Motioner och motionssvar principprogram
Motioner och motionssvar, Principprogram Motioner och motionssvar Principprogram 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 PP1 - Även antirasismen har influerat oss I början av vårt principprogram finns det en beskrivning av vilka vi är och var vi kommer ifrån och att vi har ”influenser av miljö- och fredsrörelsen.” Även om detta stämmer tycker vi att även om antirasismen förtjänar ett omnämnande här, vi menar att den har influerat vår organisation lika mycket som miljö- eller fredsrörelsen. Som exempel från vår historia kan nämnas arbetet mot förtrycket och rasismen i Afrika och från och med 80-talet i allt högre grad även mot rasismen i Sverige. Vi yrkar Att på sidan 1 rad 7 ändra ”influenser av miljö- och fredsrörelsen” till ”influenser av miljö- freds- och den antirasistiska rörelsen”. Adam Lundqvist Ung Vänster Mölndal, Luisa Moncada Escobar Ung Vänster Mölndal Programkommitténs svar motion PP1 Motionärerna vill att vi när vi i inledningen av principprogrammet slår fast vilket typ av förbund vi är också ska nämna våra influenser från den antirasistiska rörelsen. Programkommittén förstår motionärernas intention, men tycker ändå inte riktigt att det passar. Vi menar att det vore felaktigt att säga att vi ”influerats” av den antirasistiska rörelsen, utan istället att antirasism liksom antifascism varit ett av fundamenten i vår rörelse så länge vi existerat. Detta slås också fast i stycket just efter det som motionen berör, och vi tycker därför att den skrivning som finns i dokumentet idag bättre beskriver vilket förbund vi är. Programkommittén föreslår kongressen: Att avslå motion PP1 PP2 - Förtydliga delen om miljöteknik! Den nuvarande texten är otydlig och leder till missförstånd. Exempelvis kan man tolka det som att vi är emot miljöteknik och det är otydligt hur kapitalet spelar in. Vi yrkar Att på sida 1 rad 50-2 byta ut ”Enligt kapitalismens logik” till och med ”i sin omfattning skadar klimatet.” mot följande text: ”Genom kapitalismen exploateras miljökrisen som en väg för kapitalet att skapa nya marknader. Syftet med bland annat lansering av miljövänliga produkter blir då inte att förbättra miljön, utan att skapa vinstmaximering för företagen. Resultatet blir dyrare och mer ineffektiva produkter, samtidigt som begreppet miljövänligt urvattnas till att enbart bli ett sätt att locka till konsumtion. I och med detta gör omfattningen av dagens så kallade miljövänliga produktion att klimatet skadas. Vi behöver istället en miljöteknik värd namnet, där fokus ligger på att komma till bukt med miljökrisen. På grund av samma vinstjakt säljer stater utsläppsrätter istället för att när de minskat sina utsläpp spara dem och minska de totala utsläppen. Därmed går den progressiva effekten förlorad.” 1 Motioner och motionssvar Principprogram 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 Hanna Hedqvist, Ung Vänster Hammarby-Skarpnäck, Madeleine Sellgren, Ung Vänster Botkyrka, Nora Forsmark, Ung Vänster Västra Södermalm Programkommitténs svar motion PP2 Vi håller med om att texten kanske är lite otydlig här och välkomnar förslag på ändring. Motionens textförslag beskriver på ett bättre sätt hur så kallade miljövänliga produkter snarare är en ny marknad att etablera sig på för kapitalet, än genuina försök att vända klimatutvecklingen. I vårt svar har vi bytt ut “miljökrisen” mot “miljöproblematiken” så att det går i linje med den övriga texten. Betydelsen av tekniska innovationer skriver vi om tidigare i förslaget till miljöstycke, så det tycker vi inte behöver upprepas. Vad motionärerna tyvärr missar är resonemanget i slutet av nuvarande stycke som handlar om dagens transporter är ohållbara, och vilka konsekvenser det faktisk får. Vi föreslår att det förtydligas något. Programkommittén föreslår kongressen Att byta ut stycket som börjar på s. 1, rad 50 till ”Genom kapitalismen exploateras miljöproblematiken som en väg för kapitalet att skapa nya marknader. Syftet med bland annat lansering av miljövänliga produkter blir då inte att förbättra miljön, utan att skapa vinstmaximering för företagen. Resultatet blir dyrare och mer ineffektiva produkter, samtidigt som begreppet miljövänligt urvattnas till att enbart bli ett sätt att locka till konsumtion. I och med detta gör omfattningen av dagens så kallade miljövänliga produktion att klimatet skadas. På grund av samma vinstjakt säljer stater utsläppsrätter istället för att när de minskat sina utsläpp spara dem och minska de totala utsläppen. Därmed går den progressiva effekten förlorad. Att Den globala arbetsdelningen av produktionen är ohållbar på sikt eftersom den förutsätter omfattande transporter. Det innebär att vi i framtiden ser att en allt större andel av den samlade arbetstiden i Sverige och väst kommer att gå till produktion av livsmedel och konsumtionsvaror. Den svenska omställningen till ett så kallat tjänstesamhälle är därför en utveckling som till viss del kommer att behöva vändas tillbaka.” anse motion PP2 besvarad Förbundsstyrelsens kommentar till motion PP2 kommer efter PP9. 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 PP3 – Järnväg är inte klimatkampens slutstation Sveriges fordonsflotta står för enormt stor del av klimatpåverkan. Att en stor del av vägtransporterna måste fasas över till järnvägsburen trafik finns det inga tvivel om. Men samtidigt blir det ofta slentrianmässigt så att man tror att genom överföring av all vägtransport till järnväg så löser man problemet. Men den tekniska realiteten är att stor del av fordonsflottans utsläpp sker i städer, på korta avstånd, med många starter och stopp, där ett 500 meter långt godståg inte kan framföras till den lokala ICAbutiken. Alltså bör en skrivning som tar hänsyn till att alla tunga vägtransporter inte kan överföras till järnväg läggas till, för ökad förståelse för frågan. 2 Motioner och motionssvar Principprogram 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 Vi yrkar Att på sidan 2, rad 12 ändra så att meningen som börjar med "Tunga vägtransporter..." istället lyder "Tunga vägtransporter måste i hög utsträckning styras över till järnväg, samtidigt som utveckling av klimatneutrala transporter måste påskyndas." Johan Berg, Ung Vänster Malmö, Emily Bronstorp, Ung Vänster Malmö, Nicole Voigt, Ung Vänster Malmö, Max Åqvist, Ung Vänster Malmö, Anton Wendt, Ung Vänster Malmö Programkommitténs svar motion PP3 Vi menar att motionärernas förslag breddar det centrala temat i detta stycke och föreslår därför en ny skrivning som täcker in denna breddning och samtidigt undviker det problematiska uttrycket ”klimatneutrala transporter”. Programkommittén föreslår kongressen Att på sidan 2, rad 12 ändra meningen till följande: ”Tunga vägtransporter måste i hög utsträckning styras över till järnväg, samtidigt som utvecklingen av ett transportsystem oberoende av fossila drivmedel måste påskyndas.” Att anse motion PP3 besvarad Förbundsstyrelsens kommentar på motion PP3 kommer efter PP9. 23 24 25 PP4 - Helvegetarisk norm i förbundet 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 För att klara av den stora klimatutmaningen vår generation står inför, krävs en radikal förändring av hur västvärlden ser på mat. Det är ett faktum att animalieindustrin – alltså produktionen av kött, ägg, mjölk och annat från djur – är den enskilt största klimatboven. Som ett förbund som bryr sig om miljön bör Ung Vänster gå i framkant och införa en helvegetarisk (vegansk) norm på centrala evenemang såväl som i klubbar. Jag yrkar Att i ”Programkommitténs förslag till ändringar i principprogrammet” under rubriken ”Miljö och klimat” på sid 2 rad 21 efter stycket om livsmedelsproduktion lägga till ett stycke: ”Djurindustrin är den industri som släpper ut mest växthusgaser. Idag odlas stora mängder grödor för att göda djur, som i sin tur blir mat åt människor. Genom att hoppa över mellanleden i energipyramiden blir mer mat över till arbetarna i de fattiga länder där grödorna odlas. För att möta klimatförändringarna måste en omställning från animalie- till vegetabiliebaserad kost ske. Ung Vänster tar avstånd från djurindustrin genom att endast servera helvegetarisk mat på såväl centrala evenemang som evenemang på distrikts- samt klubbnivå.” Adam Ahlin, Ung Vänster Falköping 3 Motioner och motionssvar Principprogram 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 Programkommitténs svar på motion PP4 Enligt utsläppsstatistik från UNEP (Emissions Gap Report 2012) står jordbruket för omkring 11 procent av de direkta globala utsläppen av växthusgaser, omräknat till koldioxidekvivalenter. Enligt samma statistik står energiproduktion för drygt en tredjedel av utsläppen, industriproduktion för omkring en femtedel och transporter för cirka 14 procent. Enligt officiella siffror kommer alltså det samlade jordbruket först på fjärde plats på listan över största bidragande orsaker till utsläpp av växthusgaser. Olika studier kommer sedan till olika slutsatser angående storleken av respektive utsläppskälla beroende på uppdrag och fokus, men storleksordningen mellan utsläppskällorna är mer eller mindre konstant enligt ovan. Trots att det alltså finns större klimatbovar är jordbruk en viktig utsläppskälla som behöver förändras i grunden. Bland de största växthusgasutsläppen från jordbruk är det endast utsläpp av metangas från boskap som är direkt kopplat till djurindustrin. Övriga – koldioxidutsläpp kopplade till avskogning, utsläpp av metangas från risodling och lustgasutsläpp vid konstgödning – har med det energiintensiva och ickekretsloppsbaserade moderna industrijordbruket i sig att göra. Således är ett skifte från animaliska till växtbaserade livsmedel bara en liten del av en betydligt större förändring som behövs om vi ska uppnå en klimatmässigt hållbar global jordbruksproduktion. Det grundläggande problemet med det moderna industrijordbruket är heller inte att det, åtminstone i de rika länderna, har en stor andel animalieproduktion. Det grundläggande problemet är att jordbruksproduktionen, liksom all annan produktion, i slutändan enbart syftar till ökad kapitalackumulation. Därför beskriver programkommittén i vårt förslag till stycket om miljö och klimat att de viktigaste principerna för framtagande av livsmedel är ”närhet till produktionen, demokratisk kontroll och människans behov av mat”. Programkommittén håller inte med motionären om att Ung Vänster som organisation bör villkora våra medlemmars mat- eller levnadsvanor utifrån moraliska ställningstaganden kring enskilda industrier. Vi ser på djurindustrin inte som en enskild företeelse utan som en del av den profitdrivna kapitalistiska produktionsapparaten. Samtliga industrier, inom samtliga områden, bygger sin produktion på i grunden ohållbara utsläpp. Vårt uppdrag är att organisera för en grundläggande samhällsförändring som sträcker sig längre än till att välja den ena varan före den andra. Vi för fram en systemkritik, en principiell kritik av det moderna samhällets funktionssätt. Programkommittén föreslår kongressen Att avslå motion PP4 Förbundsstyrelsens kommentar på motion PP4 kommer efter PP9. 4 Motioner och motionssvar Principprogram 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 PP5 - Lägg skulden på västvärldens utsugning Ett stort hinder för att motverka globala miljöproblem är att de rika länderna i västvärlden inte vill minska utsläpp och produktion åt kapitalismens egna syfte så länge de fattiga länderna inte gör samma sak. Problemet ligger då i att förbättringarna av miljön står still eftersom de fattiga länderna inte har så stort utsläpp som kapitalismens västländer har och därför inte kan ta samma ansvar som de som orsakar problemen. Jag yrkar Att på sidan 2, rad 30, efter ’de rika länderna.’ lägga till meningen ’Miljöproblemen uppstår och vidmakthålls genom att det i dagens samhälle finns ett kapitalistiskt system som använder u-länderna som syndabockar för miljöproblemen.’ Elza Ardevall, Ung Vänster Helsingborg, Karoline Sjösten, Ung Vänster Helsingborg, Ilda Kahrimanovic, Ung Vänster Lund Programkommitténs svar på motion PP5 Motionärerna lyfter frågan om hur rika länder lägger över ansvaret för att minska utsläpp på fattigare länder, och således inte själva går i täten för omställningen. Programkommittén menar att detta är en argumentation som i vissa fall kan användas i den globala debatten om miljö och klimat, men att en sådan argumentation inte är en anledning till varför det idag inte bedrivs en progressiv miljö- och klimatpolitik, eller att miljöproblemen uppstår och vidmakthålls genom den. Anledningen till varför det idag inte bedrivs en progressiv miljö- och klimatpolitik är istället att en sådan skulle utmana viktiga grundbultar i det kapitalistiska systemet, genom att t ex utmana patenträtten på teknik och ställa stora delar av samhället under demokratisk kontroll. Programkommittén föreslår kongressen: Att avslå motion PP5 Förbundsstyrelsens kommentar på motion PP5 kommer efter PP9. PP6 - Viva la revolucion Cubana! Om vi ska visa på fördelarna med ett socialistisk samhällssystem för att bekämpa klimatkrisen är det rimligt att ha med de exempel som faktiskt finns i verkligheten. Det Kubanska samhället har såklart en hel del brister, men man är trots allt det enda landet i världen som lyckats uppnå det som Världsnaturfonden klassificerar som en hållbar utveckling. Sedan revolutionen har Kuba gått från ett av regionens fattigaste länder till att vara ett föredöme gällande arbetarklassens levnadsstandard, utbildningsnivå och trygghet. Denna materiella förbättring har dock inte, som i många andra delar av världen, skett på bekostnad av ett större ekologiskt fotavtryck, utan istället har man kunnat kombinera materiella framsteg för arbetarklassen med en klimatmässigt hållbar utveckling. Detta har man kunnat göra just för att man har en 5 Motioner och motionssvar Principprogram 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 planerad ekonomi. Det exemplet borde vi peka på. Det visar både för oss, men framförallt för fattiga länder, att en annan värld är möjlig. Jag yrkar Att i programkommitténs förslag på sida 2 rad 31 lägga till en ny mening som lyder: "Att Kuba är det enda landet i världen som enligt Världsnaturfonden har kombinerat en hållbar utveckling med sociala framsteg för befolkningen visar på det socialistiska samhällssystemets överlägsna potential att lösa klimatkrisen. Genom ett ekonomiskt system som möjliggör miljö- och klimatperspektivet att sättas före de multinationella storföretagens vinstintresse visar den kubanska revolutionen vägen mot en hållbar framtid för mängder av fattiga länder." Petter Engvall, Ung Vänster Malmö Programkommitténs svar till motion PP6 Motionären lyfter Kubas föredömliga arbete med att bygga ett hållbart samhälle. Vi håller med i stora drag, men vår ambition med miljöstycket är att ha mer konkreta skrivningar om hur förändringen ska ske. Att lyfta fram Kuba på det sätt som föreslås tycker vi inte är tillräckligt relevant. Det tar inte ifrån Kuba något, men sanningen är ju att landet har tvingats till en ekologisk omställning på grund av handelsblockaden och Sovjets fall. Man var helt enkelt tvungen att bli självförsörjande och hade inte råd med olja. Att landet i det läget valde att begränsa privatkonsumtionen istället för att t ex lägga ner skolsystemet har däremot sin förklaring i det socialistiska samhällsbygget. Att då bara hänvisa till Kuba som det goda, medvetna exemplet ger en något onyanserad bild av hur utvecklingen där har varit och de svårigheter för befolkningen som de första åren på 1990-talet innebar. Att det krävs socialism för att skapa ett hållbart samhälle framgår redan tydligt i förslaget. Programkommittén föreslår kongressen Att avslå motion PP6 Förbundsstyrelsens kommentar på motion PP6 kommer efter PP9. PP7 - Och kommande? 41 42 43 44 45 46 47 48 Vi måste tänka på framtiden. Vi yrkar Att på sidan 2, rad 43, innan ’generation’ lägga till ’och kommande’. Att på sidan 2, rad 43, ändra ordet ’generation’ till ’generationer’. Elza Ardevall, Ung Vänster Helsingborg Ilda Kahrimanovic, Ung Vänster Lund 6 Motioner och motionssvar Principprogram 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Programkommitténs svar på motion PP7 Motionärerna vill ändra meningen så att den också beskriver att miljö- och klimatfrågan på många sätt är en ödesfråga för kommande generationer. Vi vill hellre trycka på att det är en ödesfråga för vår generation som vi inte kan vänta med. Programkommittén föreslår kongressen Att avslå motion PP7 Förbundsstyrelsens kommentar på motion PP7 kommer efter PP9. PP8 - ’Ska’ ska läggas till På grund av att vi lägga till ’ska’ får vi ut vårt budskap om att vi ska jobba för att förverkliga sättet att organisera produktionen. Vi yrkar Att på sida 2, rad 51, lägga till ordet ’och ska’ efter ’behöver’. Elza Ardevall, Ung Vänster Helsingborg, Ilda Kahrimanovic, Ung Vänster Lund 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 Programkommitténs svar på motion PP8 Programkommittén håller inte med motionärerna om att vi bättre får ut vårt budskap genom att lägga till ett “och ska” i stycket. De två orden ökar inte begripligheten i analysen. Arbetet med att tolka och förverkliga den analys som principprogrammet ger uttryck för ska göras av förbundsstyrelsen och förbundets medlemmar. Vi förutsätter i det här sammanhanget att ordet “behöver” är tillräckligt kraftfullt som uppmaning till handling. Programkommittén föreslår kongressen: Att avslå motion PP8 Förbundsstyrelsens kommentar på motion PP8 kommer efter PP9. PP9 All I want for Christmas is planekonomi! Många gånger i det nya förslaget till miljö- och klimatstycke nämns att vi behöver organisera produktionen annorlunda, på andra ställen att vi behöver planera den och på ett tredje att vi behöver ställa den under demokratisk kontroll. Så varför inte fastslå att det vi vill och behöver för att kunna tackla klimatkrisen just är en planekonomi ställd under folklig kontroll? Jag yrkar Att i programkommitténs förslag till ändring lägga till en ny mening sist på sida 2 rad 53 som lyder: "Det som behövs för att lösa klimatproblemen är helt enkelt en planekonomi ställd under folklig kontroll." Petter Engvall, Ung Vänster Malmö 7 Motioner och motionssvar Principprogram 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 Programkommitténs svar på motion PP9 Motionären vill att vi sist i det nya stycket ska lägga till att det vi vill ha är en planekonomi ställd under folklig kontroll. Även om programkommittén i sak precis som motionären själv skriver i sin brödtext gillar planerade demokratiska ekonomier, så vill vi inte bifalla detta. Meningen som motionären för in kommer om den förs in se ut att sammanfatta hela detta nya miljöstycke som att lösningen på miljöproblemet ”helt enkelt” är en demokratisk planekonomi. Vi menar att miljöstycket innehåller väldigt många olika typer av lösningar, och även om demokratisering av ekonomin förstås är centralt så är menar vi att det är att göra texten en otjänst att avslutningsvis sammanfatta den som att den är en text om planekonomi. Programkommittén föreslår kongressen Att avslå motion PP9 Förbundsstyrelsens kommentarer till PP2-9 Förbundsstyrelsen delar i det stora hela programkommitténs uppfattningar om de inkommande motionerna. Därutöver så anser vi att programkommitténs förslag till förändringar av principprogrammets skrivningar om miljö- och klimatfrågor fördjupar vår förståelse för denna stora framtidsutmaning. Samtidigt menar vi att det finns delar som skulle behövt utvecklas ytterligare, till exempel kring diskussionen om tillväxtkritik, behovet av ett globalt bindande klimatavtal och hur klimatomställningen behöver gå hand i hand med en politik för ökad jämlikhet, fler jobb och bättre välfärd. Därutöver vill vi också beskriva vänsterns strategiska uppgift i att vara med och bygga en folkligt förankrad miljörörelse. Förbundsstyrelsen anser att vänsters uppgift i kampen för klimatomställning är att koppla samman klimatutmaningen med kapitalismens utveckling. Vår roll är att vara de som bidrar med ett systemkritiskt perspektiv, och som kopplar samman klimatomställningen med en socialistisk strategi för att bryta överklassens ekonomiska makt och för att ersätta kapitalismen med ett ekonomiskt system där vinstintresset och kapitalackumulation inte står i centrum. Detta perspektiv beskrivs väl i programkommitténs förslag. Samtidigt är det viktigt att konstatera att ett av de stora hindren för en snabbare klimatomställning är bristen på folklig mobilisering. Vänstern behöver därför spela en viktig strategisk roll i att underblåsa en sådan mobilisering, genom att vara med och bygga allianser som skapar en bredare rörelse än dagens miljörörelse. Det perspektivet anser förbundsstyrelsen behövs i principprogrammet. I motion PP5 föreslås fördjupade skrivningar om klimatfrågan ur ett globalt perspektiv och dess koppling till en orättvis världsordning. Förbundsstyrelsen anser dock att motionens andemening redan tillgodoses av de skrivningar som finns i programkommitténs förslag. Däremot beklagar vi att skrivningarna om behovet av ett globalt bindande klimatavtal försvinner med programkommitténs förslag till förändringar. Vi vill därför föreslå ett tillägg till programkommitténs förslag som tar upp detta. 8 Motioner och motionssvar Principprogram 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 Förbundsstyrelsen vänder sig mot programkommitténs resonemang om tjänstesektorn och håller därför inte med om ”att en allt större andel av den samlade arbetstiden i Sverige och väst kommer att gå till produktion av livsmedel och konsumtionsvaror”. Detta trots att vi delar kritiken mot långa internationella transporter. Förbundsstyrelsen menar däremot att det är tjänsteproduktionens andel som behöver öka. En anledning till det är att varuproduktion går att effektivisera lättare än tjänsteproduktion och att den första därmed kan öka utan att antalet arbetade timmar ökar. Vidare vet vi också att behovet av fler anställda i den offentliga sektorn (offentlig tjänsteproduktion) innebär att andelen arbetade timmar där kommer att behöva öka. Att styra om produktionen från privat till offentlig konsumtion är dessutom nyttigt ur ett utsläppsminskningsperspektiv, då vi kan styra den offentliga konsumtionen gemensamt. Av den anledningen föreslår vi en förändring av programkommitténs svar på motion PP2. Ekologisk hållbarhet står inte i motsättning till industrialisering, fler jobb och höjd levnadsstandard. Tvärtom menar vi att den förutsätter en politik för ökad jämlikhet och höjd levnadsstandard. För det första skapar de investeringar som behöver göras och de nya produkter som krävs fler jobb. Vidare skulle många av de krav vi driver på det klimatpolitiska området förbättra arbetarklassens livsvillkor. För det tredje är bättre livsvillkor för en majoritet av befolkningen nödvändigt för att vinna legitimitet för klimatomställningen. Genom ett tillägg vill förbundsstyrelsen belysa detta perspektiv. Förbundsstyrelsen har föreslagit kongressen att stryka några rader i grundförslaget som handlar om hur en samlad produktion skapar bättre förutsättningar för planering. Stora delar av resonemanget håller vi med och föreslår likartade skrivningar på annan plats, men vi anser att formuleringarna att vi gemensamt ska besluta var i världen olika produkter ska tillverkas väcker en rad frågor. Vilken global institution menar programkommittén ska göra detta? Ska ett sådant regelverk vara överstatligt? Vad händer med den nationella självbestämmanderätten och möjligheten att självständigt få välja sin utvecklingsväg? Förbundsstyrelsen anser därför inte att en sådan skrivning ska finnas med i principprogrammet. Med vår ändring kommer också ett resonemang om förutsättningarna för en nödvändig återindustrialisering av Sverige. Vad gäller diskussionen om ekonomisk tillväxt och dess påverkan på miljön och klimatet har vi inte föreslagit några förändringar. Utan att ta ställning menar förbundsstyrelsen att den frågan utgör ett viktigt vägval för hur den konkreta politiken för klimatomställning ska formuleras. Från vår sida har vi inte så här sent i processen velat föreslå en text för kongressen. Synen på tillväxt och klimatomställning utgör idag en vattendelare också inom vänstern. Av dessa skäl anser vi att ett ställningstagande i den frågan bör föregås av en fördjupad debatt inom förbundet. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen Att programkommitténs svar på motion PP2 bifalles med ändringen att texten ”Den globala arbetsdelningen … behöva vändas tillbaka.” stryks Att i övrigt godkänna programkommitténs svar på motionerna PP3-9 Att på s.2 rad 34 efter meningen ”… miljö och klimat.” lägga till följande ”Ung Vänster står bakom miljörörelsens krav på ett globalt klimatavtal med bindande utsläppsminskningar. Ett sådant avtal måste ta hänsyn till den 9 Motioner och motionssvar Principprogram 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 Att Att Att Att industrialiserade världens historiska utsläpp och innebära att klimatomställningen förenas med en höjd levnadsstandard för människor i fattigare länder. Den rika världen måste stå för huvuddelen av klimatomställningens kostnader.” och att meningen därefter inleder ett nytt stycke på s.2 rad 36 efter ”… folkbildning kring klimatfrågor.” lägga till ”Vid sidan av de stora ekonomiska intressen som utmanas är den bristande folkliga mobiliseringen ett av klimatomställningens stora hinder. För vänstern är det en viktig uppgift att skapa en bredare miljörörelse som når fler än de redan övertygade. Vänstern ska vara en kraft för en folkligt förankrad miljörörelse som bygger allianser mellan miljövänner, lokalsamhällen, fackförbund och andra progressiva krafter.” på s.2 rad 36-40 stryka texten ”En samlad produktion … delar av världen.” på s.2 rad 41 lägga till följande stycke ”Klimatomställningen står inte i motsättning till ökad levnadsstandard för en majoritet av befolkningen. Tvärtom skulle många av de nödvändiga åtgärderna innebära förbättringar av arbetarklassens livsvillkor. När miljonprogrammets lägenheter renoveras skapas förutsättningar för att både höja boendestandarden och öka energieffektiviteten. Med större satsningar på kollektivtrafik kan priserna bli lägre, turtätheten öka och utsläppen från transportsektorn minska. Omfördelning från privat till offentlig konsumtion förbättrar välfärden och minskar höginkomsttagares statuskonsumtion. Klimatomställningen måste förenas med en politik för jämlikhet, fler jobb och bättre välfärd.” på s.2 rad 41 därefter lägga till följande stycke ”För att klimatomställningen ska bli verklighet behöver såväl konsumtions- som produktionsmönster förändras. En samlad produktion rent geografiskt – från råvaruutvinning till förädlad vara – underlättar för demokratisk kontroll och planering av hela processen. I takt med att den befintliga produktionen ställs om skapas förutsättningar för nya produkter och miljövänliga sätt att ta tillvara på de naturresurser och industriella förutsättningar vi har. Klimatomställningen öppnar upp för en nödvändig återindustrialisering av Sverige.” PP10 - Klassamarbete är aldrig önskvärt På första sidan i principprogrammet står det, i ett stycke om massarbete, att ”en gemensam front tillsammans med alla försvarare av redan vunna demokratiska frioch rättigheter ofta är önskvärd” i det antifascistiska arbetet. Detta innebär alltså att Ung Vänster, i dagsläget, förespråkar blocköverskridande samarbeten med borgarklassen, vilket är en problematisk ståndpunkt för ett revolutionärt socialistiskt förbund. Fascismen är en produkt av kapitalismen - en rörelse och ett verktyg för att borgarklassen ska kunna förtrycka arbetare när staten och den borgerliga ideologin inte räcker till. Att samarbeta med borgerligheten i den antifascistiska kampen vore alltså kontraproduktivt, eftersom vi har motsatta intressen i frågan. Även om borgarklassen/de borgerliga partierna kan ha en radikal retorik mot fascistiska rörelser, visar all historisk erfarenhet att de kan vända helt om när det behövs. 10 Motioner och motionssvar Principprogram 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 I Tyskland på 1930-talet visas detta av att det var finanskapitalet som finansierade nazistpartiet, och att alla de “demokratiska” högerpartierna slöt upp bakom Hitler när han valdes till förbundskansler 1933. Bara några veckor senare inledde nazisterna krossandet av socialdemokratin och kommunisterna. Det är dessutom viktigt att komma ihåg att även om demokratiska fri- och rättigheter är progressiva, och vi försvarar alla de som kan användas i arbetarklassens intressen, är det inte en revolutionär organisations uppgift att enbart försvara den borgerliga demokratin, utan att kämpa för en socialistisk revolution - för verklig demokrati. Eftersom fascismen är en produkt av kapitalismen i förfall och kris, är det endast med klasskamp och slutligen en socialistisk revolution som man kan eliminera fascismen. Vi yrkar Att på rad 44 sida 1 stryka meningarna ”Blocköverskridande samarbeten är därför ofta svåra att åstadkomma. Undantag finns inom till exempel det antifascistiska arbetet, där en gemensam front tillsammans med alla försvarare av redan vunna demokratiska fri- och rättigheter ofta är önskvärd.” Att på rad 44 sida 1 lägga till ”Vi motsätter oss därför blocköverskridande samarbeten, och eftersträvar istället en enad arbetarklass och samarbeten med andra delar av arbetarrörelsen.” efter meningen som slutar ”viktig princip för massarbetet.” Ylva Vinberg, Ung Vänster Hisingen, Moa Sönnerbrandt, Ung Vänster HammarbySkarpnäck, Martin Nordén, Ung Vänster Södertälje, Valdar Petersson Malmsten, Ung Vänster Solna, Maria Nystedt, Johan Nystedt, Ung Vänster Piteå, Benjamin Roobol, Ung Vänster Hässelby-Vällingby, Gustaf Åstrand, Ung Vänster Huddinge Programkommitténs svar på motion PP10 Motionärerna vill ta bort ett stycke i inledningen, där vi slår fast att det i kampen mot fascismen ibland finns en poäng att arbeta i bredare fronter än enbart inom arbetarrörelsen. Programkommittén delar givetvis både den syn på historien och på fascismens roll som lyfts fram i motionen. Vi ser också den reellt och historiskt existerande fascismen som ett möjligt redskap borgerligheten kan ta till för repression av arbetarklassen och som en reaktion mot såväl arbetarrörelsen som kvinnorörelsens framsteg, precis så som det beskrivs i stycket ”Fascism” i principprogrammet. Det var mycket riktigt först när kapitalet i Tyskland började stödja nazismen som den vann framsteg. Med det sagt menar vi att motionärerna drar ett par felaktiga slutsatser av dessa två förutsättningar. För det första leder det till felaktiga slutsatser att förväxla borgarklassen med den grupp människor i samhället som sympatiserar med och röstar på borgerliga partier. I den förra gruppen finns förstås ingen möjlighet till samarbete. Den senare gruppen är åtminstone i Sverige starkt negativt inställd till den fascistiska ideologin och de fascistiska idéerna. De tillhör ofta dessutom den breda arbetarklassen, och deras klassintressen är ofta därför motsatta mot borgarklassens intressen som den fascistiska rörelsen företräder. För det andra är det visserligen ett historiskt faktum att de borgerliga partierna i Tyskland stödde nazismen under 1930-talet. Men det är också ett historiskt faktum att liberala partier valde att inte göra det i Frankrike och Spanien 11 Motioner och motionssvar Principprogram 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 under samma period. Det är alltså inte en lagbundenhet som leder borgerliga partier åt endera håll. Tvärtom kan arbetarrörelsens strategier och styrkeförhållandena i klasskampen spela in – i Frankrike valde arbetarrörelsen en folkfrontsstrategi, där man just på det sätt vi skriver i det stycke motionärerna vill ta bort, bildade ”en gemensam front tillsammans med alla försvarare av redan vunna demokratiska fri- och rättigheter”. Våra antirasistiska och antifascistiska strategier bygger på två principer. En är att föra en radikal socialistisk och feministisk politik och med det slå mot kapitalismen, som är rasismens och fascismens bas. Den andra är en marginaliseringsstrategi mot fascismen. Den syftar till att förhindra borgarklassen och kapitalet att anta dessa, sina allra fulaste och mest auktoritära uttryck. För detta behöver vi bygga breda fronter, och den skrivning som motionärerna föreslår leder till strategier för en smalare och snävare antifascism än vad som är möjligt, och är därför inte önskvärt. Med det sagt tycker programkommittén inte att ”blocköverskridande” egentligen är det ord som bäst beskriver våra strategier. Poängen är ju inte som det verkar antydas i texten att få med sig de borgerliga partierna, utan snarare stora folkrörelser som inte nödvändigtvis är kopplade till arbetarrörelsen, såsom t.ex. idrottsrörelser eller kyrkliga samfund. Programkommittén föreslår kongressen: Att ändra meningarna “Blocköverskridande samarbeten … önskvärd” till ”I det antifascistiska arbetet är breda gemensamma fronter tillsammans med samtliga försvarare av redan vunna demokratiska fri- och rättigheter ofta önskvärd.” Att avslå motion PP9 Förbundsstyrelsens kommentar till motion PP10 kommer efter PP34. PP11 - Sverige är ett klassamhälle De senaste decenniernas högervridning i politiken har gjort att klassklyftorna ökat. Därför är det rimligt att konstatera att vi lever i ett klassamhälle snarare än att lyfta upp samhällsförändringar. När vi idag pratar om hur Sverige har förändrats så är det inte progressiva förändringar man tänker på i första hand, utan snarare den högervridning vi sett med ökade klassklyftor som följd. Därför anser vi att det blivit tydligare att Sverige är ett klassamhälle, vilket bör återspeglas i vårt principprogram. Vi yrkar Att på sida 2 rad 46, under MARXISM, ändra den första meningen som lyder “Dagens Sverige är trots stora samhällsförändringar, fortfarande ett klassamhälle.” till “Dagens Sverige är ett klassamhälle.” 12 Motioner och motionssvar Principprogram 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 Nora Forsmark, Ung Vänster Västra Södermalm, Madeleine Sellgren, Ung Vänster Botkyrka, Iesha Daly, Ung Vänster Söder om Söder Programkommitténs svar på motion PP11 Motionärerna vill ändra första meningen under stycket Marxism. Meningen kan läsas ur ett historiskt sammanhang där Sverige genomgått stora samhällsförändringar, exempelvis under 1900-talet. Att progressiva rörelser kan göra mer eller mindre avtryck även under kapitalismen beskrivs på flera sätt senare i programmet. Programkommittén håller med om att det inte finns någon anledning att nyansera bilden av klassamhället i just den mening som inleder vår klassanalys. Programkommittén föreslår kongressen: Att bifalla motion PP11 PP12 - Klasstillhörighet är inte frivilligt Som nämns i sista stycket under Marxism finns det starka intressen som verkar för att klassmotsättningarna döljs och vad gällande klasstillhörighet är dessa väldigt framgångsrika. Det finns många fall där någon påstår att de inte känner sig som arbetarklass respektive överklass, medan vi vet att detta inte beror på egen självuppfattning. Vi yrkar Att på sida 2 rad 47, mellan “beror inte på” och “vilken inkomst man har”, lägga till “vad man identifierar sig vid eller”. Nora Forsmark, Ung Vänster Västra Södermalm, Madeleine Sellgren, Ung Vänster Botkyrka, Iesha Daly, Ung Vänster Söder om Söder Programkommitténs svar på motion PP12 Motionärerna lyfter att vad man känner sig som eller identifierar sig med inte hänger samman med faktisk klasstillhörighet. Det är i allra högsta grad sant, och på sida 2, rad 27-35 i Principprogrammet finns utförliga skrivningar om vikten av en ökad klassmedvetenhet, och hur detta förhåller sig till postmoderna strömningar och ideologiproduktion från högern. Programkommittén menar att dessa skrivningar innefattar det som motionärerna är ute efter, samt att den text som motionärerna vill ändra är tydligare som den är. Programkommittén föreslår kongressen: att avslå motion PP12 PP13 - Kvinnan som politiskt subjekt I dyningarna av dagens politiska debatt vill vi förtydliga vår feministiska utgångspunkt i det första stycket under feminism. I vårt principprogram ska det inte ligga uppe för tolkning vad vi pratar om när vi säger feminism. 13 Motioner och motionssvar Principprogram 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 Vi yrkar Att på sida 3 rad 40, efter meningen som slutar med “politiska kontexter.” lägga till följande mening: “Vår feministiska analys grundar sig på kvinnan som politiskt subjekt.” Nora Forsmark, Ung Vänster Västra Södermalm, Madeleine Sellgren, Ung Vänster Botkyrka, Iesha Daly, Ung Vänster Söder om Söder Programkommitténs svar på motion PP13 Motionärens text förtydligar den feministiska teori som följer i resten av principprogrammet. Programkommittén föreslår kongressen Att bifalla motion PP13 PP14 - Könskorrigerande behandling Könskorrigerande behandling inkluderar mer än operationer, så som hormonterapi. Det rätta ordet meningen syftar på bör vara behandling. (också krossa normen om att alla transpersoner måste vilja opereras). Jag yrkar Att i principprogrammet sid 4, rad 19, ändra ordet ”operationer” till ”behandling” Alex Alarud, Tilde Höst, Emily Bronstorp, Max Åquist, Anton Wendt, Johan Berg, Ung Vänster Malmö, Adam Kedert, Ung Vänster Fagersta-Norberg, Terry Olsson, Ung Vänster Helsingborg Programkommitténs svar på motion PP14 Programkommittén delar motionärernas uppfattning att ordvalet i det befintliga programmet är alltför snäv. Könskorrigerande behandling behöver inte per automatik innebära ingrepp som operationer. En skrivning som likställer könskorrigerande behandling med könskorrigerande operationer riktar också fokus mot föreställningen om att könskorrigering framför allt handlar om det fysiska könet. Det handlar snarare om den enskildes kroppsliga autonomi, det vill säga rätten att forma och bestämma över sin egen kropp. Programkommittén föreslår kongressen Att bifalla motion PP14 Förbundsstyrelsens kommentar till motion PP14 kommer efter PP38. PP15 - Transfobisk formulering?! Meningen i principprogrammet på sidan 4, rad 30, ”Att som man ha traditionellt feminina kläder och kroppsspråk ger ofta större negativa reaktioner från omgivningen 14 Motioner och motionssvar Principprogram 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 än tvärt om – […]” kan tolkas som att man försöker säga att transkvinnor egentligen är män. Det är inte bra. Ska det syfta på transvestiter eller på transkvinnor som inte helt ”passerar” och då av omgivningen läses som män i ”kvinnokläder”? Jag yrkar Att meningen på rad 30-31, sid 4, principprogrammet, ändras till ”Om samhället ser en som man och en har traditionellt feminina kläder och kroppsspråk så ger det ofta större negativa reaktioner från omgivningen än tvärtom – […]” Alex Alarud, Tilde Höst, Emily Bronstorp, Ung Vänster Malmö, Adam Kedert, Ung Vänster Fagersta-Norberg, Terry Olsson, Ung Vänster Helsingborg Programkommitténs svar på motion PP15 Den skrivning i Principprogrammet som motionärerna vill ändra på syftar på att lyfta fram hur kvinnorollen och de attributs kvinnor tillskrivs värderas lägre än mansrollen och det traditionellt manliga, och hur detta drabbar den som av omgivningen läses som man och anammar kvinnliga attribut. Vi menar inte att den nuvarande skrivningen är transfobisk. Däremot tycker vi att motionärernas skrivning i stora drag är bättre, men vi undviker personliga pronomen i principprogrammet efter som det inte känns som programtext. Programkommittén föreslår kongressen: Att att meningen på rad 30-31, s 4ändras till ”Om den som ses som man av samhället har traditionellt feminina kläder och kroppsspråk så ger det ofta större negativa reaktioner från omgivningen än tvärtom – ” Att anse motion PP15 besvarad Förbundsstyrelsens kommentar till motion PP15 kommer efter PP38. PP16 - Nonsens om biologi i principprogrammet? “Biologiskt kön” är en felaktig term ur alla perspektiv, exempelvis vetenskapliga, biologiska, sociala eller fysiologiska. Vi yrkar Att i principprogrammet på rad 33 sida 4 byta ut “uppfattade biologiska” mot “tilldelade” Att i principprogrammet på rad 47 sida 13 byta ut “biologiska” mot “tilldelade” Att i principprogrammet på rad 36 sida 27 ta bort “De faktiska biologiska” Mio Tastás Viktorsson, Olivia Sahlin, Iris Callerholm, Eva Schönholzer Holmgren, Lena Eklund och Amanda Ohlsson Ångnell, Ung Vänster Kungsholmen Programkommitténs svar på motion PP16 I Programkommittén menar vi att det finns faktiska skillnader människor emellan, till exempel gällande reproduktion. Dessa benämns som kön, men det kan självklart 15 Motioner och motionssvar Principprogram 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 också kan vara förvirrande då könsroller eller tilldelade kön också benämns som kön. Formuleringarna i motionärernas två första att-satser menar vi förtydligar textens intention och förbättrar Principprogrammet. Med ”De faktiskt biologiska skillnaderna” i stycket om det jämlika samhället, som motionärernas tredje att-sats berör, avses t.ex. reproduktion. Vi menar att stryka ”De faktiskt biologiska”, som motionärerna vill, kan uppfattas som att vi menar att det finns grundläggande skillnader t.ex. hur mäns och kvinnor tänker, så som särartsfeminister ofta argumenterar. Därför vill vi bifalla de två första att-satserna och avslå den tredje. Programkommittén föreslår kongressen: Att bifalla motion PP16 att-sats 1 och 2 Att avslå motion PP16 att-sats 3 Förbundsstyrelsens kommentar till motion PP16 kommer efter PP38. PP17 - Får transpersoner vara med i feminismen? Kan vi erkänna att transpersoner också drabbas av patriarkatet och könsmaktsordningen? På Skåne-distriktets DÅK (i feb 2015) lade vi till ”och transpersoner som grupp” till en mening som då blev ”Vi är feminister för att vi ser att det finns en universell könsmaktsordning som gör att män som grupp är överordnade kvinnor som grupp och transpersoner som grupp”. Det största motargumentet till att inte lägga till det var då att det borde tas på nationell nivå eftersom det är något som ändrar hela det politiska subjektet för vår feminism. Så kan vi ta det på nationell nivå också? På samma sätt som att feminismen måste prata om rasism också för att rasifierade kvinnor ska känna sig inkluderade även i den feministiska kampen och inte bara i kampen mot rasism. På samma sätt bör transpersoner, och andra hbt+-personer, få känna sig välkomna i vår feministiska kamp och inte bara i kamp kring hbt+ frågor. Eftersom transpersoner också drabbas av könsmaktsordningen, människor som uppfostrats som kvinnor och läses som kvinnor kan drabbas av könsmaktsordningen i vardagen lika mycket som kvinnor utan att för den delen identifiera sig som kvinnor. Dessa personer bör också få vara med i feminismen. Jag yrkar Att det i principprogrammet på sid 24 om feministisk strategi, stycket på rad 4350, erkänns att transpersoner också drabbas av könsmaktsordningen genom att sist i stycket lägga till meningen: ”Däremot ser vi att även transpersoner som inte identifierar sig som kvinnor kan drabbas av könsmaktsordningen och att således även transpersoner som grupp underordnas män som grupp.” Att det i principprogrammet på sidan 4, under rubriken ”feminism” på rad 34 läggs till meningen ”Därför är det viktigt att transpersoner inkluderas i vår feminism.” Alex Alarud, Tilde Höst, Bella Wessman, Max Åquist, Ung Vänster Malmö, Terry Olsson, Ung Vänster Helsingborg 16 Motioner och motionssvar Principprogram 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 Programkommitténs svar till motion PP17 Motionärerna vill på två ställen i principprogrammet som rör feminism föra in nya meningar om transpersoner. Vi ser att könsmaktsordningen är en struktur som bygger på att män överordnas kvinnor. Konsekvenser av könsmaktsordningen är bland annat att kvinnor har mindre ekonomisk och politisk makt än män. Andra konsekvenser av könsmaktsordningen som till exempel handlar om tillskrivna roller för kön, får konsekvenser för de som bryter mot dessa. Uppfattningen om att det finns och alltid måste finnas två kön får långtgående konsekvenser för transpersoner, och detta står redan på sida 4 i principprogrammet under stycket om feminism. Transpersoner är heller inte en homogen grupp - samtidigt som transkvinnor drabbas av könsmaktsordningen på grund av sitt kön, finns det andra specifika frågor som berör transpersoner som grupp. I en maktordning som återskapar och upprätthåller kvinnors underordning ser vi det som av yttersta vikt att behålla kvinnor som det politiska subjektet. Kampen för kvinnors frigörelse kräver att kvinnor kan organisera sig och se att man har gemensamma intressen blott genom att vara kvinna. På samma sätt kan gruppen transpersoner ha gemensamma intressen och krav att specifikt driva som transfrågor, och det gagnar varken kvinnokampen eller transkampen att automatiskt klumpa ihop dessa två, då strategierna för att upphäva förtrycken kan se delvis olika ut. Programkommittén föreslår kongressen Att avslå motion PP17 Förbundsstyrelsens kommentar till motion PP17 kommer efter PP38. PP18 - Intersektionalitet i principprogrammet Vi yrkar Att på sida 5 rad 1 i principprogrammet efter stycket ”Feminism” under delen ”Teoretiska utgångspunkter” infoga ett nyck stycke som alltså lyder som följande: “Intersektionalitet Det är ett omutligt faktum att olika samhälleliga strukturer informerar och reproducerar varandra i alla nivåer av samhället. Statsmakten, kapitalismens klassamhälle, den patriarkala könsmaktsordningen, imperialismen, nykolonialismen, hetero- och cisnormen, rasifierandet och vit makt. I varje överordnad grupp finns intressen i att de andra hierarkierna består. Borgarklassen består främst av vita män som kan medvetet eller omedvetet rättfärdiga sin position med övriga privilegier. Avvikande sexualitet tenderar att förknippas med femininitet som en negativ egenskap. Rörelser för frigörelse vänds inåt av klassreduktionistiska, transexkluderande eller liknande tendenser. 17 Motioner och motionssvar Principprogram 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 Ingen frigörelsekamp kan alltså bortprioriteras eller höjas över de andra. Vi vill kullkasta en samhällsordning där allt från produktion till arbetsfördelning inom familjen och vårt gemensamma koncept av kön, är organiserat efter andra intressen än våra. Alltså måste alla förtryckta grupper göra gemensam sak i att göra oss av med alla förtryck och maktordningar.” Mio Tastás Viktorsson, Olivia Sahlin, Iris Callerholm, Eva Schönholzer Holmgren, Lena Eklund och Amanda Ohlsson Ångnell, Ung Vänster Kungsholmen Programkommitténs svar motion PP18 Motionärerna vill föra in ett stycke om intersektionalitet i Principprogrammet, och således också göra intersektionalitetsbegreppet gällande som en del av Ung Vänsters feministiska teori. Då motionen saknar brödtext är det svårt att bemöta motionärernas argumentation kring varför detta vore bra, och därför är detta svar mer allmänt hållet kring varför vi menar att motionen bör avslås, och tar upp vissa delar av motionärernas text. Begreppet intersektionalitet har sedan slutet av 80-talet använts inom feministisk teori för att analysera hur sociokulturella hierarkier och maktordningar interagerar och skapar inklusion/exklusion runt kategorier så som klass, genus, etnicitet, sexualitet, ålder/generation, funktion, nationalitet och så vidare. Begreppet används på vitt olika sätt i olika sammanhang. Programkommittén menar att det kan vara intressant att diskutera hur olika förtryck samverkar och förstärker varandra och att ibland kan resultatet bli en bättre politisk praktik. Detta innebär dock inte att det finns ett behov av att använda intersektionalitet som analysverktyg, då detta i mångt och mycket saknar maktperspektiv och således heller inte är en politisk teori som kan användas för att förändra samhället. Motionärerna skriver i sitt förslag till nytt stycke att alla förtryckta grupper behöver göra gemensam sak i att göra sig av med förtryck och maktordningar. Vi menar från Programkommitténs sida att det finns många politiska kamper vi behöver ta, men att det är viktigt att också vara medveten om och förstå hur olika förtryck ser ut och verkar. Detta är ytterligare ett stort problem med intersektionalitets-begreppet – det likställer olika förtryck, och behandlar samtliga som att de vilar på samma fundament – diskriminering eller normer. Detta är problematiskt då vi behöver förstå olika förtryck, samhällsstrukturer och maktordningar för vad de är för att kunna förändra dem. Klassamhället har till exempel ingenting med diskriminering eller normer att göra – den form klassamhället har idag, kapitalismen, är ett sätt att organisera samhället så att produktionen bygger på fåtalets rätt att äga produktionsmedlen, och flertalets tvång att lönearbeta för att kunna överleva. Klasskamp är kampen om vem som ska få överskottet av det som produceras i samhället – och i slutändan hur produktionen ska organiseras och se ut. Inget av detta handlar om normer kring hur gemene man ser på att tillhöra överklassen eller arbetarklassen - och om vi ska kunna förändra klassamhället är det verkningslöst att börja i den änden. Motionärerna skriver vidare att ingen befrielsekamp kan bortprioriteras eller höjas över en annan. Inte heller där håller vi med. Vi menar istället att det är av yttersta vikt för en revolutionär rörelse att kunna analysera sin samtid och dra slutsatser kring 18 Motioner och motionssvar Principprogram 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 vilka politiska frågor det är viktigt att driva när, och hur det bör göras. Det menar vi de facto är att prioritera och bortprioritera. Programkommittén menar att intersektionalitet inte på något vis hjälper oss att analysera vår samtid för att förändra den. Därför föreslår vi avslag på motion PP18. Programkommittén föreslår kongressen: Att avslå motion PP18 Förbundsstyrelsens kommentar på motion PP18 Förbundsstyrelsen vill också avslå motionen och instämmer i programkommitténs svar, men vill gå längre i kritiken mot motionens textförslag. Vi menar att de skrivningar som föreslås vore direkt förödande för vår analys och därmed för våra möjligheter att förändra samhället i en progressiv riktning. Precis som programkommittén avvisar vi idén om att alla förtryck kan likställas och att vi genom att i första hand angripa normer och diskriminering kan befria olika grupper från förtryck. Detta står i motsättning till vår socialistiska och feministiska ideologi och strategi, som utgår från att det finns två grundläggande maktstrukturer – kapitalismen och könsmaktsordningen. Detta handlar inte om att ”exkludera” grupper av människor utan tvärtom om att inkludera samtliga som inte har ett intresse att upprätthålla den rådande ordningen. Vi vill särskilt lyfta fram en mening i motionen som vore djupt problematisk om den fördes in i principprogrammet; ”I varje överordnad grupp finns intressen i att de andra hierarkierna består.” Att på detta sätt ställa olika grupper mot varandra beroende av exempelvis hudfärg eller sexuell identitet skulle innebära en splittrad kamp där människor som i själva verket har gemensamma intressen – papperslösa utan kollektivavtal och arbetare med kollektivavtal, kvinnor med olika etnicitet eller sexuell läggning – istället såg sig som politiska motståndare. Detta är motsatsen till den strategi som arbetarrörelsen och Ung Vänster historiskt ägnat sig åt, och som fört vår kamp framåt, det vill säga att samla breda politiska subjekt för största möjliga genomslag att kunna riva samhällsstrukturer och maktordningar. Vår politik grundar sig i en analys av samhället där de flesta skulle tjäna på, alltså avskaffandet av kapitalismen och könsmaktsordningen. Det innebär inte att alla kvinnor eller hela arbetarklassen drabbas på samma sätt eller har samma upplevelser av förtrycken, men det innebär att alla skulle tjäna på det. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen Att avslå motion PP18 PP19 - Inget prisande av kapitalism i principprogrammet! 43 44 45 Vi anser det inte lämpligt att Ung Vänster prisar kapitalismen i sitt principprogram! 19 Motioner och motionssvar Principprogram 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 Vi yrkar Att i principprogrammet under stycket ”Kapitalismen, Klassamhället och Könsmaktsordningen” på sida 5, rad 15 och framåt ta bort ”Kapitalismen har möjliggjort stora framsteg för mänskligheten i form av teknisk utveckling, stegrad arbetsproduktivitet och skapandet av förutsättningar för utvidgade politiska och sociala rättigheter” samt ”Men” och ”ändå” i följande mening. Olivia Sahlin, Mio Tastás Viktorsson, Iris Callerholm, Eva Schönholzer Holmgren, Lena Eklund och Amanda Ohlsson Ångnell, Ung Vänster Kungsholmen Programkommitténs svar till motion PP19 Under sin tid på jorden har människan organiserat produktionen, reproduktionen och samhället som helhet på olika sätt. Kapitalismen är ett utav dem. Som marxister ser vi att varje nytt samhällssystem fyller sin funktion och är en nödvändig förändring när produktivkrafternas utveckling inte längre ryms i det gamla samhällssystemet. Förutsättningarna för socialismen skapas av just det kapitalistiska systemet. Det finns rörelser som menar att den kapitalistiska utvecklingen var dålig i sig, och att samhället hade varit bättre utan den. Vi är inte en av de rörelserna. Texten som motionärerna vill stryka syftar till att visa på några av de framsteg som kapitalismen har inneburit. Det industriella samhället har faktiskt möjliggjort en massa saker som det feodala samhället inte förmådde. De framsteg som nämns gör att vi idag har förutsättningar för en socialism där lönearbetet avskaffas, kollektiva lösningar ligger närmare tillhands i och med urbaniseringen och fler människor ser det som självklart att ha vissa rättigheter. Faktorer som underlättar ett socialistiskt projekt och som inte fanns i t ex det feodala samhället. Nya problem och nya klassmotsättningar har uppstått under kapitalismen vilket gör nästa revolution nödvändig, men det är viktigt att vi har med oss en historisk förståelse för drivkrafterna i samhällsutveckling. Det är dessutom en väldigt liten del av principprogrammet som handlar om detta, det mesta utgörs av analys av kapitalismens fullständiga misslyckande att tillgodose människors grundläggande behov och konflikten mellan arbete och kapital. Programkommittén föreslår kongressen: Att avslå motion PP19 PP20 - Doodelido, doodelidi, please don't repress me I principprogrammet, under rubriken staten, finns ett stycke som handlar om statens repressiva funktioner. Vi anser att detta stycke behöver uppdateras. Stora delar av stycket handlar om utvecklingen mot ett övervakningssamhälle som konsekvens av ”kriget mot terrorismen”. Detta var en viktig fråga att ta ställning kring och debattera för tio år sen, men vi upplever att den idag inte är särskilt relevant. Vi anser att frågor av mer dagspolitisk karaktär inte hör hemma i principprogrammet, och att den här 20 Motioner och motionssvar Principprogram 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 sortens ställningstaganden hellre bör finnas i verksamhetsplaner eller uttalanden från förbundsstyrelsen. Med bakgrund av det som hänt under 2014 tycker vi att andra delar av stycket behöver ses över och förbättras. Under året har repressionen mot bland annat medlemmar i Ung Vänster ökat kraftigt. Vi tycker att vårt förslag på stycke beskriver statens repressiva apparat mycket bättre och mer utförligt. Vi förändrar inga ideologiska ställningstaganden, utan utvecklar den analys som redan står att finna i principprogrammet. Däremot föreslår vi vissa begreppsliga förändringar. Vi anser att begreppet ”repressiv apparat” är mer korrekt än ”repressiva funktioner” i styckets början – väldigt många delar av staten har repressiva funktioner, t.ex. skolan och (som fastslås i första stycket under rubriken Staten) försäkringskassan. Vi använder begreppet ”repressiv apparat” för att beskriva de delar av staten vars huvudsakliga eller enda funktion är repression. Vi vill betona att vårt stycke beskriver alla stater, inte bara den svenska. Vi tycker också att vårt förslag på stycke gör tydligare åtskillnad mellan kapitalistiska stater och stater under andra produktionssätt. I en svensk politisk kontext kan det verka extremt att prata om att staten skulle utöva dödligt våld mot sina fiender, men vi vill påminna om skotten i Ådalen 1931, skotten i Göteborg 2001 och nedridningarna i Limhamn 2014. I vår skrivning om domstolar skriver vi att dessa straffar statens ”upplevda och faktiska fiender”. Detta är för att förtydliga att det inte bara är råbarkade kommunister som straffas, utan att domstolar gärna statuerar exempel med människor som t.ex. bara råkar befinna sig på fel demonstration vid fel tillfälle. Sammantaget tycker vi att vårt stycke uppdaterar och förbättrar stycket om repression, utan att förändra förbundets ideologiska ställningstaganden i frågorna. Vi yrkar Att ersätta stycket på sida 9, rad 48 – sida 10, rad 2 som börjar ”Staten har repressiva funktioner...” med följande: ”Staten har en repressiv apparat, vars funktioner utövas både öppet och dolt. Polisen, domstolsväsendet och militären, som ingår i denna, har använts och används av de härskande klasserna. Den repressiva apparaten i kapitalismen används för att upprätthålla den härskande klassens makt, genom att skydda staten från systemhotande politiska rörelser och genom att disciplinera arbetskraften. När politiska krafter hotar den rådande ordningen möts dessa av repression av polis och militär. Detta yttrar sig i allt från övervakning till dödligt våld. Domstolar legitimerar denna repression, och är delaktiga i den genom att straffa statens upplevda och faktiska fiender. I alla klassamhällen används den repressiva apparaten också för att garantera den härskande klassens makt över produktionen. I kapitalismen slår den repressiva apparaten ner facklig organisering och kamp som hotar kapitalets makt över produktionen. Hela detta spektrum av repression förekommer både i Sverige och i resten av världen. Ung Vänster är motståndare till denna repression. Vi är mot alla former av politiskt organisationsförbud, och accepterar inte politisk åsiktsregistrering. För varje revolutionär rörelse är motstånd mot repression en nödvändighet.. ” Rode Grönkvist, Vilma Bolding, Ung Vänster Lund 21 Motioner och motionssvar Principprogram 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 Programkommitténs svar på motion PP20 Motionärerna vill skriva om ett stycke som handlar om statens repressiva funktioner. Vi menar att det finns flera problem med den text motionärerna föreslår. Dels menar vi att de skrivningar kring den ökade repressionen och övervakningen som var följder av kriget mot terrorismen i allra högsta grad är och förblir aktuella, och att det skulle vara olyckligt om de ströks. Även om man i lägre utsträckning pratar om kriget mot terrorismen idag (primärt för att det ju visat sig att krig är en särdeles dålig strategi mot terrorism) lever de lagar och den övervakningshysteri som det medförde kvar i allra högsta grad. FRA-lagen är i kraft oavsett om den talas om eller inte, och Edward Snowdens avslöjanden om den amerikanska underrättelsetjänstens PRISM-program skedde 2013. Vi menar helt enkelt att världen under 2000-talet tagit ett steg in i en ny fas av ökad statlig övervakning och repression under det paraply som från början oftast kallades kriget mot terrorismen. Med motionärernas förslag försvinner i princip samtliga sådana skrivningar. Vidare har motionärerna i sin text resonemang om en repressiv apparat, och menar att denna formulering är bättre än att prata om ”repressiva funktioner”. Vi håller inte heller här med. Om man vill prata om repressiva ”apparater” kan man prata om polisväsendet eller domstolsväsendet. Vi menar att ordet apparat antyder att det finns en sammanhållet maskineri som både sköter den polisiära repressionen och ”slår ner facklig organisering”. Vi menar att detta är en felaktig bild av vad som ryms inom den statliga repressionen och hur sammanhållen denna är. Vi menar att det är en betydligt bättre beskrivning att skriva att staten har repressiva funktioner, då detta också antyder att även om vissa delar av repressionen existerar i själva kärnan av en borgerlig stat, är andra delar föränderliga över tid. Klasskampens styrkeförhållanden och vem som innehar statsmakten kan förändra sådana saker som de fackliga organisationernas rörelseutrymme. Sammantaget tycker vi att den nuvarande texten på ett bättre sätt beskriver den statliga repressionens mekanismer. Programkommittén föreslår kongressen Att avslå motion PP20 Förbundsstyrelsens kommentar till motion PP20 Förbundsstyrelsen är överens med programkommittén att det skulle vara olyckligt att ersätta skrivningarna om övervakning i spåret av kriget mot terrorismen. Vi vänder oss mot motionärernas beskrivning att detta skulle vara frågor av ”mer dagspolitisk karaktär”. Bland annat, som programkommittén skriver, är utvecklingen mot ökad massövervakning också något som är aktuellt idag. Dessutom är det en viktig del i vår förståelse för hur dagens imperialistiska världsordning upprätthålls. Parallellt med övervakningen av invånare i väst, har vi sett en utveckling med krig, ockupationer och militära interventioner i Syd, inte minst i Mellanöstern. Dessa resonemang beskrivs i vårt internationella program. Vidare anser vi heller inte att begreppet ”repressiv apparat” är mer korrekt än ”repressiva funktioner”, som motionärerna skriver i brödtexten. Begreppsbytet bidrar heller inte till en fördjupad förståelse för hur staten fungerar. Motionärerna definierar ”repressiv apparat”, som de delar av staten vars funktionär helt eller i huvudsak är repressiva. Av motionen förstår vi att man till exempel syftar på polisen och 22 Motioner och motionssvar Principprogram 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 domstolsväsendet. Förbundsstyrelsen menar att synen på dessa som helt eller i huvudsak repressiva visar på en grundförståelse för hur staten fungerar i en avancerad kapitalistisk stat. Det finns en repressiv funktion i polis- och domstolsväsendet, men deras huvudsakliga verksamhet handlar om att skydda samhällets invånare (arbetarklassen där inbegripen) mot att utsättas för brott. Ska det förstås som ett resultat av att kriminella är en faktisk eller upplevd fiende till staten? Eller ska det förstås som att ett samhälle behöver lagar för att fungera, och därmed också instanser i samhället som ser till att dessa upprätthålls? Kanske ska det förstås som att staten behöver vinna legitimitet på vissa områden (till exempel bekämpning av brott som vanligt folk utsätts för) för att ha svängrum på andra områden (till exempel för att kunna legitimera övervakningslagar)? Troligen finns det korn av sanningar i alla dessa förklaringar, och just därför är det en förenkling att beskriva dessa instanser som en apparat vars funktion helt eller i huvudsak är repressiv. I motionen beskrivs ett ”spektrum av repression” som finns i alla klassamhällen, inklusive Sverige. Förbundsstyrelsen delar den uppfattningen, även om vi anser det viktigt att poängtera att detta spektrum tar sig olika uttryck i olika länder och i olika givna historiska sammanhang. Däremot så anser vi att förståelsen av statens repressiva funktioner som ett spektrum talar emot att genomföra de förändringar som motionärerna föreslår. Vi anser inte att till exempel Försäkringskassans repressiva funktioner går att förstå på samma sätt som polisens eller militärens. Förbundsstyrelsen är inte av uppfattningen att skillnaden i synen på staten går vid hur dessa funktioner etiketteras. Om man däremot menar att begreppet är viktigt, bör sådana förändringar inte göras isolerat i ett stycke i principprogrammet utan ske parallellt med att hela stycken i principprogrammet diskuteras. Därutöver anser vi att det är nödvändigt att se att vad staten ägnar sig åt och hur dess funktion manifesteras är ett resultat av en politisk och social dragkamp. Även om man som motionärerna skriver menar att deras beskrivning av staten är allmängiltig, gäller alla stater, är det nödvändigt att se att statens funktion tar sig olika uttryck beroende på om man befinner sig i Sverige idag, i Chile efter statskuppen 1973 eller i dagens USA, där statens repressiva funktioner är mer uttalade än här. Det finns en växelverkan mellan bas och överbyggnad, om vi inte ser effekterna av den, utan snarare ser statens funktion som ett mekaniskt resultat av förhållandena i den materiella basen, går vi miste om nödvändiga komponenter i vår analys av den tid vi lever i. Förbundsstyrelsen anser inte att det viktigaste är att vi har en allmängiltig analys av statens repressiva funktion i vårt principprogram. Det kan vi tillskansa oss på andra sätt, till exempel genom studier och politisk diskussion. Principprogrammets viktigaste funktion är i det här avseendet att analysera förutsättningarna för socialistisk och feministisk kamp i Sverige. Förbundsstyrelsen tycker att resonemanget i motionen om arbetskraftens disciplinering är intressant och viktigt. Däremot anser vi att formuleringarna i motionärernas att-sats riskerar att urholka förståelsen för hur arbetskraften disciplineras. Det är i Sverige i huvudsak inte polis, militär och domstolsväsende som disciplinerar arbetskraften, utan snarare andra delar av staten, till exempel Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, socialtjänsten eller skolan. Detta beskrivs också kortfattat på annan plats i principprogrammet, se första stycket under rubriken Staten. 23 Motioner och motionssvar Principprogram 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 Förbundsstyrelsen föreslår kongressen Att avslå motion PP20 PP21 - En korrigering På ett ställe i principprogrammet så står det att Ung Vänster är motståndare till alla former av politiskt organisationsFÖRBUND, vilket säger att UV är emot sig självt som ett förbund. Av sammanhanget att döma så ska det egentligen stå organisationsförbud, vilket även stämmer bättre överens med Ung Vänsters åsikter. Människan gör fel hela tiden och vilket kan göra att saker blir svårförståeliga, Ung Vänster är inget undantag. Jag yrkar Att vi i principprogrammet sida 10 rad 1 ändrar ”organisationsförbund” till ” organisationsförbud” Adam Kedert Ung Vänster Fagersta-Norberg Programkommitténs svar till motion PP21 Motionären stör sig, liksom programkommittén, på Ung Vänsters hårdnackade motstånd mot organisationsförbund. Programkommittén anser att detta motstånd är en rest från 2011, en tid då skråväsendet fortfarande dominerade föreningslivet. Det är rimligt att begära av principprogrammet att det refererar till kända samhällsföreteelser, hellre än till obekanta sådana. Som en konsekvens av samhällsutvecklingen är det därför naturligt att Ung Vänster nu formulerar kritik mot krav på organisationsförbud istället. Programkommittén föreslår kongressen: Att bifalla motion PP21 PP22 - Det heter groupie, inte wefie – det heter välfärdsapparat, inte välfärdsstat I principprogrammet finns en rubrik som lyder ”Välfärdsstaten”, och en lång text som handlar om detta. Vi vill ifrågasätta att begreppet ”välfärdsstat” används i vårt principprogram, eftersom vi tycker att det ger uttryck för en felaktig syn på staten som står i motsättning till principprogrammets andra skrivningar om staten. Vår motion handlar inte om att förändra några politiska ställningstaganden, utan om att våra begrepp ska överensstämma med vår ideologiska analys. Vi anser att begreppet ”välfärdsstaten” är djupt problematiskt. Begreppet, så som det används i principprogrammet, antyder att den svenska staten en gång var en ”välfärdsstat” som byggdes av och för arbetarklassen, och att den nu har slutat vara det. Vi menar tvärtom att statens karaktär inte har förändrats på något grundläggande sätt sedan den blev kapitalistisk. Man kan prata om att välfärden har varit bättre eller 24 Motioner och motionssvar Principprogram 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 sämre under olika delar av historien, men det tycker vi inte betyder att staten har börjat och sedan slutat vara en ”välfärdsstat”. Vi tycker att det är mycket mer korrekt att prata om statens välfärdsapparat. Alla stater som någonsin har funnits har haft det vi kallar en välfärdsapparat, som t.ex. kan innefatta skola, sjukvård och äldreomsorg. Olika välfärdsapparater har sett väldigt olika ut genom tiden, men detta förändrar inte statens grundläggande karaktär. Den stat vi lever under idag är en borgerlig klasstat, den svenska staten på 1970-talet var en borgerlig klasstat, och den svenska staten på 1920-talet var en borgerlig klasstat. Att begreppet ”välfärdsstat” är vagt och saknar innebörd blir extra tydligt när vi pratar om dagens stat. I principprogrammet fastslås att ”Välfärdsstaten i dess ursprungliga form existerar inte längre i Sverige.”. Vilken sorts stat lever vi i så fall i idag? Den repressiva staten? Det är uppenbart att det är mer klargörande att säga att statens välfärdsapparat har försvagats. Att prata om en välfärdsstat som en gång funnits för snarast tankarna till socialdemokratisk nostalgi. Som kommunister ser vi att staten har en dubbel karaktär, att den både vårdar och förtrycker, men att den i grunden har en tydlig klasskaraktär. Att prata om en välfärdsstat som ett ideal är lika felaktigt som när anarkister utropar staten till en ensidig fiende och förtryckare. Vi yrkar Att på sida 10, rad 47, ersätta ”Välfärdsstaten” med ”Välfärdsapparaten” Att på sida 11, rad 4, ersätta ”välfärdsstaten” med ”välfärdsapparaten” Att på sida 11, rad 16, ersätta ”välfärdsstaten” med ”välfärdsapparaten” Att på sida 11, rad 23, ersätta ”välfärdsstaten” med ”välfärdsapparaten” Att på sida 11, rad 29, ersätta ”välfärdsstaten” med ”välfärdsapparaten” Att på sida 11, rad 31, ersätta ”välfärdsstaten” med ”välfärdsapparaten” Att på sida 11, rad 38-39, ersätta meningen som börjar ”Nyliberalismen har som politisk idé...” med följande: ”Nyliberalismen har som politisk idé varit överklassens och högerns reaktion på arbetarrörelsens politiska projekt att bygga ut välfärdsapparaten.” Att på sida 11, rad 43, ersätta meningen som börjar ”Välfärdsstaten i dess ursprungliga form...” med följande: ”Utbyggnaden av välfärdsapparaten har avstannat, och vänts till en avveckling.” Vilma Bolding, Rode Grönkvist, Ung Vänster Lund Programkommitténs svar motion PP22 Motionärerna föreslår en del mindre ändringar i stycket om välfärdsstaten, parallellt med att de föreslår att vi slutar använda begreppet välfärdsstaten och istället använder välfärdsapparaten. Vad vi pratar om när vi diskuterar framväxandet av välfärdsstaten är ett byggande av välfärdsinstitutioner som i Sverige förmodligen gick längre än någon annanstans i världen. Detta är vad som både i den allmänna debatten, och i teoretiska beskrivningar av Sverige brukar benämnas som en välfärdsstat. Därför menar vi att det skulle vara förvirrande om vi i vårt program använde det långt mindre använda begreppet ”välfärdsapparat”. Vidare menar vi att motionärerna läser principprogrammet slarvigt om de menar att vår användning av begreppet välfärdsstat skulle indikera att vi inte tyckte att Sverige under 1970-talet var ett klassamhälle. Vi skriver t.ex. att välfärds25 Motioner och motionssvar Principprogram 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 statens själva essens var en klasskompromiss, och som delvis också gynnade kapitalets intresse av väldrillad och frisk arbetskraft. Principprogrammets beskrivning av 1970talets Sverige är väldigt långt från någon arbetarstat. Motionärerna vänder sig också mot skrivningar om att välfärdsstaten i dess ursprungliga form inte längre existerar, och vill skriva om detta till att den numera avvecklas. Vi menar att det är en mer korrekt beskrivning av hur den svenska välfärden utvecklats de senaste decennierna. Men när vi pratar om att välfärden bytt karaktär pratar vi också om det faktum tanken från början var en välfärd som ägdes offentligt och varit generell, dvs. betalad gemensamt. Nu har vi en välfärd som i långt högre utsträckning ägs och drivs privat, och som även då den drivs i offentlig regi styrs enligt marknadsprinciper, och där finansieringen mer och mer övergått till att vara privat. Motionärerna vill byta ut en mening som handlar om hur nyliberalismen som idé är de härskandes reaktion på välfärden som politiskt projekt. Vi tycker att det sätter fingret på att det också är själva styrkeförhållandena i klasskampen som nyliberalismen är en reaktion på, och inte bara de faktiska reformerna som genomförts. Programkommittén föreslår kongressen Att avslå PP22, att-satserna 1-6 Att bifalla motion PP22, att-satserna 7 och 8, med ändringen att ordet "välfärdsapparaten" byts ut mot "välfärden". Förbundsstyrelsens kommentar till PP22 kommer efter PP23. PP23 - Klasskompromissen vi inte vill ha tillbaka Välfärdsstaten som begrepp är ett reformistiskt projekt som bygger på klasskompromisser mellan arbete och kapital. Detta är något vi i större utsträckning bör poängtera och bör ingå i vår analys av svensk historia. Idag handlar debatten ofta om hur vi ska återskapa det gamla välfärdssamhället och hur det endast krävs höjda skatter och ökade investeringar. Det vänstern sällan pratar om är de materiella förutsättningarna som låg till grund för den höga tillväxten som i sin tur låg till grund för höga profitnivåer trots utbyggnad av offentlig välfärd. Kapitalet tillät alltså enbart en utbyggnad av välfärden under en period av hög tillväxt och när sedan tillväxten sjönk lanserades inflationsmål och privatiseringar. Självklart spelade den höga organiseringsgraden och den offensiva vänstern en stor roll i att reformerna genomfördes överhuvudtaget och vi ser länder idag med hög tillväxt utan en utbyggnad av välfärdssystem på grund av en svag fackföreningsrörelse och en svag vänster. Vi måste också påpeka att klasskompromissen ingicks av kapitalet av rädslan för en arbetarrevolution, kompromissen innebar att den privata äganderätten säkrades. 26 Motioner och motionssvar Principprogram 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 Därför innebär en välfärdsstat ingen fullvärdig demokrati då den ekonomiska makten fortfarande tillhör överklassen. Vi måste därför som revolutionär rörelse peka på problemen och aldrig se eller presentera välfärdssamhället som det slutgiltiga målet eller ett goda samhället. Vi bör alltså revidera delar av välfärdsstats avsnittet för att förtydliga ideologiska ståndpunkter och historiska sammanhang. Nya mål måste också sättas för att inte fastna i drömmen om det förflutna. Jag yrkar Att på sid.11, rad 17 efter ”positioner,” infoga meningen: ”Klasskompromissen innebar att kapitalet gick med på generella sociala rättigheter och arbetarna ifrågasatte inte den privata äganderätten.” Att på sid. 11, rad 17 ersätta ”den” med ”det” Att på sid. 11, rad 38 ersätta meningen ”Nyliberalismen....utbyggnad.” med meningen: Nyliberalismen är överklassens projekt för att upprätthålla höga profitnivåer och har därför som mål att krossa rörelser som står i vägen t.ex. fackföreningar. Att på sid. 11, rad 47 ersätta ”Idag är det .... progressiv riktning.” med: ”Idag är det en viktig utmaning för den revolutionära vänstern att peka på de materiella förhållanden som omöjliggör en ny klasskompromiss då dagens förutsättningar är fundamentalt annorlunda. Den höga tillväxt perioden är länge glömd och hotet från Sovjetunionen existerar inte längre. Dagens kritik måste därför belysa kapitalismens omöjlighet att tillgodose alla människors grundläggande behov och därmed kapitalismens upplösning. Arbetarrörelsens viktigaste insikt bör därför vara att välfärdsapparaten endast bestod då kapitalets profit inte var hotad och att klassamarbete aldrig kommer leda till ett upphävande av den privata äganderätten. Den revolutionära rörelsen bör därför fokusera på att organisera sig för att kunna försvara vunna segrar och möjliggöra progressiva förändringar men inte drömma om en ny välfärdsapparat utan om det jämställda och klasslösa samhället.” Henrik Malmrot, Ung Vänster Jönköping Programkommitténs svar motion PP23 Motionären vill i högre utsträckning än tidigare poängtera välfärdsstatens karaktär av klasskompromiss, och att vår rörelse inte ska ha en ny välfärdskompromiss som slutmål. Vi är helt överens med motionären om några saker. Vi menar, precis som principprogrammet slår fast, att en utbyggd välfärd inte är kampens slutmål. Det är vad som skiljer oss från den reformistiska delen av arbetarrörelsen. Relationen mellan kampen för dagskrav och kampen för ett klasslöst och jämlikt samhälle finns beskriven i kapitlet Socialistisk strategi. Där skriver vi t.ex.: Kampen för socialismen går via arbetet för arbetarklassens och folkmajoritetens omedelbara intressen. I denna kamp kan stödet för vårt politiska alternativ skapas, samtidigt som arbetarklassens kampvana, självförtroende och sammanhållning stärks. 27 Motioner och motionssvar Principprogram 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 Krav som inte kan åstadkommas inom det rådande systemets ramar, så kallade systembrytande krav, kan öka medvetenheten om kapitalismens begränsningar. Programkommittén vill betona att den beskrivning i brödtexten som säger att anledningen till att välfärden byggdes ut var huvudsakligen de materiella förutsättningarna är en instrumentell syn på samhällsutveckling som vi vänder oss emot. Det stämmer också illa med den övriga brödtext som på ett mer riktigt sätt lyfter styrkeförhållandena i klasskampen som den avgörande faktorn. De materiella förutsättningarna lade visserligen en grund, och tippade till viss del förutsättningarna för klasskampen till arbetarrörelsens fördel. Men olikheten i välfärdens uppbyggnad i olika länder ger ändå för handen att det i slutändan är klasskampen som avgör samhällsutvecklingen. I USA där borgarklassen hade ett mer uttalat politiskt projekt och arbetarklassen var splittrad blev resultatet helt annorlunda än i Skandinavien där arbetarklassen var sammanhållen och borgarklassen svag, trots att efterkrigstidens tillväxt var global. Vi menar att de första tre av motionens att-satser gör väldigt små skillnader i texten, de tillför i princip inget som redan finns antingen i detta stycke eller andra, och skrivningarna är inte lika koncisa som de som redan finns i programmet. Den fjärde att-satsen vill byta ut ett stycke i vilket programmet diskuterar vikten av att kämpa för en utbyggnad av det offentliga, och att arbetarrörelsens och kvinnorörelsens organisering är essentiell för att både försvara gamla segrar och vinna nya. Istället vill man lyfta in ett stycke som förändrar den intentionen, så att vi istället ska prata om omöjligheten i en ”ny klasskompromiss” och om att klassamarbete inte kommer upphäva det privata ägandet. Här menar vi att motionärernas text är problematisk. Vårt mål har aldrig varit en ny klasskompromiss. Men texten motionären vill föra in andas att reformer i sig omöjliggjorts av den låga tillväxttakten sedan kriserna på 1970-talet. Vi håller inte med om det. Vi menar att detta i sig är en ”sanning” som etablerats av den nyliberala ideologibildning som följt de senaste decenniernas ekonomiska utveckling. Sverige är t.ex. ett mycket rikare land än någonsin, med högre produktivitet än någonsin. Anledningen till att välfärdsstaten inte längre byggs ut är inte att det saknas resurser, utan för att borgarklassen vunnit kampen om såväl idéerna som om den politiska makten de senaste trettiofem åren. Om det inte finns utrymme för reformer, hur ska vi då förstå t.ex. utbyggnaden av de sociala systemen i Latinamerika det senaste decenniet? Opererar Latinamerika under en särskild logik skild från kapitalets? Vidare innehåller motionen en falsk motsättning mellan kampen om reformer och kampen för ett annat samhälle. Vi menar att det är nödvändigt att människor kan organisera sig för att de drömmer om ungdomsmottagningar och fler händer i vården. De segrar vi vinner i de små kamperna är viktiga steg i att förändra såväl samhället som människor, och för att påvisa både vikten av kamp och på kapitalets inneboende motsättningar. Kampen för reformer är på många sätt en förutsättning för att den revolutionära potentialen i ett samhälle ska öka. Programkommittén föreslår kongressen: Att avslå motion PP23 28 Motioner och motionssvar Principprogram 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 Förbundsstyrelsens kommentarer till motionerna PP22 och PP23 Motionärerna vill på olika sätt förändra skrivningarna om välfärden i principprogrammet. Motionärerna till PP22 menar att begreppet ”välfärdsstat” är djupt problematiskt. Förbundsstyrelsen är oenig och menar att man gör diskussionen om vår förståelse av välfärden en otjänst genom att göra den till en begreppsdebatt. Begreppet välfärdsstat utgör inte en klassificering av statens karaktär eller grundläggande funktion. Istället beskriver begreppet en del av staten, och en utveckling där materiella förutsättningar tillsammans med arbetarrörelsens kamp innebar att välfärden byggdes ut. Motionärerna konstaterar att alla samhällen innehåller ”en välfärdsapparat”. Det menar förbundsstyrelsen förvisso är sant, men ett sådant konstaterande tillför inte vår analys av positionerna i klasskampen och i den feministiska kampen någon djupare förståelse. Självklart finns det olika typer av välfärdsinrättningar i alla samhällen, men det intressanta finns både i hur dessa organiseras och hur omfattande de är. Bismarcks sociala instanser i det sena 1800-talets Tyskland fyllde inte samma funktion, och var framförallt inte ett resultat av samma sociala processer, som det svenska socialförsäkringssystemet, som byggdes ut under det sena 1900-talet. På samma sätt är det av avgörande betydelse att se skillnaderna mellan den svenska generella välfärdsmodellen (som förövrigt inte alls enbart handlar om att alla ska betala till den, som programkommittén antyder) och till exempel den anglosaxiska grundtrygghetsmodellen. Arbetarklassen får en betydligt starkare ställning i den förstnämnda jämfört med den sistnämnda. För att förstå den svenska arbetarklassens relativa, i jämförelse med andra länder, starka position går det inte att blunda för betydelsen av utbyggnaden av välfärden. Det betyder inte att Sverige för den sakens skull inte var ett klassamhälle, ”en borgerlig klasstat” som motionärerna skriver, när välfärdsutbyggnaden nådde sin kulmen. Men vår förståelse för klassamhället måste vara djupare än enbart binär (finns det ett klassamhälle eller inte) och också ta hänsyn till styrkeförhållanden inom klassamhället. Detta är avgörande inte minst för att kunna formulera relevanta politiska strategier. Förbundsstyrelsen delar den kritik som programkommittén för fram gentemot resonemangen i motion PP23. Att välfärdsstaten var ett resultat av en klasskompromiss framgår av principprogrammet, och att vilja ha tillbaka delar av det som välfärdsutbyggnaden innebar ser förbundsstyrelsen som oproblematiskt. Självklart förstår vi att den klasskompromiss som låg till grund för välfärden var möjlig i ett visst historiskt sammanhang, som förövrigt är långt mer komplext än de resonemang som förs i motionen. Välfärdsstaten har aldrig varit vårt slutmål, att den inte innebar en ”fullvärdig demokrati då den ekonomiska makten fortfarande tillhör överklassen” insåg förövrigt redan Socialdemokraterna på fyrtiotalet. I motionens första att-sats finns ett resonemang som vi menar är felaktigt. Välfärdsstaten innebar knappast att den privata äganderätten garanterades. Under utbyggnaden av välfärden ökade tvärtom det gemensamma ägandet på många områden. Förbundsstyrelsen vill också påminna om löntagarfondsdebatten, som utgjorde allt annat än ett tecken på att den privata äganderätten var säkrad. Vi vänder oss också mot beskrivningen att kapitalet därmed ”gick med på” generella sociala 29 Motioner och motionssvar Principprogram 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 rättigheter. Varje social rättighet som arbetarklassen har är ett resultat av kamp, mot såväl högern som de organiserade kapitalintressena. Att inte inse detta är att nedvärdera den kamp som har förts av kamrater före oss, inte minst de som har tillhört vårt eget förbund. Förövrigt anser förbundsstyrelsen att revolutionärer inte ska drömma om något, utan kämpa för att se till att det blir verklighet. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen Att avslå motion PP22 Att avslå motion PP23 PP24 - Ännu ett onödigt man Alla formuleringar som har ordet “man” och som inte behöver ordet “man” kan ju ändras. Jag tycker inte det känns krystat! Jag yrkar Att på sida 12 rad 26 ändra från “att man måste ta hänsyn till hela spektrumet av hot och våld,” till “att hänsyn till hela spektrumet av hot och våld måste tas,” Frida Carlvik, Ung Vänster Centrum-Östra Programkommitténs svar motion PP24 Programkommittén tycker att meningen som den står nu passar bättre i texten än den föreslagna, och menar inte att det blir någon skillnad i vad som menas i texten av att ändra den så som motionären föreslår. Programkommittén föreslår kongressen: Att avslå motion PP24 PP25 - Psykisk ohälsa bland kvinnor, en aktiv kamp Könsmaktsordningen är den stora skurken när det gäller kvinnors ökade psykiska och fysiska ohälsa, men så länge könsmaktsordningen finns kommer det ta uttryck i psykisk ohälsa bland tjejer. Förstatligande och upprustning av den offentliga sektorn, drägliga arbetsvillkor åt alla kvinnor och krossande av könsmaktsordningen är tyvärr ett långsiktigt projekt och nutida angrepp mot psykisk ohälsa kan inte vänta. Därför tycker jag att vi måste lägga till en problemformulering av psykisk ohälsa i sig, och i detta fall ser jag det som lägligast i anslutning till stycket om makt och kön. 30 Motioner och motionssvar Principprogram 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 Jag yrkar Att på sida 13 rad 25 efter “ohälsotalen stiger.” lägga till “Det är samtidigt lika viktigt att vi aktivt kämpar för att ge kvinnor stärkt psykiskt stöd parallellt med den socialistiska och feministiska kampen.” Frida Carlvik, Ung Vänster Centrum-Östra Programkommitténs svar på motion PP25 Programkommittén delar motionärens syn på att könsmaktsordningen orsakar och upprätthåller tjejers psykiska ohälsa. Vi jobbar också aktivt mot den psykiska ohälsan genom att ställa krav på exempelvis fler ungdomsmottagningar och kuratorer i skolan, men också genom vårt feministiska självförsvar där vi skapar egna rum för tjejer och där tjejer organiserar sig mot könsmaktsordningen. Vi menar också att kampen mot kvinnors psykiska ohälsa ingår i den feministiska kampen och inte är någonting som sker parallellt med den. Därför vill vi inte bifalla motionärens textförslag, och vi hänvisar till det som redan står om psykisk ohälsa i principprogrammet. Programkommittén föreslår kongressen: Att avslå motion PP25 PP26 – Om HBTQ Vi yrkar Att ändra stycket ”Kamp för sexuellt likaberättigande” så att det inkluderar transpersoner på sid 13 i principprogrammet. Att lägga till Q efter samtliga ”HBT” på sid 13 i principprogrammet. Att formulera om delen om ”biologiskt kön” på sid 13 i principprogrammet. Harriet Chrystal Edlund, Karolina Nilsson, Lydia Folkman, Clara Hjelm Wester, Udochi Nadam, Iris Arlert, Hanna Hedqvist, Lina Eliasson, Isak Saveland, Alva Eliasson, Ung Vänster Hammarby-Skarpnäck. Kajsa Löb, Västra Södermalm. Programkommitténs svar till PP26 finns efter PP33. Förbundsstyrelsens svar till PP26 finns efter PP33. PP27 - Förtydligande av synen på HBTQ-frågorna Det är viktigt att vi skriver tydligt vad vi menar kring frågor om könsidentitet och queerpersoner. Vi yrkar Att på sida 13, rad 31 ändra ”heterosexuella normen” till ”hetero- och tvåkönsnormen” Att på sida 13, rad 33 ändra ”HBT-personer” till ”HBTQ-personer” 31 Motioner och motionssvar Principprogram 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 Att på sida 13, rad 47 lägga till efter ”det biologiska könet”: ”eller för den delen den binära könsindelningen” Rafael Czeszejko, Iesha Daly, Ung Vänster Söder om söder, Maja Johnsson, Ung Vänster Kungsholmen, Dina Viksten Abrahamsson, Ung Vänster Vita Bergen, Madeleine Sellgren, Ung Vänster Botkyrka Programkommitténs svar till PP27 finns efter PP33. Förbundsstyrelsens svar till PP27 finns efter PP33. PP28 – Enhetligt I principprogrammet (sid 13, rad 33) står det HBT-personer, i förslaget till Utbildningspolitiskt program (sid 10, första stycket) står det upprepade gånger HBTQ-personer. Tydligen kom förra kongressen fram till att q:et inte skulle vara med(?). Så jag tänkte föreslå ett tillägg av ett plustecken istället. Det kan inkludera både personer som identifierar sig som queer och andra som sällan får en egen bokstav så som asexuella, intersexuella och pansexuella. Vi yrkar Att i principprogrammet sid 13, rad 33, lägga till ett plustecken så det står ”HBT+-personer” Alex Alarud, Tilde Höst, Bella Wessman, Ung Vänster Malmö, Terry Olsson, Ung Vänster Helsingborg, Adam Kedert, Ung Vänster Fagersta-Norberg Programkommitténs svar till PP28 finns efter PP33. Förbundsstyrelsens svar till PP28 finns efter PP33. PP29 - Om vi nu ska vara så inkluderande Vi bör inkludera hela HBT. Jag yrkar Att på sida 13 rad 55 efter “heteronormen” lägga till “, den binära könsnormen” Frida Carlvik, Ung Vänster Centrum-Östra Programkommitténs svar till PP29 finns efter PP33. Förbundsstyrelsens svar till PP29 finns efter PP33. 32 Motioner och motionssvar Principprogram 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 PP30 - They could not take your pride Under rubriken “Kamp för sexuellt likaberättigande” finns ett par felaktiga definitioner samt uteslutande av stora grupper inom HBTQ. För det första bör begreppet HBTQ genomgående användas istället för den gamla versionen HBT, eftersom det är HBTQ som är norm att använda i HBTQ-rörelsen. Det har ingenting med queerfeminism att göra, utan ett erkännande av queerpersoners existens. Självklart går det även att inkludera mer, men det är ett definitivt minimum att använda begreppet HBTQ. För det andra behandlas i princip bara homo- och bisexualitet i avsnittet. Detta är otroligt uteslutande eftersom HBTQ inte bara handlar om sexualitet, utan också om könstillhörighet och könsuttryck. Märk att rörelsen handlar om homo, bi, trans och queer, inte bara homo och bi. Det lilla som står om genus och könsnormer är inte tillräckligt, och allting hänvisas ändå till som ”den heterosexuella normen”, trots att det ändå bara syftar på sexualitet och inte identitet. Liksom cispersoner kan även transpersoner vara hetero, homo, bi eller hur vi än väljer att definiera vår sexualitet. Poängen är att vi måste skilja på sexualitet och kön, vilket inte framgår alls i det nuvarande stycket. Cis eller trans säger ingenting om personens sexuella läggning. I sista stycket på sidan 9 står det bra om transpersoners roll i tvåkönssystemet och något liknande bör stå i avsnittet om sexuellt likaberättigande, då transkampen är en lika stor kamp som kampen för rätten till sin sexualitet. Jag yrkar Att på sidan 13, första stycket under rubriken ”Kamp för sexuellt likaberättigande” ändrar delen ”Det tryck och osynliggörande man som homo- eller bisexuell person kan få uppleva från såväl sin närmsta omgivning som från samhället i stort kan vara ödesdigert, HBT-personer har i genomsnitt en sämre hälsa än heterosexuella” till ” Det förtryck och osynliggörande man som HBTQ-person kan få uppleva från såväl sin närmsta omgivning som från samhället i stort kan vara ödesdigert; HBTQ-personer har i genomsnitt sämre hälsa än heterosexuella cispersoner”. Att på sidan 13, första stycket ändra meningarna som börjar med ”I den heterosexuella normen…” och slutar med ” vara ett hot mot mäns överordning” till ”I den heterosexuella cisnormen finns föreställningar om och förutsättningar för hur maktrelationen mellan och inom könen ska se ut. Därför kan personer vars könsidentitet avviker från tvåkönsnormen och vars sexualitet avviker från heteronormen både uppfattas som och vara ett hot mot heterosexuella mäns överordning.” Att i ordlistan lägga till en förklaring av begreppet cisperson: ”En person vars könsuttryck, biologiska och juridiska kön överensstämmer och alltid överensstämt. Motsats transperson. Från latinets prefix cis- som betyder ”på samma sida”.” Ann Dernstedt, Ung vänster Umeå 33 Motioner och motionssvar Principprogram 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 Programkommitténs svar till PP30 finns efter PP33. Förbundsstyrelsens svar till PP30 finns efter PP33. PP31 - ’Q’ i ”HBTQ-personer” Ytterst få säger ”HBT” utan den vedertagna och mer inkluderande termen är ”HBTQ”. Vi yrkar Att man på sida 13 i principprogrammet under stycket ”Kamp för sexuellt likaberättigande” på rad 33 lägger till ett Q i ”HBT-personer” så att termen istället lyder ”HBTQ-personer”. Att byta ut ”heterosexuella” i samma mening som ovan till ”heterocispersoner.” Iris Callerholm, och Amanda Ohlsson Ångnell, Ung Vänster Kungsholmen Programkommitténs svar till PP31finns efter PP33. Förbundsstyrelsens svar till PP31 finns efter PP33. PP32 - Utbyte av termen ”HBT-personer” Att försöka radda upp alla marginaliserade grupper med bokstavsförkortningar kommer alltid vara orsak till konflikt, exkluderande, och hierarkisk uppdelning av de olika grupperna. Därför föreslår vi en alternativ, mer inkluderande formulering. Vi yrkar Att på sida 13 i principprogrammet under stycket ”Kamp för sexuellt likaberättigande” på rad 33 byta ut ”HBT-personer” mot ”Marginaliserade grupper vad gäller kön, sexuell läggning eller romantisk läggning” Att byta ut ”heterosexuella” i samma mening som ovan till ”heterocispersoner.” Mio Tastás Viktorsson och Olivia Sahlin, Ung Vänster Kungsholmen Programkommitténs svar till PP32 finns efter PP33. Förbundsstyrelsens svar till PP232 finns efter PP33. PP33 - Olika kamper – olika strategier… i principprogrammet också! För att utforma en strategi, bör vi inte blanda ihop olika kamper och förtryck. Varje kamp har sina politiska subjekt och HBTQ-frågor är inte alltid samma sak som frågor om sexuellt likaberättigande då sexuellt likaberättigande endast berör Homo- och Bipersoner. Kampen för dessa olika gruppers rättigheter ser inte likadan ut, och det är viktigt att vi inte får det att se ut som så. I stycket om sexuellt likaberättigande gör 34 Motioner och motionssvar Principprogram 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 vissa skrivningar att det ser ut som att vi gör just den hopblandningen, vilket vore onödigt. Att överskrida könsnormer har t.ex. inget med sexuellt likaberättigande att göra. Jag yrkar Att på sida 13 byta ut rubriken ”sexuellt likaberättigande” mot ”HBTQ-kamp”. Att på sida 13 rad i stycket, byta ut ”HBT-personer” mot ”icke heterosexuella personer” Att på sida 13 rad , ta bort texten från ”Att avvika från samhällets genusnormer…” till och med ”…det biologiska könet.” Att i stället lägga till följande: ”Att avvika från samhällets genusnormer innebär att ifrågasätta olika ‘självklarheter’. Det kan handla om att bryta mot de förväntade uttrycken för könstillhörighet – att som kvinna bära traditionellt maskulina kläder och ha ett maskulint kroppsspråk till exempel – eller att ha en könsidentitet som inte stämmer överens med det kön man blev tilldelad vid födseln. Transpersoner och Queer-personer utmanar också de normer som upprätthåller och är ett resultat av en maktstruktur där män är överordnade kvinnor. Personer med en annan könsidentitet än den de fick tilldelad vid födseln eller som står helt utanför det binära könssystemet, möter hårt motstånd och osynliggörande. Även inom denna grupp är det psykiska välmåendet sämre än hos resten av befolkningen. Kön är en social konstruktion, könsroller är uppbyggda för att upprätthålla könsmaktsordningen. Ung Vänster kräver ett jämställt samhälle där ditt kön inte spelar någon roll, och kämpar för transpersoners rättigheter. Ellen Greider, Ung Vänster Söder om Söder, Saga Åkerman, Ung Vänster Vita Bergen Programkommitténs svar på motionerna PP26-PP33 I PP26 att- sats 1 och 2 vill motionärerna ändra i stycket ”Kamp för sexuellt likaberättigande”, men utan att ge förslag på ny text. Eftersom det inte finns något textförslag att ta ställning till så kommer vi att yrka avslag på dessa. Vad gäller att- sats 3 så hänvisar vi till vårt besvarande av PP27 att- sats 3. I PP27 vill motionärerna förtydliga vår syn på HBTQ- frågorna. I att- sats 1 vill motionärerna på sida 13 rad 33 ändra ”heterosexuella normen” till ”hetero- och tvåkönsnormen”. Programkommittén menar att om man läser raderna innan så handlar de specifikt om de som avviker från den heterosexuella normen. Normer angående könsidentitet och könsuttryck beskrivs mer utförligt längre ner på sidan. I motionens att-sats 2 vill motionärerna på rad 33 byta ut HBT- personer mot HBTQpersoner. Vi menar att denna mening redan är otydlig då den pratar om hela HBT i relation till heteronormen, medan trans inte handlar om sexuell läggning. Därför har vi i svaret på PP33 att- sats 2 yrkat att ändra ”HBT- personer” till ”homo- och bisexuella personer” samt lägga till en ny formulering om transpersoners ohälsa. Därför kommer vi att yrka avslag på att- sats 2. Att-sats 3 tycker vi gör texten bättre, men vi vill hellre skriva ”tvåkönsnormen” eftersom det är ett begrepp som är lättare att förstå. 35 Motioner och motionssvar Principprogram 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 PP28 efterlyser en enhetlighet i vilket begrepp vi använder i olika dokument i Ung Vänster. Vi gillar också enhetlighet och att olika dokument har olika begrepp kan till exempel handla om att de skrivits vid olika tidpunkter och att en begreppsförändring skett däremellan. HBTQ används i nyare texter från Ung Vänster såsom förslaget till utbildningspolitiskt program. Dock har vi på sida 13 rad 33 genom vårt svar på PP33 att- sats 2 föreslagit en ändring av hela meningen. Mer går att läsa i vårt svar till PP33. Programkommittén kommer att yrka avslag på motion PP28. I PP29 vill motionären ändra i stycket Sexuellt likaberättigande och föra in en skrivning om den binära könsnormen. Den binära könsnormen, alltså uppfattningen om att det bara ska finnas två kön, får stora konsekvenser för exempelvis transpersoner. Detta står dock redan på sida 4 under stycket om feminism. PP30 vill under rubriken ”Kamp för sexuellt likaberättigande” göra skillnad på sexualitet och identitet genom att göra en del ändringar i stycket. Vi håller med om att meningen som behandlas i att- sats 1 är otydlig i sin nuvarande form, men vi har genom att besvara PP33 att- sats 2 föreslagit en annan ändring än den som motionen föreslår. Vi håller med motionären om att allt inte bara ska hänvisas till den heterosexuella normen, utan att det ska vara tydligt. Programkommittén ser att första stycket under Sexuellt likaberättigande till mångt och mycket handlar specifikt om den heterosexuella normen, och i den mening som motionären vill ändra i så jämförs homo- och bisexuellas hälsa med heterosexuella. För att, precis som motionären efterlyser, kunna göra skillnad på sexualitet och identitet så har vi i vårt svar till PP33 att- sats 2 föreslagit en ny text som både tar upp homo- och bisexuellas sämre hälsa än heterosexuellas, samt transpersoners ohälsa. När det gäller att utveckla stycket längre ner på sidan som i högre grad behandlar frågor om könsidentitet och könsuttryck, har vi till exempel föreslagit ett besvarande av PP27 att- sats 3 genom att lägga till att ens könsidentitet inte behöver stämma överens med tvåkönsnormen. I att- sats 1 vill motionären ändra ”heterosexuella” till ”heterosexuella cispersoner” och i att- sats två byta ut ”heterosexuella normen” mot ”heterosexuella cisnormen”. Vi vill avslå detta eftersom vi menar att det är två olika normer - den ena som handlar om sexuell läggning och den andra som handlar om könsidentitet. Ibland kan normer samverka med varandra, ibland gör de det inte. Det är viktigt för alla förtryckta grupper att kunna se vad som ligger till grund för förtrycket och vad som krävs för att upphäva det. Eftersom olika förtryck kan grunda sig i olika saker, menar vi att det inte gagnar någon av grupperna att i en text automatiskt slås ihop. Därför kommer vi att föreslå kongressen att avslå att- sats 2. Att-sats 3 vill föra in en förklaring av begreppet cis-person i principprogrammets ordlista. Eftersom vi i våra motionssvar inte yrkar på att föra in ”cis” som begrepp blir det konstigt om vi yrkade bifall på att föra in det i ordlistan. Därför kommer vi att yrka avslag på PP30 att- sats 3. PP31 vill precis som PP27 att- sats 2 byta ut HBT- personer mot HBTQ- personer. Det kommer vi yrka avslag på med hänvisning till vårt svar på PP33 att- sats 2, där vi har yrkat att byta ut ”HBT” mot ”homo- och bisexuella personer” samt att därefter ta upp transpersoners ohälsa. Därför vill vi heller inte bifalla motionens andra att- sats, 36 Motioner och motionssvar Principprogram 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 och vi vill också hänvisa till vårt svar på PP30 om hållningen till att slå ihop olika normer. PP32 vill också byta ut termen ”HBT- personer” på sida 13 rad 33. Vi kommer att yrka avslag på motionen, eftersom den föreslagna skrivningen tar bort de politiska subjekt som står med i nuvarande skrivning. När vi pratar om att organisera människor för gemensamma intressen är det av yttersta vikt att veta vilka vi pratar om, för att sedan kunna gå från ord till handling. I PP33 vill motionärerna i sin första att-sats byta ut rubriken “Sexuellt likaberättigande” mot “HBTQ- kamp”. Programkommittén menar att även om stycket delvis behandlar olika saker, så ser vi inte samma problem med att ha kvar den rådande rubriken. Namnet “Kamp för sexuellt likaberättigande” har en historisk prägel och är den paroll som stora delar av 1900-talets sexuella frigörelseprocess har gått under. I att- sats 2 vill motionärerna byta ut “HBT- personer” mot “icke heterosexuella personer”. Vi håller med om att ändringen gör meningen mer korrekt, eftersom den handlar om sexuell läggning. Vi vill dock behålla en formulering om transpersoners ohälsa och kommer därför att besvara att- sats två genom att föreslå en ändring på hela meningen. Vi kommer också att yrka att ”icke- heterosexuella” byts ut mot ”homo- och bisexuella” eftersom ”icke heterosexuella” skulle sudda ut de politiska subjekt som meningen handlar om. Att-sats 3 vill vi avslå då vi menar att innehållet som föreslås redan går att finna i nuvarande stycke. Vi håller heller inte med om att normer som är ett resultat av könsmaktsordningen nödvändigtvis är det som i huvudsak upprätthåller densamma. Till exempel upprätthålls könsmaktsordningen av både ekonomiska maktskillnader och genom mäns våld mot kvinnor. Resonemang om hur brytande mot förväntade könsuttryck påverkas av och påverkar könsmaktsordningen finns beskrivet på sida 4 under stycket om feminism. Flera av dessa liknar dessutom motionärernas resonemang och finns alltså redan i principprogrammet. Programkommittén föreslår kongressen: Att avslå motion PP26 i sin helhet Att avslå motion PP27 att- sats 1 Att avslå PP27 att- sats 2 Att på sida 13 rad 47 efter "det biologiska könet" lägga till "eller för den delen tvåkönsnormen" Att anse PP27 att- sats 3 besvarad Att avslå motion PP28 i sin helhet Att avslå motion PP29 Att avslå motion PP30 i sin helhet Att avslå motion PP31 i sin helhet Att avslå motion PP32 Att avslå motion PP33 att- sats 1 och 3 Att på sida 13 rad 33- 34 byta ut “HBT- personer” mot ”homo- och bisexuella personer” 37 Motioner och motionssvar Principprogram 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 Att Att på sida 13 rad 33 efter ”… sämre hälsa än heterosexuella” lägga till ”, och även bland transpersoner är ohälsan utbredd.” anse motion PP33 att- sats 2 som besvarad Förbundsstyrelsens kommentar på motion PP26-PP33 Motionärerna vill förändra olika delar i stycket om kamp för sexuellt likaberättigande. Förbundsstyrelsen håller med om att vår roll är viktig och behöver utvärderas och analyseras. Programkommittén gör många bra konstateranden i sin text men förbundsstyrelsen vill göra några tillägg. Många av motionerna berör texter om hur normer och genus påverkar och håller tillbaks de som faller utanför ramarna i det rådande systemet. Precis som motionärerna till PP30 och PP33 skriver så ska vi akta oss för att blanda ihop sexuell läggning och könsidentitet och brödtexten till PP30 beskriver bra hur dessa är oberoende av varandra. Flera av motionerna syftar till att tydligare inkludera ett transperspektiv i skrivningarna. Vi menar dock att de föreslagna förändringarna tvärt om riskerar att blanda ihop just sexuell läggning och könsidentitet. Ett bifall skulle därmed bli kontraproduktivt. Transpersoners normbrytande och konsekvenserna av detta beskrivs på ett bra sätt på sida 4 i principprogrammet. I de fallen motionärerna vill byta ut olika termer i stycket håller förbundsstyrelsen med om att begrepp som HBT-person inte längre är gängse gällande. Däremot är frågan större än vilket ord man använder, det berör snarare analys och förståelse för samhället. Förbundsstyrelsen menar att de begrepp som bland annat föreslås i PP27, PP29, PP31 och PP32 är exempel på det. Vi gör programmet en björntjänst om endast begrepp byts ut utan förändring av texterna. Den problematisering motionärerna gör av biologiskt kön är felaktig, ingen argumentation ges heller till varför man vill förändra uttrycket. Förbundsstyrelsen menar att man kan använda sig av biologiskt kön men också av juridiskt kön och tilldelat kön då dessa uttryck inte är desamma. Vi menar inte heller att de tillägg eller förändringar som föreslås är bättre eller tillför en djupare analys till programmet än vad som idag finns utan snarare bidrar till att slutsatserna blir mer splittrade, därför vill vi avslå motionerna men också programkommitténs eget förslag. Många av motionärerna ger även förslag på andra skrivningar än HBT-personer, där håller förbundsstyrelsen med programkommittén. PP30 och PP33 föreslås en del större förändringar. Att texter kan utvecklas i vårt principprogram menar förbundsstyrelsen är bra men tycker att den här typen av analyser förtjänar ett stort förberedelsearbete i förbundet. Vi har invändningar mot förändringarna PP30 vill göra. Könsmaktsordningen bygger på mäns överordning över kvinnor därför håller vi inte med om skrivningen att det är ”ett hot mot heterosexuella mäns överordning” snarare än mäns överordning, det gör vårt politiska subjekt spretigare. Hur skulle vi i så fall förklara det osynliggörandet som sker av kvinnlig samkönad sexualitet även inom HBTQ-rörelsen? PP33 vill göra om delar av stycket, man menar att det i programmet är otydligt och begrepp blandas ihop. Förbundsstyrelsen håller inte med. Stycket, precis som programkommittén beskriver det, handlar framförallt om heteronormen och hur den 38 Motioner och motionssvar Principprogram 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 samspelar med olika genusnormer. Utifrån den premissen blandar inte stycket ihop kamper och förtryck, däremot berörs många olika ingångar i texten. Vi menar istället att motionärens textförändringar gör innehållet spretigt. HBTQ-kamp är ett begrepp som rymmer mer än vad som idag står eller det som skulle stå med motionärens förslag. Den längre text motionärerna vill lägga till menar förbundsstyrelsen inte är bättre än den text som idag står utan lämnar en del frågetecken. Menar motionärerna att normer upprätthåller eller är ett resultat av könsmaktsordningen? Det tillägget som programkommittén vill göra inkluderar också transpersoners psykiska ohälsa på ett bättre sätt. Motionären till PP29 vill lägga till ”den binära könsnormen” efter ”heteronormen” på rad 55. Vi vill ta tillfället i akt för att klargöra vår syn på heteronormen som begrepp. Vi menar att själva definitionen av heteronormativitet är uppfattningen om att det enbart finns två kön, att de är varandras motsatser och att de är attraherade av varandra. Heteronormen är alltså både föreställningen om att alla människor är intresserade av ett motsatt kön och att man tillhör och identifierar sig med det kön man tolkas tillhöra. Det är således ett begrepp som är användbart även när det gäller att peka på transpersoners utsatthet. I slutänden håller förbundsstyrelsen med om att programmet kan gynnas av att byta ut det föråldrade begreppet HBT-personer mot programkommitténs förslag och att de ändringarna också förtydligar när vi pratar om sexualitet eller identitet. Däremot menar vi att tillägget om tvåkönsnormen inte tillför programmet något nytt. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen Att avslå programkommitténs tredje att-sats Att avslå PP27 i sin helhet Att i övrigt bifalla programkommitténs svar PP34 - Say hey, say ho, say antifascism is the way to go Under överrubriken ”Rasism och fascism” i principprogrammet finns en avdelning som behandlar strategi. Så som stycket ser ut nu tar det bara upp antirasistiska strategier. Vi menar att kampen mot fascismen idag är en betydande del av förbundets verksamhet, och att det är märkligt att principprogrammet inte behandlar antifascistisk strategi. Vi tycker också att stycket är bristfälligt i sin syn på antirasistisk strategi: trots att föregående stycke om rasism analyserar rasistiska maktstrukturer såväl som ideologisk och organiserad rasism finns det i stycket om strategier bara motstrategier mot rasistiska organisationer och deras praktik. Vi vill föra in en kortare sammanfattning om vår analys av rasismens olika aspekter, och följa upp det med hur vi bemöter alla dessa aspekter. På så sätt kommer stycket att vara mer konsekvent med principprogrammets analys av rasismen. En del av detta är några meningar om de materiella rasistiska strukturerna och hur vi bemöter dem. Vi tycker att det är en viktig diskussion som saknats i förbundets analyser. Vi behåller de skrivningar som berör kampen mot rasistiska utgångspunkter i debatten, eftersom vi tycker att dessa är bra, 39 Motioner och motionssvar Principprogram 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 men med vår ändring innefattas fler aspekter av kampen mot rasismen, som inte är mindre viktiga. Till skillnad från principprogrammets nuvarande skrivningar om bredd, som idag handlar om att samarbeta med organisationer, vill vi lägga fokus på att organisera många människor. Vi ser att de senaste årens antirasistiska och antifascistiska massmobiliseringar inte har grundat sig i att t.ex. fackförbund och religiösa samfund organiserat dessa, utan att t.ex. Ung Vänster själva kunnat samla väldigt många människor. Vi tycker att det är mer intressant att diskutera hur vi själva kan samla många, och göra denna mobilisering så bred och slagkraftig som möjligt. Vi vill också föra in text om våra antifascistiska strategier, något som tidigare saknats. Här beskriver vi de två huvudsakliga grenarna i Ung Vänsters antifascistiska praktik: att motarbeta fascisternas propagandaspridning, så som att klistra över deras klistermärken och riva ner deras affischer, och att göra motstånd mot dem när de försöker ta plats på gator och torg. Gällande det senare skriver vi om att motorganiseringen bör vara konfrontativ. Med detta menar vi att det är viktigt att direkt bemöta fascisternas försök att ta plats, och att begränsa deras handlingsutrymme genom att t.ex. blockera deras försök att marschera och överrösta deras tal. Vi menar att detta är den mest effektiva kampmetoden, vilket kan ses tydligt på t.ex. No Pegidademonstrationerna och den totala kollaps som drabbat Pegida Sverige efter Ung Vänsters konfrontativa motdemonstrationer. Sammanfattningsvis tycker vi att vårt förslag utvecklar och nyanserar förbundets antirasistiska och antifascistiska strategier, och uppdaterar dem för att passa dagens politiska kontext. Vi yrkar Att i principprogrammet på s. 16 rad 29-45 ersätta texten med följande: ”Ung Vänster fyller en central roll i de antirasistiska och antifascistiska kamperna. Styrkan i vår antirasistiska analys är att vi ser sambandet mellan den organiserade och strukturella rasismen och kapitalintressena. Därför slår våra antirasistiska strategier mot rasismen på alla plan, och även mot kapitalismen. Rasistiska strukturer genomsyrar hela samhällslivet och produktionen, vilket t.ex. tar sig uttryck i diskriminering av rasifierade på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden. Rasistiska och fascistiska organisationer förstärker dessa maktstrukturer genom att förklara dem som naturliga och aktivt verka för att upprätthålla dem. Dessa organisationer gynnar och gynnas av den vardagliga rasism som frodas i ett rasistiskt samhälle. Våra antirasistiska strategier motverkar alla dessa aspekter av rasismen. Vi har ett ansvar att bemöta rasistiska åsiktsyttringar i vardagen såväl som i politiska debatter och därigenom förhindra normaliseringen av rasistiska åsikter. Vi ska konsekvent stå upp mot rasistiska utgångspunkter och förslag och kämpa för att få debatten att handla om de verkliga samhällsproblemen och konflikterna. När rasistiska och fascistiska organisationer försöker ta plats på gator och torg bör de bemötas med en bred, folklig och konfrontativ motorganisering. Därigenom hindras dessa organisationer från att bli rumsrena, och deras anspråk på det offentliga rummet slås tillbaka. För att motverka de materiella 40 Motioner och motionssvar Principprogram 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 rasistiska strukturerna krävs både politiska förslag som motverkar diskriminering och en offensiv socialistisk kamp. Kampen mot rasism tjänar på att vara bred och inkluderande. Vi ser att de flesta människor är mot rasism, och vår uppgift är att organisera dessa människor i konkret politisk handling och att utveckla medvetenheten om hur kapitalismen och rasismen samverkar. Vår antifascism handlar om att förvägra fascistiska organisationer utrymme och möjlighet att växa. Detta gör vi dels genom att motverka deras propagandaspridning och dels genom att ta kamp mot dem när de försöker ta plats på gator och torg. Denna kamp förs på bästa sätt genom att få breda folkmassor att agera konfrontativt tillsammans. De antirasistiska och antifascistiska kamperna är inte samma sak, men är tätt sammankopplade. Det är av yttersta vikt att vi deltar i och utvecklar dessa kamper.” Rode Grönkvist, Vilma Bolding, Ung Vänster Lund Programkommitténs svar motion PP34 Motionärerna vill byta ut hela det nuvarande stycket om antirasistisk strategi. Texten som föreslås skulle innebära en delvis ny teoribildning kring rasistiska strukturer, och en förändrad syn på vad som är våra viktigaste antirasistiska strategier. Det första stycket i motionens att-sats menar vi snarare skulle höra hemma i den delen av programmet där teorier och inte strategier beskrivs. Där finns redan skrivningar om hur rasismen genomsyrar det kapitalistiska samhället. Att samla många människor i antirasistiska protester är den strategi som framför allt lyfts i det nuvarande programmet, även om det inte är samma fokus på konfrontation som den text motionärerna vill ha in. Programkommittén delar motionärernas uppfattning att det saknas skrivning om antifascistisk strategi, men tycker inte heller att den text som nu föreslås riktigt täpper till den luckan. Det är alltså en hel del i PP34 som vi menar redan är tillgodosett i principprogrammet. Återstår då skrivningarna som innebär mer djupgående förändringar. Att föra in begrepp som ”de materiella rasistiska strukturerna” skulle precis som motionärerna skriver i brödtexten vara nya analyser i principprogrammet. Den typen av förändringar i teorin skulle behöva en egen, mer välförberedd diskussion i hela förbundet där det finns möjlighet för att delta med motioner osv. Vi vill uppmuntra till att t ex lyfta frågan i Rak Vänster och ta kontakt med nästa programkommitté tidigt under nästa kongressperiod för att skapa bra förutsättningar för en sådan programdiskussion. 41 Motioner och motionssvar Principprogram 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 Med motionens textförslag skulle meningarna ”Vår viktigaste antirasistiska strategi är att lyckas organisera arbetarklassen i kamp för sina intressen och flytta fram arbetarklassens positioner i samhället, samtidigt som vi betonar vikten av att hålla samman mot överklassen och rasismen. Det är centralt för den antirasistiska kampen att vi finns på plats i arbetarklassens vardag, att vi visar att det är vi som tar människors problem och missnöje på allvar och har politiska lösningar som ökar jämlikheten i samhället” försvinna. Det är också en kursändring som kräver en egen, mer förberedd diskussion i förbundet. Programkommittén föreslår kongressen: Att avslå motion PP34 Förbundsstyrelsens kommentar till motion PP10 & PP34 Motionärerna bakom motion PP10 och PP34 vill förändra i olika skrivningar som rör våra strategier för att arbeta antifascistiskt. PP10 vill stryka en formulering som säger att det i det antifascistiska arbetet är önskvärt att kunna upprätta en gemensam front med alla försvarare av demokratiska fri- och rättigheter. Förbundsstyrelsen menar att motionärerna i sin argumentation gör det för enkelt för sig. Att fascismen kan vara den sista utvägen för att rädda finanskapitalet innebär inte att liberaler per automatik lierar sig med fascismen i ett sådant läge. Tvärtom menar vi att det är av strategisk vikt att den antifascistiska kampen kan innefatta alla som aktivt är beredda att försvara demokratin. Däremot menar vi att programkommitténs ändringsförslag innebär ett förtydligande av skrivningen och föreslår att det bifalls. Motionärerna bakom PP34 vill stryka hela stycket ”strategier” under ”rasism och fascism” till förmån för en annan text. Förbundsstyrelsen är till stora delar enig med programkommittén i dess svar och har ett par invändningar mot motionen. För det första menar vi inte att motionärernas förslag i första hand berör strategier. I likhet med programkommittén menar vi att skrivningarna dessutom skulle innebära förändringar kring hur vi teoretiskt betraktar fenomenet rasism. Förbundsstyrelsen delar inte de uppfattningar som presenteras och menar att det också är olämpligt att lägga fram dessa under rubriken ”strategier”. Däremot menar vi att det skulle vara till gagn för principprogrammet om stycket kompletterades med skrivningar som rör just våra antifascistiska strategier. Förbundsstyrelsen föreslår därför ett tillägg. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen Att avslå motion PP10 Att bifalla programkommitténs förslag till ändring på sida 1 rad 44-47 Att avslå motion PP34 Att på sida 16 rad 46 infoga ”Kampen mot rasism och kampen mot fascism är tätt förknippade med och förutsätter varandra. I kampen mot fascismen är det av yttersta vikt att vi lyckas sluta fronter där alla som försvarar demokratin kan ingå, inte bara arbetarrörelsens sammanslutningar utan även progressiva borgerliga element. Detta breda försvar av demokratin innebär inte att vi lierar oss med borgarklassen, tvärtom är det av yttersta vikt att vi skärper de politiska skiljelinjerna mellan höger och vänster. Bägge dessa delar är nödvändiga komponenter för att minimera fascismens rekryteringsbas. Vår metod för att skärpa den reella politiska konflikten är att organisera kvinnor och arbetarklassen i kamp för våra intressen. I kampen mot fascismen är det 42 Motioner och motionssvar Principprogram 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 preventiva arbetet en väsentlig del. Den antifascistiska kampen får inte inskränkas till reaktivt arbete, även om detta är väl så viktigt när för arbetaroch kvinnorörelsen allvarliga situationer uppstår.” PP35 - Empire State of Mind I principprogrammets stycken om imperialism så finns det inga skrivningar om motsättningar mellan imperialismer, mellanimperialistiska eller interimperialistiska motsättningar, detta till trots att detta är en väldigt central del i till exempel Lenins teorier om imperialism och senare utvecklingar av de teorier som i sin tur utgör grunden för Ung Vänsters förståelse av imperialism. Konflikterna i Ukraina och Syrien har visat tydligt hur hur vi lever i en allt mer multipolär värld där vi kan vänta oss allt mer konflikter mellan imperialistiska makter såsom USA och Ryssland. Vi behöver därför föra in skrivningar om mellanimperialistiska motsättningar för att förstå kapitalismen och imperialismen i sin helhet men i synnerhet för att förstå det globala läget idag. Vi yrkar Att efter meningen på sida 17, rad 4 som slutar ”... politiska och militära medel,” införs följande meningar: ”En konsekvens av imperialismen är att motsättningar uppstår mellan imperialistiska intressen i deras jakt efter profit. Detta tar dels uttryck i konkurrens mellan monopol men det yttersta uttrycket för motsättningen är regelrätt krigföring mellan imperialistiska makter om politisk och ekonomisk kontroll över nationer. Historiskt är det första världskriget bland de tydligaste exemplen, och idag präglas den globala politiken av interimperialistiska konflikter.” Att texten som börjar på sida 17, rad 5 och slutar på sida 16, rad 10 blir ett eget stycke. Simon Frohlund, Bella Wessman, Johan Berg, Ung Vänster Malmö Programkommitténs svar motion PP35 Motionärerna vill skriva in några meningar som beskriver att konflikter uppstår mellan imperialistiska länder och dess företag. Programkommittén tycker att det tillför en relevant poängtering av hur imperialismen fungerar. Det är dock inget väsensskilt från de skrivningarna som idag finns i programmet. Imperialismen är den nödvändiga utvecklingen för kapitalet att exploatera nya marknader, oavsett om någon annan så att säga hunnit före eller inte. Vi föreslår att motionärernas text förs in, men utan den sista meningen eftersom stycket som helhet redan är ganska långt. I sin andra att-sats vill motionärerna frigöra ett stycke, och vi antar att det är det som sträcker sig från s. 17 rad 5 till s. 17 rad 10 som menas. Vi håller med om att det blir snyggare. 43 Motioner och motionssvar Principprogram 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 Programkommittén föreslår kongressen: Att bifalla första att-satsens första och andra mening Att avslå första att-satsens tredje mening Att texten som börjar på s. 17 rad 5 och slutar på s. 17 rad 10 blir ett eget stycke. Att avslå motion PP35 PP36 - Militärt försvar eller militärt förvar? Allmän värnplikt låter ju som något väldigt fint. I vårat principprogram beskrivs det som ett folkligt och demokratiskt försvar. När den allmänna värnplikten infördes i Sverige 1901 var inte detta någon demokratisk reform eller ett försök att skapa någon ?folkets armé?. Istället var det ett sätt för den svenska borgarklassen att skapa en starkare krigsmakt. Dock har värnplikten haft sin poäng i ett osäkert Europa under 1900-talet. Fred har aldrig kommit genom upprustning och även om vi må leva i en oroligare värld än för ett decennium sedan, så lever vi faktiskt i en av de fredligaste tiderna i världshistorien. Istället för en ökad satsning på försvaret så kan resurser användas till jobbskapande investeringar som bostadsbyggande och klimatsatsningar. Ett vanligt förekommande argument för ett starkt och dyrt försvar är att det är en ? försäkring?. Men i mina ögon är det en väldigt kostsam försäkring i förhållande till risken och dessutom så är den inte heller särskilt bra eller trovärdig, vilket även skulle gälla ett försvar med ständigt aktiverad allmän värnplikt och om vi skulle ha en jättebra försäkring så skulle den vara alldeles för dyr. Därför borde vi nöja oss med den ? försäkring? vi har idag gällande det militära försvaret och istället som sagt investera i mer reella och aktuella problem. Värnplikten brukar motiveras med att Sverige ska vara en alliansfri stat, vilket jag förstås håller med om, men detta innebär inte att vi måste ha värnplikt. Det är mycket prat om att dagens försvar inte ens skulle kunna försvara Sverige några veckor och även om värnplikt eventuellt skulle kunna vara mer effektivt, så är det inte realistiskt att det skulle stå pall en attack från en stormakt. Något land måste vara först med att rusta ner och om inte ens vi kan göra det, vilka andra länder skulle då våga? Istället för att fokusera på gamla konflikter som handlar om nationer och territorier borde vi bygga försvaret utifrån skiljelinjen mellan arbetarklass och överklass. Vi borde organisera försvaret utifrån fackföreningar som vid eventuell ockupation skulle kunna gå ut i (oväpnad) masstrejk, för vad skulle då ockupationsmakten ha för vilja att invadera Sverige om de inte kan tjäna pengar på det. Visst naturresurserna finns ju kvar, men det skulle vara en extremt kostsam verksamhet att flytta hela befolkningar till Sverige för att kunna nyttja dem. Dessa oväpnade försvarssammanslutningar skulle alltså fackförbunden uppdragas, men verksamheten skulle förstås finansieras av staten. Sammanslutningarna skulle kunna vara mycket användbara i mer förekommande kriser, så som skogsbränder, översvämningar etc. med vilka de skulle kunna bistå Hemvärnet och andra organisationer som aktiveras vid sådana händelser. De ska förstås genomgå en utbildning för sådana situationer. 44 Motioner och motionssvar Principprogram 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 För att reda ut begreppen lite granna så menar jag alltså inte att jag är emot att vi har totalförsvarsplikt och inte heller att jag är emot att man kan genomföra GMU, utan att jag är emot en permanent allmän värnplikt, såsom den som Ung Vänster i dagsläget förespråkar. Det eftersom att den är oförenlig med devisen; ?Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov?. Även om den första strofen gäller så känner de flesta svenskar större oro över den tuffa arbetsmarknaden, klimathoten och bostadsbristen. Överdrivna offentliga investeringar i försvaret är ett villospår för resurs som annars hade kunnat användas åt just var människa efter behov. Jag yrkar Att på sida 19 rad 4 till 9 ersätta stycket som börjar med ”Den allmänna...” till följande: ”Ung Vänster stödjer avskaffandet av den allmänna värnplikten. Ett yrkesförsvar är det enda relevanta i betraktelse till dels de tekniska framstegen och till den mycket lilla hotbild som råder. Vi är dock kritiska mot höjda försvarsanslag. Istället skulle vi vilja att sådana resursen investeras i satsningar för att bekämpa klimatförändringar, bostadsbristen och den tuffa arbetsmarknaden då vi anser att det är hot som är betydligt mer aktuella för den svenska arbetarklassen. Dessutom är det viktigt att våga gå i första ledet när det gäller nedrustning för att någon gång kunna nå en fredlig värld. Som en komponent i detta arbete så anser vi att man som en komponent i en sådan målsättning ska utveckla oväpnade försvarsinstanser organiserade av facket, men finansierade av staten. Deras syfte är att vid en ockupation organisera en masstrejk, så att ockupationen blir olönsam och ohållbar.” Att på sida 19 rad 41 ändra meningen som börjar med ”Ung Vänster...” så att den lyder: ”Ung Vänster anser att den svenska säkerhets- och försvarspolitiken ska vila på en feministisk grund och därför så bör andelen kvinnor höjas på alla nivåer i försvarsmakten? Att på sida 19 rad 42 ta bort meningen som börjar med ”Bland annat...” Olof Persson, Ung Vänster Falun Programkommitténs svar motion PP36 Motionären för fram en radikalt annorlunda syn på allmän värnplikt jämfört med nuvarande skrivningar i principprogrammet. Vi delar inte motionärens åsikt att ett yrkesförsvar är det enda relevanta för Sverige, tvärtom. Programkommittén menar att en allmän värnplikt är det enda sättet att ha något som är i närheten av folklig kontroll och förankring av landets militär och det våldsmonopol den har. Det är viktigt av flera skäl. Statens våldsmonopol används alltid i sista hand för att försvara det rådande samhällssystemet, vid behov mot sin egen befolkning. Då är det farligt att låta en liten elit i samhället vara de enda som har kunskap kring hur försvaret/militären fungerar, hur vapen används osv. Vi kan anta att det skulle vara svårare för försvarsmakten att fortsätta skicka svenska trupper till Afghanistan om det var värnpliktiga som åkte dit. Den mer folkliga förankringen som värnplikten innebär ökar också sannolikheten att de som förväntas strida i eventuella krig eller använda vapen mot människor i Sverige faktiskt vägrar att göra det. 45 Motioner och motionssvar Principprogram 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 Vi vill också kommentera idén om att fackföreningarna skulle kunna organisera ett försvar som bygger på masstrejk. Om Sverige ockuperas är det osannolikt att ockupationen skulle upphöra för att människor vägrade att arbeta, trots att det s kanske skulle försämra läget för ockupationsmakten. Men framför allt känns det idag ganska osannolikt att en fackföreningsrörelse som försvagats under lång tid och som nästan aldrig strejkar, skulle vara i stånd att har beredskap för, och organisera en sån aktion. Programkommittén föreslår kongressen: Att avslå motion PP36 Förbundsstyrelsens kommentar till motion PP36 Förbundsstyrelsen delar programkommitténs uppfattning att dagens skrivningar om den allmänna värnplikten ska vara kvar i principprogrammet. Försvars- och säkerhetspolitiska frågor har under de senaste åren spelat en allt större roll i den politiska debatten, och förbundsstyrelsen har under den senaste kongressperioden arbetat för att fördjupa och utveckla Ung Vänsters försvars- och säkerhetspolitik. Våra krav på en könsneutral allmän värnplikt är tillsammans med kravet på fortsatt alliansfrihet de viktigaste inslagen i denna. Precis som programkommittén skriver är det avgörande för försvarets folkliga förankring. Dessutom menar vi att krav på allmän värnplikt inte ska förväxlas med militär upprustning. Ett försvar som baseras på värnplikten är sannolikt billigare än ett försvar baserat på yrkessoldater. De krav vi driver ligger till grund för att Sverige både ska kunna ha en trovärdig försvarsförmåga och vara en röst för nedrustning på det globala planet. Allmän värnplikt, alliansfrihet och hårdare krav på vapenexport är grundläggande kriterier som är nödvändiga för att Sverige ska få en starkare röst för fred och nedrustning. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen Att avslå motion PP36 PP37 - Socialismen och allmänna val; Revolution endast var fjärde år? Det är och ska vara klart och tydligt att socialismen måste bäras fram och upprättas underifrån av folket, men det är helt enkelt orealistiskt att anta att detta måste uttryckas rent parlamentariskt. När den rådande samhällsordningen ifrågasätts tenderar våldsamt reaktionära och/eller imperialistiska krafter träda fram och helt enkelt omöjliggöra ett systematiserat tillvägagångssätt. Exempel är Katalonien och Franco under trettiotalet samt länder i Sydamerika och Mellanöstern under kalla kriget. Fenomenet speglas i den nuvarande konflikten mellan radikaler och fundamentalistiska teofascistiska ISIS. Problemet uppstår i det att staten och därmed dess legislativa gren agerar i överklassens intressen (detta redovisas redan under ”staten” i pp). Överklassen kommer aldrig att ge bort något mot deras intressen. De ger hellre upp illusionen om laglighet och ordning. 46 Motioner och motionssvar Principprogram 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 Som sagt, detta innebär inte att vi ska förespråka någon våldsam statskupp eller att socialismen ska kunna etableras av en ”förtrupp” i minoritet, utan endast att vi måste vara medvetna om hur samhället destabiliseras när status quo ifrågasätts. Den nya frasen är nu ”Vår rörelse avvisar sedan länge varje tanke på att en socialistisk samhällsomvandling skulle ske utan folkmajoritetens stöd eller vara påtvingad uppifrån av en totalitär statsapparat”. Vi yrkar Att på sida 23 i stycket ”Socialistisk Strategi” på rad 24 och framåt i principprogrammet byta ut ”, bekräftat i allmänna och fria val” mot ”eller vara påtvingad uppifrån av en totalitär statsapparat” Mio Tastás Viktorsson, Olivia Sahlin, Iris Callerholm, Eva Schönholzer Holmgren, Lena Eklund och Amanda Ohlsson Ångnell, Ung Vänster Kungsholmen Programkommitténs svar motion PP37 Den mening som motionärerna vill ändra har tillkommit med anledning av en ofta återkommande analys inom delar av vänstern, som vårt förbund inte delar och därför vill markera emot. Enligt den analysen är huvudsaken att det görs revolution, inte att revolutionen byggs på folkmajoritetens deltagande och stöd. Det finns en risk i diskussioner om kapitalismens störtande att den existerande statens våldsanvändning används som argument för att legitimera våld och förtryck även sedan det kapitalistiska systemet har fallit. Frågan är hur denna markering bäst bör göras. Nuvarande skrivning i principprogrammet fokuserar på “allmänna och fria val”, ett populärt begrepp i statsvetenskapliga sammanhang. Motionärerna föreslår en skrivning som avstyrker “en totalitär statsapparat”. Begreppet “totalitär statsapparat” träffar förvisso rätt gentemot flertalet realsocialistiska exempel från 1900-talet, men lämnar samtidigt fältet fritt för andra typer av maktutövande som saknar folkmajoritetens stöd. Exempel på den typen av maktutövande är vänstergrupper som Sendero Luminoso och Röda arméfraktionen, som försökt att ta makten över (eller åtminstone destabilisera och störta regeringarna i) Peru respektive Västtyskland. I brist på en bättre formulering föreslår programkommittén kongressen att nuvarande skrivning får stå kvar. Programkommittén föreslår kongressen: Att avslå motion PP37 PP38 - Nonsens om postmodernism i principprogrammet, minsann! För det första är stycket överkomplicerat. Vill man yttra klagomål på till exempel postmodernistisk eller poststrukturalistisk feministiskt teori bör man uttrycka sig med tydlighet. Som det ser ut tycks det som att den svårtydda paragrafen är ett illa dolt försök att radera icke-binära och dess underordnade plats i könsmaktsordningen ur vår feministiska analys mer än något annat. 47 Motioner och motionssvar Principprogram 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 Vi yrkar Att ta bort paragrafen som börjar på rad 28 sida 25 i principprogrammet Mio Tastás Viktorsson, Iris Callerholm, Olivia Sahlin, Eva Schönholzer Holmgren, Lena Eklund, Amanda Ohlsson Ångnell, Ung Vänster Kungsholmen Programkommitténs svar till motion PP38 Motionärerna yrkar att stryka ett resonemang i stycket om feministisk strategi som handlar om postmodernistiska teorier och praktiker. Programkommittén anser att principprogrammet behöver ett resonemang om såväl mer som mindre förtjänstfulla feministiska teorier. Till de postmoderna teoriernas brister hör att de, i motsats till vårt förbund, många gånger strävar efter att dela upp större kollektiv i mindre delar. Detta behöver påpekas i ett principprogram som fortfarande syftar till sammanhållning i de viktigaste strategiska frågorna. Programkommittén föreslår kongressen Att avslå motion PP38 Förbundsstyrelsens kommentar till motion PP14-PP17 och PP38 Motionärerna vill förändra skrivningar om transpersoner i programmet. Programkommittén går en del av motionärerna till mötes och vill lägga till nya skrivningar i programmet. Förbundsstyrelsen menar att det hade vart olyckligt. Även om många av motionärerna lyfter viktiga diskussioner vill förbundsstyrelsen avslå motionerna i sin helhet och även programkommitténs förslag på förändringar. Förberedelserna inför en kongress är viktiga och grundläggande. Till denna kongress har programkommittén valt att lyfta stycket om miljö för revidering. Ett sådant beslut gör att man kan studera och sätta sig in i området för att sedan yrka på förändringar. Den processen möjliggör för alla medlemmar, även de som inte är ombud på kongressen, att kunna delta i debatten på samma villkor. Dessa motioner rör ett väldigt brett politiskt område där utvecklingen går snabbt, och vi menar att det krävs en längre process som står i proportion till det. Förbundsstyrelsen föreslår avslag på programkommitténs svar på motion PP15 . Den textförändring som föreslås innebär en skillnad från tidigare skrivelse och därav en mindre förändring i förbundets analys, det måste föregås av en diskussion i hela förbundet. Förbundsstyrelsen vill av samma anledning, till skillnad från programkommittén, avslå PP16 i sin helhet. Motionen vill förändra delar av programmet som använder sig av uttrycket biologiskt kön, det angränsar vår feministiska analys och kan därför inte hastas förbi. Angående PP17 och PP38 är också förbundsstyrelsen djupt oeniga med motionärerna. PP17 vill göra tillägg om transpersoner i styckena runt feminism, förbundsstyrelsen håller med programkommittén men vill också tillägga att de förändringar som föreslås i motionen gör programmet mindre sammanhållet då olika analyser skulle presenteras på olika ställen. Motionärerna till PP38 menar att kritiken mot postmodernismen egentligen är ett försök till att radera existensen av icke-binära. Förbundsstyrelsen tycker att det är magstarkt och menar att motionärerna läser stycket illvilligt. Stycket 48 Motioner och motionssvar Principprogram 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 behandlar kritik mot en teoretisk ingång som inte stämmer överens med Ung Vänsters övriga principer vilket programkommittén redogör för i sitt svar. Att ge alla medlemmar möjlighet att studera ämnet, delta i interndebatten genom att skriva till Rak Vänster, att ha motionsskrivarträffar, att få föreslagna dokument föredragna av rätt instans för att sedan yrka på förändringar, det är sådant som gör att interndemokratin fungerar som bäst inför en kongress. Motionärernas och programkommitténs förslag har inte föregåtts av ett sådant arbete. Därför föreslår förbundsstyrelsen avslag på motionerna och programkommitténs svar. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen Att avslå programkommitténs svar på PP15 Att avslå PP15 i sin helhet Att avslå PP16 i sin helhet Att i övrigt bifalla programkommitténs svar PP39 - Vår separatism Vi kan alla enas, utan någon diskussion, att kvinnor som grupp är utsatta av könsmaktsordningen men de är inte den ända gruppen. Majoriteten, om inte alla, trans*personer är också utsatta av könsmaktsordningen och därför borde vara med i den gruppen under våra separatistiska träffar som delar erfarenheter om hur de möter förtrycket och hur de tillsammans ska jobba för att förminska de könsmaktsordningen drar in i ung vänster. Trans*personer borde inte vara i den gruppen med cis män där de pratas om hur man ska ta ett steg tillbaka. Därför ska vår separatism handla om att skapa ett rum utan cis män då dem som grupp är överordnade alla andra kön och könsidentiteter. Vi yrkar Att i principprogrammet, sida 26, rad 10 efter ordet “Särorganisering” lägga till “för de som inte är cis män“ Bella Wessman, Amelie Guignard, Ung Vänster Malmö Programkommitténs svar motion PP39 Texten som motionären vill ändra på berör inte Ung Vänsters separatistiska verksamhet specifikt, vare sig den utåtriktade (som kanske framförallt tar sig uttryck genom feministiskt självförsvar) eller separatism inom organisationen, utan handlar om hur vi ser på feministisk strategi i stort och våra generella ställningstaganden kring särorganisering. Från Programkommitténs håller vi inte med om att feministisk särorganisering bör utgå från definitionen “inte cis-män”. Det är kvinnor, menar vi, som drabbas av könsmaktsordningen och som genom särorganisering kan sätta dagordningen för den feministiska kampen. Att klumpa ihop olika förtryckta grupper som om de led av samma förtryck är att göra de olika kamperna mot dessa förtryck en otjänst. Ofta pratar man om ”transpersoner” som en homogen grupp, vilket är felaktigt. Transkvinnor kan inkluderas i kvinnoseparatistiska praktiker menar vi, medan 49 Motioner och motionssvar Principprogram 1 2 3 4 5 6 7 8 9 transmän inte kan det. Det finns självklart problem med uppdelningar baserat på kön – det mest uppenbara att sådana sammanhang inte inkluderar personer som inte identifierar sig som kvinnor eller män. Vi ser det dock inte som en lösning att separatistisk organisering också skulle vara till för alla transpersoner och icke-binära, då dessa personer inte med nödvändighet drabbas av de förtryck tjejträffar och annan tjejseparatistisk verksamhet är utvecklade för att motverka. Programkommittén föreslår kongressen: Att avslå motion PP39 50
© Copyright 2024