1. No category

Martin
Fröst
är en av världens främsta blåsarsolister av idag. Royal Concertgebouworkester,
Orchestre National de France, Detroit Symphony, Washington National Symphony Orchestra, Orpheus Chamber, Gewandhaus Orchester Leipzig, Bamberger
Symphoniker, Rotterdam Philharmonic, Wiener Symphoniker, City of Birmingham Symphony Orchestra och Luzerner Sinfonieorchester är bara några av de internationellt
framstående orkestrar som öppnar dörrarna på vid gavel för honom. Han återvänder också
regelbundet till Australian Chamber Orchestra efter att förra säsongen ha genomfört en längre
europeisk turné med den.
Fröst har ett gott öga till den nyskrivna repertoaren och har sett till att många nya klarinettkonserter skrivits, däribland Anders Hillborgs Peacock Tales, Kalevi Ahos och Rolf Martinssons
klarinettkonserter. Han är också en framstående kammarmusiker och har nyligen spelat fem
konserter i Kölns filharmoni tillsammans med violinisten Janine Jansen. Han har spelat i kända
hallar som Londons Wigmore Hall, Concertgebouw, Laeiszhalle i Hamburg, Berlins och Wiens
konserthus. Han framträder regelbundet med musiker som Leif Ove Andsnes, Janine Jansen,
Julian Rachlin, Thorleif Thedéen, Roland Pöntinen och många andra.
Fröst är konstnärlig ledare för Vinterfest i Mora, och den internationella kammarmusikfestivalen
i Stavanger. Han har också spelat in en lång rad cd för det svenska bolaget Bis. Hans ”Dances to
a Black Pipe” har tilldelats International Classic Music Award. Under 2014 mottog han det
danska Sonning-priset, ett av de förnämsta musikpriser man kan få. Ett pris som tidigare tilldelats
mästare som Stravinsky, Bernstein, Sjostakovitj, Miles Davis, Keith Jarrett, Isaac Stern,
Birgit Nilsson och Eric Ericson. Martin Fröst är Conductor in Association hos SON 2014-2016 och
har som dirigent framträtt med bland annat Oslofilharmonin och Kungliga Filharmonikerna.
Fotografering och bandupptagning ej tillåten
WOLFGANG AMADEUS MOZART (1756-1791)
Don Giovanni, uvertyr K527 (6’)
Med operan Don Giovanni (numera föredrar man denna italienska form av Don
Juan) skapade Mozart och hans librettist Lorenzo da Ponte ett av operakonstens
största mästerverk. Till det som gör det till ett odödligt storverk hör den fascinerande blandningen av stor dramatik och nästan banal underhållning, blandningen
av tragik och komik. För samtidigt som man kan skratta åt förvecklingarna och
förväxlingarna, så sätter man skrattet i halsen av de psykiska och fysiska grymheter som försiggår på scenen. Man har talat om en komedi i dödens skugga.
Men så visste åtminstone da Ponte vad han gav sig in på, för han skildrade bara
episoder ur sitt eget liv. Da Ponte kom från Venedig och var en av Casanovas närmaste vänner – och kom inte långt efter honom när det gällde förförelsekonsten.
Att ta till sig ett så psykologiskt komplicerat verk krävde mycket av den samtida
publiken, men i Prag där Mozart själv dirigerade uruppförandet i oktober 1787,
hade publiken denna mognad. Man hade där redan tjusats så mycket av Figaros
bröllop, att man nu beställt en ny opera. Framförandet blev en betydande framgång, och när Mozart gick omkring på Prags gator kunde han glädjas åt att till och
med budpojkarna visslade melodier ur den nya operan. När Don Giovanni året
därpå visades i Wien för första gången, var den pryda och konservativa publiken
däremot inte alls med på noterna, vare sig innehållsmässigt eller musikaliskt.
Uvertyren speglar operahandlingens dubbla bottnar: här finns allvaret, men
efterhand kommer också den levnadsglada friskheten till tals. För att ge tyngd åt
magin hade Mozart för första gången lagt in tre tromboner i sin orkester.
CARL MARIA VON WEBER (1786-1826)
Klarinettkonsert nr 1 f-moll op 73 (27’)
Allegro
Adagio
Rondo: Allegro
Carl Maria von Weber var kusin till Mozarts hustru Constanze, men Mozart dog
när Carl bara var fem år gammal, så de hade ingen kontakt. Weber hör dessutom
till en helt ny tid, romantiken. Han studerade komposition för Joseph Haydns
begåvade bror Michael, och brukar betraktas som länken mellan Beethoven och
Wagner, och som den romantiska operans skapare. Han genomsyrade gärna sina
operor med naturmystik och folksagor, inte sällan berikad med klanger från en
färgrik orkesterpalett.
Fotografering och bandupptagning ej tillåten
Weber var praktiskt taget uppvuxen på teatern, eftersom hans far arbetade som
kringresande teatermusiker. Det förvånar därför inte att han mycket tidigt kom att
komponera operor, där den dramatiska nerven känns äkta och effektiv. Med operan
Friskytten, som uruppfördes 1821, revolutionerade han operakonsten. Men Weber
skrev förvisso inte bara operor. Han komponerade också allt från sånger och körer,
oratorier och mässor, pianostycken och kammarmusik, symfonier och solokonserter för piano, fagott och klarinett.
Många stora klarinettonsättare har haft en betydelsefull klarinettist i sin vänskapskrets. Det gäller Brahms och Mozart, och det gället Weber. Med Heinrich
Bärmann hade Weber en varm och varaktig vänskap, och alla verk han skrev för
soloklarinett (med undantag för Duo Concertant) skrevs för och dedicerades till
Bärmann, det vill säga två konserter, en concertino, variationer ur operan Silva
och en kvintett – allt skrivet mellan åren 1811 och 1816. Vid den tiden var Mozarts
klarinettverk snart 25 år gamla, Crusell hade skrivit sina viktiga klarinettkonserter
och kvartetter, och Spohr hade påbörjat sin fina serie.
När kungen av Bayern fick höra Bärmann spela Webers kvintett beställde han
omedelbart två konserter av Weber, som inte var sen att uppfylla önskemålet; den
första konserten blev en ganska ovanlig komposition, medan den andra följer den
traditionella sonatformen.
Första konsertens första sats har fått formen av en fantasi. Orkesterns ruvande
tveksamhet kan föra tankarna till scenen i Vargklyftan ur operan Friskytten, och
klarinetten gör entré med en hel katalog teman i snabb följd, vilka orkestern kommenterar. I andra satsen dominerar ett lyriskt klarinettema, ända till en hornkvartett plötsligt bjuder på nya idéer, en abrupt klangfärgsskiftning som följs av ett
andra lyriskt klarinettema. Det avslutande rondot är lekfullt, och livliga episoder
turas om med lugna. Det är som en serie roliga lekar, och här finns en riktigt virvlande kadens.
FRANZ SCHUBERT (1797-1828)
Symfoni nr 5 B-dur D485 (26’)
Allegro
Andante con moto
Menuetto: Allegro molto
Allegro vivace
Redan som tolvåring, när han var nybliven elev vid statskonviktet i Wien, komponerade Franz Schubert musik för den skolorkester i vilken han själv snabbt
skulle flytta upp från andrafiolerna till förstafiolerna. Innan han fyllde tjugo hade
han skrivit flertalet av de symfonier som skulle placera honom bland de främsta
Fotografering och bandupptagning ej tillåten
av tidens många begåvade tonsättare. Själv fick han bara höra sin orkestermusik
spelas av amatörer, och vid sin förtidiga död, endast trettioett år gammal, var han
en närmast okänd gestalt i Wiens musikliv.
Den femte symfonin skrev han, enligt tonsättarens vän Sonnleithner, för de
halvprivata konserter som hölls i Otto Hartwigs hem. Schubert spelade själv i
orkestern. Han var inte gammal, nitton år, men redan en ytterst erfaren tonsättare.
1816 arbetade han som lärare för de yngsta eleverna i sin fars skola i Lichtental
norr om Wien. Det vore synd att säga att han trivdes med denna uppgift, som så
effektivt hindrade honom från att ägna sig åt det som uppfyllde hans tankar:
att komponera. Han sökte vid denna tid tjänsten som musikdirektör i Laibach,
men ratades.
I dyster stämning komponerade han den fjärde symfonin, den som kallats
“den tragiska”. Men redan i september var läget ett helt annat. Och när han började
skriva den intima femte symfonin, den som brukar betecknas som ett av hans mest
balanserade och lyckade verk, var han åter vid gott mod. Här står han nära de klassiska förebilderna, även i det faktum att den relativt lilla orkestern endast består av
en flöjt, två oboer, två fagotter, två horn och stråkar. Symfonin fullbordades den
3 oktober, efter en knapp månads arbete.
Efter en fyra takter lång dekorativ inledning presenteras allegrots första tema,
och detta repeteras sedan, omgivet av eleganta flöjtfigurer. Efter ett vitalt tuttiparti
kommer andra temat, och innan satsen är slut har sommarmoln seglat upp för att
skugga den ljusa stämningen. Andantet består av ett sångtema med allvarlig skönhet i romantiska harmonier. Satsen är stöpt i samma form som motsvarande sats i
den ”tragiska” symfonin.
Trots att detta är en dursymfoni går menuetten för ovanlighets skull i moll, närmare bestämt i samma g-moll som i den av Schubert så älskade symfonin nr 40 av
Mozart. Först i triodelen och dess fagottmelodi stöter man åter på omisskännliga
schuberttongångar i form av en folklig Ländler. Finalen börjar med ett klassiskt
format första tema och fortsätter med ett charmerande schubertskt andra tema.
Stig Jacobsson
Fotografering och bandupptagning ej tillåten
Violin 2
Ruth Anderberg*
Fredrik Anderberg**
Håkan Jonsäll**
Lars Andersson
Antun Baldun
Boel Bengtsson
Karin Engström
Anne Holmer
Åsa Holm
Jin Hägerström
Richard Michelin
Sonja Vrieze
Carin Öjebo
Flöjt
Anja Stukalenko-Kreuzer*
Annica de Val**
Anders Bleckman
Kontrabas
Björn Malmqvist*
Jan Duda**
Anna-Cecilia Bergman**
Emma Josefsson
Daniel R Thomas
Roine Uddfeldt
Vakant
Bo-Göran Christians*
Fredrik Lindström**
Sofia Petersen**
Torstein Dalene
Agneta Fredljung
Leif Vahllöf
Kerstin Widengård
Ingrid Åkerblom
Cello
Solo-cellist
Niklaas Veltman
Trumpet
Vakant*
Elias Svanberg** (vik*)
Scott Natzke (vik**)
Stefan Mattsson
Valthorn
Lennart Langer*
Anna Ahlenius**
Jan Lejonclou
Lars Thapper
Elisabeth Åkervall
Fagott
Linus Berglund* (tjl)
Eva Pettersson Veltman**
Per Jonsson Gille
Klarinett
Johnny Jannesson*
Lars Paulsson**
Bo Pettersson
Oboe
Pelin Lius*
Thomas Bodin**
Hanna Edqvist (vik)
* Stämledare ** Alt stämledare Tuttimusiker är angivna i alfabetisk ordning.
Viola
Carina Becket
Lennart Falkebring*
Matts Eriksson
Gunnar Enbom**
Sarah Dodd Falkebring (tjl) Vakant**
Lars Hedborg
Nanako Akai
Magnus Ivarson
Karin Svanberg Ancker
Ingrid Olsson
Erika Gabrielsson
Tanja Orraryd
Backlund
Anders Törnqvist
Björn Carlén
Kristina Lindholm Vahllöf
Thomas Hall
Johanna Tafvelin
Pernilla Rönnlund
Nina Söderberg (vik)
Marku Sorri
Vakant
Vakant
2:e konsertmästare
Paul Waltman (tjl)
Josep Esteve (vik)
Alt konsertmästare
Mikael Wenhov
Violin 1
1:e konsertmästare
Henrik Jon Petersen
Andrej Power (tjl)
Jannika Gustafsson (vik)
Chefdirigent
Michael Francis
NORRKÖPINGS SYMFONIORKESTER
Harpa
Delphine Constantin*
Slagverk
Martin Orraryd*
Petter Svensson**
Pukor
Lars Gärd*
Anders Dahlstedt**
Tuba
Ole Christian Grønning*
Bastrombon
Johan Wiklund**
Trombon
Eric Svensson* (tjl)
Lars Ivarsson (vik**)
ONSDAG 13 MAJ kl 19.00
De Geerhallen Norrköping
Fri entré
Norrköpings Symfoniorkester
Dirigent Michael Bartosch
SÖFELDE Fugato
RIEBE Magma for Orchestra
ZHIBAJ Le Coquillage for Symphony
orchestra
MIGUELL Time Swims In A River Of
Silence op 36
DAKOURI On The Sad Undercurrent
Of The River Of Life
INGVARSSON ...suddenly afar the
silence...
Hör nyskriven, spännande musik framföras av symfoniorkestern i samarbete
med kompositionsklasserna vid Göteborgs, Malmös och Stockholms musikhögskolor. Som ett led i sin utbildning
får kompositionsstudenterna samarbeta med Norrköpings Symfoniorkester, och får därmed sina nyskrivna verk
framförda.
CAVALLERIA RUSTICANA
TORSDAG 21 MAJ kl 19.00
De Geerhallen Norrköping*
FREDAG 22 MAJ kl 19.00
Crusellhallen Linköping*
Introduktion kl 18.30 m Göran Gademan
VALFRIDSSON The Temples of
Kamakura, uruppförande
MASCAGNI Cavalleria rusticana,
komplett
Fyra av solisterna kommer alla
från masterubildningen på Operahögskolan i Stockholm.
ÖPPNINGSKONSERT
MUSIKFESTIVALEN
NORRKÖPINGSLJUD
ONSDAG 27 MAJ kl 19.00
De Geerhallen Norrköping
Fri entré
Norrköpings Symfoniorkester
Dirigent Michael Bartosch
Solister Tobias Carron flöjt,
Bo Pettersson basklarinett
SWÄRD Solar Edge
FRANKE-BLOM Endymion
VALKARE Cammino för flöjt,
basklarinett och orkester
SIDÉN Dreams and Streams
för ensemble och elektronik
Framförs av Kulturskolans elever
och lärare
LINDROTH Five
SKÖLD Poem
Norrköpings Symfoniorkester öppnar
Norrköpingsljud, festivalen som sätter
den nya konstmusiken i centrum. Norrköpings musikliv samlar under några
dagar sina resurser i ett gemensamt
program, där ny konstmusik får ta en
central plats.
SON I RYMDEN
TORSDAG 4 JUNI kl 18.00 & 19.30
Visualiseringscenter C Norrköping
Dirigent Christoffer Nobin
Ciceron Marie Rådbo
STRAVINSKY Svit ur Pulcinella
LARSSON Lyrisk fantasi
BARTÓK Rumänska folkdanser:
Pe loc, Buciumeana, Poarga româneasca, Maruntel, Maruntel
STRAVINSKY “Dumbarton Oaks”
BACH Svit nr 3
BOWIE Life on Mars
Konserten pågår ca 1 timme
Läs mer om alla våra konserter och
ladda ner program på vår hemsida
www.norrkopingssymfoniorkester.se
NORRKÖPINGS SYMFONIORKESTERS SPONSORER 2014-2015
Guldpartners
Ericsson AB, Henry Ståhl Fastigheter AB, Holmen AB, Fastighets AB LE Lundberg
ABB, Almroth Industrifastigheter AB, Best Western Hotel Princess, Kurt och Brita Ehlert,
Ernst & Young AB, Foster Wheeler Energi AB, Gunnar Gunnarsson Fastighets AB, Holmen Paper AB,
HSB, Hyresbostäder, Kinnarps Interior Norrköping AB, Mattssons Fastighetsutveckling AB,
Ringarums Busstrafik AB, Siemens Industrial Turbomachinery AB, SMHI, Swedbank,
Tage Rejmes Bil AB, Tommy Holm Revisionsbyrå AB
Fond of Music, donation från Marianne och Lennart Lindqvist
Siw Ericsdotters stiftelse, donation
Tack för ert stöd!
SON samarbetar med Vi-skogen
Utöver en blomma, som tack till våra artisters medverkan, planterar SON
fem träd i Vi-skogen som en gåva till vår gemensamma jord.
VD/Konstnärlig ledare, ansvarig utgivare: Karin Veres. Kommunikationschef/marknadsansvarig: Agneta Lindmark Thomas
www.norrkopingssymfoniorkester.se, [email protected]
SON FOTO: MARCO BORGGREVE
Norrköpings Symfoniorkester
Dirigent Michael Francis
Solister Cornelia Beskow sopran,
Ulrika Tenstam, Desirée Baraula
mezzosopran, Markus Pettersson
tenor, Richard Hamrin baryton
Körer Musikaliska Sällskapets
Kammarkör, Bel Cantokören,
Akademiska kören i Linköping
MARTIN FRÖST FOTO: MATS BÄCKER
KOMPOSITIONSKLASSERNA
KOMPLUS KOMMUNIKATIONSBYRÅ
Kommande konserter våren/sommaren 2015