Ansökan om godkännande att anordna fristående verksamehet

BARN- OCH
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
HANDLÄGGARE
Frunck Dannelöv, Britt-Marie
08-535 360 57
[email protected]
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-01-21
FSN-2014/70
1 (3)
Förskolenämnden
Ansökan om godkännande att anordna fristående
verksamhet, Rayan Förskola
Förslag till beslut
Nämnden godkänner enligt 2 kap. 5 § Skollagen (2010:800) att Rayan
Förskola får driva förskoleverksamhet för cirka 35 barn från och med 1
augusti 2015 på Gårdsvägen 16A, 141 70 Segeltorp.
Sammanfattning
Rayan Förskola har till förvaltningen inkommit med en ansökan om
godkännande att från och med augusti 2015 driva förskola på Gårdsvägen
16A, 141 70 Segeltorp.
Rayan Förskola godkändes i förskolenämnden den 8 april 2014 att få driva
fristående förskoleverksamhet i Huddinge kommun. Detta under förutsättning
att kontrakt på godkänd lokal skrevs inom en period av ett år utifrån
beslutsdatum. Se bilaga tjänsteutlåtande från 2014.
Rayan Förskola är ett nystartat fristående företag som avser att bedriva
förskoleverksamhet och ansöker om att få godkännande för cirka 35 barn i
åldrarna 1–5 år då verksamheten är fullt utbyggd. Fram till och med hösten
2014 har ett föräldrakooperativ bedrivit fristående förskoleverksamhet i
lokalerna. För närvarande driver Huddinge kommun förskoleverksamhet
tillfälligt under våren 2015. Rayan Förskola beräknas ta över 1 augusti 2015.
Förvaltningen anser att Rayan Förskola är väl lämpade att driva enskild
förskoleverksamhet och uppfyller de krav som anges i skollagen.
Beskrivning av ärendet
Rayan Förskola har till förvaltningen inkommit med ansökan om
godkännande att från och med augusti 2015 driva förskola på Gårdsvägen
16A, 141 70 Segeltorp.
Rayan Förskola godkändes i förskolenämnden den 8 april 2014 att få driva
fristående förskoleverksamhet i Huddinge kommun. Detta under förutsättning
att kontrakt på godkänd lokal skrevs inom en period av ett år utifrån
beslutsdatum. När kontrakt för godkänd lokal tecknats med fastighetsägare
skulle ärendet åter tas upp för nytt beslut i förskolenämnden. Se bilaga
tjänsteutlåtande från 2014.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON (VX) OCH FAX
E-POST OCH WEBB
Barn- och utbildningsförvaltningen
141 85 HUDDINGE
Gymnasietorget 1
Huddinge
08-535 300 00
08-535 360 02
[email protected]
www.huddinge.se
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-01-21
FSN-2014/70
2 (2)
Lokalerna på Gårdsvägen 16A är verksamhetsanpassade till
förskoleverksamhet. HUGE är hyresvärd för den 300 kvm stora lokalen. Fram
till och med hösten 2014 har ett föräldrakooperativ bedrivit fristående
förskoleverksamhet i lokalerna. För närvarande driver Huddinge kommun
förskoleverksamhet tillfälligt under våren 2015. Rayan Förskola beräknas ta
över 1 augusti 2015.
Rayan Förskola ansöker om att i verksamheten få godkännande för ca 35 barn
i åldrarna 1–5 år då verksamheten är fullt utbyggd. Förskolan planerar att
omfatta två till tre avdelningar beroende på barngruppens sammansättning
och storlek. Rayan Förskolas verksamhetsidé är ”Trygghet och utveckling åt
alla”. Verksamheten ska ha ett temainriktat arbetssätt med prioriterade
områden som språk, matematik, miljö, lek och social utveckling. Sång,
rytmik, rörelse och skapande är viktiga inslag i verksamheten.
Huvudmannen kommer i sitt arbete att ansvara för att utbildningen genomförs
enligt bestämmelserna i skollagen, föreskrifter som har meddelats med stöd
av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra
författningar som t ex Läroplan för förskolan Lpfö 98/10.
Under förutsättning att Rayan Förskola beviljas starttillstånd av förskolenämnden enligt plan kan verksamhetsstart beräknas till den 1 augusti 2015.
Förvaltningens synpunkter
De inflyttningsfärdiga lokalerna samt förskolans gård är godkända för
förskoleverksamhet.
Förvaltningen anser att Rayan Förskola är väl lämpade att driva enskild förskoleverksamhet och uppfyller de krav som anges i skollagen 2 kap. 5 §
Skollagen (2010:800). Förvaltningen föreslår att Rayan Förskola får driva
förskoleverksamhet i Huddinge kommun på Gårdsvägen 16A i Segeltorp.
Jukka Kuusisto
Utbildningsdirektör
Helena Näslund
Biträdande Utbildningsdirektör
Bilagor
Förskolenämndens beslut den 8 april 2014
Beslutet delges
Rayan Förskola, [email protected]
Akten
Rayan Förskola
Trygghet och utveckling åt alla
Presentation
Vi är två utbildade kvinnliga förskollärare, Meliha Kaya och Muna Kelifa, som har
långtidserfarenhet av att arbeta inom barnomsorgen. Vi är examinerade till fårskollärare med
långtidserfarenhet som barnskötare och vill nu öppna en egen fårskola där vi med hjälp av
våra erfarenheter i kombination med utbildning kan arbeta för att utveckla en framgångsrik
pedagogik för barnen. Dessutom arbetar Muna Kelifa redan som biträdande förskolechef i en
förskola i Kista sedan 2010. Sedan år 2001 Muna även arbetat som resurslärare,
fritidspedagog och barnskötare. Meliha Kaya har en gedigen långtidserfarenhet inom
barnomsorgen och har arbetat inom området sedan år 2000. Nu arbetar Meliha som
förskollärare och pedagogisk ansvarig för en fårskola i Kista.
Vi blev båda fårdigutbildade till förskolelärare januari 2012 med interkulturella profilen på
Södertörns Högskola och har arbetat tillsammans sedan dess. Under tiden vi studerade
arbetade vi på förskolan- vilket gav oss chansen att tillämpa kunskaperna vi erhållit från
undervisningen på högskolan i praktik på förskolan. Dessutom var det lättare att tillämpa och
använda oss av den nyreviderade läroplanen, Lpfö.98 nyreviderad 2010, i och med att vi
noggrant, i seminarier och diskussioner, gått igenom den under undervisningen. När denna
nyinhämtade kunskap kunde tillämpas direkt resulterade det i att vi kombinerade både det
teoretiska och praktiska- vilket banar vägen för en utveckling. En utveckling bland annat
inom det systematiska kvalitetsarbetet där vi gett mer plats åt barnen, barnens vårdnadshavare
och all personal vid den kontinuerliga planeringen, uppföljningen och utvecklingen av
utbildningen.
Vi är båda energiska, engagerade och starkt motiverade förskollärare som länge troget
förhållit oss till vår arbetsuppgift. Vi känner att för varje dag som gått har vår kunskaps-och
erfarenhetsbagage fyllts med nya upplevelser. Idag är den ganska fylld och har nått upp till en
nivå där vi känner att det är dags att testa våra vingar och ta det till en annan, högre, nivå. Det
kan vi göra genom att starta en egen förskola. Det ger oss möjligheten att från allra första
början bygga upp en stark förskola som arbetar efter läroplanen och som ger vruje enskilt barn
möjligheten att utvecklas på bästa sätt. En förskola som engagerar både personal och
vårdnadshavare som även ges stor plats i delaktigheten för barnens framsteg och utveckling.
En fårskola där föräldrarna tryggt kan lämna barnen och sedan hämta dem, med ett leende på
Sida 1
läpparna, vetandes om allt det roliga och lärorika som det livliga och glada barnet upplevt
under dagen. Tanken av att åstadkomma och bygga upp en sådan verksamhet ger oss glädje
och känslan av att det faktiskt är fullt möjligt formar ett leende på läpparna. Vi hoppas nu
starkt att detta går igenom och att vi inom kort går runt bland de glada barnen på vår egna lilla
förskola.
Verksamhetside
I förskolan läggs grunden till ett livslångt lärande genom att vi utmanar, lockar samt väcker
barnens nyfikenhet. Vi kommer att arbeta utifrån förskolans läroplan och använda oss av
pedagogisk dokumentation för att synliggöra barnens lärande och utveckling. Alla barn ska bli
sedda, hörda och uppmärksammade. Vi lägger stor vikt vid det enskilda barnets välbefinnande
och trygghet. För oss är det viktigt att vi vuxna är goda förebilder och behandlar alla lika.
Förskolan kommer att satsa mycket på att arbeta i mindre grupper, syftet är att
uppmärksamma och bekräfta varje enskilt barn. I mindre grupper finns det utrymme för
diskussioner vilket leder att varje barn blir sett, hört och uppmuntrat. Barnens självkänsla
stärks genom att vi vuxna "ser" och bekräftar dem. Genom samarbetsövningarna skapar vi en
trygg barngrupp där barnen känner sig accepterade och upplever tillhörighet. Vi får möjlighet
att skapa trygghet och vi- känsla. Samarbetsövningarna syftar till att barnen f'ar träna på
samspel, konflikthanteringar, rutiner och regler.
Dessutom kommer vi ha ternairniktat arbetsätt och prioriterar områden som språk, matematik,
miljö, lek och den sociala utvecklingen. Vi skall arbeta medvetet med hållbar utveckling och
miljö samt sträva efter att värna om miljön runt om oss, både i och utanför förskolan.
Förskolan skall använda miljövänliga material för att varna om miljön.
Några viktiga moment som kommer att vara återkommande i verksamheten är samling, lek,
sång, rytmik, rörelse och skapande aktiviteter. Vi skall lägga stor vikt vid att hålla
pedagogiken levande. Vår förskola kommer att ledas av en förskalechef samt en biträdande
förskolechef och varje avdelning kommer att ha en medarbetare som ska vara pedagogisk
Meliha
Kay~
.
.
Sida 2
~i
Muna K e l i f a , - .
ansvarig, det vill säga en förskollärare. Det pedagogiska arbetet ska ledas och samordnas av
förskolechefen, torskolechefen har erfarenhet, högskoleutbildning och erfarenhet inom yrket.
Färskolechefen är medveten om det beslut som kommer att tas och ansvar som framgår av
föreskrifter, skollag och andra författningar (2 kap. l O § skolagen)
Färskolechefen Muna kelifa har övergripande ansvar för att verksamheten bedrivs i enlighet
med målen i läroplanen. Färskolechefen har till uppgift att ansvara for det systematiska
kvalitetsarbetet och den pedagogiska utvecklingen i förskolan. I uppdraget ingår att
kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten tillsammans med
biträdande torskolechef Meliha Kaya. Vidare ansvarar torskolechefen för att upprätta,
genomföra, följa upp och utvärdera förskolans handlingsprogram for att förebygga och
motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, såsom mobbning och
rasistiska beteenden bland barn och anställda. Färskolechefen har även i uppdrag att ansvara
för att sarnarbetet mellan förskolan och hemmet fungerar. Färskolechefen har även ansvar för
personalens kompetensutveckling., budget och kontakten med skolan. Som förskolechef
fungerar Muna Kelifa även som en viktig länk mellan styrelsen och förskolan. Färskolechefen
och bit förskolechef Meliha Kaya kommer gemensamt överens om anställningar, budget och
verksamhetsfrågor, men förskolechefen har det yttersta ansvaret för verksamheten. Bit
förskolechef Meliha Kaya skall ha ledningsmöte en gång i veckan med förskolechefen.
Förskollärarens huvudansvar ska bl.a. vara att se till att läroplanens mål och intentioner
uppfylls. Förskolläraren skall ansvara för det pedagogiska innehållet i verksamheten och
arbetsfordelningen i avdelningen samt att det pedagogiska arbetet främjar varje enskilt barns
utveckling och lärande. Vi kommer att erbjuda kompetensutveckling och fortbildning för all
personal i förskolan. Vårt mål är att alla våra medarbetare ska vara kompetenta och
engagerade.)
Meliha Kaya,
Muna Kelifa,
Sida 3
-------
--------~-~~~~---
Värdegrund
Vår förskola ska präglas av öppenhet och ömsesidig respekt för allas lika värde. Vi vill ta
tillvara på värdet i att alla är olika. Alla barn ska bli sedda, hörda och uppmärksammade. Vi
lägger stor vikt vid det enskilda barnets välbefinnande och trygghet. För oss är det viktigt att
vi vuxna är goda förebilder och behandlar alla lika.
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar:
• Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,
• Förrnåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att
hjälpa andra,
• Sin förrnåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etniska dilemman
och livsfrågor i vardagen,
• Förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och
oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuellläggning
eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin miljö.
Målsättning för verksamheten
Fasta rutiner
Vi skall arbeta efter fasta rutiner och regler eftersom det skapar trygghet för barnen. De fasta
rutinerna redovisas kortfattat i nedanstående text.
Den fria leken
Vi vill ge större utrymme till den fria leken, både inne och ute. I den fria leken har barnen
möjlighet att träna det sociala samspelet, motoriken, stimulera fantasin samt bearbeta sina
upplevelser. Barnen skall ha tillgång till olika material som väcker deras nyfikenhet och lust
och inbjuder till olika lekar. Vi pedagoger kommer att vara tillgängliga för vägledning och
delta i den fria leken på barnens villkor.
Meliha Kaya,
Muna Kelifa,
Sida 4
----
----------
Samling
Vi kommer att ha samling varje morgon och eftermiddag. På samlingen ska vi prata om hur
dagen har varit, gå igenom veckodagar, årstider, träna matematik och .m.ycket ·annat: Vikommer att avsiuta samlingen med sång, rim och ramsor.
Gymnastik
Vi ska ha gymnastik/ rörelse minst en gång i veckan och träna på olika begrepp som under,
över, upp- ner, bakom- framför osv. Vi ska även utveckla barnens grovmotorik genom att
klättra, hoppa, åla, springa, balansera och öva olika rörelser.
Pedagogiska måltider
Lunchen kommer att börja vid Il tiden. Vi strävar efter att barnen ska ha inflytande vid
matsituationerna. Vi kommer att ha "dukningsbarn" som dukar bordet och serverar maten.
Barnen ska
ta möjlighet att påverka genom att vi låter dem välja hur mycket de vill äta och
om de vill dricka vatten eller mjölk, men samtidigt ska vi försöka att uppmuntra barnen att
smaka på allt som serveras. Vi anser att matsituationen är ett viktigt tillfälle där vi pedagoger
kan föra dialog med barnen och därigenom främja språkutvecklingen.
Vilan
De små barnen som är 1-3 år ska ha vilostund varje eftermiddag i bestämda platser för att
skapa trygghetskänsla och barnen får ha med sig "trygghetsföremål" som t.ex. napp eller
gossedjur. Under vilostunderna f'ar de lyssna på lugnande musik för att de skall kunna slappna
av. De stora barnen, 4-5 åringarna ska ha sagoläsning under vilostunderna.
Utflykter
Vi kommer att erbjuda barnen många olika utflykter, t. ex. besöka bondgård och prata om djur
samt lekar på olika parklekar. Vi kommer att satsa mycket på kultur, bl.a. biblioteks- och
teaterbesök. Skogen kommer att vara en viktig del av vår verksamhet. Vi kommer ofta gå till
skogen för att utmana den motoriska utvecklingen. I skogen kommer vi bl.a. att samla
naturmaterial som vi senare kan använda vid olika situationer såsom skapande aktiviteter,
matematik samt språkträning. Vi anser att det är viktigt att kunna väcka barnens intresse för
natur och miljö.
Meliha Kaya,
Muna Kelifa,
Sida 5
--------
Utevistelser
Utevistelsen kommer vara en viktig del av vår verksamhet. Vi kommer att gå ut minst en gång
om dagen, oavsett väder. Vårt motto lyder "det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder".
På förskolans gård skall finnas tillgång till cyklar, sandlåda, rutschkana, gungbräda och andra
material som ger barnen möjlighet att träna på sin samarbetsförmåga, grovmotorik och
kommunikationsfönnåga osv.
Normer och värden
Normer och värderingar genomsyrar hela verksamheten och är en ständigt pågående process
med utgångspunkt från målen i förskolans läroplan och likabehandlingsplan. Vi vill att vår
förskola ska präglas av öppenhet och ömsesidig respekt för allas lika värde. Vi vill ta tillvara
på värdet i att alla är olika. Alla barn ska bli sedda, hörda och uppmärksammade. Vi lägger
stor vikt vid det enskilda barnets välbefinnande och trygghet. För oss är det viktigt att vi
vuxna är goda förebilder och behandlar alla lika. Vi villlära barnen att använda artighetsfraser
som tack, hej, hejdå och att hantera konflikter själva. Givetvis kommer vi vuxna alltid vara
närvarande vid konflikthanteringar men vi vill dock att barnen lär sig att lösa konflikter på
egen hand med oss pedagoger som stöd. Vi skall arbeta medvetet med hållbar utveckling och
miljö. Vi ska värna om miljön runt om oss, både i och utanför förskolan. Vi ska vara rädda om
vårt material och försöka vara sparsamma och miljövänliga.
Sida 6
Muna Kelifa,
----------~-----~-··---~-
Organisationsschema
2013/2014
Huvudman /Förskolechef
Pedagogisk ansvarig ( Meliha Kaya)
/
Avdelningsansvarig
Småbarns avd.
j
Avdelningsansvarig
Avdelningsansvarig
Mellanbarns avd.
storbarns avd.
Barngruppens sammansättning och personaltäthet
Huvudmannen ske se till att barngrupperna har lämplig sammansättning och storlek (8 kap. 8§
skollagen). Vi planerar att ha max 14 barn per avdelning i småbarnsgrupperna (1-3 år). I de
äldre barngruppema(4-5år) planerar vi att ha max 18 barn per avdelning. Dessutom så strävar
vi efter att ha en god personaltäthet i förhållande till antalet barn.
Me!i ha
Muna Kelifa,
Sida 7
~--~--
Färskolechefen har ett särskilt ansvar för att
... ''·'.
Det pedagogiska arbetet ska ledas och samordnas av f<irskolechefen, förskalechefen har
erfarenhet, högskoleutbildning och erfarenhet inom yrket. Förskalechefen är medveten om det
beslut som kommer att tas och ansvar som framgår av föreskrifter, skollag och andra
författningar (2 kap. l O§ sko lagen)
Förskalechefen Muna kelifa har övergripande ansvar för att verksamheten bedrivs i enlighet
med målen i läroplanen. Förskalechefen har till uppgift att ansvara för det systematiska
kvalitetsarbetet och den pedagogiska utvecklingen i förskolan. I uppdraget ingår att
kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten tillsammans med
biträdande f<irskolechef Meliha Kaya. Vidare ansvarar förskalechefen för att upprätta,
genomföra, följa upp och utvärdera förskolans handlingsprogram för att förebygga och
motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, såsom mobbning och
rasistiska beteenden bland barn och anställda. Förskalechefen har även i uppdrag att ansvara
för att sarnarbetet mellan förskolan och hemmet fungerar. Förskolechefen har även ansvar f<ir
personalens kompetensutveckling., budget och kontakten med skolan. Som förskolechef
fungerar Muna Kelifa även som en viktig länk mellan styrelsen och förskolan. Förskalechefen
och bit förskolechef Meliha Kaya kommer gemensamt överens om anställningar, budget och
verksamhetsfrågor, men förskalechefen har det yttersta ansvaret för verksamheten. Bit
förskalechef Meliha Kaya skall ha ledningsmöte en gång i veckan.
Förskolans personalomsättning
Huvudmannen ska för undervisningen använda utbildad förskollärare som är avsedd f<ir
utbildning som en förskollärare bedriva(2 § 13 skollagen) för varje avdelning skall anställas
minst en förskollärare samt ha andra personal med sådan utbildning eller erfarenhet för att
kunna främja barnens utveckling och lärande (2§ 14 skolagen).
Meliha
,.
Muna Kelifa, . _ . . .
Sida 8
------
Styrelsens och fdrskolechefens roll
Huvudman kommer att ha huvudansvaret för att driva fdrskolan framåt. Huvudman kommer
även
att
ansvara
bland
armat
fdr
personalfrågor,
pedagogisk
inriktning
och
fastighetsunderhåll. Bit. fdrskolechefen Meliha Kaya skall ha det övergripande ansvaret fdr att
verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen. Förskalechefen skall ansvara fdr det
systematiska kvalitetsarbetet och den pedagogiska utvecklingen i förskolan. I uppdraget ingår
att kontinuerligt planera, fdlja upp, utvärdera och utveckla verksamheten tillsanunans med
biträdande fdrskolechef Meliha Kaya. Vidare kommer fdrskolechefen ansvara för att upprätta,
genomföra, fdlja upp och utvärdera förskolans handlingsprogram fdr att fdrebygga och
motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, såsom mobbning och
rasistiska beteenden bland barn och anställda. Förskalechefen skall även ha i uppdrag att
ansvara fdr att samarbetet mellan fdrskolan och hemmet fungerar. Förskalechefen kommer
även att ansvara för personalens kompetensutveckling, budget och kontakten med ledningen.
Som bit.fdrskolechef Meliha Kaya kommer även fungera som en viktig länk mellan
huvudmarmen och förskolan. Förskalechefen och den pedagogiske ansvarige kommer
gemensamt överens om anställningar, budget och verksamhetsfrågor, men fdrskolechefen har
det yttersta ansvaret fdr verksamheten.
Registerkontroll
Huvudmarmen ansvarar fdr register kontroll fdr personalen i enlighet med kap 2. 31-33 §§
skolagen , vilket innebär att varje person som anställs skall ha med sig registerkontroll vid
anställning.
Tystnadsplikt
Huvudmannen ansvara för att all personal har kunskap om innebörden av tystnadsplikt. Vid
varje anställning skall vi ha en bilaga om tystnadsplikt som varje ny anställd skriver under.
Bilagan ska ingående beskriva och fdrklara vad tystnadsplikt innebär och hur den anställde i
fdrskolan ska förhålla sig till regeln. Utöver Bilagan ska det finnas ett häfte om tystnadsplikt
som är tillgängligt nära tillhands och synligt fdr alla.
Me!i ha
Muna Kelifa,
Sida 9
~~-~---------
Anmälningsplikt
All personal som arbetar med barn har anmälningsskyldighet jämlikt 14 kap. l §
social~änstlagen.
Lagtexten säger: "Var och en som f'ar kännedom om något som kan innebära att
socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd bör anmäla detta till socialnämnden.
Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälsooch sjukvård och socialtjänsten är skyldiga att genast till socialnämnden anmäla om de i sin
verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till
en underårigs skydd. Detta gäller också de som är verksanuna inom yrkesmässigt bedriven
enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. De som är
verksanuna inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla socialnämnden om de i sin
verksamhet får kännedom om att en underårig utnyttjas sexuellt eller misshandlas i hemmet.
Myndigheter, befattningshavare och yrkesutövare som anges i andra stycket är skyldiga att
lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse fOr utredning av en underårigs
behov av skydd."
Några saker att tänka på
En anmälan kan ske på olika sätt beroende på vad det är man anmäler:
Vid misstanke om sexuellt ofredande/utnyttjande eller misshandel skall föräldrar inte
informeras om anmälan. Den informationen ges av socialnämnden.
Vid andra typer av anmälningar bör/skall föräldrar informeras innan anmälan görs dels om
innehållet i anmälan och varför det görs. Detta kan ske på olika sätt:
Genom att anmälan skrivs ned och fOräldrarna f'ar ta del av den skriftliga anmälan innan den
skickas till socialtjänsten.
Genom att föräldrarna är närvarande vid ett möte på förskolan där personalen muntligen till
socialtjänsten delger sin oro för det aktuella barnet. Socialnämnden kan då också direkt på
plats svara på föräldrarnas frågor om vad som sker eller vad som kommer att hända osv.
Socialnämnden är skyldig att i detalj informera föräldrarna om innehållet i anmälan. Det kan
vara svårt för föräldrarna att få den information som en andrahandsuppgift.
Meliha K a y a , . _ . .
Muna Kelifa, . . . . . .
Sida 10
Om foråldrarna blivit informerade innan, om anmälan och innehåll är det också bättre
forberedda inför mötet med socialsekreteraren och kan bättre ta till sig information om vad en
utredning kan innebära.
En rak och öppen' kommunikation upplevs av de flesta som mindre kränkande .även om det
·som sägs i sig kan vara svårt att höra.
skyldighet att lämna uppgifter
skyldigheten att lämna uppgifter går fore bestämmelser om sekretess. skyldigheten att lämna
uppgifter är ensidig, det vill säga, den aktuella förskolan eller verksamheten är skyldig att
lämna över uppgifter men socialnämnden har sekretess. sekretessen kan upphävas genom
foräldramas medgivande. Sekretessen kan också upphävas genom att foräldern är med vid
gemensamt möte med socialnämnden och forskolan. Föräldern kan själv välja att svara på
frågor eller ge sitt medgivande till socialnämnden istället.
Alla uppgifter som kan vara av betydelse ska lämnas. Det är sedan socialnämnden som
bedömer vad som är av betydelse för utredningen i sin helhet.
Anonym rådgivning
En förskola kan när som helst kontakta socialnämnden for anonym rådgivning i ett ärende.
Anonym rådgivning, där inga namn på barn eller föräldrar över huvudtaget nämns, kan aldrig
betraktas som en anmälan.
Ansvaret for om anmälan ska göras eller inte ligger fortfarande kvar hos förskolan eller
verksamheten. Socialtjänsten kan bara ge råd angående den uppkomna situationen.
Om ett barn eller föräldrar namnges i samband med rådgivningen kan det komma att betraktas
som en anmälan eftersom socialtjänsten då fått kännedom om en särskild person och kan bli
skyldig att starta en utredning jämlik Il kap.l § socialtjänsten.
Att anmäla oro for sanuna barn vid fler än ett tillfälle
Att man i sin verksamhet anmält oro for ett barn vid ett tillflille är ingen garanti for att barnet
fortsättningsvis får den hjälp och stöd det behöver. Det är därfor väldigt viktigt att en ny
Meliha Kaya,~
Murt,å •~'-'•aac,•
Sida 11
, ,
anmälan görs när något inträffar som väcker oro för hur barnet har det. Ibland är det mängden
av anmälningar under lång tid angående ett barn som gör att socialtjänsten slutligen kan ge
barnet det stöd och hjälp det behöver.
Efter en anmälan som bedöms som allvarlig ärsocial~änsfen skyldig att dokumentera och
sammanställa en skriftlig utredning inorn fyra månader.
Ä ven under utredningstiden är det viktigt att göra ytterligare anmälningar när något i barnets
eller föräldrarnas beteende väcker oro.
Vad händer vid en utredning
Efter anmälan tar socialtjänsten kontakt med familj en för att informera om att anmälan har
kommit in och för att göra en första bedömning. Om anmälan bedöms som allvarlig påhölj as
en utredning. Inom fyra månader från att utredningen inletts ska socialtjänsten sammanställa
en skriftlig utredning med ett förslag till beslut. Utredningstiden kan förlängas om det finns
särskilda skäl till det.
Socialtjänsten kan ingripa mot vårdnadshavarnas vilja vid allvarliga missförhållanden. Det
sker då jämlikt lagen om vård av unga, LVU. Beslut jämlik lagen om vård av unga, fattas av
länsrätt och kammarrätt efter ansökan från
social~änsten.
Mer vanligt är att hjälpinsatser ges med vårdnadshavamas samtycke. Socialtjänsten har en
mängd
olika
insatser
att
erbjuda
såsom
farniljebehandling,
gruppverksamheter,
alkoholmottagning m.m.
Om vårdnadshavaren inte samtycker till
~älpinsatser
och lagen om vård av unga inte är
tillämplig avslutas kontakten när utredningen är slutförd.
Barnsäkerhet
Akut sjukdom eller olycksfall -barn
Ge första hjälpen (se första hjälpen broschyr hängd på informationstavlan!).
Behöver barnet läkarvård? Om det är akut, ring räddningstjänsten 112
Meliha Kaya,,..._
Muna Kelifa,
Sida 12
-
Kontakta förskolechefen (eller om denna inte kan nås, kontakta den pedagogiskt
ansvariga). Den personen avgör vem som ska kontakta föräldrarna.
Kontakta föräldrarna.
-
Åk med barnet tillläkare om det erfordras. Åk ej egen bil utan ta taxi.
Stanna hos barnet tills föräldrarna kommer.
Tillräcklig tillsyn och uppsikt över barn
Vid alla typer av aktiviteter utanför förskolan skall det medfölja tillräckligt antal vuxna för att
säkerställa att en tillräcklig tillsyn och uppsikt över barnen kan garanteras. Vid planering av
aktiviteter skall övervägas noggrant att undvika att besöka eller utföra aktiviteter som innebär
uppenbara eller påtagliga olycksrisker.
Kravet på tillräcklig tillsyn och uppsikt innebär att vara uppmärksam på olycksrisker på
aktivitetsplatsen samt under transporter och när vi vistas i trafiken.
Vid transporter till och från aktiviteter skall kollektiva trafikmedel användas, i andra hand kan
abonnerad buss användas, och i tredje hand personalens eller föräldrarnas egna bilar.
I bussen skall det finnas sittplatser till alla barn och vuxna. säkerhetsbälten skall användas
både av barn och vuxna.
Barn ska om möjligt inte behöva korsa trafikerad väg eller gata vid av- och påstigning från
bussen.
Antal medföljande vuxna i förhållande till antalet barn beroende av deras ålder:
Vi rekommenderar att det ska vara en vuxen per 4-5 barn i 1-5 åldersgrupp. Och detta vid
utflykt i närområde eller inom kommunen (t ex lekplats, naturaktivitetsplats i närheten, sim,
biblioteksbesök och teaterbesök)
Det är helt och hållet de vuxna som ansvarar för uppsikten över barnen och att reglerna ililjs.
När mer än en vuxen medföljer skall färskolechef utse en av de vuxna att vara ansvarig för
aktiviteten och att den genomförs i enlighet med reglerna. Till ansvarig medföljande vuxen får
bara utses ordinarie personal (ej korttidsvikarier eller andra tillllilligt korttidsanställda om
vilka man inte har tillräcklig personkännedom).
Meliha
Muna Kelifa,
Sida 13
---------~------~----------
Vid en nödsituation eller risk för nödsituation är det den ansvarige medföljande vuxna som
fattar beslut om och tar ansvar för vilka åtgärder som skall vidtas (om samtliga medföljande
vuxna inte är eniga om vad som skall göras).
Irifornieraförlildrarna i god tid om plats, aktivitet, färdsätt och speciella restriktioner (kan t ex
gälla speciell klädsel, särskild utrustning, säkerhetsutrustning). Begär erforderliga tillstånd
och information om individuella barns behov och begränsningar (t.ex. om barnet inte får
bada)
Mobiltelefon och telefonlistor (med föräldrars arbetsplatstelefon och hemtelefon) skall
medtas. Kontrollera att telefonbatteriet är fulladdat
Gällande regler skall genomgås före vruje aktivitet som omfattas av dessa regler. Kontrollera
att barnen har uppfattat och förstått vad som gäller.
När barn skall delta i aktivitet på en plats där många andra barn finns samtidigt (t ex simning,
teater, tåg och stationer m.m.) kan de, särskilt vad gäller yngre barn, på lämpligt ställe i sina
kläder eller utrustning ha med sig en lapp med namn, enhetens namn och telefonnummer,
hemadress och hemtelefonnummer. Det är viktigt att barnets namn inte syns utanpå kläderna
(då detta kan utnyttjas av förbrytare som kan locka till sig barnet).
Förbandslåda skall medtas (om man vet att det saknas på platsen eller är osäkert att det gör
det).
Att ramla och skadar sig
Det är vanligt att barn ramlar och skadar sig. Vissa typer av skador är det svårt att förebygga
som arm- och benbrott som oftast inträffar när barnen leker. Det man kan göra är att försöka
använda sitt sunda förnuft, och inte till exempel låta små barn klättra i träd eller cykla utan
tillsyn och uppsikt.
Meliha K a y a . . . _ .
Muna Kelifa,
Sida 14
~-~---···-·----~--·---
---
När barn sätter något i halsen- vad gör man då?
Det viktigaste när ett barn sätter i halsen är att försöka få bort det som har fastnat. Ä ven om
barnet förlorar medvetandet på grund av syrebrist ska man fortsätta att försöka .få loss hindret.
De flesta små barn fOrsöker stoppa allt de få tag på i munnen. Det är ett. sätt för barnet att
undersöka saker och att lära sig förstå omvärlden. Risken är då att barnet fårtag i något som
sedan fastnar i luftstrupen. För lite äldre barn kan mat utgöra en risk för kvävning.
För att undvika olyckor är det viktigt att:
Plocka undan små föremål
Se till att barnet sitter när det äter
Se till att barn inte äter något som fastnar i halsen
Tecken på att barnet fått något i halsen
Plötslig hosta
Andningen blir plötsligt ansträngd
Andningen låter väsande
Barnet skriker eller talar svagt och hest
Äldre barn kan ta sig mot halsen eftersom det gör ont
Barnet kämpar få att få luft, läpparna blir blå och barnet kan varken hosta eller skrika.
Luftvägs stoppat är då totalt och inom några minuter förlorar barnet medvetande.
Vad ska man göra?
Oavsett barnets ålder ska man:
Ropa på hjälp
Meliha Kaya,~
Muna K e l i f a . - . .
Sida 15
Ta bort föremålet som fastnat
Ringa 112
Tandolycksfall hos barn - mjölktänder
Det är lätt hänt att små barn ramlar och skadar sina tänder. Ofta händer olyckorna i
samband med lek eller när barnet lärt sig gå eller springa. Vid två till tre års ålder sker de
flesta olyckorna.
Man ska alltid åka till tandläkare om barnet slår sig i munnen. Ibland kan man känna sig
osäker på om slaget har skadat tänderna och en tandläkare kan bland annat med hjälp av
röntgen bedöma skadans omfattning.
I första hand vänder man sig till närmaste folktandvårdklinik eller sin egen tandläkare.
Man kan också nå jourhavande tandläkare genom larmnummer 112, for råd eller akut
behandling.
Människobett - vad kan man göra själv?
Det är händer att små barn biter varandra ibland. Om bettet bara ger märke på huden behöver
man inte göra någonting åt det. Om det blir ett ytligt sår behöver det tvättas.
Man rengör såret genom att tvätta med flytande tvål och rikligt med vatten. Efteråt ska
man helst låta huden lufttorka eller sätta på en luftig kompress.
Ibland blir såret infekterat. Det märker man om såret börjar göra mer ont efter något
dygn. Huden runt såret svullnar och det kan bli en rodnad som bli allt kraftigare. Såret kan
även börja vara och man kan få feber. Då ska man kontakta vårdcentralen.
Brännskador
Den vanligaste brännskadan som uppstår är när man f'ar kokhett vätska, som kokande vatten
eller kaffe, över sig. Huden blir röd och får blåsor. Det kan ta upp till ett dygn tills alla blåsor
har utvecklats.
Meliha 1\.a}'a,•
MunaKelifa,~
Sida 16
Vid brännskador som är större än en handflata bör man söka vård. Om barnet har ratt
brännskador i ansiktet eller på händer, fötter eller könsorgan, räknas skadan som allvarlig och
då ska man alltid söka vård.
'·-·-
Förgiftning- vad kan man göra själv?
Förgiftningsolyckor i fdrskolor orsakas av giftiga svampar, mm. Det man kan göra för att
undvika förgiftningsolyckor är att alltid förvara farliga saker så att barn inte kommer åt dem.
Viktigt att tänka på:
När vi är utomhus är det viktigt att hålla barnen under uppsikt eftersom det kan finnas växter
och bär som är giftiga
Giftiga svampar orsakar allvarliga förgiftningar, plocka därfdr bara svamp som du och barnen
vet med säkerhet att de är ätliga.
Om någon har blivit fdrgiftad är det viktigt att handla snabbt och att göra rätt. Ring till
giftinformationscentralen för att få råd.
Att ha hjälm
Barn skall använda hjälm vid t ex pulkaåkning. Vid aktiviteter där det krävs eller
rekommenderas att barnen bär hjälm, uppmanas medföljande vuxna att också bära hjälm.
Bad
Endast välkända bad -<Jch sim platser och stränder skall användas. De vuxna skall uppehålla
sig i närheten av bassänger när barnen badar. Detta gäller särskilt om det är små barn som
badar fdr att snabbt kunna ingripa med livräddande insats vid behov. Allt badande skall ske
under tillräcklig tillsyn och uppsikt av medföljande vuxna.
Om ett barn kommer bort/går vilse:
Meliha Kaya, . _ .
Muna Kelifa,
Sida 17
Ring polisen 112. Ring inom 5 minuter, barn rör sig snabbt.
Informera polisen om barnets namn, ålder, utseende och kläder.
Informera förskolechefen.
Förskalechefen tar kontakt med barnets föräldrar eller utser någon att göra det.
Dokumentera händelsen, skriv ner vad som inträffat och vad som gjorts.
Kompetensutveckling
Huvudmarmen ska se till att personalen vid förskolan ges möjlighet till kompetensutveckling.
Dessutom ska all personal ha nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller verksamheten.
Flera utredningar visar på att medarbetamas kompetens är avgörande för barnens
måluppfyllelse därför strävar vi efter att satsa på kompetensutveckling inom flera områden till
exempel mångkultur, naturvetenskap, teknik, matematik, utemiljö, språk och datakunskap
(PIM). Vi kommer att besöka andra förskolor för att få nya ideer så att vi kan utveckla vår
verksamhet.
Systematiskt kvalitetarbete
Kvalitetsredovisningen syftar till att ge föräldrar, politiker och andra involverade parter bra
information om förskolans verksamhet och att stärka kvalitetsarbetet i förskolan.
I
kvalitetsredovisningarna skall verksamhetens förutsättningar samt arbetet i verksamheten
redovisas. Redovisningen skall även behandla verksamhetens måluppfyllelse samt eventuella
förslag till f<irbättringsåtgärder.
Meliha K a y a - - Muna Kelifa, . . . . . .
Sida 18
--~·-----
Underlag som har använtsför kvalitetsredovisningen
För att ta fram underlag till kvalitetsredovisningen kommer vi använda oss av pedagogiska
diskussioner i arbetslaget, fOrskolans dagliga rutiner, föregående kvalitetsredovisning,
arbetsplatsmöten, fOräldraenkäter, utvärderingar och läroplanen (Lpf098).
Hur arbetar vi med pedagogisk dokumentation och utvärdering samt uppfoljning av
systematiskt kvalitetsarbete?
Vi kommer att arbeta mycket med pedagogiska dokumentationer fOr att följa barnens
utveckling. Metoderna, dvs. det praktiska hantverket med dokumentation, som vi även
kommer att använda oss av är bl.a. analys, barnens fotografier, film, barnens teckningar,
observationer, intervju med barn, pedagoger och föräldrar samt dagboksanteckningar. Genom
pedagogisk dokumentation synliggörs och ökar medvetenheten om det egna arbetet i förskola,
och därmed gör vi det möjligt att utveckla och reflektera över vårt fOrhållningssätt, våra
arbetssätt samt lärandeprocesser. När det gäller dokumentation är det viktigt att tänka på vad
som ska dokumenteras, varför det ska göras, vem som ska göra det, hur det ska göras och hur
dokumentation ska användas. Vi skall fOlja upp och analysera dokumentationerna utifrån
frågeställningarna: Vad ville vi? Hur gjorde vi? Hur gick det? Vad blev det för resultat? Hur
stämmer det med läroplanens intentioner? Hur går vi vidare? Att dokumentera är ett sätt att
fOrhålla sig till verksamheten fOr att bli medveten om vad som sker, hur man gör och varfOr.
Vi kommer kontinuerligt att diskutera viktiga frågor som rör verksamheten. Vi skall bl.a. gå
igenom läroplanen och torskolechefen skall i sarnarbete med förskollärarna ordna pärmar för
det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Vi skall diskutera hur man kan arbeta med
systematiskt kvalitetsarbete och även arbeta målinriktat med att systematiskt dokumentera,
fOlja upp, utvärdera och utveckla kvalitetsarbetet i förskolan. Vatje avdelning skall ha pärmar
där personalen som arbetar på avdelningen dokumenterar varje enskilt barns utveckling samt
viktiga händelser.
Genom ett systematiskt kvalitetsarbete ger vi föräldrar och andra involverade parter bra
information om förskolans verksamhet och stärker kvalitetsarbetet i förskolan. I det
systematiska kvalitetsarbetet redovisas verksamhetens fOrutsättningar samt arbetet i
verksamheten. Redovisningen skall även behandla verksamhetens måluppfYllelse samt
eventuella fOrslag till förbättringsåtgärder. I redovisningen görs en beskrivning av läget, mål
MelihaKay~
Muna Kelifa, _ .
Sida 19
för verksamheten, uppföljning och utvärdering, analys och bedömning av resultat,
utvecklingsåtgärder och nya mål.
Utveckling och lärande
Språket kommer att ha en viktig roll i vårt pedagogiska arbete. Målet är att stimulera barnens
språkutveckling genom samtal och språkutvecklande aktiviteter. Vi vill lyfta fram språket i
förskolans alla vardagssituationer, vilket kommer att ske genom samtal där barnen ges
möjlighet att uttrycka sig. Vi skall lägga stor vikt vid att de flerspråkiga pedagogerna pratar
både på sitt modersmål och svenska med barnen för att främja aktiv tvåspråkighet. Detta anser
vi underlättar kommunikationen mellan personal, barn och föräldrar. Dessutom kommer vi
även att låna böcker på barnens modersmål och titta på filmsnuttar på andra språk som är
hämtade från UR.se. Enligt förskolans läroplan skall förskolan medverka för att varje barn
som har ett annat modersmål än svenska utveckla sitt modersmål såväl som det svenska
språket.
Förskola skall sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utveckla
sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt
modersmål. (Skolverket 2010, s. Il)
Vi skall även uppmärksamma den vardagliga matematiken i verksamhet exempelvis vid
dukning och vid sortering av material utifrån färger, former och storlek. Motoriken kommer
också få en stor plats i vår pedagogiska verksamhet. Vi kommer aktivt arbeta med
idrott/rörelse och hälsa. Fysisk aktivitet spelar inte bara en stor roll för hälsan utan även för
barns utveckling. Leken kommer att få ett stort utrymme hos oss, i leken erövrar barnen nya
erfarenheter, bearbetar upplevelser, lär sig att lösa problem och att samarbeta. Leken är
grundläggande för barnens lärande. Genom leken utvecklar barnen även social kompetens och
sina språkfärdigheter. För oss är det ytterst viktigt att pedagogerna närvarar i eller är bredvid
leken. Vi pedagoger skall vägleda och stimulera barnen i leken utan att styra eller dominera
Meliha Kaya~
Muna Kelifa, . . . . _ .
Sida 20
----~---~~~~----~--~------------------
Rutiner för klagomålshantering
Föräldrar
Vi har som mål att erbjuda god kvalitet i verksamheten. Inget är så bra att det inte kan bli
bättre och synpunkter och klagomål bidrar till att utveckla verksamheten.
Vi vill att föräldrar ger oss möjligheten att rätta till fel och brister genom att tala om vad de
inte är nöjda med eller berätta vad vi gör som är bra. Om föräldrar har klagomål på forskolans
verksamhet används nedanstående arbetsgång.
Steg l
Vi vill uppmuntra föräldrar till att synpunkter/ klagomål på verksamhet eller dess personal tas
upp direkt med den det berör. Om föräldrarna efter kontakt med personalen fortfarande har
klagomål, ta då kontakt med förskolläraren på avdelning. Detta kan de givetvis också göra om
de av någon anledning inte personligen vill kontakta den problemet berör.
Steg 2
Ledaren ska ta emot föräldrarnas klagomål. Därefter kontaktar förskollärare berörd personal
for att få dess syn på sakfrågan. Förskolläraren ska ansvara for att uppföljning genomfors
inom 14 dagar.
Steg 3
Är föräldrarna inte är nöjda efter steg 2 kontaktar de förskolechefen som i sin tur kallar
samtliga berörda till samtal
Samtliga samtal dokumenteras!
Steg4
Om föräldrarna inte är nöjda efter steg 3 och vill gå vidare med frågan kan de ta kontakt med
utbildningsfdrvaltningen.
Meliha K a y a , . . . ,
Muna K e l i f a , - -
Sida 21
-~------------~--
---
--~-~~-------
Klagomålsblankett 2014
Datum:
Förskola:
Barnets namn:
Förälders namn:
Ärende:
Kontakt:
Muna Kelifa, Förskolechef/ Förskollärare
Meliha Kaya, Bit. förskolechef/ Förskollärare T e l : . . _
Meliha Kaya,~
Muna K e l i f a , . _ .
Sida 22
..
------~-----------~--------~--------~-----
-----
Åtgärder mot kränkande behandling och diskriminering
Likabehandlingsplan
Enligt en ny lagstiftning 2006 ska varje förskola i Sverige ta fram en skriftlig
likabehandlingsplan som redovisar hur personalen på förskolan aktivt ska arbeta fOr att
förebygga diskriminering och annan kränkande behandling. Likabehandlingsplanen ska bland
annat innehålla regler för hur man ska visa respekt för varandra i förskolan, hur personalen
ska reagera om ett barn f'ar illa och hur detta ska anmälas. Likabehandlingsplanen ska
innehålla en tydlig ansvarsfördelning och rutiner för förskolan tillsyn samt planerade åtgärder,
dess uppföljning och utvärdering.
Planen ska utvärderas och revideras i samband i samband med kvalitetsredovisningen. Planen
ska vidare var "levande" och ständigt aktuell i det vardagliga arbetet. Barnen bör informeras
om likabehandlingsplanen och det är också viktigt att föräldrarna görs delaktiga.
Mål
Inga barn ska någonsin utsättas för mobbning, trakasserier, kränkande särbehandling,
främlingsfientlighet, diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion,
sexuellläggning eller funktionshinder i förskolan.
Om mobbning, trakasserier och kränkande särbehandling inträffar i förskolan ska
förskolan se till att detta upphör.
Förskolans plan för likabehandling är ett målinriktat arbete för att främja barnens
rättigheter förebygga och ingripa mot diskriminering.
MåluppfYllelse ska ske genom att:
Alla vuxna som finns på förskolan ska aktivt ta ansvar för förskolans barn.
Alla personalen ska förebygga mobbning genom att ha samtal och diskussioner som
ett återkommande inslag i arbetet med barnen.
Alla personal ska uppmärksamma det som kan vara mobbning genom att ingripa akut
när bråk mellan barnen uppstår.
Meliha Kaya •. . . - .
Muna Kelifa,~
Sida 23
Barnen informeras att tala med personalen som i sin tur rapporteras till forskolechefen
om vad som hänt eller uppmärksammats.
Vruje vuxen på förskolan måste visa tydligt att de bryr sig om alla barns välbefinnande
och att mobbning är oacceptabel.
Arbetet är indelat i stegen: Förebygga, upptäcka, utreda, åtgärda, utbilda, informera.
All personal på forskolan skall:
känna till likabehandlingsplanen
- använda sig av den i det dagliga arbetet
- använda sig av den i det dagliga arbetet
- ingripa när det inte följ s
meddela ledningen om händelser som inträffar och vilka åtgärder man vidtar.
Ansvaret att agera omfattar:
Förskolechef, förskollärare
All personal, vilket omfattar: förskollärare, barnskötare och resurspersonaL
Rayan forskolans arbete for likabehandling utvärderas kontinuerligt minst varje läsår.
Förskolechefen har ansvaret for att likabehandlingsplanen upprättas, följs och utvärderas. Det
är huvudmannen som har det juridiska ansvaret for förskolan om att likabehandlingsarbete
och likabehandlingsplanen följs.
Likabehandlingsplanen består av följande rubriker:
- Förebygga
- Upptäcka
- Utreda
Åtgärda
- Utbilda
Informera
- Kontaktpersoner
MelihaKay~
Muna Kelifa, . - .
Sida 24
Förebygga
Att fOrskolans organisation och verksamhet har utformats på ett sätt att goda relationer
främja. Detta arbetssätt ska genomsyra det dagliga arbetet på förskolan. All fOrskolans
personal utgör en viktig del i det förebyggande arbetet. Att barnen har god
tillgänglighet till vuxna är en viktig del i detta arbete. Varje vuxen på fOrskolan skall
föregå med gott exempel. Förskolan har tull exempel medvetet satsat på hög personalt
Barns inflytande och vårdnadshavarens inflytande
Vi vill att barnen vågar uttrycka sina tankar och åsikter. Vi strävar efter att barnens åsikter och
kunskaper respekteras. Vi vill utveckla barnens inflytande över verksamheten och möjlighet
att påverka sin egen situation. Vi vill att barnen ska kärrna sig delaktiga och kunna påverka
förskolans verksamhet och dess innehåll. Alla barn ska uppmuntras till att ta ansvar för sina
egna handlingar och förskolans miljö.
Hur når vi målen?
Vi kommer att använda oss av barnintervjuer, samtal och observationer för att skapa en bild
av barnens önskemål, intressen samt behov. Det är en viktig grund fOr vår planering. Vi
kommer även att uppmuntra varje enskilt barn till att uttrycka sina egna uppfattningar och
tankar och se till att barnen lär sig att lyssna på varandra.
Samverkan mellan hem och förskola
Vi vill ha en bra föräldrakontakt där alla fOråldrar kärmer sig trygga när de lämnar sina barn
hos oss. Föräldrarna ska få tydlig information om barnets dag. Föräldrarna ska ha stor insyn
och känna sig delaktiga i förskolans verksamhet. Vi ska ha utvecklingssamtal samt ett
föräldramöte minst en gång per termin. Vi kommer att ha dropp- in fika och anordna
knytkalas där föräldrar och personal tar med sig maträtter från olika kulturer. Knytkalas är ett
tillfiille där personal, barn och föräldrar umgås och har det trevligt tillsammans. Vi vill
uppmärksamma olika traditioner och högtider t.ex. jul, påsk ramadan och Eid o.s.v.
Pedagogerna kommer att skriva på en Whiteboard och hänga upp viktig information om vad
som skett under dagen på tavlan. Detta för att dagligen synliggöra verksamheten för
Meliha Kaya, . . . . .
Muna Kelifa,
Sida 25
~--------
-------------~-
vårdnadshavarna. Dessutom strävar vi efter att ha bildspel i hallen där föräldrarna kan ffi
möjlighet att följa upp verksamhetens planerade aktiviteter under lämning och hämtning. På
så sätt kan föräldrar följa upp sitt barns utveckling och lärande samt far möjlighet att komma
med åsikter och synpunj(ter.
Samverkan mellan förskola och förskoleklass
Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt sarnarbete med förskoleklassen, skolan och
fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt
perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller
for respektive verksamhet(Lpfö98).
Samverkan för att hjälpa barnen att anpassa sig till skolan
Samverkanför att knyta samman verksamheten
Samverka för att få verksamheterna att överlappa varandra
Samverkaför att skapa kontinuitetför barnens utveckling (lpo 94).
Dessa fyra skäl kommer att hjälpa oss i vår process att komma fram till ett tydligt syfte i vårt
arbete. Det är just dessa punkter som gör att vi tycker att samverkan är viktigt. Samverkan för
oss handlar om att hjälpas åt att nå gemensamma mål, med hjälp av delmål under vägen. Vi
anser att under arbetet med samverkan är det viktigt att vara medveten om hur, vad och varför
man som pedagog arbetar på det valde sättet. Samverkan förenar två olika verksamheter och
hjälper både elever och pedagoger i sitt arbete, samt skapar en röd tråd genom hela
skolgången. Pedagogerna har ett gemensamt synsätt på utveckling och en gemensam synsätt
på lärande. Tillsammans hjälps de att skapa en trygg och hållbar lärande miljö för eleverna,
något som ger god insikt i lärande processen, både för elever och pedagoger. I
skolverksamheten bestäms ämnena och hur eleverna ska arbeta av pedagogerna, men i
förskolans barncentrerade verksamhet så är det barnet som mer i centrum och bör få välja och
ha inflytande i verksamheten.
Sarnarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive
verksamhet.
MelihaKay~
· Muna Kelifa,~
Sida 26
När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan (förskolechefen)
den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid
övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som, behöver
särskiit stÖd. S~arbetsformer utvecklas med förskoleklassen, skolan och. fritidsheiruncit. och
att samverkan kommer till stånd för att skapa förutsättningar för en samsyn och ett
förtroendefullt samarbete.
Arbetslaget ska:
Utbyta kunskaper och erfarenheter med personal i förskoleklass, skola och fritidshem och
samverka med dem.
Tillsammans med personal i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet uppmärksamma varje
barns behov av stöd och stimulans.
Gemensamma lokala mål för övergångar
Alla barnielever ska behålla sin nyfikenhet och lust att lära från förskola till
gymnasieskola.
Alla barn/elever ska kärrna trygghet inför övergången till de kommande
verksamheterna.
Alla barns/elevers positiva och starka sidor ska lyftas fram vid övergången så att
progressionen blir tydlig och upplevs som ett obrutet lärande och bygger på vad
barnet/eleven lärt sig i tidigare verksamheter.
Alla barn i behov av särskilt stöd ska överlämnas med fokus på de åtgärder som
fungerat i tidigare verksamheter.
Alla förskollärare/lärare som arbetar i förskola och grundskola ska kärrna till de olika
verksamheternas arbetssätt, metoder och innehåll så att · barnen/eleverna och
föräldrarna kärmer igen sig vid övergången till nästa verksamhet.
MelihaKay~
MunaKelif~
Sida 27
I alla överlämningar måste en aktiv dialog föras med barnens/elevemas föräldrar så att det
säkerställs
all relevant
information
från
hemmet
till
förskolan/skolan
och
från
förskolan/skolan till hemmet överlämnas.
Överlämnaodets innehåll
Hur förskolan har arbetat med barnens utveckling och lärande
kommunikation och samspel
delaktighet och inflytande
vid vilka tillfållen barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och
rolig.
barns förmågor och kunnande: språklig och kommunikativ utveckling (även
modersmål) matematisk utveckling, naturvetenskap, teknik och skapande
I alla överlämningar måste en aktiv dialog föras med barnens/elevemas föräldrar så att det
säkerställs
all relevant
information
från
hemmet
till
förskolan/skolan
och
från
förskolan/skolan till hemmet överlämnas.
Gemensamma aktiviteter:
Vårt syfte är att bygga broar mellan förskola, fritidshem och f<irskoleklass. Förskolan skall
därför besöka skolan vid minst ett tillfälle och skolan genomfor gemensamma aktiviteter for
barnen. Vilket bidrar till att förskolebarn lär känna de andra barnen och hur en
f'örskoleklassens verksamhet fungerar. Vi vill även utbyta kunskaper och erfarenheter med
personalen i f<irskoleklass och fritidshem samt samverka med dem. Vi vill även tillsammans
med personalen i f<irskoleklass och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och
stimulans.
- Besöka en lekpark där förskolans äldsta barn och föreklassens barn får leka
tillsammans
-
Skolan gör ett besök i förskolan
Meliha Kaya, . . . . . .
Muna Kelifa,
UfOl l
j
Sida 28
Dokumenterade regler för barnomsorgskön
Rayan förskola är öppen for alla som ska erbjudas förskola. Förskolan skall tillämpa följande
regler gällande barnomsorgskön enligt kap 8 19§ syskonförtur, . geografiskt närhet och
anmälningsdatum .
•
Barnsäkerhetsrond
I vår förskola skall det tillämpas dokumenterad barnsäkerhetsrond årligen, för att säkerställa
att samtliga områden av vikt for barnens säkerhets kontrollerats. Förskolan ska utgå från
checklista som är anpassad efter dem lokaler i ytor där verksamheten bedrivs.
Dessutom så ska barnsäkerhetsronden omfatta så väl som inomhus- som utomhusmiljön,
lekmaterial samt lekredskap.
Meliha Kaya,,..._.
MunaKelif~
Sida 29