Lantmäteriet - årsredovisning 2014
L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 L A N T M ÄT E R I E T 2014 1 INNEHÅLL 6 GD har ordet 8 Kort om verksamheten 11 Lantmäteriet 2014, övergripande 22 Indikatorer 2014 23 Mål och återrapporteringskrav i regleringsbrevet 2014 24 Regeringsuppdrag 25 Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning 41 Informationsförsörjning 60 Fastighetsinskrivning 66 Myndighetssamverkan i form av tjänsteexport 68 Myndighetssamverkan med totalförsvaret 70 Så är Lantmäteriet finansierat samt finansiellt läge 72 Intäktsredovisning 77 Finansiell redovisning L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 4 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 K O R TA F A K T A 2 0 1 4 1985 1 794 30 % 13 059 medarbetare vid årets slut miljoner kronor i omsättning av intäkterna är anslagsfinansierade nya fastigheter har registrerats 150 100 km2 7 av Sveriges yta flygfotograferades tätorter flygfotograferades 159 ägarlägenheter har bildats 29 nya referensstationer för SWEPOS Nätverks-RTK-tjänster har tillkommit 8 ködagar för ett inskrivningsärende, i genomsnitt 90 % av Sveriges yta har med årets produktion laserskannats för nya höjddata 69 000 51 bostadslägenheter registrerades i lägenhetsregistret organisationer varav 47 kommuner har gått med i geodatasamverkan 9,2 13 miljarder kronor uppgick stämpelskatten till pågående tjänsteexportuppdrag 792 919 inskrivningsärenden har beslutats 834 leveranser av digitala och tryckta kartor till Försvarsmakten 5 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 2 0 1 4 H A R VA R I T ETT HÄNDELSERIKT ÅR Lantmäteriet har levererat enligt plan och tagit betydelsefulla steg framåt inom flera områden. Det viktigaste, tycker jag, är driftsättningen av det nya digitala handläggningssystemet inom vår in- skrivningsverksamhet. Det handlar om den största driftsättningen i Lantmäteriet på väldigt länge. Men, mycket annat har förstås hänt detta år. I mitten av januari undertecknade finska Lant- mäteriverket och Lantmäteriet avtal om skötsel av svensk-finska riksgränsen mellan Konungariket Sverige och Republiken Finland. Därmed är över- synen av gränsen, som görs vart 25:e år, helt färdig. I februari utsågs landshövding Barbro Holm- berg till ny ledamot i Lantmäteriets styrelse. Ett utmärkt val. Regeringen har också gett de andra ledamöterna förlängt förordnande – från och med 1 april 2014 till och med 31 mars 2017. I mars beslutade vi att stänga våra minsta kontor inom vår division Fastighetsbildning. Division Fastighetsbildning har haft ett 70-tal kontor runt om i landet. För att minska sårbarheten för förändringar som konjunkturskiften och personal- rörlighet lade divisionen under 2013 fast riktlinjer för kontorsstrukturen. Resultatet har blivit att ett antal kontor nu stängts. Servicen till medborgare, 6 företag och kommuner utförs på andra sätt än från ett fast kontor, till exempel genom bokade möten. I april avslutades det femte projektet vi deltagit i för att utveckla lantmäteriverksamheten i Vit- ryssland. Det unika med dessa projekt är att vår motpart inte varit en statlig myndighet utan en civil organisation i Vitryssland. Vid det avslutande seminariet deltog även Utrikesdepartementet. I maj undertecknades en överenskommelse mellan Lantmäteriet, SMHI och Havs- och vattenmyndigheten om samverkan inom projektet Hydrografi i nätverk. Överenskommelsen innebär bland annat att Havs- och vattenmyndigheten bidrar med finansiering till arbetet som i slutänden går ut på att möjliggöra analyser av vattenflöden, vilket är viktigt ur miljösynpunkt. Samma månad undertecknades ett sam- verkansavtal mellan Lantmäteriet, Sjöfartsverket, Statistiska Centralbyrån och Trafikverket. Avtalet ger forskare, studenter och kulturarbetare fri tillgång till myndigheternas geografiska data. Ett steg närmare fria data. Den 16 maj tecknades avtal med vår operatör utifrån ramavtalet ”Kommunika- tion som tjänst”. Avtalet omfattar fast och mobil telefon, videokonferens och datakommunikation. L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 Nya lägre priser har gett oss möjlighet att upp- informationsobjekt i tre dimensioner, kan tas till högre hastigheter samt att vi nu har 55 video- hur geografisk information från olika aktörer ska gradera samtliga dataförbindelser till våra kontor konferenslösningar spridda på våra kontor som möjliggör effektivare arbetssätt och mindre fram. Dessutom ska utredningen ge besked om hanteras i modellerna. I slutet på september var det dags för den stora resande. händelsen – den officiella invigningen av det nya sex länder på västra Balkan skrev i juni under avtal lösning. Ute på fastighetsinskrivningskontoren Lantmäteriet, Sida och åtta organisationer från angående projektet Impuls, som Lantmäteriet kommer att leda. Projektet syftar till att främja handläggningssystemet och tillhörande lagringshar det nya handläggningssystemet fungerat mycket bra och utvecklingen av handläggnings- uppbyggande av infrastruktur för geodata och tiderna är mycket bättre än de vi hade räknat med. också ge stöd till länderna med att uppfylla målen i lantmäteriet. Syftet är att skapa förutsättningar samordna dess utveckling i regionen. Projektet ska EU:s Inspire-direktiv. För tredje året deltog Lantmäteriet i Almedals- I oktober tecknades nytt avtal med det kinesiska för ett fördjupat samarbete och att bygga vidare på relationen med Kina. Vi stod även värd för veckan, första veckan i juli. I år låg fokus på hur E-delegationens nätverk för nyttorealisering. geodata. I praktiken handlar det om att ta bort av ett myndighetsgemensamt ramverk för nytto- Sverige ska nå fram till det som kallas öppna prislappar och begränsande användningsvillkor för kartinformation. Den 31 juli, under sommarens hetaste veckor, Delegationens uppdrag är att bidra till etablering realisering av utvecklingsinsatser. I slutet på november beslutade de myndigheter som utrett frågan hur en fördjupad samverkan bröt en skogsbrand ut väster om Sala i Väst- kring främst e-förvaltning skulle kunna skogsbranden i Sverige i modern tid och ödelade att inleda ett arbete för att etablera en medlems- manland. Den kom att utvecklas till den värsta mer än 150 kvadratkilometer. Flera delar av vår organisation bidrog till räddningsarbetet under organiseras. Den så kallade 10-gruppen bestämde organisation som kan ta vid när samarbetet inom ramen för E-delegationen upphör vid halvårsskiftet och efter branden. 2015. till e-ansökan för inskrivningsärenden. Under mötet mellan IT-chefer i de nordiska lantmäteri- elektroniskt ingivna ansökningar till Fastighets- samarbete i Norden och jag tycker att det ger I augusti anslöt sig en av våra större ingivare hösten innebar det en väsentligt ökad volym för I december var Lantmäteriet värd för det första organisationerna. Vi har ett väl utvecklat inskrivningen. väldigt mycket. Vi arbetar med ungefär samma effektivisera geodataförsörjningen i samhället, tycker även de IT-chefer som var på plats i Gävle areella näringarna och totalförsvaret, fick arbeta vidare med. Som ett led i regeringens ambition att bland annat för samhällsbyggnadsprocessen, Lantmäteriet under 2013 i uppdrag att utreda förutsättningar för att förse samhället med kart- saker och har en hel del att lära av varandra. Det och de identifierade några områden som man vill Allt det som har hänt under året är beroende av främst insatser från våra medarbetare, men också och bildinformation i tre dimensioner (3D). Bak- av våra samarbetspartners. Jag vill därför rikta ett och i september överlämnades utredningen till till ännu ett framgångsrikt år för Lantmäteriet. grunden är den ökade efterfrågan på 3D-modeller regeringen. Där föreslår vi en rikstäckande digital stort tack till alla er, för det sätt på vilket ni bidragit landskapsmodell i 3D. Samma månad fick Lantmäteriet ett tilläggs- uppdrag där regeringen bad oss att utreda hur skalbara modeller för utbyte av geografiska Bengt Kjellson, generaldirektör 7 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 KO RT O M V E R K SA M H E T E N Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning Informationsförsörjning – tillhandahållande, All mark i Sverige är indelad i fastigheter, som är uppbyggnad och förvaltning av geodata mäteriförrättningar skapas fastigheter och rättig- sektorn och näringslivet med information om registrerade i fastighetsregistret. Genom lant- Lantmäteriet förser allmänheten, den offentliga heter i samhället för bland annat utbyggnad av Sveriges geografi och fastigheter. I praktiken han- infrastruktur, exploatering av mark för bebyggelse, rationalisering av jord- och skogsbruk och för nybyggnation av bostäder och annat. dlar det om att Lantmäteriet samlar in, lagrar, uppdaterar och gör informationen tillgänglig i form av exempelvis kartor och flygbilder. Grundläggande för den geografiska Lantmäteriet är den statliga lantmäteri- myndigheten och vi har kontor på 60 platser informationen är de geodetiska referenssystemen myndigheter. Efter årsskiftet kommer de att något finns på markytan. Fastighetsregistret ger i plan och höjd. De hjälper oss att bestämma var i landet. 38 kommuner har egna lantmäteri- utökas till 39, då Haninge kommun tillkommer. Alla uppgifter i denna årsredovisning avser det fastighetsmarknaden ett institutionellt stöd vid överlåtelser och belåning. Lantmäteriet ansvarar även för de delar av det svenska finansiella system statliga Lantmäteriet, om inte annat särskilt som hanterar pantbrev. Fastighetsinformationen anges. Fastighetsregistrets grundläggande informa- tion om fastigheter byggs upp vid registreringen av lantmäteriförrättningar. Ändringar i fastighetsindelningen sker främst genom avstyckningar, ger bland annat svar på vem som äger en viss fastighet, dess utbredning, taxeringsvärde och eventuella inteckningar. Sedan 2006 har Lantmäteriet ett nationellt fastighetsregleringar, klyvningar, samman- samordningsansvar för att tillsammans med anläggningar. I verksamheten utförs även viss bygga upp och förvalta en nationell infrastruktur läggningar, samfälligheter och gemensamhetsuppdragsverksamhet, åt till exempel Naturvårdsverket och Skattemyndigheten. kommuner, myndigheter och andra organisationer för geodata. Lantmäteriet ansvarar också för att koordinera och stödja det nationella genomförandet av EU-direktivet Inspire i Sverige. Verksamheten finansieras till 87 procent av avgifter. Exempel på uppgifter som är anslags- Informationsförsörjnings verksamhet finansierade är: externt stöd och rådgivning, ut- finansieras till 56 procent av avgifter. Exempel på av detaljplaner i fastighetsregistret. är uppdateringen av geografisk information och lämnande av allmänna handlingar och registrering områden som finansieras av förvaltningsanslag arbetet med geodetisk infrastruktur och referenssystem. Intäktsfördelning 2014 – Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning 13 % Intäktsfördelning 2014 – Informationsförsörjning 87 % 3% Anslag 0% 20% 41% Avgifter och andra ersättningar 40% 60% 80% 56% 100% Anslag 0% 8 Avgifter och andra ersättningar 20% 40% 60% Övriga intäkter 80% 100% L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 Fastighetsinskrivning Uppdragsverksamhet – tjänsteexport Inskrivningsverksamheten granskar, beslutar Lantmäteriets enhet för Tjänsteexport ansvarar information om ägare, inteckningar och andra Lantmäteriets bidrag till den svenska politiken för den utlandsverksamhet som bedrivs genom om och registrerar inskrivningsärenden med för global utveckling och som regleras av Lant- rättigheter som läggs in i inskrivningsdelen i mäteriets instruktion och uppdrag i reglerings- fastighetsregistret. Inom denna verksamhet tar brev. Tjänsteexporten är en av Lantmäteriets vi även beslut om och tar in stämpelskatt och kärnverksamheter. Verksamheten utförs som ett avgifter. myndighetssamarbete med systermyndigheter i Inskrivningsverksamheten syftar bland annat Sveriges biståndsländer genom finansiering via till att skydda äganderätten och andra rättig- Sida. Framförallt stöttar vi samverkansländer heter till fast egendom. Den utgör en viktig med kompetensförmedling och institutionell förutsättning för en fungerande kreditmarknad utveckling av deras lantmäteriorganisationer. och underlättar omsättningen på fastighets- Under 2014 omsatte Lantmäteriets tjänsteexport marknaden. Den är av väsentlig betydelse för cirka 26 miljoner kronor. samhällsekonomin, varför verksamheten måste fungera väl. Verksamheten karaktäriseras av stora ärende- Samverkan med totalförsvaret volymer och det stora flertalet ärenden ges in Lantmäteriet har i uppdrag att säkerställa att mäklare. För ingivarna är det viktigt att ärendena ska inom det området bistå med expertstöd. Vår bedöms på samma sätt oavsett var de ges in. Försvarsmakten. Omsättningen för verksamheten av professionella ingivare, främst banker och handläggs snabbt och korrekt, samt att ärendena Verksamheten är i princip helt anslagsfinansierad. totalförsvarets1 behov av geodata tillgodoses och främsta samverkanspartner inom totalförsvaret är uppgick år 2014 till knappt 53 miljoner kronor, varav uppdraget åt Försvarsmakten utgjorde 90 procent av intäkterna. Intäktsfördelning 2014 – Fastighetsinskrivning Stödenheter 99,7% Anslag 99 % 1. 0,1% Avgifter och andra ersättningar Lantmäteriet har fem centrala stödenheter 0,2% med specialistkunskap inom utveckling och Övriga intäkter 100 % IT, ekonomi, upphandling, personalfrågor, kommunikation och ledningsstöd. Totalförsvaret är de organisationer och myndigheter som ska hantera Sveriges territoriella försvar. I totalförsvaret ingår Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarets materielverk, Försvarshögskolan samt räddningstjänst, polis och sjukvård 9 10 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 L A N T M ÄT E R I E T 2 0 1 4 , Ö V E R G R I PA N D E ÅRETS EKONOMISKA RESULTAT I KORTHET Lantmäteriets omsättning 2014 uppgick till 1 794 på överskott/underskott mellan olika verk- Avgiftsintäkter från kunder utgör 69 procent utvecklingsinsatser som har bedrivits under de miljoner kronor, vilket är samma nivå som 2013. medan anslagen utgör 30 procent. 1 procent är bidrag samt finansiella intäkter. Resultatet uppgår samheter är stor, bland annat beroende på de stora senaste åren. Lantmäteriets förvaltningsanslag har under till 33 miljoner kronor, vilket är en förbättring jäm- året belastats med 495 miljoner kronor, vilket är i återfinns främst inom förrättningsverksamheten bär att Lantmäteriet har en utgående balans på fört med 2013, med 70 miljoner kronor. Ökningen som förbättrade sitt resultat med 62 miljoner kronor. Det totala balanserade resultatet inom Lant- mäteriets avgiftsfinansierade verksamheter uppgick vid utgången av 2014 till 90 miljoner kronor eller 7 procent av årets omsättning. Skillnaden paritet med årets tilldelade anslag. Utfallet inneförvaltningsanslaget på 14 miljoner kronor eller 2,9 procent. Lantmäteriet planerar att förbruka anslagssparandet de kommande åren bland annat i samband med avveckling av äldre IT-miljö, den så kallade Aros/Rosam-miljön. Läs mer under avsnittet ”Lantmäteriets utvecklingsverksamhet”. Intäkter och kostnader (mnkr) 1 850 Intäkter Kostnader 1 816 Intäktsfördelning Lantmäteriet 2014 1 800 Anslag 1 769 Övriga intäkter 1,3 % 1 761 1 750 1 700 Avgifter 30,2% 1 774 1 779 1 794 2012 2013 2014 0% 20% 68,5% 40% 60% 80% 100 % LANTMÄTERIETS UTVECKLINGSVERKSAMHET Lantmäteriet har sedan tidigare påbörjat fram- tidssäkringen av våra tjänster och vår information. Utvecklingsmässigt handlar det om att för fastighetsinskrivning med tillhörande lagringsmiljö för inskrivningsdelen av fastighetsregistret. Övriga insatser under året har handlat om modernisera informationsstrukturer och system utveckling av tjänster för tillhandahållande av företag. Den dominerande insatsen under 2014 har förrättningar. samt att utveckla e-tjänster för medborgare och varit utveckling av ett nytt handläggningssystem geodata och ett nytt stöd för omarronderings- 11 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 Utveckling av nya inskrivningssystem Lantmäteriet har sedan 2011 arbetat med modernisering av informationsstrukturer och system för hantering av inskrivningsinformation. Detta har skett i programform, Inskrivnings- programmet. Programmet har levererat helt nya IT-stöd till fastighetsinskrivningsverksamheten, vilket har möjliggjort en digital process och en Resultatet av programmet är en framtidssäkring av inskrivningsinformationen och ett modernt handläggningssystem som kan möta framtidens krav. Totalkostnaden för insatsen, satt i relation till det totala antalet registrerade fastigheter, blir 75 kronor per fastighet. Katastrofhantering samt avveckling av grund för att utveckla processen ytterligare. gamla plattformar och system hantera risken med en ålderstigen och omodern lösning för katastrofhantering i produktion Programmet har också varit ett delsteg för att Under 2014 har Lantmäteriet tagit fram en ny stordatorplattform (Aros/Rosam-miljön ). i Kiruna. Den säkrar driften om de ordinarie 2 Under 2014 har arbetet främst varit fokuserat på test och verifiering av de nya lösningarna samt utbildning av handläggare och annan personal i datahallarna slås ut och kan även hantera de nyutvecklade systemen. Vi utreder nu några alternativa lösningar för att respektive verksamhet. Driftsättning av systemen avveckla en ålderstigen och omodern stordator- Detta skedde utan störningar främst tack vare en vecklingen ska ske kommer att fattas under första i sin helhet genomfördes i september 2014. omfattande provdrift och test av driftsättningsprocedurer som genomförts innan. Uppdraget har inneburit stora utmaningar i och med komplexiteten och det stora antal system- samband som måste hanteras. Förändringen har berört alla Lantmäteriets divisioner. Sammantaget är detta den mest omfattande driftsättning som plattform (Aros/Rosam-miljön). Beslut om hur avhalvåret 2015. Det pågår också ett arbete för att helt kunna ersätta det gamla kartstödsystemet inom fastighetsbildningen. Funktionalitet för detta testas för närvarande och ett nytt system kommer att tas i produktion under 2015. genomförts inom Lantmäteriet på mycket länge. Huvudsakliga framgångsfaktorer har varit det stora engagemanget och kompetensen i projekten och teamen inom programmet. De totala utgifterna för programmet blev 244 miljoner kronor, varav 52 miljoner kronor under 2014. 127 miljoner kronor av de totala utgifterna har aktiverats som immateriell anläggningstillgång och skrivs av under en period av fem år. I den programplan som antogs vid beslut om programstart bedömdes driftsättning ske våren 2013 och den totala budgeten uppgå till 130 miljoner kronor. I programplanens kalkyl saknades bland annat byggande av en katastroflösning samt an- passning av existerande system. Omfattning och komplexitet visade sig vara större än så och i maj Hack for Sweden I början av året genomfördes för första gången Hack for Sweden, ett unikt samarbete mellan flera svenska myndigheter3 som vill möjliggöra utveckling av nya tjänster och produkter med hjälp av myndigheters öppna data. Närmare 80 deltagare i 21 lag tävlade under ett dygn med målet att skapa en innovativ tjänst eller produkt som kan komma allmänheten till del. Hack for sweden award gick till Lag ge0hack3rs med en tjänst som på ett nyskapande sätt visualiserar och simulerar konsekvenserna av giftiga utsläpp. Under året beslutades att genomföra ett liknande event under 2015. Lantmäteriet är projektledare för Hack for Sweden 2015. 2013 beslutades om driftsättning i september 2014. 2. 3. Aros/Rosam-miljön består av en äldre databas (Rosam) och en äldre transaktionshanterare (Aros) för stordatormiljö. De arrangerande myndigheterna och organisationerna var Trafikverket, Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket, SMHI, Sveriges geologiska undersökning, Lantmäteriet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Statistiska centralbyrån, Socialstyrelsen, Sveriges lantbruksuniversitet, Myndigheten för tillväxtanalys, Havs- och vattenmyndigheten och Rådet för kommunala analyser. 12 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 LANTMÄTERIETS ARBETE MED E-FÖRVALTNING Lantmäteriet bidrar aktivt till den utveckling som Lantmäteriet har under året bland annat del- direktör Bengt Kjellson är en av ledamöterna utbyteskatalog, en sourcingstrategi och nyckeltal sker inom e-förvaltningsområdet. Vår generali e-delegationen, en delegation som sorterar under Näringsdepartementet och som driver utvecklingen av e-förvaltningen inom offentlig sektor. Delegationen tar fram vägledningar, koordinerar utvecklingsprojekt, arbetar med it-standardiseringsfrågor samt gör behovs- inventeringar och förstudier. Syftet är att driva tagit i arbetet med en gemensam informationsför IT, och checklista för jurister. Vi har också deltagit i diskussioner om hur verksamheten kan bedrivas efter att e-delegationens uppdrag avslutas samt arbetat med hur utbytet av registerinformation mellan myndigheter kan förenklas. Lantmäteriets uppdrag som på myndigheternas arbete med att utveckla utvecklingsmyndighet personer och företag. E-delegationen har ut- drag4 att vara utvecklingsmyndighet inom området e-tjänster som ska underlätta vardagen för privat- Lantmäteriet har sedan 2011 haft regeringens upp- vecklat förvaltningsgemensamma tjänster och fastighetsinformation och geografisk information. Lantmäteriet planerar att ansluta sig till svensk e-legitimation 2015 samt Mina meddelanden 2016. Uppdraget varade till och med 2014. Lägesrapporter har lämnats årligen och en slutrapport5 lämnades 31 december 2014. Utvecklingsuppdraget har varit betydelsefullt för Lantmäteriet medverkar i e-delegationens arbete genom att bidra med experter som deltar i delegationens arbete i olika delutskott och expertgrupper. det handlar om kompetens inom standardiseringsfrågor, verksamhetsarkitektur, IT, informationssäkerhet och juridik. Lantmäteriet ur flera aspekter. Det har bidragit till att rikta större fokus på sektorns behov snarare än på den egna kärnverksamheten. Inom ramen för uppdraget har en genomgång av berörda myndigheters verksamhetsplaner visat att myndigheterna inom utvecklingsområdet väl bidrar till regeringens mål med e-förvaltningen. Under 2014 har delegationen fått sitt uppdrag förlängt till och med 30 juni 2015. 4. 5. Många myndigheter arbetar målinriktat för att underlätta för medborgarna, genom att utveckla sin verksamhet och sina tjänster. N2011/1368/ITP Dnr 101-2011/1008 13 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 PÅ VÄG MOT ÖPPNA DATA Under 2014 har vårt arbete med att öppna upp Lant- kring finansiella och andra förutsättningar för fri användning och utan begränsande villkor, geografiska data och adresser. Diskussioner har mäteriets geografiska data och adresser för avgifts- fokuserats på att fördjupa samarbetet med Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och andra myndigheter. Utmaningarna och problemställningarna med dagens finansieringslösning har lyfts fram i Lantmäteriet och kommuner att öppna upp sina även förts med vissa myndigheter som uttryckt särskilt intresse av att geografiska data från Lantmäteriet görs tillgängligt som öppna data. Eftersom frågan om öppna data är så starkt olika forum, exempelvis under Almedalsveckan, kopplad till en förändrad finansieringsmodell för konferenser. har Lantmäteriet under 2014 inte kunnat ta något i Geodatarådet och vid olika branschspecifika En kontinuerlig dialog förs med SKL och företrädare för de svenska kommunerna, vilka är viktiga samarbetspartners i ajourhållningen av bland annat adresser och byggnader. Under 2014 har vi tagit fram en gemensam handling- splan och inlett ett gemensamt utredningsarbete verksamheten med geografiska data och adresser större steg på området. Vi har dock fattat beslut om att under 2015 sluta trycka Översiktskartan och i samband med detta göra den geografiska kartinformationen i skala 1:250 000 tillgänglig som öppna data. LANTMÄTERIETS INSATSER TILL NYTTA VID STORBRANDEN Den 31 juli, under sommarens hetaste veckor, bröt dagar ett önskemål om att så snart som möjligt Den kom att utvecklas till den värsta skogsbranden Lantmäteriets olika verksamheter resulterade i en skogsbrand ut väster om Sala i Västmanland. i Sverige i modern tid och ödelade en yta på mer än 150 kvadratkilometer. Flera av Lantmäteriets verksamheter bidrog på olika sätt under och efter branden. leverera kartdata. Det goda samarbetet mellan att dessa kunde levereras inom två timmar från att beställningen lämnats. Kartor i olika skalor och format och med det innehåll som släcknings- insatsen krävde kunde sedan framställas. Cirka 300 kartor distribuerades till olika insatsgrupper. Flygbilder och ortofoton Det brandhärjade området ingick i Lantmäteriets GIS-tjänster några veckor innan branden bröt ut. Flygbilder och central i Ramnäs. Medarbetare från Lantmäteriet flygfotoplan för 2014 och hade fotograferats bara Insatserna under branden leddes från en lednings- ortofoton blev i och med branden inaktuella innan deltog på plats för att medverka i arbetet med att de ens hade hunnit färdigställas och Lantmäteriet beslutade att fotografera om själva brandområdet. Den nya flygfotograferingen genomfördes så snart det var möjligt och bilder tagna både före och efter branden kunde levereras bara några dagar därefter. ta fram GIS-tjänster och webbkartor. Tjänster och kartor effektiviserade insatsarbetet genom att sprida visuell information om brandområdet och genom analyser. Efterarbete även för Lantmäteriet Kartor och kartdata Lantmäteriets fastighetsbildningskontor i Västmanland fick efter att branden pågått i fem 14 Gränsmärken som fanns i området har påverkats av branden men omfattningen är ännu inte känd. Träden som avgränsat rågångar kanske L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 inte längre finns kvar. Råstenar kan ha spruckit vattenbombningar. Lantmäteriets efterarbete kan Andra typer av markeringar kan av olika skäl ha fastighetsbestämning och eventuellt kan även och ligger inte längre på sina ordinarie platser. rubbats eller förstörts av elden, maskiner och komma att bestå av särskild gränsutmärkning eller omarrondering bli aktuellt. LAGUTVECKLINGEN GENERELLT Lantmäteriet jobbar aktivt med lagutvecklings- att vi inte kan infria våra kunders önskemål prioriteringslista för lagutvecklingsprojekt där vi verksamhetskritisk nivå och är hämmande för frågor. Vårt främsta styrinstrument utgörs av en sammanställer och prioriterar alla pågående och önskade lagutvecklingsprojekt inom myndigheten. Listan uppdateras en gång per år och följs sedan aktivt upp. Prioriteringen är viktig för vårt interna arbete inom myndigheten, särskilt då den stäms av mot de tekniska utvecklingsprojekten så att de och de juridiska utvecklingsprojekten går hand i hand. och förväntningar. Behovet upplevs ligga på en Lantmäteriets kärnverksamhet med fastighets- och geografisk information. Under året har division Informationsförsörjning utarbetat en utförlig rapport där problemen med vår registerlagstiftning belyses. Problemen har mot bakgrund av rapporten diskuterats med Regeringskansliet under hösten. Lantmäteriet inväntar nu slutbetänkandet från Lagutvecklingslistan används även i våra kontakter Informationshanteringsutredningen som kan till lagändringar via riksdagsbeslut. även av intresse att se vad den kommande EU- med Regeringskansliet, för att sedan kunna leda Som högsta prioritet finns behovet av en ny och reviderad registerlagstiftning avseende främst fastighetsregistret. De föråldrade regelverk som idag gäller för vår hantering gör komma att innehålla vissa dellösningar. Det är förordningen om personuppgifter kan tillföra. I övrigt deltar Lantmäteriet regelbundet med experter och utredningssekreterare i olika statliga utredningar som berör vårt område. 15 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 INTERNATIONELLT ARBETE – EN VIKTIG DEL I LANTMÄTERIETS VERKSAMHET Det internationella arbetet är en viktig del i Lant- tillsammans utbyta erfarenheter. För det kärnverksamhet i form av tjänsteexport. Läs mer har det bildats arbetsgrupper. Det är dels till- mäteriets verksamhet och delar av den är även en om tjänsteexporten under avsnittet ”Myndighetssamverkan i form av tjänsteexport”. Lantmäteriets internationella arbete spänner över flera områden och bedrivs mestadels i form av samarbete inom organisationer där Sverige som land är medlem eller där Lantmäteriet som nationell myndighet direkt eller indirekt är medlem. mer löpande kuskaps- och erfarenhetsutbytet fälliga arbetsgrupper för specifika frågor, dels permanenta arbetsgrupper som samverkar inom fastighetsbildning, inskrivning, marknads- utveckling, teknikutveckling samt personal- och ekonomiadministration. Under 2014 skapades en ny arbetsgrupp för kommunikation. På årets möte i Danmark bestämdes även riktlinjerna för den nordiska samarbetsstrategin, vilken ska uppdateras och vara klar hösten 2015. Tillsammans blir vi starkare – det nordiska samarbetet det nordiska samarbetet inom området geodesi har De nordiska lantmäteriorganisationerna har pågått länge. den nordiska Kommissionen för geodesi sedan många år ett nära samarbete. Årligen skapades 1953. möts cheferna för organisationerna för att Övriga internationella samarbeten FN – Un-ggim (United nations initiative on global geospatial information management) är ett forum initierat av eCosoC (United nations economic and social Council)för att diskutera, främja och koordinera globala geodataaktiviteter. 2013 påbörjades etableringen av Un-ggim europe där Lantmäteriets generaldirektör Bengt Kjellson sedan oktober 2014 är ordförande. EU – Lantmäteriet medverkar för Sveriges räkning i förberedelser och genomförande av skilda initiativ, inom såväl EU som FN, genom att bevaka och lämna synpunkter på förslag till direktiv och andra initiativ som berör Lantmäteriets intresseområden. vi deltar också som projektledare eller partner i flera internationella projekt. ett viktigt pågående arbete är det av EU delfinansierade projektet ELF, European Location Framework. Projektet ska ta fram och tillhandahålla aktuell och riksgränsöverskridande geografisk information som ska kunna användas av såväl vidareutvecklingsföretag som slutanvändare. EuroGeographics – Lantmäteriet är medlem i eurogeographics, som är de europeiska lantmäterimyndigheternas samverkansorgan. en viktig uppgift för eurogeographics är att samverka med eU:s institutioner och att samordna och företräda medlemmarnas ståndpunkter i samband med olika initiativ inom EU. Arctic SDI – Lantmäteriet deltar i arctic sdi, ett samarbete mellan de arktiska länderna (ryssland, Usa, Canada och de nordiska länderna) och arktiska rådet kring att ta fram en gemensam geografisk infrastruktur för det arktiska området. 16 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 LANTMÄTERIET I TOPP NÄR TNS SIFO MÄTTE ANSEENDE topplaceringen med Konsumentverket. Den Under våren undersökte marknadsundersöknings- genomsnittliga myndigheten fick 25 poäng. företaget TNS Sifo vilket anseende olika myndig- Det höga anseendet förklaras enligt Sifo av att heter har hos allmänheten. Totalt ingick 26 allmänheten har ett högt förtroende för Lant- myndigheter i undersökningen och Lantmäteriet, mäteriet – de allra flesta svenskar litar på myndig- som deltog för första gången, hamnade i topp. heten. Allmänhetens förtroende är viktigt för att Sifos undersökning Anseendet för svenska Lantmäteriet ska kunna göra ett bra jobb med att myndigheter rankar myndigheter efter deras an- sätta fastighetsgränser, säkra ägandet av mark och seendeindex och förklarar varför myndigheter har kartlägga Sverige. olika högt anseende i medborgarnas ögon. Lantmäteriet fick 49 poäng och delade Anseendeindex för svenska myndigheter 2014 (genomsnitt alla myndigheter: 25) Konsumentverket 49 Lantmäteriet 49 Skatteverket 48 47 Riksantikvarieämbetet 44 Riksbanken Statens Fastighetsverk 41 Naturvårdsverket 40 Kronofogden 39 Livsmedelsverket 38 Folkhälsomyndigheten 38 Polisen 37 Finansinspektionen 36 33 CSN 32 Trafikverket Åklagarmyndigheten 31 Sveriges Domstolar 30 Diskrimineringsombudsmannen 24 Pensionsmyndigheten 20 SIDA 20 18 Skolinspektionen 14 Försvarsmakten Socialstyrelsen 13 5 Skolverket Försäkringskassan -8 Migrationsverket -18 Arbetsförmedlingen -32 0 10 20 30 40 50 17 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 RESULTAT SKAPAS AV MÄNNISKOR 2014 var det genomsnittliga antalet anställda 2 010 Forskning är också nödvändig som bas för grund- 19 personer. Lantmäteriets generationsväxling är mäteriet beslutade 2013 om en forskningsstrategi personer, vilket är en minskning från 2013 med genomförd och medelåldern i myndigheten fortsätter att sjunka. Antal 500 450 som bland annat innehöll ett ställningstagande om att ge fyra medarbetare möjlighet att genomgå forskarutbildning, som leder till doktorsexamen Åldersstruktur 2004-2014 60 år och äldre 34 år och yngre utbildningen inom lantmäteriområdet. Lant- vid ett lärosäte. Under 2014 har tre doktorander 55-59 50-54 400 45-49 40-44 35-39 inlett sin forskning. De prioriterade områdena är fastighetsbildning, geodesi och geodata. Under 2015 utses sannolikt den fjärde. 350 300 Återrapportering av kompetensförsörjningen 250 De åtgärder som Lantmäteriet vidtar för att säkerställa att det finns kompetens för att klara upp- 200 gifterna varierar mellan de olika verksamheterna. 150 Lantmäteriet har i genomsnitt satsat drygt 7 dagar 100 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 per medarbetare på kompetensutveckling. Det antal studenter som utexamineras inom Samverkan – även inom kompetensförsörjningsområdet I Lantmäteriets verksamhet är samarbete och samverkan en av flera framgångsfaktorer. Inom kompetensutvecklingsområdet har samarbetet med andra arbetsgivare bidragit till högre kvalité i utvecklingsåtgärderna. Under 2014 är det främst på chefsutvecklingsområdet som vi har samverkat med andra. Nytillträdda chefer i Lantmäteriet erbjuds en intern utbildning, ”Ny som chef”. Genom att samarbeta med Transportstyrelsen om utbildningen kan den erbjudas oftare än vad som annars skulle vara möjligt. Deltagarna får också, tack vare lantmäterianknutna utbildningar är inte till- räckligt för att täcka behovet hos arbetsgivarna. Under en följd av år har därför Lantmäteriet arbetat med att intressera ungdomar för lantmäteriområdet. Många av de studentundersökningar som genomförs, betonar vikten av det personliga mötet. Lantmäteriet har därför valt att informera elever, studenter och skolpersonal genom konferenser, mässor och olika elev- informationer. Där informerar vi om vår verksamhet och vilka utbildningar som kan leda till arbete i organisationen. Arbetet har under året utvecklats och har nu funnit sina former. Arbetet med att få till stånd fler lantmäteri- utbildningen, tillgång till ett externt nätverk. anknutna utbildningar har burit frukt. Hösten plats, deltar ett antal chefer från Lantmäteriet i studenter till en magisterutbildning med lant- I Gävle, där Lantmäteriet har sin största arbets- ett mentorprogram som genomförs tillsammans med flera andra arbetsgivare på orten. Även detta program medverkar till utökade externa nätverk för cheferna. Forskning bidrar till kompetensförsörjningen Forskning inom lantmäteriområdet bidrar med ny kunskap för utveckling av verksamheten. 18 2014 tog Umeå universitet för första gången emot mäteriinriktning. Utbildningen riktade sig till studenter med kandidat- eller högskoleingenjörsutbildning och ger en påbyggnad i bland annat fastighetsrätt. Söktrycket till de 20 platserna var över förväntan och de första magistrarna kommer att utexamineras våren 2015. Inom fastighetsbildningsverksamheten är ef- fekterna av generationsväxlingen särskilt tydliga. L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 Erfarna medarbetare har ersatts av personer med Under 2014 har delar av flygfotograferingen lagts problem med att rekrytera erfarna medarbetare. handling för att höja kvaliteten i den Nationella mindre erfarenhet. Det har även under 2014 varit Grunden till problematiken är att det utexamineras för få inom relevanta områden. För att säkerställa att fastighetsbildningens verk- samhet långsiktigt har den kompetens som krävs har vi vidtagit eller påbörjat ett antal åtgärder: ut på extern part. Detta, i kombination med upphöjdmodellen, har inneburit ett förändrat arbetssätt och förmågan att genomföra kvalitetskontroller har utvecklats. Dessutom har kun- skaperna ökat kring kravställning i samband med upphandling. Inom fastighetsinskrivningen har drift- sättningen av det nya handläggningsstödet präglat Produktionsutjämning – Kompetensförsörjningsproblematiken är ett av skälen till att verksamheten arbetar med produktionsutjämning (läs mer om detta under avsnittet ”Förrättningsverksamhet och fastighetsdelning”). För att utjämningen ska kunna genomföras krävs enhetliga handläggningsprocesser. Teambaserat arbetssätt – genom att använda ett teambaserat arbetssätt används kompetensen på ett klokt sätt. I team går det att fördela arbetsuppgifter till andra yrkeskategorier som vi erfarenhetsmässigt har lättare att rekrytera och behålla. Arbetssättet möjliggör samtidigt kompetensutveckling för befintliga medarbetare. Noggrannare klassificering – Bättre underlag för rekrytering och bemanning skapas genom noggrannare klassificering av ärenden och dimensioneringsplaner. dessa underlättar även bedömningen om i vad mån vi behöver rekrytera andra grupper än de vi traditionellt rekryterat. Flyttade uppgifter – Under året har uppgifter lagts över på Lantmäteriets gemensamma kundtjänst, vilket frigjort tid i förrättningsverksamheten arbetsåret, vilket även innefattar kompetens- försörjningen. Stort fokus har lagts dels på att förbereda verksamheten inför driftsättningen, dels på att hålla handläggningstiden på en rimlig nivå. Ärendevolymen har varit stabil och extra personalresurser i verksamheten har bidragit till att man har kunnat hålla handläggningstiden på en bra nivå under året. Under 2014 har fastighetsinskrivningen påbörjat projektet ”En adress in” som innebär att all inkommande post styrs till ett kontor. På så sätt uppnås en enhetlig hantering som också är mindre sårbar. Bemanningen av funktionen pågår och projektet planeras att vara genomfört under våren 2015. Utgångspunkten är att få en lämplig mix av kompetenser för att få en väl fungerande verksamhet. Inom IT-området har den påbörjade kompetens- överföringen fortsatt. Självstyrande team inom systemutvecklingen, sammansatta av flera kompetenser, tar ansvar för leveransen till organisationen. Antalet team har ökat under året Efter ett antal år med effektiviseringar inom och uppgår nu till ett tiotal. Avvecklingen av stordatorn påverkar de med- informationsförsörjningsverksamheten har arbetare som arbetat i den miljön och det pågår begränsat anställda medarbetare har tillsvidare- så att de kan arbeta inom andra teknikområden. rekryteringen ökat under 2014. Ett tiotal tids- anställts. Kompetensutvecklingen sker i huvudsak planering av åtgärder för att utveckla kompetensen Under 2014 har även ett internt mentorprogram genom strukturerat lärande i arbetet. startat för medarbetare som kan var aktuella för del av den kompetens som behövs för att fullgöra medarbetare som ska tjänstgöra vid Regerings- Samverkan med andra innebär också att en uppdraget kan finnas hos andra myndigheter. Ett exempel är samarbetet om nationell strandlinje uppdrag inom tjänsteexporten. Planering för kansliet har också genomförts. där Sjöfartsverket bidrar med kompetens i upp- byggnadsarbetet. Ett annat exempel är samverkan med Trafikverket kring Nationell vägdatabas (NVDB). 19 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 Sjukfrånvaro Lantmäteriets sjukfrånvaro ligger stabilt på en låg nivå, även om vi ser en ökande trend sedan 2010. Jämfört med 2013 har sjukfrånvaron ökat med 0,1 procentenheter. Andelen längre sjukfrånvaro, (60 dagar eller mer) har ökat. Den står nu för knappt 49 procent av den totala sjukfrånvaron. Sjukfrånvaro i procent 2010 2011 2012 2013 2014 2,4 2,77 3,1 3,45 3,56 32,2 35,2 40,7 46,5 48,8 Andel sjukfrånvaro av de anställdas sammanlagda arbetstid Andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer Sjukfrånvaron fördelad på åldersgrupper är i prin- cip oförändrad. Kvinnornas sjukfrånvaro är liksom tidigare högre än männens, 4,1 procent respektive 2,9 procent. Den minskning av skillnaden mellan kvinnors och mäns sjukfrånvaro som har pågått under ett antal år fortsätter 2014, se diagram nedan. Sjukfrånvaro – kvinnor respektive män (procent av arbetad tid) 6 Sjukfrånvaro uppdelad i åldersgrupp (procent av arbetad tid) 6 Kvinnor Män 5 4,85 4 4,42 3,92 3,53 3 2 2,15 1 0 20 3,41 4,11 1,65 2,01 4,13 3,52 1,66 1,93 4 3 3,10 2,64 1,94 -29 30-49 50- 5 2,86 2 2,11 1 2,73 2,78 2,69 2,44 2,29 2,50 2,19 2,48 3,15 2,54 2,73 3,57 2,87 3,55 3,49 2,84 3,49 3,85 2009 2010 2011 2012 2013 2014 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 LANTMÄTERIETS ARBETE MED INTERN STYRNING OCH KONTROLL Processen för intern styrning och kontroll syftar till att påverka verksamhetens riktning mot önskat resultat, och är integrerad i ordinarie verksamhets- finansiering för avvecklingen har en långsiktig ekonomisk plan tagits fram. planering och uppföljning. • Risk för att fastighetsbildningen saknar tillgång på den styrning och kontroll ska följande fyra moment För att motverka en eventuell kompetensbrist har Enligt förordningen (2007:603) om intern ingå i myndighetens process: kompetens som krävs för att utföra sitt uppdrag division Fastighetsbildning arbetat med ett antal aktiviteter. Exempel är produktionsutjämning Riskanalys mellan kontoren och ett teambaserat arbetssätt, i Kontrollåtgärder utbildning under hösten 2014 med inriktning mot syfte att använda befintliga resurser mer effektivt. Umeå universitet har inrättat en magister- mark- och miljörätt, där söktrycket varit högre än Uppföljning antalet tillgängliga platser. Arbete pågår mot Luleå Universitet i syfte att etablera något liknande som vid Umeå Universitet. Dokumentation • Risk för otydligt ansvar och bristande styrning gällande roller/ processer/utveckling och förvaltning Vi har genomfört riskanalyser i syfte att identifiera Inom flera områden har vi arbetat med att kart- eller att myndighetskrav inte uppfylls. Kontroll- roller och ansvar. händelser som kan leda till att mål inte uppnås åtgärder som ska motverka riskens inträffande eller lindra konsekvensen har arbetas in i den löpande lägga och tydliggöra processer samt att definiera Årlig utvärdering bland Lantmäteriets chefer verksamheten och följts upp regelbundet. Utvärdering av processen för intern styrning och och kontrollen tas fram i syfte att ge styrelsen en Lantmäteriets styrnings- och kontrollmekanismer En årlig rapport om den interna styrningen samlad bild av arbetet med att uppfylla kraven enligt förordningen. I rapporten beskrivs hur Lantmäteriet har hanterat riskerna och vad som har gjorts för att åtgärda brister i processen. Under året har fyra risker varit prioriterade att hantera inom Lantmäteriet: kontroll har genomförts i syfte att säkerställa att fungerar effektivt och att processen finns imple- menterad i verksamheten. Förbättringsaktiviteter har genomförts bland annat för att öka risk- mognaden, utveckla processorienteringen, tydliggöra styrning och ledning. Riksrevisionsgranskning • Risk för tekniskt driftsstopp och lägre kapacitet vid drift Riksrevisionen har som ett led i den årliga Inskrivningsprogrammet driftsattes under hösten. styrning och kontroll avseende geografisk sättningen av inskrivningsprogrammet Inför driftsättningen genomfördes flera kontrollåtgärder i syfte att minimera att risken föll ut. Insatserna hade avsedd effekt, vilket resulterade i en driftsättning utan tekniskt driftstopp och utan lägre kapacitet. • Risk för att vi inte klarar av att avveckla Aros/Rosammiljön Tre parallella uppdrag pågår för att välja metod att avveckla Aros/Rosam-miljön, en ålderstigen och omodern stordatorplattform. För att säkerställa revisionen granskat avgiftsuttag och intern information och fastighetsinformation. Gransk- ningen visade att Lantmäteriet har ett antal brister i sin kontroll av att korrekta avgifter tas ut för informationen. Riksrevisionen har framfört att detta kan indikera ett mer generellt behov för Lantmäteriet att strukturerat gå igenom sina risker och kontroller för viktiga processer i verksamheten. Under året har Lantmäteriet arbetat med att åtgärda dessa brister och förbättringsarbetet kommer att fortsätta under 2015. 21 L a n t m ät e r i e t 2 0 1 4 • F i n a n s i e L L r e d ov i s n i n g I N D I K AT O R E R Enligt regleringsbrevet för 2014 ska Lantmäteriet, tidsserier som det finns jämförbar information för. redovisa och analysera verksamhetens resultat. om lämpligt, tidsserierna avse ett genomsnitt av bland annat med utgångspunkt i indikatorer, Under förutsättning att relevant information kan tillföras bör Lantmäteriet redovisa så långa För uppgifter längre tillbaks i tiden än tre år får, fem år. Definitioner: ↑ Positiv utveckling jämfört med föregående år ↓ Negativ utveckling jämfört med föregående år → Oförändrad utveckling jämfört med föregående år 2012 2013 2014 Redovisas på sidan Sakägarens kostnad för förrättning, genomsnitt för vanliga ärendetyper. ↓ ↓ ↓ s. 28 Leveranstid vid förrättningar, medelvärde för vanliga ärendetyper. ↓ ↑ ↓ s. 29 överklagade i sak, antal ↓ ↑ ↓ s. 32 – varav återförvisade ärenden ↓ ↑ ↑ s. 32 överklagande av avgift, antal ↓ ↑ ↓ s. 32 antal förfrågningar Ny ↑ ↑ s. 45 visad datamängd Ny ↑ ↑ s. 45 Ny s. 45 INDIKATORER FÖRRÄTTNINGSVERKSAMHET Överklagade och återförvisade ärenden INFORMATIONSFÖRSÖRJNING Visningstjänster antal kontrakterade användarorganisationer vid årets slut Nedladdningstjänster antal förfrågningar Ny ↑ ↑ s. 45 nedladdad datamängd Ny ↑ ↑ s. 45 Ny s. 45 antal kontrakterade användarorganisationer vid årets slut Användare – visnings- och nedladdningstjänster Totalt antal kontrakterade användarorganisationer vid årets slut Ny ↑ ↑ s. 45 ↓ ↑ ↑ s. 62 Ny ↓ → s. 63 Ny ↑ s. 63 FASTIGHETSINSKRIVNING Kötid, genomsnitt Andel ärenden utan bifallsbeslut Andel ärenden med elektronisk ansökan 6 7. För 2013 redovisades antal kontrakterade användarorganisationer för visningstjänster och nedladdningstjänster totalt. Från och med 2014 särredovisas dessa och därför saknas jämförelse med 2013 för de olika typerna av tjänster. Se not 6 22 L a n t m ät e r i e t 2 0 1 4 • F i n a n s i e L L r e d ov i s n i n g M Å L O C H ÅT E R R A P P O R T E R I N G S K R AV I REGLERINGSBREVET 2014 VERKSAMHETSMÅL Förrättningsverksamheten ska kännetecknas av enhetlig rättstillämpning, god service och information samt snabb, korrekt och kostnadseffektiv handläggning. Informationen som förs över till fastighetsregistret ska vara aktuell och tillförlitlig. Informationsförsörjningen ska vara av god kvalitet, rikstäckande, långsiktig, stabil och säker. Användningen av den grundläggande informationen ska öka och komma till nytta hos fler användare och inom fler användningsområden. Inskrivningsverksamheten ska kännetecknas av enhetlig rättstillämpning, god service och information samt snabb, korrekt och kostnadseffektiv handläggning. Informationen som förs över till fastighetsregistret ska vara aktuell och tillförlitlig. Uppdragsverksamhet Myndighetssamverkan för att tillgodose totalförsvarets krav ska ges hög prioritet. Myndighetssamverkan i form av biståndsfinansierad tjänsteexport som regleras i ramavtal med Sida samt tjänsteexport genom tillhandahållande av resurser till swedesurvey aB ska prioriteras i den mån det är förenligt med målen för övrig verksamhet. ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Lantmäteriet ska redovisa omfattningen av de i 12 § förordningen (2009:946) med instruktion för Lantmäteriet tillåtna verksamheterna. s.37 Intäktsredovisning: Lantmäteriet ska i årsredovisningen ange hur och i vilken omfattning anslag, avgifter respektive övrig finansiering används och fördelas på olika verksamheter. Inom verksamheten Informationsförsörjning ska redovisningen bland annat delas upp på uppbyggnad och förvaltning respektive tillhandahållande samt på geografisk information och fastighetsinformation. Av redovisningen ska även framgå omfattningen av det tillhandahållande som sker inom ramen för geodatasamverkan. Inom Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning ska framgå hur förvaltningsanslaget fördelas på olika verksamheter. s. 55-57, 72-75 Avgiftsbelagd verksamhet: den avgiftsfinansierade verksamheten ska redovisas fördelad på • förrättningsverksamhet • uppdragsverksamhet i anslutning till fastighetsbildning • pantbrevsregistrering • grundläggande geografisk information och fastighetsinformation • uppdragsverksamhet. inom uppdragsverksamheten ska tjänsteexport respektive uppdrag för totalförsvarets myndigheter särredovisas. s.71 Registrering av detaljplaner i fastighetsregistret: Lantmäteriet ska redovisa tiden från det att en detaljplan vinner laga kraft till det att den finns registrerad i fastighetsregistret. Av rapporteringen ska regionala och lokala skillnader framgå, samt de åtgärder Lantmäteriet vidtar för att säkerställa att ingen plan förblir oregistrerad. s.34 Inspirearbetet: Lantmäteriet har bland annat samordningsansvar och kontaktpunktsansvar enligt förordning (2010:1770) om geografisk miljöinformation och har tilldelats medel från anslag 1:11 inspire utgiftsområde 20, allmän miljö och naturvård. Lantmäteriet ska i delårsrapport och årsredovisning rapportera vilka kostnader man haft för samordningsansvaret och kontaktpunktsansvaret och för att stödja eller bidra till andra informationsansvarigas Inspirearbete. Se Finansiell redovisning, Redovisning mot anslag Nationell höjdmodell: Lantmäteriet ska i delårsrapport och årsredovisning redovisa hur arbetet med en nationell höjdmodell framskrider. Av rapporteringen ska framgå vilka delar av landet som skannats respektive editerats. s.51 It för en grönare förvaltning: Lantmäteriet ska redovisa hur myndigheten följt de rekommendationer som regeringen angett för att uppnå de mål som beslutats i it för en grönare förvaltning – agenda för it för miljön 2010-2015 (n2010/3482/ itP). återrapportering ska ske i samband med den årliga redovisningen enligt förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. rapporterat 2015-02-20, dnr 119-2015/272 – redovisning av miljöledningsarbetet 2014. Lantmäteriet. 23 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 R EG E R I N G S U P P D R AG REGLERINGSBREVSUPPDRAG 2014 Inspire: Lantmäteriet ska beskriva och värdera de hittills uppnådda nyttorna samt ange vilka myndigheter, organisationer eller andra som tillgodogjort sig nyttorna i Sverige av genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/eg av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i europeiska gemenskapen. Uppdraget ska redovisas i myndighetens budgetunderlag. Rapporterat 2014-02-10, dnr 202-2014/494. Expeditionsavgifter: Lantmäteriet ska, med utgångspunkt från kostnadsutvecklingen för inskrivningsverksamheten, fastighetsdataverksamheten och fastighetsregistreringen senast den 1 mars 2014 redovisa vilka avgiftsändringar som krävs för att full kostnadstäckning ska uppnås. redovisningen ska lämnas till regeringskansliet (socialdepartementet) och ska avse 2013. Rapporterat 2014-02-27, dnr 201-2014/808. E-förvaltning: Lantmäteriet ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits och som planeras för att använda Mina Meddelanden och Svensk E-legitimation i myndighetens verksamhet. Redovisning ska ske senast 15 juni 2014 till regeringskansliet (näringsdepartementet). Rapporterat 2014-06-09, dnr 119-2014/2943. Haninge kommun ny lantmäterimyndighet: Regeringen har den 21 november 2013 beviljat Haninge kommuns ansökan att inrätta en kommunal lantmäterimyndighet och från den 1 januari 2015 överta ansvaret för lantmäteriverksamheten inom kommunen. Lantmäteriet får i uppdrag att vid behov genom rådgivning stödja Haninge kommun inför över tagandet och därefter genom tillsyn säkerställa att den nya myndigheten i alla avseenden fullgör sina uppgifter. Uppdraget ska avrapporteras i samband med myndighetens delårsrapport 2015. Fastighetsregisterkartan: Lantmäteriet ska efter samråd med Sveriges Kommuner och Landsting genomföra en övergång till rikstäckande digital registerkarta i enlighet med regeringens bedömning i prop. 2009/10:224. Övergången ska vara genomförd senast den 31 december 2017. ÖVRIGA UPPDRAG Tillägg till uppdraget att utreda förutsättningar för att tillhandahålla kart- och bildinformation i tre dimensioner (3D), S2013/7203/PBB (2014-09-04): Lantmäteriet får i uppdrag att utreda hur skalbara modeller för utbyte av geografiska informationsobjekt i tre dimensioner (3d) ska tas fram, och på vilket sätt geografisk information som samlas in och distribueras av olika offentliga aktörer ska hanteras i form av sådana gemensamma modeller. Uppdraget innebär ett tillägg till Lantmäteriets pågående uppdrag att utreda förutsättningarna för att tillhandahålla kart- och bildinformation i 3d (dnr s2013/7203/PBB). Rapporterat 2014-12-29, dnr 505-2013/3895 Uppdrag att utarbeta nationella specifikationer för offentlig användning av geodata samt att påskynda övergången till enhetliga referenssystem S2013/6823/PBB (2013-10-03): Lantmäteriet får i uppdrag att i samråd med sveriges Kommuner och Landsting (sKL) påskynda pågående arbete med att utarbeta enhetliga nationella specifikationer för offentlig användning av geodata, samt att stödja kommuner och statliga myndigheter i deras övergång till enhetliga referenssystem. Lantmäteriet ska redovisa uppdraget till Socialdepartementet senast den 1 september 2016. Uppdrag till Lantmäteriet och Riksantikvarieämbetet avseende den nya distriktsindelningen, Fi2014/140 (2014-01-16): Lantmäteriet och Riksantikvarieämbetet har fått i uppdrag att i samverkan kvalitetssäkra den territoriella församlingsindelningen som gällde den 31 december 1999. vidare ska Lantmäteriet i samråd med skatteverket, Statistiska centralbyrån, Svenska kyrkan, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Institutet för språk och folkminnen, Sveriges Kommuner och Landsting och Sveriges Hembygdsförbund, lämna förslag om de enskilda distriktens namn. Uppdraget ska slutredovisas senast den 16 januari 2015. 24 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 F Ö R R ÄT T N I N G S V E R K S A M H E T O C H FA S T I G H E T S I N D E L N I N G På kostnadssidan är det främst personalkostFörrättningsverksamheten ska kännetecknas av enhetlig rättstillämpning, god service och information samt snabb, korrekt och kostnadseffektiv handläggning. Informationen som förs över till fastighetsregistret ska vara aktuell naderna som är lägre jämfört med 2013. En an- ledning till detta är att vi inte haft möjlighet att återanställa i samma utsträckning som personal slutat. En annan anledning till är att mycket av den utveckling som berör verksamheten, i Lant- och tillförlitlig. mäteriets utvecklingsplan, senarelagts på grund Förrättningsverksamheten och uppdragsverksamhet som är kopplad till denna har under 2014 åter av att färdigställandet av Inskrivningsprogrammet har prioriterats. Uppdragsverksamheten i samband med fått en stabil ekonomi. Resultatet för förrättnings- fastighetsbildning fortsätter att leverera ett uppdragsverksamheten 9,2 miljoner kronor. Skatteverket och Naturvårdsverket. Skatteverks- verksamheten blev 25,2 miljoner kronor och för Föregående års negativa resultat inom för- rättningsverksamheten, som till stor del uppstod i samband med den omorganisation som genomfördes, har vänts till ett positivt resultat 2014. Vändningen beror både på högre intäkter och lägre kostnader jämfört med föregående år. Bland annat överskott. Det gäller framförallt uppdragen åt uppdraget, där vi bistår i fastighetstaxeringen, omsätter omkring 12 miljoner kronor årligen och Naturvårdsuppdraget, som handlar om att staka ut gränser för naturreservat i skyddsvärda områden, omsätter 62 miljoner kronor. Vi har sett över kontorsstrukturen och fokus har vi haft en högre debiteringsgrad jämfört med har varit att se till att kontoren över tid ska vara tider för att ge förrättningslantmätarna mer tid att Resultatet har blivit att 15 kontor runt om i landet 2013, som delvis beror på att vi minskat våra öppet- arbeta med förrättningar. Vi har också arbetat med LEAN i förrättningsverksamheten samt infört ett teambaserat arbetssätt för att utnyttja våra resurser hållbara ur kompetensförsörjningssynpunkt. lagts ned. Efter översynen har division Fastighetsbildning kontor på 60 platser i landet. Det finns 38 kommuner som har egna på bästa sätt. Vid årsskiftet 2013/2014 höjdes lant- kommunala lantmäterimyndigheter, efter beslut vilket gett en positiv effekt på resultatet. utökas till 39 då Haninge kommun tillkommer. I mäteritaxorna, som varit oförändrade sedan 2010, 1 000 av regeringen. Från årsskiftet kommer de att samband med uppstarten har Lantmäteriet stöttat Haninge kommun i det arbetet8. Totala intäkter och kostnader (mnkr) Kostnader Intäkter 890 821 800 600 8. 843 834 2012 873 2013 855 2014 Uppdrag i Regleringsbrev för budgetåret 2014. Uppdraget ska avrapporteras i samband med delårsrapporten 2015. 25 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 PRODUKTIONSUTJÄMNING BIDRAR TILL EN EFFEKTIVARE VERKSAMHET Fastighetsbildning har under senare år rekryterat Ärendestrukturen har förändrats mot mer divisionen har haft stora pensionsavgångar. att behovet av erfarna förrättningslantmätare 80-100 förrättningslantmätare per år eftersom Samtidigt är konkurrensen om lantmätare hård, både från kommunala och privata arbetsgivare, vilket medfört att personal har slutat. Kompetensförsörjningssituationen i kombination med att ärendena tenderar att bli mer komplicerade har gjort det angeläget att använda verksamhetens kompetens mer effektivt. Sätt att hantera detta har varit att införa produktionsutjämning, teambaserat arbetssätt och att arbeta med LEAN i processen. Produktions- komplicerade förrättningar, vilket inneburit ökat. Exempelvis utgjorde antalet avstycknings- förrättningar, där enlottsavstyckningar (avstyck- ningar av enklare ordning) ingår, 31 procent av det totala antalet förrättningar år 2007. Den andelen har sjunkit och utgör idag 20 procent. Däremot har anläggningsförrättningar, ofta infrastrukturförrättningar, rört sig i motsatt riktning. År 2007 utgjorde de 15 procent av det totala antalet för- rättningar, idag uppgår deras andel till 23 procent. utjämning innebär att ärenden handläggs där det finns bäst förutsättningar, vilket inte nöd- vändigtvis är där berörda fastigheter är belägna. Under 2014 har vi arbetat intensivt med att införa systemet med produktionsutjämning. Det inkluderar att göra en bedömning av vilket kompetensbehov som vi har i framtiden för att kunna anställa rätt personal. 26 Lantmäteriet har anslutit sig till samverkan för företag och företagande som ryms inom verksamt.se. där kommer vi att kunna tillhandahålla information om samfällighetsföreningar som organisationsform. Arkiven för hälften av landets alla samfällighetsföreningar har digitaliserats och i samband med detta har registreringsverksamheten samlats vid vårt kontor i Norrtälje. L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 LANTMÄTERIFÖRRÄTTNINGAR – EN AVVÄGNING MELLAN ENSKILDA OCH ALLMÄNNA INTRESSEN Genom lantmäteriförrättning bildas och ändras kraftledningar, telefonmaster, servitut för att och byggande. Fastighetsbildning kan också avse anläggningar för enskild väghållning fastigheter, till exempel i samband med planering infrastruktur, som exempelvis ledningsrätt för fälla träd längs järnvägar och gemensamhets- SÅHÄR SER PROCESSEN UT Ansökan Lantmäteriförrättningen påbörjas genom att en skriftlig ansökan om förrättning lämnas in till Lantmäteriet. Lantmätaren diskuterar med sökanden om ärendets omfattning, pris och leveranstid. Lantmäteriet utreder och samråder sökandens och sakägares behörighet kontrolleras. Berörda fastigheters omfattning, servitut och andra rättigheter och samfälligheter utreds. gällande planer och andra markreglerande bestämmelser kontrolleras. Finns det penninginteckningar i de berörda fastigheterna kan dessa behöva hanteras. Lantmätaren bedömer om förrättningen kan genomföras i samråd med byggnadsnämnd, länsstyrelse och andra berörda myndigheter. Förrättningsområdet kan behöva besiktigas, nya gränser markeras och mätas in. Sammanträde och beslut Ibland är det nödvändigt att lantmätaren och sakägarna samlas till sammanträde innan Lantmäteriet fattar beslut. Lantmätaren beslutar om förändringar i fastighetsindelningen. Besluten dokumenteras på karta och i handlingar och skickas ut till berörda sakägare. Fyra veckor … Innan förrättningen vinner laga kraft ska det löpa en tid om fyra veckor. Under den tiden har den som är missnöjd med förrättningsbesluten möjlighet att överklaga till domstol. Förrättningen blir klar – den vinner laga kraft när förrättningen vunnit laga kraft registreras resultatet i fastighetsregistret. den fullständiga dokumentationen med protokoll, karta och beskrivning levereras till utsedda sakägare. Förrättningsakten arkiveras i Lantmäteriets arkiv. 27 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 UTVECKLING AV SAKÄGARENS KOSTNAD Utvecklingen av kostnader och intäkter i samband med avstyckning och fastighetsreglering följer varandra över tiden och det visar inte på några taxan som gjordes inför 2014, har påverkat priset på dessa förrättningar. Priset på förrättningar kan variera stort beroende stora skillnader, enligt diagrammen nedan. på var i landet de utförs. I storstadsområdena tar ningar och fastighetsregleringar ökat . Den markvärden tenderar att skapa mer intressemot- Under 2014 har kostnaderna för enlottsavstyck9 främsta anledningen är att debiteringsgraden ökat, vilket innebär att mer tid redovisas på dessa ärendetyper. Detta, tillsammans med översynen av Kostnader och intäkter genomsnitt fastighetsregleringar (kr) 30 000 handläggningen längre tid beroende på att högre sättningar. I Stockholmsområde har vi också en högre personalomsättning, vilket påverkar effektiviteten i handläggningen negativt. Kostnader och intäkter genomsnitt enlottare (kr) 30 000 Intäkt Fastighetsreglering < 5 000 m2 Kostnad Fastighetsreglering < 5 000 m2 28 000 Intäkt avstyckning enlottare < 5 000 m2 28 000 26 000 26 161 Kostnad avstyckning enlottare < 5 000 m2 26 000 27 871 26 065 25 152 24 000 24 000 22 629 22 000 22 609 20 000 23 095 20 000 22 877 2010 9. 23 621 22 000 21 742 18 000 23 597 22 768 2011 23 079 2012 24 472 2013 24 353 27 356 2014 18 000 2010 24 020 2011 24 126 2012 25 590 2013 29 584 2014 Kostnaderna redovisas enligt en kalkylmetod då samtliga kostnader inte förs per ärende. Vi har dessutom valt att studera ärenden som påbörjats och avslutats under samma år för att eliminera eventuella taxejusteringar eller löneökningar. 28 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 LEVERANSTIDERNA BEROR PÅ ÄRENDETYP I genomsnitt avslutas 14 000-15 000 ärenden Ärendetyper med flera sakägare samt med inslag ärende det gäller. En enklare förrättning med bara Ett bra exempel på detta är ledningsrättsåtgärder årligen. Leveranstiden beror på vilken typ av av högre komplexitet har en längre leveranstid. två inblandade parter går fortare att genomföra än en anläggningsförrättning med hundra deltagande sakägare. och anläggningsåtgärder som båda involverar flera sakägare och där ersättningsfrågorna kan vara komplicerade. I tabellen redovisas medelvärdet av leveranstiderna för olika ärendetyper. Leveranstid i veckor för olika förrättningar (medelvärde) Lantmäteriet 2010 2011 2012 2013 2014 100 106 109 111 122 Anläggningsåtgärd 76 77 87 87 87 Klyvning 71 70 72 59 62 Fastighetsbestämning 63 64 59 60 62 återställande av gränsmärke10 85 104 132 418 Fastighetsreglering – varav fastighetsreglering som berör två fastigheter 40 40 43 41 41 35 34 36 35 37 Överenskommelse enl. 43§ aL 34 37 39 35 37 Avstyckning – varav enlottsavstyckningar 32 27 34 31 34 30 33 31 33 32 Ändrat andelstal enligt 24§ AL 9 13 12 6 7 Ärendetyp Ledningsrättsåtgärd 10. Återställande av gränsmärke har utgått som ärendetyp då det inte kommer några nya ärenden efter upphävandet av 2§ Mätningskungörelsen 1 januari 2010 29 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 Leveranstider för enklare avstyckningar och Medianvärden Lantmäteriet och kommunala lantmäteriet ENLOTTSAVSTYCKNING fastighetsregler Vi följer leveranstidernas utveckling när det gäller 30 Enlottsavstyckning < 5 000 m2, LM Enlottsavstyckning < 5 000 m2, KLM enklare avstyckningar och fastighetsregleringar med en yta mindre än 5 000 m². Dessa ärenden har ungefär samma innehåll år från år varför de är 20 18 lämpliga för statistisk uppföljning. 21 20 20 22 21 Antalet sådana förrättningar har minskat kraftigt under det senaste åren, till stor del på 10 grund av den låga byggnationstakt som råder. Minskningen har gjort att äldre förrättningar med lång leveranstid får stor betydelse på medel- värdet, vilket ger ökade genomsnittliga leverans- 0 tider. Medelvärdet för leveranstiden på enklare 23 37 34 30 30 Fastighetsreglering två fastigheter < 5 000 m2, LM Fastighetsreglering två fastigheter < 5 000 m2, KLM 20 Leveranstid i veckor vid förrättningar (medelvärde) för vanliga ärendetyper 40 40 34 2014 FASTIGHETSREGLERING 30 från 34 till 37 veckor. 35 2013 Medianvärden Lantmäteriet och kommunala lantmäteriet avstyckningar har ökat med en vecka samtidigt som medelvärdet för fastighetsregleringar har ökat 2012 25 23 25 23 25 10 31 30 25 29 0 Enklare avstyckningar < 5 000 m2 Fastighetsreglering med två berörda fastigheter < 5 000 m2 20 2010 2011 2012 2013 2014 2012 2013 2014 Leveranstiderna för nybyggnationer minskar Vi mäter även medianvärdet av leveranstiden för rena avstyckningar av fastigheter avsedda för nybyggnation av bostäder. Leveranstiderna för dessa ärenden har sjunkit Medianvärdet för leveranstiderna för enlotts- något jämfört med 2013, som delvis beror på ett med 2 veckor jämfört med 2013. Ökningen beror till som dessa ärenden har varit prioriterade inom avstyckningar uppgick 2014 till 22 veckor, en ökning stor del på att vi har fått en förskjutning mot mer komplicerade ärenden. Det innebär i sin tur att dessa ärenden som kan anses vara av enklare art till ökat antal nybyggnationsärenden samtidigt verksamheten. 20 stor del utförs av förrättningslantmätare som är i början av sin karriär och mindre erfarna. 15 reglering med två fastigheter ligger kvar på samma 10 Lantmäteriets leveranstider för fastighets- nivå som 2013. 16,8 17,2 2012 2013 16,3 5 0 30 Leveranstid nybyggnation (veckor) 2014 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 ANTALET ÄLDRE ÄRENDEN BLIR ALLT FÄRRE Under 2014 har Lantmäteriet fortsatt att fokusera Ärendebalansen fortsätter att minska sett över den hade vi 22 ärenden ansökta före sista december 1999 småhusbyggandet är fortsatt lågt i förhållande till på att avsluta äldre ärenden. Den 31 november 2014 som inte hade blivit avslutade. 31 december 2013 var motsvarande siffra 51 oavslutade ärenden. Av de oavslutade ärendena är två överklagade och ligger i domstol för prövning. I de övriga fallen är en vanlig orsak att det inväntas en detaljplaneändring. senaste femårsperioden. En bidragande orsak är att vad det en gång varit. I tabellen nedan redovisas ärendebalanser, äldsta ärende, antal inkomna och antal avslutade ärenden för Lantmäteriet och de kommunala lantmäterimyndigheterna. För att följa upp den rättsliga kvaliteten och äldre En annan orsak kan vara att sakägaren ska utföra ärenden redovisas och analyseras ärendebalanser, Inflödet av förrättningsärenden har under året förvisat av domstol till Lantmäteriet. Uppgifterna en åtgärd innan ärendet kan avslutas. varit något högre jämfört med föregående år. Antalet avslutade ärenden är fler än inkomna inom Lantmäteriet. Vi har därmed kunnat arbeta ner ärendebalansen överklagade ärenden och ärenden som åter- används i det dagliga förbättringsarbetet och i utformningen av stödet till fastighetsbildningsverksamheten. och på så sätt få mer tid att avsluta äldre ärenden. De totala ärendebalanserna, äldsta ärende, antal inkomna och avslutade ärenden 2010-2014 Lantmäteriet 2010 2011 2012 2013 2014 15 132 13 748 13 322 13 214 13 572 Avslutade 16 051 14 655 15 017 14 750 14 355 Ärendebalans 15 999 14 942 14 652 13 116 13 145 Äldsta ärende 1979-03-20 1981-10-28 1988-02-08 1988-03-23 1988-05-04 Inkomna Kommunala lantmäterimyndigheterna Inkomna 5067 4996 4 800 4 968 5 461 Avslutade 5073 5007 4 818 5 051 5 396 Ärendebalans 6039 6012 5 581 5 594 5 664 Äldsta ärende 1974-04-02 1974-04-02 1974-04-02 1974-07-02 1987-01-13 31 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 ANTAL ÖVERKLAGADE OCH ÅTERFÖRVISADE ÄRENDEN När ett ärende återförvisas från Mark- och miljö- Antalet överklagade fakturor ökade under 2014 för som fattat beslutet. Återförvisningen kan antingen nala lantmäterimyndigheterna. Ökning av antal domstolen kommer det tillbaka till den myndighet innebära att det fattade beslutet korrigeras eller att förrättningen måste göras om. Under 2014 har antalet överklagade ärenden för Lantmäteriet ökat från 370 till 465. Antalet åter- Kommunala lantmäterimyndigheterna För de kommunala lantmäterimyndigheterna har antalet överklagade ärenden minskat något medan de återförvisade ärendena har ökat under 2014. Lantmäteriet Överklagade 40 Återförvisade 2011 (av 14 655) 348 2012 (av 15 017) 41 378 2013 (av 14 750) 370 62 61 2014 (av 14 355) 465 250 300 350 400 48 450 Kommunala lantmäterimyndigheterna 2010 (av 5 073) 66 2011 (av 5 007) Överklagade 13 75 22 24 2013 (av 5 051) 96 2014 (av 5 268) 0 20 40 60 550 Återförvisade 88 2012 (av 4 818) 32 500 4 91 12 80 100 att priset är för högt. Lantmäteriet med föregående år. 358 överklagade fakturor beror oftast på att man tycker Antal överklagade fakturor förvisade ärenden har däremot minskat jämfört 2010 (av 16 051) Lantmäteriet medan de minskade för de kommu- 120 2012 2013 2014 209 196 401 34 42 28 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 FASTIGHETSBILDNING I FLERA PLAN OCH ÄGARLÄGENHETSFASTIGHETER År 2004 ändrades lagstiftningen så att det blev möjligt att bilda fastigheter avgränsade 50 horisontellt i flera plan, så kallade 3D-fastigheter. 40 fastighetsärenden, varav samtliga blivit bildade 30 myndigheterna har det bildats 29 stycken 3D- 20 mäteriförrättningar 2014, där det sammantaget 10 Totalt finns det 667 bildade 3D fastigheter i 0 Under 2014 har Lantmäteriet handlagt 12 3D- Antal handlagda 3D-fastighetsärenden per år Lantmäteriet Kommunala lantmäterimyndigheterna 46 45 41 fastigheter i 26 ärenden. Totalt avslutades 38 lant- 31 30 3D-fastigheter. Inom de kommunala lantmäteri- 26 21 21 13 12 bildades 41 3D-fastigheter. Sverige. Ägarlägenhetsfastigheter infördes 1 maj 2009. Ägarlägenhet innebär att en bostad i ett fler- familjshus utgör en egen fastighet, som kan belånas och säljas av ägaren. de kommunala lantmäterimyndigheterna har det bildats 18 stycken i 2 ärenden. Totalt finns det 955 ägarlägenhetsfastigheter bildade i Sverige. 2012 2013 2014 Lantmäteriet Kommunala lantmäterimyndigheterna 150 162 143 141 129 100 Inom Lantmäteriet har det under året bildats 141 ägarlägenhetsfastigheter i 11 ärenden. Inom 2011 Antal bildade ägarlägenhetsfastigheter per år 200 För trappor och andra gemensamma utrymmen bildas gemensamhetsanläggningar. 2010 121 112 100 50 16 0 2010 2011 2012 29 2013 18 2014 33 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 REGISTRERING AV DETALJPLANER I FASTIGHETSREGISTRET Skillnaden i leveranstider mellan kommunerna Uppgifter om detaljplaner och bestämmelser som kommunerna beslutar om ska registreras i fastighetsregistret. det långsiktiga målet är att detaljplaner ska vara registrerade inom tre veckor efter att den vunnit laga kraft. enligt Plan- och bygglagen (PBL) har ska kommunerna leverera detaljplanen till Lantmäteriet inom två veckor, är fortfarande stor. Väntetiderna (den tid det tar från det att kommunerna handlagt planerna tills de kommit in till Lantmäteriet) är längst i de norra länen: Norrbotten 15,2 veckor (15,3), Västerbot- ten 17,2 (13,0), Jämtland och Härjedalen 14,7 (17,8) och Västernorrland 13,6 (30,5). Även ett antal kommuner i södra Sverige har långa leveranstider, vilket ger oss en vecka för att registrera den. som exempelvis Malmö 7,5 (23,8) och Blekinge 23,2 Den totala handläggningstiden har minskat (17,2)11. För att aktualisera frågan att korta hand- med 4,9 veckor jämfört med föregående år och läggningstiderna på kommunnivå har vi skickat och kommunernas handläggningstider har om hur de kan gå över till digital leverans. I det ligger nu på 10,8 veckor. Både Lantmäteriets blivit kortare, som en följd av bättre rutiner och arbetssätt. 10 nuvarande lydelse av PBL. 15,7 11,6 10,7 10,8 8,7 8,9 5 4,1 2,0 0 11. 2012 1,9 2013 Statistik för 2013 redovisas inom parantes. 34 i kraft 1 januari 2015, aviseras att laga kraftvunna styrelsen inom två veckor, vilket inte är ett krav i 20 15 nya lagförslaget för Plan- och bygglag, som träder planer ska levereras till Lantmäteriet och Läns- Registrering av detaljplaner genomsnittlig tid (antal veckor) Lantmäteriet Kommuner ut ett nyhetsbrev, där vi bland annat informerar 2014 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 OMARRONDERING FÖRBÄTTRAR FASTIGHETSSTRUKTURER OCH ÄGANDEFÖRHÅLLANDE I Dalarna finns nära två miljoner hektar produk- En förstudie och tre omarronderingsförrättningar splittrad på tusentals ägare med många små • Dala-Floda som omfattar cirka 14 000 hektar. Beslut taget. tiv skogsmark. En tredjedel av skogsmarken är spridda skiften. Även jordbruksmarken i Da- larna är ägosplittrad. Ägosplittringen påverkar förutsättningarna för ett effektivt utnyttjande av skogs- och jordbruksmarken. Omarrondering handlar om att förbättra fastighetsstrukturer och ägandeförhållanden. Små spridda skiften förs samman till större enheter har pågått under 2014: • Rättvik västra som omfattar cirka 25 000 hektar. Förstudie arbete pågår. • Stora Tuna som omfattar cirka 20 000 hektar. Hand läggning pågår. • Leksand västra som omfattar cirka 19 000 hektar. Hand läggning pågår för att marken ska bli mer lättbrukad och lönsam- De tre förrättningarna som vi har arbetat med handlar också om kultur- och naturvärden, om mark och berör omkring 3 000 markägare. En av heten därigenom ska kunna ökas. Omarrondering jakt, fiske och rekreation och om skiften som har gått i släkten i flera generationer. För att kunna bedriva en effektiv process bör det pågå minst tre samtidiga omarronderings- förrättningar i olika faser. Det beror på att genomförandetiden per förrättning är omkring 5 år, exklusive domstolsprocessen som tar mellan ett och två år. omfattar totalt 53 000 hektar jord- och skogsbruksdessa tre, Dala-Floda, avslutades under 2014. Den omfattade 14 000 hektar mark med ett värde på 450 miljoner kronor. Under hösten 2014 driftsattes det nya stödet för handläggning av omarronderingsärenden. det möjliggör att leveranstiden för dessa ärenden kan kortas med mer än 6 månader, då till exempel registreringsmomenten automatiserats. 35 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 ÖKAD RÄTTSSÄKERHET GENOM TILLSYNSBESÖK Enligt Lantmäteriets instruktion12 ska vi En generell slutsats efter årets tillsynsbesök är att myndigheterna. Vår tillsynsverksamhet följer en fungerar bra. Lantmäteriet har dock även detta utöva tillsyn över de kommunala lantmäteri- femårig plan och den första femårsperioden löpte under åren 2006-2010. År 2014 är det fjärde året i tillsynsplanen och vi kan då dra nytta av och åter- koppla till de noteringar som gjordes vid de tidigare tillsynsbesöken. Under året har tillsynsbesök ägt rum vid kommunala lantmäterimyndigheter i Västra Götaland. De kommunala lantmäterimyndigheterna har halvårsvis redovisat ärendestatistik, som bland annat används som underlag vid tillsynsbesöken. Under 2014 har det inte genomförts några besök vid Lantmäteriets egna kontor i avvaktan på att den nya organisationen ska finna sina nya former. Under verksamhetsåret har även särskilda till- synsaktiviteter ägt rum vid kommunal lantmäterimyndighet. 12. Förordning (2009:946) med instruktion för Lantmäteriet 36 verksamheten vid myndigheterna huvudsakligen år uppmanat myndigheterna att förbättra sina balanser, korta handläggningstiderna samt arbeta av de äldsta ärendena. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt registreringsfrågor. Vi har påtalat vikten av att registrering av förrättningar och planer ska ske direkt efter lagakraftträdande. Behovet av fortsatt rekrytering av kompetenta medarbetare inom förrättningsverksamheten är fortfarande en aktuell fråga. Höganäs kommun har under verksamhetsåret nekats tillstånd av regeringen att inrätta en kommunal lantmäterimyndighet. L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 UPPDRAGSVERKSAMHET I ANSLUTNING TILL FASTIGHETSBILDNING Uppdragsverksamhet i anslutning till fastighets- mätning, beredning och kartering (MBK) görs en statliga myndigheter i myndighetssamverkan. finns aktörer som är villiga att bedriva verksamhet bildning avser till övervägande delen uppdrag åt Lantmäteriet får utföra uppdragsverksamhet endast om verksamheten omfattar punkterna i tabellen nedan . Vad gäller verksamheten för 13 bedömning inför varje nytt verksamhetsår om det på dessa orter. Under 2014 har Lantmäteriet lämnat marknaden i Östra Värmland, delar av Dalarna samt Härjedalen. UPPDRAGSVERKSAMHET I ANSLUTNING TILL FASTIGHETSBILDNING Intäkt per verksamhet (mnkr) 2012 2013 2014 • Upprättande av fastighetsförteckning samt fastighets- och arkivutredning 9,7 11,1 14,4 • rådgivning och utbildning i fastighetsrättsliga och geodetiska frågor 2,9 1,4 3,0 • rådgivning och utbildning i fastighetstekniska frågor i samband med upprättande av genomförandebeskrivning 4,9 4,5 5,2 • Upprättande av ansökan om lagfart, värdeintyg för lagfart och nybyggnadskarta, om uppdragsverksamheten utförs i samband med fastighetsbildning 1,2 0,8 0,9 0,2 0,2 0,2 1,1 1,3 1,3 57,8 69,6 72,4 6,8 6,2 6,7 84,6 95,1 104,1 • Förslag till fastighetsplan och detaljplaneändring av genomförandekaraktär som behövs för att genomföra en förrättning • Bildande av samfällighetsförening • myndighetssamverkan som avser sådana uppdrag åt statliga myndigheter som ansluter till lantmäterimyndighetens kärnverksamhet • mätning, beräkning och kartläggning (mBK) samt underlag och förslag till enklare detaljplan av genomförandekaraktär i de delar av landet där andra lösningar saknas av marknadsskäl SUMMA För 2012 och 2013 redovisas delar av uppdragsverksamheten i resultaträkningen för grundläggande geografisk information och fastighetsinformation. Intäkterna från uppdragsverksamheten domineras Små och medelstora kommuner som saknar egen och Skatteverket, som svarar för drygt 70 procent av stöd för att ta fram fastighetsförteckningar till av myndighetssamverkan med Naturvårdverket den totala omsättningen. Tjänster åt kommuner är en stor del av den resterande verksamheten. kompetens för att utföra arkivutredningar, behöver detaljplaner. 37 13. Se även vidare Förordning (2009:946) med instruktion för Lantmäteriet L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 Samverkan med Naturvårdsverket Samverkan med Skatteverket om Naturvårdsverket och Lantmäteriet har träffat en fastighetstaxeringen av gränserna för naturreservat. Arbetet omfattar drag av Skatteverket utfört det värderingstekniska överenskommelse om samverkan om inmätning I mer än tre decennier har Lantmäteriet på upp- utstakning och inmätning samt upprättande av arbetet och hållit i förberedelserna inför de fastighetsförteckningar över berörda reservatsområden. De nymätta områdesgränserna registreras i naturvårdsregistret hos Naturvårdsverket och i fastighetsregistret. Under 2014 har inmätning och utstakning av 231 reservats- områden slutförts. Dessutom har 307 fastighetsförteckningar upprättats. Naturreservatsärenden utgör en stor andel av den uppdragsverksamhet som bedrivs i anslutning till fastighetsbildning. Omfattningen uppgick 2014 till 62 miljoner kronor. Jämfört med 2013 innebar det allmänna och förenklade fastighetstaxeringarna. Under året avslutades förberedelsearbetet inför den allmänna fastighetstaxeringen av småhus 2015. Arbetet med förberedelserna inför 2016 års förenklade fastighetstaxering av hyreshus har intensifierats under 2014. I arbetet ingår bland annat att se över värderingsmodellerna, förvalta ortsprisregistret samt samordna nivåläggning och provvärdering som skapar förutsättningar för rättvisande taxeringsvärden. Taxeringsvärden och värdepåverkande uppgifter en ökning med 7 miljoner kronor, vilket till stora om fastigheterna bidrar till att exempelvis göra reservatsbildning och markbyten på bolagsmark lättar för ägare som vill belåna sina fastigheter. delar kan förklaras med uppstart av omfattande tillhörande Bergvik, SCA, Holmen och kyrkan. Det är ett flerårigt projekt vilket tillsammans med övrig reservatsbildning kommer att innebära att Natur- bankernas kreditgivning mera effektiv och underUppdraget från Skatteverket omsatte 12 miljoner kronor under 2014. vårdsuppdraget omfattar minst 60 miljoner kronor per år under den kommande treårsperioden. AVGIFTER FÖR REGISTRERING I SAMFÄLLIGHETSFÖRENINGSREGISTRET I avgiftsförordningen14, som gäller för statliga myndigheter under regeringen, finns 3,0 bestämmelser om uttag av ansökningsavgifter för prövning av ärenden (§§ 10–14). Avgiften för nyregistrering och stadgeändringar regleras i förordning om förande av samfällighetsförenings- Avgifter samfällighetsföreningsregister (mnkr) 2,4 2,4 2012 2013 2,2 1,5 register15 och avgiften ska betalas in till Lant- mäteriet. Avgifterna överförs sedan till Riksgälden där den redovisas under inkomsttitel 2531. 14. 15. Avgiftsförordning (1992:191). Förordning (1993:1270) om förande av samfällighetsföreningsregister m.m 38 0,0 2014 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 RESULTATUTVECKLING OCH ACKUMULERAT RESULTAT FÖRRÄTTNINGSVERKSAMHET (mnkr) VERKSAMHETENS INTÄKTER Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter SUMMA 2012 2013 2014 6,0 6,0 6,0 621,2 634,4 669,3 1,1 0,0 0,2 0,4 0,7 0,6 628,7 641,1 676,1 -440,8 -457,0 -441,4 VERKSAMHETENS KOSTNADER Kostnader för personal Kostnader för lokaler -36,2 -37,7 -36,3 Övriga driftskostnader -134,7 -156,8 -150,0 Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar SUMMA ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING -1,3 -1,1 -0,5 -24,7 -25,5 -22,7 -637,6 -678,1 -650,9 -8,9 -37,0 25,2 Lantmäteriets förrättningsverksamhet har under Ärendeinflödet inom fastighetsbildningsverk- tat. Den omorganisation som infördes 2013 har nu närmast föregående år. 2014 vänt ett minusresultat 2013 till ett plusresul- satt sig, vilket bland annat har visat sig i en högre samheten har legat på en stabil nivå jämfört med Resultatet innebär att ett ackumulerat under- grad av debiterbar tid. I sin tur har detta bidragit skott på 11 miljoner kronor har förbytts till ett över- höjningar från och med 1 januari 2014 har också då utvecklingsinsatser kommer att bedrivas i en till en ökad omsättning och bättre resultat. Avgiftsbidragit. Konkurrensen om förrättningslantmätare är skott på 14 miljoner. Överskott som är nödvändiga ökande omfattning de kommande åren. stor. Detta har under året fram för allt blivit ett problem inom Stockholmsregionen. Ackumulerat resultat (utgående balans mnkr) 40 20 26,0 14,3 0 -10,9 -20 2012 2013 2014 39 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 UPPDRAGSVERKSAMHET I ANSLUTNING TILL FASTIGHETSBILDNING (mnkr) VERKSAMHETENS INTÄKTER 2012 2013 2014 79,7 90,6 103,3 0,5 0,8 79,7 91,1 104,1 -56,9 -63,2 -66,7 Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter SUMMA VERKSAMHETENS KOSTNADER Kostnader för personal Kostnader för lokaler -4,4 -5,0 -5,4 Övriga driftskostnader -19,7 -14,8 -20,5 Finansiella kostnader -0,1 -0,1 -0,1 -1,7 -1,9 -2,2 -82,8 -84,9 -94,9 -3,1 6,2 9,2 Avskrivningar och nedskrivningar SUMMA ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING Uppdragsverksamheten i anslutning till fastighets- i resultaträkningen för grundläggande geografisk omsättnings- och resultatutveckling. Huvudorsak- också en delförklaring till ökningen mellan 2013 bildning har de två senaste åren haft en positiv en till detta är uppdrag från Naturvårdsverket som svarar för cirka 60 procent av omsättningen. Dessa uppdrag förväntas fortsätta ligga på en hög nivå de kommande åren. 2012 och 2013 redovisades delar av omsättningen Ackumulerat resultat (utgående balans mnkr) 25 23,2 20 15 14,0 10 5 7,8 0 2012 40 2013 2014 information och fastighetsinformation. Detta är och 2014. Det ackumulerade resultatet har ökat i och med årets goda omsättning och höga resultat. Även inom denna verksamhet kommer Lantmäteriet att få ökade utvecklingskostnader de kommande åren. L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 I N F O R M AT I O N S F Ö R S Ö R J N I N G Hela geodatamarknaden växer. Efterfrågan Informationsförsörjningen ska vara av god kvalitet rikstäckande, långsiktig, stabil och säker. Användningen av den grundläggande geografiska informationen och fastighetsinformationen ska öka och komma till nytta hos fler användare och inom fler användningsområden på Lantmäteriets produkter ökar och allt fler kommersiella aktörer agerar på marknaden. En viktig faktor för tillväxten har varit den tekniska utvecklingen vad gäller bland annat mobiler och surfplattor, där positionering och därmed geo- data är en nyckelkomponent, men även genom Geodata från Lantmäteriet är viktiga underlag utvecklingen av insamlingstekniker av olika slag. för effektiv samhällsplanering, ett rättssäkert samhälle och en enklare vardag för medborgaren. Exempel på samhällsprocesser där geodata av hög kvalitet är en förutsättning är utveckling av transportnätet, stadsbyggnad och klimatanpassning. geodata är fastighetsinformation och geografisk information som beskriver företeelser som har ett direkt eller indirekt angivet geografiskt läge, till exempel kartdata såväl som registerinformation om byggnader, sjöar, vägar, vegetation eller befolkning. INFRASTRUKTUREN FÖR GEODATA LÄGGER GRUNDEN Uppbyggnaden av infrastrukturen skapar med andra aktörer. Bland annat har arbete med förvaltning och nya e-tjänster, som kommer att strukturen och webbkartografi fortsatt, också förutsättningar för en effektivare samhälls- innebära bättre service för medborgare, företag och myndigheter. Infrastrukturen ska göra det standardisering av centrala begrepp för infra- uppdatering av riktlinjer för nedladdningstjänster. så enkelt som möjligt för så många som möjligt att hitta och använda geodata. En väl fungerande infrastruktur för geodata är också en viktig del i den svenska e-förvaltningen. Viktiga komponenter i infrastrukturen för geodata är standarder som gör det möjligt att kombinera och utbyta geodata, regelverk som Lantmäteriet har av regeringen tilldelats ett nationellt samordningsansvar för geodataområdet och ska inom ramen för sitt samordningsansvar och tillsammans med Sveriges kommuner, andra myndigheter och organisationer bygga upp och förvalta en nationell infrastruktur för geodata. underlättar informationsförsörjningen, en portal som ger möjlighet att söka geodata och tjänster samt metadata som beskriver innehåll, tillgäng- Inspire i Sverige och Europa utbildning samt övrig kompetensspridning behövs stödja det nationella genomförandet av lighet och kvalitet. Forskning, utveckling och Lantmäteriet har ett ansvar att samordna och för att bygga upp infrastrukturen. Arbetet bedrivs i EU-direktivet Inspire, en europagemensam infra- samverkan mellan berörda aktörer. Under 2014 har Lantmäteriet arbetat vidare med utveckling av infrastrukturen tillsammans struktur för geodata. Lantmäteriet är även nationell kontaktpunkt gentemot Europeiska kommissionen i frågor som 41 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 rör Inspire, till exempel att svara för att utvärdera Geodataportalen synliggör geodata och tjänster nationell nivå. och en gemensam ingång till geodata och tjänster. och rapportera genomförandet av direktivet på Under hösten skickade Miljödepartementet ut en remiss med begäran om underlag för ändringar i lag och förordning om geografisk miljöinformation. Ändringar i EU-förordningar som detaljreglerar Geodataportalen är en viktig del av infrastrukturen Via portalen kan användare på ett enkelt och samlat sätt nå många organisationers tjänster och geodata. Portalen är även kopplingen till den Europeiska geodataportalen17. Geodataportalen är också gränssnittet mot den den information som omfattas av Inspiredirektivet nationella metadatakatalogen, som utgör det regelverket. Lantmäteriet är stödjande i remiss- geotjänster i Sverige. Lantmäteriet ansvarar för kan kräva vissa anpassningar av det svenska arbetet. Andra insatser under året har varit medverkan samlade registret över tillgängliga geodata och förvaltning och vidareutveckling av portalen. Under året har portalen utvecklats och i EU-kommissionens nätverk och arbetsgrupper förbättrats med ny funktionalitet och användar- Implementation Framework), ett ramverk för arbetet kvalitetssäkring av metadata. Dessutom är det nu som är etablerade inom MIF (Maintenance and gränssnitt, till exempel förbättrad validering för med förvaltning och utveckling av Inspire. Arbetet styrs av MIG (Maintenance and Implementation Group) via ett arbetsprogram. Geodatasamverkan skapar förutsättningar för bättre tillgång till geodata Geodatasamverkan är en datadelningsmodell för aktörer med offentlig uppgift. De som kan teckna samverkansavtal är: • Myndigheter som har informationsansvar enligt lag och förordning om geografisk miljö- information, som grundar sig på EU direktivet Inspire • Kommuner, andra statliga myndigheter och övriga organisationer som har myndighetsuppgifter Alla organisationer som tecknar samverkansavtal för Geodatasamverkan får tillgång till alla produkter i produktkatalogen mot en årsavgift. Antalet parter16 i geodatasamverkan har under 2014 ökat och är nu 220 stycken, varav 19 är informationsansvariga organisationer som tillgängliggör sina geodata. Parter i geodatasamverkan 16. 17. 2012 2013 2014 Totalt antal parter 119 169 220 varav kommuner 97 136 183 Parterna finns presenterade på www.geodata.se INSPIRE geoportal: http://inspire-geoportal.ec.europa.eu 42 möjligt att söka publicerade metadata i Geodata- portalen via Google. Portalen finns tillgänglig på www.geodata.se. L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 INFORMATION OCH TJÄNSTER I SAMHÄLLET Lantmäteriets satsning på utveckling av nya Dialogen med våra användare är viktig för tjänster och uppdatering av befintliga inom geo- produkt- och tjänsteutveckling har hittills dominerats av visningstjänster och så samt bevakning av trender i omvärlden är med dataområdet har fortsatt under året. Utvecklingen En aktiv och löpande dialog med användarna kallade direktåtkomsttjänster (frågor kring enstaka dagens snabba utveckling inom geodataområdet objekt) men kommer framöver att allt mer fokusera på nedladdningstjänster för att möta användarnas krav på enkel åtkomst och på ett rationellt sätt hantera en ökande distribution av geodata. Vidareförädlare, självbetjäning och support Alla kan vända sig direkt till Lantmäteriet för att få tillgång till geografisk information och fastighetsinformation. Lantmäteriet gör inga kundspecifika anpassningar av geodata utan utvecklar främst grundläggande tjänster med maskinläsbara gränssnitt. Eftersom användarna i de flesta fall en förutsättning för att hitta fram till användarna. Deras behov samlas in med hjälp av intervjuer och i Lantmäteriets användargrupper, kundnöjd- hetsundersökningar och via dialog med våra åter- försäljare. Vi informerar och för en dialog om våra produkter och tjänster samt vårt tillhandahållande på mässor och konferenser, både nationellt och regionalt, och på årliga återförsäljarträffar. Det finns regionala geodatasamordnare på flera orter. De sprider information regionalt genom att delta i nätverk och i direkta dialoger med användare. Ett exempel på samverkan i dialog är det även vill ha informationen via användarvänliga samverkansprojekt Lantmäteriet bedriver till- verksamhet, väljer många att vända sig till räddningstjänst och SOS Alarm), Myndigheten för applikationer eller anpassad för en specifik Lantmäteriets vidareförädlare. Vidareförädlarna är därför en viktig kanal för att öka och bredda användningen av Lantmäteriets geodata. Under 2014 har 11 vidareförädlare tillkommit och totalt har nu Lantmäteriet avtal med 79 vidareförädlare. Den grupp som Lantmäteriet levererar mest sammans med blåljusaktörerna (polis, ambulans, samhällsskydd och beredskap (MSB), Trafikverket och kommunerna. Målet är att förbättra blåljus- aktörernas tillgång till gemensamma geodata med högsta kvalitet och aktualitet, för att hitta rätt och komma fram på kortast möjliga tid. För att möta omvärldens krav avseende geodata till är till parterna i Geodatasamverkan, kvalitet, tillgänglighet och användarvänlighet tjänsterna. information. Det handlar om modernisering vilka även är de största användarna av geodataEfter några år av volymökningar har manuella leveranser för geografisk information stabiliserats. En del i detta är att användningen av självbetjäningstjänsten Geodataplatsen ökar. Geodataplatsen används för uttag av kopia riktad till datadelare inom geodatasamverkan. Majoriteten av leveranserna av geografisk information sker nu via självbetjäning. Lantmäteriet har under året etablerat en sker fortlöpande en utveckling av tjänster och av både informationsstrukturer och system samt utveckling av geodatatjänster med maskin till maskin gränssnitt. Ett antal nya geodata- tjänster har lanserats under året och därutöver har befintliga tjänster uppdaterats. Bland annat har den nya tjänsten mot fastighetsregistret, Fastighetsinformation direkt (FR-direkt), etablerats. särskild support för geodatatjänster för att underlätta övergången till tjänstebaserat nyttjande av geodata. 43 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 Lantmäteriets indikatorer tjänsten Fastighetsinformation direkt (Fr-direkt) ersätter visar användningens utveckling tidigare tillhandahållandesätt från fastighetsregistret, Volymutvecklingen av Lantmäteriets produkter ÖFF-online och 3270. används för att visa hur användningen av geodata utvecklas. Nedan redovisas utfallet för de Tjänsten består av 12 deltjänster, som ger användare möjlighet att använda fastighetsregistrets information i sina egna system och applikationer. indikatorer som används för att mäta målet om ökad och breddad användning. Användningen av geodatatjänster har ökat markant under året. Vad gäller ökningen av Standardisering och harmonisering ökar i betydelse både på nationell och på internationell nivå. Väsentliga geodata är nu beskrivna på ett standardiserat sätt för enklare kommunikation och utbyte av data mellan aktörer. Under 2014 har visningstjänsterna (som framgår att tabellen nedan) står användningen av e-tjänsterna för kartor och bilder för en betydande del. Det är framförallt myndigheterna i geodatasamverkan som står bakom ökningen. Området nedladdning-direktåtkomst omfattar Lantmäteriet genomfört en analys som visar vilken bland annat de nya tjänsterna inom FR-direkt. mäteriets data med Inspire. avvecklats under året. Från oktober 2014 är anpassning som kvarstår för att harmonisera Lant- Tillgång till geodata för forskning, utbildning och kulturverksamhet Vetenskapsrådet finansierar tillhandahållandet De tidigare tjänsterna 3270 och ÖFF-Online har FR-direkt den enda vägen för att få tillgång till information från fastighetsregistret. Detta förklarar de stora skillnaderna mellan åren. Tjänsten nedladdning-uttag av kopia har ökat av avgiftsfria geodata från Lantmäteriet, Trafik- jämfört med föregående år. Lantmäteriet har Sveriges geologiska undersökning till forskning, geografiska produkt GSD-fastighetskartan på Geo- verket, Statistiska Centralbyrån, Sjöfartsverket och utbildning och kulturverksamhet. Användare av geodata vid de lärosäten som är anslutna till identitetsfederationen Swamid (Swedish Academic Identity) kan ladda ner geodataprodukter via en nedladdningstjänst, som SLU ansvarar för. Under året har 67 103 nedladdningar gjorts av Lantmäteriets produkter via tjänsten, vilket är en ökning med 18 173 mot 2013. Till detta kommer ett stort antal manuella leveranser till lärosäten som inte är anslutna till Swamid. 44 tillgängliggjort ytterligare format av vår största dataplatsen, vilket är en av anledningarna till den ökade användningen. L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 Tjänster 2012 2013 2014 43,6 milj. 217,4 milj. 742,3 milj. 9 951 18 800 57 605 – – 207 Antal förfrågningar Ny 4,8 milj. 41,5 milj. Nedladdad datamängd gigabyte Ny 56 567 – – 152 Antal förfrågningar Ny 4 226 10 324 Nedladdad datamängd gigabyte Ny 732 1 605 – – 188 – – 2551 80 194 2711) 0% 46 % 72 % Visningstjänster Antal förfrågningar visad datamängd gigabyte Antal kontrakterade användarorganisationer Nedladdning – Direktåtkomst Antal kontrakterade användarorganisationer Nedladdning – Uttag av kopia Antal kontrakterade användarorganisationer Användare nedladdning Antal kontrakterade användarorganisationer Användare – nedladdning och visning Antal kontrakterade användarorganisationer vid årets slut Självbetjäningsgrad – leveranser geografisk information 1) Samma användarorganisation kan finnas kontrakterade på flera tjänstetyper. I totalantalet är dessa endast räknade en gång År 2013 redovisade vi det totala antalet kontrak- med höjdvärden och kunna tillhandahållas och och nedladdningstjänster. Från och med 2014 sär- med datateman även från andra myndigheter, terade användarorganisationer för visningstjänster redovisar vi dessa. Det totala antalet kontrakterade användare har ökat, från 194 till 271. Övergången till FR-direkt har bidragit till ökningen. Modernisering av Lantmäteriets kartprodukter Lantmäteriets kartografiska produkter består av kartografiska databaser i olika skalområden och allmänna förlagskartor baserade på dessa karto- visas i 3D. Målsättningen är att Lantmäteriet, successivt bygger upp en gemensam lägesbild i 3D som uppfyller samhällets grundläggande behov. Innan något praktiskt arbete inleds behöver ett gemensamt ramverk tas fram i samverkan med andra geodataproducerande myndigheter. Under året har det arbetet inletts under ledning av Lant- mäteriet och kommer att fullföljas under 2015-2016. Ett antal insatser som överensstämmer med grafiska databaser. intentionerna i 2013 års förstudie har gjorts under geodata i 2D, men efterfrågan är stor på mot- automatgenerera viss kartinformation (i skala Lantmäteriet tillhandahåller i dag i huvudsak svarande information i 3D för att kunna göra bättre analyser och åtgärdsplaner inom bland annat klimatanpassningsarbetet. I oktober 2013 fick Lantmäteriet ett regeringsuppdrag (regeringsbeslut året. Vi har bland annat genomfört ett försök att 1:50 000) från den grundläggande geografiska databasen. Försöket föll väl ut och ytterligare tester kommer att göras framöver. Lantmäteriet har också beslutat att från och med S2013/7203/PBB) att utreda förutsättningarna för 1 juli 2015 sluta trycka Översiktskartan. I samband I den behovsinventering som genomförts under anpassad för skala 1:250 000, att tillgängliggöras att tillhandahålla kart- och bildinformation i 3D. utredningen har konstaterats att det finns stor efterfrågan på en topografisk landskapsmodell i 3D. Lantmäteriet föreslår i sin rapport18 till regeringen att befintliga datateman i 2D över tid ska förses 18. med detta kommer den kartografiska databasen, som öppna data. Ett antal äldre produkter har också avvecklats och Naturvårdsverket har tagit över ansvaret för Svenska Marktäckedata (SMD). Lantmäteriets rapport ”Förutsättningar för att tillhandahålla kart- och bildinformation i tre dimensioner (3D)” (dnr 505-2013/3895) 45 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 Årlig uppdatering av satellitbilder i databasen Saccess Satellitsbildsdatabasen Saccess lanserades 2008 och innehåller satellitbilder över Sverige som täcker in varje årtionde från 1970-talet och framåt. Lantmäteriet ansvarar för att årligen uppdatera databasen och att tillhandahålla den samlade informationen. Satellitdatabasen är ett verktyg för att studera de landskapsförändringar som skett under drygt tre decennier – till nytta för till exempel jord- och skogsbruk, miljöanalyser och planering, men också för intresserad allmänhet Huvuddelen av användarna återfinns inom skoglig kartering och planering, miljöövervakning och samhällsplanering men i ökande utsträckning också inom forskning och utbildning. Antalet unika användare är nu drygt 3 200. Lantmäteriets anslag finansierar årlig upp- datering och bearbetning av nationellt täckande satellitdata medan drift, tillhandahållande och merparten av fortsatt utveckling av Saccess finansieras av ett intressentkonsortium som för närvarande består av Naturvårdsverket, Rymdstyrelsen, Skogsstyrelsen, SLU, Holmen, SCA, Bergvik Skog, Sveaskog och Spacemetric. Genom denna intressentfinansiering kan Lantmäteriet tillhandahålla data kostnadsfritt till användare. Under 2014 har tekniska utvecklingsinsatser i Saccess genomförts, bland annat har ett nytt användargränssnitt lanserats som tillsammans med utvecklad funktionalitet ska bidra till ökad användning. 46 Satellitbild över Siljan. Copyright: Cnes©distribution spotimage 2013, ©antriX, si, euromap neustrelitz, Landsat imagery – ©esa/ Eurimage, 2013 Lantmäteriet är Sveriges ortnamnsmyndighet Lantmäteriet har rollen som nationell ortnamnsmyndighet och fastställer de allra flesta ortnamnen på våra allmänna kartor och i fastighetsregistret. Ortnamnen finns allmänt tillgängliga genom tjänsten Kartsök och ortnamn. För att tillmötesgå samhällets behov av lokalisering med stöd av ortnamnen arbetar Lantmäteriet med att förtäta ortnamnsinformationen i våra grundläggande geodata. Under 2014 har Lantmäteriet gått igenom cirka 56 000 byggnadsnamn från landets kommuner och arbetar kontinuerligt med en kvalitetssäkring av dessa. L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 LANTMÄTERIET UPPDATERAR INFORMATIONEN BÅDE I EGEN REGI OCH I SAMVERKAN Samverkansavtal med landets alla kommuner Lantmäteriet har avtal (så kallade ABT-avtal) med alla landets 290 kommuner om uppdatering av fastighetsregistrets uppgifter om adresser och kallad tjänstebaserad uppdatering. Under året har 7 kommuner anslutit sig och totalt uppdaterar nu 13 kommuner informationen via tjänster. Kommunerna uppdaterar byggnads- byggnader. Avtalet omfattar också leveranser av geometrierna inom överenskomna ansvars- läge och form, samt viss övrig topografisk områden. Utanför ansvarsområdena är det byggnadsgeometrier, det vill säga byggnadernas information. Ett av flera syften med samverkan är att kommunen uppdaterar informationen direkt efter en förändring, exempelvis en nytillkommen byggnad eller beslut om en ny adress. Inom ramen för dessa avtal betalar Lantmäteriet ut årliga ersättningar till kommunerna. Hur stor områden som i de flesta fall utgörs av tätortsLantmäteriet som uppdaterar med hjälp av flygbilder. När det gäller registerinformationen har kommunerna ansvar för hela kommunen. Antalet byggnader som Lantmäteriet redovisar uppgår till 7,6 miljoner. Tillsammans med Lantmäteriet fortsätter ersättningen blir för den enskilda kommunen kommunerna arbetet med att höja kvaliteten i och kvalitet. Antalet kommuner som upp- verksamheter, industrier och samhällsfunktioner. beror bland annat på informationens innehåll daterar information om både adresser, byggnader (inklusive byggnadsgeometrier) samt topografi med högsta ambitions- och ersättningsnivån är 63 stycken, en ökning med 13 kommuner jämfört med adressregistret genom att adressätta bostäder, Det innebär att fastighetsregistret nu omfattar drygt 3,6 miljoner adresser, varav cirka 3,5 miljoner är kopplade till byggnad. 2013. Sedan mars 2012 är det möjligt för kommunerna att via bastjänster uppdatera Lantmäteriets grunddata gällande byggnader, adresser och lägenheter direkt från sitt eget handläggningssystem, så Kommunerna ansvarar för att uppdatera lägenhetsregistret med hjälp av information från fastighetsägarna. Under 2014 har registret ökat med cirka 69 000 bostadslägenheter och omfattar nu drygt 5,2 miljoner lägenheter. Informationen ligger framförallt till grund för rikstäckande Utbetald ersättning till Sveriges kommuner (mnkr) 80 hushålls- och bostadsstatistik och folkbokföring på lägenhet. Fastighetsinformation Geografisk information 60 3 48 3 52 2 50 3 55 3 59 Särskilda kvalitetsinsatser i fastighetsregistret Uppdatering av fastighetsregistrets allmänna del sker bland annat i samband med fastighetsbildningsåtgärder. Inskrivningsdelen i 40 fastighetsregistret uppdateras via handläggningen av inskrivningsärenden. Under 2014 har Lantmäteriet fortsatt arbetet med 20 att förbättra kvaliteten i registrets allmänna del. Arbetet syftar till att åstadkomma bättre läges- 0 2010 2011 2012 2013 2014 noggrannhet i registerkartan och en fullständigare redovisning av rättigheter. 47 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 Lantmäteriet ansvarar enligt lag för att hålla ett Stöd för standardiserad insamling och kontroll fastighetsregister bestående av fem delar: Lantmäteriet ska verka för enhetlighet, samordning • allmän del med registerkarta och kvalitet inom mätningsområdet och inom det • inskrivningsdel karttekniska området samt i övrigt ge råd och stöd • adressdel inom ramen för sitt verksamhetsområde. Som en del • byggnadsdel i denna uppgift samverkar Lantmäteriet, Trafikverket • taxeringsuppgiftsdel och kommunerna kring en löpande revidering av Hand- den allmänna delen av fastighetsregistret innehåller bok i mät- och kart frågor (HmK). Handböckerna lägger bland annat uppgifter om fastigheter, samfälligheter, grunden för en standardiserad geodatainsamling samt gemensamhetsanläggningar, rättigheter, planer och kontroll av geodata. bestämmelser och deras geografiska läge. För områdena bilddata, laserdata samt fordonsburen datainsamling har handböcker färdigställts under 2014 och de färdiga handböckerna finns att hämta via Lant- Bakgrunden till insatserna är till exempel den mäteriets hemsida www.lantmateriet.se/hmk ökande användningen av GPS. Detta ställer nya krav på kvaliteten i registerkartan. Det finns brister i redovisningen av äldre åt- Svensk geoprocess – ett samverkansprojekt för gärder där exempelvis information saknas om vissa effektivare myndighetsutövning kostnader i samband med fastighetsöverlåtelser, utarbeta nationella specifikationer för offentlig rättigheter och samfälligheter. Detta orsakar extra Lantmäteriet har ett uppdrag från regeringen att fastighetsbildning och fastighetsinskrivning. användning av geodata samt att påskynda över- miljoner kronor på att förbättra kvaliteten i draget genomförs i Svensk geoprocess som ett Under 2014 har Lantmäteriet satsat cirka 26 fastighetsregistrets allmänna del, jämfört med 23 miljoner kronor år 2013. Arbetet med övergång till nationell digital registerkarta pågår Enligt regleringsbrev för år 2011 ska Lantmäteriet efter samråd med Sveriges kommuner och landsting genomföra en övergång till rikstäckande digital registerkarta. Övergången ska vara genomförd senast den 31 december 2017. Lantmäteriet och kommunerna har en gemen- sam arbetsgrupp som under 2014 har fortsatt arbetet enligt framtagen handlingsplan. Arbetet omfattar bland annat författningsändringar och att säkra att de kommuner som tillämpar så kallad periodisk (månadsvis) ajourföring av information till registerkartan övergår till kontinuerlig ajourföring. gången till enhetliga referenssystem19. Upp- samverkansprojekt mellan Sveriges kommuner, SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) och Lantmäteriet. Syftet är att möjliggöra leveranser och utbyte av enhetliga grundläggande geodata för effektivare myndighetsutövning i samhälls- byggnadsprocessen, till exempel för planarbete, fastighetsbildning och bygglovshantering, miljöoch krisarbete samt infrastrukturbyggande. Till viss del har Lantmäteriets arbete under året finansierats med särskilt anslag20, vilket uppgår till 3,1 miljoner kronor. Projektets ena huvuduppgift är att utarbeta enhetliga nationella specifikationer för nio utvalda geodatateman21. Under året har arbete bedrivits i fem av projektets temauppdrag. Arbetet i tema- uppdraget Flygbild/ortofoto avslutades i november. Projektets andra huvuduppgift är att påskynda och stötta kommunernas införanden av de enhetliga referenssystemen Sweref 99 och RH 2000. Läs mer om detta under avsnittet ”Utan geodetisk infrastruktur inga geodata”. Under året har en andra geodatademo publiceras S2013/6823/PBB 20. Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende anslag 1:1 (S2013/8937/SAM) 21. De nio geodatateman är: Flygbild/Ortofoto, Hydrografi, Markanvändning, Markdetaljer, Laserdata/Höjdmodell, Kommunikation (väg/järnväg), Byggnad, Adress och Stompunkter på Svensk geoprocess hemsida, www.lantmateriet.se/ 48 inom ett område med hög översvämningsrisk. 19. svenskgeoprocess, över Karlstad. Demon innehåller olika exempel på kommunala och statliga geodata L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 Hydrografi i nätverk SMHI och Lantmäteriet beslutade i maj 2010 att initiera en samverkan i syfte att skapa ett hydrografiskt nätverk i enlighet med förordningen om geografisk miljöinformation22. Hydrografiredovisningen ska leva upp till kraven i EU-di- rektivet Inspire och i den svenska standarden för I produktionen, som utförs av SMHI och Lantmäteriet tillsammans, skapas objektifierade hydro- grafidata, vilket inte funnits tillgängligt tidigare. Arbetet har under året omfattat 36 avrinningsom- råden. Figuren till höger visar produktionsstatus. En tredjedel av Sveriges yta fotograferas årligen vattensystem . Lantmäteriet planerar varje år att flygfotografera inleda ett införandeprojekt som på sikt ska omfatta vänds för Lantmäteriets egen uppdatering av 23 I februari 2013 fattades beslut om att under året hela landet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Vinnova och Havs- och vattenmyndigheten delfinansierar arbetet. Projektet har som mål att kunna leverera de cirka en tredjedel av Sveriges yta. Bilderna angeografisk information, men också för flera samhällsändamål, bland annat inom skogs-, miljö- och kommunsektorerna. Lantmäteriet fotograferade en areal om cirka 150 första produkterna under 2015 och vara klar med ett 100 km², vilket är enligt plan och motsvarar cirka de 119 huvudavrinningsområdena. markupplösningen 0,25 meter per pixel. rikstäckande hydrografiskt nätverk under 2017 för 31 procent av Sveriges yta, 108 000 km² i den högre Lantmäteriets flygbilder i form av ortofoton används i en rad tillämpningar. En tjänst som allmänheten enkelt kommer åt är visningstjänsten Kartsök och ortnamn på Lantmäteriets hemsida. Lantmäteriet har beslutat att från och med år 2014 flygfotografera med en högre markupplösning om 0,25 meter per pixel i hela södra Sverige och Norrlandskusten, samt för 12 stycken tätorter i mellersta och norra inlandet. Övriga delar av landet flygfotograferas med markupplösning 0,5 meter per pixel. Flyghöjden varierar mellan 3 200 meter och 7 300 meter beroende på vilken typ av flygbildskamera som används och vilken markupplösning som efterfrågas. Flygfotograferad yta Antal flygfotograferade rutor 5x5 km Procent av totala antalet rutor motsvarande yta (km²) Antal flygfotograferade tätorter 22. 23. SFS 2010:1770 SS 637008 2012 2013 2014 5 122 7 133 6 005 27 37 31 128 000 178 300 150 100 9 30 7 49 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 Lantmäteriet uppdaterar geografiska grunddata Analoga flygbilder blir digitala med hjälp av flygbilder I Lantmäteriets analoga flygbildslager finns drygt Lantmäteriet uppdaterar löpande grundläggande 1 miljon flygbilder från 1920-talet fram till år 2006. geografiska data (GGD). Det sker med hjälp av För att bättre kunna bevara flygbilderna för fram- flygbilder. Kartbilden nedan till vänster visar utfallet av 2014 års flygfotografering. Blå färg visar täckning med markupplösning 0,25 meter per pixel och grön färg markupplösning 0,5 meter per pixel. Målet är att uppdatera informationen i GGD tida användning överförs de till digital form via skanning. Arbetet med digitaliseringen har pågått sedan 2008 och cirka 175 000 negativ har skannats, varav drygt 48 000 under år 2014. Två Sverigetäckningar av skannade flygbilder utifrån alla flygbilder som producerats under året finns färdigställda, dels från referensår 1960 informationsslag. år 1975 (flygfotograferade 1970-1980). Vi planerar och att kontrollera kvaliteten bland ett urval av (flygfotograferade 1955-1965) och dels från referens- Informationen i GGD ligger bland annat till grund för databaserna för fastighets-, terräng- och vägkartorna samt söktjänster på Internet som Eniro och hitta.se. att digitalisera kvarvarande del av flygbildslagret under åren fram till 2028 med ett genomsnitt av cirka 70 000 bilder per år. Arbetet med att ta fram historiska ortofoton från referensår 1960 har pågått under året och drygt halva Sverige är nu täckt vid utgången av 2014. Uppdaterad yta24 % av total yta Km2 2012 2013 2014 32 33 31 157 500 166 100 153 800 Behovet av underlag i form av bildinformation från flera tidsepoker ökar i takt med ökade krav på förändringsanalyser. Ett exempel är klimat- anpassningsarbete där lokalisering av riskområden – deponier, gammal industrimark med mera – är nödvändig för att kunna bedöma risken för att för- oreningar frigörs i samband med översvämningar. Bilden nedan visar ortofoto från 1960-tal och nutid, som kan underlätta valet av provtagningsplatser för föroreningar. Kartbilden visar utfallet från 2014 års flygfotografering. 24. områden där ggd har uppdaterats. Ytan beräknas på antalet indexrutor 10x10 kilometer som totalt är 4982 stycken eller 498200 km² 50 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 Ytterligare användningsområde är inom kultur- information ökar möjligheterna att identifiera hjälp för förståelsen och visualiseringen av och för att planera framtida bebyggelse och infra- miljön, där bildmaterialet kan vara till stor hur vår kulturmiljö förändrats. De historiska bilderna är även viktiga för att identifiera riskområden för översvämningar, ras och skred struktur på ett klimatsäkert sätt. Vid 2014 års utgång har Lantmäteriet skannat fornlämningars läge. Ett korrekt läge underlättar cirka 90 procent av Sveriges yta. Totalt är cirka grävningar eller avverkningar sker på otillåten klara25. Årets skanningsutfall har understigit för markexploatörer- och skogsbruket, så att inga plats. Under 2014 levererades 45 procent större yta historiska ortofoton jämfört med 2013. 413 000 km² av 460 000 km² skannade och leveransproduktionsmålen, vilket främst förklaras av uppstartsproblem med en ny leverantör av skanningstjänsten. De områden som återstår att skanna är fjällen och fjällnära områden i Norrlands inland. Sverige laserskannas för nationell höjddatamodell År 2009 gav regeringen Lantmäteriet ett särskilt uppdrag att bygga upp en ny och noggrannare Dessa områden är också de som ur vädersynpunkt är svårast att skanna. Arbetet med att fineditera broar och dammar höjdmodell över landet. Höjdmodellen framställs har fortgått under året, ett arbete som påbörjades viktigt syfte med höjdmodellen är att förbättra och leverantörer kvalitetshöjande åtgärder med hjälp av laserskanning från flygplan. Ett underlaget för riskanalyser och åtgärdsplanering kopplade till ett förändrat klimat med ändrade nederbördsmönster och flöden. Med bra höjd- under 2013. Vidare har i dialog med intressenter påbörjats genom att platta ut vattenytor i laserdata. Arbetet utförs av extern leverantör med produktionen placerad i Hyderabad, Indien. Utfall laserskanning 2014 de gröna, gula och blå områdena i kartbilden visar de delar av landet som skannats. det gröna området är även editerat. de grå fälten visar de områden som återstår att laserskanna. 25. Utfall av skanning och produktion av höjdmodell kan kontinuerligt följas i GeoLex (under geografiska databaser/höjdinformation) på www.lantmateriet.se 51 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 UTAN GEODETISK INFRASTRUKTUR INGA GEODATA Geodetisk infrastruktur kan likställas med – och exempelvis förrättningsmätning och inmätning av järnvägskommunikation och elförsörjning. Den för maskinstyrning i anläggningsprojekt och i jord- stödjer – till exempel infrastrukturerna för väg- och är också en grundläggande del av den tekniska infrastrukturen för geodata. olika typer av ledningar. Tjänsterna är anpassade bruket. Genom att exempelvis låta GPS-utrustning styra traktorn blir körningen effektivare. Det går åt såväl mindre gödsel som utsäde och bränsle, vilket Lantmäteriet ansvarar för den nationella geodetiska infrastrukturen som består av de nationella geodetiska referenssystemen och de nationella referensnäten. Ett referensnät är en på sikt ger bättre ekonomi för lantbrukaren. Dessutom innebär det mindre miljöpåverkan. Den mest omfattande positioneringstjänsten, realisering av ett referenssystem. Ett exempel både ekonomiskt och användningsmässigt, är av permanenta referensstationer som utnyttjar i realtid, bestämma läget för en punkt med på referensnät är Swepos, det nationella nätet satellitbaserade positioneringssystem som GPS och Glonass och i framtiden även det europeiska Galileo liksom det kinesiska Beidou. nätverks-RTK. Med nätverks-RTK kan användaren, centimeternoggrannhet. Under 2014 har antalet abonnemang ökat med 287 stycken, vilket innebär att tjänsten idag har 2 502 abonnemang. Antal abonnemang Swepos Nätverks-RTK-tjänst Enhetliga referenssystem underlättar 2 500 informationsutbytet Ett prioriterat område inom den nationella 2502 2 000 geodatastrategin är byte av referenssystem. Lantmäteriet har därför under året bedrivit en omfattande rådgivning för att underlätta för myndigheter och kommuner att införa nya 1 500 2025 1576 2215 1766 1 000 500 enhetliga referenssystem. Vid utgången av året har 265 kommuner bytt till det nya geodetiska referenssystemet Sweref 99, och 0 2010 2011 2012 2013 2014 166 kommuner har bytt till Sveriges nya referens- Lantmäteriet har ett nät av referensstationer för delar av de statliga myndigheter och bolag som hela Sverige. Under året har nätet byggts ut med system i höjd, RH 2000. Samtidigt har fyra femteberörs genomfört ett byte till Sweref 99 respektive RH 2000. Ackumulerat antal kommuner som bytt referenssystem 300 SWEREF 99 RH 2000 250 200 208 229 244 265 132 42 54 2010 2011 referensstationer. Kännedom om tyngdkraftens variationer har bland 2012 höjdbestämning med satellitteknik. Definition av ett nytt tyngdkraftssystem samt etablering av ett 77 nytt tyngdkraftsnät är några av nyckelaktiviteterna 2013 2014 Swepos-tjänsterna ger användarna bättre ekonomi Lantmäteriets Swepos-tjänster är ekonomiskt fördelaktiga verktyg för insamling av geodata, vid 52 betyder att nätet vid utgången av 2014 består av 328 annat stor betydelse för möjligheten till noggrann 166 100 0 29 stationer och tre stationer har avvecklats, vilket Tyngdkraftsvariationerna kartläggs 260 150 50 att noggrann lägesbestämning ska vara möjlig över fram till år 2015. Mätningarna påbörjades 2011 med mätningar på Vänerns is och under 2013 och 2014 har stora delar av fjällvärlden täckts med tyngdkraftsobservationer. L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 INFORMATIONSFÖRSÖRJNINGENS TOTALA KOSTNADER Lantmäteriets totala kostnad för informations- Kostnader för att samla in och bygga upp försörjningen har ökat med 9 miljoner kronor ny information 675 miljoner kronor för 2014. Diagrammet visar hur nationell höjdmodell är för närvarande den enda under den senaste treårsperioden och uppgår till Insamling av höjddata för uppbyggnad av en ny kostnaderna är fördelade över åren och mellan upp- uppbyggnad som pågår. Kostnaden för denna har byggnad, förvaltning och tillhandahållande samt övrig informationsförsörjning. leverantören haft uppstartsproblem och inte kunnat leverera enligt plan, dels att kostnaden Uppbyggnad av ny grundläggande information Övrig informationsförsörjning inklusive Inspire 800 600 Förvaltning och tillhandahållande av grundläggande information 690 576 36 48 97 107 557 511 perioden. Kostnadsnivån 2014 beror dels på att den nya Informationsförsörjningens totala kostnader (mnkr) 1 000 i det närmaste halverats under den senaste treårs- per levererad enhet minskat på grund av ny upphandling. Arbetet med att utveckla en ny lagringsmiljö har påbörjats under året. 27 97 551 675 Kostnad för uppbyggnad av ny information (mnkr) 100 Lägenhetsregistret Geografisk information 400 Höjddata (geografisk information) 80 68 200 60 11 6 0 2012 2013 2014 51 48 40 40 36 27 20 0 2010 2011 2012 2013 2014 53 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 Kostnaderna för tillhandahållande ligger stabilt Kostnader för att tillhandahålla under perioden på nivån 170 miljoner kronor, och förvalta informationen medan kostnaderna för förvaltning har ökat med Lantmäteriet ansvarar för att förvalta den geografiska informationen och fastighetsinformationen. det innebär att hålla informationen säkert lagrad i system och databaser samt uppdatera den så att den är aktuell och av god kvalitet. det handlar också om att hålla system och databaser i drift och vidareutveckla dem vid behov. 44 miljoner kronor jämfört med 2012 och uppgår till 383 miljoner kronor vid årets slut. Inom förvaltning av den geografiska informationen har vi satsat på att säkerställa de nationella referenssystemens hållbarhet över tid samt på att säkra användarkrav på minskad mätosäkerhet vid höjdmätning med GNSS. Lantmäteriet förvaltar även de nationella referenssystemen i plan och höjd, vilka fungerar som en bas för den geografiska informationen och till del även fastighets- Andra områden där ambitionen ökat är hydro- grafi i nätverk, nationell samverkan inom Svensk geoprocess samt digitalisering av analoga flyg- informationen. bilder. Under perioden har kostnaderna för Kostnaderna för att göra informationen tillgänglig kommunernas medverkan i uppdatering av och utveckling av tillhandahållandesystem samt kvaliteten på den inrapporterade informationen omfattar förutom leverans även drift, underhåll visst affärsstöd och utveckling av produkter och tjänster. fastighetsinformationen ökat, detta samtidigt som förbättrats. Kostnad för tillhandahållande (mnkr) Kostnad för förvaltning (mnkr) 250 500 Pantbrevsregistrering 200 Geografisk information 172 37 400 173 44 168 300 52 77 174 194 189 2013 2014 74 100 50 54 4 190 162 200 79 339 385 188 56 100 0 Geografisk information 3 3 38 150 56 Lägenhetsregister Fastighetsinformation Fastighetsinformation 2012 2013 2014 0 2012 383 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 INFORMATIONSFÖRSÖRJNINGENS TOTALA INTÄKTER 2014 Verksamhetens totala intäkter 2014 (mnkr) Informationsförsörjningen finansieras i huvudsak av anslag och avgifter. Enligt Lantmäteriets instruktion ska avgifter för geografisk information och fastighetsinformation sättas så att de täcker kostnaderna för att tillhandahålla informationen. Avgifterna ska dessutom bidra till finansieringen av kostnaderna för uppbyggnad och förvaltning. Bidraget 230 (34 %) Förvaltningsanslag betecknas användarfinansiering och finansierar huvud375 (56 %) delen av förvaltningen av fastighetsinformation medan den finansierar endast en mindre del av förvaltningen av Särskilda anslag Övriga intäkter Avgifter och andra ersättningar geografisk information. Informationsförsörjningens totala intäkter uppgår 21 (3 %) 2014 till 672 miljoner kronor. Avgiftsintäkterna är 45 (7 %) den största finansieringskällan med 56 procent, därefter kommer förvaltningsanslaget som svarar för 34 procent av den totala finansieringen. Försäljningskanaler på nivån 670-680 miljoner kronor och avgifts- geografisk information under de senaste åren De förändrade omsättningsvolymerna för Intäkterna har under perioden 2012-2014 legat förklaras av datadelningens starka utveckling och intäkterna har svarat för cirka 55 procent av dessa. i viss mån av att Lantmäteriet under 2013 åter har De särskilda anslagen har minskat från 11 procent börjat leverera till slutkund i enlighet med år 2012 till 7 procent 2014. Särskilda anslag har PSI-direktivet26. Inom fastighetsinformationen får tilldelats för Inspire, Höjddatabas, Nationella specifikationer för offentlig användning av geo- data och för att påskynda övergången till enhetliga referenssystem samt utreda kart- och bild- som de stora användarna, bland annat banker och andra kreditinstitut, inte deltar i datadelningen. I tabellerna nedan framgår intäkternas för- information i tre dimensioner (3D). Intäkter för geografisk information (mnkr) Försäljningskanal datadelning däremot en begränsad effekt efter- delning mellan vidareförädlare och Lantmäteriet. 2012 mnkr % 2013 mnkr vidareförädlare 48,6 48 % 35,6 Lantmäteriet 52,7 52 % 72,7 2014 mnkr % 33 % 33,3 30 % 67 % 79,6 70 % % Summa 101,3 Intäkter för fastighetsinformation (mnkr) Försäljningskanal 2012 mnkr % 2013 mnkr % 2014 mnkr % 203,9 88 % 206,0 85 % 192,3 84 % 28,6 12 % 36,8 15 % 37,8 16 % vidareförädlare Lantmäteriet Summa 26. 232,5 108,3 242,8 112,9 230,1 PSI-direktivet, Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98EG av den 17 november 2003 om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn 55 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 Intäkter – fastighetsinformation och geografisk information Intäkterna från tillhandahållande av fastighet- sinformation har sjunkit med nästan 13 miljoner kronor jämfört med 2013. Nedgången ligger i huvudsak på onlinetjänster där det låga utbudet på småhusmarknaden är en förklaring. Fastighetsinformation – avgiftsintäkter per produktgrupp (mnkr) Produktgrupp Onlinetjänster 2012 2013 2014 147,6 160,4 147,8 Fastighetsaviseringstjänster 31,6 27,1 24,7 Fastighetsuttagstjänster 28,3 23,6 18,0 4,3 4,9 5,1 20,7 26,8 33,7 – – 0,8 232,5 242,8 230,1 Fastighetsprisinformationstjänster geodatasamverkan (datadelning) Övrigt27 Summa Intäkterna för geografisk information fortsätter att minskar något. Detta beror på att informationen Intäkterna från övriga användningskategorier Geodatasamverkan och på Internet. öka något och då främst inom Geodatasamverkan. numera finns mer spridd, både via medlemmar i Geografisk information – avgiftsintäkter per produktgrupp (mnkr) Produktgrupp 2012 2013 2014 digitala kartor 35,1 33,1 30,3 Bildinformation (ortofoto och flygfoto) 14,2 15,1 14,0 2,7 3,1 3,3 21,7 20,0 20,6 26,6 35,5 41,2 Höjdinformation Positioneringstjänster (nätverks-rtK) geodatasamverkan (datadelning) Övrigt 0,7 1,5 3,5 Summa 101,0 108,3 112,9 28 Efterfrågan på fastighetsanknuten information, genom förfrågningar enligt den så kallade offent- lighetsprincipen, fortsätter att vara stor. Intresset bruk utan både förädlar, publicerar och vidareförmedlar den. Offentlighetsprincipen gäller inte digital ut- kommer inte bara från de traditionella grupperna lämning utan endast leverans på papperslistor. blivit ett alternativ till att köpa informationen via avgiftsförordningens ram och täcker bara en utan även från kommersiella aktörer. Det har ordinarie produktkanaler. Det förekommer även att dessa använder informationen inte bara för eget 27. Varav Euradin-bidrag 0,5 mnkr och finansiella poster 0,2 mnkr. Varav ELF-bidrag 2,4 mnkr och finansiella poster 0,8 mnkr. 28. 56 Faktureringsmöjligheten kan endast ske inom blygsam del av Lantmäteriets kostnader för denna hantering. L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 Intäkter – pantbrevsregistrering Antal fakturerade transaktioner (tusental) Antalet fakturerade transaktioner landade 2014 4 000 3 892 på en historiskt låg nivå. De senaste fem åren har antalet transaktioner stadigt minskat och nu till en nivå som aldrig tidigare tangerats. Det konsekvent 3 741 3 500 minskade transaktionsnyttjandet tolkas som en följd av en minskad omsättningshastighet på fastighetsmarknaden, men även som en 3 271 3 000 konsekvens av ett branschöverskridande försök att reducera kostnaderna hos våra användare. 2 500 Avgiftsintäkterna har ökat med tre miljoner jämfört med föregående år, vilket förklaras av att avgifterna höjdes vid halvårsskiftet 2014. Avgiftsintäkter per produktgrupp (mnkr) Produktgrupp 2 000 2012 2013 2014 2012 2013 2014 Pantbrevstjänster 24,1 23,5 26,6 Övriga tjänster (datorstödd ingivning)29 0,7 0,8 0,5 24,8 24,3 27,1 Summa de dominerande kundgrupperna återfinns främst inom bank-, försäkring- och finanssektorn. 29. Datorstödd ingivning upphörde från och med oktober 2014 57 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 RESULTATUTVECKLING OCH ACKUMULERAT RESULTAT PANTBREVSREGISTRERING (mnkr) VERKSAMHETENS INTÄKTER Intäkter av avgifter och andra ersättningar SUMMA 2012 2013 2014 24,8 24,3 27,1 24,8 24,3 27,1 VERKSAMHETENS KOSTNADER Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader -7,4 -9,9 -8,8 -0,9 -1,0 -0,7 -28,4 -32,4 -26,9 -0,1 -0,6 -0,7 -1,6 SUMMA Avskrivningar och nedskrivningar -37,4 -44,0 -38,0 ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING -12,6 -19,7 -10,9 Pantbrevsverksamheten har haft ekonomiska De prishöjningar som genomfördes vid vilket innebär att det balanserade överskott på balans samtidigt som Inskrivningsprogrammet har problem med minusresultat under de senaste åren, närmare 70 miljoner kronor 2007 nästan är borta vid utgången av 2014. En orsak är att verksamheten till betydande del har varit med och finansierat utvecklingsinsatser i Inskrivningsprogrammet. halvårsskiftet 2014 bidrar nu positivt till finansiell gått i mål. Läs mer om Inskrivningsprogrammet i avsnittet ”Lantmäteriets utvecklingsverk- samhet”. Verksamheten kommer dock även i fortsättningen att belastas av kostnader utöver den löpande verksamheten bland annat i samband med avvecklingen av stordatorplattformen (Aros/ Ackumulerat resultat (utgående balans mnkr) 40 Rosam-miljön) samt fortsatta utvecklingsinsatser. Det balanserade resultatet uppgår till 6 miljoner 36,6 kronor och kommer att fortsätta minska de 30 kommande åren och närma sig ett balanserat nollresultat. 20 16,9 10 6,0 0 2012 58 2013 2014 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 GRUNDLÄGGANDE FASTIGHETSINFORMATION OCH GEOGRAFISK INFORMATION (mnkr) 2012 2013 2014 332,3 349,1 339,3 Intäkter av bidrag 0,9 1,9 3,8 Finansiella intäkter 0,6 333,9 351,1 343,1 -36,4 -32,9 -37,4 -3,8 -4,1 -4,6 VERKSAMHETENS INTÄKTER Intäkter av avgifter och andra ersättningar SUMMA VERKSAMHETENS KOSTNADER Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader -81,0 -79,9 -76,5 Användarfinansiering -178,4 -209,5 -203,6 Finansiella kostnader -0,6 -0,4 -0,2 Avskrivningar och nedskrivningar -13,0 -11,3 -11,3 -313,3 -338,1 -333,6 20,6 13,0 9,5 SUMMA ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING Omsättningen för tillhandahållandet av geografisk kostnaderna inom verksamheten. Dessutom har relativt stabilt nivå de senaste åren. Resultatet har som delfinansierar förvaltningen av geografisk information och fastighetsinformation har legat försämrats men uppvisar fortfarande plussiffror. Fastighetsinformationen och den geografis- ka informationen skiljer sig åt vad gäller det ekonomiska resultatet. Geografisidan har haft ett bra år med ett plusresultat på 25 miljoner kronor. användarfinansieringen, det vill säga det bidrag information och som redovisas som en kostnads- post för tillhandahållandet, minskat i omfattning vilket sänker kostnaderna och påverkar resultatet positivt Fastighetsinformation redovisar ett minus- Det finns flera orsaker till resultatförbättringen. resultat som uppgår till 16 miljoner kronor. Lantmäteriet har också arbetat aktivt för att få ner belastats av höga utvecklingskostnader, främst i Efterfrågan har varit god med ökade intäkter. En orsak är bland annat att verksamheten har samband med Inskrivningsprogrammet. Ett utgående balanserat resultat på 66 miljoner Ackumulerat resultat (utgående balans mnkr) 75 kronor medger fortsatta utvecklingsinsatser inom 65,7 som fastighetssidan kommer att vara betydande. Lantmäteriet bedömer att införandet av 56,2 50 verksamheten där insatser inom såväl geografi- öppna data inom geografiområdet kommer att bli verklighet under de kommande åren. 43,2 Detta innebär en finansiell osäkerhet vilket gör att balanserade vinstmedel utgör en buffert om inte Lantmäteriet kompenseras fullt ut av 25 anslag istället för avgiftsintäkter. Fastighetsinformationen kommer också att belastas av kostnader de kommande åren i samband med 0 2012 2013 2014 avvecklingen av den äldre och omoderna stordatorplattformen (Aros/Rosam-miljön). 59 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 FA S T I G H E T S I N S K R I V N I N G lån, speciellt för bostadsändamål, innebär normalt Inskrivningsverksamheten ska kännetecknas av enhetlig rättstillämpning, god service och information samt snabb, korrekt och kostnadseffektiv handläggning. Informationen som förs över till fastighetsregistret ska vara aktuell och tillförlitlig. sett högre volymer av inteckningsärenden till Lantmäteriet. Under året har genomsnittsvärdet för en nyinteckning ökat med 4 procent, från 485 000 kronor till 502 600 kronor, och volymen av inteckningsärenden har ökat med cirka 2 procent, från 380 000 till 386 000 ärenden. Beloppen som hanteras inom inskrivningsverk- Finans- och fastighetsmarknaden påverkar ärende- samheten är avsevärda då fastigheter har ett stort verksamhet. Ett lågt ränteläge innebär flera taxeringsvärdet i och med 2014 års fastighetstax- tillströmningen till Lantmäteriets inskrivningsfastighetsaffärer och därmed ett ökat ärende- inflöde vad gäller lagfarter, inteckningar och andra inskrivningar. En ökad tillväxttakt för hushållens Inteckningsbelopp, taxeringsvärde och BNP per år 2012-2014, mnkr Totalt inteckningsbelopp, per 31 dec. Intecknat belopp under året intecknat belopp/inskrivningsdag värde, som tabellen ovan visar. Totalt sett har ering ökat med 208 miljarder kronor till 7,4 biljoner kronor. Intecknat belopp har under året ökat med 194 miljarder till 4,4 biljoner kronor. 2012 2013 2014 4 033 948 4 218 460 4 412 501 167 383 184 512 194 041 670 738 782 Totalt taxeringsvärde, per 31 dec. 6 736 545 7 172 527 7 380 999 sveriges BnP 3 688 737 3 778 737 3 856 973 60 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 I SEPTEMBER DRIFTSATTES DET NYA HANDLÄGGNINGSSTÖDET Året har präglats av att vi slutfört och infört ett nytt målen inom e-förvaltningen som handlar om att Verksamheten har fram till driftsättningen av det samheter och förenkla allmänhetens kontakter modernt inskrivnings- och handläggningssystem. nya handläggningsstödet i vissa delar haft ett IT- stöd som utvecklades i huvudsak under 1970-talet. En enkel, snabb och säker inskrivning utgör en grundförutsättning för landets fastighets- ägare, ofta genom de banker eller mäklare som representerar dem i fastighetstransaktioner. Effekterna av utvecklingsinsatsen förväntas bli mycket stora genom en effektivare handläggning. Digitalisering och automatisering av med hjälp av IT effektivisera myndigheters verkmed dessa myndigheter. Ett modernt och säkert handläggningssystem svarar även upp mot fastighetsinskrivningens målsättning om snabb, korrekt och kostnadseffektiv handläggning. Vi kan konstatera att driftsättningen var lyckad och handläggningssystemet har mottagits väl i verk- samheten och bidrar till mer effektiv och enhetlig handläggning. processen inskrivning svarar upp mot de politiska ÄRENDEVOLYMEN HAR ÖKAT Ärendevolymen, mätt i antal beslut, uppgår till När vi tog fram ärendestatistiken för 2013 var jämfört med föregående år. Antalet lagfarter registrerade. Vi har därför korrigerat ärende- 793 000 stycken och är en ökning med 2 procent har ökat med 9 000 eller 3 procent och antalet inteckningsärenden har ökat med 2 procent jämfört med föregående år. Av den totala ärendevolymen dominerar inteckningar och lagfarter, där 49 procent av alla registrerade ärenden avser inteckningar och 42 procent avser lagfarter. inte årets samtliga ärenden handlagda och volymen för 2013 till verkligt utfall i denna jämförelse. Även 2014 års ärendestatistik är preliminär30 där en uppgång i ärendevolymen har uppskattats till 2 procent. Diagrammet visar antalet registrerade ärenden med inskrivningsdag per år, 2012-2014, uppdelat på ärendetyp. Antal registrerade inskrivningsärenden 1 000 000 761 132 774 835 792 919 2012 2012 2014 500 000 0 Inteckning Lagfart Övrigt 30. Bytet av handläggningssystem har medfört problem att få fram statistik för perioden sep-okt. En uppskattning har gjorts baserat på ärendevolymen jan-aug samt nov-dec. 61 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 KÖTIDERNA MINSKAR redovisa den genomsnittliga handläggningstiden Kötider är den viktigaste indikatorn för att mäta verksamhetens måluppfyllnad, den säkerställer att vi lever upp till samhällets förväntningar på vår handläggningstid. Vid årets slut var antalet kö- för inskrivningsärenden. Antal ködagar i genomsnitt, samtliga kontor dagar i genomsnitt 8 dagar. 30 I samband med driftsättningen av det nya in- 28 skrivningssystemet har Lantmäteriet övergått till att handlägga inskrivningsärenden per fastighet 20 istället för per inskrivningsdag som tidigare. Den tidigare hanteringen innebar att ett ärende inte kunde avslutas förrän alla inskrivningsärenden för 5 samma inskrivningsdag hade handlagts. Över- gången till handläggning av inskrivningsärenden 6 8 0 per fastighet påverkar dock inte möjligheten att Antal ködagar i genomsnitt per kontor 10 10 2010 2010 2011 2012 2011 2012 2013 2013 2014 2014 Skellefteå 3 3 22 8 6 Härnösand 4 8 33 10 9 Mora 4 6 23 10 7 Norrtälje 5 4 26 9 8 Eksjö 3 7 32 10 8 Uddevalla 8 6 32 12 10 Hässleholm Totalt 7 6 29 8 8 5 6 28 10 8 Sedan oktober månad genomförs handläggningen Produktionen kom på kort tid upp i sådan takt att Verksamheten hade förberett sig på en avsevärd kom in utan att ytterligare ködagar och balanser helt i det nya handläggningssystemet. fördröjd handläggningstid till följd av införandet, men det undveks tack vare intensiva förberedelser och ett stort engagemang hos medarbetarna. 62 man snabbt kunde handlägga de ärenden som skapades. Genom aktiv produktionsutjämning och styrning har differensen i handläggningstid mellan kontoren även varit låg. L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 ELEKTRONISKA ANSÖKNINGAR HAR ÖKAT Professionella ingivare kan sedan 2012 ansöka Andelen inskrivningsärenden där ansökan har elektronisk tjänst, E-ansökan. 47 kunder har alla inskrivningsärenden. om bland annat lagfart och inteckning via en hittills anslutit sig till tjänsten. Totalt har 28 155 skett elektroniskt motsvarar därmed 3,6 procent av Insatser har pågått under året för att för att få e-ansökningar inkommit under året, vilket över- fler stora ingivare att ansluta sig till tjänsten. En 20 000. Den stora ökningen kom efter att en stor- handläggning som i sin tur ska leda till kortare stiger Lantmäteriets målsättning som var satt till bank anslutit sig till tjänsten. Deras ansökningar motsvarar 38 procent av årets totala e-ansökningar. högre andel e-ansökningar bidrar till mer effektiv ledtider, ökad kvalitet och fler bifallande beslut. Utvecklingen av elektroniska ansökningar (antal per år) Andel ärenden med elektronisk ansökan 30 000 100 28155 0,01% 0,4% 3,6% 98 20 000 96 94 10 000 92 3220 0 104 2012 2013 2014 90 2012 Skriftlig ansökan 2013 2014 Elektronisk ansökan ÄRENDEN UTAN BIFALL Fastighetsinskrivningen har som mål att öka antalet beslut inom fastighetsinskrivningen. Jäm- inskrivningsärenden kan bifallas. andelen i förhållande till totalt antal beslut ligger andelen bifallsbeslut, det vill säga att större andel fört med 2013 har bifallsbesluten ökat till antal men på samma nivå. Typer av motbeslut för en ansökan är vilande- Inom fastighetsinskrivningen fattas beslut i alla ärenden i enlighet med de beslutsgrunder som finns i jordabalken. Med motbeslut menas de beslut där en inkommen ansökan inte kan bifallas. beslut, uppskovsbeslut, avslag eller avvisat ärende. Vilandebeslut har minskat under 2014 jämfört med 2013, medan de övriga har ökat. Efter en analys av ett stort urval av de e-ansökningar som kommit in kan vi se att andelen Antalet ärenden utan bifall för 2014 uppgår till 62 780, vilket motsvarar 8 procent av det totala motbeslut är avsevärt lägre vid e-ansökan, helt enligt förväntan. 63 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 FÖRSÖK TILL LAGFARTSKAPNINGAR Ett antal fall av försök till lagfartskapning har var i samtliga fall bristfälliga och avvisades 42 ansökningar i nära anslutning till varandra och bekräftade vår misstanke om att det var förfalskade inträffat under hösten. Totalt fick Lantmäteriet in de berörde 37 fastigheter i framförallt Sydsverige. Ansökningarna och överlåtelsehandlingarna vid granskning. De berörda fastighetsägarna överlåtelsehandlingar. KOSTNADSUTVECKLING FÖR INSKRIVNINGSVERKSAMHETEN I tabellen31 nedan redovisas hur verksamhetens jämfört med 2013. De totala kostnaderna för in- och årsarbetskraft. kronor eller 2 procent under året och beror i huvud- kostnader har förändrats samt kostnad per ärende Under året har antalet ärenden per inskrivningsdag samt per årsarbetare ökat. Kostnaden per ärende har minskat med 1 procent skrivningsverksamheten har ökat med 3 miljoner sak på ökade utvecklingskostnader för det nya handläggningsstödet. 2012 Kostnad inskrivningsverksamhet (mnkr) Antal beslutade ärenden antal årsarbetare (åa) Antal inskrivningsdagar 2013 2014 154 151 154 761 132 774 835 792 919 215 205 205 250 249 248 Beslutade ärenden/inskrivningsdag 3 045 3 112 3 197 Beslutade ärenden/åa 3 540 3 780 3 878 202 195 194 Kostnad/beslutade ärende (kr) Kvalitetsarbete Fastighetsinskrivningen ansvarar för att uppgifterna i fastighetsregistret är korrekta. verksamheten, som hanterar stora ärendevolymer, har därför behov att mäta och kvalitetssäkra handläggningen. Sedan april 2013 har ett strukturerat arbete med kvalitetsförbättring och uppföljning införts i verksamheten. det är främst kvalitetsmått kopplat till handläggningen som följs upp för att säkerställa god service, snabb, korrekt och kostnadseffektiv handläggning. I förhållande till handlagda ärenden är avvikelserna få. Andelen rapporterade avvikelser motsvarar 0,23 procent av antalet beslut 2014. Majoriteten av avvikelserna gäller handläggning av lagfarter och 31. Begreppet viktade ärenden har i tidigare årsredovisningar redovisats i tabellen. Komplexiteten i att handlägga olika ärenden har ändrats med införandet av det nya handläggningssystemet, vilket påverkat viktningstalen och gör att statistiken mellan åren inte är jämförbar. 64 inteckningar. Utöver detta kvalitetsarbete görs stickprovskontroller av stämpelskattsärenden. L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 STÄMPELSKATT OCH EXPEDITIONSAVGIFTER Lantmäteriet är uppbördsmyndighet32 vad gäller av stämpelskatt och expeditionsavgifter som är ett resultat av verksamhetens beslut. Vid beslut om lagfart betalas en expeditions- avgift på 825 kronor samt en stämpelskatt. Skatten beräknas på det högsta egendomsvärdet, det Stämpelskatt och expeditionsavgifter 2012-2014 (mnkr) Stämpelskatt Expeditionsavgifter 33 2012 2013 2014 7 835 8 754 9 172 260 268 272 vill säga köpesumman eller taxeringsvärdet. För privatpersoner och bostadsrättsföreningar är stämpelskatten 1,5 procent, för juridiska personer 4,25 procent. Vid inteckning motsvaras stämpelskatten av 2 procent av det belopp som intecknas. Expeditionsavgiften uppgår till 375 kronor för en inteckning liksom för inskrivning av servitut och nyttjanderätter. Vid dödning av förlorat pantbrev uppgår avgiften till 500 kronor. Utvecklingen av stämpelskatt och expeditionsavgifter framgår av nedan tabell. Stämpelskatten har ökat med 5 procent och kan förklaras av en volymeffekt via ett ökat antal ärenden och en priseffekt med ökade fastighetspriser och inteckningsbelopp. Även den inarbetning av ködagar som har skett under året Expeditionsavgifterna uppgick under 2014 till 272 miljoner kronor, vilket innebär en svag ökning motsvarande 1,5 procent jämfört med föregående år. Ökningen är främst ett resultat av ett ökat antal handlagda inskrivningsärenden under den senaste 12-månadersperioden. Under 2014 har stickprovskontroller gjorts för att se att rätt stämpelskatt tas ut vid handläggningen av inskrivningsärenden. Stickprovskontroller har genomförts en gång per månad vid olika kontor och granskningen har omfattat samtliga stämpelskatteärenden för en inskrivningsdag. Av dessa kontroller har endast fem av 2 553 stämpelskatteärenden varit felregistrerade, vilket motsvarar 0,2 procent. har haft viss effekt på stämpelskattens storlek. VERKSAMHETSSTYRNING UTIFRÅN KUNDENS FOKUS Under 2014 har Lantmäteriet arbetat med att verksamheten framöver att lägga perspektivet på inskrivningen. Syftet är att tydligare uppnå behov. Fastighetsinskrivningen kommer att förändra och utveckla ledning och styrning av god kundnytta. Från att traditionellt ha styrt verksamheten utifrån resursperspektiv kommer 32. 33. process- och flödeseffektivitet utifrån kundens fokusera på hög processkvalitet för ökad effektivitet i verksamheten. Skatter och andra intäkter som de statliga myndigheterna redovisar för statens räkning kallas med ett gemensamt ord “uppbörd”. I årsredovisningarna för 2012 och 2013 har fel belopp angetts för expeditionsavgifterna. Avgifter för Samfällighetsföreningsregistret har tagits med av misstag. Detta är korrigerat i denna årsredovisning. 65 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 MYNDIGHETSSAMVERKAN I F O R M AV T J Ä N S T E E X P O R T Tjänsteexporten är Lantmäteriets bidrag till Sex balkanländer samverkar i nytt den svenska politiken för global utveckling. Lantmäteriprojekt enheten för Tjänsteexport i huvudsak genom västra Balkan, kallat Impuls, som handlar om att Lantmäteriets tjänsteexport samordnas genom I juni 2014 startade ett nytt Lantmäteriprojekt i ramöverenskommelse med Sida och avtal med bygga upp infrastruktur för geodata, Spatial Data Swedesurvey AB. Verksamheten utförs som ett myndighetssamarbete med systermyndigheter i Sveriges biståndsländer genom finansiering via Sida. Tjänsteexporten omsatte 26 miljoner kronor år 2014. Infrastructure (SDI). Projektet, som finansieras av Sida med totalt 39 miljoner kronor, ska pågå i fyra år. De sex länder som medverkar är Albanien, Bosnien-Hercegovina, Kosovo, Makedonien, Montenegro och Serbien. Syftet med projektet är att främja uppbyggandet av SDI, samordna dess fortsatta utveckling i Tjänsteexportens strategiska mål är att bidra till fattigdomsbekämpning och hållbar ekonomisk utveckling. detta görs främst genom stöd till samverkansländer med kompetensförmedling och institutionell utveckling av deras lantmäteriorganisationer. regionen samt stödja länderna i uppfyllandet av målen i EU:s Inspiredirektiv. Arbetet kommer att bidra till en gynnsam miljö för exakthet, aktualitet, kvalitet samt välstrukturerade och lättillgängliga data i lokala, regionala och statliga organisationer. De myndigheter som ingår i projektet är Lantmäteriets tjänsteexport innebär att Lant- generellt ansvariga samordnare samt primära data- det svenska utvecklingssamarbetet. Det leder varande har varje land en grundläggande geoportal mäteriet ställer experter till förfogande för till ömsesidig nytta hos såväl Lantmäteriet som samarbetspartnern, vilket skapar bättre förutsättningar för djupare och mer långsiktiga partnerskap. Under 2014 undertecknades avtal med finska Lantmäteriverket för tjänsteexport av lantmäteri- producenter eller leverantörer av geodata. För näreller någon form av e-tjänst. Gränsöverskridande tjänster i regionen försvåras av att länderna använder olika koordinat-/referenssystem, vilket innebär att geodata och portaler inte fungerar effektivt tillsammans. Finansieringen av en nationell SDI är en stor ut- tjänster. Avtalet gör att det finns större möjligheter maning i samtliga länder, eftersom det finansiella projekt. på västra Balkan är relativt små och har begränsade att vid behov hjälpa till i varandras tjänsteexportLantmäteriet har haft eller varit delaktig i projekt och förstudier i dessa 13 länder under 2014: Albanien, Azerbajdzjan, BosnienHercegovina, Botswana, Georgien, Kosovo, Makedonien, Montenegro, Namibia, Serbien, Tanzania, Vietnam, Vitryssland. Projekten i Azerbajdzjan och Vitryssland avslutades under året. I dessa länder har Lantmäteriets arbete bidragit till förslag på lagstiftningsförändringar för fastigheter. 66 stödet genom deras statsbudget är lågt. Länderna resurser och det är därför det regionala samarbetet är en nyckelfaktor för bättre samverkan och ömsesidiga fördelar. L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 RESULTATUTVECKLING OCH ACKUMULERAT RESULTAT 2012 2013 2014 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 43,8 40,1 24,8 Intäkter av bidrag 10,1 54,0 40,1 25,8 VERKSAMHETENS INTÄKTER Intäkter av anslag 1,0 Finansiella intäkter 0,1 SUMMA VERKSAMHETENS KOSTNADER Kostnader för personal -28,5 -24,9 -17,6 Kostnader för lokaler -2,0 -1,9 -1,3 Övriga driftskostnader -18,6 -13,8 -6,1 Finansiella kostnader -0,1 Avskrivningar och nedskrivningar SUMMA ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING -0,4 -0,6 -0,7 -49,6 -41,1 -25,7 4,4 -1,1 0,1 Trenden med en minskande omsättning för Lant- Anslagsförbrukningen inom tjänsteexporten rör för att få kontrakt bidrar till detta. Projekten i Lantmäteriet gör för att långsiktigt kunna fortsätta mäteriets tjänsteexport fortsätter. Långa processer Vietnam, Botswana och Namibia har bedrivits i betydligt lägre omfattning jämfört med 2013 projekten i Namibia och Vietnam och är satsningar arbetet i dessa länder. Det balanserade resultatet till och med 2011 är och projekten i Azerbajdzjan och Vitryssland av- uppbyggt av såväl inrikes- som utrikes uppdrags- jämfört med 2013 men en ökad omsättning är en ingår endast Lantmäteriets tjänsteexport. slutades under året. Resultatet 2014 är något bättre förutsättning för att också resultatet ska förbättras verksamhet (tjänsteexport). Från och med 2012 mer påtagligt. Ackumulerat resultat (utgående balans mnkr) 0 -20 -40 -32,0 -33,0 -32,9 2012 2013 2014 67 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 MYNDIGHETSSAMVERKAN MED T O TA L F Ö R S VA R E T Lantmäteriet har i uppdrag att säkerställa att Sedan 2013 har Försvarsmakten i större om- ska inom detta område bistå med expertstöd. av digitala kartpaket och tryckta kartor. Den fattning än tidigare samordnat sina beställningar totalförsvarets behov av geodata tillgodoses och Inom Lantmäteriet finns enheten för myndighets- samverkan som arbetar med att samla in, bearbeta, lagerhålla och distribuera, såväl nationell som internationell, geografisk information, digitalt och i tryck. Även tjänster samt kravarbete, utbildning och stöd till insatser och övningar ingår i upp- hanteringen har gett färre men mer omfattande beställningar och leveranser. Antal leveranser till Försvarsmakten 1 000 gifterna. 900 Totalförsvaret i Sverige utgörs av alla de organisationer 906 888 839 834 2013 2014 800 och myndigheter som behövs för att förbereda för Sveriges territoriella försvar. Lantmäteriets främsta samverkansparter är förutom Försvarsmakten Försvarets Materielverk 700 och myndigheten för samhällsskydd och beredskap (msB). 600 Lantmäteriets samverkan med totalförsvaret 2011 2012 omsatte 52 miljoner kronor under 2014. Omsätt- Antalet leveranser ligger kvar på samma nivå som år. Minskningen förklaras av att Försvarsmaktens digitala kartpaket till GPS, såväl över nationellt ningen har minskat betydligt sedan föregående beställning av Nationell militär kartserie (NMK) maktens insatser i den FN-ledda insatsen i Mali har Omsättning (mnkr) 2012 2013 2014 Total omsättning 67,8 62,6 52,5 62,5 59,4 47,0 varav Försvarets Materielverk 5,2 3,1 5,4 varav övrigt 0,1 0,1 0,1 92% 95% 90% Försvarsmaktens andel av total omsättning 68 som internationellt område. Vi har bland annat levererat geografisk information till Försvars- utgått. varav Försvarsmakten 2013. Efterfrågan är hög på framförallt särtryck och bidragit också till ökningen. Utöver detta har antalet specialutbildningar ökat och enheten har varit delaktig i sådana inför insatser i Afghanistan och i Mali Under storbranden i Västmanland samarbetade enheten med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Länsstyrelsen i Västmanland för uppbyggnad av karttjänster och webbkartor. L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 RESULTATUTVECKLING OCH ACKUMULERAT RESULTAT MYNDIGHETSSAMVERKAN (mnkr) VERKSAMHETENS INTÄKTER Intäkter av avgifter och andra ersättningar Finansiella intäkter SUMMA 2012 2013 2014 70,4 63,2 52,9 0,2 0,0 0,1 70,6 63,2 53,0 -38,7 -39,7 -37,5 VERKSAMHETENS KOSTNADER Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader -7,9 -7,8 -7,4 -18,9 -12,1 -6,3 Finansiella kostnader -0,1 -0,1 -0,1 Avskrivningar och nedskrivningar -0,5 -0,5 -0,7 -66,1 -60,1 -52,0 4,5 3,1 1,0 SUMMA ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING Verksamheten utgörs till den absoluta huvuddelen av myndighetssamverkan med totalförsvaret. Såväl Ackumulerat resultat (utgående balans mnkr) 15 intäkter som kostnader har minskat de senaste 13,8 12,8 åren som en följd av att beställning från Försvarsmakten blivit mindre. 10 9,7 Det ackumulerade resultatet på 14 miljoner kronor tillåter framtida utvecklingsinsatser och investeringar. 5 0 2012 2013 2014 69 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 S Å Ä R L A N T M ÄT E R I E T F I NA N S I E R AT S A M T F I N A N S I E L LT L Ä G E Lantmäteriet är finansierat av såväl anslag som Intäktsfördelning Lantmäteriet 2014 avgifter från kunder. Fördelningen är i grova drag 30 procent anslag och 70 procent avgifter. Helt avgiftsfinansierade är förrättnings- 1,3% verksamheten, uppdrag i anslutning till fastighetsbildning, pantbrevregistrering, all 30,2% fastighetsinformation (förvaltning och tillhandahållande), tillhandahållande av geografisk Anslag information, myndighetssamverkan och uppdragsverksamhet (tjänsteexport). Verksamhet som anslagsfinansieras är fastighetsinskrivning, huvuddelen av förvaltning och utveckling av den geografiska informationen samt delar av fastighetsindelningsverksamheten, exempelvis rådgivning i fastighetsbildningsfrågor. Genom särskilda anslag finansieras uppbyggnad av en ny nationell höjddatabas samt Lantmäteriets uppgifter i genomförandet av Inspiredirektivet. 70 Avgifter 68,5% Övriga intäkter L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 LANTMÄTERIETS VERKSAMHETSGRENAR OCH RESULTATOMRÅDEN Översikt – verksamheternas finansiering Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning Anslag Avgift Förrättningsverksamhet Uppdrag i anslutning till Fastighetsbildning Övrig fastighetsindelningsverksamhet Informationsförsörjning Pantbrevsregistrering Tillhandahållande fastighetsinformation Tillhandahållande geografisk information Förvaltning geografisk information Förvaltning fastighetsinformation Övrig informationsförsörjningsverksamhet Lägenhetsregister Inspire Höjddatabas Fastighetsinskrivningsverksamhet Fastighetsinskrivningsverksamhet Uppdragsverksamhet Tjänsteexport Myndighetssamverkan Samverkan med totalförsvaret Inom den avgiftsfinansierade verksamheten upp- flera verksamheter byggs ett balanserat överskott på 90,1 miljoner kronor eller 7,3 procent av 2014 års insatser och avveckling av äldre IT-miljö. visar Lantmäteriet ett samlat balanserat överskott omsättning. Samtliga verksamheter utom upp- dragsverksamheten, som numera utgörs av tjänsteexport, uppvisar balanserade överskott. Inom Avgiftsbelagd verksamhet (mnkr) UB 2013 upp för att finansiera kommande utvecklingsFör en mer omfattande analys hänvisas till respektive avsnitt i resultatredovisningen. Intäkt 2014 Kostnad 2014 Resultat 2014 UB 2014 Offentligrättslig verksamhet Förrättningsverksamhet SUMMA -10,9 676,1 650,9 25,2 14,3 -10,9 676,1 650,9 25,2 14,3 -33,0 25,8 25,7 0,1 -32,9 12,8 53,0 52,0 1,0 13,8 Uppdragsverksamhet Uppdragsverksamhet Myndighetsservice Uppdragsverksamhet i anslutning till fastighetsbildning 14,0 104,1 94,9 9,2 23,2 -6,2 182,9 172,6 10,3 4,1 Pantbrevsregistrering 16,9 27,1 38,0 -10,9 6,0 grundläggande geografisk- och fastighetsinformation 56,2 343,1 333,6 9,5 65,7 SUMMA Övrig avgiftsfinansierad verksamhet 73,1 370,2 371,6 -1,4 71,7 56,0 1 229,2 1 195,1 34,1 90,1 SUMMA SUMMA TOTALT Lantmäteriet har en utgående balans på förvaltningsanslaget på 14,2 miljoner kronor eller 2,9 procent. Sparandet är en medveten strategi för att bland annat kunna finansiera den avveckling av äldre IT-miljö, den så kallade Aros/Rosam- miljön som startar under 2015 och som kommer att bedrivas de kommande åren. 71 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 I N TÄ K T S R E D O V I S N I N G I tabellerna nedan redovisas i vilken omfattning anslag, avgifter respektive övrig finansiering finansierar Lantmäteriets olika verksamheter. Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning 2012 mnkr Förrättningsverksamhet Anslag 2013 Avgift Övr. fin 6,0 621,2 Uppdrag i anslutning till fastighetsbildning 1,5 79,7 S:a Anslag 628,7 6,0 79,7 2014 Avgift Övr. fin S:a 634,4 0,7 641,1 90,6 0,5 91,1 Anslag Avgift Övr. fin 6,0 S:a 669,4 0,7 676,1 103,3 0,8 104,1 Övrig fastighetsverksamhet 107,3 5,4 0,2 113,0 106,7 3,6 0,1 110,4 106,0 3,3 0,1 109,4 SUMMA 113,3 706,4 1,7 821,3 112,7 728,6 1,3 842,6 112,0 776,0 1,6 889,6 14% 86% 0% 100% 13% 87% 0% 100% 13% 87% 0% 100% Andel Verksamheten inom förrättning och fastighetsin- kronor jämfört med 2013. Ökningen återfinns De totala intäkterna för verksamheten uppgår till om intäktsutvecklingen under avsnittet ”För- delning finansieras i huvudsak av avgiftsintäkter. 890 miljoner kronor, en ökning med 47 miljoner främst inom förrättningsverksamheten. Läs mer rättningsverksamhet och fastighetsindelning”. ANSLAGSANVÄNDNING INOM FÖRRÄTTNINGSVERKSAMHET OCH FASTIGHETSINDELNING Externt stöd och rådgivning i fastighetsbildningsfrågor Förrättningsverksamheten får en mängd fastighetsrättsliga frågor från allmänheten, företag, kommuner och statliga myndigheter. Rådgivning till allmänheten sker till stor del mellan enskilt eller kommunalt huvudmannaskap, behov av gemensamhetsanläggningar, servitut och ledningsrätter med mera. Remisserna handläggs vid Lantmäteriets lokala fastighetsbildningskontor. Lantmäteriets kostnader för att hålla arkiv, genom Lantmäteriets kundcenter. De frågor som vårda och bevara arkivhandlingar samt tillhanda- särskild ”svarsslinga” i verksamheten. Allmänna perioden minskat genom digitaliseringen av inte kan tas om hand i kundcentret skickas till en frågor inom fastighetsbildningsområdet som inte Lantmäteriets kundcenter eller svarsslingan hanterar kommer till kontoren ute i landet. Kommunerna ska enligt Plan- och bygglagen (PBL) remittera sina förslag till detaljplaner till lantmäterimyndigheten för att få synpunkter på genomförandeaspekter, till exempel avvägningar 72 hålla dessa har under den senaste tioårs- förrättningsarkiven och införandet av det digitala arkivsystemet Arken. Den digitala informationen förvaltas och kvalitetsbrister som upptäcks behöver åtgärdas på samma sätt som tidigare. Vidare krävs system för att allmänheten ska kunna ta del av äldre materiel på ett enkelt sätt, vilket är möjligt genom tjänsten Historiska kartor. L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 Utveckling av lagar Yttranden till regeringen, som styr fastighetsbildningsverksamhet domstolar och andra myndigheter Samhällsutvecklingen ställer ständigt nya krav på Lantmäteriet får löpande yttra sig i remissärenden genomföra förändringar i äganderätten och rättig- fastighetsindelning och inskrivningsverksamhet. markanvändning och rättssäkra metoder för att hetsstrukturen till mark- och vattenområden. När nya önskemål och behov uppstår utvärderas tillämpningsmöjligheterna inom gällande lagstiftning. Vid behov, och när så är lämpligt, tas förslag fram till ändringar och förtydliganden i gällande med koppling till bland annat markanvändning, Yttrandena avser i huvudsak domstolsremisser, förslag till ny lagstiftning samt att utreda och yttra sig i ärenden och mål hos domstolar och andra statliga myndigheter om en myndighet begär det. rätt. Nedsättningsbelopp Uppföljning ny plan och bygglag förvaltningsanslaget för utgifter för de så kallade Efter det att den nya Plan- och bygglagen kom under 2011 har Lantmäteriet arbetat intensivt med målsättningen att stärka förrättningslantmätarnas kompetens samt att fördjupa samarbetet med Lantmäteriet får, enligt regleringsbrevet, använda nedsättningsbeloppen vid omarrondering. An- slaget får högst utnyttjas med 6 miljoner kronor, vilket också blev utfallet 2014. kommunerna i deras planärenden. Arbetet har skett inom ramen för ett nätverk där både kommunala och statliga förrättningslantmätare har ingått för att sprida kunskapen om nya PBL. Registrering av detaljplaner och bestämmelser Uppgifter om detaljplaner och bestämmelser som kommunerna beslutar om ska registreras i fastighetsregistret. Det långsiktiga målet är att en detaljplan ska vara registrerad tre veckor efter det den vunnit laga kraft. Enligt PBL ska kommunerna inom två veckor leverera detaljplanen till Lant- mäteriet vilket ger Lantmäteriet en vecka för att registrera den. 73 INFORMATIONSFÖRSÖRJNING 2012 mnkr Anslag Pantbrevsregistrering Avgift Övr. fin S:a 2013 Anslag 2014 Avgift Övr. fin 24,8 24,8 24,3 Förvaltning av fastighetsinformation34 1,7 1,7 0,3 Tillhandahållande av fastighetsinformation35 232,5 232,5 242,8 Förvaltning av geografisk information36 146,2 Tillhandahållande av geografisk information37 Övrig informationsförsörjningsverksamhet 63,8 Lägenhetsregister 6,3 3,4 155,9 99,8 1,5 101,3 6,3 9,5 79,6 65,3 3,3 3,2 3,3 157,2 2,3 S:a Anslag Avgift Övr. fin S:a 24,3 27,1 27,1 2,6 0,5 0,1 0,6 242,8 229,3 0,8 230,1 8,0 7,3 175,0 109,9 3,0 112,9 0,4 10,2 77,2 6,7 5,5 169,5 159,7 106,4 1,9 108,3 0,2 9,5 75,0 66,6 3,2 3,7 3,7 Höjddatamodell 26,9 26,9 36,3 36,3 27,2 27,2 Inspire 48,5 48,5 20,3 20,3 18,0 18,0 Summa Andel 288,6 371,4 14,4 674,5 282,3 380,6 19,3 682,3 275,2 375,2 21,4 671,8 43% 55% 2% 100% 41% 56% 3% 100% 41% 56% 3% 100% Såväl anslag- som avgiftsintäkter finansierar be- den nationella geodetiska infrastrukturen och rådet. Anslagsintäkterna består av Lantmäteriets anslag. tydande delar inom informationsförsörjningsomförvaltningsanslag samt anslag för Inspire och den nya höjddatamodellen. Förvaltningsanslaget inom informations- försörjningen används bland annat till insamling och förvaltning av geografisk information samt utvecklingsinsatser kopplat till detta. Arbetet med referenssystemen finansieras till en stor del med De totala intäkterna för 2014 uppgår till 672 mil- joner kronor, vilket är i samma nivå som de senaste åren. Upp- och nedgångar finns dock inom olika verksamheter. Läs mer om intäktsutvecklingen under avsnittet ”Informationsförsörjning”. I tidigare årsredovisningar har användarfinansieringen från tillhandahållandet redovisats i tabellen som avgifter inom förvaltning av fastighetsinformation respektive geografisk information. I årets redovisning har vi istället valt att redovisa dessa avgifter där de uppkommer, dvs. inom tillhandahållandet. Vi anser att det ger en tydligare bild av våra intäkter. Korrigeringar är gjorda i tabellen för 2012-2014, så att få jämförbarhet mellan åren. 35-37. Se ovan. 34. 74 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 ANVÄNDARFINANSIERING 2012 2013 2014 och hållet finansierat via användarfinansieringen, Förvaltning av fastighetsinformation 159,9 185,1 189,3 av förvaltningskostnaderna inom geografisk infor- Förvaltning av geografisk information 18,5 24,4 14,3 178,4 209,5 203,6 mnkr Summa medan den utgör en mindre del av finansieringen mation. Användarfinansieringen uppgår till 203,6 miljoner kronor 2014, vilket innebär en minskning med 5,9 miljoner kronor jämfört med 2013. Avgifterna som Lantmäteriet tar ut för tillhand- Minskningen återfinns inom geografisk informa- ahållande av fastighets- och geografisk informa- tion och beror bland annat på strategiska beslut att tion ska förutom att täcka kostnaderna för uttag överskott behöver byggas för att möta kommande också bidra till finansiering av kostnaderna för utvecklingsinsatser, bland annat vid ett införande uppbyggnad, drift, uppdatering och utveckling av av ”öppna data”. En lägre användarfinansiering system, databaser och information. ökar resultatet inom tillhandahållandet. Förvaltningen av fastighetsinformation är helt FASTIGHETSINSKRIVNING 2012 mnkr Anslag 2013 Avgift Övr. fin S:a Anslag 153,4 150,0 2014 Avgift Övr. fin Inskrivningsverksamhet 151,8 0,2 1,4 Summa 151,8 0,2 1,4 153,4 150,0 0,1 1,1 151,2 Andel 99% 0% 1% 100% 99% 0% 1% 100% Fastighetsinskrivningen är i princip helt finan- 2012 Anslag Avgift Övr. fin 151,2 2013 S:a 153,1 S:a 0,1 0,3 153,5 153,1 0,1 0,3 153,5 100% 0% 0% 100% ”Fastighetsinskrivning”. samheten har legat på en stabil nivå de senaste mnkr 1,1 Anslag Avgift Övr. fin åren. Läs mer om verksamheten under avsnitt sierad av anslagsmedel. Kostnaderna för verk- UPPDRAGSVERKSAMHET 0,1 S:a Anslag 2014 Avgift Övr. fin S:a Anslag Avgift Övr. fin S:a Tjänsteexport 0,0 43,8 10,3 54,1 0,0 40,1 0,0 40,1 1,0 24,8 25,8 Summa 0,0 43,8 10,3 54,1 0,0 40,1 0,0 40,1 1,0 24,8 25,8 Andel 0% 81% 19% 100% 0% 100% 0% 100% 4% 96% 100% Uppdragsverksamheten utgörs av Lantmäteriets haft en nedåtgående trend de senaste åren. Läs finansierad via avgiftsintäkter. Intäkterna har ”Tjänsteexport”. tjänsteexportverksamhet och är i huvudsak mer om utrikes uppdragsverksamhet under avsnitt 75 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 MYNDIGHETSSAMVERKAN 2012 mnkr Anslag Myndighetsservice 0,0 Summa Andel 2013 Avgift Övr. fin S:a Anslag 70,6 0,0 0,2 70,6 0% 100% 70,4 0,2 0,0 70,4 0% 100% 2014 Avgift Övr. fin S:a Anslag Avgift Övr. fin S:a 63,2 52,9 53,0 63,2 0,0 0,1 0,0 63,2 0,0 63,2 52,9 0,1 53,0 0% 100% 0% 100% 100% 0% 100% Intäkterna inom Myndighetssamverkan består beställningar från Försvarsmakten. Läs mer om med totalförsvaret. Intäkterna har minskat under totalförsvaret”. endast av avgifter och avser i huvudsak samverkan verksamheten under ”Myndighetssamverkan med den senaste treårsperioden och beror på minskade TOTAL FINANSIERING 2012 mnkr Summa Andel Anslag 2013 Avgift Övr. fin S:a Anslag 2014 Avgift Övr. fin S:a Anslag Avgift Övr. fin S:a 553,8 1 192,3 28,0 1 774,1 545,0 1 212,5 21,8 1 779,3 541,3 1 229,0 23,5 1 793,8 31% 67% 2% 100% 31% 68% 1% 100% 30% 69% 1% 100% Lantmäteriet är till största delen finansierat via olika verksamheter. Den största förändringen finns 69 procent, vilket är i nivå med 2013. Avgifts- omsättning. avgifter från kunder. 2014 uppgår denna del till intäkterna har ökat något totalt sett jämfört med 2013, men såväl upp- som nedgångar finns inom 76 inom förrättningsverksamheten som har ökat sin Lantmäteriets intäkter av anslag ligger på en i stort sett oförändrad nivå jämfört med 2013. L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 FINANSIELL REDOVISNING RESULTATRÄKNING Tkr 2014 2013 541 207 544 994 1 229 049 1 212 494 22 731 21 092 VERKSAMHETENS INTÄKTER Intäkter av anslag, not 1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar, not 2 Intäkter av bidrag, not 3 Finansiella intäkter, not 4 SUMMA 786 757 1 793 773 1 779 337 VERKSAMHETENS KOSTNADER , not 10 Kostnader för personal, not 5 -1 124 267 -1 131 079 Kostnader för lokaler -106 422 -105 835 Övriga driftkostnader -453 125 -500 832 -1 386 -2 615 Finansiella kostnader, not 4 Avskrivningar och nedskrivningar, not 11-12 SUMMA VERKSAMHETSUTFALL -75 988 -75 756 -1 761 188 -1 816 117 32 585 -36 780 UPPBÖRDSVERKSAMHET Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras, not 6 Skatteintäkter m.m., not 7 Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet SALDO 274 385 270 015 9 172 289 8 753 644 -9 446 674 -9 023 659 0 0 TRANSFERERINGAR Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag, not 1 Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag Lämnade bidrag SALDO ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING , not 21 500 50 379 151 -879 -201 0 0 32 585 -36 780 77 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 BALANSRÄKNING Tkr 2014-12-31 2013-12-31 173 125 171 842 8 648 10 565 TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling, not 11 Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet, not 12 Maskiner, inventarier, installationer m.m., not 12 SUMMA 57 152 74 853 65 800 85 418 Varulager m.m. varulager och förråd Pågående arbeten, not 13 SUMMA 47 90 191 621 206 455 191 668 206 545 115 179 105 154 Kortfristiga fordringar Kundfordringar, not 14 Fordringar hos andra myndigheter 58 880 65 087 Övriga kortfristiga fordringar, not 15 352 546 258 762 526 605 429 003 65 484 70 810 SUMMA Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader, not 16 Upplupna bidragsintäkter, not 17 1 484 0 883 622 67 851 71 432 -1 967 -14 623 Bank 0 6 890 Summa 0 6 890 1 023 082 956 507 Övriga upplupna intäkter SUMMA Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket, not 18 Kassa och bank SUMMA TILLGÅNGAR 78 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 Tkr 2014-12-31 2013-12-31 6 639 6 868 KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital Statskapital, not 19 Balanserad kapitalförändring, not 20 56 036 91 609 Kapitalförändring enligt Resultaträkning, not 21 32 585 -36 780 95 260 61 697 14 398 18 579 SUMMA myndighetskapital, not 22 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, not 23 Övriga avsättningar, not 24 28 029 24 862 42 427 43 441 Lån i Riksgäldskontoret, not 11-12, 25 232 691 238 856 Räntekontokredit i Riksgäldskontoret, not 26 40 435 99 958 Kortfristiga skulder till andra myndigheter, not 27 44 283 34 446 Leverantörsskulder, not 28 59 150 69 545 17 357 18 453 73 1 565 SUMMA avsättningar Skulder m.m. Övriga kortfristiga skulder, not 29 depositioner Förskott från uppdragsgivare och kunder, not 30 SUMMA 17 550 20 853 411 539 483 676 434 654 340 032 26 051 14 333 Periodavgränsningsposter, not 31 Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Övriga förutbetalda intäkter SUMMA SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 13 151 13 328 473 856 367 693 1 023 082 956 507 7 372 4 636 ANSVARSFÖRBINDELSER Övriga ansvarsförbindelser Förpliktelser mot hyresvärd 79 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 FINANSIERINGSANALYS Tkr 2014 2013 -1 683 279 -1 713 416 DRIFT Kostnader, not 10 Finansiering av drift Intäkter av anslag, not 1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar, not 2 Intäkter av bidrag, not 3 Övriga intäkter, not 4 Summa medel som tillförts för finansiering av drift Minskning (+) av lager Minskning (+) av kortfristiga fordringar Ökning (+) av kortfristiga skulder Kassaflöde från drift 541 207 544 994 1 229 049 1 212 494 22 731 21 092 786 757 1 793 773 1 779 337 43 33 15 620 106 394 6 154 -94 236 132 311 78 112 INVESTERINGAR Investeringar i materiella tillgångar, not 12 Investeringar i immateriella tillgångar, not 11 Summa investeringsutgifter -18 979 -30 614 -40 403 -67 765 -59 382 -98 379 67 361 107 237 -73 526 -74 091 Finansiering av investeringar Lån från Riksgäldskontoret, not 25 - amorteringar Andra långfristiga lån Minskning av statskapitalet med medel som erhållits från statens budget, not 19 Försäljning av anläggningstillgångar Summa medel som tillförts för finansiering av investeringsverksamhet Förändring av kortfristiga fordringar och skulder Kassaflöde till investeringsverksamhet 80 -229 -374 0 1 847 -6 394 34 619 0 0 -65 776 -63 760 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 Tkr 2014 2013 UPPBÖRDSVERKSAMHET Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras, not 6 Skatteintäkter m.m., not 7 Förändring av kortfristiga fordringar och skulder Inbetalningar i uppbördsverksamheten Kostnader för inleveranser till statens budget från uppbördsverksamhet Kassaflöde till uppbördsverksamhet 274 385 270 015 9 172 289 8 753 644 -1 246 1 185 9 445 428 9 024 844 -9 446 674 -9 023 659 -1 246 1 185 TRANSFERERINGSVERKSAMHET Lämnade bidrag Utbetalningar i transfereringsverksamheten -879 -201 -879 -201 Finansiering av transfereringsverksamhet Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag, not 1 500 50 379 150 879 201 0 0 65 289 15 537 Likvida medel vid årets början -107 691 -123 228 minskning (-) av kassa, plusgiro -6 890 1 550 Ökning (+) av tillgodohavande riksgäldskontoret, not 26 59 523 21 377 Ökning (+) av avräkning med statsverket, not 18 12 656 -7 390 Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag Summa medel som tillförts för finansiering av transfereringsverksamheten 81 Kassaflöde från transfereringsverksamhet FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL SPECIFIKATION AV FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL SUMMA förändring av likvida medel Likvida medel vid årets slut 65 289 15 537 -42 402 -107 691 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 REDOVISNING MOT ANSLAG, TKR Anslag Ingående överföringsbelopp Utgiftsområde 18, 1:1 Bostadspolitisk utveckling, anslagspost 4 1) Årets tilldelning enligt regleringsbrev Totalt disponibelt belopp Utgifter Utgående överföringsbelopp 3 700 3 700 3 700 0 509 402 495 170 14 232 -15 163 40 000 28 190 11 810 19 737 18 080 1 657 -15 163 572 839 545 140 27 699 Utgiftsområde 18, 1:8 Lantmäteriet, anslagspost 1 12 958 496 444 Utgiftsområde 20, 1:10 Klimatanpassning, anslagspost 3 2) 15 163 40 000 Utgiftsområde 20, 1:11 inspire anslagspost 1 3) SUMMA -263 20 000 27 858 560 144 Indragning 1) Anslaget avser att utarbeta nationella specifikationer för offentlig användning av geodata och att påskynda övergången till enhetliga referenssystem samt att utreda förutsättningarna för att tillhandahålla kart- och bildinformation i tre dimensioner (3d). 2) Anslaget avser uppbyggnad av en rikstäckande markmodell med täta och noggranna höjddata s.k. Nationell höjddatamodell. Anslaget får även användas för utgifter för investeringar i en ny teknisk lösning för lagring och tillhandahållande av höjddata. Se även redovisning av bemyndigande nedan. 3) Anslaget avser upprättande och förvaltning av geodata.se och för sådan samordning som krävs för att uppnå målen enligt Inspiredirektivet, Lantmäteriets kontaktpunktsansvar inklusive arbetet med rapportering till Europeiska kommissionen, Lantmäteriets utförande av informationsansvaret samt Lantmäteriets bidrag för utförande av informationsansvaret avseende övriga myndigheter än Lantmäteriet. Anslaget får även användas för utgifter för investeringar i informationshanteringstjänster enligt förordning (2010:1770) om geografisk miljöinformation. 82 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 FINANSIELLA VILLKOR Lantmäteriet disponerade under år 2014 en anslagskredit inom anslag utgiftsområde 18 1:8 på 14 833 tkr, utgiftsområde 20 1:10 på 1 200 tkr och utgiftsområde 20 1:11 på 600 tkr. Enligt regleringsbrevet får Lantmäteriet använda högst 3 100 tkr inom anslag utgiftsområde 18 1:1 för att utarbeta nationella specifikationer för offentlig användning av geodata och att påskynda över- gången till enhetliga referenssystem (utfallet blev 3 100 tkr) och 600 tkr för att utreda förutsättningarna för att tillhandahålla kart- och bildinformation i tre dimensioner (utfallet blev 600 tkr). Inom anslag utgiftsområde 18 1:8 högst 6 000 tkr för utgifter för de så kallade nedsättningsbeloppen (utfallet blev 6 000 tkr) samt högst 800 tkr inom anslag utgiftsområde 20 1:10 för informationsinsatser om projektet (utfallet blev 104 tkr). REDOVISNING MOT INKOMSTTITEL, TKR Benämning Inkomsttitel (i regleringsbrev) Beräknat belopp Inkomster Expeditionsavgifter 2511 270 000 272 297 Samfällighetsföreningsregister 2531 2 000 2 164 dröjsmålsränta på stämpelskatt och expeditionsavgifter 2811 0 -76 Stämpelskatt 9341 8 800 000 9 078 801 REDOVISNING AV BEMYNDIGANDE, TKR Anslag/ anslagsbenämning Utgiftsområde 20, 1:10 Klimatanpassning, anslagspost 3 1) 1) Tilldelat bemyndigande 52 000 Ingående åtaganden 26 600 Utestående åtaganden 18 269 Utestående åtagandens fördelning per år 2015 2016 10 600 7 669 2017- det låga nyttjandet av anslaget och bemyndigandet beror främst på leveransförseningar hos externa leverantörer. 83 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR VÄRDERINGSPRINCIPER Lantmäteriet tillämpar förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring samt förordningen • ärenden som har sänts till Kronofogde myndigheten för utmätning skrivs ned med 100 procent, (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. • ärenden som är föremål för konkursutredning Immateriella anläggningstillgångar • ärenden där preliminärbeslut är fattat om Utgifter för utveckling aktiveras. Beloppsgränsen för aktivering är 500 tkr och avskrivningstiden är 5 år. Licenser har inte aktiverats som en anläggningstillgång utan periodiserats över tiden. Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet aktiveras. Beloppsgränsen för aktivering är 100 tkr för ett sammanhållet objekt och avskrivningstiden är normalt 5 år. Maskiner och inventarier värderas till skrivs ned med 100 procent, avbrytande av indrivning skrivs ned med 100 procent. • i samband med bokslutsarbetet avsätts en viss procent av utestående kundstock som befarad kundförlust enligt en princip som bygger på den konstaterade förlusten under de senaste åren i relation till vad som fakturerats externt under motsvarande år. REDOVISNINGSPRINCIPER Avgifter för fastighetsinformation och geografisk anskaffningsvärde. Beloppsgränsen för aktivering information/användarfinansiering avskrivningstid på 3-5 år. brevet ska avgifterna för att tillhandahålla och är 50 tkr. Avskrivningar görs linjärt med en Varulager Varulagret värderas enligt lägsta värdets princip. Pågående arbeten Pågående arbeten värderas enligt riktlinjer som bygger på förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt Redovisningsrådets rekommendation (RR 10) om entreprenader och liknande uppdrag. Det innebär att intäkter från uppdrag med fast pris och arbeten på löpande räkning redovisas med tillämpning av successiv vinstavräkning. Beräkningen sker på basis av utfört arbete vid periodens utgång i förhållande till hela uppdraget. Om ett uppdrag förväntas resultera i förlust sker reservering för hela förlustrisken. Kundfordringar Lantmäteriet tillämpar följande princip för nedskrivning av kundfordringar: 84 Enligt Lantmäteriets instruktion och regleringsupplåta rätt att utnyttja geografisk information och fastighetsinformation, samt information från den allmänna kartläggningen, dels täcka kostnaderna för uttag och expediering och dels bidra till kostnaderna för uppbyggnad, drift, uppdatering och utveckling av system, data- baser och information, det vill säga en användarfinansiering. Användarfinansieringen får för år 2014 uppgå till högst 250 000 tkr. Det faktiska bidraget under verksamhetsåret 2014 uppgick till 189 297 tkr från försäljning av fastighets- information och 14 300 tkr från försäljning av geografisk information. Redovisningsmässigt ingår dessa belopp som kostnader i resultaträkningen för grundläggande fastighetsinformation och geografisk information. Kostnaderna för de delar som avgifterna ger bidrag till har under verksamhetsåret 2014 totalt uppgått till 189 844 tkr för förvaltning av fastighets- information respektive 189 277 tkr för förvaltning av geografisk information. Se även not 8. L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 Gemensamma kostnader Uppbörd av stämpelskatt och expeditionsavgifter Faktiskt redovisade persondagar på verksamhetens Uppbördsredovisning av stämpelskatt och av samkostnader inom Lantmäteriets enheter. styrningsverkets principer. resultatområden är huvudprincipen för fördelning Undantag motiveras och dokumenteras. Koncernavgiften, vilken tas ut för att finansiera vissa centrala overheadkostnader, fördelas ut på divisionerna och verksamhetens resultatområden med i huvudsak intäkter som grund. Anslagsavräkning Lantmäteriet gör månadsvis en schablonmässig anslagsavräkning. En slutlig avräkning görs i samband med bokslutsarbetet. Periodiseringar Lantmäteriet tillämpar gränsen 50 tkr avseende periodiseringar av intäkter och kostnader. expeditionsavgifter sker i enlighet med EkonomiI Lantmäteriets resultaträkning visas en balanserad uppbördsverksamhet. Lantmäteriet tar upp fakturerad stämpelskatt som en intäkt i resultaträkningen. För att inte Lantmäteriets resultat ska påverkas redovisas motsvarande belopp mot posten ”Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet”, trots att inte motsvarande belopp redovisas mot inkomsttitel. Se även not 7. Den del som inte levererats mot inkomsttitel redovisas mot posten ”upplupna kostnader”. Se även not 31. Sjukfrånvaro Uppgifter om sjukfrånvaron återfinns under särskild underrubrik i resultatredovisningen, Resultat skapas av människor. 85 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 NOTER när inte annat anges redovisas beloppen i tusentals kronor (tkr) Not 1 • INtäkter av aNslag Intäkter av anslag Transfereringar, medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag 1) Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln, minskning fordran semesterskuld 2008 2014 2013 541 207 544 994 500 50 2 455 2 962 Aktivering av immateriella anläggningstillgångar 978 0 SUMMA , utgifter enligt redovisning mot anslag 545 140 548 006 1) Beloppet avser 100 tkr i bidrag till institutet för Fastighetsrättslig Forskning vid Uppsala Universitet, 100 tkr i bidrag till Hack for Sweden vid Naturvårdsverket och 300 tkr i bidrag till E-delegationen vid Statens offentliga utredningar. Not 2 • INtäkter av avgIfter och aNdra ersättNINgar Inom avgiftsfinansierad verksamhet 1) Försäljning enligt 4 § Avgiftsförordningen 2) Övrig verksamhet SUMMA 2014 2013 1 216 754 1 201 502 0 109 12 295 10 883 1 229 049 1 212 494 1) Se total finansiering under intäktsredovisning i resultatredovisningen. Lantmäteriet baserar i enlighet med § 3 i avgiftsförordningen den avgiftsfinansierade verksamheten på ett särskilt bemyndigande i förordningen (2009:946) med instruktion för Lantmäteriet. 2) Intäkterna från statlig inköpssamordning upphörde 2014. 2014 2013 4 165 2 608 10 788 11 965 4 752 5 219 Erhållna kommunala bidrag 1 361 1 300 Erhållna bidrag övriga organisationer 1 665 0 22 731 21 092 Not 3 • INtäkter av bIdrag erhållna eU-bidrag, eU:s institutioner Erhållna statliga bidrag Erhållna arbetsmarknadsbidrag SUMMA 86 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 2014 2013 0 4 Övriga ränteintäkter 746 687 Övriga finansiella intäkter 40 66 786 757 Räntekostnader lån Riksgäldskontoret 1 175 2 265 Räntekostnader räntekonto Riksgäldskontoret 290 857 67 90 Not 4 • fINaNsIella INtäkter/fINaNsIella kostNader Finansiella intäkter Ränteintäkter räntekonto Riksgäldskontoret SUMMA Finansiella kostnader Övriga räntekostnader Övriga finansiella kostnader 426 170 Aktivering finansiella utgifter -572 -767 1 386 2 615 SUMMA 87 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 2014 Not 5 • kostNader för persoNal 2013 Lönekostnader Utbetald bruttolön, exkl. arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal 1) 768 496 768 216 Arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal 337 483 340 902 1 105 979 1 109 118 1 4 SUMMA 1) Omställningskostnader Innevarande års Reserverat kommande år SUMMA 3 327 2 485 3 328 2 489 Kostnader delpension Innevarande år Reserverat kommande år SUMMA 312 641 2 699 8 743 3 011 9 384 -18 276 -27 005 Övrigt Minskade personalkostnader genom aktivering Övriga personalkostnader 1) SUMMA 1) SUMMA personalkostnader 30 225 37 093 11 949 10 088 1 124 267 1 131 079 Ökade lönekostnader till följd av löneavtal uppgår till 28 972 tkr. 1) Jämförelsetalen från föregående år har justerats. Ledamöterna i Lantmäteriets styrelse har under 2014 haft följande styrelseuppdrag samt ersättningar från Lantmäteriet Namn Bengt Kjellson Hans sandebring allan almqvist susann Bard Cecilia Hellner Barbro Holmberg stellan Lundström Helen olausson Styrelseuppdrag Ersättning i tkr Lantmäteriet, swedesurvey aB, eurogeographics aisBL t.o.m. 2014-10-01, Un ggim europa fr.o.m. 2014-10-01 1 259 Lantmäteriet, Örebro Universitet, erichs Communications aB 70 Lantmäteriet, geodatacenter skåne aB 35 Lantmäteriet 35 Lantmäteriet t.o.m. 2014-03-31 9 Lantmäteriet fr.o.m 2014-04-01 Statens servicecenter, Riksdagens Arvodesnämnd 26 Lantmäteriet, KtH executive school aB 35 Lantmäteriet, Wihlborgs Fastigheter aB, trångsvikens Chark aB, 35 aB Jämtsol, skärvångens Bymejeri aB, skärvångens invest aB, Böle garveri aB, Fyrväpplingen aB, stiftelsen Blomsterfonden 88 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 Not 6 • INtäkter av avgIfter m.m. som INte dIspoNeras expeditionsavgifter 1) Samfällighetsföreningsregister dröjsmålsränta på stämpelskatt och expeditionsavgifter SUMMA 1) 2014 2013 272 297 267 707 2 164 2 366 -76 -58 274 385 270 015 Ökningen av expeditionsavgifterna är främst ett resultat av ett ökat antal handlagda inskrivningsärenden under den senaste tolvmånadersperioden. Not 7 • skatteINtäkter m.m. Stämpelskatt redovisad mot inkomsttitel Förändring av stämpelskatt mot föregående år, ej redovisad mot inkomsttitel 1) SUMMA 2014 2013 9 078 801 8 737 951 93 488 15 693 9 172 289 8 753 644 skatteintäkterna uppvisar en ökning med 418 645 tkr jämfört med föregående år. Ökningen av stämpelskatten kan förklaras genom en volymeffekt via ett ökat antal ärenden och en priseffekt med ökade fastighetspriser och inteckningsbelopp. Även den inarbetning av ködagar som har skett under året har haft viss effekt på stämpelskattens storlek. Lantmäteriet tar upp fakturerad stämpelskatt som en intäkt i resultaträkningen. För att inte Lantmäteriets resultat ska påverkas redovisas motsvarande belopp mot posten ”medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet”, trots att inte motsvarande belopp redovisas mot inkomsttitel. 1) Stämpelskatt ej redovisad mot inkomsttitel avser fakturerad men ej inbetald stämpelskatt Not 8 • aNväNdarfINaNsIerINg Kostnader för personal 2014 2013 351 766 258 278 2014 2013 84 632 94 664 Kostnader för lokaler 6 969 7 937 Övriga driftkostnader 101 711 97 518 Finansiella kostnader 100 253 10 185 9 101 203 597 209 473 2014 2013 Intäkter 25 805 40 062 Kostnader 25 660 41 177 145 -1 115 Avskrivningar och nedskrivningar SUMMA Not 9 • tjäNsteexport Resultat 89 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 2014 2013 Kostnader enligt resultaträkning 1 761 188 1 816 117 Avskrivningar och nedskrivningar -75 988 -75 756 Not 10 • verksamheteNs kostNader Avsättningar mm -1 921 -26 945 1 683 279 1 713 416 2014 2013 Ingående anskaffningsvärden 310 170 273 229 årets anskaffningar 40 403 67 765 0 -19 505 Kostnader enligt Finansieringsanalys Not 11 • ImmaterIella aNläggNINgstIllgåNgar Balanserade utgifter för utveckling Försäljningar/utrangeringar Nedskrivningar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar årets avskrivningar Försäljningar/utrangeringar Nedskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar SUMMA balanserade utgifter för utveckling 0 -11 319 350 573 310 170 -138 328 -128 060 -32 945 -32 804 0 19 505 -6 175 3 031 -177 448 -138 328 173 125 171 842 årets anskaffningar avser tio utvecklingsprojekt. den aktivering (1 240 tkr) som skedde under december 2014 finansieras genom lån hos riksgäldskontoret under första kvartalet 2015. den avskrivning (3 874 tkr) som skedde under december 2014 amorteras under första kvartalet 2015. 3 538 tkr av utvecklingsprojektet Prisma finansieras via anslag utgiftsområde 20 1:11 inspire och 978 tkr av utvecklingsprojektet ny lagringslösning Höjddata finansieras via anslag utgiftsområde 20 1:10 Klimatanpassning. 90 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 Not 12 • materIella aNläggNINgstIllgåNgar 2014 2013 24 279 40 587 Förbättringsutgifter på annans fastighet Ingående anskaffningsvärden årets anskaffningar 910 1 360 0 -17 668 25 189 24 279 Ingående avskrivningar -13 714 -28 838 årets avskrivningar -2 826 -2 544 Försäljningar/utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Försäljningar/utrangeringar Utgående ackumulerade avskrivningar SUMMA förbättringsutgifter på annans fastighet 0 17 668 -16 540 -13 714 8 648 10 565 316 838 340 907 Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärden årets anskaffningar 18 069 29 254 -35 300 -53 323 299 607 316 838 -241 985 -260 929 -29 725 -33 790 Försäljningar/utrangeringar 33 572 52 734 Nedskrivningar -4 317 0 -242 455 -241 985 57 152 74 853 65 800 85 418 Försäljningar/utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar SUMMA maskiner och inventarier Utgående bokfört värde den aktivering (5 900 tkr) som skedde under december 2014 finansieras genom lån hos riksgäldskontoret under första kvartalet 2015. den avskrivning (2 255 tkr) och nedskrivning (4 317 tkr) som skedde under december 2014 amorteras under första kvartalet 2015. Av de materiella anläggningstillgångarna finansieras 5 023 tkr via bidrag. 91 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 2014 2013 Pågående arbete 175 717 189 148 Förskottsfakturerat, se även not 30 15 904 17 307 191 621 206 455 Not 13 • pågåeNde arbeteN SUMMA värdet på pågående arbeten minskade med 14 834 tkr (7 procent) jämfört med föregående år. minskningen är främst ett resultat av ökad delfakturering av ärenden inom förrättningsverksamheten samt faktureringen i november av en stor omarrondering. Not 14 • kUNdfordrINgar Ökningen av kundfordringar beror främst på en ökning av utställda anstånd och krav jämfört med föregående år. Not 15 • övrIga kortfrIstIga fordrINgar Uppbördsfordran stämpelskatt 1) Uppbördsfordran expeditionsavgift 2) 2014 2013 344 731 250 873 7 656 6 706 Övriga fordringar SUMMA 1) 159 1 183 352 546 258 762 Uppbördsfordran för stämpelskatt har ökat med 93 858 tkr eller 37 % jämfört med föregående år. Storleken på uppbördsfordran har påverkats av den ökade fakturering som skett av stämpelskatt under året. Ökningen är främst ett resultat av ett ökat antal handlagda ärenden under den senaste 12-månadersperioden. 2) Uppbördsfordran för expeditionsavgifter har ökat med 950 tkr jämfört med föregående år. Ökningen är marginell och kan förklaras av den ökade ärendevolymen under året. I Lantmäteriets resultat- och balansräkning visas en balanserad uppbördsverksamhet. Uppbördsfordran stämpelskatt redovisas mot posten upplupna kostnader då stämpelskatt inte levereras mot inkomsttitel förrän vid betalning. Ålderfördelat saldo uppbördsfordringar Stämpelskatt Expeditionsavgift SUMMA 2014 2013 2012 och äldre 338 805 1 608 4 318 7 300 109 247 346 105 1 717 4 565 Not 16 • förUtbetalda kostNader Största delbeloppen som ingår i periodavgränsningsposter, förutbetalda kostnader, består av underhållsavgifter för licenser (25 946 tkr) och lokalhyror (19 723 tkr). Not 17 • UpplUpNa bIdragsINtäkter Upplupna bidragsintäkter avser ett rekvirerat eU-bidrag från e.L.F. (european Location Framework). 92 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 Not 18 • avräkNINg med statsverket Ingående balans 2014 2013 -14 623 -7 233 Uppbörd Ingående balans -6 322 -7 511 Redovisat mot inkomsttitel -9 353 186 -9 007 966 Uppbördsmedel som betalats i icke räntebärande flöde 9 349 778 9 006 789 2 164 2 366 -7 566 -6 322 2 309 4 887 Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel Fordringar/Skulder avseende uppbörd Anslag i icke räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag 49 970 20 263 Medel hänförbara till transfereringar m.m. som betalats till icke räntebärande flöde -47 504 -22 841 4 775 2 309 -28 121 -25 082 Fordringar/Skulder avseende anslag i icke räntebärande flöde Anslag i räntebärande flöde Ingående balans återbetalning av anslagsmedel Redovisat mot anslag Anslagsmedel som tillförts räntekonto Fordringar/Skulder avseende anslag i räntebärande flöde 15 163 0 495 170 527 743 -496 444 -530 782 -14 232 -28 121 Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Ingående balans 17 511 20 473 -2 455 -2 962 15 056 17 511 0 0 Inbetalningar i icke räntebärande flöde 9 406 554 9 072 092 Utbetalningar i icke räntebärande flöde -102 117 -88 143 -9 304 437 -8 983 949 0 0 -1 967 -14 623 Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken Ingående balans Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken Utgående balans 93 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 2014 2013 Ingående balans 6 868 7 242 Föregående års avskrivning 1) -1 207 -374 Not 19 • statskapItal årets aktivering Utgående balans 978 0 6 639 6 868 Statskapitalet består av den del av immateriella anläggningstillgången Prisma som finansierats via anslag utgiftsområde 20 1:11 inspire åren 2011-2012 samt ny lagringslösning Höjddata som finansierats via anslag utgiftsområde 20 1:10 Klimatanpassning innevarande år. 1) Föregående års kapitalförändring på anslag avlyfts innevarande år mot statskapital. Avskrivningarna avser den aktivering som år 2011-2012 avräknades mot anslag utgiftsområde 20 1:11 inspire. 2014 2013 -20 142 -22 120 Förrättningsverksamhet -10 916 26 046 Uppdragsverksamhet i anslutning till fastighetsbildning 14 004 7 791 Pantbrevsregistrering 16 872 36 641 grundläggande geografisk information och Fastighetsinformation 56 218 43 251 56 036 91 609 2014 2013 Not 20 • balaNserad kapItalföräNdrINg (INgåeNde balaNs) Uppdragsverksamhet SUMMA Not 21 • kapItalföräNdrINg eNlIgt resUltaträkNINg Uppdragsverksamhet Förrättningsverksamhet Uppdragsverksamhet i anslutning till fastighetsbildning 1 978 -36 962 9 197 6 213 -10 896 -19 769 grundläggande geografisk information och Fastighetsinformation 9 494 12 967 Anslag 1) -1 485 -1 207 32 585 -36 780 Pantbrevsregistrering SUMMA 1) 1 110 25 165 Kapitalförändring på anslag avser avskrivningar som redan avräknats mot anslag utgiftsområde 20 1:11 inspire. 94 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 Not 22 • sUmma myNdIghetskapItal (UtgåeNde balaNs) Statskapital 2014 2013 6 639 6 868 Ackumulerad utgående balans fördelat per resultatområde Uppdragsverksamhet -19 032 -20 142 Förrättningsverksamhet 14 249 -10 916 Uppdragsverksamhet i anslutning till fastighetsbildning 23 201 14 004 Pantbrevsregistrering 5 976 16 872 grundläggande geografisk information och Fastighetsinformation 65 712 56 218 Anslag 1) -1 485 -1 207 SUMMA 88 621 54 829 SUMMA myndighetskapital 95 260 61 697 1) Föregående års kapitalförändring på anslag avlyfts innevarande år mot statskapital, se not 19. statskapital Balanserad kapitalförändring avgiftsbelagd verksamhet Kapitalförändring enligt resultaträkningen summa Utgående balans 2013 6 868 91 609 -36 780 61 697 Ingående balans 2014 6 868 91 609 -36 780 61 697 Föregående års kapitalförändring -1 207 -35 573 36 780 årets aktivering 978 årets kapitalförändring Summa Årets förändring Utgående balans 2014 0 978 32 585 35 585 -229 -35 573 69 365 33 563 6 639 56 036 32 585 95 260 Not 23 • avsättNINgar för peNsIoNer och lIkNaNde förplIktelser Syfte delpensioner Särskild löneskatt Ingående balans Årets kostnad Årets utbetalning Utgående balans 14 952 2 423 5 788 11 587 3 627 588 1 404 2 811 18 579 3 011 7 192 14 398 Ingående balans Årets kostnad Årets utbetalning Utgående balans Bedömd utbet. 2015 Lönekostnader uppsagda 1 141 2 599 1 252 2 488 2 488 Lönekostnader avtalspension 967 530 0 1 497 1 497 97 0 65 32 32 450 0 300 150 150 0 48 0 48 48 SUMMA Not 24 • övrIga avsättNINgar Syfte Lokaler Resekostnader Utbildningskostnader Kompetensutvecklingsåtgärder SUMMA 22 207 2 309 702 23 814 1 800 24 862 5 486 2 319 28 029 6 015 avsättningarna baseras på redovisningsrådets rekommendation (rr 16) om avsättningar, ansvarsförbindelser och eventualtillgångar. 95 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 Not 25 • låN I rIksgäldskoNtoret Låneram Ingående balans Nyupptagna lån årets amorteringar Utgående balans 2014 2013 275 000 275 000 238 856 205 710 67 361 107 237 -73 526 -74 091 232 691 238 856 3 538 tkr av den immateriella anläggningstillgången Prisma finansieras via anslag utgiftsområde 20 1:11 inspire, 978 tkr av den immateriella anläggningstillgången ny lagringslösning Höjddata finaniseras via anslag 20 1:10 Klimatanpassning och 5 023 tkr av de materiella anläggningstillgångarna finansieras via bidrag. NOT 26 RÄNTEKONTOKREDIT I RIKSGÄLDSKONTORET Lantmäteriets utnyttjande av räntekontokrediten har på balansdagen minskat med 59 523 tkr jämfört med föregående år. Förbättringen beror dels på resultatförbättring inom förrättningsverksamheten, dels på en inbetalning av bidrag på 18 000 tkr och dels på faktureringen i november av en stor omarrondering inom fastighetsbildning på 21 975 tkr. Beviljad kreditram uppgår till 210 000 tkr. Not 27 • kortfrIstIga skUlder tIll aNdra myNdIgheter Ökningen av kortfristiga skulder till andra myndigheter beror dels på en stor faktura från skogsstyrelsen i december och dels på skuld till Länsstyrelsen avseende betalningsförmedling inom förrättningsverksamheten. Not 28 • leveraNtörsskUlder Minskningen av leverantörsskulder beror främst på mindre fakturabelopp avseende licenskostnader under december 2014 jämfört med samma period föregående år. Not 29 • övrIga kortfrIstIga skUlder Personalskatt Övriga skulder SUMMA Not 30 • förskott fråN UppdragsgIvare och kUNder Förskott pågående arbete, se även not 13 Övriga förskott icke statliga SUMMA 96 2014 2013 17 234 18 050 123 403 17 357 18 453 2014 2013 15 904 17 307 1 646 3 546 17 550 20 853 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 2014 2013 344 731 250 873 Löne- och semesterlöneskuld inkl. sociala avgifter 83 523 85 336 Övriga upplupna kostnader 6 400 3 823 434 654 340 032 20 380 4 478 Not 31 • perIodavgräNsNINgsposter Upplupna kostnader Skuld stämpelskatt 1), se även not 15 SUMMA Oförbrukade bidrag Statliga 2) Icke statliga SUMMA Övriga förutbetalda intäkter 5 671 9 855 26 051 14 333 13 151 13 328 1) viss del av skulden är hänförbar till tidigare år 2) Ökningen av statliga oförbrukade bidrag består främst av bidrag från skogsstyrelsen på 18 000 tkr avseende 2014 års skogsbrand. de statliga oförbrukade bidragen förväntas tas i anspråk enligt tidsintervallen nedan Inom 3 månader 1 095 3 månader – 1 år 6 372 1 år – 3 år 12 913 97 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER Tkr 2014 2013 2012 2011 2010 275 000 275 000 285 000 285 000 270 000 232 691 238 856 205 710 183 183 200 755 210 000 210 000 210 000 210 000 210 000 117 716 174 684 121 335 112 333 97 609 LÅNERAM Beviljad låneram Utnyttjad låneram KONTOKREDITER HOS RIKSGÄLDSKONTORET Räntekontokredit Maximalt utnyttjad under året RÄNTOR AVSEENDE RÄNTEKONTO I RIKSGÄLDSKONTORET Ränteintäkter 0 4 77 183 0 290 857 618 1 328 174 Budget, beräknat belopp i regleringsbrev 1 239 000 1 249 900 1 183 000 1 281 200 1 488 000 Utfall 1 229 049 1 212 494 1 192 337 1 384 591 1 493 266 272 000 242 000 262 000 302 000 312 000 274 461 270 073 262 256 239 985 294 194 16 633 16 523 17 929 17 163 17 411 0 263 0 115 515 Räntekostnader AVGIFTSINTÄKTER SOM DISPONERAS AVGIFTSINTÄKTER SOM INTE DISPONERAS Inkomsttitel, budget, beräknat belopp i regleringsbrev Inkomsttitel, utfall ANSLAGSKREDIT Beviljad anslagskredit Utnyttjad anslagskredit ANSLAG Summa anslagssparande 27 699 28 121 26 956 8 061 12 368 Summa utestående åtaganden 18 269 26 600 17 000 23 752 24 807 52 000 60 000 25 000 40 000 40 000 Summa tilldelade bemyndiganden ÅRSARBETSKRAFTER OCH ANSTÄLLDA M.M. årsarbetskrafter, medelantal 1868 1 864 1 838 1 966 2 176 2 010 2 029 2 015 2 154 2 382 901 932 925 906 926 6 639 6 868 7 242 5 118 0 årets kapitalförändring 32 585 -36 780 4 659 77 715 -7 458 Balanserad kapitalförändring 56 036 91 609 86 576 8 674 113 706 Summa myndighetskapital 95 260 61 697 98 477 91 507 106 248 Anställda, medelantal driftkostnad per årsarbetskraft KAPITALFÖRÄNDRING Statskapital 98 L a n t m ät e r i e t • å r s r e d ov i s n i n g 2 0 1 4 L A N T M ÄT E R I E T Gävle den 13 februari 2015 Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vi bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande. Styrelsens ledamöter ordFÖrande Hans Sandebring Susann Bard Stellan Lundström Helen Olausson Allan Almqvist Barbro Holmberg Bengt Kjellson 99
© Copyright 2024