Åtgärdsprogrammet - Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Punkt 14 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2015-10-20 Diarienummer SU 301-1350/2015 Förvaltning/enhet Handläggare: Synnöve Helander Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Åtgärder för ekonomi i balans Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslutar: 1. Styrelsen fastställer beskrivet förslag för omedelbart genomförande. 2. Styrelsen ger sjukhusdirektören i uppdrag att fortlöpande värdera om beslutade åtgärder är tillräckliga. 3. Styrelsen ger sjukhusdirektören i uppdrag att varje månad lämna en statusrapport från åtgärdsprogrammet. Bakgrund Vid styrelsens behandling av delårsrapport inklusive helårsprognos i september konstaterades att beslutade åtgärder för ekonomi i balans inte har ger tillräcklig effekt. Styrelsen gav sjukhusdirektören i uppdrag att till nästa möte återkomma med förslag på konsekvensbeskrivna åtgärder som kan göras på såväl kort som lång sikt, med bibehållen patientsäkerhet. Sjukhusledningen har den 22 september för ägarutskottet presenterat sjukhusets ekonomiska situation för 2016. Beskedet från den politiska ledningen efter beskrivningen är att återkomma till regionstyrelsen den 3 november med en detaljerad åtgärdsplan för att balansera ekonomin och beskriva förväntade konsekvenser av de beskrivna åtgärderna. Inför 2016 finns det idag inga kända omständigheter som på ett väsentligt sätt kommer att hjälpa SU ur sin ekonomiska och verksamhetsmässiga situation. I diskussioner med regionledning och beställare har den ekonomiska utmaningen för 2016 uppskattats till större än 200 mnkr. Sjukhusledningen gör bedömningen att med kända förutsättningar och maximala ansträngningar från respektive område så finns inte förutsättningarna att komma till en fullständig balansering av ekonomin för 2016. Bedömningen är att utfallet för 2016 kommer att kunna bli -75 mnkr, vilket motsvarar 0,5 % av omsättningen. Bedömningen är dock att senare under året kunna balansera ekonomin på månadsbasis för att med idag kända förutsättningar vara i balans 2017. Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån 413 45 Göteborg Telefon: 031-342 10 00 Webbplats: www.sahlgrenska.se E-post: [email protected] Datum 2015-10-20 Diarienummer SU 301-1350/2015 2 (2) För att kunna nå bedömt resultat 2016 har konsekvensbeskrivna åtgärder arbetats fram. Åtgärderna har värderats och grupperats. Värderingen är gjord i fyra nivåer: 1. Gröna 2. Gula Genomförbara åtgärder med hanterbara konsekvenser och god träffsäkerhet Genomförbara åtgärder med större konsekvenser, påverkan på vårdplatser och tillgänglighet, hygglig träffsäkerhet 3. Orange Tveksamhet/kontroversiellt, stora svårigheter, men goda förslag för fortsatt diskussion 4. Röd Återsändes för omarbetning/byte till annan aktivitet De värderade åtgärderna som är möjliga att genomföra är grupperade och summerade (tkr): 1. 89 037 2. 73 960 3. 62 994 Värdet av de värderade kostnadssänkande åtgärderna är 226 mnkr. Erfarenhet visar att den realiserbara effekten av planerade åtgärder kommer att variera. Den bedömda effekten av värderade åtgärder estimeras till 186 mnkr. Förslag Som komplement till tidigare under året beslutade åtgärdsprogram föreslås, att åtgärderna i grupp 1 - 3 beslutas för omedelbart genomförande. Det föreslagna beslutet skulle innebära effektuerande av åtgärder värderade till 186 mnkr. Effekten av beslutade åtgärder måste löpande och nära följas för att säkerställa genomförandet samt för det fall en åtgärd visar sig verkningslös, kompletteras med annan åtgärd. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Barbro Fridén Sjukhusdirektör Bilaga Värderade och grupperade åtgärder 1-3 Område 1 1 1 1 1 VO BRTG BAOI BAOI Bil Åtgärd Gruppering Beskrivning 1.1 Minskad bemanning 1 1.2 Förtätad helgtjänstgöring 1 Minskad övertid och övriga dyra 1 1.3 lösningar BAOI Billigare läkemedel vid behandling av svampinfektioner 1.4 på Barn‐IVA. BNPH Reghabiliteringen 1 Byta läkemedlet cancidas mot mycamine 1 Minska den arbetade tiden för alla personalkategorier. 5‐6 personal. Smala av innehållet i utredningarna och hålla sig till beställningen och leverera den spetskompetens som efterfrågas 1 1 BNPH BNPH DART BNK 1 1 1 BNPH 1 1 BNPH Neurologmottagningen BUPs fem öppenvårdmottagningar Marknadsanpassa prislistan, bättre beläggning på kurser, ansöka om externa projektmedel Byta ut läkemedelpeparat till billigare varianter 1 1 BKARD Översyn av läkemedel 1 1 BKARD Övriga personalkostnader 1 1 BKARD har en fast kostnad i interhandeln från klinfys på 254 tkr, sedan 2013 vi skickar dock inga patienter utan undersöker själv dessa idag. Då vi löpande har hanterade kostnaden så innebär avvecklingen av interhandeln en ren kostnadsminskning. BKARD 1 1 OBST alternativ 2 OBST aktiv åtgärd 1 OBST aktiv åtgärd Effektivisering samt avveckling köp internhandeln Flytt öppenvårdsmottagning från MS‐ÖS Minskad bemanning Återinläggningar gyn 1 1 1 2 572 385 3 000 500 1 400 100 700 Använda mycamine istället för cancidas, ca 39% billigare. Besparingen baseras på en försiktigt uppskattad kostnad avseende ack utfall 2015. Om inte besparingen blir enligt plan kommer ändå kostnaden för ett dyrt läkemedel ha minskat. Ej använda pengar avsedda för personalutbildning. 1 tkr 367 2 207 150 70 315 100 399 Återinläggningar av förlösta kvinnor på gynavdelning 312 med mål att frigöra BB‐platser. Målsättning 10 åa 1 040 Område VO Bil Åtgärd Gruppering Beskrivning Gyn/repro Gyn/Repro Gyn/Repro Gyn/Repro Gyn/Repro Säkerställ korrekt registrering av reprolabtjänster Ökat samarbete mellan avd 68 och 67 Minskad bemanning Minskad bemanning Minskad bemanning Minskad bemanning 1 1 1 1 1 GynRepro Kassaregistrering gynakut 1 1 Gyn Repro 1 1 1 1 1 1 1 1 1 OBST BKIA BKIA 2 NEPS 2 2 2 2 NEPS BERO Rättspsykiatri Rättspsykiatri 2 Rättspsykiatri 3 3 3 3 3 3 3 ÖGON ATFT ATFT ATFT ATFT ATFT ATFT 3 ATFT 3 3 3 3 3 ATFT ATFT ATFT ATFT ATFT 3 3 3 CARE GER GER 3 GER 4 4 4 1 Variationer i förlossningsvolym Minskad bemanning Minskad bemanning Reducerade kostnader för inhyrd personal Begränsa förskrivningen avseende läkemedel utan att det påverkar patierntens vård negativt Ökade intäkter rikspatienter Minskad bemanning Ökade intäkter såld vård 1 1 1 Ökade intäkter patientavgifter Minska Köpt Vård ‐ öka egna produktionen. Minskad bemanning Minskad bemanning Minskad bemanning Minskad bemanning Minskad bemanning Minskad bemanning Reducerad öppenvård lungmedicin fys SS Ej återbesätta vid kortare sjukdom/frånvaro Ökade intäkter fys MS Minskad bemanning Minskad bemanning Minskad bemanning Etablera korrekta kopplingar i ELVIS mellan priskoder och mottagare för att få ersättning gällande tjänster som gjorts inom SU och externt tkr 812 1 100 695 537 786 665 Registrera rätt i kassan för att komma åt patientavgifterna Temporär neddragning (‐2 pl) ÖS, Gäller fr om V44‐2014. Minskad ÖT motsvarande 180 pass 2014 och 360 pass 2015. 74 500 528 717 1 150 1 1 1 1 550 700 550 200 1 300 1 1 1 1 1 1 1 1 642 115 360 342 105 120 115 1 120 1 1 1 1 1 226 340 200 120 240 1 1 1 4 500 408 400 1 1 900 Reumatolgi Införa startkostnad operation Minskad bemanning Fördröjd tillsättning 6 mån Vårdprocess osteoporos, regionala pengar för ökat antal DXA‐mätningar Effektivare användning av biologiska läkemedel 1 2 000 Klinisk fysiologi Klini mikrobiologi Kökortningar externa patienter Minskad bemanning 1 1 2 600 2 775 Område VO Bil Åtgärd Anpassning av produktionskapacitet för Blodgivningsenheten Upphöra viss verksamhet DSBUS Gruppering Beskrivning tkr 1 600 1 500 Ökad kapacitet Peth‐analyser 1 500 ANOPIVA Minska läkemedeslkostnader 1 Albumin och remifantanyl. 500 5 ANOPIVA Utbildningar läkare 1 Anpassa utgifter efter budget 500 5 Transplantation 1 bättre fakturering/registrering 500 5 Transplantation 5 5 5 5 5 Transplantation NJUR NJUR NJUR NJUR 5 Urologi Intäkt lungbedömning Minskat antal vårdplatser pga renovering prover och receptkostnad "fjärrpatienter" Vakanssätt 1 tjänst Vakanssätt 1 tjänst Vakanssätt 1 tjänst Vakanssätt 1 tjänst Ordinarie personal med ordinarie lön 5 ÖNH 5 4 KLITRF 4 KEMI 4 KEMI 5 1 1 1 1 1 1 460 läggs in i avgift för årskontroll 200 560 270 230 670 1 förändringsarbete vårdavdelning 600 Förändringsarbete adm enheten 1 mallar, distansarbete, etc. 500 ÖNH Logopedi, avsluta köpt tjänst 1 anställa i st f köpa tjänst, etc. 600 5 ÖNH Titanverksamhet 1 anställa i st f köpa tjänst, etc. 200 5 5 ÖNH HUD Uttag jourkomp Minskad bemanning 1 1 omstyrning av schemaläggning Kärl‐Thorax Kärl‐Thorax Konvertering av ÖL till ST‐ läkare, Thorax Minskad bemanning 6 6 6 Kärl‐Thorax Stopp för köp elektiva operationer Karolinska 1 1 En ÖL avslutar sin anställning 2016‐04‐01 och förändringen görs i samband med det 500 1 200 400 200 1 Verksamheten har nu kapacitet och kunskap att operera patienter för all elektiv aortakirurgi 600 1 000 6 Kärl‐Thorax Översyn av indikation korttidsassist 1 Uppstramning av indikationerna för ECMO‐ behandling av patienter som drabbas av hjärtstopp utanför sjuhuset. Prognosen mycket dålig för denna grupp. 6 Kärl‐Thorax Minskade kostnader inhyrd personal 1 Nettoeffekt av att sluta använda bemanningsföretag 200 1 Översyn av förbandsmaterial, strikta rutiner för vilka förband som används i olika situationer. Munvårds‐set med sugfunktion tas bort. För filter till Servo Duo Guard kan kostnaden halveras genom att använda billigare filter 250 6 Kärl‐Thorax Materialanvändning TIVA Område VO Bil Åtgärd Ej använda CDI‐sensorer till fasttrack patienter 6 Kärl‐Thorax 6 6 Kärl‐Thorax Kärl‐Thorax 6 Kärl‐Thorax Ökat uttag av jourkomp, anestesi Minskad bemanning Fortsatt reduktion av köp av extern röntgen 6 Kärl‐Thorax 6 Kardiologen Gruppering Beskrivning 1 1 1 Kontinuerlig blodgasmätning (CDI‐mätning) används på hjärtlungmaskinennvid alla operationer inklusive sk på fasttrack‐patienter. Detta görs ej på okomplicerade fall vid något annat centra i Sverige och bedöms därför kunna avskaffas utan risk för patienterna Ett än mer nära samarbete mellan sektionschef och schemaläggare för att optimera jourkomputtaget tkr 140 100 250 1 Ny rutin har redan skapats, men slår igenom alltmer Utbildningskostnader reduceras med 3% av budget 1 Alla första linjens chefer ansvarar för sin enhet 260 Upphandling ablationskatetrar, klar årsskiftet 15/16 1 Prisreduktionen kommer att vara minst 10% 800 6 Kardiologen Upphandling stent, beräknat klar 1602 1 6 Kardiologen Prova klaffar från St Jude 1 6 6 6 Kardiologen Kardiologen Ger/Lung/Allerg Lägre pris pacemaker Minskad bemanning Lungmottagningen 1 1 1 6 Ger/Lung/Allerg Allergimottagningen 1 6 Ger/Lung/Allerg Allergimottagningen 1 6 Ger/Lung/Allerg Geriatrikläkare 1 6 Ger/Lung/Allerg Palliativa läkare 1 6 Ger/Lung/Allerg Ändrade indikationer CPAP 1 Vi räknar med att få samma pris som "lägsta i landet" och innebär en reduktion med 300:‐ från nuvarande pris Användande av ST‐Jude klaff vid vissa TAVI, prisreduktion 40 tkr/klaff Nya lägre priser från 2015‐06‐ 01 50 1 300 400 Förändrade arbetssätt. 400 300 290 Uppdatera planeringslistor, aktiv utremmitering, vårdplan 390 Uppdatera planeringslistor, aktiv utremmitering, vårdplan Ändra schemaläggn, mer aktiv konsultverksamhet, spridning av kompetens Förskjutning av arbetsuppgifter (slutenvård, ASIH, ökade konsultfunktioner) möjligör bättre samordning och effektiv läkartid Dålig compliance till CPAP vid mycket lindrig sjukdom (ca 10% av utredningarna) ‐ anpassing av indikationer. Innebär cirka 10% kommer i försämrat skede av sjukdomen. 420 340 620 340 Område 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 6 VO Bil Åtgärd Medicin Extern rehab ‐ minskat anslag Minskad bemanning Reduktion av läkemedelskostnader Endokrinmottagning Medicin Reduktion av läkemedelskostnader Endokrinmottagning Ger/Lung/Allerg Medicin Medicin Medicin Medicin Medicin Medicin Neurosjukvård Neurosjukvård Neurosjukvård Neurosjukvård Gruppering Beskrivning Reduktion av läkemedelskostnader Hematologen Reduktion av läkemedelskostnader Gastro Minskad bemanning Minskad bemanning Minskad bemanning Minskad bemanning Minskad bemanning Minskad bemanning Minskad bemanning 1 1 1 Patienter behandlas med biosimilar Omnitrop istället för Genotropin All behandling med Somatotropin övergår till Octreotid, som är betydligt billigare. 1 Vissa läkemedel och indikationer måste godkännas av sektionschefen, lista finns. I övrigt skärpta indikationer, byte från Caspofungin till Mycamine, ompröva doseringar etc 1 1 1 1 1 1 1 1 1 6 Neurosjukvård Minskad övertid 1 6 Neurosjukvård Minskad övertid 1 6 Neurosjukvård Minskad personalomsättning 1 6 6 7 7 7 Neurosjukvård Neurosjukvård gem Adm gem Adm gem Adm Strukturomvandling sluten ‐ öppenvård Klinisk Neurofysiologi Resultatkrav gemensamadmin Minska externa hyresavtal och an Reducering gemensamt utvecklin Uppräknat anslag innefattar finansiering av administrativa medarbetare. I praktiken föranleder åtgärden färre rehab‐vistelser 1 1 1 1 1 Patienter med inflammatorisk tarmsjukdom behandlsa med Remicade och Humira. Byter till Remsina som är billigare Vakanta nattjänster har under 2015 lösts med kvalificerad övertid. Nu är tjänsterna tillsatta och överiden förväntas minska Sänkta vakkostnader i samband med att ringledningssystem installeras på avdelning 28 tkr 700 600 4 300 1 000 2 500 1 500 2 500 250 850 400 1 000 250 300 800 1 000 400 På avdelning 15 (idag 20 vårdplatser) vill konvertera 4 dygnetruntplatser till dagvårdsplatser. Lång kö pga läkarbrist. Mot en viss lönekostnadsökning kan undersökningarna utföras vilket innebär en nettointäkt. Även högre forskningsaktivitet för läkare bidrar till positivt resultat. 800 950 2 500 2 500 5 000 Område VO Bil Åtgärd Gruppering Beskrivning tkr 89 037 Område 1 1 1 VO BRTG BNPH BNPH 1 BKARD 1 1 1 2 2 GynRepro BKIA BKIA Affektiva An/op/IVA Bil Åtgärd Minskad bemanning Minskad bemanning Minskad bemanning Köpt vård 2 2 2 2 2 2 Minskad övertid Neddragning av vpl avd 330 Minskad bemanning Minskad bemanning Anpassning beslut inhyrd personal Reduktion av påverkbara kostnader på enheterna. An/op/IVA Minskad bemanning An/op/IVA Minskad bemanning Kirurgi Medicin/geriatrik/aku Förlängd sommarstängning 14 vpl Medicin/geriatrik/aku Optimering av vårdplatsantal 4 åa Reducerade kostnader läkemedel BERO 2 BERO 2 3 Psykos ÖGON 3 ÖGON 3 3 3 3 3 4 AnOpIVA AnOpIVA AnOpIVA AnOpIVA AnOpIVA KEMI Läkemedel olika åtgärder för att sänka kostnader, viss finansiering ordnat införande Tillfälligt stänga vårdplatser PVÖ nov 2015 ‐ januari 2016 Ökad produktion av Katarakter Ökade kostnader pga ökad kataraktproduktion Tillskott tillgänglighet 100 stycken höftproteser Minskad bemanning Minskad bemanning Minskad bemanning Minskad bemanning Minskade kostnader kliniska studier Gruppering Beskrivning 2 2 2 2 2 2 2 2 2 BKARD har de två senaste åren haft kostnader på ca 950 tkr per år avseende köpt vård. För 2016 ser man inte behovet av att längre köpa någon vård alls. Risken att köpa vård minskar betydligt i och med upprustning på IVA. Full bemanning enl personalbudget möjliggör neddragning i övertid. tkr 412 100 100 950 80 1 624 4 074 900 500 2 2 2 2 2 2 1 300 350 5 000 1 320 2 000 500 2 1 750 2 2 2 500 9 753 2 ‐5 661 2 2 2 2 2 2 1 277 450 700 400 2 700 1 000 Analys av kostn per op min jmf aug2014 o 2015 visar kostnadsökningar utöver index. Anpassning gn förändrade arbetssätt Utförs redan 2015, avropa 2015, intäktsökning i budget 2016 5 ANOPIVA Förändrade arbetssätt 2 5 5 5 5 ANOPIVA ANOPIVA Transplantation NJUR 2 2 2 2 2 dagar mer per läkare och år Halverad förskrining till dialyspatienter 1 000 1 750 100 580 5 Kirurgi/Plastik 2 dedikerade sv + öv platser 4 000 5 ÖNH 2 förändringsarbete vårdavdelning 2 050 5 ÖNH 2 förändringsarbete, kortare öppet 750 5 5 Kirurgi Kirurgi 2 2 genomlysning av vem som gör vad Avsluta remittering till privata vårdg. 2 500 2 500 5 Onkologi Ersättning för 100 ryggoperationer Minskad bemanning Ökat jourkomputtag läkare Läkemedel Mimpara samordning och effektivisering dagkirurgisk avd+ vårdavd Övertidsreducering och effektivisering vård avd Övertidsred och effektivisering mottagningarna Förändringsarbete vård avd (0 beman. Företag) Avsluta köpt vård för vårdgaranti Förändringsarbete vård avd (0 beman. Företag) 2 1 000 5 5 Onkologi Onkologi Bättre användning av Patienthotellt i Borås Avsluta köpt vård för strålpatienter 2 2 6 Områdesövergr Stänga 20 vårdplatser 2 genomlysning av vem som gör vad Genomlysning av vilka pat grupper som ska nyttja Detaljer ‐ se plan för strålbehandlingen Räknar i dagsläget 800 tkr/plats. Ej klart var föreslagen nerdragning ska göras 1 850 500 1 200 16 000 Område 6 6 VO Bil Neurosjukvård Ambulansen Åtgärd Trombektomier Regional ersättning för IVPA‐uppdrag Gruppering Beskrivning tkr 2 Ökning av trombektomier fortsätter och prognostiseras till ytterligare 60 mellan 14/15. För 2016 förespås ytterligare 100 st. Här är bedömt för 60 ingrepp till en rörlig kostnad på 60 tkr/st. Under förutsättning att VGR finansierar den nya medicinska riktlinjen (RMR trombektomi/trombolys) fortsätter ingreppen att göras. Trappstegseffekt kan uppstå, men just nu räknas bara på den rörliga delen. Kan således på sikt komma att bli högre än 60 tkr/ingrepp. 3 600 2 Enligt RS‐beslut 1424‐2015 har regionstyrelsen avsatt 3 mnkr 2015 och 5 mnkr 2016 från moderförvaltningen för att finansiera berörda förvaltningars kostnader för upprättande av IVPA‐avtal. Vi har försökt reda i frågan, har precis nu även lyft frågan till P‐O Axelsson 500 73 960 Område 1 1 VO Bil OBST Alternativ 1 1 OBST‐Förutsätter flytt av förlossning/BB MS 1 OBST‐Förutsätter flytt av förlossning/BB MS 1 OBST‐Förutsätter flytt av förlossning/BB MS 1 1 OBST aktiv åtgärd 1 1 ‐ Åtgärd Stänga 1 BB avdelning i MS Gruppering Beskrivning 3 tkr 5 456 Minskad bemanning 3 291 Minskad bemanning 3 233 Minskad bemanning Stänga 2 förlossningsplatser vid Mölndals förlossning 3 399 2 1 BMED 1 2 2 BMED Affektiva Affektiva 2 2 Affektiva An/op/IVA 2 2 2 Medicin/geriatrik/akut BERO Psykos Renodla vårdformer Sektionschef med ekonomiskt 3 ansvar 4 Minskad bemanning 5 Läkemedel ‐ åtgårdsplan Omstrukturering heldygnsvård, 6 begränsa vikarieanvändning 7 Reduktion av nyanställda ST Begränsa förskrivningen avseende diabeteshjälpmedlet 8 sensorbaserad glukosmätare 9 Minskad bemanning 10 Minskad bemanning 3 MED 11 (prognos avvikelse 2015) 3 3 3 495 Samla slutenvård, dagvård och mottagning 0 3 3 3 0 2 400 2 100 3 3 4 000 1 000 3 3 3 3 000 2 600 1 200 3 2 800 3 270 3 950 Libre, sluta tillhandahålla denna 3 MED 4 KEMI 4 Patologi /genetik 6 6 6 6 Öka antal koloskopier med 75 st 11 (4000 kr per koloskopi) Stängning av anexlab. Frölunda 12 Specialistsjukhus Begränsa cancergenestik 13 mottagningsverksamhet 3 Ambulansen 14 First responder på Öckerö 3 Ambulansen Minskad drifttid med 12 timmar 15 på dagambulans 3 Kardiologen Neurosjukvård 16 Avd 13 ändras till veckoavdelning 17 Länssjukhuspatienter utremitteras Neurosjukvård 17 och röntgen 2 900 3 000 3 Föreslås drivas som en variant av "Framtidens vårdavdelning", se vidare medsänd bilaga 6 000 3 Ej ta emot nya länssjukvårdspatienter skrivna utanför SU:s upptagningsområde annat än för ny medicinsk bedömning/konsultation. Systematisk återremittering av patienter på länssjukvårdsnivå till hemmaförvaltning. 15 500 3 Genom utremmittering av länssjukvårdspatienter enligt ovan, minskar som en konsekvens även lab‐och röntgenundersökingar 1 000 Reduktion av kostnader för lab‐ 6 3 400 Bemanningen i bilen blir 1 ambulanssjuksköterksa, detta reducerar personalkostnaden till hälften. Fordon finns redan i verksamheten Område 6 VO Ambulansen Bil ‐ Åtgärd Patientavgift för VIPP (vårdkedja vårdinsats på plats) Gruppering Beskrivning 3 Önskemål om att kunna ta ut en patientavgift för de patienter som inte tas med till sjukhus utan får hjälp på plats. Volymen uppgick för 2014 till 13 000 patienter och skulle kunna generera 1,3 mnkr i patientavgift (kanske något lägre med tanke på frikort). Frågan är sedan hösten 2013 lyft via SGE och HSA men frågan har ännu inte varit uppe i RF. tkr 1 000 62 994 BILAGA 1 2015‐09‐25 Konsekvenser av åtgärder för ekonomi i balans Åtgärd Stänga avdelning 208 Beskrivning av vad åtgärden innebär: Avdelning 209 ökar sina platser med fyra till 22. Det medför att alla rum på BB på Mölndal blir dubbelrum utan möjlighet för partner att stanna kvar och där patienter med ökat vårdbehov ex akut sectio får eventuellt ligga i dubbelrum. På Östra sjukhuset öppnas 14 platser i befintliga lokaler på BB avdelningarna. Konsekvensen av detta är att det blir ytterligare 14 dubbelrum där partner ej ges möjlighet att stanna kvar utan familjen separeras under nyföddhetsperioden vilket är få sjukhus i Sverige inte kan erbjuda sammanhållen familj. Ansvarig person: VEC Förlossning/BB Personal och/eller organisationspåverkan Beskriv i vilken omfattning som åtgärden påverkar organisationen och eventuell minskning av personal. När och var den fackligsamverkan bör genomföras. Den bemanning som investeras på avdelningarna på Östra måste flytta från Mölndal och ur ett medarbetarperspektiv ser vi risker med detta. Erfarenhetsmässigt vet vi att organisationsförändringar medför ett viss ”tapp” av personal samt även kompetensbortfall av de medarbetare som då ev väljer att lämna. Vi har i dagsläget svårt att överblicka vad det kan medföra för våra medarbetare. Vi har idag arbetat mycket med kvalitet vad gäller den värdebaserade vården då normalförlossningen var en av de första patientgrupper som deltog, vi ser nu resultat som är mycket positivt. Vi kan idag inte se vilka konsekvenser detta kommer medföra för vårt resultat. Ekonomisk effekt Beskriv den ekonomiska effekten, när den kommer att infalla och i vilken takt. Om det finns initiala kostnader för att uppnå den ekonomiska effekten samt om det finns väsentliga samband eller beroenden som är avgörande för genomförandet. Beskrivning av åtgärd: Nettoeffekt blir 11 årsarbetare. Produktion/Tillgänglighet Innebär åtgärden minskning av vårdplatser? Slutar området att utföra produktion eller utförs den på annat sätt. Finns det förväntningar att någon annan organisation ska göra det vi gör idag. Beskriv i så fall hur detta överlämnande är säkrat. Alternativt beskriv att produktionen ”köställs” utifrån en medicinsk prioritering eller att åtgärden saknar finansiering. Beskriv nuvarande tillgänglighet och förväntad påverkan på tillgängligheten efter genomförd åtgärd Förskjutning mellan tomterna. Ingen reducering av antal vårdplatser. Patienter Beskriv i vilken omfattning som åtgärden påverkar patienterna ur ett medicinskt perspektiv En minskning av BB‐platser på Mölndals sjukhus kommer medföra ett ökat behov av transporter mellan sjukhusen vad gäller nyförlösta patienter då BB‐platsen kan vara både på Mölndal och Östra. Det är en risk för patienten att åka taxi två timmar efter förlossning vad gäller blödning. Detta är ett arbetssätt som vi redan utför idag då flertalet patientgrupper skall vårdas på Östra och behöver flyttas då plasterna idag inte räcker till på Östra då neonatal har flyttat sin verksamhet till Östra. Vi arbetar med värdebaserad vård vad gäller nöjdhet på BB och det finnas en risk att vi kommer att minska då flertalet patienter inte vill dela rum med ytterligare en familj under sin BB‐tid. Vi kommer inte kunna fortsätta med bedside rond på BB som vi infört i samband med den nya patient lagen, vilken säger att patienten skall vara delaktig i sin vård utan ronden får vara på expeditionerna. Det medför även problem vad gäller sekretess. BILAGA 2 2015‐10‐08 Konsekvenser av åtgärder för ekonomi i balans Åtgärd Renodlade vårdformer Beskrivning av vad åtgärden innebär: All slutenvård samlas vid plan 4. Dagsjukvård samlas vid avd 334. Mottagningsverksamhet samlad. VIB enhet skapas för att hantera ökat patientinflöde december tom mars. I övrigt kan korta inflödestoppar hanteras vid plan 4 då elektiv slutenvård då kan förskjutas. Ansvarig person: verksamhetschef Personal och/eller organisationspåverkan. Ekonomisk effekt Minskade personalkostnader Produktion/Tillgänglighet Patienter BILAGA 3 2015‐10‐08 Konsekvenser av åtgärder för ekonomi i balans Åtgärd Sektionschef med ekonomiskt ansvar Beskrivning av vad åtgärden innebär: o Enhetlig handläggning av diagnoser inom sektorn (kostnadskontroll för läkemedel, lab och röntgen) o Dyra läkemedel och behandlingar – särdebitering o Rätt registrering av vårdtillfällen i epikrisen– diagnos, åtgärder, vårdnivå o Sektionschefen arbetar nära Vårdenhetscheferna så att olika personalgrupper arbetar i team runt patienten (inga tomma mottagningar, inga tomma operationspass). Ses som produktionsstyrning för balans mellan resurser och vårdefterfrågan (vårdgaranti) o Jouren fördelas rättvist – färre jourpass fördelas per person – ökar möjligheten för jourkomputtag o Föra bort patienter av länssjukvårds/primärvårdskaraktär – anpassa uppdraget Ansvarig person: verksamhetschef Personal och/eller organisationspåverkan. Ekonomisk effekt Minskat uppdrag, minskade personalkostnader, ökade intäkter och minskade kostnader för läkemedel, material och tjänster Produktion/Tillgänglighet Patienter BILAGA 4 2015‐10‐09 Konsekvenser av åtgärder för ekonomi i balans, Psykiatri Affektiva. Åtgärd: Reduktion av verksamhetens personalbudget inom öppenvården motsvarande 2,4 mkr. Beskrivning av vad åtgärden innebär: Åtgärden innebär att verksamhetens öppenvård reduceras med 5,0 tjänster. Ansvarig person: Verksamhetschef Personal och/eller organisationspåverkan: Facklig samverkan på LSG under 2015. Åtgärden förväntas leda till svårigheter att uppfylla måltal för vårdgaranti och även försena insättande av flertalet evidensbaserade behandlingar för berörda patientgrupper och därmed även leda till förlängda och ineffektiva behandlingstider, ökat patientlidande under väntan, alternativt köpt vård hos annan vårdgivare. I värsta fall kan suicidförsök och suicid öka. Samma konsekvenser som beskrivs för den nu planerad åtgärden har under flera år påtalats som konsekvenser av att verksamhetens öppenvård redan från början är radikalt underdimensionerad i förhållande till de mål som anges i den regionala utvecklingsplanen för psykiatri, motsvarande cirka 39 mkr. Verksamheten har påtalat dessa behov i samband med äskanden inom ramen för tidigare vårdöverenskommelser respektive i samband med särskild regional psykiatrisatsning, men i det tidigare fallet har inga satsningar skett för 2015/2016 och i det senare fallet har de medel som tillfallit verksamheten, 6.87 mkr, således inte motsvarat bedömda behov utifrån regional utvecklingsplan för psykiatri. Ekonomisk effekt: Ekonomisk effekt 2,4 mnkr i samband med nytt budgetår för 2016. Produktion / Tillgänglighet: Åtgärden innebär en minskning av vårdproduktion motsvarande 5,0 heltidstjänster i öppenvård, cirka 3 000 besök. Det kan dock konstateras att antalet unika och pågående individer inom verksamheten ökat de senaste åren. Trots strikt tillämpning av den regionala ansvarsfördelningen mellan primärvård och specialistpsykiatri så har antalet patienter ökat med 2127 (25 %) mellan november 2013 (8586) till 10713 september 2015 (10713). Insatser kommer att behöva köställas med effekter enligt ovan. Det går heller inte att utesluta att åtgärden i praktiken även kan medföra ökade åtaganden för primärvårdsaktörer för vissa patientgrupper där primärvårds‐ och specialistpsykiatrin har ett delat ansvar. För att möta det ökade patientantalet ser verksamheten över och fortsätter förbättra sina interna arbetsprocesser. Genom förbättrade processer kan viss tid frigöras så att fler besök kan genomföras. BILAGA 5 2015‐09‐25 Konsekvenser av åtgärder för ekonomi i balans, Psykiatri Affektiva. Åtgärd: Planerad reduktion av verksamhetens budgetutfall avseende läkemedel motsvarande 2,1 mkr. Beskrivning av vad åtgärden innebär: Utifrån ingående obalans 2015 planeras verksamhetens läkemedelsbudget hanteras med särskild handlingsplan för att få en budget i balans under 2016. Ansvarig person: sektionschefer Personal och/eller organisationspåverkan: Facklig samverkan på LSG under 2015. Verksamheten har en succesivt ökande patientvolym inom flertalet patientgrupper vilket medför motsvarande ökande läkemedelskostnader. Ovan refererade åtgärd förväntas, även med hänsyn taget till planerad uppföljning av förskrivningsmönster och ordinationer, kunna leda till en restriktiv läkemedelsförskrivning som i sin tur inte är förenlig med en optimerad kvalitet på behandlingen. Ekonomisk effekt: Kontinuerligt under 2016: 2,1 mnkr. Det går inte att utesluta att patientsäkerhet och hänsyn till god vård även för 2016 kan medföra att verksamhetens läkemedelsbudget överskrids. Produktion / Tillgänglighet: Inga förväntade effekter avseende produktion eller tillgänglighet. Dock kvarstår att åtgärden skulle kunna leda till lägre kvalitet på genomförd vård och därmed även förlängda vårdtider. BILAGA 6 2015‐10‐09 Konsekvenser av åtgärder för ekonomi i balans, Psykiatri Affektiva. Åtgärd: Omstrukturering av bemanning i heldygnsvård Beskrivning av vad åtgärden innebär: De senaste åren har heldygnsvården haft stora underskott jämfört med personalbudget. Underskott 2015 är prognostiserat till ‐8,3 mnkr. Kostnaderna för ständig tillsyn av suicidala eller utagerande patienter, motsvarande den somatiska heldygnsvårdens övervakningsplatser, är höga och har ökat jämfört med tidigare år. I samband med bemanningsöversyn inom SU:s heldygnsvård 2009 togs inte hänsyn till denna personalkrävande arbetsuppgift. Åtgärden består i att förstärka grundbemanningen och minska vikariebehovet för ständig tillsyn för suicidala och utagerande patienter. Omdisponering bygger på att transferera medel från vikariebudget till budget för ordinarie personal inkluderande nytt schema, daglig planering och uppföljning av vikarieanvändning. Ett led i förändringen är vidare att förtydliga och införa mer restriktiva bedömningskriterier för ständig tillsyn. Ansvarig person: Verksamhetschef Personal och/eller organisationspåverkan: Facklig samverkan på LSG under 2015. Omstrukturering inom heldygnsvården syftar, förutom den förväntade ekonomiska effekten, till att en högre personaltäthet åstadkoms med ordinarie personal. En kontinuitet för patienten med färre antal inblandade medarbetare förväntas öka trygghet, säkerhet och vårdinsatser utifrån kunskap och gällande riktlinjer. För att klara hela underskottet kommer dock personaltätheten att vara lägre än under innevarande år. Det skulle kunna leda till fler utagerande beteenden, suicidförsök eller suicid. Risk för att hot och våld visavi medpatienter och personal ökar kan inte uteslutas. Ekonomisk effekt: Ekonomisk effekt förväntas uppträda i kontinuerligt under 2016. Det kan dock inte uteslutas att, även med hänsyn taget till en översyn av kriterier och rutiner för ständig tillsyn, patientsäkerhetsaspekter kan föranleda att verksamhetens budget även fortsättningsvis kommer att överskridas. Detta grundar sig i en underfinansiering av bemanningen i heldygnsvård avseende patienter som kräver ständig tillsyn och som utgör psykiatrins IVA platser. Verksamheterna inom psykiatrin har visat på denna obalans sedan bemanningsöversynen gjordes. Produktion / Tillgänglighet: Ingen påverkan förväntas ske avseende vårdproduktionens kvantitet. Möjligen kan längre medelvårdtider bli en följd vilket i så fall skulle försämra tillgången på vårdplatser. Om utagerande beteenden, suicidförsök och våld visavi medpatienter och personal ökar så kan den somatiska akutsjukvården få fler patienter att omhänderta. BILAGA 7 2015‐09‐25 Konsekvenser av åtgärder för ekonomi i balans AOI/område 2 Åtgärd ”Reduktion av antal ST‐läkare” Beskrivning av vad åtgärden innebär: Reduktion av antalet nyanställda ST läkare 2016 från de senaste årens 3‐4 per år till 0‐2. Ansvarig person: sektionschef Personal och/eller organisationspåverkan Beskriv i vilken omfattning som åtgärden påverkar organisationen och eventuell minskning av personal. När och var den fackligsamverkan bör genomföras. Anestesiologer är än svårrekryterad yrkesgrupp och verksamheten har tagit ett stort utbildningsansvar de senaste 5 åren där svårigheter att behålla nyfärdiga specialister inom det egna verksamhetsområdet varit betydande pga uppdragsrelaterad SU‐intern konkurrens och regionalt löneläge. Bemanningssituationen på AOI/omr 2 har stabiliserats under 2015. Samverkas i LSG som planerad åtgärd i budget 2016 Ekonomisk effekt Beskriv den ekonomiska effekten, när den kommer att infalla och i vilken takt. Om det finns initiala kostnader för att uppnå den ekonomiska effekten samt om det finns väsentliga samband eller beroenden som är avgörande för genomförandet. 1‐1,5 mnkr 2016 ‐ 2017 Produktion / Tillgänglighet Innebär åtgärden minskning av vårdplatser? Slutar området att utföra produktion eller utförs den på annat sätt. Finns det förväntningar att någon annan organisation ska göra det vi gör idag. Beskriv i så fall hur detta överlämnande är säkrat. Alternativt beskriv att produktionen ”köställs” utifrån en medicinsk prioritering eller att åtgärden saknar finansiering. Beskriv nuvarande tillgänglighet och förväntad påverkan på tillgängligheten efter genomförd åtgärd Ingen påverkan i det korta perspektivet för den aktuella verksamheten men ur ett SU‐övergripande perspektiv påverkas bemanningsläget fr a för AOI/område 5 där stor del av ST‐läkarnas randningstjänstgöring sker. BILAGA 8 2015‐10‐05 Konsekvenser av åtgärder för ekonomi i balans; 2015‐2016 MGAÖ Åtgärd: Begränsningar i förskrivning av diabeteshjälpmedel Beskrivning av vad åtgärden innebär: Nytt diabeteshjälpmedel – ”Freestyle libre” (möjliggör kontinuerlig p‐glukosavläsning) ‐ introducerades i början av året. Ingen utökad finansiering tillkom. Hittills har kostnad för detta varit: 3,3 mnkr. På grund av avsaknad av finansiering av detta hjälpmedel har verksamheten initierat restriktiv förskrivning och prioritering (görs på teamkonferens). Mot bakgrund av kostnadsutvecklingen vidtas nu ytterligare restriktivitet. Inför 2016 finns ett förslag på regionalt vårdprogram (nu ute på remiss i organisationen) där kontinuerlig blodsockermätning (företrädesvis med ”Freestyle libre”) föreslås till samtliga patienter med diabetes typ I. Förslag om tillkommande finansiering beskrivs i remissunderlaget. Uppföljning kommer att ske månadsvis med aktuell sektion vid controllingmöten. Ansvarig person: tf verksamhetschef Personal och/eller organisationspåverkan: Risk för ökad belastning på slutenvårdsplatser och ökat behov av öppenvårdsbesök. Risk för ”etisk stress” för läkare och sjuksköterskor på diabetesmottagningen då vi förväntar oss att enskilda patienter och patientorganisationer kommer att ifrågasätta beslutet. Ekonomisk effekt: 2015: Avplanande kostnadsutveckling men trots detta ett förväntat utfall på ‐4,5 mnkr vad gäller diabeteshjälpmedel (att jämföra med kostnadsutfall – 5,1 mnkr på årsbasis vid oförändrad förskrivning) 2016: Vid utebliven regional kompensation för kostnader för kontinuerlig blodsockermätning – 3,5 mnkr Produktion/Tillgänglighet: Åtgärden innebär att verksamheten i nuläget inte agerar i enlighet med det föreslagna vårdprogrammet och innebär en försämrad möjlighet till egenvård för aktuell patientgrupp. Patienterna går därmed miste om möjlighet till förbättrat blodsockerläge och minskning av senkomplikationer vilket på sikt innebär ökad belastning på vårdsystemet med såväl mänskliga som ekonomiska effekter. 2016: Vid utebliven regional kompensation för kostnader för kontinuerlig blodsockermätning för aktuell patientgrupp kommer verksamheten inte att kunna erbjuda nya patienter denna metod och även att få begränsa användningen för de patienter som redan har fått hjälpmedlet förskrivet (begränsning av volym engångsmaterial) BILAGA 9 2015‐09‐25 Konsekvenser av åtgärder för ekonomi i balans, Beroende Åtgärd ” Upphöra med Linnéteamet” Beskrivning av vad åtgärden innebär: Teamet som tagit emot unga patienter med nydebuterad psykossjukdom och beroendetillstånd upphör. Teamet är lokaliserat på Järntorget 7 plan 4 och består av 5,5 tjänster. Teamet har ca 80 patienter. De flesta kommer från Centrum och Nordost. Teamet upphör och patienterna flyttas till basmottagningarna. Vissa av patienterna har fått framgångsrik behandling för sin beroendesjukdom och kan därför flyttas över till psykoskliniken. Ansvarig person: verksamhetschef Personal och/eller organisationspåverkan Reduktion av 4 tjänster. Information har givits i LSG i september. KARBar pågår och samverkan sker i Oktober. Ekonomisk effekt Helårseffekt 2016 motsvarar 2,6 Mkr. Produktion / Tillgänglighet Det kommer att uppstå en ökad belastning på basmottagningarna vilket kan medföra undanträngningseffekter. Inom psykiatrin är de fysiska besöken bara en del av behandlingen eftersom ett omfattande indirekt patientarbete alltid ingår (vårdplaneringsmöten med flera behandlare, telefonsamtal med olika handläggare på myndigheter och vårdgrannar, anhörigstöd mm). Linnéteamet gjorde 2014 ca 1800 besök. Det kommer vara svårigheter initialt att öka produktionen på basmottagningar med lika många besök och tillhörande indirekta insatser. I stället behöver man göra medicinska prioriteringar i den samlade patientstocken. I första hand skall vi dock försöka identifiera ”personalresursslöseri” i form av leta, vänta och rätta till fel. Genom att identifiera dessa och förbättra processer kan viss tid frigöras så att fler besök kan genomföras. I andra hand får vi se över den värdeskapande tiden. Då handlar det främst om att hitta de patienter som bedöms kunna få hjälp på primärvårdsnivå och fasa ut dessa. Därefter att avsluta patienter där man under en längre tid försökt olika insatser men utan att ha framgång. Vi kommer sannolikt också att glesa ut besök för stabila patienter och att se över omhändertagandet av vissa resurskrävande grupper – exvis ADHD‐patienter. Eftersom unga personer med psykossjukdom ofta tenderar att dra sig tillbaka och sällan inser sitt behov av sjukvård finns en risk att de aktuella patienterna prioriterar bort sig själva när de hamnar på mottagningar med krävande och utagerande beroendepatienter med personlighetsstörning eller ångest. Vi planerar att följa upp de aktuella patienterna om 6 resp 12 månader för att se om denna effekt uppstått. BILAGA 10 2015‐09‐25 Konsekvenser av åtgärder för ekonomi i balans, Psykos Åtgärd ”Reduktion av antal behandlare” Beskrivning av vad åtgärden innebär: Inte tillsätta tjänster som blir vakanta under året. I nuläget är det 3 kurator, 1 fysioterapeut och 1 psykolog. För att klara en minskad budget under 2016 behöver vissa av dessa tjänster reduceras, någon del av tjänsteutrymmet behöver ändå ersättas, varför effekten kan beräknas till totalt 3 tjänster. Ansvarig person: VC Personal och/eller organisationspåverkan Att inte tillsätta rehabiliteringspersonal kan innebära sämre möjligheter att genomföra uppdraget kring behandling med moderna behandlingsmetoder i verksamheten. Vilket i sin tur leder till ökade kostnader i form av ökat utnyttjande av heldygnsvård. Ekonomisk effekt Beskriv den ekonomiska effekten, när den kommer att infalla och i vilken takt. Om det finns initiala kostnader för att uppnå den ekonomiska effekten samt om det finns väsentliga samband eller beroenden som är avgörande för genomförandet. Helårseffekt 1,2 mnkr Produktion / Tillgänglighet Innebär åtgärden minskning av vårdplatser? Slutar området att utföra produktion eller utförs den på annat sätt. Finns det förväntningar att någon annan organisation ska göra det vi gör idag. Beskriv i så fall hur detta överlämnande är säkrat. Alternativt beskriv att produktionen ”köställs” utifrån en medicinsk prioritering eller att åtgärden saknar finansiering. Beskriv nuvarande tillgänglighet och förväntad påverkan på tillgängligheten efter genomförd åtgärd Minskad produktion kan väntas. För 2016 beräknas det omfatta 1 200 besök. För att minska negativa effekter ser verksamheten fortsatt över och förbättrar sina interna arbetsprocesser. Genom detta kan viss tid frigöras så att fler besök kan genomföras på befintlig personal. 2015‐10‐12 BILAGA 11 VO Medicin Område 3 Konsekvenser av åtgärder för ekonomi i balans Åtgärd: Reducering av 10 årsarbetare på akutmottagningen MS Sluta tillhandahålla hjälpmedel för kontinuerlig blodsockermätning Ytterligare tillgänglighetssatsning 75 koloskopier Beskrivning av vad åtgärden innebär: Sammanfattning Verksamhetsområdet har under 2015 genomfört åtstramningar motsvarande lönekostnaden för cirka 20 årsarbetare. På vårdavdelningarna går man därför idag på en minimibemanning och där finns inte utrymme för fler neddragningar. Arbetsmiljön är kraftigt ansträngd, och genomförda neddragningar är inte långsiktigt hållbara. Under 2016 förväntas vi reducera personalkostnaderna motsvarande ytterligare cirka 12 årsarbetare. Tio av dessa kommer att tas bort på akutmottagningen, som går över sin budget idag med ungefär detta antal. Effekterna blir kraftigt minskad helgbemanning och minskad bemanning under vardagar. Arbetsmiljön kommer att påverkas negativt men förhoppningsvis kan medicinsk säkerhet bibehållas, dock på bekostnad av längre ledtider. Vi kommer inte att kunna arbeta i enlighet med Akutprojektets intentioner. Utgångsläge Efter de första fem månaderna pekade prognosen för verksamhetsområdet mot en obalans på minus 21,5 mnkr för helåret 2015. Kraftiga åtstramningar genomfördes och efter september månad skrivs prognosen om till minus 12 mnkr. Förbättringen har skapats genom att vi fått finansiering för kostnader som i början av året var ofinansierade, samt genom reduktion av personalkostnader. Prognosen för underskottet avseende personalkostnader var cirka 13,5 mnkr, men har efter åtgärderna kunnat förbättras till att efter september vara cirka 8,5 mnkr, se diagram med inlagda trender. Kostnadsreduktionen på 5 mnkr under ett drygt halvår motsvarar lönekostnaden för nästan 20 årsarbetare. 1 (5) 2015‐10‐12 Ackumulerad avvikelse (tkr) från personalbudget 2015 (löner, arvoden, sov avgifter och inhyrd personal) Hela VO Medicin och Akut 0 ‐2000 ‐4000 ‐6000 ‐8000 ‐10000 ‐12000 ‐14000 Ack avvikelse (tkr) Linjär (vår) Linjär (sommar/höst) Denna åtstramning är alltså redan genomförd. Delar av, och hela schemarader har dragits in, sjukluckor har ofta inte ersatts, och restriktioner gällande möten och utbildnings‐aktiviteter har gällt. Besparingar avseende andra utgifter såsom patientkost, tvätt osv har också genomförts. Arbetsmiljön har påverkats negativt och vid flera tillfällen har vi varit tvungna att stänga vårdplatser på IMA. Detta kan möjligtvis ha påverkat patientsäkerheten negativt. Under resten av hösten kommer en av tre IMA‐vårdplatser att stå obemannad nästan alltid. På alla tre vårdavdelningar har vi nu nått en minimibemanning som inte kan bli föremål för ytterligare åtstramningar med mindre än att vårdplatser måste stängas, vilket skulle innebära minskad produktion. Eftersom arbetssituationen blivit mycket ansträngd är åtgärderna inte långsiktigt hållbara. Det är högst osäkert om de kan bibehållas under hela år 2016. Även på akutmottagningen har nedskärningar i bemanningen genomförts inom ramen för åtgärdspaketet från i juni. Kvar att åtgärda under 2016 är ytterligare 7,9 mnkr. Vårdavdelningarna har alltså redan bantats till minimibemanning och det finns inte utrymme för ytterligare nedskärningar där. Det måste noteras att medicinklinikens avdelningar, inklusive akuten, är de enda enheterna på SU, inklusive Mölndalstomten, där allihop arbetar varannan helg. På övriga kliniker i Mölndal kan personalen arbeta två helger av fem, och detta har gjort att medicinkliniken redan märker av svårigheten att rekrytera personal som också är attraktiva för andra kliniker. Enda möjligheten att hämta in ännu större kostnader är således att banta bemanningen på akutmottagningen. Fortfarande används ungefär 10 årsarbetare mer än vad budgeten tillåter, och den fortsatt negativa utvecklingen av avvikelsen i personalkostnader beror till största del på det. En neddragning med 10 årsarbetare på akuten skulle få allvarliga konsekvenser för arbetsmiljö och 2 (5) 2015‐10‐12 ledtider, men man kan argumentera för att medicinsk säkerhet skulle kunna upprätthållas på en acceptabel nivå. Det sistnämnda kan man sannolikt uppnå genom att låta patienter med lägre grad av prioritering vänta längre än idag. Intentionerna i Akutprojektet skulle i och med det inte kunna efterlevas. Tio årsarbetare motsvarar 5 mnkr. Vi räknar med att ordnat införande av kontinuerlig blodsockermätning (diabeteshjälpmedel) kommer att ge oss en intäkt på 2,8 mnkr, och att vi kommer att få ersättning för 75 extra koloskopier under 2016, vilket motsvarar 270 tkr. Effektiviseringskravet på 7,9 mnkr uppnås av personalreduktionen på akutmottagningen och de förväntade intäkterna. Det är svårt att finna fler ställen att minska utgifterna på. Det är också oklart hur mycket mer vi skulle kunna öka intäkterna. Även storleken på själva effektiviseringskravet är en osäker uppskattning. Vi avstår därför från att definiera åtgärder avseende mindre kostnader. Vardagseffektiviseringar genomförs kontinuerligt oavsett aktuellt ekonomiskt läge. Noggrann övervakning av utfall i relation till budget får efter hand avgöra huruvida ytterligare åtgärder skulle behövas. Effekter på bemanningen på akutmottagningen av åtstramad budget Akutmottagningen använder 64,67 årsarbetare i dagsläget, men budget medger egentligen bara 54,83 om det ska finnas utrymme för sjukskrivningar och annan frånvaro. Således måste tio årsarbetare tas bort, om resultatet avseende personalbudgeten ska bli noll efter december 2016. Den neddragning av personalstyrkan som blir nödvändig för att klara ett nollresultat avseende personalbudgeten medför att hela schemalinjer måste dras in. Det rör sig alltså om tio årsarbetare som inte ryms i budgeten och när dessa tas bort blir det tunnare bemannat, framför allt på helgerna. En jämförelse mellan hur det såg ut före sommarens neddragning och hur det kommer att bli framöver framgår av nedanstående tabell. Antal, SSK’or Lördag A‐tur Lördag C‐tur Söndag A‐tur Söndag C‐tur 7 6 5 7 6 5 7 6 5 7 7 5 Antal USK’or Lördag A‐tur Lördag C‐tur Söndag A‐tur Söndag C‐tur 2014 2015 Fr.o.m. 2016 6 5 4 6 5 4 6 5 4 6 5 4 Före juni 2015 Sedan juni 2015 Fr.o.m. 2016 3 (5) 2015‐10‐12 Effekten på helgbemanningen dagtid blir alltså dramatisk – det som idag bemannas av en personalstyrka på elva eller tolv man, ska framöver bemannas av nio stycken. Det ska dessutom jämföras med att personalstyrkan för bara något år sedan var tretton man på dessa pass. Vardagar dagtid kommer också att påverkas men inte i samma omfattning. Bemanningen nattetid påverkas inte av åtstramningen, men belastningen kan öka på grund av att fler patienter fysiskt finns kvar på akutmottagningen på grund av förlängda ledtider. Konsekvenser av åtstramad personalbudget på akutmottagningen ● Led derna kommer a förlängas, såväl TTT då det inte kommer att finnas samma bemanning i receptionen, som TGT då normalt teamarbete inne på mottagningen inte kan upprätthållas. Även TTL kan påverkas negativt, men sannolikt i något mindre omfattning. ● För a bibehålla medicinsk säkerhet måste patienter med lägre prioritering få vänta längre än idag, vilket också kommer att bidra till längre ledtider. ● Den ledningsansvariga SSK’an måste tas bort, och vi kommer inte heller i det avseendet att kunna uppfylla Akutprojektets intentioner. ● När vänte derna inne på akuten förlängs, ökar detta tiden som respektive patient behöver ta från akutpersonalen, för att få hjälp med småsaker som att få kontakt med anhöriga, mat och vatten, toalettbesök och så vidare. Ledtiderna förlängs därmed ytterligare. ● Omvårdnad och tillsyn kommer inte att kunna tillfredsställas om många patienter är inskrivna samtidigt. Detta medför ett medicinskt risktagande. ● Ortopedens läkare får återgå till att själva gipsa patienterna. Tidigare har work‐shifting genomförts så att det numera är USK’or som gör det arbetet. ● Det blir sannolikt nödvändigt a gå ifrån indelningen i två arbetsteam per klinik, vilket skulle innebära att separering av lätta patienter från inläggningsfall inte längre blir möjlig. ● Det blir svårare att ta ut avtalsenliga raster (USK’or) och måltidsuppehåll (SSK’or). ● En så pass stor reduktion av arbetsstyrkan kommer med stor sannolikhet att leda till att arbetsmiljön kraftigt försämras, även på akutmottagningen. ● På grund av redan genomförda åtstramningar är Medicinkliniken rekryteringsförmåga nedsatt. Denna kommer att försämras ytterligare. Andra samband och beroenden Läkare på ortopeden och på medicinen kan de inte längre räkna med att få arbeta i team, och ortopederna måste ofta själva gipsa patienter. Akutprojektets intentioner kan inte efterlevas akutmottagningens bemanning sänks med drygt 15%. Det blir mycket svårt att nå måltalen för 4 (5) 2015‐10‐12 ledtider på akuten, och därmed finns risk att vi går miste om framtida finansiering av ledningsläkare, kanslister, ARV och så vidare. Ansvarig person: Verksamhetschef Patient/Produktion/Tillgänglighet Den elektiva ÖV‐produktionen påverkas inte. SV‐produktionen påverkas inte såvida inte den ansträngda arbetsmiljön tvingar oss att stänga vårdplatser. Produktionen mätt som vårdvolymer på akutmottagningen minskas något, när vi inte längre kommer att kunna avlasta SU’s andra akutmottagningar vilket ofta sker idag. Tillgängligheten mätt som ledtider på akutmottagningen kommer att kraftigt försämras. Personal och/eller organisationspåverkan: Se ovan. Ekonomisk effekt: Området har inte påfört verksamhetsområdet någon del i effektiviseringskravet inför 2016. Däremot finns en ingående obalans som per oktober värderas till ca 7,9 mnkr. 5 (5) 2015‐10‐01 BILAGA 12 Konsekvenser av åtgärder för ekonomi i balans Åtgärd: Stängning av klinisk kemis annexlaboratorium på Frölunda Specialistsjukhus Beskrivning av vad åtgärden innebär: Klinisk kemi har ett s.k. annexlaboratorium på Frölunda Specialistsjukhus där vi servar sjukhuset med provtagning och utför ett fåtal patientnära analyser. Idag är laboratoriet bemannat med två personal från klinisk kemi som tar prover på ca 35 patienter/dag från sjukhusets mottagningar och skickar sedan största delen av dessa prover vidare för analys på Sahlgrenskas laboratorier. Underlaget är för litet för att motivera fortsatt provtagning på en särskild provmottagning. Ansvarig person: Enhetschef Verksamhetschef Patient/Produktion/Tillgänglighet Istället för provtagning på annexlab får patienterna lämna prov direkt på respektive mottagning på Frölunda, gå till Närhälsan eller komma till Sahlgrenskas eller Mölndals PTC. Personal och/eller organisationspåverkan: Åtgärden medför att vi kan ersätta två vakanser som vi har på provtagningscentralen på Sahlgrenska med personalen från annexlab. Frölunda, dvs. total neddragning av två heltidstjänster. Information om åtgärden behöver lämnas till Frölunda Specialistsjukhus och samverkan påbörjas snarast. Ekonomisk effekt: Två heltidstjänster, c:a 800 tkr inkl. arbetsgivaravgifter per år. Vi sparar även hyra på drygt 150 tkr per år. Hur snabbt åtgärden får ekonomisk effekt beror på uppsägningstid av nuvarande avtal och hur snabb samverkan kan genomföras. 1 (1) 2015‐10‐01 Bilaga 13 Konsekvenser av åtgärder för ekonomi i balans Åtgärd: Begränsning av cancergenetisk mottagningsverksamhet patienter i VGR. Beskrivning av vad åtgärden innebär: En kraftig neddragning av antalet läkarbesök vid cancergenetiska mottagning för att dimensionera efter faktisk resurstilldelning via vårdintäkter istället för som idag vårdbehov/efterfrågan. Cancergenetisk utredning innebär utredning inklusive riskbedömning av individer och familjer med känd eller misstänkt ärftligt ökad risk för cancer. Efter utredning remitteras pen andel av patienterna till mottagningar (ffa bröst‐, kir‐, gyn, onk.‐mottagningar) över hela VGR för kontrollprogram och/eller profylaktiska operationer. BAKGRUND: Den cancergenetiska mottagningen har de senaste åren sett en kraftigt ökad efterfrågan såväl från inremitterande som direkt från patient via egenremisser. Trots försök att lyfta i VÖK mfl instanser har ingen ökad resurstilldelning skett vilket gör att verksamheten nu bedrivs med underskott vilket belastar VOs utfall. Den cancergenetiska mottagningen vid SU är den enda mottagningen där cancergenetisk utredningar bedrivs i VGR och vi utför detta för hela regionen (såväl som för norra Halland). Flertalet effektiviseringar är gjorda för att kunna ta emot fler patienter med inom verksamheten omfördelade personalresurser. Dock utgörs kostnaderna för mottagningen till stor del av laborativa utredningskostnader som inte är påverkansbara med effektivisering av arbetsform eller dylikt. Ansvarig person: Tf Verksamhetschef Patient/Produktion/Tillgänglighet Innebär åtgärden minskning av vårdplatser? Slutar området att utföra produktion eller utförs den på annat sätt? Finns det förväntningar att någon annan organisation ska göra det vi gör idag? Beskriv i så fall hur detta överlämnande är säkrat. Alternativt beskriv att produktionen ”köställs” utifrån en medicinsk prioritering eller att åtgärden saknar finansiering. Beskriv nuvarande tillgänglighet och förväntad påverkan på tillgängligheten efter genomförd åtgärd. Etc. 1 (3) 2015‐10‐01 Saknar finansiering, se nedan resonemang: Med aktuell dimensionering av vårdintäkter kan vi erbjuda 157 besök för att inte gå med underskott. (2014 hade vi 562 läkarbesök för patienter från VGR). Under 2015 har antalet läkarbesök ytterligare ökats men trots detta har vi redan idag en kö. Om dessa patienter inte tas emot på SU får de hänvisas till andra VGR‐externa sjukvårdsregioner (cancergenetisk utredning bedrivs vid Universitetssjukhus i Lund, Linköping, Stockholm, Uppsala och Umeå utöver Göteborg, samtliga anger ett kraftigt ökat inflöde av patienter från den egna regionen). Det är ej säkert att de har kapacitet att ta emot patienter från VGR. Ur patientsäkerhetssynpunkt innebär utomlänsutredning att koppling mellan utredande enhet (ca.genetisk mottagning) och uppföljande enhet (bröst/kir/gyn/onk‐mottagningar i hela VGR) förloras med risk för felhantering. En viktig del av den cancergenetiska utredningen och vården är kontakten mellan de genetiska vägledare/ssk som arbetar på mottagningen och patienten. Detta förloras om patienter utreds vid utomregionala mottagningar i olika delar av landet. Om inte cancergenetiska utredningar bedrivs finns risk att patienter i onödan genomgår för VGR kostnadsgenererande kontroller vid olika mottagningar samtidigt som andra patienter som har nytta av kontrollprogram ej får tillgång till dessa. En köställning bedöms inte medicinskt möjlig då det strider mot nationella riktlinjer för cancersjukvård. Personal och/eller organisationspåverkan: Beskriv i vilken omfattning som åtgärden påverkar organisationen och eventuell minskning av personal. När och var facklig samverkan bör genomföras. Etc. Ingen påverkan på personalantal. Arbetsmiljöpåverkan för de personalkategorier som sköter telefonkontakt med patienter då en neddragen verksamhet innebär att antalet patientsamtal som gäller efterfrågan på vår mottagning / klagomål / kösituation beräknas öka kraftigt vilket i sin tur innebär en negativ påverkan på arbetsmiljö för genetisk vägledare/ssk samt sekreteriat. Ekonomisk effekt: Beskriv den ekonomiska effekten, när den kommer att infalla och i vilken takt. Om det finns initiala kostnader för att uppnå den ekonomiska effekten samt om det finns väsentliga samband eller beroenden som är avgörande för genomförandet. Etc. 2 (3) 2015‐10‐01 Den ekonomiska besparingen är rent SU‐betingad. Besparing på ca 3, 4 miljoner jfrt med utfall 2014. Kostnaden samt ev merkostnad kommer fortsatt belasta VGR, se nedan. Kostnaderna för de patienter som vi inte kan handlägga inom VGR kommer fortsatt belasta VGR (SU?) i form av fakturering från andra regioner/landsting men utan att VGR/SU har kontroll över kvalitet eller prioritering och inte heller kan följa hur patienterna remitteras och följs upp i regionen. Även risk för ökad kostnad för VGR totalt sett då vi vet att utredningar bedrivs mer generöst avseende genetisk analys i vissa andra delar av landet. Även kostnader för reseersättningar tillkommer om hänvisas till andra delar av landet. En stor del av de laborativa utredningarna utförs vid laboratorier utanför VGR men en neddragning av cancergenetisk utredningsverksamhet innebär även minskade kostnader samt intäkter för genetiklaboratoriet inom VO. Detta ingår ej i kalkyl pga att priset för dessa analyser är i huvudsak självkostnadsbaserade. 3 (3) Verksamhetschef Verksamhetschef Verksamhetschef
© Copyright 2024