Ladda ned - TAM

/\
ÅRSBÖCKER I SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA
llllllllllllllllllllllllnllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllll 41 11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111
~ ~\
PEDAG O GISKA KÄLLSKRIFTER
XII
SEMINARIERNA
AV
B. RUD. HALL
IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIUIIIIIIIUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIllllllllllllllliiiiiiiiiHII\Illllllllllll!lllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllll
LUND 1934
1
AKTIEBOLAGET SKÅNSKA CENTRALTRYCKERIET
.ÅRSBÖCKER I SVENSK UNDERVISNINGSHISTORlA
~ 34]
BOKSERIE MED UNDERSTÖD AV
[ÅRG. XIV]
FÖRENINGEN FÖR SVENSK UNDERVlSNINGSHISTORIA
(Serievolym41]
UTGIVEN AV B. RUD. HALL
[Årsvolym l]
PEDAGOGISKA KÄLLSKRIFTER
XII
,S EMINARIERNA
AV
B. R UD. HALL
.DISTRIBUTION:
C. W. K.
G L E E R U P S B 0 K F Ö R L A G, L U N
J)
A) Folkskoleseminarierna och deras
föregångare.
Amn. Med understöd beviljade av staleu och av Sveriges allm änna.
folkskollär arefö rening utges härm ed de urkunder, som angivits i kap.
av Källförteckning till svenska pedagogikens historia (Årsböcker i svensk
und en •isn ingshisto ria n:r 89 sid. 161- 167) ; dock ha av ekonomiska sl<äl
måst lämnas åsido någrct av de 1·edan t1·yc!ctct handlin garna.
(En del otryckta, värdefulla men. i nä~nnda lista i ck~ fö~tec~m a de.
urkund er torde komma att ingå snsom bilagor 1 en volym Senunanemmnen ..
Insändas meddelanden om eller absolut nogg ranna avskrifter av värdefulla
E>ller intressa nta m·kunde 1· till olika grena1· av svenska undervisningsväs en-,
dets historia, komma kopiorna att, om det blir möjligt, avtryckas i sam ~
band m ed n edan nämnda ederande.]
I den mån ekonomien ti ll åter, är det m enin gen utge andra urkundsserier i huvud sak lig anslutning till respektive kapitel i an g ivna K~llf ö r-.
teckning. På de i så fall utko mmande ba~den införes därför - hk ~o m
fall et är å föreliggande volym - en särs kild mellamubnk: P edagog iska
källshifter, åtföljd av uppgift om mot sva rande kapitel (och i erforderlig n
fall kapi telavde lniu ga r) i nämnda Källförteckning. Först utsändas sådana
volymer, vi lkas utgivning tidigast blir ekonomiskt möjliggjord. D e tta har
varit orsaken till att utgivandet nu börjat med kapitel XII.
Använda förkortuin g ar ha upplösts i förord et till Källförtecknin ge n
(Årsböc ker 39).
.. . .
På 0.,.nmd Il\' önskemålet att så män ga käll skrift er som moJh g t skola
börja på ny sida men u trymm et ändock vä l utnyttjas, kon11u a vissa ~1 ed
petit t1·yckta, av mig sammanställda uppgifter, som äga sa mb~nd m ~d v.1ssa
urkunder, a&t vid ombrytningen av de sis&nämnda u&eslutas for att l s&allet,
intagas i slu tet av volym en, om läm p ligt utry mm e där finn es.
xn
B . Rucl. Hctll.
L U N D 1934
Aktiebolaget Skanska Ce ntra ltrycker iet.
a) Tiden före I84Q års seminariestadga.
A A) F ö r s l a g o m s p e c i e Il l ä r a r e u t b i l d n i n g.
I) Ö. Göinge prästerskaps (?) reformkrav.
Inrikes Tidningar " /• 1765. - Om kyrkoherdarna Giillichs och
Linds motion vid prästmötet i Lund 1764, av vilken vissa delar törhända återges i nedan avtryckta tidningsuppsats, jfr här sid. QO - QQ.
Landscrona, den 2 g J anuarii.
Ibland oss hafwa från längre tider tilbaka fmmits de, hwilka
genom Testamenten och flera gifmildhets sätt sökt tilskynda
Samhället godt af den förmåga, som dem förlänt warit. Större
och mindre Sjukhus, ansenliga Penninge-Summor til de fattigas
upp ehälle lämna härå rundeliga be wis. W are fierran, at på något sätt antingen förringa deras beröm, som redan gjordt så
priswärda stiftningar, eller aldeles afråda andra at följa så goda
ef terdöm en; i synnerh et, som de fattigas och eländas understöd
är en bland de Plikter, som wår Lära påyrkar. Icke dess mindre
wore önskeligt, at förmögne och gifmilde wille påminna sig en
skyldighet, som ännu närmare rörer Cifwarens ära och sina
Medbröders wälfärd, än de fattigas lekamliga uppehälle, hwilken
därföre så mycket mindre bör eftersättas, och icke så sparsamt,
som hittils skedt, utöfwas. Ho känner både Sedernes och Christendomens förfall i allmänhet och icke beklagar uprinnelsen härtil,
som är brist på en behörig Barna- upfostran. På de flästa ställen fattas förråd på skickelige Barna-Lärare, och om de här
och där finnas, hindrar mångas fattigelom bland Allmogen, at
icke tilräckeligen hålla sina Barn i Scholan. Af denna brist och
förswnmelse upwäxa h ela skockar af wanartige Undersåtare,
som uphäfwa all Lag-lydnad, äro Fädemeslandet til last och bidraga til dess fördärf. Huru kan wäl då en, som önskar Samhällets bäs ta och hyser en rätt Mennisko-kärlek, bättre anwända en
del af sit Jordiska godas öfwerflöd, än göra sådana inrättningar,
hwarigenom dels en skickelig Barna-Lärare på de Orter, hwarest
-4icke tilgång därtil finnes, kunde förskaffas och dänvid hafwa sit
uppehälle; dels fattige Barn måtte få tilfälle, at utan ·kostnad
åtnjuta underwisningar? men, såsom skickelige Barna-Lärare af
det slaget, som fordras at undenvisa Allmogens Barn uti en sann
Christendom, äro swåre at ärhålla, emedan intet seminarium
gifwes i Riket, h warifrån de kunna hämtas: hwad kunde då
wara angelägnare, än at en eller flera, som äro i stånd därtil,
wille af ömhet för Guds ära och med sammanskott eller Testamenten bidraga til sådana seminariers inrättande i Riket, hwaraf
såväl Klockare, som Barna-Lärare, sedan de sielfwe blifwit behörigen lärde, kunde uttagas? ifrån Academier, Gymnasier och
Trivial-Scholor kunna sådana ämnen swårligen fås. Intet från
de senare; ty de äro sielfwe Bam, så länge de wistas därstädes.
Icke heller kan man sätta sin lit til Academier och Gymnasier
i detta mål; emedan de studerandes ändamål wid Academier
och Gymnasier är icke at blifwa Allmogens blotta Barna-Lärare,
så at man ej därifrån kan wänta sig tilräckeligt förråd . Gifwas
nu inga seminarier i Riket af berörde Barna-Lärare, hwarest
skal man då finna sådana, hvilka så wäl med upbyggeliga exempel föregå Barnen, som och genom Christeliga underwisningar,
på et efter de enfaldiga Barnens begrep lämpeligt sätt, förstå
konsten at uplysa deras förstånd samt på et rörande sätt arbeta
på sinnets förändring? wille någon påstå, at detta är en Syssla,
som hörer til Församlingens ordentetige LäTare, och at därföre
slika senLinarier äro onödige: så har en sådan sig icke bekan1
P1·edikanters egenteliga göromål. När skulle de i denna händelse
arbeta på sina PTedikningar? huru många Själa-wårdande ämnen sysslasätta dem icke dess e~nellan dageligen både i och
utom deras Hus? skulle icke då Barnen emedlertid lämnas utan
unelenvisning och upsikt? befriar Christelig-t sinnade Menniskors
gifmildhet medelst Haspitaler m. m . mången usel ifrån et mödosamt lefwernes tilbringande i lekamlig måtto; så är man försäkrad, at en sådan sem.inarii-imättning, som altid borde äga en
skickelig föreståndare eller Håfmästare, slnli~e rädda mången
från dess förestående fördärf. Försummas förståndets uplysning
och Hjertats förbättring i Barndomen: så gifwes sällan utwäg at
uprätta skadan i de följande åren, då sådane Uslingar fast mera
fly tilfällen därtil, och hata dem, som wilja deras förmån i
detta mål.
-5
2) Hjärsåskyrkoherden Lorichs förslag 1768.
LLA LDA E XIII: 13 (Ö. Göinge härad). Jfr dels förra urkunden,
dels prosten N . Hofverbergs yttrande s. å.; ett avtryck därav är avsett
att ingå i föreliggande serie Källskrifter: avd. Officiella utlåtanden
rör. folkundervisningen. Jfr A. Wame Folksk. förhistoria s. 347
Överst är senare tillskrivet: Exhibit d. 19 october 1768.
Med »Wilsk»: etc. åsyftas: Swea Rikes Ecclesiastiqve We r/c . : .
Af Sven Wilskman, l. Örebro 178r. I »Den Rette Judske Lowbog>>
1590, omtryckt i Kbhvn I64'l I: 31 upptas »Prrester oc Degne oc Subdegne» såsom »Lrerdemrend». Fontoppidan =Eric P:s Collegium Pastorale practicum 1766 eller 1784 kap. 5'l: Om Hus besök, Skolbesök
och omsorg för ungdomens underwisning. Lyser= Polycmpus Leyserus:
Harmonia Evangelistarum, Frf. 1652.
Exhibit d. 19 october I 768
'Vördsamt Memorial .
Eder Högwyrdighet och Maxime Venemndum Consistorimn
har befalt Prästerskapet afgifwa wördsamt yttrande, huru Ungdomens unelenvisning å Landet måtte genom Schalars inrättande
sättas i bättre skik, än den hit intil warit, til at en gång af
Guds wälsignelse öfwerwinna den okunnoghet om en san Cluist~ndom, som är bland menigheten.
Prästerskapet uti östra Göinge-Händ hafwa derföre et så
laggrant ämne noga öfwerlagt, och förenat sig i sådana tankar,
som jag .å allas wägnar här wördsammast framgifwer, och önskar
på något sätt kunna leda til et så dyrt och efterlängtadt ~inda­
mål ,som mer än alt förtjenar Högsta öfwcrhetens och hwar
Cluistens behjertande.
At döma efter de församlingars tilstånd, dem jag känner,
är jag fult säker, at Christendoms kundskapen bland Almogen
nu är större, än den tilförne någon tid warit, och efter Guds
underliga wägar i samma mohn synes tiltaga, som den hos den
öfwerldoka wm·lden konuner uti föralct, så at de til et icke ringa
antal kunna Gudi lof! framwisas, som hafwa grundeligare och
rediga1·e begrep om Christendomens åtminstone angelägnare sanningar, än i allmänhet torde förmodas.
l\'Ien detta oalctad nödgas jag ändå medgifwa, at hos alt
för många är om de til tron och saligheten nödwändigaste Lärostycken sådan okunnoghet, som sätter dem uti uppenbar själa
wåda, och bland Christna icke ens borde wara möjelig.
6
-7-
At häremot finna hjelp, är det hwartil hwar wälmenande
Präst-man under bön och eftertanka gjerna alt möjeligit will
bidraga.
Kong l: l\_'Iaij :t uti sitt nådigs te Rescript til Eder Högwyrdighet och Maxune Venerandum Consistorium af den I g sistledne
Febr: äskar underdånigt förslag I :o huru Scholre hus måtte
blifwa inrättade, 2 :o huru Almogen måtte blifwa fönnåd så härt~, som til en tjenlig Scholre-Mästares aflönande sammanskjuta
nagon fond, och 3 :o huru en tjenlig Scholre-Ordning för sådana
Landt-Scholor måtte författas.
Efter Eders Högwyrdighets och M axime V enerand i ConsistOl·ii befalning, får jag altså om llWartera särskilt anföra de
tankar deruti Presterskapet i detta Con tract sig förenat.
At af Allmogen härtil wänta något betydande sammanskot,
s~ län~~ det a.nko~me~ på egit godtycko, och Riksens Höglofliga St~der eJ w1dtagit det, som en lag lärer här å orten ej
kunna formodas, ehuru all möda blefwit anwänd, at hwar församling ~ärskilt dertil öfwertala, och sådana förslag blefwit gif~a, som Icke tyktes medföra någon merkelig känning, och äfwen
hl andra Christeliga ändamål woro nyttiga. Men at få Scholrehus bygda, såsom det här i Häradet ock redan skedt uti de
widtsträktare församlingar, Glimålua Orkenöd, Ousby och Loushult, der .Härska?er, är~ i försmnlingen, som känna sakens wigt:
t?r~e de ataga sig, atmmstone drygaste kostnaden. Om ntwisning
hl timber och wed för dageligit bruk lemnades på Crono skogarna: l~nde, kanhända, om icke alla, dock många af Allmogen,
som mse Scholars angelägenhet öfwertalas til arbetet och körslor.
Och derest alla andra utwägar skulle tryta: blir frågan, om icke
rilca Kyrkior til et så angelägit ändamål något kw1de och borde
bichaga.
At widtaga någon allmän utwäg, kan altså näppeligen ske:
utan får 11War Kyrkjoherde på sit ställe nyttja de medel, som
d~r blifwa mög~liga och deröfwer med förslag til Eder Högwyrdighet och Maxtme Venerandum Consistorium inkomma.
Det, som öker Allmogens owilja, at bygga Scholre hus, är
at man i de flästa församlingar har sådana Scholre-Mästare, som
flytta by från by, och hwarest enstaka hemman äro, slå flera
sådana sig tilhopa, at på behagelig tid samfält betjena sig af
Scholre-Mästaren för sina Barn.
Scholre-Mästaren är ej onögd med sådan kring flytning: efter han denvid winner et rikare underhåll.
Och Allmogen fTuktar, om Scholre hus inrättas, de då skola
"blifwa twungna, [med] mera kostnad och drygare matsäckar der
underhålla sina Bam, betala för deras skjötsel, och äfwen förse
Scholre-Mästaren med ljus, wed och mera til hans förnödenhet.
At sådana kringflyttande Scholre-Mästare åstad komma någon
nytta kan wäl intet nekas: dock förmodas, den skulle blifwa ansenligen stön·e; om han hade barnen tilhopa uti et Scholre-hus,
som wore inrättadt under Kyrkioherdens ögon, at han på alt
kunde hafwa dageligit och noga inseende. Men at hafwa ScholreMästare hemma i husen, salmar ej allenast samma til syn, utan har
ock följande olägenheter, at uti föräldrarnas stugor möta altid
flera hinder, än uti et Scholre hus, at när grannar ej hafwa
barn af lika ålder, få ofta barnen så jemkas tilhopa, at det ena
lärer försent, hwad det andra lärer för tidigt, at fattiga bam,
som ej hafwa til Scholre Mästarens underhåll bidragande föräldrar, swårligare finna rum för sin underwisning, at ScholreMästaren hwarken så länge kan qwarblifwa, som torde behöfwas,
än mindre så ofta återhän1tas, som är nödigt til at bibehålla i
barnens minne det, de fattat, hwilket alt mindre vore at befara,
om barnen i sin ordning, och så ofta som behöfdes, blefwo skickade til et alment Scholre hus, derest den fattiga genom tilhjelp
af et litet samanskot til egen föda så wäl kunde finna rum som
den rikare. Ejheller torde kostnaden denvid blifwa så stor mot
den, at underhålla Scholre-Mästaren i egna hus: om ScholreMästaren hade en beskedelig hustru, som åtog sig föda barnen
mot betalning i matwaror, eller ock mot liten wedergälning tilreda åt barnen det, de sjelfwa medbralcte, som på wissa ställen
sker utan Idagemål å någondera sidan.
At få til sådana Scholor så tjenliga Scholm-Mästare, som Ulldenvisnings wärkets angelägenhet fordrade, och dem efter mödan äfwen förswarligen lön te, synas snart ogiörligit: så länge
Rikets Cassa ej tåler kåstsamma inrätmingar, och enskilta antingen intet kunna, eller intet \vilja något betydande dertil biill·aga. Men -en sal{ af så mycken wigt bör wäl ändå ej lenmas
handlös.
När Moder-församlingen och Annexen ej äro des widlyftigare,
-
8
-9-
såsom på de flästa ställen här i Stiftet, synas de wara hulpna.
med et Scholre hus. Klåekaren blir altså här en sjelf skre.fwen
Scholre-Mästare, som ock just för Barnaunderwisningen har på.
de flästa ställen i detta framför i andra Stift en tilräkeligare
lön, och efter första inrättningen och Danska Lagen borde wara
en lärd man Wilsk: Eccl: w: pag: 25g.3rg. Judske Lows bogs.
I Bog: XXXI : Cap:. Wid de widsträktare församlingar åter,
har klockaren ändå nödigt, hålla en Substitut, den han ej otydeligen, efter den projecterade jnstruction för klåekaren här i
Stiftet, är skyldig lemna til Scholre-Mästare uti Annexen.
Skulle klåekaren ej hafwa skickelighet eller hog, til at underwisa ungdomen: så bewiser han sig derigenom odugelig til
den angelägnaste delen af sit -embete, och bör då til det minsta
underhålla en tjenlig person uti sit ställe.
At klockaren ensam kan bestyra alt, wågar man likwäl icke.
påstå.
De Scholre-Mästare, som åtminstone i de flästa försan1lingarredan äro, blifwa då de närmaste, som kunna wara honom til
hjelp, mot den lön, dem kunde förskaffas af kyrkan eller församlingen, och den lilla wedergällning de pläga få för barns.
underwisning af Allmogen, hwilken ock något torde ökas, närföräldrarna slippa underhålla honom. Hos en sådan ScholreMästare är det en högst nödig egenskap, at han åtager sig det
beswärliga underwisnings wärket af Christelig drift til at upbygga sjelar. Ty hos en sådan finnes hog, at sjelf lära och förkofra sig i kundskapen, finnes flit, tålamod, sagtmodighet, kärliga förmaningar och goda exempel för barnen, hwilket alt swår-.
ligen wäntas af den, som mottager barna underwisningen, blått til en
föde-krok, när andra utwägar tryta. At sådana Scholre-Mästare,
innan de antagas noga bepröfwas af Eder Högwyrdighet och
Maxime V eneranda Consistario är både angelägit och billigt:.
men nyttigt synes ock, at de ej på längre tid blifwa antagne, än
de bibehålla sig i församlingens och Kyrkioherdens förtroende,
på det, om en Scholre-Mästare skulle förfalla til liderlighet och
försumelse, han då utan widlöftig omgång måtte afskedas. På
församlingens förtroende bör det wäl ock ankomma, när någon
til Scholre-Mästare skall föreslås; dock som kyrkioherden står i
så stort answar för sina Åhörares undenvisning; så synes wäl
icke obilligt, at han åtminstone får rättighet, utestänga den at
blifwa föreslagen ej allenast til Scholre-Mästare utan ock til
klåckare syslan, som han efter undersökning och efterfrågan
finner mindre tjenlig.
Bland Allmogen äro i sanning flera, som ej woro otjenliga
til Scholre-Mästare-syslan, hälst om de något blefwo hanledde,
hwartil hwar Kyrkioherde å sin ort icke lärer finnas obenägen,
ty Hans möda denvid blir rikeligen lönt genom den hjelp, han
kan hafwa af en wäl tillärd Scholre-Mästare uti sit eljest mångdubbla arbete.
Derigenom winnes ock det, at barnen så mycket mera blefwo
wande wid de undenvisnings sätt, som äro hwar Kyrkioherdes
egna. Det mästa, som hos dem torde saknas, är öfning i skrifwande och räknande: men felar intet hog, måtte de ock häruti
kunna upöfwas. Detta är en utwäg, som nu genast kan tilgripas:
efter sakens wigt äJ: så stor, at den ·ej synes böra ankomma
blodt på långsamma anstalter.
Fran1tiden torde ock skaffa tjenligare Personer til ScholreMästare: Om de framlockas genom almäJma kundgiörelser ·och
någTa förmåner, såsom at för sig, hustru och barn, wara skattfria, få derjemte opåtalt idka det näringssätt, som de lärdt, och
ej kan wara hinderligit, samt blefwo försäkrade om befordran
til ldåckare och andra lämpeliga syslor. Men til at en gång få'
sådana klåckare och Scholre-Mästare, som äro wuxna deras
'vigtiga embete och dryga answar, och då på alt sätt borde belönas, och upmuntras, synes wäl intet nödwändigare, än at sådana Seminarier inrättas, som det wid Präste-Mötet år q64.
ingifna nitiska och wäl författade memorial för~slår. Sjelfwa
Candidati Ministerii kunde ock då få en högst angelägen öfning
uti Catechiserande, ty det fordrar utan twifwel mycken både öfning och eftertanka, at på et grundeligit, öfwertygande och tillika enfaldigt och rörande sätt föreställa de himmelska samlingarna, och at genom rediga och tydeliga frågor bringa dem .äfwen
på de okunnigas eftertanka och hjertan.
Prästerskapet uti detta Contract anhåller fördenskull aldra
ödmjukast, det Eder Högwyrdighet och Maxime Venerandum
Consistorium täldes befordra et sådant Seminarii inrättande här
i Stiftet, och utbeder sig, at då få inkomma med sitt wörd-
-
-
1
10-
samma förslag, huru det med minsta känning för det almänna
och lempeligast efter det föresatta ändamål må blifwa wfu·kstält.
At afhålla mindre tjenliga Personer från kläckare syslor ingaf
ock Prästerskapet i detta Hfu·ad twänne nwnwrialer wid samma
Präste-Möte q64. på hwilka det ock nu åberopar sig, och anhåller om Eders Högwyrdighets ochll1axime V enerandi Consis"l01·ii
rätwisa utslag och förordnande häTUtinnan.
Till at författa en tjenlig Scholre-Orclning för sådana Landt
Scholor, bör man i synnerhet hafwa afseende på de stycken,
deruti Ungdomen der skall underwisas, och som i synnerhet
lärer wara dessa, at rent läsa i bok, fatta Catechesen i minnet,
få et redigt begrep om salighets läran, samt skrifwa och något
rälma.
Om någl'a de allmännaste sanningar til kännedom af natmen då och då förestältes, war det så mycket bättre, blådt sådant efter tidens fönvända smak ej måtte uttränga det, som äT
af större angelägenhet, och et hjelpe medel intaga rummet för
det, som lägger grunden til hjertats förbättring .
I anse[e Jnde til dessa olika giöremål synes det angelägit, at
ungdomen blir indelt åtminstone uti trenne Classer.
I JSt.n. Classen borde barnen undenvisas til at känna bokstäfworna, äfwen de Latinska, som framtiden torde antaga til et
mera almänt bruk, stafwa och läsa rent, så at denna första Classen således del'·efter får tre afdelningar.
Til at giöra Scholre-mästarens möda nyttig för flera på en
gång, wore angelägit eftel' det af framledne . Herr Biskop D:
Pantoppidan uti des Coll : Pas t: pi' act: Cap: 52 föreslagna sätt,
hafwa et Alphabet med så stora bokstäfwor skrifwit eller trykt,
at det upslagit på en tafla, kunde läsas öfwel' hela l'Ummet.
Derigenom kunde då flera barn på en gång lära, at känna
bokstäfworna, som elj·est med de wanliga A, b, c, böckerna wille
gifwa en större möda, och fordra flera Scholre-Mästare, om ej
de andra Scholre-barnen förmycket skulle försummas. Säkert
skulle ock detta sättja barnen i större täflan, och det ena underhjelpa det andra med sådana skilje teken på bokstäfworna,
som kan hända, Scholre Mästaren sjelf skulle hafwa swårt wid
at l'åka på, och på et för barn begripeligm·e sätt förklara.
Likaledes kunde ock flel'e barn på en gång inöfwas i stafningr.m : om man nyttjade upslagna tabeller, skrefna eller tr·ykta,
·-
11-
med de omnän1de stora bokstäfwOT, som innehöllo alla bokstäfwornas möjeliga sammansätningar i stafwelsel', hwarpå i a, b,
c, böckema finnes et otilräkeligit prof, men hwilka likwäl säkrare kunna uträknas.
Blefwo samma stora bokstäfwor 'vidare nyttjade til fader
w år och det mera, som står i a, b, c böckerna: kunde ock flera
barn på en gång lära, at läsa rent. Med de barn som fram för
andra wol'o tröga til at fatta fik wäl Scholre mästaren hafwa
någon enskilt möda; dock twiflas intet, at ju hans arbete härigenom mycket skulle lättas.
Med skjel borde det ock wara föräldrarna förbudit, sjelfwa
lära sina barn innanläsningen, så framt de ej för Kyrkioherden
bewiste, sig del'til wara skickelige. Ty den oskik är icke än
fulleligen utJ·otadt bland almogen, at de gå stafningen förbi,
och låta sina barn. läsa rent, så snart de känna bokstäfwerna,
således, at de upräkna alla bokstäfworna i ordet, och så bjuda
til, at utsäga det, hwarigenom alt ankommer på mer eller mindre
lyckeliga gisninga.r. Hfu·af sker det då, at, fast i wår ort nu
om stunder knapt någon enda fu·, som icke lärt läsa i bok, läsa
likwäl många så illa, at de icke hafwa annan nytta af sin innanläsning, än til en mi1meshjelp uti det, de lärt utanåt, och salma
således all den upbyggelse, de kunna hafwa af Guds ord och
b-ykta böne sätt genom egen läsning.
Nfu· de genom mycken öfning skaffat sig en färdighet i
gissande, kunna de genom åter och åter läsning af det samma,
wäl någorlunda hjelpa sig fram åtminstone mer, än man borde
förmoda. Men alt blir ändå osäkert, och genom en oriktig menning, som fattas, kunna de tilskynda sig sjelfwa både skadeliga
tankar och mycket bekymber, såsom det hände en hustru, hwilken
i stället för de orden för tapper Christen läste til sin stora och
qwäljande bedröfwelse förlappad Christen. Uti Catechesen är
satt wid slutet, at den, som ej lärt Catechesen (utan åt) ej fål'
begå den Helga Natwarden och träda i äktenskap. Onskeligit
wore, at en sådan warning äfwen wore dit satt mot otydelig innanläsning.
Uti denna första Classen behöfde wäl icke bamen beswäras med utanläsning af mera än det, som uti Kyriejo-Lagen äT
utmärkt för de enfaldige, och hwilket lät är fattadt i minnet,
12 sedan de just derpå öfwat sig både uti at stafwa, och at läsa
rent.
Men högst nödigt blir det, at barnen under samtal, då genast få et, efter deras ålder lämpat begrep, om Gud och de
wigtigaste Christendomens sa1mingar. :Man kunde säga dem, at,
som et hus ej kan bygga sig sjelf, så kan ej heller werlden
hafwa giordt sig sjelf, at alt, hwad wi se, är til et så stort
giöremål oförmögit, at Simparen är wäl osynlig, men har i sitt
werks fulkomlighet wist storheten af sina egenskaper, hwilka med
de enfaldigaste ord, så borde förklaras, at barnens hjertan måtte
fatta wördnad för Gud.
Därefter kunde man berätta dem historien, om de första
menniskjors medskapade lyksalighet och om synda fallet, samt
om det fördärf och den förbannelse, som derigenom kommit
öfwer oss, men at Gud gifwit oss sin Son til frälsare, som giordt
och liclit alt i wårt ställe, och derigenom så försonat Gud, at
Han nu lofwar oss sin nåd, och wi af wår frälsares förskyllan
fån tro [oss bekomma] af Gud Himmelen och alt godt.
Hänvid borde ock den nåden nämnas, som wederfarit barnen i döpelsen och alt blifwa så utfördt, at barnen måtte lära
känna, i hwad nöd de äro utom frälsaren, men at tro .'llt godt.
af Gud för hans skuld allena.
At detta med de dermed närmast sammanhängande sanninga:I' på et enfaldigt sätt kan barnen bibringas i spädaste åren,
wet jag af egen erfarenhet, och är ofelbart, at den tron, so~n.
ba1·nen fådt i döpelsen, derigenom upfriskas. Men dröjer man
med sådan ·w1denvisning: är klart, at tron, så snart den, wid
qwiknad eftertanka, behöfwer näring af kundskapen, måtte under okunnoghet, såsom en blomma utan födande wätska, liksom
fönvisna och blifwa til intet. Och när synden och werlden då
få råda om hjertat: lägges grunden til sådan Gudlöshet, som
sedan swåra1·e öfwerwinnas.
Det wore derföre angelägit, at barnen, så . snart de något
kunde fatta, måtte intagas i de1ma Scholans första Class. At
Scholre-Mästaren hänvid behöfwer de utsöktaste tale sätt, som.
för ba1·nen äro smakeliga, är ofelbart.
Derföre när han rälmar på sådana, bör han noga lägga
dem på minnet eller uptelma dem til sin rättelse framdeles.
När ba1·nen lärdt rent läsa i bok: kunde de wäl någon tid
-
13
få wara hemma hos föräldrarna, och under deras ögon öfwa
sig både uti innan läsningen, och at läsa lilla Cathechesen efter
l'ninnet, dockså, at de då och då infinna sig i Scholan, til at
underhålla i minnet det, de redan lärt;
Då barnen wid pas I o. a I 2 år gamla til Scholan återkomma och nu uti 2 :dra Classen skola intagas: kunde deras giöremål wa1·a följande.
I~ At läsa lilla Catechesen wäl utan åt, hwilken stycke
från stycke så borde förklaras, at hwar mening särskilt uttages,
'Och så wändes genom frågor, at man blir säker, det barnen wäl
fatta meningen af hwart ord.
Detta fordrar så mycken skickelighet hos Scholre-Mästaren,
·a t han wäl ock här har nödigt wägledas af sin Kiyrkjoherde.
önskeligit wore ock, om wi bland wåra nog många förklaringar
öfwer Catechesen ock hade någon, som blådt hade detta til
sit föremål.
2 ~ Blir nödigt, at barnen genom kårta frågor ntl lära, at
redigt förstå de angelägnaste Christendomens grund sanningar
uti sit sammanhang, och känna
I ~ Synda förderfwet, som giör dem til alt godt naturligen
oskickelige och skyldige til ewig nöd, 2 ~ J esum, ej allenast ti1
Hans person, utan ock i Hans försonings lidande och försonings
lydno, 3 ~ huru Jesu försoning uti bättringenes ordning må
komma oss til godo, och 4~ huru nådemedlen i bättringenes
ordning nyttjas, hwillcet alt icke kan förklaras, utan at tillika
tala om skapelsen med försynen om det medskapade, men förlorade Guds beläte, och treenighetenes hemlighet, om den i döpelsen w1dfångna trons bortmistande med mera. När detta i et
kort sammanhang föreställes: we t man af erfarenheten, at alt
både lätta1·e fattas, bättre behållas i minnet. mera griper an hjertat, och Läro Mästaren lägger en grw1d, hwarpå han sedan kan
bygga sin underwisning med större fördel. Ty det ena tmderhjelper begrepet, och minnet om det andra. Kännedomen af synelen
lärer, at [se] sig om efter en frälsare, och hans försoning, om
den skall komma oss til godo, giör oss nödwändigt, at känna
den ordning och de medel, h warigenom den [på] oss tillämpas.
Af detta giöres et afskilt stycke från Catechesens förklarande:
efter Catechesen ej gifwcr så tydelig anledning, at få alt i et så
nära sammanhang förestält, som torde wara nödigt. Dock borde
-14man hänvid öfwer alt hänwisa barnen på Catechesen och wisa,
hwa.r sådana läro stycken där omtalas.
3 ~ kunde äfwen uti denna Classen, til at genom något ombyte, bindra ledsna hos barnen, någon början ske med skrifwande.
Til bokstäfwornas kännande och skrifwande kunde Scholre
Mästaren i början nyttja en tafla, at flera på en gång måtte
underwisas. Och sedan barnen hunnit så långt, at de nyttja förshiiter: så til at underhjelpa utan läsningen, kunde förskrifterna, med en styl författade, i1mehålla wissa stycken, som böra
läsas utan åt, om icke af D: Luthm·i lilla Cateches, som barnen
redan torde minnas, dock af framledne Herr Ärchie-Biskopens
D: Suebelii, och förskrifterna sedan ombytas emellan barnen, så
snart de genom afskrifwande lärt den förra utan åt.
Sedan Ban1en wäl fattat de stycker, som under N :o I. och
2. äro anmärkte, kunde de åter någo n tid få wara hema hos sina
föräldrar, at widare mogna i eftertunkan; dock så, at de då och
då infunna sig i Scholan, eller i Kyrkjan efter Predikan blifwa förhörde, til at underhålla det, de redan fattat. Men mot
den tiden, de ämnade begå den Heliga Nattwarden, borde de å
nya intagas uti Scholan och des 3c1i e Class. Giöremålen borde
då wara.
I~ At förklara för dem D: Lutheri Cateches, nu icke såsom i 2 dra Classen blådt efter orda-förståndet, utan efter det,
som behöfwes til at wäl fatta sjelfwa saken, som omtalas, och
deraf giöra sig nyttiga tillämpningar. Det wore ock wäl: om
Salig Lutherii ord altid kunde läggas til grund, och anledning
af dem blifwa tagen til förklarin gen, på det barnen af sjelfwa
orden i Catechesen måtte hafwa anledning, at förklaringen eftersinna och hogkomma. En stor hj elp är det ock förminnet: när
hela förklaringen öfwer et wist I-Iufwud stycke bindes under
wissa titlar, såsom Salige Luther sjelf giordt wid Hufwud stycket
om bönen Lyseri Harm : E vang : Ca p : I o 7.
2 ~ Böra de uti N~ 2 under andra Classen nämde nödiga
läro-stycken, jemte flera utförligare förk laras til et Tedigt och
grundat begrep om Christendomens rätta beskaffenhet, och på
et sätt, som ej allenast kan uplysa förståndet, och skärpa eftertunkan utan ock röra barnens hjertan, at de såsom af sig sjelfwa
owärdiga och fördömaliga syndare med allwarlig trängtan måga
-
15-
taga sin tilflygt til J esum, och a lena af Hans förskyllan tro alt
godt af Gud, hwilket allena gjer förtroende och taksamhet mot
Gud, kärlek och en willig hog, at tjena honom, men utan hwilket de strängaste sedo läror ej annat wärka än skrymtan och
tilnödgadt men kraftlöst bemödande. Til bepröfwande kunde jag
in extenso framgifwa några både kortare och widlöftigare frågor, jag härom brukar, jemte dem, jag nyttjar til Catechesens
utförli? a.re f.ö rldaring: men jag förmodar, at h war Kyrkioherde
hälst SJelf Will upsätta för Scholre-Mästaren dem han finner wara
de nyttigaste, ty jag dömer efter egen erfärenhet, huru swårt
det wore, at uti förestälnings sättet här bindas wid andras föreskrifter.
39 Til utan läsningen kunde i denna Classen nyttjas framledne HelT Archie-Biskopens D: Suebelii Cateches med sådan förklaring, som uti andra Classen är nän1d öfwer lilla Catechesen.
4~ Borde barnen widare upöfwas i skrifwande samt
5<? Lära at räkna, åtminstone efter quatuor species i hela
tal, kanske, ock uti brutna samt efter den så kallade regula de
tri, som alt på kort tid nog måtte fattas, om det efter grunden
blir förestält, .och ej alt får ankomma på öfning efter reglar,
som ej begripas.
När Barnen på sådant sätt i Christendoms kundskapen äro
handledde: får med Guds hjelp en Kyrkioherde ingen anledning,
at ångra den tilsyn, wägledande och möda, han på dem anwänt,
och finner då sit beswär ringa mot det, ha nu får widkännas,
när ·de första gången skola rultagas til den Helga Natwarden.
Skilnad fik wäl ändå giöras emellan de swag synta, som
ej kunna lära, at wäl läsa i bok, och andra, emellan dem, som
wid utanläsningen hafwa et lyckeligit och mindre lyckeligit minne,
emellan dem, som äga et godt och trögt begrep. Men den som
efter all anwänd möda ej kunde fatta de uti N :o 2 wid andra
Classen nämde angelägnaste läro-stycken, borde såsom ej wid
full eftm'tru1ka och oskickelig, at pröfwa sig sjelf, icke få begå
den Helga Nattwarden, om han ock hlef IOO år gan1mal. At
Prästerskapet ej häruti måtte beskyllas för manua-molm eller
förswnmelse och ensidiga afsigter war likwäl bäst, at en sådan
förut blef förhörd wid hållit protocoll i församlingens Älstas
näl'wa.ro.
-
17
16
Uti Scholro ·o rdningen borde ock en betydande plikt wara
utsat för cle föräldrar och äfwen Hus bönder, som finnas owilliga, at låta sina Barn och tjenste-hjon på tilräckelig tid underwisas i Scholan, under föregifwande, de sjelfwa wilja wägleda
dem uti deras Christendoms Kundskap. Ty föräldrarna som sjelfwa äJ:o -okuniga, befinnas altid mäst wårdslösa sina Bru:ns nogare underwisning såsom efter deras stånd öfwerflödig, och fln
blind blir icke am1at än en olyckelig ledare för en blin'dan.
Förclenskull, at icke okunnogheten må gå i et olyckeligit arf til
än flera leder, och Ungdomen med hednisk blindhet upwäxa
uti et Christeligit samfund, synes wäl icke den lagen wara försträng, at ej någon fik träda uti älctenskap, och antaga hemans
bruk eller annat näringssätt utan han kunde intyga med wederbörligit witnes börd, at han uti Scholan tilräkeligen warit underwisst, och kunde gjöra fullcomligit besked åtminstone för de
stycken, som för första och ru1dra finnas upförde.
Det öfriga, som wid en Scholre ordning wore at merka,
skulle blifwa fönvidlyftigt at utfön, såsom at Gåssar och Flickor
sittja wid sina särskilta bord, at föreläsningarne börjas med bön
och Psalmers sjungande hela Psalmboken igenom til ungdomens
upöfning i sången, at ferierna och hwar dags läse timmar i det
mögeligaste så jemkas och indelas, at när några hwila, de andra
äro syslosatte, och at, när Gåssarna öfwas i skrifwande och
rälmande, Flickorna, om de icke häruti åstunda underwisning,
då måga hafwa andra giöromål, som mera passa sig efter deras afsigt.
När barnen nu äro i sådru1t tilstånd, at Kyrkjoherden, sedan han särskilt förhört hwar och en, kan antaga dem til den
Helga Natwa:rdens begående: blir det mycket angelägit, at de
uti hela församlingenes närwaro förhöras.
Ty deraf se de en nödwändighet för sig, at anwända all
mögelig flit, til at wäl fatta det, hwarom de skola frågas, den ungdom, som redan begådt Herrans Natward får årligen tilfälle, at
i minnet återhämta, hwad de tilförne hördt, och de äldre kunna
genom påhörandet fatta, hwad de til äfwentyrs förut intet wetat. At den förnämare Ungdomen i Städer så wäl som på landet, då framställas til förhör, jemte de ringare, är både Christeligit, til at icke här gjöra en mindre anständig skelnad, och
äfwen nyttigt för dem sjelfwa.
Ty de tilfällen kunna gifwas, at de eljest blifwa i mistning
:af en lmndskap, som för ringare hopen med skjäl rälmas ang~­
lägen, hälst det stundom torde wara et fel wid den förnämare
ungdomens upfostran, at de lära grundeligen alt annat, utan
·Christendoms lrundskapen, hwarigenom wägen blir lätt til fritänkeri, i synnerhet när läsning af sådana böcker kommer dertil, som innehålla sådana inkast mot himla lärans sannin"',
hwil0
·kas wederlägning fordrar mera insigt.
Eder Högwyrdighet och Maxime Venerandum Consistorium
befaller Prästerskapet, at särskilt inkomma med förslaO'o hmu
:sådana förhör böra anställas.
De hafwa från lång tid tilbakars
och på nå bO' ra ställen öfwer
•
2 o. år här i Häradet warit brukeliga.
Och då jag härom yttrar mina wördsamma tankar, nämner jag äfwen den methode jag sjelf nyttjat, hwilken fö<Ya är
.skiljaktig från den mina Embets Bröder uti Contractet bruka.
At då förhöra Catechumeni, at jag så må nämna dem, uti
innan- och utan- läsningen, har tiden utan hinder för det ancrelägnare ej welat tillåta. J ag har blod t i almänhet nämdt, ln~ad
denvid w~re at p~minna. Ej heller har jag hunnit med, at noga
genom ga hela lilla Catechesen: ·efter wissa hufwudstycken, då
.åtminstone skulle fordras en tid af en, om icke twå timmar.
. ?ch ~t blod~ hålla sig wid något wiss~ hufwud stycke gaf
·nug 1cke sa fullehgen ru1ledning, som jag önskade, at i samman.hängande ordning genomgå de läro-pw1cter, som närmast röra
trones grund. J ag har derföre helst welat hålla mig wid de Lärostycken, som här ofwanföre wid andra och tredje Classen under
.N ~ 2. äro nämde, dem jag något widlöftigare genom gådt, så
at näppeligen någon af wån tros Artiklar aldeles blifwit orörd
men de mera utförda, som angå syndenes kännedom Frälsare~
·och Hans försoning, samt bättringens beskaffenhet och medel
hwarefter jag slutat ~ned det Hufwud stycket om Altarens Sac~
.rament. Ungdomen har ock efter min egen unelenvisning härpå
wetat swara, dock med den skilnad, at de snällare ej lemnat någon fråga obeswru:ad, men de af trögare begl'ep blodt kunnat
beswara det angelägnare, och har jag Gudi lof! än icke warit
nödgad bortwisa någon, som icke, fast med större möda och
·efter enskilt underwisning, fattat åtminstone det senare.
2
-18 Denna skilnad emellan barnens framsteg, har jag wid början af förhöret omnämt m ed påminnelse til föräldrarna, at hos.
mig särskilt underrätta sig derom. Ty jag har hållit bctänkeli git, at upställa barnen efter deras olika framsteg, sådant kan
wäl å ena sidan tjena til upmuntran : men ock å den andra
gifwa anledning til högfärd och andras föralct.
Dc som hafwa mindre Jyckeliga snilles-gåfwor, har jag
ock tykt, skulle häraf blifwa förmycket nederslagna, och til äf-.
went)'l'S tröga, samt efter all anwänd möda få et mindre förtjent
straf.
' iVid sådana förhör har jag icke brukat widlöftiga Ceremo-.
nier, såsom än icke föreskrefna.
Jag har ef ter slutad Guds tjenst öpnat förhöret med några
ord om barnens större eller mindre framsteg, och efter förhöret
talt något til föräldrarna och faddrarna, af hwilka de senare i
synnerhet oftast haft mycken liten del uti det, barnen lärd t,
samt upmuntrat dem, at widare följa dessa unga med sina böner och fö rmaningar, men i synnerhet har jag budit til, sluteligen lägga Catechumeni på hjertat, huru nödigt det är dem,
öka den kundskapen de. fattat, och nyttja den til sin förbättring,
hwa.ref ter jag slutat med önskningar öfwer dem och en ver s af
Psalm-boken.
At föreslå widlöftigru.·e Ceremonier, är mindre min afsigt.
Önskar blodt sådana måtte föreskrifwas, som å ena sidan måge
witna om sakens wigt och å andra ej ill·aga de närwarandes
aletsamhet från de angelägnare lärostycken, som då afhandlas.
Sedan Ungdomen wid sin förs ta Natwards gång så blifwit
undenvist och bepröfwadt skulle man med skjäl förmoda, det.
de för hela sin lifs tid wore stadgade i kundskapen.
Men det händer ändå alt för ofta, at de, bedragne til werldenes kärlek, öfwerlemna sig åt wårdslöshet, glömma bort, hwad
de fa ttat, och å nyo 1·åka i sådan okunnoghet, som syntes otrolig,
om ej erfarenheten derom witnade.
Säkrare hjelpe-medel lär·er ej wara häremot, än at den från
en til annan församling hingflyttande hopen, bland hwilka största okunnogheten merendels förmärkes, enligit Kongl : Mai j :ts
nådigsto Rescript, som rättwisligen skärper det uti Kongl: Mai j :ts
Påbud mot wilfarelsens hämmande af den 20 Mru.·tii 1735. § : 3.
utsatta sh·af för den motwilliga nu alfwru.·ligen må tilh:Hlas i rätt.
--- 19 ordnin g taga wederbörliga Präste-bewis från den försam ling, de
flytta, hwru.·til den kortaste tid synes dem böra för eläggas. som
mögelig är. Ty wid flytningen w· den ena och ankomsten hl den
anill·a blifwa de då mera serskilt förhörda, än det kan ske, än
ock wid et hus-förhör, och uti deras Präste-bewis böra wara utmfu·kt icke allenast hwru.·s och ens fran1steg uti innan och utanläsningen, utan ock, hmu de fäTstå det angelägnaste til Christendomen.
Til at utröna detta senare lärer icke wara nog, at förhö ra
dem i et och annat stycke i Catechesen. Ty eh mu de derpå
kunn a swara : ka[n J sådant ej bära witne om annat än en stympad kw1dskap, som ändå kru1 lemna d·em i okunnoghet om
mycket af det angelägnas te. De böra utan twifwel frågas, hmu
de förstå Christendomens förnämsta grundsanningar uti deras
sammanhang. Skulle dc nu finnas okunnoge om de Läro-stycken,
hwillcas ktmdskap, är så ru1gelägen, at de eljest omöjeligen kunna
hafwa tron på J esun1: blir klru.-t, at de böra afhållas frå n den
Helga Natwru.·den, til des de ant-ingen i Scholan, eller i\.tminstone
hos IC)'l'kjoherden på nytt blifwit underwiste.
Och bör husbonden icke hafwa magt, at häruti giöra nåo-ot hinder , eller afpassa det efter sin beqwämlighet.
0
Samma ordning bör ock utan twifwel hållas med alla Äldre,
hos hwilka wid anill·a förhör sådan okunnoghet förm erkas, och
Kyrkiohenlen hafwa frihet, at den, om hwilken han wicl sådant
tilfälle fåT mistanka, efterskicka och särskilt förhöra. Icke en
gång de åldeTstegna och minnes lösa tOTde efter Kyrkjo Lagens
VIII: Cap: 3 § : härifrån wru.·a fritagne .
Om sådan ordning almänneligen blef handhafd, och den
förfatning gjöres, at ru.·bets hus inrättas för Lättingru.·, och
hwru.· försrunling wid wite pålägges, gjöra tilräkeliga förfatningaT
til sina fattigas w1dm·håll, så at -ej någon mot flera Kongl: förordnino-ar fik under namn af tiggru1de stryka landet ikring, utru1
at haf~a minste bewis om sit h emwist, ja utan at hålla sig til
en wis försrunling : skulle man ·af Guds wälsignelse kunna föTmoda större tilwäxt i kundskapen och meTa förkofring i en alfwru.·lig Christendom, utom hwillcen et borgeligit sru.11hälle fåfängt
wtintar en pålitelig säll1et. Hjerås den 22 September q68.
H . P. L01·ich
:W-
3) K yr ko h. Lindh om semmanum och klockare.
LLA LDA Acta Cleri 1768 '/10 : Jöns Lind i Ousby till domkapitlet. Volym E. IV: 187. »Exhibit d. rg october 1768».
Alch·avördsammaste Mernorial.
Då Herren Gud, som har Konungens hjerta i sine hand
såsom wattubäckar, och böjer det hwart han will, nyligen har
bewekt Hans Kongel: Maj :ts, wår Allernådigaste Konungs hjerta
därhän, at han, af hög faderlig omwårdnad och i nit öfwer den
i flera delar, beklageligen, förfallna Christendomen, til Guds
namns ära och församlingens förkofran, samt i synnerhet detta
wällofliga Stiftets wäl, beslutit krafteligen biträda Sweriges wälmenande Prästerskap, som länge innerligen önskat, at någor beqwäm utwäg måtte yppas, hwarmedelst Allmogens barn, ifrån
första bamdomen, kunde blifwa handledde til sådan kundskap
och wandel, som en sanskyldig Christendom foch·ar; Så är det
för Samteliga detta Stiftets Ledamöter både en åliggande skyldighet och en ljuf glädje, at efterkomma, i underdånighet, Hans
Kongel: Majestets nådigaste befallning, och, .efter förmåga, h war
och en, uti detta wiktiga ämne, hwarpå både timmelig och ewig
sällhet beror, gifwa wid handen sina underdåniga förslag och
betänkande.
Altfördenskull, såsom, wid hwar och en inrättning, den
aldraförsta amtankan bör syfta därhän, hmu sådana hinder,
som förut legat i wägen, måge undanrödjas; Så bör ock, oförgripeligen, förhållandet, wid detta ärende, yttra sig på samma
sätt, samt föl jakteligen anledning lämnas, at, :j: under åstundan,
at det wakra, grundeliga och Ch risteliga Memo-rial, angående
seminarier för Kläckare och Scholemästare, som wid q64 års
Prästmöte, insinuerades, måtte til skjärskådande åter företagas :j:
ödmjukast föredraga följande erhindringar :
Östra Gjöinge-Härads Prästm·skap yttrade, wid Synodus, som
hölts år q6L1, sina wälmenta tankar, skrifteligen, rörande twänne
slike hinder, med ödmjukaste anhållan, at de måtte af Högwördigaste Hen Biskopen och Högwördige Dom-Capitlet samt wälloflige Stiftets Prästerskap tagas under öfwerwägande: men har
altsedan icke förnummit i detta målet någon åtgjerd, och finner sig fördenskull skyldigt, at nu, å nyo, först wördsammeli-
-
21-
gen underkasta dessa sina förslager hela wid instundande wällofliga Synadus närwarande Prästerskapets omdömen, huru wida
de befinnas syfta på allmän nytta och tillika äro, på alla sidor,
aldeles oegennyttige,? samt sedan tillika aldraödmjukast anhålla,
om Högwördigaste Herr Biskopens och Maxime Venerandi Consistorii åtgjerd, på hwad sätt, som tjenligast finnes, at bringa
dem till wärkställighet.
Projecterne, som nu förnyas och ödmjukast begäras at
blifwa uptagne uti Synodi protocoll, äro följande:
I henseende därtill, at Klockare i Skåne och Bleking böra
undenvisa ungdomen i församlingarne, och således i detta Stift
i synnerhet böra wara boklärde, hälst de innehafwa bättre lägenheter, än uti andra Stift i Swerige, är angelägit, at några
hinder och oordenteligheter, som torde komma i wägen, måge
undamödjas; och i synnerhet den oordentelighet, då Klockare,
sedan de .• genom hwarjehanda anläggningar, efter hand, skaffat
sig skrifteliga försäluingaT af större delen af församlingens Aboer,
för någon deras Son eller utsedd måg, begära afskjed ifrån sysslan samt således få efter behag öfwerlämna den, och hwarigenom
kan hända, icke allenast at Församlingen blifwer illa betjent, samt
Kyrkioherden saknar hos Klockaren erforderlig skickelighet, utan
tillika, at Församlingens Ledamöter blifwa, genom dessa dubbla
Klåclcare-hus, ansenligen betw1gade.
Fördenskull, emedan det längesedan är Prästerskapet förbudit, at cedera eller afstå lägenheten til Son eller måg, lärer
P1·ästerskapet i detta Stift finna angelägit, at fastmera sådant
wid Klåekare-Lägenheter må i akttagas, hälst Kläckare icke skäligen kunna begära eller erhålla större förmåner, än Prästerskapet, som, jämte andra dryga skatter, tillika måste hålla sina fullmägtige wid Riksdagar. Hemställes fördenskull ödmjukast til Högwördigaste Herr Biskopen och ProCancelleren, at det hädan efter
i detta Stift må stadgas såsom en Lag, för alla i allmenhet och
hwar och en i synnerhet, at, enär Klockare ärnar afsäja sig
Lägenhet, wiss tid må föreläggas, då flere Personer, som kunna
til sådan lägenhet finnas skickelige, måge få sig anmäla, höra
låta och på ordenteligit förslag upföras: men icke, genom hemlig understämpling, förut af en pluralitet wärfwa Subscriptioner.
Med föregående ödmjukaste hemställande står ock i nära
-22-
-- 23-
förbindelse detta sednare, nnderdåniga förslag, at, aldenstund
Kloclcru:e härstädes, med skjäl, kunna säjas innehafwa flera behållna förmåner efter .Malmö Recess, än Prästerskapet, det måtte
.antagas såsom .en Lag, och hwaxtil Hans Kong!: Majestet lärer täckas aldranådigast lämna sin höga stadfästelse, at de personer, som til Klåekare-Sysslor här i Stiftet antagas, böra för
det första wara af Stiftets infödda barn, och för det andra hafwa
blifwit behörigen tillöfwade uti det ofwan-nämde, projecterade
Seminru·io, på det at det missbruk, som befru·es taga öfwerhand 1
at oskickelige Herrskaps hetjenter från alla orter i Riket mtri:i~Jga sig til slike sysslor, må kunna hämmas.
öfwer dessa förnyade projecter anhålles aldraödmjukast om
Högwördigaste Herr Biskopens samt Maxin1e Venerandi Consistorii Ecclesiastici höggunstigaste skriHeliga yttrande, och under afbidande hwaraf undertelmad, som, jämte nu framledne Härads
Probsten :Magnus Gyllick, wid ofwanberörde Synodus år q64,
å Häradets wägnar war befullmägtigad at tala och swara, med
all uptänkelig högaktning framhärdar Högwördigaste och widtBerömde HelT Doctorns, Biskopens och ProCancellerens samt
Högwördige Capitlets
aldraödmjukaste tjenare
Ousby d. I octobr:
Jöns Lind.
q68.
Stormägtigste allernådigste Konung
Iblandt Inrättningru· uti En Stat, som will lofwa sig stadga
och sällhet, lär·er finnas få mera angelägna, än de som hafwa
till föl'Cmål en fömuftig och kristelig· Barna upfostran: genom
den Iägg·es grunden till dygd och seder, genom den inplantas
och bibehålles wördnad för det högsta wäsändet, trohet emot
öfwerheten, lydnad för lagarna, kärlek för medborgare, och
upmärksamhet på sig sielf, som befordrru· egna fördelar, utan
att störa andras.
Huru ömt Kongl l\1ajt wårdat Sig om detta wiktiga äm:ne,
wisa flere Författningru·, och i · synnerhet högst salig Konung
Adolph Fredrichs Nådiga Circulaire till samtelige Lanclshöfclingarna och Biskopparna i hela Riket, och i särdeleshet, till Lunds
Consislorium, hwar ifrån gafs anledning, af ett insinuerat Memorial, wid I 766 fu·s prästmöte, som hade till syftemål, någon
förbättring uppå barns och ungdomens underwisning. Förentimda
Circulaire af den 19 Febr I 768 Lit. A, gifwer här om bredru·e uplysning, hwilket här wid, i underdånighet bifogas.
Till följe af samma, så Nådiga som Nitiska Circulaire, hafwa
wäl, inom Malmö-hus-lähn, der Siäla-wården, öfwer 5o år, på
ett och samma ställe, Borreby och Lyddekiöpinge Församlingru·,
som till höra högwälborna Fru H.iks Råddinnan Wivilra Trolle,
warit mig anförtrodd, äro åtskillige Schol:E-hus . upbyggda på
slättbyggden, men många ställen saknas de; dock har hög bemälta Fm Grefwinna på sina gods, låtit upbygga af sten, både
Schalar och fattig hus, som bära witnesbörd om wördnad för
Religionen och Kärlek för sina underhafwru1de Bönders barn,
till hwill<as undervisning äfwen gifwes löhn till Scholmmestarena,
wore önskeligit at hennes berömmeliga företagande måtte tiena
till efterdömelse för des wederlikar. J ag hör eij obemält lämna
at i underdånighet berätta, at Sal. Baron och Landshöfdingen
Acllerfell, som och nu warande Landshöfdingen högwälborne Baron herr Tage Thott hafwa högst berömmeJigen bidragit till högst
salig· Kung Adolph Fredrichs Nådiga befalning, till följe af
åberopade Girculairen q68, der medelst att kundgiörelser e m an e r a t om Scholm-hus upbyggande och c o n t r a c t e r s upsättiande emellan Församlingarna och Landt Scholm 1nestarenas löhn
och hwilkor: luvar igenom Barn a 1mderwisningen på . 2 5 år be-
4) Yrkanden av Borgebyprosten S. Schliiter.
Avstyrkanden.
RA Landshöfdingens i Malmöhus län underdåniga skrifvelser 1793·
a) Underdånig skrivelse från Prosten Schliiter 22/ 1 1793.
En av S. S. utförd avskrift av K. M:ts reprimandskrivelse till domkapitlet '"/2 1768 rör. folkundervisningen och Schliiter har denne låtit
medfölja förslaget, vilket tydligtvis icke stämt domkapitlet till tillmötesgående. Denna reprimand: KB D949: 3 s. I38 o. f.
Under tillägnan är senare tillskrivet följande.
Konglig Majt will hät·öfwer i nåder bafwa infordrat Lnndshöfdingens och riddarens af dess SwärdsOt·den, wälborne Friherre Tage Thotts
samt Luncls Consistorii Ecclesiastici underdåniga utlåtande. Stockholms
Stott d: 12 februa?'ii 1793.
På Nådigste Befallning
M. Rosenblad
-
'• ,
2-t-
kommit mycken förbättring. Gudh och Konungen ware Jerföre:
ärad och prisad i Ewighet! Men änskiönt på Slättbyggden kunde.
uti alla Bylag byggas Schalar och folcket äga der till förmåga,
äro de på sina ställen ganska tröga. Jag har mig bekant
den allena wjsa och heliga Gudens Förordnande i blant sit
folck, under gamla Testamentets tjdh, at hwaräst tjo gifta personer bodde til sammans, der borde en Synagoga, (Scholm
huus) upbyggas, hwilket brukades, både till offentlig Guds tienst,
om Sabbaterna, och till Barnens underwisning de öfriga dagarna,
men hwaräst Jnbyggarnes antal war större, funos särskilta hus,
till bägge förrättningarna; hwaräst nu Scholre-hus ännu fehlas,
der måste barnen med Scholmmestru:en dageligen ymsa sammanträde, hwillmt i åtskilligt hänseende är eij allenast obeqwämligt,
utan hinderligt: sådant har iag ärfarit, den tjdh, då Scholre-hus
i mina församlingar ike woro upbyggde.
Simile Eders Kongliga Majestät Nådeligen täkas låta en
föreställning utgå både till Landshöfdingen och Biskoppen om
Scholm hus uppbyggande, på de ställen der de ännu icke finnas,
tror jag att det blifwer full bordat. Nu om så skier är mycket
wunnit; men en hufwudsak är, att Scholerna blifwa försedde
med dugelige Scholre mestare, här om har högstsalig Konungen
äfwen yttrat sin om sorg, hwill{et kan inhämtas af 1768 års
Circulaire; ty der anbefalles Lands-höfdingarna och Consistarierna »i under dånighet wid handen gifwa: med hwad fördelar tillräl{elige och skickelige ämnen måtte upmuntras, at
sig en sådan sysla antaga. » Detta kan icke skie, med mindre
ett Seminarium inrättas, hwaruti sådana Personer kunde beredas
och bekomma den underrättelse, som här till ärfordras; men
som in till denna tjd, inga anstalter äro tagna, så är i Lunds
Stift stor brist på dugelige Scholmmestare för allmogens
bam, och i anseende här till, har Fresterskapet här städes blifwit nödsakad, antaga afskedade Ryttare, Soldaler, Murgesäller, gamla tOTpare, med flere sådana otienlige Personer,
som eij äro i stånd att stafwa ett ord med beskedd, eller anföra
skiälli till Swenska Språkets ordenteliga läsande: de betunga barnens minne med utan läsning, utan att förklara orden: att leda
barnen till att känna och bruka theras Siälars naturliga Egenska_per, som är Förstånd och wilja, eller framdraga de sanningar
-26som leda till det Guddameliga wäsändets kännedom, och de plickter som wj äro Thet och wår nästa skyldige, hwilka, af den
naturliga lagen till en nödwändig beredelse, att med mera beqwämlighet emottaga och behålla dc sanningar, som ligga i det
uppenbarade och beslcrefna Guds heliga ord, är icke af wåra
Scholre mestare att förmoda; ty de befalla barnen tro, alt hwad
de läsa i Catechesen, hwar af händer, att när de komma till
åren, så tro de intet. ordsaken är, att den nödwändiga förberedelsen till den Christeliga Lärans emottagande, fehlas dem :
utom denna saknad, som härrörer af odugeliga Scholre mestare,
som icke förstå thet som hörer till deras angelägna embete,
äro de illa upfödde, förderfwade gienom många odygder, och
i stället för det, att barn och ungdom skulle för bättras, blifwa
de förderfwade, både till sinne och seder, hwillcet sent eller
aldrig. (: Gudi klagat) hielpes, In-varom en beklagelig tirfarenhet
talar, och den wisa konungen Salomon länge sedan skrifwit:
såsom man wänjer ett barn, så låter thet icke af, tå thet gammalt warder. Prov: Cap. 2 2: v. 6. Nu i anseende till hwad, af
min öfwertygelse i underdånighet an fört är, skulle det onda
förekommas, skall med Barna underwisningen någon nytta blifwa,
så för allmänt bästa, som och för den upwäxande ungdomen
sielf; så blifwa Seminarier aldeles nödwändiga, h war uti en
sådan ärfordelig under wisning kan bekommas, som en fant
Scholre mestare behöfwer; på det ett sådant måtte blifwa anlagt i
Lund, dristar jag uppå Eder Kongl. Maj lt :s Nåd, underdånigs t anhålla och bönfalla, och att öfwer in seendet måtte up dragas wår almänt
älskade och för en san Guds frucktan kända Lands höfdinge
hög wäl borne herr Baron T: T hott, så i anseende till anförda
goda egenskaper, som och at högstsalig konung ;idolph Fredrich
har befalt Landshöfdingarna inkomma med deras underdåniga
betäncl{ande och förslag, hUl'u Scholre m1derwisnings wärket för
allmogens barn på landet, framdeles må ännu till rälceligare
och bäth·e, samt till ändamåhlet mehra swarande, kunna inrättas
än hit in tils m. m. och at herr Lands höfdingen må äga frihet
kalla sig till Medhielpare af Prästerskapet dem som äro kända
för att äga både insickt om det som hörer till detta högst angelägna wfu:ket och der wid lagt hand i sina ombetrodda Församlingar, och med deras biträde förordna Prreceptorer uti Semin.ario
-·- 26 -
-27-
och förse dem med med en lämpelig Instruction, samt med Eders
Kongl Maj t!! Nådiga tillstånd försäkTa dessa E l e v e r som här
blifwa intagne och underwiste, att endast blifwa berätli.gade till
Scholm m.estare för alhnogens barn, och almogen blifwa wid
hwjt.e förelagd, att ej antaga någon annan till Scholx mestare
för sina bam, så wida tillgång finnes i Seminario.
Denna förmolm blifwer en upmuntran för almogen, at till
Seminarium insända sina barn, och efter förmågan bidraga till
deras uppehälle, under den tjdh de der wistas, att få undel'wisni:ng, in till des de blifwa skilwlige at sig åtaga Scholm mestare
Embetet på landet. af sådana Scholm mestare kunde Prästerskapet förmoda sig skikelige ldåckare, wid förefallande vacancer
i Stiftet.
Enär iag i underdånighet föreslagit Landshöfdingen herr
Baron Thott såsom Directeur och Prreses i Seminario, så är
ordsaken här till, at herrar Landshöfdingar:na är updragit at
om unelenvisnings wfu·ket för almogens barn draga försorg, äfven
och Consistorierna, men som dessa herrar hafwa så många och
beswfu·liga giöra må hl att besörja, så att det wore endast at öka dem,
och des utan äga Landshöfdingar:na allenast exacction at wärkställa lnvad Eder KongL Majtt Nådeligen befaller, och hwad
som i förflutna tjden fu· giort, har hufwudsaldigen i detta Landshöfdingedöme ankommit uppå Salig Baron ;ldlerfell odh herr
Baron Thott. Jag önskar Mina herrar Förmän Guds Nådh att
bestyra sina många och wanliga giöramål! och tror säkert, at
herr Baron Thott äg-er både wilja och förmåga, at wfu·kställa
alt hwad till et Seminarium fordras, så till des första Inrättning
som uprätthållande.
Kostnaden, som fordras till ett Seminarii Inrättning, kan
almogen icke bestå, eij heller KongL Maj _t: och Crowm här med
bc:tun_gas, som behöfwer alla skatter till andra ändamåhl, och
efter min oförgripeliga tanke behöfs det ike heller, då andra utwägar ä1·o för handen att nyttia. Eders KongL Maj t:_t tillåter mig
här om giöra underdånig berättelse. uti Liungby Sätesgård, som
tillhörer hans Excelence Riks drotsen herr Grefwe W acktmeister
står ett Capital af åtta tusend trehundrade tretio tre Rdr I 6 st.
sk:r specie (8,333 Rdr I6 sic specie) som tilhöra en dehl
kyrckior i M_alm.oe och Christianstads lähn, och af hwillwt et i
flere år samlat In teresse giör emellan 2 {~ å 2 5 tusende daler
S mt ränte pgr. Denna Sum.ma hade Consistorium i Lund sökt
få anwända uppå ett nytt archivum och Cessions rum, men hfu·
emot har så wäl höglofliga ridderskapet, som och en dehl af
Prästerskapet protesterat, således har Consistorium förlorat hopp
at få disponera denna Swnm.a, men som saken ilce är af
Kongl. Majtt deciderad fu· förenän1da Swnma i behåll, dock
alstrar elen icke något Interesse af sig som är skada. det senare falna Interesset af Liungby, är årligen utdelt till kyrckiorna,
som hafwa delli i hufwud Summan. Nu ehuru wederbörande
ike wilja samtycka at de 2 4oo el :r s~ skola till a r c h i v och
Sessionsnun anwändas, så hoppas jag, at de samtycka till ett
Seminm·ii Jnrättning, här ti.ll styrkes iag, då af bifogad Kongl.
Majts Nådiga Resolution af den 5 Nov: q52 Lit B. uppå
Paslorens Mag: I olwn Engstedts underdåniga begiäran att af
Borreby kyrkas medel få bistånd, så till ett Scholce och fattig
l1us uprättande, som och löhn för Scholce m.estaren som underwisar sälmens barn och ungdom, och hwad kan wäl wara med
fu1damåhlet mehra öfwerens stämmande, än at i Scholan upfödes och undenvises barn, som kunna begagna sig af de heliga
Förrättningar som i kyrckan före hafwes, och om den fehlar
ungdomen, hafwa de föga nytta, änskiönt de wicl tiltagancle år,
gå i kyrkan.
Aller Nådigste Konung . Eder högstsalig Farfader glor wördig
i åminnelse ;ldolph Fredrich har I 768 lagt grund till Svea Rikes almegas barns unelenvisning i Chrislendommens nödwändiga
sanniJ1ga.r, och till följe här af är någon förbättring r·edan skedd,
rmen högst Salig Konungens afsilct, fu· ännu ilw kommen Lill elen
fullkomlighet, som den borde och kunnat wara, snart efter 2 5
års förlopp, om ike beswfu·liga omständigheter lagt hinder i
wägen. Nu har Eder Kongl. [Maj :t] och hela Rilcet frid, herrans
Namn ware derföre ärad, nu torde Eder Kongl. Majt hafwa
tillfälle fullborda thet som warit påtänkt, och således Nådeligen
tillåta, at de Interesse pgr 2 {lo o dr s~ som äro samlade, som
·och de som hädan dter å.rligen af förenämda Capital falla,
blifwa till et Seminarii Jnrättning och \vidmakthållande anordnade. Sådana pgr äro ike någon salmad för kyrkiorna, ty den tjo:nde
.som årligen betalas af allmogen, blifwer gienom en god hushålning, så wäl till räkelig hädan efter, som tilförene, då de
-
28-
ike bekomma någon ränta. Jag hoppas at Eder Kongl. Majtt
Nådeligen anser min underdåniga bön om beqwämliga och dugeliga Scholm mestares bekommande i den tilkommande tjden.
Jag är blefwen mycket upmuntrad att anse barns unelenvisning
för det hufwudsaldigaste af lärares omsorger för sina Församlingar, så af Doctor Lutheri ord: Skall något i Christendoms
vägen utträttas, så måste man sannerligen på barnen begynna,
som och .af högst salig Konung Adolf Fredrichs ofta nämda
circulaire och gienom den Milda Gudens wälsignelse har iag
så wäl i egna som i Contractets Församlingar något uträttadt:
och hm u mycket skall det fägna mig på min ålderdom då 7 7
år, äro bortlagda, om iag får se ett Seminarium inrättadt innan
jag går bort. Emedlertidh fortfar jag i trogna förböner för Eder
Kongl. Majt och den Kongl. Familiens höga wähnåga nu och i
ewärdeliga tjder. Gudh beware Konungen och Konungens hus,
önskar och beder jag, som framhärdar med diupaste wördnad
och full[kom Jlig undersåtdig trohet
Eder Kongelige Majestäts
underdånigste och tropliktigste tienare
Severin Schluter.
P1·obst. öfwer Thorna härad och Medlem af Sällskapet pro
fide & Christianismo Borgeby den 22 . Jan: 1793.
b) Domkapitlets ullålande 26/ 7 1793.
Stormägtigste Allernådigste Konung l
Inför Eder Kongl. Mai j :t har Härads Prosten S e w e r i n
S c h l ii t e r inkommit med underdånig hemställan, om nödwändigheten af inrättandet af et Seminarium för skickelige S c h o l re
mästare på Landsbyggden, och då Eder Kongl. Maij :t i nåder tillåtit Consistorium at härwid få aflämna underdånigt utlåtande,
åligger Consistorium at följande underdånigst anföra:
Innan Prosten S c h l ii t e r u pgifwer sitt w1derdåniga förslag om Seminarii inrättning och sedan han omförmält angelägenheten af barnaundenvisningen, beklagar han först den tröghet, som förefinnes hos Allmogen på slättbygden för att förmå
dem till upbyggande af Scholre hus. Då det synes wara en
motsäijelse, at icke tillgång skulle finnas på tjenlige S c h o l re
mästare, då S c h o l re husen äro få, har Consistorium i under-
-
2\J-
dåniahet trodt sig icke widare dänvid böra något anmärcka,
o
.
utan i det stället först underdåmgst yppa rätta förewetandet med
dessa omständigheter här uti Stiftet.
Till underdånigst följe af Kongl. Mai j t:s nådiga Circulaire
Bre f den I 9 Februarii q 68 inhämtade Consistorium Stiftets
samtelige Prästerskaps yttrander uti alt hwad samma höga Circulaire Bref innehåller, hwru:efter Consistorimn under den 8 Martii
q 6 9 i underdånighet till Kong l. Mai j ! aflämnade sitt underdånigste utlåtande och har Consistoriwn sedermera icke uraktlåtit, at
ärindra Prästerskapet om desse wigtige delar af sine Embetsplikter: icke heller hafwa nödige upmuntringar af Prästerskapet
blifwit å sidasatte till befordrande af Scholm inrättningar, d å
på flere ställen sådane blifwit widtagne, som till detta betydande
ändamål synes ganska passande och tjenlige. Icke destomindre är
det oförnekeligt, at Scholm hus med hwad därtill höra kunde
å flere ställen upbyggas och beredas än de nu äro, men då
hänvid i betracktande kommer, dels största delens af Allmogens
ringa förmögenhet, som knapt är tillräckelig, at underhålla dem
sjelfwa, dels den omständighet, at uti ganska många Soclmar
antalet af Inhyses hjon och utfattiges barn, som tarfwa underwisning, är lika stort och ibland större, än af Hemmans Aboernes, och de senare swårligen kunna förmås, at påkosta de
fattigas barns Scholre gång, då de nog tryckas af sammanskotter till deras och Förälclrarnes bärgning och underhåll, är
det icke underligt, at Allmogen härstädes betjena sig af det tillfälle. som Kongl. KyrckoLagen Cap: XXIV med flere Kongl.
FäTfattningar dem förunt, at låta ungdomen njuta fri nnderwisning af församlingarnes Klockar.e, hwarföre också i stöd af
Prästerskapets nådigst förund ta Priwilegier af den I 6 October
J?23. §. 7, så noga inseende hafwes, at inga andra till klockare
antages, än de, hwilcka kunna lära ungdomen läsa och skrifwa,
som kan förenas med 78. § af Kongl. Resolt1tionen på Allmogens
Beswär q34, om församlingarneg fria Klockare wal, jemförd med
2 2. §. af Kong l. l\faj t~ Resolution på Allmogens Allmänna beswär den 20 November q86, beh·äffande Kyrckoherdens Tätt,
at wid Klockare wal föreslå församlingen tre de mäst tjenlige
och i alla afseenelen skickeligaste. Och när således finnes skickelige Klockare kan med mycket skäl wäntas at ungdomen i sine
-30Christendoms stycken på detta sätt wnmer utan för mycken
kostnad för den fattigru.··e menigheten nödig unelenvisning wid de
smärre församlingar. Hwad åter de större beträffar där en Klockru.·e är tjenstgörru.1de wid twänne eller trenne widlyftige Sochner
är det lmapt möijeligt, at han kan ensru.n lägga den hand wid
ungdomens handledning i läsande och skrifwande, som är oumgängelig. Hwru.·före det är öfligt, och icke utan märckelig nytta,
at Scholre-mästare wissa tider om året hålla Schola i hwarje
By. Men som detta Lärosätt är underkastadt fle1·e brister och
beswärligheter wore det twifwelsutan mera till ändan1ålet swarru.lde om flere ordentelige Scholm hus uprättades än å Landsbygden för närwarande finnes, sru.nt lärare wid dem tillsattes,
som utan känbru.· kostnad och olägenhet för Allmogen kunde
emottaga deras barn, samt så länge lämna dem w1clerwisning
till dess de hwmit blifwa wäl gmndade i Christendoms lnmdskapen och öfwertygacle om de däraf flytande sanningar och
plickter samt efter begrepp och ålder småningom ledde och upmwrtrade till utöfningen däraf. Men som föga hopp är om
möijeligheten, at för närwru.·ancle inrätta såclane Scholor, så hwilar Consistorium emedlertid wid det underdåniga förslag till
up1·ättande af Pmdagogier å landet, som Präste-Ståndet i Ull··
derdånighet öfwerlämnade till Kongl. Maij~ wid Riksda.gen 1779,
i den förhoppning, at om det winner Kongl. Mai j t..". nådiga bifall
och stadfästelse, det åsyftade ändamålet till en betydelig· del
skall ärnås, till dess tid och omständigheter kunna medgifwa
ordenteligare Scholre inrättningar uti alla församlingar. Och då
sådane ännu å de fläste ställen felas, tyckes det ock wru.·a så
mycket mer besynnerligt af Prosten Schli.i.ter, at han inför Eder
Kongl. Maij ~ wågar upgifwa at i Lunds Stift skall wara stor brist
på clugelige Scholxmäslare. Bristen på Schalar å Landsbygden
bör wäl oförnekeligen först hiHwas och förekommas innan brist
på Lärare dänvid kan updagas - Men då det förra icke är
skedt är fråga om det senare utan ändamål. Om också wederbörlige Scholm-imätb1ingar wore å alla nödige ställen, förmoidar Consistoriwn i undei~dånighet, at tillräckelige iinmen till
Lärare ej skulle brista, så wida deras aflöning wore swarande
mot deras arbete - en omständighet så nödig, at Scholre hwar
som hälst skulle utom den af sig sjelf förfalla. Desse iimnen
-
31-
kunde hämtas dels ifrån de publique Scholorne, hwilcka flere
fattige Ynglingru.·, med böijelse för kundskaper och skickclio·het
. .
o
till un derWismngs wärcket, nödgas för medellöshet lämna och
wid de sänu·e hand twärckerierne söka sin utkomst. W id ;tcaclemierne finnes ock tilgång på studerande, som tryckde af knappa
wilkohr skulle med förmån antaga dylike Schole mästare sysslor.
Därjemte tTäffas på alle orter afskjedade Krigsmän, hwilcka
böra enligt Kongl. Mai j :ts nådiga CirculaiT·e bref den 1 4 Julii
1773 förhjelpas genom sänu·e sysslor till nödtorftigt uppehälle,
hwilcket de ock som Scholm mästaJ.'e, om de därtill pröfwas
skickelige kunna njuta. Och då så är, - wärdes Eder Kanal.
Maij ~ nådigst finna med hwad grund Prosten Schliiter Inm:at
anföra, at tillräcl,;elige och slciclcelige ämnen till S c h o l re- mästare å Lanelsbygden ej lcunna beleammas med mindre et S em i n a r i u m inrättas .
Men ännu djerfwru.·e och minru·e sanfärdigt är Prosten Schliiters föregifwande: at Prästerskapet här i Stiftet blifwit nödsakadt, at till Scholm-mästru.·e antaga sådane otjenlige Personer,
som. ej äro i stånd at stafwa et ord med besked eller anföra
slcäl till Swens/,;a språkets ordentetiga läsande: - - fil cle äro
illa upfödde, fördärfwade genom m.ånga odygder, och i stället
för del:, al barn och ungdom s!wlle förbättras, blifwa de lördärfwade, både till sinne och seder. Då det är på. Kyrclcoiwrdru.·ne som det ankommer at exam,inera, förkasta eller antaga Scholre-mästare, blir det naturligt wis deras skull om sådane finnas på
hwilka Prosten Schliiters swru.·ta målning kw1de inträffa. Men
så ohyggelig dmma upgift är, så ogrundad är den ock. Prästerskapet skulle wru.·a owärdige Lärare, föraktelige Embetsmän och
nedrige medborgare, om de, som äro satte at hafwa närmaste
wården öfwer underwisningswärcket bland Allmogen, skulle tillåta
antingen så okunnoge och enfallclige eller lastfulle och förföriske
Läromästare antagas, som dem Prosten Schliiter beskyller samtelige Prästerskapet begagna sig af. H warken har w1derteclmad
Biskop wid förra årens hållne Visitationer förnummit, icke heller
har lnmnat intagits af Härads Prostames insände V is ilatians
acter, långt minru·e hru.· uti Consistario någonsin blifwi.t anmält,
at någonstädes så usle och fördärfwade Scholremästare finnas,
som omnämdt är, eller at baJ.'naunderwisningen skulle wara så
-
32
slät at nödig underrättelse i stafning skulle brista, eller at barnen af sine LäraTe hafwa blifwit förförde till odygder och
Laster. Däremot har Consistorium wid flere tillfällen med nöije
inhämtat, huruledes i synnerhet barnen gifwit godt och fägnande
besked för sine Christendoms stycken och wågar i underdånighet
försäkra, at Christendoms kundskapen hos ungdomen wärckeligen tilltagm·, at bam ej admitteras at första ~ånge~ begå den
heliga nattwarden, förr än de äga god grund 1 Chnstendomen,
och långt bäth·e än i förra tiden, at också i senare åren de fläste
af mankönet lära sig at skrifwa, hwilclcet är både för dem prydnad och nytta, at de äldr·e genom de wanlige hus och Prädikoförhör undenvises och läres med drift och nit.
Hwad för öfrigt det projecterade seminarium. beträffar, så
skulle till .äfwentyrs denna inrättning förefallit Prosten Schliiter
sjelf i högsta måtto swår at wärckställas om Han något widare
öfwertänckt denna sak i sin widd - Han wille, at Allmogen
endast af Seminaria skulle hämta Scholre mästare. Om nu de
andre Stift oberäknade hwarje Sochn här i Stiftet skulle hafwa
en dylile Lärare och antalet af Sochneme är öfwer L1oo, tyckes
första antagningen strax bebåda långt flere än någonsin i Seminaria lnmde finnas, ja flere än Studerande wid denna Kongl.
;lcademie. Men om också medgifwes at antagningen skulle ske
småningom, kan wä l icke förmodas at mindre än 2 o behöfdes
årligen till detta Stifts förnödenhet. Där skulle således åtminstone
wara igen 2 o till nästa år och underwisningen i Seminaria kunde
wäl icke heller fullkomnas under mindre tid än på flere år
När ·således nu längre tid till nödige kundskapers inhämtande
fordrade större kosmader än härå rimmeligen skulle kunna anwändas och det årliga behofwet af 20 personers uttagande krafde
lilca mån"as
i de bortgåendes
ställe blefwe tillgången• till
o inta"ande
o
v
Elewers insättjande i Seminaria i högsta måtto knapp om Icke
snart omöijlig. Och skulle tillika flere Stift härifrån hämta ungdoms Lärare kunde ännu mindre en sådan inrättninS! äga bestånd. Af sådane skäl och anledningar och då Consistorium för
sin del underdånigst förmenar, at oftanämde Seminarium dels
är mindre nödigt, .dels för niirwarande icke möijeligt, wågar
Consistorium till Eder Kong l. Mai j :t i underdånighet hemställa, det
måtte Prosten Schliiters så beskaffade förslag aldeles förfalla
•"l
o)
;);)
och icke något afseende medföra. Och i sådan händelse lärer
också förfalla hwad Prosten Schliiter i underdånighet anfört, om
öfwerinseendet af et sådant Sem.inarium, det Han tycker böra
lämnas till Landshöfdingen, öfwerCommendanten och Riddaren
Herr Baron Tage Thott. De många och från underwisnings
wärcket skilgde göromål med hwilcka Herrar Landshöfdingar för
det allmänna äro sysslosatte, lära swårligen medgifwa dem tillfälle at wid Lärowärck föra inseende. Hunnvida Prosten Schliiter
för öfrigt i agttagit wid et sådant förslags upgifwande, llWad
Kongl. Mai j :ts allmänna nådiga förfatmingar på):>juda om ägandet af öfwerinseendet öfwer Läro- och underwisningswärcken,
får Consislorium. i underdånighet öfwerlämna till Eder Kongl
Maij 0 nådigste bepröfwande.
Sluteligen har Prosten Schliiter äfwen buclit till, at i underdånighet föreslå fond till kostnaden för Sem.inarii inrättning
upgifwande därtill någre lnteresse medel af et i Ljungby gård
innestående Capital Skånska Kyrckorne tillhörigt och föregifwer
I-Ian, at Consistorium sökt få anwända desse räntepänningar till
et nytt archiwum och Sessions rum. Detta föranlåter Consisloriwn at i underdånighet anmäla rätta förhållandet härmed.
Uppå undertecknad Biskops underdåniga anmälan <tf elen I
December q85, har Kongl. Maij :t genom undm·d;tmigst bifogade nådiga skrifwelse af den I 6 Jamzarii q86, Lit. A. ,' i nåder behagat tillåta uphyggande af et rymligt aTchiwe och tjenligt rum för Consistm·ii sammankomster, o'ch därtill anslagit et
då till betalning förfallit lnteresse Capital för et af Stiftets
Kyrckor i Konung Carl den XII :tes tid uptagit och sedermera
hetalt Lån, .samt wiclar·e under den 3 Aug. I 786 i nåder gillat
och faststält Dessein till denna byggnad, men då den skulle
upföras @ligt .den med Hans Kongl. Maij t~ Höga namn tecknade
ritning, har Herr Baronen Landshöfdingen, öfweT Gommendanten
och Riddaren Thott till Kongl. Maij :t inkommit med underdånig
hemställan mot samma byggnads för·etagande. I-läTöfwer har undertecknad Biskop efter d.äraf erhållen del till Kong!. Maij ~ inlämnat underdånig Förklaring, och har emedlertid afwacktats
Kongl. Maij :ts nådigste Utslag härutinnan. Eder Kong!. l\faij!
wärdes likwäl tillåta Consistorium, at hänvid underdånigst andraga i hwad usel belägenhet Consistm·ii archiwe finnes - Hand3
-
-
34-
lingar af största wigt äro till ganska stor del förmultnade, andre
af mögel öfwertäckte, och de som årligen inläggas förestå snart
samma öde. Så bekymmersamt detta är för Consistorium, så
sanfärdigt är tillika, at Consistorium till förekommande häraf
ej wet annan utwäg än wärckställigheten af den förut i nåder
tillåb1e nybyggnad. Och om nådigste tillstånd därtill är det Consistorium underdånigst bönfaller, icke en'dast å egne, utan ock
å samtelige Prästerskapets wägnar enligt hwad underdånigst wiellagde slu-ifteliga upchagande Lil. B. innehåller. Och då Consistorium dänvid finner Prosten Schliilers namn, har Consistorium i
underdånighet trodt sig icke böra undgå den anmärckning, hUTu
besynnerligt det är, at samma man, som med Prästerskapet
sig förenat uti önskan at det till upbyggande anbefaldte archiwe och Sessions rum måtte med första blifwa wärckstäldt,
har warit i stånd at inom ett år efter det Han sådant begärt,
kunna i denna omständighet inför Eder Kongl. Maij _!; r.ndraga
hwad därom i .dess underdåniga Supplique träffas.
Beträffande åter det wanliga l nteresset, som årligen till
Kp:ckorne af för-enämde Capital betalas, så är det wäl 4I 6 R Dr
3 2 sk., men i huru ringa m olm det skulle blifwa tillräckeligt
till Seminw·ii inrättning, Läromästares aflöning och Lärlingars
w1derhåll, skönjes tydeligen wid besinnandet af de kostnader,
som till underhållande af Hus, woro årligen nödwändige, samt
den dyrhet på så wäl Victualie, som anch·e wahror hwilcka till
Lärlingames behof woro oumgängelige. I alla fall och då desse.
årligen inflytande interesse medel äro Kyrckornes egendom, wågar Consistorium. icke at i underdånighet tillstyreka deras anslående till något Seminarium, förrän församlingarnes Kyrckoherdar och Ledamöter däröfwer blifwa hörde.
Med all undersåtelig wördnad, nit och trohet framhfu·dar
Consis torium
Stormägtigste Allernådigste Konung
Eder Kongl. Maijestäts
underdånigste och tropligtigste undersåtare
Olof Celsius.
Petrus Mune/c Nils Hesslen Johan Jacob Hellman
Lund den 2 6 J ulii qg3.
il h: F a:-ce
;v
35 -
c) Landshövdingens avstyrkande utlåtande nov. 1793.
Överst ä1· senare antecknat: lok d. 18 nov. 1793
Stormägtigste Aller Nådigs te Konung l
öfwer Probsten och Kyrckoherden Schlyters underdånigste
hemställan om ett Seminw·ii inrättande för Ämnens beredande
till Skole Syslor på Landet har Eder Kong!. :Maij :t i Nåder
täclds inforch·a mitt underdånigsto utlåtande.
Uti thet mig Nådigst anförtrodde Lähn, har jag, efter
yttersta förmåga, sökt undanrödja the hinder, som legat i wägen för barnaupfostran å Landet. - Jgenom utfärdade Kundgörelser, har jag ålagt Allmogen, att bygga Sicolehus och underhålla Skolemästare, · och om jag ej häraf erfarit all then werckan, jag önskat, äger jag åtminstone then tillfredsställelsen, att,
på många ställen, finna nyttige imätmingar till Allmogens barns
underwisning. Ordsakerna till thet som ännu salmas, finnas 'lättare än the förekommas. Brist på skicklige Lärru:e är twifwels
utan ett mägtigt hinder för underwisningen. Et medel härföre
innefattas uti Probst-en Schlyters underdåniga Förslag om ett
Seminw·ii Institut. Att twifla om nyttan af thenna imättning, woxe att twifla om nyttan af unelenvisnings werckets förbättring. Jag kan således eij i olikhet med Consislorium, misskänna Pxobsten Schlyt·ers wisade nit i thetia magtpåliggande ämne; Men i lilchet med Consistorium, finner jag min pligt !\lägga
mig, att ej i underdånighet tillstyreka en inrättning, som, utan
dryg kostnad och Skånske kyrckorn-es förlust ej skulle kunna
werckställas; äfven som jag, i afseende på lnvad Consistorium
anfört om öfwerinseendet öfwer tl1et föreslagne Seminarium,
ej äger någon anledning, att ifrån Consist01·ii underdåniga tancka wru·a skiljacktig, tå upfyllandet af mine öfrige Embcts pligter nogsamt syslosätter mig, och en slilc befatming thessutom
säkrast torde kunna lenmas i Consistm·ii händer. J öfrigt, och
tå Consistorium af Eder Kongl. Maij :ts Nådigst-e tillstånd, att
i frågan om Seminw·ii Jnrättningen, i underdånighet yttra sig,
hämtat anledning att å nyo yrcka wärckställandet af en Ar I 786
af Eder Kongl. Maij :t bifallen tillbyggnad å domkyrckan i Lund
till ett Consistorii Sessions rum och ett Archive, täcktes Eder
Kongl. Maij :t Nådigst tillåta mig i underdånighet åberopa the
skäl och grunder, jag then tiden, understödd af Eder Kongl.
-37Maij :ts Befallningshafwande i Christianstad Lähn flere af H.idderskapet och Adlen samt Prästerskapet och Allmogen i Skåne,
wågat sätta emot anwändandet till ett slikt behof af Juteressemedlen å thet i Ljungby Gård innestående och Skånske kyrckorne
tillhörande 8333. Rcl 16 sk Capital. När jag eij ser mig tillständigt att i underdånighet tillst~yrcka Probsten Schlyters föreslagne Seminarii Jnrättning, såsom nyttig för thet Allmänna, har
jag så mycket mera skäl att härmed å nyo hos Eder Kongl.
Mai j :t und erdånigst afstyrcka <m Nybyggnad, hwarmed Consistorium endast åsyftar beqwämlighet för sig sjelft och rymligare gömoställen åt sine, genom tiden och försummelsen, förII11Ultnade Papper. Then som känner beskaffenheten af Domkyrckan i Lund, finner nogsamt öfwerflödigheten af tillbyggnad er therå. J the flere therwal'ande gamle Muneke Capell och
afstängningar, kunna flera Skåp, än som nu finnas, inrättas,
till förwarande af the Consistorii handlingar, som, i sednare
åren tillkomne, ej kunna rymmas i Consist01·ii förut ägande
archive, och Biskopgården, som af domkyrckan, m ed betydelig
kostnad, underhålles, torde kunna innehålla ett Sessions rum för
Consistorium, om så nödigt wore. Thessutom tyckes Consistormm, wid slutet af sitt underdåniga utlåtande, medgifwa,
att ofwannämnde kyrckorne tillhörande Capital, ej, utom
Församlingarnos kyrckoherdars och Lodamoters hörande, skall
böra tillgripas. Genom widgåendet af thenna naturliga billighet,
syn-es Consistorium snarar·e hafwa ärnat en förebråelse åt sig
sjelft än Probsten Schlyter.
Hw ad jag således i tmderdånighet wågat anföra, waT der
till Eder Kongl. Maij :ts Nådigsto bepröfwande härmedelst lika
underdånigt hemstäldt.
Med djupaste unclersåtelig wöl'dnad, nit och trohet, framhärdar till dödsstunden
Stormägtigste Aller Nådigste Konung
Eder Kongl. Maij :ts
Allorunderdånigsto och troplicktigste
tienare och undersåte
Tage Thott
j B. Centerwall
Malmö Lands Cantzlie
then
Novembr qg3.
5) Förslag till seminarium vid praktisk fattigfriskola 1804.
F. B . Schwerin Skrifter i upfostran och allmän Cultur. Ups.
1805 s. 3-30.
Bevis för nödvändigheten af ett Skollärare-Seminarium och Förslag till dess inrättande,
En Man, uprigtigt nitälskande för det goda, anhåller vördsamt, at för detta Stifts Vördiga Prosterskap få framlägga sine
tankar i ett ämne, vigtigt för Samhället, för Mensldigheten, och
berättigadt således, at finna ett ömt behjertande hos den Samhälls-Class, hvars kall det är, at befordra Menniskornas förkofran i dygd: och .ädelhet.
Der tro på Mmmiskornas odödlighet finnes, der är föremålet för deras bemödanden snart funnet. Det består uti Menniskokrafternes och förmögenhetemes möjeligaste utbildning. I den
mån, som lndividuernes krafter och förmö()'enhetor
ä()'a
o
o den riO'to
ning de böra äga; skall ock det hela, Samhället, göra fran1steg
i Bildning och Slägtet förädlas. I den mån, som Indivicluernes
krafter och förmögenheter vanvårdas, förspillas, orätt {)ller blott
till hälften begagnas, skall ock det hela deraf lida, kraftorne motarbeta eller förtära sig inböt·des, .Mennisko-Slägtet inga vidare
framsteg göra och till och med förlora af den bildning, .Jwartill
det r edan hunnit.
Christenclomen, då den utreclt så mången fråga, den förståndet upkastar och blott genom en inre känsla, en dunkel
aning kan besvara; då den ställt det närvarande i förenin oa med
det tillkommande; då den åt den svage sträcker en styrkande, åt
den fallne on uprättande hand; har den ökat medlen för Mennisko-kraftornes och förmögenhetemes utbildning; utvidgat synkretsen för i'denniskornes förhoppningar; gjort deras gång och
deras företag s~Un·are. Det är Christendomens höga föremål, at
genom individuernos förädling, om jag så får uttrycka mig, förädla slaget, befordra Slägtets högsta utbildning, högsta Sällhet
på jorden och derigenom lätta och fullkomna medlen till dess
bildning för ett tillkommande lif.
Alla sammanstämma i detta begrep om Christendornen, icke
blott de, hvilka innom Samhället åtagit sig det kall, at, genom
-
38
förklmnandet af dess sanningar, befordra dess ändamål, utan
äfven {le, hvilka på en annan väg, söka befordra Menniskornes
tillväxt i insigter och BildningsmedeL Om Smädare funnits, så
var ·det altid ovist handladt, at göra afseende på dem och med
dem inlåta sig i strid. Den uplyste Christendoms-Förfäcktaren
behandlar dem så, som den, som har sitt förstånds fria bruk,
behandlar den vansinnige. Dc åter, som bestridt soliditeten af
den grund, på hvilken Christendomen hvilar, eller billigheten af
de påståenden till Menniskorne, dem man, i religionens namn,
gjort, eller rigtigheten af de slutsatser, som man af dess sanningar dragit; de hafva, om än de genom sine framställde inkast oroat sin samtid, dock gagnat sine efterkommande. De hafva
gifvit anledning åt Christendomens uplyste Förfäcktare, at styrka
den grund, hvarpå Christendomen hvilar, od1 at befria den ifrån
de tillsatser, som w1der okunnighetens och härsklystnadens tidehvarf upkommit. Inga tänkUI·e hafva funnits eller kunna finnas,
som bestrida Christendomen sin förmåga, at förädla MenniskoSlägtet, icke ·ens den förtjenst, at vara uphofvet till MenniskoSlägtets närvarande bildning. Ingen är, som icke tror, at om en
gång ett Samhälle skulle fi1mas fullkomligen uphögdt till Christendomens Anda, så skulle en bild af Mennisko-fullkomlighet
framställas, lika öfverträffande det begrep, vi nu derom förmå
skapa Oss, som åsynen af ·e tt Europeiskt Samhälle öfverträffar
det begrep af ordning och välstånd, som öboerne i Söderhafvet
kunna fatta.
Med de Medel till en ständigt växande bildning, som Cluistendomen ärbjuder, styrkte och förökte, g·enom de insigter,
dem Menniskorne genom anch·a kunskaps-grenars bättre bearbetande vunnit, genom kännedomen af förflutne Tidehvarfs framsteg eller misstag, tyckes den klagan bilda en besynnerlig Contrast, at lättsinnighet och lastbarhet tilltaga, at Christendomen
och Mensldigheten gå till förfall.
ÄT denna Idagan grw1dad eller ej? Denna fråga bör ej
lemnas oafgjord. - Är den ogrundad, så är det icke värdigt, at
föra en klagan, föTOlämpande emot den Allmänhet, emot hvilken
den rigtas; den leder at förringa en vördnad, som man vil styrka;
den leder, at ställa uplysningen af deras nit i fråga, som väcka
den. Är den åter grundad - Hvarföre förspilla tiden med ofrugt-
-39bara klago-rop? Hvarföre icke med vishetens och välviljans Anda
up1eta orsakerne dertill, pröfva genom hvilka medel Menniskorne
skola återföras på den väg, hvarifrån de afvikit, hvarföre icke
med ett sannt och verksan1t nit lägga handen till förbättring?
Äfven jag tycker mig se den Anda rådande, som vitnar om
en sa:1mskyldig och uplyst CIU"istendom, och som lofvar tillväxt
i fullkomlighet. J ag tycker mig se, at Menniskan ledes mer af
fruktan för verldslig Lag, än af den inre, ädla och otvungna
Anda, som bjuder starkare i san1ma mån, som den är frivillioo
och oberoende, och den Christendomen derföre visligen velat
lifva och sätta i stället för frugtan. Jag befarar, at denna inre
ru1da skall mer och mer aftaga i den mån, som böjelsen för
gemensamhet i Gudaktighets-öfningar försvinner, ämnade, at väcka
och at stadga dem. Jag ser hos de lägre Folk-Classerne, välmågan, i stället för at lifva idoghet och leda till en högre njutning,
leda till lättja och fyllerie.
Jag· ser icke den ädla, stora, gemensamma Anda, som gläder sig äfven så mycket åt andras, som åt egen tillväxt i de fullkomligheter, som l\tlenniskan i sin dubbla bestämmelse, såsom Innevånare på detta ldot, och såsom ämnad till ett högr·e lif, har
at söka. Jag· ser dårskapen väcka ett bittert löje, då den borde
väcka en smärtande medömkru1: Lastbarheten likgiltigt åskådas,
då den borde föda ovilja. Jag ser Menniskorne mer och mer isolera sig till sine bemödanden och sine njutningru·, då deras kall
·och deras eget interesse forch·a, at de gemensamt skola sträfva
framåt en högre bildning till mötes.
Så förekommer Tidelwarfvet mig. Om detta är förfall; d.et
vil säga, om förflutne Tidehvad ägt ett med Christendomens
Anda mera enligt Tanke- och handlingssätt, är en fråga, den jag
hvru·ken kan eller vil afgöra. Jag har ej lefvat nog läng·e, för
at genom eg.et åskådande känna förflutne åldnrs Menniskor.
·Och om än jag hade det, jag skulle dock ej våga at grunda en
·dom på denna min ime känsla. Jag skulle misstro denna känsla,
at låna för lifliga och glada färgar åt det Tidehvarf, hvilket jag
i lifvits gladaste dagar åskådat, och at, de1·emot, ofullkomligt
fatta det, som framställer sig för min syn, då åldren gjort mitt
·Öga skumt och mitt hjeTta mindre mildt. Jag vet ej heller, lwar.Lili en sådan jemförelse skulle tj·ena. Klagorop anstå ej, när man
-40sjelf ännu haT medlen
händer till hjelp. Förödmjukande jemföi"elser föi"bittra. De undergräfva förtroendet hos den fallne
och v.älviljan hos den, som skall upresa honom. Än minru·e ledande till vm·kelig nytta, anser jag pröfningen af den frågan
vara: H var orsaken till detta öfverklagade förfall må sökas, om
vissa Medlemmar af Samhället kwma anklagas för upsåtet, at
vilja störta sitt Slägte i förderf eller andra för försummelser i
sine pligtei".
Nog af - Man ser hos Tidehvarfvet brister, som hinru·a
Mennisko-Slägtets gång till förädling. Den uplysta välviljan har
deTvid blott en enda fråga at göra, den: Huru skola de afhjelpas?
Om det är en sanning, at Menniskan är fattlig för en tilltagande utbildning; så bör, i den mån, som en större .Massa af
Individuer emottagit denna högre utbildning, detta nödvändigt
verka uppå hela Slägtet. Och häraf följer, att fastän spåren till
ett ursprungeligt förderf ej kunna här på jorden fullkomligt utplånas, kan likväl sjelfva Slägtet oafbrutet gå till förbättring
och höja sig ifrån en mindre fullkomlighet till en större.
Lika som Individuer, utur barna-åldren öfvergå till Ynglinga- och deTutur till den mognade Mannens ålder; så kan ock
Mennisko-Slägtet anses hafva en ålder för outbildade krafter;
en, då de börja utveckla sig, och en, då de hwmit till mognad.
Såsom en vis Ledare nyttjar ett annat behandlingssätt med
Ynglingen, lin han nyttjade med Barnet; så böra ock Folkslagens
Ledare föräncha behandlingssättet efter den utveckling, som Menniskomes krafter och deras förmögenheter emottagit Till äfventyrs, jag åtminstone har den öfvertygelse, torde orsalcen till det.
besynnerliga Phenomen, at, oaldadt medlen till en fullkomligaTe
Mennisko-bildning beständigt förökas, deras bildning dock i sjelfva verket icke deremot svarar, deri böra sökas, at man, åt denna
omständighet, ·ej lemnar en nödig upmärksamhet.
Ointaget, öppet och menlöst utvecklas Barnets förmögenheter fullkomligast, när det med saktmod och mildhet behandlas.
Sällan blir stränghet nödvändig. Behöfs den; så torde ett upmärksamt öga snart uptäcka, at egen försummelse hos Ledar-en
eller misstag i behandlingssättet, dertill gifvit anledningen. Villigt lyder Barnet sin vise Ledares bud, gerna tror det på hans.
ord; ty ännu finnes inga krafter, som motarbeta det goda. An~
-
41 -
norlunda förhåller det sig med Ynglingen. De krafter, hvilka
hos Barnet blott sträfva till sin utveckling, söka här utom sig
föTemålen för sin verksan1het. Ännu finnas förtroende och lydnad för den vise Ledarens röst; men icke mer oinskränkt; ty
lu'afterne äro utvecklade, begären tände. Ännu hör han rösten
af sin pligt; men å den andra sidan, äfven begärelsernes. Skall
han bevaras för fall; så gö1· det ej tillfyllest, at Ledaren sökeT
at öka sin egen inflytelse och myndighet öfver Ynglingens hjerta; ej tillfyllest, at han söker skärpa känslan af hans pligt. Han
bör söka at leda de öfverflödande krafterne, som ej mer kunna
tämjas; han bör genom en vis rigtning, som han ger dem, göra
dem oskadelige, hinru·a sinnligheten at rota sig och alstra vanaTter och lastbarhet.
En Nation i sin första bildningsgrad, kan jemföras med
bro:net. Flit och arbetsamhet äro där ännu oumgängeliga villear
för utkomsten. Konsten har ej ännu lärt, at på korttare tid och
med minru·e haft komma till ändamålet. Ännu finnas inga öfverflödande krafter. Syslolösheten är okjänd och den slapphet,
som deraf upkommer och ger sinnligheten tillfälle at rota sig.
En Nation kan sägas inträda uti Ynglinga-ålru·en, när den
blifvit bekant med konsten; när upfinnings kraften gjort et
större användande af krafter umbärligt; då upkommer et öfverflÖd af luafter, hvilka, då ing-en ädlare rigtning gifves dem,
med våldsamhet kasta sig på sinnliga njutningar. Orätt är, at
kalla förderf, detta en Nations förändrade tillstånd. Om förderf
deraf upkommer, så äT orsaken dertill den, at man försummat
at vidga kretsen för dess verksamhet i samma mån, som krafterne tilltagit.
Ja! jag är derom öfvertygad, behandlades Menniskorne i
allmänhet såsom en vis Ledru·e bchandlru· en Individu, hvars bildning blifvit honom allförtrodd; insåg man at likasom den enskilclte utbildru· sig; så tilltager hela Slägtet i förmåga och
kw1de till växa i ädelhet; högdes driffj ädern för Mennislcornes
verksamhet i samma mån, som deras förstånds förmögenheter
utvecklas och deras inre sinne skärpes; man skulle upphöra, at
i et ökadt yälstånd, i utvidgade kunskaper, i en förfinad smale
och känsla, se uphofvet till sinnlighet och fördm·f; man skulle
uphöra, at i allt sådant, som tjenar, at i en högre glans fran1-
-
42-
ställa Mennisko-förmågan, se hinder för Menniskornes verkelige
sällhet; man skulle uphöra at tro, tviinne Samhälls-Glasser, båda
arbetande till Människo-Slägtets väl, den ena, då den söker öka
l j u set för förståndet och skärpa känslan; den andra, då den
bemödaT sig·, at underkasta viljan en högre och ädlare krafts
inflytelse, äga stridande upsåt, derföre, at de på olika vägar
vandra till målet. Men jag återkommer till mitt änme. - Jag
sade, at man bör öka kretsen för en Nations verksamhet och
höja chiffjäder:n i samma mån, som d ess krafter utveckla sig.
Man gifve Tiggaren arbete, och man skall ej mer se honom
tigga.
Man gifve den, hvars dag ej mer, för utkomstens skull,
behöfver af träget arbete uptagas, .en ny chif-fjäder till syslosättning, et nytt behag~ åt arbetet, och man skall ej mer se Menniskorna tråna i syslolöshet, den förnämare vid SJJelbordet, den
ringare på krogen. Man lede Folket till idoghet och industrie,
när flit och arbetsamhet ej mer allena uptaga dess tid, ej mer
allena förmå bevara det för si1mlighet.
Hos en Nation i sin första bildningsgrad, gör flit och arbetsamhet tillfyllest.
När konsten gjort arbets-förmågan större, bör man skynda,
at leda till Idoghet och Industrie; ty annars lemnas rum åt syslolösheten at alstra lasten.
Flit är en kraft, som verkar, blott för at undanrödja ett
behof, för at m1danrödja en annan kraft, som trycker. Dess
föremål är det blott nödvändiga. Ar ändamålet vunnet, så uphör kraften at verka, fjäd ern afspännes, vederqvickelsen och
njutningen sökes uti en syslolös hvila.
Idoghet eller Industrie är en kraft, som verkar, för sjelfva
nöjet at verka. Med lika ifver, som den förr·e, söker denna det
nyttiga, det behagliga. Sin vederqvickelse finner den icke i en
syslolös hvila, utan i ombytta föremål för sin verksamhet.
I afseende på sättet at förrätta göromålen, framvandrar den
blott Flitige, obekymrad, den gamla banade vägen med alla sina
laokar; han vågar ej, ock känner ingen drift, at beträda en ny;
han tror ej på någon förölming i insigter, någon förbättring i
behandlingssättet. Hvad han gör, gör han godt och vamktigt;
men icke för det, at det gläder honom at se denna fullkomlighet
-43hos Tingen, utan blott för det han må slippa göra om det, och
derigenom förlora någon tid af sin hvila.
Den Idoge, lika liflig, som dTiftig: vid allt h vad han gör,
ser han sig om, om icke han på en genare väg må kunna hinna
till målet. Han ger åt de föremål, dem han bearbetar, icke blott
va1·alctighet. Han ger dem hvarj e annan fullkomlighet, som han
kan åstadkomma. Han arbeta1· icke blolt för at undanrödja behofvet; han fi1mer i arbetet nöje, och behag i sine händers verk.
Den Flitige söker blott upfyllandet af sine närmaste och
mäst trängande behof. Utan yttre anledning förblifver hans kraft
overksam.
Den Idoge, af en inre drift upsöker föremål för sin verksamhet; så långt hans krafter sträcka sig, utvidgar han kretsen
för sin verksamhet; ty han utvidga1· med det samma kretsen för
sine njulninga1·.
Den flitig-e begagna1· blott det, som ligger honom närmast.
Han går ej utom sin hets. Han gör hvad han varit v.an att
göra. Sina hafter, sina göromål, sina plikter, mäter han efter
den måttstock, som han ärft af sina Fäder, han tar för afgjordt,
att intet mer kan fordras och ås tadkommas, och att ingen annan
måttstock finnes.
Den idoge skapar, föräclla1·, förskönar, sträfvar beständigt
framåt i spåren på den skapande och bildande natW'en.
Flit är en drift, som menniskan har gemensan1 med djuren:
D.en flitige a1·betaJ· för behofvet, såsom bäfvern bygger sitt bo
och biet sin kupa. - Industriandan är första kännetecknet på
va1·elsen af en högre natur.
l afseende på verlminga1·na, förhålla flit och arbetsamhet sig
till industri, såsom känslan af rättvisa och billighet förhåller sig
till känslan af välvilja och kärlek.
Säll fu· den stat, som har flitige och a1·betsamme medborgare.
Dubbelt säll den, der idoghet rår. Den förre mår väl. Den senare
tilltager oafbrutet i trefnad, och, enligt Skapa1·ens vilja, går med
stora steg sin höga bestämmelse till mötes.
D.et fu· således för industriandan, som menniskan bör bildas,
så snaJ't hon fu· mogen dertill, för denna känsla, som framställer
henne i den höga synpunkten af en skapande förmåga, som bevarar heJme för sinnligheten, i det den förädlar hela h ennes
-44varelse, både till bemödanden och njutningar; för denna känsla,
som, .efter två till tre generationers fortsatta bemödanden, kan
och skall göra slägtet mera fattligt för den sanning, at ett fullkomligare erkännande och åskådande af den vishet, skönhet och
fulllcomlighet, som råder i Simparens verk, äro en rik belöning
för det bemödande, som man här i tiden använder, at besegra
sinnligheten och bilda sig för ett högre lif.
Denna känsla för industri, är för de ringare follddasserne,
hvad känslan för de sköna konstorne är för den mera bildade.
Hvru.·je njutning, som denna känsla förlänar, vittnar ju om inneboendet af en högre, fast ännu outvecklad kraft: är en inre kallelse, at sträfva till ett högr e mål. Utbildad, så mycket vår närvru.·ande belägenhet tillåter det, leder denna känsla menniskan,
att söka och igenkänna det sköna och det ädla, lika säkert, som
samvetet leder henne i frågor om rättvisa och pligt.
Om m an hittils ej vru.it betänld uppå, at nyttja alla de medel till menniskobildning, dem en god och vis Skapare lenmat
oss, så äJ: orsaken dertill helt enkelt den, att man ej känt dem.
Slägtet, likasom individer, går långsamt till utbildning. Orätt vore
det, att tadla våra Förfäder för de bildningsmedel, dem de nyttjat, dm·före, att vi nu känna medel, som säkrare leda till målet; men förebråelser mås te vi göra oss, och förebråelser förtjene
vi af våra ef terkommande, om vi ej med samma kraft, som elen,
hvilken utmärker våra Förfäder, söke att befordra det goda, som
vi förmå inse, anmäla bristerne, och uppgifva fullkomligare
bildningsmedel, så snart allmänheten är i stånd, at inse och
emottaga dem.
Det gifves intet a1mat medel, at bibringa m enniskorna denna
industrianda, än att tidigt samla barnen uti allmänna skolor, der
ru·betet förenas med undervisningen. När en till två generationer
på detta sätt blifvit bildade, så torde bru·nen i sine Föräldrars
hus sjelfve, i stället för oordning, osnygghet, hoglöshet, lättja
och lastbuhet, finna efterdöme i ordning, i drift, i göromålen,
i sann prakti.sk religiositet, och deras kallande till skolan i en
spädare ålder kan hända blifva mindre nödigt.
Föremålet för dessa bilcLungs anstalter bör blifva, att genast i utöfning bringa de pligter, hvaruti man undervisar. Man
skulle kalla det dårskap, om någon trodde, att genom föreskrifter
-
45-
allena kunna lära det späda barnet att gå, och likväl handlu
man efter enahanda grundsats, när man underlåter att leda barnen till utöfningen af de plig ter, som föresln·ifvas dem; när man,
till .exempel, säger barnet: Det är en Christens pligt, att bedja
och ru.·beta; men ·ej deröfver vakar, att barnet hålles till arbete,
och deri förvärfvaT sig nödig färdighet.
Man bör således ifrån den första tid, då barnet till bildning
emottages, bemöda sig, att gifva dess späda hafter all den r etelse som förmår hålla dem muntra och lifliga; man bör öfva
dem åt alla sidor innom kretsen af deras bestän1melse. Dem bör
bihl'ingas riktiga praldiska begrepp och en egen djup erfarenhetskänsla af hvad hvarje arbete, som i en framtid af dem skall
åstadkommas, innebär, så i afseende på mödan ,som färdigheten
och förtjensten. De böra handledas, att göra hvarje företaget arbete, till möjligaste godhet, med största färdighet och största
besparing af tid.
Siwlan bör derföre fördelas uti flere klasser; somlige för
ubetet, somlige föl' läsning. När Läraren slutat med de senare,
så infinna de sig hos Läromästerinnan till arbete och de förra
kallas till läsning. En noga räkning böT hållas öfver de i skolan
fullbor dade arbeten och tillverlmingsförtjensten komma de arbetande till godo.
Men innan en sådan bättre bildningsplan kan allmänt verkställas, bör första omsorgen blifva, at bilda skicklige skollärareämnen . I ·detta afseende bör m ed en industriskola, ett slcollärareseminruium förenas, der färdighet i undervisningen, jemtc de
nödige kunskaper, af en uplyst och nitisk Lärru·e meddelas.
Dylika institut finnas Tedan i alla protestantiska länder på
andra sidan om Östersjön. Utan tvifvel erkäJmes deras nödvändighet och deras nytta af den visa regering, som redan hunnit
så mycket befOl'dra Fosterlandets väl och dess innevånares trefnad.
Närmare brister torde först böra midanrödjas; det nödvändiga först sökas, innan man kan tänka på att försköna och
pTyda. Men väJ1tningstiden förkortas, om välviljande undersåtare
gå sin vise och ädelsinnade Konung till mötes i bemödand et föl'
det allmäJ1t nyttiga, och visserligen skall Konungen med välbehag
se en anda hos dem verksam, den Han med Sitt eget efterclöme framkallat.
-
46-
Författaren, af egen erfarenhet bekant med fördelame af
ett sådant institut; i den glada förhoppning att, ehuru ofullkomligt ock beviset för dess nytta och nödvändighet blifvit framstäldt, Stiftets vördiga Prosterskap dock torde finnas nog interesseradt clerföre, för att för.etaga en närmare pröfning; med
en upplifvande tanke på kommande slägtens bättre bildning och
sällare öde, och önskande, af tillgifvenhet för Ståndet, at
Ståndet måtte äga förtjensten af första steget till dess befordrande innom Fäderneslandet; då han derigenom ser det förtro ende
och den aktning skola förökas, som Allmänheten bör äga för en
Samhällsklass, hvilken åtagit sig vfu·den öfver menniskornes ädlare natur, ·deras förmögenheters utbildning och deras bildning
för et högre lif; skyndar, at uppgifva sit
Förslag till upprättande af ett Sl·wlläraresentinarimn för W eslerås
Stift.
Härtill fordras :
I :o En skola för barn af de lägre folkklasserne, af båda
könen från 6 till I 4 års ålder.
Förmodligen torde innevånarne i VVesterås stad med beredvillighet ingå i den kostnad, som erfordras till inköp eller till hyra
af .e tt dertill tjenligt hus, ~ifvensom uti förslaget för inköpet
af de materialer, som der skola arbetas.
2 :o En Läromåsterinna att handleda uti de arbeten, som
pröfvas vara de lämpligaste.
3 :o Tvänne skicklige Lärare för sjelfva undervisningeii, af
hvilka den ena åtager sig en närmare vård öfver SkolHirareeleverne.
Till Skollärareelever antagas unge män, som kunna läsa,
skrifva och räkna, ·äga ett godt naturligt förstånd och rena seder. Under de år, som till deras bildning erfordras, söka de.
medel till sin utkomst derigenom, att de, såsom arbetare vid
handtverkerierne, såsom betjenter eller vaktmästare uppehålla sig
i 'Vesterås. De timmar, på hvillca de kallas till undervisningsöfninga.rne i skolan, böra lämpas efter den tid, de kunna tiga ledighet ifrån andra göromål.
Till utgifternos bestridande torde kunna påräknas:
I :o Ett årligt sammanskott af Herrar Pastares från I / 2
-- 47till 10 R :dr, efter den förmåga hvarje enskildt, efter eget bepröfvande, har, att dertill bidraga. Detta, efter ett medium af 2
Riksel :r för h varje Pastor, gör R :dr 1 70 :
2 :o Tmde kyrko-kassorne, då församlingarnos bästa dermed
åsyftas, anses förpliktade, att dertill bidraga med I a 5 B. :dr
af lmu·je; gör, efter ett medium af 2 B. :dr, -B. :dr 180:
3 :o Torde, om detta institut vinner Kongl. Maj :ts Nådiga
bifall, genom Kongl. Maj :ts Nådiga förord, Upsala och Strongnäs stifts Prosterskap föranledas, att för den del af stiften, som
ligger närmast Westerås, deri deltaga, och är deraf en i}kad tillgång att hoppas.
4 :o Torde man kunna hoppas att, så snart institutet hunnit
ådraga sig Allmänhetens uppmärksamhet och förvärfvat sig dess
förtroende, så skola provinsens förmögnare Possessionater söka
den tillfredsställelse, att bidraga till dess befrämjande.
De män, åt hvilka vården af detta institut anförtros, böra
väljas af dem, som till kosbladens bestridande bidraga. Att genom et visadt förtroende bereda välvilja för inrättningen, är
något, som här ej kan komma i fråga, och bör valet således ej
falla på andra, än dem, som äga tid at dertill använda. Dock
torde Ståndets medlemmar, då de, såsom upphofvet till inrättningen, äfven första gången utse de män, åt hvilka de uppdraga
dess vfu·d, äfven böra anmoda ett lika antal af lekmän, emot
antalet af Ståndets egna ledamöter, att uti Direktionen deltaga,
då Stånclet derigenom ger sin önskan tillkänna, att se alla provinsens vältänkande män medverkande till detta nyttiga ändamål.
Denna Direktion, som till en början torde böra bestå af 3
Prestmän och 3 Lekmän, updrages:
1 :o Att associera sig flere ledamöter, ·om de finna det vara
nödigt.
2 :o Att med vVesterås Stads Styresmän göra aftal om inrättandet af en industriskola.
3 :o Att utse de Lärare, åt hvillm undervisningen anförh·os.
4:o Att bivista skollärareelevernos exan11na och bestyrka de
b.etyg, som dem lemnas.
5 :o Att årligen, till införande uti Westm·ås Stiftstidning, inlemna en relation öfver institutets framgång och redovisning
öfver de influtne medel.
-
-1-8 -
Så snart tillgång finnes på skicklige skollärru:eämnen ; så skall
säkerligen tillfälle ej salmas till deras befordrande. Den Svenska
Allmänheten har i alla tider utmärkt sig genom ett ädelt nit
för allmänt nyttiga företag. Samma .anda, som fordom förmådde
den förmögnare, at med stora summor befordra kunnigheten,
som nu leder honom, att genom flere nyttiga inrättningar minska tyngden af det menskliga eländet, skall förmå honom, att
nytja medel, hvars föremål äro, att begagna det förra och
minska det senru·e.
NäT Länets och Stiftets Styresmän öfvertygat sig om nyttan
af institutet, så torde, genom dexas underdåniga anmälan, Kongl.
Maj :ts Nådiga befallning utverkas, att den, som innom Weste1·ås
Stift söker klockarelägenhet, skall upte bevis, att han vid detta
skollärareseminarium förvärfvat 11ödig skicklighet till barnamldervisningen ; en skicklighet, den han, enlig t Kyi"kolagens 2 !~ kap.
3 r §. bör äga; men af brist på tillfälle der till, oaktadt den
bästa vilja, ej kan förvärfva.
Man har således, till en början, en industriskola i hvarje
församling att hoppas. Magistratorne i städerne, ägare till bruksegendomar eller ru1dra lägenheter, der ett större antal menniskor
bo innom -en trängre krets, torde gerna begagna tillfället, at få
skicklige läTare bildade. Endast en anstalt för denna klass af
skolläTare finnes, skall man snart se skolor anlagde.
FöTfattaren äger det hopp, at Stiftets vördiga Prosterskap
ej miss tycker det af honom tagne steg. En känsla, som födeT
· välvilja för menniskoslägtet och ett uppriktigt förtro ende för
Ståndets upplysta nit om mennisko-sällhetens och Guds äras
befordrande, hafva dertill föra nledt honom.
Det är möjligt, att han utur en oriktig synpunkt fattat det
föremål, uppå hvillmt han önskat kunna leda PI"csterskapets
uppmärksamhet; men han hoppas, att åtminstone redligheten af
dess upsåt ej torde missldinnas. TTygg, hvad detta beträffar, torde
det tillåtas honom att få vara okänd. Han tror, att, för uplyste
och välviljande män, en god tanke blott behöfver yttras, för att
finna bifall och befoTdrare. Han tror, att, stundom, ett namn
hindTal salcens mogna pröfning, och att, än oftare, en fördom
emot personen födt fördom emot saken.
-49-
6) Yttrande rörande greve Schwerins förslag.
-PROTOCOLL, Hållet wid Präst-Mötet i Westerås den 21 Junii 1804.
W esterås 1804, s. 24.
§ r 8. Herr Doctm·en och Biskopen anmälte, at af en Ano-nyme ett Förslag til inrättande af ett Schol- Lärare Seminarium
föl' vVesterås Stift blifwit inlemnadt. Herr Doctoren och Bisko_pen, som för sin del ansåg detta project nyttigt och godt, hade
redan första Mötes-Dagen communicerat det med en del af Presterskapet, och anmodade nu Herr Grefwen och Prosten Schve.rin, at det för hela Clerus upläsa. Prästerskapet insåg wärdigheten och wigten af detta project och önskade gemensamt, at
ett så godt werk kunde ledas til sitt mål. Det anmodade derföre Herr Doctm·en och Domprosten Walter, Herr Doctoren
och Prosten No lu·borg i Illl'sta och Herr Leetor Stamberg , at,
jämnte Herr Prosten Grefwe Schverin, näm1are pröfwa och
til Clerus upgifwa sina tankar om detta Förslag. Och som Prästerskap et, i likhet med hwad den okände Författaren upgifwit,
trodde at werkställigheten af förslaget hufwudsalceligen berodde
på Provincens förmögnare och wälgörande Possessionater, och
icke annorledes än genom dm·as med Prästerskapets förenade
biträde km1de fullkomnas, fattades äfwen det beslut, at en afskrift af berörde Skrift skulle tilställas Herr Lagman Dahlsson,
Ofwerste Tersmeden, Herr Lagman Almgren, Herr Bruks Patron
Adlervall och Herr Lands-Kammereren Elcelund, jämte Prosterskapets önskan, det desse Herrar täckas gifwa sig den mödan, at
deltaga i pröfningen af det ingifna Förslaget.
7) Göteborgs domkapitel tveksamt ; 1814.
RA r8r2 års uppfostringskommittes handlingar n Göteborgs stift
s 432- 433· J o han Wingård var biskop 1781- r8r8.
. .. Den stöTsta swårighet, en förbättring i Unelenvisningen
å Landet möter, är bristande Antal af skickliga Änmen till Skolmästare. Man har i andra Länder, äfwen nu senast i Ryssland, inrättat Seminarier för Billdandet af sådane. Consistorium kan eij afgöra, om Nyttan swarat mot wäntan och
4
-50kostnad; Men sätter dock ifråga, att dessa Practiska BilldningsAnstallter kunna bereda ett för behofwtlt tillräckligt antal, och.
wet åtminstone säkert, att Lönen wid Tjensten alldrig skall godtgöra de Utgifter skicklighetens förskaffande och ådagaläggande
wållat. Enligt wårt Lands kända förhållande lärer således härefter, såsom hittills, ingen annan tillgång på Landt-Skolmästare
gifwas, än af desse, hwilka, utestängde från mera låfwand e förhoppningar, finnas belåtne med nödtorftigt uppehälle wid den
Arbetsamme Barnunderwisningen på Landet. Bland desse Studm·ande, hwillm af omständighetorne blifwit hindrade att ingå i
Tj enst, af sig komne Borgare, för detta Skär-Gårds-Idkare, Afskedade Krigsmän o. s. w. finnas ofta aktningswärde, och för
Ändamålet tj enlige Personer, mera oförrättade af händelser, än
bristande i seder och dygd. Utsigt till bärgning under aftagande
å.J.· och barmher tighet under hwilans ålder på det ställe, där de
anwändt sina sista luafter till w1gdomens w1derwisning, skulle.
winna de bättre till yrket. Af Pl'esterskapets Nit, åliggande skylldighet, och den underlättnad i eget arbete, en wäl föl'beredd
Ba.rn-Underwisning erbjöd, wore att wänta, det inga andra Skolmästare waldes än de, som motswarade icke öfwerspända, men
anständiga Fordringar....
Götheborg den 4. l\'Iaji I 8 I 4.
J. Wingård.
Gust. Rosen .
S. Helander.
Joh. D. Stein.
C.
G.
af
Wingård
Er. Myrberg.
J oh. Hellberg E D Björck.
f Joh. Hnltman.
8) Växelundervisning och klockarekompetens.
RA Ecklesiastikexpeditionens registratur 4 /• I8<:l4· - Brevet föranledde dels Fryxells lovprisande tal om växelundervisningens betydelse
10/5 I824 vid Vexelundcrvisnings-Sällskapets sammanträde, dels Cnattingii utlåtande 4 /u s. å. i sällskapet, dels dess förordnande för P. R.
Svensson att meddela teoretisk och praktisk undervisning i metoden.
Circulaire till Consistorierne angående Åtgärder till fäTbättring af barnaundervisningen innom Lands Försanilingame m. m.
CARL JOHAN etc. W år etc. Uti skrifvelse af den I 2 sistledne Nowember hafva Riksens Ständer uppå anförde skäl i un-
- · 51derdånighet anhållit om nödige åtgärders vidtagande till förbättring af undervisningsanstaltorne för barn inom landsförsamlin <Ya.rne; i h vilket afseende Riksens Ständer i undercHnighet fö 1~­
slagit, det måtte Consistorierne varda i nåder anbefallde, dels
att allvarligen tillse, det Klockare fullgöra den genom Kyrko
Ordningen , jemte flera allmänna författ11ingar, dem ålaggde skyldighet, att barna undervisningen bestrida; dels att på allt sätt
befrämj a de1ma vigtiga angelägenhet, och särdeles ett allmännare antagande på landet af den på åtskilliga ställen redan
införda Wexelw1dervisningen ; äfvensom att anmana Kyrkoherdarne, att, så väl vid förslags upprättande till Klockare beställningar, som enär de afgifva deras röster vid Klockareval, gör a
synnerligt afseende på sådane Sökande, som inhämtat kunskap
om vVexelundervisningen; men då behofvet af Skolund crvisnin ooär olika på serskilda orter, och af locala förhållanden Leror, huruvida de blifvande Skolorna böra vara ständiga, eller ambulatoriska, för hvillca sistnän{nde läsoordningen synes böra vara på
ett annat sätt inrättad, än för de förra, hafva Riksens Ständer
yttrat den öfvertygelse, att en för detta slag af w1dcrvisning i
de minsta delar ingående och för alla ställen likformig SkolOrdning vore mindre tjenlig, och att blott några få, allmänna
föreskrifter borde meddelas, jemte anvisningar fö r de olika fallen af ständig, eller rörlig Skola, hvarjcmte, efter inhämtad underrättelse, att Upfostrings Commiteen erhållit Wår Nådiga befallning att författa en Ordning för undervisningen i mindre
Barnskolor, under hvillca, enligt hvad Riksens Ständer förmodat,
äfven ~k ulle inbegripas sådana Skolor på landsbyggdcn, Rik[sJens Ständer i underdånighet hemställt, att Commitens afgifvande förslag måtte i Nåder öfverlämnas till Consistorieme, som
i afseende på föreskrifternas lämplighet till olika localförhållanden
borde underdånigt utlåtande af_gifva.
Beträffande medlen till befrämjande af en allmännare barnaundervisning, hafva väl Riksens Ständer ansett Statens förbindelse endas t vara, att anvisa, men icke att bekosta den samma, men
då möjliga indragningar af en eller annan Presttjenst torde kunna
bereda utväg till nödig utkomst för Skolprester, hvilkas verksamhet ensamt kunde egnas åt barnundervisningen, hafva Hiksens
Ständer i underdånighet hemställt, det Consistorierne måtte er-
-
52 -
hålla Nådig befallning, att låta undersöka, hvilka odisponerade
tillgångar för barnaundervisningen på landsbyggden kunna användas, samt att, der Kyrieors sammanbyggnad kan verkställas,
sådant tillvägabringa, på det, vid såmedelst inträffande Prestlägenheters ledigblifvande, ·efter Församlingens hörande och med
dess begifvande, samt sedan WI dertill lämnat vårt Nådiga tillstånd, Skolprester måtte varda anställde.
Riksens Ständer hafva slutligen framställt den under.dåniga
önskan, att, i likhet med hvad som skett i Stats förvaltningens
öfriga grenar, det måtte undersökas och utredas, hvilka och huru
stora tillgångar finnas anslagne åt Läro-Staten i Sverige, synnerligen Presterskapet, huru de äro fördelade och använde; h villm och huru många Ecclesiastika personer finnas; hvad de hafva
att göra, hvillm förrättningar de borde åtaga sig eller befrias
ifrån; h varefter borde upgifvas och föreslås, h vilka indragningar
och besparingar, som skulle kwma göras af personal och ;naterial,
samt huruledes tillgången i båda delarna måtte kunna så begagnas, att icke endast Religions- utan äfven den öfriga undervisningen i H.iket fullständigare och syftesenligare, än hittills, måtte
varda meddelad.
Detta hafve WI uti Nådigt öfvervägande tagit; och hvad
först angår de till burnaundervisningens förbäth·ande ifrågasatte
föreskrifter. vilje WI, med bifall till den af Riksens Ständer yttrade önskan, i Nåder hafva Eder anbefallt, att verksamt befriinlja
Wexelundervisn~gens införande på landsbygden, öfverallt, der
locala förhållanden sådant medgifva; hvarjemte I egen förständiga Pl'esterskapet innom det Eder nådigst anförtrodde Stift, att
vid förslag till Klockare lägenheter serskildt afseende bör hafvas
på sådane Sökande, hvillm om denna läromethod inhämtat kunskap, förenad med den, till hälsovårdens uprätthållande, redan i
Nåder föreslcrifna skickligheten att åderlåta och vaccinera. Det
är dessutom Wår Nådiga vilja och befallning att I jemväl, uti
allt, hvad på Eder ankommer, vidtagen kraftiga åtgärder till upmuntran af vVexelw1dervisningen inom städerne, hvarest den
med vida mera lätthet, än på landet, kan utöfvas; äfvensom att
I sorgfälligt val<en deröfver, att Klackarne fullgöra den dem i
KyTko Ordningen och flere författningar ålaggde barnaundervisning, derest ej andra anstalter i sådant afseende förefinnas ....
- 53
g) Bondemotion 1834 om lärareutbildning.
Hedenvärda Bonde-Ståndets Protocoller ... 1834. I Sthlm 1834 s.
56\l, 563.
... Den mkirkwärdiga sanningen: att den, som skall lära andra,.
bör ej sjelf wara olärd, må isynnerhet äfwen gälla om Skol-lärare.
Hittills hru· den godtrogna Swenska allmogen ansett sig belåten.
n~ed Slwl-lärm·e af icke större insigt, än att de ej wetat skilja
p a bokstaf, stafwelse och ord; uppbyggelsen har blifwit der-·
efter; lärjungen är fulllwmmen i okunnighet, när han äT så-·
som sin mästru·e.
vVår tid fordrar mer och mer utwecldade begr'epp. Hwad.
är derföre mera påkalladt af wår owilkorliga pligt, såsom Allmogens Representanter, än att för Hikets Höglofl. Ständer okonstladt framlägga den talrikaste medborgerliga klassens brister, samt
att på billigaste grunder enhälligt söka afhjelpa densamma, hwilket med ringa uppoffring wisserligen låter sig göra ....
Stockholm den 2!1 Febr. I834.
Olof Lindbäck
'
Hiksdagsfullmäktig från Norra Halland.
IO) Motion etc. vid I840-184I års riksdag.
a) 4 d 5 seminarier; motion av C. G. Gustafsson, Stockholm,
i borgarståndet.
Bilagor till Välloflige Borgare-Ståndets Protocoll ... 1840, Sthlm
s. å. N:o 87 s. 149· Urval - G. motionerade även om dubbelt så hög
lön som den i propositionen rörande folkskolorna föreslagna samt
att kunskaperna skulle vara mera vidsträckta än läsning, skrivning
och räkning. - D:r I. Wallin i prästeståndet påyrkade (gent emot
K. M:t) inrättande av ett seminarium även i Stockholm.
Kongl. Maj :t har föreslagit, att ett Skollärare-Seminarium
hör finnas uti hvru·je Stift. Jag anser dessa blifva för många,
hälst då Stiften äl'o små. Snarare må färre Seminarier inrättas
omluing 4 a 5 i hela Riket, då äfven Lärarne kunna bättre lö~
nas, än nu blifver fallet.
Men för att kunna verkställa detta, foTdras störl'e anslag ....
-54-
-55-
BB) Huvudsakligen praktisk lärarebildning.
rcommitteen grundlagt ren sådml inrättning, erbjuder sig att organisera, så vida han här quarblifver och så vida Borgerskapet
:Icm1 bestrida kostnaden till den första inrättningen. Malmö den
10 October I 8 2 o.
A, P, Gullmlder
r) Isbergs skola i Malmö.
LLA, Domkapitlets ac ta E XIII: 33: Berättelser om landtskolornas
tillstånd afgifna i enlighet med domkapitlets cirkulär ~~3 mom. I av 25 /s
IB~o; sjätte tern en; av prosten A. P . Gullander i S:t Petri, Malmö.
6 :o Inom hela häradet finnes ingen obehörig Person, som
sysselsätter sig med Barn undervisningen, och ingen By, der icke
någon ordentelig inrättning vidtagits utan i Akarp och Hötofta,
hvarest Föräldrarne stundom skickat sina Bm:n till andra Byar.
De utgöras likväl hvardera endast af några få Nummer.
Då inom I 9 Församlingar finnas I 8 Skolhus, af h vilka
största delen tillkommit under detta Decennium, kan man med
hugnad göra den anmärkning, att om tanken om Allmogens
Barna undervisning ganska mycket tilltagit. Hvad som likväl ännu
gör dc flesta af dessa inrättningar ganska ofullkomliga, är bristen på skickliga skolmästare-ämnen, hvilken röjes vid vacanser
då bland flere sökande man sällan träffar någon med redigt
begrepp om Stafningsläran, samt ännu mera sällan någon med
förmåga att försvarligt analyticera ett Lärostycke. Och Pastor,
som, i brist af bättre ämnen, måste antaga någon, finner dessa
Personer lmapt skicklige .att rätta sig efter de underrättelser han
meddelar under handlägg1iingen. Genom en nitfull Pastors åtgärder hjelpes i alla fall mycket, men mera skulle uträttas, om
en öfningsplats vor·e gifven, dit en annars med försvarliga natUTs gåfvo1· utrustad sökande kunde sändas för att lära sig att
pralctisera. FöT min del tror jag, att en sådan öfnings plats
redan finnes här i denna Stadens Fattig Skola, hvarest den utmärkt skicklige skolmästaren Isberg undervisar I 00 Barn, h vilka
nästan alla göra ovanliga framsteg i läsnmg af Svensk och Latinsk stil, skrifning, rälming och Christendom, hvillwn senare
för.eställes Barnen m Läroboken både Analytiskt och Praktiskt.
Stafningen har hittils skett efter Pestalozziska Methoden. I dessa
dagar erhåller Siwlan en högst betydlig utvidgning till utrymmet,
så att äfven antalet af Barn skall kunna !ökas. Denna
utvidgning synes medgifva införandet af Bell-Lancasterska-Methoden, hvilken Herr Georg Suell, nyligen ankommen från
Köpenhamn, der han med stort loford af Uppfostrings
:2) Utlåtanden i Sällsk. f. Vexelundervisn. befrämj,
Svenska skolmuseet Sällskapets arkiv Vexelundervisnings-Säll·skapets protokoll 18~~ respektive 18~4. Första urkunden »Upp!. vid
:sammankomsten i Kommitt«!en till utarbetande af Stadgar, Onsdagen
·d. 6 febr 18\1~». Andra handlingen föranleddes av Kungl. brevet 4 /2
r8~4 (jfr här avd. A a AA 8) och ledde till uppdrag åt magister P. R.
·svensson att leda dylika kurser i Stockholm. Förkortningarna: V. U. S. =
·växelundervisningsskolor (om dem jfr t. ex. Årsböcker i sv. undervis:ningshistoria n:r 6: Lankasterskolor l; Skst:n =sammankomsten.
-a) lVågra Anmärkningar vid Inrättningen af Sällskapet för Vexel
Undervisningens befrämjande.
. . . . I Sverige torde aldrig andra komma i fråga till Lärare
.i VexelUndervisningsSkolor, åtminstone i Städerna, än personer
med vettenskaplig underbyggnad och moralisk bildning, föröfrigt
-af hvad stånd eller förutgående yrke som helst. Behofwet af så'dane Skolor är icke så stort, ej en gång på landet, att man, af
.brist på sujetter, bör anlita eller anställa andra personer än dem,
-som i alla fall åt undervisningsverket ämna att egna sin tid. Att
indraga andra i detta yrke är inte allenast obetänksamt, emedan
nog många ändock tränga sig in i de tärande stånden, hwaröfver en allmän och rättvis klagan länge förts, och hvilken skada
·det tillhör hvm·je rättskaffens patriot att förebygga och afhjelpa;
utan det vore äfven orimligt, emedan aldrig m1dra än bildade
personer böra befatta sig med den offenteliga uppfostran. Jag
vet, att det är en tämligt allmän tanke, det dessa skolor Uro af
den beskaffenhet, att hvem som helst kan der anställas till Lärare,
_ja! att bonddrängar lätteligen skulle kwma sköta dessa- 'beställningar. Visserligen, om man envisas att göra VexelUndervis.ningsMetoden Tätt handtverksmässig! - Men detta olämpliga
påstående km1 aldrig gillas af Idolee uppfostrare. Denna metod
.fordrar vid dess utövning mera förstånd och erfarenhet än den
-56gamla, vanliga slendrianen. Läraren bör så mycket mera här vara:
för Elevema ett mönster af kunskapsbegär, af flit och dygd,.
som han har en vida större krets för sin verksamhet och som.
hans moraliska och intellektuella karakter och förhållande här
har ett vida större fällt, der andans och efterdömets säd skall
utsås. Om det med rätta fordras af hvarje uppfostrare, åtminstone af hverje offentlig Lärare, att han bör ega den stadga i
ålder och uppförande, den erfarenhet, det värdiga sätt i sitt:
förhållande, som inge förtroende, huru mycket mera hör det då
icke fordras af en man, som genom vidsh·äcktare förbindelsermed ett stön·e antal föTäldrar och bam stundeligen måste fi1ma
sin menniskokännedom satt på pTof, sitt förfarande granskadt?Om af hwarje Lärare det med rätta fordras, att han hos sina.
Elever skall ingjuta en sann och lefvande anda af religiositet
och dygd, af vettgirighet och arbetsamhet, huru mycket mera
anda och kraft fordras då icke af en Lärare i en större Skola,
der han ser för sig en talrikare samling af unga medmenniskor?
Ty med den förnedrande tanken, att Läraren i en Vexelundervis-.
ningsSkola icke behöfver ellel' bör omedelbarligen verka på Ele-.
vernas moTaliska bildning kan jag aldTig förlika mig. Det gifves tusende tillfällen då han böl' med warm känsla, med allwal'ligt nit, väcka barnens slunU'ande förstånd, anslå deras tillgäng-.
liga hjertan, arbeta på deTas själsbildning. Men huru skall den
kunna bidraga till andras bildning, som icke sjelf har någon?
Huru skall den kunna hos en föTsamlad ungdom ingjuta en för-.
ädlad anda, som måste betrakta sitt Lärarekall, såsom ett handt-.
verk, sin skola, såsom ett machineri, hvilket det endast tillhör·
honom, att på vissa stunder sätta i gång och att derunder tillse,
det alla hjulen i fabriken äro i full verksamhet? Beklagom
San1hället, att Lärare, eftel' alla slags metoder, finnas, de derbetrakta sitt ädla värf endast såsom ett nödvändigt medel för sin
utkomst, och sin skola, såsom en möl'k och obehaglig verkstad,
ur hvars bojor man önskar sig ju föl'l' dess heldre befriad. Men
beklagom det ännu meTa, om det skulle finnas medborgare som
gjorde det till sin angelägnaste pligt, att (såsom det kallas!) bilda
till Lärare personer, hvilka aldrig skulle komma att anse sitt
uppfostringskall såsom annat än en mindre pinsam födkrok; per-.
soner utan vilja, utan förmåga, utan behof att vara sina Lär~
-57
jungars föTesyn i kunskaper och dygd. - Redan har erfarenheten wid några Svenska VexelUndervisningsSkolor visat vådan
af att der hafwa anställt Lärare, som sakna den bildning, den
värdighet i uppföTande, hvillm af uppfostraren rätteligen kräfwas. Man förstår, det dessa användt allt bemödande att i sina
Skolor på det noggTannaste följa de för metodens utöfning uppgifna reglar; men då man erfar den oreda, det oskick, som inrotat sig i dessa Skolor, och det ringa förtroende som de i det
allmänna egt, kan man ej tillskrifwa sådant annat än Lärames
brist på moTalisk kraft, på exemplariskt förhållande, på förstånd
och verldsskick, ty god kännedom af metoden har blifwit dem
tillerkänd. - SkolSeminariel' äro en modern, utländsk uppfinning, som af tänkande uppfostrare längesedan äro förkastade.
Det är i verldens stol'a Seminarium som den blifwande Läraren
skall bildas. Menniskokännedom heter den ston kunskap, som
han, för att, såsom uppfostrare rätt kunna gagna, böl' ega, och
som endast i ve1·lden kan föTvärfvas, aldrig innom den trånga
omkretsen af en NOTmalSkola, ett Seminarium. En ung man
med bildning, förstånd och erfarenhet skall genom läsning af
utkomna skrifter öfvel' VexelUndervisningsMetoden och genom
någon praldisk öfning i hvilken VexelundeTvisningsSkola som
helst ganska väl kunna förestå en sådan Skola sjelf. Och om,
såsom man hoppas, inga andra antagas till Lärare, behöfves för
detta ändamål ingen NormalSkola. Vore ock endast fråga om att
bilda blifwande Lärare för sistnämnda Skola, så vore sådant så
mycket orin1ligare, som en Lärare der naturligtvis just hör vara
en Normallcarl och om de fordringar af en Lärare i någon annan Skola, hvillca jag ofvanföre sökt, ehuru ofullständigt, teckna,
likväl ej ogillas, så måste nödvändigt fordringarue af en Normal
Slcolas Lärare, betydligen stegras. Men uppfostrad blott der, huru
kan han väl anses hafwa den NoTmalbildning, som på hans mera
upphöjda plats förväntas? Lyckas detta mästerstycke, så måste
det medgifvas, att en enda sådan normalmenniskas uppfostran
varit nog kostsam, alelenstund ett ej ringa antal medborgare för
detta ändamål uppoffrat tid och medel: misslyckas det åter,
hvilket lätteligen kan hända, så måste äfven medgifvas, att experimentet varit skäligen dyrköpt. Exemplet af andra Länders
åtgärder för slika Normal-Lärares bildning kan ej hit lämpas,
58då ett större antal Skolor och Lärare der fordras för en ojemförligt större folkmängd och då en blott mekanisk färdighet
hos en Lärare der anses tillräcklig för att sprida upplysningens
och kunskapernas välgerningar till ett folk, hvars lägre stånd
äro deraf i större behof. Sverige, i detta. som i de fleste andra.
Samhällsförhållanden, lyckligare än andra. länder, behöfver icke
af dem låna mönster för inrättningar, som här ingalunda äro
nödvändiga och till dessa rälmar jag oftanämnde NormalSkola ....
Stockholm d. 6 Febr. 1822.
A. J. Cnattingius.
b) Till Dir. pro t. el. 4 Dec. 182ft.
Då Dir. behagat uppdraga åt Mag. [P. R.] Svensson och mig
att i dag närmare framställa den förut väckta frågan om tmdervisnings meddelande åt blifva.nde Lärare vid V. U. S. får JUg
\-Vördsamt anfö1·a.: ...
Från alla. Landsm·ter anmäla sig beständigt klockare- och
Organist-Kandidater, vanligen utrustade med klena eller åtminstone medelmåttiga. kunskaper för bestridandet af Barnaunderwisningen äfven i SockenSkolor. Efter det gamla. Lärosättet kmma.
desse Kandidater möjligen taga. sig fram: efter nuvarande fordringar föga. Förut har det nemligen af dem endast fordrats en
viss mekanisk skicklighet i innanläsning, skrifning, rälming och
kristendom. Man behöfver endast en ringa. kännedom af detta
förhållande, för att erkänna. huru legert härmed tillgått. Med
glädje meclgifves det, att vårt fädernesland, i detta, såsom i andra.
Samhällsförhållanden lyckligare än andra länder, länge för follcundenvisningen egt goda. anstalter. Men tidens fordringar stiga.
och förordningen om V. Unelenvisningens införande i Landskolorna har betydligen stegrat den. Sedan nemligen den ofvannämnde
lcongl. förordningen anbefallt vederbörande, att på allt sätt beforru·a. Vexel-underwisningens införande i Lanelskolorna och att
vid tillsättande af Klockare, hvilka enligt kyrkolagen af flere alln1änna förfatll1ingar det åligger att barnaunderwisningen bestrida,
synnerligt afseende bör hafwas, på såclane sökande, som inhemtat
kunskap av V. U. infinna. sig i Hufvudstadens V. U. Skolor hån
alla. Landsändar en oräknelig mängd af sådana personer, som till
dessa befattningar äfven genom V. U. metodens inhämtande vilja.
-59göra sig kompetenta. Desse, utrustade på sätt ofvan nämndt är,
skola naturligtwis, enär de efter en längre eller kortare tid sig
härstädes för andra. ändamål uppehållit, försedde med mer eller
mindre fullständiga. betyg, likväl anmäla sig och tToligen antagas
vid de sökta befattningarna; utan att likväl ega den fullkomliga
kännedom och skicklighet, som sakens vigt påkallar, en kännedom,
den vederbörande i La.ndsorterna., obekante med metoden icke
kunna. bedömma., en skicklighet, den de än mindre kunna. kontrollera. Sålunda. antagne, skola de, i de Skolor, der de anställas,
eller i de Läs-kretsar der de använda metoden, förfuska., förstöra. dess anseende, tillintetgöra., åtminstone för en tid, de frukter man sig deraf väntar.
Ett korrektif behöfves och det höfdes Vexelunderwisnings
Sällskapets Direktion att derom vara betänkt. Också har Dli·ektionen, efter föregående öfverläggningar i detta angelägna ämne,
vid sista. Skst :n behagat gilla. de hufvudsakliga grunder, h varpå
Kommitterade stödde sitt då afgifna. yttrande. Följande dessa,
går jag att nu framställa förslag till de mera detaljerade föreskrifter Dir :n önskat få i detta. ämne uppgifna.
För att afgifva ett i de minsta. omständigheter ingående
förslag fordrades att Dir :n skulle bestämma det Läi·osätt, det
Lancasterska eller det Bellska., som borde utgöra föremål för den
blifvande underwisningen. Efter dc åsigter jag ofvanföre haft
äran vördsmmnast anföra tror jag att Dir. för närwarande ej
kan eller bör uteslutande bestämma. någotdera. ensamt, då de i
hufvudsaken åsyfta. samma. ändamål och endast i formen åtskiljas. Jag vågar derför föreslå att Dli·ektioncn bestämmer följande :
I :o Dc t~ersoner, som hos Dir. anmäla sig till erhållande af
underwisning i m etoden, skola tmderrättas om begge de i fädern .
Skolor brukliga. sätt att handhafva V. U.
2 :o Direktionen uppdrager åt en af Hufvudstadens Lärare
vid V. U. Skoloma, att mot ett visst arfvodc meddela. sådana. personer så wäl fullständig them·etisk undcnvisning, som ock praktisk öfning i V. U. Metoden. Läraren eger att efter eget val bustämma. Läi·otiderna för dessa personer; dock böra de minst 6
timmar hvarje vecka. fullständigt undenvisas i metodens theoretiska delar och föröfrigt dagligen lenmas tillfelle att genom
deltagande i underwisningen, såsom Monitörer och slutligen så-
-60som Gen. Monitörer sköta undenvisningen och tillvänjas att leda
en V. U. Siwlas öfningar.
3 :o Enär Läraren finner den undenvisande personen fullt
skicklig, tillsäger han derom 2 å 3 af Direktionens Ledamöter,
som förut erhållit detta uppdrag, att öfverwam en lektion för
att om dess skicklighet inhämta nödig kännedom. Enär han befinnes tillräckligt inöfvad, undfår han af Direktionen tjenligt
betyg.
4 :o Direktionen tillkännager i Allm. Tidn. att Dir., h vars
tillgångar ej ännu tillåta inrätta[ n ]de af den tilltänkta Normal
Siwlan vidtagit tjenliga åtgärder, för sådana personers underwisning, som sig derom hos Direktionen anmäla, m. m ... .
Cnattingius
3) Pedagogien i Åsum, Övedskloster. 1827.
Lunds Stifts Tidning "f, 18~7 n:r 4 sid. 8. Annonsören Petter
Anton W- n var läkareson, född 1793, prästvigdes r8r6, blev lärare
vid pedagogien i Åsum 18~5. tillträdde kyrkoherdeämbetet i Södra
Rörum 1835.
;inmälan. Sedan Wäxelunderwisnings-Scholan härstädes numera kommit i gång, och underwisningen, till infallande Påskferier oafbrutit och under noggrann tillsyn fortgår, får jag härmed anmäla: att tillfälle lämnas hwem som helst, att på stället
inhämta kännedom af Methodens anwändande. De af mina Herrar Embetsbröder, som hafwa någon önskan i detta afseende,
äro här wälkomne; och denna önskan skall af mig broderligen
motswaras. Andre, som för ansölmingar till Klockare-lägenheter
böra hafwa bewis om insigt uti Underwisnings-sättet, och äfwen
de, som mera egentligen wilja egna sig åt Folk underwisningen,
kunna af mig påräkna en säker handledning i alla de stycken,
som erfordras. Lund, öfweds-Closter och Asum den I Februarii
1827.
P. A. Wingren, Prest och Schollärare.
I anslutning till de i Lunds domkapitels cirkulär n:r 372 20 / 2 1839
infordrade uppgirter stiilla många prostat· stora förhoppningar till det nya
"välbehövliga" seminariet i Lund: LLA LDA E XIII: 49. Jfr Årsböcker
n:r 28.
-61-
4) Växjö »skolmästareanstalt>>.
a) Växjö första >>seminarierektors)) utbildning i gymnastik
och lärarevana.
RA Uppfostringskommitten Skrivelser till K. M:t VII 18~5- r8~6. första
urkundslägget. Det avser r8r~ års kommitte.
Över tillägnan är senare tillskrivet: Inkom ~o December 18~4
Under tillägnan: Kongl. Maj:t vill häröfver hafva inhämtat Uppfostrings Kommittens underd. utlåtande. Stockholm d . ~7 Dec. r8~4.
På nådigste befallning A. C . af Kullberg.
Hemställan bifölls. Enligt Tegners uttalande ••;, r8~4 hade denne
den ao;. ,j samråd med konsistorium» föreslagit ett bidrag av ~oo Rdr
Eko till Mellin.
Samuel Gustaf Mellin (179~- 1856) var genom giftermål besläktad
med Tegner, hade varit vik. kollega i Jönköping och kollega i Växjö,
var subalternlärare vid Gymn. centralinstitutet 18~4. började utbilda
folkskollärare i Växjö 18~5 (samtidigt med det normalskolan i Stockholm började sina »sommarkurser>> i samma syfte), var gymnastiklä~
rare i Växjö 18~6-1839, kapitelnotarie frän 18~8, blev kyrkoherde 1
Säby regala pastorat i Linköpings stift 1837, prost 1845. Sara Hertz
förmäldes med honom å Tegners biskopsgård (jfr E. Wrangel Tegnerska släktminnen s. I06).
aa) Egenhändig skrivelse /rån Es. Tegner 18/11 1824.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Genom nådig skrifvelse af d. 2 5. sistledne Augusti har Eders
Majestät tillåtit att 200 RD B~ af i:innu odisponerade medel,
som äro att tillgå genom den indragna sjunde Lectionen vid
Vexiö Gymnasium, måtte få användas till bestridande af resekostnader för en skicklig person, som i Stockholm skulle inhämta kännedom af Vexelundervisningsmethoden, för att sedermera i Stiftet dana tjenliga ämnen till Lärare. Härtill har blifvit utsedd Collega vid Vexiö Schola, Magister S. G. Mellin, som
äfven i denna afsigt nu snart i 2 ~ månader uppehållit sig i
Hufvudstaden. Men som Gymnastiska öfningar, till följe af Eders
Majestäts nådiga Beslut, äfven böra i~1fö~·as vid ~y~masi~rna,
och i det mig i nåder anförtrodda Stift mgen slucklig Larare
deri är att tillgå; så har jag, i samråd med Consistorium, uppdragit Mellin att under vistandet i Stockholm begagna tillfället,
och äfven häruti förvärfva sig erforderlig insigt och öfning. Här-
-62I~ed har han också redan gjort början; men comsen är vidlyf-
tig, och han kan, oaktadt all flit, ej fullända dei1 förr än med
Mars eller April månad nästkommande år. För ett så lånavari<>"t
"t d
d~r ort är den anslagna stmlman otillräcklig;
b
5
v1s
an e pa•
och som Melim SJ-elf är medellös blefve jag följakteligen nödsakad att
förtid återkalla honom från halfgjordt arbete, och
med ofulländade insigter, hvarigenom afsigten med 11ans resa
förfelades, och den nytta jag för Stiftets undervisningsverk af
honom påräknat, till en betydlig del förminskades. Till förekommande häraf underställer jag i underdånighet hmuvida ej, på
samma fond som förut, kunde honom ytterligare anvisas I33 r / 3
RD B ~, h varmed han tilltror sig bestrida de nödvändio·a ut"f
b
gr terna för fulländad kännedom äfven af Gymnastiken. Kongl.
VppfostringsConuniten har väl i underdånighet anmält att den
indragna sjunde Leetarslönen finnes påräknad bland bidraaen
till införande af ständiga LöningsStaten; men dels hoppas jag
att detta sker till förmån för Vexiö Stift, dels kan fråga ej
vara om annat än l'entan af den sanliade Fonden, som nu lär
uppgå till omkring 7000 RD B ~' och således årligen afkastar
något öfver L,oo RDr. Om alltså det sökta tillskottet för Mellin i nåder beviljas, och sammanrälmas med hans förra anslag,
uppgå de hegge likväl endast till I 3 3 I / 3 RD B ~' och lenmade
således, icke blott den odisponerade Fonden, utan äfven en del
af den för året löpande renta derå, orörda. På dessa grunder
vågar jag hoppas nådigt bifall till min underdåniga anhållan,
så mycket helill·e som Gymnastiken anses utgöra ett af Läroverkens behof, samt på denna grund nu sednast lär blifvit ytterligare tillstyrkt af den san1lade ScholRevisionen, och det dessutom otvifvelaktigt skulle medföra mera kostnad om, för inhämtande af nödig kännedom härom, en särskilt person från
Stiftet behöfde att till Central Institutet affärdas.
Framhärdar med djupaste vördnad, trohet och n.i1
Stormäktigste, Allernådigste Konung,
Eders Maj·estäts
Underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåte
Lund d. 18 Novembr I824.
Es Tegner.
m:
-63b b) U p p f o s t r i n g s k o m m i t t e n s u t l å t a n d e
I
ol
I
I
8 ~ 5·
Över tillägnan är senare tillskrivet: d. 10 Jan. 18~5. Inkom den
14. Januarii 18~5.
Under tillägnan : I8~5 d. ~o Jan. i underd. an m. Justerad t den
~7~ Januarii. Exp: Bref till Comiten. D~ till Biskoppen.
Stormäldigste Allel' Nådigs te Konung!
Uti häl'hos åtel'gående underdåniga skrifvelse, deu.·öfver "Eder
Kongl Maj!:. behagat infordra Uppfostrings Comitens utlåtande,
har Biskopen öfver Wexiö Stift, ;Doctor (Tegner, 1mderdånigst hemställt, att den, för att inhemta grundlig kännedom om Vexelundervisningsmetoden, ifrån Stiftet till Hufvudstaden redan uppsände Skol-lärare, hvillcen, genom Kong l. Brefvet den 2 5 ntlstl.
Augusti fått sig till rese- och underhålls kostnadens bestridande
anslagne 2 o o R, att utgå af besparingarne å den vid Gymnasiwn i vVexiö inru·agne 7 ~ Lectorslönen, enär sanune Lärare
under vistandet i Stockholm tillilca kunde förvärfva sig erforderlig kännedom och insigt uti Gyrnnastiska öfningar, för att dem
sedermera vid Stiftets Läroverk införa; men inhemtandet af en
sådan tillförlitlig insigt forru·ade ett längre vistande i Hufvudstaden, än det för förstnän1.de ändamål påräknade, hvaraf åter
följde behofvet af ökade w1derhållsmedel, måtte af förenämde
besparings fond ytterligare anvisas I33 R I6 s B5:.':' för nu
ifrågavarande behof.
' i l
Då Comiten, på Nådig befallning, sig utlät rörande anvisandet af ofvannämde 200 R, ansåg sig Comiten pligtig i W1derdånighet erinra, att den inru·agne 7 ~ Leetars lönens besparingsmedel äro påräknade såsom tillgång vid införandet af den
ständiga lönings-staten vid Rikets Elementar Läroverk, hvadan
Comiten endast med afseende på för·emålets vigt för den gången
trodde sig böra w1derstödja den begärde anordningen. Som likväl nu upplyst blifvit, att de redan .fruldbare gjorda besparingru:ne af meranämde inru·agne Leetarslön uppgå till omkring 7000
R, med ·en årlig rä:nteafkastning öfverstigande 4oo R, i följd
hvaraf till den föreslagne utgiften CapitaJet icke behöfver tillitas,
utan elen årliga räntan lemnar full tillgång; vågar Comiten i underdånighet tillstyrka bifall till det nu begärde tillskott, helst
derförutan Ungdomen vid Stiftets Läroverk troligen ännu en
-64
längre tid skulle blifva i salmad af den bildning, som :"!syftas
genom de uti Siwl-Ordningen anbefallde Gymnastiska öfningar,
dertill all utväg vid detta, så väl som de fleste Stifts Läroverk
hittils salmas.
Uppfostrings Comiten framhärdar med djupaste vördnad,
trohet och nit
Stormäktigste Aller Nådigste Konung
Eders Kongl. Maj~·
von Brinkman. A : Fryxell. \
Th. v. Baumgarten.
Stockholm d. ro Jru1. r825.
b) Läroanstalten 1825.
Redovisning och Berättelser. ... i Sällskapet för Vexel- Undervisningens befrämjande den Q5 Maj 1825; Sthlm s. å. s. Q4. Ur: Årsberättelse. [En redogörelse finnes där senare även för 1847. Den nämner
ej Mcllins skolmästarskola.]
Wexiö Stift. Med Kongl. Maj :ts Nådiga bifall hru· Consistorium anslagit en betydlig summa af den indragna 7 :de Lektms-Lönen, h vilken Gollega Scholre Hr Mag. M ellin, under sitt
8 månaders vistru1de i Hufvudstaden för inhämtandet af Vexelundervisningen och Gymnastiken, uppbW'it. Efter återkomsten till
Wexiö ämnar Hr Mellin, till en början uti sin klass i TrivialSkolan, införa methoden, samt för öfrigt meddela sin vunna erfarenhet åt medbröder och folk-skol-lärare inom Stiftet.
c) Moraliskt stöd av myndigheterna åt denna läroanstalt
Växjö consistorii cirkulär 286 (år 1829), § 4· Aktstycket är det enda
vittnesbördet om sådant understöd.
Af förekomne anledningar kommer den vanliga Läroklll'sen
uti Wexelmethodens tillämpning på Folk-Scholor icke att i år
börjas förrän d. r :st inst. Sept. och anmodas härigenom Wördiga Presterskapet att offenteligen kw1göra detta i Stiftets Kyrkor, äfvensom att, den som infinner sig ~tan att vara väl tmderbygd uti läsning, skrifning och räkning, icke kan erhålla betyg
öfver erforderlig kännedom i Methoden.
Wexiö den 29 Junii r82g.
På Domcapitlets Vägnar,
Sam uel El mgren.
;s. G. Mellin.
-
65-
5) P. Wieselgrens skola i Västerstad.
Redovisning och Berättelser ... i Sällskapet för Vexelundervisllingens befrämjande den ro September 1836, Sthlm 1836: Rapporter från
växelundervisningsskolor s. 35-37 [enligt uppgifter av P. Wieselgren].
. . . . . . Grefve Jac. P. De la Gardie betalar för hvru·t btu·n
ifrån Löberöds gods r sk. B :co i veckan, då barnet shifver
och r.älmar, srunt eljest r sk. R :gds. H varje matlag bland åboerne betalru· 3 sk. om året. För öfrigt uppbär Skolmästare.n
5 t:r Korn af Bönder.ne och åtnjuter flere smärre fördelar (t
Godset.
Siwlan synes tillika börja blifva .ett Skol-Lärare-Seminarium.
Utom flere äldre och )'11gre personer i orten, har äfven en, ända
från Småland, besökt denna undervisningsanstalt, för att inhämta
öfning i V. U. metoden. Under terminen från d. r 6 Jan. till d.
r 6 Apr. deltager Pastor och hal1S Medl1jelpare i skolwldervisningen. IUockaren undervisar alltjemt i sången, både i denna
och Pastoratets öfriga 7 Skolor, som äro belägna i Ostraby
Socken och som alltmera antaga formen af V. U. Skolor. Dc
årliga 2 exan1ina hållas af Pastor, både i skolhuset och sedan
i kyrkan :inför Försanilingen. Derefter uppläser Pastor utdr·ag
m· Flit-journalen; belöningru·, gifna af bekanta eller obekanta
personer, eller inköpta för penningar, samiade i Skolstocken, utdelas, och dimission sker. Då Skriftebru·nen, efter Nattvardsberedelsens slut, lemna Skolan, få de !war sin Bibel, hvartill en
Bibellcassa, till h vars underhåll offras på 4 :de Bönedagen, betalar hälften, och barnet hälften, om ej dess fattigdom föran1eder, att Bibelkassan påtager sig den .drygaste andelen. Alla
Skolbru·nen öfver r o år deltaga i Skriftebru·ns-undervisningen,
så att dylilca snru't komma att genomgått Skriftebarns-kUl'sen 5
gånger, förrän frågan blifver om deras egen adn1ission. Vid
denna 1mdervisning genomgår Kyrkohei·den en Biblisk Historia
(Grundtvigs Bihelchrönika) , som barnen äga och läsa, samt en
1wrt kurs öfver Bibeln (omkr. roo timmar); S. M. Adjunkten
en kurs i Kateketilcen; Klockaren förhör dem utantill och iär
dem sjunga af Pastor utv.alda psalmer; och Slwlmästaren dr·ifver
innanläsning, rälming och stafning. Skolmästar:ns hustru iir ålagd
att undervisa böndemes döttrar i qvinnoslöjder.
5
-
~)
-
66 -
Tiden efter 1842 års seminariestadgas utfärdande.
AA) I a v s e e n d e å h e l a l a n d e t.
1) Kungl. statuter 1842, 1850.
a) Om underslödsmedel, - detaljföreskrifter i anslutning till
18 42 års seminarie- och folkskoles lad ga.
Swensk Författnings-Samling
I84~
n:r
~~
s. 5-7.
Circulaire till Consistorierne i riket, angående de till folkunderwisningens befrämjande bewiljade anslag af allmänna medel, samt
rörande behandlingen af ansökningar om understöd deraf.
CARL JOHAN &c. &c. Wår ynnest &c. J sammanhang
med VVår, under den I 8 sistlidne J un ii utfärdade, nådiga Stadga
rörande Folkunderwisningen i Riket, wele Wi Eder härmed till
kännedom och underdånig efterrättelse, i hwad på Eder ankommer, i nåder meddela:
I :o. Att, till befrämjande af ofwanberörde föremål, Rihts
sist församlade Ständer, med anledning af VVår derom aflåtna
nådiga Proposition och för de deruti uppgifna behof, bewiljat
och genom underdånig skrifwelse af den I{~ J unii I 8 4I hos
Oss anmält följande å Ril•sgälds-Contoiret anwisade årliga anslag, att utgå till och med året efter nästinträffande Riksdag,
nemligen :
a) För Seminarier till Folkskole-läJ·ares bildande, ett i Hufwudstaden och ett i hwarje Stiftsstad, 6,5oo R :dr Banco, hwaraf ett belopp stort 5o o R :dr äi· afsedt för hwardera Seminarium;
b) Till stipendier för Elever wid berörde Seminarier, till
belopp af dels 5o R :dr, dels 33 R :dr I 6 sk. B :co, tillsammans
g, o o o R :qr samma mynt, att i mon af behofwet Stiften emellan
fördelas; samt
c) Till understöd för Folkskole-lärares aflönande inom de
församlingar, som finnas deraf wara i behörigen styrkt behof,
5o,ooo R :dr B :co, utan att Ril•ets Ständer ansett något wisst
belopp böra bestämmas såsom det · högsta, som må en Socken
tilldelas, hwilket bör bero af det för hwm'je fall ådagalagda
större eller mindre behof: ' VaTande särskilt de föreskrifter af
67-
Rikets Ständer rörm1de dessa anslag meddelade, att de från och
med innewarande år utgå och skola Oss af Rikets Ständers Fullmäktige i Riksgälds-Contoiret tillhandahållas, samt att de anwisade medlen höra, endast i mon af behof att dem anwäucla, utaf
wede1·hörande Embetsmyndigheter reqvireras; hwilket
i äfwen
funnit skäl i nåder gilla.
2 :o. Att, sedan J gått i författning om tillwägabringande,
med görligen första, af ofwanomförmäldte genom VVår högstberörde nådiga Stadga för Stiftet anbefalldta Folkskolelärareseminarium, J egen att, så snm·t behof göres af det dertill anwisade m1slag, med anmälan om utbekommande af detsamma
wända Eder till VVårt och Rikets Stats-Contoir, som Wi nu
förständige att beloppet, uppå Eder skeende reqvisition, från
Fullmäktige i Ril(sgälds-Contoiret utbegära och till Eder utbetala.
3 :o. Att, så snm·t meranämnde Seminm·iun1 hunnit inrättas
och behofwet af unelerstöd medelst stipendier för Eleverne kan
beräknas, J hören med uppgift derå till Oss inkomma och i
underdånighet- föreslå det belopp af härtill anslagna medel, llWilket må kunna Stiftet i nåder tilldelas i förhållande till de öfriga Stiften och dessas behof af dylikt understöd.
4 :o. Beträffande de ansökningar om bidrag af härtill anwisadt anslag, hwilka kwma från deraf i behof warande församlingar hos wederbörande Landshöfding och Biskop framställas för att, i den mon tillgångm·na mcdgifwa, winna: tmderstöd till Folkskole-lärares a:flönande; så är .W år nådiga wilja,
att berörde ansökningar, så widt ske kan, må i ett sammanhang
och med dem emellan anställd jemförelse warda granskade, samt
att fördenskull, med jemwäl fästadt afseende å församlingarnas
behof af nödigt rådrum för öfwerenskommelse om och bestämmande af öfriga beräkneliga tillgångar, en tid af sex månader
härefter må afbidas för emottagande hos Stiftets Biskop af
ofwanomförmälde ansökningar, öfwer hwilka, derest de icke åtföljas af sockenstämmo-protocoll och öfriga till bestyrkande af
uppgifna •tillgångar, behof och öfriga omständigheter erforderliga bilagor, sådana handlingar böra: _genom Pastors-Embetet infordras utaf Stiftets Biskop, som derefter, gemensamt med wederbörande Landshöfding, med samma: ansökningar widtager den
'i\'
-68
genom nådiga Stadgan af den I 8 sistlidne J unii anbefallda
åtgärd. Börande, @är efter fullständig utr.edning af sökandernes förut ·egande tillgångar för ändan1ålet och efter nogo-rann
pröfning af de a!lmäldta behofwen, meranämnde ansölmino·ar
Stifts-wis af Biskopen till Oss insändas, dc wara åtföljda af bemälde Embetsmyndigheters gemensamma undm·dåniga yttrande
derom, hwilka församlingar, i jemförelse med de öfriga, företrädeswis böra komma i åtnjutande af understöd, deraf ock
beloppet bör i ·underdånighet föreslås; hwarwid iakttao-es, att
härtill inga andi·a församlingru· anmälas, än de, som at sådant
understöd äro i det oundgängliga behof, att, thy förutan, ändamålsenlig barna-underwisnings-anstalt icke kan af församlii1o-en åstadkommas.
b
Låtande nådigt förständigande härom äfwen till Wåre Befallningshafwandc afgå, befalle VVi &c. Stockholms Slott den
I5 Augusti I8L,2.
CARL JOHAN.
S. Grubbe.
b) Minimiålde1' jö1· elev.
Swensk Författnings-Samling 1850 N:o 74 s . 2.
Circulär till Consistorierna i Riket angående bestämmande af wiss
ålder för elevs intagande i Folkskolelärare-Seminarium.
OSCAR &c. &c. "VVfu· ynnest &c. Uti twdcrdånig sluifwelse af
den 2 Februari innewarande år hru· Consistorium Ecclesiasticum
i Upsala fästat Wår nådiga uppmärksamhet på behofwet af ett
stadgande i fråga om den ålder )'llgling bör hafwa uppnått för
att som .elev få intagas i de Seminru·ier, hwilka, ·enligt uådiga
Stadgan om Follmnderwisningen i Riket af den 18 Juni I842.
blifwit för folkskalelärares bildning inrättade; och har Consisto~
storium såsom skiil till den gjorda frrunställnii1gen hufwudsakligen anfört, att, då någon föreskrift i omförmälda afseende
icke wme gifwen, allt flere ynglingar, wid numera lättade tillfällen att förwärfwa det föl' inträdet erfOl'derliga kunskapsmått,
?·enast efter sin första nattwru·dsgång anmäla sig till intagande
1 nämnde Seminru·ier, hwarigenom anledning wore att befara,
det dessa från bildningsanstalter för lärare komme att fönvandlas
-
69-
till blott högre afdclningar af sjelfwa folkskolan, och att eleverna, hwilkas lärotid wanligen wore beräknad för ett eller högst
twenne år, sålunda alltför tidigt eller wid I 7 till I 8 års ålder
worc färdiga att från Seminariun1 af gå; att, ehuru högstbcTörcle
nådiga Stadga om Follmnderwisningen icke bestämmer någon
wiss ålder för behörigheten att söka och emottaga folkskoleliirm·etjenst, ett förhållande likwäl redan i många församlingar int:räclt, som medförer en inskränkning i detta afseende, och som
wid inträffande ledigheter komme att allmännare begagnas, nämligen förening af sicolelärare och ldockare-tjenster, hwaraf följ den blefwe att, då de sednru·c icke finge mottagas före 2 I års
ålder, större delen af folkskoleläraretjenster icke heller förr kunde få tillträdas; samt att, af sådm1 ai1lednii1g, elen elev, som före
sitt 18 :de ;u· fulländat sin seminariicurs, i flera år måste wänta
på anställning wicl folkskola, om ej vicm·iat uneler tiden honom
erbjödes, och att den längre mellantiden mellan elen lH'actiska
bildningen för kallet och detsammas werkliga utöfning icke kunde wm·a nyttig, alldi·aminst då denna practiska bildning inhemtades wid bru·naåkh-ens slut eller ynglingaåldl'ens första början.
Sedan öfriga Consistarier i Rilcet, hwilka infordi·ade utlåtanden i detta ämne afgifwit, instämt i det af Consistorium
Ecclesiasticum i Upsala i ofwanberörde afseende afgifna förslag, hafwe Wi funnit goclt att, i öfwerensstämmelse dermed,
i nåder förordna : att före r 8 års ålder ingen må som elev i
FollcskoleläJ.·ru·e-Seminarium intagas, så wida icke, enligt w-ederhörande Consistm·ii ~pTöfning och medgifwande, särskilda omständigheter kunna till undantag föranleda. Hwilket , ;vi Eder till
behöTigt ialcttagande häJ.·igenom 'lneddele, befallande &c. Stockholms Slott den r2 Octoher r85o.
OSCAR.
P. Genberg.
I Svllnsk författningssamling ingå, bland andra, följande stadganden
rörande folkskoleseminarierna: 4 /s 1845 u:r 34 om användningen av riksdagsanslaget (41000 rdr. för folknndervisniugen ); "0 /o 1853 n:r 65 om lärares skyldighet att vara exa minerad vid seminarium; stipendier; undervisning i bibelläsning, kyrkosång och gymnastik; praktisk lärareutbildning
i en folksl<ala; 18 års intagningsålder etc.; ~/t 1863 n:r 3 om gymnastik
och militärövningar; 23/3 1870 n:r 36 om "lcrigsbildning" och vapenövning.
--· 71
-70 -
3) Ständerna : färre seminarier ! 1854.
. . Bihang till sam tlig~ .Riks-Ståndens Protokoll . .. 1853 och I85 4
X. l. I s. ~41- ~4~: ExpeditiOns-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse N:o Il4 (Allm. Besv:s och Ekon : Utsk. Bet:de, N:o 67 och Uti:
de, N:o II4). Godkändt i de tre högre stånden 20/s, i bondeståndet
28
/s I854·
Stormägtigste Allernådigste KonunO',
15
·
VI'd mnevru:ande
riksdag fråga förekommit, hmuvida
~eke en del Seminru·ier för folieskole-lärare lämpligen skulle kunna
mdragas, sedan mm1era lärjungarnes antal i dessa läro-anstalter
betydlig·en aftagit san1t folkskolorne hunnit med lärare förses
hafva Rikets Ständer tagit närmare kännedom om berörda för~
hållan~en: och få i afseende derå underdånigst anföra, att upplyst. blifnt, hurusom antalet lärjungar uti ifrågavarande Seminru·Ier under åren x848-I853 nedgått från 554 till %o,
dessa sednue fördelade med en ojemnhet af högst 65 och minst
5 på hvuje Seminru·ium, deribland 5 sednast besökts af emell~n. 18 och 5 lärjungar hvardera, hvadan för ett så ringa antal
larJungar en särskild läro-anstalt icke synes höra af Staten underhållas. Vidru·e, och enligt de till E. K. M :ts Ecklesiastik-departe.ment ingångna berättelser om follmndervisningen, har bef~mts, att under de tre åren, som närmast föregingo sistlidne
riksda~, antale~ af examinerade follcskole-lärar·e ökats med 77 5
och af oexanunerade deremot minskats med 102 . Under det
att något öfver I o o platser, i stället att förut hafva haft oexaminerade innehafvare, fylldes med examinerade, anställdes således tmder denna tid 6 73 examinerade lärare vid lärare-befattningar, som förut ej funnits. Bildandet af nya folkskolor fortgick således då ännu temligen stru·kt; men under de påföljda
tx·e åren har antalet af examinerade lärare endast ökat sig med
2 I g, .. under. det att antalet af oexaminerade minskats med 6 .
7
Det ofversk]utande antal, som måste beräknas hafva fyllt nya
platser, har således minskats från 673 uneler de tre nästföregående åi~en till endast I 52, eller med 52 I . Häraf kan slutas
att den första uppsättningen af folieskolor inom landet nu är at~
anse såsom nära fulländad och att, derest, i mån af behof småningom nya skolor i en eller annan ort tillkomma, anU:let af
n·a
lärare, ·e rforderliga för dessa nya platser, ingalunda kan anses
jemförligt med det betydliga antal, som vid folkskolornas bildande på en gång öfver hela landet först måst blifva behöfligt.
Då således ett så stort antal folkskole-lärare icke lärer hädanefter lnmna leonuna i fråga att anställas, som under de nästförflutna åren, och i sammanhang dermed antalet af lärjungar
i Seminarierne så högst betydligt sjunkit, synes något hindeT
för folieskole-väsendets vidare ordnande och behöfliga folkskolors förseende med examinerade lärare icke kunna uppstå deraf,
att Seminru:iernes antal förminskas, hvarigenom deremot tillgångar kmma vinnas, att bereda utvidgning och fullständigare
orgru1isation af de återstående Seminarierna och sålunda sörja
för follcskole-lärarnes förbättrade bildning.
H vad åter beträffar urskilj anclet, h vilka Seminuier böra
företrädesvis indragas, hafva Rikets Ständer funnit frågan derom, i anseende till brist på nödiga upplysningar, icke kunna.
lämpligen göras till för·emål för Rikets St.änders underdåniga
framställning, utan böra helt och hållet öfverlemnas till E. K.
l\'1 :ts Nådiga pröfning; varande af Rikets Ständer icke förbisedt,
hmuledes större rese-kostnad kan i följd af ifrågavarande åtgärd möjligen uppkomma för en del af de personer, som skola
begagna unelenisningen i Seminarierne. Och få Rikets SU~nder
alltså hos E. K. M :t i underdånighet anhålla, att en fönmnskning i follcskole-lärru·e-seminariemes antal måtte ega rmn, samt
att de Seminarier, som bibehållas, måtte varda utvidgade och
fullständigare organiserade, så vidt befintliga tillgångar meclgifva; äfvensom att, der så nödigt pröfvas, någon del af de till
stipendier vid foThskole-lärare-seminarierne anslagna medel måtte
användas såsom rese-understöd för lärjungar från aflägsnare
orteT.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockhohn elen 28 Augusti x85ll.
4)
Bonde-motion om seminarium för ))högre»
folkskolor 1856.
Hedervärda Bonde-Ståndets protokaller I856 o ch 1857· Sthlm.
1857, II s. ~6o-~6I n:r 74· Motionen avslogs genom andra och fjärde
ståndens beslut.
-
72
Vördsamt Memorial.
I sammanhang med den motion, jag förut afgifvit angående bildandet af högre folkskolor, och då de nuvaTande folkskolelärare-seminarierne icke kunna anses vara så organiserade, att
de skulle kunna på ett nöjaktigt sätt bibringa de kunskaper, af
hvilka lärarue i sådana högre folkskolor måste vaTa i besittning,
får jag härmed föreslå, att till en början elt mera fullständigt
seminarium må inrättas, der personer, som skola kunna användas
såsom lärare vid meTanämnde högre folkskolor, i elen mån sådana varda upprättade, må erhåll~ nödig bildning samt exan1ineras. För en sådan läroanstalt har hufv~dstaden så många afgörande fördelar, att någon tvekan hvru: densamma lämpligast bör
anläggas, icke gerna kan uppstå. För det första äro lcommunikationerna med hufvudstaden från alla rikets delar lättare än med
något annat ställe. För det andra erbjuder Stockholm, med dess
många institutioner och samlingar, fleTa tillfällen till mångsidig
bildning, än någon annan stad i riket; och en och annru1 af
dessa institutioner, synnerligen slöjdskolan, kan blifva af stor
direkt nytta för den afsedela seminaristbildningen. För det tredje
finnes uti Stockholm ett seminarium, som redan är vandt att
emottaga lärjungar från alla delar af riket och som har en
ganska stor lokal, uti hvilken till och med boningsrwn finnas
för ett icke så ringa antal elever. Derigenom skulle man således
vara alldeles befriad från all omtanka om anskaffande af hus
för det ifrågavarande ändamålet. J ag föreslår således endast, att
det nu befintliga seminarium i Stockholm må förses med en så
talrik lärarepersonal och i öfrigt så inrättas, att det nöjaktigt
må kunna tjena för det ofvan sagda ändamålet, samt att dertill
må anslås en summa af 4.ooo riksdaler banko årligen; under
det jag anser lämpligast att åt Regeringen öfverlemna de närmare bestämmelserna röTande seminariets inrättning och styrelse.
Om remiss af denna motion till vederbörligt Utskott begäres.
Stockholm den 26 November I856.
J. Andersson,
från ÖsteTgöthlruld.
Häruti fö1·enar sig:
A. P. Andersson,
fTån samma Län.
-73 -
5) Kvinnor få utbildas och utnämnas till (ordinarie) folkskollärarinnor.
Swensk Författnings-Samling 58/1859. Kontrasign.: H. Hamilton.
a) Kongl. Maj:ts nådiga Kungörelse,
angående qwinnors ansökningsrätt till lärarebefattningar viid
foll{skolorna;
Gifwen Stockholms Slott den 2 I Oktober I85g.
Wi CARL, med Guds Nåde, Sweriges, Norriges, Göthes
och W endes Konung, g ö r e w e t e rl i g t, att W i på förekommen anledning funnit skäligt förordna, att hwad i nådiga Stadgan angående follmnderwisningen i Riket den I8 Juni I8l~2
äfwensom i nådiga Kungörelsen den 29 September I853 finnes
föreskrifwet i afseende på lärare wid foll{skolorna, skall, med
undantag af hwad i 6 § 7 mom. stadgas ru1gående förening
af foll{skolelärare- och ldocka:re-tjenst, äfwen ega tillämpning
på qwinnor, hwilkas skicklighet blifwit wid något Seminarium
wederbörligen pröfwad och godkänd.
b) Kongl. lf!aj:ts nådiga Kungörelse,
angående unelenvisnings meddelande åt qwinliga lärjungar wid
Foll{skolelärare-Seminarierna i Skara, Strengnäs och Galmar;
Gifwen Stockholms Slott den 2 I Oktober I 8 5 g.
Wi, CARL, med Guds Nåde, Sweriges, NolTiges, Göthes
och vVendes Konung, g ö r e w e t e r li g t, att sedan W i, genom
nådig Kungörelse under denna dag, funnit skäligt förordna,
att hwacl i Stadgan ru1gående follnmderwisningen i riket den
I8 Juni I8h äfwensom i nådiga Kungörelsen den 29 Seplember I 853 finnes föreskrifwet i afseende på lärare wid foll{skolorna, skall, med undantag af hwad i 6 § 7 mom. stadgas
angående förening af .foll{skolelärare- och ldockare-tjenst, ega
tillämpning äfwen på qwinnor, hwilkas skicklighet blifwit wederbörligen pröfwad och godkänd, hafwe vVi i sammanhang
härmed welat jemwäl i nåder förordna, att wid FolkskolelärareSeminariema i Skara, StTengnäs och CaJmar må, från och med
nästkommande läseår, endast qwinliga lärjungar emottagas till
erhållande af undenvisning och öfning uti de till falldärarekallet hörande ämnen.
-
-74-
6) 186~ års seminariestadga.
Swensk Författnings-Samling
I86~
N:o
I~
s. I- I5·
Kongl. Maj:ts nådiga Reglemente
för F olkskolelärare-Seminarierna i Riket;
Gifwet Stockholms Slott den '.H Mars r862.
Ändamål .
§ 1. Seminariernas ändamål är att bilda folkskolelärarc,
hwilka med christligt si1me föTena de theoretiska insigter och
den praktiska skicklighet. som deras kall fordrar.
Tillsyn.
§ 2. Tillsynen öfver Seminarium utöfwas, der icke rumorlunda är fö1·eskrifwet, af Stiftets Consistorium, dels omedelbart,
dels genom en utsedd Inspector, hwilken det åligger att genom
täta besök i Seminarium göra sig wäl bekant med det sätt, hwarpå
underwisning.en derstädes handhafwes och ordningen uppehålles,
samt att för Consistorium föreslå de åtgäJ:der, som i nämnde
hänseenden pröfwas gagneliga, hwarom, derest Consistorium ej
eg·er att sjelft i ämnet besluta, underdånig anmälan bör göras
hos Kongl. Maj :t.
Lärare.
§ 3. Lärarepersonalen utgöres af twå hufwudlärare, bland
hwilka den :ene tillika är Seminm·ii föreståndare , san1t af lärare
i musik, teckning och gymnastik. Lärm·ebefattning i ett eller
flera bland nänmda öfningsämnen kan äfwen med hufwudläraretj enst förenas.
"\'Vid de Seminarier, der endast qwinliga elever tJmottagas,
må till bestridande af såwäl andTa hufwudlärarebefath1ingen som
andenvisningen i musik, teckning och gymnastik, kunna förordnas qwinna, som dertill finnes lämplig.
§ 4. Samtlige Seminm·ii-läraTe utses och förordnas af wederbörande Consistorium. \Vid tillsättandet af dessa befattningm·
75 -
bör synnerlig wigt läggas derpå, att med de för tjensten i öfrigt erforderliga egenskapeT förenas en sann och lefwancle gudsfruktan samt en hedrande wandel.
§ 5. Föreståndm·en, hw.ilken närmaste uppsigten öfwer Seminarium tjllJcommer, bör i denna egenskap sorgfälligt waka
deröfwer, att den fastställda läsoordningen till alla delar följes ,
att lärarne noggrannt uppfylla sina åligganden, samt att bland
eleverna secllighet, flit och god or.dning ialcttagas.
§ 6. Såwäl föreståndaren som andre läraren är pligtig att
meddela underwisning i Seminarium tjugufyra timmar, Iärarne
i musile och gynmastik hwardera tr.e timmar, samt läraren i
teckning twå tirmnar hwarj·e läsewecka; h warförutan det åligger
föreståndaren att sex timmar, andre läraren att sex till l1tta
timmar och lärarne i musile och gymnastile att hwardera en
timma i weckan leda Seminarii-elevernas praletiska öfningar i
folkskola, som med Seminarium blifwit i samband ställd.
Befinnes lärare wid dylik folkskola lämplig att andra lärarebefattningen wid Seminariun1 öfwertaga, må sådant med wederbörandes begifwande kunna ske och den inskränkning i hans
m1derwisningsskyldighet wid Seminarium medgifwas, som folieskolan kräfwer; hörande, i sådant fall, det för andre läraren i
stat upptagna arfvode mellan honom och dem, hwilka jemte honom bestrida de till nämnda lärarebefath1ing hörande åligganden, på lämpligt sätt fördelas.
Lärotidens anordning.
§ 7· Lärokursen fördelas på tre klasser, och lärotiden för
hwarje klass beräknas till ett åT. De twå första åren egnas
hufwudsakligen åt inhemtande af de theoretiska insigter, som
en folkskolelära.re bör ega; det hed je året förnämligast åt repetition af det fömt inhemtade, samt åt praktiska öfningar i folkskola.
§ 8. I-Iwm·je läseår omfattar trettiosex weckor, och fördelas
i twå terminer. Tiden för terminernas början och slut bestämmes
a:f wederbörande Consistorium.
§ g. Oberäknadt d.en tid, som egnas åt morgon- och ~~fton­
böns förrättande , äfwensom åt bibelläsning och åt öfninga.r i
-
76-
musik, teckning och gymnastik, meddelas i Seminarium underwisning åt eleverna i Första och Andra klasserna tjugusju, samt
åt dem i Tredje eller Repetitionsklassen minst tio timmar i weckan.
§ 10. Repetitionsklassens elever skola dessutom fjorton till
sexton timmar i weckan, m1der ledning och tillsyn aif någon
Seminarii-lärare, i folkskola erhålla öfning att meddela underwisning i alla dithörande ämnen. Eleverna i andra klassen böra
dagligen en timma besöka foll{skolan, för att göra sig bekanta
med läromethoden, samt tillika, ehmu endast med smärre afdelningar af de mindre försigkomna skolbarnen, wicl underwisningen biträda.
Iniagning i Sem,inarium. Flytt.ning.
§ I 1. Intagning i Seminarium må ej ske å annan tid än
wid läsetermins börjru1, utan så är, att den inträdessökande wisar
förfall, som lnspector fi1mer böra till undantag från detta stadgande föranleda ; och skall den , som önskar att såsom elev
winna inträde, genom behörigt betyg styrka sig hafwa begått
Herrans Nattward, wara känd för ett stadgadt och oförwitligt
uppförande, hafwa haft natmliga eller skyddskoppor samt uppnått I 7 års ålder; hwarjemte sökanden, wid anstäldt 1'örhör,
bör ådagalägga följande insigter och färdigheter, nemligen:
God kännedom af Luthers lilla katekes och elen <mtagna
förklaringen jemte dertill hörande bibelspråk, äfwensom af någon
lämplig lärobok i bibliska historien;
Full färdighet att läsa innantill swenskt och latinskt tryck,
samt förmåga att nöjalctigt redogöra för det lästa, äfwensom
att någorlunda felfritt uppskrifwa ett dikteradt stycke;
en jemn och redig handstil;
färdighet i de fy:ra rälmesätten i hela tal och bråk samt i
solier, äfwensom någon öfning i hufwudrälrning.
§ I 2. Till Seminarii-elev får ingen antagas, hwilken ti.r behäftad med så beskaffadt kroppsligt lyte, som gör honom till
folkskalelärare oskicklig; ej heller någon, som helt och hållet
salmar musikaliska ruliag, såwida ej denna brist uppwäges af
utmärktare kunskaper eller under tjenstgöring i foll{skola ådagalagd owruilig fallenhet för lärarekallet.
§ I 3. För intagning i andra klassen fordras att kunna wäl
-77redogöra för första klassens lärokurs under det närmast förflutna
läseåret; och skall den, som å annan tid än wid hösttermins
~örjan önskru: i någondera af de twå. lägre klasserna intagas.
afwen hafwa mhemtat de lärostycken, som under läseåTet hlifwil
g-enomgångna i den klass, hwru·est inträde sökes.
~ repeti.tion~klassen må icke intagas någon, hwilken ej i
alla till Semmarn-nnderwisningen hörande läroämnen eaer sådan
. .
5
ms1gt, som kan med betyget godkiind ,vitsordas.
§ I L1. Hwacl i nästföregående §§ blifwit stado-adt rörande
t~den och w~kor·en. för intagning i Smninru·ium gäll:r i tillämpliga delar afwen 1 afseende på uppflyttning från lägre klass
till högre.
§ I 5. Om och i hwilken klass sökande må intagas, i.ifwen~0~1 hunnvida elev må anses ega de för flyttning erforderliga
msJs-ter, pröfwas af Seminarii-föreståndaren i närwaro af Inspector.
. § I~· D~n, som inför theologiska falmiteten wid något af
rilcets universiteter aflagt godlcänd dimissionsexrunen, caer att
utan inträdesprof wid Seminru·ium genomgå den praldisl~a kursen, i likhet med repetitionsklassens elever, och är tillika befriad
från att i de ämnen, som legat inom omfånget af hans akademiska studier, deltaga i Seminarii-underwisn~gen.
§ I 7· Lärare eller lärru·inna, hwilken är <mstäild i sådan
mindre skola, som i § I mom. 3 och § [1 mom. 5 i Stadaan
5
angående foll{nnderwisningen i riket omförmäles, och minst ett
halft år i denna egenskap tjenstgjort, san1t önskru· att wid Seminarium utwidga sina kunskaper och inhemta den derstädes antagna methoden för unelenvisnings meddelande i folkskola, tir berättigad att, utan föregången inträdesexamen, i Seminru·ii underwisning och öfningru· deltaga i de ämnen och till det omfå1w .
Inspector med billigt afseende å hwus och ens önskan best~~
!mer. Begär sådan elev att få aflägga undenvisninasprof och
deröfwer erhålla b~tyg, må det ej förwägras . Underwisningsprof,:'et .. eg~r rwn 1 Inspectors närwru·o, och betyget deröfwer,
hwar1 sarskildt bör utsättas, att det endast afser skickliahet
för
5
lärarebefattning wid skola för den första förberedande underwisningen, utfärdas af Seminarii-föreståndaren och påtecknas af
Inspector.
-78-
;1llmänna bestämningar angående underwisningen.
§ I 8. Såsom hufwudregel bör wid unelenvisningen iakttagas,
att den så till framställningssätt som omfång lämpar sig efter
elevernas framtida bestämmelse, och att det område af wetande,
hwarpå eleverna införas, så begränsas, att de kunna göra sig
med detsamma fullt förtrogne; att w1derwisningen, såwidt sig
göra låter, utgår från och ansluter sig till åskådningen, samt på
det sätt ordnas, att eleverna från början wänjas wid de läromethoder, som de sjelfwe hafwa att i framtiden anwända.
§ 19. I pedagogik och methodik undenvisas repetitionsklassens elever gemensamt med eleverna i andra klassen. I öfriga ämnen må första och andra klasserna åtnjuta gemensam
tmderwisning, i den mån sådant lämpligen kan ske och med afseende å befintliga lärarekrafter anses behöfligt.·
§ 20 . Af den för repetitionsklassen bestämda lärotid anwändes, på sätt underwisningsplanen närmare utwisar, en del
till repetition af den förut genomgångna lärokursen, på det densamrv-a må ej blott fortfru:ande i minnet behållas, utan ock
alltmera klart och sälcert fattas; och må eleverna i denna klass
äfwen biträda wid repetitioner med de öfriga Seminarii-eleverna.
Aterstoden af lärotiden egnas åt utwidgande af elevernas kunskaper i de ämnen, der sådant pröfwas nödigt.
Lärokur sen.
§ 2 I. Unelenvisningen i Seminariun1 omfattar följande lärooch öfningsämnen :
Christend01n: a) Bibelläsning jemte förklaring, hwaråt ·egnas en half timma hwarj·e morgon efter förrättad bön och sång.
Bibelläsningen bör så ordnas att, under den för fullständig
Seminarii-lems berälmade tid, af Nya Testamentet Evangelierna,
Apostla-gerningarna och några af de apostoliska brefwen, srunt
af Gamla Testamentet åtihinstone Psalmerna samt walda stycken
m de profetiska böckerna hinna genomgås;
b) Katekes, h wars innehåll bör noga förklaras och inskärpas
under hänwisning till och föridaring af de bibelställen, hwarur
detsamma är hemtadt;
c) Biblisk . historia, efter någon utförligare lärobok, i huf-
-79wudsaldigt syfte att bibringa eleverna förmåga att på ett enkelt,
för unelenvisningen i folkskolan län1pligt, sätt förtälja de bibliska
berättelserna, samt genom förklaring och tillämpning göra dem
lättfattliga och för hjertat fruktbärande;
d) Bibelkunskap : allmän öfwersigt af de bibliska böckernas
innehåll jemte anwisningar Törande såwäl deras författare som
tiden, då de blif1·vit skrifna;
e) Läsning och förklaring af lämpliga kyrkapsalmer till
ett antal af tjugu till trettio, hwilka eleverna böra lära utantill
och kunna rent och wälljudancle samt med passande betoning
uppläsa;
f) Hufwudpunkterna af christTia kyrkans historia, isynnerhet reformationens, framställda hufwudsalcligen under form af
biografiska skildringar.
Swenska språket: öfning att tydligt och rent srunt med
rigtig tomvigt läsa innantill, äfwensom att med egna ord ~ter­
gifwa innehållet af lästa stycken eller af berättelser, som läraren
muntligen framställt; formlära; öfningar i rättskrifning; det wigtigaste af sats- och interpunktionsläran; smälTe uppsatser öfwer
lättare ämnen, som förut blifwit af läraren förklarade och i
sina hufwudpunkter indelade.
Räl-me/eons t: repetition af de fyra rälmesätten i hela tal och
bråk samt i sorter, hwarwid eleverna böra med största noggrannhet inhemta g1·underna för dessa rälmesätt; öfning i hufwudräkning, i synnerhet med talserien I - I o o; enkel och sammansatt
regula de tri med talrika öfningsexempel; utdragning af qwadratrötter; handledning i enkelt -bokhålleri.
Geometri: geomeb·isk åskådningslära; de i praktiskt hänseende wigtigaste plana och solida figmers allmännaste egenskaper,
samt sättet för deras mäb1ing och berälming; talrika öfningsexempel.
Historia: Fäderneslandets historia efter någon kortare lärobok; utförligru·e fran1ställning af föreb·ädeswis betydelsefulla och
lärorika tidskiften och händelser; lefnadsteclmingar öfwer utmäl·lde swenske män, egnade dels att sprida ljus öfwer "rigtigare
historiska tilldragelser, dels och isynnerhet att lifwa och stärka
fosterlandskänslan. Dessutom bör kännedom meddelas om Swe-
80 riges statsförfattning, samt om arten och beskaffenheten af dess
minnesmärken från forntiden.
Hufwuddragen af allmänna historien, förnämligast under
biografisk form, samt, beträffande tiden före och närmast efter
Christi födelse, med anslutning till bibliska historien.
Geogmfi: det wigtigaste af mathematiska och fysiska geografien; fäderneslandets politiska geografi efter en kort lärobok ;
öfriga länders politiska geografi i allmän öfwersigt, med något
större utförlighet för de länder, som i afseende å språk, läge
och gemensam historia äro Swerige närmast.
Naturkunnig het: kort öfw.ersigt af natUl'ens tre riken; utföTligaTe framställning rörande de naturalster, som det med afseende å deTas nytta eller skadlighet äl' wigtigast att känna ;
lättfattlig framställning af menniskokroppens organisation, i:ifwensom af hufwudreglorna för helsans be warande; förklaring af
de wanligast förekommande naturföreteelser samt af de i praktiska lifwet och yTkena allmännast brukliga fysikaliska instrumenter och maskiner.
Pedagogik och Methodik: utförlig framställning af folkskolans uppgift och bestämmelse såsom christlig uppfostrings- och
underwisningsanstalt, samt af lärarens derpå grundade pligter
och åligganden; de till folkskolan hörande iäro- och öfningsämnens olika wigt och betydelse med afseende å skolans hnfwudändamål; det omfång, hwari de böra i underwisningen uerstädes
ingå; den olika andel af läTotiden, som bör de särskilda ämnena tillmätas; den method, som för hwarje ämne må wara den
lämpligaste; anwisning till skolhållning samt till kännedom af
den underwisningsmateriel, som för folkskolan företrädeswis Lir
tjenlig.
Utom örningarna i folkskolan böra eleverna jemwäl i Seminarium erhålla tillfälle att, i omedelbart sammanlumg med unde1·wisningen i methodik, tillämpa hwad som derutitman blifwit
meddeladt.
Wiilsk.rifning.
Musil~ och Sång: öfningar i tonb:äffning samt för röstens.
och gehör.ets utbildning; swenska kyrkans koralmelodier, hwilka
eleverna böra lära att med ledning af noter eller siffror, men
utan hj elp af insb·ument, föredraga åtskilliga andra melodier ;
-81öfningar i fyrstämmig sång; af musikens theori hwad som behöfwcs för att gifwa säkerhet åt ·den elementära underwisninaen
·
t)
'
öfning i orgelspelning.
Teclming : företrädeswis linearteclming, tillika åsyftande dels
att uppöfwa ögats förmåga att omedelbart fatta måttförhållanclen,
dels att wänja eleverna wid anwändandet af de wanligaste mathematiska instrumenter.
Gymnastik
Härförutan böra, såwidt tillfälle dertill kan beredas, eleverna
erhålla undanvisning i trädplantering och trädgårdsskötsel, samt
i simning.
§ 22. Wid början af hwarje läseår skall Seminarii föreståndare, efter samråd med öfrige lärare, i öfwerenstämmelse med
de i nästföregående § gifna föreskrifter samt med hufwudsaklig ledning af den under Litt. A. bifogade w1d erwi!sningsplan,
uppgöra förslag till fördeh1ing af lärokurser för de twå lägsta
klasserna , äfwensom till fullständig läseordning, upptagande för
hwarje klass och hwarje lärotimma i weckan ej blott det bestämda
läro- eller öfningsänmet, utan ock lärarens namn ; och skola
dessa förslag till wederbörande Consist01'ii pröfning och fastställelse inlemnas.
Godl<änd såwäl läsaordning som kursfördelning hör genom
Consistm·ii försorg till Ecclesiastirk-Departementet insändas.
§ 23 . Sednast åtta dagar efter wårterminens slut ingifwes
af Seminru·ii-föreståndaren till Consistorium berättelse rörande
unelenvisningens gång uneler det förflub1a läseåret, de läromethoder och läroböcker, som warit anwända, de lärostycken, som
blifwit genomgångna, elevernas antal m . m . dylikt, som må anses
wru·a af wigt. Denna berättelse jemte de anmärkningar och tilllägg, . som Consistorium denvid finner behöfliga, insändes oför·d röjligen till Ecclesiastik-Depru·tcmentet.
Arsexmnen. Afgångsexamen. Stipenclier.
§ 24. Wid slutet af hwru·j·e läseår hålles offentlig examen
med Semi.nru·ii samtlige elever i alla de ämnen, i hwilka underwisning under årets lopp blifwit dem meddelad. Efter fullbordad
()Xamen kungöras de betyg, hwillca med afseende å uppförande
<>ch flit blifwit eleverna tilldelade.
6
-82
§ 2 5. Inom de åtta dagar, som nfu:mast föregå eller efterfölja läsetermins slut, anställes, i närwaro af Consistm·ii vrdförande och ledamöter samt Seminarii lnspector, Afgångsexamcn
med de elever i repetitionsklassen, som sig i sådant hänseende·
hos föreståndar·en anmält.
§ 26. Ej må elev till afgångsexamens undergående sig an:mäla, med mind.r·e han under twå h ela terminer deltagit i r epetitionsklassens praktiska öfningar. Dock kan undantag h ärifrån af
Consistorium m edgifwas den, hwilken tillbragt minst en termin
i n ämnde lclass och derunder ådagalagt särdeles nit och skicklighet i läTar·ekallet.
§ 2 7. Afgångsexamen är dels theore.tisk, dels pralctisk. I
den förra pröfwas elevemu i alla de stycken, som till Seminariiundenvisningen höra; den sednare består i ett underwisningsprof,
som i folieskolan anställes, och omfattar innanläsning, det all-.
mäm1aste af swenska språkläran , katekesation, biblisk historia,
rälmekonst , skrifning, sång och gymn astik.
Ledningen af examen tillkommer Consistorii ordinarie ordförande, eller, i hans frånwaro, Seminarii Inspector. Betyg enlig t formuläret Litt. B. utfärdas af Seminarii-föreståndaren och
påtecknas af d en, hwillcen ledningen af examen utöfwat.
Wid. bedömandet af elevs kunskap er och flit äfwensom und.erwi-sningsskicklighet anwändas witsor.d en: Berömlig, Med beröm
godkänd, Godkänd, Icke godkänd. Såsom betyg för uppförande·
begagnas witsorden : Hedrande, Mycket stadgadt, Stadgadt, Mindre
stadgadt.
§ 28. Elev, som i det muntliga förhöret icke eThållit bt- .
minstone betyget Goclf.cäncl i alla dithörande ämnen, cger ej r ätt
att praktiskt prof undergå, och den, hwars underwisningsprof
ej blifwit godkändt, bör, för att kunna till ordinarie folkskolelärare antagas, undeTgå ny fullständig afgångsexamen.
§ 2 g. Den, som på grund af § I 6 åtn jutit befrielse från att
i ett eller flera ämnen deltaga i Semi.narii-underwisningen, är
tillika frikallad från att i samma ämnen wid afgångsexamen undergå förhör.
§ 3o. Seminarii-elev, som alldeles saknar musikaliska anlag,
är wid afgångsexamen befriad från pröfning i musik och sång;
dock skall, der sådan pröfning icke eg t run1, anteckning derom
göras i examensbetyget.
- 83 l afgångshetyget utsättes jemwäl, huruwida elev förwärfwat
öfning i trädplantering och trädgårdsskötsel, äfwensom 1 sm1 konst.
§ 3 r. Af de allmänna medel, hwilka äro afsedela till lmderstöd för elever wid Seminariema, eger Consistorium att, inom af
Kongl. Maj :t fastställda bek~pp, hwarj e termin tilldela stipendier
åt hehöfwande och skicklige elever, som tillika gjort sig kända
för flit och ett oförwitlig t uppförande.
Elev, som i någon klass tillbragt twå terminer, må oj för
den tid han derutöfwer i samma klass qwarstår, derest icke särsärskilda omständigheter föranleda till undantag, stipendium åtnjuta.
Ordning och tukt.
§ 32. Elev hör ådagalägga sann och oskrymtad gudsfruktan,
samt wisa aktning och lydnad för sina lärar e och för den fast-·
ställda ordningen. Felar n ågon h äremot, hör sådant af wederbörande lärare upjnnärksammas, och den felande efter omständio-o
h eterna tillrättawisas.
§ 33. Bestraffningsgraderna äro: enskild warning :1f !öreståndaren; warning af föreståndaren i Inspectors närwaro; förwisning från Seminarium.
Wid swårare förseelse må, äfwen om annan bestraffnin ooicke föregått, 'w arning i Insp ectors närwaro ega rum. Elev, som
af sådan warning icke låter sig rätta, utan ådagalägger fortsatt
felalctigh et eller olydnad, må för wiss tid, dock icke utöfwer twå
år, fT.ån SeminariUlll fönvisas; men den, som genom utswäfningar
eller elj est lastbart ·uppförande wisar sig foll,skolelärarekallet
owä.rdig eller på sina med lärjungar utöfwar skadlig t inflytande,
skall från Seminm·ium för alltid förwisas. Fönvisningsstraff må
icke af annan myndighet än wederbörande Consistorium Ftdömas.
Beslut derom bör meddelas öfriga Consistorier , så att den, llWilken blifwit hån ett Seminarium förwisad, icke under den !·id, fö r
lmillcen fönvisningen gäller, må w.id annat Seminarium erhålla
inträde.
§ 34. Detta reglemente skall från och med höstterminen år
I 863 tjena till efterrättelse, m en bör jemwäl dessförinnan, såwidt förhållanderna medgifwa, winua tillämpning.
-
-- 85 -
84 --
Det wederbörande till underdånig efterrättelse länder. Datum ut supra.
C A R L.
(L. S.)
C. J. Thyselius.
Bil. Lit. A.
Underwisningsplan för Foll~slwle lärare-Seminarierna.
Underwisningstin1mr.u i we cku.n.
Läro- o ch Öfningsän1ncn.
Förstil
Klassen.
Christendoro
Swenska språket .
Geometri och Räknekonst.
Historia och Geografi
N aturkunnighet.
Pedagogik och Methodik
Wälskrifning
RepetiLion
Musik och Sång
Teckning .
Gymnastik
Öfnin g ar 1 Folkskola
l
Andra
Klassen,
7
7
5
5
4
5
5
3
2
2
3
l
l
3
2
3
3
2
3
6
4
l
'l't·edj e
Kluss en,
l
7) Bondemotioner och statsutskott 186Q-I863.
3
3
4
3
2
3
14-lG
Bil. Lit. B.
Uti Folkskalelärare-Seminarium i .......
har Eleven N. N., född i N. N. församling af N. N. Stift, ........
terminer åtnjutit underwisning, samt wid behörigen aflagd Afgångs-examen erhållit föl j ande witsord:
För färdigheter:
För insigter:
1
>>
>>
>>
>>
>>
>>
Christenelom
Swenska språket ........................ ..
Rälmekonst ....................................... .
Geometri
Historia och Geografi ............ ..
Natm·kunnighet ......................... ..
Pedagogile och Methodik .......
>>
>>
>>
Och har eleven N. N., som under den tid han (hon) Seminarium bewistat, ådagalagt _... ............... Flit och ___ _............. Uppförande,
med afseende å de anlag och den förmåga att leda en folkskola
i dess helhet, han (hon) wid de praktiska öfningarna .visat,
befunnits förtj-ena betyget ......................... ..
Derjemte har bemälda Elev af wederbörancle erhållit följande witsord :
För skicklighet i Trädgårdsskötsel och Trädplantering
_...... _...... ..
F ör skicklighet i Simning _... __ .. .... _ ___ .. _...........
den _ ...... .... _ 18
N . .V.
Seminarii Föreståndare.
Wälskrifning .. ......... .................... .
Musile och Sång ......................... ..
Tedming ............. .......................... .
Gymnastile ........................................ .
För unclerwisningsskicklighet _____
[a)-d)] Bihang till . . . Riks-Ståndens Protokoll ... I86'l - 1863. Sthlm 1864.
a) Mins t 12 lärarinneseminarier l
Aa XI: 4· Motioner i Bonde-Ståndet s. 'l64 n:o 178
26
/ u 186\l.
Af Ola Ohlsson från Blekinge län, om inrättande dels af
seminarier för bildande af folkskole-lärarinnor, dels ock
i sammanhang dermed af flickskolor.
I sammanhang med hvad jag rörande omorganisation af
folkskaleväsendet för.eslagit tillåter jag mig fästa -detta Stånds,
så väl som Rikets öfriga Ständers uppmärksan1het, på det i alla
afseenelen bedröfliga skick, hvari skolorna för landets döttrar
befinna sig. Hvad som egentligen felas är skickliga lärarinnor.
Visserligen finnes i hufvudstaden en anstalt, för sådanas bildande, men dels kan en anstalt icke fylla det stora behofvet,
dels äro de der bildade lärarinnorna, väl ej egentligen ämnade
för folkskolan. Det förslag som jag nu går att väcka, trilar för
sig sjelf, och jag vill derför icke göra någon längre inledning.
J ag föreslår :
1 :o att seminarier för folkskolelärarinnor upprättas minst
ett i hvarje Stift.
2 :o att tre år efter det dessa seminarier trädt i verksamhet,
flickskolor med ordinarie lärarinnor inrättas i städerna och på
landsbygden.
-
86
b) Färre och bättre semtnaner. 3 i st. f. 13? Lärarinnor z
klass l . Foliesiwlans klassifikation - förebud till 1863- 1865
års stadgereformer.
Aa XI: 4 Motioner i Bonde-Ståndet sid. 474-476.
N :o 3o8. Af Jonas Andersson från östm·götlands län, att
hela personliga skyddsafgiften måtte anslås åt församlingarne
till folkskolornas reorganisation och vidare utveckling m. m .
För fostm·landsvännen är det i hög gr ad tillhedsställande att
förnimma det valenande intresse för folkskolan, som vid innevarande riksdag uppenbarat sig uti åtskilliga motioner, alla åsyftande att, genom anslående af tilh·äckliga medel, sätta folkskolan i tillfälle att kunna uppfylla de anspråk, som man med skäl
har och bör hafva på densamma.
Det kan på grund häTaf synas öfv·erflödigt, att än ytterligare göra några framställningar i detta ämne; men då hvru:je
bidrag, om än aldrig så Tinga, för lösningen af en så vigtig
fråga, som folkskalefrågan är, icke böT undanhållas, hru· jag
med anledning af den eTfru·enhet, som vunnits, under det jag
i en följd af år med lifligt intresse följt foll{skolans utveckling, ansett mig böra framställa följande:
Ut.af alla de medel, som försökts för att föra folkskolan
framåt mot sitt mål, har intet visat s1g så kraftigt, då det
systematiskt genomförts, såsom t. ex. uti DruunaTk, England, Skottland, Förenta Statema och vårt brödrru·ike NolTige, som foliesleolans klassifikation, d. v. s. skolbru·ncns fördelande uti vissa
klasser efter olika utveckling och hvarj e klass' undervisning under lärru·en s omedelbru·a ledning utan biträde af ·s. k. monitöreT.
Nästan öfverallt, lwarest klassifikation eger rum, har man indelat skolan uti trenne klasser, hvilka, der bru·nantalet är stort,
ytterligare fördelas uti särskilda afdelni.ngar, också efter bru·nens olika utveckling, så att läraren eller lärarinnan icke blifvit, som man plägru· säga, öfverhopad. Uti städer och tätt bebyggda ställen å land et, såsom stora bruk och fabriker, är det
af stor fördel för undervisningen, att alla klasserna hållas tillsanunans uti samma lokal: men å landet, synnerligen uti vidsträcktare församlingar, och der det skulle möta stora hinder,
om icke vara rakt omöjligt, att besöka skotan, der b-lir det åter
-
87
;af stor vigt att första klassen, ja till och med andra klassen
förläggas på lämpliga ställen rundt omkring uti församlingm~
'()Ch blott den tredje klassen blir central.
Då m ed en sådan organisations genomförande äro förlmipp ade kännbru·a uppoffringar af kommunerne, bör Staten till
s ocl.marne .afstå den .återstående hälften af personliga skydds.afgift.en, pa samma viikor och på samma sätt, som Staten lemnat den första hälften.
Ett annat utomOTdentligt vigtigt medel för att höj a foll:skolan är fruntimrens användande vid undervisningen uti första
.klassen, till och med vissa afdelningru· utaf den andra. Dessa
qvinnor behöfva icke hafva tagit någon seminru·ii-examen, utan
endast vara bildade vid någon väl organiserad och skött folkskola, der de också mycket väl kunna inhemta den erfordm·liaa
theor-etiska bildningen. Till följd deraf, att dessa qvinnors Li.I~­
Jmrs är mindre kostsam än för d em, som genomgått seminru·ium, åtnöjas de med ett lägre ru·fvode, hvarigenom det för
församlin gen blir möjligt att löna den högsta läraren (den co·entlige folkskoleläraren) så, att mru1 dertill kan påräkna en p: dag ogiskt bildad person, som ej blott eger kunskaper och fä.l·diaheter att undervisa uti skolans högsta klass, utan äfven ~t
ordna och leda hela socknens folkskola, hvarigenom den ensamt
kan vinna enhet och ett organiskt sammanhang mellan de särskilda delarne. Men så vida det skall blifva möjligt för lä.l·ru·e
.att förvärfva erforderlig bildning för sitt i högsta måtto vio·tiga kall, bill· det nödvändigt att härtill inrätta lämpliga sen~i­
nru·ier; ty att de nuvarande folkskolelä.l·are-seminarierna, såsom
de i alL11änh et äro inrättade, icke kunna uppfylla sådana fordringar är klart för hvar och en, som tagit 'uågon kännedom
om dessa inrättningar. Dessutom äro de allt för m ånga, i det
att åtskilliga äro besökta af ett inskränkt antal elever, och i
synnerhet blir detta fallet framdeles, om till de lägre klassernas undervisning begagnas personer, som icke behöfva hafva
tagit seminarii-examen, utan blott sjelfva öfverlänu:en. T1·eJme
seminarier för hela riket, ett för södra delen, ett för den mellersta och -ett för den norra, uppfylla utan tvifvel behofvet,
hvadru1 alltså det nuvarande anslaget af 45.ooo R :dr till foll{skoleläraTe-seminru·ierna utan tvifvel är tillräckligt, då hvart och
88ett finge I 5.ooo R :dr R :m t, h varmed icke så litet bör kunna
uträttas, om det ordnas på bästa sätt.
Men skolan må vara aldrig så väl ordnad och läraren må
vara huru skicklig som helst, så skall han dock ganska föga
kunna uträtta, om skolan salmar nödig materiel. Att sådan saknas i största .delen af våra folkskolor, derom kan hvai· och en
öfvertyga sig, genom att träda inom en skolas tröskel. Men
då dels lämplig skolmateriel salmas i vårt land, dels, om den
finnes, är så dyr att den i de flesta fall af den enskilde icke
kan anskaffas, .anser jag det Vai'a nödvändigt, att Staten går
i författning om anskaffande af lämplig skolmateriel, hvilken
den ettdera kostnadsfritt håller· folkskolorna tillhanda eller ock,
ifall detta icke skulle anses lämpligt, försäljer åt dem för ett
lågt pris.
Sicall läraren kunna fullgöra sitt kall med fröjd, och icke
med suckan, skall han kunna lefva i detsamma, så måste han
hafva tillräckligt att anspråkslöst · lefva på, att han .ettdera icke.
måtte lida brist eller också, hvilket oftast är fallet, kasta sig på
biförtjenster till stor mehn för hans kall. Hans lön bör derföre, utom fria husrum och Y.edbrand, samt uthus, äfvensom
sommarbete och vinterfoder åt en ko, eller deremot svarande
8 tunnor spanmål, hälften råg och hälften korn, tillika med
jordland, bestå af minst [~ tunnor spamnål, hälften råg och
hälften i det eller de sädesslag, hvaruti kronationden i orten utgår, för hvarje månad läraren håller skola. Spanmålen beräknas
för minst 8 månaders läsning och levereras ettdera in natura,
om församlingen så hai' beslutit, eller ock löses den efter årets
markegång.
För att kontrollera huru de skärrida medlen användas och
den anskaffade materielen begagnas, samt för att gå tillhanda
vid folkskolors inrättande och omändring, utser Kongl. Maj :t
folkskole-inspektörer, kända för nit, sakkännedom och hu·ai·eförmåga. Dessa måste uteslutande egna sin tid och sina krafter
åt sitt i högsta måtto vigtiga kall, så att de under samma tid
de bekläda embetet icke innehafv:a någon annan syssla eller befattninO'b' som läO'ger
hinder i vä,g-en för utöfvande af deras kall.
o
Hvarje år skall inspektören till Kungl. Maj :t afgifva berättelse
om folkskolornas verksamhet uti distriktet under föregående året,
u
89
och deruti upptaga de orsal(er, som hindrat undervisningens gång,
samt föreslå medel till häfvande af dessa samt till skolans förbättring.
Dels för att onlna inspektörernos verksamhet efter en bestämd plan och dels för att handlägga om de mål, som till
folieskolan höra, tillsätter Kongl. Maj :t öfverinspektör, som ock
åligger att resa omkring till folkskolorna, för att tillse hW'u
inspektör·erna fullgöra sina åligganden.
Till följd af hvad jag här ofvan haft äran anföra, får
jag vördsamt föreslå:
I :o att hela skyddsafgiften anslås åt församlingarne
på
på samma sätt och w1der samma vilkor, som förut egt rum, till
folkskolornas reorganisation samt vidare utveckling;
2 :o att de nuvarande I 3 folkskolelärai·e-seminarierna inclragas och i dess ställe inrättas trenne, så beskaffade, att de
kunna bibringa en folkskalelärare .all för hans kall erforderlig
bildning, h vartill bibehålles det nuvarande anslaget L~5,ooo H :dr;
3 :o till stipendier åt elever vid foll(skolelärai·e-seminariema
3o,ooo R :dr; 4 :o till anskaffande af materiel åt folkskolorna 5o,ooo
R :dr; och
5 :o till lön och resekostnadsersättning åt öfver-inspektören
och folkskole-inspektörern.e 5o.ooo R :dr.
Om remiss till vederbörligt Utskott anhålles.
Stockholm den 29 NoY.ember I862 .
J. Andersson,
från Östergötlands län.
c) Seminarielärarne jämställda med lärare vid lägre läroverk.
Aa XI: 4: Motioner i Bonde-Ståndet:
n~
34I s.
53~-534 .
Af Jonas Christophersson från vVermlands län, ont åtsl-cilliga
ändringar i Kongl. Reglementet den 21 Mars detta år
för folkskalelära re-seminarierna i riket, i fråga om lämpliga undervisningslokaler för sådana seminarier och lärw·-es
derstädes ställande i jemnbredd med lärare vid lägre elementarläroverk m. m.
Den omvårdnad man ända intill våra dagar i vårt land
egnat åt folkskolan och lärdomsskolan har ingalunda alltid varit
-
91-
90
lika eller grundad på full rättvisa. Tvärtom torde folli:skolan ofta
nog blifvit behandlad såsom Statens stj ufbarn, i föl j d h var af
det icke vore underligt, om den samma hos oss ej hunnit den
utvecklin g, som i flera af våra grannländer.
Såsom ett bevis på här framställda åsigt om foll,skolans
tillbakasättande för elementarläroverken tor.de med skäl kunna
åberopas de nu varande anstalterna för folkskolelärarnes bildning. Bristerna vid .dessa afhjelpas ingalunda genom Kongl.
Reglementet för folkskolelärar·e-seminarierna i riket af den 2 I
Mars I86 2.
Enligt § L~ i nämnde Kongl. Reglemente »skola samtlige
seminarielärare hädan efter som hittills utses och förordnas af
vederböran de Konsistorium ». För ansHillning som lärare vid elementarläroverken äro täflan och prof föreskrifna, hvarigenom
vedm·börande blifva i tillfälle att bland flera sökande välja den
dugligaste. F ör seminarielärarne föreskrifvas inga prof, ingen
täflan och inga andra qvalifikationer än »sann gudsfruktan och
hedrande vandel» . Dessa äro visserligen oundgängliga egenskaper för hvarje lärare, ja för hvarj e tjensteman, men tillräckliga
äro dc visst icke - lika litet för seminarielärarne som för lärarnc vare sig i högsta eller lägsta klassen af elementarskolan .
Uteslutandet af täflan till och de små lönerna vid dessa platser
beröfvar folkskalelärare-seminarierna utsigten att erhålla nitiska
och skickliga föreståndare och lärare. Hittills hafva dessa läroanstalter merändels varit betraktade såsom öfvergångsplatser till
bättre och förmånligare vid elementarläroverken eller ock såsom bihang till andra befattningar t . ex. komministraturer. Att,
enligt Ecklesiastikmatrikeln, af nuvarande seminarielärare blott
en ·enda är filosofie magister är visserligen icke något bevis mot
!dessa lärares duglighet för deras ansvarsfulla kall, men utvisar dock, att detta ingalunda är lockande för större förm ågor.
§ I2 stadgar att »ingen får till seminarie-elev antagas,
som är behäftad m ed så beskaffadt lyte, som gör honom till
foll,skol.elärare oskicklig ». Detta stadgande är icke nytt, men har
sannolikt icke hindrat någon enda lytt och ofärdig yngling, som
dertill anmält sig, att blifva seminarie-elev. Bland de vid seminarierna studerande finnes altid ett antal ynglingar, som äro
puckelryggiga, missbildade, halta, lytta och ofärdiga på ett eller
r
:annat sätt. Detta förhållande synes härröra af 2 :ne temligen
allmänna antaganden, det ena nemligen, att sådana p ersoner icke
·duga till något annat än barnalärare; det andra att den kroppsligen svage vanligen är så mycket rikare andligen begåfvad. Nå.gon vederläggning af dessa satser lärer väl icke behöfvas. Endast det m å i förbigående anmärkas, att många göromål både
vid jordbruket och handtv-erkerierna äro för helsan långt mindre
påkostande än lärar-ekallet.
§ I8 föreskrifver att »undervisning bör, så vidt sig göra
låter, utgå från och ansluta sig till åskådningen » och § 2 I upptager bland läroämnena naturlwnnighet, deruti inbegripna en
utförligar e framställning rörande de naturalster, som det med
.afseende på deras nytta eller skadlighet är vigtigast att känna,
hufvudreglorna för helsans bevarande, förklaring af de allmännast brukliga fysikaliska instrumenter och machiner m. in. Att und ervisningen i natmkunnigheten, om den skall medföra
r:ågon slags nytta, måste vara åskådlig och praktisk, är obestridligt. För detta ändamål fordras dock nödvändigt undervisningsmateriel, men hvarifrån denna skall fås angifver ej Kongl. Förordningen. Visserligen torde föl' ifrågavarande undervisning vid
.seminarierna kunna påräknas någon nytta af de vid elementarläroverken befintliga och, såsom det är att hoppas, m ed hvarj e
år sig ökande samlingar; men i alla fall behöfva seminarierna
egen undervisningsmateriel, bestående i kartor, glober, böcker,
»de allmännast bTukliga fysikaliska instrumenter och machiner»
m. m. - För dessas förvarand e äfvensom för undervisningen
behöfvas stadigvarande lokaler. Hittills hafva seminarierna åb11instone det i Carlstad - fått åtnöja sig m ed förhyrda lokaler,
hvilka, stundom mindre lämpliga, derjemte ofta, till stort m en
för undervisningen, måst ombytas. Att denna ambulatoriska undervisning icke i längden kan bära sig torde vara temligen
gifvet.
I anledning a.f h vad nu blifvit anfördt föreslås:
I :o att Rikets Stäncler ville besluta, det måtte på Statens
bekosmad lämpliga Dch stadigvarande undervisningslokaler beredas, (der sådana förut icke finnas,) för folkskoleläral'e--se;minarierna i riket, i förening, så vidt möjligt är, med någon träd-
-92-
-93-
gårdstomt vid hva.rj e, ·äfvensom derjemte nödig undervisningsmateriel;
2 :o att lä.rarne vid folkskolelä.rare-seminarierna måtte beviljas alldeles enehanda lönetur med Iärarne vid lägre elementarläroverk, ej allenast under tjenstgöring i förstnämnda egenskap,
utan äfven vid transport till eller från elementarläroverk ;
3 :o att, vid inträffande ledighe t af lärareplats vid seminarium, densamma måtte kungöras till ansökning och undervisningsprof af sökande till sådan plats afläggas, allt i motsva.rigJ1et med hvad som är föresln·ifvet för lära.re vid elementarläroverk; w1dcrvisningsprofvet så lämpadt, att sökandens duglighet .
för den ifrågavarande lärarebefattningen derigenom må kunna
bedömas;
4 :o att såsom viikor för elevs inskrifning vid seminarium
måtte föresla-ifvas läluu·ebevis derom att sökanden ä.r frisk och
helbregda eller, med andra ord, fri från sådan invärtes sjukdom
eller utvärtes lyte, hvarigenom han vore till folkskolelärare opassande; och
5 :o att den i § 2 I af ifrågavarande Kongl. Reglemente
föreskrifna )) undervisningen i de hufvudsakliga r eglorna för helsans bevarande)) måtte utsträckas till undervisning i de vanligast
förekommande hetsiga sjukdomars och yttre skadors igenkännande samt första och enklaste behandling. Denna kunsk ap, som
glives d ter någon enkel och lättfattlig method, under en kortare
lfu:olmrs, och bör bibringas af någon lälwre, helst den på stället boende provincialläkaren, om han annars är ·dertill lämplig,
är säTdeles nödvändig i ett sådant land som vårt, med dess
m ångenstädes lån.ga afstånd mellan läka.restationerna, som har
till följd att allmänheten, vid inträffande svårigheter för liikares
anskaffande, ofta tillgriper förvända och skadliga läkemedel och
behandlingssätt; samt
6 :o att examina vid folkslcolelärare-seminarierna måtte på
förhand kungöras såsom vid elementarläroverken brukligt och
föreskl·ifvet är.
Om remiss till vedeTböTligt Utskott anhålles.
Stockholm den 29 November 1862 .
Jonas Cl1Tistophersson,
från Wennlands län.
d) statsutskottets utlåtande.
Aa IV: 1: III. Statsutskottets Utlåtanden. N:o
139
sid 10~- 105.
I fråga om foUcslcolelärare-seminarierna har Kongl. Maj :t,
som funnit en inskränkning i dessa läroanstalters antal böra ega
rum, äskat en förhöjning i de vid dem anställde lärares villwT.
Samtlige de motionärer, som i detta funne väckt förslag, hafva
äfve:n yrkat dels en förminskning i dessa seminariers antal, dels
en utvidgning af dessa bildningsanstalter och en förbättring
af föreståndarn·es och lärames löner.
Den stora vigt, som, då man afser folkskoleväsendets utveckling, måste läggas på en fullständig och ändamålsenlig &cminarii-inrättning, är så allmänt insedd och etkänd, att Utskottet
icke lfu·er behöfva fö r ådagaläggandet deraf ingå i en utförligare framställning. Första vilkor.et för att folkskolan skall kwma
uppfylla sii{ stora bestämmelse är otvif,relaktigt det, att lfu·a.ren
är fullt vuxen sitt mag tpåliggande kall, och att han erhållit .den
g.rw1dliga bildning, som erfordras både för en fullgod insigt i de
läroämnen, han ·skall begagna, och för kännedomen af det mest
ändamålsenliga sätt att åt lärjungarne meddela dessa kunskaper.
Staten kan icke på ett kraftigare sätt höja folkbildningen, än
om den sörjer derför, att de lfu·oanstalter, vid hvilka lfu·arne
skola förvärfva sin bildning, äro ändamålsenligt ordnade och
försedda med de bästa lärare.
Af dessa skäl har Utskottet ansett lärare-seminariernas utvidgning och deras förseende med tillräckliga anslag vara ett
af dc föremål, som i främsta rUTI1111et böra afses, då fråga är
om foll,bildningens befTämjande. Att i spetsen för lwar och en
af. dessa bildningsanstalter ställes en man, som med en omfattande bildning för·enar en förtrolig kännedom af det nu mera
nästan tiU en särskild ve tenskap utbildade sättet för läroärrmenas behandling inom foll{skolan, och att Iärarne besitta den
grundliga bekantskap med sina undervisningsänmen, utan hvilkeri
de icke kunna bibringa sina elever hvarken en verklig kW1Skap
i dessa ämnen eller en lefvande håg för dem, utan endast en
ytlig, ofta anspråksfull bokstafslmnskap, fu· ett lifsvilkor för folkskolans bestånd och verksamhet. Enligt Utskottets tanke bör derföre
en seminariiföreståndare sättas i den ställning, att han kan åt detta
94
-95-
magtpåliggande kall egna hela sin verksamhet och fästa sig dervid,.
såsom vid sitt lifs mål. För detta ändamål böra hans viikor icke.
vara mera ofördelaktiga, än hvad en man af hans bildning och
förmåga vanligen kan i en annan samhällsställning erhålla. Utskottet har derföre icke ansett sig kunna föreslå en seminarieföreståndares lön till lägre belopp än till 3,ooo R :dr med rättighet, att i likhet med lärare vid elementarläroverken för hvart
femte tjensteår, efter hörjan af nu ingående statsregleringsperiod, åtnjuta löneförhöjning af 5oo R :dr, intilldess lönen upp-går till Lr,ooo R :dr. De vid seminariet anställde lärarne böra,
efter Utskottets mening, hafva i lön I,ooo R :dr med enahanda
rätt till löneförhöjning, som adjunkter vid elementarläroverken,
likväl med iakttagande dervid att tiden för åtnjutande af dylik
förmån , ber1Umas på enahanda sä tt, som för seminarie-föreståndaren här ofvan blifvit bestämdt. Då lönevillcoren sålm1da fö rbättras, böra å andra sidan fordringarue på en ådagalagd grundlig bildning hos dem, som skola bestrida dessa ansvarsfulla plat-.
ser, vara fullt berättigade och Utskottet anser, att, i enlighet med
hvad Kongl. Maj :t föreslagit, seminariernas förestånda~·e äfv·ensom öfrige lärare böra hafva aflagt kunskapsprof, motsvarande
de.m, som för anställning vid -elementarläroverk äro stadgade,
nemligen filosofiekandidat-examen äfvensom ett af Kongl. Maj :t
med hänsyn till seminariernas bestänm1else särskildt förordnaclt
undervisningsprof, Kongl. Maj :t dock öppet lemnadt att i särskilclt
förekommande fall från fullgörande af hvad sålunda i ena eiler·
andra hänseendet föreskrifves lenma befrielse.
Af högsta vigt anser utskottet det vara, att ett tillräckligt
antal lärare äro vid seminariet anställde; och enligt Utskottets.
tanke kan undervisningen i de hufvudämnen, hvillm böra vid
dessa läroanstalter bibringas, nemlig-en kristendom, svenska språ-.
ket, mathematik, naturalhistoria, historia, geografi, samt tillilca
ledningen af den öfningsskola, hvars ändamålsenliga skick är
för elevernos insigt i mothoiliken och för deras praktiska utbildning af så väsendtlig vigt, svårligen på ett tillfredsställande sätt
bestridas, med mindre än att vid hva:rje seminarium finnes, utom
föreståndaren, minst fyra lärare. Detta lärareantal är visserligen
ringare än det, som vid ändan1ålsenligt ordnade folkskalelärare-seminarier i andra länder finnes , i lwilket afseende Utskottet
får exempelvis nämna, att det Danska läral:e-seminariet i .Tonstrup har, utom föreståndaren, fem lärare utom direktorn o. s. v.,
men lärarekrafterna torde dock kwma blifva någorlw1da tillräckliga, enär föreståndaren bör, icke blott leda det hela, utan iifven
i något eller några änmen deltaga i undervisningen.
För undervisningen i sång och musile salnt i teckning måste
äfven skicklige lärare anställas, och har Utskottet, med afseende
på dessa änmens synnerliga vigt för folkskolall, till aflöning för
nämnda lärare-platser äfvensom till arfvode för bes tridandet af
w1dervisningen i gymnastile och trädgårdsskötsel vid skollärareseminariet icke ansett kwma beräknas mindre san1manlagdt anslag än 2,4oo R :dr.
Att lokalen för en så vigtig läroanstalt bör vara rymlig
och sund, lärer icke bestridas, och då till det anslag, som för detta
ändamål erfordras, komma de ow1dgängliga kostnaderna för nödig
materiel, ved, ljus m . m ., har Utskottet frumit utgifterna för
dessa behof böra beräknas öfverhufvud till 2,ooo R :dr.
Det årliga allslaget för ett fullständigt manligt seminarium
blifver efter dem1a beräkning något mera än 1 I,ooo R :dr och
för ett qvinligt något mindre, enär alltalet elever, efter hittills
vwmen ·erfarenhet, bör antagas vid ett seminarium af sednare
slaget blifva mera inskränkt samt undervisningen icke så utsträckt, då den lämpas efter gällallde bestämmelser i afseende
på de lärareplatser, vid hvillm qvinnor kwma antagas.
Hvad åter beträffaT seminariernas antal, måste det erkännas, att då vid folkskolornas första inrättning flere tusen skollärare skulle på en gång och inom kort tid bildas, ett större
antal läroanstalter vm· behöflig t och måste inrättas. Nu derem,ot,
sedan det första behofvet af lärare är i det närmaste fyldt och
utvidgade kommw1ikationer i högst betydlig grad lättat tillfället
att besöka andra orter, än de närmast belägna, är förhållandet
icke mera detsamma. Grundsatsen att i hvart stift borde finnas ett semil1arun1 är ock numera bruten, sedan icke minill·e
än trenne stift äro i saknad af seminm·ier för manliga elever.
Om man först afser de mruiliga eleverna skulle, efter Utskottets
tanke, ett seminariwn för Lw1ds stift och tillgränsande landskap,
ett i vestl·a delen af rilcet, ett i Östergötland för de östliga
landskapen och Gotland, ett för de omkring MtUm·en och Hj el-
96
-97-
mar.en belägna landskap samt ett i Norrland göra tillfyllest för
det nuvarande behofvet. Under de sednaste åren har antalet manliga elever vanligen utgjort emellan 3oo och 6oo, och om detta
antal, i anseende till lärokursens ökade längd, skulle stiga till
omkring 5oo, blefv·e antalet af lärjungar inom hvart seminarium
att beräkna till ungefär roo, hvilket antal icke torde kunna anses
större, än att -elevernes utveckling kan af läroanstalten noggrannt
och med omsorgsfull vård följas. På grund häraf har Utskottet
ansett sig kirnna vid beräkningen af det behöfliga anslaget antaga antalet af behöfliga seminarier för manliga elever till högst
fem.
För qvinliga elever åter har Utskottet ansett undervisningsbehofvet kunna nu fyllas af en läroanstalt för hela riket, enär
sammanlagda antalet af lärjungar i de för detta behof afsedela
seminarierna hittills i allmänhet icke uppgått till mera än 5o
a 6o. Då .detta antal utan svårighet kan inom en bildningsanstalt undervisas, torde det för det närvarande icke vara erforderligt att bekosta flera bildningsanstalter af detta slag. Skulle
deremot erfaT.enheten visa, att antalet elever i framtiden tillvexer, så lärer Staten icke tmdandraga sig att, i mån af det uppkommande behofvet, öka de qvinliga seminariernas antal.
Till anläggande af ett nytt seminarium i Luleå har Utskottet icke ansett sig kunna tillstyrka Rikets Ständers bifall. Det
för denna åtgärd anföT.d a skälet, att folkskalelärare till behöfligt antal icke finnes i en del af sockname inom Norrbottens län,
torde ega full tillämplighet äfven inom andra, aflägsna och
glest bebodda delar af landet, och bristen måhända snarare böra
afhjelpas genom ett mera tillräckligt anslag till folkskalelärarelöner än genom upprättandet af ett nytt seminarium särskildt
för några få socknar i landet. Hvad åter angår det förhållandet, att elever från de Finska och Lappska socknarne, sedan de
i stifts-staden inhemtat kännedom i Svenska språket och hum1i t
vänja sig vid lefnaclssättet på denna ort, icke skulle vilja återvända till hembyg.den, så synes ingen säkerhet vara för handen,
att ju samma svårighet skulle kunna inträffa äfven om ett nytt
seminariun1 blefve inrättadt något nordligare, eller i Luleå. Om
vid seminariet i Hernösand, hvars lärjungeantal städse varit jem-
förelsevis inskränkt och vanligen icke öfverskridit 20, en i Finska
språket kunnig lärare anställdes som särskildt ginge dc elever
tillhanda, hvilka ifrån dessa soclmar anmälde sig t-ill seminaTiet,
så torde Staten, i hvad på den ankommer, hafva sörjt för undervisningen i detta afseende. För detta ändamål åter lära tillräckliga medel å besparingarna för foll<skoleväsendet komma att blifva disponibla, utan att särskildt anslag dertill varder af Rikets
S tänder anvisadt.
Et.t betydande hinder för seminarii-inrättningens utveckling
synes Utskottet, på sätt Kongl. Maj :t jemväl erinrat, ligga deri
att anslaget till så vigtiga och i ·hela folkets själsodling djupt
ingripande läroanstalter endast varit beviljadt för LTe år i sender. Om de vid seminarierna anställde lärare skola kunna rätt
förbereda sig till uppfyllandet af de stora fordringar, som tiro
Histadc vid deras undervisningskall och om de skola fortfarande
-egna alla sina krafter åt dess bestridande, bör väl icke deras
ställning hvart tredje år kwma undergå en fullständig förändring .
Med den nya för lärames ställning vigtiga grundsatsen af löneförhöjning efter fem år är icke heller anslagets medgifvande
för endast tre år förenligt, och Utskottet har af dessa skäl ansett nödigt att föreslå det ifrågavarande anslagets uppförande
å ordinarie stat.
På dessa grunder anser Utskottet folkskalelärare-seminarierna kunna på ett tillfredsställande sätt ordnas utan användande
af högre anslagssumma än den Kongl. Maj :t äskat och får i
anledning deraf hemställa,
c) a tt Rikets Ständer måtte för folkskolelärru·e-scminarierna
anvisa ett belopp af 6 5,ooo R :dr, att såsom reseTYa tiansanslag på åttonde Hufvudtitelns ordinarie stat uppföras.
l motion n:r 502 framlade Sven Hem·lin från Kronobergs län Pehr
Thomassons skrift "Motion i folkskolefl'ågau", som hemställde bland annat
att endast tre manliga och två kvinnliga seminarier bibehållas i hela riket
och förses med vardera tre ord inarie lärare med tillräckliga löner samt
med framstående rektorat·, som voro väl utbildade för och helt ägnade
sig åt sin ieke-prästerliga skoltjiinst. Alla nämnda motioner avslogos av
t•iksdagen, men se nästa sida!
7
-98-
-
8) Minskning av antalet semmaner 1864.
99-
g) Seminariestadgan av år 1865.
Swensk Författnings- Samling 1865 n:r 84.
Swensk Författnings-Samling 27/ 1864
Kong l. M aj :ts Nådiga Kungörelse,
angående Follcskolelärare-seminarierna i riket;
Gifwen i Stockholm den 22 April I86L,.
Wi CARL, med Guds Nåde, Sweriges, Norges, Götes och
Wendes Konw1g, göre weterligt: att, efter öfwerwägande
af hwad Rikets senast församlade Ständer, beträffande dels förminskning i Follcskolelärare-seminariemas antal, dels dessa bildningsanstalters utwidgning, uti underdånig skrifwelse elen 1 6·
November nästlidet år anfört, Wi pTöfwat skäligt i nåder förordna, att af nuwarande Follcskolelärru:e-seminarier skall bibehållas ett antal af åtta, nämligen sex för mru1liga elever i städerna Upsala, Linköping, Wexiö, Lund, Göteborg och Hernösand samt twå för qwinliga elever i städema Stockholm · och
Skara, hwillca seminarier, med ökade lärarekrafter försedda, böra
träda i utwiclgad werksamhet, de i Linköping och Lund från
och med höstterminen innewarande år, de i Upsala och Göteborg, äfwensom seminaTiet för qwinliga elever i Stockholm från
och med nästkommande års hösttermin, samt de i Skara, VVexiö.
och Hernösand från och med höstterminen år 1866; kommand e
wid öfriga nu befintliga Follcskolelärare-seminarier, hwilka äro.
afseelda att efter hand indragas, nya elever icke att till underwisning widare mottagas, wid seminarierna i Kahnal' och vVisby .
från och med innewarande års hösttermin samt wid seminarierna
i Strengnäs, \Vesterås och Karlstad fTån och med höstterminen
år I865; hwarjemte från sistnämnde tid wid seminarium i Stockholm endast qwinliga elever må winna inträde.
Det alle, som wederbör, hafwe sig hörsamiigen att efterrätta. Till yttermera wisso hafwe w ·i detta med Egen hand
unclershifwit och med Wårt Kongl. Sigill bekräfta låtit. Stockholms Slott den 22 April I864.
CARL.
(L. S.)
K.ongl.Maj:ts förnyade Nådiga Reglemente
för Folkskalelärare-Seminarierna i Riket;
Gifwet Stockholms Slott den
I
December 1865.
Wi CARL, 1ned Guds Nåde, Sweriges, iVorges, Götes och
W endes Konung, göre weterligt: att, sedan Rikets Ständer hos
Oss gjort underdånig framställnin g beträffande dels förminskning i ru1talet af de till bildande af Folieskole-lärare och lärarinnor upprättade Seminarier dels ock dessa läroanstalters utwidgning, och i sammanhang dermed i underdånighet hemställt
om gTanslming af det för desrunma utfärdade reglemente ; och
vVi, som under den 2 2 April I 864 i nåder förordnat, att sex
Seminarier för manliga och twå för qwinliga elever skola bibehållas och försedda med ökade lärarekrafter träda i utwidgad
werksamhet, åt särskilde lwmiterade uppdragit att företaga grru1skning af r eglementet, samt komiterade till fullgörande häraf utarbetat förslag till förnyadt r·eglemente för Seminarierna i riket,
och detta förslag jemte utlåtande i ämnet till Oss öfwerlemnat;
hafwe Wi, med upphäfwande af reglementet den 2 I Mars r862
samt af hwad i öfrigt kan finnas föreskrifwet stridande mot
här nedan gifna bestämmelser, fwmit godt för Seminarierna
till bildru1de af Follcskole-lärare och lärarinnor fastställa efterföljande Reglemente :
Andamål och indelning.
§ r. Seminariernas ändamål är att för folkskolorna i riket
bilda lärare och lärariimor.
§ 2 . Hwarje Seminarium fördelas i tre klasser. Lärotiden
för hwarje klass beräknas till ett år.
§ 3. För befr.ä mjande af den praktiska lärarebildningen skall
en öfningsskola · wara med h,v.arj e Seminarium för enad.
F . F . Carlson.
Underwisningsämnen och lärol-mrser.
§ 4. Underwisningen i Seminarium omfattar följande lärooch öfningsämnen:
-
-
100
Kristendomskunskap, Swenska språket, Räknekonst och Geometri, Historia och GeogTafi, Naturkunnighet, Pedagogik och
Methodik, Wälskrifning, Teckning, Musik och Sång, Gymnastik
Dch Wapenöfning, samt Träd_gårdsskötsel och Trädplantering.
Härförutan böra, så widt tillfälle dertill kan b~redas, eleverna -erhålla underwisning i Simning.
§ 5. Lärokursen wa:re följande:
[(r is ten el o mslwnskap.
a) Bibelläsnin_g, dels i sammanhang med den dagliga morgonbönen, dels för lärjungame i särskilda klasser, så ordnad,
att, uneler den för afslutad seminariikurs beräknade tid, något
af Evru1g-elierna, Apostla Gerningarne, någon eller några af Nya
Testamentets öfriga skrifter, samt någon af Gamla Testamente"!$
läroböcker g-enomgås och förklaras.
Till Bibelläsningen må anslutas en kort öfw-ersigt af de
Bibliska böckernas innehåll och historia.
b) Luthers lilla Katekes, sorgfälligt öfwacl och föridarad
under utwecklande sammanställning med den ru1tagna Förklaringen samt hänwisnin·g och anslutning till den Heliga Skrift.
c) Biblisk Historia efter en någorlunda utförlig lärobok,
med jemförande anwändning af Bibelns historiska böcker, hwarwid lärjungarne böra handledas att återgifwa, förklara och tilllämpa innehållet af de heliga berättelsema.
I sammanhang med Bibliska histori-en meddelas kännedom
Dm det heliga landets geografi.
d) Kyrkapsalmer till ett antal af tjugo till tretio, hwilka
efter föregående förklaring böra af eleverna i minnet fästas och
wäl uppläsas.
e) Hufwuddrag-en af K.Tistna kyrkans historia i synnerhet
m1der d-et apostoliska tidehwarfwet och reformationstiden.
Swenslw språket.
Sorgfällig öfning att språkriktigt, ljudligt och med ett mot
innehållet swarande uttryck för-eläsa ur bok, srunt att med egna
ord återgifwa d-els lästa stycken, dels muntliga frrunställ:ningar af
läraren; handl-edning så wäl för uppfattning och förklaring af
lästa styckens innehåll, som för inhemtande af formlära, satsbyggnad och interpunktionslära; öfningar i rättskrifning; :~krift-
101-
liga uppsatser, fortgående från berättelser och beskrifningar till
utweckling af lättar-e ämnen, efter af läraren på förhand meddelad anwisning.
Rälcnelconst och Geometri.
öfningar till winnande af säl•erhet och fårdighet wid anwändning af de fyra :räknesätten i hela tal, bråk och so:rte.r,
äfwensom -enkel och sammansatt regula de tri med tillämpning
på de för det praktiska lifwet wigtigaste uppgifter; kännedom.
af grunderna för . dessa rälmesätt; hufwuch·älming, förnämligast
inom talföljden 1 - IOO; utdragning af qwach·at- och kubikrötter;
samt handledning i bokhålleri.
Geometrisk åskådningslära; de wigtigaste plana och solida
figurers alln1fuma egenskaper samt sättet för deras mätning och
be:rälming.
Historia och Geografi.
Fäderneslandets historia i sammanhängande öfwersigt, med
utförligare framställning af företrädeswis betydande tidskiften
och händelser, srunt lefnadsteclmingar öfwru· utmärkte män. Dei·jemte bör kännedom meddelas om Swerig-es statsförfattning :::amt
om dess minnesmärken från forntiden.
Hufwuddragen af allmänna historien med anslutnino-b till
bibliska och kyrkohistorien samt till fäderneslandets politiska historia.
Allmän öfwersigt af den matbematiska och fysiska b••eoo-rab
fien; Sweriges geografi i utförlig framställning; öfriga kulturländers politiska g-eografi i san1mandrag, med större utförlighet
för de länder, som i afseende på språk, läge och historia äro
fäderneslandet närmast.
Wid den g-eografiska und-envisningen skola glob och karta
flitigt begagnas, och böra eleverna äfwen öfwas att på fri hand
teckna kartans grunddrag.
Naturkunnighet.
Grunddragen af Fysiken med förklaring af alln1fuma natm·företeelser samt af de i praktisk anwändning mest förekommande fysikaliska instrumenter och maskiner; Natmhistoria med
särskildt afseende på de inom fädemeslandet alh11ännast föTekom-
102
mande arter af djur, wäxter och mineralier; framställning af
menniskokroppens mganisation i förening med allmän sundhetslära.
Pedagogik och Jlllethod ik
Framställning af folkskolans uppgift och bestämmelse .såsom kristli[; uppfostrings- och underwisningsanstalt f::l_mt af läran•ns derpå grundade pligter; anwisningar rörande skolans anordnin g och wericsamhet; samt kort öfwersigt af folkskolans
hialori::l. särskildt med afseende på fädemeslandet.
öfwersigt af folkskolans underwisningsämnen med hämeenc1e till dera8 wigt för skolans ändamål, deras lämpliga ordningsföljd och det omfång, hwari de böra i underwisningen ingtt,
samt den för deras inhemtande tjenliga materiel; praldisk framställnjng af underwisningsmethoden, så wäl i allmänhet som för
behandlingeH af hwarje särskildt läro- och öfningsämne.
W älskrifning.
öfningar -till winnande af både skriHärdighet och underwisningsskicklighet.
Teckning.
öfningar att först på fri hand och sedan med ·iillhjelp af
instrument teckna rätliniga och krokliniga, plana och solida geometriska figurer; tillämpning af förenämnda öfningar på saclana
enlda natur-, slöjd- och konstföremål, som allmännast förekomma
i det praktiska lifwet; hwarwid iakttages, att först-nämnda öfmngar böra med tillämpningsöfningarne omwexla.
Musil~
och Sång.
Läran om nottecknen; om tonslag och tonarter; om takt,
rytm, accent och det wigtigaste af musikaliska terminologien;
om de allmännaste grunderna för ackordet.
öfningar till ,~rinnande af färdighet och Tenhet i tonträffning; koralsång, såwäl en- som flerstämmig; figuralsång, förnämligast af stycken på kyrkomusikens område och af fosterländskt innehåll.
Orgelspel, förberedt genom öfningar på pianoforte.
-
103 -
Gymnastik och Wapenöfning.
Fristående gymnastik, marschöfningar, fria språng; redskapsg ymnastile samt, wid Seminarier för manliga elever, öfningar i
wapenföring.
Framställning af grunderna för dessa öfningar.
Trädgårdsskötsel och Trädplantering.
Första grunderna för trädgårdsanläggning; insigt och öfning i blomsteTodling, trädplantering och ympning samt i skötsel af hushåliswäxter.
Allmänna bestämmelser rörande underwisningen.
§ 6. U11denvisning-en i Seminari1m1 är dels theoretisk, dels
praktisk
De twå första åren egnas företrädeswis till meddelande af
den them·etislca underwisnuwen, som under det fJ·edje året afslutas.
Den praktiska unelenvisningen förberedes under andra året
derigenom, att lärjungarne i andra klassen i bestämd ordning
dels afhöra lärarens underwisnu1g i Seminariets öfningsskola dels
ock i någon mån honom denvid biträda.
I den tredje klassen skola lärjungarne genom praktiska öfningar dels i skolan, dels ock med smärre afdelningar af skolbarnen, som wid allmänna lärotimmar i klassrUllll11et uppkallas,
sorgfälligt haneliedas att meddela unelenvisning i alla folkskolans
läro- och öfningsänmen.
§ 7· Wid unelenvisningen iakttages, att den, så widt sig
göra låter, utgår ifrån och ansluter sig till åskådningen; att det
läro-onll'åde, hwarpå eleverna införas, städse så begränsas, att
de kunna göra sig dermed fullt förtrogna; att de lärostycken,
s om åt eleverna till hemaTbete öfwerlemnas, blifwa förut genomgångna och förklarade, samt att de praktiska öfningarna i skoJan nära ansluta sig till undenvisningen på Semu1a.rium och så
ordnas, att eleverna wlima grundlig kännedom af den under'\Visningsmethod, som för hwarje läroämne och för hwarje särs kild afdelning i folkskolan är den lämpligaste.
-
104-
Lärotider.
§ 8. LliJ:otiden wid Seminarium skall för hwarje år omfatta
tretiosex weckor, fördelade i twå terminer, Höst- och Wårtermin ~
Höstterminen börjar den 28 Augusti och VVårteminen den
I 5 Januari. Infaller någon af nyssnämnde dagar på Söndag elle1'
Måndag, framflyttas terminens öppnande till nästföljande Tisdag.
De tr-e första dagarne af höstterminen anställes förhör dels
med dem, som till inträde i Seminarium sig anmält, dels med
förut intagna elever, som icke blifwit i högre klass uppflyttade
och nu önska att för sådant ändamål undergå pröfning.
På fjerde dagen efter terminens öppnande, Söndag oberäknad, böra äfwen de elever infinna sig, som wid nästföreg·:"tende
wårtermins slut blifwit till högTe klass uppflyttade.
Lirotiden war-e så fördelad, att höstterminen utgör omkringsexton och wårterminen omkring tjugu weckor.
§ g. H war je dag före första läsetimmen egnas en h alf timme
åt g.emensam morgonandakt med sång, bön och bibelläsningjemte förklaring, och hålles efter sista läsetimmen gemensam
andaktsstund.
§ IO. Å Seminarium meddelas hwm'je läsewecka unelenvisning
i föreskrifna läroämnen och wälskrifning, i första klassen tjugusex, i andra klassen tjugufyra, i tredje klassen sexton till tjugu timmar; i teckning, musik, gymnastik och wapenöfning, i h warjeklass åtta till tio timmar, samt. i trädgårdsskötsel, under den tid
af året som dertill erbjuder tillfälle, i hwm·je klass minst twå
timmar; och må tmder den tid, då underwisning i trädgårds-skötsel eger rum, någon minskning i de för g)'nmastik och wapenöfning bestämda underwisningstimmar kunna medgifwas.
§ I I . Till praktiska öfningar i den med Seminarium för-enade skola anwändas för andra klassens elever sex timmm· och
för tredje klassens elever tolf timmar i weckan, hwarwid iaktta-ges, att elev.e rna i hwardera Idassen fördelas i mindre afdel- ningar, hwilka wid dessa öfningm· i skolan wexelwis sysselsättas.
§ I 2. I öfwer·ensstämmelse med de i §§ 4 och 5 gifna
föreskrifter, samt med hufwudsaldig ledning af den timfördelning,
so~1 i §§ IO, I I och Bil. A. innehålles, skall Rektor, efter samTåd med öfrige lärare, uppgöra förslag till årskurser och läro--
-
105-
böcker för de särskilda klasserna, äfwensom till läseord:ning,
upptagande för hwarje lärotimme i weckan icke blott det nnderwisningsämne eller den praktiska öfning, som är för timmen i
hwarje klass hestämd, utan äfwen lärarens nanm; och skola dessa
förslag sednast fjorton dagar efter läseårets början wederbörande
Consist01·ii pröfning och fastställelse underställas.
För den med Seminarium förenade öfningsskolan bör Rektor efter samråd med skolans lärare eller lärarinna uppgöra nnderwisningsplan och läseordning.
Lärare.
§ J 3. Lärare wid Seminarium ware, för unelenvisning i
ofwan angifna läroämnen och wälskrifning, Rektor och minst
tre Adjunkter.
För lmdenvisning i teckning, musile och sång, gymnastik
och wapenöfning, samt trädgårdsskötsel och trädplantering, skola
jemwäl lärare wid hwm-je Seminarium anställas.
§ I 4. W id Seminarium ti1l bildande af lärarinnor ware,
för bestridande af sådan underwisning, som wid lärm·eseminuium
åliggeT Adjw1kt, minst en lärari1ma anställd, och må underwisningen i öfningsänmena jemwäl kunna af lärarinnor bestridas.
§ I 5. Den, som skall anställas såsom lärue eller lärarinna
wid Seminarium, bör bekänna sig till den rena evangeliska läran,.
wm·a känd för gudsfruktan och goda seder san1t hafwa ådagalagt
insigter och lärareskicklighet såsom här nedan säges.
§ J 6. F ör att kunna utnämnas till Seminarii Rektor erfordras att hafwa undergått Filosofie Kandidatexamen eller på annat
sätt ådagalagt den~mot swarande kunskaper och att ega en under
föregående pedagogisk werksamhet hepröfwad underwisningsskicklighet, samt för behörighet till Adjunktsbefath1ing att hafwa aflagt
godkänd studentexamen eller afgångspröfning wid fullständigt
högre Elementarlärowerk, att med godt witsord hafwa minst under -e tt års tid tjenstgjort såsom lärare wid offentligt Elementarlärowerk eller Seminarium, och att inför det Consistorium, hwarWlder Seminm·ium hörer, hafwa undergått godkändt praktiskt
underwisningsprof, så wida icke Kongl. Maj :t finner godt att
wid förekommande fall från något af dessa wilkor meddela befrielse.
- - 106 -
§
7· Det praktiska underwisningsprofwet bör så anordnas,
att den sökande, efter meddelad anwisning, unelenvisar och förhör
dels lärjungar i Seminariets öfningsskola, i alla der förekommande ämnen, dels ock elever i Seminariets tredje klass uti tre,
på Rektors förslag, af Consistorium bestämda läroämnen. ·öfwer
dessa prof inhemte Consistorium, innan tillsättning sker, Heletors yttrande.
§ I8. Lärarinna, som söker mot Adjunktstjenst swarande
befattning, bör förete fullständigt afgångsbetyg från offentligt
Seminarium eller deremot swarande witsord, styrka wäl fullgjord
tjenstgöring wid folkskola under minst ett år, samt aflägga
praktiskt underwisningsprof på sätt här ofwan är stadgadt.
§ Ig. För att kunna wid Seminarium anställas såsom lärare
i teckning, musik och sång, gymnastik och wapenöfning, samt
trädgårdsskötsel och trädplantering, erfordras att förete goda witsord om skicklighet och förmåga att i ämnet meddela tmderwisning.
§ 20. Seminarii Rektor, till hwilken befattning ansökan icke
eger rum, utnämnes af Kongl. Maj :t, sedan wederbörande Consistorium underdånigt förslag afgifwit.
§ 2 I . Adjunkter och lärarinnor utnämnas af Consis torium.
§ 22. Af Adjunkterna skall en förordnas att wara lärare i
den med Seminarium förenade öfningsskolan, med den tjenstgöringsskyldighet i öfrigt, som här nedan bestämmes. Wid Seminarium för bildande af lärarinnor bör lärarinna förestå öfningsskolan.
§ 2 3. Lärare och lärarinnor i de § 1 g nämnda öfningsämnen böra, sedan Rektor förslag afgifwit, medelst förordnanden
af Consisloriun1 tillsättas.
§ 24. Rektor tillkommer närmaste uppsigten öfwer Seminarium och ledningen af dess werksamhet.
Han skall noga tillse, att den för unelenvisningen fastställda
ordningen till alla delar iakttages, och att lärarne noggrannt uppfylla sina åligganden; börande han fördenskull med oa:l:bruten
uppmärksamhet följa sina medlärares unelenvisning samt meddela
dem de råd och anwisningar han finner nödiga.
Han skall ock sorgfälligt waka deröfwer, att eleverna såwäl
å läroinrättningen som eljest iakttaga den ordning, flit och sedI
-
107 -·-
lighet, som af dem, särskildt med hänseende till den lefnadskallelse, hwartill de förbereda sig, bör fordras.
§ 2 5. Rektor åligge att
a) föra matrikel öf w-e r lärowerkets elever; enligt Bil. Lit t. B.
b) föra diarium, hwari antecknas hwad anmärkningswärdt
inom läroinrättningen förekommit och särskildt, hw-uwida någon
rubbning i den fastställda ordningen egt rum; enligt Bil. Litt. C.
c) terminligen upprätta och i Seminariets arkiv fönvara katalog öfwer närwm·ande elever, i hwillcen äfwen terminsbetyg
mrteclmas; enligt Bil. Litt. D.
d) ordna och fönvara inlemnade betyg för elever, inkomna
handlingar, samt afskrifter af utgående expeditioner;
e) föra protokoll öfwer de ärenden, om hwillca wid sammanhäde med lärarne beslut fattas .
§ 2 6. Rektor, hwillc-en, der ej särskilda förhållanden föranleda undantag, bör undenvisa uti kristendomskunskap och pedagogik, ware pligtig att meddela underwisning tolf till aderton
timmar i weckan.
Adjunkterne, mellan hwillca läroämnena så fördelas, att wid
Seminarier, der endast ett mindre antal lärare äro anställde,
Historia och Geografi helst förenas med Swenska språket, samt
Natm·kwmighet med Geometri och Räknekonst, ware pligtige att
meddela undenvisning tjugufyra till tretio timmar i weckan; läraren i musile tolf till sexton timmar; läraren i Teckning, hwilken äfwen, der förhållandena sådant föranleda, bör biträda wid
underwisningen i VVälskrifning, samt läraren i Gymnastik och
vVapm1öfning, hwardera åtta till tio timmar, och läraren i trädgårdsskötsel, under den tid, som i § 10 angifwes, sex till åtta
timmar i weckan, hwarjemte sistnämnde lärare, der Seminariiträdgård finnes, åt densamma bör egna nödig tillsyn.
§ 2 7· Den lärar·e eller lärarinna, som undenvisar i den med
Seminarium förenade öfningsskolan, utöfwar uppsigten wid andra
Seminarii-klassens skolbesök och leder elevernas öfnino·ar
i den
o
första skolunderwisningen. Samme lärare eller lärarinna bör jemwäl leda tr·edje Seminarii-klassens öfningar i skolan och meddela
den till dessa öfningar sig anslutande unelenvisningen i tillämpad
methodik; dock må det på Rektor ankomma, att, der särskilda
förhållanden sådant föranleda, dessa sistnämnda åligganden mel-
-
108-
lan sig och öfrig.e lärare fördela. De praktiska öfningarna i teckning, musik, gymnastik och wapenöfning ledas af wederbönmde
öfningslärar.e.
§ 2 8. skriftliga uppsatser, hwilka såsom förberedelse för
lärjungarnes praktiska öfningar i ·e tt eller annat läroämne ifrågakomma, böra granskas af den lärare, som leder öfningarna i
ämnet.
Rättskrifningsöfningar och öfriga till underwisningen i modersmål-et hörande shiftliga uppsatser genomgås och rättas af
läraren i detta ämne, med biträde, der så erfordras, af öfrige
lärare.
§ 2 g. I händelse af inträffande tillfälligt förfall för någon
lärare, skola öfTige lärare efter öfwer.enskommelse gå Rektor
tillhanda med det biträde, som för underwisningens upprätthållande kan wara påkalladt.
§ 3o. Lärare iakttag-e de råd och anwisningar, som i fråga
om elevernas underwisning och handledning honom af Rektor·
meddelas.
Lärare bör, efter öfwerenskommen ordning, med Rektor dela
tillsynen öfwer elevernas uppförande i deras hem och under de
från allmä1ma öfningar lediga mellanstunder, som på läroinrättningen tillbringas.
§ 3 r. Sednast en månad efter wårterminens slut skall Heletor till Consistorium inlemna berättelse om underwisningens gång
under det förflutna läseår.et och deri uppgifwa de läromethocler
som warit anwända, de lärostyck~n som blifwit genomgångna,
elevernas antal, samt hwad anmärlmingswärdt i öfrigt kan hafwa
wid läroinrättningen för-ekommit.
Lärjungars intagning, flyttning och afgång .
§ 3 2. Intagning i Seminarium må icke ske på annan tid
än wid läseårets början, utan så äT, att inträdessökande inom de
fyra första weckorna derefter wisar förfall, som Inspektor finner
böra till undantag från detta stadgande föranleda.
§ 33. Den, som önskar att såsom elev winna inträde i Seminarium, skall med egenhändigt skrifwen ansökan före läsårets början sig i sådan t afseende hos Rektor anmäla och denvid genom behörigt intyg styrka sig hafwa begått Herrans Nattward, wara
-
109-
känd för ett godt uppförande, hafwa haft naturliga eller :-;kyddskoppor, samt uppnått sjutton års ålder, hwarjemte sökande, som
wid Se.minarium eller annat offentligt lärowerk åtnjutit underwisnin g, är pligtig att förete derifrån meddeladt betyg.
§ 3 {1• W id anstäldt förhör bör inträdessökande ådagalägga
följ ande insigter och färdigheter :
a) Någon bekantskap med Nya Testamentets heliga skrifter;
.god kännedom af ·en kortare lärobok i Bibliska historien, äfwensom af Luthers lilla katekes och den antagna Förklaringen med
dertill hörande bibelspråk.
b) Full färdighet att wäl läsa swenskt och latinskt tryck,
äfwensom förmåga att nöjaktigt r edogöra för det lästa, och att
någorlunda felfritt uppskrifwa ett dikteradt stycke.
c) Färdighet i de fyra rälmesätten i hela tal och bråk,
jemte öfning i enkel hufwudrälming.
d) Kunskap i det allmännaste af Fäderneslandets historia
och geografi.
e) En jemn och redig handstil, samt
f) Kännedom om nottecknen och om toners läge på ett
musikaliskt instrun1ent.
§ 35. Till elev må ingen antagas, hwilken är behäftad med
smittosam sjukdom eller med så beskaffadt kroppslyte, som gör
honom till folkskalelärare oskicklig, ej heller någon, som helt
och hållet salmar musikaliska m1lag, så wida denna brist ej uppwäges af utmärktare kunskaper eller under tjenstgöring i folkskola ådagalagd fallenhet för lärarekallet
§ 36. För intagning i andra klassen fordras, utöfwer hwad
i § 36 blifwit stadgadt, att jemwäl kunna fullt nöjaktigt redogöra
för den under närmast förflutna läseåret af första ldassen genomgångna lärokUTs; och för intagning i tredje klassen, icke
blott att hafwa fullständigt inhemtat de föregående klassernas
lärokUTser, och med afseende på insigter i dithörande kunskapsämnen kunna med witsordet g o d k ä n d bedömas, utan åfwen
att behörig·en styl'ka wäl witsordad tjenstgöring i folkskola under
minst ett halft år.
§ 3 7· Om och i hwill{en klass sökande må winna inträde,
pröfwas af Rektor och wederbörande lärare. Simlie olilm menin gar hänvid uppstå, afgörc Rektor.
-
tiO-
§ 38. Den, som aflagt godkänd Afgångsexamen från Högre
Elementarlä:l'Owerk, ware berättigad att utan inträdespröfning samt
äfwen ef ter läsetermins början upptagas i Seminariets tredje klass.
§ 3g. Har inträdessökande aflagt godkänd examen inför
Universitets-fakultet, ware han utan särskild pröfning berättigad
att i tredje klassens praktiska öfningar deltaga.
§ LJO. Wid slutet af hwarje wårtermin å dag, som Consistorium bestämmer, anställes offentlig årsexamen med första och
andra klassernas elever i alla de ämnen, i hwillca underwisning
under läseåret blifwit dem meddelad.
Ledningen af denna examen tillkommer Inspektor, med det
biträde Consistorium finner nödigt förordna .
§ {j 1. Flyttning från lägre till högre klass wericställes i sam-.
manhang med årsexamen, och gäller härwid, i tillämpliga delar,
hwad i §§ 36 och 37 är stadgadt om wilkoren för intagning i
högre klass.
Elev, som wid wårterminens slut ic!ce blifwit till högre klass
uppflyttad, eger att wid höstterminens början för sådant ~inda­
mål anmäla sig till pröfning.
§ LJ2 . Den, som i en klass tillbragt fyra terminer, men likwäl icke befinnes ega de kunskaper, som erfordras för uppflyttning till högre klass eller för afgångsbetygs erhållande, må icke
widare såsom ·elev wid Seminarium qwarstadna, såwida ej sjuk-.
dom eller andra giltiga skäl föranleda till undantag.
§ 43. Efter slutad årsexamen kungöras de betyg, som blifwit afgifna öfwer elevernas uppförande och flit, den flyttning
från lägre till högr-e klass, som skall ega rum, samt fördelnin gen
af belöningar och understödsmedel för terminen.
§ L~4. Afgångsexamen från Seminariwn anställes wid läseårets slut å den eller de dagar, som Consistorium bestämmer.
Ledning-en af denna examen tillkommer Consist01·ii Ordförande.
§ 45. Med afseende på afgångsexamen iakttages:
a) att anmälan till dess undergående bör göras hos Rektor
sednast fjorton dagar före läseårets slut;
b) att elev ej må till denna examen winna tillträde med
mindre han i tredje klassen tillbragt twå läseterminer, derest icke
Consistorium dertill lenmar medgifwande för den, som eftei'
-
lll-
aflagd godkänd afgångsexa:men från högre Elementarlärowerk
under kortare tid åtnjutit unrlenvisning i tredje klassen;
c) att denna ·examen är dels the01·etisk, dels praktisk. I
den förra pröfwas omfånget och halten af elevs insigter i kristendomskw1skap, swenska språket, rälmelconst och geometri, historia och geografi, natmlmnnighet, pedagogik och methodik;
den sednare består dels uti ådagaläggande af elevs färdighet i
wälskrifning, teckning, musik och sång, samt gymnastile och för
manliga elever wapenöfning, dels ock i underwisningsprof, som
med lärjungar i Seminarii-skolan anställas och omfattar de lärooch öfningsämnen, hwillca i denna skola förekomma;
d) att hwarje examinand skall företc af honom under wederbörande lärares uppsigt utarbetade förberedande utkast till undenvisning i något lcristendomskw1skapen tillhörande stycke och
i Swenslca språket, samt en uppsats öfwer något ämne inom
området af de lärostycken, hwilka i Seminarii-w1derwisningen ingå.
e) att den , som på grund af stadgandena i §§ 38 och 3g
wunnit inträde wid Seminarium och i ett eller flera ämnen ej
åtnjutit undenvisning, är wid afgångsexamen frikailad från förhör i samma ämnen; samt att elev, som salmar musilcaliska anlag,
wid afgångsexamen befrias från pröfning i musik och sång,
hörande, då sådan pröfning icke egt rum, anteckning derom
göras i examensbetyget.
§ 66. Elev, som wid den theoretiska pröfningen i något
ämne icke erhållit betyget godkänd, eger ej rätt att praktiskt prof
undergå, och den som i det praktiska profwet icke ådagalagt
godkänd underwisningsskicklighet bör, för att kunna till ordinarie Folkskolelärare antagas, undergå ny fullständig afgångsexamen.
§ 67· Fullständigt afgångsbetyg, enligt fommläret litt. E.
eller i det fall, som i § 45, mom. e) angifwes, betyg öfwer af-.
lagd praktisk afgångsexamen sam t öfwer insigter i cle iinmen, i
hwilka examinand wid Seminarium åtnjutit underwisning, utfärdas
af Rektor och påtecknas af den, som ~edningen .af examen utöfwat.
Protokoll öfwer afgångsexamen, ujpptagande de afgifna betygen, bör föras af Rektor och i en särskild bok inföTas.
§ t18. Wid bedömandet af elevs insigter, färdigheter, ulldenvisningsskicklighet och flit anwändas witsorden :
-
112-
M e d b e r ö m g o d k ä n d, I c k e u t a n b e r ö m g o d k ä n d,
Godkänd, Förswarlig.
Såsom betyg för uppförande begagnas witsorden:
M y c k e t S t a d g a d t, S t a .d g a d t, O k l a n d e rl i g t och
M i n d r e s t a d g a d t.
§ 4g. Lärare eller Lärarinna, hwilken är anställd i så beskaffad minch·e skola, som omförmäles i § I, mo m. 3 af Kong l.
Folkskalestadgan den r8 Juni I8q2, sådan den lyder i Kongl.
Kungörelsen den 29 September r853 , och efter minst ett års
af Skohådets ordförande wäl witsordad tjenstgöring sig dertill
.anmäler, ware berättigad att wid Seminarium aflägga underwisningsprof och deröfweT erhålla betyg.
Detta undeTwisningsprof eger rum under Inspektors ledning,
och betyget, hwari särskildt bör antecknas, att det endast afser
lärarebefattning wid skola för den förberedande underwisningen,
utfärdas af Seminariets Rektor samt påtecknas af Inspektor.
Ordning och tukt.
§ 5o. Elev ware förpligtad att wid läseterminens början på
bestämd dag inställa sig å Seminarium, utan så är, att han
inför Rektor kan styrka giltig-t förfall.
Wid den dagliga underwisningen bör elev likaledes på utsatt
tid sig å lärorummet infinna.
§ 5 I. önskar elev för enskild angelägenhet ledighet från
unelenvisningen en eller annan dag eller timme, ankomrue det
på Rektor att dertill gifwa tillåtelse.
§ 52. Eleverna åligger att städse iakttaga ett stilla och sedligt uppförande, willigt underkasta sig den föT dem bestämda
ordningen, wisa aktning och lydnad för sina lärare, samt wid
förekommande förseelse deras tillrättawisning och förmaning hörsamma.
§ 53. Felar någon mot ofwan meddelade föreskrifter, är
han, efter förseelsens beskaffenhet, underkastad enskild warning
af Rektor, eller .af Rektor i Inspektors närwaro meddelad och
i protokoll antecknad warning.
§ 54. Elev, som af warning icke låter sig rätta, utan ådagalägger fortsatt felaktighet eller olydnad, må för wiss tid, dock
icke utöfwer ett år, från Seminarium fönvisas; men den, som
-
113 -
genom utswäfningar eller eljest lastbart uppförande wisar sig
folkskolelärarekallet owärdig, eller på sina medlärjungar utöfwar
skadligt inflytande, skall från Seminarium för alltid förwisas.
§ 55. Fönvisningsstraff må med angifwande af de skäl, som
dertill föranledt, af Rektor och öfrige lärare ådömas, men :;,kall,
för att blifwa gällande, wederbörande Consistorn pröfning tmderställas. Den som blifwit från ett Seminarium förwisad, må
icke under den tid, för hwilken fönvisningen gäller, wid annat
Seminarium erhålla inträde.
Stipendier .
§ 56. Före utgången af Mars och September månader hwarje
år bör Consistorium till Kongl. Maj :t inkomma med uppgift
dels å antalet af de under löpande läsetermin wid Seminarium
närwarande elever, dels ock å den summa, som till stipendier
för terminen anses erforderlig, äfwensom å det belopp, hwilket
af förut anwisade understödsmedel kan finnas att tillgå.
§ 57. Af de medel, Kongl. Maj :t finner godt för ändamålet anwisa, eger Consistorium att, efter förslag af Rektor,
wid hwarje termins slut tilldela stipendier åt behöfwande och
skicklige elever, som ådagalagt berömwärd flit och stadgadt uppförande .
§ 58. Wid stipendiifördelningen iakttages :
att elev, som enligt nästföregående § är af understöd förtjent och för inställelse wid Seminarium fått widkännas större
resekostnader, må tilläggas högre stipendium;
att elev, som i någon klass tillbragt twå terminer, icke må
för den tid han derutöfwer i samma klass qwarstår, åtnjuta
stipendium, derest icke särskilda omständigheter föranleda till
tmdantag; san1t
att elev icke må wid Seminarium uppbära stipendii-understöd under längre tid än sammanlagdt tre år.
Däro-hus, inventarier och kasso r.
§ 5g. Seminarium tillhörande byggnader och inventarier,
äfwensom bokförråd och samlingar ware under Rektors wård
och tillsyn.
8
-
-
114-
§ 6o. Simile nybyggnad wid Seminarium eller större repru:ation å dess lägenheter befinnas nödig, bör Rektor derom hos ·
Consistorium göra hemställan och kosh1adsförslag deröfwer upprättas.
Mindre r-epaTationer, dock ej till högre kostnad än etthundrafemtio R :dr för år, må Rektor utan särskild anmälan låta för
Seminariets räkning werkställa.
§ 61. Wid hwarje Seminarium skall fi1mas ett af Rektor
upprättadt inventarium öfwer all läroinrättningen ·tillhörig lösegendom, samt förteckning öfwer Seminariets boldörråd med
tillhörmde kartor, planschwerk, rit-etyder och musikalier , äfwensom öfwer befintliga samlingaT af naturalier, instrumenter m. m.
Der sådant af omständigheterna påkallas, ware lärame pligtige
biträda Rektor wid wården af läroanstaltens bokförråd och öfriga samlingar.
Inköp till förökande af bokförråd och inventarier bestämmas af Rektor.
§ 62. Seminariets såwäl fasta som lösa egendom skall genom Rektors förso~·g i behörig ordning brandförsäkras.
§ 63. De anslag, som årligen utgå till anskaffande af nödig materiel, wed och ljus m. m., fönvaltas af Rektor.
Tillsyn.
§ 64. Tillsynen öfwer Seminarium utöfwas af Consistorium
å den ort, der läromstallen är belägen, dels genom en utsedd
Inspektor, hwilken det åligger att följa unelenvisningens gång,
tillse ordningens upprätthållande och läroinrättningens behöriga
förwaltning i öfrigt, samt att i frågor som angå Seminarium
afgifwa utlåtmden och föreslå de åtgärder, som pröfwas gagneliga; hörande, då Consistorium ej eger att i ämnet besluta, underdånig anmälan derom göras hos Kongl. Maj :t. Wid förekommmde anledning eger Inspektor kalla Rektor och lärare till öfwerläggning rörande Seminariets angelägenheter.
Consistorium bör till Ecklesiastik-D epartementet insända underrättelse om Adjunkts och Lärarinnas utnämning samt om
fullmalets utfärdmde, äfwensom wid början af hwarje läseår för
läroinrättningen fastställd läseordning, och efter hwarje läseårs
slut den af Rektor afgifna berättelsen jcmte eget utlåtru1de.
115 -
Denna stadga skall från och med höstterminen 1866 tjena
till efterrättelse; dock att för de äldre Seminarier, wid hwilka
endast under då ingående läseår underwisning ännu meddelas,
samma föreskrifter som tillförene må ega fortfarande tillämpning.
Det alle, som wederbör, hafwa sig hörsamiigen att cfterrätta.
Till yttermera wisso hafwe Wi detta med Egen hand underskrifwit och med Wårt Kongl. sigill bekräfta låtit. Stockholms Slott
den I December I865.
C A R L.
(L. S.)
F . F . Carlson.
Bil. Litt. A.
Underwisningsplan.
l
Underwisningstimmar i weokan .
Lii.ro- och öfningsii.mnen.
Kristendomskunskap .
Swenska språket
Räknekonst och Geometri
Historia och Geografi
Naturkunnighet
Pedagogik och Methodik
Wälskrifning
Teckning.
Musik och Sång
Gymnastik och Wapenöfning.
Trädgårdsskötsel och Trädplantering .
Prakt.iska öfningar i skolan
Första.
klassen.
Andra.
Tredje
3"
G
4
4
4
2
2
2
4
3-4
2
2
2
2-4
2
2
4
4
3
3
6
6
4
4
3
2
"
l klassen. l !<lassen.
1-2
2
2
4
2
2
6
12
l
Bil. Li tt. B.
Matrikel öfwer Eleverna wicl N. N .
Nmnmer")
In~ kr if-
FödelseE l eYernas
ltr
Födelse- F ad rens
yrke.
namn.
och
ort.
dag.
P"-
nings:\r
och dag.
l
medförd t
betyg.
l
l
l
l
Folk.sl~olelärare-
l Annan
för e-
Föregående
t.j ens t-
Intagen i
klass.
gllende
sysselsättning.
o-örino-
i
folk:'
skola.
l
l
( ltirarinne- ) Seminarium.
Antal
w id
Semi-
l
nnrinm
tillbragta terminer.
Af-
Afgångs -
g~Lngs-
da.g
efter
aflagcl
dag
utan
exa-
exa-
men.
men.
l
Anm~rkuinga r.
l
l
...,.
......
w
*) Nummerserien afslut.as mecl hwarje l!tseär.
Bil. Litt. C.
Diarium wicl N. N. Folkskolelärare- ( lärarinne- ) Seminarium.
Lärares
År och dn.g.
Lä.1·ares
frånwaro
från underwisningen.
utnämnincr för-
ordD.~nde
och tjenstgöring.
Eleverna Anter.lminlemnad legar om
dighet fr:\n
or dning
unclerwlsoch tukt.
ningen.
l
l
Ankomna
A.fg:t.ngna
skri fwel ser. skrifwelser.
Examina.
Anm
~~r
k n i n g a r.
l
l
l
l
l
l
l
l
Bil. Litt. D.
ExamenskaW.log wid slutet af W år-terminen år 18 .. för Elever i 1 :s W. (2 :dra) !~lassen
af N. N. Folkslwlelärare- ( lärarinne-) Seminarium .
H
"J
~
o'
~
e.
'"'1'
Elevs namn.
.,
~
o
o
O"
~
O"
~·;
:-;"IJQ
...-~ ....:
~.::::
~C"
.l<'ränwaro
under
terminen.
en "<o
8"'
[~ "'""
~-~
..
:;;
Witsord i kunskaps - och öfuiugsämuP.H.
F<
o
"
G.l""
i:::
~~· enen
-"'
o:
--~
~=~
§~ oe,;:
"'"'
~(tl
"'"' "., ::_::::;
:l."" ;:cr,s. .,
~~
.~"'~-
~
~Q
N . N.
~
~(l)
Q..
~·:::
·
"'
"" .SS
"
(l)
:-~
~
:=;:
~
~~
"o
':"s
"':.-
,.~
'f
3*)
"~
O" ~"'
o"'~
(1)
"~
~o
"'"
~~
2.
o.
z
~
Q :n'
"'.,.
§.
~
~
(!>
;::::~
:::.
"'!>;""
"~
g .,.o
"
"'""
O"""
~a
O
e:"
"O" ~- F" "O"o
;;~
::J:
~
.,
l.
O"
<t> lo"
o~·
"Ei'
'!'l
~
2.
3.
>-3
".,."'
~
s·
~
~
'f.!-;:.
~~
O:Oo
o
l
*) Sifuornas betydelse i afseende pil.
a) Insigter, färdighete1·, underwisning>skicklighet och flit.
3. Med beröm godkiLnd.
2. Icke u tan beröm go dkiLnd.
l. Godkänd.
O. Förswarlig.
b) Uppförande.
3. Mycket stadgaclt.
:!. Stadgadt.
L Oklanderligt.
O. Mindre stadgadt.
O"
~~
d
"'~8
c::
"'~
lo"~
~ · "'
"=:;n·"' ,.
.§5 _.,.., ""~
'ö
~~
g,co~
~~~
'<j
~
~;.
;:'"~
::;::;- s· >-'la. "'"
a· o ~~ ~ f{l
~:::.
~?~o
a.~
g.
'e
'e
0:
.,
P>
"
~
!'
72.
3.
......
......
-J
-
-
118 -
Bil. Litt. E.
Uti Folkskolelärare- (lärarinne-)Seminarium i . . . . . . har
Eleven N. N. född den ... i N. N. församling af N. N. stift
och wid Seminarium inskrifwen den ... , .. . . terminer [ttnjutit
•underwisning, samt wid behörigen aflagd afgångsexamen erhållit följande witsord:
För insigter
»
»
»
»
»
ICJ:istendomskunskap ..... ................................ .
Swenska språket .......................................................... .
Räknekonst .och Geometri ............................................. .
Historia och Geografi .......................................
Naturkunnighet .....
........................................................... .
Pedagogik och Methodik ................................. ........................ .
11~-
IN N' E H A L L.
Seminariemas ändamål och indeh1ing § § I - 3.
Underwisningsämnen och lärokurser §§ 4, 5.
Alhnänna bestämmelser rörande underwisning-en §§ 6, 7·
Lärotid eT § § 8- I 2.
Lärare §§ I3- 3I.
LärjungaTs intagning, flyttning och afgång §§ 32-L~g.
Ordning och tukt §§ 5o-55.
Stipendier §§ 56-58.
Läro-hus, inventarier och kassor §§ 5g- 63 .
Tillsyn § 6 4.
II) Rektors kompetens .
Swensk Författnings-Samling 59/ 1873· Kontrasign . : G . Wennerberg.
För färdigheter
i Wälskrifning .
. ................................... .
» Teckning .............
..................
........................... .
» Musik och Sång .. ............................................................................ .
» Gymnastik (och Wapenöfning) .............................. ............. .
» Trädgårdsskötsel och Trädplantering ..
För underwisningsslciclclighel
i förenämnda lfu:o- -och öfningsämnen ......
Och har N. N., under den tid han Seminarium bewistat, ådagalagt .
. flit och . . . . uppförande.
N.. N.
.. . . .. den . . . . I8 ..
Rektor.
Wid bedömandet af Elevs insigter, färdigheter, underwisningsskicklighet och flit anwändas witsorden:
Med beröm godkänd.
Icke utan beröm godkänd.
Godkänd.
Förswarlig.
Såsom betyg för uppförande begagnas witsOl'den:
Mycket stadgadt. Stadgadt. Oklanderligt. Mindre stadgadt.
Kongl. Maj:ts nådiga Kungörelse,
angående föräll(had lydelse af I 6 § i Kongl. Maj :ts förnyade
nådiga 1·eglcmente föT folkskalelärare-seminarierna i riket den
I December I 865 ;
Gifwen Stockhohns Slott den 2 September r873.
Wi OSCAR, med Guds Nåde, Sweriges, Noi·ges, Götes och
Vi' endes Konung, g ö r e w e t e r l i g t: att W i, efter wede.rbörandes hörande, funnit godt i nåder förordna, att I 6 § i Kongl.
reglementet för· folkskalelärare-seminarierna i riket den r December I865 skall erhålla följande förändrade lydelse:
§ I 6. För att kunna utnänmas till seminarii rektor erfordras att hafwa undergått filosofie kandidat-examen och att
ega en under föregående pedagogisk werksan1het bepröfwad Wlderwisningsskicklighet. För att kunna utnämnas till adjunktsbefattning erfordras att hafwa undergått filosofie kandidat-examen eller examen inför teologisk fakultet, och att hafwa med
goda witsord under minst ett år tjenstgjort wid offentligt elementarlärowerk eller seminarium, samt att inför det Consistorium, hwarunder seminarium hörer, hafwa aflagt godkändt praktiskt underwisningsprof. Kongl. Maj :t är dock förbehållet att
wid förekommande fall från något af dessa wilkor meddela befrielse ....
-
120 -
-
3 :o Att mot särskild, billig afgift till seminarii lärare, åt prester och studerande gifwa nödiga anwisningar i den praktiska skicklighet, som för foUcskolors skötande eller öfwerinseende befinnes wara af nöden.
BB) Speciella s emman er.
2) Uppsala.
Reglemente
§
J842.
A. Oldberg Praktisk Handbok i Pedagogik och Methodik. Sthlm 1843
s. I73 - I76. Schema mars I843 aa s. I79- I8o; jfr I8I- 18~.
Förslag till Reglemente för Folkskollärareseminarium
Upsala.
§
I.
121 -
1
Seminw·ii ändamål och åligganden.
Folklärareseminarium uti Upsala, i enlighet med Kong1.
:Maj :ts nådiga Stadga angående folkunderwisningen i rilcet af
den I 8 J uni I 8!~2, ämnad t att bilda folkskollärare, som skickligt bidraga att »d a n a d e t u p p w ä x a n d e s l ä g t e t t i 11
christlige och gagnelige samhällsmedlemmar »,
tillhör er
I :o Att meddela de i åberopade nådiga Kongl. Stadga,
6 §
r :a mom. föreskrifna insigter jemte praktisk lärareskicklighet
åt de personer, hwillca önska att antagas ti.ll lärare i folkskolor samt hafwa de egenskaper och förberedande kunskaper, som i samma paragraf äro bestämda.
2 :o Att gå redan antagne foUdärare inom Erkestiftet tillhanda
med nödiga upplysningar och l'åd, för hwillcet ändamål
folklärareSammankomster böra hwartannat eller hwart tredje
år hållas i Upsala, en wecka före hösbnru·lmaden, då tillfälle må wru·a beredt för de samlade folklfu·ru·ne att aflägga de i Kongl. Maj :ts Stadga föreskrifna prof samt
erhålla underrättelser om widtagna ändringar i lärosättet,
om utkomna ändamålsenliga läroböcker sc'unt i allmänhet
om allt sådant, som foUcunderwisningen tillhörer och till
dess befrämjande tjena kan. Och bör i öfrigt wid dessa
sammankomster alla förehafwanden förnämligast åsyfta, att
främja christligt och skickligt nit för bru·na~nderwisn~gens
och uppfostrans heliga sak.
·
2.
Seminw·ii styrelse.
Seminariwn står under närmaste styrelse och uppsigt af
Stiftets högw. Domkapitel, som bland sig utser en ledamot,
hwilken är inrättningens inspektor och alltid är närwarande
wid de allmänna slutförhören, äfwensom wid folklärareelevernas afgångsexamen samt tecknar sitt vidi å de betyg, som dem
öfwer ådagalagde insigter af seminariidirektorn meddelas. Dock
må inspektionen öfwer den m1denvisning, som prester och studerande wid seminarium erhålla, tilll1öra theologire pastm·alis
professorn wid universitetet eller den han i sitt ställe förordnar.
§ 3. Seminarielämres tillsältande och löneförmåner.
Som foUdärareseminarium är förenadt med H. K. H. Hertigens af Upland, Prins Frans Gustaf Oscars folkskola, och således denna skolas I :ste lärare tilllika alltid är seminarii direktor; alltså skall, wid inträ:ffande ledighet, de sökandes kompetens prötfwas af Domkapitlet före tillsättningen, som sedan afgöres af skoldirektionen enligt gifwen föreskrift i I kap. 8 §
af Kongl. Maj :ls nådiga Stadga för nämnde skola, h warefter
Domkapitlet den utnänmde läraren genom wanlig fullmakt till
scminarii direktor förordnar. Lärare i gymnastik och sång tillsättas af skoldirektionen, efter förslag af seminru·ii inspektor och
föreståndare. Och ege föreståndaren, att sig sjelf hos inspektor
och direktionen anmäla såsom sökande till endera eller bcgge af
dessa befatb1ingar, som jemwäl åt honom kunna anförb·os, så
wida han dertill pröfwas fullt skicklig. Seminarii direktor åtnjuter i årlig lön: 3oo H.dr Banko, jemte de öfrige meriter,
som honom, enligt Kongl. Maj :ts nådiga Stadga, äro förunnade.
Gymnastik- och sånglärare erhålla hwardera årligen i lön:
66 H.dr 32 sk. Banko.
Af dessa löner utfaller hälften wid hwarje termins siut.
-
§
122 -
[j. U nderwisningen.
Underwisningen bestrides, dels enskildt på särskilda timmar
för seminariieleverne i det för ändamålet upplåtna lärorummet
uti folkskolans lokal, dels gemensamt med underwisning-en för
folkskolans lärjungar, efter det schema, som för hwarje termin
af seminarii direktor föreslås och af inspektor samt skoldirektionen pröfwas och godkännes.
Underwisningssättet ware ock samma styresmäns bepröfwande understäldt, samt så beskaffadt, att seminariieleverne kunna a) utan onödig tidspillan säkert lära de stycken, som d01·as
blifwande kall tillhöra; b) i samma läroämnen skickligt underwisa barn refter deras olika åldrar och framsteg, samt c) derwid förfara med den lämpa, kärlek, nit och ordning, som hwarjc
burnalärare owilkorlig·en tillhörer, att unelenvisningen må främja
christlig upplysning och förädling till fromma och gagn, så wiU
i allmänh-et för samhället som enskildt för lärjungarne sjelfwc.
§ 5. Sen1-inariielevemas slcyldigheter.
Den, som will i seminariwn inskrifwas, bör sig der infiuna wid lästerminens början, d w. s. sist till den 8 Februari
eller den 8 Septembe1·, försedd med intyg från församlingens
pastor om ålder, vaccination, kända helsa och tillgångar, christendomslmnskap, bekanta lynne och fräjd m . m., som seminariistyrelse och direktor böra kä1ma om dem, som i inrättningen intagas. - Seminm·iielev ware owilllwrligen skyldig att ställa sig
direktors föreskrifter till efterrättelse i allt, som tillhörer ordning
och skick inom inrättningen; hwarjemte ostuderade folldärareelever äfwen stå under direktors answm·iga uppsigt i afseende
på sedlighet och förhållande utom skolan. Derföre böra dc
helst bo tillsammans i de rum, som af direktor dem kunna an\visas, i närheten af skolans lokal. Den, som beträdes med
uppstudsighet, osedlighet eller försumlighet, kan, med inspektors
w.etskap och tillstyrkande efter skedd warning, af direktor från
inrättningen skiljas.
Fö; erhållande af fullständigt afgångsbetyg, 'böra eleverna
oafbrutet begagna semii1arii underwisning, så länge inspektor och
-
123
seminariidirektom pröfwa nödigt. Och är den kortaste tiden
bestämd för ostuderade till 2 :ne lästerrnincr, samt för studerade
till 2 :ne månader.
§ 6. Lärotid och fer ier.
Så wäl läsetcrmmer som ferier beräknas alldeles lika med
folkskolans enligt 36 och 3g .§§ 6 :te kap. af skolans stadgar.
§ 7· Examina och underwisningsprof.
Examina anställas :
:o Wid terminernas början med de ostuderade, som s1g till
inskrifning anmält.
2 :o Wid de tillfällen, då redan antagne skolmästare eller andre wilja aflägga prof på nödige insigter, för att anses
skicklige till barnalärare.
3 :o Wid hwarje läsetermins slut, på samma gång som slutexamina hållas uti foll{skolan inför direktionen, samt
4 :o Särskildt med de ostuderade eleveT, som anses hafwa fulländat sm kurs och skola från seminm·ium erhålla witson:l.
Och bör inspektor sjelf, eller den han wid inträffande förhinder i sitt ställe förordnar, dessa förhör öfwerwara.
Dessutom afläggas särskilda praktiska underwisningsprof af
studerade personer, efter genomgången kurs i seminm·ium, på
lägliga tider, inför theologire pastoralis professorn (då han, som
derom alltid på förhand underrättas, finner godt att sjelf eller
genom ombud wm·a tillstädes) och seminariilärare samt i närwaro af eleverna.
I
§ 8. Seminm·ii elcon01ni swnt räkenskaps och protokolls förande.
Af de till folklärar.eseminarimn anslagne medel disponeras
'6 6 R m· 3 2 sk. B :ko till bekostande af nödige materialier ; och
lenmas hälften deraf, eller 33 Rdr I 6 sk. B :ko, förskotts\vis
wid hwm·je läsetermins början, till seminariidirektorn, som wid
terminernas slut för deras mwändande Tedowisar inför inspektor. öfwer seminm·ii räkenskaper, inventarier och examensprotokoller för.e direktorn OTdentliga böckeT, samt hafwe answm·ig
wård om inrättningens samtliga tillhörigheter.
-
3) Linköping.
Föreskrifter rörande växelundervisning.
Om dem jfr tilläggen med petit å s. 1~7 o. f.
vVexelundervisningsmethocl.
Undervisning i sand efter zmnl-cteringsförskrifter .
l
l
-
124 --
1 ~ Till a kommenderas: PW1ktera a! Sedan bru:nen tecknat
de punkter, som för bokstafven äro utsatta på förskriften, efterses noga att det felaktiga blifver rättadt; hvilket alltid iakttages
vid hvar je förekommru1de öfning.
2 ° Första punkten längst till höger ! 2 d m.
punkten uppå
linien! 3 dje punlcten nedåt! 4 de nedpå linien! - Vid hvarj e
förekommande öfning till kommendering efterses att barnen på
samma gång flyttar skrifpinnarna på rätta punkten.
3 '! I sta punkten, 2 dra punkten, 3 dj e punkten, L~ d e punkten. Sedan detta går ledigt commenderas till fortare gång, sålunda: I , 2, 3, 4.
4° Stick ut a! Alla barnen forrna bokslafven genom små
punlcter, utstuclma något ifrån hvarandra; hvarvid anmärkes, att
de skola akta sig att gå för nära till 2dm och L~ de km·sena.
5 ~ Skrif a! Alla barnen skrifva bokslafven efter den gjorda
utstickningen och seelan bokstafven blifvit corrigerad omskrifves
den flere gånger.
Anm. På samma sätt inöfvas o (ovalen) , hvilken öfning bör
föregå såsom den allraförsta; dernäst bokstäfverne a, m, s, såsom grundbokstäfver för alla öfriga med undantag af e, s, z.
Wicl bokstafvens m skrifvande kommenderas, sedan punkterna blifvit utsatta :
I 0 ) I sta punkten midt i rutan, 2 llra pllllkten uppå linien,
3 die p. nedåt, 4de nedpå linien, 5 ~ uppå linien , 6 ~ nedåt, 7 de
ned'på linien mitt i korset, 8 ~ uppå 1inien, 9 ~ nedåt, I o ~
nedpå linien längs t till höger.
2 ° Första punkten, 2 dr"' , 3 di e, 4 ~ . 5 ~ o. s. v.
3 o Ett, 2 , 3, L~, 5 o. s. v.
4°) Stick ut m 1 Härvid märkes att man skall gå nära intill I , 3, 5 och 6 korsen, men något längre ifrån 2c1ra & 4 ~5"-) Skrif m!
12G -
\Vid boks tafvens s skrifvande commenderas, sedan punlctcrne
blifvit utsatta, sålunda:
I 0 ) I s ta punkten midt i 1·utan, 2 drn,
uppå linien midt i
korset, 3 drn, nedpå linien, L~ dj e nedåt, 5 ~ längst nedåt, 6 ~ nedpå
linien, 7 d e u;ppåt längst till venster. Sedan förfares som vid de
andra bokstäfverna. Vid skrifning-en af / erinras och visas, att
bokstafven / formas af en rät linie, som skäres af 2 paralleJa lin.icT
På samma sätt förfares med alla hokstäfverne och ziffrorn a.
General-M onitörer - Termin 185 _. _
------------------------~-------------------------
F ör första weckru1 :
'I stil Afclelningen
Ordningsman: Törnblom
Läsmanitör: Chryzander
Skrifmonitör: Andersson C. J.
Rälmemonitör: Sjöber g
Gårdsmon i tör : Fredl·icsson
Husmanitör: Andersson P . A.
För
2 dm
veckru1:
2 dm Afdelningen
Ordn. man : Sjöberg Claes
LäsmmL: R ylander
Slu-ifm. : Andersson F.
Rälmemon. : LageTVall
Gårdsmon itör: Bergstrand
H usmonitör: Vougt.
För 3 dj e veckan:
3 dje Afdelningen
Ordn. m. : Petersson
Läsm.: Dahlström
Sluifm.: Vougt Oscar
Rälmem. : Carlsson Oscar
Gårdsm. : Carlsson Gustaf
Husm. : Carlsson Axel
F ör
L1 ~
veckan :
4 ~ afdeh1ingen
Ordningsman: Zachrisson
Läsm.: Kanth
Skrifm. : Fridolf
Rälmem. : Gustafson
Gårdsm. : Broberg
Husm. : Björkman.
Anm. För 5te veckan, som åter kallas I sta afdelnn1gen blifva
de som I sk'\ veckan voro monitörer åter igen monitörer, men
för att de skola slippa att vara desamma monitörer jemt hvarj e
gång, så omvexlas de så, att Chryzander som var Läsmanitör
I steL touren nu blifverOrclningsman, Andersson Läsmonitör, Sjöberg Shifmonitör, Fredricsson Rä:lmemonitör, Andersson Gårelsmanitör och Törnblom Husmonitör. Så fortfares i lika omvänd
ordning Ullder hela tern1inen.
-
127-
126-
Manitörs-Lista för Läse-masserna - Termin 185 .....
Klass kl. g förmiddagar
Sjöberg
öfver{ Målsted t
General-Monitö1·
I8 Törnblom
I 7 Chryzander
I 6 Andersson
I 5 Söderberg
I [J Fredricsson
I 3 A11dersson P .
r 2 Carlsson
I I Rylander
I o Wielerbäck
9 Lagervall
8 Bergsb·and
Jl1 o ni tör er kl. 11 f. m.
7 Vougt Otto
klass
6 PeteTsson Frans
I 8 Vougt Oscar
5 Dahlsb·öm
I 7 Carlsson Oscar
4 Vougt Oscar
I 6 Carlsson ·Gustaf
3 Carlsson OscaT
I 5 Carlsson Axel
2 CaTlsson Gustaf
I Carlsson Axel
1 L~ Zachrisson
I3 Kanth.
Zackrisson
Stafklassen
KanfiL
Abcd klassen
klass.
Klass.
1 2 FJ'idolf
Suplean1 1 Gustafsson
ro Broberg
ter
9 Björkman
8 Haraidsson
klockan
1 Hessling
6 Söderberg
5 Andersson FT.
9 'förmidL~ Pete1·sson J.
3 Petersson Axel
dagen
2 Ericsson Frans
I Rylander
Stafkl.
Pete1·son Hjalmar
Abcd klass
Davidsson.
1l'fonitörer för de yngre kl. 9- 1/2 11 under läsningen
Testamentet med de äldre.
Måndag , Tisdag och Onsdag
6 Rehn
5 Söderberg
4 Andersson
3 Petersson H.
2 Petersson A.
I Ericsson Fr.
Kjellgren c.
Stafkl.
Berssell
Ab cd klassen
l
af
lV.
Thorsdag, Fredag och Lördag
6 Jonsson
5 Ande1·sson
l~ J oh ansson
3 Andersson Victor
2 Petersson J.
r Rylander
St.afkl.
Bergström
Hendell.
Ab cd kl.
Manitörs-Lista för Skrif Klasserna Termin 18 . ...
Skrifning på papper BOTd Tisdagar
LJ.
3.
2.
Thorselagar och Fredagar.
De -elevers platser, som äro mest. 'för
sig komna, Dessa hafva inga monitörer.
I.
Örtegren
7 Bersell
\) nwr
Kjellgren
Bergsb·öm
5 Modin
L~ Petersson J. 1\'I.
4 Ericsson Fr.
3 Andersson
Petersson
2 .Jonsson O. V.
Jonsson P.
Petersson Axel
I Petersson J. O.
I
Andersson
I
Carlsson C. V.
Supleanter att tillgå.
Manitörerna undervisa medelst förskrifn ing för hvarje elev.
Bänken
d:o
d:o
d:o
d:o
Skrifning
på tafla.
Skrifn. i Sand
7
6
5
E
Observationer av utgivaren.
Häfte med förenämnda titel på omslagssid an, där det jämväl står
antecknat: »Tillhörig C. J. Carlstedt. I856». På sista sidan i häftet är
skrivet följande. »Skrifven på twänne dar i den största brådska af
C. J. Carlstedt Södra Wi den ~I Dec. 1856». Av allt att döma hade
denne lånat >methoden» hem från Linköpings seminarium för att
under jullovet snabbt kopiera den och sända den till en kamrat. (Om
motsvarande kopiering vid Visby seminarium jfr Årsböcker n:r ~g.)
I häftet ligger lös den »förskrift>> som här återges i foto. Denna och
första avdelningen:» Undervisning ... punkteringsföreskrifter» samt
flertalet övriga uppgifter äro sällsynt detaljerade; i detaljrikedom sy-
-
-
128-
...
111onitörs-Lista för Rälmeklasserna Termin 18 . ...
Rälmesätt
:B
·;:;
o
klass. Måndag. o Tisdagar
!'::
23l
Reg. de h·i
Dec. bråk
?. 2.
~ · Und enisas
Mult. o Division
2 I
af
Subtr. o Addition 2 0 Läraren
Reg. 7 dc & 8 de 19
. lf
Reg.3, 4,5,&6tei8
SJ C ·
Reg. I & 2
17
Sorter
klass. Thorsdag. Fredag.
I6 Rylander
16. Nilsson Claes
Mult. & Division
I 5 Ericsson
15 Lagervall
Add. & Subtr.
I !1 Dahlsh'öm
I f1 Vougt Osc.
Reduktion
Enkla Tal
Division m. fl. ziffror I3 Petersso11 J. l\'I. I 3. Chryzander
I2 Nicolausen
12 Carlsson O.
d-"' med 2 ziffror.
Vougt Osc.
I I
Carlsson
I
I
I
ziffra
Division m ed
Petersson
IO
Multipl. med fl. ziff. JO Bergsh'öm
d?. med •en ziffra
9 Kj ellgren
9 Björkman
8 Hessling
8 Söderberg
Subtraldion
3 0 Addition
7 Örtegr'en
7 Andersson
2dra d o
6 Carlsson
6 Hendel
I s ta dE
5 Andersson v.
5 Jonsson
<;;
,..
"'l'l
..."'bD
"'
.t
<O
4 Hessling
4 Andersson C. F.
3. Lindgren
2 Lagergren
I Andersson
I. Mårtensson
3 Nordeli
2 Lindmark
I Fridolf
I. Bersell.
~
~
..,
.!<
s>.
...
"'
w
~
o>
cciwco..;loocci...iccicrocrowc.O
sim
lQ..;i..;iCQ
..-<
..;iC\lC\lC'>
C\1
......
.g.,
......
..,
ro
~
o
·~
m
C'ol
'd
~
Iii
Ot-00
00
...... .....
......
.o
-
.o
......
00
>l
~
<l
s
~
z
't:l
:...
~
.,<l
s
"'~
~
s
.,;
<l
~
~
"'en
A"'
o
..,"'
o"'
"'
"'
Q)
~
"'
m
......
p..
-
"'
:...
- -
-
""'
;;l
nas de ha få eller inga motsvarigheter i något land. De förstnämnda
synas förtjänta av ett speciellt intresse därigenom att det ej synes
vara möjligt annat än att de beteckna ett i den tryckta litteraturen
om skrivkonstens utveckling jämförelsevis okänt stadium. I källor till
dennas svenska historia finnas följande antydningar.
Korta påpekanden om beräknande vägledning medelst punkter
etc. ges i Georg Suell Elementar-Grunder i Skrifkonsten. Sthlm 18~7
t. ex. s. 40, 41: »Lärjungen bör tillhållas att med sitt öga lwl(vem
afståndet emellan de lurande linierna, i samma ögonblick det fina
streket uppdrages, så att han låter detta sednare sluta intill den hori-
;.f_
m
--"'
in
"
--
Tabell klass erne :
Division
Multiplication
Subtraction
Addition
K.ulklasserne
129 -
.~
E:-<
ol
A
~
~
~
:::
:::
:::
:::
~
:::
zontala linien just midt em ellan de lutande linierna, och gör sedan
rundningen .. . . Det observeras, att det fina streket bör genomskära
den fina harizontala linien på skrifbladet, just på det ställe denna
sjelf genomskär de lutande linierna, » - I T. A . v. !vfentzer Planschverk till Kalligrafiska Skrifmetoden finnas ansatser till rutnät (inom
bokstäver) samt ledning genom punktering (t. ex. Plansch 3, g). M:s
Afhandling öfver grunderna för Skrifkonsten jemte Kalligrafiska Förskrifter förordades av flera lärare till införande i Vexelundervisnings9
-
-
130 :...
.,cp 'o
Q
L exbestämning för hvatje klass.
C)
..0
o;
..c:
"
"'
Afd eln.
o
;;;
... >
Q
.
:~
"'
1st.a
e o;
..., ...,bD s
o
bn
A
..
'""' "' ~
:... p .,
""'c ..a...."
CJJ
131 -
•al
~
Q)
Utgö res af 16 ~ & 15~ klasserna till utanläsning i Kat ech esen
och Bibi. Histori en vicl 1s t.a genoml äsnin g en t. ex. tv å t r edj eelels sida teckna s i Boken:
,
, C-- 2/ 8 sida.
Vid 2<1 ra gen oml äs nin ge n ..... . ...... ,,
, A -- 1 ' /• rl ~
Vi d 3<1je .. . ... .. . . . .. . .. .. . ... ... .... . . ,
, 3--3 d ~
V id 4~
<J o
.. . ............ ,
, 4 - p ensum
Q
·a
>
~..t< .-<Ot- O>cci ..-<t-.-< ,_;"<ff
-qiC"lC"'
C\1
.......
,...-4
~
.......
;...
~
"'
'o
."'...
,.,...
~:I: ...:l
... ...
'al
z s"'
,.,
~ ...,
2
~
~
OO lO-..:ttC'l~C\Jt-~0-lo::
2tl ra
Q)
c
";:!
.,
Q)
:...
~
.,c
Q)
n
..
3<lj e
"' "
<" ..0"' :.8"
l
s:l
..a
z
4de
An m.
oo r-~ ~~ro ~- oa> oor-~~ ~ro ~
1"""""1r-4,....., ........
1""""'1,......
.......
---4
.......
sällskapets normalskola 1843, enligt avtryck i M:s »Kalligrafiska Skrifmetoden>>, Sthlm 1846. Törhända är den Carlstedtska avskriften en
form av den Mentzerska metoden, vilket ligger så mycket närmare
till hands att antaga, som ju båda gälldP. sandbänken och som man
törhända tog lärdomar från Stockholmsseminariet.
De två a tre »metoderna» torde alltså få anses vara ett slags
tidiga och trevande föregångare till det bokstavsmått och det rutn ä t,
3 dj e
4~
~
1-----------------------------
~l
Utgö res af 14, 13 & 12 ldnssern a.
Wid ] sta ge nomläsninge n t. ex. '/• sida teckuas
b oken: .. ..... .. .. . .. .
0-- '/• sida
2dra
, A--l sida.
d"o
3-2
"
4 --IJ Cn Sllnl .
Utg öres af 11, 10, & 9 klass !l rnn .
Vid ] sta genoml äs nin ge n t. ex. 1/ s sida te cknas
boken : ... ... ... ... .. .
0. -- 1/o sida
2dra
, A-- 2,'s sid a
3d j e
, 3--1 '/• sid a
"
"
4~
,
U tgöres af 8~ och följande klasserna.
Vid }sta. g enomläsningen t. ex . '/• sid a teclm11s
bok , : ... .. . .. . ... ... ...
, 2dra
... .. . ... .. . .. . .. . ... .. . . . .. . .. . .. . .. . .. . . .. ,
, 3dje
... .. .. . .. ., ... .... .... ... .. ., . . . . . . . . . . . .. .
, 4~
.. . . . . .. . .. . ... . . . ... . .. .. . ... ... .. . ... . . . ...
1--pensum .
C-- '/• sida
A-- 1/2 sida
3··-1 sida
4--pensnm.
Vid r epitition af hela Examensp ensumm et gifves till lex
lika mycke t , som är b estämdt för 3 dj e genomläsningen. En sida
an tages upptag a 32 rad er, 3/• = 24, '/2= 16 rad er, 1/s = 11 r ader och '/• = 8 rarier.
vilka tillkommo 1882 såsom ett nytt moment i den Påhlmanska skrivmetoden . Tydligtvis ha Bröderna Påhlman under arbetet med antydda utveckling av deras fars skrivmetod ej känt dessa förelöpare,
enär de uppge att deras bokstavsmått betecknar det första försöket
att införa huvudstationer och ett intellektuellt moment i skrivundervisningen. Jfr Otto och John M. Påhlman Historik öfver Påhlmanska
Skrifmetoden »Mentor», Sthlm 1904 sid. 2-3; Påhlmanska Skrifmetoden för lärare och själfundervisning med därtill hörande Praktiska
Förskrifter, Skrifbok för småskolan, Praktisk Förskriftsbok och linierade Skrifböcker . . . 1882. Jfr detaljanvisningarna i Bröderna Påhlman Anvisning till Påhlmanska Skrifmetodens begagnande i skolor
[Andra upp!.] Stockholm 1887 s. 25-26.
132-
"'.. ,....._
~
..;
<l
-oj
s:l
gånger öfverlexer
"
Gånger sideldig Monitör
:0
P<
~cci
l
·~l
~~l
~:i
Glinger frllnvurancle
a:.~
15
14.
13
-.!i <O
12
1.000
11
JO
ll
Sjnk
l ii ra
!•j
al
~..<.:
..."'
"'
~
<!:
...
"'
(fl
.':bD
,~ .s
;G <l
"'l>
~
.-o...
~
~bO
i>
@'S
... s:l
~
...e
o
l
Geografi
Jlfe_d _ _
ll
kulor
P:\ tafla
Utan
D ieter ing
efter
Dicterin g
l
l
b
.,,..
Bi bl.
H.
l
o"""
Oateches
~
Intag ne
o'"'
-~;>
s:l
"'
Q;
E
Q)
,_"'
----
VltSOl'
Klass
1
l
Q)
-'"'
. .
~
'o
,.Q
<Ö
-.!i
~
'""'
~
..<:
...
.n
'...,"'
-----<Ö
Q)
t-
1.0-.ti
Föclcle
00
"'
~~
...;
...
al
bD
<:zi
s:l,.!<:
:::
~ :~
~
...,'"'
s:l
"k'
:z
oo..!:l
;..
Q)
Q)
Q)
·-
'""
~p.
l
ol
z
'"s"
11
10
9.
"';..
"'
·;:;
vitsord -~ .
Klass
t.
d - -"'-
_...; Cl
~l
00
.....
'"O
"
B .t;"
:..
" z "§"'
'z"" z "'v.
z
Q)
s:l
~";il
17
16
15
14
13
Q)
"'
t-
19
18
...."'
65>.
:ö
·o:;
~
"'
'""
i>
E
<"
} Till botpsalmerna
Till Hustaflan
n
4~ Hufvudstycket
d~
n
3clje
,
2dm Articlen
1 sta
el~
n 2clra Hu fvudst.
n
Seelnare taflan
Lilla Catecheseu
I Bibl. Hi stm·icn:
o
'O
- - - - ---vitsorcl
Klass
n.
8
..<:
C)
vitsorcl -~
Klass
--<
vitsord - - - Klass
vitsord
K lass
Stafning
- ~o
"'"'
;!;j
Klass
~l.
.9~
""'<l
.;
- - ----
vitsord
Kluss
al ·-<
,:l <l
[il
vitsord
......
Klass
vitsord
......
Klass
vitsord
.....
Klass
vitsord ~--.
Klass
..-<
vitsord - - - .
Klass
,....
Ranlilsni ng
o bD
s:ls:l
al
.9
~
v.
·"<Ii
Förhinder
Linearteckning
Sv.
Graffiatiken
Svenska
Historien
:§
17
16
Förfallolöst
Natur-
bD
s:l
"'
$
följande psalmer ur psalmboken: O, O, O, Summa 3 .
Till Botpsalmerna, jemte några af de ofvau tecknade psalmerna
ol~
...al
s:l
bD
18.
ro
r:..:
<O 1.0
Seder
~~
c;"'"'.-o
...
I Sång.
l Har läst hela Katechesen, jemte
Rustaflau och Botpsalmerna samt
Flit
~=
l>
klass
19.
.....
"'..ci
p.
p
"'
"' ......::r:~
......-
Skamstreck.
""<t
"b'o
;!:':
l
..
Uppgift till Examen vid N. N. Folkskola 185... (framlägges
vid Examen.)
>.
s
11
133
12
Hela Historien
Till 25 på N. T.
n
12
n
27 på G. T.
n
24
d~
n
d~
d~
"n
18
16
12
d~
n
n
I Geogmfi:
d~
d~
Svenska Histo1 ·icn :
Nctturläm
cl~
Gymnast,ilc.
d~
d~
d~
8
el ~
"
Under sjelfva examen kan man gifva eleverne en lekqva.rt,
under hvilken tid profsidorna granskas .
o Gossar hafva skrifvit på skiffertaflor o de yngre i sand.
I Rälming har högsta klassen inöfvat till och med - - - o g:ossar, hvilkas namn i Gatalogen finnas understrukna
hafva utmärkt sig, såsom skickliga generalmonitörer.
De inmatriculerade lärjw1gamas antal har under denna termin uppgått till 128, n u närvarande 122.
Nästa termin börjar den . . . . . 18 . .. .
Anm. \Vid en ·elevs afgång från skolan efterfrågas, hvilka
böcker han till läns haft ur skolans Bibliothek.
-
-
134, -
135
Vid Cateclern skall finna s 2 ~ griffeltaflor för att uppteckna
öfver lcxer och skamklasser, samt en för uppteckning af stimmare.
1Jtfonitö1·s- Käppcw i
Antal
klass
Inventerings Längd, h varefter inventering bör anställas hva1je
lörclagseft-m. efter elen af- och tillträdmH1e ordningsmannen,
nm1er Lärarens tillsyn.
På Katedern:
Nya Testamentet af Lisco O exemplar
Summan af Bibeln af Egnell O exemplar.
. Bänk
l.
l.
2
ö
4.
5.
fi.
7
·· ··· ··· ·· ···· ········ ······ ···· ···· "
"
·· ······ ··· ······ ··· ············ ··· · "
··· ···· ···· ············ ···· ··· ·· ···· "
.... . . .... . .. . ... . . . . ... . .. . . ... ... n
2
2
2
9
9
9.
H
9
9
9
9.
9.
9.
9
9
9
9
4
4
4
4
2
2.
2
2.
2
2
l
6
2 l
2
1
6
2
2
l
ö
2
2
6
.. .. ... .. ....... .. ...... .. ... . ..... o._.._._
.. _.._.._._
.. _.._.._
.-!---+--+--+-+l l
·· ·· ········· ····· ·· ·· ···· ···· ······· ··
············· ·· ··············· ··· ··· ····· ··· ····· ····
·········· ···· ··· ··· ··· ····· ···· ··· ···· ······ ·· ·······
))
Summa
lt2.
l
l
d~
l.
l.
l
8
d~
d~
d~
d~
d~
d~
..... .............................. ............... .......... ,. l
192 163 124 116.
].
"
,
1.
Summa
10.
...... .. .... ... ... ... .. ...... ..... ... ..... .... .... .... ......
···· ···· ····· ·· ····· ······ ·· ······· ··· .. ..... .......... ....
1.
l.
Räknetabelle1·:
s to rh eter s m ått och deras förvandling .. ....... ....... .... .
Större sor ter s förvandl ing till mindre ............ .. .. .... .. ..
'Mindre
d~
d ~ större ............. .... ...... .
Addition i sorter .......... . .. .... .. .... .... ..... ......... .... .. ...
Subtraction d~
.. .. .... ...... ..... ........ .. ... ... . .. .... ........
"1uHiplication.. . ... .. . .. .. . .. . ... ... .. . . . .. . .. . .. . .. . .. .. .. .. . .. . ..
Division d ~ .... ......... .. ........ ...... .... ...... .... ... . ...... .. .
B råk, Rege ln l stn och 2dm .. .. .. .... .. ..... .... . .. .... .. .... .
d~
d~
3, 4, 5, 6~ ..... ......... .. .. .. .. .. ..... .. .. .....
d~
d~
7 & 8~
........... .. ........... .... .... .. .... ...
1.
,
,
,
,
,
,,
"
))
··· ··· ....... .... ..... ....... ... ... ......
Summa
Bo1·den:
l
2
3
4
Kulkl assen
Läsidassen
Addition
)
Subtr action
. B .k
1
Mu ltiplication
ra .
Division
5.
Snudbänken ... ...... ...... ... .. .. .. ..... . ...... ,
Skri fbänken .. . ... .. . .. . .. . ............ ..... . ... ,
d~
...... ..... .... .. ... . ..... .......... ))
l.
l.
2
3.
4
5
6
7
l.
2.
4.
4.
4.
4.
l.
l.
l.
4
4
4
4.
39.
Semi narieeleven C . har försett förskriftens baksida med anteckni n gen »Tillhörig C. J. Carlstedt. Kostar 3~ s k. Banco lika med 100
-öre Nya myntet».
Tydligen till följd av den förenämnda brådskan har avskrivaren
s krivit fel åtminstone dels på födelseåret å den förste eleven i Examen s Katalogen (född senare ä n och på samma år som inskriven!),
.dels på a nta let Monitörs-Käppar.
Om avskrivaren, sederm era läraren i Hallingeberg, jfr. Årsböcker
i svensk undervisningshistoria n :r 38 s. 65-68; Sv. Ltdg 1934 sid. 913
{m ed foto). Hans son, Josef Paulinus Carlstedt, även han senare lä rare
i H a ll inge berg, in neh ar manuskripten.
-
136-
-
Httfvudräkning jä1· QuatttO?' spectes i Enkla Tal.
100.
101. 1102.
103. 1104.
105.
106.
107.
l 108.
109.
90.
91
92
93
94
95
96
97
98
!)9.
so
Bl
82
ss
84
85
86
87
88
89.
l
76
73
74
75
77
78
79
70
71
- - - - - - - - - - - - - - - -'- - - 62
64
65
66
67
68
69
60
61
63
50
51
52
53
40
41
42
43
44
31
32
33
34 ---;---;- -----;:;- --;----;-
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
1-----;-
55
56
57
58
59
45
46
47
48
49.
- 01 - 1 - 2 1 - 3 - 4 1 - 5 - 61 - 7 - 8,-9.1
Förklaring:
I ~ När ett gifvet begynnelsetal t. ex. g ökas med efter hand
skeende tillökning af g, kan gången på taflan utvisas derigenom ,
att man går, än öfver en, än öfver g qvadrater; emedan 9 är
den första innehållsziffran från höger och den g ifrån venster
rälmad t.
2 ~ ökas ett tal med 8, så går man än öfver 2, än öfver 8
qvadrater, emedan 8 är den 2 dra. innchållsziffran från höger
och den 8do från venster. På sa~ma sätt (och af dylik orsak) förfares med nlla dc
öfriga ziffrorna.
J o) enhets ziffror.
2~)
tvåziffriga tal, hvilkas enhetsziff1·or sluta på O.
Addition.
I sta
öfningen.
I ~ Inläres de nio innehållsziffrorna, hvarefter de uppräknas,
t . ex. en enhet eller r., Två enheter eller 2 o. s. v.
137 -
2 ~ Visas huru tiorna teclmas, och med exempel förklara
deras värde och orsaken dertill t. ex. En etta med nolla till
höger om sig gäller föT IO, emedan en ziffra, som ståT till venster
om en a·n nan har IO gånger högre värde, än den som står
bredvid henne till höger.
3 ~ Uppräknas tiotal till hm1dradetal: t. ex. En tia eller I o.
Två tior eller 20 o. s. v. - Man visar på taflan, huru de särslcildta tiorna tecknas. 4 ~ Sammanlägges ·ett tiotal och ett enhetstal: t. ex. En tia
och ett, en tia och ett är I I . En tia och 2, en tia och 2 är I 2.
En tia och 3, en tia och tre är I 3 o. s. v.
5 '.? Inöfvas enhetstalen till hundratalen efter den vanliga
benämningen neml. L 2. 3. 6. 5. 6. 7· 8. g. IO. o. s. v.
_<>
Of nm.gen.
.
I ~ Ett gifvct begynnelsetal t. ex. g ökas med efter hand
skeende tillökning af ett annat tal t. ex. g. Sålunda: g och g
iir I8, I8 och g är 27,27 och g är 36, 36 och g är 45o.s. v.
2 ~ Sammanlägges 2 '~ tvåziffriga tal, hvilkas enhetsziffror
slutar på noll t. ex. 4o och 5o är go. P rob a! 4 t-ior och 5
tior är lika med g tior. Noll enheter och o enheter är o enheter,
9 tior och o enheter är go.
3 ~ Sammanlägges 2 na tvåziffriga tal, hvillcas enhetsziffror
tillsammans utgöra mindre än IO, t. ex. 32 och 47 är lilca med
79· P rob a! 3 tior och 4 tior är 7 tior, 2 enheter och 7 enheter
är g enheter, 7 tior och g enheter är tillsammans 7g.
4 ~ Tal lägges tillsammans, hvillcas enhetsziffror tillsammans
utgöra IO t . ex. 45 och 55 är lilca med roo. Probal 4 till 5 tior
är g tior 5 enheter och 5 enheter är I o enheter eller en tia,
således IO tior eller IOO.
5 ~ Tal sammanlägges, hvilkas enhetsziffror öfverstiga tio
t. ex. 55 & 6g är lika med w4. Proba!(55 & t,o = g5 +g
= I o !t) 5 tior och 4 tior är g tior, 5 enheter och 9 enheter är
en tia och 4. enheter, således tillsammans I o tior och t, enheter
kir lika med IOq.
-
-
138-
Subtraction:
I~ Subtrahera ett enhetstal ifrån ett annat enhetstal, dock
större än det förra (eller Subtrahenden) t. ex. 9-7 (9 minus
7) r est 2. Probal 2 och 7 är g.
2 ~ Subtrahera ett tiotal ifrån ett annat tiotal t. ex. 6o - 20
rest 4o. Probal o enheter ifrån o enheter rest o enheter, 2 tior
ifrån 6 tior r es t 4 tior och o enheter är 4o.
3 ~ Ett gifvet begynnelsetal t. ex. IOO minskas med efterhand skeende fråndragning af ett annat tal t. ex. 8. Sålunda:
IOO - 8 är 92 - 8 är 84 o. s. v. Obs. Gången på taflan (Se föridaring för hufvudrälmingen.)
{1 ~ Subtrahera ett tvåziffTigt tal ifrån ett annat tvåziffrigt
tal, hvillms enhetsziffror äro lika stora t. ex. 6 5 - 55 rest I o.
Prob a l 5 tior ifrån 6 tior rest en tia, 5 enheter ifrån 5 enheter rest o enheter. Således rest en tia och o enheter eller I o.
5 ~ Subtrahera ett tvåziffrigt tal ifrån ett annat tvåziffrigt
tal, uti hvillm minuendens enhetsziffra är större än SubtrahenHens t. ex. 6 g - 45 rest 2 4. Probal 4 tior ifrån 6 tior rest 2
tior, 5 enheter ifrån g enheter rest L, enheter. Således rest två
tior och 4 enheter eller 2 4.
6 ~ Subtrahera ·ett tvåziffrigt tal ifrån ett annat tvåziffrigt
tal, uti hvillm minuendens enhetsziffra är mindre än Subtrahendens t. ex. 6!1 - 3 6 rest 2 8. P rob a l 6 enheter ifrån {, enheter
kan jag icke, utan måste låna en tia. Således: rest 2 tior och
8 enheler eller 2 8.
Multiplicalion
I ~ Multiplicera ett enhetstal med ett annat enhetstal t. ex.
3 X 5 är lika med I 5. Probal (Man visar med kulor att 3 femmor
·· , 5 t} d , l ~ 1! 4 o t; 7 8 Il 10 ll.l2, Hl. 14. 15. _ I 5
m I
sa un a. 8 ~ • e 0 _ 0 e o e o - e e o • e ·
2 ~ Multiplicera ett tiotal med ett enhetsta.l t. ex. 5 X 3o är
1 5o. Pro b a l 5 X 3 tior är I 5 tior och produkten ökad med den
nollan den ena factoren eger, så blir den I 5o.
3~ Multiplicon ett tiotal med ett annat tiotal l. ex. !,o X go
är Wut med 3,6oo. Probal 4 X g tior är 36 tior, så tillskrifves
lika många nollor, som factororna hafva gemensamt, då bl.ir produkten 3,6oo.
139-
4 ~ Multiplicera ett tiotal jemte enhetstal med ett enhetstal
t. ex. 2 5 X 5 är I2 5. Probal 5 X 2 tior är I o tior eller hundrade 5 X 5 enheter är 2 tior och 5 enheter, ro tior och två tior
lir I 2 tior, I 2 tior och 5 enheter är r 2 5.
5~ Multiplicera ett tiotal jemte enhetstal med ett annat tiotal t. ex. 48 X 20 är g6o. Probal 48 X 2 är 96 och d enna proclukt ökad m ed den nolla den ena faktorn äger blifver g6o.
6 ~ Multiplicera ett tiotal jemte enhetstal med ett annat tiotal och enhets tal t. ex. 24 X I 5 är 3Go. Probal 24 X IO är ?.4o.
5 X 20 är IOO. 5 X L, är 20 . 2L1o
roo
20 är lika med 36o.
Regeln: Multiplicera föTst h ela multiplicanden med multiplicatorns tiotal, dernäst multiplicandens enhetstal med multiplicatorns enhe1stal. Addera slutligen alla produkterna tillsammans
till en produl•t.
+
24
Operation: X
10
240
-
+
20
X
5
100
-
+
+
4
X
5
= 36o.
20
Division
I ~
Dividera ett enhetstal med ett annat enhetstal t. ex.
L,: 1 lika med r/4., I: 5 = I / 5, 6 uti r eller I: 6 = I / 6 o. s. v.
Ettan tages aldrig till Divisor, emedan den hvarken Multiplicerar eller Dividerar.
2 ~ Dividera ett tiotal med ett enhetstal, som går jemnt upp
i det förra . DeTefter ökas dividenden ef!teThand med ett och
divideras hvarj e gång med samma divisor t. ex. 3o: 6 = 5. Probal
5 X 6 är 3o., 3I:6=5Ij6. Probal 5 X 6 = 3o, 3I-3o rest
r, således 5 r j 6.
3 ~ Dividera ett tiotal med ett annat tiotal t. ex. 6o: 3o =
2 ggr. 5o uti 6o kan man r r/5 gång.
Reg.: Afskär lika många nollor i Divisor och Dividenden ;
verkställ sedan Division som I mom. utvisar.
Tillägg: Då man börjar hufvudrälming med Division, så
tages först L~ eller 2 till Divisor och ett till Dividend. - Tages
2 iill Divisor, så får man aldrig taga större än I 9 till Dividend.
Tages 3 1ill Divisor, så får man aldrig taga högre än 2 9 till
Dividend. Tages 4, så är det högs ta 3g. 5 till divid end, högsta
L,g . 6. 5g. 7· 6g. 8. 79 o. s. v.
-
-
140 -
Wicl Additionsklassen med kulor skall finnas en sträng, I I/4
ah1. lång och på densamma skall finnas minst 3o kulor, !warannan tia af olika färg t. ex. svarta och bruna. Vid SubtrakLeetians Tabellcbegagnacl i Ljungstedtska friskolan 1855-1857).
Dagar.
--
-
Il
kl. 8-9.
l
Bö~, Choral-1
9-10.
Bibelläsning och
Utanläsning i Bibliska Hiatorien samt
stafning med de yngre.
l
Tisdag
l
-
l
l
Bön, upprop, bib el-läsning, utanläsning i
Catechesen och stafning
med de yngre.
Onsdag
--
i
l
l
l
l
Innanläs-
l
l
-
l
d<>__
d<>_
l1
'
l
l
l
l'/l å
ll
d
fl
l
l
l
l
m e d
d<>_
l
l
l
l
Arithmetik Gymnastik.
Rättskrifning
o.
Stafning
l
L i k a
Thorsdag
l
l
Bibelläsning
ning i
och utanläsning i
Psalmbok
m. m . samt
Kateche.sen samt
till sist
stafning med de yngr e.
stafning.
D<>_
--c./
ermidd a g a. r.
3-<l.
4--5.-
Skrif -Ö fning
l
l
l
Il
t
2-3.
l
l
- -
-
l
10-11.
11-12.
l
sång och
Upprop.
1\Iåudag
- --
E f
F ö r m i d d a g a r.
L i k a
g
111
l
e d
l\I å
ll
rl a g.
'
'
- --
Fredag
Lik a
l
l
l
L ö1·dag
l
l
l
l
T i s d a g
m e d
l
l
l
l
Skriföfning
Ar ithmetik
l
Gymnastik
l
l
Böckers utBön, upprop och
och inlemnan- Bibe lläsning, utantill
de åt barnen
i Catechesen och
ur skolans
stafning mnd de yngre
Bibliothek
l
l
l
l
l
l
l
l
Hufvudräkning .
-
.
141 --
tiansidassen en lika lång sträng med lika m ånga ];:ulor på. Vid
Multiplicationsklassen en sträng 2 I / 2 alnar lång me el 6o kulor.
Vid Divisionsklassen en sträng 3 alnar lång med go kulor uppä.
Uncl,ervisningens gång, vid Ljungstedtska friskolan för hvarj c
dag och timma.
· Måndagar: Klockan precist 8 på morgonen göres bön, !warefter, sedan Seminaristerna äro uppropade, företagas sångöfning
rtill kl. g då barnen uppropas. · Derefter gifves en lekqvart åt
alla barnen. Då den är förliden im·ingas de, då hvar och en intager sin plats, efter uppgjord bänkindelning. Gossarne i I g ~
klassen intaga lwar och en sin plats i Södra salen. Sedan allt är
tyst och böckeme utdelade företages innanläsning i de böcker Leetianstubellen utvisar tills Id. lj2 I I , då r g ~e klassen inkomma
för att vara monitörer för gassarue i St. salen i Bibl. H. __s utanläsning, hvilken öfning får lof att vara gjord till kl. slagit I 1. Derefter uppshifver Läraren i katalogen alla dem lwilka haft öfverlexer och alla dem som icke kunnat sina lexer (skamklasserna);
derom får lärar·en underrättelse af ordningsmannen , som under
tiden då 1exerue upplästes gått omkring, för att efterhöra och
anteckna detta. Alla barnen få då gå hem ; utom skamklasserna
>:om stanna qva.r i Norra sal-en tills d e kunna sina lexer. De
efterses af en dertill af läraren förordnad gosse, hvilken förhöTer
dem då de kunna och angifver detta för läraren som då genast
hemföTlofvar dem. Dock må skamklassen icke få sitta längre än
till kl. 1. På eftermiddagen företages skrifning emellan kl. 2 och
3; emellan 3 och 4 Rälming och emellan 6 & 5 Gymnastik. Anm. Kl. 3 gifves en cl"art. (Före qvarten uppropas rälmemonitörerne.)
Tisdagar: Lika med måndagar; endas t när kl. ~ir slagen I o,
så föridaras Chatechesen till Id. lj2 I I , då barnen läsa upp sina
lexer i Catechesen. Sedan gifves en qvart. Efter qvarten intaga
gassarue hvar sina platser i lwar sin cirkel der cle skola läsa
innantill för manitörerue i Bibl. H., psalmboken, Cnattingii Läsebok och Krumachers Bibelcateches tills kl. blir 3,/,1 12.. då sta:fning
för etagas i de lägre klasserna tills kl. slagit I 2 .• dtt det gifvcs
middagslaf till 2. Med Skamklasserna förfares alltid ln·m·je dag
lika, men ordningsman för dem ombytas för lwarj e dag. Obs.
-
-
142-
143 -
Ingen får se efter skamklassame som sjelf varit i skamklass. På eftermiddagen förfares lika med måndagen. Onsdagar: Kl. 8 göres bön. Derefter företagas inga sångöfningar, utan upprop sker straxt efter bön. Vid samma tillfälle
uppropas äfven manitörerue som skola under tiden till kl. g förhöra och läsa innantill med de yngre. Efter sked t upprop . företages i St. salen innanläsning i Nya Testamentet tills kl. slagit g.
Från kl. g till 1/2 10 förklaras Catechesen. Från 1/2 IO till IO
Uppläses lexerne i Catechesen. Från Id. I o till I I Rättstafningsöfningcu·. Kl. IO gifves en lekqvart. Kl. I 1 hemförlofvas barnen
för hela dagen.
T horsdagar: öfningarne då vid samma tid äro lika aldeles
med Måndagar.
Fredagar: Lika med Tisdagar; utom emellan I I och I 2
hafva barnen lof.
Lördagame: Lika med Onsdagarne; utom att emellan I I
och I 2 hafva de icke lof, utan då anställes hufwudräkning, enligt Lect. Tabellen
Tabell för
_q1'~fj'lm·s
B!\nken
l
ut- och intagning ; 'ritad på
Ii
.\''
~
'
)
~
)
'~
\1
~
G1'~fleltct;fla .
~J{t
l Antnl griftlnr
l sto.
l''*~
6
,~, ~
----2dm
8
3clje
7
4~
6
5~
5
6~
6
7~
6
8~
6
~
l
6.
t'l
J
~
·k' g
l·h
)
~
1
Ii
~
~
9~
~
-
~
-
145 ·-
144 -
4) Lund.
Kompositören Otto Lindblads betyg
folkskollärare examen.
1
praktisk
KB O. Lindblads Biographica I. L 16.
2
Där finns även hans åderlåtnings- och vaccinationsbetyg av ~;.,
1845, utfärdat av Alex. Hartelius, med. L. Chir. M. [sigill] - allt tydligtvis för ansökan till klockaretjänsten i Mellby. Hans akademiska
betyg finnas där ock.
Philosophie Magistern Otto Lindblad, som i h~irvarande allmänna Bru·nskola öfvervaTit läroöfningarna och deltagit i undervisningen, har med afseende på insigten uti och tillämpningell
af 'Vexelundervisningsmethoden gjort sig förtjent af vitsordet:
Beräntlig; h vilket härmed till bevis meddelas.
Lund d. I5 Dec. I8{~5.
P. Eklw1d
SeminaTii Föreståndare.
[Sigill]
b) Dispensärenden 1846.
aa) I fallet E. Rosenquist.
aaa) Dispensansökan och betyg.
RA Ecklesiastikexp. hand!. 6 febr. I846. Bilagor till Domkapitlets i
Lund underdåniga skr. I846 "'/. . Å huvudbilagan, E. Rosenquists underdåniga ansökan, finnes följande tillskrivet: »Ink. d. 9 Dec. I845 ·
Kong!. Maj:t vill häröfver i nåder inhemta underdånigt utlåtande af
Consistorium Ecclesiasticum i Lund. Stockholm som ofvan. På nådigste befallning. F. O. Silfverstolpe. - Ink. d. 16 Dec. I845· Exhib. d.
I7 ejusdem. d:o d . ~~ Jan. 1846.» Acten 1846 °/2 finnes h. L och är
avtryckt i Lunds stift Tidn. 1846 n:r 7· - Om domkapitlets tillstyrkan
och farhåga (hoc Ceo) jfr härnedan i kungl. brevet.
Stonnägtigste, Allernådigste Konw1g!
UndeTtecknad, som sedan år I 83 6 warit tjenstgörande lärare wid flere efter wexelundervisningsme thoden inrättade större
skolor, och öfwer insigter och lärogåfwor erhållit de betyg, dem
bilagde h andlingar utwisa, wågar härmed i djupaste wlderdånighet bönfalla om nådig tillåtelse, att anses Competent till sö-
kandc af såwäl Skollärare som Klockare beställningar, ehuru jag
icke warit i tillfäll·e undergå det prof, hwilket i Kongl. Maj :ts
r!ådiga Stadga af den I 8 :de Juni I 842 angående Folkwldervisningen i Rik et föreskrifwes. Efter en flerårig, icke ofördelaktigt witsordad, sysslasättning med de ämnen, hvaröfwer i nämde prof bör ·examineras, och sedan jag såwäl en gång blifwit
i dem af .dåwarande wederbörlig Auctoritet förhörd, som äfwen
dcri åtnjutit ·den grun dläggning, hvilken uti Trivial skolan i
Christianstad kan pårälmas; torde det nådigs t tillåtas mig försäkra, att profwet i sig sj·elf icke för mig innebär någon betänkelighet. Men då jag, för wi:nnande af lifsbergning åt mig,
hustru och barn warit nödsakad med Skollärarebefattningen förena Organistbeställningen härstädes, och min frånwaro i Lund
således skulle medföra nödvändigheten att aflöna en a twå Vicarier och ·dd måhända under twänne terminer wid Seminarium ,
samt derj emte hålla hushåll på twänne ställlen; hlifwe kostnaderne, för mig som wid båda tjensterne har i ordinarie lön 6
Tunnor säd och 7 I Riksdaler 3 2 sl~dlingar i penningar, stt
dryga, att föga utsigt wore, det jag någonsin skulle kunna inställa mi g till ett förhör, af hvilket dock , med mindre Eders
Kongl. Maj :ts nåd träder emällan, all min utsigt till fTamtida
beförru·au beror. Då nu för barnundervisningens ändamålsenliga
bestridande, enlig t Pastors intyg. L :a B. en curs på Seminarium
icke synes ounclgängeligen nödwändig, wärdes Eders Kongl. Maj :l
icke onådigt ·upptaga, att jag djerfwes utbedja mig en befrielse,
den andra Hira erhållit, och af hvilken, hvacl mig beträffar, något missb1·uk icke gerna kan komma i fråga: men, i bästa
fall et, en skuldsättning besparas, så mycket tyngre, som den möjligen skulle få anses hafwa kunnat, utan skada, unclwikas.
Med djupaste undersåtlig wör.dnad , trohet och nit framhärdar
Stormägtigs te, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj :ts
Allerunderdånigste och tropligtigste und ersåte
E. Rosenquist.
Tommarp den 18 :de Nowember I 8{,5.
Afskrifter.
DiTeclioncn och Läraren wid Christianstads Stads Allmänna
lO
-
146-
Barn Schola intyga härmedelst, att t. f. Scholläraren Herr K
Rosenquist, som någon tid af innewarande Höst Termin. ö~wer­
warit Lectionerna i Scholan, för att inhämta vVexelunderWlSmngslll1et.hodtm, wid i dag med honom anställd examen och profläs-·
nino·o wisat sig ä"'a
Godkänd kännedom i .detta underwisningssätt,
o
]
.
samt Godkänd skicklighet, att i större Scholor derefter unnerw1sa.
Christianstad den 2 9 November I 83 6.
.T. J. Thomreus
Directionens Ordförande och Scholans Inspcctor.
I.Lx G· Vogt · A· F · Ericson ..
P. J. Böklin. Berghol tz.
L. Feuk Scholans Lärare.
l,ancaster Läraren E. Rosenquist, som under större delen af
Höstterminen I836 förestått .Militär Lancaster Scholan härstädes, lenmas det witsord att han icke allenast för egen del ådagalaggt berömlig insigt i undervisningsmethoden, utan ock med
flit och drift skött undervisningen så att barnens framsteg kunnat witsordas såsom tillfredsställande.
Christianstad elen 3o December I 836.
På Directionens wägnar
von Arbin
Chr. Osn. Angeldm·ff
t. f. Reg. Pastor.
Att t. f. Skolläraren Herr E. Roscnquist, som med Directionens.
illledgifwande större delen af Vårterminen. I 83? .biträdde vid
undervisnin"'·en i Hertig Carls Barnskola 1 Chnshanstacl samt
dessutom s:rskilclt meddelade undervisning i sång, fullgjorde
dessa uppdrag med berömvärdt nit och förut erkänd skicklighet~
warder härmedelst intygaclt af
Lund den I 6 :de Februari I 838
L. Feuk
Lärare vid Hertig Carls Barn-skola i Christianstacl. . .
Skolläraren E. Rosenquist, som förestått K.ongl. W ende: Art.Illm:1~
Lancaster Schola, under sistlidne Läs-termm, hafwer pa ett dnftigt och berömligt sätt utfört sina åligg~nden. i a~seen~.e till
Elewcrnas handledning, hwarjämte han gJort stg kand for ett
stadgadt och ordentligt uppförande. Attesterar, Christianstad elen
I8 December I837.
G. S. Gahm
Rgm :ts Pastor och lnspector Scholre
147
Skolläraren Eric Rosenquist, som wid åtskilliga tillfällen, och
senast under större delen af sistförflutna Vårtermin bitrådt wid
tmderwisningen i allmänna Barnskolan härstädes, har begärt mitt
intyg öfwer sin tjenstgöring; och då han, jemte tillförlitlig kännedom om undervisningssättet wisat sOTgfällig flit och trohet i
utöfningen af sina åligganden, har jag detta hans förhållande bort
rättwisligen witsorda.
Christianstad den I9 :dc Juni I839 .
P. J. Böklin
v. Onlförande i Skol-Direcli.onen
Afskrift.
Slwl-Ynglingen Eric Rosenquist, som anmält sig vilja från
Lärowerket afgå, har under den tid 2 år, som han bevistat Lärelomsskolan härstädes, ådagalagt godkänd flit i sitt yrke, sam t
i sitt uppförande goda och stadgade seder; h varföre han hos EnliVar, på hvilken hans framtid beror, till det bästa. recommenderas. Christianstad den 8 Februarii 1836.
P. J. Böklin
Rector Scholre.
L:a B.
Orgelnisten och Skolläraren Erik Rosenquist, som sedan
I 83 9 förestått den efter wexel-undervisnings metoden inrättade
folkskolan i Tommarp, lemnas härigenom det sanningsenliga intyg, att han, under utöhandet af denna sin lärare befattning, handledt en talrik tmgdom i alla de stycken, dem den Kongl. SicolLagen af I 842 påbjuder, med undantag endast af Geometri och
Linear teckning jemte Gymnastik, öfwer hvilka ämnen ännu icke
i skolan hunnit undervisas: och har han dervid ådagalagt den
insigt och skicklighet, att jag, på grund af den kännedom en
flerårig Inspection i detta hänseende mig lemnat, och ledd af
den bekantskap med foll{undervisningen, jag både hemma och
i Grannriket mig förvärfvat, anser mig kunna tryggt anbefalla
honom till den nådiga befrielse från deltagande i Seminm·ii öfningarne i Lund, hwarom han tillkäm1agifwit sig emna i underdånighet göra &nsökan. Gladsax den I 2 Nov. I 8l15.
J Falck
Församlingens Pastor.
-
148 ·-
-
149 -
bbb) Avslag.
RA Ecklesiastikexp. registratur I846
"l•.
Till Consistorium Ecclesiasticum
Lund, ang :de Slwlmästame Rosenquists och Nilssons ansökningar om befrielse från examen wid Folkskale Lärare Seminarium .
OSCAR etc. Hos Oss hafva Skolmästaren uti Tomarps församling af Lunds Stift E. Rosenquist och Skolmäs taren i Ram dala församling af samma Stift N. Nilsson, h war för sig, lmd :s l
anhållit att, utan undergående af den i Nådiga Stadgan 0111
folkundervisningen i Riket den I8 Junii I 8l12 föreskrifn a exame11
Yid Folkska le Lärare Seminarium, få anses competente till lccliga F olkskal elärare beställningar; till stöd hvarför sökandernc,
tmder åberopande af bifogade betyg, andragit, att de, innan
berörda Nådiga Stadga utfärdades, aflagt godkända prof uti
erforderliga kunskapsämnen och derefter i fler e år förestått
stöne ' iY.exelund ervisningsskolor, samt att deras inskränkta tillgångar icke m edgåfve dem, som hade hustru och barn att försörj a, att wistas vid Seminarium och w1der tiden aflöna Viearier
till besh·idande af deras nu innehufvande beställnin gar: deröfver I infordrade underd. utlåtanden afgifvit, med anföram-le.
att, efter inhemtacl kännedom om dc kunskaps- och tj enstgörin gsbetyg, hwarpå sökanderne grundat sin underd. anhållan, l , Leträffande den s personer och vitsor dade insigtcr , till följd a r
hwilka skolmästarebefattning syntes kunn a, utan fara, åt den1
anför tros, icke hyst.cll några betänkligheter att till ifrågawarand r
ansökningar tillstyrka Nådigt bifall ; hwaremot, i afseende pf1
principen att från sådan examen, som uti Nådiga Stadgan om
Folkundervisningen föreskrifves, lemna dispencc, I icke kw1de11
tmdertrycka den farh åga, att WI för framtid en skulle blifva
med en mängd dylika ansökningar beswärade.
Wl hafve detta ärende uti Nådigt öfwerwägande tagit, ocl1
denvid icke funnit skäl utsh·äcka den af sökanderne begärda
befrielse från w1d erg~t endet af examen vid FolkskaleLärare Semj narium utöfver den i 3 :dj e Mom. I § af Nådiga Stadgan om
Folkw1dervisningen i Riket medgifna rättighet för redan 1mtagnc
Folkskalelärare att kunna af församlingarne bibehållas vid sin a
innehafwandc Lärarebeställningar. Hwilket WI Eder till underd .
efterrättelse och sökandem es förständi gand e härigen om m edcl ele ...
befalland e etc.
bb) Maria Månssons [= Anna Åfelts] betyg, motigh e t e r o c h k o m p e t e n s f ö r k l a r i n g.
[aaa) - bbb)] RA Ecklesiastikdepartementets handlingar "/a 1846.
aaa) Ansökan. Med bilagor.
.. .. Sen~re. är ~illskrivet: Ink. d. 8 Julii I846. _ Kong!. Maj:t vill
harofver 1 nader mhemta underdånigt yttrande af Consistorium Eccl _
siasticum i Lund. Stockholm som ofvan På nådigste befallning N"~
af Zellen. - ..Ink. d:n I4 Julii I846. JIO. Exhib. den 15 ejusdem. ~6~
Jfr Årsbocker 1 svensk undervisningshistoria n :r \19; Bang-Hall
Uppf. hist. I93I s. IJ8.
4
Stormäktigsto Allernådigste Konw1g !
Undertecknade fattiga Piga, som genom värk blifvit skadad i
högra knäet och således till vanligt arbete är oförmöaen, har i
r 2 års tid oafbrutet undervisat barn i Sh·öö Socken, deraf först
8 1/2 år i ambulatorisk skola och der efter 3 1/2 år i fast skola
på det sätt och med den bildning som i w1derdåni o-het bifoaade
o
o
lJe VIs VI tsorda.
o
o
Till följ e af I 842 års Nådiga Skolstadga skulle jag snart
nödgas lemna denna befattning, och elenn ed elen lilla utkomst
jag hittils kunnat bereda mig, alldenstund jag icke under gått
Examen på det ställe nämnde Nådiga Stadga föreskrifver. Det
är af dmma orsale jag Underd ånigst bönfaller om tillstånd att
vid Lunds Skollärare Semin arium få under oo-å den föreskrifne
Examen, efter att hafva ders tädes deltaait i undervisnin aen
o
o
Med all Under såtelig Nit och Trohet framhärdar
Stormälctig·ste, Allernådigste Konung !
Ed ers Kongl. Maj :ts Troiiligtigste Undersåte
Maria .Måns Dotter.
Christian stad och Sh·öö den I 5 Juni I 8 {~6.
Afskrifter .
o
Flickan Maria Måns dotter från Ströö, som under 5 månaders tid begagnat undervisningen vid Högre Vexelw1dervisningsskolan i vVinslöfs Prestgård, har under denna tid genom~
gått följande läroämnen:
Anteckningar i Fäderneslandets Häfd er.
af Hartmans Geografie: det fysiska af W erldsdelarn a, jemte
Sverige och Norge.
-
150 Arithmctik:
1
:sta Cursen af Junkers Tabeller, samt Quattuor
Species i Bråk.
Calligrafi: Större och mindre stil.
.
I ofvans"tttende ämnen har hon vt sat goda framsteg och en
ett beberömlig flit, ä f vensom l1011 un el er Sl(oltiden ådagalaggt
v
römlig t uppförande.
'i\'inslöf den I 8 :de December 1837.
E. L. Lindergren.
Att SiwHärarinnan Maria Månsdotter från Ströö församling.
som under inn evarande hösttermin öfvervarit und:rv~snin.gen i
Barn-skolan härstädes, för att såväl erhålla underv1snmg l sk.olans särskilta läroämnen, som taga kännedom af VexelunclerVIsnino-smethoden vid i dag m ed henne af oss ansUilldt förhör
0
· t
· ··
'oda och tillförlitliga insigter både i Siwlans lärovisa stg aga g <
••
•• •
• •
,
1
ämnen och Vexelundcrvisnin gsmethoden samt beromvald sine,lighet att derefter undervisa, intyga
Christianstad den I I. Oktober I 8l~ I.
p ; J Böklin.
L; Feuk.
Siwlans Lärare
Likheten med Originalern a intyga:
J, ·west.erberg
Pastors Ad junkt.
J. P. As tranc1.
skolmästarinnan Maria Månsdotter, född den 2 I februari I 8 I 6,
början
l1a1. 1· tolf års tid ' först i ambulatorisk och sedan, från
·
· S ··
af år I8l13, efter behö!·igt antagande varit b.arnal~1rai:mna 1 tro
Socken och i denna befattning med berömlig slnckhghet, samvetso-rannt nit och ett för barnaundervisningen passande lynne
städ~e förenat en hedrande vandel och deri15enom vunnit så v.äl
Församlingens som SkolStyrelsens bifall och förtroende; h vilket på begäran , intygas af
Färlöf den I3 Juni I8l,G.
J . Chr. Tharsell
P. l.
bbb) Domkapitlets avstyrkan av den «omyndigas och oansvarigas»
begäran.
Senare är tillskrivet: Ink. d . ?.I Julii I846. I846 den 6 Au~. anm.
inför Kong!. Regeringen. Exp. Bref till Consistorium Eccles. 1 Lund
och Resolution för sökanden.
151 -
Stormägtigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj :st har i Nåder velat inhemta Consistm·ii
underdåniga yttrande öfver Barnlärarinnan inom Ströö socken
.Maria Månsdotters underdåniga ansökning om Nådigt tillstånd att
·vid Folkskolclärare-SeminaTium härstädes få undergå föreslerifven Skolmästar-e Examen och får Consistoriwn med handlingarnos återställande i tmderdånighet härvid anföra:
Sökanden Maria Månsdotters afsigt med sin här ifrågavarande
underdåniga anhållan är, såsom hon sjelf uppgifver, <len att
-efter och på grund af den undergångna skolmästareexamen få
.bibehålla den befattning såsom lärarinna vid fast skola, som
.hon nu inom Ströö sO"cken innehar, således med de förbind elser och det ansvar, som Follcw1dervisnings-Stadgan i Nåder för
·en SkoL11ästare föreskrifver. Ehmu Consistor:iwn icke vill neka
.att äfveu den undervisning, som ett fruntimmer är i tillfälle
.åstadkomma och bibringa, kan vara ändamålsenlig isynn erhet
för flickOl", och att här ifrågavarande person, att döma efter dc
-vitsord hon hittills undfått, äfveu skulle kunna klanderfritt förestå en folkskola. förete si~; likväl flere omständigheter , som gö ra
-det betänklig t för Consist01·illl11 att till den underdåniga ansÖkan
tillstyrka Nådigt bifall. För det första kan Consistorium icke
'lllldgå att finna flere svåi·igheter förenade med ett huutimmers
unelervisande vid Seminariet bland de öfrige Skolmästare Eleverne. Antingen skulle hon undervisas gemensamt med dem, lwilket i fler e fall icke tmde vara så lämpligt eller ock serskildt,
hvilket Seminarii Lärames tid knappast medgifver. Det gifves
äfven ämnen, hvari ett fruntimmer har svårt både att under·visas och lemna undervisning, till exempel Gymnastik.
Men om desse betänkligheter kunde öfvervinnas, återstå dock
flere. Såsom lärarinna vid en folkskola måste hon iklädas ansvar
<lels för åtskillige om händer hafvande materialier, dels för sitt
förhållande. W arningar såväl inför Skolstyrelse som Församling
.kunna för ekomma. Såsom fruntinuncr är hon i allmännhet omyn·dig och kan således icke inföi" Lag s tällas till något ansvar. Det
.blir dessutom en egen föTeteelse, att bland skolmästarne, hvilka,
såsom lönte . på stat, utgöra en slags tjenstemannaper sonal, äf\'en inrymma plats för fruntimmer. Consistorium anser sig derf öre af desse med flei"e skäl, som kund e andragas, utom tvif-
. '·
152 velsmål om ifrågavarande persons egenskaper såsom barnlärarinna, likväl för principens skull böra i underdånighet afstyTka
Nådigt bifall till hennes anhållan, hvilket dock icke kan betaga
henne rättigheten att för sin utkomst sysselsätta sig med enskild
undervisning hvartill nog tillfälle kan gifvas.
Med all undersåtlig vördnad nit och trohet framhäTda
Stormägtigste Allernådigste Konung Eders Kongl. Maj :ts
Allerunderdånigsto och Troplig tigs te Tjenare och Under såtare
Vill1. Faxe
Bengt
J
sn Bergqvist.
H. F. Cedergren
H. Reuterdahl
/ J. A. Quicling
Lunds DomCapitel elen I 5 J ulii I 84 6.
-- 153
Under Hans Maj :t
vVår allernådigs te Konungs och Herres frånvaro
Dess tillförorcb1ade Regering.
Ihre
Fålll'reus
Fax e
Peyron
/ N af Zellen
c) Fortbildning.
Hästved a kyrkoarkiv Lunds stift kyrkostämmaprotokoll 22 /& 1870§ 4.
§ l1 . Fyratiofem (l1S) Riksdaler Riksmynt beviljades åt lwardera af Skollän1rena Nyberg och Wereen för en månads vistande vid Sem inarium i Lund för begagnande af undervisningen dm·städes.
eec) K. M:ts bifall.
RA Ecklesiastikexp. reg. I846 6 /s.
Till Consistorium Ecclesiasticum i Lund om Nådigt tillstånd för Barna Lärarinnan Maria Mån sdotter att vid
Folkskole lärare Seminarium i Lund undergå examen.
OSCAR etc.
'Vår ynnes t etc. Hos Oss har BarnaläraTinnan Maria Månsdotter
som enligt bifogadt intyg af vederbörande Kyrkoherde, i tolf
års tid efter behörig t antagande varit lärarinna i Ströö Socken
och i denna befattning med berömlig skicklighet, samvetsgrant
nit och ett för barna undervisningen passande lynne städse förenat en hedrande vandel och derigenom vwmit så väl församlingens som skolstyr elsens bifall och förtroende, underdånigs t anhållit om tillstånd att vid Skollärare Seminarium i Lund undergå
den i I 842 års Nådiga Skolstadga föreskrifna examen, efter
att hafva derstädes deltagit i undervisningen; å h vilken underdåniga ansökning I uti infordrad t utlåtande af den 15 nästlidne
Julii på anförda skäl, afstyrkt Nådigt bifall.
vVi hafve låtit detta ärende Oss föredragas , och i öfverensstämmelse med hvad förut i enahanda fall blifvit i Nåder medgifvet, för godt fwmit att ifrågavarande underdåniga ansöknin g
bifalla. Hvilket Wi Eder till svar och eftenättelse i Nåder m eddele. För Sökanden låte vVi Nådig Resolution utfärda och befalle etc.
5) GöteborgLandets första ordinarie folkskollärarinna?
RA Ecklesiastikexp. registratur 1846
2
'/•
n:r 47.
Till Consistorium i Götheborg angående tillstånd för
Helena 'Vesterlw1d att undergå examen inför SkolläraTc
Seminarium i Gö theborg
OSCAH etc.
Uti anb efalt underdånigt utlåtuncle öfver en af Kalfs Pastoratsboer genom deras Kyrkoherde framställd underdånig ansökning, att barnaHirarinnan Helena Larsdotter Westcrhmd måtte tilllå1as aflägga behörig examen vid Skollänre Seminarium i Götheborg för att kunna till s kollärarinna inom Kalfs Pastorat lUltaO'aS
b
hafvmJ I förmält Eder icke finna någon betänklighet att den
gjorda unsökningen tillstyrka, enär densamma afsåg Helena 'Vesterlunds antagande såsom Skolliirarinna enelas t inom Kalis Pastoral:, och hon dessutom både för skicklighet och uppförande
wore wäl witsordad.
Som ' VI med afseende å Edert tillstyrkande, för godt fwlnit Kalfs församlings ifrågawarande anhållan i Nåder bifalla,
meddelo vVI Eder sådant till swar efterrättelse och Yecl erbörandes
förständigande, befallande etc.
OSCAR
jF. O. Silfverstolpe
J
-!54-
6) Karlstad.
Inskrivning av både små och stora.
Wermlands Tidning 2 / • 184~ n:r 5 s. 3 sp. ~. »(Insändt.)» Detta
upprop borde här i stället ingått såsom n :r 6 å avdelningen A a) BB,
enär folkskalestadgan utfärdades först några månader senare. - Carl
Gustaf Svante Hippolitus Hultgren var född 1813, blev 1839 magister
och präst och vid växelundervisningsskolan lärare; tillträdde domkyrkakomministratur I847·
Underwisnin gen i härwarande Folk-Skola tager sin hörjan
den q :de Februari, då upprop och inskrifning hålles kl. I O
f. m ... .
En anhållan torde ock wid detta tillfälle få framställas till
den meTa bildade klassen i detta samhälle, att, med ·den makt,
som hon eger, söka inwerka på de Higre klasserna, så attt liknöjdheten eller försumligheten, der de finnas, måtte förswinna ,
nitet tändas och lifwas, och samhället winna ändamålet med
sina omkostnader och sträfwanden, i det att det blifwande slägtets brodd icke genom uraktlåtenhet lemnas att förtwina på gatorna, utan i skolans helgade hägn får frodas och tillwäxa i
seder, i kunskaper och framför allt i Guds sanna frid och fröjd.
Samma dag, då Siwlan sättes, böra ock de ynglingar hos
mig infinna sig, hwillm önska inhämta wexelunderwisnings- methoden och genomgå den lärokurs, som fordras till campetens
wiJ ansökningar till lärobeställningar inom Stiftets församlingar.
Utom det, att de wid sin ankomst skola wara försedde med betyg från Preste1·skapet öfwer oklandrad wandel, anföres derjemte, till deras efterrättelse, Högw. DomKapitlets yttrande i
6 §. af Embets-memorialet N :o 5 för år r837 i afseende på
hwad som minst fordras, för att blifwa emottagen såsom elev :
r :o Att läsa säkert och redigt innantill, 2 :o skrifwa rent och läsligt, 3 :o kwma hela katekesen samt något i räkning.
De af ' Vexelunderwisnings-Sällskapet utgifna Tabeller, Förskrifter m. m. finnas hos mig i kommission att försäljas, äfwensom »Tal wid första årsfesten för barnen i fattigskolorna
uti Upsala d. q Okt. I841 af A. Oldberg. »
Carlstad d. 28 Januari r8ft2
Carl G. Hultgren.
-
155 -
7) Visby.
a) Doml.:apitlets förslag 181ft om ållas utbildning vid läroverket.
RA I81~ års uppfostringskommittes handlingar I3 Visby stift s.
902, 903. Biskop var C.]. Eberstein (I8I3-I838), som dock ej undertecknat utlåtandet.
... H vad Lands församlingarne i Stiftet angår är med närvarande Lönings fonder icke . att vänta större skicklighet hos
Socken Scholmästare än som fordms till innanläsning och den
enklaste bokstafliga Christendoms lmnskap efter Catchesen. Att
Församlingarne skulle ingå i större Lönings-viikor är icke att
vänta i närvarande period då frågan om förminskning och indragnin g af Presterskapets löner m ed ovanligt nit drifves. Det
enda Consistorium till förbättring häruti kan föreslå vore fritt
uppehälle och undervisning för årligen Otta Ynglingar att vid
Scholan i Wisby bildas till skicklige Socken Skolmästare, så
vida fond dertill möj eligen på Statens bekostnad kan erhållas....
Wisby den 20 April r8I(j.
Johan Hoffman.
Georg vVestphal.
O Joh: Fåhrmus.
Pehr Säve
Gustaf Kolmodin.
Gabr. Tim. Lutkeman.
/ M: Gustafson.
b) Seminariet under för sta verlcsamhetsåren.
Arkivdepån i Visby, Domkapitlets protokoll. - Biskop var C .
E. Hallström (1841- I858). Föreståndare var latinlektorn H. J. Carl
Cramer (1843 - l857).
r r/ JO r8L16 § l1. Med anledning af Circuläret N :o 2366 från
Konungen afgaf Lektor Cramer, såsom Sem. Föreståndare följande uppgifter rörande Seminarium:
Enligt Domcapitlets beslut af d. I 3 Dec. I 8{13 har Seminam årliga utgifts Stat hittils varit:
Arfvöde till Semin. Förest.
Banco 3oo Hd.
d :o till Sångläraren
6o »
d :o till läraren i prakt. methodik och
Wexelundervisn.
5o »
d :o till Gym n. Läraren
33 » I6 .; .
Hyra till Byggn. Cassan för läse-rummet
20 ))
Till W ed, Waktm. arfvode, böcker och Inventarier
36 )) 32
Summa
5oo
Rilcsdaler
156Elevernas antal är denna Hösttermin I 5, och äro sedan inrätb1ingens början d. 20 Apr. I 8{13 inskrifne tillsammans M1,
af hvilka I 3 utgått efter aflagd Examen, och I 6 af icke uppgifna skäl ii.ro frånvarande.
I I / 3 I846 § 5.
. . . Seminariets föreståndare Herr Leetor Cramcr meddelade, att
för närvarande nio Elever begagna undervisningen samt att af
dessa ingen är så bemedlad att han för att kunna uppehålla sig
vid Seminariet, ej behöfver understöd. Consistorium ansåg sig
ock böra nämna att Elevernes förminskade antal torde vara en
följd af sistledet års missväxt och allmänhetens derigenom iråkade nödställda belägenhet.
6/6 18[16 § g. Stipendie Medlen för Eleverne vid Folkskalelärare
Seminariet fördelades sålunda att
5 Elever erhålla 2 5 Rilcsdaler Banco ll\rardera
{1
>>
>>
I 6 Rilcsdaler 3 2 skillingar
I
>>
>>
8 Riksdaler r 6 skillingar.
I 5/ I 2 1 8{1.6 § g. Det af Kong!. Maj :t för innwarancle år i Nåder beviljade anslag till Folkskalelärare-Seminariet i Wisby 666
Rikselaler 3 2 skillingar Banko fördelades i dag sålunda, att
Seminarii Föreståndare erhåller 3oo Rilcsdaler
Andre UiraTen
>>
I 33
I 6
MusikläTaren
»
IOO
))
r6
33
Gymnastikläraren
»
VVaktmästaren I Rili·sclaler I G skillingar Banko i månaden,
hvarjemte till Hushyra, ved och ljus anslogos 4o Rili:sdaler
Banko.
Till Seminm·ii föreståndaren öfverläts att antaga någon i
trädgårdsskötsel kunnig person för att häri lemna Eleverne tmdm·visning.
d) Mot ion ont seminariets bibehållande. 1865
XI:~
Bihang till samtliga Riks-Ståndens Protokoll ... 1865 och 1866.
Motioner i Preste-Ståndet. Sthlm 1866 N:o 83 sid. 185-186.
Af Doktor Söderberg: Om bibehållandel af folkskolelärareseminarium i Wisby.
-
157 -
Indragningen af folksko1elärare-seminarium i \Visby kommer sannolikt att inom det stift, der nämnda stad utgör hufvudorten, väcka djupm·e saknad och missmod, än i andra stift, som
drabbats af ett lika öde. - Om det ej kan förnekas, att· mycken
vigt ligger deruppå, att den, som skall blifva en lärare för del
egentliga folkets bm·n, är nära förtrogen med dettas seder, tiinke- och, att jag så må säga, talesätt, så är äfven nödigt, att
en sådan ej allenast är utgången ur follcet, utan äfven helst
född i den ort, der han såsom blifvancle folkskalelärare komme1·
att utöfva sin verksamhet. - Gotland, hvars folkdialekt företer så
många olikheter från Svenska modersmålet, är isynnerhet i behof af inhemska läTare, som vid barnets inträde i skolan lbitt fattar dess uttr·yck och lika lätt förstår att genom sitt talesiitt lämpa
sig efter barnets vana att uppfatta språklj ud. - Men detta slägte <tf
inhemska folkslw1clärare kanuner i en ej aflägsen framtid atl
på Gotland dö ut, emedan högst få ynglingar af den klass ,
som hitintills egnat sig åt skolläraTekallet, hafva Tåd att på andra
orter inom fäden1eslandet, t. ex. i Linköping, inhemta de för yr ket nödvändiga lnmskaperna. - Då seminarii-eleven med stor
svårighet och blott med tillhjelp af stipendier hitintills har kunnat draga sig fram i ' Visby, hur iir det då tänkbart, att han
kan uppehålla sig på en aflägsen, helt och hållet friimmande
ort, der tillfälliga lmderstöd från hemmet i matvaror och annal
sådant hafva svårighe t att hitta honom. - Hvad som särskild!
för honom ökaT svårigheten att ligga vid ett från hemorten genom hafvet afskilclt lärov.erk är den omständigheten, att han
under julferierna, då hans öfriga kamrater kunna njuta lättnaden af att återvända på en tid till hemmet, måste qvarligga ptt
elen främmande orten och äfven uneler denna för undervisoinge11
ofruktbara tid tära på de ringa tillgångarne. --:- J ag vill ej anföra flera skäl för min vördsamma anhållan,
att Rikets Höglofliga Ständer ville tills vidare låta follcskolelärare-seminariwn i 'Visby förblifva i åtnjut.:·mde aJ
det anslag och de stipendiiförmåner, det hitintills inncNaft, hvarigenom detta läroverk sålw1da sättes i tillfälle att efter samma plan och till samma omfång som
förut meddela unelervisning åt blifvande folkskolelärare.
l
~!58-
8) Härnösand.
a) Heletor rörande planerade reformer, 185LJ.
Elevers självstudier; lärares provår och inspektionsuppdrag.
Härnösands folkskoleseminarii arkiv Pedagogiska handlingar.
Odaterat koncept, tydligtvis av rektor S. H . Wagenius. Utlåtande till
domkapitlet, som enligt remiss av 22 / 9 1854 hade att yttra sig över
riksdagens förslag om indragning av vissa och utvidgning av andra
seminarier. Domkapitlet gjorde rektors yttrande till sitt.
Till Högvördiga Dom Capitlet i Hernösand!
Till åtlydnad af Högvördiga Dom Capitlets skrifvelse af den
8: de dennes får jag härmed i största ödmjukhet afgifva följande utlåtande.
l-Ivad först beträffar frågan om vissa Seminariers indragning, så synes mig af Rikets Ständers i underdånighet framställda grunder en sådan indragning numera utan olägenhet
kunna verkställas. Äfven af vissa Tidskrifter och Arsberättelser
har jag funnit, att vid somliga Seminarier Elevernas antal är
ganska obetydligt, och på grund häraf vågar jag anse, att nära
halfva antalet af nu befintliga Seminarier utan olägenhet i afseende på bildandet af ett tillräckligt antal Skollärare skulle
kunna indragas. I nämnda afseende torde det vara tillfyllest,
att Sem. finnas t . ex. i Göteborg, Cahmu:, Linköping, Carlstad,
Stockholm, Upsala eller vVesterås och Hernösand. Då Hernösands Stift i vidsträckthet betydligt öfverstiger alla de öfriga
tillsammantagna, och dessutom Seminarii elevernas antal hät·städes ännu är ganska betydlig t, (under innevarande termin 18)
så synes deraf nödvändigheten för bibehållande af härvarande
Seminarium.
Frågan om de quarblifvande Seminariernas utvidgning och
fullständigare organisation är utan tvifvel af den högsta vigt
för Sveriges follcslwleväsende. Ty skola folkskolorna moiSI'ara
sin bestämmelse, så måste de ovilkorligen förses med Hirare,
som hafva någon högre grad af bildning, än hvad hittils i allmänhel varit händelsen. De måste ega icke blott grundli gare
159
kunskaper, utan i synnerhet ett genom öfning och sjelfverksamh et n~e.r~ uppodladt omdöme, så att de icke blott med lämpa
och urslolJmng säkert kunn a bibringa barnen erforderliga Jnmskap er och färdigheter, utan äfven i öfrigt handleda dem till
sunda och klara grundsatser, till gagn och fromma för hela
deras lif såsom christna och medborgare. Att verka för en sådan
folkskolelärarnes bildning och duglighet, så att de med både
värma och förstånd kunna fullgöra sina viatiga ålio-ganden måste
. .
5
o
'
vara Semmanernas högsta uppgift. - Men om detta mål i någon väsendtligare mån skall kunna uppnås, utan att allt för
n~ycl~et förlän ga ~en~inaTi~ Elevernas lärokurs, anser jag ,Jet nödv_anchg t, att de VId msknfning i Seminarierna måste i kunskaphgt hänseende vara betydligt mera förberedda, än hvad de hittils i allmänhet varit, då större delen af deras lärotid måst användas till inhemtande af de enklaste elementer tillochmed stafning och i1m anläsning -. Enligt min åsig t, och såsom jao- redan
antydt, -~ör det vara Seminariernas hufvudsakligaste upp~ift att
verka for elevernas praktiska .J: uglighet; men att detta måtte
vara svårt, om icke alldeles omöjligt, under nyssnämnda förhållanden, är lätt att inse - Genom den förändrade lydelsen af
Kongl. Skolstadgans 5 §, 4 mom. äro visserligen fordrin o-arna
f~r ~-nskrifning vid Seminarium något skärpta, men då väge~ för
forvadvande af denna större färdighet icke är bestämdt utstakad, så frukta.J.· jag att denned föga är vunnet, helst som foTdringarne äro så beskaffade, att, med undantao- möJ"lio-tvis af
••J •
o
5
ra mmg, sna.J.·t sagd l hvilken som helst deraf kan anse si5o- vara
i besittning och således competent till inskrifnino- vid Seminarium. - Hvad jag således för uppnående af det ~syftade målet,
nemhgen en bättre och fullständiga.J.·e bildning hos blifvande folkskolelära.J.·e, önskade föreslå såsom det första vilkoret, är det, att
~ör inskrifning vid Seminarium bestämmes det kunskapsmått, som
l Kongl. Skolstadgan är föreskrifvet till inlärande i FolkskoloT
med andra ord: hvad som i nämnda Nådiga stado-a i theore~
tiskt hänseende fordras för exan1en från SeminaTi~m. Då numera folkskolor finnas i de flesta om icke i alla församliDo-ar
och således tillfällen till förväl·fvand e af dessa kunskaper ick~
kunn a sägas. brista, .så tyckes det icke vara obillio-t
o beo-ärdt
o
, att
c1en som Yl 11 söka mträde vid SeminaTium och der bildas till
,,
-- ~
-
160-
lärare, först söker göra sig till godo det hmskaps mått, som
folkskolan kan och hör meddela - Derigenom vore ock den
vigtiga fördelen vunnen; att en sådan sökande till inskrifning
vid seminarium hade redan förut fått pröfva sina krafter och
anlag till lärare, och således kunde få söka inträde på denna
bana af verklig håg och inre kallelse, och icke såsom nu tyvärr
stundom är händelsen, af ett blott hugskott och utan ringaste
begrepp om Skollärarekallets vigt och fordringar. Oaktadt foll;:skolor Tedan en längre tid varit i verksamhet, har jag likväl
vid härvarande Seminarium icke ännu haft hugnaden att emottaga mer än €tt par elever, som i någon fullständigare grad begagnat sig af folkskolans undervisning, och det i många fall
de1·före, att de ej ansett sig behöfva det då det ej varit uttryckligen föreskrifvet - Blefve detta åter lag, så torde en sådan
föreskrift tillika blifva en sporre för flere af allmogens barn att
något längre bevis ta folkskolan, än som fordras för inlärande
af det s. k. minimi pensum, hvill{et ju i och för sig vore en
fördel, om de också icke sedermera konune att egna sig åt
skollärarekallet Genom ett sådant lagstadgande som det nu :föreslagna skulle förhållandet hos oss komma att i likhet ntirma
sig Tysklands, der likväl fordringarna för inträde vid Sem. äro
betydligt större, hvarföre ock derstädes vissa folkskolor särdeles
i städerna blifvit inrättade till s. k. prrnparand Seminarier, vid
hvilka ynglingar, som ämna sig till Skollärare efter foll\skolan s
genomgående, ytterligare förbereda sig till inskrifning vid Hufvud
Seminarierna Med hvad jag sålunda föreslagit, är det dock icke min
mening, att ynglingar, som i elementarläroverk eller på annat .
sätt förvärfvat sig motsvarande insigter, skulle vägras inskrifning
vid Seminarierna, såvida de befinnas hafva håg och fallenhet
för Skollärarekallet. På sålunda föreslagna sätt anser j ag Seminariernas utvidgning och fullständigare organisation lämpligast
kunna åvägabringas. Seminariernas hufvudsaldiga åliggande skulle
då blifva, att utvidga och fullkomna elevernas vidare förvärfvade
insigter, att söka göra dem fruktbärande för deras hjerta och
förstånd, att väcka och drifva hos dem håg för sjelfstudier
o. s. v, allt under en ständig hänsyn till deras blifvande kall, och
således under en alltjemt fortgående praktisk öfning att meddela
161undervisning åt barn af olika ålder och kön - Häraf inses då
tillika nödvändigheten af dessa läroverks förening med väl organiserade och skötta foll•skolor. Några nya ärrmen till inlärande
vid Seminarierna, anser jag ej behöfliga. De redan föreskrifna
äro, med undantag af sv. språket, som i skolstadgan icke nämnes.. enligt min åsigt tillräckliga. Ty undervisningens värde beror icke på mängden af det som läres, utan på graden af den
hos eleverna utvecklade sj.elfverksamheten, insigten och dugligheten. Deremot anser jag nödigt, att blifvande Seminarii föreståndare beredes tillfälle till inhemtande af kännedom i uppfostringslärans grunder och i vexelundervisnings methodens rätta
användande - Jag anser detta nödigt synnerligast för sakens
egen vigt, men äfven för att på detta sätt måtte tillvägabringas
någon likhet och samstämmighet Seminarierna emellan - Såsom läroanstalt i detta afseende är utan tvifvel Wexelundervisnings Sällskapets Normal Skola i Stockholm lämpligast, och
hvilken således skulle auctoriseras att meddela ifrågavarande undervisning och deröfver afgifva betyg. Såsom en sak af vigt för
såväl folkskollärarnes egen förkofran som och för folkskolevä.sendet i allmänhet, anser jag äfven resor, anställda af Sem:
föreståndare, för inspekterande af serskilta skolor på vissa tider.
Äfven i detta hänseende vågar jag fästa uppmärksamheten på
förhållandet i Tyskland, der Sem. föreståndarue äro ålaggda,
att under feTierna på Statens bekosb1ad företaga dylika inspektionsresor till de serskilta Skoldistrikten. Nyttan af sådana skolbesök torde ej kunna bestridas. De måste tjena icke blott till
sporre och uppmuntran för lärarne, utan äfven till meddelande
.af råd, ledning och upplysning. Härvid skulle säkert mången
gång en, om ock till utseendet obetydlig sak, likväl kunna blifva
af ganska stor nytta. Att sluteligen löne anslaget för Seminarierna måste ökas, så att lärarena deraf hafva sin nödtorftiga
bergning, torde vara af sig sjelf klart. Då dessa läroanstalter
väl icke kunna anses mindre maktpåliggande än de lägre Idasserna af Elementarläroverk, så synes det billigt, att lönerna
för Sem. föreståndare äfven förbättras i förhållande derefter-
11
1.
163 -
- · 162 b) Seminarium. och stadsfo lkskola -
e t t »läroverk» ; 1855.
Adjunkten stadsskollärare; seminarieeleverna övermonitörer.
Härnösands kyrkoarkiv Sockenstämmoprotokoll 11 /2 I855 § I Jfr
aa f, I854 § ~ (motivering för f. d. seminarierektorn fattigsysslomannen C. Sundbergs förslag); ' 2/s, '"f,o s. å. § I, ~. Det nedan avtryckta förslaget bifölls i stort sett i skolstyrelsen och på kyrkostämman samt godkändes i domk. "Is 1855. Det var inspirerat av Sundberg
och frambars i skolstyrelsen "/" I854 av lektorerna Engman och
Östling samt magister Abram Sundberg. Den 12/s 1854 hade stadens
oduglige lärare äntligen tagit avsked och samverkan med seminariet
kunde därför nu återupptagas och utvidgas. Jfr G. Sanclalll Folkskoleseminariet i Hernösand; E. Eriksson (Hemgå rd) Några data ur Härnösands folkskolas historia. 1867 uppsäger rektor chefskapet för folkskolan och besluter man kungöra lärareplats ledig även för ickepräste - - - detta enär pensionering beslutats och enär lärarebefattningen var expectantplats för präster. Seminariet flyttade ur folkskolehuset I87I. Serlan två präster varit andre lärare under två år,
tillsattes en icke-prästerlig lärare vid folkskolan (I864, I867).
18
§ I. H. H. Biskop Bergman, som vid stämman täcktes föra
ordet, w1deTrättade församlingen, att de upplysningar man i och
för Folkskolans och Folkskollärare-Seminarii förening vid Sockenstämman den I 2 mars sistlidne år ansett nödiga, erhållits från
föreståndaren för Upsala Folkskollärare-Seminarium och Folkskola, i anlecb1ing hvaraf Skolstyrelsen uppgjOTt ett förslag tilJ
en dylik förening härstädes, hvilket förslag , för några veckor sedan uti Hernösands Posten inföTdt, nu af H. H. Ordföranden
upplästes och var af följande lydelse :
»Förslag till grunderna och sättet för förening af härvarande
Folkskollärare-Seminariw11 och Folkskola; uppgjoTClt i anledning
af församlingen s d.CI·om gifna uppdrag vid Sockenstämma den
I 2 Mars I 854.
§. I. I första rummet har Skolstyrelsen ansett uppmärksamheten böra fästas på fördelame af Seminarii och Folkskolans
förening. Dessa .äro, enligt Skolstp·elsens tanke, hufvudsakligen
följande:
a) Folkskolan erhåller på detta sätt en för sitt fortfarande bestånd aldeles nödvändig tillökning af Lä.rarcla-after.
Antalet af församlingens Skola bevistande barn kan i medel-
-tal upptagas till tvåhw1drade. Att med en Lärare bestrida behörig
undervi sning för detta antal lärer blifva lika omöjligt här, som
det visat sig på andra ställen. Kwmige Skolmän hafva intygat
det m egen erfarenhet, och för sitt Skolväsende nitälskande församlingar hafva nödgats gifva dem rätt genom vidtagandet af
åtgärder, som befwmits med tiden oundvikliga. Så uttalar Foll{skolläraremötet i Upsala I 843 den allmänt vunna erfarenhet,
att en Lärare svårligen kan tillbörlig t sköta flere än Etthundrade
bam ; så äl'o äfven t. ex. vid Upsala Foll{skola med Trehundrade
barn anställda Trenne Lärare utom Rector, hvilken tillika är
Scminarii för·eståndare, och Sundsvalls Foll{skola har 2 Lärare
och I Lärarinna för enligt uppgift, circa I 5o barn.
b) Foll{skolans hela w1dervisningsmethod är byggd på ManitörsSystemet såsom sill grundförutsättning. Tillgång till pålitliga Monitörer är derföre ett hufvudvilkor för en sådan Siwlas verksamhet. I vanliga fall kan detta mag tpåliggande behof ej <mnorlunda afhjelpas, .än genom att till Monitörer använda barnen
sjelfva. Men genom nu ifrågasatta förening af Seminarium med
Siwlan vinner den sed.nru:e den synnerliga fördelen, att alltid från
det föl'l'a cga tillgång till dugligare och pålitligare Monitörer än
barnen sj·elfva kmma vara. vVil1sten häraf, såväl i afseende på
undervi sningens meddelande, som disciplinens upprätthållande,
måste få anses såsom aldeles gifven, i synnerhet då i betral{tande jemväl tages, att Seminarii-Eleverne, hvill{a i Siwlan komme att i stället för bamen tj enstgöra såsom Monitörer, blifva i
denna sin verksamhet alltid stående w1der Seminarii-foreståndarens närmaste uppsigt, hvill{en det ålåge att både taga del uti
den egentliga undervisningen och ansvara för dess behöriga gång
i det hela.
·
c) Men om således fördelame af ifrågavarande förening väl i
främsta rummet äro Skolans, har dock Slcolsty-relsen icke kunnat
förbise, att j·emväl församlingen skall af densamma, om den kommer till stånd, med tiden draga en afgjord ekonomisk vinst. Ofvrulföre är nemligen antydd omöjligheten att med en Lärru:e
sköta en foll{skola af det omfång, som den härvarande. Att öka
Lä.rareantalet blir derföre, om Siwlan skall bestå och uppfylla
sitt ändamål, en nödvändighet, med tiden oundvil{lig och fö.r för&1!-,mlingen ganska kännbar, derest elen skall afhjelpas genom an-
l.
-
164-
-- 165 -
ställnino· af nya Lärar·e, en eller flere utom den Tedan befintli~~ ­
En utv~o· att undkomma eller åtminstone lätta denna tunga, ar
·den för;ning, som nu föTeslås. Det är således aldeles klar·t ~tt
.. nda, föTening
af Seminar·ium
med . folkskolan
tillgenoni n am
·
.
..
,._.
1 1das föTsamlingen en icke obetydlig ekonomisk fm·del, enat
~:; löneanslag, som skulle erfoTdras för en eller flere biträda~de
Lärar·e, hvillms anställning i annat fall blir förr eller seclnar~ nod.. dio- s'ikerliooen måste vida öfverstiga det arfvode, hvadorutan
van 0 , '
o
·
il 1
Seminarii-Föreståndaren hvar·ken skäligen kan åtaga s1g e er lO, li g t v1s
· af f"rsanilingen
upr)clrao-as
det ökade •både
arbete
nom nm
o
o
.
och ansvar honom komme att såsom Siwlans Rector aligga.
' va d vt'dar·"" ano-år
§ 2. H
o sättet för föreningens verkställande
. ,
får skolstyrelsen, i öfverensstämmelse med af Hosp1tals Syssl~mannen Sundberg ingifvet förslag samt från föreståndaren for
Upsala förenade Seminarium och Fo_llcskola ..erh~lln~. ~ch genom
mångårig erfarenhet pröfvade uppg1fter, foresla folJaride hufvudpunkter uti blifvar1de Reglemente:
..
· ·
a ) S emmanum
och Foll{skolan utgöre ett enda sammanhangande
..
Lärov-erk, hvaraf Seminarium är den högre och Siwlan den lagre
afdelningen.
l
Rector och . Förste v·
b) Seminarii-Föreståndaren ware Sk~ an~.
,. . . _
:~~
.. · Slcolstvrelsen
ansvar·tl!v for undm v1snmgens
beho
rare, l1villwn a1
J
.
riga gång.
..
.
.
c) Före hvarje termins början upprätte han lasorclmng, som till
pröfning förelägges skolstyrelsen.
' .. . ..
el) För sitt sålunda åtagna åliggande åtnjuter Semmarn-Forestandar·en -e tt årligt arfvode af minst Etthundrade RD :r B :c?.:
D _11 errentlio·e Folkskollärar·en, en Prestman, var·e det forenade
e) e
t>
o
. .
1lcl'l t
Läroverkets andre Lärar·e, med den underVIsnmgss r..y 1g 1e ·, som
ett blifvande samfäldt Reglemente bestämmer.
f) Andre Läraren åtnjuter i lön Fy:ra hundrade sextio sex RD ...32
sic Banco, fria husrum samt fyTa fanmai" ved, 2 famnar· B]ork
o
el :o Tall.
. .. l' "
Upplysningsvis fåT tilläggas, att utom d_en Semmar·u- 'or~ståndaren såsom Rector åliggande alln1änna bll~ynen om. undm. ·
1
:·fven såsom Lärai"e dels dagligen deltager 1 unclerVIsnmgen, 1ar1 a
. .
..
. · .
11
· · ·
d els anställer pröfnmgar for bar·nens flyttnmg me an
VIsnmgen,
de särskilda cirklarue och ldasserne.
och
2
c) Undermålig seminarielolcal; 1856.
Härnösands kyrkoarkiv Sockenstämmoprotokoll
14
/o 1856 §
Q.
I anledning af en till Sockenstämmans Ordförande från M.
V. Consistorium ankommen så lydande skrifvelse:
;> Till t. f. Pastorn Herr J. C. Ruuth. Till följe af Seminar·ii föreståndaren S. H. vVag-euius hos ConsistOl'ium gjorda begäran att
det l'llm, som i Hernösands stads folkskolehus begagnas till Seminarii lärsal och som till följe af otäta väggar är i hög grad kall!
och dragigt samt dessutom nästan aldeles oinredd, måtte till instundande läsetermins början genom vederbörande försättas i
det skick, att det motsvarar det ändamål, hvarför det blifvit förhy:rdt, har· Consistoriwn härigenom velat förständiga Herr t . f.
Pastorn att efter 8 dagar· förut skedel pålysning hålla Sockenstämma i ämnet med Hernösands och Hemö församlings ledamöter för beslutande och vidtagande af de åtgärder, som af ofvannämnda anmälan böra fönnledas.
Hernösands domkapitel d. 3 sept. 1856
Isr. Bergman.
C. J . af Nordin Er. Almqvist P. Engman C. J . östling.
A. J. Wimmercrar1tz
/And . Sidner,
hvillcen upplästes, föredrogs nu för Hernösar1ds och Hernö församling frågan om en af behofvet påkallad ombonad af Seminarii
lärosal, hvillcen församlingen för ändamålet förhyrdt till M. V.
Consistorium för 100 Rd Rgs pr år. Seminar·ii föreståndaren
vVagenius var· närvar·ande och upplyste, att rummet, som väl
en gång blifvit diktadt, var· i högsta måtto dragigt och kallt
och att det gråa papper, hvar·med väg-garne voro b~klädda , skadats och gått sönder genom det regn, som slog in _genom väggarna innan skollmset brädfodrades. Försan1lingen inseende det
vara sitt åliggande att försätta I'tmlmet i försvarligt skick, för·
klarade sig nu vilja gå i författning härom och beslöt derföre
att dessa väggar skulle diktas och beklädas antingen med tapeter
eller måladt papper, fenster, dörrar målas, så att rummet l~lefvo
fullt användbart för det ändamål, lwar·för det blifvit förhyrdt
Seminar·ii föreståndar·en Wagenius och Målaremästaren L. F erien
åtogo sig benäget, på församlingens derom gjorda begäran, aU
bestyra om verkställigheten häraf. -
-
166-
g) Okänt seminarium.
»Disciplin»
växelundervisningsskola vid läsning och
skrivning.
Defekt manuskript; troligen avskrift utförd vid seminarium av
blivande folkskolläraren och klockaren Per Eric Ericsson, som tjänstgjorde vid Åkers bruk omkring 1857. Kopian är insänd av lärarinnan
Fröken Ellen Nylund därstädes. Motsvarande, än mera detaljerade
förhållningsorder inom lankaster»exercisen» äro för Stockholms och
Uppsala seminariers vidkommande återgivna i A . Oldberg Praktisk
Handbok i Pedagogik och Methodik 1843, 1846 sid . 44 o. f. (läsning),
65-70 (skrivning).
Om andra anteckningar jfr här sid. 127. Sådana från Linköping
torde komma att tryckas såsom bilaga i en volym Seminarieminnen.
Enligt W. B. Beslww - B . J. Schönmeyr Matrikel öfver Sveriges
folkskalelärare , Sthlm 1876 s. 50 var Per Eric Ericsson i Åker, Södermanlands län, född 1823, examinerad 1850 och erhöll sin första anställning - därstädes - 1854. (Kanske hade han då gått i Strängnäs'
sem. hos rektor Ekendal?)
Färdiga till läsning l eller a) I ringning med klockan, !warvid monitörerne gå in i sina cirklar och ordna dem; b) 2 korta,
nästan sammanhängande ljud med pipan, hvru:vid monitörerne begynna att läsa med sina bru·n på stafnings eller renläsningstabellerna. Denna läsning afbryter med a) ett långt skarpt uthållande
ljud med pipan; b) fortsättes åter genom 2 korta srunmanhängande ljud allt efter, som de olika öfningsläsningarne på tabellerne skola fortgå.
Slut mecl tabelläsningen! eller ett långt skru·pt uthållande ljud
med pipan, hvru·vid alla bru·nen tystna på en gång.
Lofstund eller gå ut ur skolan l eller 2 nästan sammanhängande ringningar, hvarvid barnen mru·schera cirkel för cirkel
med sin monitör i spetsen ut på gården.
Till skrifning.
Gå in i skolan! eller ett långt, skarpt uthållande ljud med
pipan, Iwarvid barnen begynna gå in i skolan och gå derunder
11Var och en i sin skrifbänk, der de stanna och sjelfmant pft
sin plats.
Gif al>:t! eller en ringning med klockan, hvarvid barnen v~inda
sig åt kathedern och stå uppmärksamme.
l biinlwmal se föregående lektion vid bänk.
-
167 --
Gör ren laflorne! eller handen något utsträckt åt höger,
hvarvid bamen göra så med; b) handen förd till mmmen. barnen göra så med och väta väta under detsamma på sina fingrar, (ja behöfver stundom spåtta på sina taflor); c) en talrik
eller kretsformig rörelse med handen, hvarvid bru·nen begynna att
torka rena sina taftor. Uneler tiden fatta monitörerne sina dikterings tabeller eller framlägger föreskrifterne . .
Färdig till skrifning l eller a) I ringning Ii1ecl klockan , 11Yarvid barnen se uppmärksamme upp emot kathedern och monitörernc gå in i sina hänkaJ', sättande sig der midt på bänl en; b)
2 nästan sammanhängande ljud med pipan, hvarvid monitörerne
begynna att diktera i tour den ena efter den andra, nedskrifvo
det, som ,dikteras. Då baJ'nen skrifva efter föreskrift, sker ingen
diktering, utan monitörerne intaga sin plats öfverst på den bänk,
der de äro monitörer.
Sluta med skrifningenl eller I långt, skarpt uthållande ljud
med pipan, hvarvid alla baJ'nen på en gång upphöra, att både diktera och skrifva, eller upphöra att skrifva, då de blott skrifva
efter förskrift.
VVisa taflorna! eller a) I ringning med klockan hvaTVid bru·nen se uppmärksamme åt. katheclern; b) Läraren utsträcker sina
händer horizontelt i kors öfver hvaranclra (högra armen öfver
elen vänstra) hvarvid barnen göra så med och fatta \mder detsamma taflornas sidohörn; e) händerna lyftas något och återföras
ifrån sina korssträclmingar, hvru·vid ba:men upplyfta och svänga
om sina taflor, så att det nedskrifna är vändt utåt eller emo1
katheclem; d) händerna nedförda vid sidan, h varvid barnen på
en gång varsamt nedsätta sina taflor på förskriftsställningen med
taflorna lutande åt sig och hålla dem så, att tummarna stödja
emot den åt sig vändna kru1ten i hörnen och fingrame ligga på
sidan derom för att gifva stadga och stillhet åt taflan för monitören, då han behöfver Corigera något derpå; e) en ringning
med klockan, hvarvid baJ'nen fatta sina grifflar framför taflan
och monitöreme begynna [överhoppat: rätta ?J det felaktiga i rättskrifning eller välskrifning.
Tafloma ned! eller a) I ringning med klockan, hvarvid
monitörerne gå och ställa sig vid ändan af sin bänk och barnen
se uppmärksamt åt kathedern.
10)
168 -·
Seminarium i Piteå?
a) Underdånig hemställan av länsstyrelse och domkapitel.
RA Ecklesiastikdep. hand!. 6 febr. I846 Senare tillskrivet: Ink. d.
\!\!· Jan. I846. I846 den 6 Febr. i underd. föredr. inför Kong!. Maj:t i
StatsRådet. Exped. Nåd. Bref till Landshöfdingen i Piteå och Biskopen
Hernösand.
Stormägtigste allernådigste Konung!
. ~n~r under werkställigheten af hwad Eders Kongl. Maj :l
n b Nacliga Stadgan af den I 8 :de J un ii I 842, oss för folkundervisningens befrämjande anbefallt, wi i afseende på Norrhottens Län, insett swårigheten om icke omöjligheten, att "kunna
bringa denna frå_ga till ett önskadt resultat, i anseende till detta
Läns aflägsenhet från Stifts Staden Hernösand, hwarest närmaste
bildningsanstalten för elever till lärare i dessa Scholor ~ir beHigen, hafwa wi jemte underdånig anmälan hfu·af, ansett oss till
Eders Kongl. Maj :ts Nådiga bepröfvande höra hemställa, om
icke Eders Kongl. Maj :t, för afhjelpande af detta hinder för
sakens framgång, skulle täckas bifalla inrättandet af ännu ett
Folkscholre lärareseminarium inom Hernösands wie1sträckta Stift;
Och som inom Norrhottens Län finnas Församlingar helägna på
70 a 8o mils afstånd från förenämnde Stad, wid hwilket förhållande de för sin fattigdom se sig mståndsatte att kunna begagna
Hernösands Seminarium, wåga wi med tillika fästadt afseende å
den fördel Westerbottens Län derigenom skulle beredas, Wlderdånigst föreslå, att det nya Seminm·iwn m åtte få uti Piteå Stad
förläggas.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda
Stormägtigste allernådigste Konun g l
Eders Kongl. Maj :ts
underdånig-ste, tropligtigste,
tjenare och undersåter
å Consislm·ii vägnar
C. A. v. Hedenberg.
F. M. Franze~·1.
/And. Sidner.
A. M. Euren.
Piteå Lands Canzli den 3 I :a December I 84 5.
Hemösanels DomCapitel den I4 Jan. I8L16.
Hi9 -
h) Avslag.
RA Ecklesiastikexp. registratur 0/2 I846.
Till Landshöfdingen i Piteå och Biskopen i Hernösand
ang :de väckt fråga om inrättandet af ett Skollärare
Seminarium i Piteå
OSCAR etc. Uti gemensam underd. skrifvelse den I 4 sistlidne Janum·ii hafven l dels förmält, hurusom under werkställigheten af hwad uti Kongl. Maj :ts Nådiga Stadga den I8 Junii
I 842 för folkw1deTVisningens befrämjande anbefalld t blifvit, I
insett svårigheten, om icke omöjligheten att inom Norrbottens
Län bringa denna håga till ett önskadt resultat, i anseende till
nämnda Läns aflägsenhet från Stlfts Staden Hernösand hvarest
den närmaste bildnings anstalten för Folkskollärare Elever är belägen, dels och und :st hemställt, om icke WI till afhjelpm~de af
detta hinder för sakens framgång, skulle finna godt i Nåder befalla inrättm1det af ett ytterligare Folkskale lärm·e Seminarium
inom Hernösands Stift, och som uti Norrbottens Län funnas församlingar belägna på 70 till 8o mils afstånd hån förenämnde
stad, vid hwilket förhållande dessa församlingar af sin fattig- .
dom hindrades att begagna Hernösands Seminm·iun1, hafven I,
med fästadt afseende tillika å den fördel, hwilken derigenom
skulle W esterbottens Län beredas, w1d :st föreslagit att det nya
Seminarium måtte få uti Piteå stad inrättas.
Härå meddele Vi Eder till Nådigt svar och undercianig efterrättelse, det Wi icke funnit skäl Eder sålunda gjorda hemställan
bifalla, men deremot velat i Nåder tillåta, att för de Folkskolelärare-elever, hwillcas hemvist fu·o längs t aflägsne från Hernösand,
Consistorium må, under ialdtagande i öfrigt af de föreskrift[er] 5 § 6 mom. uti Kongl. Maj :ts Nådiga Stadga om follcWldervisningen i Riket innehåller, kunna förhöja stipendierna till
ett belopp af Sjuttiofem Rilcsdaler Banco, dock så att icke flere
än sexton dylika högre stipendier få inom ett år utdelas; ägande
l, Biskop Franzen, att Consistoriwn om detta Vårt Nådiga beslut
underrätta Wi befalle Eder Gud Allsmåg tig Nådeligen. Stockholms Slott etc.
OSCAR
j F. O. Silfvcrstolpe
-
170-
B) Småskoleseminarier.
a) Officiella statuter.
F örs ta småskoleseminariestadgan.
Sv. förf.-saml. 1897 n:r 50. Kontrasignant: G. F. Gilljam.
Kong l. Maj :ts Nådiga Stadga
angående pröfning vid under offentlig kontroll stående seminarium för anställning såsom lärare vid småskola och mindre folkskola eller såsom bih·ädande lärare vid folkskola;
gifven S tockholms slott den 2 8 Ma j I 8 9 7.
§ I. Angående pröfning af elever vid folkskolelärare- och
folkskolelära.rinncseminarier för anställning som lärare vid småskola och mindre folkskola eller som biträdande lärare vid folkskola lände till efterrättelse hvad i § 5o mom. I af Vår nådiga
stadga för folkskolelärareseminm:ier i riket elen 29 Januari I886
bestämmes.
§ 2. Pröfning för sådan anställning, som i § I sägs,
· må ock vid af landsting eller vid af skoldish·ikt eller enskild
person, hvilka dertill erhållit Vårt nådiga tillstånd, anordnad!"
seminarium för bildande af sådana lärare, som i § I omförmälas, anställas på följande villear och bestämmelser:
a) Seminm·itJt skall vara underkastadt den. inspektion, som
cheftJn för V~u·t Ecklesiastikdepartement kan finna godt före skrifva.
b) Med seminariet skall vara förenad en småskola, i h vilken
eleverna erhålla tillbörlig öfning att undervisa i småskolans samtliga kunskaps- och öfningsämnen.
c) Lärotiden vid seminariet skall utgöra minst åtta kalendermånader, fördelade på två lästerminer.
el) LärokuTsen skall omfatta:
Krislendomslwnskap. Bibelläsning: ett af evangelierna och
särskildt Jesu bergspredikan; biblisk historia efter en kortfattad
lärobok och ,c] et vigtigas te af de bibliska landens geografi; Luthors
lilla katekes med elen antagna utvecklingen; de psalmverser, som
gällande normalplan äro angifna för småskolan.
Svenska språket. Färdighet i välläsning och rättskrifning;
-
171-
öfning att uppfatta och återgifva innehållet af lästa slyeken;
det hufvudsakligaste af form- och satsläran; öfning i språkets
shiftliga användande.
Räkning. Färdighet i de fyra rälmesätten i hela tal och
bråk med tillämpning på enklare praktiska uppgifter jemtc öfning i hufvudrälming.
Historia. Sveriges historia i kortare öfversigt och de valda
berättelser, som enligt gällande normalplan ingå i folkskolekurser1.
Geografi. Sveriges geografi med särskild hänsyn till natur,
folie, samfunds- och näringsförhållanden och i anslub1ing till
folieskolans läsebok.
Kort öfversigt af de öfriga europeiska landen och dc enklqste grunddragen af de främmande verldsdelarnas geografi.
1Vaturkunnighet. Kort framställning af menniskokroppen ·
byggnad, lifsförrättninga.r och vård san1t kännedom om de meTa
allmänt förekommm1de naturföremål, som lämpa sig för åskådningsundervisningen, och om de vanligaste naturföreteelserna.
Pedagogik och metodik. Småskolans uppgift såsom kristli g
uppfostringsanstalt samt cless anordning och historia; grunddragen af den allmänna undervisningsläran; den särskilda undervisningsläran med afseende på de lä.Toämnen, som förekomma
i småskolan; den del af gällm1cle normalplan, som l'Ör denna
skola.
V älskrifning. J emn och redig handstil; färdighet att skrifva
å svarta taflan de stilar, som m1v~indas i småskolan.
Teckning. Teckning af enklare rät- och krokliniga figurer
samt af för småskaleundervisningen lämpliga föremål.
Sång. Färdighet i lättare tonträffning ; koraler och andra
för småskolan lämpliga sånger.
Gymnastik. Pedagogisk gymnastik och fria lek ar, företr[idesvis sådana, som lämpa sig för småskoloTna.
Slöjd (för qvinliga elevm'). Stickning, stoppning, lappning,
linne- och klädsömnad.
e) Elev skall, för att få undergå ifrågavm·ande pröfning,
hafva uppnått en ålder icke understigande adeTton år och derest han icke kan förete behörigt intyg om väl vitsordad
tj enstgöring på -eget ansvar under minst 5 år i småskola eller
folieskola - icke öfverstigande trettio år.
-
··- 173 -
172-
f ) Elev skall vid pröfningen förete de betyg, som i § 3 2
mom. I a), b) och c) samt mom. 3 uti Vår nådiga stadga för
folkskoleliirareseminarierna i r iket fö reskrifvas för inträde vid
cless::t seminarier.
g) Elev skall för rättighet att undergå denna pröfning hafva
deltagit i undervisningen vid semin ariet minst två lästermin er ,
hvaraf den ena omedelbart före pröfningen.
h) Pröfningen skall omfatta alla till lärokursen hörande
kunskaps- och öfningsänmen samt derjemte bestå i undervisningsprof, som anställas i den med semin ariet förenade öfningsskolan uti alla der förekommande läroämnen.
i) Pröfningen skall förrättas i närvaro af en utaf chefen
I ör Vårt Ecldesiastilcdepartement förordnad sakkunnig person.
k) Elev, som vid denna pröfning erhållit lägre vitsord än
betyget »godkänd » i något kunskapsämne eller i flera än två
öfningsämnen eller i undeTVisningsskicklighet eller som för uppförande icke undfått åtminstone betyget »godl», tilldelas ej afgångsbetyg.
l) Afgångsbe lyg utfärdas i hufvudsaklig öfverenss tämmelse
med de formulär, som äro för eshifna för afgångsbetyg från
follcskolelärareseminarierna, och underskrifvas för att vara gällande af seminariets föreståndare och den af chefen för Vår t
Ecklesiastikdepartement förordnade sakkmmige; egande denne
vägra att underskrifva betyget, om han anser vederbörande elev
salrna för lUrarekallet erforderliga insig ter och färdigheter eller
erforderlig undervisningsskicklighet.
§ 3. Den af chefen för Vårt Ecklesiastilcdepartement utsedde saldmnnige skall rörande pröfningen inom en månad derefter afgifva berättelse till departementet.
§ L,. Den i § 2 angifna pröfning må ock kunna anställas
vid statens folkskolelärru:eseminarier, helst vid läsårets slut, under ledning af seminariets inspektor, med sådana lärare, som
uppnått tjugu års ålder och som med goda vitsord under minst
två år tj enstgjort vid skola, som står under offentlig inspektion ;
skolande till seminariets rektor stäld ansökan om undergående
af denna pröfning vara åtföljd såväl af tjenstgöringsbetyg som
ode af de betyg, som i § 32 mom. r a), b) och c) samt mom.
3 uti Vår nådiga stadga för folkskoleläraresemin arierna i riket
föresin-ifvas för inträde vid seminarium.
§ 5. I förevarande stadga afseeld pröfning för anställning
såsom lärru·e vid småskola och mindre folkskola eller såsom biträdande lärare vid foll{slwla må jntill elen I Januari I8gg
jemväl ega rmn, på sätt och i den ordning, som f~resluifves i
§§ 5 och 6 uti Vår nådiga kungörelse den 5 Jum I885 ~n­
gående lönetillskott af allmänna medel för läTare och lärannnor vid follcskolOT och småskolor.
§ 6. Hvacl i denna stadga finnes föreskrifvet
afseend e
på lärru·e skall äfven ega tillämpning på lärarinnor.
~)
Olika läroanstalter.
2 I 1 ~)
Bollnäs.
Stipendieförslag. Redogörelse för semmanum
(och skolinspektioner) 1866-1867.
Av rektor S . G. M . Ströllm .
Acta i Sv. allm. folkskollärareförenings arkiv avd. Gävleborgs län.
Stipendieförslaget är försett med följande rubrik och påteck~ing:
»Till Herrar Kommitterade för Folkskaleväsendets ordnande mom
Gefleborgs Län. Det härvid fogade förslag gillas. Gefl~ den ~l.:e November 1866. På Kommitterades vägnar : F. Asker.» Till undvikande
'!\V upprepning och onödiga tryckningskostn~der återges n~dan ic~e
stipendielistan in extenso, enär flertalet uppgifter upptagas 1 den har
senare avtryckta Examens-Katalogen 1866. De övrig~ anföras ~u här
referatvis. 50 kronor utdelades till Flickan Anna Lmdgren, P1gorna
Christina Olsdotter och Kerstin Wallgren, Mamsell Katharina Margareta Östlund, Gossen Olof Nilsson samt till Erik Ersson och Anders
Sundberg. ~5 kronor tillföllo Pigan Johanna Gustafva Boberg samt
Jonas Blomberg, Per Westlund, Lars Broman, Olof Glad och Carl
2
August Holmström. Tio hade intagits å semin~riet '/~ I866: tre /s, ..en
27
14
"/s, en n/s, fyra 13/s, en /s, en /s. Av de fem 1cke stipendierade b ara
tre titeln Flickan, två Gossen .
Utom dessa, som upptagas även å examenslistan, hade den ' /•
inskrivits den "/• 1847 i Bollnäs födde Skornakaren Jonas Larsson men
han »lemnade Seminariet för sjuklighet i slutet af Aug.» På motsvarande sätt uppges om den 2 /s inmatrikulerade, den uf,. 1843 i Alfta
f·dde »Erik Norberg, sedan 6 1/2 år Distriktskollärare i Alfta», att han
o
å
»för bröstlidande lemnat läroa nstalten den 15 Okt.» Dessa tv namnas ej i exa menskatalogen.
Det stipendieförslag som nedan åsyftas, är det som ovan refererats .
00
-- 174 -
l.
.l
I ammanhang med förestående förslag tillåter sig tiDdertecknad fästa HelTal' Kommitterades uppmärksamhet derå: att
Kommitterade redan beviljat Anna Lindgren fullt stipendimn;
att Skollärarne Blomberg, Westlm1d och Bromall genom KontJ·aktsprosten Oldbergs bemedling visserligen m1der sin vistelse· härstädes fått .åtnjuta sina läral·elöner, men att dessa äro så obetydliga och lärarue så fattiga, att Kontraktsprosten derjemte lifligt förordat dem till erhållande af stipendier; att Förvaltal·en
Helleberg i sin ansökan om Johanna Bobergs mottagande å Seminal·iet väl förklal·at henne ega nödiga tillgångal· för vistelsen
härstädes, men att dessa utgjorts af små besparingar 1mder de
många å1· hon varit tjenal·inna samt att hon genom flit och
framsteg gjort sig väl förtjent af det föreslagna halfva stipendiet; att Skolläraren Glad, på gnmd af flit och fattigdom, visserligen borde komma i åtnjutande af helt stipendium, men att
han, ehW'u from , redbar och nitisk i sitt kall samt, trots sina
små kunskaper :för närvarande mera användbar till Småskolelärare
än mängden af sådane, dock i anseende till ytterst klen fattningsgåfva samt den största okunnighet vid sin hitkomst, under
te1·minen gjort så ringa framsteg att han framdeles svårligen
kan lämpligen fylla sin plats, så framt han ej hit återkommer
för att öka sina bmskaper, hvilket dock lmappast låter sig göra,
om han ej äfven då kan hoppas på något w1derstöd; samt att
Hohnström väl är både orgelnist och skolläral·e, men med högst
obetydlig lön, hvadan han, som särdeles utmärkt sig genom flit
och framsteg, torde böra behandlas lika med. Alfta läl·arne. I
afseende på Hohnström tillåter sig undertecknad säl·skildt anhålla
att Herrar Kommitterade till nyssnämnde w1derstöd täcktes lägga
ytterligare 2 5 Riksdaler Rmt, såsom en belöning för den villighet, skicklighet och nit h varmed han, utan att hafva minsta hopp
om ersättning derför, w1der min tillsyn ledt sina kmm·aters Sångoch Gynmastik-öfnil1gar, för hvilka här il1gen annan ledare val·it
att tillgå. Tvänne fromma, nitiska och lofvancle elever, Larsson
och Norberg hafva, på grw1d af svårt bröstlidande måst i förtid
lenma Seminariet och torde således ej kwma föreslås till m·hållande af understöd , hvilket de ock ej ifrågasatt. Af de 6 yngsta
eleverna äro några visserligen i hög grad behöfvancle, men de
ä1nna alla nästinstundande termin hit åte1·vända, och då wlderstöd kanske endasf undantagsvis bör gifvas samma elev 2 ne
-
175-
gånger, torde lämpligast vara att ej nu, utan först framdeles för
möjliggörande af deras vidare utbildnu1g meddela ett understöd,
som de för denna termin ej vänta sig. Samtlige elever hafva
ådagalagt ett uppförande, som tillvwmit en hvar af dem min
varma tillgifvenhet.
Så fran1t Herrar Kommitterade ej på grund af förestående upplysningar finna för godt att höja eller sänka de föreslagna tmdeTstödsbeloppen, skulle hela summan dm·af, den föreslagna gåfvan till Holmström inberäknad, blifva 52 5 Rd Rmt.
Enligt elevernas önskan fortsättes w1dervisningen li1 i December,
så att examen först någon af dagal·ne efter den g i samma månad kommer att ega rum. Bollnäs d . 8 Nov. I866.
Sv G. M. Ströhm
Semin. Förest.
Till
Henar Kommitterade för Follmndervisningens ordnande inom
Gefleborgs Län.
I enlighet med instruktionen för foll{skoleinspektörerne i
Gefleborgs Län får jag härmed lemna Herrar Konm1itterade redogörelse för mina åtgöranden såsom t. f . Follcskoleinspektör i
Söclra H elsil1gland w1cler tiden från den I Juli I 8 6 6 till iimevarande dag. I sjelfva verket omfattal' dock antydda, mig anförtrodda uppdrag 2 :ne till tid och beskaffenhet mycket skilda befatblingar, och jag anser mig derföre för enhvar af dem särskildt böra redogöra.
a) Seminariilärare-verkswnhelen.
Då elen före min hitkomst hyrda Seminari-lokalen i intet
hänseende Val' lämplig för ändamålet, blef mitt första göromål
att utse dylik ändamålsmilig lokal san1t beställa bänkar och annan
nödig materiel, som ej Teclan genom Kommitterades försm·g
blifvit anskaffad. Såsom Kommitterade i utfärdad kungörelse föreskrifvet, öppnades derefter Semil1ariet den I Augusti, då af I 4
hos Kommitterade anmälde elever g infunna sig. Under nästföljande dagar anlände ytterligal·e {~ af de anmälde, men af
dessa, distriktskolläral·en i Bollnäs församlil1g, uteblef aldeles och
kommer först under nu il1stundande ternlin att besöka Seminariet.. Under sista hälften af Juli och början af Augusti hade
-
176-
ytterligare inkommit 9 ansölmingar om intagande å Seminariet.
Då tiden .ej mera medgaf Kommitterades hörande öfver ·ansökningarna men tillräckligt utrymme fanns och det med Seminariets upprättande afsedde ändamålet desto mera måste vinnas ju
flera ·elev.e r fingo tillgodogöra sig undervisningen, trodde jag mig
böra mottaga äfven sistnämnde, efter den föreskrifna tiden anmälde ·elever, af hvilka några först i medlet af Augusti hunno
infinna sig. Seminariet erhöll på detta sätt 2 2 elever, men af
dessa måste en för sjuklighet hemresa efter blott ett par (lagars
vistelse härstädes och längre fram nödgades äfven 2 ne andra
elever att för lungsigtighet lemna Seminariet. En af dessa sistnämnde, som sedan återvunnit sin helsa och redan blifvit såsom
distriktskolläraTe anställd inom Alfta församling, ämnar instundande termin afsluta den afbrutna kursen. Af de återstående I 9
eleverne I 9 qvinliga och IO manliga '/. hade 2 qvinnor och
7 män redan från I 1/2 till 8 lj2 år tj-enstgjort såsom lärarinnor
eller lärare, 7 af eleverna voro blott I 3- I 6 år ganua. En af
dessa, en I l~ årig gosse, som hos Kommitterade blifvit anmäld,
· hörde till de i allo utmärktaste eleverne, fick fullständiga a.fgångsbetyg och har r·edan erhållit anställning såsom distriktskollärare.
2 ~ af de yngre qvinliga eleverna hade äfven erhållit hedrande
a:fgångsbetyg, om de ej sjelfva yttrat den önskan att, för vinnande af mera mognad och säkerhet ännu en termin få tillgodogöra sig den .erbjudna undervisning.en.
Samtlige elever utmärkte sig genom fromhet, outtröttlig arbetsamhet och det mest hedrande uppförande. Såsom ett bevis
på det nit hvaraf de voro lifvade, må anföras att, oaktadt fattigdomen nödgade flertalet till de största försakelser, terminen
på deras enhälliga begäran måste utsträckas från I 6 till I 8
veckor. Deras vetgirighet i förening med den å Seminariet vunna
insigten derom, att läraren, för att kunna arbeta med framgång·,
nödvändigt måste -ega en viss fond af kunskaper, åstadkom och
resultater, hvilka jag vid teTmiuens början ej vågade v~nta mig;
och jag kan med sanning. säga, att jag oaktadt en nära 3o årig
lärareverksamhet aldrig förut haft elever, hvilka på så kort tid
gjort så stora framsteg. Dessa voro så mycket mera förvånande,
som till min förskräckelse, samtlige elever, äfven de förutvarande lärarne, så att säga måste börja från början och cle första
-- 177 5 veckorna bchöfde användas hufvudsaldigen blott till inöfvandet
af en säker, Tedig och uttrycksfull innanläsning. . .
Examen med eleverne förrättades elen I 2 s1stlidne De~m­
ber och öfuervars af 5 bland dis triktets prcster, 2 ~ landstmgsmän .samt •e tt betydligt antal andra personer ur alla samhäl.lslclasser. l\'led undantag af en timmas uppehåll på e. m., fortg1clc
examen hela dagen från kl. I o f. m. till [lakun J på aftonen och
afslutades af den sedermera bortgångne Kontraktsprosten Oldoch innehållsrikt tal till
lärare och
elever.
b erg mc d e tt hJ' ertlio-t
0
.
.
..
af
dessa
.
e
rhöllo
afgångsbetyg
såsom
distriktskolelarare
och
I
1
småskolelärare. De båda sistnämnde äfvensom. de. 6
2 såsom
yngre elevernc ämna instundande term~n ånyo bes~ka Sem~nane:.
Följande dag utdelades de af komnutterade ruw1sad~. shp.endlerna tillsammru1 s 5oo Rclr Rmt. Af detta belopp erhollo, 1 enligh: t med det af Kommitterade go dkända förslaget:. 7 cleveT
hvardera 5o och 6 elever dito 2 5 Rdr Rmt, h varfOTutan 2 5
H.dr tilldelades eleven Holmström (organist och skollärare å Anneforss) såsom belöning för af honom åt kammterne nitiskt . och.
förtjenstfnllt meddelad un{:lervisni1~g i sång och gymnastik, l
hvilka ämnen eleverna äfven undergmgo examen.
Uppgift å de uneler terminen genomgång~a lä~:okursel:~a,
den följda läsordningen samt exam.enskatalo~en .. ru·o ~~arl.lOs !Jlfogacle (Bil. Litt. A. B. och C.). E.nhg.t förut ms~nd rakmng . up.~)­
gingc samtlige utgifter för Semmanet : hyra for lokalen:. mk~p
af materiel, transport af hitsända effekter, ved m. m. till I 38
Rclr 89 öre Rmt.
.
Att elevernas antal under första terminnen vru· så rmga torde
hafva sin grw1 d dels i bristru1de insigt om. vigten af att äfven
lärru·nc i .dc förberedande skolorna ega v1ssa kunskaper, och
dels och kanske hufvudsakligen deri, att de Tedan anställde Hirru·ne ·ej för en hel termin fingo lemna sina sk~lor. ~ämnas bör
dock att Alfta församling hedrande utmärkte s1g dengenom att
den på prosten Oldbergs förslag lät samt~ige. sina ..d~strikts~~ol­
lärru·e med lönens bibehållru1de besöka Semmanet. FolJden l:ar~f
är att denna försanuing först af .alla inom distriktet kru1 fa sitt
sk~lväsend e ändamålsenligt ordnadt. Sedan Seminru·iiterminen af
kommitterade blifvit förlagd till en för Iärarne lämpligru·e tid och
dessutom både församlingarna och lärarne sjelfva börjat komm a
12
-- 178 till en mera klar och rigtig insigt om de fordringar, som i kommunemas och hela landets intTesse, böra, för att icke säga måste
ställas på lä.rame, torde Seminariet hafva att motse flere elever,
än lokalen, ·e huru en bland de största i trakten, lämpligen kan
1·ymma. Mer än 20 äro r·e dan för u1stw1dande termin formligen
anmälde, och på grund af i fö.rväg gjorda förfrågningar om
plats å Seminariet, kan antagas att hela antalet elever kommer
att uppgå till mellan 3o och L1o, af h vilka de flesta äro redan
anställde lärar.e.
b) lnspektörsverlcswnheten.
Oberäknadt några u1spektionsresor inom den församling der
jag för närvarande äT bosatt, började den egentliga inspektionen
först med s~utet af sistlidne Mars. Flera omständigheter samverkade härtill. Det syntes mig af vigt att vid inspektionerna
kunna i tryck meddela skolråd och lärare de hufvudsakligaste
grunddragen af den verksamhet skolorna böra utöfva, och jag
uppsatte derföre några korta anvisningar för lärarne, jemte förslag till läsordningar, lärokurser och examenskataloger för såväl
Små- och Distriktskolor som egentliga folkskolor. Insände till
Hen·ar Kommitterades bedömande, fordrades att dessa förslag
och anvisnil1gar skulle godkännas äfven af öfrige inspektörer,
såväl Landstingets som Statens. Nödigt blef ock, att, för enhet i
framgångssätt, med sistnämnde i11spektörer öfverenskomma om
hvad som bm·de göras. En dylik öfverenskommelse träffades
äfven på ett hos prosten och folleskoleinspektören Dahlström i Söderala den I 7- I g Mars hållet inspektörsmöte, då
äfven nyssnämnde, härhos bilagde anvisningar och förslag godkändes (Bil. Litt. D). Ett annat vigtigt skäl till dröjsmålet med
inspektionen var den Wlder mma skolbesök inom Bollnäs VUlllla
insigten, att man , för att någo.rlunda rättvist kunna bedöma
lärarens fönnåga att i olika riktningar fylla sitt kall, måste
lemna honom 11ågra veckors tid att inverka på si11a elever och
ej lcomma öfver honom genast vid termmens början, då han
ännu ej ens hmmit lära känna sina elevers kunskaper. Men i
många församlingar börja små- och distriktskolorna sin verksamhet först under loppet af F.e bruari och förr än i Mars kunde
således inspektionen ej lämpligen börja. Från sistnämnde ."tid till
179 i slutet af Juli har jag, af I 5 mitt distrikt tillhörande församling<u·, inspekterat I I, h vilka ti llsammans h aft I 6 skolor med
exammerade lärare och 38 med oexaminerade, eller ilwlles 5{1
skolor. De 1·edan besökta församling.arne äTo: Hanebo, Segerstad,
Söderala, SödeThamn, Skog, Mo, Regnsjö, VVoxna, Ofvanåker,
Alfta och Bollnäs. De 4 återstående äro: Norrala, Trönö, Arbrå:
och Undersvik, hvilka jag nu änmar besöka. Will Gud, skall den
mig för åTet åliggande inspektionen sålunda före den nya Seml.nariitermulens början vara verkställd inom samtliga mitt distriJet
tiill1örande skolor.
In spektionerna hafva detta år mer iin som härefter torde
blifva · fallet tagit tid och krafter i anspråk, ej blott till följd
af vintrens ovanliga stränghet samt öfversvämningarne på våren,
utan äfven till följd deraf, att både orter, personer och förhållanden mt voro mig alldeles okände. För de flesta l'örsamlingarn e
kräfdes dessutom uppgöraTidet af förslag till skolväsendets fullständiga ombildning och för ändamålsenligheten af dessa förslag
fordl'ade den noggranste kännedom såväl om skolväsendets tillstånd, som om församlingarnes förmåga att bära de nya utgifter den afsedela förändringen kunde medföra. Hosgående i
tidningen )) ITelsingen» offentliggjorda berättelsel' (Bil. Litt. E- 0.)
torde vittna dcrom att jag efter bästa förmåga sökt fullgöra det
mig gifna uppchaget. Det torde här böra anmärkas, att den i
dessa berättelser för hvarje församling uppgifna inspektionstiden
blott omfattar sjelfva inspektionsdagarne och icke afse.r den vida
längre tid, som blifvit egnad åt uppsättandet åf r eorganisationsförslag och berättelser, bevistandet af ky-dcostämmor m. m. 'Då
vidare af berättelserna framgår att vid reorganisationen af
nämnde I I församlingars skolväsende, skolornas antal blott ökats
från 54 till 6 I I folkskolornas blott fl'ån I 6 till I g och öfrige
skolor från 38 till 42 I få.r ej lenmas förbisedt, att de uppgjorda reorganisationsförslagen till följd af flera giltiga orsaker
mera måst afse det nödvändiga och praktiskt möjliga, än det
verkligen önskvärda. Af Kommitterades )) Betänkande om Jolleundervisningens mdnande )) synes ock, att allmogens motvilja för
mera genomgripande förändringar i skolväsendet är Kommitterade lika bekant, som att försa1~1lingarne omöjligen mägta underhålla ett störr-e antal examinerade lärare och Kommitterade hafva
-
180 -
äfven framhållit .den vaclua grundsattsen, att saken bör på den
fria öfvertygelsens väg bedrifvas. öfvertygad att denna gunelsals
strängt måste följas, om den goda saken skall vinna önskad framgå~g, har jag ock efter förmåga sökt verka i denna riktning.
NöJd med att lagens andemening så vidt möjligt blifvit uppfylld
der -ej mera s tått att vinna, har jag dock aldrig förbisett hufvudmålet: »att för kommunernas samtlige barn möjliggöra erhållandet af en verkligen ändamålsenlig undervisning, och för uppn~1 endet af detta mål har jag måst strängt fordra : att samtlige
oexaminerade lärare skola hafva genomgått något småskolelärareseminarium, ·eller ock utan dylik kurs vara af foll<skoleinspektör
godkände; att ingen lärare, der ej särskilda förhållanden -'framtvinga undantag, bör LmdeTVisa i m er fu1 2 ~e rotar eller kortare
tid än 18 veckor per år inom h varje I'Ote; att ständig, hyrd eller
för ändamålet uppförd skollokal för enhvar rote anskaffas ocl1
fö1·ses m-ed nödig ändamålsenlig -materiel; samt slutligen, att samtlige skolors lärjungar efter kw1skap erna delas i 2 '.:': afdeluingar.
hvilka olilm dagar i veckan besöka skolan.
Jag hör här nämna, att sistnämnde fordran från början
icke är min, utan församlingarnes, men den omfattas nu af mig
med största värma såsom, enligt min öfvertygelse, af oberälmelig vigt ej blott för follmndervisningens framgång utan för hela
landels framtida väl. Klart är nemligen att om folkskolestado·m1s
'
5
föreshift rörande skolgången tillämpas så, ah barnen under sin
uppväxt nödgas termin efter termin uteslutande egna sin 1id åt
skolan, de härig-enom för framtiden göras både ohågade och
oskicklige för allt strängar-e hoppsarbete. Äfven för detta, om
det skall hlifva väl gjordt, kräfvas insigter, håg och krafter,
hvilka, för att vinn a nödig styrka, småningom måste uppöfvas
och med barne t sjelf, tillväxa. Denna sanning framstår klart för
några och uppfattas instinktlikt af öfrige föräldrar. Häri ett a-f
skälen till den öfverklagade ojemna skolgången. En annan orsak
till detta onda, som n eutraliserar äfven den mest nitiske och skicklige lärares bemödande, är att söka deri, att en mängd föräldrar af fattigdom rent af tvingas, att i viss mån tillgodogöra sig
sina barns arbetskraft. Antydda svåra onda unda:nrödjes dock.
åtminstone till större delen, genom ofvan anförda stadgande, }warigenom oordningen göres till ordnin g och kroppsarbetet - hittills
-
181
det olofliga undantaget - till lag. Föräldrarne få rätt att vissa
tider begagna barnens arbetskraft; barnen få tillfälle att förvfu·fva in sig t om samt håg och krafter för förälru·arnes arbete ;
skolan och kroppsm:betet få bägge sin Tätt och barnet, som
älskar omvexling, lfu1gtal' omvcxlande till och idkar med kärlek
bådadera; skollfu·aJ.·en km1 med minru·e arbete verka mera välsignelserikt, derigenom att skolgången blir jemna1·e och undervisningen lättaJ.·e, till följd af lfu·jungarnes mera likartade kunskaper ; kommunerna undgå en mängd onödiga kostnader, derigenom att .skollokalerna kunna tilltagas i minru·e skala samt derigenom att en och samma lfu·a1·e kan ändamålsenligt undervisa
ett vida störr-e antal barn, !in som förut varit möjligt, och landet i sin helhet vinner derpå, att landsbygdens ba1·n qvarstanna
vid sina förälru·ars a1·bete, i stället för att söka städerna och der
småningom gå elende af alla slag till mötes. Den visserligen öfverdrifna, men icke alldeles oberättigade, af de frommaste bland
allmogen förda klagan öfvel' skolbildningens olyckliga följder är
i sjelfva verket blott en protest mot en öfverdrift, hvillcen Tedan
torde hafva tillfört prostitutionen och proletariatet alltför många
offer, och hvill{-en derföre icke borde lemnas alldeles opåal{tad .
Beträffande skolväsendets tillstånd inom distriktet nödgas jag
sanningsenligt tillstå, att oaktadt alla de mörka skildringar deraf
jag förut erhållit, ingeri af dem dock va1·it så dyster, som verkli gheten befanns vam. Nästan öfver allt blott uttrycks- och begreppslös innanläsning, tanklöst minnespladder, samt öfver hufvud
blott mekaniskt tillvägagående i alla funnen; och utan Landstingets
uppträdande hade denna olycka icke kunnat afhjelpas, ty bristen
på kunniga lfu·ar e vaJ.· det ondas egentliga orsak, och tillräckligt
antal examinerade lfu·are kunde församlingarne ej aflöna, under
det dugliga oexaminerade lfu·aJ.·e icke funnos att tillgå. Skolornas
elendig-a tillstånd kan således icke Tättvisligen tillvitas lwa1·ken inspektören, pastom , församlingen eller skollärarne oaktadt man från
olilm håll velat kasta skulden än på den ene, ful på den andre
af de nyss uppräknade. Att allmogen i allmänhet ej inser vigten
af skolväsendets ombildning, bör emellertid icke förvåna någon,
snarare är det då att förundra sig öfver, att oaktadt det usla
skolväsendet det dock inom nästan lwaJ.·je kommun finnes ett så
stort antal upplyste och klarsynte män, att den så väl behöflige
-
182 -
föränch·ingen med deras bistånd kan genomdrifvas. Att så likväl
är förhållandet synes af hosgående berättelser , enligt hvillca af
I I församlingar g redan heslutat fullständigt ombilda sitt skolväsende; och allt skäl är att hoppas det de 2 ~e återsblende äfven
snart skola antaga de uppgjorda ombildningsförslagen, helst dessa
afse att spara försanilingame alla ej ovilkorligen nödvändiga utgifter. Då nu samtlige skolråd och i allmänhet äfven kyrkostämmorna vänli!.!'t bifallit den föresla~na förändringen, har det, för
att ej onödigtvis såra, ansetts lämpligt att i berättelserna m era
antxda än naket framställa de förefunna bristerna.
Oaldadt den slöja, som på anförde skäl hlifvit kastad öfver
de hj ertast framstående förhållandena, framgår dock af berättelserna mer eller mindre tydligt, att i allmänhet alltför stor olikhet -egt rum i lärames arbete, 1·otarnes antal och omfång, lärjm2garnes antal i dc särskilda områdena och rotame samt den barnen
tilldelade undervisningstiden ; att så t. ex. den ena lärarens område haft blott 70 skolplig tige barn, en annans åter omfattat
~inda till 2 00 ; att, w1der det en lär are fått ständigt sitta stilla
på samma station, en annan m åst vandra omkring m ellan /~ a
6 rotar med ända till I a 2 mils ofta obanad väg emellan de
yttersta stationerna; att medan ett områdes lärjtmgar regelbundet
hela skoltiden erhållit undervisning, denna för andra barn inskränkts till 3 a 6 veckor per år och någon gång, till följd af
rotames alltför stora .antal och afstånd, året igenom alldeles uteblifvit ; att skolan inom en rote, ej blott nödgats van di·a I rån hy
till by utan vanligen äfven från gård till gård inom samma by,
på det att alla gårdsegares barn måtte få lika fördelar af skolans närhet; att läsordningen oftast varit godt-ycklig, undervisningsmetboden ytterst olämplig och skolgången i allmänhet mycket
oj emn, någon gång· ända derhän att mer än en tredjedel af förs~mlinge ns skolpligtige barn under termin en varit utan undervisning; att lärarne, jemte det barnens antal i allmänhet varit alltför stm·t, samtidigt haft att undervisa bam på så olika kunskapsgrader, att en ändamålsenlig undervisning blifvit nästan alldeles
omöjliggjord ; att den oftast totala salmaden af ändamålsenlig
materiel samt olämpligheten af de till skoh·um begagnade trånga
och osunda stugoma för undervisningen lagt hinder i vägen,
hvilka äfven det s törsta nit och den utmärktaste lärareförm åga
183 ej kunnat öfvervinna; att de oexamineracle lärarn e - till större
delen pigor, drängar eller torpare - trots allt nit och fromhet.
till följd af brist på kunskaper samt nödig insigt om sina åligganden omöjligen kunnat nöjaktigt fullgöra sina al1Svarsfulla
pligter; samt att .de examinerade lärarne, med få undantag, till
följd af ofvan antydda förlamm1cle invm·lmingar samt bristande
understöd frå n småskolans sida, befwmits slappa och uttröttade
och lärjungarnes kunskaper i allmänhet mycket onöjaktiga. Den
pligttrogm1het och sannt leristliga anda, som lifvar mängelen af
lärarne. inger dock för framtiden de bästa förhoppnin gar. Redan
med nu ingångne termin hafva flertalet af distriktets församlin gar börjat afhjelpa de anmärkta olägenheterna, och i samma
mån män gden af Små- och Disb·iktskollärm··e hinner vid Seminarierna tillegna sig nödiga insigter i samma mån skall ~ifven undervisningen blifva ändamålsenlig och välsignelserik såväl i elen egentliga folkskolan som i de mindi·e skolorna. Folkskolan är i hög
grad beroende .af den förberedande skolan, den sedn are hal' att
lägga den grundval hvarpå den förra skall fortbygga, och då den
förberedande skolan ej fullgör sitt värf, förlamas således äfven
folkskolans verksamhet. Gefleborgs Landsting har hedem af .att
först hafva insett och behj ertat detta och det har äfven iirm1 af
att genom inrättandet af Småskolelärare-Seminarierna hafva gifvit ett föredöme, som förr eller sednare af hela landet måste
följas.
Det stora gagnet af ifrågavarand e anstalter inses visserligen
.ej ännu af mängden, men sådant är helt natmlig t. En dylik insig t blir först allmän, i elen mån Seminm·iernas gagnande inverkan på skolorna hinner göra sig märkbar och ännu har blott ett
litet fåtal lärare hwmit utbildas. Flera år komma att förgå, innan mängden af såväl Tedan anställde som behöflige nya lärare
vunnit en sådan utbildning, och kanske skola äfven fu· förgå.
i1man Seminm·iinrättningen mera allmänt vinner rättvist erkännande. Så äfv.en med inspektörsverksamh eten hvars vigtiga del:;
ordnande dels kontrollerande inverkan på skolväsendet ej hellel'
ännu allmännm·e inses. Och likväl torde denna verksamhet, åtminstone i de nordliga, större, men mindre tätt bebyg.da inspektörsdistrikten vara .ett hufvudvilkor för folkundervisningens ändamålsenliga utveckling, så länge Staten ej så aflönar sina egna
-
184
-
185
Examens-Katalog vid Lärokursen~is}ut å Bollnäs Seminarium år 1866.
~=============================~==~~~======~~·~====7=~
~
l
Elevs Namn m. m.
Födelse
l
Fadrens nan!n,och yrke
Kunskaps- Flit- och St>de-betyg
lintagning Kristendom Sv. Språket
d
o:O ~
'l'i
....
l å Semi'
<n
•
bD_q ~
>=l
.!4
Q•.-l
"'
~~
>=l~
"'
"'.
....
s.l<i
oJ)
'
"
'
;.:::~
nariet.
o 1il
·~
~·~
o
>>-<
-'"
~
<l)
""
q)
~~
+>
ol
~
*) Anna Lindgren,
född och boEatt i Undersvik.
Inga Hedberg,
född och hosatt i Bollnäs.
·») Jolmuna Gustafva Boberg,
född i Hus by i Dalarne, sedan 1 1/s år Småskolelärarinna å Sandam e.
*) Katharina Margaretha Östlund,
född i Sunne i Jemtland, bosatt i Alfta.
Anna Jansson,
född och bos aU i Bollnäs.
Ingrid Fnhlherg,
född och bosatt i Bollnäs.
*) Christina Olsdotter,
född i Ore i Dalarne, bosatt i Ofvanåker
*) Kerstin Wallgren,
född i Arbrå och der sedan 1'/• år ambul. Dist. Skollärarinna.
·Y...X·) Olof Glad,
född i Bollnäs och sedan 1 1/2 åt· vicar. am b. Dist. Skollärare derst.
·X·) Erik Ersson,
född i Arbrå och der sedan 1'/• åt· am b. Distr. Skollärare
*) Carl August Holmström, född i Hedemora,
Organist vid Anneforsa Kapell samt sed. l år Lär. vid kapellskoL
*) Anders Sundberg,
född i Bollnäs och der sedan l 1/2 år am b. Distr. Skollärare.
*) Lars Broman,
född i Alfta och der sedan 4 år vicar. Distr. Skollärare.
·ii·») Per W estluud,
född i Bollnäs, sedan 1 1/• år vicar. Distr. Skollärare i Alfta.
*) Olof Nilsson,
född och bosatt i Bollnäs.
*) Jonas Blomberg,
född i Alfta och sedan 8 1/2 åt· Distr. Skollärare.
Edvard Arvid Lindblom,
född och bosatt i Bolluäs.
Carl August Steuberg,
född och bosatt i Bollnäs.
Brita From
född och bosatt i Bollnäs.
49. Soldaten Jonas t·
Brandvaktgn p~
18 24 /o 5 J. J o han Hedberg; ·
28
18
18 '% 42.
23
18
5
18
30
18
eberg
"''"'
""'
ci.P;:!
+> +>...; tbr;l
t/J.'~ m
......
w~
·a
'"'
~
""
z"'
Q)·~
w'""
"'
l
..;
"' ><
:>.A
B.
A.
B.
BC.
BC.
B.
l B.
BC.
c.
18 /s 66.
B.
B.
c.
B.
c.
BC.
B.
B.
BC.
CD.
l
;j
...
~
'o
....
;:;,
P'
""'
o
B.
27
'O
afil
w
'"'"
l 18 /s 66.
1
t;
o:O
E
et;
"'fl;
·~
l
c.
A.
l A.
l
c.
A.
A.
Saltpetersjudat'ElU Alld. Boberg.
18
/s 66.
B.
B.
C.
BC.
A.
BC.
BC.
B.
BC.
D.
c.
A.
A.
1
/2
44.
Folkskoleläraren Han'~ Östlund.
18 2/s 66.
B.
B.
B.
H.
B.
B.
B.
B.
BC.
A.
c.
A.
A.
/'
51
Snickaren Nils JansSou.
18
/s 66.
B.
B.
A.
BC.
BC.
c.
c.
BC.
BC.
CD.
c.
A.
A. l
Torparen Olof Falllb etg.
18 /s 66.
c.
CD.
c.
D.
c.
D.
D.
D.
CD.
CD.
c.
A.
A.
Nybyggaren Olof ~aliSSOD.
,;18 '/s 66
B.
BC.
c.
BC.
c.
BC.
C.
c.
c.
c.
CD.
A.
A.
BC.
c.
B.
CD.
CD.
c.
CD.
c.
CD.
D.
c.
A.
A.
D.
CD.
CD.
A.
A.
D.
A.
A.
A.
A.
A.
A.
A.
/•
53.
18
18 /o 39.
20
/•
18
n.
/t2
·a
.;
~.~
38.
13
14
d <l_
Smeden Johan Wallgren.
l
18 "% 35.
Inhysesmannen Oldf• Jonsson.
d <l_
C.
CD.
c.
D.
CD.
D.
D.
D.
18 "/o 45.
Torparen Erik Lllr1son.
el".
H.
A.
A.
A.
n.
A.
A.
A.
B.
A.
A.
A.
HC.
A.
A.
B.
1
'"/2 45.
Aflidne organisteuJoh;Holmströ m.
el.<>
B.
18 "/t 39.
Af!. Hemmansegaren Jonas Olsson.
el.<>
B.
A.
R.
B.
c.
Bc.j BC.
B.
BC.
B.
A.
A.
A.
BC.
C.
c.
c.
BC.
B.
BC.
B.
BC.
BC.
c.
A.
A.
118
l
l
A.
l
l
l
11
18 /a 35. Husmannen Per .Uro1nan.
18
18 9/n 46.
18 3 /s 66
C.
c.
CD.
CD.
B.
c.
c.
c.
C.
CD.
c.
A.
A.
Kolaren vid Annefttl~s Nils Hansson. 18 1 /s 6G.
B.
A.
B.
A.
B.
A.
A.
A.
B.
BC.
c.
A.
A.
B.
A.
A.
c.
B
A.
B.
B.
c.
BC.
C.
A.
A.
BC.
BC.
C.
c.
c.
c.
c.
c.
c.
D.
CD.
A.
A.
Skräddaren Per Westlund.
4
/s 66.
:,~
19
18 /I 53.
18
12
/•
43.
Afsk. Solclaten
Efik Blomberg.
j;/~
3
18 f,o 53.
18
12
/t 54.
18 2 "/o 53.
Sicomakaren
Lar;~Lindb! om.
18 2/s 6G.
18
13
/s 66.
sadelmakaren Joli~li Stenberg.
d.<>
BC.
BC.
CD.
c.
c.
c.
c.
c.
C.
D.
CD. A.
A.
Afsk. soldaten A!lilers From.
do
B.
BC.
CD.
BC.
CD.
c.
BC.
BC.
nc.
D.
CD.
A.
Betygshokstäfvernas betydelse: A. =Berömligt; B. =med beröm godkänd; BC"~lcke utan heröm rrodl<änd. C.= godkänd; CD.= Försvarligt; D.= otillräckligt.
utexaminerade Distrikt-Skollärare.
i
"
'
Bollnäs den 12 December 1866.
d<l_
SmåBkolelärare
S. u. M. Ströhm.
A.
l
-
186 -
insp ektörer, att dessa åt skolorna lmnna egna sm hufvudsakliga
verksamhet.
Ja" anser för ·en pligt att här öppet och tacksamt erkänna
den väbrilja och hj ertlighet, so m under mina inspektionsres~.r
öfverallt blifvit mig till del, äfven der man af ett eller annat ~kiil
ej ansett sig kunna bifalla mina ombilclnin~sföi:slag .. S~tlol~t
hos prest-erskap et står jag i förbindelse för h]ertligt tillmotesg~­
ende och nitiskt tmderstöcl. Samtlige herrar pastorer hafva vant
mig följaktjge vid inspektionen inom församlingame, några äfven
till d e aflägsnare och svårbesöktare skolorna och detta ehu:·u
årstid och väglag ofta gjort Tesan både besvärlig och äfventyTlig.
Då den åsi" ten att presterskapet i allmänhet mera skulle motv~~·lm än b~främja follcets upplysning ofta blifvit utt.al~d och
denna beskyllning enligt min öfvertygelse är ~lldeles ?riktig, .. anser jag för en skyldighet att förklara , det åtm.mst?ne mom Sodra
Helsin()'land nästan samtlig·e prester med verkhgt mtresse omfatta
5
. .
p a· nuvaran de
och -efter
föl'lnåga verka för follmn derVIsnmgen.
h enar pastorers nit för saken har jag nästan ~fver~t i sko~·å ds­
och kyrkostämmoprotokollen funnit m er än . ~lräckhga b ~v.1 s och
det yngre pTesterskapet delar i allmänhet li!hgt det:a 1~t. Den
bristfiilliga skolundervisningen vållar presten ar efter ar VId nattvardsundel'Visnin()'en bekymmer och obehag af flera slag och han
måste således r:da:n .af denna orsak vara skolans tillgifne vän.
Hans bemödande för skolväsendets upphj·elpancle hafva dock oftast
strandat mot svårigheten att e1·hålla lämpliga lärare samt mot den
bristande insigten hos dem, hvilkas förde~ saken n.är~nast g~de,
och han har clerföre med oskrymtad glädJ e mottag1t msp ektorens
medv.erkan för Teformeus fTamgång. Att dmma ock verkligen vunnits i vida högre grad, än jag från början v.åga~ hoppas, dertil~
har herrar statsinspektörers insig tsfulla och vänliga medverkan l
hufvudsaldig mån bidragit, och utan en uppriktig samver~can
mellan Statens och Landstingets inspektörer vore ock af de SIStnänmdes upph·ädande att befara mera skada än gagn.
. .
Af de I I besökta församlingarne hafva 7 sockenbiblwtek,
6 sparbank och 8 skarpskytte corps. Sockenbiblioteker och Sparbanker, bildade genom presterskapets ellel' andra ståndspersoners
nitiska åtgöTanden, ]ofva i allmänhet att allt mera utveckla s1g.
187
Af Skarpskyttecorpserne, hvilka mera ber o af några få .enskilde~S
uppoffrande nit, ådagalägga visserligen några mycken verksamhet,
m en andra hafva endast ett skenlif. Fattigvården åter iir nästan
öfverallt icke ordnad, gör deTföre i allmänhet föo·a verldiot aa()'n
5
5 o 5
och ådnger likväl kommunerna årlige n ·de mest betungande kostnad er , synnerligen till följd af det hejdlösa, så ytterlig t demoraliserande tiggeriet. Då denna fråga på flera sätt står i samband
m ed follmndervisningen torde .d et till å tas mig, att slutligen få j
korthet uttala den åsig ten, a tt enda siittet att hämma det p1·oletariatet allt mer rekryterande t-iggeriet samt rädda befollmingel i
från att småningom TUmeras af direkta och indirekta fattigvårdsutgifter iir, att Landstinget tager iifven denna fråga om hand
samt åstadkommer arbetshus inom hvarje härad, för att hefria
befolkningen från kringstrykande lättingar, samt försörjningsanstalter inom hvru'je församling för upptagande af alla till arbete
oförmögne m edellöse.
Bollnäs & Rehn den
I
I September I8 67.
S. G. M. Ströhm.
Uppgift å de Lärolwrser, som m ed Eleverne å härvar[mde
Seminarium blifvit genomgångna under den med ingången af
sistl. Augusti började och med denna dag afslutade Termin en:
I!:! l [(rislend01n:
Luthe1·s lilla katekes m ed korta ordförklaringar, öfversigt af
de särskilda hufvudafdelningru·ne samt nödiga hänvisningar till
den Lindblomska förklru·ingen ; ett mval berättelser ur Gamla
Testamentet och samtliga Nya Testamentets efter Roos och Åkerblom m ed lämpliga förklru·ingat· efter prof. Melin i hans bibelöfversätbling samt i afseende å det geografiska med ledning af
kartan öfver Palrestina.
2 ~ l Skrifning:
Kortfattad redogörelse för SkrifboksUifvernas bildning samt
öfningar i skönshifning.
3 ~ l Rälming:
Anvisning· till hufvudräkning
på tafla i enkla tal och bråk.
enkla tal sa mt riilmeöfningar
[Forts ättning å sid. 189.]
-
188-
189-
Läsordning
å Småskolelärare-Seminariet i Bollnäs år 1866.
-
Dag
cD
cc
't:l
'"'.,..."
""'
T1mme
l
Kl.
,
"
)l
Kl.
oC
"'
't:l
H"'
l
l
l
oC
"
)l
,
m.
"'
"
o
"
"
't:l
"'Q
o:O
Kl.
"'
:'
H
"
't:l
"'o""
an
"'
"''"'
l'"<
't:l
"
Kl.
,
"
"
l
Am n e
8-9.
9-10.
11-12.
12-1.
Katekes
SvenRka språket
Geografi
Räkning
8-9.
9-10.
11-12.
12-1.
Biblisk Historia
Svenska språket
Naturlära
Skrifning
8-9.
9-10.
11-12.
12-1.
Svensk Historia
Svenska språket
Geografi.
Räkning.
8-9.
9-10.
11-12.
19-1.
Katekes
Svenska språket
Naturlät·a
Skrifning
8-9.
9-10.
11-12.
12-1.
Biblisk Historia
Svensk Historia
Geografi
Räkning
Obs. Lärjungame skola hvarjc morgon kl. 1/2 8 vara samlade
till bön, efter Inrars slut fortsättes med förklaring af de begagnade
bönema samt bibelföTklaring till Id. 8. Läsdagarne fTån 2-4
e. m. sysselsättas lärjungarne med praldiska öfningar. Lördagen
är fridag.
S. G. M. Ströhm.
4~ l H is lo ria och Geografi:
Sveriges samtlige Regentätter och dessas särskilda leder, någorlunda fullständig öfveTsigt af Hedniska och Katholska tidehvarfven samt Gustaf I efter Dahms lärobok, med särskildt afseende på lagväsendets utveckling, på landets tillstånd samt seder
och bruk under olika tider o. m. d.; det vigtigaste af mathematiska och fysiska Geografien, en kort öfversigt af Europa samt
en någorlunda fullständig af Sverige och särskildt af Helsingland.
52 I lYaturlära:
Berlins mindre lärobok nästan fullständigt genomgången med
något utförligare redogörelse för ~juren och \VLixterna samt
Luften och vVattnet.
6o I Svenska språlcet:
Reglar för öfningar i stafning samt rätt- och välläsning;
rättskrifningsläran fullständigt genomgången jemte aet vigtigaste
af formläran samt af läran om satsen och dess olika delar; öfningar i rätt- och brefskrifning.
7 ~ De första grunderna af Sång, Gymnastik och Exercis.
Bollnäs den 12 Decemiber 1866.
S. G. M. Ströhm.
4) Landskrona.
Anställning först, utbildning sedan.
Hästveda kyrkoarkiv Lunds stift sockenstämmoprotokoll "j,
1874. Ettårig kurs börjades där av regementspastor J. C. E. ÅkessonLundegård 1/10 1870 och erhöll av Malmöhus läns landsting 187~- 1880
ett årligt anslag å 750 kronor. Om landstingets kurser och seminarium
jfr [Anna Steiner] Malmöhus läns landstings småskolelärarinneseminarium i Lund 188~ 23 /• 193~· Lund 193~.
§
För att begagna undervisningen vid den läroanstalt,
som af Länets Landsting kommer att bringas i verksamhet, lemnacles åt församlingens småskolelärarinna tjenstledighet samt 2 5
Riksdalers bidrag af församlingen till underhåll under den tid,
hon begagnar nämnda undervisning.
2.
-
190-
6) Säbrå (nära Härnösand).
Västernorrlands läns landstings arkiv Småskoleseminariets handlingar. På anmodan ha f. d. dövstumskolerektorn J. A. Hagström
kopierat handlingarna och seminarierektorn Fil. D:r Karl Ågren strax
före tryckningen kontrollerat avskrivningarnas riktighet. Den förre,
som varit läroanstaltens skattmästare, anser undervisningsplanen förskriva sig från något av seminariets två första år (1877-1879). Johan Wirlen var teol. lektor vid h. a. läroverket och Bucht rektor
vid folkskoleseminariet.
[aJ Undervisningsplan
för småskollärarinne-seminarium i Säbrå.
l ntriidesfordringar. Enelast qvinliga elever emottag as. Inträdessökande elev skall genom behörigt intyg styrka sig hafva begått
Henans Nattvard och vara känd för ett godt uppförande samt
vid anstäldt inträdesförhör ådagalägga insigt i de ämnen, som
finnas upptagna i elen uti folkskolestadgans 7 :de § bestämda
minimikursen.
Lärotiden för kursens genomgående skall utgöra ett läsår eller
36 veckor, fördelade i en hösttermin och en vårtermin, med 5
a 6 undervisnings- och öfningstimmar dagligen.
Läroämnen:
1. Kristendom. Bibelläsning. Biblisk historia efter någon mindre
lärobok. Luthm·s lilla katekes jemte elen antagna förklaringen
med recloo-örelse
för innehållet efter texten. Ett mindre urval bio
belspråk och kyrkopsalmer.
2. Modersmålet. öfningar att med nöjaktig färdighet läsa svenskt
och latinskt tryck och att redogöra för innehållet; att känna
grunderna för stafning och rättläsning; det enklaste af modersmålets form- och satslära; rättskrifningsöfningar, dels efter uppsägning och med andra enklare öfningar, dels lättare uppsatser
efter meddelad anvisning.
3. Räkning. De fyra räknesätten i hela tal, bråk och sorter, inöfvade dels genom hufvudräkning och dels medelst räkning å tafla.
Det allra enklaste af geometrien inöfvas dels i sammanhang
med rälmeöfningarna och dels i samband med teckning.
!1• Svensk historia. efter någon mindre lärobok och med anslutning till de historiska styckena i Läsebok för folkskolan.
-
191-
5. Geografi, efter kartan, med ledning af någon mindre lärokurs
och med anslutning till de geografiska styckena i Läsebok för
folkskolan.
6. Naturkunnighet ungefär till det omfång, som bestämmes af
Berlins lärobok i naturläran och med hjelp af vanlig åskådningsmateriel.
7· Uppfostrings- och undervisningslära. De enklaste pedagogiska
grundsatserna. Om sättet att unelervisa i de olika läroämnena.
Anvisning om ordnandet af en småskola eller mindre skola samt
att föra de vanliga anteckningsböckerna (journal, matrikel och
examenskatalog).
8. Wälskrifning. öfningar till vinnande af både skriHärdighet
och undervisningsskicklighet
g. Teckning efter de genom Kongl. Ecklesiastik-Departementets
försorg utgifna väggtaflor för teckning.
I o. Sång. Theoretisk underbyggnad och praktisk öfning till de t
omfång, att eleverna kunna leda åtminstone enstämmig sång. öfning i orgelspelning under särskild lärare.
All undervisning bör åsyfta att bilda eleverna till dugliga
lärarinnor. Seminariet skall derföre ock sättas i samband med
en öfningsskola, der lärarinne-eleverna få tillfälle att, i synnerhet under vårterminerna, dels åhöra undervisningen, dels ock
sjelfva undervisa, hvarvid synnerlig vigt bör läggas derpå, att
eleverna kunna göra enkla och naturliga frågor i ämnena samt
att på svarta taflan åskådliggöra hvad som genom skrifning och
uppritning kan framställas.
Undervisningsstimmar i vecl-can.
Kristendom
6
Räknekonst (och geometri) 5
Natmkunnighet
2
Teckning
I
Metodik
I
Modersmålet
Historia och geografi
Wälskrifning
Sång
Summa
7
L,
2
2
3ot:r
Uneler vårterminerna utbytas en del af dessa tirmuar mot
praktiska öfningar i öfningsskolan samt undervisning i uppfostrings- och undervisningslära, hvarom direktionen kommer att
framdeles närmare bestämma.
-
192 --
(h] Protokoll, hållet vid sty1·elsens för Vesternorrlands
läns landstingsseminarium i Säbrå sammanträde den
I g augusti I 8go.
Närvarande : Doktor Viden och undertecknad.
§ I. Sedan förslag till lärokurser och timplan för seminariet
upprättats samt föreståndarinnan lemnats tillfälle att yttra sig
om detsamma, äfvensom styrelsens ordförande h. h. biskop Johansson, hvilken för tillfället var från staden bortrest, efter tagen del af förslaget förklarat sig icke hafva någon anmärkning·
af vigt att göra deTemot, så föredrogs nu och fastställdes till
efterrättelse detta förslag, som hade följande lydelse.
Förslag till lärokurser vid Siibrå seminarium.
Kristendomskunskap.
1 :a terminen I. Gamla testamentets bibliska historia påbörjad.
2. Första hufvudstycket af Luthers lilla katekes och den
antagna utvecklingen.
2 :a terminen I. Gamla testamentets bibliska historia fortsatt
och afslutad. Kort öfversigt af gamla testamentets bibliska böcker. Nya testamentets bibliska historia påbörjad.
2. Andra hufvudstycket af Luthors lilla katekes och den antagna utvecklingen.
3 :e terminen 1. Nya testamentets bibliska historia afslutad.
Kort översigt af nya testamentets bibliska böcker.
2. Tredje, fjerde och femte huvudstyckena af Luthors lilla
katekes och den antagna utvecklingen.
4:e terminen Repetition af lärokursen i kristendomskunskap.
Vid kristendomsundervisningen inläras dessutom valda psalmer och psalmverser. Hela antalet af de verser, som under denna
läsning af psalmer och psalmverser komma att genomgås, må
ej öfverstiga 20 för hvartdera läsåret.
I samband med undervisningen i biblisk historia meddelas
erforderlig kunskap om Bibelns land och folk.
Vid den dagliga morgonandakten läses och förklaras ett stycke
i Bibeln. Denna läsnnig bör ordnas så, att ett evangelium, Apostlagerningarna och ett bref hinna genomgås under den tvååriga
lärotiden.
-
193-
Jr! odersmåle t
1 :a terminen I. Läsning med innehållsbehandling (d. v. s.
öfning att uppfatta och muntligen återgifva innehållet) af lättare
stycken omvexlande med kursivläsning. Memorering af några kor:
tare stycken i bunden form.
2. Rättskrifningsöfningar. Lättare skriftliga öfningar såsom
förberedelse till uppsatsshifning.
3. Det enklaste af satsläran jemte behöfliga delar af formläran med tillämpning på läsestycken.
2 :a terminen I. Läsning med innehållsbehandling omvexlande
med kursivläsning. Memorering af något eller några stycken i bunden form.
2. Rättskrifningsöfningar. Skriftligt återgifvande af berättelser och beskrifningar, som blifvit lästa eller af lärarinnan
muntligen meddelade.
3. Den enkla satsen fullständigt behandlad, ordklasserna och
ordens böjning, allt med tillämpning på läsestycken.
3 :e terminen I. Läsning såsom förut.
2. RättskrifningsöfningaT. Utarbetande af berättelser och beskrifningar efter lärarinnans förberedande anvisning.
3. satsbindning och satsfogning. Fortsatt satsanalys.
4:e terminen 1. Fortsatta öfningar i välläsning äfvensom
uppfattning af och redogörelse för det lästa. Repetition af de memorerade styckena.
:L Rättskrifningsöfningar. Utarbetande af berättelser och
beskrifningar äfven utan lärarinnans förberedande anvisning.
3. Repetition af den genomgångna kursen i språkläran mecl
fortfarande tillämpning på läsestycken.
Räkning och geometri.
1 :a terminen De fyra räknesätten i hela tal, muntligen och
skriftligen öfvade och tillämpade på praktiska uppgifter af lättfattligt innehåll.
2 :a terminen Fortsatt öfning af de fyra rälmesätten i hela
tal. De fyra räknesätten i decimalbråk, öfvade och tillämpade på
sätt som sagts om hela tal.
3 :e terminen 1. Fortsatt öfning af de fyra räknesätten i
hela tal och decimalbråk. Allmänna bråk under enahanda öfning
och tillämpning som hela tal och decimalbråk.
13
-
194-
Det allra allmännaste om linier och vinklar (vinklars mätning uppskjutes till 4:e terminen) . Uppritning, beskrifning och
mätning af parallelogrammer. Beskrifning och mätning af så:dana solida figurer, som hafva parallelogrammer till grundytor och mot dessa vinkelräta sidor.
4:e terminen I. Fortsatta öfningar i muntlig och skriftlig
räkning med tillämpning på enkla uppgifter ur de~ praktiska
lifvet.
:>. . Uppritning, beskrifning och mätning af trianglar, återstående fyrsidingar och cirklar. Mätning af vinklar. Beskri:fning
och mätning af sådana solida figurer, som hafva förenämda
ytor till grundytor och mot dessa vinkelräta sidor.
2.
Histo ria och geografi
1 :a terminen I. Berättelser om de mest betydande personer
och händelser i fäderneslandets historia intill reformationstiden,
med öfversigter öfver de särskilda tidsskedenas vigtigare förhållanden. Någon kä1medom om de i Sverige allmännast förekommande minnesmärken från forntiden.
2 . Det allmännaste af den matematiska och fysiska geografien . Sveriges geografi påbörjad.
2 :a terminen I. Den historiska kursen fortsättes efter samma plan intill frihetstiden.
2. Sveriges geografi fortsatt och afslutad. Norges, Danmarks
och Finlands geografi.
3 :e terminen I . Den historiska kursen fortsättes efter samma plan intill närvarande tid.
2. Aterstoden af Europas geografi. De främmande verldsdelarnes geografi.
4:e terminen Repetition af lärokursen i historia och geografi.
Naturkunnig het.
1 :a terminen Läran om djuren.
2 :a terminen I. Menniskokroppens byggnad, lifsförrättning·ar och vård.
2. Val da företeelser.
3:e terminen. I. Växterna. 2. Jordytans beståndsdelar. 3. Himlakropparna. 4. Valda företeelser.
4 :e terminen Repetition af kursen i naturkunnighet
-
195 -
Pedagogik och metodik
2 :a terminen En med praktiska öfningar förbunden framsttillning af förfaringssättet vid undervisningen i småsleolans särskilda ämneu påbörjad.
3 :e terminen I. Framställningen af metoden för undervisningen i småskolans läroämnen fortsatt och afslutad. Allmån
undervisningslära.
2 . Småskolans uppgift såsom en kristlig uppfostringsa nstalt,
dess anordning och verksamhet. Lärarinnans pligter.
L1 :e te rminen I. Anvisningar rörande mindre folkskolan och
de i den förekOIIll11ande läroämnenas metodiska behandling. öfversigt af den svenska folkundervisningens historia efter I 8 62.
2. Repetition af hela lärokursen i ämnet.
Viilskrifning
1 :a tenninen öfningar, fortgående från inlärande af bokstäfvernas grundformer samt af lilla och stora alfabetet till
skrifning af stoTStil och mellanstiL
2 :a, 3 :e och 4 :e tenninerna I. öfningar i småstil onwexlande med öfningar i mellanstil och storstil
2. öfningar att skrifva med krita på svarta taflan.
Teckning
1 :a och 2 :a terminerna Frihandsteckning, omfattande enk'lare rätliniga och krokliniga figurer, dels after lärarinnans företeckning, dels efter planscher.
3 :e och 4:e terminerna öfningar
frihandsteckning efter
något svårare mönster.
Sång och nwsilc
r. Det allra allmännaste af musikens teiori. Tonträffningsöfningar; koraler och svenska messan; enstlimmiga sånger, företrädesvis af fosterländskt innehåll.
2 . Förberedande öfningar på orgelharmonium; spelning af
lwraler på samma instrument (frivilligt).
Gymnastile
F1·istående gymnastik företrädesvis; undervisning om sättet
att leda gymnastiköfningarna i små- och mindJ·e folkskolor.
-
-
196 -
I modersmålet: Sundens lärobok för folkskolan (den minsta).
I räkning: Hufvudrälmingskurs af Segerstedt. Folkskolans räknebok af Bäckman.
I geografi: S. Almqvists lärobok för folkskolan .
I svensk historia: C. T. Odhners el :o el :o
I naturlära: H j. Bergs och And. Lindens mindre lärobok.
I metodik och pedagogik: Småskolans metodile af Pr. Sandberg. Bidrag till pedagogik och m etodik af Chr. Anjou, C. vV.
Kastman och K. A. Kastman, häft. V (om räkning).
Som ofvan
G. vV. Bucht.
Handarbete
Stickning·, sömnad, stoppning, lappning och märkning.
Praktiska öfningar.
F,ör de praktiska öfningarna indelas eleverna i två, högst tre
grupper, af hvilka i regel blott en grupp i sänder är närvarande
uneler en elylik öfning.
Enskilda elever böra dessutom under hela dagar turvis följa
unelervisningen i öfningsskolan.
Timplan för h varj e vecka.
I :a
2:a
3:e
L1 :e
terminen
terminen
terminen lermiuen
Ämnen
L,
5
5
Kristendomskunskap
4
5
5
Modersmålet
5
7
L,
L,
L,
L,
Räkning och geometri
3
3
3
Historia och geografi
4
2
2
2
2
Natmkunnilghet
I
2
2
Metodik och pedagogik
i
2
I
I
Välskrifning
I
I
I
2
Teckning
2/2
Sång
2/2
2/ 2
L1/2
6jL1
Gymnastik
6/ L,
6/ !1
6/ 4
2
2
I
2
Handarbete
5
6
8
Praktiska öfningaT
Summa timmar 3Il/2
3 I 1/2
321/2
331/2
Dessulom anslås 1/2 timme dagligen åt morgonandakten.
Musile öfvas utom ofvan angifna lärotid med elever, som
sådant önska. Timantalet för dessa öfningar under vederbörande
lärares eller lärarinnas ledning föreslås till 2 a 3 i veckan.
En timme af dc för den första terminen till undeTVisningen
i modersmålet anslagna timmarna kan, ifall så pröfvas nödigt,
användas till praktiska öfningar.
§ 2. Föreståndarinnan hade inkommit med förslag till läroböcker och bestämdes att följande skulle tills vidare användas.
I I\J:istendom: Steinmetz' bibliska historia för folleskolan, ny
upplaga m 1. öfversigt af de bibliska böckernas innehåll och
historia af O. W . Lemke.
197 -
Notiser som äga samband med v1ssa här återgivna
aktstycken.
T
l
~
..l
Till sid. 3 o. (. Om acta 1-4 härnedan och deras författarejfr A.
Wanw Till folkskolans förhistoria. Sthlm 19~9 s. 336 o. f. resp. S .
Ca wall in Lunds Stifts Herdaminne. - Ordför/daringar: ordentelige
Lärare = ordinarie präster; usel = fattig. Rektors Hofmästare-titel är
lånad från tidigare seklers prins- och adelsinformation; jfr Gustaf
I:s registratur 1539 sid. 309; Schmidt Gesch. d. Päd. 186~ 4: 366.
Till sicl. 35· Under titeln tillägges: Anmält på Stockholms Slott d. 10
De c. 1793. Hos Hans Kgl. Hög-het Hert. af Söderman!. som befallte att
detta Mål tills widare borde hwiln. (Med annan stil:] 1796. d. 14. Jan.
afg jordt. N eders t. an m N 2018
Dllt är ej otroligt, att landshövdingens uttl'yck Muneke Capeli innebär en ord lek Domprosten och riksdagsmannen Petrus Munck (o bs . stavnin ge n) blev följande år biskop, och ännu nyss efter sin död fick han bära
hundhuvudet för arkivsträvandenn.
Till sid. 37· Greve von Schwerin (1764- 1834) som hade varit militär,
var kyrkoherde (i Sala), prost, riksdagsman, ekonomisk teoretiker, medlem av riddarhusoppositionen. Utgav jämte Askelöf och Livijn Läsning till utbredande af medborgerliga kunskaper. Motarbetade dock
Uppfostringskommitten och 1815 års förslag om folk- och arbetsskolor.
Såsom ordförande för bankolullmäktige genomdrev han myntregleringen 1830. I Svenska Minerva ingick '"/• 1834 en biografi över honom
[av j. C. Askelö(], och den utkom sedan i »eftertryck» [i Strängnäs)
s . å.; 3~ sidor. En annan teckning gjorde Cec. Bclåtll-Ho lmberg: En
svensk storman; Sthlm I90I. 184 sid. Sid . 4I -44 avtryckas hans »moral bok» för sonen Vilhelm, den blivande hjälten vid Oravais. (Ett min nesmärke över denne är rest vid hennes och makens folkhögskola,
Tärna) .
Här avtryckta inlaga inlämnades vid prästmötet i Västerås 1804.
Sid. 30 - III fyllas av en uppsats »Om Menniskobildning. I synnerhet
den men jämväl nedan återgivna artikel påminna om den sedan av
Olof Eneroth förfäktade åskådningen om bildning, kulturhistoria (t. ex.
»en allmän folkrätt, som födde ideen af en evig fred»; s. 50, konstens
betydelse för det mänskligas utveckling hos oss etc. Enligt Protokoll
för . .. Adeln r8r~ I 20/o kritiserade S. de vanliga läroböckerna i' historia etc., såsom Eneroth senare.
-
19~-
-
Till s. 60 n :r 3· En son till W. som var förmäld med Elisabeth
Kristina Flensburg, var seminarierektorn P. Wingren, Lund, född i
S . Rörum 22 /s 1836 (enligt benäget meddelande av dennes ene son,
bokhandlaren Johannes W ., Uppsala). Jfr Årsböcker n:r ~8.
Till sid. 77 § 17. Hänvisningen i rad ~. 3 passar varken till innehåll eller parag~a fnummer till 184<:! års stadga. För visso är det
kungörelsen 29/o 1853 ang. förändrad lydelse av fyra §§ i nämnda
stadga som åsyftas. Där talar § I mom . 3 och § 4 mom. 3 om mindre
skolor. I 186~ års seminariestadga står visserligen »§ 4 mom. 5» men
det m åste vara tryckfel. 1853 års kungörelse ingår i Sw. Förf.-Saml.
65/1853·
Till sid. Q7 (nere, petit). Enligt cirkulär 21 /a 186~ hade tillerkänts
ej blott såsom förut rektorerna utan även sådana minst ~3-åriga seminarielärare prästerlig tjänsteårsberä kning, vilka voro präster eller ock
erlagt prov för adjunkts- eller kollegabefattning vid läroverk. Sw.
Förf.-saml. 1~ /!86~.
Till sid. 135· Om seminariet under ifrågava rande tid jfr Va /fr.
Sunner Ljungstedtska skolan 18~4- 1891 (manuskr. i S A F:s arkiv).
Enligt benäget meddelande från läraren Walfrid Su nner uppges
det i översikt över lärokurser, att undervisningen i skönskrift skedde
»efter en af läraren uppfunnen punkterings förskrift ». De uppräknade
manitörerna voro elever i Ljungstedtska friskolan (= seminariets
övningss kola).
I Tidskrift för hemmet 1863 s kriver redaktionen (Esselde?) s. 7778 om en folkskol a »hvilken fullkomligt saknade all tillsyn af både
prester och lekmän, och der, åtminstone för några år sedan, skrifundervisningen gick så till, att skolläraren åt barnen lemnade förskrifter, hvarmed de fingo hjelpa sig på egen hand. Då lärjungarne,
som ej förr hållit penna i hand, ritade ganska besynnerliga hieroglyfer, i stället för våra brukliga bokstäver, höll den beskedlige skolmästaren med dem i deras försäkran, att de »omöjligen kunde lära
sig att skrifva».
I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G.
Sic!.
7)
8)
9)
lO)
l)
2)
3)
4)
5)
AA) F ö r s l a g o c h d e b a t t e r o m s p e c i e 11
l ä r a r e u t b i l d n i n g.
'f
3)
4)
5)
Sid.
3
Ö. Göinge prästerskaps (?) tidiga reformkrav ... .. . ... .. .. .. .. .. .. .. ....
Hjärsåskyt·koherden Loriobs förslag 1768 .. ....... .... .. ...... ... ... ... .. .
Kyrkoh. Lindh i Ousby om seminarium och klockare .. ....... .....
Yrkanden av Borgebyprosten Schliiter. Avstyrkanden ...............
a) Underdånig skrivelse från Schhiter 22 ft 1793 ........................
b) Doml<apitlets utlåtande 26/1 1793 .......................... . .. .. .. .. ...
c) Landshövdingens avstyrkan nov. 1793 ............. .. .. .. ........ ......
5) Prosten Schwerins förslag om seminarium vid fattigskola
6) Prästmötes yttrande 1804 rörand e näm nda förslag ....... , . ........ - ..
3
J)
2)
3)
4)
5
20
22
23
28
3~
37
49
BB) Ii u v u d s a k l i g e n p r a k t i s k, f ö r v e r k l i g a d
l ä r a r e b i l d n i n g.
Isbergs skola i Malmö; 1820 ...... .. ................................ .. .........
Utlåtanden i Sälls k. f . växelunderviau. befrämjande ............ ......
a) Av rektor Å . J. Cnattingius 6/ 2 1822 ........ ..... .... . ............... ..
h) Av rektorerna GnattinginB och P. R. Svensson •ju 1824 ... .. ....
Lärareövning i Åsum, Övedskloster ; 1827 .............. .. ................
Växjö "skolmästareanstalt" ........ . ..... .... .. .................. . ........ . ......
a) Växjö första "seminarierektors" ut.bildning ........ ... ... .. .. .... . .. .
aa) Skrivelse från biskop T eg ner 18 /u 1824..... . ... ...... ... .. ... . .
b b) Uppfostr .kommittens utlåtande 10 /t 1825 ....... .. .. . ... .. ... .. .
b) Läroanstalten 1825 .... ......... ....... ..... ... ........................ . ......
c) Stöd av myndighetema åt den na läroanstalt .. ... .... ...............
P. Wi eselgrens skola i Västersta d, Skåne .... ...................... . ......
49
50
53
53
54
55
55
58
60
61
61
61
63
6-l
64
65
AA) I a v s e e n d e å h e l a l a n d e t .
l) Kuugl. sta tutet· 18<t2, 1850 ..... . ... ... .............. .... ...... ... ..... .... ...... 66
6)
7)
1-4) Förslag av skån epräster. ... .... .. ... .. . .. . ... ... .. . ... .... ..... .. . ... ...... ...
Gö t eborga domkapitel tveksamt i seminarieft·ågan; 1814 .... .. ......
K. brev 1824 om växelundervisn ing och klockarekompetens ......
Bondemotion 1884 om lärareutbildning .... ............................. .. .
Motion 1840 om 4 a 5 seminarier ... ... ... .. ... .. .... .. . ... .. . ... .. . ..
j3) Tiden efter 184Q års seminariestadgas utfärdande.
A) Follcslwleseminarierna och deras föregångare .
a) Tiden före 184Q års folkskole- och seminariestadga.
199-
8)
9)
lO)
a) Detaljföreskrifter 1842 om nu derstödsmede l . ... ................ .... 66
b) Om miuimiålder för elev; 1850 .. ... ..... ..... .. . .. .. .. ... ... ...... ..... 68
Ständeruas hernstä llau 1854 om färre sem inarier .. . .. . ... .. . ... ... .. . 70
Motion om seminarium för "högre " folkskolor; 1856 .. ... .. ... .. ... 7 L
Kvinnor få bli (ord.) folksko ll ät·arinuor; 1859 ............... ...... ... 73
a) Ansökningsrätt .. . .. . .. . .. . .. . .. . .. . ... .. .. .. . . . ... .. .. .. . . . .. .. .. . .. . .. . . . .. . 73
b) Tt·e flickseminarier ... .. . . . . .. . .. . .. . ... . . . . . . . . . .. . .. . . . . .. . .. . .. . .. . . .. ... 73
Seminari astadga 1862 .. . .. .... ... ... ... ........ ... . .. ... .. ... . .. ... ... ... .. 74
Bondemotioue r och statsutskott 1862-1863 ... ... ...... ... ...... ...... 85
a) Minst 12 Iärarinnesemin arier! ... ................... .. ...... ... ......... 85
h) Färre seminarier. 3 i st. f. 13 ? Lärarinnot· i klass l. Folkskolaus klassifikation ......... ... ... ... ... ... ...... ... ... ... ... ... .. . ... ... 86
c) Seminarialärare jämställda med trivialskolalärare .. . .. . .. . ... ... 89
d) statutskottets utlåtande . ... . .. ... .... ... ... .. .... ... ... .. . .. . .. .... .... .. 93
l\'linskning av antalet seminarier. 1864 .... . .. . . ... ... .. . ... .. . .... .. .. ... . 98
Sel)'linariestadga 1865. .. ... ... .. . .. . . . . . . . . . . . . . .. . .. . . .. . . . . . . .. . .. . . . . .. . .. . . . 99
Rektors tillbörliga kompetens; 1873 ... ...... ........ ...... . .. .... ....... . 119
BB) S p e c i e Il a s e m i n a r i e r.
2) Uppsalct: (Förslag till) Reglemente 1842 .. ... ..... .. .......... ... .. ... 120
3) Linköping: ·wexelundervisningsmethod; J 856 (med observationer
rörande välskL-ivningshistoria av utg.) ............ .. .. .. ...... .. .... ...... 124
-
200Sid,
4) Luncl: a) Otto Lindblads folksko liRrarebetyg ..... . ...... ... ..... ...... .
b) Dispensärenden 1846 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
aa) E. Rosenquists ansökan och betyg. Avslag .. .... ...... 144,
bb) ''Oansvariga" Mal·ia Månssons [= Anna Åfelts] betyg,
motigheter och dispen9 ... .. .................. .......... 149, 150,
c) Fortbildning-; 1870 ........................... .. ............... .. .............
5) Göteborg: Landets första ordinarie folkskollärarinna? 1846 ......
6) Kw·lstcul: Upprop rör. inskrivnin g 1842 .... .................. .. .. .... ...
7) Visby: a) Förslag 1814 om åttas utbildning vid läroverket ......
b) Seminariet uncier dess första verksamhetsår .... .... ................
a a) Utgifter och elevantal 11 /10 1845 ..... ........ ............... .....
b b) Elevantal oeh stipendiehehov 11 /s 1846 ............... .. ...... .
cc) stipendiebelopp 0 /o 1846 ............. .. ... .......... ...... ...........
d d) Löner och trädgårdslät'are 1846 .. ................ ... ..... .. .. ...
d) Motion om seminariets bibehållande; 1865 ..................... ...
8) Hänlösancl: Planerade reformer, 1854: om elevers självstudier;
lärares provår och inspektionsuppdrag ........................
b) Seminarium och stadsfolkskola - ett "läroverk ". (1855) ......
c) Undermålig seminarialokal; 1856 ... ..... ....... .......... .... ....... .. .
9) Okänt seminarium (Strängnäs?): "Disciplin" i växelundervisningsskola .. . .. ... .......... .... ........ ... .. . ........... ..................... . ... ...
lO) Seminarium i Piteå? .................. .. .... ...... .... .. .. ......................
a) Hemställan av landsh-övding och domkapitel; 1846 ...............
b) Avslag ...... .. ......... : ............ ................ ....................... .. ...
144
144
148
152
153
153
154
155
155
155
156
156
156
156
l
t
158
162
165
166
168
168
169
B) Småslwleseminarier.
a) Officiella statuter.
Första småskoleseminariestadgan (1897) ................................ . 170
~)
Olika läroanstalter.
2'/2) Bollnäs : Seminarium och skolinspektioner 1866 - 1867
(Annan, otryckt urkund än den i källförteckningen angivna å annat håll tryckta handlingen av ifrågavarande r ektor.) .............. . 173
4) Lanclsk1·ona. .. . .................... . ..... . ...... .. ............ ... ............... .
Anställning först, utbildning sedan .... .. .......... .... ... .... .. ........ 189
6) Säb1·å (n äm Härnösand) ...................... . ....... . .. . .. ....... ........ 190
a) Undervisningsplan (1877-1879?) ......... .. ........... ....... .... .... 190
b) styrelsebeslut '"/s 1890: Lärokurser och läroböcker ............ 192
Extra notis et· som äga samband med några av ovau angivna ut·kund er , ...... . ................................... 60, 69, 97, 127-131, 135, 197
l