Framtidens funktionshinderservice - Finlands svenska socialförbund rf
24.4.2015 Framtidens funktionshinderservice Finlands Svenska Socialförbunds kongress, Åbo 13.4.2014 Ulrika Krook, juridiskt ombud, VH 1 24.4.2015 Finlands grundlag • 6 § grundlagen – jämlikhet – Positiv särbehandling • 17 § - de språkliga rättigheterna – Nationalspråken, service på jämlika grunder – Andra språkgrupper – Myndigheternas skyldighet att uppfylla dem FN:s funktionshinderkonvention • Art. 1 mom. 1 FN:s funktionshinderkonvention Denna konventions syfte är att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutande av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning och att främja och respektera deras inneboende värde. 2 24.4.2015 FN:s funktionshinderkonvention • Art. 1 mom. 2 FN: funktionshinderkonvention Person med funktionsnedsättning innefattar bl.a. Personer med varaktiga fysiska, psykiska, intellektuella eller sensoriska funktionsnedsättningar, vilka i samspel med olika hinder kan motverka deras fulla och verkliga deltagande i samhället på lika villkor som andra. Terminologi • • • • • Handikapp, funktionsnedsättning, funktionshinder Person med funktionsnedsättning, funktionshindrad Handikappservice, funktionshinderservice Specialomsorg Person med utvecklingsstörning/ intellektuell, fysisk (ex. Ryggmärgsskada), neurologisk (ms, reuma, ALS), kognitiv, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, synnedsättning, hörselnedsättning, psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning 3 24.4.2015 Lagarnas hierarki (1.9.2009) FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Grundlagen Socialvårdslagen Handikappservicelagen Specialomsorgslagen Pågående reform Handikappservicelagen Specialomsorgslagen Ny funktionshinderlag 4 24.4.2015 Samordningen av HSL och Specialomsorgslagen • Arbetet pågår som bäst – Bakgrund - Lagändringar som trädde i kraft 1.9.2009 – Nu andra skedet • Tidtabell – arbetsgruppen tillsattes i maj 2013 mandattid 3.5.2013 - 31.3.2015 Till ministern 16.4.2015 • Olika referensgrupper Varför en reform av lagstiftningen? • Förändringar som har skett i verksamhetsmiljön • FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning • Grundlagen • KEHAS – bostadsprogrammet för avvecklings av institutioner för personer med utvecklingsstörning • Revideringen av socialvårdslagstiftningen som helhet 5 24.4.2015 Grundläggande fri- och rättigheter • Grundlagens 6, 17, 19 och 22 §§ • 6 § - diskriminering och separering på basis av funktionsnedsättning • 19 § - rätten till vård, omsorg och service, lika behov • 22 § Finlands grundlag - det allmännas skyldighet att skapa faktiska förutsättningar för förverkligandet av de grundläggande fri- och rättigheterna Uppdrag ”Arbetsgruppens uppgift är att: • • • sammanslå den nuvarande handikappservicelagen och lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda till en ny speciallag som gäller tjänster för personer med funktionsnedsättning för att trygga likvärdiga tjänster för olika grupper av personer med funktionsnedsättning, utreda övriga reformbehov av speciallagstiftning avseende personer med funktionsnedsättning och på basis av utredningen lägga fram ett förslag i form av en regeringsproposition före utgången av år 2014” 6 24.4.2015 Forts. Uppdrag ”Utredningen ska beakta förändringarna i omvärlden: • de skyldigheter som FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ställer på den nationella lagstiftningen, • principbeslutet om boende och tjänster för personer med utvecklingsstörning (KEHAS) samt • arbetet med anknytning till reformen av social- och hälsovårdslagstiftningen.” Samordning av funktionshinderlagarna Handikappservicelagen Både subjektiva och anslagsbundna rättigheter Avgiftsfri service och avgiftsbelagd Inte diagnosbaserad och inga restriktioner på ålder (undantag) Ska vara individuella lösningar Specialomsorgslagen Har karaktär av subjektiva rättigheter Avgiftsfri service och avgiftsbelagd Diagnosbunden Ofta ”paket- och gruppbaserade” lösningar Flera serviceformer har tillkommit och utformats genom rättspraxis Ulrika Krook, juridiskt ombud, VH , www.samsnet.fi 7 24.4.2015 Samordning av funktionshinderlagarna Handikappservicelagen Specialomsorgslagen I de flesta fall krav på svår funktionsnedsättning (gravt handikapp) Ingen skillnad på lindrig, medelsvår eller svår utvecklingsstörning Serviceplan Specialomsorgsprogram, ledningsgrupp, mångprofessionell bedömning Separata beslut för varje serviceform, i de flesta fall tjänstemannabeslut Kan också ansöka om service enligt handikappservicelagen Utgångspunkter för arbetsgruppens arbete och hur det styrt arbetet (Jaana Huhta, SHM, fri översättning) • I första hand service och stöd enligt den allmänna lagstiftningen – Förslaget till ny socialvårdslag – poängterar att utgångspunkten ska vara behovet, stärker ”klientprocessen” (översättning), servicen ska utgöra en helhet och vara till fördel för klienten/personen • Nya funktionshinderlagen en speciallag som ska främja funktionshindrades möjlighet att leva som på samma villkor och ha samma utgångspunkt som andra i vårt samhälle och som ska innehålla service som ska möjliggöra delaktighet, självständighet och rätt till nödvändig omsorg (välttämätön huolenpito) 8 24.4.2015 Utgångspunkter för arbetsgruppens arbete (Jaana Huhta, SHM, fri översättning • • • Service enligt funktionshinderlagen ges till personer med en funktionsnedsättning(långvarig/bestående) som beror på sjukdom eller funktionsnedsättning och personen nödvändigtvis och upprepat behöver service, stöd och hjälp, som inte går att tillfredställa på basis av allmän lagstiftning Hur? Lagens syfte/utgångspunkt: främja jämlikhet och delaktighet Rätt hjälp och stöd när det behövs (rätt tidpunkt) Forts. Utgångspunkter för arbetsgruppens arbete (Jaana Huhta, SHM, fri översättning • • • Hur kan vi förbättra lagstiftningen så att det via den ska gå att förverkliga den service som personer med funktionsnedsättning (och deras närstående) behöver enligt de individuella och föränderliga behoven. Målet är en fungerande servicehelhet som är flexibel, enhetlig och hållbar. Servicen ska kunna förverkligas på olika sätt och också på ett varierande sådant Samordna lagarna och förnya lagstiftningen till en godtagbar kompromiss, som beaktar de ovanstående sakerna (Ulrika Krook) 9 24.4.2015 Lagarnas hierarki – troligt scenario Grundlagen Socialvårdslagen / Teos / Hälso- och sjukvårdslagen Nya funktionshinderlagen VALAS Jämlikhet, delaktighet och självbestämmande 10 24.4.2015 Behovstrappa Utgångspunkt: Normalitetsprincipen Vad innehåller VALAS – arbetsgruppens rapport • Utgår ifrån behov inte diagnos, bedömning av funktionsförmågan blir central, olika metoder och instrument (RAI och liknande) • Olika helheter och service för att uppnå följande för personer med funktionsnedsättning: – Jämlikhet, delaktighet och självbestämmande • Omfattning och processer – Socialvårdslagens person i behov av särskilt stöd 11 24.4.2015 Hur stärka att personen med funktionsnedsättning är med ? (fri översättning från Jaana Huhta) • Redan vid lagändringen 2009 förstärktes skyldigheten att beakta den funktionshindrades åsikter och önskemål. Det har lyfts fram och förstärkts i rättspraxis, speciellt HFD:s domar. • Serviceplanen kommer fortsättningsvis att vara central – kartlägga det individuella behovet av service och stöd och den funktionshindrades helhetsmässiga livssituation. (Bedömning av servicebehov och klientplanen) • En fungerande servicehelhet – också på basis av annan lagstiftning. VALAS i stora drag - arbetsgruppen • En speciallag som utgår från behov och inte diagnos, inte heller typen av funktionsnedsättning eller omfattning av servicebehovet • Syfte: säkerställa jämlikhet, delaktighet, självständighet och stärka och säkerställa/trygga självbestämmanderätten, förhindra och ta bort hinder som leder till det eller förstärker det • Utgångspunkt – situationen där personen inte klarar sig utan service, stöd eller hjälp. • Gravt handikappad/ svårt funktionsnedsatt byts ut, nya termer är nödvändigt och upprepat behov (välttämätön ja toistuva) i förhållande till behovet och lagens syfte 12 24.4.2015 VALAS i stora drag – nuvarande läge • Kommer att finnas en gränsdragning till äldrevården • Formella bestämmelser kring processen som behövs på grund av att de inte finns i allmän lagstiftning eller att de behöver preciseras, rätt till verkligt deltagande av personen själv, mångprofessionalism och samarbete stärks genom hela processen – främst hänvisningar • Orsaken till behov av hjälp och stöd: fysisk, psykisk, social eller kognitiv funktionsnedsättning Vad föreslås finnas med? • • • • • • • Förberedande service och träning Personlig assistans Service till stöd för boende Stöd för tillgängligt boende Korttidsomsorg Dagverksamhet Stöd och tjänster för att kunna röra sig – Bilstödet • Ekonomiskt stöd • Annan service • Rehabiliterande dagvård och där till hörande färdtjänst? 13 24.4.2015 Kostnader • • • • • • Gärna stiftat en ideallag, men det finns begränsningar Ramavtalets betydelse (puitesopimus) Överföring och omfördelning av kostnader Förebyggande kostar i början men lönar sig i längden Undvika att övriga kostnader uppstår Hur se på kostnadsfördelning mellan olika sektorer Kostnader • Kostnader år 2008 rp 166/2008 • Handikappservicen ca 100 000 ca 237,9 miljoner euro per år • Före personlig assistans blev en subjektiv rättighet stod färdtjänsten för hälften av kostnaderna för handikappservicen • Specialomsorgen om personer med utvecklingsstörning ca 27 000 personer ca 500 miljoner euro per år 14 24.4.2015 Troligt scenario för funktionshinderservicen Person med funktionsnedsättnin g Socialvårdslagen VALAS – Funktionshinder -lagen TEOS Hjälpmedel Tolktjänsten Rehabilitering Samma utgångspunkt som för andra funktionsnedsättningar idag Troligt scenario för Kårkullas målgrupp i framtiden - huvuddrag Person med utvecklingsstörning Socialvårdslagen VALAS – Funktionshinder -lagen TEOS Hjälpmedel Tolktjänsten Rehabilitering Samma utgångspunkt som för andra funktionsnedsättningar idag 15 24.4.2015 Svenskspråkiga personer med funktionsnedsättning 1100 Kårkulla Övriga 45000 Svenskspråkiga 1100 43900 Kårkulla Övriga personer med funktionsnedsättning Övriga 255 000 16 24.4.2015 Nuvarande lagstadgade strukturer Tvång för kommuner • 6 § 6 mom. specialomsorgslagen grunden för svenskspråkiga specialomsorgsdistriktet , baseras på tvång • Begränsad målgrupp, de andra på helt andra premisser (1 §) • Kommunen eller privata Frivilligt © Kuntarajat: Tilastokeskus www.kommunerna.net • 6 § Ramlagen • Socialvårdslagen – Ingen specialstruktur • Handikappservicelagen – Ingen specialstruktur – Handikappråden Ulrika Krook, juridiskt ombud, VH www.samsnet.fi Reformen av funktionshinderlagstiftningen Specialomsorgslagens framtid • Specialomsorgen försvinner, strukturer åtgärdas senare • Servicen och stödet har anpassats och integrerats i socialvårdslagen och nya funktionshinderlagen Resultat © Kuntarajat: Tilastokeskus www.kommunerna.net • Stödet till familjer jämlikare • Vad händer med socialkuratorerna? Ulrika Krook, juridiskt ombud, VH www.samsnet.fi 17 24.4.2015 SOTE – Handikappforums utlåtande • Tillräcklig sakkunskap • Månprofessionalism • Närservice, centralisering i en del fall i första hand regionalt endast i få undantagsfall centralt, aldrig servicen för en diagnosgrupp • För närservice av god kvalité behövs sakkunskap och möjlighet att specialisera sig • Enhetlig funktionshinderservice, specialomsorgsdistrikten avvecklas, servicen och sakkunskapen tas tillvara Riksdagens grundlagsutskott • Om kommunerna kommer överens om att frivilligt fortsätta med Kårkullas verksamhet i form av en frivillig samkommun eller i bolagsform är de samtidigt skyldiga att säkerställa tillgången till svenskspråkig service på lika villkor för alla svenskspråkiga personer med funktionsnedsättning eller specialbehov, antingen genom liknande särlösningar för de svenskspråkiga personer med funktionsnedsättning som inte omfattas av Kårkullas målgrupp och/eller som inte får sin service via Kårkulla eller så att den verksamhet som finns inom Kårkulla idag totalt reformeras, utvecklas och anpassas för att överensstämma med grundlagens och FN:s funktionshinderkonventions krav och pågående lagstiftningsreformer. Inte heller strukturella frivilliga lösningar får leda till att personer som lever i likadana förhållanden och har samma behov ställs i ojämlik ställning på basis av diagnos och tidigare lagstadgade strukturer. (Utlåtande 16.12.2014) 18 24.4.2015 En nationell koordinator för ”specialservice” 1 2 3 • Behov av förändring • Förändringsprocesser, KEHAS, VALAS • Framförande av idén, försök att få med resurscenter i regeringsprogrammet • ”Får inte med idén i regeringsprogrammet” • Fortsatt arbete • Idén vinner fotfäste hos andra aktörer och samarbetsparter Koordinatorns uppgifter Koordinering Styrning KoordinatornSamordning Övervakning 19 24.4.2015 Forts. Forskning Utveckling Kompetens och information Varför? • Tillgången till svenskspråkiga tjänster för personer med funktionsnedsättning är idag inte garanterade på jämlika grunder, varken i förhållande till den finskspråkiga befolkningen eller på basis av diagnos. Det råder en stor brist på högklassig svenskspråkig social-, hälso- och sjukvård i vårt land. Tillgången till svenskspråkig service varierar kraftigt, delvis beroende på bostadsort och diagnos. Den kan till och med saknas helt. Tjänsterna är mycket splittrade eller saknas och valfriheten är begränsad eller obefintlig. 20 24.4.2015 Vad? • Exempel på sådant som kan koordineras är funktionshinderservice (handikappservice och specialomsorg), service och vård för personer med psykisk ohälsa, missbrukarvård, barnskydd och vård av personer med minnessjukdom. Varför? • Svensk service också i framtiden utifrån behov och inte på basis av diagnos. • Rätta till de ojämlikheter som finns på grund av dagens strukturer, samtidigt tillvarata det goda • Större underlag – bredare svenskspråkig representation 21 24.4.2015 Varför? • De faktiska starka språkliga rättigheterna som Kårkullas primära målgrupp har idag (personer med utvecklingsstörning, baseras på specialomsorgslagen för personer med utvecklingsstörning/ kehitysvammalaki) kan utvidgas till att omfatta alla personer som har specialbehov, mer än 45 000 personer om psykisk ohälsa, missbrukarvård, vård för minnessjuka och barnskyddet tas med, istället för dagens 1300 personer. Varför? • Säkerställa det svenskspråkiga Finland inte bli efter den övriga utvecklingen i landet. • Lösning som överensstämmer både med grundlagen och med Finlands åtaganden enligt FN:s funktionshinderkonvention. • Samordna och koordinera dagens splittrade sakkunskap, exempelvis kompetens inom tredje sektorn • Utvidga valfriheten • Passar in i de reformen av speciallagstiftningen som pågår. 22 24.4.2015 Varför? • Ta tillvara de svenska resurser använda dem för en bredare målgrupp än dagens (jfr 1300 mot 45 000). Sakkunskap, vissa tjänster. Stöd för socialarbetarna på fältet. – Finns det på svenska? • Samla den sakkunskap och beredning som behövs när beslutet för social- och hälsovårdsområdet görs upp. • Garantera och samordna den sakkunskap som behövs för upphandlingen av den svenskspråkiga servicen så att valfriheten för svenskspråkiga personer stärks och det går att bevara en konkurrenskraftig svenskspråkig marknad i Finland. • En funktion som de finskspråkiga som vi samarbetar med ser som en vettig och bra lösning. Svenskspråkiga kan inte ha kvar strukturer som försvinner på finskt håll. 23 24.4.2015 Utlåtande 14.10.2014 • Den nationella koordinatorn skulle fungera i samarbete med de andra tvåspråkiga social- och hälsovårdsområden. En viktig uppgift skulle också vara att fungera som en knutpunkt för den svenskspråkiga offentliga sektorn, tredje sektorn och den privata sektorn. Den nationella koordinatorn kan också bidra med kostnadseffektivitet inom det svenskspråkiga Finland. Aktörer som koordinatorn verkar med HemKommunen Produktionsområden SOTE-område Intresseorganisationer Personen Familjen FPA Andra sakkunniga och producenter 24
© Copyright 2024