Konsten på Katedralskolan - Katedralskolan i Linköping 100 år
K onsten på Katedralskolan Tradition och utveckling Katedralskolan invigdes 1915 och det var redan från början självklart att den skulle smyckas med samtida konst, både tavlor och skulpturer. Konsten skulle vara ”en bärande kraft för unga sinnen” och Elias Erdtman samt Olle Hjortzberg var några av de stora konstnärer som fick beställningar på tavlor till det nya läroverket. Prins Eugen skänkte senare tavlan ”Veteskörd vid Vättern” till skolans 300-årsjubileum 1927. De tavlor och skulpturer som finns här har i stor utsträckning en anknytning till skolan eller staden. Det är porträtt av rektorer vid Katedralskolan, Linköpingsbiskopar, en vaktmästare Claesson som var ”lärjungarnes faderlige vän” i 50 ½ år samt tavlor med naturmotiv från Östergötland. Alla tavlor och skulpturer har dock inte lokal anknytning utan skildrar motiv från andra delar av Sverige. Många av de konstnärer som finns representerade har en anknytning till Katedralskolan. De har varit elever och tagit studentexamen här innan de gått vidare till Konstakademin och ut i världen. Katedralskolan har fortsatt med konstinköp av samtida konstnärer. Tradition och utveckling är viktigt som skolans motto. I slutet av 1980-talet gjorde Barbro Lassebro som då var skolans bildlärare, en presentation av konsten som fanns på skolan. Inför hundraårsjubileet 2015 tillsattes en kommitté vars uppgift varit att inventera konstverken på nytt samt att ”modernisera” den folder som Barbro Lassebro gjorde. I kommittén har ingått Anders Hellmér, Marie Nord samt Kerstin Samuelsson Horned. Thomas Karlsson har fotograferat och Jacob Andersson redigerat den slutliga versionen. Jag har i föreliggande folder använt Barbro Lassebros text som underlag men gjort en del förändringar, strukit och moderniserat, gjort tillägg och förklaringar. Linköping i oktober 2015 Kerstin Samuelsson Horned Register PORTRÄTT ................................................................................................................................................ 6 1 Albert Johansson Vaerneus .............................................................................................................. 6 OSCAR BJÖRK................................................................................................................................... 6 2 Josef Liljeblad ................................................................................................................................... 8 CARL EINAR BORGSTRÖM ............................................................................................................... 8 3 Jacob Lindblom ................................................................................................................................. 9 CARL FREDRIK VON BREDA ............................................................................................................ 10 4 Gösta Björn ..................................................................................................................................... 13 ANNE-MARIE GRUBBSTRÖM ......................................................................................................... 13 5 Samuel Älf 1727-1799 .................................................................................................................... 14 MAGNUS HALLMAN ...................................................................................................................... 15 6 Carl Johan Claesson ........................................................................................................................ 17 OLLE HJORTZBERGS ....................................................................................................................... 17 7 Johan Henrik Lidén ......................................................................................................................... 18 PEHR HÖRBERG ............................................................................................................................. 20 8 Bernhard Risberg ............................................................................................................................ 22 HUGO JÄCKEL ................................................................................................................................ 23 9 Per A C Romdahl ............................................................................................................................. 24 GUNNAR ROMDAHL ...................................................................................................................... 25 10 Jöns Jacob Berzelius ..................................................................................................................... 26 JOHAN GUSTAV SANDBERG .......................................................................................................... 27 11 Erik Aurelius .................................................................................................................................. 28 SAGA WALLI ................................................................................................................................... 29 Målningar .............................................................................................................................................. 30 1 Vinterlandskap................................................................................................................................ 30 CARL BRANDT ................................................................................................................................ 31 2 Roxens norra strand 1904 .............................................................................................................. 32 KARL FREDRIK CEDERBERG ............................................................................................................ 32 4 Sommarbukett ................................................................................................................................ 33 Ulla – Britt Emitslöf Dejmo ............................................................................................................ 33 5 Stora Åby ........................................................................................................................................ 34 ELIAS ERDTMAN ............................................................................................................................ 34 6 Vinterlandskap................................................................................................................................ 35 ELIAS ERDTMAN ............................................................................................................................ 35 7 Stjärnorps ruin ................................................................................................................................ 36 ELIAS ERDTMAN ............................................................................................................................ 36 8 Veteskörd vid Vättern..................................................................................................................... 37 PRINS EUGÉN ................................................................................................................................. 37 9 Naturmotiv ..................................................................................................................................... 39 10 Stilleben med kvist ....................................................................................................................... 40 11 Ex oriente lux, Från öster kom ljuset ............................................................................................ 41 Olle Hjortzberg .............................................................................................................................. 42 12 Klerikal fantasi .............................................................................................................................. 44 LENNART IVERUS ........................................................................................................................... 44 13 Promotionen................................................................................................................................. 46 KJELL JÖRSTEDT ............................................................................................................................. 46 14 Borsö, Sörmlands skärgård ........................................................................................................... 47 JOHAN KROUTHÉN ........................................................................................................................ 48 16 Landskap ....................................................................................................................................... 50 SEVERIN NILSSON .......................................................................................................................... 50 17 Väggmålningen ............................................................................................................................. 51 SIGGE WIDEGREN .......................................................................................................................... 51 18 Marinmålning ............................................................................................................................... 52 JOHAN LEONARD WIEDH............................................................................................................... 52 19 Allas café....................................................................................................................................... 53 ÅSA BOTSHINDA NYBERG .............................................................................................................. 53 SKULPTURER .......................................................................................................................................... 54 1 Gavelskulpturer och reliefer vid stora ingången ............................................................................ 54 CARL FAGERBERG .......................................................................................................................... 54 IVAR LINDEKRANTZ ........................................................................................................................ 55 3 Olaus Magnus ................................................................................................................................. 56 THEODOR LUNDBERG .................................................................................................................... 56 4 Gustav V.......................................................................................................................................... 58 GUSTAV MALMQUIST .................................................................................................................... 58 5 Gustav II Adolf ................................................................................................................................ 60 6 Axel Oxenstierna som för historiens gudinna dikterar Gustav II Adolfs bedrifter ......................... 61 J T SERGEL ...................................................................................................................................... 61 PORTRÄTT 1 Albert Johansson Vaerneus 1861 – 1938, var född i Östergötland, elev och student vid Linköpings läroverk där han 1891 blev lektor i latin och grekiska och slutligen rektor från 1901 fram till sin pensionering 1926. Det var under hans rektorsperiod som den nya läroverksbyggnaden kom till stånd 1915. Redan 1901 hade man vid en inspektion funnit de gamla lokalerna otillräckliga. Rektor J:son Vaerneus blev ordförande i den byggnadskommitté som uppdrog till arkitekten A W Brunskog att utarbeta ritningar för den nya läroverksbyggnaden. Ett kostnadsförslag på 764 000 kronor presenterades 1911 och godkändes. Byggnaden var disponerad för 800 elever. OSCAR BJÖRK 6 Porträttet är målat av OSCAR BJÖRK 1860 – 1929 som vid denna tid var en av landets mest anlitade porträttmålare. Han ägde förmåga att förena likhet med inträngande karaktäristik. 1882 hade han tillhört den dansk-norska konstnärskolonin vid Skagen. Han vistades några år i Grez, gjorde en framgångsrik karriär som målare och blev slutligen professor vid Konstakademin. Bilden av rektor Vaerneus berättar om en snäll och vänlig äldre man. Enligt beskrivningarna har han haft ett humant sinnelag och varit något av en fadersgestalt för eleverna. Målningen är hållen i mycket mörka färger med bakgrund helt i svart. I kontrast till allt övrigt framträder ansiktet ljust och varmt. Det finns ett trött drag, som vill det säga ”- Blir det bra så här?” Ögonen förefaller vana vid att le. Ett foto i ”Linköpings gymnasiums historia 1627-1927” avslöjar mera av humor och skratt runt ögonen. Placering i biblioteket 7 2 Josef Liljeblad 1872- 1942 Josef Liljeblad var rektor vid skolan 1926 – 1937. Det var 1927 som det storslagna 300årsjubileet ägde rum. Skolans rektor utmärkte sig då genom sin goda retoriska förmåga. CARL EINAR BORGSTRÖM 1914 – 1981 från Ystad har gjort reliefen i brons. Han var skulptör, målare och tecknare. Starkast som konstnär har han ansetts vara som skulptör. Sin utbildning fick han vid Tekniska skolan och Konsthögskolan i Stockholm. Reliefen skänktes 1946 av efterlevande till Josef Liljeblad. Placering i biblioteket 8 3 Jacob Lindblom 1746-1819 Jacob A Lindblom var elev vid Linköpings trivialskola och gymnasium. 10 år gammal intogs han i ”rektors klass” 1756. I sina anteckningar har han berättat om vardagslivet i ett djäknekvarter, om hur tre kamrater delade rum, om matkistor, eldning och de yngres alla skyldigheter mot äldre kamrater. De skulle sköta elden, väcka läraren, hämta maten och vara allmänt tjänstvilliga. 9 Under sin period som biskop i Linköping var han 1792 ”spiritus rektor” vid gymnasiet. Domkapitlet ansåg vid den tiden att rektor borde få samma höga ställning som lektorerna för att slippa de årliga bytena av rektorssysslan. Biskop Lindblom lät anlägga en botanisk trädgård på skolgården och i den nya timplanen tillkom naturalhistoria och medicin. Lindblom glömde aldrig studieårens slit med städning och eldning. Det gav idén till olika reformer, som vaktmästare för städning och ett första system med ordningsmän, så kallade lärarbiträden. Han gick också till rätta med den pennalism som då var vanlig på skolan från äldre elevers sida. Som regel underordnade sig de yngre som en självklarhet utan protester. Men – inom varje ordning(klass) rådde en viss jämställdhet så när som för adelsungdomen, som i klassrum och kyrka hade skilda bänkar. De hade också rätt till ett mera respektfullt bemötande. Jacob Lindblom var politiker, stiftschef och Svea rikes ärkebiskop. I Linköpings stadsbiblioteks handlingar nr 4 finns ett register över den Lindblomska brevsamlingen som omfattar 4796 brev, ordnade och katalogiserade. Där blir hans liv och gärning levande för eftervärlden. Hans meritlista i sammandrag: magister 1770, professor i Uppsala 1779-1786, biskop i Linköping 1786-1803, rektor 1792, ärkebiskop 1804-1819, ledamot i Svenska Akademien 1809. CARL FREDRIK VON BREDA 1759 - 1818 Carl Henrik von Breda kom från en konstnärlig familj. Han var sonson till Lukas von Breda d.ä. och son till konstsamlaren Lucas von Breda d.y. På Akademien blev han elev till Lorentz Pasch d.y., var framgångsrik och blev sedan hovmålare. På drottningens beställning målade han 1784 prins Gustav Adolf på sin gunghäst (Gripsholm) som var en gåva från henne till Gustav III. Som konstnär var Breda ännu ganska obestämd. En resa till England med studier hos Reynholds och Gainsborough utvecklade emellertid hans måleri så att det tillsammans med Elias Martins kom att representera sensibilitet och känsla mitt i den stela nyklassicismen. Han blev landets mest eftersökta porträttmålare. Den gustavianska tidens konstnärer var inte längre populära. Sergel skrev: ”Konsterna ligga i vintersömn… Breda, Stockholms Juel är den ende som ej förmår räkna sina uppdrag. Hans ateljé är en Laterna Magica i vilken man ser hela staden samt förstäderna passera revy.” von Breda blev professor vid Akademien, var en flitig utställare och adlades 1812. Omkring sig hade han en stor familj där kulturella värden odlades. Varje lördag hölls soaréer för framstående kulturpersonligheter. De sista åren av hans liv blev dystrare i kontrast till tidigare framgångar med oavslutade målningar och söner som inte motsvarade faders förväntningar. Placering i läsesalen 10 11 12 4 Gösta Björn f.1940 är uppvuxen i Mariannelund i Småland. Sina akademiska studier i Lund och Stockholm i ämnena svenska och tyska avslutade han genom att doktorera i tyska. Han har varit lärare och studierektor i Stockholm och Upplands Väsby. Rektor vid Katedralskolan 1982 – 2005. ANNE-MARIE GRUBBSTRÖM Porträttet kom till med anledning av Gösta Björns 50 årsdag, på initiativ av hans vänner. Det är målat av ANNE-MARIE GRUBBSTRÖM, tidigare bildlärare vid skolan. Det är en kunnigt utförd målning som utmärker sig för sin porträttlikhet. Placering i korridoren 300-plan 13 5 Samuel Älf 1727-1799 Samuel Älf var docent i latin i Uppsala 1753 -1760, lektor vid Linköpings gymnasium 1760-1782 och domprost i Linköping 1782- 1799. I redogörelser för Johan Henrik Lidéns levnad stöter man på den fjorton år äldre halvbrodern Samuel Älf. Modern till dem båda, Elisabet Rydelius, blev änka efter kyrkoherden Erik Älf och gifte sig 1735 med lektor Martin Lidén. 14 Lektor Karl Beckman betecknar 1927 i Linköpings Gymnasiums historia Samuel Älf som läroverkets mest betydande personlighet och en av landets skickligaste latinare. Älf skrev poesi på svenska och latin. Under sin studietid i Uppsala tillhörde han kretsen runt Hedvig Charlotta Nordenflycht. Han översatte ”Tåget över Bält” till latin och gjorde dikten känd utanför Sveriges gränser. På Dahlins begäran översatte han också ”Den svenska friheten”. Som ledamot i alla vittra och lärda samfund vid denna tid hedrades han såsom väntat med professors namn och värdighet. Ärkebiskop Lindblom prisar i sina memoarer Älf för dennes pedagogiska skicklighet. I gymnasiet lärde sig Lindblom, som elev till Älf, att inte bara förstå latin utan också att älska det och så småningom i all ödmjukhet våga sig på att författa någon liten vers på detta språk. Samuel Älf har också samlat en hel del manuskript åt eftervärlden. De finns nu bevarade i Linköpings bibliotek. Konstnären MAGNUS HALLMAN 1745 - 1822 var född i Regna, Östergötlands län och död i Norrköping. Han är känd som porträttmålare. År 1765 blev han student i Uppsala. Det var där han ägnade sig åt porträttmåleri, ofta som kopist. I Uppsala universitet finns en målning föreställande Carl von Linné utfört av Hallman 1769. Hans porträtt finns på olika platser såsom Gripsholm, Vetenskapsakademien m.m. Han var också verksam som musiker. Placering i läsesalen MAGNUS HALLMAN 15 16 OLLE HJORTZBERGS klassiskt monumentala teckning av Carl Johan Claesson, vaktmästare vid skolan i 50 år, är med alla sina vackra bokstäver i romersk kapitälskrift fortfarande imponerande. Enligt berättelser av ”gamla Linköpingspojkar” var vaktmästaren mån om sin värdighet och förde sig som en herreman. Vaktmästaren betecknades som ”lärjungarnas faderlige vän” och man förstår att han varit en personlighet, inte minst av att föreningen Linköpings Läroverkspojkar skänkt tavlan till 300årsjubileet 1927. Placering i korridoren 300-plan 6 Carl Johan Claesson OLLE HJORTZBERGS 17 7 Johan Henrik Lidén 1742-1793 Porträttet av Johan Henrik Lidén av Per Hörberg aktualiserar två levnadsöden från 1700-talets andra hälft, konstnärens och modellens. Från samhällets översta skikt, säterimiljö och akademisk bildning och från soldattorpets enkla förhållanden möts två jämnåriga män i ömsesidig vänskap och respekt. Ytterligare fyra repliker av porträttet finns, ett i Linköpings museum, ett i Uppsala universitet och två i Gripsholms porträttsamling. Johan Henrik Lidén beundrades under Gustav III:s tid som den framstående forskaren och lycklige författaren, boksamlaren och donatorn. I Uppsala universitets bibliotek finns en rik samling Lindéniana, brev och manuskript. Trots alla goda förutsättningar blev dock den andra hälften av hans liv en hård prövning. I 21 år var han sängliggande, förkrympt och förvärkt av gikt, tidvis ur stånd att röra sig. Johan Henrik Lidén var son till Martin Lidén som 1737 blev lektor i filosofi och historia vid gymnasiet i Linköping. Namnet tog Martin och hans bröder efter fädernegården Lida säteri. Martin Lidén hade ärvt sin fars praktiska klokhet, löste ut sina syskon och blev ensam ägare till Lida. Fadern Jacob Hinricsson, ursprungligen en fattig pojke från Pommern, hade tidigare köpt Lida säteri någon mil norr om Norrköping. Som lektor erhöll Martin Lidén Slaka prebende(pastorat) som gav god avkastning. 18 Han förvärvade Stenhusboden, numera Stenhusgården byggd på 1400-talet. Där bodde han dock inte utan bostaden blev trähuset intill Läroverksgatan och det var troligen där som Johan Henrik föddes. 1735 gifte sig Martin med änkan Elisabet Rydelius som i äktenskapet medförde barnen Samuel och Anna- Brita Älf. Samuel Älf (1727-1799) blev sedan latinskald och domprost i Linköping. Hans porträtt finns också det på Katedralskolan. Värt att nämna är också att i Martin och Elisabets äktenskap föddes sju barn varav endast sonen Johan Henrik och dottern Maria Ulrika nådde vuxen ålder. Elisabet genomgick minst nio förlossningar och fick uppleva att fem av hennes små barn dog, kanske fler. Själv hade hon lungtuberkulos och dog vid 46 års ålder. Sonen Johan Henrik föddes 1741, var klen och hostade blod. Han fick därför en fri uppfostran och syskonen fick inte retas med honom…”Wahna att alltid få rätt grundlade det lilla felet i Dess caractere, att vara envis”(citat) Kanske också styrkan att tro på sig själv som gav den omtalade munterheten och livsenergin. Hans föräldrars hus blev honom en ”dygde och förnufts Schola”. Den första undervisningen fick han av bristfälliga informatorer som använde utantillpluggande och stryk som pedagogisk metod. Det blev därför slutet på ett ”martyrium” när han tolv år gammal kom till trivialskolan i Linköping. En ny och dubbel läslust följde honom sedan livet igenom. Förutom språk och matematik var han lika road av musik och fick genom ritundervisningen smak och förståelse för målarkonsten. Då han var 17 år fick han ett utmärkt avgångsbetyg och kom sedan till Uppsala där han avlade sina akademiska examina, studentexamen och filosofie kandidatexamen. Särskilt fängslad var han av lärdomshistoria där han uppmuntrades och stöddes av sin fjorton år äldre halvbror Samuel Älf som vunnit anseende och framgång i Uppsala. Skulle sedan ”antaga kondition” och blev informator i Tavastland några mil från Åbo. En kortare sjukdom gav honom aningar om sitt kommande lidande. Han återvände till sin akademiska karriär i Uppsala där han 1764 promoverades till magister. Kulmen på sina framgångar kan man tänka sig blev då han som förste opponent fick uppleva att drottning Lovisa Ulrika och prins Gustav fanns med i auditoriet. Han fick ett stipendium med vars hjälp han sedan kunde göra en Europaresa. Per Hörbergs porträtt från 1789 visar Lidén under hans 21-åriga sjukdomstid. På biblioteket finns också ett porträtt där MAGNUS HALLMAN målat Lidén när han ännu var ung, frisk, spirituell och elegant. Fram till 1772 var han helt frisk förutom kopporna och ett anfall av mjältsjuka. Han sjukdom har betecknats som gikt. Det började med stickningar och stelhet i lederna som så småningom tilltog så att han inte kunde sträcka ut benen. Tidvis var händerna så svullna att han inte kunde använda dem alls utan fick diktera sina tankar. När sjukdomen var som svårast fick han vändas en gång varje kvart. På Hörbergs tavla är händerna ännu inte angripna, 19 Sjukdomstiden tillbringade han i Norrköping hos sin gode vän Johan Kullman. Han fortsatte sitt arbete med att läsa och skriva, tidvis diktera och hans sjukrum blev en mötesplats för ”vittert och lärt” i Östergötland. 1776 tog han avsked av sin tjänst vid Uppsala universitet och hedrades då med professors titel. Trots mängder av läkarordinationer och behandlingar med hundratals olika bad och liniment gjorde ingenting honom bättre. Detta ledde till att han avvisade ytterligare behandlingar. Det enda som för ett tag återgav rörelseförmågan i händerna var massage. Den 23 april 1793 avled han. Bland de många vänner som stått honom nära fanns också Per Hörberg, som i sin levnadsbeskrivning låtit trycka det brev som Johan Lidén skrev som en rekommendation och väntjänst. PEHR HÖRBERG 1746 -1816 Konstnären Pehr Hörberg har skildrat sitt liv i ”Min lefwernes beskrifning”1791. Tjugufyra år senare skrev han ett tillägg: ”Såsom jag gjorde detta endast för att uppfylla salig ofwannämnde Professorns önskan emedan han war i lifstiden min redlige wän”– Professorn var Henrik Lidén, vars porträtt Pehr Hörberg målat i fem exemplar. Man förstår att de hunnit med många samtal. Pehr Hörberg föddes 1746 i soldattorpet Öfra ön i Wirestads socken. Han var klen som barn men räddades till livet med endast förlorat luktsinne och ärr efter kopporna som men. Vid fem års ålder lärde föräldrarna honom att läsa och skriva, vilket roade honom. ”Mina Föräldrars swaga willkor nödgade dem at tidigt låta mig tjena mitt bröd hos andra ”Nio år gammal passade han små barn och fick för det ”ett par vantar och en viol”. Fadern monterade tagelsträngar och blev så glad över sonens framsteg i musiken att han följande vår skaffade en bättre fiol med riktiga strängar för två daler silvermynt. Ett par somrar var han vallgosse vilket inte roade honom. Men han började tälja figurer ur lind, furubark och mjuka träslag att pryda torpstugan med. Äldre män ville ha sina rönnkäppar utsirade med gubbhuvuden, fåglar och annat. Han saknade färg för han hade aldrig hört talas om lim och olja som bindemedel. Torra färger gick lättare. Av furubark fick han rödkrita, av kol från svedjeland svart och av krita vitt. Det fungerade på berghällar, bark och nyhyvlade bräder. Med saften av bär kunde han måla om han någon gång kom över ett papper. Mycket fina vita linjer åstadkom han på svamparnas vita undersida, när den var frisk genom att låta spetsen av en fin kvist eller ett furubarr röra ytan. Då efterlämnades mörkt bruna streck. 20 År 1760 ville Pehr Hörberg söka upp en målare i Växjö för att lära till mästare. De annars goda och välmenande föräldrarna ville inte ”befordra” (ge tillstånd) i detta för ”de ansågo det alldeles onyttigt”. Fjorton år gammal gick han ända till Växjö. Ungefär tre mil om dagen tog det honom två dagar. Det blev hans första yrkesutbildning och efter diskussion med föräldrar och mästare upprättades så småningom ett ”Läro-Contrakt” där han skulle vara utlärd efter fem år. Som ung målare fick han i uppdrag av CB von Scheele att måla fyra rum i oljefärg på Prinsnäs i Jönköpings läns västra härad. Ägaren blev så nöjd att han skaffade Landshöfdings-Embetets fullmakt att låta Pehr Hörberg bli häradsmålare. Han kunde nu ta avsked av sin dåvarande målarmästare Lutman som betalade honom åtta daler silvermynt. Hela sitt bohag fraktade han på en kärra och kom så till Almisåkra. Kyrkoherden Johan M Collin och hans hustru tog hand om honom nästan som om de var hans föräldrar. Han fick ett torp och gifte sig med tjänstepigan Maria Eriksdotter från Mycklamo och där föddes hans barn varav några dog tidigt. Så småningom fick han en gård och gladde sig då åt att inte vara torpare längre utan ha ett hemman precis som bönderna. Han målade porträtt och kyrkomålningar och fick gården skött av drängar, pigor, hustru och uppväxande barn. 1783 gick han till fots till Stockholm, detta tog honom en vecka. Avsikten med resan var att få se Ehrenstrals arbeten samt Målar-Akademin. Han blev väl mottagen av Professorn vid Akademien, Tempelman. Han fick också se Pilo i arbete med målningen ”Gustaf III:s kröning”. Han återvände hem men gjorde senare ytterligare några resor till Stockholm och Akademin. Han fick också uppleva att hertig Carl köpte en tavla av honom för 100 riksdaler. 1790 flyttade han med sin familj till Risinge i Östergötland. Till hans varmaste beundrare hörde Esaias Tegnér och biskop Lindblom. 1796 blev han agrée vid Konstakademin. Agrée var Konstakademiens hederstitel för konstidkare fram till 1876, de som inte tillhörde ledamöterna. Pehr Hörberg dog 1816 på Falla i Risinge socken. Han ansågs ha varit mycket beläst och kunnig. ”Min Lefwernes beskrifning” utgavs första gången av PDA Atterbom. Till det bästa i Pehr Hörbergs produktion av mera än sexhundra tavlor hör en del självporträtt. porträtten av professor Johan Henrik Lidén på sitt sjukläger samt av fadern och brodern. I Linköpings museum finns ett trettiotal målningar av honom samt ett hundratal teckningar. Placering i biblioteket 21 8 Bernhard Risberg 1862 – 1947 Var lektor i latin och modersmålet vid läroverket mellan åren 1894 och 1928 då han pensionerades. Gamla elever till honom kunde berätta om en mycket lärd man som undervisade i latin och grekiska. Han belönades 1908 med Svenska Akademins pris för framstående lyrisk diktning. Han utgav sju diktsamlingar och översatte Iliaden och Odyssén. En bibliografi har utarbetats av Hugo Larsson 1968. 22 Han hade också samlat ihop en frimärkssamling som med åren växte och slutligen blev en donation till Domkyrkan om sex miljoner kronor. På Skolmästargården i Gamla Linköping har ett rum ägnats hans livsverk. Där finns hans skrifter, hans teckningar och akvareller och också hans två skrivbord. Porträttet donerades 1948. HUGO JÄCKEL 1872 -1952 har tecknat porträttet och målat det med pastellkritor. Robert Hugo Jäckel var tysk till börden, född i Gablonz. Han studerade i Wien och kom sedermera till Sverige där han blev svensk medborgare år 1927. Han har utfört altartavlor ibland annat Västerås och Västra Harg samt frescomålningar. Det är främst landskap, stadsbilder, interiörer och porträtt som finns bevarade av honom. Bland hans många utställningar kan här nämnas Halmstad 1928 och Malmö rådhus 1933. Placering i konferensrum 300-plan 23 9 Per A C Romdahl 1841 - 1926 En distingerad ämbetsman mer än gemytligt patriarkalisk, vårdad i sin klädsel, sträng men rättvis – så beskriver professor Axel Romdahl, son till rektor Per Axel Cyrus Romdahl sin far i ”Linköpings gymnasiums historia 1627-1927”. Grunddragen i hans karaktär har enligt sonen varit rättfärdighet och plikt. Eleverna hyste en vördnadsblandad skräck för honom. Hans son påpekade att han hade vunnit på att visa lite större smidighet och förmåga att vinna människor. Han var mer fostrare än lärare. ”Oarter skulle ryckas upp med rötterna!” Den skyldige bestraffades handgripligen. Fattiga elever omslöts med faderligt beskydd och han hjälpte dem ekonomiskt i tysthet, en humanare form av maktutövning. Han följde sedan elevernas väg efter skolan med engagemang. 24 1901 entledigades han från rektorssysslan på egen begäran. Pensionerades 1907. Porträttet donerades 1940 av sönerna Axel och Gunnar Romdahl. Det är målat av sonsonen Gunnar Romdahl. GUNNAR ROMDAHL 1907- 1975 Konstnären har valt att porträttera sin farfar i stärkkrage med uppsyn av rättfärdighet och plikt. Klädseln, ansiktet utåt har enligt sonen Axel alltid varit viktigt för honom. Gunnar Romdahl har förutom porträtt av en rad professorer och män i hög ställning blivit känd för målningar av kultiverade miljöer, där stilmöbler och inredning kärleksfullt skildras i svala ljusa toner. Porträttet av Romdahl skiljer sig från de övriga i biblioteket just genom inredningen i bakgrunden. Skolans svarta tavla, dörren ut mot den kala korridoren, de raka linjerna omramar en sträng rektor. Gunnar Romdahl har i sin konstnärsgärning enligt Knut Andersson i Konstnärslexikon vänt modernismen ryggen. Dock finns här spår av den hårda stilisering som kom i spåren av kubismen. Placering i konferensrum 300-plan 25 10 Jöns Jacob Berzelius 1779 -1848 Det är en vänlig man som med ett lätt tillbakadraget leende som Johan Gustav Sandberg har skapat med porträttet av Jöns Jacob Berzelius, den kände kemisten. Han var född i Väversunda prästgård 1779. ”En yngling av tvetydigt hopp” var den bedömning han fick i sitt avgångsbetyg 1796 efter tre år vid Linköpings gymnasium. Sin egen syn på djäknelivet har han skildrat i sina utförliga dagboksanteckningar från skollivet på 1790-talet. År 1795 bildade några gymnasister det så kallade ”Vitterhetsgillet” där Jöns Jacob var en av de mest aktiva. Till den litterära föreningens 26 sammankomster infann sig ofta gymnasiets eforus, biskop Lindblom som till och med gav middagar för gillets medlemmar. Lindbloms välmenande ingripanden verkade dock hämmande på de unga elevernas verksamhetslust och efter några år upphörde gillet att existera. Men det litterära intresset levde vidare och tog ny fart 1799 med Atterbom som elev vid skolan. Sällskapet för Vitterhet återbildades 1809. Per Daniel Amadeus Atterbom publicerade sina första dikter i Linköpings Bladet 1806. Ett porträtt av honom finns på Gripsholm, också det målat av Johan Gustav Sandberg. Den tvetydige ynglingen Berzelius blev emellertid en av Sveriges mest berömda vetenskapsmän. Han adlades 1818, blev friherre 1835, kemist och professor i medicin och farmaci vid Karolinska institutet. Han lade grunden till det nuvarande kemiska formelsystemet, utforskade sammansättningen i 2000 olika kemiska föreningar så det blev möjligt att bestämma atomvikten, Han upptäckte flera grundämnen såsom cerium, selen, kisel och zirkonium. År 1818 blev han Vetenskapsakademiens sekreterare och 1837 ledamot i Svenska Akademin. Ett Berzeliusmuseum finns inrättat i Vetenskapsakademins hus. JOHAN GUSTAV SANDBERG 1782 - 1854 Historiemåleriet ansågs i början av 1800-talet som målarkonstens största och främsta uppgift. De första årtiondena var Johan Gustaf Sandberg den främsta inom området. Hans styrka låg i sakligheten, vederhäftigheten som människa och konstnär, egenskaper som i hans konst ibland blev till bristande spiritualitet, en torrhet i skildri-ngen. Också som porträttmålare var han den ledande. På Gripsholm finns bland annat hans porträtt av Geijer. Han ”lodade själarnas djup”, förenade Kraffts naturalism med sin lärare von Bredas måleriska sensibilitet. Han kom aldrig utomlands och sörjde ständigt över den bristen i sin utbildning, vilket medförde en gnagande känsla av otillräcklighet. Men om hans konst yttrade Lorenzo Hammarsköld: ”Sandberg doppar penseln i sitt eget hjärta, därför intränga även hans målningar i allas hjärtan.” Som ett av de främsta bland hans porträtt nämns samstämmigt i konsthistorien det av Jöns Jacob Berzelius. Sandberg kom redan 1794, då tolv år gammal till Akademin där han bedömdes som en av de mest framgångsrika med medaljer och högsta utmärkelser. Han tillhörde också de ungdomar som reagerade mot slappheten i undervisningen och bildade en egen skola ”Sällskapet för konststudium”. Här hyllade man de nordiska gudarna som en protest mot Akademins klassiskt grekiska gudavärld. På Götiska Förbundets utställning 1818 bidrog han med en märklig målning ”Valkyriorna som rida till strid”. Åt ”den blinde excellensen” greve Bonde på Säfstaholm utförde han konstnärliga kompositioner med etnografiskt intresse för böndernas pittoreska dräkter. Sandberg blev professor och direktör vid Konstakademin. Placering i biblioteket 27 11 Erik Aurelius 1874 – 1935 Erik Aurelius, biskop i Linköpings stift och skolans eforus mellan åren 1927 och 1935 var en gång en av skolans allra präktigaste elever med toppbetyg och engagemang i föreningar såsom Linköpings Gymnastikförening och i Sällskapet för Vitterhet och Hävd där han läsåret 1891-92 tillhörde ”de aderton” och var ordförande. Från herdatjället i Åsbo till biskopsgården i Linköping har vägen gått från framgång till framgång. Ingen motgång har jag funnit i levnadsbeskrivningen bortsett från den att han miste sin far redan i sjuårsåldern. I Åsbo prästgård föddes han och fick sin första undervisning av en guvernant som tidigt 28 tog tillvara hans begåvning. 1884 flyttade familjen till Linköping och efter Eriks studentexamen bosatte sig mor och fyra barn i Uppsala. Här blev Erik snart studentkårens ordförande och tog i rask takt lysande examina. Han blev docent, professor i Uppsala, professor i Lund och slutligen biskop i Linköping 1927. År 1935 drabbades han av plötsligt hjärtstillestånd på en tågresa och dog 61 år gammal då han ännu var mitt inne i sin yrkesverksamhet. ”Erik Aurelius – in memoriam” är en hel bok, skriven efter hans plötsliga död, just då när ett människoöde är som allra heligast och ställt bortom all kritik. Om man ska förstå författarna rätt har det aldrig funnits en bättre människa. Han har varit en klippa – god, ödmjuk, spirituell, intelligent och med minne och förståelse för alla - inte minst de av sjukdom drabbade och därtill haft förmåga att skapa trevnad och vänlig munterhet på kaffekalasen, auktoritet och högtidlighet i kyrka och talarstol. En rad biskopar, rektorer, domprostar, professorer, kontraktsprostar och bland alla män av rang också ett par friherrinnor lämnar i boken sina personliga vittnesmål om hjärtevännen och hedersmannen Erik Aurelius. Porträttet avtäcktes 1937 inför kollegiet av hans efterträdare Tor Andrée. SAGA WALLI Konstnären SAGA WALLI 1891 – 1975 Föddes i Prag i ett konstnärligt hem. Fadern var operasångare och modern teaterrecensent och författarinna. Sin första konstnärliga utbildning fick hon 1905 hos några konstnärer och mellan åren 1909 och 1911 tog hon lektioner hos Kerstin Cardon i Stockholm. Hon var elev till Carl Wilhelmsson i Göteborg och Acke Kumlien i Stockholm. Saga Walli har blivit mest känd för sina porträtt av bland annat Gustav Werner, Jeanna Oterdahl, Ester Lutteman samt de tre biskoparna Aulén, Aurelius och Ljunggren. Hon har också utfört många altartavlor för kyrkor i Göteborgs och Bohus län i Västergötland och i Messaure kyrka i Lappland. Målningen av Erik Aurelius har värme och hans styrka var tydligen att nå fram till människor när de behövt ord av tröst. Saga Walli bidrog med en dikt där en av verserna lyder: Hur kan man vandra som ett barn på jorden Och älska varmt där andra döma kallt? Hur kan ett hjärta finna just de orden, Som trösta och hugsvala tusenfalt? Placering 400-plan 29 Målningar 1 Vinterlandskap. Konstnär CARL BRANDT Placering i korridoren 300-plan 30 CARL BRANDT Bakom blåskuggig mark och snötyngda granar öppnar sig varma solbelysta berg med strimmor av orange. Sekelskiftets svenska nationalromantik lever kvar ännu. Konstnären Carl Brandt var född i Örebro. Han dog 1930. Sin utbildning startade han som hantverkslärling och vistades någon tid i Amerika. Han har efter hemkomsten varit mycket produktiv med akvareller, oljor och pasteller ofta med romantiska vinterlandskap som motiv. I matsalen på Stora Hotellet i Örebro har han utfört oljemålningar. 31 2 Roxens norra strand 1904 Konstnär KARL FREDRIK CEDERBERG 1861-1904 Placering i läsesalen KARL FREDRIK CEDERBERG Karl Fredrik Cederberg var född i Linköping av föräldrarna rådmannen Adolf Fredrik Olsson och Greta Maria Cederberg. Han studerade vid Konstakademin men placerades 1878 åter av fadern i läroverket i Linköping då han sällat sig till de ”oppositionella”. Oppositionen mot klassicism och romantik krävde större realism i framställningssättet med landskapsbilder utförda utomhus inför motivet. Också historiemåleriet ansågs förlegat. Sedan han 1882 blivit student vid Katedralskolan fortsatte han sina konstnärliga studier. Han vistades också någon tid i Paris. Åren 1895 -1900 var han verksam i Åby – Klippan. Han finns representerad vid muséerna i Norrköping och Linköping. 32 4 Sommarbukett 4 Sommarbukett Konstnär ULLA–BRITT EMITSLÖF DEJMO 1924 - 2006 Placering i expeditionen Ulla – Britt Emitslöf Dejmo föddes 1924 i Älmhult. Sin utbildning har hon fått vid Slöjdföreningens skola i Göteborg och Otte Skölds målarskola i Stockholm. Hennes måleri är ljust impressionistiskt, hon är en skicklig tecknare och finns som sådan representerad på Nationalmuseum. Hon har också utfört många textila arbeten, spröda detaljrika broderier och större offentliga utsmyckningar såsom ridåer till Göteborgs stadsbibliotek och till folkhögskolan i Grebbestad. 33 5 Stora Åby Konstnär ELIAS ERDTMAN 1862 -1945 Placering utanför dörrarna till aulans stora ingång ELIAS ERDTMAN Monumentalmålningen på duk över Stora Åby (Ödeshögs kommun) målade Elias Erdtman för Högre Allmänna Läroverkets invigning år 1915. Den 14 augusti skrev Andreas Lindblom i Östgöta Correspondenten att den ur konstpedagogisk synvinkel till fullo fyller måttet för ”ett uti denna tid i tal och skrift ofta återkommande slagord… ”konstens socialisering”. Han förklarar det så att konsten ska vara en bärande kraft för unga sinnen och tala till dem med deras egna ord. Han ansåg det vara olyckligt att, såsom man gjort i det gamla läroverket låta hänga upp en mängd äldre och kvalitativt svag konst i lärosalarna. Lindblom jämförde målningen med den som prins Eugén utfört för Östermalmsläroverket i Stockholm och hade gärna sett att också denna hade avslutats med rundad överkant. Det skulle stämt väl överens med valvbågarna i entrén. 34 6 Vinterlandskap 1903 Konstnär ELIAS ERDTMAN 1862-1945 Placering i korridoren 300-plan ELIAS ERDTMAN Vinterlandskap från 1903 med blåtonad snö, mörka tallstammar och glödande röd himmel är en målning fylld av de nationalromantiska stämningar som präglade tiden. Två världskrig har förändrat vår syn på nationalism men när nu andra krafter hotar naturen, det enda vi har, blir en målning som denna av förnyat värde. I Linköping hade Elias Erdtman sitt hem. Han var född och uppvuxen här, fick sin skolgång i läroverket och förlade sin konstnärliga verksamhet hit. Erdtman hämtade sina första lärdomar i landskapsmåleri hos Oskar Törnå på 1880-talet då friluftsmåleriet slog igenom. Man skulle se och måla ute. Den tekniska skickligheten fick han inne i ateljén där eleverna fick kopiera mästarnas arbeten. Oskar Törnå var en nitisk lärare, anhängare av Opponenterna som bildade Konstnärsförbundet i protest mot Akademin. Han uppmanade sina elever att inte söka till Akademin. Efter några år i Dusseldorf tillhörde Erdtman kretsen Carl Larsson, Karl Nordström och August Strindberg vid Grez, varifrån Erdtman har målat en rad små finstämda landskap. De har enligt Otto G Carlsund en kvalitet som är lika hög som det då bästa i franskt och svenskt måleri. Från 1898 var Erdtman med i den yngre falangen av Konstnärsförbundet. Vinterlandskap är i linje med de svenska stämningslandskap som stod på programmet. Erdtman blev den linjen trogen utan sidoblickar på de nya konstriktningar som kom och gick under hans aktiva konstnärstid. 35 7 Stjärnorps ruin 1915 Konstnär ELIAS ERDTMAN 1862 -1945 Placering i konferensrum 300-plan ELIAS ERDTMAN Stjärnorps ruin tillkom vid samma tid som Stora Åby och hängde så en trappa upp. Den har just den bågformade överdel som Lindblom saknade i monumentalmålningen. Så här långt senare står det ganska klart att Vinterlandskap från 1903 är den av Erdtmans målningar på Katedralskolan som konstnärligt står högst. Stjärnorps ruin och Stora Åby bär båda prägel av beställningsverk för invigningen 1915. Det är inte troligt att de talar till ”unga sinnen på deras eget språk” längre. 36 8 Veteskörd vid Vättern 1925 Konstnär PRINS EUGÉN 1865 -1947 Placering i expeditionen PRINS EUGÉN Veteskörd vid Vättern från 1925 heter den målning som prins Eugén skänkte till Katedralskolans stora 300årsjubileum 1927. Motivet var typiskt för den senare delen av prins Eugéns verksamhet. Han skaffade 1916 ett sommarresidens, Örgården i Örberga, utanför Vadstena. Från denna tid finns en rad skildringar av den sädesgula östgötaslätten under blåtonade sommarhimlar med ovädersmoln och solen som strålknippen sveper ner över slätten Koloriten är mjuk, friare än tidigare men aningen torr. Vad avslöjar en konstnär om sig själv i sitt måleri? Så tydligt framgår hos prins Eugén att han var en naturdyrkare. Han målade inte människor, inte heller den karga, av människohand orörda naturen utan kulturlandskapet präglat av seklers odling och tradition. År 1925 när tavlan blir till hade expressionismen gjort sitt intåg och prinsen intresserade sig för det nya men yttrade om sitt eget arbete:” Det så kallade rena måleriet är inte min sak. Jag älskar naturen, jag är en lyriker som 37 uttrycker mig med måleri, personligt kanske men inte genom att ha ett personligt uttryckssätt utan genom att känna personligt.” När prins Eugén efter sin studentexamen och officersutbildning beslöt sig för att bli konstnär skedde det inte utan konflikter med sin mor, drottning Sophia, som han var starkt bunden till. Prins Eugén tillhörde de på den tiden radikala som visade förståelse för socialismens inmarsch i Sverige, 1891 med August Palms ”Proletärer i alla länder förenen eder” och alla de folkrörelser som växte fram parallellt med arbetarklassen och den växande industrin. Han kallades ”Den röda prinsen” – i dagens mening skulle han kanske benämnas liberal. Han kände sig tidigt dragen till opponenterna, reaktionen inom Konstakademin mot auktoritetsförtrycket. Hans kungliga ställning blev en belastning skrev Georg Pauli, en av hans konstnärsvänner. Till dem som tog avstånd från honom hörde Ernst Josefsson. I början också Richard Berg som senare blev en god vän, liksom Hanna och Georg Pauli. Hans pariskamrater var Salmson, Per Hasselberg, Hagborg och Edelfelt. Smått etablerade var redan då Carl Larsson, Anders Zorn, Richard Berg och Sören Kröyer. Det förefaller som om prins Eugén lidit av avståndet till vänner och kvinnor. Villkoret för konstnärsbanan hade varit ett löfte till Oscar II att de kungliga plikterna inte fick svikas. Tjänsten som officer vid Livhusarerna skulle skötas i vanlig ordning, likaså representationsplikterna. Prins Eugén såg det som en plikt mot fadern att inte gifta sig med någon som inte vara av kunglig börd. Om sitt genombrottsverk ”Det gamla slottet”1893 med Karl Karlsson Gyllenhielms förfallna 1600talsslott berättar prinsen att han ville ge uttryck för ensamhet och ovädersstämning. Han befann sig då i konflikt med Nationalmuseum som inte ville ta emot hans gåva ”Strömkarlen” av Ernst Josefsson. Sin konstnärligt största betydelse har prins Eugén haft som monumentalmålare. Han har utfört tolv offentliga utsmyckningar i skolor, universitetsbyggnader, sjukhus och teatrar mellan åren 1898 och 1939, inte enbart men framför allt i Stockholm. 38 9 Naturmotiv 1891 Konstnär prins EUGEN 1865 -1947 Placering i expeditionen 39 10 Stilleben med kvist 1976 Olja Konstnär KARL HALL 1919 -2011 Placering i skolsköterskans expedition 40 11 Ex oriente lux, Från öster kom ljuset 1916 Konstnär OLLE HJORTZBERG 1872 - 1959 Placering: fonden i aulan För läroverkets inre prydnad fanns vid tiden för invigningen endast de tre oljemålningarna av Elias Erdtman men i den närmaste framtiden väntades professor Olle Hjortzbergs väggmålning ” al fresco” i aulan, den färdigställdes 1916 och fick namnet ”Ex oriente lux”, Från öster kom ljuset. Kerstin Bergman, före detta lektor vid Katedralskolan har gjort en tolkande beskrivning av målningen där hon ser som nyckel till förståelse Olle Hjortzbergs egna ord: ”Själv är jag österland och västerland.” Vänstra sidan av fondväggen och valven representerar förkristen tid med Sokrates och Alexander den store. Den högra sidan visar kristen tid med Paulus och Gustav den II Adolf. Sokrates (död399 f v t) var det kritiska västerländska tänkandets pionjär och samtidigt den borne pedagogen som såg lärarens uppgift som en förlossningskonst. Alexander Magnus på valvväggen är Sokrates lärjunge i tredje generationen via Platon och Aristoteles. Den siste var grundare av en skola i Aten, Lykeion (lyceum) och hans ideallärjunge Alexander gjorde sin världserövring ända bort till Indus 41 till ett civilisationståg för att förena öst och väst och sprida grekisk kultur. Pantern symboliserar Dionysos, Alexanders mytiske anfader, som också sägs ha erövrat Indien. Till höger skildras kristendomens seger med aposteln Paulus stående på den romerska varginnans rygg. Han håller sitt svärd, som samtidigt har formen av ett kors, hotfullt med spetsen mot varginnans nacke. Hon dias av Romulus och Remus. På valvväggen till höger ser vi som en pendang till Alexander Magnus, Gustavus Adolfus Magnus Linköpings gymnasiums grundläggare 1627. Han var elev till Johan Skytte, sin tids enastående lärde, hovinformator och universitetskansler. Gustav II Adolf, som drog söderut för att försvara den protestantiska tron, kallades Lejonet från Norden. Han bär inte fältherreuniform såsom Alexander och framställs därför mera som en kulturbringare än en erövrare. Överst i valvet möts österland och västerland i den gemensamma kampen mot kaos, förorsakad av okunnighet, för kosmos och ordning. Kerstin Bergman avslutar sin tolkning med mittfönstrets ”Espinis rosae” – ur taggarna kommer ljuset som hon vill tillämpa på skolans mödor och ljuva resultat. Olle Hjortzberg föddes 1872 och flyttade 1880 med far och åtta syskon till ”Villa Påhlman” utanför Linköping. Modern hade just dött. Från 1936 finns en gripande målning, föreställande en ung hemvändande man, som möts på stugtrappan av en äldre kvinna med utsträckta armar. Den heter Moderslängtan och avslöjar den saknad en uppväxande pojke, som mist sin mor i sjuårsåldern måste ha känt. Redan som nioåring började han i Linköpings läroverk och fick under uppväxtåren sina första konstnärliga intryck från Erdtman och Krouthén. Under sin studietid vid Konstakademin gjorde han stipendieresor och upplevde genom sitt judiska arv samhörigheten med det orientaliska, en tänkbar förklaring till hans känsla av att vara både österland och västerland. Paris, som då attraherade unga konstnärer, intresserade honom mindre än Italien, där han framför allt i Ravenna tog starka intryck. Mosaikerna i Galla Placidas mausoleum och i San Vitale, som skildrar kejsare Justinianus och hans hov och kejsarinnan Theodora, som omgiven av sin svit från det praktfulla bysantinska hovet, ansåg Olle Hjortzberg vara de bästa kristna mosaiker som finns. Uppenbarelsekyrkan i Saltsjöbaden, som Knut Wallenberg 1910 lät uppföra som ett ”monumentum aere perennius” för sig själv, sin hustru och sin släkt fick Olle Hjortzberg äran att dekorera, kanske på grund av sina många inflytelserika bekantskaper och det faktum att andra svenska monumentalmålare vände dekorationsmåleriet ryggen. De imponerande målningarna i Saltsjöbaden bär spår av prakten i Ravenna. 1913 utförde han målningarna i Engelbrektskyrkan i Stockholm, hans första storverk som vuxen. 42 Axel L Romdahl skrev i Östgöta Correspondenten om väggmålningarna till Linköpings nya läroverk 1916 att Olle Hjortzberg här fortsätter i den riktning han slagit in på i Engelbrektskyrkan men når här ännu längre i förenkling och monumentalitet. Olle Hjortzberg vill fullfölja det svenska medeltidsmåleriet såsom en ny Albertus Pictor. Han har hämtat inspiration från Ombergstraktens gamla kyrkor, Väversunda och Bjälbo. Medan Olle Hjortzbergs jämnåriga pendlade mellan vardagsskildring och nationalromantiskt stämningsmåleri vände han sig till gångna epoker, särskilt medeltiden och fjärran länder. Hans tidigare måleri har beröringspunkter med nittiotalismen men han fångades senare mera av det dekorativa i den orientaliska konsten. 43 12 Klerikal fantasi 1967 Konstnär LENNART IVERUS 1930 - 2012 Placering: i hallen vid personalrummet LENNART IVERUS ”Klerikal fantasi” heter målningen av Lennart Iverus och då ser vi genast biskopsmössan och pekpinnen som styr det oskyldiga djuret till grymma cirkuskonster. I bakgrunden skymtar clowner och svårtydbara figurer som väcker nyfikenhet eller förargelse, det röda blir symbol för liv och blod, det blåa för rymd, oändlighet och tankefrihet. Bilden är inte tydligt berättande, den ger inblickar som hos åskådaren skapar lust att tolka själv. Lennart Iverus målningar innehåller ofta arkitektoniska element, barockens kupoler, gotiska katedraler, sviktande eller delvis upplösta av ett mystiskt ljus. Han skildrar nutidens sönderslitenhet och oro, kyrkans cirkuskonster, vår följsamhet inför makten. Det var under 1960-talet som Tv:n kom och förde in världens krig och människors förtryck i våra vardagsrum. Samtidigt blev konsten kommersialiserad och massproduktionen växte. Under 1960talets senare hälft ifrågasattes på ett brutalt sätt hela den borgerliga kulturens 44 existensberättigande. Den hade varit en elitkultur förbehållen ett litet toppskikt i samhället. Protesttidningen ”Puss” startades av Lars Hillersberg, Marie-Louise de Geer, Lena Svedberg, Ulf Ramberg och Johan Bergenstråhle. Konsten skulle provocera, väcka indignation mot kapitalismen och ha ett budskap. Man gick hårt fram och blev som så ofta tidigare i historien själv förtryckande mot andra temperament i ivern att angripa förtrycket. Men en ny insikt väcktes och många idéer för att förverkliga reformer för större inflytande skapades. 45 13 Promotionen Konstnär KJELL JÖRSTEDT f.1943 Placering i korridoren 300-plan KJELL JÖRSTEDT Kjell Jörstedts ”Promotionen” bär tidsprägel. Han hade 1973 i en serie om 8 stora målningar under temat ”I tingsrätten” angripit den reaktionära borgaren och skildrat advokat och åklagare som självbelåtna hymlare med makten på sin sida gentemot arbetaren med endast sina jobbarnävar. Budskapet är bara alltför tydligt. Kjell Jörstedt är född i Stockholm och utbildad vid Konsthögskolan Han har blivit uppskattad för sitt gammalmästerliga ljusdunkelmåleri och sina satiriska skildringar av människors auktoritetsberoende. 46 14 Borsö, Sörmlands skärgård 1896 Konstnär GOTTFRID KALLSTENIUS 1861 -1943 Placering i expeditionen KALLSTENIUS Gottfrid Kallstenius var född i Västervik och blev student i Linköping vid Linköpings gymnasium 1880. Han studerade först medicin, sedan litteraturhistoria vid Uppsala universitet i tre år innan han fann sin väg som målare. Från tiden vid Konstakademin finns en berömd och ofta reproducerad målning kallad ” En dödsbädd” från 1885 som är ett gripande mänskligt dokument från moderns död. Kallstenius visar här sin stora skicklighet som ljusskildrare. Det är från 1890-talets nationalromantiska svenska panoramalandskap med sin detaljrealism som Kallstenius fått beteckningen ”barrskogens mästare” 1891-94 vistades han i Frankrike och Italien på ett resestipendium från Akademin. Han har berättat att det var under vistelsen i Italien som han började fundera över begreppet ”nationell”. Nationell konst, menade han, var inte liktydigt med konst som behandlade nationella motiv. Han ansåg att en konst var nationell endast när den historiskt utvecklats ur nationens egen kultur, dess eget specifika sätt att åskåda och känna. Han fann landskapet vara ett nationellt motiv i konsten. Det gick igen i visan, i sagan, och kanske var ursprunget den specifikt nordiska naturen, skogars mystik, den långa skymningen, havets lockande vidd, allt det som skapade nordbons eviga längtan ut, följt av hemlängtan därute. Det är tidstypiskt att Kallstenius på senare år mera uppskattats för sina målningar i mindre format till exempel Borsö, Sörmlands skärgård. Dessa målningar har bevarat skissens friskhet som detaljrealismen så lätt tar död på. Kallstenius arbetade också som vice professor vid Konstakademin, har utgivit dikter och böcker om oljemåleriets teknik. 47 15 Vårlandskap och Oxar i vinterlandskap JOHAN KROUTHÉN 1858 -1932 Placering i expeditionen 48 Med Lars Forsell – vi kryper in i vår Krouthén – och ser solen bana sig väg mellan trädstammarna i ”Vårlandskap” och blåtonade skuggor kontrastera effektfullt mot det ljus som får fritt spelrum längst bort i målningen och ger åskådaren samma känsla av befrielse som då man står vid en havshorisont. Våren har kommit, vitsipporna lovar, friheten skymtar för skoltrötta. Eller blir vi nostalgiska i det rosa skimret över ”Oxar i vinterlandskap”. Friden över den strävsamme timmerköraren beskriver en världsfrånvänd idyll där bara ljuset i landskapet är riktigt meningsfullt och intressant. Johan Krouthén, ljusskildrare och inträngande naturalist målade dessa båda bilder 1921. Han var född i Linköping och hela sitt liv bosatt där men hans genombrott skedde med motiv från Skagen där han sommaren 1883 vistades tillsammans med kamraten Oscar Björk. ”Stenigt landskap ” från Bohuslän, nu i länsmuseet och den berömda ”Höstacken” och ”Sovande gosse” i Norrköpings museum tillkom då. Men mest var det hembygden han målade. 1900-talskonsten har sökt andra vägar än 1800-talets avbildande måleri och i stället strävat efter att tolka inre mänskliga upplevelser. En gång revolterade Krouthén mot det dåtida akademiska måleriet och anslöt sig 1885 till Opponenterna. Hans stil blev dock aldrig riktigt Konstnärsförbundets utan har mera betecknats som modifierad impressionism. Med sin rika produktion av bilder som ibland gränsade till det banala blev hans konst allt populärare. Sin konstnärliga höjdpunkt nådde Krouthén med 1880-talets måleri. I vår tid har landskapsmåleriet åter börjat vinna uppskattning i takt med oron för skog, mark och luft. 49 16 Landskap Konstnär: SEVERIN NILSSON 1846 -1918 Placering i personalrummet SEVERIN NILSSON Severin Nilsson var smedson från Asi socken i Hallands län. Han uppmärksammades under sina studier vid Konstakademin 1865-71 och belönades med kunglig medalj för en historiemålning. Han var också framgångsrik som porträttmålare. I konsthistorien idag dyker han mest upp som Ernst Josefssons” hygglige reskamrat”. De besökte gemensamt Europas konstmuseer, Nilsson som stipendiat och Josefsson med egna pengar. Nilsson har lämnat efter sig en stor produktion av landskap med motiv från Stockholmstrakten, Halland och kustbandet. Hans mest uppmärksammade arbeten från 1880-talet var ”Trädgårdsinteriör” och ”I morfars trädgård”. Hans tidigare arbeten präglas mest av frisk naturiakttagelse men senare folklivsskildringar har mest kulturhistoriskt intresse. 50 17 Väggmålningen i sal 518 Målad 1951 Konstnär: SIGGE WIDEGREN f 1914 SIGGE WIDEGREN Väggmålningen i före detta musiksalen har en idyllisk naivistisk prägel av ”sången ädla känslor föder” i samklang med änglars strängaspel. Ett varmt gult solljus dryper in hela bilden där de ganska stela figurerna spelar och sjunger. Sigge Widegren är östgötamålare men född i Stockholm 1914. Ursprungligen var han sjöman men började framträda som målare i mitten av 1930-talet i en naivistisk stil, mycket beroende av Olle Olsson Hagalund. Han är självlärd och har haft åtskilliga separatutställningar över hela landet, bland annat i Linköping 1947, 1949 och 1953. Arbeten av honom finns på olika muséer bland annat i Norrköping. 51 18 Marinmålning Konstnär: JOHAN LEONARD WIEDH 1866 -1938 Placering i korridoren 300-plan JOHAN LEONARD WIEDH Leonard Wiedh föddes i Ransäter i Värmland. Man vet om honom att han studerat i Danmark, för en privatlärare i Sverige och att han framför allt målat marina motiv från den svenska västkusten. Han har också målat en altartavla i Dalarna 1903. 52 19 Allas café Väggmålning 2015 i skolans kafé ”Kaffedral” Konstnär ÅSA BOTSHINDA NYBERG ÅSA BOTSHINDA NYBERG Konstnären Åsa Botshinda Nyberg fick uppdrag av cafégruppen att måla en vägg i caféet. Hon valde att göra en tänkt förstoring av kaféet, en målning som ”känns skön då vintern är trist och mörk… en uteservering där alla kan trivas och vädret är skönt.” 53 SKULPTURER 1 Gavelskulpturer och reliefer vid stora ingången Konstnär: CARL FAGERBERG 1878 – 1948 CARL FAGERBERG På gavelfältets mittparti vid stora entrén till Katedralskolan, på ömse sidor om uret står två stycken två meter höga kvinnofigurer symboliserande bedjande och vakande mödrar. Ovanför utbreder sig som ett brett band världsrymden med det allseende ögat högst upp. Skulpturerna och relieferna vid ingången är utförda av Carl Fagerberg. Dessa reliefer och två vapen, Linköpings och Östergötlands, höggs sommaren 1916 in i granitblock som inmurats. Carl Fagerberg var född på Dalarö i Stockholm och utbildades till skulptör vid Konstakademin åren 1902 - 05. Som Jenny Lindstipendiat företog han sedan resor i Tyskland, Frankrike, Italien och Tunis. Han tillhörde kretsen runt Albert Engström och som skulptör var han mycket skicklig och produktiv. Han har varit verksam från utbildningstiden fram till 1940-talet och utfört dekorativa skulpturarbeten på skilda ställen i Sverige och utomlands. 54 2 Djäknen Konstnär: IVAR LINDEKRANTZ 1902 – 1981 Placering: Katedralskolans park utmed Platensgatan IVAR LINDEKRANTZ Motivet är tillkommet till minne av Linköpingssonen Olaus Magnus (1490 -1557), som Theodor Lundbergs skulptur i övre trapphallen i skolan också skildrar. Lindekrantz har valt djäknen, skolpojken i stället för den vuxne mannen för sin skulptur. Lindekrantz kallade sig hellre bildhuggare än skulptör och med det ville han betona traditionen. Han hugger bilder i trä och målar dem på ett sätt som påminner om medeltida helgonbilder. Ivar Lindekrantz var född i Göteborg och utbildad vid Slöjdföreningens skola där. Han tillhörde en brödrakrets av skickliga hantverkare och vann 1948 en av Statens Konstråd utlyst tävling om utsmyckningen av Sundsvalls kyrka. Mest uppmärksamhet har han fått för altarskåpet i Oskar Fredriks kyrka i Göteborg som han utförde tillsammans med sin bror Lars Lindekrantz. Sin första separatutställning hade han så sent som 1952 då han ställde ut träfigurer i Valands gamla lokaler vid Götaplatsen i Göteborg. 55 3 Olaus Magnus 1490 – 1557 Konstnär: THEODOR LUNDBERG 1852 -1926 Placering: övre trapphallen THEODOR LUNDBERG Den stora imponerande skulpturen mellan de båda övre ingångarna till aulan föreställer Olaus Magnus eller Magni. Hans dopnamn var Olof Månsson. Han var kyrkoman och kulturhistoriker, erhöll flera diplomatiska uppdrag av Gustav Vasa men stannade utomlands efter 1527 på grund av kungens 56 reformatoriska kyrkopolitik. Både brodern Johannes Magnus, sedermera ärkebiskop och vår störste renässansförfattare och Olaus bröt med Gustav Vasa och levde i landsflykt. Från 1537 var han bosatt i Italien där han av påven 1544 blev utnämnd till svensk katolsk ärkebiskop. Olaus Magnus föddes i Linköping 1490, det år då fenomen som tre solar och tre månar visade sig i Götaland samtidigt på himlen. Detta berättar Olaus Magnus själv i det stora, vackra, imponerande verket i fyra delar, Historia om de nordiska folken, illustrerad med mängder av hans egna träsnitt. Här kan man läsa om uppfostran, skolor, hur man levde i Sverige då om fiskar, fåglar, växter och djur, om människor som kunde förvandla sig till vargar och att det var sant fast många tvivlade, om hur sederna uppluckrades inte minst i kvinnornas klädsel när den förskräckliga lutherska läran vann insteg i landet där man levt ”i Herranom och Gudsfruktan” i 600 år. År 1500 bevittnade Olaus Magnus hur en yngling avrättades för falskmynteri. 1518 kom avlatskrämaren Giangelico Archimboldo till Sverige, Olaus Magnus blev hans ”kommissarie” och de företog en resa till Pello i Norrbotten i avlatshandelns tjänst. År 1520 blev han vittne till Stockholms blodbad. Olaus Magnus anses som sitt lands yppersta kulturhistoriker och därtill Linköpings störste son. Hans historia är präglad av hans egen anda, ett renässansens barn att upptäcka nya världar, men mest av de värderingar som rådde i patricierhemmet i Linköping. Hjalmar Grape har ingående analyserat poesin i Olaus Magnus ”Historia om de nordiska folken”. Skulpturen av Olaus Magnus gjordes 1920 av Theodor Lundberg, en under hela sitt liv uppskattad konstnär. Han utnämndes till professor vid Konstakademin och hade stort inflytande över svensk skulptur, kostundervisning och konstpolitik. Ingen konstnär har bidragit till Stockholms förskönande genom skulptur i sådan mängd som Lundberg. Den mest berömda gruppen är ”Fosterbröderna” från 1888 som finns i Nationalmuseums park. Den smäktande marmorgruppen ”Vågen och stranden” inköptes av Oscar II för Kungliga slottet och prydde i avgjutningar och foton otaliga svenska hem kring och efter sekelskiftet 1900. Lundbergs produktion av genremässiga figurer och grupper har en omisskännlig litterär karaktär, poetiskt, filosofiskt eller historiskt heroiskt berättande. I en artikel från 1902 om ”Poltavamonumentet”, tillkommet till minnet av de 4000 karoliner som miste livet vid Poltava 1709 tar författaren Ernst Högman upp den litterära sidan av Lundbergs skulpturer. Det är, antar artikelförfattaren, konstnärens hustru, den av Svenska Akademin prisbelönta författarinnan Ellen Lundberg, som med sin ”äktlyriska” begåvning inspirerat sin man. Eftermälena har inte riktigt varit så imponerande som samtidens uppskattning, senare konsthistoriker nämner honom inte ens. Georg Nordensvan betecknar ”Poltavamonumentet” med den sörjande Svea och en fallen karolin som ”tämligen uppstyltat”. Henrik Cornell finner hans naturalism odramatisk och slät. Theodor Lundberg uppskattade inte modernismen som efter 1910 bröt fram i konsten med nya signaler och uttryckssätt. 57 4 Gustav V 1858 -1950 Konstnär: GUSTAV MALMQUIST 1865 -1926 Placering: övre trapphallen GUSTAV MALMQUIST Gustav Malmquist var född i Fiskebäckskil. Efter sin elevtid vid Konsthögskolan kunde han som stipendiat vidareutbilda sig i Tyskland och Frankrike. Från denna tid finns ett antal patetiska statyer 58 och grupper som tidstypiskt behandlar ämnen som ”Guds dom, ”Döende yngling” och ”Tröst”. Sedan han 1906 blivit lärare vid Tekniska skolan ägnade han sig mest åt undervisning. Hans eget konstnärliga arbete blev då mest porträttbyster. Hans mest omstridda större arbete var Karl X Gustav framför Nordiska Muséet i Stockholm 1917. Omdömet om hans konst har blivit att den utmärks mera för sin vekhet än kraft, en idag sympatisk egenskap. Sin största betydelse har han haft i sin mångåriga och kunniga lärargärning. 59 5 Gustav II Adolf 1594 -1632 Placering i övre trapphallen 60 6 Axel Oxenstierna som för historiens gudinna dikterar Gustav II Adolfs bedrifter J T SERGEL Skulpturgrupp (replik) av J T SERGEL 1740 -1814 Placering i korridor 300-plan Skänkt år 1905 av borgmästare Stånggren till föreningen Vitterhet och Hävd 61
© Copyright 2024