1. No category

KVALITETSSÄKRING
Qualis Granskningsrapport
Nyhemsskolan
Finspång
Granskning genomförd i
april 2015 av Inger Nordén &
Kerstin Lingebrant
Sammanfattning
Nyhemsskolan är en kommunal grundskola i Finspångs kommun. Skolan erbjuder undervisning
från årskurs 7 till och med årskurs 9 och har cirka 300 elever. Skolan är centralt belägen i
Finspång. Kommunen ligger i norra Östergötland och har ca 21 000 invånare och erbjuder ett rikt
kulturutbud samt omväxlande natur. Kommunikationerna med Norrköping och Linköping är väl
fungerande och kommunen samarbetar med Campus Norrköping/Linköpings universitet och
ingår i den verksamhetsförlagda utbildningen på lärarprogrammet.
Nyhemsskolan ligger i området Nyhem som är ett blandat bostadsområde med hyresrätter,
bostadsrätter, radhus och villor, men området är bara en liten del av upptagningsområdet då
skolan förutom Nyhemsskolans årskurs 6 även får elever från skolorna i kommunens
ytterområden. Skolan har en liten andel elever med svenska som andra språk, ca 5 procent, men
till hösten kommer en internationell klass att starta. Av eleverna som gick ut årskurs 9 våren
2014 nådde 81 procent målen i alla ämnen och 91 procent var behöriga till minst ett nationellt
gymnasieprogram.
Rektor för Nyhemsskolan årskurs 7-9 sedan ett och ett halvt år tillbaka är Mia Nylander. På
skolområdet finns också Nyhemsskolan F-6 och särskolan som är ett eget rektorsområde med en
egen rektor. Dessa två rektorsområden delar på driftssamordnare och administratör samt vissa
lokaler som matsal och idrottssal. Arbetet med Qualis startade år 2012. Vid denna första
granskning uppgår poängen till 79 och skolan är därmed certifierad enligt Qualis
kvalitetssäkringssystem, där kravet är minst 60 poäng totalt och lägst steg 3 inom samtliga
kvalitetsområden.
Nyhemsskolan visar vid vår granskning en god kvalitet och når steg 3, 4, 5 och 6 inom de elva
kvalitetsområdena. Styrkeområdena är Kunskaper och färdigheter, Trygghet och trivsel,
Organisation, Kompetens och Resursutnyttjande. Där når skolan steg 5 och 6. Den tydliga
organisationen och arbetet med elevers och personals trygghet och trivsel utmärker skolan.
De förbättringsområden som behöver arbetas mera med är Arbetssätt och lärarroll och Elevernas
ansvar för eget lärande och här handlar det om att få en samsyn utifrån personalhandboken.
Imagen är ett område som behöver satsas mycket energi på, främst den externa delen, då skolan
har ett oförtjänt dåligt rykte.
En kort presentation–Nyhemsskolan
Nyhemsskolan ligger i Finspångs kommun och har 300 elever i årskurserna 7-9. Eleverna är
indelade i elva klasser som tillhör ett årskursarbetslag med en ansvarig lagledare. Personalen
består av cirka 40 anställda exklusive kökspersonal och lokalvårdare. På skolan finns en rektor,
Mia Nylander och en koordinator på halvtid, Victoria Ackemo. Rektor för F-6 har också sitt
arbetsrum vägg i vägg. Skolans upptagningsområde är både elever från centralorten och från de
närbelägna samhällena runt omkring. F-6-skolans lokaler ligger i anslutning till lokalerna för
årskurs 7-9 och samarbetet är ett naturligt inslag i vardagen. Skolan byggdes år 1969 och består
1
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
av två byggnader varav en är idrottshall. En viss uppfräschning i form av ommålning har gjorts
men i övrigt är lokalerna inte renoverade. Utemiljön är vacker med kuperad terräng och
blandskog som erbjuder många möjligheter till naturstudier och aktiviteter. Många av eleverna
åker skolskjuts och skolan erbjuder frukost för eleverna i Kaffan, elevernas cafeteria. Skolan har
så kallade profiler, där eleverna kan välja ämne på de timmar de har till förfogande för elevens
val. Samarbete med gymnasieskolan finns under de lektionerna. Eleverna erbjuds också läxhjälp
fyra dagar i veckan.
Genomförande av arbetet med självvärdering och granskning
Skolans alla arbetslag och ledningen har före vårt besök genomfört en självvärdering av Qualis
kvalitetskriterier inom elva olika områden. Ledningen har lämnat en skriftlig redovisning av hur
arbetet bedrivs inom de elva områdena samt vilka utvärderings- och förbättringsmetoder skolan
använder sig av. Ledningen har även kompletterat med planer och rapporter för att belysa
skolans kvalitet. Dessutom har kvantitativa tal redovisats inom kvalitetsområdena Organisation,
Kompetens och Resursutnyttjande. Bland de utvärderingsmetoder som skolan har använt är
Qualis enkäter till elever, föräldrar och personal men även kompletterat med egna frågor och
kommunens enkäter. Av skolans 300 elever har 235 svarat (78 procent). Alla elevers föräldrar
(en förälder/elev) har erbjudits att svara på föräldraenkäten. Enkäten har besvarats av 105
föräldrar av totalt 300 vilket innebär 35 procents svarsfrekvens. Av skolans 38 personal har 35
svarat (92 procent). Vi har vi tagit del av allt material i god tid innan besöket.
Granskningen på plats har skett i form av att vi externa granskare har tillbringat två dagar i
skolan. Vi har besökt 26 lektioner/arbetspass och intervjuat nio grupper av ledning, personal,
elever och föräldrar.
Nedan redovisas resultatet av arbetslagens och ledningens självvärdering. Längst till höger i
tabellen redovisas den bedömning som vi granskare har gjort.
2
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
Tabell 1: Självvärdering och extern värdering
Kvalitetsområde
Arbetslag 7
Arbetslag 8
Arbetslag 9
Självvärdering
rektor
Extern
värdering
granskare
A. Kunskaper och
färdigheter
4
5
4
4
5
B. Trygghet och
trivsel
6
6
5
7
5
C. Elevernas ansvar
för eget lärande
5
5
5
5
4
D. Arbetssätt och
lärarroll
3
5
3
3
3
E. Delaktighet
5
6
7
6
4
F. Organisation
7
6
6
7
5
G. Styrning och
ledarskap
4
5
4
6
4
H. Kommunikation
5
4
5
5
4
I. Kompetens
3
4
4
6
6
J. Resursutnyttjande
6
4
5
6
5
K. Image
4
4
5
4
4
A. Kunskaper och färdigheter
På skolan finns rutiner för att följa upp kunskapsresultaten på individnivå, vilket görs av mentor
och sedan i arbetslaget oftast varje vecka (steg 1). En tydlig arbetsgång har dokumenterats och
används av alla för att utreda elevernas behov av stöd (steg 1). Åtgärdsprogram upprättas vid
behov av elevhälsoteamet och mentor i samverkan med vårdnadshavare och används för elever i
behov av särskilt stöd efter utredning. Rektor har beslutsrätten (steg 1).
Skriftliga omdömen ges kontinuerligt under terminen för varje elev och förs in på ett färgschema
där rött, grönt och gult anger olika steg i elevens uppsatta kunskapsmål. I webbverktyget Fronter
finns matriser där kunskapsutveckling och resultatet kan följas upp individuellt och också vara
underlag vid utvecklingssamtal med vårdnadshavare, som har tillgång till webbsidan (steg 2).
Skolans elevhälsoteam där speciallärare, specialpedagog, skolsköterska, kurator och rektor ingår
arbetar både konsultativt med lärarna och följer upp elevernas kunskapsresultat i sina veckovisa
möten, vilket ger effekt och främjar elevernas utveckling mot utbildningsmålen (steg 2). I varje
arbetslag finns tillgång till en speciallärare och utöver detta en specialpedagog. På skolan finns
en beteendevetare som arbetar i elevgrupperna och en socialantropolog som riktar sig till
3
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
enskilda elever. En av skolans pedagoger går under terminen utbildning till speciallärare med
inriktning mot matematik och en lärare har specialpedagogiska kurser men inte behörigheten
(steg 2).
Skolan samlar in resultaten via mentor i Fronter och på färgschemat på individnivå via
arbetslaget och elevhälsoteamet på gruppnivå och via elevhälsoteamet, ledningsgruppen och
rektor på skolnivå. På terminsvisa uppföljningskonferenser utvärderas och analyseras
betygsresultaten för eleverna och detta ger underlag för förbättringar av utbildningen. Finspångs
kommun har särskilda kunskapsstationer i olika årskurser för att stämma av
kunskapsutvecklingen i kommunens skolor (steg 3). Personalen arbetar med individuella
anpassningar som dokumenteras i en blankett (PMO). Det görs pedagogisk bedömning på
individ-, grupp- och organisationsnivå för att tillgodose ett relevant stöd för eleven, som kan vara
lättläst material, extra färdighetsträning, tillgång till dator och anpassad mjukvara eller den lokala
placeringen av eleven. Det finns rutiner för avstämning, skriftliga omdömen, utvecklingssamtal
och en IUP-mall. Under varje rubrik finns tydliga anvisningar hur och när detta ska ske. Skolan
har metoder för att stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever i behov av sådant stöd (steg
3). I föräldraenkäten svarar 64 procent att skolan ger deras barn goda kunskaper. ”Lärarna
förväntar sig att vi ska nå målen” instämmer 80 procent av eleverna i helt eller till stor del.
Förväntningarna från lärarna är höga vilket vi hör på de lektioner vi besöker.
Skolan har utifrån de nationella styrdokumenten utvecklat metoder för att säkerställa en likvärdig
bedömning av kunskaper och färdigheter genom att alla ämneslärarna rättar och bedömer
nationella prov oavsett vilken årskurs läraren har och proven är avidentifierade. Kommunala
ämneslärarträffar hålls ett par gånger per läsår för att utbyta erfarenheter och diskutera
bedömning (steg 4). Eleverna på skolan har ett lågt meritvärde, 194,6 jämfört med kommunens
203,4 och rikets 214,8. I årskurs 9 nådde 81 procent av eleverna målen i samtliga ämnen
vårterminen 2014 jämfört med kommunens 76 procent och rikets 77 procent så
kunskapsresultaten är goda i jämförelse med skolans egna förutsättningar samt skolor i
kommunen och riket (steg 4).
4
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
Tabell 2: Måluppfyllelse, meritvärde och behörighet till gymnasieskolan läsåret 2013/2014
Kvalitetsområde
Kunskaper och färdigheter
Nyhemsskolan
år 2014
Genomsnitt i
Finspångs
kommun år
2014
Genomsnitt i
riket år 2014
enligt Skolverket
Andel elever godkända på nationellt
prov, sv åk 9
~100
95,75
96,4
Andel elever godkända på nationellt
prov, sv som andraspråk åk 9
..
Andel elever godkända på nationellt
prov, ma åk 9
73,8
85
87,5
Andel elever godkända på nationellt
prov, en åk 9
~100
~100
96,8
Andel elever som nått målen i samtliga
ämnen, åk 9
80,9
75,8
77,4
Modellberäknat värde enligt SALSA (1)
0,76
0,73
--------------------
Meritvärde åk 9
194,6
203,4
214,8/222,1
Andel behöriga till minst ett nationellt
gymnasieprogram
90,9
-------------------
86,9
..
78,5
De nationella proven visar att 100 procent är godkända i svenska och engelska men endast 74
procent i matematik. Personalen har analyserat de olika resultaten men det har varit svårt att hitta
orsaken till matematikresultatet. Med anledning av detta utbildas nu en speciallärare med
inriktning matematik och en matematikverkstad för praktisk matematik har skapats. Salsavärdet
visar att skolan sammanlagt når goda resultat utifrån de förutsättningar som påverkar elevernas
resultat. Skolan arbetar idag med en personalhandbok för att minska andelen elever som ej nått
lägst kunskapskraven för betyget E i samtliga ämnen i årskurs 9. Den innehåller rutiner för att få
samma lektionsstruktur och visa eleverna tydligt på kunskapsnivåerna som krävs och vilka
förmågor de ska utveckla. Lärarna utbildar sig i språkutvecklande arbetssätt till hösten. Fyra
gånger i veckan erbjuds läxläsning med lärare för alla elever och även ett profilval kallat “Jag
vill, jag kan”. Frukost och mellanmål erbjuds för att få en bra studiesituation. Även lovskola
erbjuds. Ett samverkande stödteam mellan flera förvaltningar finns på skolan, skolnärvaroteamet,
för elever som inte vill närvara i skolan. På ämneskonferenser diskuteras arbetssätt och
arbetsformer (steg 4). 71 procent av eleverna tycker att de har goda studieresultat och att 67
procent att de får reda på hur det går för dem.
Lärare och skolledning följer kontinuerligt upp att eleverna inhämtar fakta, förståelse, färdigheter
och förtrogenhet i sitt lärande (steg 5). I enkäten svarar 60 procent av personalen att de
instämmer helt eller till stor del i detta. Inför varje nytt arbetsområde upprättas en LPP, lokal
pedagogisk planering, i vilken det framgår vilka mål som ska uppnås och hur utvärdering sker.
Ämneslärare är ansvariga för detta. LPP läggs på Fronter och är tillgänglig för rektor att följa
upp. För att följa upp elevernas lärande finns ett stort antal metoder istället för skriftliga prov
5
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
berättar lärarna: färgade kort, exitticket och no hands. Vi ser på lektionerna hur eleverna arbetar
och redovisar i grupp på No-lektioner och hur förhör av glosor hålls med stöd av tävlingsmoment
i grupp. Ett perspektiv på hållbar utveckling har startat med ett profilval för att få grön flagg.
Källsortering förekommer i matsal, hemkunskap och i personalrum. På en lektion i No diskuteras
det globala perspektivet och hur det påverkar oss. Eleverna skriver rapporter vid ekostudier. I
slöjd får eleverna 20 kronor för att köpa ett plagg i affären Återbruket och göra det till ett
användbart plagg. Det andra perspektivet, solidaritet är arbetet med kommunens toleransresa i
samband med Förintelsens dag, Ung i världen och lika-olika (steg 5). De elever som lätt når
kunskapskraven har i vissa ämnen t.ex. matematik möjlighet att få läsa gymnasiekurser. Detta
gäller dock inte alla ämnen. I de flesta ämnen får eleverna ”klurigare” och svårare uppgifter att
lösa (steg 5). Lärarna önskar att det vore mera samverkan med gymnasieskolan. 66 procent av
eleverna säger att lärarna ger dem utmaningar.
Vid värderingen av kvalitetsområdet anser två arbetslag att skolan når steg 4 och även
skolledningen anser detta medan ett arbetslag anser steg 5. Även vi bedömer att skolan når steg
5.
För att nå nästa steg “Skolan når goda kunskapsresultat som bibehålls eller förbättras över tid”
behöver skolan nå ett högre meritvärde och flera elever bli behöriga till de nationella
programmen på gymnasiet. Den process som skolan har startat och befinner sig mitt i med
många metoder för individuell inlärning kommer att ge effekt inom snar framtid.
B. Trygghet och trivsel
Som besökare på Nyhemsskolan möts vi av en välkomnande atmosfär. Den första morgonen vi
kommer dit har alla elever bjudits på frukost som en belöning för att de har nått upp till ett mål i
det gemensamma temat “Kommunikation och bemötande”. Verksamheten startar på avtalad tid
(steg 1) och skolan följer dagligen upp närvaro/frånvaro (steg 1). Eleverna har möte med sin
mentor varje morgon, som för in frånvaro i Fronter. Skolan har förankrade rutiner för
mottagande av nya elever (steg 1). Rutinerna är väl kända, men inte skriftliga.
Det råder arbetsro (steg 2) på lektioner och i korridorer. Både elever och föräldrar berättar om att
skolan tidigare haft problem, men nu har åtgärder vidtagits och det råder arbetsro. I elevenkäten
instämmer 45 procent helt eller till stor del i “Jag får den arbetsro jag behöver”. I enkäten till
föräldrarna instämmer 44 procent helt eller till stor del att “Mitt barn får den arbetsro det
behöver”. Av lärarna anser 80 procent att “Det råder arbetsro när vi arbetar i skolan”. Skolan
arbetar aktivt och medvetet med att klargöra vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har och
vuxna reagerar på regelbrott (steg 2). Vid terminsstart får alla elever en informationsbroschyr
som bland annat innehåller förväntansdokument som ska undertecknas av vårdnadshavare och
återlämnas till skolan. Skolan har ett förebyggande och dokumenterat arbete för att förhindra
diskriminering och kränkande behandling (steg 2). Skolans plan mot diskriminering och
kränkande behandling, “Likabehandlingsplanen”, är kommunicerad, utvärderad och upprättas
årligen. Trygghetsgruppen är väl känd av alla elever och föräldrar. Gruppen anordnar temadagar
där alla skolans elever deltar. Arbetet utvärderas årligen med en egen enkät. I påståendet “Skolan
arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling” instämmer 60 procent av
6
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
föräldrarna helt eller till stor del. Av personalen svarar 97 procent att de instämmer helt eller till
stor del i att “Vi vuxna reagerar på regelbrott, diskriminering och kränkande behandling”.
När vi besöker lektioner, rör oss i korridorer och äter i matsalen är det en känsla av arbetsglädje
och trivsel vi möts av (steg 3). Genom Qualisenkäter, både bland personal, föräldrar och elever,
mäter och följer skolan kontinuerligt upp arbetsglädje och trivsel (steg 3). Av eleverna svarar 73
procent att “Jag trivs i skolan” och 81 procent att “Jag känner mig trygg i skolan”. Av personalen
svarar 89 procent att “Jag trivs på min arbetsplats”. 78 procent av föräldrarna instämmer helt
eller till stor del i påståendet “Mitt barn trivs i skolan”. En gång per år genomförs en
kommungemensam medarbetarenkät. Eleverna berättar i intervjuer att de har tillit och förtroende
för sina lärare och lärarna talar positivt om sina elever. På lektionsbesök och spontana möten i
matsal eller korridorer märker vi att förhållandet mellan personal och elever kännetecknas av
förtroende och ömsesidig respekt (steg 3).
Eleverna har en fysisk arbetsmiljö som skapar trivsel (steg 4). Skolan har till stora delar målats
om och eleverna har fått vara delaktiga i att inreda Kaffan, en elevcafeteria samt
uppehållsrummet som kallas Chillidillrummet. I elevenkäten svarar 49 procent att “Miljön i min
skola är trivsam”. Föräldrarna instämmer till 35 procent helt eller till stor del i påståendet
“Miljön inomhus i mitt barns skola är trivsam”. 83 procent av personalen instämmer helt eller till
stor del i “Miljön i vår skola är trivsam”. Av eleverna instämmer 40 procent helt eller till stor del
att “Utomhusmiljön är stimulerande”. Genom aktivt stöd av vuxna till elevråd, städråd och
matråd och genom att flera vuxna rör sig i korridorer skapar skolan en social miljö som ger
trygghet och god gemenskap (steg 4). I elevenkäten svarar 90 procent av eleverna att “Jag har
någon kamrat att vara med om jag vill”. I intervjuer berättar eleverna att “lärarna ser alla som
inte har någon att vara med och de gör nog betydligt mer än vad vi förstår”. Det finns ett väl
fungerande elevråd som har stöd av en fritidspedagog som kallar sig elevernas ombud. Städråd
och matråd fungerar bra med regelbundna möten och förberedda frågor från varje klass. I
intervjuer berättar eleverna om hur elevråd och matråd fungerar. De berättar också vilka
framgångar de haft och på detta sätt konstaterar vi att skolan arbetar aktivt och medvetet för att
påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles grundläggande demokratiska
värderingar (steg 4). Eleverna berättar i intervjuer att tack vare matråd har de fått bort några icke
omtyckta rätter och i elevenkäten svarar 11 procent att de instämmer helt eller till stor del i “Jag
är nöjd med skolmaten”. På påståendet “Skolan är välstädad” svarar 26 procent att de instämmer
helt eller till stor del. Av föräldrarna anser 31 procent att “Skolan erbjuder bra skolmat” och 29
procent att “Skolan är välstädad”.
Nyhemsskolan vill vara en skola för alla och tillgängligheten är viktig. I informationsbroschyren
finns tydliga regler för skolan. Skolan har en trygghetsgrupp som är väl känd och som initierar
och genomför temadagar för hela skolan. Gruppen arbetar både förebyggande och aktivt när
något har inträffat. 85 procent av skolans elever svarar i enkäten att “Jag följer skolans
ordningsregler” och 73 procent att ”Om jag blir mobbad eller trakasserad vet jag att jag får hjälp
av de vuxna i skolan”. Av personalen instämmer 86 procent helt eller till stor del i “Förhållandet
mellan personal och elev kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt”. Skolan arbetar
med materialet DATE från Specialpedagogiska skolmyndigheten och handikappförbunden. Ett
exempel är temadagen “Kommunikation och bemötande” som nyligen har genomförts.
Temadagar och förebyggande arbete utvärderas efter varje genomfört arbetsområde. Ett exempel
7
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
på detta ser vi på skolans anslagstavla där elevers och personalens utvärdering av det senaste
temat visas. Det betyder att skolan använder förankrade metoder för att skapa trygghet och
trivsel samt för att hantera konflikter (steg 5). Skolans metoder för att hantera konflikter och
förhindra diskriminering och kränkande behandling utvärderas kontinuerligt (steg 5) både av
elever och av personal. I personalenkätens påstående “I vår skola har vi enats om gemensamma
normer” instämmer 86 procent helt eller till stor del.
Den gemensamma värdegrunden finns dokumenterad i informationsbroschyr och
Personalhandbok, alltså är delar av steg 6 “Skolan har en gemensam värdegrund som synliggörs i
det dagliga arbetet” uppnådda.
Ett arbetslag har i självvärderingen angett att skolan ligger på steg 5. Två arbetslag anser att
skolan ligger på steg 6 och rektor anser steg 7. Vår bedömning är att skolan når steg 5 inom
området Trygghet och trivsel.
Skolan är även inom detta kvalitetsområde i en utvecklingsprocess och på gång att nå nästa steg.
När informationsbroschyren och personalhandboken har implementerats fullt ut kommer skolan
att nå steg 6.
C. Elevernas ansvar för eget lärande
Alla elevers resultat dokumenteras av lärarna på Fronters matriser som blir den individuella
utvecklingsplanen (steg 1). Elevernas resultat och lärarnas kommentarer används som underlag
till utvecklingssamtalet. I föräldraenkäten har 68 procent svarat att de instämmer helt eller till
stor del i att “Utvecklingssamtalet bygger på mitt barns individuella utvecklingsplan och annan
dokumentation”.
Det finns en ambition från skolan att eleven ska leda samtalet, men huruvida det blir så är
beroende på elevens drivkraft. På detta sätt tränas eleverna i att med stigande ålder och mognad
ta egna initiativ och öka sin förmåga att ta ett personligt ansvar för sitt lärande (steg 2).
Arbetslagen arbetar på olika sätt med att träna eleverna i detta och arbetssättet avpassas efter
gruppen. I personalenkäten har 85 procent av lärarna svarat att “Eleverna tränas i att ta ansvar för
sitt eget lärande i förhållande till ålder och mognad”. I elevenkäten svarar 64 procent att de
instämmer helt eller till stor del i att “Jag tycker att utvecklingssamtalen är bra”.
Vid start av ett nytt ämnesområde får eleverna en LPP, Lokal Pedagogisk Planering, där mål och
bedömningskriterier framgår. Varje elev får också formulera egna mål för sitt lärande. Varje
lektion ska börja och sluta på samma sätt och på varje lektion förväntas läraren återkoppla till
vilket mål som lektionen behandlar. Lärarna uppger att de vet vilka elever som har behov av
tydligare struktur och planering och vi konstaterar att eleverna känner till och förstår målen i de
aktuella ämnena/arbetsområdena (steg 3). I intervjuer med eleverna berättar de att de alltid får
delta i diskussioner om hur arbetsområdet ska redovisas men mindre ofta får de påverka arbetets
upplägg. I elevenkäten har 32 procent svarat att de instämmer helt eller till stor del i “Jag får vara
med och planera mitt arbete i skolan” och 50 procent instämmer helt eller till stor del i “Jag
formulerar egna mål för mitt lärande”. Eleverna tränas i att utveckla sin förmåga att arbeta i
8
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
demokratiska former (steg 3). Elevrådet fungerar med stöd av en fritidspedagog som beskriver
sitt uppdrag med att hon ska vara elevernas ombud. Varje klass har två representanter i elevrådet
och klasserna har frågor med till möten. Skolan har också matråd och städråd där alla årskurser
är representerade. I intervjuer med eleverna beskriver de att de både har haft framgång med att
driva vissa frågor och att de alltid blir lyssnade på.
Kursplanerna styr tillsammans med den individuella utvecklingsplanen uppläggningen av
elevens lärande (steg 4). Skolans handlingsplan för “Elevernas ansvar för eget lärande” beskriver
tydligt hur arbetslagen ska arbeta för att uppnå att eleverna känner till och förstår målen i
samtliga ämnen. Arbetsgång och uppföljning är noga beskrivet och likaså hur utvärdering ska
ske. Vi får också se exempel på skriftlig redovisning där rektor återkopplat med ytterligare
frågor. I personalenkäten svarar 17 procent att “De individuella utvecklingsplanerna och målen
styr planeringen av undervisningen” och i elevenkäten svarar 8 procent att “Min individuella
utvecklingsplan styr mitt arbete”. I enkätpåståendet “Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får
lust att lära mig mer” instämmer 23 procent helt eller till stor del. Det låga resultatet på enkäterna
kan bero på att begreppet individuell utvecklingsplan inte används i årskurs 7-9 utan
målmatriserna på Fronter fungerar som elevernas utvecklingsplan.
Samtliga tre arbetslag och skolledningen placerar skolan på steg 5. Vi gör bedömningen att
skolan når steg 4.
Vi upplever att skolan är i en spännande utvecklingsprocess inom området “Elevernas ansvar för
eget lärande” men att det ännu saknas samsyn. Detta tror vi också är förklaringen till de låga
resultaten i personalenkät och elevenkät i frågor som handlar om individuella utvecklingsplaner
och kursplaner. Många lärare använder Fronter, men inte alla. Elever och föräldrar litar inte på
att alla skriver in omdömen och därmed används inte materialet optimalt. Med fortsatt arbete på
samma sätt och gemensamt förhållningssätt tror vi att skolan kommer att nå steg 5. Med ett
gemensamt förhållningssätt kommer också eleverna bli tvungna att reflektera över sitt lärande.
D. Arbetssätt och lärarroll
Läroböcker och material i finns i elevernas hemklassrum. Varje arbetslag har tillgång till en
klassuppsättning av Ipad och det finns nätverk på hela skolan för personal respektive elever.
Genom detta har eleverna tillgång till aktuella och relevanta kunskapskällor (steg 1). Arbetssätt
och lärarroll präglas av variation och flexibilitet (steg 1). Lärarna bemödar sig om att ha variation
i lärande och utvärdering. Alla arbetslag har utrustats med material för att återkoppling och
reflektion ska vara en del i arbetet. Under klassrumsbesök möter vi engagerade lärare och
intresserade elever. Eleverna arbetar enskilt och i grupp. En lärare berättar hur hon medvetet
arbetar för att få en gruppkänsla hos eleverna och trots att de arbetar tillsammans individualiserar
hon svårighetsgraden i uppgifterna.
Kreativitet och skapande finns med som inslag i elevernas lärande (steg 2). I flera ämnen arbetar
grupperna med bild, film och drama för att öka elevernas motivation. Lärarna tillämpar överlag
arbetssätt och arbetsformer som utvecklar elevernas nyfikenhet och självförtroende (steg 2).
Detta ser vi på lektionsbesök där grupper får arbeta med aktuella nyheter i matematik eller testa
9
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
matematiska teorier genom praktiska försök. På påståendet i enkäten “Jag har förtroende för
mina lärare” svarar 63 procent av eleverna att de instämmer helt eller till stor del. Lärarna
dokumenterar och omprövar regelbundet arbetssätt och arbetsformer (steg 2).
Arbetslagskonferenserna varje vecka innehåller reflektion över arbetssätt och resultat.
Minnesanteckningar förs vid varje möte. Elever berättar i intervjuer att de utvärderar arbetssätt
och lärande efter att ett arbetsområde är avslutat. I elevenkäten svarar 79 procent att de
instämmer helt eller till stor del i “Jag får arbeta på många olika sätt i skolan, t ex själv, i grupp
eller under lärarens ledning”.
Alla lektioner ska enligt personalhandboken inledas och avslutas på samma sätt. På
lektionsbesök ser vi att läraren skriver upp vilka mål som dagens lektion relaterar till och vilka
förmågor som ska tränas. På detta sätt ser vi att lärarna planerar och genomför undervisningen
med utgångspunkt i nationella mål och skolans egna prioriterade verksamhetsmål samt elevernas
intressen och deras individuella utvecklingsplaner (steg 3). I elevenkäten svarar 63 procent att de
instämmer helt eller till stor del i “Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver
det”. Tre gånger per läsår har skolan BAK-konferenser, bedömnings- och analyskonferenser,
utifrån tydlig struktur. Alla lärare fyller i ett färgschema utifrån elevernas resultat och dessa
analyseras utifrån individens måluppfyllelse, arbetssättens framgång och resursutnyttjande.
Rektor deltar på konferenserna och på de två betygsanalystillfällena per år ger hon skriftlig
återkoppling till arbets-/ämneslagen. I personalenkäten anger 57 procent att de instämmer helt
eller till stor del i “Jag utvärderar och dokumenterar kontinuerligt arbetssätt och arbetsformer
tillsammans med eleverna” och 77 procent svarar att “Vi utvärderar arbetssätt och arbetsformer
inom ämnen/ämnesområden och jämför för att ta reda på vilka arbetssätt som har bäst effekt”.
Problemlösning och kritiskt granskande är naturliga inslag i lärandet (steg 3). Detta ser vi på
lektionsbesök i matematik och NO där elever får arbeta med praktiska övningar och diskussioner
i par eller i grupp. Arbetssätt och arbetsformer dokumenteras och utvärderas regelbundet i
arbetslagen och av lärare och elever tillsammans (steg 3). Arbetslagens diskuterar regelbundet
både arbetssätt och effekt. På lektionsbesök får vi också uppleva olika sätt att slutredovisa ett
arbetsområde. I personalenkäten svarar 75 procent att de instämmer helt eller till stor del i
påståendet “Våra arbetsformer stimulerar och utmanar varje elevs utveckling och lärande”.
Skolan uppnår delar av steg 4 “Skolan tillämpar arbetssätt och arbetsformer som stimulerar
elevernas lust att lära”. På flera lektioner ser vi att lärarna arbetar med olika uttrycksformer i sin
undervisning. Ett exempel är lärare som visualiserar berättelser för att underlätta förståelse och
ett annat är på textilslöjden där uppdraget att rita av ett mönster blir en matematisk uppgift.
Två arbetslag placerar skolan på steg 3 och ett på steg 5. Ledningen placerar skolan på steg 3. Vi
gör bedömningen att skolan är på steg 3.
Lärarna är engagerade och arbetar för att ge utmaning och skapa helhetsperspektiv i samverkan
mellan ämnen. Vi kan på lektionsbesök och i intervjuer uppleva att många lärare har börjat ett
ämnesövergripande arbete utan att arbetslagen gjort en gemensam planering. För att nå steg 4
och 5 behövs en gemensam planering och samsyn.
10
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
E. Delaktighet
På Nyhemsskolan inbjuds både elever och föräldrar att vara delaktiga i miljö- och trivselfrågor
(steg 1). De elever som vi träffar anser att de både blir lyssnade på och att de faktiskt kan
påverka miljö- och trivselfrågor. Även representanterna för skolrådet uttrycker både möjlighet
till att påverka och att skolan bjuder in till delaktighet (steg 1). Skolan har forum för samråd med
föräldrarna (steg 1). Föräldrarådet är aktivt. Rektor lyssnar och berättar bakgrund när något är
ifrågasatt. En förälder berättar att hon ofta är på skolan och alltid känner sig välkommen. I
elevenkäten instämmer 47 procent av eleverna helt eller instämmer till stor del i “Lärarna i min
skola tar hänsyn till elevernas åsikter”.
Föräldrarna uppmuntras att engagera sig i skolans verksamhet (steg 2). Genom
informationsbroschyr, föräldramöte, blogg och hemsida uppmanas föräldrar att tycka till och att
komma till skolan. I föräldraenkäten svarar 41 procent att “Skolan uppmuntrar mig att engagera
mig i skolans verksamhet” och 35 procent att “Jag har inflytande över de delar av verksamheten
som jag är berörd av”. 74 procent av personalen svarar att “Jag uppmuntrar föräldrar att engagera
sig i skolans verksamhet.” Eleverna har inflytande genom elevråd, matråd och städråd. Genom
elevrådet har eleverna fått påverka utformning av gemensamma utrymmen och innehåll i
gemensamma temadagar (steg 2). På detta sätt har skolan system för formellt inflytande för
eleverna (steg 2). Eleverna medverkar i kvalitetsarbetet (steg 2) genom att efter varje
arbetsområde delta i utvärderingssamtal samt att efter varje termin delta i utvärderingar. I
enkäten svarar 30 procent av föräldrarna att de instämmer helt eller till stor del i påståendet att
“Jag har möjlighet att vara delaktig i skolans utvärdering och förbättring av verksamheten”. Av
personalen svarar 43 procent att de instämmer helt eller till stor del i “Eleverna är med i skolans
planeringsprocesser”.
Ledning och personal tar systematiskt med eleverna i skolans planeringsprocesser (steg 3) genom
att beakta utvärderingar och genomföra förbättringar efter sammanvägd utvärdering. Skolans
prioriterade mål är formulerade efter förra årets utvärderingar och på det sättet får både elever
och föräldrar möjlighet att delta i kvalitetsarbetet (steg 3). I årliga enkäter mäter och följer skolan
upp elevernas och föräldrarnas delaktighet (steg 3).
Metoder utvärderas och utvecklas kontinuerligt för att göra eleverna och deras föräldrar delaktiga
(steg 4). Varje läsår avslutas med reflektion och utvärderingar bland skolpersonal, elever och
lärare. Enkäter skickas hem till föräldrar. Exempel på förändringar efter utvärdering är att den
tidigare lovskolan har övergått till att vara schemalagd läxläsning fyra dagar per vecka och efter
mätning av elevers och föräldrars delaktighet har skolan förtydligat sina informationskanaler.
Vid värdering av kvalitetsområdet anser ett arbetslag att skolan når steg 5, ett arbetslag steg 6
och ett arbetslag steg 7. Skolledningen anger steg 6. Vi anser att skolan når steg 4.
Skolan arbetar aktivt med delaktighet och för att nå nästa steg behövs ett systematiskt arbete med
att få både elever och föräldrar delaktiga i utvecklingen. Både lärare och skolledning är öppna för
kontakter med föräldrar, men formerna behöver kanaliseras och struktureras. Att
medvetandegöra elever och föräldrar om elevernas lärandeprocess kan vara en väg.
11
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
F. Organisation
Tabell 3: Total sjukfrånvaro
Kvalitetsområde
Organisation
Nyhemsskolan
år 2013
Total sjukfrånvaro per år
2,45 %
Genomsnitt i
Finspångs
kommun år 2013
5,4 %
Genomsnitt i
riket år 2013
enligt SKL*
5,9 %
Nyhemsskolan har betydligt lägre sjukfrånvaro i jämförelse både med kommunen och riket år
2013 och även år 2014. Sjukfrånvaron har ökat till 3,42 procent år 2014 men detta gäller främst
långtidssjukfrånvaron.
Tabell 4: Antal elever per lärare
Kvalitetsområde
Organisation
Nyhemsskolan
år 2013
Antal elever per lärare
14,1
Genomsnitt i
Finspångs kommun
år 2013
13,6
Genomsnitt i
riket år 2013
enligt
Skolverket
12,7
Antalet elever per lärare är högre än för kommunen och för riket. Skolans organisation har en
tydlig struktur (steg 1) genom ledningsgrupp där varje arbetslag är representerat, en Qualisgrupp
som ansvarar för det systematiska kvalitetsarbetet och att speciallärare och specialpedagog
träffas varje vecka.
Nyhemsskolan är uppdelad i tre arbetslag med en årskurs i vardera (steg 2). I personalenkäten
svarar 91 procent att de instämmer helt eller till stor del i “Skolan har en väl fungerande
organisation”. Rektor följer upp verksamhet och organisation genom att delta i
arbetslagskonferens, elevhälsokonferens, BAK-konferens och ger skriftlig återkoppling på
betygs- och analyskonferens (steg 2). I enkäten svarar 83 procent av personalen att “Skolan har
en bra mötesstruktur”.
Beslutsordningen är tydlig med arbetslagskonferenser på torsdagar, specialpedagoger och
speciallärare träffas på fredagar och måndag förmiddag är det möte med elevhälsovården
(steg 3). I varje arbetslag finns en arbetslagsledare, en speciallärare, en Qualissamordnare och en
medlem i trygghetsgruppen, vilket betyder att skolan har utformade och förankrade uppdrag på
flera nivåer (steg 3). Mötesstrukturen är effektiv och stöder dialog (steg 3). Respektive uppdrag
samordnas i grupper vilket garanterar informationsspridning och förankring. I enkäten svarar 88
procent av personalen att de instämmer helt eller till stor del i “Mitt arbetslag fungerar väl” och i
påståendet “Jag är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av
verksamheten“ instämmer 94 procent helt eller till stor del.
12
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
Skolans ledningsgrupp består av rektor, koordinator, tre arbetslagsledare och administratör.
Gruppen träffas varje måndag. Arbetslagsledaren har ingen chefsfunktion, men samordnar
arbetslagets arbete och leder varje vecka arbetslagets konferens där arbetsmetoder och elevernas
resultat utvärderas. På detta vis har skolan en väl fungerande organisation med arbetslag och
ledningsgrupp som garanterar en god daglig verksamhet (steg 4). I samma korridor som skolans
rektor har sitt arbetsrum finns också F-6-skolans rektor. Detta underlättar samarbetet mellan
skola och fritidshem (steg 4). Skolan utvärderar kontinuerligt sin organisation och mötesstruktur
(steg 4) genom medarbetarenkäter, Qualisenkäter och i medarbetarsamtal.
Arbetslagen tar fullt ansvar för och följer upp varje elevs lärande och kunskapsutveckling
(steg 5) på de regelbundna konferenserna och genom ett färgschema som visar varje elevs
måluppfyllelse. Arbetslagen prioriterar och fördelar arbetsuppgifter (steg 5). Arbetslagen äger de
resurser som de är tilldelade och förväntas varje vecka ompröva placering utifrån aktuella behov.
Det är också möjligt att flytta en resurs till annat arbetslag om behovet är större. I enkäten
instämmer 86 procent av personalen helt eller till stor del i påståendet “I mitt arbetslag prioriterar
vi och fördelar arbetsuppgifter”.
Två arbetslag har i självvärderingen placerat skolan på steg 6 och ett arbetslag på steg 7.
Skolledningen anger steg 7. Vår bedömning är att skolan når steg 5 inom området Organisation.
För att nå nästa steg “Skolan har en organisation som stöder utveckling och som utvecklas med
sitt uppdrag” behöver skolan fokusera sitt utvecklingsarbete. Skolan är i en intensiv
utvecklingsprocess. Intresse och engagemang att testa olika metoder och arbetssätt för att öka
elevernas måluppfyllelse och motivation är stort. Det finns struktur för att utvärdera och
reflektera över effektiviteten men inte tillräckligt för att hinna tillgodogöra sig allt. Vi
rekommenderar skolan att testa och analysera en metod i taget. När alla delar till fullo har
implementerats kan skolan nå både steg 6 och steg 7.
G. Styrning och ledarskap
Skolan har egna prioriterade verksamhetsmål som tas fram utifrån de nationella målen och det
analysarbete som görs på konferenser efter utvärderingar varje terminsslut (steg 1).
Detta läsår har verksamhetmål satts upp inom områdena “Arbetssätt och lärarroll” och
“Elevernas ansvar för eget lärande”. Att personalen känner till skolans egna prioriterade
verksamhetsmål bekräftas i enkätsvaren där 88 procent instämmer i att de har gemensamma mål
på skolan och 28 procent till viss del (steg 1). Skolan följer kommunens årshjul för ett
systematiskt kvalitetsarbete där även arbetsmiljöarbetet ingår. Qualis kvalitetsverktyg används
och personalen är väl införstådd i skolans kvalitetsarbete (steg 1).
63 procent av eleverna känner till kursplanemålen enligt enkäten och skolans egna prioriterade
verksamhetsmål finns i elevernas och vårdnadshavarnas informationskatalog och där instämmer
63 procent av föräldrarna i att de känner till dessa (steg 2). På lektionsbesök ser vi hur läraren tar
upp och diskuterar målen för ämnesområdet och påpekar att de också finns i Fronter där också
deras LPP läggs in. Skolan dokumenterar och utvärderar sina egna prioriterade verksamhetsmål
dels på gruppnivå på lektioner med flera olika metoder: färgade kort, muntliga utvärderingar
13
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
eller i gruppsamtal och på individnivå i mentorssamtal och utvecklingssamtal. På
verksamhetsnivå sker detta på analys- och betygskonferenser, i arbets-/ämneslaget, i
Qualisgruppen och i ledningsgruppen. Det finns tydliga rutiner för hur detta ska gå till och med
skriftlig redovisning (steg 2). Skolan har ett öppet och tillgängligt ledarskap på alla nivåer (steg
2). Skolledningen rör sig i skolans lokaler och försöker vara tillgänglig så mycket som möjligt.
Vårdnadshavarna uttrycker att rektor är nåbar för samtal och lyssnar. Eleverna har temaveckor
där demokrati och delaktighet är ämnet och de får utvärdera skolan och personalens
undervisning. 89 procent av personalen instämmer helt eller till stor del i påståendet om skolans
öppna ledarskap och lättillgänglighet och de uttrycker detta i samtalen med oss.
Skolan har ett ledarskap på alla nivåer som skapar förståelse och delaktighet genom den valda
organisationen med delegation till ett antal arbetsgrupper där all personal ingår och har ett uttalat
uppdrag i respektive grupp med återrapporteringskrav av information och beslut (steg 3). I
personalenkäten instämmer 80 procent helt eller till stor del i att de känner sig sedda och
bekräftade av ledningen. Rektor ser till att skolan kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar
utbildningen (steg 3). De konferenser, uppföljningar och utvärderingar som görs enligt
årskalendariet och personalhandboken ska dokumenteras och förslag på förbättringsområden ska
ges. Frågor om arbetssätt och arbetsformer som varit framgångsrika kan meddelas all personal på
studiedagar eller pedagogiska caféer. Koordinator ska omvärldsbevaka pedagogisk forskning och
ge förslag på utvecklingsarbete. Samverkan med andra skolor t.ex. utbyte av ämneskunskaper
förekommer.
Det finns fungerande mål och utvärderingar på alla nivåer som ligger till grund för fortsatt
utveckling (steg 4). På elevernas nivå finns de nationella målen tydliggjorda och följs noga
upp. Detta gäller såväl kunskapsmål som övergripande mål såsom trygghet och trivsel.
Eleverna är delaktiga i detta arbete och får formulera egna mål vid utvecklingssamtalen. På
skolenhetsnivå finns exempel på en rad uppföljningar på såväl individ- som grupp- och
organisationsnivå. På individnivå kan nämnas matriserna med omdömen i Fronter och
personalens kompetensutvecklingsplan. På gruppnivå finns uppföljningar av kunskapsresultat
av skolans elevgrupper på arbetslagstid och i elevhälsoteamets kontinuerliga möten med
skolledningen, vilket i sin tur kan leda till omfördelning av resurser. På organisationsnivå
utvärderas och dokumenteras hela strukturen varje år bland annat utifrån det kommunala
uppdraget och beslutade förbättringsområden (steg 4). Av detta framgår att ledarskapet är
tydligt och strategiskt organiserat på alla nivåer. Lagledarna representerar olika
ämneskategorier vilket bidrar till helhetssyn när ledningsgruppen träffas. Arbetslagen har en
gemensam syn på verksamhetens uppdrag anser 88 procent enligt personalenkäten.
Skolledningen uppmuntrar lärarna att analysera och bepröva sina egna erfarenheter och jämföra
dem med andras (steg 4). Detta sker genom att planeringar görs i ämneslagen och på
studiedagar fokuseras på att diskutera framgångsfaktorer och utvecklingsområden. Det sker
även kommunövergripande erfarenhetsutbyte mellan skolenheterna i ämnesgrupper. Besök hos
kollegor eller besök av koordinator med efterföljande pedagogiska diskussioner förekommer.
Rektor går rektorsutbildning och sektorchefen kallar till uppföljningsmöten.
Delar av steg 5 “Rektor stimulerar till stor variation i arbetet med genomförandet av skolans
mål“ är uppnått då skolledningen är drivande och presenterar många nya arbetssätt/former. Den
pedagogiska diskussionen hålls levande i alla delar, liksom att all personal är väl insatt i och
14
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
känner sig delaktig i det systematiska kvalitetsarbetet i form av Qualis. Det instämmer 86
procent i att de gör enligt personalenkäten.
I självvärderingen har två arbetslag placerat skolan på steg 4, ett på steg 5 och skolledningen på
steg 6. Vi anser att skolan når steg 4.
“Det finns ett tydligt ledarskap för lärandet i alla delar av verksamheten” krävs för steg 5. Detta
saknas fortfarande i delar av verksamheten men Personalhandboken är ett bra redskap att nå dit
förutsatt all personal tagit den till sig och använder den i sitt arbete. Skolan är inne i en snabb
utvecklingsprocess och därför måste skolledningen nu fokusera, prioritera och enas med
personalen om vilka metoder som ska provas och vilken effekt de får för elevernas lärande. Alla
arbetssätt/former kan inte provas samtidigt. Skolan kommer då snabbt att nå högre steg med den
pedagogiska utvecklingstakt som finns på Nyhemsskolan.
H. Kommunikation
Information ges vid inträffade händelser och uppkomna behov via klassrummet på Fronter till
hela verksamheten och vårdnadshavare eller på hemsidan och är det en fråga för en klass direkt
via mentor. Vid allvarliga händelser sammankallas krisgrupp (steg 1). Skolan har skriftliga
rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen via kommunens hemsida och sedan
förs frågan till rektor för utredning och beslut eller information (steg 1).
Skolan har metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter (steg 2). På hemsidan
läggs all offentlig information såsom informationsbrev till föräldrar om vad som händer på
organisationsnivå. En blogg finns där skolan berättar om vad som händer på gruppnivå. Fronter
är skolans s.k. lärplattform där personal, elever och vårdnadshavare kan hämta information på
individnivå om frånvaro, omdömen och kalendarium. En Facebooksida finns för
trygghetsgruppen med syfte att personerna där ska vara lättillgängliga. En mobiltelefon finns i
varje klassrum för att mentor ska vara nåbar för t.ex. vårdnadshavare. Internt används mejl av
rektor till personalen med en länk till en digital anslagstavla där information varje vecka läggs ut.
Skolan har etablerade rutiner för samverkan med berörda grundskolor och gymnasieskolor (steg
2). En tydlig tidsplan för övergången mellan årskurs 6 och 7 finns att tillgå. Likaså ett årshjul för
överlämnanderutiner mellan grundskola och gymnasieskola.
Vid samtal med föräldragruppen anser de flesta att de får god och kontinuerlig information som
berör deras barn/ungdomar (steg 3). Några har åsikter om att det är för många
kommunikationskanaler. Det bekräftas också av enkätresultatet för föräldrarna där endast 36
procent tycker att de får kontinuerlig information men 45 procent instämmer till viss del. Vid
föräldramöten, på skolråd och på utvecklingssamtal sker också kommunikation. Det interna är
samtalsklimatet är öppet, förtroendefullt och högt i tak säger personalen och 91 procent
förstärker detta påstående genom att instämma helt eller till stor del i personalenkäten. Det
externa har under många år burit med sig ett dåligt rykte men nu börjar närsamhället uttrycka sig
i positiva ord om skolan och därmed en bättre samverkan med både myndigheter och
organisationer (steg 3).
15
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
Modern teknik används för att förbättra service och kommunikation internt och externt (steg 4).
Skolan har medvetet satsat på webbaserade verktyg för att ge både vårdnadshavare och andra i
omvärlden större möjligheter att få en allsidig information om skolan genom Fronter, hemsida,
blogg, Facebook och mejl. Skolan har en fungerande pedagogisk samverkan med
gymnasieskolan i matematik för elever med behov av utmaningar och i ämnet teknik med en
teknikprofil som gymnasieskolan är ansvarig för. Till hösten kommer detta samarbete att utökas
med ytterligare två profilval (steg 4). Vid genomförandet av de nya styrdokumenten 2011 satsade
kommunen på gemensam implementering för att skapa samsyn i både grundskola och
gymnasieskola runt kunskapssyn och bedömning.
Vid värderingen av kvalitetsområdet Kommunikation placerar ett arbetslag skolan på steg 4, två
på steg 5 och även skolledningen väljer steg 5. Vi placerar skolan på steg 4.
Skolan har en etablerad kommunikation med arbetslivet i projektet Trampolinen där klasserna
tilldelas ett fadderföretag och eleverna gör studiebesök men vi upplever att det inte är tydligt
implementerat hos personalen. 35 procent instämmer helt eller till stor del i att de har en öppen
kommunikation med omvärlden, vilket bekräftar vår bild. Samverkan med socialtjänsten
upplever personalen inte fungerar tillfredsställande. För att nå steg 5 måste ett förbättringsarbete
till med tydliga mål för att elever och personal ska känna sig delaktiga och involverade.
I. Kompetens
Tabell 5: Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen
Kvalitetsområde
Kompetens
Nyhemsskolan
år 2013
Andel lärare med pedagogisk
högskoleexamen
82, 1 %
Genomsnitt i
Finspångs
kommun år 2013
Genomsnitt i riket
år 2013 enligt
Skolverket
88,1 %
86,0 %
Skolan har en hög andel lärare med lärarexamen och andelen för 2014 har stigit till 89 procent
och är högre än kommunens 86 procent men på skolan finns också andra yrkesgrupper med
högskolebehörighet såsom fritidspedagoger och beteendevetare (steg 1). I personalhandboken
finns en plan för hur introduktion av nyanställda ska gå till men även på kommunnivå sker en
information (steg 1).
Kompetensutvecklingen är kopplad till individernas och verksamhetens behov (steg 2) och
fastställs vid de utvärderingstillfällen som görs av utbildningen under läsåret. Individernas behov
diskuteras under medarbetarsamtal. Även kommunen erbjuder centrala utbildningar för skolorna.
Ett exempel på kompetensutvecklingsinsats för hela verksamheten är språkutvecklande arbetssätt
där det finns både önskemål och behov på skolan. Till hösten startas en internationell klass. 75
procent av personalen anser att kompetensutvecklingen är kopplad till individens och
verksamhetens behov.
16
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
Utifrån utvärderingar, handlingsplaner och nya verksamhetsmål som detta läsår är “Elevernas
ansvar för eget lärande” och “Arbetssätt och lärarroll”, skapas nya planer med
kompetensutvecklingsinsatser för att uppnå dessa. Individuella kompetensutvecklingsplaner
beslutas om på medarbetarsamtal med uppföljning på nästkommande samtal. I våra samtal får vi
bekräftat att skolan har gemensamma och individuella kompetensutvecklingsplaner (steg 3). 74
procent av personalen instämmer också i att skolan har individuella kompetensutvecklingsplaner.
Skolan avsätter sammantaget cirka 1 000 kr per individ för individuell kompetensutveckling och
har en tilldelad central budget för gemensamma insatser (steg 3). 63 procent av personalen
instämmer i påståendet helt eller till stor del och 35 procent till viss del i att kompetensutveckling
har hög prioritet på skolan. Vår bild är efter samtalen att många fortbildar sig t.ex. inom
specialpedagogik och matematik.
Uppföljning och tillämpning av genomförda kompetensutvecklingsinsatser görs på MPC,
månadens pedagogiska café, på studiedagar och under en punkt på dagordningen på
arbetsplatsträffar (steg 4). Vid behov av vikarier är målet att ha kontinuitet och tillsätta samma
personer. Personalhandboken är en bra informationskälla för nyanställda eller vikarier. Vid
tjänstefördelningen sätts mentorspar ihop som kan ge varandra stöd. De resurspersoner som finns
tillhör ett arbetslag och känner därmed alla elever och kan vikariera vid kortare frånvaro och det
ger kontinuitet (steg 4)
På bedömnings- och analyskonferenser BAK finns också frågor om arbetssätt och arbetsformer
har påverkat måluppfyllelsen och om personalen har tillräcklig kompetens. I analysen av
betygsutfallet i de olika ämnena är samma fråga aktuell. Kompetensutvecklingen är grundad på
utvärderingar med koppling till skolans långsiktiga utveckling (steg 5). Skolan tillämpar
framgångsrika metoder för att rekrytera personal på kort och lång sikt (steg 5). Skolan har
lärarstudenter som gör VFU på skolan och det är en bra rekryteringsgrund och vid annonsering
skrivs tydligt vad skolan står för. Trivselfaktorn på skolan är viktig då det snabbt sprider sig.
En tydlig koppling mellan skolans strävan mot högre måluppfyllelse och arbetslagens samt
individens kompetensutveckling syns tydligt i skolans upprättade plan. På gruppnivå finns
kollegialt lärande genom lektionsbesök samt handledning av kompetensen hos elevhälsoteamet.
På organisationsnivå nämns IT, matematik samt betyg och bedömning (steg 6).
I självvärderingarna bedömer ett arbetslag att skolan når steg 3 medan två arbetslag väljer steg 4
och skolledningen steg 6. Vi delar skolledningens bedömning.
För att nå det högsta steget måste skolan tydligare dokumentera hur den prövar och uppdaterar
sina planer och metoder med utgångspunkt i forskningsrön och beprövad erfarenhet. Skolan
arbetar i begränsad utsträckning med karriärplanering för sina medarbetare. Att få tillgång till
flera förstelärare är ett bra sätt att vidareutvecklas och delge alla medarbetare ny kunskap.
Aktuell forskning och förändrade arbetssätt utifrån läroplanskrav behöver få genomslag i hela
organisationen. Här har skolan som helhet ett förbättringsområde framför sig vilket också
framgår av avsnittet ”Styrning och ledarskap”.
17
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
J. Resursutnyttjande
Tabell 6: Kostnader och nettoresultat
Kvalitetsområde
Resursutnyttjande
Nyhemsskolan
år 2013
Genomsnitt i
Finspångs kommun
år 2013
Genomsnitt i riket
år 2013 enligt
Skolverket
Totalkostnad per elev
77 432
86 000
95 000 kr
Kostnad per elev för undervisning
37 142
41 800
48 000 kr
Totalkostnad per elev exklusive
lokaler
64 202
68 800
77 100 kr
Kostnad per elev för läromedel
3 025
3000
--------------------
Nettoresultat vid senaste bokslut
437 000
-------------------
--------------------
Lokalkostnad per elev
13 230
17 200
17 900 kr
Rektor och administratören på skolan gör månatliga ekonomiska uppföljningar av löpande
intäkter och kostnader i programmet Raindance. Kvartalsvis görs detta på sektorsnivå med
kommunens ekonom och i dialog med sektorchef (steg 1).
Skolan har sedan 2012 en ekonomi i balans och 2013 berodde överskottet på att en
personalrekrytering inte kunde göras (steg 2). Prognoser görs av rektor och centralt anställd
ekonom och avvikelser kommenteras i relation till budget och utfall och diskuteras om
eventuella förändringar ska göras utifrån detta (steg 2).
Skolan har metoder för att skapa delaktighet i ekonomin (steg 3). 60 procent instämmer helt eller
till stor del i att de känner till hur skolan utnyttjar sina resurser. På arbetsplatsmöten, i
samverkansgrupp och i ledningsgrupp diskuteras budgetarbetet och fördelning av medel till
verksamhetens olika delar. Den fackliga gruppen uppger vid samtal med oss att de får vara med
och ha åsikter om fördelning av pengar inför budgetarbete och omfördelningar i ekonomin.
Skolans resursfördelning är anpassad till elevernas behov av utveckling och stöd (steg 3). Efter
betygs- och resultatanalyser både på arbetslags- och organisationsnivå av speciallärargruppen
och elevhälsoteamet fördelas resurser för att ge stöd och tillgodose elever med låg
måluppfyllelse. Krävs akuta insatser tar specialpedagogen ansvar för resursstödet. Rektor har
utsett en grupp ansvariga pedagoger, Qualisgruppen, att ta ansvar för det pedagogiska
systematiska kvalitetsarbetet (steg 3). De har möten varje vecka och följer upp resultat av enkäter
och självvärderingar på skolan. De analyserar resultatet tillsammans med hela personalen skriver
planer för förbättringsarbete. Det arbetet leds av en koordinator. Trygghetsgrupp tillsammans
med skolkurator är ansvarig för att eleverna har en god arbetsmiljö och elevhälsoteamet och
specialpedagoger/lärare följer upp kvaliteten på elevstödet.
Metoder för resurshantering utvecklas på flera nivåer (steg 4). Ett exempel på detta är
arbetslagens möjlighet att omfördela resurser efter elevernas behov inom men också mellan
arbetslagen. Ämneslag och arbetslag har en summa pengar att nyttja för läromedel och enklare
18
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
drift. De redovisas till administratör på skolan av lagledare i lagen. I kalendariet finns inbokade
tider för Qualisgruppen, skolkurator och trygghetsgruppen varannan vecka, elevhälsoteamet och
speciallärargruppen liksom arbetslagens pedagogiska träffar varje vecka för uppföljning av
skolans innehåll och nya planeringar. Utvärderingar av arbetssätt görs på de stora konferenserna
vid terminsslut höst och vår. Personalen säger sig uppleva att pedagogiska diskussioner
förekommer dagligen och på studiedagar, ämneskonferenser och på pedagogiska caféer. Vi
märker att tid avsätts för återkommande diskussioner om kvalitetssäkring av utbildningen dvs.
innehåll och arbetssätt (steg 4).
Effektivt resursutnyttjande tillämpas i alla delar av verksamheten (steg 5). Här kan vi se på
siffrorna i tabellen att skolans kostnader ligger lägre än både kommunens och rikets.
Totalkostnaden för elevens undervisning är betydligt billigare. Det finns tillgång till speciallärare
i varje arbetslag, elevhälsoteam, fritidspedagoger, beteendevetare, elevassistenter och
socialantropolog. Dessa yrkesgrupper ger ämneslärarna stöd dels i arbetet med elevernas sociala
fostran och dels i de pedagogiska utredningar som finns behov av. De tydliga uppdragen som
varje anställd har, personalhandboken, ställer krav och förväntningar. Detta kan vara en av
orsakerna till effektivt resursutnyttjande.
Av arbetslagen värderar skolan till steg 4, ett till steg 5 och ett till steg 6, vilket också ledningen
gör. Vi anser skolan har nått steg 5.
Steg 6 “Insatta resurser utnyttjas väl och leder till hög måluppfyllelse i det nationella uppdraget “
är i dag inte uppnått utan här behöver skolan nyttja sina resurser för alla elever, de i behov av
extra stöd och de elever som behöver extra stimulans för högre måluppfyllelse. Detta kommer att
leda till högre meritvärde. Alla elever ska ha möjlighet att söka alla nationella program enligt
styrdokumenten. En diskussion måste ske om hur extra stödpersoner både i och utanför
klassrummen kan användas. Finns det andra möjligheter än idag?
K. Image
Skolan gör försök att påverka sin image. Det sker bland annat genom hemsidan, alltid vara
tillgängliga och ha ett gott bemötande gentemot vårdnadshavare, elever och externa besökare,
rektorsbrev och genom olika skolaktiviteter (steg 1).
Skolans olika verksamheter bidrar till skolans image i form av gemensamma aktiviteter över året,
till exempel upptaktsdag, Öppet Hus, cabaret och temadagar. Vårdnadshavarna är aktiva
tillsammans med eleverna vid olika arrangemang och utflykter (steg 2). Skolan följer upp hur
imagen har påverkats av de egna insatserna i Qualisenkäter och på föräldramöten (steg 2).
Flera metoder används för att informera om verksamheten och marknadsföra den: en hemsida, en
blogg där olika aktiviteter visas upp och Fronter dit föräldrarna, elever och personal har inlogg.
Rektor skriver månadsbrev till föräldrar och veckobrev till personalen. Media bjuds in då skolan
vill visa upp sig vid t.ex. speciella temadagar som Lovebombing, ett kärlekstema (steg 3).
Skolans image speglar den faktiska verksamheten vilket vi kan se i enkätsvaren där 56 procent
av eleverna, 57 procent av föräldrarna och 85 procent av personalen instämmer helt eller till stor
19
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
del i att de är nöjda med sin skola. Vi upplever i våra samtal med alla grupper på skolan att
nöjdhet och trygghet är väldigt stora (steg 3).
Enkäter skickas varje år ut för att få svar på hur vårdnadshavare och personal upplever skolans
image och vad som kan förbättras. Utifrån resultatet sätts nya mål upp och det görs
handlingsplaner inför nästkommande läsår för att förbättra skolans image. Vid vår intervju med
vårdnadshavarna berättar de att skolan tidigare haft vissa problem med ett dåligt rykte men säger
att det har förändrats (steg 4). I elevenkäten instämmer 43 procent helt eller till stor del och 26
procent till viss del i att de kan rekommendera skolan till sina kompisar och 48 procent av
föräldrarna instämmer också i detta påstående. 85 procent av personalen anser att de kan
rekommendera andra elever och föräldrar att välja skolan. Imagen speglar således skolans
förmåga att genomföra det nationella uppdraget (steg 4). I olika dokument visar skolan i skrift
vad elever och vårdnadshavare kan förvänta sig, ett så kallat förväntansdokument och en
informationskatalog med beskrivningar av skolans verksamhet. Det finns i planen mot
diskriminering och kränkande behandling hur personal och elever ska bemöta varandra. Vi ser att
det stämmer med hur skolan bedriver sin verksamhet. I föräldraenkäten säger 29 procent att de
instämmer helt eller till stor del i att skolan har ett gott rykte och 57 procent av personalen och
trots det rekommenderar båda grupperna skolan till sina vänner, vilket tyder på att skolan har ett
oförtjänt “gammalt” dåligt rykte att kämpa emot.
Arbetslagen värderar skolan enligt följande: två till steg 4 liksom skolledningen och ett till steg
5. Vi anser att steg 4 är uppnått.
För att nå steg 5 “Skolan har en god image” måste skolan vara mera utåtriktad i sin
marknadsföring, använda olika medier och visa upp allt det goda de gör och att måluppfyllelsen
ökar.
Slutomdöme
Nyhemsskolan är mitt i en utvecklingsprocess med ny skolledning och en organisation som
provar och utvecklar många pedagogiska metoder samt med en ambitiös personal som vill
mycket och har höga förväntningar på sina elever. Skolan behöver begränsa sina pedagogiska
utmaningar och prioritera några få som sedan utvärderas och analyseras för att se effekterna.
Elever, vårdnadshavare och personal trivs och känner sig trygga på skolan. Då det finns ett
tydligt och närvarande ledarskap finns förutsättningar för att samla och få all personal att
fokusera på och utvecklas mot gemensamma verksamhetsmål. Skolan har ett positivt klimat som
genomsyrar alla verksamheter. Personalhandboken är ett ambitiöst dokument som kommer att
vara skolledningen till god hjälp att utveckla en samsyn i hela organisationen.
Nyhemsskolan granskas för första gången och når totalpoäng 79 och är därmed certifierad enligt
Qualis kvalitetssäkringssystem, där kravet för certifiering är minst 60 poäng totalt och lägst steg
3 inom samtliga kvalitetsområden.
Nyhemsskolans styrkeområden är Kunskaper och färdigheter, Trygghet och trivsel, Organisation,
Kompetens och Resursutnyttjande. Där är steg 5 och 6 uppnådda.
20
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se

Kunskaper och färdigheter: Skolan har en väl utvecklad organisation för att ge stöd åt
elever i behov av detta och gör en effektiv uppföljning av alla elevers kunskapsresultat i
färgschemat på webbverktyget Fronter. Lärarna har höga förväntningar på eleverna och
tillgång till resurspersoner med olika kompetenser.

Trygghet och trivsel: Skolan har ett gott förebyggande arbete i trygghetsgruppen som
träffas regelbundet och följer upp klimatet på skolan och eventuella kränkningar. Olika
temadagar som DATE och kommunikation och bemötande samt en väl känd
konsekvenstrappa om något händer ger en tydlighet och därmed trygghet. Alla råden som
eleverna deltar i förutsätter att de tar ansvar, förutom delaktighet. Kaffan som eleverna
driver med stöd av en fritidspedagog där det finns tillgång till frukost gör skolan till en
“helhetstänkande” verksamhet för eleven.

Organisationen av skolan och dess olika verksamheter är väl genomtänkt och
dokumenterad. De olika grupperna har tydliga uppdrag med uppföljningsansvar. Här
finns fasta mötestider i ett årskalendarium. Beslutsgången är tydlig och delegationen är
kommunicerad. Klassorganisationen med sina hemrum ger trygghet för eleverna.

Kompetensen hos skolans personal är bred med lärare, specialpedagoger/lärare,
beteendevetare, fritidspedagoger, elevhälsoteam, adminstratör och vaktmästare. Alla har
en grupptillhörighet och kan bjuda på sina kunskaper för skolans bästa.
Kompetensutvecklingsplaner finns som upprättas efter verksamhetens och individens
behov och utvärderas kontinuerligt för att samverka med utvecklingsområdena på skolan.
Nyhemsskolan behöver arbeta med alla kvalitetsområden men särskilt med Arbetssätt och
lärarroll, Elevernas ansvar för eget lärande och Image. Där är de två förstnämnda
förbättringsområden under detta läsår men måste fortsätta utvecklas.

Arbetssätt och lärarroll: I den nya organisationen och med det nya ledarskapet har
många förändringsprocesser startat. Allt är inte förankrat hos all personal och lärarna har
därmed kommit olika långt i t.ex. det ämnesövergripande arbetet. Gemensamma
planeringar i arbets-/ämneslagen måste till för att få en samsyn på arbetsätt och elevernas
lärande. Personalhandboken är ett bra verktyg för detta.

Elevernas ansvar för eget lärande: Fronter med sina matriser och bedömningsunderlag
kan bli ett bra verktyg om alla lärare tar ansvar för att skriva in elevens omdömen och se
till att eleverna använder detta till att sätta upp egna mål som sedan utvärderas
tillsammans med mentor eller ämneslärare för att sätta upp nya mål att nå. Då blir det
också ett sätt för eleven att hålla sina egna utvecklingssamtal med detta som bas.

Image: Skolans rykte har genom åren inte varit gott men skolan försöker på många sätt
att reparera detta genom att visa upp sig på olika arenor och öppna upp skolan för besök.
IT-verktygen kan göras mera informativa externt. Hemsidan kan innehålla flera av de
dokument som visar hur skolan pedagogiskt arbetar eller det goda arbete som
trygghetsgruppen gör etc. Bloggen är ett bra sätt men räcker inte för de nya målgrupper
21
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
skolan behöver nå. Vilka kunskapsresultat som skolan når och att skolan har många
behöriga lärare kan stärka imagen.
Skolan behöver generellt arbeta mycket med att förankra olika undervisningsmetoder och
verktyg för elevernas lärande och dokumentera resultatet av dessa då det idag finns ett alltför
stort antal arbetssätt/former som “provas” och gör att samsynen på lärandet inte kan ses på
skolan. Skolan är inne i en snabb utvecklingsprocess som kommer att ge goda resultat.
Tack för vänligt bemötande till ledning, personal, elever och vårdnadshavare och lycka till med
det fortsatta förbättringsarbetet.
Katrineholm 2015-05-28
Svalöv 2015-05-28
Inger Nordén
Kerstin Lingebrant
Bilaga: Sammanställning av poäng.
22
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se
Qualisgranskning - poängmatris
Skola
Nyhemsskolan Finspång
Kvalitetsområden
Faktor
Steg
1
2
3
Poäng
4
5
6
7
A Kunskaper och färdigheter
3
x
15
B Trygghet och trivsel
2
x
10
C Elevernas ansvar för eget lärande
2
D Arbetssätt och lärarroll
2
E Delaktighet
2
F Organisation
1
G Styrning och ledarskap
2
x
8
H Kommunikation
1
x
4
I
1
Kompetens
J Resursutnyttjande
1
K Image
1
Poängsammanställning
Nyhemsskolan Finspång
Certifiering - lägst
Maxpoäng
x
8
x
6
x
8
x
5
x
6
x
5
x
4
Villkor
79
60 Alla kvalitetsområden steg 3 eller högre
126
1
Q-Steps Kvalitetssäkring AB, Arenavägen 55, 121 77 Johanneshov
Telefon 08-410 928 40, e-post [email protected], www.q-steps.se