1. No category

Torrdräktsdykning
Fördelar, tekniker och utrustning
FÖRORD
På våra breddgrader använder vi normalt mer kläder vid utevistelser än i sydligare trakter. Detta är ett naturligt fenomen för oss,
eftersom alla här har kläder för olika väderlek och årstid. Det är
därför lätt att inse att vi också måste anpassa mängden kläder
(isolering) när vi dyker på olika platser efter rådande vattentemperatur.
Den enklaste lösningen för vårt behov av värmeisolering
under vattnet är våtdräkten, som finns i många olika modeller.
Denna har dock sina begränsningar i kallare vatten. En våtdräkt
räcker kanske för enstaka dyk i våra vatten under sommaren, men
om man skall utöka säsongen krävs det mer. Lösningen på problemet heter torrdräkt och gör att man inte bara är torr och varm
under själva dyket, utan även före och efter. Fördelarna är alltså
uppenbara, men dykning i torrdräkt kräver både tanke och träning,
framförallt på grund av att dräkten används avvägning under vattnet. Den kräver också mer i underhåll och skötsel än en våtdräkt.
Dessa skillnader skall dock inte ses som begränsningar, utan fördelarna med dykning torrdräkt uppväger lätt dessa extra hänsynstaganden och gör att du kommer att dyka mer och under hela året.
Trots ett uppenbart behov finns det inte mycket litteratur i
ämnet. En nyfiken dykare är i stort sett hänvisad till tillverkarnas
kataloger, med mycket begränsade tekniska beskrivningar av hur
torrdräkten verkligen fungerar och hur den används. Det är av
denna anledning denna skrift tillkommit och vi hoppas att den
skall hjälpa dig att få en bättre förståelse av de hjälpmedel som
finns för din njutning under vattenytan. Kompendiet kan användas
för självstudier, men tanken är att det skall fungera som en förberedelse till formella lektioner på en torrdräktskurs och som referens efter kursen. De praktiska färdigheterna lär du dig bäst tillsammans med en erfaren instruktör
I inledningen till varje avsnitt finns ett antal mål. Dessa beskriver frågeställningar som du skall fundera igenom när du läser texten. Lösningen finns i bilder eller text, men om du inte hittar ett
tillfredsställande svar bör du fråga din instruktör eller annan person med kunskap i ämnet, som kan förklara problemet för dig.
Du är också välkommen med frågor, kommentarer och synpunkter på materialet till:
Jonas Arvidsson
e-mail: [email protected]
© Aurelia Productions, 1998
Alla rättigheter förbehålles
Beta version 1.0
1
Torrdräktsdykning: innehåll
INNEHÅLL
Kapitel 1 – Varför dyka torrt?
3
• En kort historik
• Vatten och värme
• Jämförelse mellan våtdräkter och torrdräkter
Kapitel 2 – Olika torrdräkter
10
• Neoprenedräkter
• Skaldräkter
Kapitel 3 – Konstruktion
12
• Tätningar
• Blixtlås
• Ventiler
• Huvor
• Stövlar
• Underställ
• Handskar
• Knäskydd
• Komfortblixtlås
Kapitel 4 – Att dyka i torrdräkt
15
• Komplett utrustning
• Skillnader
• Avvägning
• Problem
• Bra övningar
Kapitel 5– Underhåll och skötsel
17
• Allmänt underhåll
• Reparationer
• Förvaring
2
Torrdräktsdykning: Varför dyka torrt?
KAPITEL 1
VARFÖR
Mål
När du läser detta avsnitt skall du
leta efter svaren på dessa frågor:
1. Varför blir man snabbare nedkyld i vatten än i luft?
2.Hur reagerar kroppen vid nedkylning?
3. På vilka sätt förlorar vi värme?
4.Hur förlorar vi värme genom
vår andning?
5.Hur påverkar nedkylning risken
att få tryckfallssjuka?
6. Vilka faktorer avgör om vi
känner oss kalla under ett dyk?
DYKA TORRT?
En kort historik
Var vi än dyker, även i de varmaste tropiska trakter, kommer vattnet att vara kallare än kroppstemperaturen. Vi kommer alltså att
bli nedkylda. Som du kommer ihåg från grundkursen är dessutom
vatten mycket bra på att leda bort värme från kroppen.
Var vi än dyker måste vi alltså skydda oss på något sätt från
nedkylning. Detta var ett stort problem i dykningens barndom. För
tungdykare med hjälm fanns det helt slutna dräkter som gav ganska bra skydd, men materialet var alldeles för styvt och otympligt
för att man skulle kunna simma med dessa dräkter. De torrdräkter
som utvecklades för apparatdykare var primitiva konstruktioner
utan ventiler. Det var först i början av 50-talet som det skummade
neoprenet uppfanns, och det tog inte lång tid innan man började
sy våtdräkter av detta nya material. Man upptäckte då att man inte
behövde en torrdräkt för att hålla sig varm, utan det gick alldeles
utmärkt med den passiva isolering som våtdräkten ger.
Användningen av torrdräkter sjönk kraftigt i och med utvecklingen av våtdräkter, men för dykning i kallare vatten såg man ändå
brister med våtdräkter. Poseidon var det första företag som
utvecklade en modern torrdräkt i neoprene, och Poseidon Unisuit
satte den standard som alla torrdräkter fortfarande mäts mot.
Detta var den första torrdräkt som hade halstätning, inloppsventil,
utloppsventil och ett vattentätt blixtlås. Halstätningen och ventilerna var egna uppfinnar och det vattentäta blixtlåset var en bieffekt av det amerikanska rymdprogrammet. Idag finns ett stort
antal typer och modeller på marknaden och vi kommer att gå igenom egenskaper och fördelar med de vanligast förekommande.
Vatten och värme
Som du fick lära dig redan på grundkursen, förlorar vi värme relativt snabbt i vattnet. En ganska behaglig inomhustemperatur är
20°C. Vi känner oss då knappast frusna, utan fungerar väl med
bara lätta kläder. Samma temperatur i vattnet känns däremot mindre angenäm, speciellt efter ett tag. För att förstå vad det är som
händer skall vi här börja med att gå igenom vattnets egenskaper
och sedan beskriva hur kroppen reagerar på nedkylning.
3
Torrdräktsdykning: Varför dyka torrt?
Vattnets egenskaper
Vatten är en mycket speciell kemisk förening, men många helt
unika egenskaper. Den främsta anledningen till att vattenmolekylen
är så unik är att den är polär - den har alltså en positiv och en
negativ sida. Det är detta som gör att vatten är ett mycket bra lösningsmedel. De olika vattenmolekylerna attraherar också varandra,
vilket gör att de gör ”motstånd” mot förändringar. Vi måste därför
tillföra mycket energi för att värma upp vatten, eftersom värme
innebär rörelse och rörelsen hindras av vattenmolekylerna själva.
När vi dyker gör vi det i vatten som alltid är kallare än kroppen. Det finns knappast någon dykplats där vi kan förvänta oss en
så hög vattentemperatur, utan även i de varmast tropiska trakter
ligger den cirka 10 grader under kroppstemperaturen. Värme leds
då från kroppen för att utjämna temperaturen i det omgivande
vattnet. Det är lätt att inse att detta är en omöjlig uppgift, på grund
av den stora volymen vatten och vattnets goda värmeledningsförmåga. Var vi än dyker kyls vi alltså ner.
Kroppens värmeproduktion
Vi använder kläder på land av många olika orsaker. En del ser dem
mest som ett personligt uttrycksmedel, medan andra ser dem som
ett nödvändigt ont. Den krassa verkligheten är att vi inte skulle
överleva utan dem. Det är dock viktigt att inse att kläderna inte
värmer oss - det är kroppen som själv som står för värmeproduktionen. De kläder vi bär skapar bara ett luftskikt mellan kroppen
och omgivningen, och detta isolerar oss från nedkylning.
I kroppens inre produceras värme som en följd av den förbränning som sker i organ och muskler, till exempel matsmältning
och fysisk aktivitet. Konstruktionen är optimerad för en temperatur på 37°C, med ganska liten tolerans upp och ner. Den värme
som produceras av kroppen fördelas sedan ut till andra delar med
hjälp av blodomloppet. Detta fungerar också som en form av termostat, där storleken på blodkärlen nära huden kan regeleras för
att minska värmeförlusterna eller för att avge mer värme. Detta
reglersystem fungerar givetvis bara inom rimliga gränser. Om värmeförlusten blir för stor räcker det inte att minska blodflödet till
de yttre delarna, utan även temperaturen i de inre delarna kommer
att påverkas.
Nedkylning
Graden av värmeförlust beror givetvis främst på vattentemperaturen, men även på den form av isolering man har och hur länge man
utsätts för nedkylningen. Om kroppen förlorar mer värme än den
kan generera, är den första reaktionen att minska blodtillförseln till
huden och genom frossa, där musklernas arbete ger mer värme.
Kroppen vet att man kan leva utan händer och fötter, så blodflödet
begränsas (vasokonstriktion) ut i armar och ben. De flesta anser
att huvudet är det viktigaste organet i kroppen och det är också
huvudet som har störst krav på syre. Tyvärr är det också så att vi
förlorar mycket värme genom huvudet. Ett oskyddat huvud kan stå
för så mycket som 50% av värmeförlusten under ett dyk! Det är
alltså betydligt viktigare att ha en bra huva än bra handskar.
Fortsätter nedkylningen räcker dock inte dessa åtgärder, utan
temperaturen i kroppens inre kommer sjunka. Tabellen på nästa
sida visar ungefär vad som händer vid kraftig nedkylning.
4
Torrdräktsdykning: Varför dyka torrt?
37°C
NORMAL
KROPPSTEMPERA-
TUR
36°C
FROSSA
35°C
FÖRVIRRING,
Nu är det väl knappast så att vi utsätter oss för dessa allvarliga risker när vi dyker, men du ser i tabellen här vid sidan att det
inte behövs någon större nedkylning för att man skall börja skaka
under vattnet. Om detta sker skulle du varit uppe på land eller i
båten för länge sedan!
DESORIENTERING
34°C
MINNESFÖRLUST
33°C
HJÄRTAT
BÖRJAR SLÅ
LÅNGSAMMARE
32°C
31°C
SÖMNIGHET
EVENTUELL
OJÄMN
HJÄRTRYTM
30°C
MEDVETSLÖSHET
29°C
KALLARE
ÄN SÅ BÖRJAR
MUSKLERNA SLAPPNA AV,
PUPILLREFLEXERNA UPPHÖR
OM MAN GÅR IN I ETT
DÖDSLIKNANDE TILLSTÅND.
Sätt att förlora värme
Både på land och under vattnet förlorar vi värme på flera olika
sätt. För att minska värmeförlusterna måste vi vara medvetna om
dem alla.
Ledning - Detta är den värme som vi förlorar genom direkt kontakt
med något som är kallare än kroppen. Värme leds då från det föremål som har högst temperatur (kroppen) till det som har lägst (det
omgivande vattnet). Som vi kommit överens om har vatten en
mycket stor förmåga att leda bort värme från kroppen.
Konvektion - Kläderna ger ett stillastående luftskikt närmast
huden. Detta är då lätt att värma upp och fungerar sedan som en
isolering mot nedkylning. Våtdräkten fungerar på samma sätt, där
det vatten som kommer in lätt värms upp och blir till en del av isoleringen. Det är därför det känns kallt i början när man hoppar
vattnet med en våtdräkt. Om luften eller vattnet hela tiden cirkulerar måste kroppen värma upp nytt och det åtgår på så sätt mer
energi. Detta är fallet om du badar utan dräkt. Du värmer då upp
det vatten som befinner sig närmast huden, men detta försvinner
snabbt genom dina rörelser och du måste då värma upp nytt. Vi
förutsätter att du kommer att dyka med någon form av dykdräkt
att att den passar väl, så man skulle kunna tro att konvektion står
för en mycket liten del av nedkylningen. Det är dock viktigt att ta
hänsyn till vindens nedkylande verkan på land före och efter
dyket. Vindkylningseffekten är ett välkänt fenomen, och kan stå för
en väsentlig del av nedkylningen av en våtdräktsdykare som efter
dyket tar av sig dräkten för att byta till torra kläder.
Strålning - Detta är principen bakom till exempel en infravärmare,
där direkta energistrålar står för värmeöverföringen. Vi kan i stort
bortse från detta vid dykning.
Avdunstning - Ett viktigt sätt för kroppen att avge värme vid arbete eller varmare väderlek är svettning. Avdunstningen av vatten
från huden kräver energi och denna tas då från kroppen. Avdunstningen från våta kläder eller från våt hud kan kyla ner kroppen
oavsiktligt, speciellt för en våtdräktsdykare som byter om efter
dyket, eller som behåller dräkten på i tron att det blir varmare så.
Båtresan in till land kan alltså även den ge en väsentlig nedkylning.
Håll dig varm!
Vi kan alltså nog vara överens om att det finns många anledningar
till att begränsa värmeförlusterna när vi dyker. Sportdykning går ju
trots allt ut på att ha kul under vattnet, och det är nog ingen som
finner njutning i att frysa. Som vi kommer att visa finns det dock
utmärkta hjälpmedel för att maximera njutningen genom att minska värmeförlusterna under vattnet.
Det är också viktigt att inse att även om vi inte känner oss
kalla under dyket förlorar vi värme till det omgivande vattnet och
vi kan fortsätta förlora värme efter dyket. Detta gör att vår förmå-
5
Torrdräktsdykning: Varför dyka torrt?
ga att hålla kroppstemperaturen minskar för varje dyk vi gör
samma dag. En våtdräktsdykare kommer alltså att känna sig kallare under det andra dyket, och skall det göras ett nattdyk också kan
vi förvänta oss att våtdräktsdykaren känner sig ytterligare kallare.
Alla som dykt både i kalla och tropiska vatten har också märkt att
man känner sig tröttare efter en dykdag här. Denna onormala trötthet beror på att kroppen har problem med att ersätta det bränsle
som använts i musklerna för arbete och värmeproduktion.
Slutligen, har många undersökningar visat att vid dykning i
kallare vatten använder våtdräktsdykare upp till cirka 30% mer luft
än en torrdräktsdykare. Detta motsvarar skillnaden mellan en 8
liters och en 10 liters 300 barsflaska, eller att man kanske kan stanna nere i 20 minuter till för att njuta ännu mer av den fantastiska
undervattensvärlden. Anledningen till detta är att kroppen behöver mer syre för att förbränna mer näring för att producera mer
värme för att försöka behålla en normal kroppstemperatur. Detta
är en process som vi inte kan styra och som pågår utan att vi är
medvetna om det. En risk här är också att kroppen inte får tillräckligt med syre för att klara av både kraven från denna extra förbränning och hårt arbete.
Andningen
I samband med vår luftförbrukning under ett dyk är det också viktigt att tänka på att vi förlorar värme genom vår andning, oberoende av vilken typ av dräkt vi använder. Det är tre faktorer som spelar in här:
1) Luften i flaskan kyls ner när vi dyker. Även om det är en varm
sommardag, kan vattentemperaturen bara vara 5-10°C nere på
större djup. Luften i flaskan kommer då att kylas ner till omgivande temperatur ganska snabbt. Du märker detta tydligt genom en
stor minskning av trycket i flaskan under första delen av dyket.
Det är alltså inte du som andas mer under nedstigningen, utan det
beror på fysikaliska lagar som vi inte kan styra över.
2) När du andas genom regulatorn sker en ytterligare temperatursänkning på grund av trycksänkningen. Du har säkert lagt märke
till detta också när du öppnat flaskkranen på land. Om den får stå
öppen tillräckligt länge bildas det is på kranen. Det är faktiskt
samma princip ett kylskåp bygger på.
3) Den kalla luft du får i dig värms upp av kroppen, så att när den
når lungorna håller den 37°C. När du sedan andas ut förlorar du all
den energi som gått åt till att värma upp luften. Detta förhållande
kompliceras ytterligare av att den luft vi har i flaskan är mycket
torr. Den fuktas då i luftrören och detta innebär en ökad värmeförlust och vätskeförlust.
Vi måste andas under vattnet, men vår andning orskar en del problem i kalla vatten som man inte behöver tänka på tropikerna.
Värmeförlusten genom vår andning kan stå för en betydande del
av den totala värmeförlusten, och eftersom den är oberoende av
den dykdräkt vi har på oss, är det lätt att inse att även en torrdräktsdykare blir nedkyld efter ett tag.
Tryckfallssjuka
Som vi sett förlorar vi vätska under ett dyk på grund av att luften
måste fuktas innan den når lungorna. En våtdräktsdykare i kalla
6
Torrdräktsdykning: Varför dyka torrt?
vatten förlorar också ofta vätska genom urinering under dyket.
Ansamlingen av blod till den inre organen vid kyla gör att njurarna
får mer blod, och med en ökad genomströmning bildas mer urin.
Det kan då vara svårt att ”hålla sig”, men genom varje urinering
förloras både värme och vätska.
Som du känner till redan från grundkursen, finns det en hel
del bidragande faktorer till risken att få tryckfallssjuka vid dykning.
En av dessa är vätskeförlust. Det är alltså viktigt att dricka före ett
dyk, men vissa undviker detta vid dykning i kalla vatten eftersom
det vet att de kommer att bli kissnödiga.
Vid vätskeförlust kommer blodet att bli tjockare och när vi
fryser kommer cirkulationen att bli sämre i extremiteterna. Detta
gör att vi löper större risk för att få tryckfallssjuka. Nu är det givetvis så att det är långt ifrån alla som blir nedkylda som får tryckfallssjuka, men studier har visat att våtdräktsdykare utsätts för en
30% ökad risk för att få tryckfallssjuka jämfört med en torrdräktsdykare vid samma dykprofiler.
Vad är kallt vatten?
Det finns ett antal faktorer som avgör om du känner dig kall under
vattnet. Det går alltså inte att dra en gräns vid till exempel 10°C
och säga att allt under detta är kallvattensdykning och kräver därför torrdräkt. Som vanligt finns det individuella skillnader för hur
vi upplever vattentemperaturen.
Uppenbara faktorer är givetvis vattentemperatur, dyktid och
effektiviteten hos dykdräkten. Dessa har vi diskuterat tidigare eller
kommer att diskutera i senare kapitel. Övriga faktorer är:
Acklimatisering - Alla som åkt på en dykresa till tropiska trakter
har observerat att de lokala dykarna har betydligt tjockare dräkter
(och kanske till och med huva) än de dykare som kommer dit för
att dyka en vecka eller två. Denna tillvänjning går ganska snabbt,
och en stor psykologisk del - man lär sig tolerera ett visst obehag.
Aktivitet - En dykare som inte rör sig speciellt mycket under ett
dyk producerar inte lika mycket värme som en som simmar hela
tiden. En undervattensfotograf, som sitter stilla på boten och väntar på sina motiv, blir därför snabbare nedkyld.
Förmåga att generera värme - Mer muskler kan generera mer
värme och matsmältningen är en viktig värmekälla.
Förhållandet mellan yta och volym - Klotet är den geometriska
figur som har den minsta ytan i förhållande till volymen, så korta
och runda personer avger mindre värme än långa och smala.
Mängden kroppsfett - Fett isolerar bra (kolla bara valarna!), så feta
personer fryser normlat mindre.
Den ideala dykaren för kalla vatten har alltså levt i en igloo på
nordpolen de senaste två åren, rör sig som en torped under vattnet, är extremt kort och kraftig och har ett 20 cm späcklager över
hela kroppen. Nu är det väl tyvärr så att denna beskrivning passar
ganska dåligt på de flesta av oss, så vi måste på något sätt anpassa
oss till de rådande förhållandena. Vi börjar med att titta på de redskap som finns till hands.
7
Torrdräktsdykning: Varför dyka torrt?
Jämförelse mellan våtdräkter och
torrdräkter
Mål
När du läser detta avsnitt skall du
leta efter svaren på dessa frågor:
1. Vilka typer av våtdräkter finns
det och hur ger de isolering
under vattnet?
2. Vilka fördelar och nackdelar
finns det med att dyka i
torrdräkt?
3. Vilka övriga hänsynstaganden
bör man överväga vid val
mellan torrdräkt och våtdräkt?
Efter att ha läst igenom alla nackdelar och hemska saker som man
kan råda ut för vid dykning i kallare vatten, kanske du undrar varför man överhuvudtaget skall bry sig. Svaret är att det finns många
anledningar till att anstränga sig till bekväm dykning även på våra
latituder eftersom dykningen här kan vara väl så fin och belönande
som i tropiska trakter.
De möjligheter vi har till isolering är våtdräkter och torrdräkter. Vi
börjar detta avsnitt med en kort genomgång av generella egenskaper för dessa huvudgrupper för att sedan koncentrera oss på vad
denna kurs handlar om - torrdräkter.
Våtdräkter
Som namnet antyder kommer dykaren att vara våt i denna dräkt.
Nu spelar detta inte så stor roll så länge det vatten som kommer in
i dräkten stannar kvar där. Om passformen på dräkten är bra och
vi rör oss försiktigt under vattnet, kommer vattenmängden i dräkten att vara ganska begränsad. Vattnet värms då lätt upp av kroppen och blir en del av det isolerande skiktet. Detta, tillsammans
med neoprenskummets utmärkta isoleringsegenskaper, gör att
kroppens nedkylning begränsas. Om dräkten däremot passar illa
kommer vatten hela tiden att cirkulera i dräkten och kroppen kyls
ner snabbare. Detta gör att alla tillverkare har som alternativ att
man kan få en specialsydd dräkt, om man har en kroppsform som
inte passar i standardstorlekarna.
Modeller
Tvådelad dräkt med långabyx or och jacka är den vanligaste
typen av våtdräkt i många
områden.
Korta dräkter - Används mest för dykning i tropiska trakter, för
windsurfing, vattenskidåkning och andra vattensporter. Dräkten
ger bara begränsat skydd mot nedkylning. Dessa görs oftast i 3
mm neoprene.
Hela dräkter – Dessa kan ha både fast och lös huva. Görs oftast i 3
eller 5 mm neoprene för dykning i varmare vatten
Tvådelade dräkter – Har oftast en byxa som går upp över axlarna
och en jacka med långa armar. Huvan kan vara lös eller fastsatt i
jackan. Används mest för dykning i kallare vatten och görs då i 5
till 7 mm tjock neoprene. Fördelen med denna konstruktion är att
man kan använda byxa eller jacka för sig och får därmed ökad
flexibilitet. Nackdelen är att man använder mycket neoprene för
att tillverka dräkten. Detta gör den inte bara dyrare, utan den kräver även mer bly vid dykning. Det dubbla lagret kan tyckas ge fördelen av bättre isolering, men en hel dräkt ger mindre vattengenomströmning.
Halvtorr dräkt med fast huva
och tätningar vid hand- och fot leder är den vanligaste våt dräkten i kallare trakter.
Halvtorra dräkter – Detta är den vanligaste typen av våtdräkt i
dag för dykning i kallare vatten. Den halvtorra dräkten är en hel
dräkt med fast huva, tätningar kring ansikte, handleder och fotleder, samt ett vattenskyddat blixtlås. Detta gör att vattengenomströmningen blir minimal. Dessa dräkter görs i 5-7 mm neoprene
och det finns olika lösningar för tätningarna.
8
Torrdräktsdykning: Varför dyka torrt?
Torrdräkter
Här är avsikten istället att vi skall vara så torra som möjligt under
och efter dyket. För vissa kan dock detta vara ett relativt begrepp,
eftersom en del torrdräkter läcker in lite vatten. Vi kommer senare
i texten att visa hur man undviker detta.
Torrdräkten kan vara gjord i olika material, men alla har tätningar kring huvud och handleder, och de har ett vattentätt blixtlås. Värmeisoleringen sker genom att det finns ett luftlager närmast kroppen, precis som med kläder på land. Dräkten fungerar
normalt bara som en vattentät barriär. Det finns även torrdräkter i
samma typ av neoprenematerial som våtdräkter och dessa har då
de extra fördelarna med att ge ytterligare isolering och flytkraft.
Fördelar med att dyka i torrdräkt
Detta är mest en sammanfattning av vad vi diskuterat i de inledande avsnitten, men här får du informationen igen i kortfattad form.
• Bekvämare dykning eftersom du är varmare under dyket.
• Bekvämare dykning eftersom du är varmare efter dyket.
• Säkrare eftersom kyla kan påverka omdöme och rörlighet.
• Säkrare eftersom det minskar risken för tryckfallssjuka.
• Flexiblare eftersom du kan variera isoleringen.
• Dräkten måste inte passa så exakt som för en våtdräkt.
• Fler dyk på samma dag.
• Längre säsong, det går även att dyka behagligt på vintern.
• Isoleringen minskar inte med djupet, som för en våtdräkt.
• En rätt skött torrdräkt håller ofta länge än en våtdräkt.
Nackdelar med att dyka i torrdräkt
Allt är inte guld som glimmar, och även om vi tycker att det är
både bra och skönt att dyka i torrdräkt finns det en del nackdelar
jämfört med våtdräktsdykning som vi måste diskutera.
• Kostar mer i inköp.
• Kräver lite mer omtanke före och efter dyket än en våtdräkt.
• Kräver mer underhåll.
• Tar mer plats än en våtdräkt.
• Kan vara ganska obekväm på land en varm dag.
• Kräver ofta mer bly än motsvarande våtdräkt.
• Tätningarna behöver ofta bytas ut med jämna mellanrum.
• Halstätningen kan vara obekväm, speciellt vid ytsim.
Beslutet
Ja, nu är det upp till dig! Vi har gått igenom alla fördelar och nackdelar med torrdräkter, så du bör ha ett relativt bra beslutsunderlag. Innan du meddelar ditt val bör du dock fundera på följande:
Efter att ha gått igenom detta inledande kapitel och svarat på de frågor som finns, skall du ha en grundläggande förståelse av behovet för
värmeisolering under vattnet och hur
denna kan åstadkommas. Vi kom mer att i nästa kapitel beskriva de
olika typer av torrdräkter som finns
på marknaden idag.
• Var kommer jag att dyka, hur mycket och när på året?
• Är jag frusen av mig?
• Vad sysslar jag normalt med under vattnet?
• Hur djupt dyker jag normalt?
• Hur länge brukar jag (vilja) dyka?
Svaren på dessa frågor bör tala om för dig om du skall välja torrdräkt eller våtdräkt - eller kanske båda.
9
Torrdräktsdykning: Olika torrdräkter
KAPITEL 2
OLIKA
Mål
När du läser detta avsnitt skall du
leta efter svaren på dessa frågor:
1. Vilka material används idag för
tillverkning av torrdräkter?
2. Vilka fördelar och nackdelar
finns det med de olika
materialen för torrdräkter?
TORRDRÄKTER
Torrdräkter
Även om våtdräkten uppfyller kraven för de flesta situationer, så
har den en del uppenbara nackdelar där de viktigaste är:
• Isoleringen minskar med djupet. Eftersom vattentemperaturen
normalt också minskar med djupet får vi här en omöjlig ekvation
att lösa.
• Våtdräkten kan ge tillräcklig isolering under själva dyket, men vi
kanske även blir nedkylda före och efter. Om vi byter om på
dykcentrat och åker båt ut till dykplatsen kanske vi hinner bli
nedkylda innan vi kommer dit. På hemresan ger sedan den våta
dräkten ytterligare nedkylning. Det är heller inte speciellt skönt
att ta på sig en våt dräkt inför det andra dyket eller att ta av sig
dräkten utomhus om det är kallt och blåsigt.
Med en torrdräkt kommer vi undan dessa problem, men till priset
av en dyrare dräkt som kräver mer omvårdnad. Nu tycker nog de
flesta som dyker regelbundet i kallare vatten att det är värt denna
merkostnad, eftersom fördelarna är så uppenbara.
Material
Dagens torrdräkter tillverkas av antingen neoprene eller av någon
form av belagd väv.
Neoprenedräkter – Här används samma material som för våtdräkterna. Skillnaden är att man måste vara noggrannare vid sammanfogningen för att sömmarna skall bli täta. Neoprenetorrdräkter av
hög kvalité skall därför vara limmade och sedan sydda på båda
sidor. Fördelarna med en torrdräkt i neoprene är att den ger så bra
isolering att man inte behöver komplettera med ett tjockt underställ annat än vid dykning i extremt kallt vatten. Dessa dräkter har
också en inbyggd flytkraft vilket är en extra säkerhetsfaktor vid ett
nödfall. På grund av materialets flexibilitet är passformen bättre på
en neoprenedräkt, vilket ger ökad rörlighet och mindre motstånd i
vattnet.
Under senare år har det kommit dräkter i krossad neoprene.
Detta är vanligt neoprene som pressats samman så att en del bubblor gått sönder. Fördelarna är att detta material blir mycket slitstarkt, men till kostnad av en klumpigare och stummare dräkt. Man
förlorar också den isolerings- och flytförmåga som finns hos en
normal neoprenedräkt.
Torrdräkt i neoprene
Belagd väv – Dessa kallas också skaldräkter eftersom de bara har
till uppgift att vara ett vattentätt skydd. Man måste alltså ha ett
tjockt underställ till dessa dräkter för att få en tillräcklig isolering.
Genom att anpassa understället efter vattentemperaturen eller
aktiviteten får man på detta sätt en mycket flexibel dräkt.
10
Torrdräktsdykning: Olika torrdräkter
Det vanligaste materialet är urethanbelagd nylonväv med tätningar i latex. Detta ger en relativt billig dräkt och fogarna går att
svetsa samman. Torrdräkter i armerad gummiväv vulkaniseras
samman och är betydligt smidigare än dräkter i belagd nylonväv.
Dräkter i armerad gummiväv är dock mycket sällsynta bland fritidsdykare idag.
Nackdelarna med skaldräkter är att materialet är helt stumt,
vilket innebär att dessa dräkter måste göras ganska vida för att
dykaren skall kunna röra sig. Detta gör dem ”skrynkliga” under
vattnet, med ökat vattenmotstånd som resultat. En skaldräkt har
heller ingen inbyggd isolerings- eller flytkraft, vilket gör att de inte
är lika varma som neoprenedräkter och att man helt måste förlita
sig till dykvästen för flytkraft vid ett nödfall. Om det kommer in
vatten i en skaldräkt förlorar man även all isolering eftersom
understället blir vått. Detta ger snabb nedkylning och kan göra att
en liten incident utvecklas till ett allvarligt nödfall.
Sammanfattning
Här följer en kortfattad sammanställning över fördelar och nackdelar med de två huvudtyperna av torrdräkter.
Torrdräkt i belagd väv
Neoprenedräkter
Skaldräkter
Inbyggd isolering
Ja
Nej
Inbyggd flytkraft
Ja
Nej
Materialet töjbart
Ja
Nej
Ganska
Ja
Litet
Stort
Endast under
extrema
förhållanden
Alltid
+20 till -3°C
+20 till 5°C
Lätt att laga
Vattenmotstånd
Underställ
Temperaturområde
Eftersom du kommit så här långt har du beslutat dig för att dykning med torrdräkt är ett intressant alternativ. Valet mellan neoprene och skaldräkt är ditt nästa beslut. Som du sett finns det fler fördelar med en neoprenedräkt för våra vatten, eftersom den har ett
större temperaturområde och är mer flexibel. Neoprene är också
betydligt säkrare i ett nödfall eftersom man i stort behåller både
isolering och flytkraft.
Det ingen dykutrustning som är idealisk under alla förhållanden, och detta gäller även torrdräkter.
Konstruktionen är hela tiden en kompromiss mellan olika egenskaper. För dykning under förhållanden som råder på våra breddgrader överväger dock fördelarna för torrdräkter i neoprene. Utbudet
av skaldräkter är dock betydligt större än neoprenetorrdräkter eftersom de är betydligt lättare att
tillverka.
11
Torrdräktsdykning: Konstruktion
KAPITEL 3
Mål
När du läser detta avsnitt skall du
leta efter svaren på dessa frågor:
1. Vilka olika delar består en
torrdräkt av?
2. Vilka övriga egenskaper kan en
torrdräkt ha?
3. Vilka tillbehör kan behövas till
en torrdräkt?
KONSTRUKTION
Vi gick i förra kapitlet igenom de två huvudtyperna av torrdräkter Neoprenedräkter och skaldräkter. I detta kapitel skall vi titta närmare på de olika konstruktionsprinciper som finns och de delar
dräkterna består av.
Tätningar
Dessa görs normalt av neoprene på en neoprenedräkt och i latex
på en skaldräkt. En del föredrar latex eftersom detta ger en något
mjukare och bättre tätning. Nackdelen är att latex är ett ömtåligare
material som kan spricka om man hanterar dräkten ovarsamt. En
latextätning ger inte heller samma värme vid hals och handleder
som neoprenetätningar, vilket gör att man får mindre isolering på
de platser man förlorar mest värme. Se avsnittet om torrhandskar
för mer information om olika handledstätningar.
UPPVIKT
NERVIKT
Halstätning - latex
Halstätning - neoprene
Blixtlåset
Detta måste givetvis göras helt vattentätt. Som vi tidigare sett var
det gas- och vattentäta blixtlåset ett resultat av USAs rymdprogram. Innan dess fanns det olika mer eller mindre fantasifulla lösningar på hur man kom i en torrdräkt utan blixtlås. Vi tog tacksamt
emot denna uppfinning för att underlätta dräktens på- och avtagning, men blixtlåset är fortfarande den mest ömtåliga delen på en
torrdräkt. Den kräver därför en del extra omtanke för att den skall
fungera som tänkt.
Det finns många åsikter om var blixtlåset skall placeras. Det
vanligaste är att det sitter vertikalt på ryggen vid skuldrorna. Detta
är en lösning som inte hindrar rörligheten, men nackdelen är att
man inte kan stänga eller öppna blixtlåset själv. Det finns idag ett
flertal modeller där man kan öppna och stänga blixtlåset utan
hjälp, utan att placeringen minskar rörligheten i dräkten.
12
Torrdräktsdykning: Konstruktion
Ventiler
PÅFYLLNINGSVENTIL
UTLOPPSVENTIL
För att dräkten skall kunna användas för dykning måste man kunna
reglera luftmängden i den. En del dykare föredrar att använda västen för avvägningen även vid dykning med torrdräkt, men man
måste ändå blåsa in luft vid neddykningen för att undvika squeeze
i dräkten. Vanligast är att man dyker med tom väst och reglerar sin
flytkraft under vattnet med dräkten. Västen används då bara för
positiv flytkraft på ytan. Detta gör att man måste kunna blåsa in
luft vid neddykning och släppa ut den expanderande luften när
man går upp. Inloppsventilen sitter normalt någonstans på bröstet
och är förbundet via en slang till reduceringen. Utloppsventilen sitter oftast på vänster överarm, och kan antingen vara manuell eller
automatisk. På den automatiska ventilen ställer man själv in det
tryck vid vilken den skall öppna och sedan släpps luft ut när trycket i dräkten överstiger detta.
Huvor
Den vanligaste placeringen av
torrdräktsventilerna är att ha
påfyllningen mitt på bröstet
och utloppet på vänster över arm
De flesta torrdräkter har en fast huva i neoprene eftersom detta
ger den klart bästa isoleringen. I vissa fall, till exempel om man har
långt hår, kan det vara en fördel med en lös huva. Det finns också
olika ansiktstätningar, men vanligast är att ha neoprene med nylon
endast på utsidan. Detta gör att man får en bra tätning mot ansiktet, samtidigt som nylonet på utsidan ger bra styrka.
Stövlar
De flesta dräkter har en mer eller mindre kraftig stövel för att man
skall kunna gå på land och hala klippor utan problem. Nackdelen
med detta är att det kan vara svårt att få på och av fenorna. En del
neoprenedräkter har därför en fot i mjuk neoprene, som är belagd
för att ge bättre slitstyrka, men ändå tillräckligt mjuk för att inte
hindra på- och avtagning av fenorna. Fördelen med detta är man
också kan vränga dräkten ut och in för att den skall torka bättre.
Även om en dräkt är helt torr kommer det att bildas kondens på
insidan, så den måste få tillfälle att torka ut ordentligt.
Underställ
Dessa finns i många olika modeller, material och tjocklekar.
Underställ används mest för skaldräkter, där de är helt nödvändiga. För en neoprenedräkt räcker det oftast med ett vanligt träningsställ under. För dykning i extremt kallt vatten finns det tunna
underställ även för neoprenedräkter. Vid val av dräkt är detta ett
mycket viktigt hänsynstagande eftersom understället till skaldräkter är ganska dyrt och kräver en del omvårdnad för att det inte
skall lukta illa efter ett tag. Den fördel man kan se med att en skaldräkt tar mindre plats, ”uppvägs” ofta med råge på grund av
underställets storlek.
Handskar
För dykning i mindre kallt vatten kan man givetvis använda samma
handskar som till våtdräkter. För dykning i kallare vatten finns det
dock även torra handskar. Lösningen på detta problem är många,
men principen är att det inte skall komma in något vatten i handsken. För skaldräkter innebär detta oftast är man sätter en styv
ring över handledstätningen och även trär handskens krage över
denna ring, eller att man har en handske som tätar mot latexen i
handledstätningen.
För neoprenedräkter finns det enklare och smidigare lösningar, med en tvådelad handledstätning. Vid dykning med våthandske
13
Torrdräktsdykning: Konstruktion
UNDERSTÄLL
LATEX
U NDERDELEN
AV MAN-
SCHETTEN VIKS BAKÅT
HANDSKEN
LÄGGS
MELLAN TÄTNINGARNA
Handledstätning i neoprene med
våthandske eller utan handske
Handledstätning i neoprene
med torrhandske
DRÄKT
Handledstätning i latex
med tor rhandske i neoprene
eller utan handskar viker man bara in den undre delen av tätningen och vid dykning med torrdräktshandskar lägger man denna mellan de två tätningarna. Fördelen med neoprenetätningar är att man
får en bra isolering över handleden – en av de platser där vi lättast
förlorar värme.
Knäskydd
De flesta torrdräkter har idag förstärkningar över knäna. Dessa
görs på olika sätt beroende på material i dräkten, men avsikten är
att skydda dräkten där den slits mest. En del dräkter har även förstärkningar vid axlar och midja för att minska slitaget där.
Fickor
De flesta dykvästar har två fickor, men ibland räcker inte detta till
eller de kan vara svåra att komma åt. Därför har en del torrdräktsmodeller en fastsydd ficka på benet för tillbehör.
Komfortblixtlås
Som vi tidigare sett orsakar nedkylning en ökar urinproduktion.
Vid dykning i våtdräkt är detta sällan ett problem eftersom det går
att släppa på ”trycket” i vattnet. I en torrdräkt blir detta ganska
obehagligt. För att snabbt kunna lösa problemet på land utan att ta
av sig dräkten (åtminstone för killar!) kan en del torrdräkter fås
med ett extra blixtlås vid grenen.
Ytterligare hänsynstaganden för skaldräkter
Pågrund av att materialet inte är flexibelt finns det en del lösningar
hos skaldräkter som man inte behöver ta hänsyn till om man valt
neoprenedräkt.
• Hängslen - för att kunna gå på land med dräkten avtagen till midjan.
• Teleskopbål - det stumma materialet gör att rörligheten minskar.
Med en lång bål som är fjädrande fastsatt i grenen kan man böja
sig framåt utan att det tar emot.
Återigen finns det en del personliga hänsynstaganeden vid val av torrdräkt - det finns ingen dräkt
som är perfekt för alla under alla förhållanden. Du måste därför ta en del ytterligare beslut. Det är
dock viktigt att inte stirra sig blind på alla små finesser, utan välja en dräkt av erkänt hög kvalité.
Det är bättre att den fungerar som den skall än att den har en massa kul tillbehör!
Torrdräktsdykning: Att dyka i torrdräkt
KAPITEL 4
Mål
När du läser detta avsnitt skall du
leta efter svaren på dessa frågor:
1. Vilken övrig utrustning behövs
för dykning med torrdräkt?
2. Vilka skillnader finns mellan
dykning i våtdräkt och dykning i
torrdräkt?
3.Hur avväger man sig med en
torrdräkt?
4. Vilka problem kan uppstå vid
dykning med torrdräkt?
ATT
DYKA I TORRDRÄKT
Även om dykning i torrdräkt är annorlunda än dykning i våtdräkt,
är teknikerna inte svåra att lära sig. I detta kapitel kommer vi att
gå igenom skillnaderna, men du måste givetvis öva i vattnet för att
kunna behärska dem. Eftersom man använder torrdräkten för
avvägning under vattnet är det i just detta hänseende som det
största skillnaderna finns.
Komplett utrustning
Innan vi ger oss ner i vattnet för att träna färdigheterna för torrdräktsdykning är det viktigt att vi ser till att utrustningen är komlett. Man kan normalt använda den mesta utrustningen som också
används för våtdräktsdykning, men det är inte alltid den passar:
• Mask, snorkel, kniv är det normalt inga problem med.
• Fenorna måste passa till torrdräktens stövlar, så detta måste
kontrolleras innan dyket.
• Regulatorn måste kompletteras med en inflatorslang för
torrdräkten.
DYKARE UTRUSTAD FÖR DYKNING I
KALLA VATTEN
MASK
TORRDRÄKT
DYKVÄST
(stor volym)
ALTERNATIV LUFTKÄLLA
VIKTBÄLTE
SNORKEL
REGULATOR
(frysskyddad)
STÅLFLASKA
(på ryggen)
INSTRUMENTKONSOLL
DYKDATOR
KRAFTIG
TORRHANDSKAR
LAMPA
KNIV
HÄLREMSFENOR
15
Torrdräktsdykning: Att dyka i torrdräkt
• Viktbältet måste kanske justeras på längden och man behöver
normalt mer bly vid dykning i torrdräkt än motsvarande
våtdräkt.
• Dykvästen måste kanske justeras så att den passar torrdräkten.
Det är också viktigt att se till att västen har tillräcklig volym för
att ge flytkraft med de ofta tyngre viktbälte som krävs för
dykning med torrdräkt.
• Handskar - vanliga femfingers-handskar som används till våt
dräkt går normalt också att använda till torrdräkten. Du måste
dock kontrollera vattentemperaturen. Det vore kanske bättre
med torra handskar?
• Underställ - vid dykning med skaldräkt måste du fråga dig om
understället ger tillräcklig isolering för dyket och vatten
temperaturen. Använder du neoprenedräkt räcker det oftast
med ett vanligt träninsställ under.
Skillnader
Dykning i torrdräkt skiljer sig en del från dykning i våtdräkt. Vid
dykning i våtdräkt är västen ett mycket använt redskap för att
skapa flytkraft på ytan och för avvägning under vattnet. Med torrdräkt används normalt bara västen för att skapa positiv flytkraft
på ytan. Under vattnet avväger vi oss genom att fylla eller tömma
dräkten på luft. På detta sätt undviker vi också squeeze i dräkten.
Genom att vi använder dräkten för vår avvägning kan vi också
bestämma var i dräkten vi vill ha luften. Detta gör att man, när
man väl behärskar tekniken, kan ha betydligt bättre flytkraftskontroll än med en våtdräkt.
Avvägning
Som vi tidigare konstaterat, behöver en torrdräktsdykare normalt
mer bly än en våtdräktsdykare. Anledningen till detta är den ökade
isoleringen. Mängden bly beror givetsvis på vilken typ av dräkt
och underställ som används, men också på erfarenhet och typ av
flaska. Precis som med vid dykning med våtdräkt, använder orutinerade dykare ofta mer bly eftersom de inte behärskar avvägningen och skillnaden i vikt i vattnet mellan en 200 bars och en 300
bars flaska kan vara så mycket som 4 kg. Om du tycker att ditt
viktbälte väger för mycket kan det alltså vara en god idé att byta
till 300 bar.
En normal viktbelastning för en torrdräktsdykare i våra vatten
är 10 till 15 kg. För en del dykare kan det kännas jobbigt att ha så
mycket bly runt midjan. Det finns då en del hjälpmedel för att fördela vikten bättre.
• Dykväst med integrerat vikstsystem. Detta ger möjlighet att
använda både traditionellt viktbälte och en del bly i dykvästen.
• Mjukt viktbälte. Detta ger en jämnare fördelning än med ett par
”blyklumpar”.
• Benvikter. Dessa rekommenderas ibland, men det du då skall
tänka på är att du för varje fenspark lyfter 0,5 till 1 kg. Är det
inte bättre att njuta av dyket än att låta det samtidigt vara en
”workout”?
Avvägningen på ytan kontrollerar du precis på samma sätt som
med en våtdräkt. Börja med att tömma både väst och torrdräkt
helt. När du är neutralt avvägd skall du flyta med vattenytan i nivå
16
Torrdräktsdykning: Att dyka i torrdräkt
med ögonen med ett normalt andetag. När du sedan andas ut skall
du sjunka sakta. Observera att denna kontroll skall göras med
nästan tom flaska. Under dyket ökar din flytkraft med 2-3 kg på
grund av den luft du andas, så om du gör avvägningskontrollen
med full flaska måste du kompensera för detta.
Positiv flytkraft på ytan
Vid torrdräktsdykning har dykvästen egentligen ingen annan funktion än att den är ett bekvämt sätt att samla hela dykapparaten på
ryggen. På ytan har den dock en klar fördel för att skapa positiv
flytkraft. Om vi skulle använda dräkten för detta skulle all luft samlas runt halsen och ge ett ökat tryck runt denna. Detta skulle inte
bara bli ganska obekvämt, utan vi kan också råka ut för ett farligt
fenomen kallat ”carotid sinusreflex”.
Det ökade trycket mot halsen trycker också på halspulsådrorna.
Detta ger ett ökat tryck uppe i hjärnan, vilket tolkas som att hjärtat pumpar för mycket blod. Hjärnan säger då till hjärtat att lugna
ner sig och eftersom det är hjärnan som betsämmer gör hjärtat
som det blivit tillsagt. Problemet är att vårt yttre tryck ger ett ökat
blodtryck i hjärnan, men det är mindre volym som når dit på
samma sätt som att man nyper till lite om trädgårdsslangen när
man skall vattna i rabatten - vattnet sprutar längre men det kommer inte ut riktigt lika mycket. När hjärnan säger till att minska
takten kommer det alltså ännu mindre blod till hjärnan. Eftersom
hjärnan är känslig för syrebrist kan denna onda cirkel leda till
svimning, vilket inte är ett speciellt bra tillstånd i vattnet.
Kombinationen positiv flytkraft med dräkten och ett längre ytsim
kan därför vara direkt livsfarligt.
Problemet kan alltså lätt undvikas genom att man använder dykvästen för att skapa positiv flytkraft på ytan.
Neutral flytkraft under ytan
Under ytan glömmer vi västen helt. Genom att fylla luft i dräkten
undviker vi inte bara squeeze, utan vi får även mycket bra koll på
avvägningen. Den luft vi fyller i dräkten blir också en del av det
isolerande skiktet i dräkten.
Som du säkert märkte på grundkursen är det viktigt att man
bara fyller lite luft i västen och sedan väntar ett tag för att se vad
som händer. På sama sätt skall du endast göra små justeringar åt
gången när du skall avväga dig med torrdräkten under vattnet. Om
du märker att du måste fylla i mycket luft under nedstigningen för
att hålla dig neutral har du säkert för mycket bly.
Under uppstigningen är det viktigt att utventilen är den högsta
punkten när du skall släppa ut luft. De flesta utventiler sitter på
vänster överarm, så det är bara att luta sig på sidan och höja
armen lite. Det finns både manuella ventiler, där man måste aktivt
släppa ut luften genom att trycka på en knapp, och automatiska
ventiler där man kan balansera en fjäder för att luften automatiskt
skall släppas ut när trycket i dräkten ökar. Tekniken skiljer sig vid
för dykning med dessa olika varianter, men din instruktör kommer
att förklara hur ventilen på din dräkt fungerar.
Problem
Eftersom vi använder dräkten för avvägning under vattnet, är det
uppenbart att denna luft också kan orsaka en del problem. Du har
säkert hört talas om att man kan få luft i fötterna och åka upp till
ytan som en raket. Det är visserligen möjligt att åstadkomma detta,
17
Torrdräktsdykning: Att dyka i torrdräkt
men då får man anstränga sig rejält. Om vi dyker och är neutralt
avvägda på ett visst djup, kommer vi fortfarande att vara neutralt
avvägda varesig vi har luften runt halsen eller vid fötterna.
Då är för mycket luft i dräkten ett betydligt allvarligare problem. Detta kan uppstå av flera olika anledningar:
1)Inflatorn har fastnat i öppet läge. Anledningen till detta är oftast
dåligt underhåll och lösningen är enkel - koppla bara loss
inflatorslangen.
2) Tappat viktbälte. Detta kan bero på att spännet är trasigt eller
att man slarvat med parkontrollen. Se till att du har ett viktbälte
med spänne i metall. Om detta problem uppstår och du inte får
tag i viktbältet, måste du så snabbt som möjligt tömma all luft ur
dräkten. Detta kan du göra genom utventilen eller genom att
öppna halstätningen eller en handledstätning. Om du öppnar
någon tätning med handen skall du vara medveten om att det då
kommer in vatten i dräkten. I en skaldräkt kan detta orsaka att
du snabbt får negativ flytkraft genom att understället suger åt
sig vatten. Med en neoprenedräkt gör den inbyggda flytkraften
att du måste hålla ut armar och ben för att bromsa uppstigningshastigheten.
3)Utventilen fastnat i stängt läge. Detta kan bero på dåligt under
håll och att man inte gjort en ordentig kontroll innan dyket.
Lösningen på problemet är samma som för tappat viktbälte.
4)Luft i fötterna. Vid vissa ställningar i vattnet kan luften i dräkten
vandra upp i fötterna. Detta ger en mer obehaglig än farlig
situation och lösningen är enkel - slå bara en kullerbytta framåt.
Utöver dessa problem, är vatten i dräkten något som måste tänkas
igenom. Detta kan orsakas av att det går hål på dräkten, vilket är
mycket ovanligt, eller att det läcker in vatten genom tätningar,
blixtlås eller ventiler.
Allvaret av detta tillstånd beror givetvis på hur mycket vatten
det kommit in i dräkten, men också på vilken typ av dräkt vi
använder.
Skaldräkt - eftersom understället suger åt sig det vatten som kommer in, blir den första effekten att vi förlorar isolering. Om det
kommer in mer vatten förlorar vi också flytkraft. En fullständig
vattenfyllning av en skaldräkt kan därför bli mycket allvarlig - dels
kommer vi att börja frysa ganska omedelbart och dels blir vi helt
beroende av dykvästens flytkraft för att komma upp till ytan.
Neoprenedräkt - eftersom denna dräkt är gjord av samma material
som en våtdräkt, kommer den också att fungera som en våtdräkt
om den blir vattenfylld. Vi har alltså kvar både isolering och flytkraft.
Nu är det mycket ovanligt med en fullständig vattenfyllning, så problemen kan tyckas akademiska. Som vanligt när det gäller dykning
handlar mycket av säkerhetsarbetet om att förebygga osannolika
händelser därför att när de väl inträffar kan de bli mycket ödesdiger. En neoprenedräkt ger därför en betydligt större säkerhet.
Den vanligaste orsaken till att det kommer in vatten i dräkten är
att det läcker vid tätningarna. Detta kan bero på att storleken på
18
Torrdräktsdykning: Att dyka i torrdräkt
tätningen inte är den riktiga, men oftast är det självförvållat genom
att man rör sig oförsiktigt under vattnet. För stora huvudvridningar kan ge läckage vid halstätningen och för stora böjningar av
handlederna kan ge vatteninträngning där. Du måste därför tänka
på att röra dig försiktigt under vattnet när du dyker i torrdräkt.
Bra övningar
Som du har sett är det viktigt att inkludera torrdräkten i parkontrollen för att undvika en del problem som lätt går att förebygga.
När du kontrollerar västen, skall du också se till att torrdräktens
in- och utventiler fungerar som de skall. Ett vanligt problem är
också att man glömt att koppla in torrdräktsslangen. Övriga
övningar som kan vara bra att göra med jämna mellanrum är:
• Ta ur och sätta i inflatorslangen under vattnet. Om inflatorn
skulle fastna i öppet läge är detta en bra färdighet att kunna. De
flesta ventiler är konstruerade så att de inte släpper in vatten när
inflatorslangen är bortkopplad.
• Sväva fritt i olika ställningar. Normalt när man dyker ligger man
ju på mage, men för att öva kontroll på kroppen kan du försöka att
ligga helt neutralt avvägd i olika ställningar. Detta är speciellt viktigt om du får luft i fötterna. Ställ dig på huvudet i vattnet och gör
dig helt neutralt avvägd och slå sedan en kullerbytta framåt för att
komma rätt igen.
• Sitt på botten och tryck in både inflatorn och utventilen samtidigt. De flesta ventiler är konstruerade så att utventilen skall
kunna släppa ut mer luft än vad inflatorn kan ge. Detta är viktigt
för säkerheten och ett sätt att lösa problemet med en inflator som
fastnat i öppet läge.
Det tog säkert ett tag för dig innan du behärskade att avväga dig
med dykväst och våtdräkt, så det är bara naturligt att ha lite problem i början. Med övning kommer du dock att se att avvägningen
med torrdräkt är mycket lättare än med bara dykvästen.
Under torrdräktskursen kommer din instruktör att gå igenom
de övingar som han/hon vill att du skall göra. De kan vara de vi
beskivit här ovan, men det kan också vara andra övningar. Det är
dock naturligt att den mesta träningen med torrdräkt går ut på att
öva avvägning under vattnet. Tömma masken kan du ju!
19
Torrdräktsdykning: Underhåll och skötsel
KAPITEL 5
Mål
När du läser detta avsnitt skall du
leta efter svaren på dessa frågor:
1.Hur underhåller och sköter man
en torrdräkt?
2.Hur reparerar man mindre
skador på en torrdräkt?
3.Hur förvarar man en torrdräkt?
UNDERHÅLL
OCH SKÖTSEL
Ett litet hål i våtdräkten ställer inte till några större problem, varken för funktion eller utseende, och de finns få rörliga delar som
måste skötas noggrant. Torrdräkten har lite fler känsliga delar att
vårda. Det är framförallt blixtlåset och tätningarna för handleder
och hals som måste skötas noggrant. Detta är inte svårt, men slarv
kan orsaka problem vid dykning eller att man måste lämna in dräkten för professionell service eller reparation. Eftersom torrdräkten
är en relativt stor investering finns det därför anledning att ta skötsel och underhåll på allvar.
Allmänt underhåll
Som med all annan dykutrsutning, skall torrdräkten sköljas i färskvatten efter användning. Det är speciellt viktigt att se till att ventiler, blixtlås och tätningar blir ordentligt sköljda. Denna sköljning
sker enklast när du fortfarande har dräkten på dig.
Efter sköljningen skall den hängas upp för att torka. Detta
skall inte ske i direkt solljus och dräkten hänger bäst dubbelvikt
över en bred galge. Det är också viktigt att torka ur dräkten på insidan, även om den inte läckt in vatten. Både före, under och efter
dyket svettas du och det bildas då kondens på insidan. Om denna
inte får torka ur börjar dräkten snart att lukta illa. Av denna anledning kan vara en god idé att skölja dräkten på insidan med jämna
mellanrum, gärna med tvål eller tvättmedel. Viktigast är dock att
se till att den får torka ut helt. Av denna anledning är
Neoprenedräkter med mjuka stövlar att föredra eftersom de kan
vrängas helt ut och in. Om du har en skaldräkt är det också viktigt
att tvätta understället med jämna mellanrum, eftersom det drar åt
sig salt och svett.
Blixtlåset skall smörjas med jämna mellanrum på utsidan med
ett stearinljus eller de speciella smörjmedel som finns för torrdräkter. Anledningen till att man inte skall använda silikon eller fett här
är att man kan få problem vid ett eventuellt byte eller reparation
av blixtlåset eftersom den då kan vara svår att rengöra. På insidan
av blixtlåset blir det ingen friktion så här skall man inte smörja,
hakarna riskerar då dessutom att glida ur. Efter smörjningen drar
du löparen fram och tillbaka ett par gånger.
Manschetterna på en torrdräkt är gjorda av antingen latex
eller neoprene. Talk förlänger livet på dessa och det blir lättare att
ta på sig dräkten.
Reparationer
Mindre hål i en torrdräkt är lätta att laga, såvida de inte är placerade i eller nära en söm. Det du måste göra är att täta öppningarna i
dräkten, blåsa upp den och pensla det misstänkta området med
såpvatten. Hålet hittar du där det bubblar. Sedan är det bara att
20
Torrdräktsdykning: Underhåll och skötsel
göra rent området och laga det enligt tillverkarens rekommendationer. Efter reparationen bör du blåsa upp dräkten igen för att kontrollera lagningen.
Ventilerna i torrdräkten kan vara en annan källa till problem.
Både in- och utventilerna bör göras rena med jämna mellanrum.
Här måste du läsa igenom tillverkarens rekommendationer eftersom man måste ha specialverktyg för att lossa vissa ventiler och
innanmätet kan bestå av många och små delar.
Större reparationer är svåra att göra utan utbildning och specialverktyg. Byte av manschetter, halstätningar och blixtlås skall
därför lämnas in till dykbutiken för auktoriserad reparation.
Förvaring
Vid längre förvaring skall man först se till att dräkten är ren och
torr. Den skall sedan antingen förvaras över en bred galge eller rullas ihop och läggas i en väska. Det är viktigt att se till att ventilerna
inte trycker mot dräktmaterialet och att den inte trycker mot
andra föremål. Förvara därför dräkten seprat från annan dykutrustning. Den bör också förvaras svalt och mörkt.
Sammanfattning
Ja, nu skall du vara redo att gå ut och prova på själv. Denna teoretiska genomgång kan givetvis aldrig bli en ersättning för praktiska
övningar, utan endast en inledande genomgång av bakgrunden till
varför vi dyker med torrdräkt och anledningen till att vi måste
behärska en del nya färdigheter.
Din instruktör kommer att gå igenom vilka övningar som skall
göras, och du kommer att få gott om tid på dig att öva. Du skall
dock komma ihåg att dykning i torrdräkt skiljer sig ganska mycket
från dykning i våtdräkt eftersom man nu avväger sig med dräkten
istället för västen under vattnet. Du kommer säkert ihåg från
grundkursen att just avvägningen tog ett tag att lära sig, så övningarna på torrdräktskursen kommer att till största delen gå ut på att
träna just denna teknik.
Lycka till – och kom ihåg att övning ger färdighet.
21