1. No category

Motioner och motionssvar,
Principprogram
Motioner och motionssvar
Principprogram
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
PP1 - Även antirasismen har influerat oss
I början av vårt principprogram finns det en beskrivning av vilka vi är och var vi
kommer ifrån och att vi har ”influenser av miljö- och fredsrörelsen.” Även om detta
stämmer tycker vi att även om antirasismen förtjänar ett omnämnande här, vi menar
att den har influerat vår organisation lika mycket som miljö- eller fredsrörelsen. Som
exempel från vår historia kan nämnas arbetet mot förtrycket och rasismen i Afrika
och från och med 80-talet i allt högre grad även mot rasismen i Sverige.
Vi yrkar
Att
på sidan 1 rad 7 ändra ”influenser av miljö- och fredsrörelsen” till ”influenser
av miljö- freds- och den antirasistiska rörelsen”.
Adam Lundqvist Ung Vänster Mölndal,
Luisa Moncada Escobar Ung Vänster Mölndal
Programkommitténs svar motion PP1
Motionärerna vill att vi när vi i inledningen av principprogrammet slår fast vilket typ
av förbund vi är också ska nämna våra influenser från den antirasistiska rörelsen.
Programkommittén förstår motionärernas intention, men tycker ändå inte riktigt att
det passar. Vi menar att det vore felaktigt att säga att vi ”influerats” av den
antirasistiska rörelsen, utan istället att antirasism liksom antifascism varit ett av
fundamenten i vår rörelse så länge vi existerat. Detta slås också fast i stycket just efter
det som motionen berör, och vi tycker därför att den skrivning som finns i
dokumentet idag bättre beskriver vilket förbund vi är.
Programkommittén föreslår kongressen:
Att
avslå motion PP1
PP2 - Förtydliga delen om miljöteknik!
Den nuvarande texten är otydlig och leder till missförstånd. Exempelvis kan man
tolka det som att vi är emot miljöteknik och det är otydligt hur kapitalet spelar in.
Vi yrkar
Att
på sida 1 rad 50-2 byta ut ”Enligt kapitalismens logik” till och med ”i sin
omfattning skadar klimatet.” mot följande text: ”Genom kapitalismen
exploateras miljökrisen som en väg för kapitalet att skapa nya marknader.
Syftet med bland annat lansering av miljövänliga produkter blir då inte att
förbättra miljön, utan att skapa vinstmaximering för företagen. Resultatet blir
dyrare och mer ineffektiva produkter, samtidigt som begreppet miljövänligt
urvattnas till att enbart bli ett sätt att locka till konsumtion. I och med detta
gör omfattningen av dagens så kallade miljövänliga produktion att klimatet
skadas. Vi behöver istället en miljöteknik värd namnet, där fokus ligger på att
komma till bukt med miljökrisen. På grund av samma vinstjakt säljer stater
utsläppsrätter istället för att när de minskat sina utsläpp spara dem och
minska de totala utsläppen. Därmed går den progressiva effekten förlorad.”
1
Motioner och motionssvar
Principprogram
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
Hanna Hedqvist, Ung Vänster Hammarby-Skarpnäck, Madeleine Sellgren,
Ung Vänster Botkyrka, Nora Forsmark, Ung Vänster Västra Södermalm
Programkommitténs svar motion PP2
Vi håller med om att texten kanske är lite otydlig här och välkomnar förslag på
ändring. Motionens textförslag beskriver på ett bättre sätt hur så kallade miljövänliga
produkter snarare är en ny marknad att etablera sig på för kapitalet, än genuina försök
att vända klimatutvecklingen. I vårt svar har vi bytt ut “miljökrisen” mot “miljöproblematiken” så att det går i linje med den övriga texten. Betydelsen av tekniska
innovationer skriver vi om tidigare i förslaget till miljöstycke, så det tycker vi inte
behöver upprepas. Vad motionärerna tyvärr missar är resonemanget i slutet av
nuvarande stycke som handlar om dagens transporter är ohållbara, och vilka
konsekvenser det faktisk får. Vi föreslår att det förtydligas något.
Programkommittén föreslår kongressen
Att
byta ut stycket som börjar på s. 1, rad 50 till ”Genom kapitalismen
exploateras miljöproblematiken som en väg för kapitalet att skapa nya
marknader. Syftet med bland annat lansering av miljövänliga produkter blir då
inte att förbättra miljön, utan att skapa vinstmaximering för företagen.
Resultatet blir dyrare och mer ineffektiva produkter, samtidigt som begreppet
miljövänligt urvattnas till att enbart bli ett sätt att locka till konsumtion. I och
med detta gör omfattningen av dagens så kallade miljövänliga produktion att
klimatet skadas. På grund av samma vinstjakt säljer stater utsläppsrätter
istället för att när de minskat sina utsläpp spara dem och minska de totala
utsläppen. Därmed går den progressiva effekten förlorad.
Att
Den globala arbetsdelningen av produktionen är ohållbar på sikt eftersom
den förutsätter omfattande transporter. Det innebär att vi i framtiden ser att
en allt större andel av den samlade arbetstiden i Sverige och väst kommer att
gå till produktion av livsmedel och konsumtionsvaror. Den svenska
omställningen till ett så kallat tjänstesamhälle är därför en utveckling som till
viss del kommer att behöva vändas tillbaka.”
anse motion PP2 besvarad
Förbundsstyrelsens kommentar till motion PP2 kommer efter PP9.
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
PP3 – Järnväg är inte klimatkampens slutstation
Sveriges fordonsflotta står för enormt stor del av klimatpåverkan. Att en stor del av
vägtransporterna måste fasas över till järnvägsburen trafik finns det inga tvivel om.
Men samtidigt blir det ofta slentrianmässigt så att man tror att genom överföring av all
vägtransport till järnväg så löser man problemet. Men den tekniska realiteten är att
stor del av fordonsflottans utsläpp sker i städer, på korta avstånd, med många starter
och stopp, där ett 500 meter långt godståg inte kan framföras till den lokala ICAbutiken. Alltså bör en skrivning som tar hänsyn till att alla tunga vägtransporter inte
kan överföras till järnväg läggas till, för ökad förståelse för frågan.
2
Motioner och motionssvar
Principprogram
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
Vi yrkar
Att
på sidan 2, rad 12 ändra så att meningen som börjar med "Tunga
vägtransporter..." istället lyder "Tunga vägtransporter måste i hög
utsträckning styras över till järnväg, samtidigt som utveckling av
klimatneutrala transporter måste påskyndas."
Johan Berg, Ung Vänster Malmö, Emily Bronstorp, Ung Vänster Malmö,
Nicole Voigt, Ung Vänster Malmö, Max Åqvist, Ung Vänster Malmö,
Anton Wendt, Ung Vänster Malmö
Programkommitténs svar motion PP3
Vi menar att motionärernas förslag breddar det centrala temat i detta stycke och
föreslår därför en ny skrivning som täcker in denna breddning och samtidigt undviker
det problematiska uttrycket ”klimatneutrala transporter”.
Programkommittén föreslår kongressen
Att
på sidan 2, rad 12 ändra meningen till följande: ”Tunga vägtransporter måste i
hög utsträckning styras över till järnväg, samtidigt som utvecklingen av ett
transportsystem oberoende av fossila drivmedel måste påskyndas.”
Att
anse motion PP3 besvarad
Förbundsstyrelsens kommentar på motion PP3 kommer efter PP9.
23
24
25
PP4 - Helvegetarisk norm i förbundet
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
För att klara av den stora klimatutmaningen vår generation står inför, krävs en radikal
förändring av hur västvärlden ser på mat. Det är ett faktum att animalieindustrin –
alltså produktionen av kött, ägg, mjölk och annat från djur – är den enskilt största
klimatboven. Som ett förbund som bryr sig om miljön bör Ung Vänster gå i framkant
och införa en helvegetarisk (vegansk) norm på centrala evenemang såväl som i
klubbar.
Jag yrkar
Att
i ”Programkommitténs förslag till ändringar i principprogrammet” under
rubriken ”Miljö och klimat” på sid 2 rad 21 efter stycket om
livsmedelsproduktion lägga till ett stycke: ”Djurindustrin är den industri som
släpper ut mest växthusgaser. Idag odlas stora mängder grödor för att göda
djur, som i sin tur blir mat åt människor. Genom att hoppa över mellanleden i
energipyramiden blir mer mat över till arbetarna i de fattiga länder där
grödorna odlas. För att möta klimatförändringarna måste en omställning från
animalie- till vegetabiliebaserad kost ske. Ung Vänster tar avstånd från
djurindustrin genom att endast servera helvegetarisk mat på såväl centrala
evenemang som evenemang på distrikts- samt klubbnivå.”
Adam Ahlin, Ung Vänster Falköping
3
Motioner och motionssvar
Principprogram
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
Programkommitténs svar på motion PP4
Enligt utsläppsstatistik från UNEP (Emissions Gap Report 2012) står jordbruket för
omkring 11 procent av de direkta globala utsläppen av växthusgaser, omräknat till
koldioxidekvivalenter. Enligt samma statistik står energiproduktion för drygt en
tredjedel av utsläppen, industriproduktion för omkring en femtedel och transporter
för cirka 14 procent. Enligt officiella siffror kommer alltså det samlade jordbruket
först på fjärde plats på listan över största bidragande orsaker till utsläpp av
växthusgaser. Olika studier kommer sedan till olika slutsatser angående storleken av
respektive utsläppskälla beroende på uppdrag och fokus, men storleksordningen
mellan utsläppskällorna är mer eller mindre konstant enligt ovan.
Trots att det alltså finns större klimatbovar är jordbruk en viktig utsläppskälla som
behöver förändras i grunden. Bland de största växthusgasutsläppen från jordbruk är
det endast utsläpp av metangas från boskap som är direkt kopplat till djurindustrin.
Övriga – koldioxidutsläpp kopplade till avskogning, utsläpp av metangas från risodling
och lustgasutsläpp vid konstgödning – har med det energiintensiva och ickekretsloppsbaserade moderna industrijordbruket i sig att göra. Således är ett skifte från
animaliska till växtbaserade livsmedel bara en liten del av en betydligt större
förändring som behövs om vi ska uppnå en klimatmässigt hållbar global jordbruksproduktion.
Det grundläggande problemet med det moderna industrijordbruket är heller inte att
det, åtminstone i de rika länderna, har en stor andel animalieproduktion. Det
grundläggande problemet är att jordbruksproduktionen, liksom all annan produktion, i
slutändan enbart syftar till ökad kapitalackumulation. Därför beskriver programkommittén i vårt förslag till stycket om miljö och klimat att de viktigaste principerna
för framtagande av livsmedel är ”närhet till produktionen, demokratisk kontroll och
människans behov av mat”.
Programkommittén håller inte med motionären om att Ung Vänster som organisation
bör villkora våra medlemmars mat- eller levnadsvanor utifrån moraliska
ställningstaganden kring enskilda industrier. Vi ser på djurindustrin inte som en
enskild företeelse utan som en del av den profitdrivna kapitalistiska
produktionsapparaten. Samtliga industrier, inom samtliga områden, bygger sin
produktion på i grunden ohållbara utsläpp. Vårt uppdrag är att organisera för en
grundläggande samhällsförändring som sträcker sig längre än till att välja den ena
varan före den andra. Vi för fram en systemkritik, en principiell kritik av det moderna
samhällets funktionssätt.
Programkommittén föreslår kongressen
Att
avslå motion PP4
Förbundsstyrelsens kommentar på motion PP4 kommer efter PP9.
4
Motioner och motionssvar
Principprogram
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
PP5 - Lägg skulden på västvärldens utsugning
Ett stort hinder för att motverka globala miljöproblem är att de rika länderna i
västvärlden inte vill minska utsläpp och produktion åt kapitalismens egna syfte så
länge de fattiga länderna inte gör samma sak. Problemet ligger då i att förbättringarna
av miljön står still eftersom de fattiga länderna inte har så stort utsläpp som
kapitalismens västländer har och därför inte kan ta samma ansvar som de som orsakar
problemen.
Jag yrkar
Att på sidan 2, rad 30, efter ’de rika länderna.’ lägga till meningen ’Miljöproblemen
uppstår och vidmakthålls genom att det i dagens samhälle finns ett kapitalistiskt
system som använder u-länderna som syndabockar för miljöproblemen.’
Elza Ardevall, Ung Vänster Helsingborg, Karoline Sjösten,
Ung Vänster Helsingborg, Ilda Kahrimanovic, Ung Vänster Lund
Programkommitténs svar på motion PP5
Motionärerna lyfter frågan om hur rika länder lägger över ansvaret för att minska
utsläpp på fattigare länder, och således inte själva går i täten för omställningen.
Programkommittén menar att detta är en argumentation som i vissa fall kan användas
i den globala debatten om miljö och klimat, men att en sådan argumentation inte är en
anledning till varför det idag inte bedrivs en progressiv miljö- och klimatpolitik, eller
att miljöproblemen uppstår och vidmakthålls genom den. Anledningen till varför det
idag inte bedrivs en progressiv miljö- och klimatpolitik är istället att en sådan skulle
utmana viktiga grundbultar i det kapitalistiska systemet, genom att t ex utmana
patenträtten på teknik och ställa stora delar av samhället under demokratisk kontroll.
Programkommittén föreslår kongressen:
Att
avslå motion PP5
Förbundsstyrelsens kommentar på motion PP5 kommer efter PP9.
PP6 - Viva la revolucion Cubana!
Om vi ska visa på fördelarna med ett socialistisk samhällssystem för att bekämpa
klimatkrisen är det rimligt att ha med de exempel som faktiskt finns i verkligheten.
Det Kubanska samhället har såklart en hel del brister, men man är trots allt det enda
landet i världen som lyckats uppnå det som Världsnaturfonden klassificerar som en
hållbar utveckling. Sedan revolutionen har Kuba gått från ett av regionens fattigaste
länder till att vara ett föredöme gällande arbetarklassens levnadsstandard,
utbildningsnivå och trygghet. Denna materiella förbättring har dock inte, som i många
andra delar av världen, skett på bekostnad av ett större ekologiskt fotavtryck, utan
istället har man kunnat kombinera materiella framsteg för arbetarklassen med en
klimatmässigt hållbar utveckling. Detta har man kunnat göra just för att man har en
5
Motioner och motionssvar
Principprogram
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
planerad ekonomi. Det exemplet borde vi peka på. Det visar både för oss, men
framförallt för fattiga länder, att en annan värld är möjlig.
Jag yrkar
Att
i programkommitténs förslag på sida 2 rad 31 lägga till en ny mening som
lyder: "Att Kuba är det enda landet i världen som enligt Världsnaturfonden
har kombinerat en hållbar utveckling med sociala framsteg för befolkningen
visar på det socialistiska samhällssystemets överlägsna potential att lösa
klimatkrisen. Genom ett ekonomiskt system som möjliggör miljö- och
klimatperspektivet att sättas före de multinationella storföretagens
vinstintresse visar den kubanska revolutionen vägen mot en hållbar framtid
för mängder av fattiga länder."
Petter Engvall, Ung Vänster Malmö
Programkommitténs svar till motion PP6
Motionären lyfter Kubas föredömliga arbete med att bygga ett hållbart samhälle. Vi
håller med i stora drag, men vår ambition med miljöstycket är att ha mer konkreta
skrivningar om hur förändringen ska ske. Att lyfta fram Kuba på det sätt som föreslås
tycker vi inte är tillräckligt relevant.
Det tar inte ifrån Kuba något, men sanningen är ju att landet har tvingats till en
ekologisk omställning på grund av handelsblockaden och Sovjets fall. Man var helt
enkelt tvungen att bli självförsörjande och hade inte råd med olja. Att landet i det läget
valde att begränsa privatkonsumtionen istället för att t ex lägga ner skolsystemet har
däremot sin förklaring i det socialistiska samhällsbygget. Att då bara hänvisa till Kuba
som det goda, medvetna exemplet ger en något onyanserad bild av hur utvecklingen
där har varit och de svårigheter för befolkningen som de första åren på 1990-talet
innebar.
Att det krävs socialism för att skapa ett hållbart samhälle framgår redan tydligt i
förslaget.
Programkommittén föreslår kongressen
Att
avslå motion PP6
Förbundsstyrelsens kommentar på motion PP6 kommer efter PP9.
PP7 - Och kommande?
41
42
43
44
45
46
47
48
Vi måste tänka på framtiden.
Vi yrkar
Att
på sidan 2, rad 43, innan ’generation’ lägga till ’och kommande’.
Att
på sidan 2, rad 43, ändra ordet ’generation’ till ’generationer’.
Elza Ardevall, Ung Vänster Helsingborg Ilda Kahrimanovic, Ung Vänster Lund
6
Motioner och motionssvar
Principprogram
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
Programkommitténs svar på motion PP7
Motionärerna vill ändra meningen så att den också beskriver att miljö- och
klimatfrågan på många sätt är en ödesfråga för kommande generationer. Vi vill hellre
trycka på att det är en ödesfråga för vår generation som vi inte kan vänta med.
Programkommittén föreslår kongressen
Att
avslå motion PP7
Förbundsstyrelsens kommentar på motion PP7 kommer efter PP9.
PP8 - ’Ska’ ska läggas till
På grund av att vi lägga till ’ska’ får vi ut vårt budskap om att vi ska jobba för att
förverkliga sättet att organisera produktionen.
Vi yrkar
Att
på sida 2, rad 51, lägga till ordet ’och ska’ efter ’behöver’.
Elza Ardevall, Ung Vänster Helsingborg, Ilda Kahrimanovic, Ung Vänster Lund
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
Programkommitténs svar på motion PP8
Programkommittén håller inte med motionärerna om att vi bättre får ut vårt budskap
genom att lägga till ett “och ska” i stycket. De två orden ökar inte begripligheten i
analysen. Arbetet med att tolka och förverkliga den analys som principprogrammet
ger uttryck för ska göras av förbundsstyrelsen och förbundets medlemmar. Vi
förutsätter i det här sammanhanget att ordet “behöver” är tillräckligt kraftfullt som
uppmaning till handling.
Programkommittén föreslår kongressen:
Att
avslå motion PP8
Förbundsstyrelsens kommentar på motion PP8 kommer efter PP9.
PP9 All I want for Christmas is planekonomi!
Många gånger i det nya förslaget till miljö- och klimatstycke nämns att vi behöver
organisera produktionen annorlunda, på andra ställen att vi behöver planera den och
på ett tredje att vi behöver ställa den under demokratisk kontroll. Så varför inte fastslå
att det vi vill och behöver för att kunna tackla klimatkrisen just är en planekonomi
ställd under folklig kontroll?
Jag yrkar
Att
i programkommitténs förslag till ändring lägga till en ny mening sist på sida 2
rad 53 som lyder: "Det som behövs för att lösa klimatproblemen är helt
enkelt en planekonomi ställd under folklig kontroll."
Petter Engvall, Ung Vänster Malmö
7
Motioner och motionssvar
Principprogram
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
Programkommitténs svar på motion PP9
Motionären vill att vi sist i det nya stycket ska lägga till att det vi vill ha är en planekonomi ställd under folklig kontroll. Även om programkommittén i sak precis som
motionären själv skriver i sin brödtext gillar planerade demokratiska ekonomier, så vill
vi inte bifalla detta. Meningen som motionären för in kommer om den förs in se ut att
sammanfatta hela detta nya miljöstycke som att lösningen på miljöproblemet ”helt
enkelt” är en demokratisk planekonomi. Vi menar att miljöstycket innehåller väldigt
många olika typer av lösningar, och även om demokratisering av ekonomin förstås är
centralt så är menar vi att det är att göra texten en otjänst att avslutningsvis
sammanfatta den som att den är en text om planekonomi.
Programkommittén föreslår kongressen
Att
avslå motion PP9
Förbundsstyrelsens kommentarer till PP2-9
Förbundsstyrelsen delar i det stora hela programkommitténs uppfattningar om de
inkommande motionerna. Därutöver så anser vi att programkommitténs förslag till
förändringar av principprogrammets skrivningar om miljö- och klimatfrågor fördjupar
vår förståelse för denna stora framtidsutmaning. Samtidigt menar vi att det finns delar
som skulle behövt utvecklas ytterligare, till exempel kring diskussionen om
tillväxtkritik, behovet av ett globalt bindande klimatavtal och hur klimatomställningen
behöver gå hand i hand med en politik för ökad jämlikhet, fler jobb och bättre välfärd.
Därutöver vill vi också beskriva vänsterns strategiska uppgift i att vara med och bygga
en folkligt förankrad miljörörelse.
Förbundsstyrelsen anser att vänsters uppgift i kampen för klimatomställning är att
koppla samman klimatutmaningen med kapitalismens utveckling. Vår roll är att vara
de som bidrar med ett systemkritiskt perspektiv, och som kopplar samman klimatomställningen med en socialistisk strategi för att bryta överklassens ekonomiska makt
och för att ersätta kapitalismen med ett ekonomiskt system där vinstintresset och
kapitalackumulation inte står i centrum. Detta perspektiv beskrivs väl i
programkommitténs förslag.
Samtidigt är det viktigt att konstatera att ett av de stora hindren för en snabbare
klimatomställning är bristen på folklig mobilisering. Vänstern behöver därför spela en
viktig strategisk roll i att underblåsa en sådan mobilisering, genom att vara med och
bygga allianser som skapar en bredare rörelse än dagens miljörörelse. Det perspektivet
anser förbundsstyrelsen behövs i principprogrammet.
I motion PP5 föreslås fördjupade skrivningar om klimatfrågan ur ett globalt
perspektiv och dess koppling till en orättvis världsordning. Förbundsstyrelsen anser
dock att motionens andemening redan tillgodoses av de skrivningar som finns i
programkommitténs förslag. Däremot beklagar vi att skrivningarna om behovet av ett
globalt bindande klimatavtal försvinner med programkommitténs förslag till
förändringar. Vi vill därför föreslå ett tillägg till programkommitténs förslag som tar
upp detta.
8
Motioner och motionssvar
Principprogram
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
Förbundsstyrelsen vänder sig mot programkommitténs resonemang om tjänstesektorn
och håller därför inte med om ”att en allt större andel av den samlade arbetstiden i
Sverige och väst kommer att gå till produktion av livsmedel och konsumtionsvaror”.
Detta trots att vi delar kritiken mot långa internationella transporter. Förbundsstyrelsen menar däremot att det är tjänsteproduktionens andel som behöver öka. En
anledning till det är att varuproduktion går att effektivisera lättare än
tjänsteproduktion och att den första därmed kan öka utan att antalet arbetade timmar
ökar. Vidare vet vi också att behovet av fler anställda i den offentliga sektorn
(offentlig tjänsteproduktion) innebär att andelen arbetade timmar där kommer att
behöva öka. Att styra om produktionen från privat till offentlig konsumtion är
dessutom nyttigt ur ett utsläppsminskningsperspektiv, då vi kan styra den offentliga
konsumtionen gemensamt. Av den anledningen föreslår vi en förändring av
programkommitténs svar på motion PP2.
Ekologisk hållbarhet står inte i motsättning till industrialisering, fler jobb och höjd
levnadsstandard. Tvärtom menar vi att den förutsätter en politik för ökad jämlikhet
och höjd levnadsstandard. För det första skapar de investeringar som behöver göras
och de nya produkter som krävs fler jobb. Vidare skulle många av de krav vi driver på
det klimatpolitiska området förbättra arbetarklassens livsvillkor. För det tredje är
bättre livsvillkor för en majoritet av befolkningen nödvändigt för att vinna legitimitet
för klimatomställningen. Genom ett tillägg vill förbundsstyrelsen belysa detta
perspektiv.
Förbundsstyrelsen har föreslagit kongressen att stryka några rader i grundförslaget
som handlar om hur en samlad produktion skapar bättre förutsättningar för planering.
Stora delar av resonemanget håller vi med och föreslår likartade skrivningar på annan
plats, men vi anser att formuleringarna att vi gemensamt ska besluta var i världen olika
produkter ska tillverkas väcker en rad frågor. Vilken global institution menar
programkommittén ska göra detta? Ska ett sådant regelverk vara överstatligt? Vad
händer med den nationella självbestämmanderätten och möjligheten att självständigt
få välja sin utvecklingsväg? Förbundsstyrelsen anser därför inte att en sådan skrivning
ska finnas med i principprogrammet. Med vår ändring kommer också ett resonemang
om förutsättningarna för en nödvändig återindustrialisering av Sverige.
Vad gäller diskussionen om ekonomisk tillväxt och dess påverkan på miljön och
klimatet har vi inte föreslagit några förändringar. Utan att ta ställning menar
förbundsstyrelsen att den frågan utgör ett viktigt vägval för hur den konkreta politiken
för klimatomställning ska formuleras. Från vår sida har vi inte så här sent i processen
velat föreslå en text för kongressen. Synen på tillväxt och klimatomställning utgör idag
en vattendelare också inom vänstern. Av dessa skäl anser vi att ett ställningstagande i
den frågan bör föregås av en fördjupad debatt inom förbundet.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
programkommitténs svar på motion PP2 bifalles med ändringen att texten
”Den globala arbetsdelningen … behöva vändas tillbaka.” stryks
Att
i övrigt godkänna programkommitténs svar på motionerna PP3-9
Att
på s.2 rad 34 efter meningen ”… miljö och klimat.” lägga till följande ”Ung
Vänster står bakom miljörörelsens krav på ett globalt klimatavtal med
bindande utsläppsminskningar. Ett sådant avtal måste ta hänsyn till den
9
Motioner och motionssvar
Principprogram
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
Att
Att
Att
Att
industrialiserade världens historiska utsläpp och innebära att
klimatomställningen förenas med en höjd levnadsstandard för människor i
fattigare länder. Den rika världen måste stå för huvuddelen av
klimatomställningens kostnader.” och att meningen därefter inleder ett nytt
stycke
på s.2 rad 36 efter ”… folkbildning kring klimatfrågor.” lägga till ”Vid sidan
av de stora ekonomiska intressen som utmanas är den bristande folkliga
mobiliseringen ett av klimatomställningens stora hinder. För vänstern är det
en viktig uppgift att skapa en bredare miljörörelse som når fler än de redan
övertygade. Vänstern ska vara en kraft för en folkligt förankrad miljörörelse
som bygger allianser mellan miljövänner, lokalsamhällen, fackförbund och
andra progressiva krafter.”
på s.2 rad 36-40 stryka texten ”En samlad produktion … delar av världen.”
på s.2 rad 41 lägga till följande stycke ”Klimatomställningen står inte i
motsättning till ökad levnadsstandard för en majoritet av befolkningen.
Tvärtom skulle många av de nödvändiga åtgärderna innebära förbättringar av
arbetarklassens livsvillkor. När miljonprogrammets lägenheter renoveras
skapas förutsättningar för att både höja boendestandarden och öka
energieffektiviteten. Med större satsningar på kollektivtrafik kan priserna bli
lägre, turtätheten öka och utsläppen från transportsektorn minska.
Omfördelning från privat till offentlig konsumtion förbättrar välfärden och
minskar höginkomsttagares statuskonsumtion. Klimatomställningen måste
förenas med en politik för jämlikhet, fler jobb och bättre välfärd.”
på s.2 rad 41 därefter lägga till följande stycke ”För att klimatomställningen
ska bli verklighet behöver såväl konsumtions- som produktionsmönster
förändras. En samlad produktion rent geografiskt – från råvaruutvinning till
förädlad vara – underlättar för demokratisk kontroll och planering av hela
processen. I takt med att den befintliga produktionen ställs om skapas
förutsättningar för nya produkter och miljövänliga sätt att ta tillvara på de
naturresurser och industriella förutsättningar vi har. Klimatomställningen
öppnar upp för en nödvändig återindustrialisering av Sverige.”
PP10 - Klassamarbete är aldrig önskvärt
På första sidan i principprogrammet står det, i ett stycke om massarbete, att ”en
gemensam front tillsammans med alla försvarare av redan vunna demokratiska frioch rättigheter ofta är önskvärd” i det antifascistiska arbetet. Detta innebär alltså att
Ung Vänster, i dagsläget, förespråkar blocköverskridande samarbeten med borgarklassen, vilket är en problematisk ståndpunkt för ett revolutionärt socialistiskt
förbund.
Fascismen är en produkt av kapitalismen - en rörelse och ett verktyg för att
borgarklassen ska kunna förtrycka arbetare när staten och den borgerliga ideologin
inte räcker till. Att samarbeta med borgerligheten i den antifascistiska kampen vore
alltså kontraproduktivt, eftersom vi har motsatta intressen i frågan. Även om borgarklassen/de borgerliga partierna kan ha en radikal retorik mot fascistiska rörelser, visar
all historisk erfarenhet att de kan vända helt om när det behövs.
10
Motioner och motionssvar
Principprogram
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
I Tyskland på 1930-talet visas detta av att det var finanskapitalet som finansierade
nazistpartiet, och att alla de “demokratiska” högerpartierna slöt upp bakom Hitler när
han valdes till förbundskansler 1933. Bara några veckor senare inledde nazisterna
krossandet av socialdemokratin och kommunisterna. Det är dessutom viktigt att
komma ihåg att även om demokratiska fri- och rättigheter är progressiva, och vi
försvarar alla de som kan användas i arbetarklassens intressen, är det inte en
revolutionär organisations uppgift att enbart försvara den borgerliga demokratin, utan
att kämpa för en socialistisk revolution - för verklig demokrati. Eftersom fascismen är
en produkt av kapitalismen i förfall och kris, är det endast med klasskamp och
slutligen en socialistisk revolution som man kan eliminera fascismen.
Vi yrkar
Att
på rad 44 sida 1 stryka meningarna ”Blocköverskridande samarbeten är därför
ofta svåra att åstadkomma. Undantag finns inom till exempel det
antifascistiska arbetet, där en gemensam front tillsammans med alla försvarare
av redan vunna demokratiska fri- och rättigheter ofta är önskvärd.”
Att
på rad 44 sida 1 lägga till ”Vi motsätter oss därför blocköverskridande
samarbeten, och eftersträvar istället en enad arbetarklass och samarbeten med
andra delar av arbetarrörelsen.” efter meningen som slutar ”viktig princip för
massarbetet.”
Ylva Vinberg, Ung Vänster Hisingen, Moa Sönnerbrandt, Ung Vänster HammarbySkarpnäck, Martin Nordén, Ung Vänster Södertälje, Valdar Petersson Malmsten, Ung
Vänster Solna, Maria Nystedt, Johan Nystedt, Ung Vänster Piteå, Benjamin Roobol,
Ung Vänster Hässelby-Vällingby, Gustaf Åstrand, Ung Vänster Huddinge
Programkommitténs svar på motion PP10
Motionärerna vill ta bort ett stycke i inledningen, där vi slår fast att det i kampen mot
fascismen ibland finns en poäng att arbeta i bredare fronter än enbart inom arbetarrörelsen.
Programkommittén delar givetvis både den syn på historien och på fascismens roll
som lyfts fram i motionen. Vi ser också den reellt och historiskt existerande fascismen
som ett möjligt redskap borgerligheten kan ta till för repression av arbetarklassen och
som en reaktion mot såväl arbetarrörelsen som kvinnorörelsens framsteg, precis så
som det beskrivs i stycket ”Fascism” i principprogrammet. Det var mycket riktigt
först när kapitalet i Tyskland började stödja nazismen som den vann framsteg. Med
det sagt menar vi att motionärerna drar ett par felaktiga slutsatser av dessa två
förutsättningar.
För det första leder det till felaktiga slutsatser att förväxla borgarklassen med den
grupp människor i samhället som sympatiserar med och röstar på borgerliga partier. I
den förra gruppen finns förstås ingen möjlighet till samarbete. Den senare gruppen är
åtminstone i Sverige starkt negativt inställd till den fascistiska ideologin och de
fascistiska idéerna. De tillhör ofta dessutom den breda arbetarklassen, och deras
klassintressen är ofta därför motsatta mot borgarklassens intressen som den fascistiska
rörelsen företräder. För det andra är det visserligen ett historiskt faktum att de
borgerliga partierna i Tyskland stödde nazismen under 1930-talet. Men det är också ett
historiskt faktum att liberala partier valde att inte göra det i Frankrike och Spanien
11
Motioner och motionssvar
Principprogram
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
under samma period. Det är alltså inte en lagbundenhet som leder borgerliga partier åt
endera håll. Tvärtom kan arbetarrörelsens strategier och styrkeförhållandena i klasskampen spela in – i Frankrike valde arbetarrörelsen en folkfrontsstrategi, där man just
på det sätt vi skriver i det stycke motionärerna vill ta bort, bildade ”en gemensam
front tillsammans med alla försvarare av redan vunna demokratiska fri- och
rättigheter”.
Våra antirasistiska och antifascistiska strategier bygger på två principer. En är att föra
en radikal socialistisk och feministisk politik och med det slå mot kapitalismen, som är
rasismens och fascismens bas. Den andra är en marginaliseringsstrategi mot
fascismen. Den syftar till att förhindra borgarklassen och kapitalet att anta dessa, sina
allra fulaste och mest auktoritära uttryck. För detta behöver vi bygga breda fronter,
och den skrivning som motionärerna föreslår leder till strategier för en smalare och
snävare antifascism än vad som är möjligt, och är därför inte önskvärt.
Med det sagt tycker programkommittén inte att ”blocköverskridande” egentligen är
det ord som bäst beskriver våra strategier. Poängen är ju inte som det verkar antydas i
texten att få med sig de borgerliga partierna, utan snarare stora folkrörelser som inte
nödvändigtvis är kopplade till arbetarrörelsen, såsom t.ex. idrottsrörelser eller kyrkliga
samfund.
Programkommittén föreslår kongressen:
Att
ändra meningarna “Blocköverskridande samarbeten … önskvärd” till ”I det
antifascistiska arbetet är breda gemensamma fronter tillsammans med
samtliga försvarare av redan vunna demokratiska fri- och rättigheter ofta
önskvärd.”
Att
avslå motion PP9
Förbundsstyrelsens kommentar till motion PP10 kommer efter PP34.
PP11 - Sverige är ett klassamhälle
De senaste decenniernas högervridning i politiken har gjort att klassklyftorna ökat.
Därför är det rimligt att konstatera att vi lever i ett klassamhälle snarare än att lyfta
upp samhällsförändringar.
När vi idag pratar om hur Sverige har förändrats så är det inte progressiva
förändringar man tänker på i första hand, utan snarare den högervridning vi sett med
ökade klassklyftor som följd. Därför anser vi att det blivit tydligare att Sverige är ett
klassamhälle, vilket bör återspeglas i vårt principprogram.
Vi yrkar
Att
på sida 2 rad 46, under MARXISM, ändra den första meningen som lyder
“Dagens Sverige är trots stora samhällsförändringar, fortfarande ett
klassamhälle.” till “Dagens Sverige är ett klassamhälle.”
12
Motioner och motionssvar
Principprogram
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
Nora Forsmark, Ung Vänster Västra Södermalm, Madeleine Sellgren,
Ung Vänster Botkyrka, Iesha Daly, Ung Vänster Söder om Söder
Programkommitténs svar på motion PP11
Motionärerna vill ändra första meningen under stycket Marxism. Meningen kan läsas
ur ett historiskt sammanhang där Sverige genomgått stora samhällsförändringar,
exempelvis under 1900-talet. Att progressiva rörelser kan göra mer eller mindre
avtryck även under kapitalismen beskrivs på flera sätt senare i programmet.
Programkommittén håller med om att det inte finns någon anledning att nyansera
bilden av klassamhället i just den mening som inleder vår klassanalys.
Programkommittén föreslår kongressen:
Att
bifalla motion PP11
PP12 - Klasstillhörighet är inte frivilligt
Som nämns i sista stycket under Marxism finns det starka intressen som verkar för att
klassmotsättningarna döljs och vad gällande klasstillhörighet är dessa väldigt
framgångsrika. Det finns många fall där någon påstår att de inte känner sig som
arbetarklass respektive överklass, medan vi vet att detta inte beror på egen självuppfattning.
Vi yrkar
Att
på sida 2 rad 47, mellan “beror inte på” och “vilken inkomst man har”, lägga
till “vad man identifierar sig vid eller”.
Nora Forsmark, Ung Vänster Västra Södermalm, Madeleine Sellgren,
Ung Vänster Botkyrka, Iesha Daly, Ung Vänster Söder om Söder
Programkommitténs svar på motion PP12
Motionärerna lyfter att vad man känner sig som eller identifierar sig med inte hänger
samman med faktisk klasstillhörighet. Det är i allra högsta grad sant, och på sida 2, rad
27-35 i Principprogrammet finns utförliga skrivningar om vikten av en ökad
klassmedvetenhet, och hur detta förhåller sig till postmoderna strömningar och
ideologiproduktion från högern. Programkommittén menar att dessa skrivningar
innefattar det som motionärerna är ute efter, samt att den text som motionärerna vill
ändra är tydligare som den är.
Programkommittén föreslår kongressen:
att
avslå motion PP12
PP13 - Kvinnan som politiskt subjekt
I dyningarna av dagens politiska debatt vill vi förtydliga vår feministiska utgångspunkt
i det första stycket under feminism. I vårt principprogram ska det inte ligga uppe för
tolkning vad vi pratar om när vi säger feminism.
13
Motioner och motionssvar
Principprogram
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
Vi yrkar
Att
på sida 3 rad 40, efter meningen som slutar med “politiska kontexter.” lägga
till följande mening: “Vår feministiska analys grundar sig på kvinnan som
politiskt subjekt.”
Nora Forsmark, Ung Vänster Västra Södermalm, Madeleine Sellgren,
Ung Vänster Botkyrka, Iesha Daly, Ung Vänster Söder om Söder
Programkommitténs svar på motion PP13
Motionärens text förtydligar den feministiska teori som följer i resten av principprogrammet.
Programkommittén föreslår kongressen
Att
bifalla motion PP13
PP14 - Könskorrigerande behandling
Könskorrigerande behandling inkluderar mer än operationer, så som hormonterapi.
Det rätta ordet meningen syftar på bör vara behandling. (också krossa normen om att
alla transpersoner måste vilja opereras).
Jag yrkar
Att
i principprogrammet sid 4, rad 19, ändra ordet ”operationer” till ”behandling”
Alex Alarud, Tilde Höst, Emily Bronstorp, Max Åquist, Anton Wendt,
Johan Berg, Ung Vänster Malmö, Adam Kedert, Ung Vänster Fagersta-Norberg,
Terry Olsson, Ung Vänster Helsingborg
Programkommitténs svar på motion PP14
Programkommittén delar motionärernas uppfattning att ordvalet i det befintliga
programmet är alltför snäv. Könskorrigerande behandling behöver inte per automatik
innebära ingrepp som operationer. En skrivning som likställer könskorrigerande
behandling med könskorrigerande operationer riktar också fokus mot föreställningen
om att könskorrigering framför allt handlar om det fysiska könet. Det handlar snarare
om den enskildes kroppsliga autonomi, det vill säga rätten att forma och bestämma
över sin egen kropp.
Programkommittén föreslår kongressen
Att
bifalla motion PP14
Förbundsstyrelsens kommentar till motion PP14 kommer efter PP38.
PP15 - Transfobisk formulering?!
Meningen i principprogrammet på sidan 4, rad 30, ”Att som man ha traditionellt
feminina kläder och kroppsspråk ger ofta större negativa reaktioner från omgivningen
14
Motioner och motionssvar
Principprogram
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
än tvärt om – […]” kan tolkas som att man försöker säga att transkvinnor egentligen
är män. Det är inte bra. Ska det syfta på transvestiter eller på transkvinnor som inte
helt ”passerar” och då av omgivningen läses som män i ”kvinnokläder”?
Jag yrkar
Att
meningen på rad 30-31, sid 4, principprogrammet, ändras till ”Om samhället
ser en som man och en har traditionellt feminina kläder och kroppsspråk så
ger det ofta större negativa reaktioner från omgivningen än tvärtom – […]”
Alex Alarud, Tilde Höst, Emily Bronstorp, Ung Vänster Malmö, Adam Kedert,
Ung Vänster Fagersta-Norberg, Terry Olsson, Ung Vänster Helsingborg
Programkommitténs svar på motion PP15
Den skrivning i Principprogrammet som motionärerna vill ändra på syftar på att lyfta
fram hur kvinnorollen och de attributs kvinnor tillskrivs värderas lägre än mansrollen
och det traditionellt manliga, och hur detta drabbar den som av omgivningen läses
som man och anammar kvinnliga attribut. Vi menar inte att den nuvarande
skrivningen är transfobisk. Däremot tycker vi att motionärernas skrivning i stora drag
är bättre, men vi undviker personliga pronomen i principprogrammet efter som det
inte känns som programtext.
Programkommittén föreslår kongressen:
Att
att meningen på rad 30-31, s 4ändras till ”Om den som ses som man av
samhället har traditionellt feminina kläder och kroppsspråk så ger det ofta
större negativa reaktioner från omgivningen än tvärtom – ”
Att
anse motion PP15 besvarad
Förbundsstyrelsens kommentar till motion PP15 kommer efter PP38.
PP16 - Nonsens om
biologi i principprogrammet?
“Biologiskt kön” är en felaktig term ur alla perspektiv, exempelvis vetenskapliga,
biologiska, sociala eller fysiologiska.
Vi yrkar
Att
i principprogrammet på rad 33 sida 4 byta ut “uppfattade biologiska” mot
“tilldelade”
Att
i principprogrammet på rad 47 sida 13 byta ut “biologiska” mot “tilldelade”
Att
i principprogrammet på rad 36 sida 27 ta bort “De faktiska biologiska”
Mio Tastás Viktorsson, Olivia Sahlin, Iris Callerholm, Eva Schönholzer Holmgren,
Lena Eklund och Amanda Ohlsson Ångnell, Ung Vänster Kungsholmen
Programkommitténs svar på motion PP16
I Programkommittén menar vi att det finns faktiska skillnader människor emellan, till
exempel gällande reproduktion. Dessa benämns som kön, men det kan självklart
15
Motioner och motionssvar
Principprogram
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
också kan vara förvirrande då könsroller eller tilldelade kön också benämns som kön.
Formuleringarna i motionärernas två första att-satser menar vi förtydligar textens
intention och förbättrar Principprogrammet. Med ”De faktiskt biologiska
skillnaderna” i stycket om det jämlika samhället, som motionärernas tredje att-sats
berör, avses t.ex. reproduktion. Vi menar att stryka ”De faktiskt biologiska”, som
motionärerna vill, kan uppfattas som att vi menar att det finns grundläggande
skillnader t.ex. hur mäns och kvinnor tänker, så som särartsfeminister ofta
argumenterar. Därför vill vi bifalla de två första att-satserna och avslå den tredje.
Programkommittén föreslår kongressen:
Att
bifalla motion PP16 att-sats 1 och 2
Att
avslå motion PP16 att-sats 3
Förbundsstyrelsens kommentar till motion PP16 kommer efter PP38.
PP17 - Får transpersoner
vara med i feminismen?
Kan vi erkänna att transpersoner också drabbas av patriarkatet och könsmaktsordningen? På Skåne-distriktets DÅK (i feb 2015) lade vi till ”och transpersoner som
grupp” till en mening som då blev ”Vi är feminister för att vi ser att det finns en universell könsmaktsordning som gör att män som grupp är överordnade kvinnor som
grupp och transpersoner som grupp”. Det största motargumentet till att inte lägga till
det var då att det borde tas på nationell nivå eftersom det är något som ändrar hela det
politiska subjektet för vår feminism. Så kan vi ta det på nationell nivå också?
På samma sätt som att feminismen måste prata om rasism också för att rasifierade
kvinnor ska känna sig inkluderade även i den feministiska kampen och inte bara i
kampen mot rasism. På samma sätt bör transpersoner, och andra hbt+-personer, få
känna sig välkomna i vår feministiska kamp och inte bara i kamp kring hbt+ frågor.
Eftersom transpersoner också drabbas av könsmaktsordningen, människor som
uppfostrats som kvinnor och läses som kvinnor kan drabbas av könsmaktsordningen i
vardagen lika mycket som kvinnor utan att för den delen identifiera sig som kvinnor.
Dessa personer bör också få vara med i feminismen.
Jag yrkar
Att
det i principprogrammet på sid 24 om feministisk strategi, stycket på rad 4350, erkänns att transpersoner också drabbas av könsmaktsordningen genom
att sist i stycket lägga till meningen: ”Däremot ser vi att även transpersoner
som inte identifierar sig som kvinnor kan drabbas av könsmaktsordningen
och att således även transpersoner som grupp underordnas män som grupp.”
Att
det i principprogrammet på sidan 4, under rubriken ”feminism” på rad 34
läggs till meningen ”Därför är det viktigt att transpersoner inkluderas i vår
feminism.”
Alex Alarud, Tilde Höst, Bella Wessman, Max Åquist, Ung Vänster Malmö,
Terry Olsson, Ung Vänster Helsingborg
16
Motioner och motionssvar
Principprogram
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
Programkommitténs svar till motion PP17
Motionärerna vill på två ställen i principprogrammet som rör feminism föra in nya
meningar om transpersoner. Vi ser att könsmaktsordningen är en struktur som bygger
på att män överordnas kvinnor. Konsekvenser av könsmaktsordningen är bland annat
att kvinnor har mindre ekonomisk och politisk makt än män. Andra konsekvenser av
könsmaktsordningen som till exempel handlar om tillskrivna roller för kön, får
konsekvenser för de som bryter mot dessa. Uppfattningen om att det finns och alltid
måste finnas två kön får långtgående konsekvenser för transpersoner, och detta står
redan på sida 4 i principprogrammet under stycket om feminism. Transpersoner är
heller inte en homogen grupp - samtidigt som transkvinnor drabbas av könsmaktsordningen på grund av sitt kön, finns det andra specifika frågor som berör transpersoner som grupp.
I en maktordning som återskapar och upprätthåller kvinnors underordning ser vi det
som av yttersta vikt att behålla kvinnor som det politiska subjektet. Kampen för
kvinnors frigörelse kräver att kvinnor kan organisera sig och se att man har
gemensamma intressen blott genom att vara kvinna. På samma sätt kan gruppen
transpersoner ha gemensamma intressen och krav att specifikt driva som transfrågor,
och det gagnar varken kvinnokampen eller transkampen att automatiskt klumpa ihop
dessa två, då strategierna för att upphäva förtrycken kan se delvis olika ut.
Programkommittén föreslår kongressen
Att
avslå motion PP17
Förbundsstyrelsens kommentar till motion PP17 kommer efter PP38.
PP18 - Intersektionalitet i principprogrammet
Vi yrkar
Att
på sida 5 rad 1 i principprogrammet efter stycket ”Feminism” under delen
”Teoretiska utgångspunkter” infoga ett nyck stycke som alltså lyder som
följande:
“Intersektionalitet
Det är ett omutligt faktum att olika samhälleliga strukturer informerar och
reproducerar varandra i alla nivåer av samhället. Statsmakten, kapitalismens
klassamhälle, den patriarkala könsmaktsordningen, imperialismen,
nykolonialismen, hetero- och cisnormen, rasifierandet och vit makt. I varje
överordnad grupp finns intressen i att de andra hierarkierna består.
Borgarklassen består främst av vita män som kan medvetet eller omedvetet
rättfärdiga sin position med övriga privilegier. Avvikande sexualitet tenderar
att förknippas med femininitet som en negativ egenskap. Rörelser för
frigörelse vänds inåt av klassreduktionistiska, transexkluderande eller liknande
tendenser.
17
Motioner och motionssvar
Principprogram
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
Ingen frigörelsekamp kan alltså bortprioriteras eller höjas över de andra. Vi
vill kullkasta en samhällsordning där allt från produktion till arbetsfördelning
inom familjen och vårt gemensamma koncept av kön, är organiserat efter
andra intressen än våra. Alltså måste alla förtryckta grupper göra gemensam
sak i att göra oss av med alla förtryck och maktordningar.”
Mio Tastás Viktorsson, Olivia Sahlin, Iris Callerholm, Eva Schönholzer Holmgren,
Lena Eklund och Amanda Ohlsson Ångnell, Ung Vänster Kungsholmen
Programkommitténs svar motion PP18
Motionärerna vill föra in ett stycke om intersektionalitet i Principprogrammet, och
således också göra intersektionalitetsbegreppet gällande som en del av Ung Vänsters
feministiska teori. Då motionen saknar brödtext är det svårt att bemöta motionärernas
argumentation kring varför detta vore bra, och därför är detta svar mer allmänt hållet
kring varför vi menar att motionen bör avslås, och tar upp vissa delar av motionärernas text.
Begreppet intersektionalitet har sedan slutet av 80-talet använts inom feministisk teori
för att analysera hur sociokulturella hierarkier och maktordningar interagerar och
skapar inklusion/exklusion runt kategorier så som klass, genus, etnicitet, sexualitet,
ålder/generation, funktion, nationalitet och så vidare. Begreppet används på vitt olika
sätt i olika sammanhang. Programkommittén menar att det kan vara intressant att
diskutera hur olika förtryck samverkar och förstärker varandra och att ibland kan
resultatet bli en bättre politisk praktik. Detta innebär dock inte att det finns ett behov
av att använda intersektionalitet som analysverktyg, då detta i mångt och mycket
saknar maktperspektiv och således heller inte är en politisk teori som kan användas
för att förändra samhället.
Motionärerna skriver i sitt förslag till nytt stycke att alla förtryckta grupper behöver
göra gemensam sak i att göra sig av med förtryck och maktordningar. Vi menar från
Programkommitténs sida att det finns många politiska kamper vi behöver ta, men att
det är viktigt att också vara medveten om och förstå hur olika förtryck ser ut och
verkar. Detta är ytterligare ett stort problem med intersektionalitets-begreppet – det
likställer olika förtryck, och behandlar samtliga som att de vilar på samma fundament
– diskriminering eller normer. Detta är problematiskt då vi behöver förstå olika
förtryck, samhällsstrukturer och maktordningar för vad de är för att kunna förändra
dem. Klassamhället har till exempel ingenting med diskriminering eller normer att
göra – den form klassamhället har idag, kapitalismen, är ett sätt att organisera
samhället så att produktionen bygger på fåtalets rätt att äga produktionsmedlen, och
flertalets tvång att lönearbeta för att kunna överleva. Klasskamp är kampen om vem
som ska få överskottet av det som produceras i samhället – och i slutändan hur
produktionen ska organiseras och se ut. Inget av detta handlar om normer kring hur
gemene man ser på att tillhöra överklassen eller arbetarklassen - och om vi ska kunna
förändra klassamhället är det verkningslöst att börja i den änden.
Motionärerna skriver vidare att ingen befrielsekamp kan bortprioriteras eller höjas
över en annan. Inte heller där håller vi med. Vi menar istället att det är av yttersta vikt
för en revolutionär rörelse att kunna analysera sin samtid och dra slutsatser kring
18
Motioner och motionssvar
Principprogram
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
vilka politiska frågor det är viktigt att driva när, och hur det bör göras. Det menar vi
de facto är att prioritera och bortprioritera.
Programkommittén menar att intersektionalitet inte på något vis hjälper oss att
analysera vår samtid för att förändra den. Därför föreslår vi avslag på motion PP18.
Programkommittén föreslår kongressen:
Att
avslå motion PP18
Förbundsstyrelsens kommentar på motion PP18
Förbundsstyrelsen vill också avslå motionen och instämmer i programkommitténs
svar, men vill gå längre i kritiken mot motionens textförslag. Vi menar att de
skrivningar som föreslås vore direkt förödande för vår analys och därmed för våra
möjligheter att förändra samhället i en progressiv riktning. Precis som programkommittén avvisar vi idén om att alla förtryck kan likställas och att vi genom att i
första hand angripa normer och diskriminering kan befria olika grupper från förtryck.
Detta står i motsättning till vår socialistiska och feministiska ideologi och strategi, som
utgår från att det finns två grundläggande maktstrukturer – kapitalismen och
könsmaktsordningen. Detta handlar inte om att ”exkludera” grupper av människor
utan tvärtom om att inkludera samtliga som inte har ett intresse att upprätthålla den
rådande ordningen.
Vi vill särskilt lyfta fram en mening i motionen som vore djupt problematisk om den
fördes in i principprogrammet; ”I varje överordnad grupp finns intressen i att de
andra hierarkierna består.” Att på detta sätt ställa olika grupper mot varandra
beroende av exempelvis hudfärg eller sexuell identitet skulle innebära en splittrad
kamp där människor som i själva verket har gemensamma intressen – papperslösa
utan kollektivavtal och arbetare med kollektivavtal, kvinnor med olika etnicitet eller
sexuell läggning – istället såg sig som politiska motståndare. Detta är motsatsen till
den strategi som arbetarrörelsen och Ung Vänster historiskt ägnat sig åt, och som fört
vår kamp framåt, det vill säga att samla breda politiska subjekt för största möjliga
genomslag att kunna riva samhällsstrukturer och maktordningar. Vår politik grundar
sig i en analys av samhället där de flesta skulle tjäna på, alltså avskaffandet av
kapitalismen och könsmaktsordningen. Det innebär inte att alla kvinnor eller hela
arbetarklassen drabbas på samma sätt eller har samma upplevelser av förtrycken, men
det innebär att alla skulle tjäna på det.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion PP18
PP19 - Inget prisande av
kapitalism i principprogrammet!
43
44
45 Vi anser det inte lämpligt att Ung Vänster prisar kapitalismen i sitt principprogram!
19
Motioner och motionssvar
Principprogram
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
Vi yrkar
Att
i principprogrammet under stycket ”Kapitalismen, Klassamhället och
Könsmaktsordningen” på sida 5, rad 15 och framåt ta bort ”Kapitalismen har
möjliggjort stora framsteg för mänskligheten i form av teknisk utveckling,
stegrad arbetsproduktivitet och skapandet av förutsättningar för utvidgade
politiska och sociala rättigheter” samt ”Men” och ”ändå” i följande mening.
Olivia Sahlin, Mio Tastás Viktorsson, Iris Callerholm, Eva Schönholzer Holmgren,
Lena Eklund och Amanda Ohlsson Ångnell, Ung Vänster Kungsholmen
Programkommitténs svar till motion PP19
Under sin tid på jorden har människan organiserat produktionen, reproduktionen och
samhället som helhet på olika sätt. Kapitalismen är ett utav dem. Som marxister ser vi
att varje nytt samhällssystem fyller sin funktion och är en nödvändig förändring när
produktivkrafternas utveckling inte längre ryms i det gamla samhällssystemet.
Förutsättningarna för socialismen skapas av just det kapitalistiska systemet. Det finns
rörelser som menar att den kapitalistiska utvecklingen var dålig i sig, och att samhället
hade varit bättre utan den. Vi är inte en av de rörelserna.
Texten som motionärerna vill stryka syftar till att visa på några av de framsteg som
kapitalismen har inneburit. Det industriella samhället har faktiskt möjliggjort en massa
saker som det feodala samhället inte förmådde. De framsteg som nämns gör att vi
idag har förutsättningar för en socialism där lönearbetet avskaffas, kollektiva lösningar
ligger närmare tillhands i och med urbaniseringen och fler människor ser det som
självklart att ha vissa rättigheter. Faktorer som underlättar ett socialistiskt projekt och
som inte fanns i t ex det feodala samhället.
Nya problem och nya klassmotsättningar har uppstått under kapitalismen vilket gör
nästa revolution nödvändig, men det är viktigt att vi har med oss en historisk
förståelse för drivkrafterna i samhällsutveckling. Det är dessutom en väldigt liten del
av principprogrammet som handlar om detta, det mesta utgörs av analys av
kapitalismens fullständiga misslyckande att tillgodose människors grundläggande
behov och konflikten mellan arbete och kapital.
Programkommittén föreslår kongressen:
Att
avslå motion PP19
PP20 - Doodelido, doodelidi,
please don't repress me
I principprogrammet, under rubriken staten, finns ett stycke som handlar om statens
repressiva funktioner. Vi anser att detta stycke behöver uppdateras. Stora delar av
stycket handlar om utvecklingen mot ett övervakningssamhälle som konsekvens av
”kriget mot terrorismen”. Detta var en viktig fråga att ta ställning kring och debattera
för tio år sen, men vi upplever att den idag inte är särskilt relevant. Vi anser att frågor
av mer dagspolitisk karaktär inte hör hemma i principprogrammet, och att den här
20
Motioner och motionssvar
Principprogram
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
sortens ställningstaganden hellre bör finnas i verksamhetsplaner eller uttalanden från
förbundsstyrelsen.
Med bakgrund av det som hänt under 2014 tycker vi att andra delar av stycket
behöver ses över och förbättras. Under året har repressionen mot bland annat
medlemmar i Ung Vänster ökat kraftigt. Vi tycker att vårt förslag på stycke beskriver
statens repressiva apparat mycket bättre och mer utförligt. Vi förändrar inga
ideologiska ställningstaganden, utan utvecklar den analys som redan står att finna i
principprogrammet. Däremot föreslår vi vissa begreppsliga förändringar. Vi anser att
begreppet ”repressiv apparat” är mer korrekt än ”repressiva funktioner” i styckets
början – väldigt många delar av staten har repressiva funktioner, t.ex. skolan och (som
fastslås i första stycket under rubriken Staten) försäkringskassan. Vi använder
begreppet ”repressiv apparat” för att beskriva de delar av staten vars huvudsakliga
eller enda funktion är repression.
Vi vill betona att vårt stycke beskriver alla stater, inte bara den svenska. Vi tycker
också att vårt förslag på stycke gör tydligare åtskillnad mellan kapitalistiska stater och
stater under andra produktionssätt. I en svensk politisk kontext kan det verka extremt
att prata om att staten skulle utöva dödligt våld mot sina fiender, men vi vill påminna
om skotten i Ådalen 1931, skotten i Göteborg 2001 och nedridningarna i Limhamn
2014. I vår skrivning om domstolar skriver vi att dessa straffar statens ”upplevda och
faktiska fiender”. Detta är för att förtydliga att det inte bara är råbarkade kommunister
som straffas, utan att domstolar gärna statuerar exempel med människor som t.ex.
bara råkar befinna sig på fel demonstration vid fel tillfälle.
Sammantaget tycker vi att vårt stycke uppdaterar och förbättrar stycket om repression,
utan att förändra förbundets ideologiska ställningstaganden i frågorna.
Vi yrkar
Att
ersätta stycket på sida 9, rad 48 – sida 10, rad 2 som börjar ”Staten har
repressiva funktioner...” med följande: ”Staten har en repressiv apparat, vars
funktioner utövas både öppet och dolt. Polisen, domstolsväsendet och
militären, som ingår i denna, har använts och används av de härskande
klasserna. Den repressiva apparaten i kapitalismen används för att
upprätthålla den härskande klassens makt, genom att skydda staten från
systemhotande politiska rörelser och genom att disciplinera arbetskraften.
När politiska krafter hotar den rådande ordningen möts dessa av repression
av polis och militär. Detta yttrar sig i allt från övervakning till dödligt våld.
Domstolar legitimerar denna repression, och är delaktiga i den genom att
straffa statens upplevda och faktiska fiender. I alla klassamhällen används den
repressiva apparaten också för att garantera den härskande klassens makt över
produktionen. I kapitalismen slår den repressiva apparaten ner facklig
organisering och kamp som hotar kapitalets makt över produktionen. Hela
detta spektrum av repression förekommer både i Sverige och i resten av
världen. Ung Vänster är motståndare till denna repression. Vi är mot alla
former av politiskt organisationsförbud, och accepterar inte politisk
åsiktsregistrering. För varje revolutionär rörelse är motstånd mot repression
en nödvändighet.. ”
Rode Grönkvist, Vilma Bolding, Ung Vänster Lund
21
Motioner och motionssvar
Principprogram
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
Programkommitténs svar på motion PP20
Motionärerna vill skriva om ett stycke som handlar om statens repressiva funktioner.
Vi menar att det finns flera problem med den text motionärerna föreslår.
Dels menar vi att de skrivningar kring den ökade repressionen och övervakningen
som var följder av kriget mot terrorismen i allra högsta grad är och förblir aktuella,
och att det skulle vara olyckligt om de ströks. Även om man i lägre utsträckning pratar
om kriget mot terrorismen idag (primärt för att det ju visat sig att krig är en särdeles
dålig strategi mot terrorism) lever de lagar och den övervakningshysteri som det
medförde kvar i allra högsta grad. FRA-lagen är i kraft oavsett om den talas om eller
inte, och Edward Snowdens avslöjanden om den amerikanska underrättelsetjänstens
PRISM-program skedde 2013. Vi menar helt enkelt att världen under 2000-talet tagit
ett steg in i en ny fas av ökad statlig övervakning och repression under det paraply
som från början oftast kallades kriget mot terrorismen. Med motionärernas förslag
försvinner i princip samtliga sådana skrivningar.
Vidare har motionärerna i sin text resonemang om en repressiv apparat, och menar att
denna formulering är bättre än att prata om ”repressiva funktioner”. Vi håller inte
heller här med. Om man vill prata om repressiva ”apparater” kan man prata om
polisväsendet eller domstolsväsendet. Vi menar att ordet apparat antyder att det finns
en sammanhållet maskineri som både sköter den polisiära repressionen och ”slår ner
facklig organisering”. Vi menar att detta är en felaktig bild av vad som ryms inom den
statliga repressionen och hur sammanhållen denna är. Vi menar att det är en betydligt
bättre beskrivning att skriva att staten har repressiva funktioner, då detta också
antyder att även om vissa delar av repressionen existerar i själva kärnan av en borgerlig
stat, är andra delar föränderliga över tid. Klasskampens styrkeförhållanden och vem
som innehar statsmakten kan förändra sådana saker som de fackliga organisationernas
rörelseutrymme. Sammantaget tycker vi att den nuvarande texten på ett bättre sätt
beskriver den statliga repressionens mekanismer.
Programkommittén föreslår kongressen
Att
avslå motion PP20
Förbundsstyrelsens kommentar till motion PP20
Förbundsstyrelsen är överens med programkommittén att det skulle vara olyckligt att
ersätta skrivningarna om övervakning i spåret av kriget mot terrorismen. Vi vänder
oss mot motionärernas beskrivning att detta skulle vara frågor av ”mer dagspolitisk
karaktär”. Bland annat, som programkommittén skriver, är utvecklingen mot ökad
massövervakning också något som är aktuellt idag. Dessutom är det en viktig del i vår
förståelse för hur dagens imperialistiska världsordning upprätthålls. Parallellt med
övervakningen av invånare i väst, har vi sett en utveckling med krig, ockupationer och
militära interventioner i Syd, inte minst i Mellanöstern. Dessa resonemang beskrivs i
vårt internationella program.
Vidare anser vi heller inte att begreppet ”repressiv apparat” är mer korrekt än
”repressiva funktioner”, som motionärerna skriver i brödtexten. Begreppsbytet bidrar
heller inte till en fördjupad förståelse för hur staten fungerar. Motionärerna definierar
”repressiv apparat”, som de delar av staten vars funktionär helt eller i huvudsak är
repressiva. Av motionen förstår vi att man till exempel syftar på polisen och
22
Motioner och motionssvar
Principprogram
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
domstolsväsendet. Förbundsstyrelsen menar att synen på dessa som helt eller i
huvudsak repressiva visar på en grundförståelse för hur staten fungerar i en avancerad
kapitalistisk stat. Det finns en repressiv funktion i polis- och domstolsväsendet, men
deras huvudsakliga verksamhet handlar om att skydda samhällets invånare
(arbetarklassen där inbegripen) mot att utsättas för brott. Ska det förstås som ett
resultat av att kriminella är en faktisk eller upplevd fiende till staten? Eller ska det
förstås som att ett samhälle behöver lagar för att fungera, och därmed också instanser
i samhället som ser till att dessa upprätthålls? Kanske ska det förstås som att staten
behöver vinna legitimitet på vissa områden (till exempel bekämpning av brott som
vanligt folk utsätts för) för att ha svängrum på andra områden (till exempel för att
kunna legitimera övervakningslagar)? Troligen finns det korn av sanningar i alla dessa
förklaringar, och just därför är det en förenkling att beskriva dessa instanser som en
apparat vars funktion helt eller i huvudsak är repressiv.
I motionen beskrivs ett ”spektrum av repression” som finns i alla klassamhällen,
inklusive Sverige. Förbundsstyrelsen delar den uppfattningen, även om vi anser det
viktigt att poängtera att detta spektrum tar sig olika uttryck i olika länder och i olika
givna historiska sammanhang. Däremot så anser vi att förståelsen av statens repressiva
funktioner som ett spektrum talar emot att genomföra de förändringar som
motionärerna föreslår. Vi anser inte att till exempel Försäkringskassans repressiva
funktioner går att förstå på samma sätt som polisens eller militärens.
Förbundsstyrelsen är inte av uppfattningen att skillnaden i synen på staten går vid hur
dessa funktioner etiketteras. Om man däremot menar att begreppet är viktigt, bör
sådana förändringar inte göras isolerat i ett stycke i principprogrammet utan ske
parallellt med att hela stycken i principprogrammet diskuteras.
Därutöver anser vi att det är nödvändigt att se att vad staten ägnar sig åt och hur dess
funktion manifesteras är ett resultat av en politisk och social dragkamp. Även om man
som motionärerna skriver menar att deras beskrivning av staten är allmängiltig, gäller
alla stater, är det nödvändigt att se att statens funktion tar sig olika uttryck beroende
på om man befinner sig i Sverige idag, i Chile efter statskuppen 1973 eller i dagens
USA, där statens repressiva funktioner är mer uttalade än här. Det finns en
växelverkan mellan bas och överbyggnad, om vi inte ser effekterna av den, utan
snarare ser statens funktion som ett mekaniskt resultat av förhållandena i den
materiella basen, går vi miste om nödvändiga komponenter i vår analys av den tid vi
lever i. Förbundsstyrelsen anser inte att det viktigaste är att vi har en allmängiltig
analys av statens repressiva funktion i vårt principprogram. Det kan vi tillskansa oss
på andra sätt, till exempel genom studier och politisk diskussion. Principprogrammets
viktigaste funktion är i det här avseendet att analysera förutsättningarna för socialistisk
och feministisk kamp i Sverige.
Förbundsstyrelsen tycker att resonemanget i motionen om arbetskraftens
disciplinering är intressant och viktigt. Däremot anser vi att formuleringarna i
motionärernas att-sats riskerar att urholka förståelsen för hur arbetskraften
disciplineras. Det är i Sverige i huvudsak inte polis, militär och domstolsväsende som
disciplinerar arbetskraften, utan snarare andra delar av staten, till exempel Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, socialtjänsten eller skolan. Detta beskrivs också kortfattat
på annan plats i principprogrammet, se första stycket under rubriken Staten.
23
Motioner och motionssvar
Principprogram
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion PP20
PP21 - En korrigering
På ett ställe i principprogrammet så står det att Ung Vänster är motståndare till alla
former av politiskt organisationsFÖRBUND, vilket säger att UV är emot sig självt
som ett förbund. Av sammanhanget att döma så ska det egentligen stå
organisationsförbud, vilket även stämmer bättre överens med Ung Vänsters åsikter.
Människan gör fel hela tiden och vilket kan göra att saker blir svårförståeliga, Ung
Vänster är inget undantag.
Jag yrkar
Att
vi i principprogrammet sida 10 rad 1 ändrar ”organisationsförbund” till ”
organisationsförbud”
Adam Kedert Ung Vänster Fagersta-Norberg
Programkommitténs svar till motion PP21
Motionären stör sig, liksom programkommittén, på Ung Vänsters hårdnackade
motstånd mot organisationsförbund. Programkommittén anser att detta motstånd är
en rest från 2011, en tid då skråväsendet fortfarande dominerade föreningslivet. Det
är rimligt att begära av principprogrammet att det refererar till kända samhällsföreteelser, hellre än till obekanta sådana. Som en konsekvens av samhällsutvecklingen
är det därför naturligt att Ung Vänster nu formulerar kritik mot krav på organisationsförbud istället.
Programkommittén föreslår kongressen:
Att
bifalla motion PP21
PP22 - Det heter groupie, inte wefie
– det heter välfärdsapparat, inte välfärdsstat
I principprogrammet finns en rubrik som lyder ”Välfärdsstaten”, och en lång text som
handlar om detta. Vi vill ifrågasätta att begreppet ”välfärdsstat” används i vårt
principprogram, eftersom vi tycker att det ger uttryck för en felaktig syn på staten som
står i motsättning till principprogrammets andra skrivningar om staten. Vår motion
handlar inte om att förändra några politiska ställningstaganden, utan om att våra
begrepp ska överensstämma med vår ideologiska analys.
Vi anser att begreppet ”välfärdsstaten” är djupt problematiskt. Begreppet, så som det
används i principprogrammet, antyder att den svenska staten en gång var en
”välfärdsstat” som byggdes av och för arbetarklassen, och att den nu har slutat vara
det. Vi menar tvärtom att statens karaktär inte har förändrats på något grundläggande
sätt sedan den blev kapitalistisk. Man kan prata om att välfärden har varit bättre eller
24
Motioner och motionssvar
Principprogram
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
sämre under olika delar av historien, men det tycker vi inte betyder att staten har
börjat och sedan slutat vara en ”välfärdsstat”. Vi tycker att det är mycket mer korrekt
att prata om statens välfärdsapparat. Alla stater som någonsin har funnits har haft det
vi kallar en välfärdsapparat, som t.ex. kan innefatta skola, sjukvård och äldreomsorg.
Olika välfärdsapparater har sett väldigt olika ut genom tiden, men detta förändrar inte
statens grundläggande karaktär. Den stat vi lever under idag är en borgerlig klasstat,
den svenska staten på 1970-talet var en borgerlig klasstat, och den svenska staten på
1920-talet var en borgerlig klasstat.
Att begreppet ”välfärdsstat” är vagt och saknar innebörd blir extra tydligt när vi pratar
om dagens stat. I principprogrammet fastslås att ”Välfärdsstaten i dess ursprungliga
form existerar inte längre i Sverige.”. Vilken sorts stat lever vi i så fall i idag? Den
repressiva staten? Det är uppenbart att det är mer klargörande att säga att statens
välfärdsapparat har försvagats. Att prata om en välfärdsstat som en gång funnits för
snarast tankarna till socialdemokratisk nostalgi. Som kommunister ser vi att staten har
en dubbel karaktär, att den både vårdar och förtrycker, men att den i grunden har en
tydlig klasskaraktär. Att prata om en välfärdsstat som ett ideal är lika felaktigt som när
anarkister utropar staten till en ensidig fiende och förtryckare.
Vi yrkar
Att
på sida 10, rad 47, ersätta ”Välfärdsstaten” med ”Välfärdsapparaten”
Att
på sida 11, rad 4, ersätta ”välfärdsstaten” med ”välfärdsapparaten”
Att
på sida 11, rad 16, ersätta ”välfärdsstaten” med ”välfärdsapparaten”
Att
på sida 11, rad 23, ersätta ”välfärdsstaten” med ”välfärdsapparaten”
Att
på sida 11, rad 29, ersätta ”välfärdsstaten” med ”välfärdsapparaten”
Att
på sida 11, rad 31, ersätta ”välfärdsstaten” med ”välfärdsapparaten”
Att
på sida 11, rad 38-39, ersätta meningen som börjar ”Nyliberalismen har som
politisk idé...” med följande: ”Nyliberalismen har som politisk idé varit
överklassens och högerns reaktion på arbetarrörelsens politiska projekt att
bygga ut välfärdsapparaten.”
Att
på sida 11, rad 43, ersätta meningen som börjar ”Välfärdsstaten i dess
ursprungliga form...” med följande: ”Utbyggnaden av välfärdsapparaten har
avstannat, och vänts till en avveckling.”
Vilma Bolding, Rode Grönkvist, Ung Vänster Lund
Programkommitténs svar motion PP22
Motionärerna föreslår en del mindre ändringar i stycket om välfärdsstaten, parallellt
med att de föreslår att vi slutar använda begreppet välfärdsstaten och istället använder
välfärdsapparaten.
Vad vi pratar om när vi diskuterar framväxandet av välfärdsstaten är ett byggande av
välfärdsinstitutioner som i Sverige förmodligen gick längre än någon annanstans i
världen. Detta är vad som både i den allmänna debatten, och i teoretiska beskrivningar
av Sverige brukar benämnas som en välfärdsstat. Därför menar vi att det skulle vara
förvirrande om vi i vårt program använde det långt mindre använda begreppet
”välfärdsapparat”. Vidare menar vi att motionärerna läser principprogrammet slarvigt
om de menar att vår användning av begreppet välfärdsstat skulle indikera att vi inte
tyckte att Sverige under 1970-talet var ett klassamhälle. Vi skriver t.ex. att välfärds25
Motioner och motionssvar
Principprogram
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
statens själva essens var en klasskompromiss, och som delvis också gynnade kapitalets
intresse av väldrillad och frisk arbetskraft. Principprogrammets beskrivning av 1970talets Sverige är väldigt långt från någon arbetarstat.
Motionärerna vänder sig också mot skrivningar om att välfärdsstaten i dess
ursprungliga form inte längre existerar, och vill skriva om detta till att den numera
avvecklas. Vi menar att det är en mer korrekt beskrivning av hur den svenska
välfärden utvecklats de senaste decennierna. Men när vi pratar om att välfärden bytt
karaktär pratar vi också om det faktum tanken från början var en välfärd som ägdes
offentligt och varit generell, dvs. betalad gemensamt. Nu har vi en välfärd som i långt
högre utsträckning ägs och drivs privat, och som även då den drivs i offentlig regi
styrs enligt marknadsprinciper, och där finansieringen mer och mer övergått till att
vara privat.
Motionärerna vill byta ut en mening som handlar om hur nyliberalismen som idé är de
härskandes reaktion på välfärden som politiskt projekt. Vi tycker att det sätter fingret
på att det också är själva styrkeförhållandena i klasskampen som nyliberalismen är en
reaktion på, och inte bara de faktiska reformerna som genomförts.
Programkommittén föreslår kongressen
Att
avslå PP22, att-satserna 1-6
Att
bifalla motion PP22, att-satserna 7 och 8, med ändringen att ordet
"välfärdsapparaten" byts ut mot "välfärden".
Förbundsstyrelsens kommentar till PP22 kommer efter PP23.
PP23 - Klasskompromissen
vi inte vill ha tillbaka
Välfärdsstaten som begrepp är ett reformistiskt projekt som bygger på klasskompromisser mellan arbete och kapital. Detta är något vi i större utsträckning bör
poängtera och bör ingå i vår analys av svensk historia. Idag handlar debatten ofta om
hur vi ska återskapa det gamla välfärdssamhället och hur det endast krävs höjda
skatter och ökade investeringar. Det vänstern sällan pratar om är de materiella
förutsättningarna som låg till grund för den höga tillväxten som i sin tur låg till grund
för höga profitnivåer trots utbyggnad av offentlig välfärd.
Kapitalet tillät alltså enbart en utbyggnad av välfärden under en period av hög tillväxt
och när sedan tillväxten sjönk lanserades inflationsmål och privatiseringar. Självklart
spelade den höga organiseringsgraden och den offensiva vänstern en stor roll i att
reformerna genomfördes överhuvudtaget och vi ser länder idag med hög tillväxt utan
en utbyggnad av välfärdssystem på grund av en svag fackföreningsrörelse och en svag
vänster.
Vi måste också påpeka att klasskompromissen ingicks av kapitalet av rädslan för en
arbetarrevolution, kompromissen innebar att den privata äganderätten säkrades.
26
Motioner och motionssvar
Principprogram
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
Därför innebär en välfärdsstat ingen fullvärdig demokrati då den ekonomiska makten
fortfarande tillhör överklassen. Vi måste därför som revolutionär rörelse peka på
problemen och aldrig se eller presentera välfärdssamhället som det slutgiltiga målet
eller ett goda samhället.
Vi bör alltså revidera delar av välfärdsstats avsnittet för att förtydliga ideologiska
ståndpunkter och historiska sammanhang. Nya mål måste också sättas för att inte
fastna i drömmen om det förflutna.
Jag yrkar
Att
på sid.11, rad 17 efter ”positioner,” infoga meningen: ”Klasskompromissen
innebar att kapitalet gick med på generella sociala rättigheter och arbetarna
ifrågasatte inte den privata äganderätten.”
Att
på sid. 11, rad 17 ersätta ”den” med ”det”
Att
på sid. 11, rad 38 ersätta meningen ”Nyliberalismen....utbyggnad.” med
meningen: Nyliberalismen är överklassens projekt för att upprätthålla höga
profitnivåer och har därför som mål att krossa rörelser som står i vägen t.ex.
fackföreningar.
Att
på sid. 11, rad 47 ersätta ”Idag är det .... progressiv riktning.” med: ”Idag är
det en viktig utmaning för den revolutionära vänstern att peka på de
materiella förhållanden som omöjliggör en ny klasskompromiss då dagens
förutsättningar är fundamentalt annorlunda. Den höga tillväxt perioden är
länge glömd och hotet från Sovjetunionen existerar inte längre. Dagens kritik
måste därför belysa kapitalismens omöjlighet att tillgodose alla människors
grundläggande behov och därmed kapitalismens upplösning. Arbetarrörelsens
viktigaste insikt bör därför vara att välfärdsapparaten endast bestod då
kapitalets profit inte var hotad och att klassamarbete aldrig kommer leda till
ett upphävande av den privata äganderätten. Den revolutionära rörelsen bör
därför fokusera på att organisera sig för att kunna försvara vunna segrar och
möjliggöra progressiva förändringar men inte drömma om en ny
välfärdsapparat utan om det jämställda och klasslösa samhället.”
Henrik Malmrot, Ung Vänster Jönköping
Programkommitténs svar motion PP23
Motionären vill i högre utsträckning än tidigare poängtera välfärdsstatens karaktär av
klasskompromiss, och att vår rörelse inte ska ha en ny välfärdskompromiss som
slutmål.
Vi är helt överens med motionären om några saker. Vi menar, precis som
principprogrammet slår fast, att en utbyggd välfärd inte är kampens slutmål. Det är
vad som skiljer oss från den reformistiska delen av arbetarrörelsen. Relationen mellan
kampen för dagskrav och kampen för ett klasslöst och jämlikt samhälle finns
beskriven i kapitlet Socialistisk strategi. Där skriver vi t.ex.:
Kampen för socialismen går via arbetet för arbetarklassens och folkmajoritetens
omedelbara intressen. I denna kamp kan stödet för vårt politiska alternativ skapas,
samtidigt som arbetarklassens kampvana, självförtroende och sammanhållning stärks.
27
Motioner och motionssvar
Principprogram
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
Krav som inte kan åstadkommas inom det rådande systemets ramar, så kallade
systembrytande krav, kan öka medvetenheten om kapitalismens begränsningar.
Programkommittén vill betona att den beskrivning i brödtexten som säger att
anledningen till att välfärden byggdes ut var huvudsakligen de materiella förutsättningarna är en instrumentell syn på samhällsutveckling som vi vänder oss emot.
Det stämmer också illa med den övriga brödtext som på ett mer riktigt sätt lyfter
styrkeförhållandena i klasskampen som den avgörande faktorn. De materiella
förutsättningarna lade visserligen en grund, och tippade till viss del förutsättningarna
för klasskampen till arbetarrörelsens fördel. Men olikheten i välfärdens uppbyggnad i
olika länder ger ändå för handen att det i slutändan är klasskampen som avgör
samhällsutvecklingen. I USA där borgarklassen hade ett mer uttalat politiskt projekt
och arbetarklassen var splittrad blev resultatet helt annorlunda än i Skandinavien där
arbetarklassen var sammanhållen och borgarklassen svag, trots att efterkrigstidens
tillväxt var global.
Vi menar att de första tre av motionens att-satser gör väldigt små skillnader i texten,
de tillför i princip inget som redan finns antingen i detta stycke eller andra, och
skrivningarna är inte lika koncisa som de som redan finns i programmet.
Den fjärde att-satsen vill byta ut ett stycke i vilket programmet diskuterar vikten av att
kämpa för en utbyggnad av det offentliga, och att arbetarrörelsens och kvinnorörelsens organisering är essentiell för att både försvara gamla segrar och vinna nya.
Istället vill man lyfta in ett stycke som förändrar den intentionen, så att vi istället ska
prata om omöjligheten i en ”ny klasskompromiss” och om att klassamarbete inte
kommer upphäva det privata ägandet.
Här menar vi att motionärernas text är problematisk. Vårt mål har aldrig varit en ny
klasskompromiss. Men texten motionären vill föra in andas att reformer i sig
omöjliggjorts av den låga tillväxttakten sedan kriserna på 1970-talet. Vi håller inte med
om det. Vi menar att detta i sig är en ”sanning” som etablerats av den nyliberala
ideologibildning som följt de senaste decenniernas ekonomiska utveckling. Sverige är
t.ex. ett mycket rikare land än någonsin, med högre produktivitet än någonsin.
Anledningen till att välfärdsstaten inte längre byggs ut är inte att det saknas resurser,
utan för att borgarklassen vunnit kampen om såväl idéerna som om den politiska
makten de senaste trettiofem åren. Om det inte finns utrymme för reformer, hur ska
vi då förstå t.ex. utbyggnaden av de sociala systemen i Latinamerika det senaste
decenniet? Opererar Latinamerika under en särskild logik skild från kapitalets?
Vidare innehåller motionen en falsk motsättning mellan kampen om reformer och
kampen för ett annat samhälle. Vi menar att det är nödvändigt att människor kan
organisera sig för att de drömmer om ungdomsmottagningar och fler händer i vården.
De segrar vi vinner i de små kamperna är viktiga steg i att förändra såväl samhället
som människor, och för att påvisa både vikten av kamp och på kapitalets inneboende
motsättningar. Kampen för reformer är på många sätt en förutsättning för att den
revolutionära potentialen i ett samhälle ska öka.
Programkommittén föreslår kongressen:
Att
avslå motion PP23
28
Motioner och motionssvar
Principprogram
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
Förbundsstyrelsens kommentarer till motionerna PP22 och PP23
Motionärerna vill på olika sätt förändra skrivningarna om välfärden i principprogrammet.
Motionärerna till PP22 menar att begreppet ”välfärdsstat” är djupt problematiskt.
Förbundsstyrelsen är oenig och menar att man gör diskussionen om vår förståelse av
välfärden en otjänst genom att göra den till en begreppsdebatt. Begreppet välfärdsstat
utgör inte en klassificering av statens karaktär eller grundläggande funktion. Istället
beskriver begreppet en del av staten, och en utveckling där materiella förutsättningar
tillsammans med arbetarrörelsens kamp innebar att välfärden byggdes ut.
Motionärerna konstaterar att alla samhällen innehåller ”en välfärdsapparat”. Det
menar förbundsstyrelsen förvisso är sant, men ett sådant konstaterande tillför inte vår
analys av positionerna i klasskampen och i den feministiska kampen någon djupare
förståelse. Självklart finns det olika typer av välfärdsinrättningar i alla samhällen, men
det intressanta finns både i hur dessa organiseras och hur omfattande de är. Bismarcks
sociala instanser i det sena 1800-talets Tyskland fyllde inte samma funktion, och var
framförallt inte ett resultat av samma sociala processer, som det svenska
socialförsäkringssystemet, som byggdes ut under det sena 1900-talet. På samma sätt är
det av avgörande betydelse att se skillnaderna mellan den svenska generella
välfärdsmodellen (som förövrigt inte alls enbart handlar om att alla ska betala till den,
som programkommittén antyder) och till exempel den anglosaxiska grundtrygghetsmodellen. Arbetarklassen får en betydligt starkare ställning i den förstnämnda jämfört
med den sistnämnda.
För att förstå den svenska arbetarklassens relativa, i jämförelse med andra länder,
starka position går det inte att blunda för betydelsen av utbyggnaden av välfärden. Det
betyder inte att Sverige för den sakens skull inte var ett klassamhälle, ”en borgerlig
klasstat” som motionärerna skriver, när välfärdsutbyggnaden nådde sin kulmen. Men
vår förståelse för klassamhället måste vara djupare än enbart binär (finns det ett
klassamhälle eller inte) och också ta hänsyn till styrkeförhållanden inom klassamhället.
Detta är avgörande inte minst för att kunna formulera relevanta politiska strategier.
Förbundsstyrelsen delar den kritik som programkommittén för fram gentemot
resonemangen i motion PP23. Att välfärdsstaten var ett resultat av en klasskompromiss framgår av principprogrammet, och att vilja ha tillbaka delar av det som
välfärdsutbyggnaden innebar ser förbundsstyrelsen som oproblematiskt. Självklart
förstår vi att den klasskompromiss som låg till grund för välfärden var möjlig i ett visst
historiskt sammanhang, som förövrigt är långt mer komplext än de resonemang som
förs i motionen. Välfärdsstaten har aldrig varit vårt slutmål, att den inte innebar en
”fullvärdig demokrati då den ekonomiska makten fortfarande tillhör överklassen”
insåg förövrigt redan Socialdemokraterna på fyrtiotalet.
I motionens första att-sats finns ett resonemang som vi menar är felaktigt.
Välfärdsstaten innebar knappast att den privata äganderätten garanterades. Under
utbyggnaden av välfärden ökade tvärtom det gemensamma ägandet på många
områden. Förbundsstyrelsen vill också påminna om löntagarfondsdebatten, som
utgjorde allt annat än ett tecken på att den privata äganderätten var säkrad. Vi vänder
oss också mot beskrivningen att kapitalet därmed ”gick med på” generella sociala
29
Motioner och motionssvar
Principprogram
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
rättigheter. Varje social rättighet som arbetarklassen har är ett resultat av kamp, mot
såväl högern som de organiserade kapitalintressena. Att inte inse detta är att
nedvärdera den kamp som har förts av kamrater före oss, inte minst de som har
tillhört vårt eget förbund.
Förövrigt anser förbundsstyrelsen att revolutionärer inte ska drömma om något, utan
kämpa för att se till att det blir verklighet.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion PP22
Att
avslå motion PP23
PP24 - Ännu ett onödigt man
Alla formuleringar som har ordet “man” och som inte behöver ordet “man” kan ju
ändras. Jag tycker inte det känns krystat!
Jag yrkar
Att
på sida 12 rad 26 ändra från “att man måste ta hänsyn till hela spektrumet av
hot och våld,” till “att hänsyn till hela spektrumet av hot och våld måste tas,”
Frida Carlvik, Ung Vänster Centrum-Östra
Programkommitténs svar motion PP24
Programkommittén tycker att meningen som den står nu passar bättre i texten än den
föreslagna, och menar inte att det blir någon skillnad i vad som menas i texten av att
ändra den så som motionären föreslår.
Programkommittén föreslår kongressen:
Att
avslå motion PP24
PP25 - Psykisk ohälsa bland
kvinnor, en aktiv kamp
Könsmaktsordningen är den stora skurken när det gäller kvinnors ökade psykiska och
fysiska ohälsa, men så länge könsmaktsordningen finns kommer det ta uttryck i
psykisk ohälsa bland tjejer. Förstatligande och upprustning av den offentliga sektorn,
drägliga arbetsvillkor åt alla kvinnor och krossande av könsmaktsordningen är tyvärr
ett långsiktigt projekt och nutida angrepp mot psykisk ohälsa kan inte vänta. Därför
tycker jag att vi måste lägga till en problemformulering av psykisk ohälsa i sig, och i
detta fall ser jag det som lägligast i anslutning till stycket om makt och kön.
30
Motioner och motionssvar
Principprogram
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
Jag yrkar
Att
på sida 13 rad 25 efter “ohälsotalen stiger.” lägga till “Det är samtidigt lika
viktigt att vi aktivt kämpar för att ge kvinnor stärkt psykiskt stöd parallellt
med den socialistiska och feministiska kampen.”
Frida Carlvik, Ung Vänster Centrum-Östra
Programkommitténs svar på motion PP25
Programkommittén delar motionärens syn på att könsmaktsordningen orsakar och
upprätthåller tjejers psykiska ohälsa. Vi jobbar också aktivt mot den psykiska ohälsan
genom att ställa krav på exempelvis fler ungdomsmottagningar och kuratorer i skolan,
men också genom vårt feministiska självförsvar där vi skapar egna rum för tjejer och
där tjejer organiserar sig mot könsmaktsordningen. Vi menar också att kampen mot
kvinnors psykiska ohälsa ingår i den feministiska kampen och inte är någonting som
sker parallellt med den. Därför vill vi inte bifalla motionärens textförslag, och vi
hänvisar till det som redan står om psykisk ohälsa i principprogrammet.
Programkommittén föreslår kongressen:
Att
avslå motion PP25
PP26 – Om HBTQ
Vi yrkar
Att
ändra stycket ”Kamp för sexuellt likaberättigande” så att det inkluderar
transpersoner på sid 13 i principprogrammet.
Att
lägga till Q efter samtliga ”HBT” på sid 13 i principprogrammet.
Att
formulera om delen om ”biologiskt kön” på sid 13 i principprogrammet.
Harriet Chrystal Edlund, Karolina Nilsson, Lydia Folkman, Clara Hjelm Wester,
Udochi Nadam, Iris Arlert, Hanna Hedqvist, Lina Eliasson, Isak Saveland, Alva
Eliasson, Ung Vänster Hammarby-Skarpnäck. Kajsa Löb, Västra Södermalm.
Programkommitténs svar till PP26 finns efter PP33.
Förbundsstyrelsens svar till PP26 finns efter PP33.
PP27 - Förtydligande av synen
på HBTQ-frågorna
Det är viktigt att vi skriver tydligt vad vi menar kring frågor om könsidentitet och
queerpersoner.
Vi yrkar
Att
på sida 13, rad 31 ändra ”heterosexuella normen” till ”hetero- och
tvåkönsnormen”
Att
på sida 13, rad 33 ändra ”HBT-personer” till ”HBTQ-personer”
31
Motioner och motionssvar
Principprogram
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
Att
på sida 13, rad 47 lägga till efter ”det biologiska könet”: ”eller för den delen
den binära könsindelningen”
Rafael Czeszejko, Iesha Daly, Ung Vänster Söder om söder, Maja Johnsson, Ung
Vänster Kungsholmen, Dina Viksten Abrahamsson, Ung Vänster Vita Bergen,
Madeleine Sellgren, Ung Vänster Botkyrka
Programkommitténs svar till PP27 finns efter PP33.
Förbundsstyrelsens svar till PP27 finns efter PP33.
PP28 – Enhetligt
I principprogrammet (sid 13, rad 33) står det HBT-personer, i förslaget till
Utbildningspolitiskt program (sid 10, första stycket) står det upprepade gånger
HBTQ-personer. Tydligen kom förra kongressen fram till att q:et inte skulle vara
med(?). Så jag tänkte föreslå ett tillägg av ett plustecken istället. Det kan inkludera
både personer som identifierar sig som queer och andra som sällan får en egen
bokstav så som asexuella, intersexuella och pansexuella.
Vi yrkar
Att
i principprogrammet sid 13, rad 33, lägga till ett plustecken så det står
”HBT+-personer”
Alex Alarud, Tilde Höst, Bella Wessman, Ung Vänster Malmö, Terry Olsson,
Ung Vänster Helsingborg, Adam Kedert, Ung Vänster Fagersta-Norberg
Programkommitténs svar till PP28 finns efter PP33.
Förbundsstyrelsens svar till PP28 finns efter PP33.
PP29 - Om vi nu ska vara så inkluderande
Vi bör inkludera hela HBT.
Jag yrkar
Att
på sida 13 rad 55 efter “heteronormen” lägga till “, den binära könsnormen”
Frida Carlvik, Ung Vänster Centrum-Östra
Programkommitténs svar till PP29 finns efter PP33.
Förbundsstyrelsens svar till PP29 finns efter PP33.
32
Motioner och motionssvar
Principprogram
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
PP30 - They could not take your pride
Under rubriken “Kamp för sexuellt likaberättigande” finns ett par felaktiga
definitioner samt uteslutande av stora grupper inom HBTQ.
För det första bör begreppet HBTQ genomgående användas istället för den gamla
versionen HBT, eftersom det är HBTQ som är norm att använda i HBTQ-rörelsen.
Det har ingenting med queerfeminism att göra, utan ett erkännande av queerpersoners
existens. Självklart går det även att inkludera mer, men det är ett definitivt minimum
att använda begreppet HBTQ.
För det andra behandlas i princip bara homo- och bisexualitet i avsnittet. Detta är
otroligt uteslutande eftersom HBTQ inte bara handlar om sexualitet, utan också om
könstillhörighet och könsuttryck. Märk att rörelsen handlar om homo, bi, trans och
queer, inte bara homo och bi. Det lilla som står om genus och könsnormer är inte
tillräckligt, och allting hänvisas ändå till som ”den heterosexuella normen”, trots att
det ändå bara syftar på sexualitet och inte identitet.
Liksom cispersoner kan även transpersoner vara hetero, homo, bi eller hur vi än väljer
att definiera vår sexualitet. Poängen är att vi måste skilja på sexualitet och kön, vilket
inte framgår alls i det nuvarande stycket. Cis eller trans säger ingenting om personens
sexuella läggning. I sista stycket på sidan 9 står det bra om transpersoners roll i
tvåkönssystemet och något liknande bör stå i avsnittet om sexuellt likaberättigande, då
transkampen är en lika stor kamp som kampen för rätten till sin sexualitet.
Jag yrkar
Att
på sidan 13, första stycket under rubriken ”Kamp för sexuellt
likaberättigande” ändrar delen ”Det tryck och osynliggörande man som
homo- eller bisexuell person kan få uppleva från såväl sin närmsta omgivning
som från samhället i stort kan vara ödesdigert, HBT-personer har i
genomsnitt en sämre hälsa än heterosexuella” till ” Det förtryck och
osynliggörande man som HBTQ-person kan få uppleva från såväl sin närmsta
omgivning som från samhället i stort kan vara ödesdigert; HBTQ-personer
har i genomsnitt sämre hälsa än heterosexuella cispersoner”.
Att
på sidan 13, första stycket ändra meningarna som börjar med ”I den
heterosexuella normen…” och slutar med ” vara ett hot mot mäns
överordning” till ”I den heterosexuella cisnormen finns föreställningar om
och förutsättningar för hur maktrelationen mellan och inom könen ska se ut.
Därför kan personer vars könsidentitet avviker från tvåkönsnormen och vars
sexualitet avviker från heteronormen både uppfattas som och vara ett hot
mot heterosexuella mäns överordning.”
Att
i ordlistan lägga till en förklaring av begreppet cisperson: ”En person vars
könsuttryck, biologiska och juridiska kön överensstämmer och alltid
överensstämt. Motsats transperson. Från latinets prefix cis- som betyder ”på
samma sida”.”
Ann Dernstedt, Ung vänster Umeå
33
Motioner och motionssvar
Principprogram
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
Programkommitténs svar till PP30 finns efter PP33.
Förbundsstyrelsens svar till PP30 finns efter PP33.
PP31 - ’Q’ i ”HBTQ-personer”
Ytterst få säger ”HBT” utan den vedertagna och mer inkluderande termen är
”HBTQ”.
Vi yrkar
Att
man på sida 13 i principprogrammet under stycket ”Kamp för sexuellt
likaberättigande” på rad 33 lägger till ett Q i ”HBT-personer” så att termen
istället lyder ”HBTQ-personer”.
Att
byta ut ”heterosexuella” i samma mening som ovan till ”heterocispersoner.”
Iris Callerholm, och Amanda Ohlsson Ångnell, Ung Vänster Kungsholmen
Programkommitténs svar till PP31finns efter PP33.
Förbundsstyrelsens svar till PP31 finns efter PP33.
PP32 - Utbyte av termen ”HBT-personer”
Att försöka radda upp alla marginaliserade grupper med bokstavsförkortningar
kommer alltid vara orsak till konflikt, exkluderande, och hierarkisk uppdelning av de
olika grupperna. Därför föreslår vi en alternativ, mer inkluderande formulering.
Vi yrkar
Att
på sida 13 i principprogrammet under stycket ”Kamp för sexuellt
likaberättigande” på rad 33 byta ut ”HBT-personer” mot ”Marginaliserade
grupper vad gäller kön, sexuell läggning eller romantisk läggning”
Att
byta ut ”heterosexuella” i samma mening som ovan till ”heterocispersoner.”
Mio Tastás Viktorsson och Olivia Sahlin, Ung Vänster Kungsholmen
Programkommitténs svar till PP32 finns efter PP33.
Förbundsstyrelsens svar till PP232 finns efter PP33.
PP33 - Olika kamper – olika strategier…
i principprogrammet också!
För att utforma en strategi, bör vi inte blanda ihop olika kamper och förtryck. Varje
kamp har sina politiska subjekt och HBTQ-frågor är inte alltid samma sak som frågor
om sexuellt likaberättigande då sexuellt likaberättigande endast berör Homo- och Bipersoner. Kampen för dessa olika gruppers rättigheter ser inte likadan ut, och det är
viktigt att vi inte får det att se ut som så. I stycket om sexuellt likaberättigande gör
34
Motioner och motionssvar
Principprogram
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
vissa skrivningar att det ser ut som att vi gör just den hopblandningen, vilket vore
onödigt. Att överskrida könsnormer har t.ex. inget med sexuellt likaberättigande att
göra.
Jag yrkar
Att
på sida 13 byta ut rubriken ”sexuellt likaberättigande” mot ”HBTQ-kamp”.
Att
på sida 13 rad i stycket, byta ut ”HBT-personer” mot ”icke heterosexuella
personer”
Att
på sida 13 rad , ta bort texten från ”Att avvika från samhällets
genusnormer…” till och med ”…det biologiska könet.”
Att
i stället lägga till följande: ”Att avvika från samhällets genusnormer innebär
att ifrågasätta olika ‘självklarheter’. Det kan handla om att bryta mot de
förväntade uttrycken för könstillhörighet – att som kvinna bära traditionellt
maskulina kläder och ha ett maskulint kroppsspråk till exempel – eller att ha
en könsidentitet som inte stämmer överens med det kön man blev tilldelad
vid födseln. Transpersoner och Queer-personer utmanar också de normer
som upprätthåller och är ett resultat av en maktstruktur där män är
överordnade kvinnor. Personer med en annan könsidentitet än den de fick
tilldelad vid födseln eller som står helt utanför det binära könssystemet, möter
hårt motstånd och osynliggörande. Även inom denna grupp är det psykiska
välmåendet sämre än hos resten av befolkningen. Kön är en social
konstruktion, könsroller är uppbyggda för att upprätthålla
könsmaktsordningen. Ung Vänster kräver ett jämställt samhälle där ditt kön
inte spelar någon roll, och kämpar för transpersoners rättigheter.
Ellen Greider, Ung Vänster Söder om Söder,
Saga Åkerman, Ung Vänster Vita Bergen
Programkommitténs svar på motionerna PP26-PP33
I PP26 att- sats 1 och 2 vill motionärerna ändra i stycket ”Kamp för sexuellt
likaberättigande”, men utan att ge förslag på ny text. Eftersom det inte finns något
textförslag att ta ställning till så kommer vi att yrka avslag på dessa. Vad gäller att- sats
3 så hänvisar vi till vårt besvarande av PP27 att- sats 3.
I PP27 vill motionärerna förtydliga vår syn på HBTQ- frågorna. I att- sats 1 vill
motionärerna på sida 13 rad 33 ändra ”heterosexuella normen” till ”hetero- och
tvåkönsnormen”. Programkommittén menar att om man läser raderna innan så
handlar de specifikt om de som avviker från den heterosexuella normen. Normer
angående könsidentitet och könsuttryck beskrivs mer utförligt längre ner på sidan. I
motionens att-sats 2 vill motionärerna på rad 33 byta ut HBT- personer mot HBTQpersoner. Vi menar att denna mening redan är otydlig då den pratar om hela HBT i
relation till heteronormen, medan trans inte handlar om sexuell läggning. Därför har
vi i svaret på PP33 att- sats 2 yrkat att ändra ”HBT- personer” till ”homo- och
bisexuella personer” samt lägga till en ny formulering om transpersoners ohälsa.
Därför kommer vi att yrka avslag på att- sats 2. Att-sats 3 tycker vi gör texten bättre,
men vi vill hellre skriva ”tvåkönsnormen” eftersom det är ett begrepp som är lättare
att förstå.
35
Motioner och motionssvar
Principprogram
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
PP28 efterlyser en enhetlighet i vilket begrepp vi använder i olika dokument i Ung
Vänster. Vi gillar också enhetlighet och att olika dokument har olika begrepp kan till
exempel handla om att de skrivits vid olika tidpunkter och att en begreppsförändring
skett däremellan. HBTQ används i nyare texter från Ung Vänster såsom förslaget till
utbildningspolitiskt program. Dock har vi på sida 13 rad 33 genom vårt svar på PP33
att- sats 2 föreslagit en ändring av hela meningen. Mer går att läsa i vårt svar till PP33.
Programkommittén kommer att yrka avslag på motion PP28.
I PP29 vill motionären ändra i stycket Sexuellt likaberättigande och föra in en
skrivning om den binära könsnormen. Den binära könsnormen, alltså uppfattningen
om att det bara ska finnas två kön, får stora konsekvenser för exempelvis transpersoner. Detta står dock redan på sida 4 under stycket om feminism.
PP30 vill under rubriken ”Kamp för sexuellt likaberättigande” göra skillnad på
sexualitet och identitet genom att göra en del ändringar i stycket. Vi håller med om att
meningen som behandlas i att- sats 1 är otydlig i sin nuvarande form, men vi har
genom att besvara PP33 att- sats 2 föreslagit en annan ändring än den som motionen
föreslår. Vi håller med motionären om att allt inte bara ska hänvisas till den
heterosexuella normen, utan att det ska vara tydligt. Programkommittén ser att första
stycket under Sexuellt likaberättigande till mångt och mycket handlar specifikt om den
heterosexuella normen, och i den mening som motionären vill ändra i så jämförs
homo- och bisexuellas hälsa med heterosexuella. För att, precis som motionären
efterlyser, kunna göra skillnad på sexualitet och identitet så har vi i vårt svar till PP33
att- sats 2 föreslagit en ny text som både tar upp homo- och bisexuellas sämre hälsa än
heterosexuellas, samt transpersoners ohälsa. När det gäller att utveckla stycket längre
ner på sidan som i högre grad behandlar frågor om könsidentitet och könsuttryck, har
vi till exempel föreslagit ett besvarande av PP27 att- sats 3 genom att lägga till att ens
könsidentitet inte behöver stämma överens med tvåkönsnormen.
I att- sats 1 vill motionären ändra ”heterosexuella” till ”heterosexuella cispersoner”
och i att- sats två byta ut ”heterosexuella normen” mot ”heterosexuella cisnormen”.
Vi vill avslå detta eftersom vi menar att det är två olika normer - den ena som handlar
om sexuell läggning och den andra som handlar om könsidentitet. Ibland kan normer
samverka med varandra, ibland gör de det inte.
Det är viktigt för alla förtryckta grupper att kunna se vad som ligger till grund för
förtrycket och vad som krävs för att upphäva det. Eftersom olika förtryck kan grunda
sig i olika saker, menar vi att det inte gagnar någon av grupperna att i en text
automatiskt slås ihop. Därför kommer vi att föreslå kongressen att avslå att- sats 2.
Att-sats 3 vill föra in en förklaring av begreppet cis-person i principprogrammets
ordlista. Eftersom vi i våra motionssvar inte yrkar på att föra in ”cis” som begrepp blir
det konstigt om vi yrkade bifall på att föra in det i ordlistan. Därför kommer vi att
yrka avslag på PP30 att- sats 3.
PP31 vill precis som PP27 att- sats 2 byta ut HBT- personer mot HBTQ- personer.
Det kommer vi yrka avslag på med hänvisning till vårt svar på PP33 att- sats 2, där vi
har yrkat att byta ut ”HBT” mot ”homo- och bisexuella personer” samt att därefter ta
upp transpersoners ohälsa. Därför vill vi heller inte bifalla motionens andra att- sats,
36
Motioner och motionssvar
Principprogram
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
och vi vill också hänvisa till vårt svar på PP30 om hållningen till att slå ihop olika
normer.
PP32 vill också byta ut termen ”HBT- personer” på sida 13 rad 33. Vi kommer att
yrka avslag på motionen, eftersom den föreslagna skrivningen tar bort de politiska
subjekt som står med i nuvarande skrivning. När vi pratar om att organisera
människor för gemensamma intressen är det av yttersta vikt att veta vilka vi pratar om,
för att sedan kunna gå från ord till handling.
I PP33 vill motionärerna i sin första att-sats byta ut rubriken “Sexuellt
likaberättigande” mot “HBTQ- kamp”. Programkommittén menar att även om
stycket delvis behandlar olika saker, så ser vi inte samma problem med att ha kvar den
rådande rubriken. Namnet “Kamp för sexuellt likaberättigande” har en historisk
prägel och är den paroll som stora delar av 1900-talets sexuella frigörelseprocess har
gått under.
I att- sats 2 vill motionärerna byta ut “HBT- personer” mot “icke heterosexuella
personer”. Vi håller med om att ändringen gör meningen mer korrekt, eftersom den
handlar om sexuell läggning. Vi vill dock behålla en formulering om transpersoners
ohälsa och kommer därför att besvara att- sats två genom att föreslå en ändring på
hela meningen. Vi kommer också att yrka att ”icke- heterosexuella” byts ut mot
”homo- och bisexuella” eftersom ”icke heterosexuella” skulle sudda ut de politiska
subjekt som meningen handlar om.
Att-sats 3 vill vi avslå då vi menar att innehållet som föreslås redan går att finna i
nuvarande stycke. Vi håller heller inte med om att normer som är ett resultat av
könsmaktsordningen nödvändigtvis är det som i huvudsak upprätthåller densamma.
Till exempel upprätthålls könsmaktsordningen av både ekonomiska maktskillnader
och genom mäns våld mot kvinnor. Resonemang om hur brytande mot förväntade
könsuttryck påverkas av och påverkar könsmaktsordningen finns beskrivet på sida 4
under stycket om feminism. Flera av dessa liknar dessutom motionärernas
resonemang och finns alltså redan i principprogrammet.
Programkommittén föreslår kongressen:
Att
avslå motion PP26 i sin helhet
Att
avslå motion PP27 att- sats 1
Att
avslå PP27 att- sats 2
Att
på sida 13 rad 47 efter "det biologiska könet" lägga till "eller för den delen
tvåkönsnormen"
Att
anse PP27 att- sats 3 besvarad
Att
avslå motion PP28 i sin helhet
Att
avslå motion PP29
Att
avslå motion PP30 i sin helhet
Att
avslå motion PP31 i sin helhet
Att
avslå motion PP32
Att
avslå motion PP33 att- sats 1 och 3
Att
på sida 13 rad 33- 34 byta ut “HBT- personer” mot ”homo- och bisexuella
personer”
37
Motioner och motionssvar
Principprogram
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
Att
Att
på sida 13 rad 33 efter ”… sämre hälsa än heterosexuella” lägga till ”, och
även bland transpersoner är ohälsan utbredd.”
anse motion PP33 att- sats 2 som besvarad
Förbundsstyrelsens kommentar på motion PP26-PP33
Motionärerna vill förändra olika delar i stycket om kamp för sexuellt likaberättigande.
Förbundsstyrelsen håller med om att vår roll är viktig och behöver utvärderas och
analyseras. Programkommittén gör många bra konstateranden i sin text men
förbundsstyrelsen vill göra några tillägg.
Många av motionerna berör texter om hur normer och genus påverkar och håller
tillbaks de som faller utanför ramarna i det rådande systemet. Precis som
motionärerna till PP30 och PP33 skriver så ska vi akta oss för att blanda ihop sexuell
läggning och könsidentitet och brödtexten till PP30 beskriver bra hur dessa är
oberoende av varandra. Flera av motionerna syftar till att tydligare inkludera ett
transperspektiv i skrivningarna. Vi menar dock att de föreslagna förändringarna tvärt
om riskerar att blanda ihop just sexuell läggning och könsidentitet. Ett bifall skulle
därmed bli kontraproduktivt. Transpersoners normbrytande och konsekvenserna av
detta beskrivs på ett bra sätt på sida 4 i principprogrammet.
I de fallen motionärerna vill byta ut olika termer i stycket håller förbundsstyrelsen med
om att begrepp som HBT-person inte längre är gängse gällande. Däremot är frågan
större än vilket ord man använder, det berör snarare analys och förståelse för
samhället. Förbundsstyrelsen menar att de begrepp som bland annat föreslås i PP27,
PP29, PP31 och PP32 är exempel på det. Vi gör programmet en björntjänst om
endast begrepp byts ut utan förändring av texterna.
Den problematisering motionärerna gör av biologiskt kön är felaktig, ingen
argumentation ges heller till varför man vill förändra uttrycket. Förbundsstyrelsen
menar att man kan använda sig av biologiskt kön men också av juridiskt kön och
tilldelat kön då dessa uttryck inte är desamma. Vi menar inte heller att de tillägg eller
förändringar som föreslås är bättre eller tillför en djupare analys till programmet än
vad som idag finns utan snarare bidrar till att slutsatserna blir mer splittrade, därför vill
vi avslå motionerna men också programkommitténs eget förslag. Många av
motionärerna ger även förslag på andra skrivningar än HBT-personer, där håller
förbundsstyrelsen med programkommittén.
PP30 och PP33 föreslås en del större förändringar. Att texter kan utvecklas i vårt
principprogram menar förbundsstyrelsen är bra men tycker att den här typen av
analyser förtjänar ett stort förberedelsearbete i förbundet. Vi har invändningar mot
förändringarna PP30 vill göra. Könsmaktsordningen bygger på mäns överordning
över kvinnor därför håller vi inte med om skrivningen att det är ”ett hot mot
heterosexuella mäns överordning” snarare än mäns överordning, det gör vårt politiska
subjekt spretigare. Hur skulle vi i så fall förklara det osynliggörandet som sker av
kvinnlig samkönad sexualitet även inom HBTQ-rörelsen?
PP33 vill göra om delar av stycket, man menar att det i programmet är otydligt och
begrepp blandas ihop. Förbundsstyrelsen håller inte med. Stycket, precis som
programkommittén beskriver det, handlar framförallt om heteronormen och hur den
38
Motioner och motionssvar
Principprogram
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
samspelar med olika genusnormer. Utifrån den premissen blandar inte stycket ihop
kamper och förtryck, däremot berörs många olika ingångar i texten. Vi menar istället
att motionärens textförändringar gör innehållet spretigt. HBTQ-kamp är ett begrepp
som rymmer mer än vad som idag står eller det som skulle stå med motionärens
förslag. Den längre text motionärerna vill lägga till menar förbundsstyrelsen inte är
bättre än den text som idag står utan lämnar en del frågetecken. Menar motionärerna
att normer upprätthåller eller är ett resultat av könsmaktsordningen? Det tillägget som
programkommittén vill göra inkluderar också transpersoners psykiska ohälsa på ett
bättre sätt.
Motionären till PP29 vill lägga till ”den binära könsnormen” efter ”heteronormen” på
rad 55. Vi vill ta tillfället i akt för att klargöra vår syn på heteronormen som begrepp.
Vi menar att själva definitionen av heteronormativitet är uppfattningen om att det
enbart finns två kön, att de är varandras motsatser och att de är attraherade av
varandra. Heteronormen är alltså både föreställningen om att alla människor är
intresserade av ett motsatt kön och att man tillhör och identifierar sig med det kön
man tolkas tillhöra. Det är således ett begrepp som är användbart även när det gäller
att peka på transpersoners utsatthet.
I slutänden håller förbundsstyrelsen med om att programmet kan gynnas av att byta ut
det föråldrade begreppet HBT-personer mot programkommitténs förslag och att de
ändringarna också förtydligar när vi pratar om sexualitet eller identitet. Däremot
menar vi att tillägget om tvåkönsnormen inte tillför programmet något nytt.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå programkommitténs tredje att-sats
Att
avslå PP27 i sin helhet
Att
i övrigt bifalla programkommitténs svar
PP34 - Say hey, say ho, say
antifascism is the way to go
Under överrubriken ”Rasism och fascism” i principprogrammet finns en avdelning
som behandlar strategi. Så som stycket ser ut nu tar det bara upp antirasistiska
strategier. Vi menar att kampen mot fascismen idag är en betydande del av förbundets
verksamhet, och att det är märkligt att principprogrammet inte behandlar antifascistisk
strategi. Vi tycker också att stycket är bristfälligt i sin syn på antirasistisk strategi: trots
att föregående stycke om rasism analyserar rasistiska maktstrukturer såväl som
ideologisk och organiserad rasism finns det i stycket om strategier bara motstrategier
mot rasistiska organisationer och deras praktik. Vi vill föra in en kortare
sammanfattning om vår analys av rasismens olika aspekter, och följa upp det med hur
vi bemöter alla dessa aspekter. På så sätt kommer stycket att vara mer konsekvent
med principprogrammets analys av rasismen. En del av detta är några meningar om de
materiella rasistiska strukturerna och hur vi bemöter dem. Vi tycker att det är en viktig
diskussion som saknats i förbundets analyser. Vi behåller de skrivningar som berör
kampen mot rasistiska utgångspunkter i debatten, eftersom vi tycker att dessa är bra,
39
Motioner och motionssvar
Principprogram
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
men med vår ändring innefattas fler aspekter av kampen mot rasismen, som inte är
mindre viktiga.
Till skillnad från principprogrammets nuvarande skrivningar om bredd, som idag
handlar om att samarbeta med organisationer, vill vi lägga fokus på att organisera
många människor. Vi ser att de senaste årens antirasistiska och antifascistiska
massmobiliseringar inte har grundat sig i att t.ex. fackförbund och religiösa samfund
organiserat dessa, utan att t.ex. Ung Vänster själva kunnat samla väldigt många
människor. Vi tycker att det är mer intressant att diskutera hur vi själva kan samla
många, och göra denna mobilisering så bred och slagkraftig som möjligt.
Vi vill också föra in text om våra antifascistiska strategier, något som tidigare saknats.
Här beskriver vi de två huvudsakliga grenarna i Ung Vänsters antifascistiska praktik:
att motarbeta fascisternas propagandaspridning, så som att klistra över deras klistermärken och riva ner deras affischer, och att göra motstånd mot dem när de försöker
ta plats på gator och torg. Gällande det senare skriver vi om att motorganiseringen
bör vara konfrontativ. Med detta menar vi att det är viktigt att direkt bemöta
fascisternas försök att ta plats, och att begränsa deras handlingsutrymme genom att
t.ex. blockera deras försök att marschera och överrösta deras tal. Vi menar att detta är
den mest effektiva kampmetoden, vilket kan ses tydligt på t.ex. No Pegidademonstrationerna och den totala kollaps som drabbat Pegida Sverige efter Ung
Vänsters konfrontativa motdemonstrationer.
Sammanfattningsvis tycker vi att vårt förslag utvecklar och nyanserar förbundets
antirasistiska och antifascistiska strategier, och uppdaterar dem för att passa dagens
politiska kontext.
Vi yrkar
Att
i principprogrammet på s. 16 rad 29-45 ersätta texten med följande: ”Ung
Vänster fyller en central roll i de antirasistiska och antifascistiska kamperna.
Styrkan i vår antirasistiska analys är att vi ser sambandet mellan den
organiserade och strukturella rasismen och kapitalintressena. Därför slår våra
antirasistiska strategier mot rasismen på alla plan, och även mot kapitalismen.
Rasistiska strukturer genomsyrar hela samhällslivet och produktionen, vilket
t.ex. tar sig uttryck i diskriminering av rasifierade på arbetsmarknaden och
bostadsmarknaden. Rasistiska och fascistiska organisationer förstärker dessa
maktstrukturer genom att förklara dem som naturliga och aktivt verka för att
upprätthålla dem. Dessa organisationer gynnar och gynnas av den vardagliga
rasism som frodas i ett rasistiskt samhälle.
Våra antirasistiska strategier motverkar alla dessa aspekter av rasismen. Vi har
ett ansvar att bemöta rasistiska åsiktsyttringar i vardagen såväl som i politiska
debatter och därigenom förhindra normaliseringen av rasistiska åsikter. Vi ska
konsekvent stå upp mot rasistiska utgångspunkter och förslag och kämpa för
att få debatten att handla om de verkliga samhällsproblemen och konflikterna.
När rasistiska och fascistiska organisationer försöker ta plats på gator och
torg bör de bemötas med en bred, folklig och konfrontativ motorganisering.
Därigenom hindras dessa organisationer från att bli rumsrena, och deras
anspråk på det offentliga rummet slås tillbaka. För att motverka de materiella
40
Motioner och motionssvar
Principprogram
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
rasistiska strukturerna krävs både politiska förslag som motverkar
diskriminering och en offensiv socialistisk kamp.
Kampen mot rasism tjänar på att vara bred och inkluderande. Vi ser att de
flesta människor är mot rasism, och vår uppgift är att organisera dessa
människor i konkret politisk handling och att utveckla medvetenheten om
hur kapitalismen och rasismen samverkar.
Vår antifascism handlar om att förvägra fascistiska organisationer utrymme
och möjlighet att växa. Detta gör vi dels genom att motverka deras
propagandaspridning och dels genom att ta kamp mot dem när de försöker ta
plats på gator och torg. Denna kamp förs på bästa sätt genom att få breda
folkmassor att agera konfrontativt tillsammans.
De antirasistiska och antifascistiska kamperna är inte samma sak, men är tätt
sammankopplade. Det är av yttersta vikt att vi deltar i och utvecklar dessa
kamper.”
Rode Grönkvist, Vilma Bolding, Ung Vänster Lund
Programkommitténs svar motion PP34
Motionärerna vill byta ut hela det nuvarande stycket om antirasistisk strategi. Texten
som föreslås skulle innebära en delvis ny teoribildning kring rasistiska strukturer, och
en förändrad syn på vad som är våra viktigaste antirasistiska strategier.
Det första stycket i motionens att-sats menar vi snarare skulle höra hemma i den delen
av programmet där teorier och inte strategier beskrivs. Där finns redan skrivningar om
hur rasismen genomsyrar det kapitalistiska samhället.
Att samla många människor i antirasistiska protester är den strategi som framför allt
lyfts i det nuvarande programmet, även om det inte är samma fokus på konfrontation
som den text motionärerna vill ha in.
Programkommittén delar motionärernas uppfattning att det saknas skrivning om
antifascistisk strategi, men tycker inte heller att den text som nu föreslås riktigt täpper
till den luckan.
Det är alltså en hel del i PP34 som vi menar redan är tillgodosett i principprogrammet.
Återstår då skrivningarna som innebär mer djupgående förändringar.
Att föra in begrepp som ”de materiella rasistiska strukturerna” skulle precis som
motionärerna skriver i brödtexten vara nya analyser i principprogrammet. Den typen
av förändringar i teorin skulle behöva en egen, mer välförberedd diskussion i hela
förbundet där det finns möjlighet för att delta med motioner osv. Vi vill uppmuntra
till att t ex lyfta frågan i Rak Vänster och ta kontakt med nästa programkommitté
tidigt under nästa kongressperiod för att skapa bra förutsättningar för en sådan
programdiskussion.
41
Motioner och motionssvar
Principprogram
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
Med motionens textförslag skulle meningarna ”Vår viktigaste antirasistiska strategi är
att lyckas organisera arbetarklassen i kamp för sina intressen och flytta fram
arbetarklassens positioner i samhället, samtidigt som vi betonar vikten av att hålla
samman mot överklassen och rasismen. Det är centralt för den antirasistiska kampen
att vi finns på plats i arbetarklassens vardag, att vi visar att det är vi som tar
människors problem och missnöje på allvar och har politiska lösningar som ökar
jämlikheten i samhället” försvinna. Det är också en kursändring som kräver en egen,
mer förberedd diskussion i förbundet.
Programkommittén föreslår kongressen:
Att
avslå motion PP34
Förbundsstyrelsens kommentar till motion PP10 & PP34
Motionärerna bakom motion PP10 och PP34 vill förändra i olika skrivningar som rör
våra strategier för att arbeta antifascistiskt. PP10 vill stryka en formulering som säger
att det i det antifascistiska arbetet är önskvärt att kunna upprätta en gemensam front
med alla försvarare av demokratiska fri- och rättigheter. Förbundsstyrelsen menar att
motionärerna i sin argumentation gör det för enkelt för sig. Att fascismen kan vara
den sista utvägen för att rädda finanskapitalet innebär inte att liberaler per automatik
lierar sig med fascismen i ett sådant läge. Tvärtom menar vi att det är av strategisk vikt
att den antifascistiska kampen kan innefatta alla som aktivt är beredda att försvara
demokratin. Däremot menar vi att programkommitténs ändringsförslag innebär ett
förtydligande av skrivningen och föreslår att det bifalls.
Motionärerna bakom PP34 vill stryka hela stycket ”strategier” under ”rasism och
fascism” till förmån för en annan text. Förbundsstyrelsen är till stora delar enig med
programkommittén i dess svar och har ett par invändningar mot motionen. För det
första menar vi inte att motionärernas förslag i första hand berör strategier. I likhet
med programkommittén menar vi att skrivningarna dessutom skulle innebära
förändringar kring hur vi teoretiskt betraktar fenomenet rasism. Förbundsstyrelsen
delar inte de uppfattningar som presenteras och menar att det också är olämpligt att
lägga fram dessa under rubriken ”strategier”. Däremot menar vi att det skulle vara till
gagn för principprogrammet om stycket kompletterades med skrivningar som rör just
våra antifascistiska strategier. Förbundsstyrelsen föreslår därför ett tillägg.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion PP10
Att
bifalla programkommitténs förslag till ändring på sida 1 rad 44-47
Att
avslå motion PP34
Att
på sida 16 rad 46 infoga ”Kampen mot rasism och kampen mot fascism är
tätt förknippade med och förutsätter varandra. I kampen mot fascismen är
det av yttersta vikt att vi lyckas sluta fronter där alla som försvarar demokratin
kan ingå, inte bara arbetarrörelsens sammanslutningar utan även progressiva
borgerliga element. Detta breda försvar av demokratin innebär inte att vi
lierar oss med borgarklassen, tvärtom är det av yttersta vikt att vi skärper de
politiska skiljelinjerna mellan höger och vänster. Bägge dessa delar är
nödvändiga komponenter för att minimera fascismens rekryteringsbas. Vår
metod för att skärpa den reella politiska konflikten är att organisera kvinnor
och arbetarklassen i kamp för våra intressen. I kampen mot fascismen är det
42
Motioner och motionssvar
Principprogram
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
preventiva arbetet en väsentlig del. Den antifascistiska kampen får inte
inskränkas till reaktivt arbete, även om detta är väl så viktigt när för arbetaroch kvinnorörelsen allvarliga situationer uppstår.”
PP35 - Empire State of Mind
I principprogrammets stycken om imperialism så finns det inga skrivningar om
motsättningar mellan imperialismer, mellanimperialistiska eller interimperialistiska
motsättningar, detta till trots att detta är en väldigt central del i till exempel Lenins
teorier om imperialism och senare utvecklingar av de teorier som i sin tur utgör
grunden för Ung Vänsters förståelse av imperialism.
Konflikterna i Ukraina och Syrien har visat tydligt hur hur vi lever i en allt mer
multipolär värld där vi kan vänta oss allt mer konflikter mellan imperialistiska makter
såsom USA och Ryssland. Vi behöver därför föra in skrivningar om mellanimperialistiska motsättningar för att förstå kapitalismen och imperialismen i sin helhet
men i synnerhet för att förstå det globala läget idag.
Vi yrkar
Att
efter meningen på sida 17, rad 4 som slutar ”... politiska och militära medel,”
införs följande meningar: ”En konsekvens av imperialismen är att
motsättningar uppstår mellan imperialistiska intressen i deras jakt efter profit.
Detta tar dels uttryck i konkurrens mellan monopol men det yttersta uttrycket
för motsättningen är regelrätt krigföring mellan imperialistiska makter om
politisk och ekonomisk kontroll över nationer. Historiskt är det första
världskriget bland de tydligaste exemplen, och idag präglas den globala
politiken av interimperialistiska konflikter.”
Att
texten som börjar på sida 17, rad 5 och slutar på sida 16, rad 10 blir ett eget
stycke.
Simon Frohlund, Bella Wessman, Johan Berg, Ung Vänster Malmö
Programkommitténs svar motion PP35
Motionärerna vill skriva in några meningar som beskriver att konflikter uppstår mellan
imperialistiska länder och dess företag. Programkommittén tycker att det tillför en
relevant poängtering av hur imperialismen fungerar. Det är dock inget väsensskilt från
de skrivningarna som idag finns i programmet. Imperialismen är den nödvändiga
utvecklingen för kapitalet att exploatera nya marknader, oavsett om någon annan så
att säga hunnit före eller inte. Vi föreslår att motionärernas text förs in, men utan den
sista meningen eftersom stycket som helhet redan är ganska långt.
I sin andra att-sats vill motionärerna frigöra ett stycke, och vi antar att det är det som
sträcker sig från s. 17 rad 5 till s. 17 rad 10 som menas. Vi håller med om att det blir
snyggare.
43
Motioner och motionssvar
Principprogram
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
Programkommittén föreslår kongressen:
Att
bifalla första att-satsens första och andra mening
Att
avslå första att-satsens tredje mening
Att
texten som börjar på s. 17 rad 5 och slutar på s. 17 rad 10 blir ett eget stycke.
Att
avslå motion PP35
PP36 - Militärt försvar eller militärt förvar?
Allmän värnplikt låter ju som något väldigt fint. I vårat principprogram beskrivs det
som ett folkligt och demokratiskt försvar. När den allmänna värnplikten infördes i
Sverige 1901 var inte detta någon demokratisk reform eller ett försök att skapa
någon ?folkets armé?. Istället var det ett sätt för den svenska borgarklassen att skapa
en starkare krigsmakt. Dock har värnplikten haft sin poäng i ett osäkert Europa under
1900-talet.
Fred har aldrig kommit genom upprustning och även om vi må leva i en oroligare
värld än för ett decennium sedan, så lever vi faktiskt i en av de fredligaste tiderna i
världshistorien. Istället för en ökad satsning på försvaret så kan resurser användas till
jobbskapande investeringar som bostadsbyggande och klimatsatsningar. Ett vanligt
förekommande argument för ett starkt och dyrt försvar är att det är en ? försäkring?.
Men i mina ögon är det en väldigt kostsam försäkring i förhållande till risken och
dessutom så är den inte heller särskilt bra eller trovärdig, vilket även skulle gälla ett
försvar med ständigt aktiverad allmän värnplikt och om vi skulle ha en jättebra
försäkring så skulle den vara alldeles för dyr. Därför borde vi nöja oss med den ?
försäkring? vi har idag gällande det militära försvaret och istället som sagt investera i
mer reella och aktuella problem.
Värnplikten brukar motiveras med att Sverige ska vara en alliansfri stat, vilket jag
förstås håller med om, men detta innebär inte att vi måste ha värnplikt. Det är mycket
prat om att dagens försvar inte ens skulle kunna försvara Sverige några veckor och
även om värnplikt eventuellt skulle kunna vara mer effektivt, så är det inte realistiskt
att det skulle stå pall en attack från en stormakt. Något land måste vara först med att
rusta ner och om inte ens vi kan göra det, vilka andra länder skulle då våga? Istället för
att fokusera på gamla konflikter som handlar om nationer och territorier borde vi
bygga försvaret utifrån skiljelinjen mellan arbetarklass och överklass.
Vi borde organisera försvaret utifrån fackföreningar som vid eventuell ockupation
skulle kunna gå ut i (oväpnad) masstrejk, för vad skulle då ockupationsmakten ha för
vilja att invadera Sverige om de inte kan tjäna pengar på det. Visst naturresurserna
finns ju kvar, men det skulle vara en extremt kostsam verksamhet att flytta hela
befolkningar till Sverige för att kunna nyttja dem. Dessa oväpnade försvarssammanslutningar skulle alltså fackförbunden uppdragas, men verksamheten skulle förstås
finansieras av staten. Sammanslutningarna skulle kunna vara mycket användbara i mer
förekommande kriser, så som skogsbränder, översvämningar etc. med vilka de skulle
kunna bistå Hemvärnet och andra organisationer som aktiveras vid sådana händelser.
De ska förstås genomgå en utbildning för sådana situationer.
44
Motioner och motionssvar
Principprogram
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
För att reda ut begreppen lite granna så menar jag alltså inte att jag är emot att vi har
totalförsvarsplikt och inte heller att jag är emot att man kan genomföra GMU, utan att
jag är emot en permanent allmän värnplikt, såsom den som Ung Vänster i dagsläget
förespråkar. Det eftersom att den är oförenlig med devisen; ?Av var och en efter
förmåga, åt var och en efter behov?. Även om den första strofen gäller så känner de
flesta svenskar större oro över den tuffa arbetsmarknaden, klimathoten och
bostadsbristen. Överdrivna offentliga investeringar i försvaret är ett villospår för
resurs som annars hade kunnat användas åt just var människa efter behov.
Jag yrkar
Att
på sida 19 rad 4 till 9 ersätta stycket som börjar med ”Den allmänna...” till
följande: ”Ung Vänster stödjer avskaffandet av den allmänna värnplikten. Ett
yrkesförsvar är det enda relevanta i betraktelse till dels de tekniska framstegen
och till den mycket lilla hotbild som råder. Vi är dock kritiska mot höjda
försvarsanslag. Istället skulle vi vilja att sådana resursen investeras i satsningar
för att bekämpa klimatförändringar, bostadsbristen och den tuffa
arbetsmarknaden då vi anser att det är hot som är betydligt mer aktuella för
den svenska arbetarklassen. Dessutom är det viktigt att våga gå i första ledet
när det gäller nedrustning för att någon gång kunna nå en fredlig värld. Som
en komponent i detta arbete så anser vi att man som en komponent i en
sådan målsättning ska utveckla oväpnade försvarsinstanser organiserade av
facket, men finansierade av staten. Deras syfte är att vid en ockupation
organisera en masstrejk, så att ockupationen blir olönsam och ohållbar.”
Att
på sida 19 rad 41 ändra meningen som börjar med ”Ung Vänster...” så att den
lyder: ”Ung Vänster anser att den svenska säkerhets- och försvarspolitiken
ska vila på en feministisk grund och därför så bör andelen kvinnor höjas på
alla nivåer i försvarsmakten?
Att
på sida 19 rad 42 ta bort meningen som börjar med ”Bland annat...”
Olof Persson, Ung Vänster Falun
Programkommitténs svar motion PP36
Motionären för fram en radikalt annorlunda syn på allmän värnplikt jämfört med
nuvarande skrivningar i principprogrammet. Vi delar inte motionärens åsikt att ett
yrkesförsvar är det enda relevanta för Sverige, tvärtom.
Programkommittén menar att en allmän värnplikt är det enda sättet att ha något som
är i närheten av folklig kontroll och förankring av landets militär och det
våldsmonopol den har. Det är viktigt av flera skäl. Statens våldsmonopol används
alltid i sista hand för att försvara det rådande samhällssystemet, vid behov mot sin
egen befolkning. Då är det farligt att låta en liten elit i samhället vara de enda som
har kunskap kring hur försvaret/militären fungerar, hur vapen används osv.
Vi kan anta att det skulle vara svårare för försvarsmakten att fortsätta skicka svenska
trupper till Afghanistan om det var värnpliktiga som åkte dit. Den mer folkliga
förankringen som värnplikten innebär ökar också sannolikheten att de som förväntas
strida i eventuella krig eller använda vapen mot människor i Sverige faktiskt vägrar att
göra det.
45
Motioner och motionssvar
Principprogram
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
Vi vill också kommentera idén om att fackföreningarna skulle kunna organisera ett
försvar som bygger på masstrejk. Om Sverige ockuperas är det osannolikt att
ockupationen skulle upphöra för att människor vägrade att arbeta, trots att det s
kanske skulle försämra läget för ockupationsmakten. Men framför allt känns det idag
ganska osannolikt att en fackföreningsrörelse som försvagats under lång tid och som
nästan aldrig strejkar, skulle vara i stånd att har beredskap för, och organisera en sån
aktion.
Programkommittén föreslår kongressen:
Att
avslå motion PP36
Förbundsstyrelsens kommentar till motion PP36
Förbundsstyrelsen delar programkommitténs uppfattning att dagens skrivningar om
den allmänna värnplikten ska vara kvar i principprogrammet. Försvars- och säkerhetspolitiska frågor har under de senaste åren spelat en allt större roll i den politiska
debatten, och förbundsstyrelsen har under den senaste kongressperioden arbetat för
att fördjupa och utveckla Ung Vänsters försvars- och säkerhetspolitik. Våra krav på en
könsneutral allmän värnplikt är tillsammans med kravet på fortsatt alliansfrihet de
viktigaste inslagen i denna. Precis som programkommittén skriver är det avgörande
för försvarets folkliga förankring. Dessutom menar vi att krav på allmän värnplikt inte
ska förväxlas med militär upprustning. Ett försvar som baseras på värnplikten är
sannolikt billigare än ett försvar baserat på yrkessoldater. De krav vi driver ligger till
grund för att Sverige både ska kunna ha en trovärdig försvarsförmåga och vara en röst
för nedrustning på det globala planet. Allmän värnplikt, alliansfrihet och hårdare krav
på vapenexport är grundläggande kriterier som är nödvändiga för att Sverige ska få en
starkare röst för fred och nedrustning.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå motion PP36
PP37 - Socialismen och allmänna val;
Revolution endast var fjärde år?
Det är och ska vara klart och tydligt att socialismen måste bäras fram och upprättas
underifrån av folket, men det är helt enkelt orealistiskt att anta att detta måste
uttryckas rent parlamentariskt. När den rådande samhällsordningen ifrågasätts
tenderar våldsamt reaktionära och/eller imperialistiska krafter träda fram och helt
enkelt omöjliggöra ett systematiserat tillvägagångssätt. Exempel är Katalonien och
Franco under trettiotalet samt länder i Sydamerika och Mellanöstern under kalla
kriget. Fenomenet speglas i den nuvarande konflikten mellan radikaler och
fundamentalistiska teofascistiska ISIS.
Problemet uppstår i det att staten och därmed dess legislativa gren agerar i överklassens intressen (detta redovisas redan under ”staten” i pp). Överklassen kommer
aldrig att ge bort något mot deras intressen. De ger hellre upp illusionen om laglighet
och ordning.
46
Motioner och motionssvar
Principprogram
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
Som sagt, detta innebär inte att vi ska förespråka någon våldsam statskupp eller att
socialismen ska kunna etableras av en ”förtrupp” i minoritet, utan endast att vi måste
vara medvetna om hur samhället destabiliseras när status quo ifrågasätts.
Den nya frasen är nu ”Vår rörelse avvisar sedan länge varje tanke på att en socialistisk
samhällsomvandling skulle ske utan folkmajoritetens stöd eller vara påtvingad
uppifrån av en totalitär statsapparat”.
Vi yrkar
Att
på sida 23 i stycket ”Socialistisk Strategi” på rad 24 och framåt i
principprogrammet byta ut ”, bekräftat i allmänna och fria val” mot ”eller
vara påtvingad uppifrån av en totalitär statsapparat”
Mio Tastás Viktorsson, Olivia Sahlin, Iris Callerholm, Eva Schönholzer Holmgren,
Lena Eklund och Amanda Ohlsson Ångnell, Ung Vänster Kungsholmen
Programkommitténs svar motion PP37
Den mening som motionärerna vill ändra har tillkommit med anledning av en ofta
återkommande analys inom delar av vänstern, som vårt förbund inte delar och därför
vill markera emot. Enligt den analysen är huvudsaken att det görs revolution, inte att
revolutionen byggs på folkmajoritetens deltagande och stöd. Det finns en risk i
diskussioner om kapitalismens störtande att den existerande statens våldsanvändning
används som argument för att legitimera våld och förtryck även sedan det
kapitalistiska systemet har fallit.
Frågan är hur denna markering bäst bör göras. Nuvarande skrivning i principprogrammet fokuserar på “allmänna och fria val”, ett populärt begrepp i
statsvetenskapliga sammanhang. Motionärerna föreslår en skrivning som avstyrker “en
totalitär statsapparat”. Begreppet “totalitär statsapparat” träffar förvisso rätt gentemot
flertalet realsocialistiska exempel från 1900-talet, men lämnar samtidigt fältet fritt för
andra typer av maktutövande som saknar folkmajoritetens stöd. Exempel på den
typen av maktutövande är vänstergrupper som Sendero Luminoso och Röda arméfraktionen, som försökt att ta makten över (eller åtminstone destabilisera och störta
regeringarna i) Peru respektive Västtyskland. I brist på en bättre formulering föreslår
programkommittén kongressen att nuvarande skrivning får stå kvar.
Programkommittén föreslår kongressen:
Att
avslå motion PP37
PP38 - Nonsens om postmodernism
i principprogrammet, minsann!
För det första är stycket överkomplicerat. Vill man yttra klagomål på till exempel
postmodernistisk eller poststrukturalistisk feministiskt teori bör man uttrycka sig med
tydlighet. Som det ser ut tycks det som att den svårtydda paragrafen är ett illa dolt
försök att radera icke-binära och dess underordnade plats i könsmaktsordningen ur
vår feministiska analys mer än något annat.
47
Motioner och motionssvar
Principprogram
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
Vi yrkar
Att
ta bort paragrafen som börjar på rad 28 sida 25 i principprogrammet
Mio Tastás Viktorsson, Iris Callerholm, Olivia Sahlin, Eva Schönholzer Holmgren,
Lena Eklund, Amanda Ohlsson Ångnell, Ung Vänster Kungsholmen
Programkommitténs svar till motion PP38
Motionärerna yrkar att stryka ett resonemang i stycket om feministisk strategi som
handlar om postmodernistiska teorier och praktiker. Programkommittén anser att
principprogrammet behöver ett resonemang om såväl mer som mindre förtjänstfulla
feministiska teorier. Till de postmoderna teoriernas brister hör att de, i motsats till vårt
förbund, många gånger strävar efter att dela upp större kollektiv i mindre delar. Detta
behöver påpekas i ett principprogram som fortfarande syftar till sammanhållning i de
viktigaste strategiska frågorna.
Programkommittén föreslår kongressen
Att
avslå motion PP38
Förbundsstyrelsens kommentar till motion PP14-PP17 och PP38
Motionärerna vill förändra skrivningar om transpersoner i programmet. Programkommittén går en del av motionärerna till mötes och vill lägga till nya skrivningar i
programmet. Förbundsstyrelsen menar att det hade vart olyckligt. Även om många av
motionärerna lyfter viktiga diskussioner vill förbundsstyrelsen avslå motionerna i sin
helhet och även programkommitténs förslag på förändringar.
Förberedelserna inför en kongress är viktiga och grundläggande. Till denna kongress
har programkommittén valt att lyfta stycket om miljö för revidering. Ett sådant beslut
gör att man kan studera och sätta sig in i området för att sedan yrka på förändringar.
Den processen möjliggör för alla medlemmar, även de som inte är ombud på
kongressen, att kunna delta i debatten på samma villkor. Dessa motioner rör ett
väldigt brett politiskt område där utvecklingen går snabbt, och vi menar att det krävs
en längre process som står i proportion till det.
Förbundsstyrelsen föreslår avslag på programkommitténs svar på motion PP15 . Den
textförändring som föreslås innebär en skillnad från tidigare skrivelse och därav en
mindre förändring i förbundets analys, det måste föregås av en diskussion i hela
förbundet. Förbundsstyrelsen vill av samma anledning, till skillnad från programkommittén, avslå PP16 i sin helhet. Motionen vill förändra delar av programmet som
använder sig av uttrycket biologiskt kön, det angränsar vår feministiska analys och kan
därför inte hastas förbi.
Angående PP17 och PP38 är också förbundsstyrelsen djupt oeniga med motionärerna.
PP17 vill göra tillägg om transpersoner i styckena runt feminism, förbundsstyrelsen
håller med programkommittén men vill också tillägga att de förändringar som föreslås
i motionen gör programmet mindre sammanhållet då olika analyser skulle presenteras
på olika ställen. Motionärerna till PP38 menar att kritiken mot postmodernismen
egentligen är ett försök till att radera existensen av icke-binära. Förbundsstyrelsen
tycker att det är magstarkt och menar att motionärerna läser stycket illvilligt. Stycket
48
Motioner och motionssvar
Principprogram
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
behandlar kritik mot en teoretisk ingång som inte stämmer överens med Ung Vänsters
övriga principer vilket programkommittén redogör för i sitt svar.
Att ge alla medlemmar möjlighet att studera ämnet, delta i interndebatten genom att
skriva till Rak Vänster, att ha motionsskrivarträffar, att få föreslagna dokument
föredragna av rätt instans för att sedan yrka på förändringar, det är sådant som gör att
interndemokratin fungerar som bäst inför en kongress. Motionärernas och programkommitténs förslag har inte föregåtts av ett sådant arbete. Därför föreslår
förbundsstyrelsen avslag på motionerna och programkommitténs svar.
Förbundsstyrelsen föreslår kongressen
Att
avslå programkommitténs svar på PP15
Att
avslå PP15 i sin helhet
Att
avslå PP16 i sin helhet
Att
i övrigt bifalla programkommitténs svar
PP39 - Vår separatism
Vi kan alla enas, utan någon diskussion, att kvinnor som grupp är utsatta av
könsmaktsordningen men de är inte den ända gruppen. Majoriteten, om inte alla,
trans*personer är också utsatta av könsmaktsordningen och därför borde vara med i
den gruppen under våra separatistiska träffar som delar erfarenheter om hur de möter
förtrycket och hur de tillsammans ska jobba för att förminska de könsmaktsordningen
drar in i ung vänster. Trans*personer borde inte vara i den gruppen med cis män där
de pratas om hur man ska ta ett steg tillbaka. Därför ska vår separatism handla om att
skapa ett rum utan cis män då dem som grupp är överordnade alla andra kön och
könsidentiteter.
Vi yrkar
Att
i principprogrammet, sida 26, rad 10 efter ordet “Särorganisering” lägga till
“för de som inte är cis män“
Bella Wessman, Amelie Guignard, Ung Vänster Malmö
Programkommitténs svar motion PP39
Texten som motionären vill ändra på berör inte Ung Vänsters separatistiska
verksamhet specifikt, vare sig den utåtriktade (som kanske framförallt tar sig uttryck
genom feministiskt självförsvar) eller separatism inom organisationen, utan handlar
om hur vi ser på feministisk strategi i stort och våra generella ställningstaganden kring
särorganisering. Från Programkommitténs håller vi inte med om att feministisk
särorganisering bör utgå från definitionen “inte cis-män”. Det är kvinnor, menar vi,
som drabbas av könsmaktsordningen och som genom särorganisering kan sätta
dagordningen för den feministiska kampen. Att klumpa ihop olika förtryckta grupper
som om de led av samma förtryck är att göra de olika kamperna mot dessa förtryck en
otjänst.
Ofta pratar man om ”transpersoner” som en homogen grupp, vilket är felaktigt.
Transkvinnor kan inkluderas i kvinnoseparatistiska praktiker menar vi, medan
49
Motioner och motionssvar
Principprogram
1
2
3
4
5
6
7
8
9
transmän inte kan det. Det finns självklart problem med uppdelningar baserat på kön
– det mest uppenbara att sådana sammanhang inte inkluderar personer som inte
identifierar sig som kvinnor eller män. Vi ser det dock inte som en lösning att
separatistisk organisering också skulle vara till för alla transpersoner och icke-binära,
då dessa personer inte med nödvändighet drabbas av de förtryck tjejträffar och annan
tjejseparatistisk verksamhet är utvecklade för att motverka.
Programkommittén föreslår kongressen:
Att
avslå motion PP39
50