Michael Francis har på kort tid etablerat
sig internationellt med engagemang hos de
världsledande orkestrarna.
Hans förmåga att dirigera blev uppenbar
när London Symphony Orchestra plötsligt
stod utan dirigent under en turné i Litauen
2006. Utan någon förberedelse tog han sig an
ett så oerhört komplicerat verk som Sjostakovitjs fjärde symfoni. Michael Francis arbetade
som kontrabasist i orkestern men fick efter
denna framgång allt oftare dirigera, bland
annat konserter där Valentina Lisitsa var solist
i Rachmaninovs pianokonserter, något som
även spelades in på Decca hösten 2012.
Michael Francis fick också ersätta den
insjuknade Valerij Gergiev 2007 vid Londonsymfonikernas medverkan i BBC Gubajdulinafestival i Barbican Centre vilket fick stor
uppmärksamhet. Bara en månad senare
tillfrågades han om han kunde ersätta John
Adams under ett program vid Philharmonie
Luxembourg.
Hans debut med San Francisco Symphony
2010 ledde till en djupgående relation till orkestern, där han regelbundet dirigerar både
klassiska konserter och nyårskonserter. Från
och med säsongen 2012-2013 är Michael
Francis chefdirigent och konstnärlig rådgivare för Norrköpings Symfoniorkester.
Han har nyligen blivit utnämnd till Music
Director för Florida orchestra, där han tillträder i september 2015. Han kombinerar det
uppdraget med sitt chefdirigentskap i Norrköping. I september erhöll han också det
prestigefulla uppdraget Music Director för
The Mainly Mozart Festival and Orchestra, en
festival baserad i San Diego, med en orkester
bestående av konsertmästare och stämledare från USA:s mest framstående orkestrar.
Han har ett nära samarbete med världsviolinisten Anne Sophie Mutter och arbetar
också med andra internationella artister som
till exempel Lang Lang, Arcadi Volodos,
Vadim Gluzman, Baiba Skride,
Milos, Rufus Wainwright.
Delphine Constantin är soloharpist i SON
sedan 2008, men också en av de mest efterfrågade harpisterna i Skandinavien. Hon har
engagerats som solist av flera orkestrar, däribland Dalasinfoniettan och Västerås Sinfonietta, och framfört konsertanta verk av Boieldieu, Rota, Glière och Debussy. Dessutom
spelar hon gärna kammarmusik. De flesta
ledande orkestrarna i Skandinavien har engagerat henne som orkesterharpist; Oslofilharmonin, Kungliga Filharmonikerna, Svenska
Kammarorkestern, Göteborgs Symfoniker,
Bergens filharmoniska orkester, Oslooperan
och Kungliga Operan i Stockholm.
Delphine Constantin är född i Paris 1983
och påbörjade där sina studier, avslutade
med orkester- och solistdiplom vid musikhögskolan i Zürich för professor Catherine
Michel. Under studietiden i Schweiz spelade
hon regelbundet i Zürichoperan och var även
anställd ett år som gästsoloharpist i Basel
Sinfonieorchester. Hon var under denna tid
även solist med olika schweiziska orkestrar.
I övriga Europa har hon framträtt som solist
och kammarmusiker i flera festivaler.
Delphine har vunnit flera internationella
harpisttävlingar som Reini-Stiftung Harfe
Wettweb i Tyskland (2005) och Migros Stiftung i Schweiz (2008). Hösten 2013 sände
Sveriges Radio P2 ett program om henne
kallat ”Solistliv”.
Säsongen 2007/08 tillhörde Daniel den fasta
ensemblen vid Oper Leipzig, och säsongen
2008/09 var han knuten till Den Jyske Opera.
Vintern 2009/10 sjöng Daniel Father Truelove i
Stravinskys Rucklarens väg på Malmö Opera.
2012/13 gjorde Daniel Greven i Figaros bröllop
på Den Jyske Opera samt Hertigen av Albany
i Reimanns Lear på Malmö Opera. Daniel har
säsongen 2013/14 återvänt till Malmö Opera
för rollen som greve Des Grieux i Massenets
Manon, och där han sjöng Mr Ford i Falstaff.
Därefter, hösten 2014, gjorde han rollen som
Figaro i Figaros bröllop på GöteborgsOperan.
Jeanette Köhn är en av Sveriges mest mångsidiga och uppskattade sångerskor. Vid sidan
av att sedan länge vara en väl etablerad
konsert- och operasångerska med engagemang världen över har hon också tilldelats en
Guldmask för sin rolltolkning av Roxanne på
Oskarsteatern och hyllats för sin medverkan
i Povel Ramels revyer Knäpp igen och Kolla
Klotet samt för sina insatser i musikaler som
Les Miserables och Sommarnattens Leende.
Hon har tilldelats såväl Jenny Lind- och
Christina Nilsson-stipendierna som Kungliga
Musikaliska Akademiens utlandsstipendium.
Jeanette Köhn har studerat vid Musikhögskolan i Stockholm samt för Geoffrey Parsons
i London och Warren Jones i New York.
Att nämna alla hedervärda och prestigeladdade föreställningar hon deltagit i skulle
spränga ramarna för denna presentation, låt
oss i all hast bara nämna Nobelprisbanketter,
Riksdagens öppnande, Astrid Lindgrens begravning, Anna Linds Minneshögtid, Minneshögtid för tsunamikatastrofens offer och konserter i Lincoln Center. Hon har medverkat i
ett trettiotal cd-inspelningar runt om i världen.
Bel Cantokören grundades 1987 i syfte att
skapa någonting nytt i stadens musikliv; en
religiöst och politiskt obunden blandad kör,
med ett ungdomligt sound. Man har presenterat musikalerna Godspell och Brandbilen
som försvann samt rockkonserten Bel Canto
Goes Rock. Men man har också en mer traditionell sida med Luciakonserter, jazz, folkvisor och klassisk musik. Tillsammans med
SON har man medverkat i bland annat Händels Messias, och Franke-Bloms opera HP.
Daniel Hällström är
utbildad vid Kungliga
Musikkonservatoriet
samt Operaakademien
i Köpenhamn där han
utexaminerades 2004.
Tidigt sjöng Daniel en
rad roller på Tivoli men
också på Det Kongelige i Köpenhamn och
Vadstenaakademien.
Som konsertsångare
har Daniel samarbetat
med dirigenter som
Giordano Bellincampi, Nicholas Braithwaite,
Tobias Ringborg och Staffan Larson.
Studentkören SKÖN bildades våren 1999 av
några hängivna studenter och körledarna
Michael Bruze och Lisa Tilling. SKÖN består
av cirka 40 sångglada studenter och före detta
studenter från olika program i Norrköping.
SKÖN sjunger en varierad repertoar av allt
från studentikosa sånger, sakralt, afrikanskt
till folkmusik. Kören sjunger ofta i samband
med evenemang på Campus Norrköping,
men även för företag och i kyrkor, vårsånger
och julsånger.
Musikaliska Sällskapets Kammarkör har
funnits sedan 1828, och är därmed en av
Sveriges äldsta körer. Körens verksamhet
består främst i att ge konserter, ge sig iväg
på körresor och att spela in skivor, och man
har valt att ha en mycket bred profil när det
gäller repertoaren. Man sjunger således allt
mellan musikal, jazz, klassisk körmusik och
nyskriven körmusik. Lika gärna som man
sjunger i kyrkliga sammanhang eller i konsertsalar tillsammans med SON, framträder
man vid personalfester och andra mindre
tillställningar.
Fotografering och bandupptagning ej tillåten
CLAUDE DEBUSSY (1862-1918)
Danse sacrée et danse profane för harpa och stråkorkester (10’)
Danse sacrée: Très modéré
Danse profane: Modéré
1902 skrev Debussy sin enda opera, den innerliga Pelléas et Mélisande. 1905
skrev han sitt mest spelade och mest omfattande orkesterverk, La Mer. Dessa
båda kompositioner utgör höjdpunkterna i hans produktion, och de är bevis
på att han under dessa år var inne i en mycket fruktbar skaparperiod. Mellan
de båda storverken komponerade han också de båda danserna för harpa och
stråkorkester: Danse sacrée et danse profane. Verket beställdes av instrumentfabrikören Pleyel, som just byggt en ny kromatisk harpa utan pedaler, och för
det instrumentet hade man genast inrättat en studiegrupp vid konservatoriet i
Bryssel. Danserna användes sedan som examensprov där, men fick sitt första
offentliga framförande vid en Concert Colonne i Paris i november 1904.
Alltsedan dess har dessa förtjusande kompositioner hört till harpisternas älsklingsstycken.
Musiken är mycket välskriven och här finns impressionistisk klangmystik.
Men inflytandet från Erik Saties naivism är också tydligare här än kanske
någon annanstans i Debussys produktion. Danse sacrée är en högstämd saraband, medan Danse profane är en livligare och mer modern dans med drag av
trånande vals.
OLIVIER MESSIAEN (1908-1992)
L’Ascension – fyra symfoniska meditationer (19’)
Majesté du Christ demandant sa gloire à son Père
Alléluias sereins d’une ame qui désire le ciel
Transports de joie d’une ame devant la gloire du Christ qui est la sienne
Prière du christ montant vers son Père
I Messiaen förenas visionären och mystikern med den inspirerade och skicklige hantverkaren. 1933 fullbordade han sitt första stora verk, den symfoniska
meditationen Himlafärden. Efter något år omformade han musiken för orgel,
och med tiden har detta orgelverk överskuggat den ursprungliga orkesterversionen. Men orkesterstycket har egna starka kvaliteter; omtumlande med sina
kontraster, ackordblock, sin rikedom av harmonik, melodik och klang. Det är
typiskt för Messiaen att bifoga målande titlar. I översättning kallar han satserna:
”Kristi majestät bedjande Fadern om sin upphöjelse”, ”Halleluja från en själ
som längtar efter himlen”, ”En själs jubel inför Kristi ära, som är hennes egen”,
och ”Kristi bön som stiger upp till Fadern”.
Fotografering och bandupptagning ej tillåten
MAURICE RAVEL (1875-1937)
Pavane för en död prinsessa (6’)
Lento – Allegro moderato
Adagio ma non troppo
Allegro
1899 gav oss Maurice Ravel en liten spanskinfluerad stämningsbild som han
kallade Pavane pour une infante défunte (Pavane för en död prinsessa). Han
var ännu elev vid konservatoriet i Paris, så det är verkligen fråga om ett ungdomsverk. Men alla som hörde den blev förtjusta och rörda – utom tonsättaren
själv, som fann den ”ofullständig och i avsaknad av klang”. Det finns möjligen
aningen sanning i påståendet, i alla fall om man lyssnar till originalversionen
för ensamt piano.
Men när Ravel så sent som 1910 återvände till Pavanen för att orkestrera den,
gav han med sin makalösa instrumentationskonst detta lilla andlösa drama en
högre dignitet och en omisskännlig ravelsk utstrålning. Verket tillägnades den
i högsta grad levande prinsessa som brukar kallas Edmond de Polignac. Ja, i
själva verket föddes hon i New York 1865, hette Winnaretta och var tjugonde
barnet till den kände symaskinsfabrikören Isaac Singer. Men hon gifte sig med
den trettio år äldre franske prinsen Polignac, som själv var tonsättare och som
avled 1901. Med faderns och makens miljoner i fickan främjade hon musiklivet
i Paris, och på olika sätt har hon haft förbindelser med de flesta av tidens tonsättare och utövande musiker, bland dem Igor Stravinsky, Manuel de Falla, Erik
Satie, Kurt Weill och Arthur Rubinstein.
I Ravels Pavane är det bara fråga om att skildra melankoli och reservation.
Det blev en långsam spansk dans, hövisk och elegant. Den kan leda tankarna
till en annan prinsessa, den som Velasques målade i en känd målning.
GABRIEL FAURÉ (1845-1924)
Requiem op 48 version 1893 (38’)
Introit et Kyrie
Offertorium
Sanctus
Pie Jesu
Agnus Dei
Libera me
In paradisum
Gabriel Fauré är musikhistoriens mest älskvärda tonsättare. Hans tillmötesgående personlighet stämmer överens med hans vackra och lättillgängliga musik.
Inte ens när han skrev en dödsmässa tog han till hårda ord.
Fotografering och bandupptagning ej tillåten
Fauré var elev vid École Niedermayer i Paris, där han studerade kyrkomusik
från 9 till 20 års ålder. Redan som 25-åring anställdes han själv som lärare vi
denna institution. 1896 efterträdde han Jules Massenet som kompositionslärare
vid Pariskonservatoriet, och han krönte 1905 sin bana med att bli institutionens
direktör. Som pedagog var han älskad och uppskattad, det har elever som
Enesco, Casella och Ravel bekräftat. Från 1861 var Saint-Saëns hans kompositionslärare, och för honom visade 19-åringen upp detta vackra och mogna verk,
komponerat 1863-64, och 1865 tilldelat ett första pris för sin ädelhet och sitt
allvar. Så sent som 1906 avslutade han den sista versionen med orkester.
Från 1874 och fram till sin död femtio år senare, var Fauré organist i Madeleinekyrkan i Paris. Där framfördes Requiem för första gången 1888, till minnet av
hans föräldrar. Fadern hade avlidit 1885 och modern 1887. Vid uruppförandet
den 16 januari hade verket bara fem satser, och instrumentationen var mycket
sparsam. Dessutom innehöll kören inga damer, eftersom man i denna kyrka
enbart använde gossar i sopranstämmorna. Till ett nytt framförande 1892 bifogade Fauré de felande satserna och skrev till stämmor för horn och trumpeter.
Första gången mässan klingade så som vi vant oss att höra den var 1900 – och
då hade hans elev Roger Ducasse lagt till ytterligare stämmor. Satsen Libera me
hade komponerats redan 1877 som en sång för baryton och orgel.
Till skillnad från Verdis eller Berlioz dödsmässor, där dödens fasor skildras
med våldsamhet, slår Fauré an en ljus ton. Han gör inte något väsen av Dies
Irae (Vredens dag), ord som brukar utbasuneras med domedagstrumpeter och
bilda huvudavsnittet i andra requier. Istället lägger Fauré tyngdpunkten vid att
dämpa sorgen och att ge tröst, att önska de döda frid. ”Det har sagts att mitt
Requiem inte uttrycker fruktan inför dödens ansikte … Men jag ser döden som
en lycklig befrielse, en sorts längtan till det efterföljande hellre än en smärtsam
resa som man är tvungen att genomlida … Kanske har jag instinktivt försökt
fly från konventionella tankar, eftersom jag i åratal spelat orgel vid begravningar.
Jag har verkligen fått nog av sådant. Jag vill göra annat.”
Mässan spelades även på Faurés egen begravning 1924.
Stig Jacobsson
NORRKÖPINGS SYMFONIORKESTER
Chefdirigent
Michael Francis
Violin 1
1:e konsertmästare
Henrik Jon Petersen
Andrej Power (tjl)
Jannika Gustafsson (vik)
Alt konsertmästare
Mikael Wenhov
2:e konsertmästare
Paul Waltman (tjl)
Josep Esteve (vik)
Carina Becket
Matts Eriksson
Sarah Dodd Falkebring (tjl)
Lars Hedborg
Magnus Ivarson
Ingrid Olsson
Tanja Orraryd
Anders Törnqvist
Kristina Lindholm Vahllöf
Johanna Tafvelin
Nina Söderberg (vik)
Vakant
Violin 2
Ruth Anderberg*
Fredrik Anderberg**
Håkan Jonsäll**
Lars Andersson
Antun Baldun
Boel Bengtsson
Karin Engström
Anne Holmer
Åsa Holm Larsson
Jin Hägerström
Richard Michelin
Sonja Vrieze
Carin Öjebo
Viola
Lennart Falkebring*
Gunnar Enbom**
Vakant**
Nanako Akai
Karin Svanberg Ancker
Erika Gabrielsson Backlund
Björn Carlén
Thomas Hall
Pernilla Rönnlund
Marku Sorri
Vakant
Cello
Solo-cellist
Niklaas Veltman
Bo-Göran Christians*
Fredrik Lindström**
Sofia Petersen**
Torstein Dalene
Agneta Fredljung
Leif Vahllöf
Kerstin Widengård
Ingrid Åkerblom
Kontrabas
Björn Malmqvist*
Jan Duda**
Anna-Cecilia Yman**
Emma Josefsson
Daniel R Thomas
Roine Uddfeldt
Vakant
Flöjt
Anja Stukalenko-Kreuzer*
Annica de Val**
Anders Bleckman
Valthorn
Lennart Langer*
Anna Ahlenius**
Jan Lejonclou
Lars Thapper
Elisabeth Åkervall
Trumpet
Vakant*
Elias Svanberg** (vik*)
Scott Natzke (vik**)
Stefan Mattsson
Trombon
Eric Svensson* (tjl)
Lars Ivarsson (vik**)
Bastrombon
Johan Wiklund**
Tuba
Ole Christian Grønning*
Pukor
Lars Gärd*
Anders Dahlstedt**
Slagverk
Martin Orraryd*
Petter Svensson**
Harpa
Delphine Constantin*
Oboe
Pelin Lius*
Thomas Bodin**
Hanna Edqvist (vik)
Klarinett
Johnny Jannesson*
Lars Paulsson**
Bo Pettersson
Fagott
Linus Berglund* (tjl)
Eva Pettersson Veltman**
Per Jonsson Gille
* Stämledare
** Alt stämledare
Tuttimusiker är angivna
i alfabetisk ordning.
HOMMAGE:
SVEN-BERTIL TAUBE
LÖRDAG 28 MARS kl 18.00
De Geerhallen Norrköping
Obs tiden!
Norrköpings Symfoniorkester
Dirigent Peter Nordahl
Solist Sven-Bertil Taube
Dundersuccé med nya skivan
Hommage, inspelad med Norrköpings
Symfoniorkester. Hommage är en hyllning till Sven-Bertil Taubes vänner och
musikkollegor med en rad fina visor av
Olle Adolphson, Lars Forssell,
Gunnar Bohman med flera. Nu presenteras hela materialet som konsert med
Norrköpings Symfoniorkester i
De Geerhallen.
TARRODI Ascent – konsert för orkester,
uruppförande
STRAVINSKY Svit ur Eldfågeln, v. 1919
GÄSTSPEL I KONSERTHUSET
STOCKHOLM
ÖPPEN REPETITION MED
MICHAEL FRANCIS
Norrköpings Symfoniorkester
Dirigent Michael Francis
TISDAG 14 APRIL kl 11.30
De Geerhallen Norrköping Fri entré
Norrköpings Symfoniorkester
Dirigent Michael Francis
Hör SON och Michael Francis
repetera torsdagens konsert.
Under ca en timmes tid får du följa
orkesterns arbete, när det är två
dagar kvar till konsert. Välkommen
till oss mitt i vardagen!
IVES Symfoni nr 2
NIELSEN Symfoni nr 2 op 16
”De fyra temperamenten”
Läs mer om alla våra konserter på
norrkopingssymfoniorkester.se
NORDISKA TEMPERAMENT
ELDIGT OCH NYSKRIVET
TORSDAG 16 APRIL kl 19.00
De Geerhallen Norrköping
TORSDAG 9 APRIL kl 19.00
De Geerhallen Norrköping
Introduktion kl 18.30 m Linus Berglund
FREDAG 10 APRIL kl 19.00
De Geerhallen Norrköping
Norrköpings Symfoniorkester
Dirigent Michael Francis
Solist Ye-Eun Choi violin
Norrköpings Symfoniorkester
Dirigent Cathrine Winnes
Solist Martin Orraryd slagverk
STAERN Polar Vortex, beställningsverk
SIBELIUS Violinkonsert
NIELSEN Symfoni nr 2 op 16
”De fyra temperamenten”
Introduktioner kl 18.30 m Stig Jacobsson
CORIGLIANO Conjurer, konsert för
slagverkare och stråkorkester
LÖRDAG 18 APRIL kl 15.00
Konserthuset Stockholm
HOMMAGE vann i år
en Grammis i kategorin
Årets Folkmusik/Visa
NORRKÖPINGS SYMFONIORKESTERS SPONSORER 2014-2015
Guldpartners
Ericsson AB, Henry Ståhl Fastigheter AB, Holmen AB, Fastighets AB LE Lundberg
Silverpartner ………………………………
ABB, Almroth Industrifastigheter AB, Best Western Hotel Princess, Ehlert Kurt och Brita,
Ernst & Young AB, Foster Wheeler Energi AB, Gunnar Gunnarsson Fastighets AB, Holmen Paper AB,
HSB, Hyresbostäder, Kinnarps Interior Norrköping AB, Mattssons Fastighetsutveckling AB,
Ringarums Busstrafik AB, Siemens Industrial Turbomachinery AB, SMHI, Swedbank,
Tage Rejmes Bil AB, Tommy Holm Revisionsbyrå AB
Fond of Music, donation från Marianne och Lennart Lindqvist
Siw Ericsdotters stiftelse, donation
Tack för ert stöd!
SON samarbetar med Vi-skogen
Utöver en blomma, som tack till våra artisters medverkan, planterar SON
fem träd i Vi-skogen som en gåva till vår gemensamma jord.
VD/Konstnärlig ledare, ansvarig utgivare: Karin Veres. Kommunikationschef/marknadsansvarig: Agneta Lindmark Thomas
www.norrkopingssymfoniorkester.se, [email protected]
KOMPLUS KOMMUNIKATIONSBYRÅ DELPHINE CONSTANTIN FOTO: MARIA HOVBERG MICHAEL FRANCIS FOTO: MARCO BORGGREVE JEANETTE KÖHN FOTO: KARIN ALFREDSSON
DANIEL HÄLLSTRÖM FOTO: JOHAN TÖTTERSTRÖM SVEN-BERTIL TAUBE FOTO: NICHO SÖDLING
Kommande konserter våren 2015