Finmotoriska färdigheter och övningar
BARN 3-6 ÅR
MOTORISKT LÄRANDE
Barn behöver förberedelser på vad som ska hända, tydliga
instruktioner och möjlighet att få öva flera gånger.
En komplicerad aktivitet kan delas upp i delar som kan tränas
separat, för att sedan sättas ihop till en helhet. Det är bäst när
aktiviteterna är lagom utmanande så att barnet får känslan av att
lyckas.
För att lära sig något nytt krävs att kroppen känner av hur utgången
blev för att barnet ska kunna utveckla och förfina tillvägagångssättet.
Återkoppling kan också ges av en person som i ord eller handling
visar hur rörelsen kan förändras i utförande.
Barn som är motoriskt försiktiga och förvärvar motoriska färdigheter
senare än sina jämnåriga kamrater behöver extra stöd, hjälp och
uppmuntran för att våga prova nya rörelser och aktiviteter.
De behöver få möjlighet att utföra aktiviteten om och om igen för att
bli trygga i den. En lugn miljö där andra föremål eller ljud inte stör
kan skapa förutsättningar för lärande.
Uppgifter och aktiviteter kan utföras en begränsad tid och kan
avbrytas med pauser för att uppmärksamhet och koncentration ska
hållas kvar.
Det är viktigt att uppgifterna upplevs roliga och lustfyllda för att lära
sig aktiviteter och vilja lära mer.
AKTIVITETER SOM ENGAGERAR BÅDA HÄNDERNA
SAMTIDIGT











Trä stora pärlor på skosnöre, pärlplatta
Klä av och på dockor
Leka med trolldeg och lera
Sandaktiviteter- hälla, göra handavtryck, lerkaka, sandslott
Fingerlekar och ramsor
Skruva på och av burklock. Ställ fram olika burkar och matcha
lock till varje burk
Bygga torn, ett hus, pyramid, tåg med klossar
Sätta ihop pusselbitar
Klippa efter lättare mönster med sax
Sätta ihop sammanhängande bilder/mönster ex: klippa isär en
bild i två-tre delar och sätta ihop eller klistra ihop bilden till en
helhet
Papier maché aktiviteter som innehåller att riva papper till
strimlor och klistra
RITA OCH SKRIVA








Rita med tjockare pennor
Måla med tjocka kritor, pensel och vattenfärg
Forma med piprensare
Rita i sand eller snö för att få stimulans av olika former och
material som sedan kan överföras till att forma och skriva med
kritor och penna
Underlätta och guida grepp på penna genom att markera ut var
pek- lång och tumme ska placeras. Kan exempelvis
färgmarkeras
Kopiera ett mönster ex: rita av en figur från en förebild
Rita av geometriska figurer
Avsluta påbörjad figur (ritmönster)
DAGLIGA AKTIVITETER
PÅ- OCH AVKLÄDNINGSMOMENT




Ta av- och på overall sittande på golvet
Ta av strumpor och uppknäppta skor
Barnet kan sitta på mindre stol eller pall då skor tas av- och på
Ha en bestämd ordning ex; ta ur armarna först och sedan dra
över huvud då tröja ska tas av
 Ha riktmärken på kläder eller markera bak, fram, upp och ner
 Underlätta på- avklädning genom att använda kläder och skor
med kardborre och förstorad grepp på dragkedja
 Ge tid för av- och påklädning, barnet kan ex påbörja påklädning
tidigare än sina kamrater.
MATSITUATION
 Viktigt att barnet sitter bra på stolen med stöd för fötter och
nära bordet
 Vara delaktig i att lägga upp mat
 Dela mat med kniv
 Bre smörgås
 Hälla upp dryck
 För att underlätta grepp kan bestick markeras för att lättare
veta hur bestick ska hållas ex; markering av tumme och
pekfinger
 Ibland kan större handtag på bestick underlätta grepp
 Baka, knåda deg, kavla och strö socker
Namn_________________________________________________
Leg Arbetsterapeut
Telefonnummer _______________________________________
Denna broschyr är framtagen i ett samarbete mellan arbetsterapeuterna i södra sjukvårdsregionen.
Vänd dig till arbetsterapeuten vid ditt barnsjukhus om du har frågor om innehållet.
Foto: Privat