväntningarna (a.a.). För tjejer handlar rykten
framförallt om att påstås ha haft sex med ”för många” personer och för killar om
att bli stämplad som homosexuell utifrån en homofobisk inställning till homosexualitet. Killars rykte kan även bli lidande ifall de anses vara för lite pådrivande
i heterosexuella relationer eller ha ”för få” sexuella erfarenheter. Rykten kan leda
till social isolering eller i värsta fall till hot och våld (a.a.). Även i Margareta
Forsbergs (2005) studie Brunetter och blondiner: Om ungdom och sexualitet i det
mångkulturella Sverige framkommer det att rykte och kontroll används som
14
kontrollsystem i relation till sexualitet, vilket kan få social isolering som följd.
Hennes studie fokuserar på tjejer i Sverige med utländsk bakgrund och det
framkommer att rykte och kontroll används för att kontrollera och begränsa
tjejernas sexuella handlingsfrihet (a.a.). Marstons och Kings forskningsöversikt
visar däremot på att negativa rykten kan drabba både killar och tjejer som bryter
mot genusförväntningarna i samhället. Enligt Forsbergs studie har rykten som
mest påverkan under barndomen och tonårstiden, vilket är en period då grupptillhörighet är extra viktig. Hon framför att ryktens påverkan minskas när
individen får fler kontaktytor i samband med stigande ålder. Forsbergs studie är
dock genomförd för runt 10 år sedan och sedan dess har mycket hänt när det
gäller den sociala utvecklingen på internet. Hur påverkas unga människor som har
vuxit upp med sociala medier på nätet av rykten i förhållande till sexuella risker
idag? Denna fråga kommer att diskuteras mer i kapitel 5 ”Det handlar om sociala risker”.
Risk eller chans
Ett annat tema kring risker utifrån det sociala perspektivet framkommer i Malin
Lindroths (2013) studie av ungdomar på svenska statliga ungdomshem och hur de
förhåller sig till utsatthet och sexuell hälsa. Det handlar om att chansen till närhet,
status, tröst eller njutning ibland upplevs vara värd att tas, trots vetskapen om de
medicinska sexuella riskerna med osäkert sex. Chansen att få vara med om något
positivt i det sexuella mötet vägde ibland tyngre än risken med oplanerad
graviditet eller att smittas av en STI (Lindroth, 2013). Även Christiansons (2006)
studie visar på att ungdomar kalkylerar mellan chans och risk i sexuella möten där
det ibland ansågs vara värt att ta chansen. Det framkommer i hennes studie att
faktorer som kunde påverka att chansen ansågs vara värd att tas, trots vetskapen
om sexuella risker, kunde vara känslan av kärlek, tillit och intima relationer (a.a.).
Diskussionen kring risk eller chans är intressant i förhållande till min studie då det
visar att individens subjektiva bedömningar kan påverka vilka riskbedömningar
som görs.
Sammanfattande reflektioner
Den tidigare forskningen som presenterats ovan pekar på att unga människor har
generellt bra kunskap om sexuella risker utifrån det medicinska perspektivet (Abel
15
& Fitzgerald, 2006; Hammarén & Johansson, 2001, 2002). Samtidigt visar
forskningen på att ungdomar påverkas av flera perspektiv på risker samtidigt. Vad
som avgör om säkrare sex praktiseras eller inte kan bero på vilken risk som
upplevs mest påtaglig i stunden. Är det risken att tappa ansiktet genom att ta upp
frågan om kondom till diskussion eller risken att eventuellt smittas med en STI?
Den tidigare forskningen visar på att unga människors riskbedömningar påverkas
av subjektiva bedömningar som grundar sig dels på emotioner som kärlek och
tillit, dels på bedömningar utifrån om sexpartnern upplevs ”ren” eller ”oren”
(Bauman & Berman, 2005; Christianson, 2006; Marston & King, 2006).
Mycket av den tidigare forskningen kring unga människors riskbedömningar
utifrån det sociala perspektivet börjar få några år på nacken och mycket har hänt i
samhället de senaste 10 åren. Det behövs således nya studier för att förstå unga
människors bedömningar av sexuella risker. Hur påverkas bedömningar av
sexuella risker bland unga i en tid där internet blivit en viktig arena för
kontaktskapande och relationer?
16
4. TEORETISKA PERSPEKTIV PÅ RISKER
För att människors beteenden ska bli logiskt och förståbart måste vi enligt Mary
Douglas (1992) kunna förklara rationaliteten bakom individens risktagande. Vi
måste sätta individens agerande i förhållande till det samhälle och kultur hen lever
i för att förstå ett riskbeteende som på ytan verkar vara orationellt (Douglas, 1992,
s. 13–14). Därför har teorier om hur det senmoderna samhället inverkar på
individen och sexualiteten använts i analysen av empirin. Vi behöver även en
förståelse för människans val och agerande i sexuella situationer och således
kommer John Gagnons och William Simons (1986) resonemang om sexuella
skript att presenteras nedan. Genom dessa teoretiska perspektiv har ett socialkonstruktivistiskt perspektiv använts i studien.
Sexuella skript
Ett sätt att förstå den mänskliga sexualiteten är genom att betrakta den som ett
skript eller ett manus som styr våra sexuella beteenden som individen antingen
kan välja att följa eller bryta (Gagnon & Simon, 1986). Enligt Gagnon och Simon
är sexualiteten en social konstruktion som påverkas av såväl aktör som kontext,
och förändras över tid och mellan kulturer. De sexuella skripten är inlärda och
påverkas enligt Gagnon och Simon på tre nivåer samtidigt där den första nivån
benämns den kulturella nivån och handlar om hur vi påverkas i det kollektiva, där
samhällets förväntningar, normer och regler påverkar individens sexuella skript.
Den andra nivån som benämns den interpersonella nivån handlar om hur
individen omvandlar denna kollektiva mening till sitt eget handlande som i sin tur
påverkar relationer mellan människor. Den tredje nivån benämns den
intrapsykiska nivån och handlar om hur individen hanterar sin egen sexuella lust,
sina preferenser och sin läggning. Allt mänskligt beteende och agerande
involverar alla tre nivåerna av skript, även om inte alla tre nivåerna är lika
relevanta i alla sammanhang. Det intrapsykiska skriptet påverkas av individens
tankegångar om sexualitet som i sin tur påverkas av de kulturella skripten (a.a.).
Vilka tendenser i det senmoderna samhället kan tänkas påverka de sexuella
skripten när det gäller risker? I följande tre avsnitt kommer en genomgång av de
för studien relevanta teorier och de presenteras utifrån de sexuella skriptens tre
nivåer med en början på den kulturella nivån.
17
Den kulturella nivån och det senmoderna samhället
De sexuella skriptens kulturella nivå handlar om hur samhällets förväntningar och
normer påverkar individens sexuella skript. Modernitetsforskarna Anthony
Giddens (1990, 1992/1995), Thomas Ziehe (1993) och Ulrich Beck (1986/2000)
menar att det senmoderna samhället präglas av allt mer reflexivitet. Detta innebär
att människor i det senmoderna samhället har allt fler möjligheter att uttrycka och
fundera över jaget, kroppen och sexualiteten i förhållande till det samhälle vi lever
i, samtidigt som vi skapar ett avstånd till oss själva. Reflexivitet kan förklaras som
systematisk självkontroll i ett socialt system. Den ökade reflexiviteten kräver att
vi förhandlar med våra egna identiteter och vi tränas oundvikligen att förhandla
med oss själva (Gagnon & Simon, 1986). För att förstå unga människors
uppfattning av sexuella risker måste vi undersöka den reflexivitet och rationalitet
som ligger bakom individens olika val (Lalander & Johansson, 2007).
Sociologen Scott Lash (1993) har riktat kritik mot Becks och Giddens teori om
reflexivitet då han menar det estetiska perspektivet inte finns med. Enligt Lash är
de kulturella och estetiska aspekterna av reflexivitet och modernitet viktiga då
subjektet både är reflexivt genom kognition och estetik och kulturellt förvärvad
förståelse (a.a.). Även sociologen Deborah Lupton (2013a) diskuterar denna kritik
av Beck och Giddens och menar att en estetisk och hermeneutisk reflexivitet
handlar om självtolkning snarare än självkontroll. Ett exempel på hermeneutisk
reflexivitet i förhållande till säkrare sex som Lupton tar upp är att en kulturellt
förvärvad förståelse av risk påverkar våra bedömningar av andra personer.
Bedömningar om någon anses ”ren” eller ”farlig” grundas på attribut som klass,
etnicitet, sexuell preferens, utseende samt hur länge bekantskapen funnits (a.a.),
vilket kan jämföras med Marstons och Kings (2006) internationella forskningsöversikt (se ”Tidigare forskning”, kapitel 3). En annan tendens i det senmoderna samhället är en ökad görbarhet, vilket innebär
att allt betraktas som möjligt att forma (Giddens, 1992/1995; Ziehe, 1993). Ett
exempel på den ökade görbarheten är att kroppen inte betraktas som av naturen
given utan snarare som individens ansvar att forma utifrån de normer och ideal
som finns i samhället (Giddens, 1992/1995). En tredje tendens i det senmoderna
samhället är den ökade individualiseringen, som innebär att individens problem
snarare betraktas som dålig planering än en konsekvens av kollektiva förändringar
18
eller problem (Beck, 1986/2000). En följd av den ökade individualiseringen är att
individen måste forma sin identitet på egen hand, då den inte längre bestäms av en
kollektiv tillhörighet vilket Ziehe (1993) kallar för kulturell friställning. Detta kan
både skapa frihet och press för individen. Istället för kollektiva ramar har
individen i det senmoderna samhället en mängd intryck från det globala mediesamhället att förhålla sig till i identitetsformandet (a.a.). En annan tendens som
Ziehe pekar på är att prestationsprincipen omfattar allt fler områden i en
människas liv. Prestation har samtidigt blivit allt mer abstrakt och påverkar idag
områden även utanför utbildning och arbete. När vi skapar och omformar våra
personligheter görs det hela tiden i konkurrens mot förskönade bilder som
strömmar till oss i informationssamhället. Ziehe menar att utseendet, umgänget
samt det sexuella beteendet påverkas av prestationsprincipen genom att varje
individ måste kunna framställa sig själv i så bra dager som möjligt (a.a.). Även
den amerikanska psykoterapeuten och psykiatrikern Leonore Tiefer (2004) menar
att normativa intryck kring sexualiteten från framförallt massmedia påverkar
människors uppfattning kring hur ett lyckat sexliv bör se ut, vilket ligger i linje
med prestationsprincipen.
Den interpersonella nivån och den rena relationen
Vilka tendenser i samhället kan påverka de sexuella skripten kring risker på den
interpersonella nivån? Unga människors attityder till sexualitet är föränderliga och
ett flertal forskare menar att sexualiteten har blivit allt mer frikopplad från kärlek
och romantiska relationer (se bl.a. Giddens, 1992/1995; Häggström-Nordin,
2009). Giddens beskriver en utveckling som har gått från det romantiska
kärlekskomplexet, där heterosexualitet och livslång kärlek var viktiga normsättare
med synen att sexualiteten enbart hör hemma i kärleksrelationer. I samband med
att preventivmedlen kom ut på marknaden och det har blivit möjligt med
reproduktion utanför kroppen har heterosexualitetens och kärlekens roll i
förhållande till reproduktion minskat. Utvecklingen har enligt Giddens gått mot en
friställd och oberoende sexualitet, den plastiska sexualiteten. Sexualiteten finns
istället för sin egen njutnings skull så länge som de inblandade är nöjda med
relationen, vilket Giddens benämner den rena relationen. Den brittiska sociologen
Zygmunt Bauman (2003) har formulerat liknande tankegångar. Han menar att vår
tid som han kallar för en flytande modernitet (liquid modernity) präglas av att
19
såväl identiteter som relationer är utbytbara i en ständig jakt efter förbättring.
Människan i den flytande moderniteten undviker därför att binda upp sig för hårt i
relationer för att alltid ha en möjlighet att kunna gå vidare. Bauman menar att
människan i den flytande moderniteten försöker skilja den sexuella akten från
känslor och relationer för att kunna anpassa den till konsumtionssamhällets
mönster. Parterna i ett rent sexuellt möte kan känna sig trygga då de är säkra på att
inga känslomässiga band har bundits. Bauman menar att det är en risk för
människan i den flytande moderniteten att investera med relationer då det finns en
risk att bli bortvald. Lösa och utbytbara relationer har ersatt modellen ”livslång kärlek” vilket ligger i linje med Giddens (1992/1995) resonemang om den rena
relationen. Kristian Daneback (2006) menar i sin tolkning av Bauman att i rädslan
att göra fel val sprider individen därför ut sina relationsrisker, vilket har blivit
möjligt genom bland annat nätdejting. Individen kan på så sätt vara både intimt
nära andra personer samtidigt som det finns ett fysiskt avstånd. Dessa sociala
förändringar avspeglas i människors vardag, genom förändrade attityder och
normer om sexualitet.
Trots att ungas attityder håller på att förändras menar ett flertal forskare att
kärleksideologin fortfarande bidrar till att forma unga människors sexualitet (se
bl.a. Hammarén & Johanson, 2001; Helmius, 2000; Häggström-Nordin, 2009).
Enligt Gisela Helmius (2000, s. 77) påverkas vi i det västerländska samhället
redan från tidig ålder av budskapet att sex och kärlek hör ihop med en monogam
tvåsamhet och att kärleksideologin snarare är en självklarhet för unga människor.
Som nämnts ovan påverkas unga människor idag av flera motstridiga diskurser
kring sexualitet och relationer samtidigt. De senmoderna teorierna visar på en rad
olika tendenser som kan skönjas i samhället, samtidigt som det kan uppstå
konflikter mellan tradition och förändring. Hur påverkar dessa tendenser unga
människors bedömningar av sexuella risker? Detta kommer att diskuteras mer
under kapitel 5, ”Det handlar om sociala risker”.
Den intrapsykiska nivån, emotioner och risker
Vad kan påverka individens bedömning av sexuella risker på den intrapsykiska
nivån, och på vilket sätt styr emotioner våra val när det handlar om risker? Lupton
(2013b) menar att det sker en ömsesidig påverkan mellan risker och känslor
20
genom att känslor skapar risker och risker skapar känslor som på så sätt bekräftar
varandra. Även Lars Dahlgren och Bengt Starrin (2004) diskuterar relationen
mellan risker och känslor, men ur synvinkeln att känslor kan vara ett av flera sätt
att hantera risker på då människor fattar beslut genom både ett kognitivt, ett
känslomässigt och ett värderande övervägande. När individen får till sig fakta
genom hälsokampanjer och uppmanas att förändra sitt riskbeteende hanteras detta
av det kognitiva övervägandet (a.a.). Sen kommer det känslomässiga övervägandet in i bilden och det påverkas av hur viktig hälsan anses vara för
individen. Genom det värderande övervägandet görs en bedömning mellan
kognition och känsla som leder fram till individens val. Det är på så sätt inte bara
fakta som avgör en människas riskbeteende utan en kombination av de tre
överväganden (a.a.). Detta pekar på att känslors inverkan på sexuella
riskbedömningar är en viktig komponent att ta hänsyn till i föreliggande studie.
Utifrån ovanstående resonemang att risker och känslor påverkar varandra
ömsesidigt, kan även de sexuella skripten tänkas påverkas av både känslor och
risker. Hur individen hanterar risker i förhållande till sexualitetens när, var, hur,
med vem och varför sker genom en växelvis påverkan av de kognitiva,
känslomässiga och värderande övervägandena. Känslornas inverkan på
riskbedömningar kan därför handla om vilken risk som upplevs vara värst för
individen i stunden.
Sammanfattande reflektioner
De sexuella skripten kring risker kan utifrån ovanstående resonemang påverkas av
en rad tendenser och motstridiga diskurser i det senmoderna samhället. Å ena
sidan kan den rena relationen höja prestationskraven på individen då risken att
misslyckas blir värre genom att sexualiteten finns där för sin egen skull så länge
de inblandade är nöjda med relationen. Och å andra sidan kan riskbedömningar
påverkas av emotioner som kärlek och tillit. När den reflexiva människan ska göra
bedömningar kring sexuella risker kan det därför handla om risker att inte prestera
tillräckligt, att välja fel partner, att inte ha format sin kropp utefter vad normer
påbjuder eller att inte vara tillräckligt sexig.
21
5. DET HANDLAR OM SOCIALA RISKER
I detta kapitel kommer studiens material att redovisas och analyseras. Kapitlet
börjar med en diskussion kring risker utifrån temat prestation, för att fortsätta med
temat rykte och avslutas med STI och oplanerade graviditeter. Då studien är av
kvalitativ art är syftet inte att resultatet ska vara generaliserbart till en större
population, utan kan snarare betraktas som en ögonblicksbild av informanternas
perspektiv och attityder. I presentation av citat har stavfel, stor bokstav och
punkter korrigerats för att öka läsbarheten i texten.
Risken att inte duga
Fokusgrupperna sattes igång med nedanstående vinjettfråga och därefter
diskuterades vilka oroande tankar som kan finnas innan paret i vinjetten har sex.
Sarah, 23 år, och Michael, 22 år träffades på en nattklubb för en månad
sedan. Därefter har de hörts ganska mycket och varit på bio och fikat några
gånger. Nu är de hemma hos Sarah och det ligger i luften att de vill ha sex
med varandra för första gången. Vad tror ni det är som gör att de bestämmer
sig för att ha sex eller inte?
Den oro som framförallt framkom i fokusgrupperna när det handlar om sex med
en ny partner var att inte duga sexuellt, eller att inte se tillräckligt bra ut.
Informanterna uttryckte att det är av stor vikt att partnern tycker att det sexuella
mötet är tillräckligt bra.
Informant 8: Hur den andra kommer tycka om deras kropp och om man kan
tillfredsställa den andra ”ordentligt”.
Informant 9: Om man är bra nog, om den andra kommer blir tillfredsställd.
Informant 10: Nog nervösa, tänker på hur den andra kommer se kroppen,
massa tankar.
Informant 9: Ja, jag känner att det finns en viss förhoppning om att man
själv ska se bra ut och att de sex man kommer ha kommer vara ett av de
bästa sex man har haft.
Citaten ger uttryck för en oro att partnern inte skulle bli nöjd med den egna
22
sexuella insatsen. Det framgår av diskussionen att informanterna har en tydlig
föreställning av vad som är ”bra sex”, vilket visar på ett kulturellt sexuellt skript med förväntningar på att vara lyckade sexuella aktörer med ett aktivt sexliv. Unga
människor präglas till stor del av normer som förmedlas genom massmedia där vi
matas av bilder på hur det ”perfekta sexlivet” ska se ut (Tiefer, 2004). Den sexuella risken blir utifrån detta kulturella skript att inte duga eller prestera
sexuellt. Det framkom dessutom i fokusgrupperna att ansvaret ansågs ligga på
dem själva om det sexuella mötet upplevdes ”bra”. Prestationen handlar om att göra den andra nöjd, snarare än att njuta själv, vilket nedanstående citat är ett
exempel på.
Informant 14: Typ att man inte får den andra att njuta på riktigt?
Informant 16: Kommer för tidigt, är sjukt tråkig i sängen, smakar illa, ja va
fan som helst.
Som framgår av ovanstående citat finns det en oro över att inte duga sexuellt, att
inte smaka på rätt sätt och att utlösning eller orgasm ska komma för tidigt. Oron
kring att komma ”för fort” verkar vara kopplad till en skamkänsla och en av
informanterna, en 18-årig tjej uttryckte att: ”Det kanske känns pinsamt att man inte ’hann’ tillfredsställa den andra innan man själv känner sig klar. Många tjejer
kanske känner att det är pinsamt att inte man ’hann göra sin del’, innan den andra har fått komma.” Oron över att inte duga sexuellt eller att inte se ut eller lukta på ”rätt” sätt kan jämföras med prestationsprincipen som enligt Ziehe (1993)
inbegriper allt fler områden människors liv. Genom att de tillrättalagda mediabilderna hela tiden finns där att jämföra sig med har prestation även lagt beslag på
skapandet av oss själva som sexuella aktörer (Tiefer, 2004). Bilden av hur en
sexig kropp ska se ut eller vad som är bra sex påverkar unga människor sedan
deras första kontakt med det globaliserade mediaflödet.
Diskussionerna i fokusgrupperna kan även tolkas som att den sexuella
prestationen är en del i marknadsföringen av det egna jaget, där sexualiteten är en
bytesvara. En av informanterna, en 21-årig kille, uttryckte att: ”Ja det är som när man byteshandlar är båda nöjda är det ett bra byte.” För att dra paralleller till Baumans (2003) diskussion om konsumtionsmänniskan i den flytande
moderniteten, så kan relationer betraktas som utbytbara varor. För att ha en chans
23
på en marknad av intima relationer där alla ständigt är på jakt efter något bättre,
formar individen sexuella skript som påminner om marknadsföring där det
handlar om att prestera sexuellt och se ut på ett visst sätt. Detta kan även jämföras
med den rena relationen där sexualiteten enbart finns för sin egen njutnings skull
så länge de inblandade är nöjda med relationen (Giddens, 1992/1995).
Informanterna uttryckte en oro över att om partnern inte är nöjd med deras
sexuella prestation riskerar de att inte få en andra chans. Om sexualiteten
betraktas som en bytesvara där relationen enbart existerar så länge de inblandade
är nöjda, kan den upplevda risken bli att inte duga sexuellt. Prestationsprincipen
medför att individen måste framställa sig själv som en lyckad sexuell aktör
(Ziehe, 1993), samtidigt som den ökade görbarheten lägger ansvaret på individen
att själv forma sin kropp och framstå i så god dager som möjligt (Giddens,
1992/1995; Ziehe, 1993). Då kroppen anses formbar förväntas individen uttrycka
sig genom sin yta, vilket innebär att allt större förväntningar läggs på individen
själv. Om partnern inte tycker att jag är tillräckligt ”bra sexuellt”, att jag luktar fel
eller inte ser tillräckligt snygg eller sexig ut kan självbilden falla då det betraktas
vara upp till var och en att forma ett snyggt yttre och en lyckad identitet. I den
reflexiva moderniteten pågår inom individen en ständig tolkning och kontroll av
jaget: Vem ska jag vara och hur ska jag bete mig? Sexualiteten är en av många
arenor att uttrycka sin identitet på, vilket kan skapa både frihet och press för
individen.
Att tillåta det som blir fel
I två av fokusgrupperna framträdde även en mer tillåtande inställning i
förhållande till vad informanterna pratade om som ”sexuella misslyckanden”, som krånglande kondomer, för tidig utlösning eller orgasm, eller att inte kunna få
orgasm alls. Informanterna menade att det bästa är att prata eller skratta åt det som
händer. En av informanterna, en 18-årig tjej uttryckte: ”Att man är så pass trygg att man kanske råkar göra något fel men att man skrattar åt det och sedan gör
annorlunda. Isf kan ett gott skratt lätta upp situationen lite.” Informanterna uttryckte att om någon får utlösning ”för fort” finns många andra sätt att ha sex på som att pulla, slicka eller försöka med samlag igen. En av informanterna, en 19årig tjej menade att sex är skönt även om en själv inte kan komma. Det framkom
även av diskussionen att en del av informanterna menade att det är bättre att prata
24
om sina förväntningar innan det sexuella mötet, medan andra menade att det kan
vara svårt att prata om sex. I detta resonemang presenteras ett interpersonellt
skript där de upplevda sexuella misstagen är möjliga att prata om. Genom att prata
om det som upplevs gått fel kan även den sexuella risken att inte duga minskas.
Vad som påverkar om individer kan prata om sina sexuella förväntningar och
skratta åt misstagen kan bero på vilka som ingår i det sexuella mötet och deras
tidigare erfarenheter.
Vad andra ska tycka
En oro som uttrycktes i fokusgrupperna är risken att själv ha känslor för en sexuell
partner som inte är besvarade, eller att sexpartnern ska berätta för andra om det
sexuella mötet om något upplevts gått ”fel” sexuellt. Flera informanter menade att det är lättare om alla inblandade är införstådda med att det bara handlar om ett så
kallat ”one-night stand” och att ingen förväntar sig något mer. En av informanterna som är en 18-årig tjej uttryckte att: ”Om man har planerat att bara träffas en gång så kan man också vara mer trygg. För man vet att om det inte gick bra, eller
det var pinsamt så kan man nästan glömma att det ens hände.” Ett flertal av informanterna uttryckte att ”one-night stands” känns tryggare då oron över att bli bortvald efter det sexuella mötet inte blir lika påtaglig. Detta visar på hur
sexualiteten är tydligt frånkopplad kärlek och bryter på så sätt mot det romantiska
kärlekskomplexet och de traditionella föreställningarna om kön (Giddens,
1992/1995). Genom att organisera relationer i ”one-night stands” undviker människan i den flytande moderniteten att knyta känslomässiga band och det finns
därmed utrymme för att gå vidare när som helst om det kommer någon bättre
(Bauman, 2003). I citatet är det 18-årig tjej som uttryckte att det kan upplevas
tryggare om överenskommelsen redan på förhand är gjord att det handlar om ett
”one-night stand”. Detta visar på att en utveckling mot det den rena relationen
vilket avspeglar sig i de förändrade normerna kring sexualitet. Inom den
traditionella och romantiska föreställningen om kön och sexualitet hade det
däremot inte varit möjligt för en tjej att uttala en inställning till sexualitet som är
skild från kärlek.
Vidare uttryckte flera informanter även att det är tryggare att träffa en ny
sexpartner över internet, då det möjliggör möten med personer som inte bor i
25
samma stad och därmed minskas risken kring det egna ryktet. Det framkom även
att möten över internet gör det möjligt att prata om sina sexuella preferenser och
erfarenheter på förhand, vilket minskar risken för ett upplevt sexuellt
misslyckande. För att minimera risken att bli bortvald försöker den flytande
modernitetens människa förhandla det interpersonella sexuella skriptet på förhand
innan det fysiska mötet äger rum (Bauman, 2003). Hur mycket är det möjligt att
förhandla kring sex och relationer för att undvika risken att bli bortvald? Eller är
risken att bli bortvald en nödvändig insats i alla intima relationer, vare sig vi vill
det eller inte?
Rykte
I ovanstående stycke handlade diskussionen om risken att inte duga sexuellt. En
annan sexuell risk utifrån det sociala perspektivet som framkom i fokusgrupperna
var risken att få ett negativt rykte. Den upplevda risken med rykte kan vara att
andra ska få veta att jag har haft sex över huvud taget eller med just den eller de
personerna, eller att sexpartnern ska råka säga något olämpligt i vänkretsen. När
det gäller ryktesspridning uttrycktes även en oro i fokusgrupperna att som tjej inte
våga kräva att kondom används vid heterosexuellt samlag. En av informanterna,
en 21-årig tjej, uttryckte att: ”Ja man vill ju inte att alla ska få reda på att man haft sex liksom och speciellt när man inte haft det på länge och man inte har sex med
vem som helst och vill helst ha en partner.” Samtidigt som utvecklingen går mot den rena relationen där sex finns för sin egen skull så länge de inblandade är nöjda
med relationen (Giddens, 1992/1995), visar citatet på en rädsla för att hon som tjej
ska ha haft många partners. Detta visar på en oro för ryktesspridning utifrån
sexuell aktivitet som präglas av genusförväntningarna i samhället där tjejer kan
påstås ha haft sex med ”för många” personer (Forsberg, 2005;; Marston & King,
2006). I det senmoderna samhället påverkas unga människor både av traditionella
värderingar och förändring samtidigt.
En annan grund för oro för ryktesspridning som framkom i fokusgrupperna var att
inte anses duga sexuellt. I det senmoderna samhället formas vi av intryck från det
globala informationssamhället, samtidigt som vi uttrycker oss själva på sociala
medier. En effekt av denna utveckling är att risken för negativ ryktesspridning
även påverkar människor högre upp i åldrarna. Utifrån Forsbergs (2005) studie
26
Brunetter och blondiner har rykten starkast påverkan under barn- och
ungdomsåren. Då hennes studie genomfördes för snart tio år sedan har mycket
hänt sedan dess. Idag uttrycker majoriteten av unga människor sina identiteter på
sociala medier. Ryktets makt kan därmed hålla sig kvar högre upp i åldrarna
genom att information har en tendens att spridas fort på sociala medier och stanna
kvar. När bilden av oss själva har blivit mer görbar är den samtidigt också mer
sårbar.
På frågan hur informanterna tror att Sarah och Michael i vinjettfrågan hade tänkt
kring sex om Sara hade träffat en tjej och Michael en kille, framkom det även här
en betoning på de sociala sexuella riskerna. Det handlade framförallt om hur
omgivningen skulle tänka kring valet av partner eller att omgivningen skulle
kunna påverka individens agerande om det är första sexuella kontakten med
någon av samma kön.
Informant 5: Jag bara tänker mest på omgivning. Om det vara Sarahs första
gång med en tjej exempelvis. Kanske är det svårt för henne att avgöra sina
känslor, då kan exempelvis omgivning påverka hennes beslut och allmänt
känslor.
Informant 1: Det hade kanske varit en kompisrelation som hade utvecklat
sig till en mer sexuell relation, då kanske det hade blivit jobbigare om det
inte hade funkat.
Det framgår i ovanstående citat att den förväntade risken skulle vara vad
omgivningen anser om relationen, samtidigt som flera av informanterna menade
att det inte borde spela någon roll vad omgivningen anser om valet av partner.
Informanterna framförde att vänner som inte accepterar ens val av sexpartner inte
är värda att ha kvar som vänner. I fokusgrupperna uttrycktes ingen oro för
ryktesspridning vid samkönat sex och majoriteten av informanterna uttryckte även
att tankarna kring sex inte borde påverkas av kön. Det var bara en av informanterna som menade att sex mellan två män inte är samma sak som sex mellan en
man och en kvinna eller mellan två kvinnor. Detta tyder på att utvecklingen är på
väg mot den rena relationen men att vi inte är där än (Giddens, 1992/1995). Unga
människor påverkas i dag av en rad motstridiga diskurser kring sex och relationer,
där traditionella värderingar existerar parallellt med liberala värderingar
27
(Hammarén & Johansson, 2001, 2002). Diskussionerna i fokusgrupperna kring
samkönat sex visar på en förändring av de kulturella sexuella skripten som i sin
tur påverkar individens förhållningssätt till kärlek, sexualitet och risker. Det finns
således olika kulturella skript bland olika individer eller grupper av människor i
samhället. Utvecklingen av de kulturella sexuella skripten sker inte rätlinjigt utan
beror på en komplex påverkan av olika faktorer. Det framgick dock en tydlig
tendens i fokusgrupperna kring att kön inte spelar någon avgörande roll för
bedömningen av sexuella risker.
”Om man är intresserad av lite annorlunda saker”
En oro i samband med sex med en ny partner som kom upp i två av fokusgrupperna var risken att bli illa bemött om ens sexuella preferenser bryter mot
samhällets normer kring sex. På frågan om informanterna trodde att sättet att
tänka kring sex skulle påverkas av vilken typ av sex en har, framkom att det kan
vara svårare att berätta för sexpartnern om de sexuella preferenserna går utanför
normen samt att det kan vara svårt att hitta likasinnade. Detta ger uttryck för ett
sexuellt skript där det är så pass viktigt att bli accepterad och omtyckt att det kan
få följden att individen inte vågar berätta om sina sexuella preferenser utifrån
risken att inte bli accepterad. I den andra fokusgruppen gick diskussionen i
liknande banor där informanterna uttryckte att oron vid sex med en ny partner till
stor del handlar om att bli accepterad för sina sexuella preferenser.
Informant 16: Om man är intresserad av lite annorlunda saker.
Informant 14: Om man tycker om något som man kanske inte tycker är
"norm" och är rädd för att den andra ska tycka det är fel eller sjukt.
Informant 16: Kan det vara svårt att säga det.
Informant 17: Ohja! One-night stand och över nätet kan du ju bara skrika ut
direkt om vad du gillar? Liksom om personen i förfrågan inte har samma
intresse kan du bara pysa undan utan någon skada gjord.
Informant 18: Men om man inte tycker om det så får man väl säga till om
det.
Detta kan tolkas som en oro att bli dömd och föraktad för att ha brutit mot de
kulturella sexuella skripten. Flera av informanterna menade att det kan kännas
28
tryggare att träffa en sexpartner över internet då det gör det möjligt att prata om
sina sexuella preferenser innan det fysiska mötet. På så sätt kan individerna
förhandla om de interpersonella skripten och hitta andra personer med liknande
sexuella skript. Informanterna uttryckte att om mötet sker med en okänd person
över internet kan de välja att inte träffas om personen på andra sidan dataskärmen
inte verkar gilla samma saker sexuellt. När den sexuella risken att bli hånad,
socialt utstött eller inte accepterad utifrån sin sexuella preferens kan internet
användas som ett skydd. Detta kan förstås genom att individen i den flytande
moderniteten skapar en känsla av trygghet genom den fysiska distansen, samtidigt
som internet möjliggör intimitet och närhet (Daneback, 2006). Det går dock inte
att förutse alla risker trots möjligheten att rekognoscera en partner innan en
eventuell fysisk träff vilket en av informanterna, en 23-årig kille, berättade om:
”Men det var ju inte alltid som det blev som planerat. Tex en midsommar jag
stack till [en plats i Sverige] för träffa en flicka slutade med att jag blev utkastad
04 på natten eftersom hon inte var som jag hade trott över chatten och samtalen.” Citatet visar på att det inte går att förutse alla eventuella risker även om internet
kan underlätta till viss del. En av informanterna, en 21-årig tjej, höll dock inte
med om att internet underlättar kontakten då hon menade att det borde vara lättare
att träffa någon ute än bakom en skärm. Detta visar på att olika personer har olika
interpersonella sexuella skript.
I en av fokusgrupperna uttryckte informanterna att risken för ryktesspridning
upplevs större om mötet med en ny partner sker ute på exempelvis en nattklubb än
på internet, på grund av det kan finnas gemensamma bekanta. En av informanterna, en 23-årig kille, uttryckte att: ”Men om det är en person på klubben eller baren så kan reaktionen bli mer hånfull, liksom fulla vänner som skrattar åt en när
personen pratar senare med vännerna osv, kanske till och med mobbar dig för det.
’Du är fan äcklig!’ Typ.” Ovanstående citat visar på att en risk med att bryta mot
normerna kring sex kan handla om ryktesspridning, som i sin tur kan leda till
social isolering och i värsta till fall hot och våld vilket ligger i linje med resultatet
i Marstons och Kings (2006) forskningsöversikt. Olika typer av sexuella
beteenden bestraffas eller belönas i samhället och om individen bryter mot
samhällets genusnormer finns där hela tiden det negativa ryktet som en hotande
risk (Forsberg, 2005; Marston & King, 2006).
29
Medicinska sexuella risker
Oro för att bli eller göra någon oplanerat gravid eller att smittas av en STI var inte
de risker som var mest framträdande under fokusgrupperna. Det var endast i två
av fokusgrupperna som frågan kom upp över huvud taget. Diskussionen handlade
om att STI är ett av flera områden som kan skapa oro vid sex med en ny partner
och framförallt vid sex med en tillfällig partner som följande citat visar.
Informant 5: Det går väldigt fort med att ha sex utan att tänka, men man
kanske känner sig besviken efteråt och tänker att det inte var värt att ta den
risken... när man väl har gjort det... att gå och tänka och inte kunna testa sig
direkt eftersom man måste vänta minst några veckor och i vissa fall
månader... Det är någon okänd man har varit med... det ger ingen tillit...
Citatet visar på att kunskapen om den sexuella hälsodiskursen finns men att det
ändå kan vara svårt att praktisera säkrare sex med en ny partner. Detta kan förstås
genom den växelverkan som sker mellan emotioner och risker, där känslor skapar
risker och risker skapar känslor (Lupton, 2013b). I citatet beskrivs en känsla av
obehag som kan komma efter osäkert sex med en ny eller tillfällig partner. På
samma sätt kan känslor skapa risker genom att kärlek, attraktion eller tillit kan
påverka riskbedömningar och leda till osäkert sex med en okänd person
(Christianson, 2006; Marston & King, 2006), vilket har diskuterats ovan. Vidare
framkommer det i fokusgrupperna att det både kan vara skrämmande och pinsamt
med STI.
Informant 12: Det är ju givetvis skrämmande, eftersom man dessutom
kanske har sex med någon man inte känt så pass länge att man har diskuterat
om ifall någon av dem har det [sexuellt överförbar sjukdom]. Även om man
verkligen alltid borde säga det till partnern om så är fallet, så kan det kännas
”skämmigt” att faktiskt säga. Det framkom motstridiga uppfattningar kring kommunikation om STI i fokusgrupperna. Flera informanter menade att det är lätt att tänka att sjukdomar inte
kommer drabba en själv med en förhoppning om att sexpartnern skulle berätta om
en sjukdom innan de har sex. Samtidigt uttrycktes att det kan vara svårt att berätta
om en STI, som citatet nedan visar.
30
Informant 12: Många är kanske även lite naiva och tänker att personen
borde sagt om han eller hon haft en sjukdom - fast i och för sig om samlaget
sker i väldigt tidigt fas i deras relation eller någon man bara träffat under en
kväll så är det ju inte princip att man pratar om det och då gör man mer det
man känner för.
Informant 11: Att man inte vågar berätta att man har en sjukdom.
Det framkom i båda två fokusgrupperna att informanterna menade att det kan vara
svårt att prata om STI med en ny partner, vilket stämmer överens med mycket av
den tidigare forskningen (Marston & King, 2006). Kommunikationen om sex kan
hämmas av sociala förväntningar och unga människor undviker ofta att prata
öppet om sex med sina partners, framförallt i början av nya relationer (a.a.). Detta
kan bero på att sexualiteten präglas av ett kulturellt skript som är laddat med skuld
och skam där sexuellt överförbara sjukdomar blir tabubelagt att prata om.
Under fokusgrupperna diskuterades vidare vilka oroande tankar som kan finnas
före, under och efter sex med en ny partner. Det framkom att oro för graviditet
kan vara ett orosområde i samband med en ny eller tillfällig partner vilket följande
citat visar på.
Informant 12: T.ex. Graviditet, om vad den andra person tänker, vad som
händer mellan dem nu. Ja främst skulle jag anse, eftersom man ibland
kanske blir nojig för att man börjar visa tecken på graviditet osv. Vi alla vet
ju att risken/chansen finns, men ändå har vi sex. Så därför tror jag inte
tanken finns där på samma sätt när man väl har sex.
Oplanerade graviditeter var dock inget orosområde som uttrycktes i hög grad
under diskussionerna och det var fortfarande bara i två fokusgrupper som
diskussionen uppkom. Hur kommer det sig att oplanerade graviditeter inte
uttrycktes som en mer påtaglig risk i fokusgrupperna än de gjorde? Tar unga
människor för givet att preventivmedel används vid heterosexuella samlag och att
de därför inte behöver oroa sig för oplanerade graviditeter? Oron att smittas av hiv
nämndes inte alls som ett orosområde i någon av fokusgrupperna. Kan det bero på
att de sociala riskerna som finns närvarande i stunden upplevs som mer påtagliga
än en abstrakt oro för graviditet eller hiv?
31
I fokusgruppens inledande vinjettfråga beskrevs hur Sarah och Michael hade känt
varandra i en månad innan de hade sex första gången. Längre fram under
fokusgruppsintervjun ställdes frågan om det hade påverkat hur de tänkt kring sex
om de hade haft sex första kvällen de sågs. Det framkom i en av fokusgrupperna
att oron för att smittas av en STI är större vid en helt ny sexuell kontakt, vilket
följande citat visar exempel på.
Informant 1: Jag tror de hade varit mer oroliga om det är en helt ny kontakt,
då vet man ju inte vad den personen har varit med om eller har varit.
Informant 5: Könssjukdomar såklart är den största risken och det är att man
kan bli gravid eller att man kan göra en gravid ifall man bara tänker på vad
man känner. Det kan gå väldigt snett och de kan hända på några minuter ;)
Informant 2: Håller med ettan, vet man ingenting om personen känns det
mer oroligt ang just oskyddat.
Oron över oplanerad graviditet eller att smittas med en STI framkommer främst
vid sex med en ny partner första kvällen. Detta kan jämföras med delar av den
tidigare forskningen som visar på att bedömningar kring en potentiell partner till
stor del görs utifrån hur väl de känner varandra socialt, eller utifrån en känsla om
den potentiella partnern uppfattas som ”ren” eller ”oren” (Christianson, 2006;; Lupton, 2013a; Marston & King, 2006). Den reflexiva människan tolkar sig själv
och sin omgivning utifrån både kognition och kulturellt förvärvade kunskaper och
hur vi uppfattar en annan människas framtoning och yttre är därför viktiga
komponenter i riskbedömningen (Lash, 1993). När risksamhället består av allt
mer abstrakta faror gör individen de bedömningar som i stunden upplevs relevanta
och riktiga. Bedömningar av en sexuell partner påverkas av positiva känslor för en
annan person som exempelvis känslan av tillit, kärlek eller attraktion (Bauman &
Berman, 2005; Christianson, 2006). Detta innebär att vid en träff med en helt ny
person kan känslan av attraktion skapa en tillit som påverkar riskbedömningarna,
utan att individerna har diskuterat vare sig STI eller preventivmedel. Unga
människor i det senmoderna samhället påverkas således av både det sociala och
medicinska riskperspektivet samtidigt, vilket för oss vidare till hur preventivmedel
diskuterades i fokusgrupperna.
32
Kondomen som symbol
I de fyra fokusgrupperna diskuterades preventivmedel i olika hög grad. I en av
fokusgrupperna kretsade diskussionen mycket kring kondomer och de menade att
det är viktigt att skydda sig, men att det kan vara jobbigt om bara den ena parten
vill använda kondom. I en annan fokusgrupp kom kondomdiskussionen igång
först efter att jag som studieledare ställt frågan och då diskuterades hur lätt eller
svårt det kan vara att föreslå eller kräva att kondom används. I de två övriga
fokusgrupperna var preventivmedel inte alls något framträdande tema. I
diskussionerna om preventivmedel handlade det framförallt om kondomer. Ppiller nämndes endast som en vanlig orsak till att inte använda kondom vid
heterosexuella samlag och slicklapp eller andra preventivmedel nämndes inte alls.
I diskussionerna framkom att det finns en skamkänsla kopplat till kondomer vilket
citatet nedan är exempel på.
Informant 5: Att man inte vet hur man ska ta fram kondom. Många skäms
för att de inte vill på och visa direkt att ja, nu ska vi ha sex, utan att det sker
“naturligt”. Att kondom inte bli någon symbol att man är “tvungen” att ha
sex.
I diskussionen framkom att flera av informanterna menade att det kan vara jobbigt
att ta fram en kondom då en aldrig är helt säker på vad partnern vill. Detta kan
jämföras med resultatet från Marstons och Kings (2006) forskningsöversikt som
visar att rädslan att uttrycka en vilja till sex innan vetskapen om att den är
besvarad försvårar unga människors planerande av säkrare sex. Då unga
människor har svårt att prata om sex i början av nya relationer kan det därför bli
svårt att komma till det stadiet där individerna känner sig trygga nog att ta upp
frågan om kondom (a.a.). Som nämnts i diskussionen ovan menade vissa av
informanterna att internet kan möjliggöra talet om sex med en ny partner innan
första träffen. Genom att diskutera de sexuella preferenserna över internet innan
ett fysiskt möte äger rum framförhandlas de interpersonella skripten på förväg.
Genom att unga människor blir mer bekväma med att prata om sex och relationer
över internet skulle det i förlängningen kunna leda till ett förändrat kulturellt
skript som möjliggör ett samtal om sexuella preferenser, kondomanvändning och
STI även i det fysiska mötet.
33
En oro som framkom i diskussionerna kring kondomer var att som kille komma
”för fort” eller att kondomen skulle krångla vilket de menade kan göra att en
känner sig dum. Detta visar på ett sexuellt skript som präglas av att hela tiden
kunna prestera och leva upp till bilden av sig själv som en lyckad sexuell partner.
Föreställningen av hur en lyckad sexuell partner ska vara påverkar oss till stor del
av de tillrättalagda massmediala bilderna och i dag är det mediala trycket så
uppskruvat att vi har en känsla av att inget får gå fel (Tiefer, 2004; Ziehe, 1993).
Denna föreställning ligger även i linje med Abels och Fitzgeralds (2006) studie
som visar att om kondomen upplevs riskera skada den sexuella identiteten kan det
innebära att kondomen väljs bort. För en kille kan risken att tappa erektionen
innebära att den sexuella identiteten upplevs kunna skadas genom att han inte
framställer sig själv som tillräckligt maskulin (a.a.). Utifrån detta resonemang
finns det en social sexuell risk inbakat i skyddet mot den medicinska sexuella
risken.
I fokusgrupperna var det bara en informant, en 23-årig kille, som framförde att
kondom var en förutsättning för att det skulle bli sex och han menade även att det
är lätt att prata om kondomer. De övriga informanter uttryckte inte lika bestämda
krav på kondom och flera olika förklaringar framkom till att kondom inte används
vid sex med ny eller tillfällig partner. Några av de anledningar som framkom var
att ha sex när det inte var planerat, att inte ha kondomer till hands, att det kan vara
skönare eller smidigare att ha sex utan kondom eller en föreställning om att en
själv inte kommer att smittas av en STI. En annan anledning som framkom var när
längtan efter sex är för stor vilket citatet nedan visar.
Informant 9: Det händer att man blir dum när man blir kåt.
Informant 8: Kroppen vill en sak men hjärnan en annan.
Intervjuaren: Så man både vet om att man ska skydda sig och sen kanske
inte gör det för man blir dum när man blir kåt?
Informant 8: Och ofta tar kroppen över.
Upplevelsen att kroppen ibland tar över hjärnan framfördes av flera informanter i
de olika fokusgrupperna. Detta kan förklaras med att det sker en ömsesidig
påverkan mellan risker och känslor (Lupton, 2013b). I citatet ovan beskrivs att
känslan av att vara sexuellt upphetsad eventuellt kan leda till att oron över
34
medicinska konsekvenser av osäkert sex blir mindre närvarande i stunden. Som
Dahlgren och Starrin (2004) menar gör människan riskbedömningar utifrån en
kombination av ett kognitivt, ett känslomässigt och ett värderande övervägande.
Vilket av de tre övervägandena som får genomslagskraft i stunden kan handla om
hur viktig hälsan anses vara i relation till den upplevda känslan. Därför skulle hivpreventiva interventioner riktade till unga människor bli mer effektiva om hänsyn
togs till relationskontextens inverkan på beslut kring kondomanvändning och hur
förhållanden, kärlek och tillit påverkar risk (Bauman & Berman, 2005). Citatet
ovan ligger även i linje med den tidigare forskningen av Christianson (2006) som
menar att ungdomars riskbedömning till stor del bygger på intuition och känslor
utifrån om de gillar, känner eller älskar sexpartnern. Även i Lindroths (2013)
studie framkom att chansen till något positivt ibland vägde tyngre än risken av
oplanerad graviditet eller att smittas av en STI. I min studie framkom dock inget
genomgående mönster kring att chans övertrumfar risk utan ses snarare som en av
flera förklaringar till oskyddat sex.
35
6. SLUTDISKUSSION
Den här studien har visat att unga människor har en mängd olika sexuella risker
att förhålla sig till samtidigt, vilka finns både inom det sociala och medicinska
perspektivet. Risker inom det sociala perspektivet var de som framkom mest i
studien, där risken att inte prestera sexuellt eller att kroppen inte ska se tillräckligt
bra ut var två av de mest framträdande riskerna. Risken för att få ett negativt rykte
är en annan social sexuell risk som framkom i studien, vilket kan bli effekten om
genusnormer bryts eller vid normbrytande sexuell praktik. Den medicinska risken
vid sex med en ny partner kom endast upp i liten grad och handlade då om att
smittas av en STI och i väldigt liten grad om oro för oplanerad graviditet. Oron för
hiv kom däremot inte alls upp i fokusgrupperna.
I fokusgrupperna framkom att de sexuella riskerna inom det sociala perspektivet
var mest framträdande. Frågan kring hur jaget, kroppen och sexualiteten uppfattas
blir i många fall den risk som kommer före de medicinska sexuella riskerna. När
oron att inte duga; att könsorganet ser konstigt ut; att få utlösning eller orgasm för
fort eller att partnern inte tycker att det är skönt upptar all tankeverksamhet; finns
det inte alltid utrymme kvar till diskussioner om säkrare sex. Att bli accepterad
och känna att jag duger och kan prestera blir i många fall viktigare än en abstrakt
risk med oplanerad graviditet eller att drabbas av en sjukdom. Det framkommer
även i studien att tillit och känslor kan styra vilka riskbedömningar som görs
genom att positiva känslor som sexuell attraktion och upphetsning kan leda till att
eventuella medicinska konsekvenser förbises. Det framkommer i studien att unga
människor försöker förhålla sig till en komplex värld. Å ena sidan har de mycket
kunskap utifrån hälsodiskursen kring säkrare sex, och å andra sidan måste de
kunna hantera en rad intryck i det globaliserade informationssamhället och
marknadsföra sig själva i den flytande modernitetens marknad av känslor och
relationer. Det framkom i studien att internet kan användas som ett verktyg för att
minimera risken att bli bortvald eller hånad för sina sexuella preferenser genom
att på förhand göra upp de interpersonella skripten.
Mycket av den tidigare forskningen, hälsokampanjer och utbildningar bygger på
att det finns ett linjärt samband mellan ökad kunskap om risk som leder till
individens attitydförändringar kring risker och därigenom förändrad praxis för att
36
undvika risker (se studier kring ”knowledge, attitude and practices”, exempelvis
Tikkanen m.fl., 2011). Utifrån detta linjära perspektiv blir sexuellt risktagande en
effekt av bristande kunskap som antas kunna korrigeras genom mer upplysningskampanjer.
Då tidigare forskning visar att allmänhetens kunskap om hiv har ökat under de
senaste decennierna (Smittskyddsinstitutet, 2013), samtidigt som så många som
hälften av unga människor i Sverige uppger att de vid senaste sextillfället har haft
oskyddat analt eller vaginal samlag med en ny eller tillfällig partner (Tikkanen
m.fl., 2011) måste det ligga något annat än okunskap bakom bristen på
praktiserandet av säkrare sex. Även min studie pekar på att sambandet mellan
kunskap, attityder och sexuellt beteende inte är linjärt. Unga människor är
medvetna om vilka sexuella risker som finns och hur de bäst bör undvika dem,
men det finns en mängd olika risker att förhålla sig till i det senmoderna
samhället. När den sexuella risken handlar om att inte duga sexuellt, att inte se ut
eller lukta på ”rätt sätt”, eller att bli hånad eller i värsta fall skadad för sin sexuella preferens, behöver även dessa risker få uppmärksamhet. Vi senmoderna
människor skapar en bild av oss själva som vi tror att vi måste leva upp till. Den
största risken blir då att masken ska falla, att vi ska bli avslöjade att vara någon
annan än vår egen bild av oss själva.
Utifrån vad som framgått av den här studien behövs det en bredare förståelse av
sexuella risker och ett annat samtal än enbart det medicinska. Ungas uppfattning
och bedömning av sexuella risker är mer komplext än ett rätlinjigt samband. Detta
resultat ligger i linje med Lindroths (2013) studie av ungdomar på statliga
ungdomshem och hur de förhåller sig till utsatthet och sexuell hälsa, där det
framgick att ungdomarna ibland väljer chansen till något positivt före risken med
oplanerad graviditet eller att smittas av en STI. I det senmoderna samhället kan en
sexuell risk för unga människor handla om såväl risken att inte duga, som att få ett
negativt rykte eller att drabbas av en medicinsk sexuell risk. Även dessa tendenser
framkommer i svenskproducerad tidigare forskning av Forsberg (2005) och i
internationell forskningsöversikt av Marston och King (2006).
Som diskuterats ovan behöver unga människor mer än enbart kunskap om hur de
ska skydda sig mot oplanerade graviditeter och STI. För att förbättra den sexuella
37
hälsan bland unga människor behövs en bredare syn på riskbegreppet i forskning
kring unga, sexualitet och risker. Om forskning enbart fokuserar på ett linjärt
samband mellan kunskap, attityder och praxis kommer vi inte att förstå unga
människors sexuella risktagande och inte heller kunna sätta in rätt interventioner
för att förändra sexuella riskbeteenden. Som vidare forskning på detta ämne skulle
det vara intressant utöka åldersspannet neråt och även studera hur ungdomar som
nyligen debuterat sexuellt förhåller sig till sexuella risker i den reflexiva
moderniteten. Eftersom informanterna i den här studien själva lyfte fram internet
som en viktig del i sexuella möten, och som till viss del skilde sig från möten
utanför internet, vore det intressant att även studera hur internet påverkar unga
människors syn på sexuella risker.
38
7. REFERENSER
Abel, G. & Fitzgerald, L. (2006). ‘When you come to it you feel like a dork
asking a guy to put a condom on’: Is sex education addressing young people's
understandings of risk? Sex Education: Sexuality, Society and Learning, 6(2),
105-119.
Arnoldi, J. (2009). Risk: An introduction. Cambridge: Polity Press.
Bauman, L. J. & Berman, R. (2005). Adolescent relationships and condom use:
Trust, love and commitment. AIDS and Behaviour, 9(2 ), 211-222. doi:
10.1007/s10461-005-3902-2
Bauman, Z. (2003). Liquid love: On the frailty of human bonds. Cambridge:
Polity Press.
Beck, U. (2000). Risksamhället på väg mot en annan modernitet. (S. Hums,
Trans.). Göteborg: Daidalos. (Original work published 1986)
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (B. Nilsson, Trans.). Malmö,
Liber. (Original work published 2008)
Christianson, M. (2006). What's behind sexual risk taking?: Exploring the
experiences of chlamydia-positive, HIV-positive, and HIV-tested young women
and men in Sweden (Doctoral dissertation, Umeå University).
Christianson, M. (2009). Konstruktion av kön och risk bland unga kvinnor och
män som hiv-testar sig. I C. Magnusson & E. Häggström-Nordin (Red.),
Ungdomar, sexualitet och relationer (s. 267-284). Lund: Studentlitteratur.
Dahlgren, L. & Starrin, B. (2004). Emotioner, vardagsliv & samhälle: En
introduktion till emotionssociologi. Malmö: Liber.
Daneback, K. (2006). Love and sexuality on the internet (Doctoral dissertation,
Göteborgs University, Department of Social Work).
Douglas, M. (1992). Risk and blame: Essays in cultural theory. London:
Routledge.
Forsberg, M. (2005). Brunetter och blondiner: Om ungdom och sexualitet i det
mångkulturella Sverige (Doktorsavhandling, Göteborgs universitet,
Institutionen för socialt arbete).
Forsberg, M. (2006). Ungdomar och sexualitet: En forskningsöversikt år 2005.
Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut.
Gagnon, J. H. & Simon, W. (1986). Sexual scripts: Permanence and change.
Archives of Sexual Behavior, 15(2), 97-120. doi: 10.1007/BF01542219
39
Giddens, A. (1990). The consequences of modernity. Cambridge: Polity in
association with Blackwell.
Giddens, A. (1995). Intimitetens omvandling: Sexualitet, kärlek och erotik i det
moderna samhället. (M. Söderlind, Trans.). Nora: Nya Doxa. (Original work
published 1992)
Hammarén, N. & Johansson, T. (2001). Ungdom och sexualitet i gränslandet.
Delrapport 1: Ung och kåt? Om ungdomars sexuella berättelser. Skövde:
Institutionen för beteendevetenskap, Högskolan i Skövde.
Hammarén, N. & Johansson, T. (2002). Könsordning eller könsoordning?:
Ungdomens sexuella landskap. Göteborg: Göteborgs universitet, Centrum för
kulturstudier, Forum för studier av framtidskultur. Rapport nr 2.
Henriksson, B. & Månsson, S.-A. (1996). Deltagande observation. I P.-G.
Svensson & B. Starrin (Red.), Kvalitativa studier i teori och praktik (s. 11-51).
Lund: Studentlitteratur.
Helmius, G. (2000). Manus för mognad: Om kärlek, sexualitet och socialisation i
ungdomsåren. Sala: Mimers brunn.
Häggström-Nordin, E. (2009). Ungdomars sexualvanor. I C. Magnusson & E.
Häggström-Nordin (Red.), Ungdomar, sexualitet och relationer (s. 51-66).
Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Lalander, P. & Johansson, T. (2007). Ungdomsgrupper i teori och praktik. Lund:
Studentlitteratur.
Larsson, S. (2005). Kvalitativ metod: en introduktion. I S. Larsson, J. Lilja & K.
Mannheimer (Red.), Forskningsmetoder i socialt arbete (s. 91-128). Lund:
Studentlitteratur.
Lash, S. (1993). Reflexive modernization: The aesthetic dimension. Theory,
Culture & Society, 10(1), 1-23. doi: 10.1177/026327693010001001
Lindroth, M. (2013). Utsatthet och sexuell hälsa: En studie om unga på statliga
ungdomshem (Doktorsavhandling, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och
samhälle).
Lupton, D. (2013a). Risk. London: Routledge.
Lupton, D. (2013b). Risk and emotion: Towards an alternative theoretical
perspective. Health, Risk & Society, 15(8), 634-647. doi: 10.1080/13698575.
2013.848847
40
Marston, C. & King, E. (2006). Factors that shape young people’s sexual behaviour: A systematic review. The Lancet, 368(9547),1581-1586.
May, T. (2013). Samhällsvetenskaplig forskning. (S.-E., Torhell, Trans.). Lund:
Studentlitteratur. (Original work published 2011)
Smittskyddsinstitutet (2013). Hiv i Sverige: Kunskaper, attityder och beteenden
hos allmänheten 1987-2011. Solna: Smittskyddsinstitutet.
Svensson, P.-G. (1996). Förståelse, trovärdighet eller validitet? I P.-G. Svensson
& B. Starrin (Red.), Kvalitativa studier i teori och praktik (s. 209-227). Lund:
Studentlitteratur.
Tiefer, L. (2004). Sex is not a natural act & other essays. Oxford: Westview
Press.
Tikkanen, R. H., Abelsson, J. & Forsberg, M. (2011). UngKAB09: Kunskap,
attityder och sexuella handlingar bland unga. (Skriftserien 2011:1). Göteborg:
Göteborgs universitet.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper: Om fokuserade gruppintervjuer som
undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Ziehe, T. (1993). Kulturanalyser: Ungdom, utbildning, modernitet. Essäer.
Stockholm: Symposium.
41
BILAGA 1
Utlåtande från Etikrådet
1(1)
Malmö högskola / Fakulteten för Hälsa och samhälle
Etikrådet
Registrator/Adm sekreterare Lena Winslow
UTLÅTANDE
2014-10-10
Dnr HS602014/872:4
Projekt: Ungdomar om säkrare sex
Student: Johanna Karlsson
Handledare: Lars Plantin
Föredragande: Ewa Ericson
Masteruppsats: Sexologi
Etiknämndens utlåtande angående ansökan
Din etikansökan är välformulerad och lätt att förstå. Dina etiska reflektioner är väl
genomtänkta. Ditt material bör förstöras när projektet är avslutat.
I informationsbrevet skriver Du att deltagarna kan genom lottning erhålla en
biobiljett, detta är olämpligt och bör utgå.
För Etikrådet vid Fakulteten för hälsa och samhälle, Malmö högskola
Ewa Ericson
______________________________________________________________________________
Postadress
Besöksadress
Malmö högskola
Malmö sjukhusomrråde
Fakulteten för
Jan Waldenströms g 25
hälsa och samhälle
205 06 Malmö
Tel
040-665 74 54
Fax
040-665 81 00
42
Internet
www.mah.se
E-post
[email protected]
BILAGA 2
Intresseanmälan och bakgrundsinformation
Vill du vara med i studien Unga om säkrare sex?
Ja (svara på frågorna nedan!)
Nej
Om du vill vara med i studien fyll i:
Namn: ……………………………………………………………….…
Gatuadress:……………………………………….………….…….…
Postnummer & ort:………………………………………………..
Mobil:…………………………………………………………..…….…
E-post: ……………………………………………….……………….…
Ålder: ………………………………………………………………….…
Kön:
tjej
kille
annat
Vilken är din högsta avslutade utbildning?
grundskola
gymnasiet
universitet eller högskola
annat
Vilken är din huvudsakliga sysselsättning?
studerar, i så fall vad? ………….……………..…………. praktiserar
arbetar
arbetssökande
annat, i så fall vad…………………….…………….
Tack!
Johanna Karlsson
43
BILAGA 3
Informationsbrev till informanterna
Jag heter Johanna Karlsson och studerar sista terminen på masterprogrammet i
sexologi vid Malmö högskola. Den här studien är min examensuppsats.
Syftet med studien är att undersöka vilka attityder som ungdomar har kring risker
i förhållande till hiv, sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter.
Min förhoppning är att studien ska bidra till att information om säkrare sex riktade
till ungdomar kan bli ännu bättre.
Jag kommer att genomföra studien med hjälp av fem fokusgruppsintervjuer på
internet. Detta innebär att intervjuerna görs i grupp och diskussionerna sker i
skriven form på Googles chattfunktion Hangouts. Om du vill delta i studien
kommer du att få inloggningsuppgifter till ett Google-konto och du behöver inte
uppge ditt riktiga namn i diskussionerna.
Varje fokusgrupp kommer bestå av fem personer i åldrarna 18-24 år. Jag har valt
informanter med olika bakgrund för att få så blandade grupper som möjligt. Det
kommer att ta ca en och en halv timme att delta i intervjun och du kan delta från
vilken dator eller mobiltelefon du vill som har internet.
Största möjliga konfidentialitet eftersträvas i undersökningen genom att ingen
obehörig får ta del av materialet. Materialet förvaras så att det bara är åtkomligt
för mig som är undersökningsledare. I rapporteringen av resultatet i form av en
examensuppsats på Malmö högskola kommer informanterna att avidentifieras så
att det inte går att koppla resultatet till enskilda individer.
Ditt deltagande i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt
deltagande utan att motivera varför.
Om du vill ha mer information om studien kan du kontakta mig på telefon 070322 49 87 eller e-post [email protected]
Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning. Om du vill vara med,
skriv under samtyckesblanketten och skicka tillbaka till mig i returkuvertet!
Vänliga hälsningar,
Johanna Karlsson
44
BILAGA 4
Samtycke från deltagare i projektet
Projektets titel: Ungdomar om säkrare sex
Datum: 2014-11-04
Studieansvarig: Johanna Karlsson
E-post: [email protected]
Studerar vid Malmö högskola,
Fakulteten vid hälsa och
samhälle,
205 06 Malmö
Telefon 040-66 57 000
Utbildning: Masterprogrammet i
sexologi
Jag har muntligen informerats om studien och tagit del av bifogad skriftlig
information. Jag är medveten om att mitt deltagande är frivilligt och att jag
när som helst och utan närmare förklaring kan avbryta mitt deltagande.
Jag lämnar härmed mitt samtycke till att delta i ovanstående undersökning:
Datum: ……………………………………………
Deltagarens underskrift: ……………………………………………………………………….…….
Namnförtydligande: ……………………………………………………………………………………
45
BILAGA 5
Intervjuguide
Intervjun har genomförts genom synkrona fokusgrupper på internet.
Vinjettfråga
Sarah, 23 år, och Michael, 22 år träffades på en nattklubb för en månad sedan.
Därefter har de hörts ganska mycket och varit på bio och fikat några gånger. Nu är
de hemma hos Sarah och det ligger i luften att de vill ha sex med varandra för
första gången.
Vad tror ni det är som gör att de bestämmer sig för att ha sex eller inte?
Vilka tankar tror ni de tänker innan de har sex?
Vad skulle kunna gå fel i den här situationen?
Vad skulle kunna gå rätt i den här situationen?
Vilka tankar tror ni de tänker under tiden de har sex?
Skulle det kunna finnas oroande tankar under tiden de har sex och i så fall
kring vad?
Nu har de haft sex: vilka tankar tror ni de tänker efteråt?
Tror ni att sättet att tänka kring sex påverkas av vilken typ av sex en har?
Som oralsex, smeksex, gnidsex, analt eller vaginalt samlag eller någon
annan form av sex?
Om detta var första kvällen de sågs – hade det påverkat hur de tänkt kring
sex?
Om Sarah och Michael var i samma umgängeskrets – hade det påverkat
hur de tänkt kring sex?
Skulle det påverkat om Sara träffade en tjej istället?
Skulle det påverkat om Michael träffade en kille istället
Om de inte har nämnt kondom: Ni har inte nämnt något om kondomer, vad
tror ni det kan bero på?
Om alla säger att det är självklart att använda kondom: Tidigare studier har
visat att så många som hälften av unga (15-29 år) har oskyddat vaginalt
eller analt samlag med en ny eller tillfällig partner. Vad tror ni det beror på
att många inte skyddar sig?
Avslutande frågor
Hur var det för er att svara på dessa frågor i Hangouts?
Vilka fördelar finns det att göra intervjun såhär på nätet istället för att
träffas i grupp?
Vilka nackdelar finns det att göra intervjun på nätet?
Har ni andra synpunkter eller något ni vill tillägga?
46