NOLASKOGS
SPORTLOVSDAGS
Tips på aktiviteter för lediga dagar , sid 8–9
NYA TRYGGHETSLARM
Bytet till digitala larm startar under våren, sid 6
NYSTARTAT UNGDOMSRÅD
Välkomnar fler som vill vara med och påverka, sid 3
EN TIDNING FRÅN
ÖRNSKÖLDSVIKS
KOMMUN
NR 1 • MARS 2015
INLEDAREN
Det är roligt att jobba med företagande och entreprenörskap i
Örnsköldsvik. Här finns en speciell handlingskraft och förmåga
att göra saker, lite av en ”hur svårt kan det vara-mentalitet”
som jag vet att många andra kommuner tittar avundsjukt på.
TILLSAMMANS FÖR ETT
BÄTTRE FÖRETAGSKLIMAT
en kommun där det
vimlar av entreprenörer får man ofta frågan, vad
gör kommunen? En rimlig fråga som jag skulle
vilja vända på. Vad bör och kan vi göra tillsam
mans? Vad vi alla vill är trots allt lika enkelt som
svårt. Vi vill ha tillväxt i befintliga företag, att
det startas fler företag och att fler verksamheter
etablerar sig i Örnsköldsvik. Som liten ort i norra
Sverige behöver vi fortsätta att nyttja kraften i
att göra saker tillsammans.
Vad kan då kommunen göra för att stärka
företagsklimatet? Där kan man nog svara – en
hel del. Frågor till företagen och analyser visar att
följande är viktigast:
•Kvalitén på offentlig service och myndighets
utövning
•Tillgång till infrastruktur (även digital)
•Utbildning och humankapital
•Attityder till företagande och entreprenörskap
•Möjligheter att utveckla sina affärsidéer
•Näringslivets sammansättning och
kunskapsspridning.
SOM NÄRINGSLIVSCHEF I
VIKTIGT FÖR
OSS ATT VETA
VAD JUST DU
TYCKER
orienterad. Där gör vi ett antal insatser, allt från
digital ärendehantering till bemötandeutbildning
som syftar till förbättringar.
Vi har tillsammans med företagen jobbat i ett
projekt där vi fokuserat på service, upphandling,
konkurrensprövning, dialog och information. Som
alltid blev en del bra och annat inte. Den viktigaste
erfarenheten är dock tydlig, arbetssättet att tillsam
mans angripa våra utmaningar är grundstenen för
att vi ska fortsätta utveckla Örnsköldsvik.
Just nu har vi en hel del på gång för att förbättra
förutsättningarna för våra företag, bland annat kan
nämnas:
•Fler mötesplatser och forum för dialog
•Inkubatorer och stödsystem för idébärare
och företag som vill växa
•Bygd och Stad i balans steg 2 för stärkt
företagande på landsbygd
•Utveckla besöksnäringen för fler arbetstillfällen
•Fler etableringar till Örnsköldsvik och regionen
•Stärka området kompetensförsörjning.
med tillväxt och företa
gande vill gärna veta vad just du tycker.
Besök oss gärna, ring eller mejla. I mars
flyttar vi till det nya kommunhuset
”Kronan”. Kom in och kolla. Vi ses!
VI SOM JOBBAR
långsiktiga frågor
som vi inte själva äger och sådant
som kommunen, företagen och
medborgarna kan påverka. Den
kommunala servicen ska självklart
vara snabb, rättssäker och service
DET ÄR BÅDE
NOLASKOGS
Nolaskogs är en informationstid
ning från Örnsköldsviks kommun.
Tidningen delas ut till samtliga
hushåll i kommunen fyra gånger
per år. Nolaskogs finns även som
taltidning och på kommunens
webbplats: www.ornskoldsvik.se
2 | NOLASKOGS
ANSVARIG UTGIVARE: Helén Sahlin
REDAKTION: Elisabet Bårman,
Maria Isaksson och Susanna Domeij
REDAKTIONSKOMMITTÉ:
Carina Tegenfeldt
(samhällsbyggnadsförvaltningen),
Gunnar Holmberg
(samhällsbyggnadsförvaltningen),
Gabriella Röschman
(kommunledningsförvaltningen),
Maria Nilsson (välfärdsförvaltningen),
PETER JUNEBLAD, NÄRINGSLIVSCHEF
070-225 72 15, [email protected]
Erica Moberg (samhällsbyggnads
förvaltningen) och Kristina Rastbäck
(bildningsförvaltningen)
ADRESS: Nolaskogs, Örnsköldsviks
kommun, 891 88 Örnsköldsvik
E-POST: kommunledning@
ornskoldsvik.se
Telefon: 0660–882 98
OMSLAGSBILD: Familjevänligt
vid Huggsjöstugan.
OMSLAGSFOTO: Elisabet Bårman
LAYOUT: The Factory of Design
TRYCK: V-TAB
Vimmerby AB
PAPPER:
Arctic Silk 100 g
Nästa nummer av
Nolaskogs kommer
i juni 2015
NR 1 MARS 2015
Hugo Rudin, Hampus Gidlöv och
Melvin Strömstedt, samt Hampus
Söderström som inte är med på bilden,
har nystartat Örnsköldsviks Ungdoms
råd och välkomnar fler medlemmar.
NYSTART FÖR
ÖRNSKÖLDSVIKS
UNGDOMSRÅD
Örnsköldsviks ungdomsråd består just
nu av fyra engagerade killar. De söker fler
medlemmar. Ju fler som är med desto
bättre, eftersom ungdomsrådet kan påver
ka olika beslut som fattas i kommunen.
Örnsköldsviks Ungdomsråd har funnits tidigare, men har inte haft nå
gon aktivitet de senaste åren. Så två kompisar från Gullänget bestämde
sig för att starta ett nytt ungdomsråd och fick ytterligare två kompisar
med sig. Alla är 16 år och tycker att det är kul att vara delaktig.
– Jag hoppade på direkt för att få vara med och påverka. Vi kan till
exempel se till att det arrangeras sånt som ungdomar tycker är roligt,
säger Melvin Strömstedt som är rådets ordförande.
Ungdomsrådet fungerar som en referensgrupp och anser att det är
viktigt att upprätta en god kontakt med politikerna.
– Vi behöver veta vad politikerna vill att vi ska bidra med och de
behöver veta vad ungdomar tycker är viktigt när de tar beslut om olika
saker, säger Hampus Gidlöv.
I Björna håller även ett lokalt ungdomsråd på att bildas.
– Att ungdomsrådet fått en nystart är mycket bra för ungas in
flytande i kommunen och för att få fler ungdomar intresserade av
politik, säger Camilla Larsson, kommunens demokratisamordnare.
13-26 år, gå med i ungdomsrådet genom att
• Skriva på Örnsköldsviks ungdomsråds Facebooksida.
• Skicka e-post till [email protected].
• Ringa eller sms:a 070-3905169 (Camilla Larsson).
• Prata med någon av killarna i ungdomsrådet, de är alltid på Sliperiet
på måndagar 17:30–21:00.
DU SOM ÄR
ge fler ungdomar inflytande är starta en sms-grupp,
vilket dessa 16-åringar ämnar göra. Om man vill veta vad ungdomar
tycker i en särskild fråga, så kan ungdomsrådet skicka ut en ja-nejfråga via sms och snabbt få veta hur många ungdomar som tycker si
och hur många som tycker så.
– Om man vill förändra något är det inte så lätt att veta vart man
ska vända sig, då är det bra att vara med i ungdomsrådet. Det innebär
inget jättejobb att vara medlem och det kostar ingenting, säger Ham
pus.
– Vi behöver vara fler för att ungdomsrådet ska få fäste och överleva
långsiktigt, fyller Melvin i.
Melvin har alltid varit intresserad av politik, Hampus tycker att det
är ett bra sätt att försöka förändra saker och Hugo tycker bara att det
är kul att få vara med.
Det nya ungdomsrådet invigdes 26 januari på Sliperiet – fritids
gården i centrum, på Viktoriaesplanaden 3 – där den organiserade
gruppen har en egen lokal.
ETT SÄTT ATT
NR 1 MARS 2015
TEXT OCH FOTO: MARIA ISAKSSON
SA MMA N FATTN I N G
Nu finns Örnsköldsviks Ungdomsråd igen. Politikerna och
Ungdomsrådet har kontakt med varandra för att ungdomar ska
få vara med och bestämma mer. Fyra 16-åriga killar bestämde
sig för att starta ungdomsrådet. Nu behövs fler medlemmar.
3 | NOLASKOGS
En viktig del i POSOM:s
arbete är samarbetet
med räddningstjänst,
polis, landsting och
kommunens krisorga
nisation.
POSOM
– frivilliga som
visar stort hjärta
posom står för psykiskt och socialt omhändertagande och är ett
komplement till samhällets ordinarie verksamheter vid större
olyckor och kriser. Syftet med posom är att lindra vid akuta
situationer för att förebygga psykisk ohälsa på lång sikt.
posom-gruppen i Örnsköldsvik har varit aktiv
sedan 1992 och har idag ett 50-tal med
lemmar utspridda i fem stödgrupper som
representerar var sitt område i kommunen.
Stödgrupperna träffas regelbundet för att
planera sitt arbete. Mats Gidlund, avdelnings
chef för socialt stöd, är ansvarig samordnare.
Tillsammans med posoms ledningsgrupp
arbetar han med att fördela arbetet vid all
varliga händelser och ordna utbildningar för
stödgruppernas medlemmar. Ledningsgrup
pen består av representanter från bildnings-,
välfärds- och samhällsbyggnadsförvaltning
arna tillsammans med Svenska kyrkan och
räddningstjänsten.
stödgrupperna är vanliga
kommunmedborgare som har ett stort enga
gemang och vill finnas till som medmänniskor
för andra vid olyckor eller katastrofer. De
arbetar alla på frivillig basis och de gör ett
fantastiskt arbete, berättar Mats.
En viktig del i posoms arbete är samar
betet med räddningstjänst, polis, landsting
och kommunens krisorganisation. Det är
också dessa organisationer som har rätt att
– MEDLEMMARNA I
4 | NOLASKOGS
med flera olika stödgrupper och räddnings
tjänsten för att samordna insatser.
har ett
stort rekryteringsbehov, är du intresserad av
att veta mer eller anmäla dig som frivillig?
Skicka ett mejl till [email protected]
eller läs mer på ornskoldsvik.se.
POSOM-GRUPPEN I ÖRNSKÖLDSVIK
TEXT OCH FOTO: SUSANNA DOMEIJ
SA MMA N FATT N IN G
Mats Gidlund, avdelningschef för socialt stöd,
är samordnare för POSOM-gruppen
i Örnsköldsvik.
POSOM-gruppen består av ett 50- tal per
soner som kan kallas in när det har skett
en större olycka. Medlemmarna i POSOM
kalla ut posom-gruppen. Gruppen är aktiv i
det akuta skedet vid en olycka där det behövs
extra insatser och finns tillgänglig som stöd
till anhöriga eller vittnen, för att samordna
resurser eller skapa kontakt med rätt hjälpin
sats. Vid en mindre olycka kallas aktuell stöd
grupp ut för området och vid större olyckor
sammarbetar ledningsgruppen tillsammans
ställer upp helt frivilligt för att hjälpa och
ge stöd till de som drabbats. POSOM
samarbetar med kommunens krisgrupp,
räddningstjänsten, polisen, landstinget.
– De gör ett jätteviktigt jobb, säger Mats
Gidlund som är samordnare för POSOMgruppen. Fler får gärna gå med.
NR 1 MARS 2015
Earth Hour 28 mars
Earth Hour är världens största
klimatmanifestation. Miljontals
människor över hela världen visar
sitt engagemang för miljön genom
att släcka ljuset en timme. Bakom
Earth Hour står Världsnaturfonden,
WWF. I år infaller Earth Hour 28
mars kl. 20:30–21:30. De centrala
delarna av Örnsköldsvik kommer
att släckas och på torget bjuds på
underhållning med tal, sång och
musik med bland andra Stina
Kristina Rajala och Christina ”Kicki” Berglund, är två av kommunens socialsekreterare.
Johansson, 2012 års vinnare av
länsfinalen i Musik Direkt.
Scenen kommer att prydas av
vimplar som förskolebarn i Örn
MITT JOBB I
KOMMUNEN
SOCIALSEKRETERARE
Kristina Rajala och Christina ”Kicki” Berglund har tillsammans
arbetat över 20 år som socialsekreterare, trots att det ibland
är väldigt tufft ser de yrket som otroligt givande och upplever
mycket glädje i arbetet.
Kristina och Kicki har båda studerat socio
nomutbildningen i Umeå och är två av kom
munens cirka 65 socialsekreterare som arbe
tar på välfärdsförvaltningen. Kristina arbetar
på sociala utredningsenheten med att utreda
anmälningar och ansökningar som handlar om
oro för barn i åldrarna 0–21 år. Kicki arbetar
med placering av barn och ungdomar.
hand
lar mycket om mötet med barn och familjer
i olika situationer i livet som är i behov av
någon form av hjälp.
– Det viktigaste är att lyssna och visa
respekt i alla situationer och att samarbeta
med föräldrar och nätverket runt barnet för
att hitta bästa lösningen för klienten, berättar
Kristina.
Det finns många orsaker till varför familjer
kommer i kontakt med Kristina och Kicki.
Ibland rör det sig om en ansökan från en en
samstående förälder som behöver stöd för att
orka med vardagen, då kan en lösning vara att
barnet får vara hos en kontaktfamilj en till två
helger i månaden. I andra fall kan det handla
om anmälningar om psykisk ohälsa, våld eller
missbruksproblem.
– Målet är alltid att barnet ska få vara med
sina föräldrar, men i vissa fall är det inte rätt
alternativ och då kan det finnas behov för en
familjehemsplacering. Det behöver däremot
inte betyda att det är en permanent lösning,
ibland får barnet flytta hem igen då familjens
livssituation blivit bättre, berättar Kicki.
korerade med barnens önskningar
om framtidens klimat och miljö och
vinden kommer att föra med sig
önskningarna runt världen.
Kvällen avslutas med ett fack
eltåg till museet som håller kvälls
öppet med fikaförsäljning.
Förskolor tävlar
om kvalitetspris
Skärgårdens, Resans och Bryggans
förskolor i Bjästa-Köpmanholmen
har, i konkurens med 362 bidrag,
tagits ut som ett av 33 nominerade
projekt till Kvalitetsmässans utmär
kelse GötaPriset. En årlig utmär
kelse som tilldelas Sveriges bästa
utvecklingsprojekt inom offentligt
finansierade verksamheter. Det är
förskolornas Lean-inspirerade arbete
ARBETET SOM SOCIALSEKRETERARE
NR 1 MARS 2015
sköldsvik gjort. Vimplarna är de
tunga livssituationer de
båda kommer i kontakt med i arbetet, är
vardagen fylld med glädje.
– Det bästa med vårt arbete är att det är
varierat och vi har fantastiska kollegor, berät
tar Kicki.
Kristina fyller i:
– Självklart är det tufft vissa stunder men
det är otroligt givande också. Speciellt när
vi får hjälpa en familj i totalt kaos och att se
den familjen lyckas, det är glädjande och ger
mycket energi!
TROTS DE MÅNGA
som bl.a. lett till att man frigjort mer
tid för det pedagogiska arbetet. Gö
taPrisets vinnare koras på Kvalitets
mässan i Göteborg 3–5 november.
TEXT OCH FOTO: SUSANNA DOMEIJ
5 | NOLASKOGS
Tryggare trygghetslarm
Säkrare för den som har trygghetslarm och bättre möjlighet för kommunen
att kontinuerligt kontrollera att larmen fungerar. Det är några av fördelarna
när nu Örnsköldsvik, i likhet med övriga kommuner i Sverige, ska gå över
till digitala trygghetslarm.
Trygghetslarmen som idag är anslutna till det analoga
telenätet, som håller på att avvecklas, ska bytas ut till
digitala trygghetslarm. Det innebär rent tekniskt att
larmsignalerna kommer att gå via mobil- eller bred
bandsnät. Det innebär också att den som har eller
beviljas trygghetslarm inte längre måste ha eget tele
fonabonnemang via det fasta nätet. Kommunen står för
den nätanslutning som behövs för att leverera digitalt
trygghetslarm.
Den digitala tekniken underlättar för kommunen att
övervaka larmets status. Om anslutningen bryts eller
om batterier i larm behöver bytas skickas automatiskt
signaler om det. En annan fördel med digitala larm
är att de inte påverkas om det åskar så att den fasta
telefonin slås ut. Kommunen kommer att göra tester
av mobiltäckning för att säkerställa att den digitala
tekniken fungerar och har även planerat för alternativa
lösningar om det skulle bli problem i något område.
om cirka 1 200 larm som ska
bytas ut i vår kommun. Bytet kommer att ske i om
gångar och beräknas komma igång under försommaren.
De som har trygghetslarm kommer att få information
när det blir aktuellt med byte. De som åker ut för att
göra installationen på plats i brukarens hem kommer
från välfärdsförvaltningens larm- och låsgrupp och bär
legitimation.
TOTALT HANDLAR DET
6 | NOLASKOGS
SA M M A NFATTN IN G
De som har trygghets
larm kommer att få
larmen utbytta under
2015. De nya larmen
ska kopplas till det
digitala nät som an
vänds för mobiler och
Ann-Marie Krantz, Lars Billström, Anneli Westin och Kjell Sjöberg
i kommunens Larm och låsgrupp är några av de medarbetare
som kommer att installera de nya trygghetslarmen.
bredband. Det gör att
larmet fortsätter att
fungera även om den
fasta telefonin slås ut
till exempel när det
Det digitala larmet fungerar precis som nuvarande
trygghetslarm. Användaren trycker på sitt larmarmband
eller motsvarande larmanordning för att kalla på hjälp.
Larmet går direkt till kommunens alarmeringscentral.
Den avgift som brukaren betalar för insatsen trygghets
larm påverkas i nuläget inte av teknikbytet. Däremot kan
telefonikostnaden bli lägre då det inte längre blir någon
markering när larmet testas.
TEXT OCH FOTO: ELISABET BÅRMAN
åskar. Det blir också
lättare att kontrollera
att trygghetslarmet
fungerar. De som har
trygghetslarm kom
mer att få ett brev
innan kommunen
kopplar in det nya
larmet.
NR 1 MARS 2015
ÖRNSKÖLDSVIK
– ett framtida förvaltningsområde
Örnsköldsviks kommun ansöker under våren om att bli förvaltningsområde
för finskan. Som förvaltningsområde för finskan ska kommunen ge möjlighet
till skola, service och omsorg på finska till kommunmedborgare.
Finskan räknas tillsammans med samiska, meänkieli, jiddisch
och romani chibs alla olika varieteter till Sveriges officiella
minoritetsspråk. Ordet minoritet syftar till att ett stort antal
minoriteter inom Europas och Sveriges gränser levt här sen
långt tillbaka. Till svenska nationella minoriteter hör samer,
romer, tornedalingar, judar och finländare. Samtliga har bott
i Sverige långt innan den nuvarande statsbildningen. Samerna
har bott i vad som nu är Sverige i flera tusen år och räknas
som urbefolkning. Romer respektive judar har levt i Sverige
sedan 1500- och 1600-talet och Finland var under
600 år en del av Sverige.
På 90-talet konstaterade Europarådet att vissa
minoriteters språk riskerar att gå förlorade och att
ett skydd behövdes. Resultatet blev en ramkonven
tion, som även antogs i Sverige år 2000. Konventionen
menar att religion, språk, traditioner och kulturarv är
viktiga delar av identiteten. I Sverige beslutade riksdagen
om ytterligare kriterier för att räknas som en nationell mino
ritet. Dit räknas exempelvis en vilja och strävan av att behålla
sin identitet, en religiös, språklig, traditionell eller kulturell
tillhörighet och historiska eller långvariga band till
Sverige.
ATT BLI FÖRVALTNINGSOMRÅDE
för ett minoritetsspråk innebär
att myndigheten ska ge
möjlighet till myndighets
kontakt, förskola, skola och
vård på minoritetsspråket.
För detta finns det stöd i lag
sedan år 2009, då antog Sveriges
riksdag ”Lagen om nationella minoriteter
och minoritetsspråk”. Lagen innebär också stärkt
stöd och skydd för minoritetsspråken och innebär
att förvaltningsmyndigheter är skyldiga att, när
det behövs, informera de nationella minoriteterna
om deras rättigheter.
NR 1 MARS 2015
I december 2013 lämnade finska föreningen in ett medbor
garförslag om att Örnsköldsviks kommun ska bli förvaltnings
område för finskan. Kommunen gjorde, i samråd med finska
föreningen, en utredning för att se vilka behov och önskemål
som fanns hos medborgarna.
i en policy och en strategi
som omfattar alla nationella minoriteter men
bidrog också med ett bra underlag för att
kommunen ska kunna bli förvaltningsområde
för finskan, berättar Hanna Wallin, utredare
på kommunledningsförvaltningen.
Ansökan ska vara inlämnad 1 april, sen
väntar ett samarbete för en handlingsplan
tillsammans med sverigefinnarna. Förra
året kom också ett medborgarförslag om
att bli samiskt förvaltningsområde, där
har kommunfullmäktige också beslutat
om en utredning.
– UTREDNINGEN RESULTERADE
TEXT: ANDRÉ BALTZ
SA MMA N FATTN IN G
Till nationella minoriteter hör samer,
romer, judar, tornedalingar och sveri
gefinnar. I Sverige finns sedan 2009
en lag som ger dem extra skydd och
stöd till sitt egna språk och kultur.
Örnsköldsviks kommun ansöker
om att bli förvaltningsområde för
finskan. Det betyder att medborgare
ska kunna få skola, vård och service
på finska. Ansökan ska vara inne
1 april i år.
7 | NOLASKOGS
SPORTLOVSDAGS!
En hel vecka för avkoppling och aktivitet, både inom- och
utomhus. Här kommer några tips för dig som är ledig 2–8 mars.
KLURIGT PÅ KOMTEK
2 mars, kl. 9–12. SportlovsKom
Tek för fixarglada från 7 år.
KREATIVT PÅ MUSEET
en ovärderlig skatt i skogen. På väg
SKIDOR
PÅ LÄNGDEN
28 februari, kl. 13-15. Collage.
hem till stacken med sin skatt stöter
HUGGSJÖSTUGAN
3–5 mars, kl. 11-13. Kulturlab
de på de elaka rödmyrorna.
Öppen kl. 11–15 hela sportlovsveck
med två aktiviteter varje dag.
3 mars, kl. 15. "IRL" (från 11 år).
an. Korv, semlor, mackor, ta, kaffe
Program kommer på
Elias plågoandar finns överallt och
och saft finns att köpa i stugan om
www.ornskoldsvik.se/lov
spyr sitt hat över honom på nätet.
du inte vill ta med eget fika. Vid
7 mars, kl. 13-15. Täljning
Elias flyr in i The
stugan finns grillplats och pulka
Secret World, ett
backe. Med skidor startar du
PYSSLIGT
onlinespel med
lämpligen i Backsjö (2,2 km). Vill du
PÅ ARKENBIBLIOTEKET
tusentals spelare,
promenera tar du skoterspår från
2–3 mars, kl. 13-15. Pyssel-
där han ikläder
Västansjö (1,8 km).
verkstad.
sig den oöver
6 mars, kl. 19:00 kan du njuta av
4 mars, kl. 13. Lovbio.
vinnerlige
en månskenstur till Huggsjöstugan.
5 mars, kl. 13–15. Pysselverkstad
krigaren S:Jiles
Fackelbelyst spår från Backsjö,
6–8 mars. Program kommer på
skepnad.
servering i stugan.
Anmälan i förväg via
FILM PÅ FOLKAN
www.ornskoldsvik.se/komtek
3 mars, kl 13."Småkryp" (barntillå
ten). Några snälla svartmyror finner
www.ornskoldsvik.se/lov
8 | NOLASKOGS
NR 1 MARS 2015
PÅ DET HALA –
ISBANOR OCH HALLAR
UTEISBANOR
Gimåt: Fågelvägen
Svartby: Solrosvägen
Centrum: Vikingagatan
Varvet: Sätervägen
Svedjeholmen: Stenvägen
Domsjö: Bondegatan och Humlegårds
vägen
Själevad: Götavägen, Markvägen
och Nordhemsvägen
Kroksta: Minkvägen
Ås: Västerlånggatan
VITSJÖSTUGAN, SVEDJE
Under lov, kvällar och helger är
Servering söndagar, kl. 11–15.
även skolornas isbanor öppna för
Promenadspår från ishallen i
allmänheten.
Svedjeholmen, skidspår beroende
ISHALLAR
på terräng och snöförhållanden.
Ishallarnas tider för allmänhetens
RUTBERGSHOTELLET
åkning publiceras på klubbarnas
Stugan står alltid öppen. Ingen
webbplatser
servering, ta med eget fika GrillFJÄLLRÄVEN CENTER OCH
plats finns.
VÄSTANÅ FÄBODAR,
NÄTRA FJÄLLSKOG
SKIDOR PÅ TVÄREN
MODOHALLEN
www2.modohockey.se/istider
Stugan står alltid öppen. Servering
SOLBERGSBACKEN
SKYTTISHALLEN
vissa söndagar. Grillplats finns.
Öppettider sportlovet måndag–
www.oskhockeyklubb.se
lördag 10-18, söndag 10-15, sport
GÅ PÅ TUR-STUGOR
lovsaktiviteter med Solbergsbjör
Söndagar kl. 11–15 turas ett antal
narna. www.solbergsbacken.se
SVEDJEHOLMENS ISHALL
www.laget.se/svedjeholmen
skidstugor om att hålla öppet med
speciella program och fikaservering.
ÅSBACKEN
Flera av stugorna har även öppet
Öppettider sportlovet måndag-
under helgerna hela skidsäsongen.
söndag 10-15 www7.idrotton
1 mars Västanå fäbodar, Nätra
line.se/FriskaViljorAK-Skidor
HUSUMHALLEN
www.laget.se/husumhockey
BJÄSTAHALLEN
www.svenskalag.se/
fjällskog.
8 mars Främjarstugan, Varggropen
BJÄSTABACKEN
vid Skyttis.
Öppettider sportlovsveckan
15 mars Rutbergshotellet,
måndag-fredag 10–16
Rutbergsterrängen, firar 25 år.
tisdag-torsdag även 18–21
Det ryktas om tårta.
lördag-söndag 10–16
kb65-hockey
www.bjastabacken.se
HITTA SPÅRET
All planering var inte klar när tidningen gick i tryck så
Kartor över skidspår och informa
SKULEBACKEN
fler aktiviteter kan ha tillkommit. Du hittar uppdaterat
tion om när spåren preparerades
Sportlovsveckan alla dagar 10–16.
program på: www.ornskoldsvik.se/lov eller på facebook:
finns på www.skidspar.se
www.skulefritid.se
www.facebook.com/ornskoldsvikung
NR 1 MARS 2015
9 | NOLASKOGS
FÖRETAGANDE
Grattis till
Årets företagare!
I samband med den årliga företagar
galan 5 februari korades ”Årets företagare” inom en rad kategorier. I hård
konkurrens bland många duktiga entreprenörer korades följande vinnare:
Årets företagare
Åke Holmberg, Core IT
Årets nyföretagare
Linnea Liljedahl och Peter Eriksson
Årets företagande kvinna
Camilla Thelin, CDesign
Årets företagsledare
Peter Johansson, Eurocon
Årets miljöföretag
SEKAB
Årets utvecklare av staden
och stadsnära turism
Restaurang Mamma Mia
Årets Öviksstjärna
Lars Söderlind
Årets Spotlight
Magasinet
Höga Kusten
ÅRETS NYFÖRETAGARE:
KRÖGARPAR FICK
SMAKA SEGERNS SÖTMA
Festkvällens galastass är undanhängd och kockmundering
en har kommit på igen. Årets nyföretagare Linnea Lilje
dahl och Peter Eriksson är tillbaka i sitt restaurangkök.
Båda gläds åt den bekräftelse som ut
nämningen i samband med Företagargalan
innebär.
– Det var också roligt att restaurangoch livsmedelsbranschen blev så uppmärk
sammad med flera priser och nomine
ringar. Det ger en signal om att vår typ av
företag har betydelse för en attraktiv stad,
säger Linnea.
Att satsa på restaurangbranschen var
inget svårt val.
– Jag klev in i ett restaurangkök som
13-åring och sedan dess har jag aldrig
klivit ut, säger Peter.
– För min del handlade det också om
det kreativa, säger Linnea.
öppnade sin
restaurang i november 2012. Innan dess
var det mycket de skulle sätta sig in i som
nyblivna företagare.
– Allt handlade sannerligen inte bara
om mat. Det sista, och enklaste, vi hade
att ta itu med var menyer, berättar
Linnea.
LINNEA OCH PETER
Välkommen
till Frukoststudion!
Succén med företagsfrukostarna fortsätter. Nu i nytt format men med samma
syfte, en mötesplats för nätverkande
och affärsmöjligheter.
Bland det positiva med att driva företag
nämner paret möjligheten att själva
bestämma inriktning och pröva nytt.
– Vi testar och kör lite olika erbjudan
den – brunch, teman, avsmakning. Det
går bra, konceptet tilltalar folk. Ju fler
som går ut och äter, trivs och har roligt,
ju fler lockas med. Det gynnar alla seriösa
krögare och det skapar en högre nivå. Det
är viktigt för branschen, säger Peter.
och skapa nytt
märks när Linnea och Peter reflekterar
över sitt företagande om fem år.
– Vi har fortsatt att utvecklas, men
vägen vet vi inte idag. Troligen har vi
inte expanderat så mycket i storlek men
kanske gått in i samarbete med lokala
producenter, catering, butik. Framtiden
får visa, säger Linnea.
– Förhoppningsvis gör vi allt lite bättre,
vi är fortfarande nya i detta. Vi tar ett
projekt i taget, avrundar Peter.
VILJAN ATT FÖRÄNDRA
TEXT: ELISABET BÅRMAN FOTO: SUSANNA DOMEIJ
Örnsköldsviks kommun i samarbete med
Företagarna, Handelskammaren och
Örnsköldsviks Industrigrupp bjuder in till
företagsfrukost och mingel. Njut av en
god frukost, inspierande samtal och ett
spännande program.
Frukoststudion hålls sista onsdagen
varje månad: 25 mars, 29 april, 27 maj,
17 juni, 26 augusti, 30 september, 28
oktober, 25 november, 16 december.
Platsen är Fjällräven Center, Lockerroom,
kl. 8–9 (frukost från 7:15). Pris: 75 kr.
För anmälan och information:
www.ornskoldsvik.se/frukoststudion.
Linnéa Egnor Byström 0660-880 18,
[email protected]
10 | NOLASKOGS
Årets Nyföretagare Linnea Liljedahl och Peter Eriksson restaurang Linnéa&Peter, har båda
arbetat för den välrenommerade krögaren Norbert Lang och ser honom som en förebild,
både som ledare och matkreatör.
NR 1 MARS 2015
DÄR!
Å
L
L
HA
Lars Söderlind, näringslivsutvecklare
på Örnsköldsviks kommun, blev vald till
Årets Öviksstjärna 2014. Bland annat
för sitt engagemang och arbete för att
locka hit evenemang som till exempel
Melodifestivalen.
GRATTIS LASSE! HUR KÄNNS DET?
– Tack, det känns jätteroligt och
överraskande!
VAD BETYDER UTMÄRKELSEN
FÖR DIG?
– Det betyder mycket för mig personligen
och jag känner mig stolt. Det är hedrande
att man uppskattar värdet i det arbete
som i slutändan forthoppningsvis också
skapar mervärde för företagen.
HUR ÄR ÖRNSKÖLDSVIK SOM
EVENEMANGSSTAD?
– Trots att staden är liten, finns en enorm
drivkraft och otroligt duktiga arrangörer
i kommunen. Det gör att man känner en
trygghet i att vi alltid bjuder på ett gott
värdskap. Den lilla stadens fördelar är
att vi har nära till allt och ur ett inter
nationellt perspektiv kan vi dra nytta
av varumärket Höga Kusten. Vid större
evenemang ligger utmaningen i att
kunna erbjuda bra boende och bra kom
munikationer, därför är det viktigt med
samarbete i regionen och att vi backar
upp varandra.
VAD ARBETAR DU MED JUST NU?
– Nu är det fokus på att få hit fyra stora
evenemang. Vi är fortfarande i ett så
pass tidigt skede att jag inte kan avslöja
vilka, men alla är av internationell kaliber.
Nu handlar det om att lobba för att Örn
sköldsvik ska bli en tänkbar arrangörs
ort och vi har kommit ett steg framåt i
och med att organisationerna sagt att
Örnsköldsvik är intressant. Så det känns
väldigt spännande även om slutgiltigt
besked ligger något år framåt i tiden.
HUR SKA DU FIRA?
– Jag får väl fortsätta mitt arbete och se
till att dra hem ett riktigt stort evene
mang!
TEXT OCH FOTO: SUSANNA DOMEIJ
NR 1 MARS 2015
HEMLÖS
MEN INTE
HOPPLÖS
I alla samhällen drabbas människor av hemlöshet, men i Örn
sköldsvik har det sen flera år tillbaka funnits en viljeinriktning
– att ingen människa ska vara ofrivilligt hemlös. Det är inte
heller bara svenska medborgare som drabbas av hemlöshet.
Hemlöshet kan ha många olika orsaker,
arbetslöshet, brist på billigt boende och
missbruk är några vanliga orsaker. I social
styrelsens kartläggning 2011 uppskattades
de hemlösa i Sverige till ungefär 34000
personer, varav 4500 i akut hemlöshet.
Andra hade någon form av boende, korteller långsiktigt. Gemensamt är att alla
var utestängda från den ordinarie bostads
marknaden.
Begreppet hemlös täcker enligt soci
alstyrelsens definition inte bara hemlösa
människor. Det är osäkerheten i boendesi
tuationen som avgör om personen räknas
som hemlös.
– Det gäller att hitta en bra balans och
hjälpa personer som riskerar att bli bostads
lösa till lösningar där de själva är en aktiv
del i lösningen. Vår kommun är ännu inte
samma situation som storstäderna, men vi
ser en viss ökning när det gäller personers
svårigheter att få förstahandskontrakt.
Hyresvärdarna ställer alt högre krav, berättar
Sanna Frostevall, enhetschef på försörjnings
stödsenheten.
Hemlöshet är inte bara ett myndighetsan
svar, vuxna har ett eget ansvar att bära, där
myndigheterna ska fungera som ett skydds
nät när alla andra utvägar är uttömda.
– Det gäller att vidga sitt tänk kring var
man kan tänka sig att bo. Många söker cen
tralt, men goda alternativ finns utanför stan,
med bra möjligheter till kommunikation i
form av tåg eller buss, säger Sanna.
ett härbärge
med 10 platser som Örnsköldsviks kommun
upplåter lokal, väktare finns som stöd och
kontinuitet för gäster och volontärer vid
öppning/stängning.
– Väktarna fungerar dels som en stabilitet
men även för att ta hand som saker som
brandskydd, berättar Lena Finne Jansson,
kommunens asylsamordnare.
Hon poängterar att verksamheten drivs av
olika samfund och frivilliga som ställer upp
med resurser.
– Det kostar 20 kr per natt att bo på
härbärget, då ingår enklare frukost och
kvällsmål för de boende, berättar Lena.
FÖR EU-MIGRANTER FINNS
TEXT: ANDRÉ BALTZ
hemlösa få hjälp enligt
socialtjänstlagen. Den som söker stöd måste
vara folkbokförd i Sverige – ett personnum
mer och adress. Det betyder att människor
som är papperslösa eller eu-migranter inte
kan få stöd som socialtjänstlagen annars kan
erbjuda. För eu-migranter gäller eu-lagstift
ningen, att själv ordna för sin inkomst och
vistelse i landet man besöker. Vid akuta fall
kan hemresa beviljas enligt Socialstyrelsens
riktlinjer.
I Örnsköldsviks kommun finns en vilje
inriktning, att det inte ska finnas ofrivilligt
hemlösa i kommunen. Men det finns ändå
personer som exempelvis tackar nej till
boende av olika anledningar.
I SVERIGE KAN
11 | NOLASKOGS
MILJÖ
Patrik Wiklund ser till att uttjänt elektronik kan återvinnas och att materialet kan användas i nya produkter.
VINNANDE ÅTERVINNING
Många talar om vinstdrivande
verksamheter. Det skulle man
verkligen kunna kalla Återbru
ket där förbrukade datorer
demonteras och blir till vär
defullt material. Vinnarna är
medarbetarna och miljön.
På Återbruket i Bjästa är väggarna prydda
med diplom, certifikat och utmärkelser. Ute
i verkstaden blänker golvet och väggarna är
kantade av stora burar och tunnor tydligt
märkta med innehåll. Det är välordnat och
medarbetarna har flyt i arbetet.
Återbruket, som är en kommunal arbets
plats för människor som har svårt att ta sig in
på arbetsmarknaden, startade som ett projekt
i Bredbyn 1996. Det fungerade så bra att det
blev permanent efter tre år. 2004 startade
Återbruket i Bjästa, så verksamheten finns på
två orter.
med så stor blandning av
medarbetare. Trots att de har olika bakgrun
der, det kan röra sig om funktionsnedsätt
– DET ÄR MYSIGT
12 | NOLASKOGS
ningar, missbruksproblem eller asylsökande,
fungerar de fantastiskt bra tillsammans. Sura
typer platsar inte så bra här, säger handleda
ren Bengt-Åke Karlström.
Återbruket tar varje år mot mängder av
elektronikavfall, mest stationära datorer men
också annan elektronisk utrustning. Medarbe
tarna skruvar sedan isär de olika delarna och
sorterar enligt noggranna anvisningar.
Återbruket samarbetar med El-Kretsen
som är näringslivets bolag för insamling och
återvinning av elektroniska produkter. Alla
anläggningar som El-kretsen samarbetar med
är noga utvalda och certifierade och granskas
varje år. Materialet som demonteras kommer
från företaget Kuusakoski i Timrå. Plåt från
datorerna går sedan till bilindustrin och plas
NR 1 MARS 2015
NU GÅR
FLYTTLASSET
Materialet sorteras omsorgsfullt.
ten blir till bränsle. Även koppar, aluminium
och guld återvinns.
– Det finns inga maskiner som kan göra det
våra medarbetare gör. Det krävs en mänsklig
hand, säger Mats-Åke Nyholm som också är
handledare. Det ställs höga krav på det vi gör.
Vi blev miljöcertifierade 2003 och är faktiskt
Sverigeetta när det gäller miljöcertifiering och
mängden jobb vi gör, fortsätter han stolt.
kommuner som har liknande
verksamheter. Återbruket i Bjästa och Bredbyn
har ett mycket gott rykte och får ofta ta mot
besök.
I verkstaden hörs en ljuv stämma. Det är
en av medarbetarna, Sadjad Mohamadi, som
sjunger medan datorn på hans bord blir till
allt mindre delar.
– Det är mitt första jobb i Sverige och jag
tycker att det är ett riktigt bra jobb, säger han.
Under 2014 har totalt 70 personer arbetat på
Återbruket. Anställningarna varar från tre må
nader till två år, men några har varit anställda
längre. Tanken är att anställningen på Återbru
ket ska leda till annat jobb så småningom. Även
om det är ruljans på medarbetarna så kommer
de fort in i gänget och blir enligt Mats-Åke och
Bengt-Åke som en enda stor familj.
– Alla jobbar efter egen förmåga. Visst är
det viktigt att datorerna blir demonterade,
men det är människorna som är viktigast här,
säger Mats-Åke.
DET FINNS FYRA
TEXT OCH FOTO: MARIA ISAKSSON
SAMM ANFAT T N I N G
Återbruket är en arbetsplats i Bjästa och
Bredbyn. Där arbetar man med att mon
tera isär gamla datorer för att återvinna
materialet. De som arbetar där har haft
Många av kommunens
administrativa
funktioner
flyttar nu sina
kontor.
flyttlasset från stadshuset på Nygatan 16 till
Kronanhuset på Järnvägsgatan 6. Verksamheten på Nygatan 18-20,
som till stor del består av välfärdsförvaltningen, blir kvar till augusti
innan det bär av till Nygatan 16. Därefter kommer Nygatan 18-20 att
byggas om till lägenheter.
UNDER MARS GÅR
Följande gäller om du behöver besöka
handläggare inom dessa områden:
Bygg och miljö: Nygatan 16 fram till 25 mars därefter Järnvägsgatan 6.
Socialt stöd och social utredning: Nygatan 20 fram till augusti, därefter
Nygatan 16.
Parkeringstillstånd, färdtjänst och skolskjuts: Blir kvar på Nygatan 16
tillsvidare.
Företagsfrågor: Torggatan 10 fram till 2 mars, Järnvägsgatan 6 från 9 mars.
Vänd dig till receptionen i respektive hus!
Från och med 9 mars är du välkommen att besöka Kronan.
I den här ordningen flyttar olika verksamheter in i Kronan:
Kommundirektör
2 mars
Politiker
2 mars
Tillväxtavdelning
2 mars
Konsult- och serviceförvaltningens stab
9 mars
Kostavdelning
9 mars
Bildningsförvaltning administration
9 mars
Kommunikationsavdelning
9 mars
Kommun-, nämnds- och chefssekreterare
9 mars
Upphandlingsenheten
11 mars
Kommunledningsförvaltningens stab
11 mars
Välfärdsförvaltningen (ledning och stöd)
11 mars
Rodret
11 mars
Ekonomiavdelning
16 mars
Fastighetsavdelning
16 mars
Personalavdelning
18 mars
Samhällsbyggnadsförvaltningens stab
23 mars
Miljö- och hälsoenhet
23 mars
Bygg- och miljöavdelning
25 mars
svårt att få jobb. Tanken är att det ska gå
bättre efter erfarenheten att jobba på
Det ”nya” stadshuset på Kronan kommer att vara öppet för besökare
Återbruket.
från 9 mars. (Med reservation för vissa ändringar.)
NR 1 MARS 2015
13 | NOLASKOGS
SKOLA
Några har aldrig fått möjlighet att lära sig läsa, skriva eller räkna. Andra
har studerat i många år. Med varierande bakgrund ger de sig i kast att
bemästra ett främmande språk och i många fall helt nytt alfabet.
MED FOKUS PÅ SPRÅKET
Språkintroduktionsprogrammet på Nolaskolan
riktar sig till ungdomar, 16–20 år, som nyligen
kommit till Sverige och vill lära sig svenska
för att studera på gymnasiet, komvux eller
annan utbildning. Programmet tar även emot
grundskoleelever som inte uppnått målen för
svenska som andraspråk. Målet är att eleverna
ska nå gymnasiebehörighet
– För närvarande har vi 100 elever, för
delade på åtta klasser. Vi har löpande intag
var fjärde vecka, berättar Johan Berglund,
mattelärare.
i nybörjargrupp
slussas eleverna vidare till en klass som mot
svarar elevens studie- och språknivå. Där läser
de mot kursmålen för grundskolans årskurs 3,
6 eller 9. Studiegången är individuell och man
flyttas vidare i den takt man avancerar. Grad
EFTER CIRKA TVÅ MÅNADER
vis kompletteras svenskan med flera ämnen.
– Vissa läser in allt på bara något år medan
det givetvis tar längre tid för elever som är
analfabeter. De som t.ex. kommer från Syrien
har ett skolsystem liknade vårt och har dess
utom läst engelska och kommit i kontakt med
det latinska alfabetet, vilket underlättar, säger
Sara Bruzelli, lärare i svenska och engelska.
De som är äldre än 18 år när de klarat års
kurs 3 slussas till vuxenklass där inriktningen
endera kan vara Komvux eller att komma i
arbete via ett lärlingsspår.
– Vi tror mycket på lärlingsmöjligheten för
äldre som har erfarenhet från ett yrke och
planerar att utveckla det spåret, säger Johan.
Viljan att tillägna sig språket märks under
en rundvandring. Med kroppsspråk, en til�
låtande atmosfär och humor kommer begrepp
på plats. Lärarna balanserar lyhört för att
uppmuntra eleverna utan att pressa någon
alltför hårt.
I mattesalen råder full koncentration. Nå
gon räknar plus och minus sida vid sida med
någon som löser ekvationer. Var och en jobbar
på sin nivå och lärarna går runt och förklarar.
För de studievana eleverna är det svåra inte
att räkna, utan att läsa och förstå uppgiften.
i programmet
är att pensionärer kommer och läser med
eleverna.
– Det är uppskattat. Vi välkomnar initia
tiv som ökar kontakten med samhället och
svensktalande, säger Sara.
Språkintroduktionsklasserna samarbetar
även med skolans samhällsvetenskapliga inter
nationella program (sic).
– Jag upplever ett genuint intresse från
båda grupperna att mötas. sic är ju inriktat på
internationella kontakter och nu har världen
i hög grad kommit till skolan, menar Linn
Fredriksson, lärare i svenska och engelska.
Med språkets nycklar inhämtade och mång
kulturell kompetens i bagaget träder ungdo
marna ut på arbetsmarknaden - en tillgång att
ta tillvara.
ETT INTEGRATIONSPROJEKT
TEXT OCH FOTO: ELISABET BÅRMAN
SA MMA N FATT N IN G
Oavsett varifrån man kommer finns det mycket som förenar. Sovmorgon, musik, familj är
sådant eleverna säger sig vara tacksamma över. Faizullah Afzali uppskattar humor.
14 | NOLASKOGS
Språkintroduktionsprogrammet är till för
ungdomar som inte har svenska som sitt
första språk. De får lära sig svenska så att
de kan komma vidare i sina studier. Varje
elev studerar i sin egen takt. När någon
klarat målen för en årskurs får han eller hon
gå vidare till nästa klass.
NR 1 MARS 2015
IST..
S
L
L
TI
.
Medborgaren i fokus!
Den 26 januari i år redovisade jag för kommun
fullmäktige hur vi inom förvaltningsorganisa
tionen kommer att arbeta för att uppfylla de
politiskt fattade målen. Varje nämnd har, utifrån
fullmäktiges övergripande mål, tagit egna mål
och planer för att jobba i samma riktning. Detta
arbete, vars syfte är att ytterligare förenkla och
se helheten genom hela beslutsprocessen har vi
kallat ”röda tråden”.
Kort sagt innebär detta att de aktiviteter och
åtgärder som genomförs ute i kommunens stora
Teamet i Örnsköldsvik är ett av tolv team i Sverige
och består av Paula Nilsson, Linda-Marie Lindahl,
Sandra Pettersson och Marlén Lindell (saknas på bild)
organisation ska ha sin bäring på de högsta poli
tiska besluten. Dessa mål har fullmäktige beslutat
om och är alltså en styrning för alla oss som är
medarbetare i kommunen.
Behandlingsteam
får pris i USA
MST-teamet i Örnsköldsvik arbetar för att hjälpa unga
med allvarliga beteendeproblem och en av teammed
lemmarna har nyligen fått pris för sitt engagemang.
ÖRNSKÖLDSVIK SKA:
• Vara en av de bästa skolkommunerna 2020.
• Vara en kommun som det är tryggt att åldras i.
• Minska arbetslösheten och öka sysselsättningen.
• Vara en klimatsmart och hållbar kommun.
• Vara en öppen, jämställd och attraktiv kommun.
Under dessa övergripande mål finns olika mål
för alla nämnder, verksamhetsplaner,
aktivitetsplaner, projekt, och mycket,
mycket mera, allt för att jobba mot
de övergripande målen och bygga
ett ännu bättre samhälle.
Det jag vill försäkra er alla läsare
av Nolaskogs om, är att vi alltid
Sedan i april 2014 har mst-teamet i
Örnsköldsvik arbetat för att hjälpa
barn och unga som har ett riskfyllt
beteende. I november förra året fick
Paula Nilsson, en av medarbetarna, ta
emot det hedersfulla priset ”Whatever
It Takes Award” av mst-organisationen
i usa.
– Det känns jätteroligt och motive
rande att få veta att det arbete vi gör
i teamet är rätt. ”Whatever it takes”
är ett mantra och det passar bra
eftersom att vi arbetar för att hitta
lösningar och ger aldrig upp, berättar
Paula.
Multisystemisk Terapi
och är ett intensivt familje- och sam
hällsbaserat behandlingsprogram som
riktar sig till unga 12–17,5 år. Fokus
ligger på att analysera hela miljön
kring ungdomen för att hitta orsaker
till problemen. Samarbete är viktigt
och utifrån analyserna kan teamet
MST STÅR FÖR
NR 1 MARS 2015
forma strategier tillsammans med
familjen och nätverket runtomkring.
Normalt sträcker sig en insats tre till
fem månader och innehåller bland
annat två till tre besök hos familjen
i veckan. Besöken anpassas efter när
familjen har tid att träffas, allt för att
öka chanserna till aktivt deltagande.
mst-teamet är tillgängligt dygnet runt
via beredskapstelefon och kan vid
kris snabbt vara på plats och stötta
familjen.
TEXT OCH FOTO: SUSANNA DOMEIJ
har er medborgare i fokus.
Oavsett om medborgaren är
en fyraårig pojke i reflex
väst på förskolans gård, en
kvinna som just lämnat in en
bygglovsansökan, en ton
årskille i gymnasiet eller en
äldre person på ett av våra
serviceboenden, så har
vi ert bästa i fokus. Det är
bara genom att göra
nytta för er medborgare
i Örnsköldsvik som vi
anställda i kommunen
KONTAKT
Programansvarig:
Mats Gidlund
[email protected]
Teamledare: Linda-Marie Lindahl
[email protected]
Tel. 073-27 04 457.
Mer information:
www.mst-sverige.se
gör rätt för vår lön.
Magnus Haglund,
kommundirektör
15 | NOLASKOGS
GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL HUSHÅLLEN
FUNKISVECKAN:
FOKUS PÅ ALLAS RÄTT OCH
MÖJLIGHET ATT KOMMUNICERA
Funkisveckan syftar till att öka kun
skapen om funktionsnedsättningar och
uppmärksamma allas rätt till delaktighet
och deltagande i samhället. Årets tema
är kommunikation. Såväl berörda yrkes
grupper som en intresserad allmänhet är
välkomna till alla föreläsningar. Föreläs
ningarna är gratis.
PROGRAM FUNKISVECKAN
Måndag 16 mars
Fullmäktigesalen
18:00–19:30 Arken-Pinassen
11:00–12:00
Annika Melin, Språkbussen. Pedagogiskt
Jesper Odelberg. Kommunikation och
material med tecken. ”Om jag hade en röst”
bemötande med utgångspunkt från egna upp-
– film om att lära, utveckla och använda språk.
levelser som rullstolsburen och CP-skadad.
13:00–16:00
Kom In
Hjälpmedelsutställning: Iris Hadar, Tid och rum,
språkbussen, Afasiföreningen.
Torsdag 19 mars Fullmäktigesalen
09:30–11:00 Jesper Odelberg, onsdagens framträdande
18:00–20:30
Församlingshemmet
i repris.
Invigning, Linda Björk, projektledare
18:00–20:00 Församlingshemmet
Min Mening, ”Att framföra sin mening”.
Barbro Bruce, logoped. Kommunikations-
förmågans betydelse och stimulans för
Tisdag 17 mars
Fullmäktigesalen
språkutveckling.
09:00–12:00 Linda Björk. Kommunikation och underlättad
Kvällstid
Merry Can. (Se www.ornskoldvik.se/
kognition (riktat till gode män/ förvaltare).
funkisveckan för tid)
Prel. 18:00 Kom In
Funkisdisco.
Cafékväll. Representanter för LSS, habilitering,
BUP, Nätsam och omsorgsnämnden
Onsdag 18 mars
Fullmäktigesalen (prel.)
09:00–16:00 Johan Appel, VD Skapande Dialog.
”Levande kommunikation”.
Fredag 20 mars
Fullmäktigesalen
09:00–12.00 Barbro Bruce. Förebyggande och samverkan
för språk- och kommunikationsutveckling.
Utförligt program med ev. nytillkomna arrangemang, tider och
plats finns på www.ornskoldsvik.se/funkisveckan